Strategirapport 2014
Strategirapport för strategi för Sidas stöd till forskningssamarbete 2014 Ärendenummer: 15/000682 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultatområde Bedömning av måluppfyllelse Verksamhetsområden Bedömning av insatsportföljens genomförande Kapacitetsbyggnad för forskning i utvecklingsländer och i regioner Forskning av relevans för utvecklingsländer Svensk forskning av relevans för utvecklingsländer 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 848,5 MSEK Totalt strategibelopp: 835,8 MSEK Avtalat belopp: 863,6 MSEK Strategiperiod: 2010-2014 Antal avtalade insatser 2014-1231: 114 stycken Utbetalt belopp inom andra anslagsposter som gick till forskning 2015: 63,4 MSEK Analys och bedömning Sida bedömer att det övergripande målet att stärka och utveckla forskning av relevans för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer i strategin ”Strategi för Sidas stöd till forskningssamarbete 2010 – 2014 ” uppfyllts samt att insatsportföljen genomförts enligt plan under året. Detta gäller samtliga tre verksamhetsområden: • Kapacitetsuppbyggnad för forskning i utvecklingsländer och i regioner 1 STRATEGIRAPPORT • Forskning av relevans för utvecklingsländer • Svensk forskning av relevans för utvecklingsländer Det svenska forskningssamarbetet inom kapacitetsuppbyggnad genomförs av Sidas forskningsenhet, Sidas geografiska avdelningar och ambassaderna i Bolivia, Etiopien, Kenya, Mocambique, Rwanda, Tanzania, Thailand och Uganda i nära samarbete. Den svenska modellen för att systematiskt bygga forskningsinstitutioner och miljöer har visat sig mycket framgångsrik men ställer också krav på långsiktigt samarbete. Sveriges fokus på att stärka forskningssystem som helhet är fortfarande unikt. Det finns få finansiärer med en systemsyn som stödjer hela systemet så som strukturer för forskningsledning, förvaltning, kvalitetssäkring och genomslaget av forskning. Finansiering finns däremot i större utsträckning för forskarutbildning för individer, ofta förlagd till givarlandet. Sida anser att det med utgångspunkt i erfarenheter av nuvarande samarbeten finns goda möjligheter att inleda forskningssamarbete i ytterligare länder i enlighet med den nya forskningsstrategin. Genom Sidas stöd till forskning av relevans för utvecklingsländer har produktionen av forskning för fattigdomsbekämpning ökat. Sida har stort inflytande i internationella samarbetsorganisationer och har därmed kunnat driva svenska prioriteringar så som jämställdhetsfrågor och frågan om ökat inflytande för forskare och forskningsprioriteringar identifierade i utvecklingsländer. Här kan Sida flytta fram positionerna ytterligare och utnyttja den långa erfarenhet och goda förtroende som finns för forskningssamarbetet. Stödet till regionala forskningsorganisationer och nätverk kombinerar ofta kapacitetsbyggande komponenter med stöd till relevanta forskningsområden. De regionala forskningsorganisationerna och nätverken fyller en viktig funktion i att mobilisera en kritisk massa forskare i regioner där den nationella basen av forskare är begränsad inom olika discipliner och tematiska områden. Sidas regionala forskningsstöd går främst till organisationer som själva definierar ämnesmässiga prioriteringar i den aktuella regionen och lyser ut forskningsmedel i konkurrens. Sidas basstöd till regionala forskningsorganisationer har blivit allt viktigare i och med att andra givare i allt högre grad går över till att ge riktade projektstöd inom en i förväg definierad tematik som många gånger inte ligger i linje med de prioriteringar som gjorts av den regionala forskningsaktören. De regionala organisationernas ägarskap och styrning av forskningsagendan minskar därmed i och med den ökade givarstyrningen. Detta gäller inte minst inom samhällsvetenskaplig forskning. Inom det regionala forskningssamarbetet driver Sida frågor om jämställdhet och en rättighetsbaserad ansats där transparens och akademisk frihet är viktiga komponenter. Ansvaret för det tredje området, svensk forskning av relevans för utvecklingsländer, togs i huvudsak över av Vetenskapsrådet 2013. Sidas behov av samarbete med den svenska resursbasen har inte minskat och finns kvar inom de globala, regionala och bilaterala samarbetena. Dialog har under 2014 förts med Vetenskapsrådet kring utökat samarbete, exempelvis genom gemensamma utlysningar av forskningsmedel och återkommande konferenser om utvecklingsforskning. Anslaget för forskningssamarbete har kunnat utnyttjas fullt ut under 2014. Därutöver har en del av anslagskrediten utnyttjats liksom sparande från 2013. Detta trots att ca 40 MSEK inte kunde betalas ut till planerade mottagare på grund av sent inkomna ansökningar samt ett fall av misstänkta 2 STRATEGIRAPPORT oegentligheter1. Utbetalningstakten har som eftersträvats blivit något jämnare under året, speciellt när det gäller globalt forskningssamarbete. Orsakerna till detta är att beredningar gjorts tidigare under året samt att nya avtal i möjligaste mån stipulerar utbetalning två gånger per år istället för som tidigare en gång per år. Slutsatser 1 Genomförandet av strategin för forskningssamarbete har även under sitt sista år gått enligt plan och portföljen bedöms ha en god sammansättning för att svara upp mot målen. Sveriges fokus på att långsiktigt stärka forskningssystem som helhet är fortfarande unikt och modellen är mycket framgångsrik. Det finns få finansiärer som stödjer hela systemet så som strukturer för forskningsledning, förvaltning, kvalitetssäkring och genomslaget av forskning. Den nya strategin för forskningssamarbete uppmanar till att bredda detta stöd till ytterligare länder och ett arbete har påbörjats för att identifiera ett antal länder. Sidas bilaterala och regionala stöd har över åren bidragit till den kader av högutbildade personer som nu utgör en viktig del av forskningsinstitutioner och myndigheter i Sidas samarbetsländer och regioner. Sida har noterat en förändring bland givare vilka rör sig från basstöd mot projektstöd, och understryker vikten av Parisagendan för givarsamordning, vilket i detta sammanhang innebär att givarna samlat stöder de prioriteringar och de långsiktiga strategier som forskningsorganisationerna arbetat fram. . Riktade projektstöd utifrån givarnas prioriteringar kan leda till att långsiktighet och ägarskap av forskningens innehåll äventyras framför allt inom de regionala samarbetena. Sida har genom den här förändringen fått bära ett allt större ansvar för fasta kostnader, något man har valt att fortsätta göra för att säkerställa ägarskap och i vissa fall även vetenskaplig kvalitet. Sidas långsiktiga stöd till global forskning i kombination med finansiella instrument så som lån och garantier har under året resulterat i att medicin mot flodblindhet har kunnat testas. Detta är exempel på hur forskningsstöd i kombination med andra biståndsformer kan samverka för att uppnå gemensamma resultat. Förhoppningar finns om att utveckla och expandera denna typ av stöd. Ett positionspapper för Sidas arbete med innovation inom forskningssamarbetet har utarbetats för att synliggöra olika vägval inom detta område. Möjligheter finns att utöka stödet inom innovation både inom befintliga insatser och genom nya initiativ. Baserat på den nya strategin där innovation utgör ett eget resultatområde för forskningssamarbetet kommer Sida att mer systematiskt stödja initiativ som främjar innovation. Diskussioner inleddes med Vetenskapsrådet under 2014 avseende gemensamma utlysningar och samarbete runt en återkommande konferens om utvecklingsforskning. Detta och förväntningar på ett utökat samarbete med Vetenskapsrådet i strategin för forskningssamarbete som gäller från 2015 ökar förutsättningarna att Sida tydligare knyter an till svensk utvecklingsforskning och den svenska resursbasen av forskare som Sida haft en mer begränsad kontakt med efter flytten av programmet för svensk utvecklingsforskning (U-forsk). Ärendet hanteras av ansvarig handläggare tillsammans med Sidas antikorruptionsutredare enligt Sidas rutiner. 3 STRATEGIRAPPORT 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per verksamhetsområde Verksamhetsområden Avtalat 2014, i MSEK Utfall 2014, i MSEK Kapacitetsuppbyggnad för forskning i utvecklingsländer och i regioner 381,1 374,3 Forskning av relevans för utvecklingsländer 475,5 468,5 Svensk forskning av relevans för utvecklingsländer 7 5,7 Totalt: 863,6 848,5 2.1 Resultatområde/verksamhetsområde 1: Kapacitetsuppbyggnad för forskning i utvecklingsländer och i regioner Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Det unika svenska arbetet att bygga forskningskapacitet i låginkomstländer sker främst genom bilaterala samarbeten där Sida stödjer uppbyggandet av forskningssystem vid universitet i samarbetsländerna Bolivia, Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania och Uganda. Även globalt och regionalt stöds insatser där kapacitetsbyggnad är en väsentlig komponent. De regionala stöden koncentreras till östra Afrika samt Sydostasien. Även om behoven fortfarande är enorma bedöms Sverige ha bidragit till en förbättrad förmåga hos samarbetsländerna och regionala forskningsaktörer att planera, genomföra och använda forskning i kampen mot fattigdom. Förutom en ökad kapacitet i länderna genom ökat antal forskare, kunskap och system för forskningsförvaltning och utvecklade forskningsråd ses också en produktion av forskningsresultat som är relevanta, framförallt i den lokala kontexten för att bekämpa fattigdom. Modellen för samarbete med universitet i låginkomstländer har utvecklats under strategiperioden. Ökat ägarskap har uppnåtts för universiteten i länderna genom att ansökan baseras på en analys av de egna långsiktiga strategiska behoven uttryckt i en ”concept note”. Intentionen har varit att även åstadkomma en mer transparent process genom att utlysning sker i konkurrens och är öppen för samtliga svenska universitet och högskolor. En öppen utlysning används där ansökningarna utarbetas gemensamt av relevant institution på universitet i samarbetslandet och av svenskt universitet. Modellen har utvärderats under året och de rekommendationer som framkommit, så som att tydliggöra roller och ansvarsfördelning för aktörer i processen, kommer att tas om hand succesivt och även inkluderas i operationaliseringsprocessen av regeringens nya strategi för forskningssamarbete som gäller från 2015. I Bolivia finansierar Sida forskningssamarbete sedan år 2000 och har stöd till de två universiteten Universidad Mayor de San Andrés och Universidad Mayor de San Simon samt till viceministeriet för vetenskap och teknik (VCyT) som har det nationella ansvaret för vetenskap, teknologi och innovation. Insikten om behovet av att stärka universiteten både inom utbildning, forskning samt interaktion med samhället har nått landets beslutsfattare. Regeringen i Bolivia har beslutat att ta fram en nationell forskningsstrategi och en nationell innovationsstrategi, och Sidas samarbetsuniversitet är centrala i att ta fram båda strategierna. 4 STRATEGIRAPPORT Av Moçambiques fler än 45 universitet är Sidas samarbetspartner Universidad Eduardo Mondlane (UEM) det enda universitetet med kapacitet för forskning och forskarutbildning. Sverige finansierar forskarutbildning, forskningsförvaltning samt infrastruktur för forskning (laboratorier, elektroniska tidskrifter). Sverige stödjer även ministeriet för vetenskap och teknik (MCT) och därigenom forskningsrådet Fundo Nacional de Investigação (FNI) för att forskningsmedel ska kunna lysas ut i konkurrens. Det finns stora behov av utveckling av nationella system för forskningsförvaltning, de resultat som uppnåtts hittills av ministeriet MCT och forskningsrådet FNI måste stärkas. Innevarande stöd i Tanzania ges till tre universitet – University of Dar es Salaam (UDSM), Ardhi University (ARU) och Muhimbili University for Health and Allied Sciences (MUHAS) - och ett forskningsråd – Tanzania Commission for Science and Technology (COSTECH). Dessa utgör de institutioner som erhållit långsiktigt stöd av Sverige och med den kapacitetsuppbyggnad som har skett är de idag att betrakta som Tanzanias ”research hubs” redo att utbilda för andra universitet och institutioner i landet. Detta innebär också att de är på god väg att uppnå hållbarhet gällande reproduktion av humant kapital inom forskning. En tracer-studie bland forskare som genomgått utbildning i Tanzania visar att 93% av de som deltog i studien är kvar i landet och arbetar på landets universitet.2 Sedan 2009 finns ett särskilt ministerium för forskning och innovation (MSCT) och Tanzanias regering avsätter sedan dess 1% av BNP för forskning. För att lokalt ägarskap och ansvar för utveckling av nationell forskningskapacitet ska säkras arbetar Sida för att fler länder ska avsätta medel för forskning i statsbudgeten. I Uganda avsätts ca 0.6% av BNP till forskning. Universitetens ekonomi styrs av studentavgifter, och statliga universitet spenderade själva endast 0.91% av budgeten på forskning 2013. Forskning finansieras genom externa givare, där Sverige är störst inom kapacitetsutveckling. Forskningssamarbetet mellan Sverige och Uganda startades år 2000 och bedrivs mellan fem ugandiska statliga universitet och tio svenska, där Makerere Universitetet (MaK) är ugandisk huvudpart. Samarbetet var under 2014 inriktat på akademisk kvalitetssäkring samt beredning av nytt avtal för åren 2015-2020. Arbetet med kvalitetssäkring bidrog bland annat till förbättrad doktorandhandledning genom gemensam ugandisk-svensk utbildning och ökad kommunikation mellan studenter och handledare vilket har resulterat i förbättrade studieresultat. Under 2014 kom majoriteten av avtalsperiodens 102 doktorander till slutfasen av studierna. Viktiga forskningsresultat var bland annat förbättrad gynekologisk kirurgi (fistula), primärvård och livsstilsutbildning vid diabetes (typ2), långtidsåtgärder för trafiksäkerhet och kompostteknologi för organisk avfallshantering. Samarbetet med Etiopien har en annan utformning än de andra bilaterala stöden. Addis Ababauniversitetet får ett basstöd för nationell forskarutbildning och universitetet bestämmer i samråd med Sida inom vilka budgetlinjer medlen ska användas, så som stöd till kvinnliga studenter, bibliotek, gästprofessorer, examinatorer eller ICT. Universitetet bestämmer själva detaljutformningen inom respektive budgetlinje. En mycket omfattande och grundlig utvärdering3 konstaterade att modellen med nationell forskarutbildning i stort sett fungerar i Etiopien. Dock finns stora problem med kvalitetssäkring och inte minst avsaknad av kontakter mellan universitetet och det internationella forskarsamhället eftersom forskarstudenterna inte som i de andra samarbetena spenderar en tid utomlands. En beredning av fortsatt samarbete inleds under 2015 och formen för samarbete ses då över med utgångspunkt i utvärderingen och erfarenheter från den modell som används i övriga 2 3 Tracing Research Capacities in Tanzania - report Utvärdering genomförd av Mohamedbhai och Freeman 2014, slutversion ej ännu publicerad. 5 STRATEGIRAPPORT samarbetsländer. I Etiopien stödjer Sida även doktorandutbildning i biomedicin vid Armauer Hansen Research Institute (AHRI) i samarbete med svenska universitet. Här används sandwichmodellen där forskarstudenterna spenderar en tid i Sverige och en tid vid AHRI. Studenterna är inskrivna vid medicinska fakulteten vid universitetet i Addis Ababa, men genomgår utbildningen i AHRIs regi och genom att doktorander spenderar tid även i Sverige får de tillgång till bättre utrustning och fler kontakter med forskarsamhället utanför landet. Internationell finansiering av forskning är fortfarande central i låginkomstländer och -regioner eftersom lokala resurser inte räcker. Sverige stödjer kapaciteten även inom regionala och globala forskningsorganisationer. Forskningsstödet har över åren bidragit till den kader av högutbildade personer som nu utgör en viktig del av forskningsinstitutioner och myndigheter i utvecklingsländer, inte bara i de bilaterala samarbetsländerna. Forskningsstödet har lett till förbättrade samarbeten mellan forskare och forskningsinstitutioner i nord och syd samt ökad publicering i internationella tidskrifter av forskare från annars underrepresenterade regioner. Den svenska finansieringen bidrar både till kapacitetsbyggnad och relevanta forskningsresultat. Några afrikanska exempel är the Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA) som stödjer arbetsgrupper inom samhällsvetenskap och har ökat antalet forskare som undervisar inom högre utbildning i Afrika, Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA) som bedriver marin forskning och har särskilda program för att bygga kapacitet hos forskare från regionen samt African Economic Research Consortium (AERC) som genom stöd från Sida utbildat en mängd ekonomer genom Masters och i ökande grad PhD-program baserade på universitet i Afrika. Individer med utbildning i AERCs program är väl representerade vid finansministerier och centralbanker i många afrikanska länder, ofta i centrala positioner. AERC har också under den senaste perioden ökat andelen kvinnor i programmen och lyckats involvera fler länder än tidigare. I Sydostasien stöds för närvarande fem regionala forskningsnätverk som ämnesmässigt täcker in områden som miljöekonomi, miljö och klimat, jordbruk och mänskliga rättigheter. Huvudsyfte med nätverken är att ta fram ny kunskap som är relevant för utvecklingen i regionen samt att bygga forskningskapacitet hos regionens svagare länder så som Laos, Kambodja och Myanmar. Inom känsliga områden såsom mänskliga rättigheter kan det innebära större säkerhet för individuella forskare att ingå i ett forskningsnätverk, dessutom kan det ge större påverkansmöjligheter som en individuell forskare oftast inte har samt bidra till en större akademisk frihet. Involveringen av Myanmar har uppmuntrats de senaste åren sedan sanktionerna mot landet lyfts. Det har inledningsvis varit lite trevande, men nu har alla relevanta nätverk partners i Myanmar. De svenskstödda forskningsnätverken har under 2014 aktivt arbetat med att nå ut till mottagare av forskningsresultat vilket har gett god utdelning i form av påverkan på lagar och praxis, planering, nya metoder i jordbruket och klimatanpassningar. Exempel på detta är ökad förståelse bland lokalbefolkning i Vietnam kring nyttan av klimatsmart byggda hus och innovativ finansiering av skyddade naturområden i Filippinerna. Stöd till forskning om basvetenskaper så som matematik, fysik och kemi ses som grundläggande för all annan forskning och är av största vikt även i låginkomstländer. Sida finansierar detta genom International Science Programme (ISP) vid Uppsala universitet som ger långsiktigt stöd till forskargrupper och vetenskapliga nätverk som är verksamma inom dessa områden. Sida är en av de få givare som stödjer basvetenskaper i låginkomstländer och det nya femåriga avtal som tecknades under 2014 förväntas resultera i mer än 150 doktorsexamina, fler än 625 masters samt ett tusental vetenskapliga publikationer. En intressant utveckling i ISP-programmet är att thailändska myndigheter 6 STRATEGIRAPPORT har tecknat ett avtal med ISP för att Thailand ska kunna skicka doktorander inom basvetenskaper från de svagare länderna i regionen till svenska universitet i ett år. Förutom året i Sverige finansieras PhDutbildningen av Thailand. Sida har under många år stött Organisation for Women in Science for the Developing world (OWSD) som samlar kvinnliga forskare och arbetar med att stärka kvinnors roll inom vetenskap. Under perioden har organisationen fått ett ökat antal ansökningar av hög kvalitet till sina doktorandstipendier. Orsakerna anses vara att organisationen börjar bli mer känd och att OWSD har ansträngt sig för att tydliggöra instruktionerna för ansökan. Antalet (inkomna och beviljade) ansökningar i matematik ökade under 2014 och detta ses som en positiv trend. 2.2 Resultatområde/verksamhetsområde 2: Forskning av relevans för utvecklingsländer Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Målsättningen att stödja en ökad produktion hos forskarsamhället av relevant forskning för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer kan sägas ha uppnåtts under strategiperioden. Inom verksamhetsområdet ges stöd främst till regionala och internationella organisationer som bedriver forskning inom hälsa, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Samtidigt är även den forskning som produceras inom de bilaterala kapacitetsstöden ofta av hög kvalitet och relevant för fattigdomsbekämpning. Stöd ges också till organisationer som arbetar med policyfrågor inom exempelvis miljö- och klimatområdet. Organisationer som blir föremål för Sidas stöd väljs och bedöms för sin vetenskapliga kvalitet samt relevans för utveckling. Regionalt spelar Sverige en roll i att öka förmågan hos regionala forskningsorganisationer att samarbeta i nätverk, driva sina egna forskningsagendor och sprida forskningsresultat. Basstöd ges till organisationer och nätverk inom samhällsvetenskap, innovation och naturvetenskap/miljö i främst Afrika och Asien. Stöd ges även direkt till Afrikanska Unionen och dess strategiska ramverk för socioekonomisk utveckling, NEPAD. 1. Naturvetenskap och teknik, naturresurser och miljö Det enskilt största stödet inom forskningssamarbetet går till CGIAR-systemet, vars verksamhet innefattar internationell jordbruks- och naturresursforskning med fokus på låginkomstländer. Under strategiperioden inleddes ett nytt avtal där Sverige bidrar med drygt 700 miljoner kronor för perioden 2013 till 2017. Efter en stor reform av CGIAR 2009 ligger systemets femton forskningsinstitut nu organisatoriskt under en paraplyorganisation kallad CGIAR Consortium. Fokus har legat på övergripande och tematiska forskningsprogram runt vilka instituten samverkar. I samband med omstruktureringen förändrades Sveriges stöd till CGIAR-systemet, från basstöd till de olika forskningsinstituten till en gemensam fond som skapats för att ge en sammanhållen ingång för givare. Sverige har god insyn genom en plats i fondens råd (CGIAR Fund Council) och aktiv medverkan i arbetsgrupper. Därutöver driver Sida svenska prioriteringar inom CGIAR-systemet bland annat genom att finansiera en Bilateral Biträdande Expert inom jämställdhetsfrågor med placering i Nairobi. 7 STRATEGIRAPPORT Forskningsprogrammen inom CGIAR genererar en stor mängd forskningsresultat så som exempelvis metoder för klimatsmart jordbruk och en studie om hur brist på jämställdhet mellan könen påverkar näringsintag hos kvinnor.4 Det har genomförts en oberoende halvtidsutvärdering av systemreformen och för närvarande diskuteras resultaten och rekommendationerna från denna inom CGIAR-systemet. Vilken styrningsform som föredras samt mobilisering av resurser utöver de traditionella finansieringsformerna av forskningsprogrammen är aktuella frågor. Flera givare har minskat sina bidrag, särskilt basstöd och stöd till forskningsprogrammen. Svensk kritik har framförts över att nedskärningarna i forskningsprogrammen har gjorts proportionellt mellan instituten, istället för att basera dessa på resultat och skära mer bland de som inte visat goda resultat. Inom miljö- och klimatområdet har Sida under strategiperioden tagit flera steg för att öka transdisciplinära angreppssätt och att öka andelen samhällsvetenskaplig forskning. Initiativet Future Earth som lanserades efter konferensen Planet under Pressure 2012 tar form som den ledande globala forskningsplattformen för kunskap och lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. Sidas stöd till framförallt International Council for Science (ICSU), International Social Science Council (ISSC) och UNESCO men även dialog med Future Earth och andra finansiärer har varit instrumentellt för att möjliggöra att forskare från låginkomstländer att bidra till Future Earths forskningsstrategi och att låginkomstländer och regioner blivit en självklar del av plattformens arbete. 2. Samhällsvetenskaplig forskning Under strategiperioden har Sida noterat att flera givare har förändrat sina strategier eller avslutat stöd till samhällsvetenskaplig forskning. En tendens av ökat intresse för projektstöd och ett minskat intresse för basstöd noteras. Antalet utlysningar i konkurrens ökar, något som kan vara ett bra sätt för givare att få kontakt med nya aktörer men också leda till att fokus hos organisationerna skiftar från kärnverksamhet till att utforma projekt som passar specifika utlysningar. Förändringen mot kortsiktiga och riktade stöd kan riskera att långsiktighet och ägarskap av forskningens innehåll äventyras, inte minst för regionala forskningsorganisationer och nätverk. Sida fortsätter att prioritera att ge basstöd till dessa aktörer så att de kan agera i enlighet med mer långsiktiga strategier och kan utöva ägarskap avseende forskningens inriktning. Sida riskerar därmed att få bära ett större ansvar för organisationernas fasta kostnader. Ökade stöd till think-tanks istället för traditionell forskning ses också, möjligtvis för att efterfrågan på policyrelaterat material och tydliga slutsatser har ökat. En orsak till förändrade stöd kan vara de ökade kraven på resultatredovisning där de konkreta resultaten inom samhällsvetenskap ibland är mindre tydliga än inom andra forskningsområden. Ett ökat intresse för syd-syd samarbete samt ett intresse av att bredda forskningsverksamhet till postkonfliktstater och sköra stater hos vissa forskningsorganisationer (AERC, ACSS och CODESRIA) har noterats under året. Detta intresse kan skapa nya möjligheter till samarbete då detta sammanfaller med svenska prioriteringar inom biståndet. The Arab Council for the Social Sciences (ACSS) har framgångsrikt visat prov på förmåga att koppla ihop forskare från regionen med forskare från starka miljöer utanför regionen i syfte att bygga kapacitet. Detta har bidragit till att forskningsresultat kunnat spridas trots säkerhetsrisken för enskilda forskare. Organisationen, som är baserad i Beirut, har inlett arbete med forskningsprogram kring förekomsten av samhällsvetenskaplig forskning i arabvärlden. Den första rapporten publicerades i 4 8 För fler aktuella forskningsresultat från CGIAR se http://www.cgiar.org/cgiar-research-programs/ STRATEGIRAPPORT mars 2015 och fick stor uppmärksamhet i regionen eftersom det är första gången en kartläggning av situationen för samhällsvetenskaplig forskning görs. Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA) har under 2014 organiserat en konferens och många seminarier om konflikten i södra Sudan. Organisationen har försett Afrikanska unionen med vetenskapliga analyser i frågor som rör fred och konflikt i Afrika. CODESRIAs publikationer delades ut gratis till universitetsbibliotek över hela kontinenten. Organisationen bedriver även forskning om miljö- och klimatförändringar med samhällsvetenskapligt perspektiv. Värt att nämna är forskningsprogrammet "Responsive Forest Governance Initiative", som genomförs tillsammans med University of Illinois i USA. Studien omfattar 12 afrikanska stater och lyfter frågor som rör skogsförvaltning på lokal nivå. Sida har också under lång tid stött en ytterligare organisation som bedriver samhällsvetenskaplig forskning i Afrika, The Organization for Social Science Research in Eastern and Southern Africa (OSSREA), men har trots goda resultat beslutat att avbryta stödet på grund av bristande intern styrning och kontroll. Även NORAD har avslutat sitt stöd till samma organisation. Sida har under 2014 beslutat om förnyat stöd till UNRISD, FNs forskningsinstitut för social utveckling. Bedömningen är att institutet producerar högkvalitativ och relevant forskning. Bland annat har UNRISD bidragit med underlag för utformandet av de hållbara utvecklingsmålen (Sustainable Development Goals). UNRISD har på senare tid förbättrat kommunikationen av sin forskning både inom och utom FN-systemet, vilket ses som en grundläggande förutsättning för bibehållen relevans och institutets fortlevnad. Dock saknas långsiktig finansiering och Sidas stöd möjliggör att organisationen under de kommande två åren kan arbeta fram en hållbar strategi för finansiering. Sida fortsätter att ge basstöd till FN-universitetet UNU-WIDER som sysslar med multidisciplinär forskning om utvecklingsfrågor. Programmet Research and Communication on Foreign Aid (ReCom) som Sida stödde tillsammans med Danida har avslutats, men resultaten fortsätter att spridas och forskarna anlitas aktivt tack vare den nya kunskap som genererades. En populärvetenskaplig rapport5 har publicerats och sprids till forskare, politiker och andra aktörer inom utveckling. Forskning kring biståndsformer och vad som fungerar i biståndet kommer att vara fortsatt aktuellt inom UNU-WIDER, dock i andra former än ReCom. African Economic Research Consortium (AERC) har förutom att utbilda forskare även varit instrumentella i att föra samman forskare och beslutsfattare inom frågor som rör offentlig ekonomi, exempelvis skattesystem i regionen. 3. Hälsoforskning Sidas mångåriga stöd till nätverket INDEPTH6 är ett belysande exempel på såväl kapacitetsutveckling som katalytiskt stöd. Nätverket driver fältstationer i Afrika, Asien och Oceanien som över tid samlar in demografisk data, som i sin tur ligger till grund för forskning och planering av hälsosystem. Ett exempel på avgörande betydelse är att det farmaceutiska företaget Glaxo Smith Kline, som har 5 En samlad översikt över resultaten från ReCom: http://issuu.com/researchcooperation/docs/final_recom 6 Se artikel om INDEPTH i Dagens Nyheter (4 januari 2015) http://www.dn.se/nyheter/varlden/riskernavarierar-stort-for-fattiga/ 9 STRATEGIRAPPORT kommit långt i att utveckla världens första vaccin mot malaria uppger att deras forskning inte skulle ha varit möjlig utan tillgång till data som produceras genom INDEPTH. Stöd till WHO:s forskningsprogram Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR) förnyades under året. Deras långsiktiga arbete med att stödja arbetet att ta fram medicin mot flodblindhet har gett mycket goda resultat. TDR har under många år arbetat med olika aktörer för att utvärdera användbarheten av parasitmedlet Moxidectin och den färdigställda fas 3studiens data visar att Moxidectin är effektivt och är tillräckligt säkert för att produceras som läkemedel. Sida har bidragit med en garanti till Global Health Investment Fund (GHIF) som har finansierat utvecklingen av det sista steget i processen. Detta är exempel på hur långsiktiga forskningsstöd tillsammans med finansiella instrument såsom lån och garantier kan samverka för att uppnå gemensamma resultat. Efter att riksdagen under 2014 beslutat att ge regeringen bemyndigande att delta i ett andra program för partnerskap mellan Europa och Afrika inom området klinisk prövning (EDCTP2) har Sida fått uppdraget att handlägga stödet. Sida fortsätter därmed som givare och att delta aktivt i stiftelsen, vars syfte är att utveckla läkemedel och metoder för hantering av infektioner som oproportionerligt drabbar fattiga människor, exempelvis tuberkulos, HIV/Aids och malaria. Vid slutet av 2014 hade 13 afrikanska länder anslutit sig till EDCTP, som därmed har lika många medlemmar från Europa och Afrika. 4. Innovation och kommunikation Som del av forskningssamarbetet stöds innovationssystem och forskning om innovationer. Detta för att forskning ska kunna kopplas samman med näringsliv och offentlig sektor och leda till utveckling och problemlösning. I många fall finns forskningsresultat som kan utvecklas vidare, skalas upp eller leda till produktion. Exempel är produktion av biogas från hushållssopor i Bolivia eller utvecklingen av ”klimatsmarta” foder i Afrika som lättare klarar av torra varma miljöer, båda resultat av forskning som har tagits vidare för användning i samhället. Många aspekter av innovation finns redan i portföljen, både i de bilaterala forskningssamarbetena där exempelvis kluster i Tanzania och Bolivia stöds, i de globala där forskning om innovation stöds genom Globelics och genom de regionala där Bio-Innovate arbetar med att koppla forskning till produktion och utveckling av tjänster inom jordbruk. Baserat på den utvärdering som gjordes 2012 av Sidas stöd till innovationssystem och kluster7 har arbetet tagits vidare under 2014 för att utmynna i ett positionspapper. Detta ska innehålla principer för ett mer sammanhållet arbete med innovation i linje med målet i den nya forskningsstrategin som uttrycker att Sida ska stödja forskning som genom innovation kan leda till minskad fattigdom. Under 2014 har det regionala forskningssamarbetet i Afrika lett till publiceringen av the African Innovation Outlook II8 som innehåller information baserad på undersökningar om forskning, utveckling och innovation samt bibliometrisk data från 28 länder. Dessutom finns en översikt över policyer och strategier inom forskning, teknologi och innovation i respektive land. Publikationen ger politikutformare, politiker och företag ett underlag för arbetet med att utveckla policyer inom vetenskap, teknik och innovation. Den har använts av länder och regionala organisationer för vidare kartläggning av kapacitet, exempelvis i Tanzania där man lagt till frågor som rör status och tillgång till 8 African Innovation Outlook II, 2014: http://www.nepad.org/humancapitaldevelopment/knowledge/doc/3330/african-innovation-outlook-ii 10 STRATEGIRAPPORT forskningslaboratorier och därefter allokerat nationella medel för upprustning av dessa. Länder så som Botswana och Namibia har efter kartläggningen beslutat att öka budgeten för forskning till 2% till 2017. I östra Afrika har partnerskap mellan forskare, näringsliv och offentliga institutioner genererat innovationer som har potential att öka produktiviteten och diversifieringen i jordbruket och samarbetet har även bidragit till att dessa nu testas i liten skala. Bland annat har sju nya bönsorter med upp till 50% ökad skörd, motståndskraft mot sjukdomar och torka registrerats i Kenya och Etiopien. Ytterligare arbete återstår för att skapa hållbara kopplingar mellan forskning, policy, utbildning och praktik för exempelvis kommersialisering av forskningsresultat. I regeringens strategi för forskning och forskningssamarbete 2015-2021 är främjande av forskning som genom innovation kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling ett mål. Baserat på strategin och det positionspapper som tas fram kommer Sida systematiskt stödja initiativ som främjar innovation. Möjligheter finns att utöka stödet inom innovation i olika riktningar. Exempel på former kan vara stöd till nätverk och utbyten mellan framgångsrika initiativ, koppla ihop aktörer, finansiering, kapacitetsbyggnad och kunskapsöverföring. Stöd inom kommunikation sker främst genom International Network for the Availability of Scientific Publications (INASP) och SciDev.Net. Tillgång till e-resurser ses som en förutsättning för vidare utveckling av forskningssystem. INASP arbetar med detta genom stöd till 21 partnerländer där utveckling av konsortier av forskningsinstitutioner som gemensamt köper in och delar på resurser är centralt. INASPs program AuthorAID som tillhandahåller mentorskap och utbildning i akademiskt skrivande har under 2014 hållit en första onlineutbildning (MOOC, Massive Open Online Course) i ämnet med mycket gott resultat. Kursen nådde 267 forskare från 44 länder, varav 68% slutförde kursen. Detta är en hög procent för MOOCs som generellt har låg genomförandegrad. En undersökning bland deltagarna visade att 80% av de svarande tyckte att onlinekursen var lika bra eller bättre än en kurs på plats, vilket visar att INASP lyckades nå en stor publik till rimlig kostnad och god kvalitet. SciDev.Net som genom webbsidan med samma namn analyserar forskning i relation till utveckling har under året börjat bygga upp ett utbildningsprogram. Tanken är att stödja kapacitetsbyggnad inom vetenskapsjournalistik genom ’training of trainers’ av forskare och journalister i låginkomstländer. Detta välkomnas av Sida då det finns ett stort behov av analys och kommunikation av forskningsresultat. 2.2 Resultatområde/verksamhetsområde 3: Svensk forskning av relevans för utvecklingsländer Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Sedan flytten av programmet för svensk utvecklingsforskning (U-forsk) till Vetenskapsrådet 2013 har stödet till svensk forskning från Sida främst inkluderat de delar av de bilaterala samarbetena där forskning produceras i Sverige. Även delar av de globala stöden innebär medverkan från svenska forskarsamhället, så som Swedish Secretariat for Earth Systems Sciences (SSEESS) som arbetar för att öka andelen svenska forskare inom global miljö- och klimatforskning som drivs av internationella organisationer så som International Social Science Council och International Council for Science. 11 STRATEGIRAPPORT En särskild insats som under strategiperioden riktat sig till svenska forskare är den utlysning av forskningsmedel som gjordes tillsammans med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) 2013. Syftet var att öka produktionen av svensk forskning inom hållbar utveckling samt bidra till att hitta lösningar till problem som drabbar främst människor och miljö i låginkomstländer. Utlysningen riktade sig till yngre forskare och syftade till att förstärka samarbetet mellan forskare i Sverige och internationella forskare vid CGIAR-institut. För de sju forskare som beviljades stöd fortlöper projekten enligt plan. Under strategiperioden har även en samutlysning med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) skett inom området smittsamma sjukdomar. Sida fortsätter framöver inom den nya forskningsstrategin att titta på möjligheten att samarbeta närmare med svenska forskningsråd genom exempelvis utlysningar av forskningsmedel inom specifika områden av relevans för Sidas fokusområden. I och med tydligare samarbete med Vetenskapsrådet i den strategi som gäller från 2015 kommer Sida att tydligare knyta an till svensk utvecklingsforskning och den svenska resursbasen av forskare som Sida annars inte har så nära kontakt med efter flytten av U-forsk. Sida ser positivt på de synergier som kan uppnås genom att forskare i Sverige knyts närmare verksamheten. Under 2014 påbörjades dialog om möjliga gemensamma utlysningar och en återkommande konferens om utvecklingsforskning, något som kommer att tas vidare under 2015. 3. Givarkontext Sverige är fortfarande unika i att långsiktigt stödja kapacitetsbyggnad i låginkomstländer på det systemiska sätt som görs. Det finns få andra finansiärer som både satsar på forskarutbildning och uppbyggnad av exempelvis administration, styrning, hantering av finansiella medel och kvalitetssäkringssystem. För de regionala och globala organisationerna finns i allmänhet fler finansiärer, dock har Sida noterat att fler väljer att ge projektmedel eller utlysa medel i konkurrens istället för att ge basstöd. Detta har lett till att organisationer lägger mer tid på att söka mindre summor från fler finansiärer, något som inte ligger i linje med Parisagendan för effektiv givarsamordning. Sverige driver aktivt givarsamordning inom forskningssamarbetet. Det finns flera exempel där Sida genomför årsgenomgång med organisationer tillsammans med andra finansiärer och arbetar för att planerings- och rapporteringsdokument ska vara gemensamma. Sverige deltar aktivt i ESSENCE (Enhancing Support for Strengthening the Effectiveness of National Capacity Efforts) som är ett initiativ för samarbete mellan finansiärer inom hälsoforskning. Bland annat sker gemensam metodutveckling och dialog mellan finansiärer och länder i Afrika i syfte att effektivisera system och lära av erfarenheter i hanteringen av sjukdomar som kopplas samman med fattigdom. I de regionala kontexterna är bristen på forskningsmedel en utmaning. Det behövs regionala forskningsmedel för att adressera regionala problem. Det finns lite nationella medel via universiteten eller medel som är knuta till specifika projekt under ofta kortare tid. Att forskningsmedel görs tillgängliga att söka i konkurrens är viktigt för forskningens kvalitet. Det finns få internationella forskningsfinansiärer som stödjer större regionala program. Ett helhetsperspektiv och en systemansats så som Sverige har på forskningsstödet är av yttersta vikt för långsiktig hållbarhet, men saknas hos de flesta andra finansiärer av forskning. 12
© Copyright 2024