1. No category

Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
15 03 21 Individuell skriftlig tentamen
Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp
Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, HT 2014
Max 70 poäng
Frågorna besvaras på avsedd plats.
Ange din kod överst på varje sida, innan du börjar besvara frågorna!
DELOMRÅDE: Kvalitativ forskningsprocess (20p)
Lärandemål:
- sammanfatta skillnader i forskningsprocessen i relation till olika vetenskapsteoretiska
perspektiv
- jämföra metoder för insamling och analys av data i relation till olika vetenskapsteoretiska
perspektiv
1. Redogör kortfattat vad som utmärkande för följande olika ansats/inriktning inom
kvalitativa/metoder! (3p/inriktning = 6p)
Obs. Att svara ex intervju eller textanalys är inte tillräckligt för poäng eftersom det
kan vara förekommande vid samtliga kvalitativa metoder.
Grounded theory
Teorigenererande, datainsamling och anlays sker nära intervju och svar resulterar i nya
frågor, minnesanteckningar skrivs (memos), datamättnad när ingen ny data tillkommer,
kan vara ett store urval trots kvalitativ metod
Etnografi
Såväl etniska grupper (kulturer) som olika vårdformer/avdelningar (vårdkulturer),
datinsamlingsmetoder är olika , forskaren är med /delaktig I datatinsamlingen,
datainsamluing kan pågå under tid, fältanteckningar skrivs, emic (ett perspektiv som är
betydelsefullt för gruppen som studeras) etic (perspektiv utifrån forskaren, förförståelse
och vad forskaren beskriver som viktigt.
1
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
2. Du har tillsammans med kursare fått erbjudande att vara med i en studie där
datainsamlingsmetoden är en fokusgruppsintervju? En kursare frågar dig vad det
är och vad det kan vara för några för- eller nackdelar med att göra en sådan
datainsamling. Varför gör de ingen ”vanlig” intervju, undrar hen? Vad svarar du?
(3p)
Kan vara bra när ämnet kan vara svårt att prata om, attityd, uppfattning, interaktionen som
sker i gruppen observeras också, mycket data på kort tid, Nackdelö kan vara att en person
med annan åsikt än gruppen inte vågar säga den
3. Du planerar med en kollega att göra en studie som beskriver hur sjuksköterskor
med erfarenhet av hälsofrämjande åtgärder vid hypertoni informerar patienter om
vikten av fysisk aktivitet. Sjuksköterskorna har ansvar för blodtrycksmottagning.
Datainsamling genomförs med intervjuer och den analysmetod ni valt är kvalitativ
innehållsanalys.
Ni kan välja mellan att göra analysen utifrån olika perspektiv. Ni kan också
analysera på olika djup. (6p)
a. Formulera ett tydligt syfte för studien. (1p)
b. Vad innebär kondensering av text? (1p)
c. Ni väljer att göra en deduktiv analys, hur gör ni då? (2p)
d. Vad innebär manifest analys? (1p)
e. Vad innebär latent analys? (1p)
Svar:
a. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande åtgärder vid
hypertoni.
b. Att text skrivs om med färre ord men utan att innehållet förloras.
c. Analysen sker med stöd av en ram, en teori, ett raster , ett begrepp. Sorteras utifrån
innehåll för att passa givna rubriker.
d. Manifest analys
e. Latent analys.
2
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
Så småningom är analysen färdig och ni har börjat sammanställa data. Det är
viktigt för er att studien har god kvalitet.
Vilket begrepp används och hur kan ni på olika sätt säkerställa att studien har
god/hög kvalitet? (5p)
Trovärdighet
Medgranskare av analys, kombination av olika metoder, återföra resultat till gruppen
som studerats för att se om de känner igen det, tydliga citat från data, kan resultat
överföras till en liknande grupp eller situation, beskriva när i tid data samlades in,
bifoga intervjuguide för att visa frågor, noggrann beskrivning av deltagare och kontext.
Sammanlagda poäng Kvalitativ forskningsprocess:………………………..
(För G krävs 12 p)
3
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
DELOMRÅDE: Kvantitativ forskningsprocess (20p)
Lärandemål:
- sammanfatta skillnader i forskningsprocessen i relation till olika vetenskapsteoretiska
perspektiv
- jämföra metoder för insamling och analys av data i relation till olika vetenskapsteoretiska
perspektiv
1. Forskningsstudier kan klassificeras som experimentell design och icke-experimentell
design .
a) RCT-studier är en typ av experimentell design. Vad är RCT är en förkortning av (1p)
RCT = Randomized Controlled Trials = Randomiserad kontrollerad studie
b) Vad utmärker en RCT-studie? (3p)
- Det sker en manipulation av en grupp individer – kallas interventionsgrupp
- Det finns en kontrollgrupp att jämföra med
- Det sker en randomisering (slumpmässig fördelning) till interventionsgrupp och
kontrollgrupp
c) Kvasiexperimentella studier är en annan typ av experimentell design. Redogör för
vad som skiljer kvasiexperimentella studier från RCT-studier (1p)!
I kvasiexperimentella studier är det en naturlig indelning av studiedeltagarna till
interventionsgrupp och kontrollgrupp. Det sker ingen randomisering.
Viss litteratur anger att kvasiexperimentella studier ibland saknar kontrollgrupp
d) Kohortstudier, fall-kontroll studier och tvärsnittsstudier klassificeras som ickeexperimentell design/observationsstudier. Redogör för de olika tidsperspektiven för
datainsamling i dessa tre studier (3p)!
Data till kohortstudier samlas in genom att följa en grupp framåt i tiden – prospektivt
Data till fall-kontroll studier samlas in bakåt i tiden – retrospektivt
Data till tvärsnittsstudier samlas in här-och-nu – tvärsnitt just nu
e) Det övergripande syftet med kvantitativa studier är att påvisa kausalitet. Vad menas
med kausalitet? (1p)
Orsakssamband
f) I denna tentamensuppgift har flera olika typer av studier nämnts – RCT-studier,
kvasiexperimentella studier, kohortstudier, fall-kontroll studier och tvärsnittsstudier. I
vilken av dessa studier har forskaren störst kontroll över forskningssituationen och
därmed störst möjlighet att dra säkra slutsatser om kausalitet (1p)?
RCT-studier
4
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
2. Läs följande text som beskriver en vetenskaplig studie med titel ”Depression och
livskvalitet efter hjärtinfarkt”
Syfte: Studien hade till syfte att beskriva förekomst av depression under sex månader efter
utskrivningen från vårdavdelningen hos patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt.
Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan depression och livskvalitet.
Urval: Patienter som vårdats på medicinkliniken för hjärtinfarkt och som kunde läsa och
förstå svenska inkluderades i studien. De som hade annan allvarlig fysisk sjukdom eller
hade en demens diagnos exkluderas från deltagande. Patienter som uppfyllde dessa
kriterier kontaktades, informerades och tillfrågades om deltagande allteftersom de skrevs
ut från kliniken.
Datainsamling: Patienter som ville delta fick besvara enkäter en månad, tre månader och
sex månader efter utskrivningen. Enkäterna innehöll frågor av personlig karaktär samt
standardiserade instrument för självskattning av depression och livskvalitet.
Besvara följande frågor:
a) Vilken forskningsmetod har använts i studien? Markera ditt svar med ett kryss! (1p)
 Randomiserad kontrollerad studie
 Kvasi-experimentell studie
 Innehållsanalys
 Fall-kontroll studie
X Kohort studie
 Grounded theory
 Deskriptiv tvärsnittstudie
b). Beskriv egenskaper för den population som studien ger kunskap om (2p)
Personer med hjärtinfarkt, som kan läsa och förstå svenska, som inte har annan allvarlig
fysisk sjukdom eller demens diagnos
c. Vilket tillvägagångssätt för urval har använts i studien? Markera ditt svar med ett
kryss! (1p)
 Bekvämlighetsurval (kallas också ”väntrumsurval”)
 Klusterurval
X Konsekutivt urval
 Obundet slumpmässigt urval
 Stratifierat urval
 Systematiskt urval
5
KOD:______
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
d. När studien avslutades visade det sig att det hade blivit ett stort bortfall. Endast 30 av
65 tillfrågade patienter hade fullföljt studien. Detta minskar studiens tillförlitlighet. Vad
kallas systematiska fel som påverkar studiens tillförlitlighet? (1p)
Bias
e. Vad i studien är det som påverkas av ett stort bortfall? Markera ditt svar med ett
kryss (1p)
 Studiens reliabilitet
X Studiens validitet
 Studiens sensitivitet
 Studiens specificitet
f. Redogör för minst fyra saker som skiljer kvantitativa studier från kvalitativa studier!
(4p)
Kvantitativa studier karakteriseras av:
Objektiv forskare
Deduktiv ansats
Representativt urval
Generalisering
Data i form av kvantitater
Statistisk analys
Instrument för datainsamling
Kvalitativa studier karakteriseras av:
Forskare deltager i studien
Induktiv ansats oftast
Urvalet behöver inte vara representativt men kunna ge olika perspektiv på det som undersöks
Överförbarhet
Data i form av text
Textanalys
Intervjuer, observationer m.m.
Sammanlagda poäng Kvantitativ forskningsprocess:………………………..
(För G krävs 12 p)
6
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
DELOMRÅDE: Statistik (20p)
Lärandemål:
- tolka resultat av vanligt förekommande statistiska analyser
1. Läs följande text som beskriver resultatet av studien som redovisades i artikeln med
titel ”Depression och livskvalitet efter hjärtinfarkt”
Datainsamling: Patienter som ville delta fick besvara enkäter en månad, tre månader och
sex månader efter utskrivningen. Enkäterna innehöll frågor av personlig karaktär samt
standardiserade instrument för självskattning av depression och livskvalitet.
Depression skattades med hjälp av en skattningsskala som bestod av 25 frågor om olika
symtom på depression. Svaren på frågorna summerades och kunde ge noll som lägsta
poäng och 150 som högsta poäng. Ju högre poäng på skalan desto mer depression.
Livskvalitet skattades på en Visuell Analog Skala (VAS), där noll motsvarade ”Inte bra
livskvalitet” och 10 motsvarade ”Bästa tänkbara livskvalitet”.
Statistisk analys: För att undersöka samband mellan depression och livskvalitet användes
korrelationsanalys. Signifikansnivå i studien var 0.05.
Resultat: I gruppen patienter, som besvarade frågeformulären vid alla tre tillfällena under
de sex månaderna efter utskrivning från sjukhuset, ingick 18 kvinnor (60%) och 12 män
(40%). Deras medelålder var 72 år (m 72, SD 5). Resultaten av korrelationsanalyser visade
att sambandet mellan depression och livskvalitet varierade i styrka under de sex
månaderna:
- en månad
(rho -0.80, p 0.010)
- tre månader (rho -0.62, p 0.001)
- sex månader (rho -0.42, p 0.055)
(Observera att det är ett minustecken framför koefficienten!)
Besvara följande frågor:
a) Andel män och kvinnor i studien beskrivs med två olika typer av frekvenser. Vad
kallas frekvenserna och vilken information ger de? (2p)
Absolut frekvens – ger information om de t faktiska antalet män och kvinnor i studien
Relativ frekvens – ger information om hur stor procentuell andel av samtliga i studien som var
kvinnor eller män
b) Beskriv fördelningen av ålder i stickprovet! (2p)
Patienternas medelålder var 72 år, dvs de flesta hade en ålder som låg i närheten av detta
värde.
Standardavvikelsen var 5 år, dvs ca 95% av patienterna i studien var mellan 62år och 82 år.
7
KOD:______
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
c) I texten redovisas resultatet av korrelationsanalyser vid olika tidpunkter. En och
samma nollhypotes testades vid en månad, tre månader och sex månader. Formulera
den nollhypotes som testades (1p)
Det finns inget samband mellan depression och livskvalitet.
c) Vilken korrelationsanalys har använts för att undersöka samband mellan grad av
depression och grad av livskvalitet vid de tre olika tidpunkterna (1p)?
Spearman´s rangkorrelationsanalys (Spearman´s korrelationsanalys)
e) Vilken information får du om sambandet mellan depression och livskvalitet vid en
månad efter utskrivning från avdelningen? (4p)
- Negativt samband – Ju mer depression desto sämre livskvalitet
- 0.80 – starkt samband
- 0.80 2 (= 0.64) visar i vilken utsträckning grad av depression kan förklara olika grad av
livskvalitet ( depression kan till 64 % förklara att patienterna upplever olika livskvalitet.
Förklarar alltså inte till 100% varför de skattar sin livskvalitet olika. Finns också annat som
inverkar fast depression har mycket stor betydelse)
- P 0.010 – risk att förkasta en sann nollhypotes (= inget samband) är 1 %. Det är lägre pvärde än signifikansnivån 5% (0.05) som forskaren hade. Det är alltså ett signifikant samband.
En alternativ tolkning till p-värdet – om vi skulle göra om studien på kliniken och ta 100 nya
stickprov så skulle vi hitta detta samband i 99 av dem men i ett av dem skulle det inte finnas
något samband.
f) Vilka av följande påståenden om studiens resultat är sanna respektive falska.
Markera ditt svar med ett kryss för varje påstående (2p)
Sant
Sambandet mellan depression och livskvalitet är
starkast en månad efter utskrivning.
Falskt
X
Sambandet mellan depression och livskvalitet är
starkast sex månader efter utskrivning.
X
Det är ett signifikant samband mellan depression och
livskvalitet vid alla tre tidpunkterna
X
Det är signifikant samband mellan depression och
livskvalitet endast vid sex månader efter utskrivning.
X
8
KOD:______
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2. En RCT-studie genomfördes för att undersöka effekter av ett
rökavvänjningsprogram för patienter med KOL. I interventionsgruppen, som fick
genomgå rökavvänjningsprogrammet, ingick 37 patienter. I kontrollgruppen, som
enbart fick skriftlig information, ingick 134 patienter. Data som samlades in i studien
för att undersöka effekten av rökavvänjningsprogrammet redovisades i följande
tabell:
Tabell 1. Skillnader mellan KOL-patienter som deltog i rökavvänjningsprogrammet
och patienter som ingick i kontrollgrupp (n=171)
Variabler:
Interventionsgrupp
(n=37)
Kontrollgrupp
(n=134)
Signifikansanalysa
p-värde
Ålder (år)
m 53 (SD 6,5)
m 50 (SD 8,6)
p 0.085
Män (n, %)
19 (51%)
75 (56%)
p 0.043
Kvinnor (n, %)
18 (49%)
59 (44%)
m 26 (SD 6,5)
m 24 (SD 4,2)
p 0.078
Antal cigaretter / dag
vid studiens start
m 20 (SD 3)
m 20 (SD 3)
p 0.082
Antal cigaretter / dag
när studien avslutades
m 5 (SD 2)
m 17 (SD 3)
p 0.005
m 6 (SD 1,9)
m 9 (SD 2,7)
p 0.001
Kön
BMI vid studiens
start (kg/m2 )
Koldioxidhalt i
utandningsluft när
studien avslutades
(kPa)
(a) Signifikansnivå i studien är 0.01
Besvara följande frågor:
a) Vad innebär signifikansnivå 0.01 som användes i studien? (1p)
Signifikansnivå anger högsta risk forskaren är beredd att ta att förkasta en nollhypotes som är
sann, dvs högsta risk att felaktigt fatta beslut om att det är en skillnad. I denna studie har
forskaren beslutat om högst 1% risk att förkasta en nollhypotes som är sann. Det innebär att pvärdet måste vara mindre än 0.01 för att våga förkasta nollhypotes och ta beslut att det är en
signifikant skillnad
9
KOD:______
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
b) I tabellen redovisas resultaten av sex hypotesprövningar med signifikansanalys i form
av p-värden. Det var alltså sex nollhypoteser som testades. Formulera en av dessa
nollhypoteser (1p)
En av följande:
1. Det är ingen skillnad i ålder mellan patienter som deltog i rökavvänjningsprogram och
patienter som ingick i kontrollgrupp.
2. Det är ingen skillnad vad gäller andel män/kvinnor mellan patienter som deltog i
rökavvänjningsprogram och patienter som ingick i kontrollgrupp.
3. Det är ingen skillnad i BMI mellan patienter som deltog i rökavvänjningsprogram och
patienter som ingick i kontrollgrupp.
4. Det är ingen skillnad i antal cigaretter/dag vid start mellan patienter som deltog i
rökavvänjningsprogram och patienter som ingick i kontrollgrupp.
5. Det är ingen skillnad i antal cigaretter/dag vid studiens slut mellan patienter som deltog i
rökavvänjningsprogram och patienter som ingick i kontrollgrupp.
6. Det är ingen skillnad i koldioxidhalt i utandningsluft mellan patienter som deltog i
rökavvänjningsprogram och patienter som ingick i kontrollgrupp.
c) Vad visade hypotesprövningarna? Redovisa slutsatserna för var och en av de sex
hypotesprövningarna med egna ord (6p)
Slutsatserna blev att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna vad gällde ålder,
könsfördelning, BMI, antal cigaretter vid studiens start. Grupperna var lika i dessa avseenden.
(Behåller nollhypotes 1, 2, 3 och 4.)
Det var signifikant skillnad när studien avslutades när det gällde antal cigaretter per dag och
koldioxidhalt i utandningsluft. Interventionsgruppen uppvisade bättre resultat. Detta resultat
tyder på att interventionen hade effekt.
(Förkastar nollhypotes 5 och 6 och antar mothypotes om en signifikant skillnad.)
Sammanlagda poäng Statistik:………………………..
(För G krävs 12 p)
10
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
KOD:______
DELOMRÅDE: Evidens och förbättringskunskap (10p)
Lärandemål:
- redogöra för processen för evidensbaserad omvårdnad och systematiskt förbättringsarbete
1. Redogör för definitionen av ”evidensbaserad omvårdnad”? (3p)
Beslut om omvårdnad fattas genom integrering av evidens (forskningsresultat av hög
kvalitet), beprövad klinisk erfarenhet och med hänsyn till patientens behov och värderingar
För 3 p krävs att definitionen inbegriper 1. Forskning 2. Klinisk erfarenhet 3. Patientens
värderingar
2. I litteraturen beskrivs evidensbaserad omvårdnad både som ett förhållningssätt hos
sjuksköterskan och en process.
a. Beskriv förhållningssätt som är förenligt med att bedriva evidensbaserad
omvårdnad! (1p)
En vilja att ha ett vetenskapligt underlag för beslut om omvårdnad. Det innebär att hålla sig
uppdaterad om aktuella forskningsresultat.
3. Processen för evidensbaserad omvårdnad, dvs. att sammanställa en systematisk
forskningsöversikt, är mycket tidskrävande. Därför är det lämpligt att först kontrollera
om det finns färdiga systematiska forskningsöversikter. I Sverige finns en speciell
organisation som arbetar med att göra sådana systematiska forskningsöversikter. Vad
heter den organisationen? Det räcker att ange förkortningen (1p) :
SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering
4. Beskriv fem faktorer som är viktiga att tänka på vid genomförande av
förbättringsarbete. (5p)
Svaren kan variera. Exempel på fem faktorer är
1. Utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet, grund i systematisk
kunskapssammanställning
2. Använda etablera verktyg, exempelvis PDSA-cykel, 5P, LEAN
3. Förankring hos ledning och transparens under processen
4. Använda validerade mätinstrument
5. Tydligt patientfokus
Sammanlagda poäng Evidens och förbättringskunskap:……………………….
(För G krävs 6 p)
11