RAPPORT Trafikverket Analyser forskning och innovation inom transportområdet Redovisning av regeringsuppdrag 2015-09-25 (Diarienr. N2015/3927/TS, TRV 2015/38874) Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Analyser forskning och innovation inom transportområdet – redovisning av regeringsuppdrag, 2015-09-25 Redaktör: Kristina Gustafsson Dokumentdatum: 2015-09-25 Ärendenummer: N2015/3927/TS, TRV 2015/38874 Version: 1,00 Fastställt av: Generaldirektör Trafikverket Kontaktperson: Kristina Gustafsson, Trafikverket Innehåll 1. SAMMANFATTNING 2. AVGRÄNSNINGAR 3. TRENDER - FORSKNING OCH INNOVATION INOM TRANSPORTOMRÅDET 1 10 11 4. OMRÅDEN DÄR SVERIGE KAN BLI INTERNATIONELLT LEDANDE. 16 5. BEHOVSANALYSER 19 5.1 Systemperspektivet 5.1.1 Transporteffektivitet 5.1.2 Regelutveckling och styrmedel 5.1.3 Fossiloberoende transportsystem 5.1.4 Samverkan med bostadssektorn 5.1.5 Forskarperspektivet 19 23 25 26 28 31 5.2 Behovsanalys per trafikslag 5.2.1 Sjöfartsområdet 5.2.2 Luftfartsområdet 5.2.3 Vägtransportområdet inklusive cykel och gång 5.2.4 Järnvägstransportområdet 34 34 38 41 43 6. SVERIGES MEDVERKAN I EU:S RAMPROGRAM OCH INTERNATIONELL FOI 46 7. KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOV 50 8. FOI OMRÅDEN SOM BEHÖVER FÖRSTÄRKAS 54 9. AMBITIONSNIVÅ OCH MEDELSBEHOV 61 10. BILAGOR 64 Bil 1 Inlämnat underlag från Sjöfartsverket 64 Bil 2 Inlämnat underlag från LFV 64 Bil 3 Inlämnat underlag från Swedavia 64 Bil 4 Forskning inom transportområdet – några röster från akademin 64 Bil 5 Uppdrag till Trafikverket att inkomma med analyser om forskning och innovation inom transportområdet 64 1. Sammanfattning Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att i samverkan med övriga transportmyndigheter inkomma med analyser om forskning och innovation inom transportområdet1. De underlag som Trafikverket, i enlighet med uppdraget, inhämtat från Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Swedavia är bilagda rapporten (bil. 1-3). De transportpolitiska målen är utgångspunkt för transportmyndigheternas forskning och innovation. Forsknings- och innovationsverksamhet är en viktig förutsättning för att transportpolitiken ska bidra till långsiktigt hållbar samhällsutveckling inom transportområdet. Transportsystemet är mitt i en djup och dynamisk förändringsfas. Orsaken till detta är flerfaldig, klimatförändringar, internationell konkurrens och informationsexplosion kan nämnas som några av de större drivkrafterna. Var och en som står mitt i denna förändring varseblir den. Men tolkningarna varierar beroende på var man står och vilken utsikt som erbjuds. Därför är det inte förvånande att bilden över vad som händer, systemets brister, aktörernas möjligheter och vad som behöver göras går isär. Analyserna blir ofta ”socio centriska” och färgas av vem man är och vilka intressen man företräder. Trafikverkets ambition med denna rapport är ett försök till syntes, främst avseende den offentligt finansierade transportforskningens problemägare och i viss mån forskningsutförarnas synpunkter. Trafikverket har i sin omvärldsanalys -”Trender i transportsystemet”2 från 2014 – redovisat sex transporttrender: Hårdare belastning då transporterna ökar och koncentreras. Transportsystemen integreras. Bilberoendet minskar i städerna. Ny era i stadsplaneringen. Transportsystemet kopplas upp. Kraven på anpassning till miljö och förändrat klimat skärps. Transporttrenderna beskriver förändringar i transportsystemets på en övergripande nivå. I denna rapport utvecklar vi betydelsen av dessa trender i termer av nödvändig och önskvärd forskning och innovation (FoI) satt i ett perspektiv av transportsystemet och dess delar. 1 Bilaga 5 – Uppdrag till Trafikverket att inkomma med analyser om forskning och innovation inom transportområdet 2 Trender i transportsystemet – Trafikverket omvärldsanalys 2014, John Hultén, Susanne Ingo, TRV2014:115 1 Analysen är i huvudsak avgränsad till transportmyndigheterna och utgiftsområde 22 (kommunikationer), men även med viss utblick mot annan statligt finansierad FoI inom transportområdet och i mycket begränsad omfattning, industrins FoI-arbete. Det statligt finansierade transportinriktade FoI-arbetet uppgår till mellan 1,5 och 2 miljarder kronor per år. De tre största spelarna är Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten som vardera satsar ca 500 Mnkr kronor (Mnkr) om året. Summan av akademiska fakultetsmedel och övriga myndigheter är svårare att bestämma men uppgår troligen till mellan 300 och 500 Mnkr per år. Kapacitet, trafiksäkerhet, miljö och växthuseffekten står i fokus över hela världens forskning och innovation inom transportområdet. Överallt förväntas transportersystemen förnyas för att, stärka den egna industrins konkurrenskraft på en allt mer globaliserad marknad, samtidigt som människors vardag underlättats. Det finns därför ett tryck på innovation, dvs. att den nya kunskapen från forskning och utveckling nyttiggörs i tillämpning och skapar konkurrensfördelar. Transportinriktad forskning och innovation är tydligt kopplad till transportpolitiken och samhällsutvecklingen. Förväntningarna är att automatisering och IT ska underlätta och effektivisera resor och transporter. Bland annat genom styrning via realtidsdata om trafiken, så att den kan regleras genom till exempel justerbara trafikavgifter. Den mer samhällsinriktade forskningen kretsar ofta kring institutionell utveckling, planering och styrning, stadsutveckling samt modeller och prognoser för detta. Även människans förmågor aktualiseras igen genom den nya teknikens introduktion i trafiken. Sverige världsledande Sverige har världsledande företag inom transport- och telekomsektorn vilket skapar goda förutsättningar att ta en ledande internationell roll inom områden som stärker Sverige industriellt, samtidigt som vårt transportsystem förbättras. Sverige har också framgångsrika universitet och högskolor med gott internationellt renommé, och en väl utvecklad tradition av samverkan mellan näringsliv, myndigheter och akademi, ”Triple helix”. De områden där Sverige har förutsättningar att bli framgångsrikt och världsledande är delvis de områden där vi redan i dag har en framträdande ställning. För att Sverige ska kunna ta en ledande roll inom dessa områden krävs gränsöverskridande samverkan mellan myndigheter, industri och akademi. Digitalisering och automation Elektrifiering och alternativa bränslen Logistik och multimodala transporter Hållbar infrastrukturhållning Säkerhet Metodik för integrerad samhällsplanering exempelvis fysisk planering och transportplanering Nya mobilitetstjänster 2 Stärk systemperspektiven De allra flesta aktörerna inom transportforskningsområdet är ense om att det är systemperspektiven som behöver förstärkas. Både när det kommer till transportsystemet och till innovationssystemet. Transportsystemet behöver betraktas och utvecklas utifrån nyttjarnas perspektiv mer än trafikslagens. Varje trafikslags komparativa fördelar måste utvecklas och utnyttjas för att skapa ett hållbart och balanserat transportsystem. Transportsystemet behöver i ökad grad utvecklas för att möta behoven hos svagare och mer utsatt grupper i samhället. Innovationer skapas i stor utsträckning i värdenätverk. Innovationssystemet behöver tajtas till och samverkan mellan dess olika aktörer förstärkas så att problem- och målbilder ensas och arbetskulturer befruktar varandra. Forsknings- och innovationsprojekt behöver också styras och utvärderas systematiskt så de genomförs med hög kvalitet och motsvarar de förväntningar och de behovsbilder som en gång var deras upphov. Transporteffektivitet Väg- och järnvägsnätets kapacitet och kvalitet kommer inte att kunna utvecklas i takt med behoven genom enbart nyinvesteringar. Gods- och persontransporternas kapacitet och effektivitet måste därför i huvudsak ökas inom befintligt väg- och järnvägsnät, samtidigt som sjöfartens roll bör stärkas. Förbättrad effektivitet i transporter är centralt för att tillfredsställa mobilitetskrav avseende människor och gods samtidigt som miljöpåverkan minimeras och samhälls- och näringslivsekonomin förbättras. Att förbättra effektiviteten är också ett sätt att uppnå EU:s mål rörande minskade CO2utsläpp. Den mängd av öppna data (Big Data) som nu genereras i transportsystemet kommer också att skapa möjligheter för nya mobilitetstjänster, t.ex. anpassad trafikinformation. Dessa kan bidra till ökad effektivitet, särskilt ur trafikantens perspektiv. Transporteffektiva lösningar för såväl gods som personer förutsätter att hela systemet beaktas, inklusive påverkan från faktorer i dess omvärld och från angränsande system. De utvecklingsbehov Trafikverket ser inom transporteffektivitetsområdet de närmaste åren kan sammanfattas i följande tre områden: Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon för godstransporter. Kunskapsuppbyggnad och demonstration av multimodala trafikupplägg. Demonstrationer inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter. Reglering och styrmedel Kunskapen om hur man bäst uppnår en samhällsekonomiskt effektiv och en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet, behöver utvecklas. Nya modeller för reglering och styrmedel behövs för att bidra till detta. 3 Transportmyndigheterna kan inte i detalj styra och reglera det komplexa sociotekniska system som transportsystemet utgör. Detta beror på att ingående kunskap om systemet och dess delar samt hur det kan påverkas är spridd över flera aktörer. En annan viktig anledning är att utvecklingen av systemet ofta sker snabbt och oförutsägbart. Det krävs därför en balans och avvägning mellan en mer detaljerad och en mer övergripande styrning och reglering. Denna kunskap saknas till visa delar idag. Modeller för hur ett framtida än komplexare system bör regleras behöver således utvecklas. För att kunna utveckla och anpassa metoder, verktyg, effektsamband och effektmodeller som vilar på en vetenskaplig grund finns ett stort behov av ökad forskning inom området. Ett ökat kunskapsunderlag om vilka konsekvenser och konsekvenssamband reglering och andra styrmedel har på transportmarknaden förväntas bidra till ett förbättrat beslutsunderlag som gynnar både näringsliv och medborgarna. Fossiloberoende Det är inom vägtrafiken som mest fossila drivmedel används. Men även luft- och sjöfarten är i stort sett helt beroende av fossila drivmedel. De skilda trafikslagen har olika förutsättningar för att bli fossilfria. För att kunna nå riksdagens mål om ett transportsystem oberoende av fossila drivmedel behövs en samverkande strategi som verkar över flera styrmedel och åtgärder. Det är heller inte rimligt att förvänta sig stora förskjutningar av transportarbetet mellan trafikslagen de närmaste decennierna. Så varje trafikslag måste räkna med att genomföra sin egen av-fossilisering. Detta sätter press på utvecklingen inom de trafikslag som idag är beroende av fossila drivmedel. De områden där FoI behöver koncentreras är: Energieffektivisering av vägfordon. Förnybara drivmedel och elfordon/farkoster. Energieffektiva transportlösningar, samhällsplanering, styrmedel och beteendefrågor. Städer och bostäder Forskningsbehoven framöver kommer att öka då staden-bostaden-transporterna är centralt för många samhällsmål. Nya lösningar kan öppna för, inte bara bättre och mer hållbara transporter utan även för nya möjligheter att utforma bostadsområden. Kommunerna som problemägare behöver på ett naturligt sätt medverka i inriktningen av forskningen men också i implementationen. Statliga satsningar som exempelvis Statsmiljöavtalet är ett exempel på ett instrument som kan öka kommunernas medverkan. Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i de större stadsregionerna. Det behövs ett ökat fokus på forskning som praktiskt kan användas av kommuner, kollektivtrafikmyndigheterna, trafikverk och näringslivet. För närvarande har fokus i forskningen inte tydligt riktats mot tillgänglighetens betydelse för exempelvis bostadsbyggandet, bostadsmarknaden eller boendesegregationen. Det arbete om transportsystemet och social hållbarhet som inletts på Trafikverket, i samarbetet i plattformen för hållbar stadsutveckling och Sverigeförhandlingen, väcker nya frågor. Radikalt ökad andel transporter till fots, med cykel och med kollektivtrafik i städer och tätorter kommer också att väcka nya frågor. Stationsområden, spårtrafik, Bus Rapid Transit-system, anläggningar för cyklister och gående, och varudistribution i städer, kommer att medföra nya utmaningar. 4 Forskarnas syn Högskolornas och institutens syn på forskning, utveckling, demonstration och innovation inom transportområdet skiljer sig inte i stort från de statliga forskningsfinansiärernas och problemägarnas. Det som lyfts fram först är bristen på överblick; helheter och systemperspektivet. En stor del av den tekniska forskningen är inriktad på utveckling på systemens delar, dess komponenter. När olika komponenter eller delsystem utvecklas kan de komma i motsats till varandra. Sedan transportmyndigheternas sektorsansvar togs bort upplever delar av akademin att det inte finns någon samlande kraft inom transportforskningsområdet. Och framför allt så saknas program som har ett holistiskt perspektiv. Många faktorer; energipriser, bebyggelseförändringar, en åldrande befolkning, ny teknik, aktörernas inriktning mm påverkar transportsystemet. För att analysera hur dessa faktorer interagerar och effekterna av det, krävs avancerade analysverktyg. Det är också väsentligt att analyser genomförs på ett transparent sätt så att alla relevanta aktörer ges möjlighet att delta i samtalet om vad som behöver förändras. Sjöfarten Tyngdpunkten inom sjöfartsområdets FoI bör ligga inom; Maritim informatik Human factors/människa-maskin, Energieffektivisering och miljöförbättringar Marin teknik och sjösäkerhet Viktigare EU-samarbeten Inom några av dessa områden är Sverige redan en ledande nation, eller har förutsättning att bli bland de ledande. Med den snabbt ökande graden av digitalisering av utrustning ombord, digital dokumenthanteringen och kring digitala förbindelser mellan land och fartyg, är detta ett snabbt föränderligt område. Även e-navigation, utveckling av existerande kommunikationssystem som AIS (Automatic Identification System) och kopplingen till sjömätning kan ses som en del av maritim informatik. En viktig möjliggörare här utgörs av framstående svensk kunskap i signalhantering och sensorteknologi som är styrkeområden hos svenska företag och akademi. Redan för den nära framtiden behöver sjöfarten bättre integreras i samhällsplaneringen. Inte minst för att kunna klara den omställning inom transportsystemet som uppkommer i förhållande till en framtida ökning av kustsjöfarten och ett ökat nyttjande av de inre vattenvägarna. Luftfarten Den strategiska inriktningen inom luftfartsområdet går mot fem fokusområden; säkerhet, kapacitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och miljö. Det är viktigt att vi i Sverige är delaktiga i de internationella programmen. Det är i stor grad resultaten från de stora internationella utvecklingsprogrammen som avgör vad som skall implementeras och lagstadgas på internationell nivå. För att öka tempot i FoI-arbetet och stärka den svenska konkurrenskraften behöver flera aktörer engageras i samverkan. Men den ekonomiska förmågan att med egna medel medfinansiera forskningsaktiviteter är vikande hos flera viktiga samarbetspartner inom luftfartsområdet. Särskilt de tidiga skedena av FoI-processen inom luftfartsområdet är underfinansierade. 5 Det är i det korta perspektivet, centralt att initiera viktiga nationella FoI-projekt kring miljö- och kostnadsutmaningarna runt bland annat Stockholmsområdet, likväl som kostnadsutmaningarna för regional flygtrafikledning (Fjärrstyrda Torn). De test- och demonstrationsplattformar som finns behöver vidmakthållas och vidareutvecklas. Nya FoI-plattformar behöver skapas där branschens huvudaktörer kan samverka bl.a. kring validering och demonstration av lösningar. Vägtransporterna Vägtransportsystemet står inför tre dominerande problem; att minska beroendet av fossila drivmedel, att bidra till hållbar och säker tillgänglighet i attraktiva städer och att effektivt underhålla väginfrastruktur till en rimlig kostnad. Utvecklingen inom vägsystemet står inför ett systemskifte där infrastrukturen och fordonen behöver utvecklas tillsammans och interagera. Dessutom ställs vägtransportsystemet inför helt nya utmaningar och möjligheter, då den digitala infrastrukturen utvecklas i takt med introduktionen av uppkopplade fordon och automatisering av vägtransportsystemet. Den växande staden behöver bättre lösningar för kollektivtrafik, cykel och gång om den ska bli hållbar och attraktiv. Elcykel, Bus Rapid Transit och promenadstråk i staden. På landsbygden behövs underhållssnåla fungerande landsvägar för bilar och samordnade transporter i mindre täta områden av landet. Genomgående behövs också förstärkta insatser på åtgärdssidan. Mer implementeringsinriktad forskning behövs inom väginfrastruktur, oskyddade trafikanter, trafikteknik och beslutsunderlag, trafiksäkerhet, lokala miljöeffekter, klimatområdet och underhåll av komplexa system. Järnvägstransporterna Järnvägen har en central roll i transportsystemet och med ökade krav på energieffektiva och klimatneutrala transporten kommer denna roll att öka i framtiden. Det finns också stora möjligheter att utveckla och modernisera dagens system för att öka tillförlitligheten och minska kostnaderna i framtiden. Den järnvägsforskning som bedrivits har inte alltid implementerats i önskad utsträckning, vilket gör att det bör vara ett ökat fokus på att förbättra innovationssystemet. Den FoI som planeras måste därför vara målorienterad och följas upp på de övergripande nyttorna. Det innebär att FoI, generellt sett, måste fokuseras inom de kritiska områdena. Det finns stora möjligheter att utveckla lösningar som höjer punktligheten, ökar kvaliteten och minskar de tekniska haverierna. Under de närmaste åren kommer fokus att ligga inom två områden; det svenska deltagandet i Shift2Rail och utvecklingen av höghastighetsjärnvägar i Sverige. Dessa två aspekter behöver integreras i varandra. De delar som går att lösa inom ramen för Shift2Rail bör göra så. Detta för att Shift2Rail har sitt fokus inom de högre delarna av TRL-skalan, med syfte att få fram nya fungerande lösningar och att gemensamma EU lösningar underlättar implementering. Svensk fordonsutvecklingen inom järnvägsområdet saknar i stor utsträckning statligt stöd. Det gäller till viss del också andra trafikslag. Det finns därför anledning att utreda om och hur ett sådan statligt FoI satsning kan utformas. Internationell samverkan Sverige behöver i större grad alliera sig med internationella forskargrupper och delta i internationella projekt. Mycket av detta sker inom EUs ram. Där är det ofta naturligt att 6 länder med samma grundproblem, liknade förståelse för dem och liknande kultur söker sig till varandra när konsortier byggs upp. Dessutom så är många frågor harmoniserade på EU nivå eller på internationell nivå, och utvecklingsinsatserna bör i sådana fall primärt drivas inom ramen för EU. Samtidigt måste det skapas resurser att ta omhand de forskningsfrågor som ofta uppkommer i validerings- och deploymentfasen av TEN-T och CEF-finansierade projekt, eftersom dessa finansieringsmekanismer inte finansierar forskning. EU är genom sina ramprogram den ojämförligt största samarbetsparten när det gäller internationella samarbeten inom transportområdet. Transport har i tidigare europeiska ramprogram varit ett av Sveriges styrkeområden. Svenska aktörer beviljades i genomsnitt 3,8 % av alla medel i det sjunde ramprogrammet (FP7), medan inom transport låg Sveriges andel på 4,9 % vilket är den tredje högsta av alla delprogrammen. EU-projekt är för främst institutssektorn en dålig affär då man inte kan få täckning för sina indirekta kostnader. Det är angeläget att lösa detta problem men osäkert hur det görs bäst. De Triple-Helix-satsningar som föreslås av Trafikverket kommer att förbättra personkännedomen och förståelsen för olika aktörers perspektiv. Konstellationerna stärks och kommer att bli spelare med bättre förutsättningar att agera på den europeiska och internationella FoI-marknaden. Det är i det sammanhanget viktigt att förstärka institutens möjligheter att få sina kostnader för uppbyggnad och deltagande i EUprojekt. Kompetensbehov I den pågående dynamiska utvecklingen av transportsystemet och inom överblickbar framtid kommer kvalificerad kompetens att efterfrågas. Ofta är det kompetens som är problem och lösningsorienterad och därmed gränsöverskridande både till utbildning och samarbete. Sådan kompetens utbildas i begränsad omfattning i dagen utbildningssystem. För att bättre kunna möta framtidens behov av kompetens behöver transportsektorn: Mer sammansatta och tvärvetenskapliga kompetenser för att lösa komplexa samhällsproblem. Flexibilitet och bättre incitament för utbyte mellan universitet, högskolor, institut, näringsliv och myndigheter. Större fokus på livslångt lärande. Ta tillvara utländsk kompetens i en globaliserad värld. Områden som behöver förstärkas Alla dagens delar inom transportsystemets FoI kommer att behövas också framöver. Akademins tillämpade forskning, de problemägande transportmyndigheternas satsningar på utveckling och demonstration, innovationsmyndighetens satsningar på nyttiggörande och tillväxt och industrins utveckling av värdeerbjudande och affärsmodeller. Men satsningarna behöver koncentreras till kritiska områden och koordineras. 7 Trafikverket föreslår: Ökad satsning på samverkansprogram för systeminnovation. Ökad satsning på demonstration, pilotprojekt och innovationsupphandling. Ökad fokus på styrmedelsforskning, regelverksforskning och forskning som stödjer funktionella krav och upphandlingar. Ökad satsning på högkvalitativa institut samtidigt som samverkan med högskolorna behålls och utvecklas. Förstärk sambandet mellan problemägandet och finansieringen av tillämpad forskning. Förstärk arbetet med att kvalitetssäkra och utvärdera den tillämpade forskningen Trafikverket föreslår att samarbeten byggs upp inom områden där problemägarskapet är tydligt, liksom det industriella engagemanget och därmed förutsättningarna för nyttiggörande av resultat: Automatisering och fjärrstyrning, Miljöanpassat och klimatneutralt transportsystem Godstransportområdet, Infrastrukturbyggande, Underhålls- och drifttekniker och Nya former av mobilitettjänster. Även inom områdena stadsutveckling och glesbygdens transportsystem finns förutsättningar för koordinerade satsningar. Men där är kommunernas roll större och industrins roll mindre tydlig. Ambitionsnivå och medelsbehov Trafikverket har valt att redovisa resursbehov för forskning och innovation i tre olika ambitionsnivåer. Den lägsta ambitionsnivån motsvara resursbehov i enlighet med fastställda nivåer enligt Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Ambitionsnivå 2, kan ses som huvudförslag. Ambitionsnivå 3, utgår från ett identifierat ökat resursbehov (TrV 2013:101). Trafikverkets FoI verksamhet omdisponeras för att inrymma ett antal ”Triple helix” satsningar där akademi, näringsliv och myndigheter deltar för att öka innovationssystemets effektivitet. Trafikverket föreslår också att, medel för forskning som syftar till att lösa problem för alla de transportmyndigheter som har en instruktion med uppgift att bedriva forskning, tillförs medel direkt från Regeringen, så att kopplingen problemägande och medel för FoI stärks. Medel tillskapas för att öka VTI resurser för medverkan i EU relaterad forskning, samt för att bredda verksamheten så att den bättre täcker hela transportområdet. Både Vinnovas och Energimyndighetens satsningar och möjligheter att delta i finansiering av samarbeten inom transportområdet, måste uppgå till minst dagens nivå. De har var för sig unika fokus på energi respektive innovation och tillväxt, som är omistliga delar av transportsystemet och dess möjligheter till förnyelse och innovation. 8 Akademin är kraftigt beroende av uppdragsforskning från myndigheterna och industrin. Den del som är industriellt finansierad är ofta kopplad till industriella problem och processer och överskrider akademins organisationsgränser. Detta har gjort att forskningen vid de klassiska infrastrukturinriktade institutionerna som bro- och tunnelbyggnad, geoteknik, vägteknik, materialteknik etc är underfinansierad. Den riskerar därmed att dräneras på kompetens. Trafikverket föreslår att akademins fakultetsmedel inom dessa områden förstärks. Resursbehov inom utgiftsområde 22 Totalt resursbehov År/Ambitionsnivåer 2016 (mnkr) 2017 (mnkr) 2018 (mnkr) 2019 (mnkr) 2020/2029 (mnkr)/år Ambitionsnivå 1 527* 527* 527* 527* 557* Ambitionsnivå 2 527* 650 700 750 800 Ambitionsnivå 3 527* 1100 1100 1100 1100 Ambitionsnivåerna är bland annat ett inspel till pågående inriktningsplanering. *) enligt beslutad Nationell plan för transportsystemet 2014-20153 (exkl. VTI) 3 Fastställd Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 9 2. Avgränsningar Att greppa över all internationell och svensk transportforskning låter sig inte göras. Tematiskt är området brett; teknik, infrastruktur, beteende/affärsmodeller, policy/regelverk samt samhällsplanering. Dessutom rör det sig om olika tidshorisonter, från här och nu, till långt in i framtiden. Att dessutom fånga alla aktörer, deras nätverk och ambitioner är helt enkelt för omfattande. Bara ambitionen att försöka beskriva och analysera den svenska offentligt finanseriade transportforskningens, utvecklings- och innovationsarbete är en utmaning. Mellan 1,5 miljarder och 2 miljarder per år uppskattas denna summa till, den är dock helt beroende av vilka avgränsningar som görs och hur transportforskning definieras. Därtill kommer industrins satsningar i Sverige. Analysen och behoven i denna rapport är i huvudsak kopplade till den statligt finansierade FoI-verksamheten. Kunskapsglappen utgår i huvudsak från myndigheternas bild av verkligheten – alltså ett mer tillämpat perspektiv än akademiskt. Ambitionsnivåer och medelsbehov är i stort avgränsade till utgiftsområde 22 – kommunikationer i budgetpropositionen. Den som vill få en lite djupare insikt i mångfalden av den internationella och nationella forskningen inom transportområdet rekommenderas att läsa VTIs rapporter från 2014 och 20154. Där redovisas dels axplock och generella trender, men också fyra lite djupare redovisningar av områdena ”Policyforskning” och ”Långväga transporter” 2014 respektive ”Automatiserade fordon” och ”Elvägar” 2015. Även Trafikverkets rapport ”Trender i transportsystemet”5 från 2014 och ”Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forskning- och innovationsverksamhet”6 samt Sjöfartsverkets ”Omvärldsbevakning av sjöfarts FoI 2014/2015” 7 bidrar till förståelsen av FoI inom transportområdet. 4 Omvärldsanalys FoI inom transportområdet; VTI 2014 respektive 2015. Trender i transportsystemet – Trafikverket omvärldsanalys 2014, John Hultén, Susanne Ingo, TRV2014:115 6 Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forskning- och innovationsverksamhet, Sten Hammarlund TRV2013:101 7 Omvärldsbevakning av sjöfartens FoI 2014/2015 - Sjöfartsverket 5 10 3. Trender - forskning och innovation inom transportområdet Transportforskningen är i sina delar ytterligt varierad. Men ändå verkar kapacitet, säkerhet, miljö och växthuseffekten stå i fokus för hela världens forskning och innovation, inom transportområdet. Överallt förväntas transportsystemen förnyas för att stärka den egna industrins konkurrenskraft, på en allt mer globaliserad marknad samtidigt som människors vardag underlättas. Det finns därför ett tryck på innovation, dvs. att den nya kunskapen från forskning och utveckling nyttiggörs i tillämpning och skapar nyttor. Transportinriktad forskning och innovation är tydligt kopplad till transportpolitiken och samhällsutvecklingen. De statliga satsningarna via myndigheter och akademins fakultetsmedel uppgår till mellan 1,5 och 2 miljarder kr om året. Industrins satsningar är sannolikt minst 10 gånger större. Förväntningarna är stora att ny teknik ska underlätta och effektivisera resor och transporter. Bland annat genom trafikstyrning och trafikinformation med stöd av realtidsdata, så den kan regleras genom till exempel justerbara trafikavgifter. Störst är problemen i riktigt stora städer, där transportsystemen är hårt belastat. Den mer samhällsinriktade forskningen kretsar ofta kring institutionell utveckling, planering och styrning, stadsutveckling samt modeller och prognoser för detta. Även människans förmågor aktualiseras igen genom den nya teknikens introduktion i trafiken. En annan central fråga är det underlag som investeringsbeslut vilar på. Många myndigheter bygger upp transportområdets FoI Inom offentlig finansiering är det främst Energimyndigheten, Vinnova och Trafikverket som står för tillämpad forskning och innovation. Men även Mistra och Formas bedriver en del forskning inom transportområdet liksom högskolorna genom fakultetsmedel. Satsningen på samhällsbyggnadsforskning har också tillfört viktiga medel. Grovt kan man säga att myndigheternas satsningar, som ligger inom transportpolitikens område ligger mellan 1,5 och 2 miljarder kronor om året. Under 2014 satsade Energimyndigheten knappt 470 8 Mnkr på 291 st. FoI-projekt inom transportområdets två huvudområden ”Hållbar teknikutveckling för fordon” respektive ”Utveckling av förnybara drivmedel”. Fordonsområdet är inriktat på energieffektivisering genom el-och hybridutveckling, förbättring av drivlinor, aerodynamik och lättviktsmaterial. Göteborgs energis demoanläggning GoBiGas som producerar biogas från skogsrester är Energimyndighetens störst satsning (totalt 222 Mnkr) och togs i drift under 2014. Vinnova satsade 2014 1509 Mnkr på 139 st. FoI-projekt inom transport & miljöområdet. Bland dessa är verksamheter hos olika akademiska centrumbildningar som nu håller på att omprövas. Därutöver kommer även finansiering av satsningar inom så kallade strategiska innovationsområden (SIO). Inom transportområdet handlar det främst om automatiserade transportsystem hos Lindholmen Science Park, byggnadsinformationsmodellering (BIM) respektive 8 9 Energimyndigheten årsredovisning 2014. Vinnovas årsredovisning 2014 11 INFRASweden2030 hos KTH. Dessa SIOs uppgår var och en till i storleksordningen 30 Mnkr/år. Utöver detta har Vinnova även FoI-projekt inom andra programområden som är relevanta ur transportsynpunkt. Totalt uppgår den transportrelevanta FoI:n hos Vinnova till drygt 500 Mnkr. Trafikverket använde drygt 500 Mnkr under 2014 på knappt 650 st. FoI-projekt inom nio forsknings- och innovationsportföljer; Ett energieffektivt transportsystem, Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner, Effektiva transportkedjor för näringslivet, Robust och tillförlitlig infrastruktur, Mer nytta för pengarna, Trafikverket en modern myndighet, Strategiska initiativ, Sjöfart, respektive Luftfart. FoI-portföljerna spänner över en stor del av TRL-skalan10; från tillämpad forskning till test och demonstration av lösningar och system. En stor del av FoI-projekten utgår från Trafikverkets nuvarande operativa ansvar. Men också framtidsfrågor som adresserar energi- och koldioxidutmaningarna är betydande, som utveckling och demonstrationer av elvägar och högkapacitetslösningar (HCT). På järnvägssidan sker nu en stor omdaning av organisationen av forskningen. Den stora Europiska satsningen ”Shift2Rail” syftar till att stärka den europeiska järnvägsindustrin och förnya järnvägen genom att utveckla marknadsnära produkter och system. Detta gör att mycket av järnvägsforskningen kommer att inordnas i ett europaperspektiv. Ett viktigt skäl till den ökade satsningen på europanivå är järnvägens europeisering, som gör att standards och lösningar måste samordnas. Fokus ligger tydligt på den övre delen av TRL-skalan11 i fem stora innovationsområden; Effektiva och tillförlitliga tåg, Avancerade management- och kontrollsystem, Effektiv, hållbar och tillförlitlig infrastruktur, IT-lösningar för attraktiva tjänster och Teknologier för hållbar och attraktiv frakt. Sverige koordinerar fraktområdet I och med att Trafikverket fick i uppdrag att finansiera den Sjöfartsforskning vilken inkluderar FoI som motiveras utifrån Sjöfartsverkets instruktion, så ökade den statligt finansierade sjöfartsforskningen. Ändå är behoven stora. Det internationella samarbetsprojektet MONALISA inom Sea Traffic Mangement, med mål att digitalisera sjöfartsinformaton och göra den tillgänglig för alla parter, går in i en valideringsfas. Samverkansplattformen ZeroVisonTool där man testar nya lösningar för att möta miljöutmaningarna har nyligen startats. Andra mer tekniska frågeområden kretsar kring metanol som bränsle, utsläpp till luft och vatten, maritim informatik, lättviktsmaterial och sjösäkerhet. Men även frågor som hamnutveckling och intermodalitet, investering i fartyg och infrastruktur samt människan i systemet behöver utvecklas. Trafikverket har på motsvarande sätt i uppdrag att finansiera luftfartforskning, vilken inkluderar den FoI som motiveras av LFVs instruktion. Inom luftfartsområdet sker många stora förändringar drivna av nya marknadskrav och ökade samhällskrav i ett läge där flygtrafiken fortsätter att kraftigt öka. Farkostrelaterade forskningsinsatser finansieras mestadels genom Vinnovas flygtekniska forskningsprogram. Flygtrafikområdet (Air Traffic Management - ATM och Flygplatser) finansieras huvudsakligen genom Trafikverkets FoI-portfölj för luftfartsområdet. Inriktningen är, 10 Technology Readiness Level; 9-gradig internationell skala från 1, basforskning till 9, kommersialisering. 12 liksom inom andra trafikslag, att utnyttja ny teknik för automatisering och fjärrstyrning, effektivisering och för att möta framtidens miljökrav och krav på säkerhet och tillförlitlighet. Inom luftfartsområdets FoI-portfölj är det framför allt det europeiska projektet SESAR, det europeiska utvecklingsprogrammet för ATM, med mål att öka kapaciteten och flygsäkerheten samt minska miljöpåverkan och kraftigt reducera kostnaderna för europeisk luftfart som dominerar. Satsningen på fjärrstyrda torn för flygtrafikledning är delvis frukten av detta arbete. Den svenska regeringen har under senare år stärkt och förnyat de svenska industriforskningsinstituten. På bara några år har det statliga stödet till instituten ökat från cirka 200 Mnkr år 2009 till cirka 500 Mnkr år 2013. Dock har en blygsam del av detta kommit transportområdet till godo. Det är för tidigt att påvisa effekterna men satsningen grundas på en önskan om att förstärka instituten och dess roll som en brygga mellan den akademiska forskningen och den företagsnära forskningen. EUs forskningsprogram inom Horisont 2020 har också ett ökat fokus på tillämpad forskning som ett sätt att öka Europas konkurrenskraft och öka Europas möjligheter att lösa framtidsutmaningarna. Den självständiga fakultetsfinansierade transportforskningen är väldigt svår att överblicka. Fakultetsmedlen har ökat kraftigt det senaste decenniet, men lärosätena och institutionerna är många. Många av transportfrågorna går dessutom tvärs den akademiska organisationen av institutioner och avdelningar. De strategiska förstärkningarna inom KTH och Chalmers som beslöts 2010 har dock betytt mycket. Bara inom KTH är 850 forskare, motsvarande 450 heltider, fördelade på 41 forskargrupper inom 18 forskningscentra12 på något sätt engagerade inom transportområdet. Huvuddelen av detta är uppdragsforskning med extern finansiering. Men siffrorna antyder att den fakultetsfinansierade delen av svensk transportforskning kan gå upp mot några hundra Mnkr kronor om året. En bättre precision av den siffran kan bara lämnas av den akademiska världen. Automatisering, elektrifiering, digitalisering - Industrins satsningar är betydande De statliga satsningarna på FoI inom transportområdet är små i förhållande till industrins. Ett tydligt exempel är att summan av Scanias, Volvo Cars, Volvo AB och Autolivs satsningar på Forskning och Utveckling under 2011 uppgick till cirka 25 miljarder kronor enligt Ny Tekniks sammanställning 13. Summorna motsvarar mellan 3 och 5 % av företagens omsättning och sannolikt ligger en hel del av dessa pengar inom de högre TRL-nivåerna där även produktutveckling ingår. Under 2013 hade samma företag knappt 12000 anställda som arbetade med Forskning och Utveckling 14. Inom Forum för transportinnovationer har ett antal färdplaner arbetats fram i samarbetet mellan industrin, myndigheter och akademi. Dessa färdplaner ger en anvisning om vilka områden som bedöms viktiga av fler aktörer. Elektrifiering, Framtidens bussystem, Trafikledning för luft- sjöfarts- och järnvägsområdet, Gröna Tåget – nästa steg, High Capacity Transports – väg, High 12 Mikael Nybacka KTH, avser situationen 2013 Ny Teknik 14 Ny Teknik 13 13 Capacity Transports – järnväg, Drivkraft för innovation på en avreglerad marknad, Uppkopplade och samverkande transporter, Citylogistik, Kollektivtrafik som grundprincip i samhällsplaneringen. Den svenska satsningen på bilindustrin, FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, ser fyra trender som avgörande för den närmaste utvecklingen; automatisering, elektrifiering, tjänsteutveckling genom digitalisering samt utveckling av dedikerade transportlösningar för särskilda ändamål. Dessa trender är till stor del internationella och giltiga i tillämpliga delar inom alla trafikslagen. Automatisering tar nu steget från science fiction till verklighet inom alla trafikslag. Utveckling drivs framåt bl.a. av de möjligheter som digitaliseringen ger och den allt större mängden tillgänglig information i transportsystemet. Genom utveckling av tjänster som bygger tillgång till digital information från fordon och andra mobila enheter flyttar både fordonstillverkare och stora tjänstebaserade företag fram sina positioner i kampen om marknadsandelar. I Göteborg (DriveMe) satsar Volvo Cars, Trafikverket, Göteborgs kommun med flera aktörer på demonstration och utvärdering av automatisk körning. Automatiska fordon kan också bidra till nya affärsmodeller såsom bildelning och mobilitet som tjänst. Samtidigt innebär utvecklingen mot automatisering att nya sårbarheter riskerar att byggas in. Det pågår en utveckling där dataintrång, datastöld och andra cyberangrepp inte bara är en fråga för enstaka hackers, utan också för organiserad kriminalitet och som ”krigsföring”. Det kräver stora forskningsinsatser så att nya system redan från början tar höjd för dessa utmaningar och tar fram anpassade lösningar, där säkerhet och robusthet garanteras. Digitaliseringen och möjligheter bland annat tillgång till stora öppna datamängder (Big Data), kan skapa förutsättningar för helt nya lösningar. Inte bara för fordonsutvecklingen och utvecklingen av nya tjänster utan för infrastrukturhållarna. Viktiga områden är trafikledning och trafikinformation. Men även styrning av drift och underhåll. Elektrifierade vägfordon har funnits under lång tid. Mest känd är trådbussystemen som finns på många platser i världen. Elektrifieringen av vägfordon följer nu två spår. Med energilagret ombord i form av batterier har räckvidden för personbilar nu nått över 20 mil. Marknaden är kommersiell och nya allt bättre fordon erbjuds; både i form av helelektriska eller hybridiserade lösningar. Men när transporterna blir för tunga krävs att ström tillförs kontinuerligt. Tekniker för detta håller på att utvecklas och demonstreras, bland annat i Sverige. Men radikala förändringar tar tid. Elvägar kan kanske initieras inom det närmaste decenniet och Energimyndighetens satsningar på alternativa drivmedel och elfordon har pågått under många år. Marknadsandelarna för elbilar och alternativa bränslen ännu är små. Elektrifiering är inte bara en trend inom vägsidan, även sjöfarten tittar på olika elektriska lösningar, men sammanfattningsvis är de omvälvande lösningarna inom elektrifieringen ännu i sin linda. 14 Internationella trender VTIs bibliotek och informationscenter har sedan två år, på Trafikverkets uppdrag, beskrivit trender inom forsknings- och innovationsområdet. I det ingår en kvantitativ analys av föredragen i den årliga internationella forskningskonferensen (TRB) i Washington, USA. På järnvägssidan dominerar höghastighetsteknik, följt av tidtabeller och restid, men också säkerhet kring järnvägskorsningar. Inom luftfartens område är det frågor kring flygplatserna, deras rullbanor och marktransporter som dominerar men även forskning om miljöfrågor och marknadsefterfrågan verkar vara centrala. På sjösidan dominerar frågor om hamnar och containerterminaler, men även säkerhet till sjöss, miljöpåverkan och inlandssjöfart är viktiga områden. På vägsidan dominerar säkerhet, restid, trängsel och beteendefrågor men också infrastrukturens hållbarhet. Det multimodala området slutligen domineras av frågor kring kollektivtrafik och reseefterfrågan. Det finns en allmän otillfredsställelse, i Sverige och Europa, att resultaten från den tillämpade forskningen inte implementeras i tillräcklig omfattning. Bristerna här ligger inte bara i forskningsresultaten utan i förmågan hos mottagaren att ta till sig ny kunskap. Logiken för den tillämpade forskningen är att den ska komma till användning. Olika studier indikerar att Sverige satsar en hel del. Men det finns skäl att försöka öka takten i att resultaten går vidare i användning och produktion. Denna diskussion har inte bara funnits i Sverige utan även EU har med oro sett att för lite implementeras. Både nationellt och internationellt kännetecknas därför den tillämpade forskningen i allmänhet och transportforskningen i synnerhet av följande trender: Större fokus på innovation och resultat: Konkurrensen om forskningsmedlen har blivit hårdare och det är större fokus på att forskningsprojekten inte bara levererar vetenskapliga publikationer utan även leder till utvecklingen av nya tjänster och produkter. Samtidigt är spetskompetens fortfarande en förutsättning för innovationskraften nationellt. Större fokus på användare: Teknikutvecklingsprogram är fortfarande en grundläggande del för att utveckla svensk och internationell industri. Samtidigt ökar fokus på slutanvändare och tillämpning i praktiken genom t.ex. tjänster. Industrin som bäst känner värdet för slutanvändaren behöver generellt sett kopplas in i FoI-arbete så tidigt som möjligt. Systemperspektiv: Transportsektorn kopplas tydligare till andra sektorer som exempelvis informationsteknologi (självkörande och uppkopplade fordon), energi (nya bränslen), ekonomi (nya affärsmodeller), psykologi (hinder till användning av ny teknik). Tekniken är nu så utvecklad att systemförändrande innovationer är möjliga. I utkastet till Work programe 2016-17 inom Horisont 2020 ”Smart green and integrated transports planeras tre utlysningar; Mobility for Growth, Automated Road Transports och European Green Vehicle Initiative”. Det lyfts fram fyra övergripande mål. Resurseffektiva och miljöanpassade transporter Förbättrad mobilitet, minskad trängsel, ökad säkerhet och trygghet Globalt ledarskap i europeisk transportindustri Socioekonomisk forskning till stöd för bättre policybeslut Udden i Europeisk forskning inom transportområdet riktas således mot miljöanpassad och säker kapacitet för att skapa industriell nytta genom bättre underbyggda beslut. 15 4. Områden där Sverige kan bli internationellt ledande. Sverige har världsledande företag inom transport- och telekomsektorn vilket skapar goda förutsättningar att ta en ledande internationell roll inom områden som stärker Sverige industriellt, samtidigt som vårt transportsystem förbättras. Sverige har också framgångsrika universitet och högskolor med gott internationellt renommé, och en väl utvecklad tradition av samverkan mellan näringsliv, myndigheter och akademi, ”Triple helix”. De områden där Sverige har förutsättningar att bli framgångsrikt och världsledande är delvis de områden där vi redan i dag har en framträdande ställning. – Digitalisering och automation – Elektrifiering och alternativa bränslen – Logistik och multimodala transporter – Hållbar infrastrukturhållning – Säkerhet – Metodik för integrerad samhällsplanering exempelvis fysisk planering och transportplanering – Nya mobilitetstjänster För att Sverige ska kunna ta en ledande roll krävs gränsöverskridande samverkan mellan myndigheter, industri och akademi. Samarbetet inom FFI och det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden är bra exempel. Det krävs FoI-satsningar som kan utgöra en brygga mellan akademi och industri. Samhället måste allokera forskningsresurser som möter industriella FoI-satsningar och som samtidigt ger lösningar på samhällsproblem och industriell verksamhet i Sverige. Inte minst SME perspektivet måste tillgodoses i dessa satsningar. Digitalisering och automation Inom alla trafikslag pågår en utveckling mot automatisering och automatiserade system. Digitalisering, uppkoppling och automatisering leder till en omdaning av samhället under kommande decennier. Denna utveckling pågår i hela världen och många länder tar nu höjd för att skapa nya möjligheter. Transportområdet skulle kunna utvecklas att bli en nationell arena för utveckling av nya redskap och metoder att hantera dessa och liknande situationer inom andra områden. Maritim informatik och utveckling av trafikledning, fjärrstyrda torn för flygtrafikledning, förarlösa tunnelbanor och andra järnvägsrelaterade satsningar och försök med autonoma bilar visar hur långt utvecklingen har gått. Inom alla dessa områden ligger Sverige i framkant. Sverige har speciella förutsättningar att dra nytta av utvecklingen. Vi har en systemsyn och en förmåga att samarbeta över gränser vilka är nyckelfaktorer för att lyckas. Sverige har dessutom världsledande företag inom såväl fordon som telekom. Dessa branscher har traditionellt haft få kontaktytor sinsemellan men mer samarbete kan leda till stora synergier i framtiden. 16 Elektrifiering och alternativa bränslen Sverige har sen länge en god kunskap om elektrifiering och världsledande företag inom elområdet. Vi har också en fordonsindustri som ligger väl framme inom området. Satsningar på elladdhybrider, el- och hybridbussar och innovationsupphandling av elvägar, visar att Sverige är på väg att hitta lösningar som är, eller är på väg att kommersialiseras. Elektrifiering av färjor är också en intressant utveckling. Satsningarna på alternativa drivmedel inom väg och sjöfartssidan visar också att Svensk industri ligger i framkant, stött av offentligfinansierade utvecklings- och demonstrationsprogram. Till exempel är sjöfartens satsningar på metanol genom Stena Line AB internationellt uppmärksammat och införandet av delvis förnyelsebar diesel (OK Q8 och Preem) har bidragit till minskade utsläpp av koldioxid från vägtransporterna. Logistik och multimodala transporter Sverige har en mångårig tradition av att ligga i forsknings- och implementeringsfronten inom flera områden inom Logistik och multimodala transporter. Detta är sprunget dels ur det faktum att Sveriges geografiska avståndshandikapp till bl. a. Centraleuropa, tvingat företagen att arbeta för en så effektiv logistik som möjligt, inte sällan innefattande intermodala transporter. Dels är det sprunget ur den långa tradition av god samverkan mellan näringsliv, akademi och stat som finns, och nu utvecklas i ett mer internationellt perspektiv. Akademiskt utmärker Sverige sig inom området med framstående tekniska högskolor/universitet såväl som samhällsvetenskapliga. Kunskapsuppbyggnad och implementeringsmod är viktigt inom områden såsom teknik och affärsmodeller för ökad effektivitet. I bräschen ser vi ofta basindustrierna men även transporternas utbudssida och mer konsumentnära industrier ger goda förutsättningar för att fortsätta vara en toppnation inom området. Hållbar infrastrukturhållning Sverige har en stark byggsektor och en potential för starka offentliga aktörer som tillsammans skulle kunna inleda en omdaning av infrastrukturens miljöpåverkan. Ett tydligt exempel är LFV och sedermera Swedavias miljöarbete på flygplatserna. Arlandas utsläpp av fossil koldioxid har minskat med 70 % sen 2005 genom ett intensivt utvecklingsarbete och satsningarna uppmärksammas nu internationellt. Svenska byggföretag ligger också i framkant i hållbarhetsarbetet. Men mer skulle kunna göras om de offentliga aktörerna driver på och samverkar med industrin och akademin för att utveckla nya lösningar. Anpassningen av infrastrukturen till omgivande landskap är central för en hållbar infrastruktur och ett annat viktigt område där potential finns för att Sverige ska kunna ta en ledande position. Det finns god kunskap och kompetenser kopplat till de utvecklingssatsningar som bland annat Trafikverket bedrivit under lång tid. Säkerhet Ett ytterligare styrkeområde är säkerhetsområdet. Sverige ligger väl framme inom alla trafikslag. Alla transporter förutsätts vara säkra. I dag är det inte bara frånvaro av skador och dödsfall som står i fokus inom säkerhetsarbetet. I stället håller begreppet hälsa på att ta över. 17 Transportsystem förväntas utvecklas till att bli en del av vår hälsosträvan. Transporterna ska integreras i det bekväma och hälsosamma liv, vi strävar efter och som bland annat manifesteras, i en ökande andel personer som motionerar, samt försäljning av nyttiga livsmedel etc. Hur detta ska ta sig uttryck i produkter och tjänster i transportsystemet, är dock mer osäkert. Men för att det ska vara möjligt, behöver de utvecklingsmiljöer som byggts upp, vårdas och ges möjligheter att utvecklas. Den systemsyn som myndigheter och industri utvecklat inom säkerhetsområdet, är en exportvara redan idag. Metodik för integrerad samhällsplanering exempelvis fysisk planering och transportplanering. Det sker en snabb omdaning av världens städer för att möta befolkningsomflyttningar, nya krav från medborgarna och leva upp till framtidens attraktiva och tillgängliga stad. Flera svenska städer har varit aktiva i olika EU program och svensk kompetens används internationellt, exempelvis i Kina när nya hållbara städer planeras. Många svenska aktörer har gått samman i en agenda för innovation inom området kallat SIA (Smart Sustainable Cities) vilket skapar förutsättningar för att aktörer som tidigare jobbat isolerat och sektorsuppdelat kan bidra till en snabbare utveckling mot hållbara funktionella lösningar och en mer integrerad planering. Nya mobilitetstjänster Inom Forum för transportinnovation nämns dessutom tjänsteutveckling inom transportsektorn som potentiella för Sverige att bli världsledande inom. Historiskt har transportsektorn byggt på relativt enkla affärssamband såväl avseende ägande av fordon som köp och utförande av transporter av personer och gods. Denna bild är under snabb förändring. Alla aktörer strävar uppåt i värdekedjorna och försöker förpacka sina tjänster i allt mer komplexa erbjudanden där fordon inte köps och transporter erbjuds ”dörr till dörr” genom kombinationer av transportmedel. Sverige har en internationellt sett hög datormognad och hög nivå av uppkoppling vilket underlättar utveckling och användning av dessa nya tjänster. Sverige har goda förutsättningar att bli ett internationellt föregångsland. För att dessa satsningar ska bli framgångsrika behöver den tekniska utvecklingen av fordon och system kompletteras med samhälls- och företagsekonomiska studier, studier av beteende och förståelse för ett brett användarperspektiv, finansieringsmöjligheter och affärsmodeller. Dessutom behöver en samsyn byggas i Europa. Främst genom koordinering av utvecklingen och allianser mellan utvecklingsteam. 18 5. Behovsanalyser Utgångspunkten för transportmyndigheternas forskning och utveckling är det transportpolitiska målet, att skapa ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem för medborgare och företag i hela landet. De två jämställda delmålen om tillgänglighet och säkerhet, miljö och hälsa ställer stora utmaningar på helhetssyn och nya lösningar. För att bedriva effektiv forskning som ska bidra till att nå målen behövs ett bredare perspektiv och samarbete med skilda aktörer som var och en har sin egen målbild. Detta ställer krav på kreativitet, lyhördhet och ödmjukhet från alla parter. Andra aktörer såsom Vinnova, Energimyndigheten eller Formas har delvis andra mål för sin verksamhet som stödjer eller kompletterar de transportpolitiska målen. Men Trafikverkets analyser av behoven utgår från de transportpolitiska målen. Det finns en stor uppslutning bakom att systemperspektiven behöver förstärkas. Både när det kommer till transportsystemet och till innovationssystemet. Transportsystemet behöver betraktas och utvecklas utifrån nyttjarnas perspektiv mer än trafikslagens. Innovationssystemet behöver förbättras och samverkan mellan dess olika aktörer förstärkas så att problem- och målbilder ensas och arbetskulturer befruktar varandra. Forsknings- och innovationsprojekt behöver också styra och utvärderas systematiskt så de genomförs med hög kvalitet och motsvarar de förväntningar och de behovsbilder som en gång var deras upphov. 5.1 Systemperspektivet Trafikslagen har i Sverige och även internationellt i huvudsak utvecklats var för sig. Detta är naturligt eftersom varje trafikslag förvaltats av skilda myndigheter och tjänsteutbudet har erbjudits av företag som utvecklats med rötterna i ett av trafikslagen. Denna trend stöds även av logiken att det till sist är kunden – resenären, transportören, varuägaren som avgör vilken transport som möter behoven bäst. Detta leder också till en konkurrens mellan trafikslagen som vässar deras respektive utbud av produkter och tjänster. Konkurrensytan är i första hand ekonomisk, men även andra aspekter av transporter som säkerhet, miljö, tid, tillförlitlighet och bekvämlighet spelar in. Avsaknaden av ett sammanhållet transportsystem kan till stor del anses vara ett resultat av att varje funktion av dess delar utvecklats separat. Särskilt i noder mellan trafikslagen har utvecklingen varit eftersatt och där finns också goda förutsättningar för förbättringar. Genom digitalisering av transportinformation har området för transportlogistik blivit en arena där trafikslagen kan mötas. Detta gäller inom både person- och godstransporter och har bland annat kommit till uttryck i den nya teknikplattformen specifikt för logistik ”Alice” inom EU. Systemsynen har delvis kommit att drivas av aktörer som inte är bundna till ett trafikslag. Det har genom åren funnits ansatser med trafikslagsövergripande organisationer som haft ansvar för utvecklingsarbetet. Styrkan hos dem har varit just oberoendet av de enskilda trafikslagen. Men svagheterna har varit större. Genom att inte äga förvaltningsansvaret och den operativa verksamheten, har dessa saknat kraft att nyttiggöra resultatet av den utveckling som bedrivits. Därför är det nödvändigt att engagera dem med den makten i utvecklingsarbetet. Det gäller bara att få dem att ”se över staketet” och samarbeta över gränsen. 19 Glapp i systemsynen gäller inte bara mellan trafikslagen utan väl så mycket inom. Ansvarsuppdelning i att utveckla olika komponenter har gjort att ibland suboptimala lösningar tas fram. Systemsynen avseende beräkning av de olika transportslagens emissioner visar på detta när det idag oftast endast är driften av fordonen/farkosterna som beaktas och inte utsläpp från produktionen av fordonen eller infrastrukturen som fordonen framförs på. Utnyttja varje trafikslags fördelar Det finns några områden där systemsynen är mer viktig än andra. Transporteffektivitet är oftast funktionen av flera trafikslags tjänster och prestationer. Systemsyn behövs även när samhället ska planeras och utvecklas. Då räcker det inte att ha ett trafikslag för ögonen. Varje trafikslag behöver utvecklas efter sina egna förutsättningar, men det är de samverkande trafikslagen som ger oss möjligheter att skapa en hållbar samhällsutveckling. Varje trafikslag har sina komparativa fördelar. De är bra på olika saker. Bilar och vägtrafik når i stort sett överallt. Det offentligt finansierade vägtransportsystemet är ungefär 15 gånger så långt som motsvarande järnvägssystem. Vägar är förhållandevis enkla att bygga och jämförbart billiga att underhålla. Järnvägarna är effektiva och säkra när det gäller att frakta stora mängder i bestämda rutter. Det kan gälla gods såväl som personer. Malmbanan och pendlingstrafiken runt de stora städerna är exempel på järnvägsförbindelser som är mycket effektiva och det stora trafikunderlaget motiverar den höga kostnaden för investering och underhåll. Sjöfarten är också effektiv när det gäller frakt av stora mängder gods. Energieffektiviteten, låga infrastrukturkostnader och möjligheten för långa transporter till låga priser är andra fördelar. Flygbranschen har en central roll i långväga personresande, men har också en nisch i att snabbt kunna leverera tidskritiskt och ofta högvärdigt gods, till exempel reservdelar till industriella processer men också färskvaror, modeprodukter och läkemedel. Flyget knyter också i viss mån samman landets mer avlägsna delar med stora nationella transportnoder och skapar på så sätt snabb access till kontinenten och andra fjärran resmål. Att utforma transportsystemet så att varje trafikslags fördelar utnyttjas bäst, är en stor utmaning. Ett transportsystem för alla Det är viktigt att utgå från det transportpolitiska målets alla delar där det betonas att systemet ska vara hållbart och till för alla i hela landet. Det transportsystem vi har i dag är inte utformat för alla befolkningsgrupper och systemet är inte heller hållbart utformat. Ett område som inte är nog uppmärksammad är jämställdheten. Traditionellt har transportområdet varit mansdominerat och det finns en fortsatt risk att huvuddelen av nyttorna tillfaller männen medan kvinnorna i mindre grad är delaktiga i utformningen. 20 Den radikala förändring som transportsystemet verkar vara på väg att genomgå skapar möjligheter för ett mera jämställt system, om frågan i ett tidigt stadium integreras i utvecklingsarbetet och om maktfördelningen utjämnas. Andra gruppers intresse behöver tillvaratas på bättre sätt i utformningen. Funktionshindrade, barn och äldre är alla grupper som i dag har en eftersatt tillgänglighet. Det finns också ojämlikhet mellan förorten och city, mellan landsbygd och stad och mellan bilburen och icke bilburen där ny teknik skapar möjlighet att bygga om transportsystemet så att fler grupper får bättre tillgänglighet. Samhällsutvecklingen kräver också ett ökat fokus på resandekvaliteter av olika slag. Resenärerna förväntar sig tillförlitlig information, smidiga bokningssystem ökad komfort och tillförlitlighet. Dessutom efterfrågas en trevlig miljö i och runt transportsystemet. Kort sagt behöver utvecklingsinsatserna i högre grad användas till att skapa kvalitet för resenärerna och för människor som bor och verkar i trafikens närhet. Innovationer skapas i värdenätverk Hur skapar man då förnyelse och innovation? Innovationsprocessen kan ses som en förädlingsprocess där ny och gammal kunskap används för att utvecklat nya lösningar som testas, demonstreras och så småningom nyttiggörs genom kommersialisering, industrialisering eller institutionalisering. Processen är sällan helt linjär utan mer komplex med flera iterativa och interagerande förädlingssteg. Många aktörer i denna förädlingskedja ropar på mer resurser, men effektiviteten i processen är mer beroende av samverkan mellan parterna än av enskilda parters styrkor och excellens. Innovationer skapas således i värdenätverk. En aktör har sällan förmågan att självständigt utveckla en innovation. Därför blir de olika parternas förmåga att förstå, ta emot och vidareförädla delresultat kritiskt för att nå framgång. Om detta resonemang tillämpas inom transportområdet, så räcker det inte att öka resurserna till transportforskningen. Den tar fram ny kunskap och är viktiga i början av kedjan, men saknar oftast resurser och förmågor att implementera sina resultat. Omvänt så räcker det inte heller med att oreserverat stödja slutanvändarna. De är ofta fokuserade på sin operativa verksamhet och i kampen om resurser inom en organisation, så vinner den operativa verksamheten över förnyelse och innovation. En strukturerad utvärdering av FoI inom utgiftsområde 22 (kommunikationer) har saknats. Att skärskåda projektens kvaliteter innan de startar, har dock länge varit aktuellt. Kriterierna som utvecklats inom EU ramprogram, har tillämpats även för svenska projekt. Därmed har en viss kvalitetssäkring skett även inom de mer tillämpade projekten. Men projekt förändras under sin livstid och det är inte givet att de förespeglade kvaliteterna också levereras. För några år sedan redovisade Trafikanalys ett regeringsuppdrag hur bland annat Trafikverkets FoI kunde kvalitetssäkras 15 . Utifrån den rapporten har nu Trafikverket utvecklat en modell för utvärdering av FoI. Utvärderingen fokuserar på fyra områden; relevans, effektivitet, kvalitet i resultat och nyttogörande. Metoden försöker också fånga upp framgångsfaktorer. Den har testats i en pilot på ett knappt 40-tal FoI-projekt. 15 Trafikanalys 2012:9, Modell för utvärdering av transportforskning 21 I innovationsrådets slutbetänkande från 201316 betonas fem punkter för att stärka innovationsförmågan i offentlig verksamhet. 1. Ökad fokus på behov, värdeskapande och system. 2. Ökat handlingsutrymme för offentliga verksamheter att pröva nya tjänster och former för att uppnå syftet med politiken. 3. En infrastruktur för idé- och kunskapshantering. 4. Stärkt förmåga i offentliga verksamheter att bedriva innovations och förändringsprocesser. 5. Nya instrument som främjar långsiktiga investeringar i svårlösta samhällsfrågor. Deras slutsatser bekräftar det tillstånd inom transportsystemet såsom flertalet aktörer upplever det. Det är systemsyn och helhetsperspektivet som behöver förstärkas. För att kunna förändra och förnya transportsystemet så det motsvarar politikens målbild behöver varje del i innovationskedjan stärkas i sin förmåga att samarbeta mot genomsamma mål. Detta kräver i sin tur ett ledarskap som förmår att se bortom närmast verksamhetsplan och som kan agera både på kort och lång sikt. Det kräver kompetens till analys och fantasi att se inte bara sin egen verksamhets förmågor, utan också att se hur andra verksamheter kuggar in. Det kräver tillit till sin egen organisation och till andras. Och det kräver att vi kan samverka med gemensamma konkreta åtgärder inom de områden där samhället och transportsystemet behöver förnyas. 16 Att tänka nytt för att göra nytta; SOU 2013:40 22 5.1.1 Transporteffektivitet Väg- och järnvägsnätets kapacitet och kvalitet kommer inte att kunna utvecklas i takt med behoven genom nyinvesteringar. Gods- och persontransporternas kapacitet och effektivitet måste därför i huvudsak ökas inom befintligt väg- och järnvägsnät, samtidigt som sjöfartens roll bör stärkas. Förbättrad effektivitet i transporter är centralt för att tillfredsställa mobilitetskrav avseende människor och gods samtidigt som miljöpåverkan minimeras och samhälls- och näringslivsekonomin förbättras. Att förbättra effektiviteten är också ett sätt att minska utsläppen av klimatgaser. Transporteffektiva lösningar för såväl gods som personer förutsätter att hela systemet beaktas, inklusive påverkan från faktorer i dess omvärld och från angränsande system. Transporter påverkas av samhällsfaktorer (exempelvis lagar, regler och förordningar), logistikkrav (främst från transportköpare), teknikutveckling och infrastruktur. De utvecklingsbehov Trafikverket ser inom transporteffektivitetsområdet de närmaste åren kan sammanfattas i följande tre områden: – Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon för godstransporter. – Kunskapsuppbyggnad och demonstration av multimodala trafikupplägg. – Demonstrationer inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter. Den stora mängd data som genereras inom transportsystemet öppnar också möjligheter för nya mobilitetstjänster. I Sverige och Europa är trafiksituationen i ökande grad problematisk med trängsel, försämrad livskvalitet, och negativ inverkan på miljön som följd. Godstransporterna i Europa beräknas öka med mer än 50 procent mellan år 2000 och 2028 och i Sverige med ungefär lika mycket mellan 2006 och 203017, vilket inte är förenligt med kraftigt minskade koldioxidutsläpp och ställer stora krav på ny infrastrukturkapacitet. Den ökade urbaniseringen och förväntade regionförstoringar leder också ofrånkomligen till stora transportutmaningar. En konsekvens är stora tidsförluster vid arbetspendling. God tillgänglighet är viktig för en fungerande bostadspolitik, samtidigt som en kraftig tillväxt i transporter och infrastruktur har stora negativa konsekvenser för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den stora mängd data som nu genereras i transportsystemet (Big Data) öppnar också möjligheter för nya mobilitetstjänster. Dessa kan innebära systemeffektiviseringar, men framför allt effektiviseringar ur ett resandeperspektiv. Bättre trafikinformation kan leda till bättre vägval och val av färdmedel. Även möjligheterna till effektivare trafikledning ökar. För godstransporter handlar det bland annat om brister i kopplingarna mellan trafikslagen där ändamålsenliga noder med tillhörande terminaler är viktiga fundament. Vidare är anläggningar för fordons- och serviceunderhåll en viktig aspekt. 17 Trafikverket 2013; Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 – Godstransporters utveckling fram till 2030 23 I och med att godstransporter i hög grad är internationella, innebär det också att internationella stråk och korridorer måste fungera på land, till sjöss och i luften. En ökad grad av internationell standardisering skulle kunna främja effektiviteten. Liknande paralleller kan göras mellan godstransporter och personresor. Effektiva och attraktiva bytespunkter mellan trafikslagen behövs för att möjliggöra pendling, effektiva tjänsteresor samt resmöjligheter för turister och besökare. Till exempel är Arlanda C Sverige fjärde största järnvägsstation. Om besöksnäringens mål att fördubbla sin omsättning till år 2020 ska nås, krävs ett väl fungerande transportsystem med goda och hållbara resmöjligheter. Det ökande lokala och regionala resandet över gränserna i Norden måste också beaktas. Transporter och transportupplägg driver utvecklingen av nya lagar och förordningar, ny teknik och nya fordonskombinationer, liksom ny infrastruktur. Förändringarna avspeglas i etablerings- och flyttmönster vilket ger effekter för transportefterfrågan. Allt sker i ett samspel, som komplicerar möjligheterna att påverka transporter och transportupplägg i en viss riktning. 24 5.1.2 Regelutveckling och styrmedel Kunskapen om hur man bäst uppnår en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet behöver utvecklas. Nya modeller för reglering och styrmedel behövs för att bidra till detta. Transportmyndigheterna kan inte i detalj styra och reglera det komplexa sociotekniska system som transportsystemet utgör. Detta beror på att ingående kunskap om systemet och dess delar samt hur det kan påverkas är spridd över flera aktörer. En annan viktig anledning är att utvecklingen av systemet ofta sker snabbt och oförutsägbart. Det krävs därför en balans och avvägning mellan en mer detaljerad och en mer övergripande styrning och reglering. Denna kunskap saknas till visa delar idag. Modeller för hur ett framtida än komplexare system bör regleras behöver således utvecklas. För att kunna utveckla och anpassa metoder, verktyg, effektsamband och effektmodeller som vilar på en vetenskaplig grund finns ett stort behov av ökad forskning inom området. Ett ökat kunskapsunderlag om vilka konsekvenser och konsekvenssamband reglering och andra styrmedel har på transportmarknaden förväntas bidra till ett förbättrat beslutsunderlag som gynnar både näringsliv och medborgarna. En accelererande teknik- och gränsöverskridande samhällsutveckling leder till att vår omvärld blir mer komplex och därmed svårare att styra utifrån nuvarande regelgivning och styrmedel. Utvecklingen ställer krav på regleringsmyndigheternas förmåga att utveckla nya modeller för reglering och styrning samtidigt som samverkan med andra aktörer måste öka för att nå gemensamma resultat18. Ett enda styrmedel leder sällan till målet. För att uppnå ett mål måste kombinationer av olika styrmedel prövas över tid med syfte att de ska stödja varandra. Det bör understrykas att styrmedlen också måste anpassas till förändringar i omvärlden så att de inte förlorar sin styrande effekt. Detta gäller särskilt områden som genomgår en snabb utveckling. Kunskapen om effekter av val av styrmedel och reglering samt kombinationer av dessa bör därför baseras på god förståelse av vilka mekanismer som påverkar utvecklingen på området. Denna kunskap är idag bristfällig ur ett implementeringsperspektiv. Viktiga FoI-frågor i detta sammanhang är hur myndigheterna kan bidra till att utveckla en balanserad detalj-, funktions- och systemreglering, hur reglera för ett större aktörsansvar, hur säkerställa human factorsperspektivet vid reglering, hur skapa organisationsövergripande arbetssätt, hur skapa förutsättningar och arbetssätt för ”multi-stakeholder processes”, etc. Det finns flera områden där regelgivningen inte är anpassad till den snabba tekniska utvecklingen. Exempel på ett sådant område är automatiska fordon där ny kunskap kan bidra till en ökad samhällsekonomisk effektivitet och främja den tekniska utvecklingen. Den praktiska tillämpningen av samhällsekonomiska analyser som använts inom transportområdet under lång tid är framförallt utvecklad för infrastrukturplanering. Trots den omfattande mängden kunskap om samhällsekonomiska analyser finns ännu ingen etablerad praxis vad gäller dessa analyser kopplat till regelgivningsarbetet inom transportsektorn. Lämpliga analysmetoder och underlag kopplat till regleringar av transportområdet saknas därför. 18 Trafikverket, 2014. ”Trender i transportsystemet, Trafikverkets omvärldsanalys 2014”. Publikationsnummer: 2014:115. 25 5.1.3 Fossiloberoende transportsystem Vägtrafiken står för den största användningen av fossila drivmedel. Men även luft- och sjöfarten är i stort sett helt beroende av fossila drivmedel. De skilda trafikslagen har olika förutsättningar för att bli fossilfria. För att kunna nå riksdagens mål om ett transportsystem oberoende av fossila drivmedel behövs en samverkande strategi som verkar över flera styrmedel och åtgärder. Det är heller inte rimligt att förvänta sig stora förskjutningar av transportarbetet mellan trafikslagen de närmaste decennierna. Så varje trafikslag måste räkna med att genomföra sin egen av-fossilisering. Detta sätter press på utvecklingen inom de trafikslag som idag är beroende av fossila drivmedel. De områden där FoI behöver koncentreras är: – Energieffektivisering av vägfordon. – Förnybara drivmedel och elfordon/farkoster. – Energieffektiva transportlösningar, samhällsplanering, styrmedel och beteendefrågor. Den energirelaterade transportforskningen har tidigare framförallt fokuserats på energieffektivisering av vägfordon samt på förnybara drivmedel. Under senare år har områdets breddats till att tydligare också omfatta FoI avseende energieffektiva transportlösningar, samhällsplanering, styrmedel och beteendefrågor. Området elfordon elhybrider har också utkristalliserats som ett speciellt prioriterat område inom energieffektivare fordon. Energieffektivisering av vägfordon Hållbar teknikutveckling för fordon inkluderar forskning, utveckling och demonstration av nya typer av energieffektiva fordon samt anpassning av dessa fordon till förnybara drivmedel. Oavsett hur transporterna sker, och vilket drivmedel som används, så behöver fordonen och farkosterna vara så energieffektiva som möjligt. Detta är nödvändigt både för att nå klimatmålen och för att hushålla med begränsade energiresurser. Förnybara drivmedel och elfordon/farkoster Energimyndighetens forskningsstöd har sedan många år varit inriktat på två huvudspår: Nedbrytning av lignocellulosa till socker som jäses till etanol (biokemisk omvandling) och förgasning av trä till syntesgas och omvandling till drivmedel, till exempel DME, metanol eller metan (termokemisk omvandling). Energimyndigheten fick också medel för stora demonstrationsanläggningar 2008 där 222 Mnkr gick till förgasningsprojektet GoBiGas i Göteborg. Inom sjöfartsområdet pågår utveckling att kunna använda metanol som fartygsbränsle. En huvudmotor på Stena Lines färja till Kiel har konverterats framgångsrikt vilket gett en svensk kunskap som kan överföras till andra motor- och fartygstyper. Planeringen har börjat för ett FoI-samarbete kring metanollösningar för motorsegmentet som omfattar mindre fartygstyper och hjälpmaskiner. Metanol innebär en enklare hantering än flytande naturgas. Även elektrisk framdrivning genom batterilösningar har satts i kommersiell drift. Detta är möjligt på kortare färjesträckor men har bara resulterat i några få praktiska tillämpningar. 26 Inom luftfartsområdet är också frågan om biologiskt utvecklade drivmedel relevant. Lokalt producerade förnybara drivmedel kan bidra till detta, även optimering av in- och utflygningsprocedurer till och från flygplatser som minskat flygsträckan och därmed energianvändningen. Det finns också behov av systemstudier kring biodrivmedel, men även användarsidan och marknaden för produkterna behöver studeras. En fråga är till exempel inom vilka trafikslag förnybara drivmedel behövs bäst och vilka alternativ som finns tillgängliga? Det finns ett ökat fokus på elfordon elfarkoster och elhybrider. Området har fått allt mer fokus som ett sätt att energieffektivisera framförallt personbilar och tunga fordon som citybussar, distributionslastbilar, sopbilar samt olika arbetsfordon. Några speciellt viktiga forskningsområden framöver är allmän kostnadsreduktion avseende den elektriska drivlinan, energilager, livscykelanalyser och hållbart resursutnyttjande. Dessutom behövs utveckling av elvägar och en ökad kunskap kring systemnivån, affärsmodeller och kundacceptans för olika nya lösningar. Energieffektiva transportlösningar, samhällsplanering, styrmedel och beteendefrågor Detta område behandlas i huvudsak under andra rubriker i denna rapport eftersom energieffektiviseringen och utvecklingen mot fossilfrihet bör utvecklas i synergi med andra samhällsmål. Området hanteras idag av flertalet myndigheter. Det finns ett fortsatt behov av att övergripande studera hur ett hållbart transportsystem kan se ut, och hur det kan passa in i det större systemet, samt att sammanställa, komplettera och dra slutsatser från befintliga systemstudier. När det gäller styrmedel behövs det fortsatta analyser av styrmedels kostnadseffektivitet och bidrag till måluppfyllelse. Forskning om olika kombinationer av styrmedel, hur de interagerar och vilka konsekvenser de ger är angeläget. Demonstration och implementering som viktiga instrument Under det senaste två decennierna har stora satsningar för ett fossilfritt transportsystem gjorts. Det innebär att behovet av demonstrationer och andra implementeringssatsningar är stora. Den ackumulerade kunskapen behöver omvandlas från tekniska lösningar till fungerande system och affärsmodeller som håller. Samtidigt ökar kostnaderna för insatserna vid förflyttning från test skala till demonstrationer. De tunga lastbilstransporterna står för 12 % av det svenska transportsystemets utsläpp av koldioxid. För dem finns inga bra utvecklade klimatlösningar. Det kommer att bli konkurrens om biobränslena och batterilösningar blir för tunga. Olika tekniker för kontinuerlig tillförsel av ström för fordonens framdrift finns i prototypversioner och nya tekniker tillkommer. Sverige ligger förhållandevis långt framme, bland annat genom Trafikverkets, Energimyndighetens, Vinnovas och den tunga fordonsindustrins intresse i frågan. De driver tillsammans demonstrationer av två skilda tekniker för kontinuerlig drivning av tung lastbilstrafik med el. Satsningen förväntas ge en del av svaren om hur elektriska vägar kan bidra till en fossilt oberoende fordonsflotta till 2030. Fram till 2018 är kostnaderna för demonstrationerna beräknade till ca 200 Mnkr. Till minskade utsläpp av koldioxid bidrar även High Capacity Transport (HCT) där fordonskoncept utvecklas och testas för att skapa ett regelverk som möjliggör längre och tyngre fordon på lämpliga delar av det svenska vägnätet. Därigenom minskas den specifika bränsleförbrukningen per ton fraktat gods med upp till 25 %. Sedan 2008 har demonstratorerna översiktligt beräknats till ca 200 Mnkr inklusive industrins kostnader. 27 5.1.4 Samverkan med bostadssektorn Forskningsbehoven framöver kommer att öka då staden-bostaden-transporterna är centralt för många samhällsmål. För att skapa attraktiva och tillgängliga städer utan bilberoende krävs en bättre förståelse för flera aspekter. Trafikplaneringsunderlag behöver utvecklas med en ökad fokus på säker gång och cykel. Men det finns också behov av ökad kunskap och förståelse för nya tekniska lösningars potential såsom autonoma fordon, elfordon och mobilitet som en tjänst. De nya lösningarna kan även öppna för nya möjligheter att utforma bostadsområden. Det kommer att behöva byggas upp nya och förstärkta kompetenscentra för att minska sektorsgränsernas negativa effekt på kunskapsuppbyggnaden. Det finns också behov av ökad samverkan mellan samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk forskning. Kommunerna som problemägare behöver på ett naturligt sätt medverka i inriktningen av forskningen men också i implementationen. Statliga satsningar som exempelvis Stadsmiljöavtalet kan vara en typ av instrument att använda för att öka Kommunernas medverkan. Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i de större stadsregionerna. Det behövs ett ökat fokus på forskning som praktiskt kan användas av kommuner, kollektivtrafikmyndigheterna, trafikverk och näringslivet. För närvarande har forskningens fokus inte tydligt riktats mot tillgänglighetens betydelse för exempelvis bostadsbyggandet, bostadsmarknaden eller boendesegregationen. Det arbete om transportsystemet och social hållbarhet som inletts på Trafikverket, i samarbetet i plattformen för hållbar stadsutveckling och Sverigeförhandlingen, väcker nya frågor. Radikalt ökad andel transporter till fots, med cykel och med kollektivtrafik i städer och tätorter kommer också att väcka nya frågor. Stationsområden, spårtrafik, Bus Rapid Transit-system, anläggningar för cyklister och gående, och varudistribution i städer, kommer att medföra nya utmaningar. En återkommande frågeställning inom transportforskningen är hur samverkan med övrig samhällsplanering exempelvis bostadssektorn kan stärkas. Det finns ett stort behov av bostadsbyggande i hela Sverige idag, om än koncentrerat till våra större städer och tillväxtregioner. Samtidigt finns det starka önskemål om att den tillkommande bebyggelsen ska ha en god tillgänglighet och leva upp till höga miljökrav samt bidra till ett klimatneutralt Sverige. Målkonflikter, brist på yta, kostnader och ökade krav leder till ett behov av nytänkande och nya lösningar. Det gäller i hög grad kopplingen mellan bostadssektorn och transporterna. Transporterna har sällan ett egenvärde utan är stödjande för annan verksamhet, resor till och från jobbet för att individen ska kunna jobba, resor till och från affären, transporter från fabrik till kund. Hur bra transportlösningarna blir är dock avgörande av hur bostäderna, arbetsplatserna och samhällsservicen utformas och lokaliseras. Inte ens den mest begåvade trafikplaneraren kan planera en god kollektivtrafik i glesa bostadsområden. Samtidigt skapar transportsystemet begränsningar och restriktioner för den övriga samhällsplaneringen. Höga buller värden, luftföroreningar och säkerhetsavstånd leder till att de ur bostadssynpunkt bästa lägena inte alltid kan användas och trafikleder skapar barriärer och hinder. Så trafiken kan bidra till bättre samhällsbyggnad om bullret minskar och barriärerna minimeras. 28 Svenska insatser står sig väl Forskningen inom samverkan med bostadssektorn har hittills till stor del haft sin utgångspunkt i utmaningar som rör samhällsekonomi, klimat, energi och koldioxidutsläpp, trafiksäkerhet samt styrning och planeringsmetodik. Svenska insatser står sig mycket väl i internationell jämförelse. Sverige är aktivt och framgångsrikt. Ett exempel är den gemensamma forskningagendan för Smart Sustainable Cities som ett 25 tal aktörer tagit fram. Vinnova gör stora satsningar på hållbara städer genom att koppla ihop transporter och boende. I programmet utmaningsdriven innovation är hållbara städer det största delområdet. Man bidrar till samhällsnytta, ekonomiskt värdeskapande och stärkt konkurrenskraft genom ny spetskunskap inom transportområdet, exempelvis genom satsningar på strategiska innovations-agendor som ”Smart Built Environment” och ”INFRA Sweden 2030”. Energimyndigheten betonar behovet av forskning om kopplingen mellan transporter, bebyggelsestruktur och energianvändning. Formas lyfter fram vikten av att forskningen om planering, byggande och stadsutveckling omfattar samverkan och en kombination av flera relevanta discipliner. Boverket vill se mer forskning och utveckling kring hur vi kan få till bättre processer för att knyta samman bebyggelseplaneringen med trafikplaneringen. Finns det något sätt att bryta sektoriseringen som finns i dagens planering? Boverket anser att bättre beslutsunderlag och samhällsekonomiska modeller behövs. De föreslår att Trafikverket i samråd med Boverket, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet samt eventuella andra berörda myndigheter, ges i uppdrag att ta fram beslutsunderlag och samhällsekonomiska modeller. Dessa ska syfta till att bedöma alla de samhällsvärden som ett projekt eller en plan resulterar i. Trafikverket bedriver forskning kring samhällsekonomi, klimat, trafiksäkerhet samt planeringsmetodik. Sverigeförhandlingen kopplar samman bostadsbyggande och transportinfrastruktur. Temat uppmärksammas i SNS-rapporten ”Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur”19. Lösningar i staden ska ge livskvalitet Behovet av kunskapsutveckling inom ”Hållbart stadsutveckling” får allt mer uppmärksamhet exempelvis JPI Urban Europe och ERA Net samt inom ERRAC och ERTRAC som tagit fram en gemensam FoU-agenda. Svenska satsningar på strategiska innovationsagendor berör också förhållandena i urbana miljöer, ofta med koppling till IT i kombination med byggande och transporter. 19 Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur, G Cars, T Kalbro, H Lind, KTH 2013 29 Inom regeringsinitiativet Plattform för hållbar stadsutveckling betonas fyra övergripande aspekter som relaterar till den tidigare Delegationen för hållbar stadsutvecklings slutsatser i ”Femton hinder för hållbar stadsutveckling”. Människan i centrum Kunskapsutveckling Samverkan Ekonomiska förutsättningar De svenska storstäderna arbetar aktivt med utmaningar som inkluderar sambanden mellan boende och transporter samt insatser för att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och varudistribution. Hälsa och socioekonomisk segregation är viktiga aspekter liksom potential för ökat bostadsbyggande. Storstäderna har också bidragit till finansiering av K2 i Lund. Inom Trafikverket har ett internt arbete inletts. En första delrapport med titeln ”Social hållbarhet på Trafikverket” har tagits fram. En fråga som kommer att växa i betydelse är hur transporter utformas i städerna för att stödja en social hållbar utveckling. Trafikverket/Sverige samarbetar med Federal Highway i USA om Livability. Viktiga områden är att utveckla indikatorer för livability men också mer praktiskt hur olika samhällen eller enskilda hushåll kan höja livskvalitet i staden. Trafikverkets bedömer att forskning kring samverkan med bostadssektorn kommer att få en ökad betydelse. Det finns på sikt ett stort behov av att förstå hur människors resebeteende kommer förändras av tillgång till automatisk mobilitet. Hur kommer ägande av fordon se ut? Hur kommer synen på kollektivt och privat resande att förändras? De stadsmiljöavtal som Regeringen satsar på under 2015-2018 syftar till innovativ, klimateffektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik och ska bl.a. bidra till att uppfylla målet om god bebyggd miljö. Satsningen vill stimulera till ökad innovation i både transporter och bebyggelse i syfte att nå en hållbar stadsutveckling. Avtalen driver innovation och har redan lett till ambitioner att testa och demonstrera nya lösningar i en del kommuner. Tillväxtkommunerna står inför en stor utmaning att samtidigt bygga många bostäder och bygga om stadens transportsystem för att möta framtidens klimatkrav och mota trängsel och köer. Det ska göras i ett läge där innevånarna ställer nya och högre krav på en attraktiv och tillgänglig stad där bilens roll är under omprövning. Denna utmaning kommer att kräva nya tekniska lösningar. Elbussar, tyst distributionstrafik, Bus Rapid Transit, elcyklar och andra innovationer behöver implementeras och testas för att optimera stadens transportsystem. Mobilitet kan också erbjudas som en integrerad tjänst med tillgång till flera färdmedel. Innovationer kan också leda till ökade möjligheter för förtätning och ökad tillgänglighet genom minskade avstånd. Dessutom behöver kunskapen om sambanden mellan relativ tillgänglighet i transportsystemet och relativ attraktivitet på lokal- och bostadsmarknaden stärkas. 30 5.1.5 Forskarperspektivet Företrädare för universitet, högskolor och forskningsinstitut har intervjuats och deras syn på forskning, utveckling, demonstration och innovation inom transportområdet skiljer sig inte i stort från de statliga forskningsfinansiärernas och problemägarnas. Det som lyfts fram först är bristen på överblick; helheter och systemperspektivet. En stor del av den tekniska forskningen är inriktad på utveckling av systemens delar, dess komponenter. När olika komponenter eller delsystem utvecklas kan de komma i motsats till varandra. Liksom en hos gammal människa vars många mediciner var och en löser något problem men ibland motverkar varandra. Sedan transportmyndigheternas sektorsansvar togs bort upplever delar av akademin att det inte finns någon samlande kraft inom transportforskningsområdet. Och framför allt så saknas program som har ett holistiskt perspektiv. Många faktorer; energipriser, bebyggelseförändringar, en åldrande befolkning, ny teknik, aktörernas inriktning mm påverkar transportsystemet. För att analysera hur dessa faktorer interagerar och effekterna av det, krävs avancerade analysverktyg. Vidare behövs forskning som stöder utveckling av analyserna. Det är också väsentligt att dessa analyser genomförs på ett transparent sett så att alla relevanta aktörer ges möjlighet att delta i samtalet om vad som behöver förändras. Ovanstående kan konstateras efter att ett tiotal representanter för svensk akademi intervjuats20, rapporten sammanfattas i detta avsnitt. Tre huvudfrågor ställdes; Vilka tematiska områden vill de olika lärosätena/institutionerna prioritera? Vilka behov av framtida kompetens ser lärosätena/institutionerna? Hur är samarbetet mellan lärosätena och industrin? En del stora program21 har krav på industriellt deltagande genom motfinansiering. Detta minskar möjligheterna för forskning på transportsystemsnivå eftersom industrins kompetens inte främst ligger där, utan i komponent-, produkt- och tjänsteutveckling. Industrin saknar delvis kompetens på transportsystemnivå och vill hellre använda sin kompetens inom sina kärnområden än att bidra monetärt till studier på systemnivå som genomförs av akademin. Tematiska områden Tematiska områden som lyfts fram av akademin är bl.a. teknikområden som järnvägsforskning. Särskilt underhåll av järnvägen har aktualiserats under den senaste tiden. Hur ska anläggningarnas tillstånd mätas, hur ska underhållssystem byggas upp? Järnvägsområdet karaktäriseras av fläckvis forskning, men vem tar ansvar för helheten undrar man lite retoriskt. Automatisering, elektrifiering och uppkoppling av fordon nämns som viktiga områden. Både ur energieffektivitets-, tillgänglighets- och klimatperspektiv, men också som möjliga områden för svensk industri att utveckla excellens och sina affärer inom. 20 Bilaga 4 Forskning inom transportområdet – några röster från akademin; Thomas Tydén september 2015 21 T.ex. fordonstrategisk forskning och innovation - FFI 31 Andra tematiska områden som bedöms vara viktiga är urbana transporter och säker cykeltrafik. Båda med tanke på tillväxten i våra storstadsområden och utmaningarna i samband med den. Studier om hur bilismen påverkar andra än bilisterna är viktiga, inte minst ur ett perspektiv för framtida beslut om städerna utformning. Viktiga frågor är också hur man får aktörer att samverka, hur styrning för förändrat transportsystem går till och hur organisations och myndighetskulturer påverkar. Både bred och djup kompetens behövs Frågan om relationen mellan grundforskning och tillämpad forskning ligger nära den akademiska kärnan. De båda forskningstraditionerna är närvarande vid våra universitet och högskolor. Även om transportforskningen i sig är tillämpad så finns skilda uppfattningar om hur djup forskningen ska vara och vem som ska styra över den. Den tillämpade forskningen är ofta ämnesövergripande vilket ställer särskilda krav på samverkan inom akademin. Att öka samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning skulle kunna var en fråga för transportmyndigheterna som är beroende av båda. De strategiska satsningar på transportforskning som genomförts för att skapa transportplattformar vid KTH och Chalmers har haft stor betydelse. Det har ökat fakultetsmedlen påtagligt och gett akademin ökat svängrum för egna initiativ. Men transportforskningen behöver breddas utanför de tekniska högskolorna. Transportforskningsområdet är komplext och behöver analyseras utifrån många synvinklar. Fler discipliner behöver engageras. Av de ungefär 3500 utbildningsprogram som finns inom högskolevärlden refererade endast en handfull till trafik och transporter. Av de 140000 sökande för några år sedan sökte sig 0,3 % till dessa. Således finns skäl att fundera över kompetensförsörjningen framöver. De seniora forskare som är verksamma idag är till del resultatet av den långsiktiga satsning på transportforskning som TFB/KFB genomförde under 1980- och 90-talet. I den nuvarande situationen har t.ex. VTI, som har flest doktorerade disputerade medarbetare av transportmyndigheterna, svårt att rekrytera rätt kompetens inom vissa områden. Kompetensbehov finns på alla nivåer; i grundutbildningen, för att säkerställa behovet av universitetslärare, för vidare utbildning hos företag och myndigheter och för att kunna anställa forskare hos industrin. Grundutbildningen behöver i större omfattning designas med tanke på möjligheter att rekrytera bra forskarstuderande. Flera inom akademin hävdar att allt färre doktorander utbildas inom transportområdet. Risken är påtaglig att en del institutioner dräneras på kompetens. Detta påverkar både förmågan i grundutbildningen och att förse industrin med forskningsutbildade medarbetare. Samarbete förbereder för den 4e industriella revolutionen Det är möjligt att vi står inför den 4e industriella revolutionen kopplad till det som brukar beskrivas som ”Internet of Things”. Där bär varje produkt eller produktivmedel information om sig; hur den ska användas etc. Målet är en produktion med kortare omställnings- och ledtider och färre fel. 32 Den kompetens som kommer att efterfrågas handlar till stor del om hur stora mängder information bearbetas och hur slutsatser kan dras av informationen. Detta kommer att kräva att högre matematiska kunskaper fås genom universitetens och högskolornas grundutbildning, liksom att matematisk, och datavetenskapliga metoder appliceras inom transportforskningen. Sverige anses vara bra på samarbete mellan akademi, myndigheter och industri. Det finns öppenhet från industrin för medverkan och insyn och öppenheten från myndigheter med offentlighetsprincipen. Bland de intervjuade uttrycktes en uppskattning av de satsningar som gjort för samverkan mellan näring och forskning bland annat genom olika center som t ex VINNEXCELLENCE center. Dock är satsningar ofta begränsade till 10 år med en ofta uttalat ambition att därefter vara självfinansierade. Men det är svårt att få basfinansiering från industrin. Till exempel CTH har 4 miljarder i omsättning men lite inom transportområdet kommer från industrin. Staten bör våga satsa på långsiktig finansiering. KTH redovisar ett stort antal strategisk samarbetsparter där nära samarbetet knyts och där parternas forskningsinsatser kopplas samman. Bland parterna märks industri inom fordons-, ITS-, infrastruktur- och entreprenadindustrin, men också andra delar av basindustrin som är beroende av goda transportmöjligheter. Även offentliga sektorn, representerad av landsting, städer och statliga myndigheter finns bland samarbetsparterna. KTHs forskning inom transportområdet finansieras till ca ¾ av samarbetsparter. 33 5.2 Behovsanalys per trafikslag 5.2.1 Sjöfartsområdet Det finns betydande osäkerhet för framtiden inom en så internationellt beroende verksamhet som sjöfarten. Trots det finns det några tydliga trender för var tyngdpunkten inom sjöfartsområdets FoI bör ligga. Nämligen inom maritim informatik, human factors/människa-maskin, energieffektivisering och miljöförbättringar, marin teknik och sjösäkerhet och viktigare EU-samarbeten. Inom några områden av dessa är Sverige redan en ledande nation, eller har förutsättning att bli bland de ledande. Med den snabbt ökande graden av digitalisering av utrustning ombord, digital dokumenthanteringen och kring digitala förbindelser mellan land och fartyg är detta ett snabbt föränderligt område. Även e-navigation, utveckling av existerande kommunikationssystem som Automatic Identification System (AIS) och kopplingen till sjömätning kan ses som en del av maritim informatik. En viktig möjliggörare här utgörs av framstående svensk kunskap i signalhantering och sensorteknologi som är styrkeområden hos svenska företag och akademi. Redan i närtid behöver sjöfarten integreras bättre i samhällsplaneringen. Inte minst för att kunna klara den omställning inom transportsystemet som uppkommer i förhållande till en framtida ökning av kustsjöfarten och ett ökat nyttjande av de inre vattenvägarna. I de samhällsekonomiska kalkyler som tillämpas inom de olika trafikslagen skiljer sig graden av internalisering av externa effekter åt. Detta leder till ineffektivitet. Avgiftsstrukturen behöver stödja en samhälleffektiv användning av samtliga typer av transportresurser. Sjöfarten har kommit att inta en mer central plats i transportpolitiken under de senaste åren och det ökar kravet på forskning, utveckling och innovation. Det finns antal skäl till detta. Tydligast har detta tagit sig uttryck i skärpningarna av regelverket för svavelhalten i drivmedel i Östersjön och Nordsjön som infördes från 2015, i enlighet en konvention antagen av IMO22. De nya miljökraven ökar behoven ytterligare när det gäller forskning och innovation avseende miljöanpassningar för sjöfarten. Under rådande internationella omständigheter, med det lägsta oljepriset på många år, har drivkrafterna för att introducera innovativa men inte helt beprövade miljölösningar avtagit. EU Kommissionen vill främja en introduktion av flytande naturgas som främsta miljöalternativ, men ännu har närmast inget LNG-drivet fartyg i världen tagits i drift på helt kommersiella grunder, utan i princip alla har haft stöd i någon form. Dock pågår ett utvecklingsarbete i Sverige för att använda metanol och inom två år kommer det att finnas el-drivna färjor mellan Helsingborg och Helsingör. Utveckling av alternativ pågår, men kommer fortsatt att kväva stora forsknings- och innovationinsatser. Den förväntade starka ökningen av utrikeshandeln kommer också att öka det svenska beroendet av sjöfarten. Samtidigt ökar det kraven på en utveckling av hamnverksamheten och dess landanslutningar. 22 Sjöfartens stora beroende av den internationella utvecklingen på olika plan belyses utförligare i ”Sjöfartsverkets Omvärldsbevakning av FoI för sjöfarten för 2014/2015” och motsvarande för 2013/2014. 34 Det finns också skäl att tro att kustsjöfarten och de inre vattenvägarna måste få en ökad betydelse om Sverige ska kunna klara att genomföra sin del av överflyttningen från landtransporter till vatten. Trafikverkets kapacitetsutredning från 2012 framhöll behovet av en ökad sjöfart som ett sätt att avlasta den ansträngda landinfrastrukturen. Något som nu regeringen på nytt lyfter fram som viktigt i den helt nya maritima strategin: ”En överföring av gods från land- till sjötransporter bidrar till att minska såväl den samlade miljöbelastningen från transportsektorn, som trängselproblematiken på land”23 Inom EU går ca 4 % av det totala transportarbetet på inre vattenvägar (Inland Water Ways – IWW), 70 % av det i Tyskland och Nederländerna. I Sverige är potentialen sannolikt betydligt lägre. Främst i Mälaren bedöms trafikunderlag och farvatten vara lämpliga för att utveckla svensk vattenbunden inlandtrafik. Men även inom städer med mycket vatten kan t.ex. kollektivtrafiken till sjöss utvecklas. En del forskning och försök kring detta pågår. Annars är den europeiska kunskapen om förutsättningar för IWW tämligen god och mycket finns att hämta hem för anpassning och tillämpning i Sverige. Sverige har också en lång kust och bra utbyggd hamnkapacitet. I det perspektivet borde kustsjöfarten kunna utvecklas. Men eftersom kusten till stora delar är oskyddad för kraftiga vindar och isbildning är vanlig, är det tveksamt hur regelverket för IWW ska tillämpas för svensk kustsjöfart och därmed öka potentialen för kustsjöfarten. De frågor som bör utredas och beforskas inom IWW och svensk kustsjöfart är främst; Samhällsekonomiska beräkningar och värdering av externa faktorer, konkurrenssituationen mot andra trafikslag, hamnarna (kapacitet och affärsmodeller) och hanteringen av olika varugrupper, intermodalitet – modeller och utprovade fungerande system, isförhållanden samt fartygen, navigation och trafikstyrning. Ett samlande FoI-program för sjöfartsområdet Även om det ibland förekommer, så sker inte de flesta sjötransporter från dörr-till-dörr. Därför är det viktigt att se sjöfartens forskning och innovation i ett bredare perspektiv. För att klara de utmaningar inom främst hållbarhet-, miljö- och sjösäkerhetsområdena som sjöfarten står inför krävs en förbättrad samarbetsstruktur både inom näringen och ett FoI-samarbete mellan transportmyndigheterna. Sjöfartsverket är en central problemägare inom sjöfartsområdet, men det kommer att krävas fortlöpande täta kontakter såväl med Transportstyrelsen kring regelverket och Trafikverket när det gäller den övergripande planeringen av transportsystemet och den del av infrastrukturen som utgör anslutning till hamnarna – farleder, såväl som väg och järnväg. Sjöfartsverket har tagit fram ett program för hanteringen av offentligt finansierad FoI inom sjöfartsområdet. Detta program är stommen till den utvecklingsportfölj inom sjöfartsområdet som finansieras av Trafikverket. 23 ”En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö”. Näringsdepartementet, m.fl.; 28/8 2015, sid 35 35 I samverkan med näringen och akademin, och med utgångspunkt i den aktuella behovsbilden, har portföljen delats upp i följande sju områden; e-Maritime Uthålliga maritima transporter/Miljö Sjösäkerhet Infrastruktur och teknik Vintersjöfart och arktiska frågor Sjöfartens externa förutsättningar (inkl IWW) Kompetens- och kapacitetsfrågorsfrågor Strukturen kuggar väl in i såväl EU:s sätt att strukturera FoI som i de av EU identifierade utmaningarna för gällande forsknings- och investeringsprogram. Detta är särskilt viktigt för svensk del då sektorns behov av medfinansiering inte kan täckas enbart av offentliga FoI medel, utan behöver växlas upp genom samverkan med andra nationella intressenter och forskningsfinansiärer, men framför allt genom EU:s finansieringsmekanismer. Särskilt inom ramen för Connecting Europe Facility (CEF – tidigare TEN-T), har både Sverige varit framgångsrika i att erhålla finansiering av projekt för sjöfartens utveckling och innovation. Digitalisering och Automation Delvis som ett resultat av digitaliseringen så växer det fram ett ökande behov av att kunna utveckla personalen, med ny kunskap och med anpassad kunskap för att kunna tolka det ökade flödet av information från de digitala systemen. Ett problem som delvis delas med andra trafikslag och där det kan finnas samarbetsytor. Effektiviseringar inom sjöfarten som leder till lägre bränsleförbrukning är i sig en miljöförbättring, men samtidigt måste även andra miljökrav uppfyllas, och ofta bidrar den digitala tekniken till nya möjligheter. Teknik och sjösäkerhet är ständigt aktuella områden, på samma sätt som inom vägtrafikområdet, och flera svenska tillverkare och högskolor ligger nära kunskapsfronter inom området. Sjöfarten har varit framgångsrik inom olika EUansökningar och leder utvecklingen i världen när det gäller Sea Traffic Management (STM). Från 2016 kommer validering av funktionerna att utgöra fortsättningen på de mycket framgångsrika MONALISA-projekten24. Med den utveckling som pågår inom ramen för Maritim informatik, i Sverige och internationellt, så tas steg mot introduktionen av det autonoma fartyget. Fartyg som med komplexa system för sensor-fusion klarar att manövrera från kaj till kaj och som till följd av alla system, helt enkelt inte kan kollidera eller gå på grund. Detta är dock frågan om stora forskningsprojekt med lång tidshorisont. Även hamnarna påverkas av trenden mot digitalisering av information som både förbättrar förutsättningarna för en effektivare intermodalitet, men är något som också ställer krav på IT-investeringar. Digitalisering ska här tolkas i sin vidare betydelse eftersom hamnarna inte i alla delar är i centrum, men påverkas av kundernas krav - som både är sjöfarten och varuägarna. 24 I ”Svensk sjöfartsnäring – Handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft” (Näringsdepartementet 2012), så betonas särskilt vikten av att upprätthålla och försöka utveckla större EU-samarbeten. 36 En del i detta är dokumenthantering, där vissa delar följer internationella regler med krav på anpassning. Port CDM (Collaborative Decision Making) är ett utvecklingsområde där själva processen och informationshanteringen är i centrum mellan alla aktörer i och kring hamnen. Miljö och teknik Inom ramen för miljöarbetet är ett viktigt område att stödja försöken att introducera alternativa bränslen. Sedan något år pågår försök inom Stena Line med att använda metanol som bränsle. Under februari 2015 konverterades en av de fyra huvudmotorerna på Stena Germanica som seglar mellan Göteborg och Kiel till att kunna drivas med metanol, och blev därmed det första större fartyg i världen att kunna använda metanol som bränsle. Förberedelserna och själva konverteringen, som gavs ett betydande EUstöd, har gett ett stabilt samlat svenskt kunnande inom området. Nu har även nästa steg börjat tas för att nyttja denna kunskap till att också kunna konvertera mindre motorstorlekar för metanol. Annan miljörelaterad utveckling som är viktig är sådant som system ombord för mätning av utsläpp som ger miljöpåverkan och hantering av svart- och gråvatten på och från fartyg. Områden där Sverige ligger väl framme genom svenskt miljötekniskt kunnande både inom industri och akademi. Situationen är likartad inom skeppsbyggnadssidan där det finns god kompetens på lättviktsmaterial och specialkonstruktioner. Eftersom fartyg har en livslängd som är kanske fyra gånger längre än en lastbil så tar det längre tid att introduceras ny teknik ombord. Samtidigt är motorn i ett fartyg något som vanligen överlever själva fartyget, varför någon dramatisk omställning vad gäller drivmedelsanvändningen knappast kan förväntas. En långsam introduktion av ny teknik via nybyggen är att vänta, men också av teknik som drivs på av internationella bestämmelser eller som ger kort återbetalning genom besparingar. Särbestämmelser, liksom regionala bestämmelser, är särskilt svåra att hantera för sjöfarten eftersom man konkurrerar på en tydligt internationaliserad global marknad. Fokus på regelverket Sjöfarten är starkt styrd av internationella regler. Regelverksutvecklingen inom EU och IMO kräver god kunskap och att Sverige har en närvaro i besluts- och forskningsmiljöerna. Om sådan närvaro på viktiga områden inte tillgodoses riskerar vi att svenska behov och förutsättningar inte beaktas i olika utlysningar eller när de styrande regelverken fastställs. Den koncentration som skett mot kvalitetssjöfart från svenska ägare, med en förmåga att ta nya innovationer i bruk tidigare än sina konkurrenter ställer krav på svensk forskning och innovation för att alls kunna ha kvar svenskflaggade handelsfartyg. Samtidig som den inneboende innovationskraften till stor del gjorts beroende av olika EU projekt så kommer det inom flera områden att krävas ökade insatser. Ett ökat fokus på FoI inom sjöfartsområdet möjliggör ett aktivt svenskt deltagande i olika internationella satsningarna och en större möjlighet att hämta hem kunskap, men också att påverka sjöfartens framtida regelverk och näringens konkurrensförmåga. Internationellt har Sverige varit framstående och en fortsatt god samverkan mellan näringen, myndigheterna och akademin är en förutsättning för att behålla den framskjutna positionen. 37 5.2.2 Luftfartsområdet Den strategiska inriktningen inom luftfartsområdet går mot fem fokusområden; säkerhet, kapacitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och miljö. Det är viktigt att Sverige deltar i de internationella programmen. Det är i stor grad resultaten från de stora internationella utvecklingsprogrammen, som avgör vad som skall implementeras och lagstadgas på internationell nivå. För att öka tempot i FoI-arbetet och stärka den svenska konkurrenskraften behöver flera aktörer engageras i samverkan. Men den ekonomiska förmågan att med egna medel medfinansiera forskningsaktiviteter är vikande hos flera viktiga samarbetspartner inom luftfartsområdet. Särskilt de tidiga skedena av FoI-processen inom luftfartsområdet är underfinansierade. Det är i det korta perspektivet centralt att initiera viktiga nationella FoI-projekt kring miljö- och kostnadsutmaningarna runt bland annat Stockholmsområdet likväl som kostnadsutmaningarna för regional flygtrafikledning (Fjärrstyrda Torn). De test- och demonstrationsplattformar som finns behöver vidmakthållas och vidareutvecklas. Nya FoI-plattformar behöver skapas där branschens huvudaktörer kan samverka bl.a. kring validering och demonstration av lösningar. Flygbranschen står inför stora utmaningar genom krav på prestanda, samhällsnytta och marknad. Även luftfartens roll i ett integrerat transportsystem behöver synliggöras och optimeras. Prestandakrav för luftfarten innefattar bland annat lagkrav från EU genom SES-lagstiftningen likväl som miljö- och kostnadseffektiviseringskrav nationellt och internationellt. Samhällskrav innefattar både de transportpolitiska målen och resenärens och näringslivets behov. Marknadskrav innefattar branschens behov av konkurrenskraft för att möta förändrade marknadsförutsättningar såsom avreglering av flygtrafikledningsområdet och trender inom luftfarten (till exempel lågprisflygtrenden). Sveriges geografiska placering med stora avstånd till de stora marknaderna gör att näringslivet är beroende av flygförbindelser. Även vår höga andel varor och tjänster som går på export gör att näringslivet i Sverige mer än i många andra länder är beroende av flyg. Att driva flygplats är dyrt och för att möjliggöra överlevnad för regionala flygplatser, vilka har stor betydelse i områden med långt avstånd till Stockholmsområdet, gäller det att hitta lösningar som minskar kostnader. Som exemplifieras nedan har Sverige redan en ledande roll inom forskning som möjliggör kostnadseffektivitet, till exempel fjärrstyrning och automation, men det innebär också att Sverige har områden att särskilt bevaka och bidra inom. Flygbranschen är till sin natur internationell och mycket av utvecklingen måste därför ske på ett internationellt plan. Inom det svenska flygtrafikområdet har forskning och utveckling bedrivits under lång tid, men i begränsad omfattning. LFV är den svenska aktör som satsat mest medel på att utveckla och modernisera luftfarten men även Swedavia, KTH, Vinnova och under de senaste åren Trafikverket har haft viss aktivitet. 38 Inom flygtrafikledningen sker en stor satsning inom SESAR (Single European Sky ATM Research), det europeiska utvecklingsprogrammet för Air Traffic Management. De övergripande målen med SESAR programmet är att tredubbla kapaciteten i ATM systemet, höja flygsäkerhetsnivån med en faktor 10, minska förseningar med 50 %, sänka kostnaderna med 50 % samt minska varje flygnings miljöpåverkan med 10 %. LFV och sedermera efter LFV delning 2010, även Swedavia har varit aktiv i programmet. Det är viktigt att vi i Sverige är delaktiga i de internationella programmen. Det är i stor grad resultaten från de stora internationella utvecklingsprogrammen som avgör vad som skall implementeras och lagstadgas på internationell nivå. I dagsläget avsätter Trafikverket cirka 50 Mnkr per år för FOI inom luftfart. Utrymmet för långsiktiga strategiska FOI samarbeten mellan branschens huvudaktörer är begränsat. Svensk forskning inom flygtrafikområdet tappar fart och leder till längre ledtider mellan forskning och implementerade lösningar. Det finns ett stort behov att flera aktörer engageras i samverkan. Samtidigt är den ekonomiska förmågan att med egna medel medfinansiera forskningsaktiviteter vikande hos flera viktiga samarbetspartner inom luftfartsområdet. Finansieringsproblemen gäller främst den typ av forskning som inriktar sig på tidiga faser i utvecklingen där det kan ta upp till 10-15 år innan resultaten är implementerade och effekten kan tillgodoräknas. Inom vissa områden är Sverige världsledande när det gäller flygverksamhet. Exempel på dessa är Fjärrstyrda torn, RPAS (Remotely Piloted Aircraft System), Hållbara flygplatsoperationer, Miljöoptimerad flygoperationer, Flygsäkerhetskultur, Flygplatsdrift under vinterförhållanden och ATM-validering. Den svenska forskningsoch innovationsagendan för flyg (NRIA) förutser att teknik och regelverk för RPAS (Remotely Piloted Aircraft System) i kontrollerat luftrum finns utvecklat och att certifieringsarbetet kan påbörjas 2020. Inom andra viktiga områden är Sverige i utvecklingens framkant beträffande till exempel automation (specifik och generell), HMI, effektiv och robust kommunikation mark/luft, luft/luft och mark/mark, utveckling av optimerade flöden CDM (Collaborative Decision Making) i flygplatsmiljö, hållbarhetsfrågor, och processutveckling. I det korta perspektivet är det centralt att initiera viktiga nationella FoI-projekt kring miljö- och kostnadsutmaningarna runt bland annat Stockholmsområdet, likväl som kostnadsutmaningarna för regional flygtrafikledning (Fjärrstyrda Torn). Arbetet med att utveckla det komplexa luftrummet i Stockholm (Stockholm TMA) som leder flygtrafiken till och från bland annat flygplatserna Arlanda och Bromma behöver inledas. Allt för att luftfartens huvudaktörer skall kunna bidra till transportsystemets allmänna och luftfartsområdets konkreta behov samt att stärka svensk konkurrenskraft. De test- och demonstrationsplattformar som finns behöver vidmakthållas och vidareutvecklas. Nya FoI-plattformar behöver skapas där branschens huvudaktörer kan samverka kring validering och demonstration av lösningar. Programområdet automation människa maskin ökar graden av automation i flygtrafikledningen och bidra till rätt nivå av säkerhet. 39 Ökad automation effektiviserar flödena av både flygtrafik och resenärer; nya logistiska lösningar för resenärs-, bagage- och fraktflöden och effektivt nyttjande av gater och uppställningsplatser. Också passkontroll kan effektiviseras genom automation. Intermodala funktioner måste vara väl utbyggda och hålla hög kvalitet. Det behövs bättre kunskap om hållbara anslutningar till och från flygplatsen för resenärer, gods och varor måste vara väl utbyggda. Detta kräver ett trafikslagsövergripande perspektiv där de olika aktörerna inom transportsystemet samverkar. Framåt förväntas fortsatt starkt miljöfokus inom luftfartsområdet med strävan efter att minimera utsläpp och buller och fortsatta forskningsinsatser inom området förnyelsebara bränslen. Fortsatta insatser behövs för ökad automation med syfte att förbättra flygsäkerhets-, effektivitets- och miljöområdet. Kunskapen behöver ökas inom området security (industrinära) för att säkerställa robusta produkter. Kunskapen avseende robusta processer är lika viktig för att erhålla ett stabilt och säkert system inom luftfartsområdet. Metodutveckling inom HMI och visualiseringsområdet behöver utvecklas för att identifiera effektiviseringsåtgärder, till exempel öka kvalitet i utbildningsskedet av flygledare och operativ personal på flygplatserna, underlätta flödesoptimering i luften och på marken samt flödesprocesser på flygplasterna. Kommunikationssystem och processer behöver anpassas och vidareutvecklas. Den vision som ACARE (Advisory Council for Aeronautics Research in Europé) tagit fram för Europas utveckling inom flyget kommer att vara vägledande för mer framtida satsningar. Forskningen efter 2030 kommer ändå med stor sannolikhet att ha samma huvudfokus som tidigare och balanseras mellan de fem fokusområdena; flygsäkerhet, kapacitet, kostnadseffektivitet, tillgänglighet och miljö. Allt beroende på vilka resultat som uppnåtts fram till dess. Inom automationsområdet förväntas utvecklingen ha tagit flera viktiga steg som höjer flygsäkerheten, kapacitet och kostnadseffektivitet. Utvecklingen inom automation och visualiseringsområdet förväntas ha bidragit till att flygtrafikledningen under denna period är betydligt mer automatiserad och kostnadseffektiv. RPAS förväntas vara väl integrerat i svenskt luftrum och trafikvolymen förväntas öka kraftigt under perioden 2030-2050. Vidare kommer fler leverantörs- och tjänstefunktioner att utföras på distans från centrala platser med flexibla och kostnadseffektiva metoder. Även stora delar av operativa funktioner och tjänster på flygplatser förväntas vara föremål för fjärrstyrning. De intermodala trafiknoderna kommer att vara betydligt mer utvecklade än idag och användare av transportsystemen kommer att ges mycket bättre förutsättningar för resandet (planering, kortare restid, kortare väntetider, mindre förseningar). Även utvecklingen inom förnybara bränslen förväntas ha gett stora resultat inom miljöområdet. 40 5.2.3 Vägtransportområdet inklusive cykel och gång Vägtransporter står inför tre dominerande problem; att minska beroendet av fossila drivmedel, att bidra till hållbar och säker tillgänglighet i attraktiva städer och att effektivt underhålla väginfrastrukturen till en rimlig kostnad. Utvecklingen inom vägsystemet står inför ett systemskifte där infrastrukturen och fordonen behöver utvecklas tillsammans och interagera. Satsningar på automatisering, HCT (High Capacity Transports) och elvägar visar att fordon och väg måste samspela för att nå de effektivitetsvinster som är möjliga. Dessutom ställs vägtransportsystemet inför helt nya utmaningar då den digitala infrastrukturen utvecklas i takt med att introduktionen av uppkopplade fordon och automatisering av vägtransportsystemet. Den växande staden behöver bättre lösningar för kollektivtrafik, cykel och gång om den ska bli hållbar och attraktiv. Elcykel, Bus Rapid Transit och promenadstråk i staden behöver kompletteras med underhållssnåla fungerande landsvägar för bilar och samordnade transporter i mindre täta områden av landet. Ovanstående ställer krav på nya kunskaper inom vägbyggnad och underhåll av komplexa system bestående av såväl digital som fysisk infrastruktur. Genomgående behövs också förstärkta insatser på åtgärdssidan. Mer implementeringsinriktad forskning behövs inom områdena: – Väginfrastruktur – Oskyddade trafikanter – Trafikteknik och beslutsunderlag – Trafiksäkerhet – Lokala miljöeffekter – Klimatområdet – Underhåll av komplexa system Vägtrafiken står för det dominerande trafikarbetet, framförallt för korta resor och transporter, men även inom långväga godstransporter. Väginfrastrukturen är omfattande. Den ska vara robust och tillförlitlig i alla delar även i fortsättningen, samtidigt som nya miljökrav och krav på trafiksäkerhet gör att gamla lösningar inte längre fungerar. En del av dessa satsningar för kompetensuppbyggnad och implementering av nya områden inom byggande och underhåll av väg- och järnväg, sker inom ramen för samverkan med branschen såsom BVFF (Bana Väg För Framtid). Det finns också kompetenscentrum av olika slag. Ett exempel är K2, ett kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning. K2 drivs av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt med stöd av Vinnova, Formas och Trafikverket. Viktiga områden såsom forskning kring cykel och gångtrafik har traditionellt inte prioriterats utan de stora satsningarna har varit bilorienterade. Det finns därför behov av att bygga upp forskning kring cykel och gång. En viktig del i transportforskningen är kunskap och framtagandet av modeller för planering av transporterna. Trafikverket medfinansierar en stor satsning CTS (Centrum för Transportstudier) inom detta område. Annan forskning om beslutsunderlag handlar om styrmedel och utveckling av mål och indikatorer. 41 Trafiksäkerhetsforskningen ändrar nu fokus från en tyngdpunkt på studier om att motverka dödsfall, ofta fokuserat kring bilen, till att motverka skador och en större tyngd för studier om oskyddade trafikanter. Ett skäl till detta är att utvecklingen av bilrelaterade skador har varit mycket positiv men samma utveckling ses inte för gångtrafikanter, cyklister och motorcyklister. Vägtransportsystemet ger upphov till stora miljöproblem. De viktigaste är klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och hälsoförluster. Det finns ett fokus på forskning och utveckling kring klimatfrågan, både från energisidan och från transportsidan. Mindre intresse har getts till trafikens bidrag till minskningen av den biologiska mångfalden. Trafikverket har byggt upp viss verksamhet kopplat till SLU men också genom internationell samverkan. På hälsosidan finns ett forskningssamarbete med etablerade universitet när det gäller luftföroreningar och buller, men det finns behov av att lyfta in andra hälsoaspekter exempelvis vardagsmotionen. Inom närtiden behöver den traditionella forskningen inom materialteknik och dimensionering för allt högre axel laster fortsätta. Effektiva underhållsmetoder behöver utvecklas med syfte till mindre trafikstörningar och bättre kvalité av det utförda arbetet till lägre kostnad. Även klimatsmart byggproduktion till lägre kostnad med likvärdig eller högre kvalité hos slutprodukten behöver utvecklas. Detta kan bl.a. ske genom utveckling av upphandlingsprocessen med tillräckliga incitament för introduktion/implementering av innovativa bygg- och underhållsarbeten. Vägtransportsystemet behöver också förberedas för automatisering och elektrifiering. Detta är inte endast en fråga om teknik och underhållsmetoder utan också om effekter för samhälle, företag och brukare. Inom automatisering behövs framför allt kriterier och standardnivåer för ny generation av vägutrustning. Metoder behöver utvecklas för mobil och automatiserad flödesmätning av olika fordon där resultaten kan användas för kapacitetsutredningar samt planering och utförande av kapacitetshöjande åtgärder. Det gäller även automatiserad tillståndsmätning av vägar och framtagande av analysmetoder där resultaten kan användas för planering och utförande av åtgärder. Resultaten ska också utgöra underlag för prognoser för tillståndsutvecklingen på väg och vägutrustning som i sin tur är viktigt för planering av cykliska förebyggande underhåll. Den digitala infrastrukturen behöver också utvecklas i takt med att introduktionen av uppkopplade fordon och automatisering av vägtransportsystemet. För att undersöka möjlighet till elektrifiering av vägar måste de förväntade miljöeffekterna beskrivas bättre liksom de samhälls- och företagsekonomiska. Strategier för nyttogörande behöver tas fram tillsammans med finansierings-, affärs- och betalmodeller. Regelverk och standardiseringsfrågor behöver ses över. Sedan kommer även elvägar att ställa särskilda krav på byggande och underhåll av väginfrastruktur. På längre sikt behöver nya principer utvecklas för vägutformning som stödjer framtidens automatiserade vägtransportsystem. Även metoder som lämpar sig för underhåll av automatiserade vägtransportsystem och utveckling av automatiserade underhållsfordon behöver tas fram. 42 5.2.4 Järnvägstransportområdet Järnvägen har en central roll i transportsystemet och med ökade krav på energieffektiva och klimatneutrala transporter kommer denna roll att öka i framtiden. Järnvägen behöver utveckla och modernisera dagens system för att öka tillförlitligheten och minska kostnaderna i framtiden. Den järnvägsforskning som bedrivits har inte alltid implementerats i önskad utsträckning, vilket gör att det bör vara ett ökat fokus på att förbättra innovationssystemet. Det finns stora möjligheter att utveckla lösningar som höjer punktligheten, ökar kvaliteten och minskar de tekniska haverierna. Den FoI som planeras måste därför vara målorienterad och följas upp på de övergripande nyttorna. Det innebär att FoI, generellt sett, måste fokuseras inom de kritiska områdena. Under de närmaste åren kommer fokus att ligga inom två områden; det svenska deltagandet i Shift2Rail och utvecklingen av höghastighetsjärnvägar i Sverige. Dessa två aspekter behöver integreras i varandra. De delar som går att lösa inom ramen för Shift2Rail bör göra så. Detta för att Shift2Rail har sitt fokus inom de högre delarna av TRL-skalan, med syfte att få fram nya fungerande lösningar och att gemensamma EU lösningar underlättar implementering. Svensk fordonsutvecklingen inom järnvägsområdet saknar i stor utsträckning statligt stöd. Det gäller till viss del också andra trafikslag. Det finns därför anledning att utreda om och hur ett sådant statligt stöd kan utformas. Järnvägstransporter har stor betydelse för det övergripande transportsystemet. Framförallt inom godstransporterna och i det regionala resandet har järnvägen en viktig roll för att skapa goda transportlösningar som klarar framtidens klimatkrav. Utvecklingen inom Sverige har visat på positiva tecken, men ett problem är att mycket få lösningar kan tas fram unikt för Sverige. Lösningarna måste implementeras på europeisk eller global nivå. Inom EU H2020 kommer all järnvägsspecifik FoI att rymmas inom Shift2Rail programmet. Genom att Sverige och Trafikverket är med som grundarmedlem i Shift2Rail kan det säkerställas att kommande lösningar, såväl teknologiska som operationella, är lämpade och tillgängliga för svensk järnvägssektor. Satsningarna inom Shift2Rail avser att genomgripande modernisera järnvägen. De grundläggande systemen, som kan bygga på sekelgammalt kunnande, måste ersättas av högeffektiva och resurssnåla lösningar. Målen är att förbättra de övergripande samhällsekonomiska nyttorna och är nedbrutna som förbättringsvärden inom Life Cycle Cost, Kapacitet och Tillförlitlighet. Dessa nyttor mäts på de fyra systemen långdistanstrafik, regional trafik, lokaltrafik och godstransporter. Sverige har genom den kompetens som utvecklats vid Chalmers (Charmec; mekaniskt fokus), KTH (Järnvägsgruppen; system- och fordonsfokus), LiU m.fl. (KAJT; trafikering och kapacitet) och LTU (JVTC; underhållsperspektivet) goda förutsättningar att hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel och bidra till utvecklingen. Även om järnvägssystem blir alltmer internationella så ska FoI-resultaten implementeras i ett nationellt perspektiv och varje land har mer eller mindre unika problem och förutsättningar. 43 Den svenska järnvägsinfrastrukturen behöver rustas upp. Inom Shift2Rail finns tydliga teknikområden som adresserar underhåll och upprustning; optimerade banor, förbättrade växlar och korsningar, bro- och tunnelreparationer. Alla med utveckling av tillståndsmätning och beskrivning, förbättringsmetoder samt demonstrationsmöjligheter. Där finns stora möjligheter att fortsätta och utveckla det arbete som bedrivs främst inom JVTC och Charmec med underhållssystem och hållbara spår och växlar. Utvecklingen inom spårsidan kommer att fokuseras på att ha en bana med lågt underhållsbehov, hög tillförlitlighet och moderniserad teknik. Internet of Things ger uppföljnings- och monitoringsystem inom järnvägen, som kopplas till utvecklingen inom Asset Management. Vissa funktioner kan även vara molnbaserade. Inom signaltekniken, med ERMTS/ETCS som bas, kan mycket bättre nytta per investerad krona och stora driftfördelar uppnås genom ytterligare utveckling. Genom artificiell intelligens i predikterande och optimerande trafikstyrning kan kapacitetsutnyttjandet öka. Stora förbättringar kan uppnås inom järnvägsfrakten, där alla aktörer vinner på införandet av innovativa och högeffektiva system. För resenärer sker en stor utveckling inom stationssidan, resenärsuppkoppling och bytesmöjligheter. Trafikverket eller andra infrastrukturhållare/samhällsutvecklare kommer inte att utveckla de nya produkterna, men kommer att stödja leverantörsmarknaden med kravbilder, specifikationer och funktionella krav. Leverantörsmarknaden kan och vill själv utveckla den teknologi som är konkurrenskraftig, i en normal dialog med sina potentiella kunder. De framtagna lösningarna kommer sedan att valideras och utvärderas i anläggningarna, innan de kan implementeras på ett driftsäkert sätt. Som en spin-off på en högteknologisk utveckling av järnvägsbranschen stärks befintlig industri i Sverige, och det uppstår betydande möjligheter för skapandet av nya högteknologiska företag. Problem och möjligheter har studerats och bedömts på ett mycket mer omfattande och systematiskt sätt än tidigare. Både nationell och internationellt. Problem och lösningar har delats in i olika tidsintervall; i första skedet så kallade ”lågt hängande frukter”; innovation som inte kräver utveckling genom flera TRL-nivåer, utan är ett smartare sätt att bedriva verksamheten och använda befintlig kunskap. Med ett längre tidsperspektiv, som innebär ett införande efter 2020, kan innovation som baseras på ny forskning och utveckling bedrivas. Implementeringen kan ta olika lång tid; vid enkel implementering under perioden 2020-2025, vid mer komplicerad eller kostsam under perioden 20252029. Grundläggande för all järnvägs-FoI är ett brett behov av samverkan för att nå de övergripande målen för forsknings- och innovationsområdet. Transportmyndigheterna har delvis olika tolkningar av sina likalydande instruktioner. Sjöfartsverket som har egna fartyg har samma problembild som redarföreningen och tar ansvar för att utveckling av farkoster inom sjöfartsområdet styr mot de transportpolitiska målen. Trafikverket har inte en lika långtgående tolkning när det gäller fordonsutveckling inom väg och järnvägsområdet. När det gäller utveckling av vägfordon kompenseras detta av FFI-programmet (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation), där staten finansierar upp till 50 % av industriella FoI-projekt. Trafikverket anser att ett likande program borde tillskapas inom järnvägsområdet. Det skulle också skapa förutsättningar för att förstärka en inom järnvägsområdet svag institutssektor. 44 Viktiga utvecklingsområden: Inom kapacitetsområdet behöver ERTMS vidareutvecklas med bl.a. Moving Blocks vilket ger högre flexibilitet, kapacitet och tillförlitlighet till lägre kostnader. Trafikstyrningen behöver förbättras med tjänster för Traffic Management med avancerad förarrådgivning och automatiserade optimeringssystem. Även utveckling av automatisk tågkörning (ATO) förväntas leda till högre kapacitet och bättre punktlighet. Förbättrad telekommunikation kan möjliggöra intelligenta tåg och stationer och förbättra drift och underhåll men även stöd till passagerare. Det kan även möjliggöra decentraliserad styrning av fjärrobjekt som t.ex. växlar och plankorsningar. Inom infrastrukturområdet behövs forskning kopplad till höghastighetssatsningen. FoI inom ballasterade och icke-ballasterade syftar till att förbättra befintliga spår och växlars tillförlitlighet och effektivitet. Förbättrade och icke-störande mät-/sensorfunktioner och potentiellt självjusterande komponenter som möjliggör självdiagnos/-felavhjälpning och fjärrtillståndsövervakning kan utvecklas. Utveckling av fordonen koncentreras till hjul/boggisystem med god balans mellan prestanda, tillförlitlighet, komfort och säkerhet. Elektrifiering av godsvagnar kan bli ett stort utvecklingssteg inom godstrafiken. Det möjliggör anpassad bromsteknik och realtidsinformation med varningsmeddelanden om varor och tåg och övervakning av farligt gods. Även stationerna behöver utvecklas för nuvarande och kommande generationer; för att ge förbättrade passagerarupplevelser, kapacitetshantering, kommunikationsteknik, design inklusive förbättrad säkerhet. 45 6. Sveriges medverkan i EU:s ramprogram och internationell FoI Sverige behöver i större grad alliera sig med internationella forskargrupper och delta i internationella projekt. Mycket av detta sker inom EUs ram. Där är det ofta naturligt att länder med samma grundproblem, liknade förståelse för dem och liknande kultur söker sig till varandra när konsortier byggs upp. Dessutom så är många frågor harmoniserade på EU nivå eller på internationell nivå, och utvecklingsinsatserna bör i sådana fall primärt drivas inom ramen för EU. Samtidigt måste det skapas resurser att ta omhand de forskningsfrågor som ofta uppkommer i validerings- och deploymentfasen av TEN-T och CEF-finansierade projekt eftersom dessa finansieringsmekanismer inte finansierar forskning. Det måste också finnas nationella resurser för att medverka i det standardiseringsarbete som pågår inom EU och globalt. Standardisering är effektivt verktyg för att implementera ny kunskap och en viktig del i innovationsprocessen. EU är genom sina ramprogram den ojämförligt största samarbetsparten när det gäller internationella samarbeten inom transportområdet. Transport har i tidigare europeiska ramprogram varit ett av Sveriges styrkeområden. Svenska aktörer beviljades i genomsnitt 3,8 % av alla medel i det sjunde ramprogrammet, medan inom transport låg Sveriges andel på 4,9 % vilket den tredje högsta av alla delprogrammen. De Triple-Helix-satsningar som föreslås av Trafikverket kommer att förbättra personkännedomen och förståelsen för olika aktörers perspektiv. Konstellationerna stärks och kommer att bli spelare med bättre förutsättningar att agera på den europeiska och internationella FoI-marknaden. Det är i det sammanhanget viktigt att förstärka institutens möjligheter att få sina kostnader för uppbyggnad och deltagande i EUprojekt. Det nu pågående ramprogrammet Horisont 2020 sträcker sig över åren 2014-2020. Kommissionens verktyg för att få fram underlag till ramprogrammen och arbetsprogrammen är ett antal teknikplattformar med företrädare från olika intressenter, främst industrin, akademin och medlemsstaterna. De aktuella plattformarna är ERTRAC (vägsektorn), ERRAC (järnvägssektorn), WATERBORNE (sjöfart), ACARE (flyg) och ALICE (logistik). Inom ramen för teknikplattformarna tas det fram framtidsanalyser, scenarier, prioriteringar, FoI-analyser samt färdplaner för olika områden som underlag för Medlemsstaters/EU gemensam FoI-planering, inklusive kommande arbetsprogram och utlysningar. 46 EU kommissionen tar även in expertstöd från forskarsamhället för konsultation och utveckling av agendor och program. Detta sker på olika Generaldirektoratet, beroende på var ansvaret ligger. De främsta är Transporter (DG Move), Forskning och Innovation (DG RTD), och Kommunikationsnät, innehåll och teknik (DG Connect). Bild över arbetsprocess Synergier med nationella satsningar EU finansierar 100 % av antagna projekts direkta kostnader. Men kostnader för att bygga upp projekt; skapa samarbetet, skriva projektbeskrivningar ingår inte i EUs finansiering. Enligt VTI leder dagens system till att, i storleksordningen 30-40% av projektets kostnader inte finansieras av EU utan kräver nationell finansiering. Detta innebär att de som får sina projekt antagna hamnar i en situation där man går med förlust, om inte nationella medel kan användas för att täcka de indirekta kostnaderna. När det gäller forskningsinstitut måste de i regel finansiera all forskningsverksamhet med intäkter. Situation har historiskt hanterats så att akademin och instituten har sökt medel för att täcka skillnaden mellan direkta och indirekta kostnader. Detta har varit en kostsam och komplicerad process och ibland har det varit skilda meningar om projektens relevans. Initiativ från utförare har inte funnit den finansiering utföraren önskade. I december 2013 anordnade Trafikverket en workshop; för att tydliggöra roller, medverkan, kontakter, omfattning och ansvar i ansökningsarbetet. Inför mötet hade Trafikverket, liksom andra aktörer, analyserat innehållen i utlysningstexterna och prioriterat fram de viktigaste områdena. Efter workshopen utvecklades ett tiotal samordnade förslag och projektansökningar. Flera av dessa blev godkända. Trafikverket och svenska FoI-aktörer skapar och samordnar svenska konsortiebildningar och ansökningar i samband med utlysningar för arbetsprogrammet inom området transport. Motsvarande aktiviteter har även förekommit från andra myndigheter. 47 Ett annat sätt att lösa problemet med täckning av indirekta kostnader är det norska systemet där forskningsrådet premierar instituten med en tredjedel av EUs budget för respektive antaget projekt. Detta skapar en självständighet för instituten och eliminerar deras ekonomiska risk, samtidigt som det kan riskera att instituten frikopplas från relevansen hos problemägarna i Sverige. Samverkan inom Horisont 2020 ökar kraftigt resurserna för transportrelaterad FoI. Genom att flera länder bidrar till gemensamma problem så minskar varje lands finansieringsdel. Men samtidigt så minskar också precisionen i problembeskrivningen. Tillämpbarheten av resultaten kan också begränsas genom att så många länder med delvis olika förutsättningar tvingas kompromissa. Den nationella framgången i EUprojekten kan inte bara räknas i hur många projekt som räknats hem och hur mycket de svenska medlen förmerats. Framgången är också beroende på de svenska utförarnas roll i projekten och vilket genomslag den svenska problembilden fått. Den europeiska forsknings- och innovationsagendan stämmer väl överens med och är en viktig utgångspunkt för svenska ambitioner. Transportsektorns utmaningar omfattas i alla tre delar av Horisont 2020; Excellent Science, Industrial Leadership samt Socetial Challenges. Det huvudsakliga området för transport-FoI är inom ”Smart, green and integrated transport” som är ett delområde inom Societal Challenges. Inom detta område har Sverige betydande deltagande med en omfattande koppling till de nationella satsningarna. Svenska aktörer är såväl industri, offentlig sektor som akademi, med interna ”Triple helix” baserade samarbeten. Inom Horisont 2020 finns en satsning på Joint Undertakings (JU) För transportsektorn är främst fyra av intresse; Clean Sky 2, Shift2Rail, European Green Vehicle Initiative och SESAR. Svenska aktörer är involverade inom alla fyra; SAAB i Clean Sky 2, Trafikverket i Shift2Rail, Volvo/Scania i European Green Vehicle Initiative och LFV och Swedavia i SESAR. En viktigaste del av denna medverkan är att den svenska sektorn får inflytande och påverkan på dessa sektorers FoI-arbete, samt en förståelse av den strategiska utvecklingen. Samarbetena inom JU FoI-projekten ger del- och samfinansiering, samtidigt som långsiktiga samarbeten byggs upp inom projekten. I övrigt är det framför allt delområdet ”Future and Emerging Technologies” inom området Excellent Science som är intressant för transportområdet. För Industrial Leadership är det delområdet ”Leadership in enabling and industrial technologies” med grenar såsom ”advanced materials”, ”advanced manufacturing and processing” samt ”ICT”. För området Socetial Challenges, utöver ”Smart, green and integrated transport”, berörs framför allt, ”Climate action, resource efficiency and raw materials” och ”Inclusive, innovative and secure societies”. Vilka internationella potentiella forskningssamarbeten som är av störst strategisk betydelse? Flyg, sjöfart, järnväg och i allt större grad väg är beroende av internationella regelverk och standards. Därför är det naturligt att vara närvarande och aktivt delta i samarbeten där regelverk och standards utvecklas tillsammans med produkter och tjänster; till exempel inom järnvägsområdets Shift2Rail, och flygtrafikledningstjänsternas SESAR. När industriparter samarbetar internationellt så skapas goda förutsättningar för bilateral samverkan inom FoI-området. Exempel på det är elvägsområdet där svensk, tysk och holländsk industri gemensamt utvecklar tekniker tillsammans med svenska och internationella forskare. Det ökar också möjligheten för samfinansiering och för att utvecklingsprojekten kan industrialiseras. 48 Sverige har också ett gott samarbete inom Norden, ett exempel är NordFoU – en samverkans plattform inom vägområdet. När det gäller frågorna inom stadsutveckling är USA och Departement of Transportation en bra samarbetspart. En sammanfattning av det svenska engagemanget i internationella utvecklingsprojekt blir att det är mest utvecklat i Norden, Norra Europa och USA. Det har sannolikt också bäst förutsättningar att utvecklas vidare där. Traditionellt har Sverige inte haft större samarbeten med asiatiska länder, vilket det kan finnas anledning till att framgent ha i större utsträckning. Genom att utveckla de ”Triple helix” satsningar som föreslås i denna rapport (kap 8), så skapas svenska plattformar där industri, akademi och myndigheter utvecklar en gemensam syn på problem och deras möjliga lösningar. Samarbeten kring konkreta åtgärder kommer att utvecklas. Dessa kommer att förbättra personkännedomen och förståelsen för varandras perspektiv. Konstellationerna stärks och kommer att bli spelare med bättre förutsättningar att agera på den europeiska och internationella FoImarknaden. 49 7. Kompetensförsörjningsbehov I den pågående dynamiska utvecklingen av transportsystemet och inom överblickbar framtid kommer kvalificerad kompetens att efterfrågas. Ofta är det kompetens som är problem- och lösningsorienterad och därmed gränsöverskridande både till utbildning och samarbete. Sådan kompetens utbildas i begränsad omfattning i dagen utbildningssystem. För att bättre kunna möta framtidens behov av kompetens behöver transportsektorn: – Mer sammansatta och tvärvetenskapliga kompetenser för att lösa komplexa samhällsproblem. – Flexibilitet och bättre incitament för utbyte mellan universitet, högskolor, institut, näringsliv och myndigheter. – Större fokus på livslångt lärande. – Ta tillvara utländsk kompetens i en globaliserad värld. Ett hållbart samhälle med en ökad urbanisering och globalisering ställer krav på nya sätt att tänka och lösa uppgifter ur alla aspekter, socialt, ekonomiskt, miljömässigt, politiskt och tekniskt. Digitalisering och automatisering utvecklas i snabb takt och forskningsrapporter25 bedömer att upp till 50 % av dagens arbetsuppgifter kommer att kunna ersättas genom automatisering och digitalisering. Parallellt tillkommer nya uppgifter och yrken där det krävs ny kunskap. Att i ett längre perspektiv bedöma hur denna kompetens ser ut är en omöjlig uppgift, men stöd till livslångt lärande kommer att behövas. För att säkra en framtida kompetensutveckling inom transportområdet krävs flexibilitet, utvecklade samverkansprocesser och samarbete mellan akademi, forskningsinstitut, näringsliv och myndigheter. Om 20 år ser samhället annorlunda ut och aktörernas kompetens behöver förändras. Transportområdet präglas av branschglidning där nya aktörer kommer in och nya affärsmodeller utvecklas. Generellt bedömer SCB26 att det kommer att finnas stor brist på ingenjörer fram till 2030. SCB konstaterar att intresset för att läsa till ingenjör ökat men att detta inte är tillräckligt. SCB gör också bedömningen att Sverige totalt sett är beroende av ökad invandring och att äldre arbetar längre för att klara tillväxt. Ur ett kompetensperspektiv kan aktörer förbereda sig genom att ha så god förståelse som möjligt kring målbilder om framtida transporter och samhällsbyggande. Det finns tillgänglig forskning kring det framtida samhället, men det är inte möjligt att göra skarpa prognoser. Inom akademin, instituten och myndigheterna byggs kunskap om vår utmaningar i ett långsiktigt perspektiv, företag och myndigheter blickar framåt kring hur den arbetsmarknaden ser ut, var affärsmöjligheter skapas och vilken kompetens som krävs för att hantera dessa. Kompetensfrågan utvecklas genom att förstå hur vi kontinuerligt kan anpassa oss och har effektiva samverkansformer. 25 Stiftelsen för strategisk forskning, ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år”, 2014. Frey, C.B och M.A Osborne (2013) The Future Of Employment: How Susceptile Are Jobs To Computerisation? 2013, University of Oxford 26 SCB Temarapport 2013.1 ”Ingenjörerna, En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ingenjörsyrke” 50 I nedanstående fokuserar vi på några områden där det kan finnas skäl, att se över om flexibiliteten och samverkansformerna kan stärkas, för att bättre hantera framtidens kompetensbehov. Mer sammansatta och tvärvetenskapliga kompetenser för att lösa komplexa samhällsproblem De utmaningar som transportområdet står inför kan inte lösas av en enskild part utan är sammansatta problem där ett flertal aktörer med olika kompetenser behöver samverka för att finna nya lösningar. Detta gäller inte minst inom miljöområdet. Bättre samverkan ställer större krav på att universitet och högskolor i utbildningssystemet fokuserar på tvärvetenskapliga färdigheter för att ge bättre grund för yrkesmässig och personlig utbildning. För ofta behöver studenter specialisera sig för tidigt, vilket kan begränsa möjligheterna till att förstå och agera tillsammans med andra kompetenser. Universitet och högskolor behöver se över hur de på ett bättre sätt kan erbjuda ett bredare utbud av överförbara och tvärvetenskapliga färdigheter. Ett exempel är det samarbete som KTH, CTH och Trafikverket börjat med att erbjuda nätverk och gemensamma delar inom den transportinriktade forskningsutbildningen – Rescope27. I detta ligger också ett ökat fokus på att studenter får färdigheter och träning i mer subtila kompetenser såsom kommunikation, ledarskap gruppdynamik, då framtida uppgifter kommer ställa dessa krav för att lösa uppgifter i samverkan med andra. Flexibilitet och bättre incitament för utbyte mellan universitet, högskolor, institut, näringsliv och myndigheter För att klara framtida kompetensbehov behöver utbytet mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut, näringsliv och myndigheter stärkas. Den tredje uppgiften säger att ”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (Lag 2009:45)”. Ett flertal rapporter28 menar att utbytet inte är tillräckligt utvecklat och att variationen är stor i hur universitet, högskolor och institut samverkar med näringsliv och myndigheter. Samtidigt visar ett antal studier på Universitets och högskolors vikt i att bidra till kompetensförsörjningen regionalt och nationellt. Därför bör incitament skapas för att stärka de arenor där akademi, institut, näringsliv och offentlig förvaltning möts. Rörligheten mellan sektorerna och även rörligheten inom universitet, högskolor och institut är också relativt låg. Detta hämmar innovationskraften och förmågan att identifiera framtida kompetensbehov. En akademisk karriär gynnas inte speciellt av erfarenheter från näringsliv eller inom offentlig sektor. Det finns ändå många goda exempel på samverkan bland universitet, högskolor, institut, näringsliv och myndigheter men detta sker främst på initiativ av enskilda företag eller lärosäten. Ett exempel är samarbetet mellan Scania och KTH. 27 RESearch COoperation for Phd Eduacation; Trafikverket 2015 28 Se till exempel SOU 2015:70 Högre utbildning under 20 år, Politik kräver samverkan och underlag, IVA (2014), Utbildningssamverkan – för jobb, innovation och företagande, Bengtsson Lars (2013), Utbildning, forskning, samverkan, Bienenstock A, Schwaag Serger, S, Benner, M, Lidgard A, SNS förlag (2014) 51 Förslag som gynnar likande samarbeten och som framförs av olika experter är: Tydligare incitament för universitet och högskolor att samverka med omvärlden i utbildningsfrågor med syfte att öka regional och nationell utveckling. Starkare incitament för företag att samverka med universitet och högskolor. Framförallt bör incitament skapas för att små och medelstora företag tar emot fler praktikanter och att dessa får möjlighet till att bedriva samarbete med universitet och högskolor. Incitament för fler universitets- och högskoleanställda att engageras som experter i näringsliv och myndigheter och det omvända att experter från näringsliv och myndigheter i högre utsträckning engageras i utbildning. Ökad rörlighet mellan universitet, högskolor, näringsliv och myndigheter samt inom universitet och högskolor. Större fokus på livslångt lärande Flera rapporter29 pekar på att utbudet och möjligheten för kvalificerad vidareutbildning är bristfällig och situationen har förvärrats under de senaste åren. Både för att klara omställning inom näringsliv och offentlig förvaltning och för att öka innovationsgraden finns det ett värde i att universitet och högskolor får tydligare incitament i att väga in yrkesverksammas behov i dimensioneringen av utbildningsutbudet och även avseende uppdragsutbildningar. Det kan också finnas skäl att se över möjligheter till finansiering för yrkesverksamma, som behöver vidareutveckla sig och där de inte kan göra detta utifrån deras företag eller är inbegripna i någon form av omställningsförsäkring. Utvecklingen av s.k. MOOC utbildningar (Massive Open Online Courses) har stor potential i att kunna erbjuda livslångt lärande och också att nå ut till och intressera bredare målgrupper. Här avvaktar vi den utredning som regeringen tillsatt (SOU 2014:54) som pågår och som ska redovisa sitt svar hösten 2015. Ta tillvara utländsk kompetens i en globaliserad värld Sverige har också generösa regler för arbetskraftsinvandring. SCB visar i sina långtidsstudier30 att för att klara tillväxt och välfärd är det viktigt att fortsatt ha en generös inställning till immigration såväl utifrån mänskliga rättigheter som ur ett arbetskraftsperspektiv. Totalt finns det över 300 000 utlandsfödda akademiker i Sverige31 och antalet ökar. Fler utlandsfödda akademiker får jobb om än inte alltid i paritet med deras utbildning. Att snabbt lyckas med etablering och matcha utlandsfödda akademiker till kvalificerade yrken är väsentligt för transportområdet. Myndigheterna inom transportområdet bör få ett tydligare uppdrag för att öka andelen utlandsfödda inom sina respektive verksamheter. 29 Se till exempel Ny kunskap för nya jobb, #4/15, SCB Sysselsättningsprognos 2013, Rapport 2013:1 31 Sveriges utrikesfödda akademiker, Edström, J och Saco (2015) 30 52 För studenter som kommer från länder utanför EU/EES området och har studerat färdigt, finns svårigheter att på ett flexibelt sätt kunna stanna i Sverige för att söka jobb. En mindre men betydelsefull grupp är de som fortsatt söker sig till Sverige för studier och deltagande i forskarutbildning s.k. freemovers 32. Inom transportområdet är detta en betydande grupp där flertalet efter färdig utbildning lämnar Sverige. I en globaliserad värld med konkurrens om de bästa studenterna, bör det ses över om det finns möjlighet att underlätta för de som tagit examen och/eller genomgått forskarutbildning att finna arbete i Sverige. 32 Inresande studenters verksamhet efter studierna, SCB, Temarapport 2014:2 53 8. FoI områden som behöver förstärkas Alla dagens delar inom transportsystemets FoI kommer att behövas också framöver. Akademins tillämpade forskning, de problemägande transportmyndigheternas satsningar på utveckling och demonstration, innovationsmyndighetens satsningar på nyttiggörande och tillväxt och industrins utveckling av värdeerbjudande och affärsmodeller. Men satsningarna behöver koncentreras till kritiska områden och koordineras. Trafikverket föreslår: – Ökad satsning på samverkansprogram för systeminnovation. – Ökad satsning på demonstration, pilotprojekt och innovationsupphandling. – Ökad fokus på styrmedelsforskning, regelverksforskning och forskning som stödjer funktionella krav och upphandlingar. – Ökad satsning på högkvalitativa institut samtidigt som samverkan med högskolorna behålls och utvecklas. – Förstärk sambandet mellan problemägandet och finansieringen av tillämpad forskning. – Förstärk arbetet med att kvalitetssäkra och utvärdera den tillämpade forskningen Trafikverket föreslår att samarbeten byggs upp inom nedanstående områden där problemägarskapet är tydligt, liksom det industriella engagemanget och därmed förutsättningarna för nyttiggörande av resultat: Automatisering och fjärrstyrning, Miljöanpassat och klimatneutralt transportsystem, Godstransportområdet, Infrastruktur (byggande, underhåll och drift) och Nya former av mobilitettjänster. Även inom områdena stadsutveckling och glesbygdens transportsystem finns förutsättningar för koordinerade satsningar. Men där är kommunernas roll större och industrins roll mindre tydlig. Forskning och innovation inom transportområdet är en trögrörlig verksamhet och så måste den få vara. Det innebär att förstärkningar och minskningar inom olika områden ska, och måste ske. Men att förändringarna ska vara långsiktiga med insikten att det tar tid att bygga upp ny verksamhet. Förändringar av verksamheten måste ske med beaktande av kraven på långsiktighet och kontinuitet. FoI-arbetet har också många utgångspunkter som behöver beaktas. Transportsektorn står för en substantiell andel av BNP och påverkar i princip alla delar av samhället. Det gör också att transportforskning finansieras och styrs från olika aktörer med olika mål och inriktning. De flesta tekniska eller produktinriktade innovationer har haft sin grund i industriell logik eller enskilda innovatörer med industriell bakgrund. Nya lösningar tas fram för att kommersialiseras och därmed bidra till samhällsutvecklingen. Den industriella sidan har däremot inte fokus på regelverk, incitamentsstrukturer och andra möjliggörare för utveckling. Myndighetssidans finansiering bygger också på olika logik beroende på vilken myndighet man beskriver. Inom Transportområdet är Vinnova, Trafikverket och Formas viktiga aktörer, men med olika uppdrag. Inom transportrelevanta områden har Formas ett tydligt uppdrag att finansiera forskning kring samhällsbyggnad och miljö. Vinnovas 54 fokus är på att skapa ett effektivt innovationssystem och bistå i tillväxtpolitiken. Transportmyndigheterna har som grunduppdrag att bedriva sådan forskning och utveckling som är motiverad av verkens uppdrag. Det innebär att transportmyndigheterna har ett uppdrag som är problemägande och till viss del liknar industrins. Högskolorna och instituten har bistått både industrin och myndigheterna men också först och främst drivit mera ”nyfikenhetsbaserad forskning” inom ramen för sin grundforskning. De ökade fakultetsmedlen har också möjliggjort en ökad möjlighet för egenfinansierade satsningar inom transportområdet. Alla dessa delar behövs och kommer att behövas framgent, men situationen håller på att förändras. Att gå från ett transportsystem som baserar sig på fossila bränslen till något annat kräver ny kunskap; om teknik, om marknaden och tillgång till finansieringsmöjligheter. Ett utvecklingssteg som innebär att ingen aktör isolerat kan driva fram de önskade innovationerna. På samma sätt innebär möjligheterna med automatisering och den så kallade andra IT revolutionen ett behov av radikala systemförändringar som går utöver vad de enskilda aktörerna förmår. Vi har också en kraftigt ökad internationell konkurrenssituation där de traditionella ledarna USA och Europa, inte givet kommer att vara i förarsätet i framtiden. I alla fall inte utan co-pilots från Asien. Stark samverkan inom kritiska områden Sverige har en historiskt grundad komparativ fördel inom forskning och innovation i vår förmåga att samarbeta över organisatoriska, industriella och akademiska gränser. Samarbetet är inte alltid problemfritt, men ur det har stora resultat vuxit. De klassiska utvecklingsparen är Asea och Vattenfall, respektive Ericson och Televerket. En nuvarande jämförelse är samarbetet inom fordonsindustrin ”Fordonsstrategisk Forskning och Innovation – FFI” där Energimyndigheten, Vinnova och Trafikverket driver en med fordonsindustrin gemensam FoI-agenda. FFI har gjort det möjligt att starta förnyelsen av hela vägtransportsystemet. Den fordonstekniska utvecklingen inom FFI har kombinerats och kompletterats med utveckling av kringsystem – det som behövs för att ny teknisk ska kunna användas – och med program för demonstration av den nya tekniken. Ytterligare ett exempel är Trafikverkets, Energimyndighetens och Vinnovas samarbete kring en förkommersiell upphandling av elvägsdemonstratorer. Med elvägar kan de tunga vägtransporterna befrias från beroendet av fossila drivmedel. Bakom projektet finns ett djupt samarbete mellan myndigheterna och fordons- och elindustrin. Demonstration av två skilda tekniska system för överföring i autentisk trafikmiljö kostar knappt 200 Mnkr (ca 65 % Statliga anslag). Zero Vision Tool är också ett exempel på en industridriven samverkansmetod från det sjöfartsområdet. Det startades vintern 2011 för att hantera de utmaningar som sjöfarten stått, och fortsatt står, inför främst i Östersjö- och Nordsjöområdet. Det är flera olika typer av intressenter (rederier, hamnar, fraktägare, underleverantörer, myndigheter, akademi, institut) som samverkar för att uppnå en mer miljö- och energieffektiv, säker och lönsam transport till sjöss. 55 Gemensamt för dessa exempel är att de är partsammansatta, multidisciplinära, långsiktiga, resurskrävande och att de kännetecknas av att parterna har en gemensam utvecklingsagenda. Alltså inte bara gemensamma mål utan även gemensamma åtgärder formulerade för att nå dessa mål. Och en stor del av dessa åtgärder är FoI. För att Sverige i större omfattning ska kunna reformera transportsystemet behövs resurser och organiseringsförmåga för denna typ av samarbeten. Trafikverket ser dessa som avgörande för systeminnovationer. Det finns områden med goda förutsättningar att satsa mer på eller starta nya samverkansprogram. De kännetecknas av tydligt problemägarskap och industriellt engagemang. Automatisering och fjärrstyrning. Alla trafikslag, mer eller mindre, är inne i en fas där delar eller hela system kommer att automatiseras. Det är också ett område där uppenbart inte bara de traditionella aktörerna behöver bidra utan det behövs ett sektorsöverskridande samarbete. Detta gör transportområdet till en möjlig nationell arena för automatisering och fjärrstyrning. Automatiseringen ställer också nya krav på kunskap om systemsäkerhet och skydd mot dataintrång samt anpassning av regelverk och förståelse för interaktionen människamaskin. Samtidigt innebär automatiseringen inte bara stora industriella nyttor utan kan kraftfullt bidra till säkerhet- miljö- och tillgänglighetsmål. Miljöanpassat och klimatneutralt transportsystem. Sverige ska till 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta och 2050 ska samhället vara klimatneutralt samtidigt ska miljökvalitetsmålen ska nås. För transportsektorn är det framförallt frågor kring klimat, landskap och biologisk mångfald samt hälsa som är centrala. Det ställer stora krav på alla delar av samhället och alla aktörer. En enskild aktör kan inte genomföra de förändringar som krävs. Ett viktigt område som det behövs ny kunskap om är styrmedel och incitament för en långsiktig omstöpning av transportsystemet. Samspelet mellan transporter och övrig samhällsutveckling är också ett viktigt område. Ett tredje centralt område är förståelsen för hur innovationssystemet kan effektiviseras för att öka takten i den tekniska förnyelsen. Godstransporter. Godstransportvolymerna ökar och kravet på snabba, tillförlitliga transportlösningar kommer att tvinga fram nya system och nya lösningar. Den största mängden gods går på väg, men lösningar som inte kommer inte enbart att vara trafikslagsspecifika utan drivas av kund- och samhällskrav. Infrastrukturbyggande, inklusive drift och underhåll. Samhället satsar stora resurser på att bygga och underhålla transportinfrastrukturen. Än dock kvarstår stora kvalitetsbrister och dagens metoder innebär också stora miljöbelastningar. Dessutom kommer framtidens transportlösningar kräva en större grad av interaktion mellan trafiken och infrastrukturen. Det krävs därför radikala nya lösningar för att säkerställa en god infrastruktur. Nya former av mobilitetstjänster. Sveriges kompetens inom exempelvis ICT kan skapa nya möjligheter till hållbara lösningar samtidigt som nya företag skapas som kan bidra till framtidens jobb. 56 Även inom den mer samhällsorienterade forskningen finns förutsättningar för samverkansprogram. Men dessa måste formas efter lite andra snitt då det är andra mottagare av resultatet. Både stads- och glesbygdsproblematiken har väldigt många intressenter och kommunerna har en viktig problemägande roll. Stadsutveckling. Staden behöver transporter för att leva och utvecklas men transportsystemets utbredning kväver samtidigt staden. Enskilda insatser kommer inte att räcka för att skapa den goda tillgängligheten i staden utan ett systemtänkande behövs. I den omvandling som kommer att ske av staden finns stora möjligheter att skapa resurssnåla transportlösningar samtidigt som stadens attraktivitet kan öka. Den sociala hållbarheten behöver också lyftas för att maximera alla befolkningsgruppers tillgång till den goda staden. Glesbygdens transportsystem. Samtidigt som trängseln i staden ökar, så minskar möjligheterna att upprätthålla en god tillgänglighet i landets mera perifera områden. Det dagliga livet försämras när den lokala servicen försvinner och kraven på tillförlitliga transporter för näringslivet kan driva på en centralisering om tillgängligheten inte bedöms som tillförlitlig. Samtidigt har glesbygden fördelar i boendemiljö, billig mark och lojal arbetskraft som kan göra att nackdelar, med ny teknik, kan vändas till fördel. För vägfordon finns ett utmärkt samarbete i FFI programmet som bör fortsätta. För övriga trafikslag kan det finnas anledning att utreda om man på motsvarande sätt bör inrätta triple-helix samarbeten för fordons- och farkostsutveckling. För att kunna möta likande samarbeten behövs en ökad demonstrationsverksamhet. Finansieringen kommer inte alltid att kunna inrymmas i ordinarie forskningsanslag. Befintliga anläggningar och planerade ordinarie investeringar kan genom samverkan nyttjas för att öka takten i innovationssystemet. För att uppnå förändring så krävs att nya lösningar kan verifieras och att användare/kundperspektivet kan studeras. Ofta är denna fas förkommersiell och det innebär att en ökad beredskap krävs för dessa kostnader. För den tekniska utvecklingen och tester av den används industrins egna testanläggningar effektivt. Trafikverket ser inga behov av nya offentligt ägda testanläggningar. Dessa blir ofta dyra med höga förvaltningskostnader och därmed svåra att få beläggning på och utnyttja effektivt. När det kommer till demonstrationer av utvecklade produkter, tjänster eller system är det väsentligt att de testas i autentisk miljö. Först i skarpa situationer utsätts nyheterna för noggrann granskning och samhällets alla regelverk prövas. 57 Utveckla kraften i regelverken Det finns också anledning att den offentliga sektorn ökar insatserna för att främja servicen till medborgarna och företagen, genom internet och på andra sätt. Regelverken i sig är också ett viktigt utvecklingsområde, där förändringar kräver god kunskap om effekter och där mycket av arbetet sker internationellt. Transportstyrelsen har en viktig roll för utvecklingen av regler och tillsyn inom transportsystemet. Behovet att involvera och få synpunkter från Transportstyrelsen är stort för forsknings – och innovationsprojekt som utvecklar ny teknik det gäller inte minst de internationella EU-projekten. Transportsystemets modernisering och förnyelse innebär en introduktion av ny teknik för fjärrstyrning, autonoma farkoster och fordon som allt har bäring på tillåtlighet i förhållande till regelsystemen. Också för dispenser från regelsystemen i samband med testning och demonstration av ny teknik spelar Transportstyrelsen en kritisk viktig roll. Idag har Transportstyrelsen internt avsatt begränsade medel för satsning inom FoI. I och med transportmyndigheternas likalydande instruktioner skapas förutsättningar för en ökad FoI även hos Transportstyrelsen som dels gynnar myndighetens egen utveckling samt ökar möjligheten att Sverige mer proaktivt delta i det internationella regel- och tillsynsutvecklingsarbetet. Utan kunskap om Transportstyrelsens FoI-utmaningar och behov inom sitt ansvarsområde kan inte transportmyndigheternas totala behov av offentlig finansiering av FoI anses vara komplett. Att FoI inom Transportstyrelsens verksamhetsområde måste vara fristående och inte kan underställas andra myndigheters kontroll är en självklarhet med tanke på myndighetens roll i transportsystemet. Offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg Generellt sett är forskning och innovation inom offentlig sektor ett viktigt område. Inom transportområdet är de offentligfinansierade insatserna stora och omfattar både infrastruktur och trafik genom stat, landsting och kommuner. Traditionellt har den offentliga sektorn genomfört mycket verksamhet i egen regi. Under de senaste decennierna har detta förändras där det mesta köps upp som tjänster, både avseende infrastrukturförvaltning som trafiktjänster. Det leder till ett ökat krav på kunskap om vilka funktionskrav som ska ställas, hur kraven ska följas upp och verifieras, hur förnyelse och effektivisering stimuleras genom upphandlingsinstrumentet. Trafikverket omsätter cirka 50 miljarder kr varje år. 500 Mnkr av dessa går till FoI. Ungefär 40 miljarder går till upphandling av entreprenader. Även om FoI är en hävstång som på sikt kan förändra transportsystemet, så ger byggande, underhåll och drift av infrastrukturen omedelbara avtryck. Genom att systematiskt använda entreprenadupphandlingar som verktyg för förnyelse skulle önskvärda förändringar kunna skyndas på betydligt. Men kunskaperna och erfarenheterna av innovationsupphandlingar och innovationsvänliga upphandlingar är begränsade. Framför allt har de kunskaper som finns en begränsad spridning hos upphandlare och upphandlade. Det kommer till ny kunskap i och med att nya upphandlingsmetoder prövas, men om fattningen av dessa prov behöver ökas. Upphandlingarna behöver också utvärderas så att rätt slutsatser kan dras och kunskapen om möjligheter och begränsningar sprids. Detta är en iterativ process av försök och lärdom där forskning kring upphandlingsmetodik kommer att spela en betydande roll. 58 Det behövs en översyn över myndigheternas mera teknikbaserade utvecklingsprojekt där det kan vara mera effektivt att överlåta åt de kommersiella aktörerna att utveckla nya produkter. Det innebär att en viss förskjutning från teknikutveckling till utveckling av upphandlingsverktyg, funktionskrav och styrmedelsforskning kan vara klok. Men också en ökad satsning på ”Triple helix” baserad forskning, utveckling och demonstration kan bidra till en ökad innovationstakt. Både tillämpad- och grundforskning behövs Både den mera tekniska och den samhällsvetenskapliga forskningen behöver på ett helt annat sätt ta i beaktande transportsystemets användare. Kunderna, trafikanterna, innevånarna är dem som systemet ska tjäna. Jämställdheten behöver förbättras och tillgängligheten behöver säkras för all grupper. Kraven på resenärskvaliteter av olika slag ökar. Det kommer att behövas bättre forskning om detta men också att alla forsknings- och utvecklingsinsatser bär med sig hela målbilden från början, så att inte nya tekniska system exkluderar grupper eller hota miljön och hälsan. Från ett samhällsperspektiv är det viktigt att den mera grundläggande, och ibland, systemkritiska forskningen får goda förutsättningar. Det framställs ofta i forskningsdebatten som ett motsatsförhållande mellan grundforskning och tillämpad forskning. Det är en felsyn, de har olika utgångspunkter och behövs båda två. Grundforskning är en förutsättning för högkvalitativa lärosäten och för att attrahera de skarpaste hjärnorna till Sverige. Det är ingen tvekan om den centrala betydelsen grundforskningen har för Sveriges framtid, och den är helt avgörande för de dynamiska tillväxtregionernas förmåga att konkurrera på den internationella marknaden. Lika viktig är den tillämpade forskningen, både i form av den tekniskt/naturvetenskapliga forskningen såsom den samhällsvetenskapliga forskningen och humaniora. Nya produkter forskas fram, utvecklas och demonstreras. Nya organisationssätt, tänkesätt och angreppssätt prövas. Förstärk instituten I perspektivet att vi går mot mera radikala förändringar med ett ökat behov av systeminnovationer bör strukturen på utförarsidan också analyseras. Sverige har traditionellt byggt forskningen på universitet och högskolor men en svag institutsstruktur. Logiken har bland annat varit att Sverige är så litet att vi inte har råd med två parallella system. En fördel har varit att avståndet mellan grundforskning och tillämpad forskning har legat inom akademin och kunnat hållas kort. En annan att även tillämpad forskning nått grundundervisningen. En nackdel har varit att våra institut har varit relativt svaga. I dag finns till exempel inget uttalat järnvägsforskningsinstitut i Sverige. I en framtid med radikala möjligheter för större innovationer och systemförändringar kommer instituten att vara viktigare. De har förutsättningar att utveckla den kreativa smältdegel av ”stökig samverkan” som beskrevs i samband med Sverker Sörlins utredning av industriforskningsinstituten33. Det innebär också att kraven på god kvalitet, nytänkande och spetskunskap kommer att öka. Instituten, och de olika kompetenscentra som byggt upp, kommer att få en viktig roll om en ökad tonvikt läggs på samverkansprogram för systeminnovation. 33 En ny institutssektor; S Sörlin KTH 2006. 59 Inom transportsektorn finns flera institut som har en centrala roller att spela i transportforskningen. Organisering av sjö- och luftfarts forskning Det finns också anledning till att påpeka vikten av att långsiktigt lösa organisationen av finansieringen för FoI inom sjöfarts- och flygområdena. Genom att myndigheterna inom dessa områden varit avgiftsfinansierade har olika lösningar prövats för forskningsfinansieringen. Under 90-talet hade KFB en roll att finansiera denna forskning. När KFB lades ned övergick denna uppgift till Vinnova. I bägge fallen var insatserna begränsade och forskningen inom viktiga områden eftersatt. För två år sedan fick Trafikverket överta denna roll. Även om forskningsvolymerna har ökat är det fortfarande en stor diskrepans mellan behov och medel. Dessutom innebär det att Trafikverket får en uppgift som är till sin natur främmande gentemot grunduppdraget. Trafikverket föreslår därför att sjöfarts- och luftfartsforskning stärks och att de berörda myndigheterna får ett direkt anslag för sina respektive FoI-verksamheter. Samtidigt är det viktigt att samverkan sker mellan transportmyndigheterna då många frågor hanteras av flera myndigheter. Förstärkt samband mellan problemägande och forskning För att tillämpad forskning ska leda till innovation krävs att problemägare är aktiv i hela processen från forskningsbeställning till mottagande och implementering av resultaten i praktisk användning. Det finns därför anledning till att se över forskningsstrukturen inom transportmyndigheterna så att problemägarskapet följ av resurser och mandat att bedriva FoI verksamhet. Det är också viktigt i många fall att involvera flera aktörer och att linjeansvariga i olika verksamhet känner ansvar för innovationsarbetet. Förstärkt arbete med uppföljning och kvalitetsarbete Det är viktig att se att tillämpad forskning inom transportområdet kan motiveras av de transportpolitiska målen och drivs av utmaningar och behov, problem eller samhällsmål och relevansen är en central komponent. Samtidigt måste kvalitet i den tillämpade forskningen också säkerställas. Både kvalitetssäkring och utvärdering av tillämpad forskning är därför en viktig verksamhet. Vetenskapsrådet har av regeringen givits uppdrag att samla FoU-myndigheter i ett nätverk för ge stöd FoU-myndigheter inom kvalitetssäkrings- och utvärderingsfrågor.34 Både instituten och högskolorna bidrar till att säkra kvaliteten på den forskning som de bedriver, men det kan finnas anledning för transportmyndigheterna att öka sina aktiviteter inom området. Men även transportmyndigheterna behöver utveckla sitt arbete. Trafikverket arbetar nu med att förbättra uppföljningen av FoI verksamheten för att säkra relevans och kvalitet i projekten. Motsvarande arbete sker inom de andra myndigheternas ansvarsområde. Förstärkt uppföljning och bättre underlag från projekten kan också leda till en ökad takt i lärandeprocessen i verken kring FoI verksamheten. 34 ”Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter” (SOU 2012:20) 60 9. Ambitionsnivå och medelsbehov Det finns ett gap mellan behov och medel. Behoven drivna av kraven från de transportpolitiska målen men också av de möjligheter som ny teknik ger. Trafikverket har valt att redovisa resursbehov för forskning och innovation i tre olika ambitionsnivåer. Den lägsta ambitionsnivån motsvara resursbehov i enlighet med fastställda nivåer enligt Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Ambitionsnivå 2 kan ses som huvudförslag och 3 utgår från ett identifierat ökat resursbehov (TrV 2013:101). Denna analys har lyft fram ett antal delvis nya frågeställningar som innebär budgeteffekter. Inledningsvis kommer de viktigaste förslagen att presenteras. Trafikverkets FoI verksamhet omdisponeras för att inrymma ett antal ”Triple helix” satsningar där akademi, näringsliv och myndigheter deltar för att öka innovationssystemets effektivitet. Trafikverket föreslår också att medel för forskning som syftar till att lösa problem för alla de transportmyndigheter som har en instruktion med uppgift att bedriva forskning tillförs direkt från Regeringen så att kopplingen problemägande och medel för FoI stärks. Det faktum att forskningsinstituten går med förlust vid varje EU-projekt måste lösas. Trafikverket föreslår att inom utgiftsområde 22 tillskapas medel för att öka VTI resurser för medverkan i EU relaterad forskning, samt för att bredda verksamheten för att bättre täcka hela transportområdet. Dessutom finns det myndigheter utanför den direkta transportsektorn som har stor betydelse för transportsektorns utveckling. Energimyndigheteten är central för all energirelaterad forskning och bedriver en FoI verksamhet som är helt avgörande för transportsektorns utveckling. I detta uppdrag är energiforskningen inte upplyft och belyst på ett utförligt sätt eftersom Energimyndigheten kommer att lämna ett eget underlag (såsom ex Formas, Vinnova och VTI också gör). Energimyndigheten har liksom Vinnova möjligheter att främja företagsutveckling och innovation. Även Energimyndigheten bör, liksom idag har möjligheter att inom energiområdet initiera och delfinansiera Triple helix liknade satsningar som är multidisciplinära och tydligt problem- och lösningsorienterade. Omfattningen av Energimyndighetens FoI inom transportområdet bör ligga på minst dagens nivå. Boverket har och kommer att ha en mycket central roll i omvandlingen av transportsystemet till ett hållbart och framtidsinriktat system. För närvarande har inte Boverket någon roll inom FoI vilket Trafikverket anser är en brist. I detta uppdrag begränsar sig Trafikverket i förslagsdelarna till verksamhet inom Utgiftsområde 22 vilket gör att Boverkets verksamhet inte ingår. Men Trafikverket anser att Regeringen bör överväga att ge Boverket en tydlig roll i FoI finansieringen. Dessutom är det av vikt att Regeringens satsning på samhällsbyggnadsforskning fortsätter och förstärks. 61 Den statligt finanseriade FoI som tydligt syftar till förstärkt konkurrenskraft och utveckling av innovationer utgår framförallt från Vinnova, som står för en betydande del av den offentligt finansierade tranportinriktade forskning- och innovationsverksamheten – upp mot 500 MNKR per år enligt deras egna uppgifter. Fokus för Vinnova ligger i de tillämpade delarna av innovationssystemet som tydligt styr mot innovation med betoning på samverkan mellan olika parter – verifiering, demonstration, nyttiggörande och utveckling av företagsamhet. Vinnova spelar här en viktig roll. Trafikverket bedömer att Vinnovas satsningar inom transportområdet även fortsättningsvis bör ligga på minst den nuvarande nivån. Vinnova bör liksom idag ha möjlighet att initiera och delfinansiera Triple helix liknade satsningar som är multidisciplinära och tydligt problem- och lösningsorienterade. Vinnovas satsningar på transport är uppdelat inom flera program med olika logik. Det är viktigt att de idéer till utveckling, nytänkande och nya lösningar som finns hos innovatörer och mindre företag får stöd inom dessa satsningar. De stora företagen har på ett helt annat sätt tillgång till egna FoI-resurser och är i mindre utsträckning inriktade på nytänkande och alternativa lösningar, då de främst har fokus på förbättringar och lönsamhet i sin pågående affär. Forskning inom akademin som baseras på fakultetsmedel har ökat det senaste decenniet. Inte minst genom den strategiska förstärkningen från 2010. Ändå är akademierna kraftigt beroende av uppdragsforskning från myndigheterna och industrin. Inom KTH kommer bara drygt 20 % av finansieringen av transportforskning via fakultetsmedel. Den del som är industriellt finansierad är ofta kopplad till industriella problem och processer och överskrider akademins organisationsgränser. Detta har gjort att forskningen vid de klassiska infrastrukturinriktade institutionerna som bro- och tunnelbyggnad, geoteknik, vägteknik, materialteknik etc är underfinansierad. Den riskerar därmed att dräneras på kompetens. Trafikverket föreslår att akademins fakultetsmedel inom dessa områden förstärks. Resursbehov inom utgiftsområde 22 Totalt resursbehov År/Ambitionsnivåer 2016 (mnkr) 2017 (mnkr) 2018 (mnkr) 2019 (mnkr) 2020/2029 (mnkr)/år Ambitionsnivå 1 527* 527* 527* 527* 557* Ambitionsnivå 2 527* 650 700 750 800 Ambitionsnivå 3 527* 1100 1100 1100 1100 Ambitionsnivåerna är bland annat ett inspel till pågående inriktningsplanering. *) enligt beslutad Nationell plan för transportsystemet 2014-201535 (exkl. VTI). Ambitionsnivå 1 Denna ambitionsnivå motsvara ett resursbehov i enlighet med fastställda nivåer enligt Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Denna nivå innebär att det är svårt att nå den inriktning som är beskriven i texten. Det kommer att vara svårt att fullt ut delta i de tunga EU utvecklingssatsningarna såsom Shift2rail, SESAR, MONALISA, STM Validation och samtidigt bedriva forskning och verksamhet som förut. 35 Fastställd Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 62 Sjöfarts- och luftfartsområdet beräknas i detta scenario få oförändrade resurser och någon nysatsning på ”Triple helix” forskning ryms ej. Trafikverket kommer att försöka omprioritera vissa resurser från mera forskningsinriktade satsningar till demonstrationsverksamhet. Någon satsning på att stärka Transportstyrelsens resurser för utvecklingsverksamhet eller en stärkning av VTIs anslag som kan användas för motfinansiering av EU projekt med mera ryms ej. Förslaget innefattar att medel för sjö- och luftfartsforskning tillförs respektive ansvarig myndighet, finansierad genom en motsvarande neddragning av Trafikverkets anslag. Samtidigt behöver Trafikverket bedriva sjö- och luftfartsforskning inom ramen för sitt uppdrag. Ambitionsnivå 2 Denna ambitionsnivå, som Trafikverket uppfattar som sitt huvudförslag, innefattar ett antal viktiga resursförstärkningar. Sjöfarts- och Luftfartsforskningen kan tillföras ytterligare medel. Förslaget inrymmer också en förstärkning av VTIs anslag för att möjliggöra en utökad medverkan i EU projekt samt en breddning av verksamheten till att i större omfattning täcka alla transportslag och ett tydligare transportslagsövergripande perspektiv. Transportstyrelsen får i detta scenario även ett tillskott för att möjliggöra en ökad satsning på forskning och utveckling inom regelområdet. Genom att medel tillförs Sjö- och Luftfartsverken, Transportstyrelsen och VTI får Trafikverket minskade anslag, men inte fullt i paritet med de medel som flyttas. I övrigt sker en överflyttning från egen forskningsverksamhet till ”Triple helix” baserade satsningar som beräknas öka flerfaldigt. I denna satsning ingår även att vidareutveckla de långsiktiga ”Triple helix” liknande samarbeten som Trafikverket redan deltar i inom en del teknikområden. Ambitionsnivå 3 Denna ambitionsnivå motsvarar de medel som identifierades som transportmyndigheternas behov i regeringsuppdraget 2013 (TrV 2013:101) men med delvis annan fördelning. Luft- och Sjöfartsforskningen tillförs medel upp till 400 Mnkr per år, ”Triple helix” satsningarna kan finansieras fullt ut med cirka 250 Mnkr per år. VTI och Tranportstyrelsen kan tillföras medel enligt nivå 2 och att Trafikverket kan bibehålla forskningsaktiviteter av mera grundläggande slag om än på lägre nivå. 63 10. Bilagor Bil 1 Inlämnat underlag från Sjöfartsverket Författare: Peter Fyrby Bil 2 Inlämnat underlag från LFV Författare: Gunnar Olsson, Björn Wahlström Bil 3 Inlämnat underlag från Swedavia Författare: Anette Näs, Anders Ledin Bil 4 Forskning inom transportområdet – några röster från akademin Författare: Thomas Tydén Bil 5 Uppdrag till Trafikverket att inkomma med analyser om forskning och innovation inom transportområdet Regeringen, Näringsdepartementet. (Bifogas i separata PDF-filer) 64 65 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97 www.trafikverket.se 66
© Copyright 2024