Hållbarhetsrapporten 2014
E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Version 1.0 2015-06-15 Presens Futurum E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete Kompass mot framtiden: Energilösningar för miljö och människor. E.ON är en samhällsaktör. Det vi gör dagligen har en direkt nytta för samhället. Vi ansvarar för en stor del av behovet av energi i Sverige: el, värme och bränsle. Ett ansvar som är vårt. Men till stor del också en grundläggande förväntan från samhället på oss. I denna förväntan skapas vårt existensberättigande. I detta ansvar är vi en central samhällsaktör. Det handlar om att ge trygga och prisvärda energileveranser. Men lika mycket om hur det vi levererar påverkar människor och miljö. Hur vi återinvesterar i samhället för att bidra till en mer hållbar utveckling – idag och i framtiden. Hur vi bidrar till att energi gör störst möjliga nytta. Hur vi är en del av den pågående omställningen av vårt energisystem. Det vi gör idag skapar förutsättningarna för framtiden. Presens. Futurum. Det är vad denna hållbarhetsrapport från E.ON handlar om. Utgångspunkten är händelser, initiativ och utmaningar i vår verksamhet under 2014. Rapporten bör läsas digitalt. Tänk på miljön innan du skriver ut den! God läsning! 2 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete – Innehållsförteckning 100 sidor hållbar samhällsnytta. Vision & Målbild 49-74 Miljö • Utsläpp • Förnybart • Resursanvändning • Biologisk mångfald Samhälle 75-90 Människa • E.ON som arbetsgivare • E.ON som inköpare • E.ON som leverantör • E.ON som sponsor 26-34 Värderingar • Vision, värderingar och regelverk • Vårt beteende • Ett E.ON för alla 91-97 Ekonomi • Finansiell status • Nöjda kunder • Motiverade medarbetare 35-48 Innovation • Hållbara städer • Smarta nät • Hållbara transporter Mil jö gar älle Sa mh erin isk a 13-25 Kommunikation d Vär nn Snabblänk till innehållsförteckningen Innovation Lagar & Regler Snabblänk till nästa kapitel Snabblänk till föregående kapitel Energitrilemmat Mä Så här navigerar du i dokumentet Vårt hållbarhetsarbete • E.ONs mål • Hållbarhet för oss • Modell för samhällsnytta • VD-ord Ekonomi Dialog & Analys 100 sidor är mycket. Det är helheten av allt vi arbetar med för att stödja en hållbar samhällsutveckling. Välj ut det ämne just du är intresserad av, fördjupa dig i några av de konkreta exemplen, gå till de samlade nyckeltalen eller följ länkarna vidare in på eon.se 4-12 • Leveranssäkerhet • Energieffektivisering • Energikunskap 98-108 Appendix • GRI-index • Nyckeltal • Kontakt 3 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete – Mål 2006-2015 E.ONs hållbarhetsmål. E.ONs hållbarhetsarbete i Norden styrs efter ett målprogram med slutdatum 2015. Det är baserat på E.ONs globala hållbarhetsprogram, men anpassat till specifika utmaningar för E.ONs nordiska verksamhet. Dessa beskrivs i 2014 års rapport genom rubrikerna: • Samhälle • Värderingar • Innovation • Miljö • Människa • Ekonomi Våra mål: 1. Bidra till att minska globala växthusgasutsläpp med 4 miljoner ton (Miljö) Resultat: 3,9 miljoner ton 2. 3. 6. Resultat: 93% (har genomfört utbildning om uppförandekoden) 8. Genomföra en värdering av vårt hållbarhets- Resultat: Förbättrade analyser har införts för att minska risken för oplanerade utsläpp till vatten. Upprustningar på vattenkraftanläggningar har minskat risken för oljeutsläpp. Äldre delar i fjärrvärmenätet har bytts ut för att minska risken för vattenläckage. 9. Årligen öka kundernas rekommendations- Minska antalet olyckor med personskada till 2,7 per 1 miljon arbetade timmar (Människa) Hålla andelen sjukfrånvaro av planerad årsarbetstid till ett genomsnitt på 2,5 procent per medarbetare (Människa) Resultat: 2,75% (sjukfrånvaro av planerad årsarbetstid) 5. i E.ONs uppförandekod varje år (Värderingar) Implementera UN Water Mandate genom att kartlägga och minska vår vattenanvändning samt påverkan (Miljö) Resultat: 3,9 (olyckor per 1 miljon arbetade timmar) 4. 7. Alla medarbetare ska genomgå utbildning Öka andelen kvinnliga chefer till 36 procent (Människa) Resultat: 35,5% Andelen personer med utländsk bakgrund ska överstiga 10 procent (Människa) Resultat: 9,8% arbete bland intressenter vartannat år (Samhälle) Resultat: Gjordes senast 2013 grad med 5 enheter i förhållande till jämförbara energibolag (Ekonomi) Resultat: +20 enheter (Privatkunder)+24 enheter (SME kunderna) 10. Totalt ska 15 granskningar på leverantörer av tjänster och produkter (exklusive bränsle) vara gjorda (Människa) Resultat: 8 (varav 5 granskningar 2014) 11. Bränsleleverantörer ska bli granskade minst var femte år (Miljö) Resultat: Ny kärnbränslepolicy införd. Rutin för bedömning av biomassaleverantörer implementerad. Rutin för bedömning av leverantörer av avfall påbörjad. 4 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete Hållbarhetschef med licens att skapa lönsamma affärer. Catja Appelros Hållbarhetschef E.ON Sverige En hållbar affär ska också vara en lönsam affär. Det är självklart för E.ONs nordiska hållbarhetschef Catja Appelros. Hon pratar hellre om att E.ONs affärer ska göra nytta för samhället än enbart företagets ansvar för miljö, människa och ekonomi. Detta kommer att reflekteras tydligare när nya hållbarhetsmålen ska tas fram 2015 och dagens E.ON blir två separata bolag. E.ON är en del av World Business Council for Sustainable Development med mål att få nio miljarder människor att leva väl inom ramarna för jordens begränsade resurser år 2050. Vad bidrar ett energibolag med? Vår kärnverksamhet gör samhällsnytta på olika områden. Vi hjälper kunder att energieffektivisera, skapar förutsättningar för en fossiloberoende fordonsflotta och minskar därmed samhällets koldioxidutsläpp. Tillgång till leveranssäker energi är en förutsättning för fortsatt samhällsutveckling, så vi fortsätter att investera i elnäten – i smartare nät och minskad risk för strömavbrott. Under 2014 återinvesterade vi totalt 6 miljarder i samhällsnytta. Dessutom förvaltar vi det faktum att vi är energiexperter. Till exempel genom att förse kommande generationer med energikunskap ute i skolorna, och att ge konkreta verktyg till våra kunder att hitta möjligheter att spara energi. Vi behöver hjälpa dem att bli medvetna och engagerade. Kan vi nå ut med information om hur man energieffektiviserar och varför, så påverkar det hela vårt samhälle i positiv riktning. Var ligger affärsnyttan i att få folk att använda mindre el? E.ON vill att all energi ska göra nytta, att vi inte använder onödigt mycket energi. El är en möjliggörare, men den ska inte slösas bort. Vi vill fortsätta sälja el som verkligen gör nytta och är klimateffektiv. Att till exempel ladda elbilar med vår el istället för att köra på bensin är klimateffektivt, men också en bra affär för oss. Så när vi vill att kunderna ska energieffektivisera så tar vi inte bort vår produkt, vi vill bara att den ska användas smartare. Artikeln fortsätter på nästa sida 5 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Var ligger då fokus framöver? En stor del av mitt arbete blir att tillsammans med verksamheten formulera nya hållbarhetsmål som styr mot mer hållbara affärer. Det blir extra intressant med tanke på den kommande delningen av E.ON. Strategi och plan ska ta hänsyn till två separata bolag, med olika möjligheter och utmaningar. Vad blir skillnaden mellan de två bolagen? Inom det som kommer gå under namnet E.ON kommer vi att fokusera på kundnära lösningar, hållbara städer och småskaliga produktionssätt. Vindkraft och fjärrvärme kommer vara viktiga delar. Det andra bolaget, som i april 2015 fick namnet Uniper, kommer ha en lika viktig roll genom att se till att samhället har tillräckligt med energi där den behövs. Reglerkraft och baskraft kommer även framöver att behövas för att säkerställa trygga energileveranser och en konkurrensmässig prisbild. Du pratar mycket om framtiden. Men vad har ni åstadkommit under 2014? På några områden har det inte hänt så mycket under 2014. Men vi har också tagit en del kliv för att förvandla snack till handling, förändring och resultat på våra hållbarhetsmål. Här är några: • Vi är väldigt nära målet att bidra till minskade globala koldioxidutsläpp med 4 miljoner ton. Det motsvarar drygt 40 miljoner resor med en genomsnittlig bensindriven bil tur och retur mellan Malmö och Göteborg . Vårt hållbarhetsarbete • Vi såg 2014 för första gången en stor minskning av olycksfallsfrekvensen på våra arbetsplatser – äntligen ger det förebyggande arbetet resultat. • Vi har genomfört en stor utbildningssatsning för chefer och medarbetare kring en inkluderande arbetsplats – ett E.ON för alla. • Vi har infört ett nytt arbetssätt inom inköpsprocessen för biobränslen till våra värmeverk och vi drev igenom tydligare krav på ansvarstagande i kärnbränsleframtagning. • Kundnöjdheten och anseendet bland våra externa intressenter har stärkts. Allt detta kan vi verkligen vara stolta över, men det finns ännu mer att göra och nya utmaningar tillkommer hela tiden. Så ser världen ut. Inte minst det nya energilandskapet vi vill vara med att forma. Du har tidigare sagt att din roll borde försvinna. Vad menar du med det? På sikt vill jag att hållbarhet ska blir en så naturlig del i allt E.ON gör så att min yrkesroll inte ska behöva finnas. Och vi är på väg åt det hållet. Bara för några år sedan var det inte självklart att hållbarhetstänk var en nödvändighet. Idag förstår vi att det ska vara inbakat i allt, och i stort sett alla ställer sig bakom nya ansvarsfulla arbetssätt och miljösatsningar. Detta gäller i alla led – från leverantörskedja till kund. På samma sätt som vi utvärderar våra leverantörer utifrån miljökrav, blir också vi utvärderade av dem som anlitar oss. ”När vi vill att kunderna ska energieffektivisera så tar vi inte bort vår produkt, vi vill bara att den ska användas smartare” Catja Appelros Hållbarhetschef E.ON Sverige 6 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Byggstenarna för maximal samhällsnytta. Vårt hållbarhetsarbete Energitrilemmat består av tre hörnstenar: Leverenssäkerhet Konkurrenskraftig prissättning Hållbarhet för miljö och människa Vision & Målbild Hållbarhet på E.ON handlar om att maximera vår samhällsnytta i alla dimensioner. Vi har samtidigt ett antal dilemman, trilemman och motstridiga krav som gör att det inte alltid är lätt att veta vad som är ”rätt”. Självklart ska vi minska klimatutsläppen – men det kan inte ske på bekostnad av leveranssäkerhet eller svenska företags konkurrenskraft. Detta kallas för energitrilemmat. Ekonomi e äll ljö Mi Innovation ar Sa ng mh eri Kommunikation rd Vä isk a Några av dessa nyckeltal presenteras genomgående i diagram och tabeller i rapporten. Detta är en del i arbetet av att kommunicera de förändringar vi gör och för att få omvärldens feedback på om E.ON är på rätt spår. Genom att se på allt det vi redan gör med andra ögon kan vi också bli ännu bättre på att skapa en mer hållbar helhet. Med hjälp av små justeringar i detaljerna och ännu mer samverkan. nn Mycket av det vi gör dagligen i vår verksamhet, vår affär, är hållbarhetsarbete och att skapa nytta. De flesta förändringsarbeten inom E.ON Sverige går ut på att göra större nytta för miljö och klimat, samhället i stort och miljö och människor specifikt. Denna samhällsnytta mäter vi på olika sätt med hjälp av nyckeltal. Energitrilemmat Mä Men vi stannar inte här. Utan utifrån egna och omvärldens krav på oss gör vi mer än vad lagen kräver. Det är här vårt hållbarhetsarbete börjar på riktigt. I allt E.ON gör ska det finnas en strävan att göra mer och hitta nya lösningar så att balansen blir ännu bättre. Går det med hjälp av ny teknik minska utsläpp utan att äventyra själva energileverensen? Kan vi göra våra arbetsplatser säkrare och samtidigt bli mer effektiva? Vilka nya affärsmodeller behövs för att göra förnybara val för kunden mest prisvärda? Dialog & Analys För att skapa en grundläggande balans finns lagar och regler som E.ON måste förhålla sig till. Lagar om miljö- och säkerhetskrav till exempel. Utöver detta har vi våra egna och branschens olika regelverk eller riktlinjer. Liksom våra värderingar. Lagar & Regler E.ONs modell för ökad samhällsnytta och hållbar utveckling Allt vi gör ska på ett eller annat vis ge nytta till vårt samhälle och förbättra människors liv. Utöver lagkrav behövs värderingar och innovation för att ett energibolag ska kunna leverera hållbar samhällsnytta. Ständiga förbättringar för miljö och människa, utifrån bästa tillgängliga alternativ inom energitrilemmats begränsningar, skapar E.ONs samlade värde – ekonomi. Ekonomi består av finanser, men också av hur nöjda våra kunder och medarbetare är. 7 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete Transparens, relevans & hårda fakta. Syftet med hållbarhetsrapporten 2014 för E.ON i Norden är att redovisa de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna. Vi vill ge en balanserad bild av vårt hållbarhetsarbete genom att berätta om både det positiva arbete som vi har gjort under året och om det som kvarstår att göra. Målgrupperna för denna rapport är primärt kunder, medarbetare och miljö- och hållbarhetsintresserade. Hållbarhetsrapporten täcker bolag i Sverige och Danmark som E.ON är majoritetsägare av. De flesta nyckeltal som redovisas här utgör de samlade resultaten från alla dessa bolag. För några nyckeltal relaterade till hälsa och mångfald gäller resultaten endast bolag som formellt ingår i Regional Unit Sweden (förkortat RU Sweden), vilket exkluderar de elproducerande bolagen – E.ON Vattenkraft, E.ON Wind, E.ON Värmekraft, E.ON Kärnkraft och OKG. Dessa bolag rapporterar till den globala affärsenheten E.ON Generation respektive E.ON Renewables. När så är fallet är detta noterat i respektive nyckeltal. Följer senaste GRI-riktlinjerna Sedan 2012 har E.ONs nordiska organisation på frivillig basis valt att rapportera enligt Global Reporting Initiative (GRI) – internationella riktlinjer för hållbarhetsrapportering som många bolag numera följer. E.ON Sverige är samtidigt en del av E.ONs globala hållbarhetsrapportering, enligt GRI. 2013 kom GRI ut med nya riktlinjer med beteckningen GRI G4. För 2014 års redovisning är ambitionen att påbörja en övergång till G4 som i praktiken innebär mer fokus på de allra mest relevanta områden som bolaget har inom hållbarhet. Väsentlighet styr Som del i vårt arbete med att gå över till G4, har vi använt vår Väsentlighetsanalys som verktyg för att komma fram till vilka hållbarhetsfrågor som är allra viktigast just nu – för både företaget och intressenterna. Det bidrar till att vi kan fokusera på relevanta förbättringar i verksamheten och för att bestämma hållbarhetsredovisningens innehåll. Denna rapport kommer att användas för fortsatt dialog med våra intressenter för att säkerställa att vårt arbete och vår rapportering är i linje med ställda förväntningar. 8 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete Fokusområden. I vår första rapport utifrån GRI G4 har vi valt att fokusera på de tre mest väsentliga aspekterna. De är: 1. Leveranssäkerhet. Med detta menas vårt arbete med att minska risken för avbrott och att snabbt få igång energileveransen igen efter avbrott. Läs mer under “Samhälle“ 2. Klimatpåverkan och utsläpp till luft. Klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser och utsläpp av NOx och SOx som vår verksamhet orsakar. Läs mer under “Miljö“ 3. Arbetsmiljö och säkerhet. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för våra egna medarbetare såväl som för våra entreprenörer. Liksom arbetsmiljöfrågor i vårt leverantörsled. Läs mer under “Människa“ 9 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete – VD-ord ”Energi ska göra nytta.” Jonas Abrahamsson Koncernchef E.ON Sverige 2014 präglades av en stark utveckling mot smarta och hållbara energilösningar. E.ON som företag och våra kunder är en del av vårt gemensamma samhälle. Ett samhälle bestående av människor och naturresurser vi behöver hushålla med. Det vi gör bör helt enkelt göra största möjliga nytta för samhället. Energieffektivisering är ett exempel, som tydligt gör nytta för våra kunder – och samhället i stort. Både ekonomiskt och klimatmässigt. Miljardinvesteringar Klimateffektiva lösningar I Norden har E.ON sedan 2006 fram till slutet av 2014 investerat närmare 80 miljarder kronor. De ekonomiska och klimatmässiga utmaningarna i omvärlden är samtidigt fortsatt stora. För energibranschen i Europa rymmer utmaningarna låga priser på utsläppsrätter som gynnar kolkraftverken, medan andra anläggningar konkurreras ut. Vårt mål är att energi ska göra nytta. Lanseringen av smarta 100Koll-mätare till E.ON-kunder syftar just till att fler ska kunna förstå och kontrollera sin elförbrukning. Effekterna av Energiewende i Tyskland, med målet att ställa om energisystemet mot mer I Malmös största utbyggnadsområde Hyllie förnybar energi, berör även övriga Europa. har ytterligare kunder under 2014 anslutit Vi ser ett enormt överskott av el under fastigheter till E.ONs smarta nätplattform. soliga och blåsiga dagar och det blir allt Bit för bit byggs en modell av framtidens svårare att undvika ett underskott mulna hållbara samhälle upp med hjälp av digitala och vindstilla dagar. Energilösningar som lösningar. kan jämna ut detta produktionsglapp hör helt klart framtiden till och E.ON är med på den resan. Redan idag har vi till exempel möjlighet att använda våra fjärrvärmenät till Se Jonas Abrahamsson prata om att lagra överskottsenergi från till exempel varför hållbarhet är en fråga om lönsamhet. vindkraften. Artikeln fortsätter på nästa sida 10 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete – VD-ord “För att möta kundernas behov krävs olika affärsmodeller och därför kommer E.ON delas i två delar 1 januari 2016.” Nytt energilandskap Utmaningar Fossilfria transporter Kunderna får allt större makt över sin konsumtion och sin produktion. Samtidigt som andelen förnybar elproduktion växer. För detta behövs smartare elnät som kan hantera variationer i produktion och konsumtion. Den växande andelen förnybar elproduktion är väderberoende, samtidigt som vi vill kunna garantera tillgången till el hela tiden. Det innebär att beroendet av planerbar elproduktion, som vattenkraft, ökar när energisystemet byggs ut med mer sol och vind. Men med en större andel elproduktion där produktionen är väderberoende, blir det osäkert för övriga elproducenter och kunder som vill investera för att erbjuda förbrukningsflexibilitet. Genom en kapacitetsmarknad kan vi skapa förutsägbara spelregler för marknaden att hantera de effektsituationer som uppstår. Kopplat till klimatfrågan står transportsektorn för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Hållbara biobränslen och el är en styrka vi kan bygga på i Sverige för en fossilfri fordonsflotta. E.ON är med och satsar för en fossilfri fordonsflotta, men ett system behövs för att vi ska kunna driva utvecklingen. Elproduktionen har ett kraftfullt certifikatsystem trots att det är en sektor med blygsamma utsläpp. Ett kvotpliktsystem för drivmedelsmarknaden är en konstruktiv lösning. E.ON kommunicerade i november 2014 en ny strategi, ”Empowering customers. Shaping markets”. För att möta kundernas behov krävs olika affärsmodeller och därför kommer E.ON delas i två delar 1 januari 2016. E.ON kommer att fokusera på innovativa kundlösningar, förnybar energi, fjärrvärme, biogas och distribution av el genom smarta elnät. Det nya bolaget, Uniper, kommer att bestå av den nuvarande elproduktionsverksamheten, energihandel, och olje- och gasutvinningsverksamheten. Det nya energilandskapet medför i sin tur utmaningar. Den andra stora utmaningen är utbyggnaden av ett smartare elnät. Regeringen har annonserat att en blocköverskridande energikommission ska sjösättas. Det viktiga är att gå ifrån diskussionen om enskilda kraftslag och se på systemet som helhet. Genom en fortsatt utbyggnad av förnybart och en långsiktigt trygg elförsörjning, med konkurrenskraftiga elpriser och värnande om klimat och miljö, behåller Sverige sin välfärd. Pålagor på befintlig basproduktion, som effektskatten, riskerar dock att äventyra leveranssäkerheten och öka kostnaderna för våra kunder. Jag ser stora utmaningar, men jag vet samtidigt att E.ON står väl rustade. Vi har förberett oss genom ökad effektivitet och hårdare prioriteringar. Vi fortsätter med att utveckla det nya framväxande energilandskapet genom att ta fram kundlösningar som är smarta, innovativa och hållbara. Jonas Abrahamsson Koncernchef E.ON Sverige 11 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vårt hållbarhetsarbete “Att ta samhällsansvar genom tät dialog med kunder, politiker och myndigheter är en mycket viktig del för att driva och utveckla framtidens hållbara energisystem. Våra undersökningar bekräftar att detta arbete verkligen lönar sig och stärker förtroendet för E.ON som företag.” Yvonne Borg Kommunikationsdirektör, E.ON Sverige. Tät dialog skapar förtroende och hållbarhet. Till alla er som är intresserade av vår verksamhet: Era åsikter räknas. Det omvärlden förväntar sig av oss, det ska vi fokusera på. Vi mäter kontinuerligt vad våra intressenter tycker om oss och vad de vill att vi ska prioritera. Detta görs med hjälp av olika enkäter och genom att fånga upp åsikter i olika kommunikationskanaler – inte minst med hjälp av sociala medier. Viktigt är att kontinuerligt stämma av förväntningar och omdöme genom dialoger i de möten vi medarbetare på E.ON har med olika intressenter. Oavsett var vi arbetar inom bolaget. Våra viktigaste intressenter är: • • • • • • • E.ON-medarbetare Journalister, media och opinionsbildare Kunder och kundorganisationer Leverantörer Miljö- och hållbarhetsansvariga Miljö- och intresseorganisationer Politiker, tjänstemän och myndigheter Vartannat år gör vi en så kallad Väsentlighetsanalys i form av en webbenkät som skickas ut till ett urval av våra intressenter. Denna analys fokuserar enbart på hållbarhetsaspekter. Läs senaste väsentlighetsanalysen Dessutom görs flera andra mätningar om vårt anseende och synen på varumärket E.ON generellt. Även i dessa undersökningar ges en bild av hur viktigt allt från klimatutsläpp till socialt ansvar är för våra intressenter. 12 13 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 En av regionens största samhällsbyggare. Vår affärsidé, syftet med E.ONs tjänster och produkter, ska ge samhällsnytta. Det är i just detta som vårt hållbarhetsarbete tar sin utgångspunkt. Som stort energibolag medverkar vi till att skapa jobb, konkurrenskraft, skatteintäkter och tillväxt. Genom vår egen verksamhet, men framförallt genom att möjliggöra för andra aktörer i samhället att fungera och utvecklas. 2014 investerade E.ON Nordic drygt 6 miljarder kronor i det svenska och danska samhället, exempelvis säkrare infrastruktur, förnybar energiproduktion och systemoptimeringar. Det gör oss till en av de största privata samhällsbyggarna i regionen. behov. Som producent, nätägare och leverantör har E.ON ett tydligt uppdrag från samhället och dess invånare: Att täcka de energibehov som finns. Kort och gott; utan E.ON skulle det bli mycket mörkt och kallt i vårt samhälle. Som samhällsaktör vill vi här i rapporten lyfta tre områden där vår verksamhet har en avgörande roll för vardag, klimat och ekonomi. • Leveranssäkerhet • Energieffektivisering Energilösningar tillgodoser ett av det • Energikunskap moderna samhällets grundläggande E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Leveranssäkerhet E.ON är ett energibolag – mycket mer än bara el. E.ON är ett av de stora energibolagen på den nordiska marknaden. Även globalt är E.ON-koncernen bland de största bolagen i världen som producerar och levererar energi i form av el, gas, värme, kyla och olika slags energilösningar. E.ON Sverige AB, där även Danmark ingår, har cirka 3 300 medarbetare och en nettoomsättning på 34 miljarder kronor (2014). Huvudkontor ligger i Malmö, men verksamhet och kunder finns i större delen av Sverige samt i Danmark. E.ON äger stora delar av elnäten i sydligaste Sverige. E.ON Sverige består av 30 dotterbolag och har verksamhet i hela värdekedjan inom energibranschen: • Produktion • Distribution • Försäljning 125 av E.ON Sveriges anläggningar är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt svensk miljölagstiftning. Av dessa är 17 klassade som A-anläggningar, den typ av anläggning som typiskt sett har störst påverkan på miljö och människors hälsa. Dessutom är 15 danska anläggningar tillståndspliktiga. Del av en global tysk energikoncern Globala E.ON-koncernen har bolag i främst Europa, men även verksamhet i USA, Turkiet och Brasilien. E.ON har sitt huvudkontor i Düsseldorf i Tyskland, omsätter cirka 112 miljarder euro, har 33 miljoner kunder och cirka 58 000 medarbetare. Koncernen är noterad vid börsen i Frankfurt. Läs mer om E.ONs globala hållbarhetsarbete Läs E.ONs globala hållbarhetsrapport som E.ON Sverige också är en del av 14 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Leveranssäkerhet E.ON i siffror 2014. F • SVER RL ES KONU •2014• NG TA Total el- och värmeproduktion 2014 IG XVI GU S Redovisad bolagsskatt till svenska staten 2014 Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor 54 % Klimateffektivt 25,6 TWh 39 % Förnybart CA 7 % Fossilt Mängd producerad energi: 25,6 TWh, varav 20,9 TWh el* Nettoomsättning: 34 miljarder kronor Antal kunder: 990 000 Antal medarbetare: 3 300 Antal dotterbolag: 30 Antal tillståndspliktiga anläggningar: 140 Huvudkontor: Malmö *Sveriges totala elförbrukning låg 2014 på 135 TWh Mer än 90 procent av E.ONs el- och värmeproduktion i Norden framställs med förnybara och andra klimateffektiva källor, till exempel kärnkraft och återvunna bränslen. Mängden total produktion under 2014 fortsätter att visa en nedåtgående trend, med en minskning på cirka 14 procent jämfört med 2012 och cirka 3 procent jämfört med 2013. Möjliga orsaker till denna minskning är: • Fortsatt lågt elpris på marknaden, vilket gör det olönsamt att producera el med dyrare bränslen såsom naturgas. • 2014 var det varmaste år som SMHI uppmätt i Sverige. Det var de normalt sett kalla månaderna som var ovanligt milda för årstiden, vilket medförde en minskad användning av el, gas och värme. • E.ON Värme sålde 22 fjärrvärmenät och 4 totalvärmeaffärer under 2014, vilket också påverkade värmeproduktionen. 15 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Leveranssäkerhet Utan energi inget hållbart samhälle. Skolor, sjukhus, tåg och internet – allt slås ut utan ström. Hållbar utveckling utan pålitlig tillgång till el är överhuvudtaget svår att föreställa sig. E.ON har lagstadgat ansvar att hålla elnät och leveranser igång, och sedan stormen Gudrun 2005 har leveranssäkerheten förbättrats rejält. – Avbrottstiderna har reducerats med 60 procent, säger Anders Klemedsson, driftchef på E.ON Elnät. ”Vi har vädersäkrat 31 000 kilometer ledning, en sträcka motsvarande Stockholm-Sydney tur och retur.” Anders Klemedsson driftchef E.ON Malmö, augusti 2014. Stora delar av innerstaden är översvämmad och tusentals hushåll strömlösa. I höghuset Kronprinsens garage ligger två av E.ONs nätstationer under vatten, till följd av den senaste tidens kraftiga regn. Denna sommar har varit den åskrikaste sedan SMHI inledde sina mätningar för över ett sekel sedan, och snart väntas hårda höstoch vinterstormar både på land och till havs. En av de kraftigaste blir Alexander i december 2014. pålitlig energiförsörjning är svår att överhuvudtaget tänka sig. Anders Klemedsson är driftchef på E.ON Elnät och ansvarig för leveranssäkerheten. – Inom ramen för projektet Krafttag, som startades 2006 efter stormen Gudrun, har vi vädersäkrat 31 000 kilometer ledning, vilket är en sträcka motsvarande Stockholm-Sydney tur och retur, säger han. Ledningar har grävts ner, träd har fällts eller Extremt väder utmanar elförsörjningen, vilket toppkapats. Sammanlagt ansvarar E.ON inte bara påverkar energibolagens vardag. dessutom för kontinuerligt underhåll av Hela samhället är helt beroende av pålitlig 8 000 km ledningsgator. tillgång till ström, faktiskt i så hög grad att energibolagen har lagstadgat ansvar att få igång elnäten högst 12 timmar efter ett avbrott. En hållbar samhällsutveckling utan Artikeln fortsätter på nästa sida 16 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Leveranssäkerhet Leveranssäkerhet el Genomsnittlig avbrottstid i minuter Avbrott Leveranssakerhet 99,98 % 105 min Exklusive planerade stopp eller storstörningar Exklusive planerade stopp eller storstörningar Avbrott Leveranssakerhet Elavbrotten har kortats rejält 99,97 % 144 min Inklusive planerade stopp eller storstörningar Inklusive planerade stopp eller storstörningar Beredskap för störningar, olyckor och – Naturgasen har ett tillsatt luktämne, just Trygga gasleveranser avbrott finns i alla delar av E.ON. Värmedelför att det ska vara enklare att snabbt blir Resultaten av insatserna är tydliga. Efter Kunder anslutna till E.ONs gasnät har en av företaget, med fjärrvärmenät i drygt varse att det kanske läcker gas. Med hjälp Gudrun tog det fem och en halv vecka mycket hög leveranssäkerhet. 20 svenska orter, genomför systematiskt av mätinstrument mäts sedan koncentrainnan alla de 250 000 drabbade hushållen tionen av gas för att hitta rätt ställe på – Lokala avbrott sker sällan. När det sker är inom E.ONs nätområden återfått strömmen. underhåll för att säkra leveranser till kunderna. För att så tidigt som möjligt upptäcgasledningen. Är det en läcka stängs flödet det ofta på grund av till exempel grävEfter stormen Per 2007 hade de 150 000 ka eventuella läckor och förebygga akuta av via närmaste ventiler, berättar Dan Lilja, arbeten som skadat en ledning. Tack vare kunder som blivit utan el fått den tillbaka avbrott arbetar vi med olika åtgärder. avstängningsventiler tenderar dessa avbrott enhetschef för gasanläggningar på E.ON efter 10 dagar och efter Simone 2013 Gas, som samtidigt konstaterar att exploatt ha väldigt mycket begränsad påverkan, återställdes strömmen i 95 000 drabbade sioner orsakade av läckande gas är mycket menar Tina Helin, vd för E.ON Gas. – Vi mäter regelbundet tryck och temperahushåll på fyra dagar. ovanliga. turer i fjärrvärmesystemen, vi utför inspekÄven säkerhetsmässigt finns hög bered– Vid en storstörning i dag har 90 procent av tioner och förebyggande underhåll och vi skap. Vid larm för misstänkt gasläckage har larm. Dessutom värmefotograferas våra kunder fått elen tillbaka under första åker gastekniker alltid ut för att undersöka ledningar både från marken och med flyg, dygnet. Vi har lyckats reducera avbrottsom det verkligen handlar om en läcka och berättar Åsa Rosberg, distributionschef för tiderna med 60 procent, säger Anders Artikeln fortsätter på nästa sida därefter lokaliseras var den finns. E.ON Värme i Region Syd. Klemedsson. 17 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Leveranssäkerhet Större stormar Gudrun (2005): 250 000 drabbade, återställt efter fem och en halv vecka. Per (2007): 150 000 drabbade, återställt efter tio dagar. Simone (2013): 95 000 drabbade, återställt på fyra dagar, varav 90 procent första dygnet. På plats när krisen slagit till Alla jobbar mot samma mål Oavsett störningens natur är samordning och organisation avgörande i arbetet för att upprätthålla den samhällsnyttiga leveranssäkerheten. I norr där avstånden mellan samhällena är långa och det kan vara svårt för kunder att ta sig till informationskontoren körs stödpaket hem till drabbade hushåll. Hos E.ON tjänstgör därför dygnet runt, året runt, en vakthavande ingenjör som tar emot dagliga prognoser från SMHI, och vid varsel om kommande dåligt väder kan slå larm till den nationella så kallade storstörningsorganisationen, som i sin tur kan aktivera lokala enheter i de områden där ovädret väntas slå. Vid behov kan stora resurser snabbt sättas in där de behövs. När säkerhetsläget tillåter inleds felsökning och reparationer, informations- och hjälpinsatser. Dessutom använder sig E.ON av alla tillgängliga kanaler: sms, eon.se, facebook, lokalradio, podradio och tidningar. Den kanske allra viktigaste informationskanalen är Avbrottskartan på eon.se, som uppdateras löpande med prognostider om när strömmen förväntas vara tillbaka. För även om E.ON vet att strömmen snart är tillbaka, kan oron och rädslan snabbt sprida sig när husen blir mörka och kalla och matlagning blir omöjlig. – Gemenskapen är otrolig och engagemanget enormt. Vi jobbar allihop mot ett gemensamt mål. Vårt arbete börjar redan innan stormen bryter ut och slutar först när varenda en av våra kunder har fått strömmen tillbaka. Filtar och en bit mat Elma Vidjen, projektledare för Elnät berättar att det är en speciell upplevelse att var en del av E.ONs storstörningsorganisation under en storm. Om avbrottet inte är avhjälpt inom ett par dagar upprättar E.ON lokala informationskontor, tillsammans med aktörer på orten – där människor kan värma sig med en filt, ladda sin telefon, få en kopp kaffe, pizza eller ett stödpaket med ficklampor, ljus, tändstickor, filtar, mat och vatten. – Vi skapar en mötesplats, berättar ärligt och öppet vad som har hänt och ger en prognos om när störningen kan vara åtgärdad, säger Roger Strandahl, som är centralt ansvarig för E.ONs kriskommunikation. Läs mer om avbrottsinformation elnät Läs mer om värmeavbrott 18 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 På väg mot ett energismartare samhälle. Samhälle – Energieffektivisering Samhälle 1 2 Vi är experter på energieffektivisering och har ett ansvar att förvalta, förädla och dela med oss av vår kunskap till samhället. Dels av vår tekniska spetskompetens inom i stort sett branschens samtliga områden, och även vår förmåga att se helheten av energisystem och hur de kan optimeras på bästa sätt. Vi behöver dela med oss av vår expertis till de allra minsta som ska ta den hållbara samhällsutvecklingen vidare och bli morgondagens smarta kunder. Men också till våra kunder som redan idag behöver göra förändringar för att låta energi göra mer nytta genom effektivisering. Förändringar som ger positivt utslag för klimatet, men också plånboken. Läs mer om energispartips Läs mer om energieffektivisering för företag 3 4 5 ”Den bästa energin är den aldrig använda” Energi i form av till exempel el och värme gör stor nytta. Energi är en central del i ett utvecklat, välmående och jämlikt samhälle. Men kan vi minska energianvändningen är det allra bäst för klimatet och därmed oss människor. Energi bör göra största möjliga nytta när den används och inga kWh ska produceras i onödan. Näst bäst är överskottsenergin såsom spillvärme. Det finns mycket i samhället som genererar värme, eller kyla. Det kan vara olika slags industrier, kyldiskar eller serverhallar. Det går att ta tillvara på energi från avfall. Eftersom förpackningarna redan är producerade handlar det då om återvunnen energi. På tredje plats kommer den så kallade fria förnybara energin – vatten, vind och sol. Dessa ger i sig ingen klimatpåverkan och tär som källa inte på jordens resurser, men dess produktion kan påverka omgivningen eller miljön. Minimering av denna påverkan är därför viktig. Näst längst ner på resurstrappan kommer energikällorna som bara är förnybara så länge de ersätts, såsom träd eller grödor. Inget som kan bli mat eller göra större nytta för människor på annat sätt ska gå till energiproduktion. Men restprodukter som med all säkerhet inte längre går att förädla till mat eller träplankor kan med fördel återvinnas till klimateffektiv energi. E.ON är idag en av Sverige största uppköpare av biobränsle. I bottenplan i energiresurstrappan finns fossila bränslen, där naturgas ger minst påverkan på klimatet, och kol mest. Det sistnämnda används i E.ONs värmeverk endast som haverireserv eller som så kallad spetslast för de allra kallaste dagarna. E.ON har också uppdrag från regeringen att förvara en oljereserv, vilket anses av högsta nationell vikt för att säkerställa energileverans oavsett yttre omständigheter. 19 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energieffektivisering 20 Lite mer energismart därhemma, tack! Under 2014 lanserade E.ON en kampanj om att tonåringar i snitt förbrukar 20 procent mer energi än övriga genomsnittliga svenskar. Hur kan vi påstå detta? Till grund ligger bland annat en kartläggning av attitydskillnader. En undersökning av företaget TNS SIFO, på uppdrag av E.ON, visar till exempel att ungdomarna i sex fall av tio själva tror att de, eller deras syskon, förbrukar mest el. Det håller även 43 procent av tillfrågade föräldrar med om. Bara 30 procent av föräldrarna tror att det är de själva som förbrukar mest el. Kartläggningen visar också att ungdomar inte riktigt vet vad som drar mest energi hemma. De tror övervägande att det är prylar som TV eller datorer som drar mest el. Faktum är att cirka 75 procent av energianvändningen i en genomsnittlig villa kommer från uppvärmningen, bara 7 procent från elektronikprylar. Av alla tillfrågade tycker nästan åtta av tio att det är viktigt att minska elanvändningen. Fyra av tio vill också få bättre koll på hushållets elkonsumtion. Bland ungdomar uppger drygt hälften att det är omsorgen för miljön som är den viktigaste anledningen till att minska sin elförbrukning. Trots det svarade 54 procent av ungdomarna att de sällan eller aldrig tänker på hur mycket el som går åt när de använder elektronik. – Det är intressant att ungdomar säger sig vara miljöengagerade, samtidigt som de inte verkar ta någon som helst notis över hur mycket el de gör av med. Genom att bli medveten om hur elförbrukningen ser ut, kan vi skapa nya beteenden och helt nya sätt att se på el och elanvändning. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mycket, säger Karin Jarl Månsson, VD för E.ON Försäljning Sverige. 70 procent av de tillfrågade svarade att de engagerar sig i miljöfrågor och nästan 90 procent uppger att de tänker på sin egen miljöpåverkan. Dessutom säger var femte person att de skänker pengar till en miljöorganisation. 100Koll är E.ONs smarta elmätare. Med hjälp av en app visualiserar den elförbrukningen i realtid och det blir lättare att energieffektivisera. Visste du till exempel att prylar i standbyläge är en av hemmets vanligaste energitjuvar? 100Koll kan hjälpa till att schemalägga till exempel digitalboxen eller datorn och styra dem via mobilen på distans. Läs mer om 100Koll E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energieffektivisering Foto: Kopterframes Vad är Energidirigent Fastighet? Fler energismarta hemmamatcher för MFF. E.ON är sedan flera år tillbaka sponsor till Sveriges – Energidirigent Fastighet höjer medvetandenivån och mest framgångsrika fotbollslag, Malmö FF. Nu har E.ON bidrar till ett mer energieffektivt beteende. Ett steg i installerat Energidirigent Fastighet på klubbens arena: E.ONs arbete för kundspecifika energilösningar och ett Swedbank Arena. En ny produkt som gör att energin i mer hållbart samhälle, säger Roland Larsson, produkten fastighet används smartare. utvecklingschef för energilösningar på E.ON Försäljning. Enligt beräkningar kommer arenans energikostnader att minska med cirka 20 procent. Detta betyder att Energidirigent Fastighet ger MFF möjlighet att fokusera på fotboll, istället för energiförbrukning. Allt började med ett el- och fjärrvärmeavtal för Swedbank Arena och ett behov av en hållbar energilösning för fastigheten. Utifrån behoven kunde E.ON intallera Energidirigent Fastighet. Nästa steg som nu diskuteras är att också integrera solceller i systemet. Fotbollen har en viktig roll i samhället och är en mötesplats för spelare med olika bakgrund både på och utanför planen. Tillsammans med MFF, Malmö Stad, Region Skåne och Rädda Barnen är E.ON också med i projektet Fotboll mot rasism. Dessutom stöttar E.ON även damfotbollen och FC Rosengård som i sin tur driver flera sociala projekt. – Genom vårt stöd till MFF kan vi både göra samhällsnytta och generera nya affärer. På arenan skapas ett showroom där vi kan visa våra produkter och tjänster till andra fastighetsägare, förklarar Roland Larsson vidare. Produkten är framtagen för att få bättre koll på energiförbrukningen i fastigheter. Den använder sig av strategiskt placerade mätare inomhus som läser av temperatur och fukt för att kunna kontrollera energianvändningen bättre. Produkten är dessutom kopplad till ett väderinstitut där prognoserna används för att hålla inomhustemperaturen jämn. Läs mer om Energidirigent Fastighet 21 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energieffektivisering ”Det är de sämsta fastigheterna som definierar nätets kapacitet och funktion. Vi som aktörer i arbetet med effektiv energianvändning i miljonprogrammet har allt att tjäna på att hjälpa våra kunder” Thomas Johnsson Business Innovation E.ON Sverige Miljonprogrammet rustas upp för social hållbarhet. Det är inte bara i nybyggen det finns behov för nytänkande. Inom ramen för Bosmart arbetar E.ON i Malmöstadsdelen Lindängen i samverkan med fastighetsägarna, Malmö stad och de boende själva. Projektet handlar om social hållbarhet, energimedvetenhet och energieffektivisering, inte bara hos slutkunderna, utan även på fastighetsägarnas nivå. Många bostäder i miljonprogrammen är nu i behov av renovering, och även effektivisering. När fastighetsägarna gör förändringar måste E.ON hålla sig aktiva i kommunikationen med kunderna och möjliggöra smart energianvändning. Thomas Johnsson vid Business Innovation berättar om vikten av att ha en ständig dialog med fastighetsägarna. – Med ett lågt elpris kan fastighetsägarna tänka att fjärrvärme inte längre är lönsamt. Detta kan vi bemöta genom att hjälpa dem att få ner kostnaderna. Om vi gör en energikartläggning och rekommenderar åtgärder som lönar sig på sikt, så vinner alla på det i slutändan. Genom att effektivisera fastigheter med ineffektiv värmelösning kan E.ON också höja kvaliteten och effekten i hela sitt fjärrvärmenät. Artikeln fortsätter på nästa sida 22 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energieffektivisering “Vi vill skapa högre energimedvetenhet, flytta ut engagemanget.” Inga Gunnarsson Projektledare för BoSmart E.ON Sverige – Det är de sämsta fastigheterna som definierar nätets kapacitet och funktion. Vi som aktörer i arbetet med effektiv energianvändning i miljonprogrammet har allt att tjäna på att hjälpa våra kunder. Sociala klausuler och närvaro i området För att inkludera de boende i Lindängen kan fastighetsägare ha med sociala krav för sina underleverantörer. Olof Andersson, vd för fastighetsbolaget Trianon förklarar: – Vid upphandlingar ställer vi sociala krav. I utbyte mot en order kan vi kräva arbetstillfällen under ett år för någon av våra hyresgäster. Men det har inte alltid varit ett lätt arbete, Olof Andersson berättar att det hänt att de fått avbryta samarbeten när leverantörer visat sig oförstående inför kraven. Även Thomas Johnsson är engagerad i frågan och arbetar med att få in Malmöinitiativet Boost som en möjliggörare för unga som står utanför arbetsmarknaden. – Det är en organisation som arbetar med Arbetsförmedlingen för att fånga upp unga som står utanför samhället idag. Detta kan bli ytterligare ett steg utöver de sociala klausulerna i kontrakten. I kvarteret Vårsången håller projektledaren Inga Gunnarsson på att starta upp en rad kunskapsspridande initiativ. Hennes mål med E.ONs närvaro är att hjälpa de boende att leva mer energismart i hemmet. – Vi vill skapa högre energimedvetenhet, flytta ut engagemanget. För att nå ut till de boende vill vi synliggöra oss på området genom en rad aktiviteter istället för att kalla till traditionella informationsmöten som många gånger lockar få deltagare. Bovärdarna jag pratat med säger att dominoeffekten är stark i området, så min förhoppning är att det vi gör kan få stor spridning, säger hon. 23 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energikunskap Bland energigenier och unga klimathjältar. EnergiGeni är E.ONs utställning för unga. Syftet är att väcka intresse för hur vi människor använder energi – och vilken påverkan det har på vår planet. – Utställningen är oerhörd lärorik för barnen. Den skapar nyfikenhet och gör kunskap rolig, kommenterade läraren Maria Kronqvist vid Erlaskolan i Norrköping när hon besökte utställningen med sina elever från årskurs 6. Energinivån i lokalen är hög. Det vevas, cyklas och hoppas intensivt. – Häftigt, kolla här… lampan lyser ju. Men vad jag får veva mycket, ropar en av eleverna från Erlaskolan medan andra kompisar gör allt för att få upp värmen i lådan som visar att våra kroppar i sig alstrar energi. De tiotal stationerna är interaktiva och synliggör vad energi är, hur den omvandlas och kan göra mest nytta. Med hjälp av barnens nyfikenhet. – Detta gillar eleverna verkligen. Det är uppskattat att komma utanför klassrummet, få använda kroppen, plocka och pilla… säger Maria Kronqvist. Hon är en av hundratals lärare som sedan 2012 har haft möjlighet att besöka utställningen EnergiGeni när den varit på orter som Malmö, Karlshamn, Härnösand, Oskarshamn, Norrköping samt Frederikssund i Danmark. Utställningsbesöket är ofta en del i skolans energi- och miljökunskap. Mer undervisningsmaterial riktad till årskurs 4-9 har E.ON gjort tillgänglig på www.energigeni.se. EnergiGeni bygger på svenska läroplanens mål för undervisning om hållbar utveckling. Läs mer om EnergiGeni 24 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samhälle – Energikunskap Antal solenergilampor skänkta totalt till GIVEWATTS sedan 2012: 2 475 Läs mer om vårt stöd till GIVEWATTS EnergiGeni skänker solenergilampor till Tanzania Ungefär 12 000 elever har sedan starten 2012 besökt utställningen. För varje klass som besökt energiutställningen skänker E.ON i samarbete med organisationen GIVEWATTS en solenergilampa till skolbarn i Kenya och Tanzania. 2014 skänkte E.ON totalt 995 solenergilampor till GIVEWATTS projekt i Homa Bay, Kenya. Pengar kom också från att E.ON valde att ge en julgåva till GIVEWATTS å företagskundernas vägnar. Tack vare att skoleleverna i Homa Bay nu har möjlighet att göra läxor hemma på kvällen, har deras betyg stigit med upp till 18 procent. Antal elever som tagit del av vårt skolmaterial för energikunskap ca 17 000 st = 1000 25 26 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Först tanke. Sedan handling. Vilken sorts företag vill vi vara? Vilken kultur vill vi ska frodas? Grunden till hur vi gör affärer inom E.ON beror på våra värderingar. Starka grundläggande och gemensamma värderingar är en förutsättning för att alla som arbetar på E.ON ska kunna ha samma förhållningssätt. Utan att för den delen vara lika. Våra värderingar handlar om respekt, öppenhet och att vara inkluderande. Det är värderingarna som är kompassen till alla slags idéer, beslut och handlingar. På alla nivåer inom bolaget. Värderingar utmynnar i affärsetik, styrning av bolaget, uppförande mot varandra, kunder och leverantörer. Det handlar om hur vi ser till att våra partners respekterar miljö och människor på samma sätt som E.ON. Hur vi säkerställer att korruption aldrig förekommer. Hur vi motverkar skitsnack i fikarummen. • Vårt beteende • Ett E.ON för alla E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vi skriver under på globala visioner och universella principer Utifrån universiella principer, vison, uppförandekod och inköpspolicy arbetar E.ON för att säkerställa att affärsetik och värderingar efterlevs i alla led. Allt fler kunder ställer allt högre krav på att leverantörer håller vad de lovar. Det gäller allt från kvalitet till miljömässiga och sociala faktorer. Ofta hänger dessa områden ihop. En leverantör med ordning och reda har ofta också bättre koll på miljökrav och säkerheten. Sedan år 2005 är E.ON medlem i FN Global Compact, ett initiativ från FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan. Global Compact sammanför mer än 12 000 företag och organisationer från över 145 länder. De stöder alla tio principer inom fyra huvudområden: mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och antikorruption. Läs mer om FN Global Compact E.ON är också en del av World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en av världens mest inflytelserika hållbarhetsorganisationer med visionen att: År 2015 ska 9 miljarder människor kunna leva väl inom ramarna för jordens begränsade resurser. Läs mer om World Business Council for Sustainable Development Värderingar -– Vårt beteende 27 Värderingar – Vårt beteende E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vision, strategi och värderingar behöver hänga ihop i ett företag. Under 2014 deklarerade E.ONkoncernen en ny långsiktig vision som utgörs av: Vår vision 1. Syfte 2. Mål 3. Värderingar. Syfte Mål Värderingar Improving people’s lives Your partner of choice for energy solutions Acting Responsible with an Open mind – Vi gör affärer genom att agera ansvarsfullt och med ett öppet sinne. Vi gör det rätta, som individer och som företag. Putting Our customers first – Allt vi gör börjar och slutar med våra kunder. De är våra viktigaste intressenter och avgörande för vår framgång. Working Together – Oavsett våra individuella styrkor kommer vi att åstadkomma mer genom att arbeta tillsammans. Improving & Innovating – För att lyckas på marknaden, behöver vårt företag snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningar. Winning Together – Att vara den självklara samarbetspartnern för våra kunder, samhällen, affärspartners och anställda. Artikeln fortsätter på nästa sida 28 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Värderingar – Vårt beteende Compliance Värderingar är en guide för önskat beteende. Men lagar, regler och förordningar är grundkrav på hur E.ON ska agera. Arbetet med att se till att dessa efterlevs kallas Compliance, och är den grund som allt hållbarhetsarbete vilar på. Här ingår bland annat: Regelverk • • • • • Korruption Konkurrenslagstiftning Insiderhandel Mellanmansavtal Extern representation Uppförandekod Internkontroll E.ON Sverige har antagit en uppförandekod, vilken befäster våra värderingar genom etiska riktlinjer i det dagliga arbetet. Uppförandekoden gäller för samtliga anställda, inklusive styrelseledamöter och chefer inom koncernen. E.ON Sverige bedriver ett omfattande internt kontrollarbete, vilket syftar till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, säkert och effektivt sätt. Koncernen upprättar en tillförlitlig finansiell redovisning och rapportering samt efterlever tillämpliga lagar och förordningar. Den interna kontrollen bedrivs i enlighet med E.ONkoncernens interna regelverk, vilket baseras på principerna från Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Läs mer om vår uppförandekod Genomgått utbildning 92,97 % Medarbetare som genomgått utbildning i E.ONs uppförandekod 2014 Bolagsstyrning Bolagsstyrning (Corporate Governance) klargör rollfördelningen mellan ägare, styrelse och bolagsledning. Det innefattar principer och normer för uppträdande, organisation och transparens. Dessa är anpassade efter ägarnas, styrelsens och företagsledningens intresse. E.ON Sverige AB är ett inom den globala E.ON SEkoncernen helägt dotterbolag och har inga aktier upptagna för handel på svensk marknad. Bolaget omfattas således inte av kraven för Svensk kod för bolagsstyrning. E.ON Sverige AB har en extern representant i styrelsen. Läs mer om E.ONs organisation Vår kontrollmiljö är basen för den interna kontrollen och anger tonen i företaget och definieras av integritet, etiska värderingar, kompetens, behörighet och ansvar. Läs mer om våra riktlinjer Läs mer om internkontroll i vår årsredovisning 29 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Håkan Bill Inköpschef E.ON Sverige Värderingar – Vårt beteende Etik i varje affär. Håkan Bill är inköpschef på E.ON Sverige med ansvar för att uppförandekoden efterlevs hos leverantörer och partners. I hans organisation görs inköp av såväl varor som tjänster. Allt från generatorer och verktyg till avtal med till exempel elnätsentreprenörer eller managementkonsulter. Även inköp av bränsle till kärnkraft, men inte E.ON Värmes bränsleinköp. Varför behövs en uppförandekod och bättre koll på att den efterlevs? Så det handlar inte enbart om riskminimering? – Globalt är det ett ökat fokus på ansvarsfulla – Arbetet börjar i att identifiera risker och inköp och att samma värderingar ska gälla att agera på något som uppdagas. Inom för leverantörer och partners som för själva hela E.ON-koncernen på global nivå är vi bolaget. Det blir också allt tydligare att det mer observanta idag på leverantörer som inte bara är pris som styr när kunderna inte beter sig okej. Exempelvis hamnade en förhandlar. Priset är fortfarande starkt leverantör i Tyskland nyligen i media – och avgörande, men det pratas allt oftare om att då togs detta upp direkt. Det har också gett E.ON ska kunna följa upp sitt ansvar. reaktioner internt, vilket är positivt att se. Uppföljning av uppförandekoden är högt Vad menar du med ansvar? upp på agendan. Vi kommer arbeta mer med att vara proaktiva, granska leverantörer – För våra kunder är vi en del av innan kontrakt skrivs och följa upp dem mer deras leverantörskedja. De vill ha en regelbundet. energileverantör som agerar hållbart – och ansvarsfullt – utifrån goda värderingar fullt ut i alla delar av bolaget. Och då även i inköp Läs mer om vår inköpspolicy och som är en av de delar som har stor påverkan leverantörskontroller på omvärlden. Hur vi gör våra inköp, och med vem eller vilka, gör både miljömässig Läs mer om biobränsleinköpen och social skillnad. Det är ett verktyg vi kan styra och påverka med. 30 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 All inclusive! En öppen, välkomnande och inkluderande miljö medför mångsidig kompetens, vilket utgör en strategisk tillgång för koncernen och är helt nödvändig för vår affärsutveckling. Ett arbete för likabehandling blir aldrig färdigt. Oavsett hur långt vi har kommit idag, finns det alltid nya perspektiv att anta, frågor att ställa och förbättringar att genomföra. E.ON-visionen att göra skillnad för människor kan bara bli verklighet om företagets värderingar leder dit. Initiativ 2014 för ökad mångfald: • 160 chefer deltog i utbildningar om mänskliga rättigheter, ickediskriminering och mångfald. • Alla medarbetare fick genom ett interaktivt spel tillsammans med kollegor undersöka hur väl vi egentligen lever våra värderingar idag. • Mångfald blev en del av incitamentsprogrammet för alla E.ONs medarbetare. • E.ON grundade tillsammans med andra stora bolag och arbetsförmedlingen programmet ”Äntligen jobb” som syftar till att bättre ta tillvara outnyttjad kompetens hos utlandsfödda akademiker i Sverige. • Medveten rekrytering fortsätter med syfte att hitta fler potentiellt nya medarbetare med olika bakgrund. • Vi har synts i fler sammanhang för att kunna träffa kandidater vi vanligtvis inte möter som stort energi- och teknikbolag. • E.ON var sponsor och partnerföretag till Stockholm och Malmö Pride. Ett engagemang som fortsätter 2015 med utökning till fler orter. Värderingar – Ett E.ON för alla E.ONs policy för lika rättigheter och möjligheter. E.ON arbetar för lika rättigheter och möjligheter eftersom vi vill vara en trygg och rättvis arbetsplats för alla. Att spegla den värld vi verkar i är en konkurrensfördel, olika erfarenheter, kunskaper och synsätt är viktiga för att nå framgång. Vi är därför övertygade om att mångsidighet är en strategisk tillgång, helt nödvändig för att driva vår affär framåt. Alla är välkomna Oavsett bakgrund, erfarenhet, livsstil, utbildning, etnisk tillhörighet, funktion, ålder, kön, könsidentitet och -uttryck, sexuell läggning och trosuppfattning eller avsaknad av tro. Alla är lika olika En grupp människor är aldrig homogen. En individs identitet och villkor har alltid flera aspekter. Alla är rätt Det är samhällets strukturer och vårt ansvar att bli bättre på att inkludera människor. Vi agerar På E.ON arbetar vi aktivt för att skapa och bibehålla en öppen och inkluderande miljö. Alla våra bolag har en mångfalds- och jämställdhetsplan som årligen följs upp och eventuella brister åtgärdas. På E.ON är vi tydliga med att vi har nolltolerans mot diskriminering. 31 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Värderingar – Ett E.ON för alla Liselott Andersson Mångfaldschef E.ON Sverige Ett E.ON för alla. Liselotte Andersson är ansvarig för att alla som arbetar inom E.ON i Norden ska ha samma kompass för vad schysst beteende är. Samtidigt är det också hennes jobb att se till att alla får vara lika olika. Att alla, oavsett bakgrund, ska känna sig välkomna hos E.ON och komma till sin rätt med sin speciella kompetens. Det är vad som bygger framgångsrika företag. Liselotte, varför är värderingar viktiga? Värderingar är önskade beteenden. Beteenden som leder till schyssta handlingar och att vi når dit vi vill. Vi behöver medarbetare som tänker nytt och mångsidigt. Det är så vi får fram morgondagens energilösningar för våra kunder. Så enkelt är det. Vadå schysst? Respekt, för alla människor och alla situationer. Nyfikenhet och öppenhet, även på sådant som du inte känner till sedan innan. Att du ser möjligheter i detta. Vi behöver se mer ur olika perspektiv. Hur är det då med mångfalden hos E.ON idag? Vi har gjort en häftig resa med en tydlig attitydförändring. Men vi har fortfarande lång väg kvar till där vi vill vara. Vi behöver rekrytera från många fler håll. Vi vill inte heller prata så mycket om själva ordet mångfald längre. Utan om att inkludera, om allas lika möjligheter. Istället för att dela upp människor i olika kategorier. För det kan göra att olikheter slås fast som sanningar. Hur hänger det ihop med E.ONs framgång? Olika perspektiv gör oss mer innovativa och konkurrenskraftiga. Om alla ser saker på samma vis kan det förstås vara enkelt att komma fram till en lösning, men det är inte alltid den bästa lösningen. Är alla i en grupp likadana händer inte så mycket. Artikeln fortsätter på nästa sida 32 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Värderingar – Ett E.ON för alla Procent kvinnliga chefer Andel utlandsfödda medarbetare Mål 2015: 36 % 2015 2015 Mål 2015: 10 % Kvinnliga chefer 2014 35,5 % 2014 9,8 % 2013 35,2 % 2013 9,2 % 2012 32,8 % 2012 8,35 % 0 5 10 15 20 25 30 35 40 % Är jämställdhet inte längre viktigt? Självklart är det fortfarande viktigt. Mångfaldsarbete börjar ofta med att se till att fördelningen mellan könen blir jämn på företagets alla nivåer. Likaså att få in fler utlandsfödda i företaget och en blandning av åldrar. Det vill säga sådant som är lätt att mäta. Men individers olikheter slutar inte där. Vi vill visa att alla med sina specifika egenskaper är viktiga. Och då är attityder och beteenden betydligt viktigare än att kunna mäta. Blir det inte lätt bara fina ord? Nej, det är mycket konkret. Men inte utan att alla på företaget bidrar och utmanar varandra, även sina chefer. Var och en av oss kan göra värderingar konkreta och påverka riktningen. I de små handlingarna och valen – dagligen. Vad vi säger och hur vi beter oss mot varandra. E.ON har nolltolerans mot skitsnack i fikarummet, vad innebär det? Det är attityden i informella sociala sammanhang som avgör vilken företagskultur vi bygger. Du ska alltid kunna säga ifrån när du hör eller ser Utlandsfödda 0 2 4 6 8 10 % något som inte är okej. Det kan vara snack som upplevs som raljerande eller nedvärderande. Skämt på andras bekostnad är inte okej. Hur fördjupades arbetet för lika rättigheter och möjligheter under 2014? Det var ett intensivt år. Också i vår omvärld. Jag deltog själv i flertalet forum för att prata om vårt mångfaldsarbete och kollegor har suttit med i olika samråd för att belysa företagens roll i ett samhälle där många lever i utanförskap. Dialoger som varit oerhört lärorika och ska fortsätta. Dessutom har en del nya initiativ tagits. Och dessutom nominerades du till Malmö Näringslivs mångfaldspris… Det gjorde mig stolt, men fler än jag har gjort jobbet. Ett hedrande bevis på att vi är på rätt väg. Tänker ofta på vilken inre resa jag själv gjort. Mina synsätt utmanas fortfarande hela tiden. Det är ju det som är så spännande och utvecklande! Äntligen Jobb Äntligen Jobb är ett initiativ från näringslivet i samarbete med Arbetsförmedlingen. Målet är att öppna dörrarna för utländskfödda akademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden och att trygga det framtida behovet av kvalificerad arbetskraft i Sverige. Khalid Gilani har genom projektet fått möjlighet till praktik på E.ON. Han har en master i Communication for Development och en kandidatexamen i Företagsekonomi från Mohammad Ali Jinnah University i pakistanska Islamabad, där han även har sina rötter. – Jag har både utbildning och erfarenhet, men jag behövde en miljö där jag kunde utveckla mina kompetenser efter den svenska arbetsmarknadens behov. Under min första dag på E.ON kunde jag inte uttrycka mig på svenska i mer än en minut. Men efter några veckor höll jag en presentation inför 20 personer på svenska, berättar Khalid Gilani. 33 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Värderingar – Ett E.ON för alla Alla är lika olika. Claes Smith, eller Sara Lundh som han också kallar sig, är en populär föreläsare i mångfaldsfrågor. Han utmanar sin publik att möta egna fördomar, se till sin egen olikhet och skapa förståelse för att framgången sitter i mångfalden. Både på det personliga planet och för storföretaget. De föreläsningar och praktiska övningar han under 2014 höll med E.ON-chefer var inget undantag. Många ögon öppnades och diskussioner påbörjades. Men det fanns också motstånd. – När jag introduceras är det ofta många som för sig själva undrar; vad kan en transvestit lära mig? När jag sedan förklarar att jag samtidigt är medelålders vit man, utan funktionsnedsättningar med ingenjörsbakgrund, brukar något hända, säger Claes Smith och konstaterar att förändring tar tid. Insikten om att vi alla är lika olika behöver komma först. Det är härifrån som det sedan mer aktivt går att arbeta med respekt och att ta tillvara på olikheterna. Olika förutsättningar, erfarenheter och perspektiv. – Jag är också fördomsfull mot organisationer som traditionellt dominerats att manliga ingenjörer. Oj, här är det fyrkantigt… Därför blir också jag utmanad när jag kommer till ett företag som E.ON. Det finns mer mångfald och vilja att förändra än jag trodde. Men olikheterna behöver få uttryckas mer om de ska kunna berika och skapa innovation. Både på djupet och på ytan. – Varför behöver alla till exempel se så likadana ut? Och göra på samma sett? Vad gör ni aktivt för mångfalden? Vill du locka till dig olikheter behöver du visa att alla är välkomna och får utrymme, betonar Claes Smith. Foto: Linda Axelsson 34 35 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation Nytänkande ger konkurrenskraft. Att våga ställa frågan som ännu inte har ett svar. Att låta en ny idé ta form. För att kunna driva det nya hållbara energilandskapet framåt är det nödvändigt att ta ett steg längre. För E.ON är innovationskraft synonymt med konkurrenskraft. Nyskapande idéer blir konkreta verktyg för såväl våra affärer som samhällsutvecklingen. Det går inte att luta sig tillbaka på beprövad teknik och standarderbjudanden till kunder. Vi måste ständigt bända, vrida och vända på allt i vår verksamhet. Vi måste bli mer flexibla och öppna för olika slags samarbeten för att kunna möta helt nya behov på vår marknad. Inom alla de områden vi är aktiva. Dessa områden behöver också samverka mer. Till exempel kan ett värmeverk komma att lagra vindenergi. Även i hemmen kommer energisystemen att vara mer integrerade utifrån ett kretsloppstänkande. Kunderna kommer allt mer att också vara leverantörer till oss. Näten behöver hantera in- och utflöde av energi på ett helt annan sätt. För att möta utmaningarna kring omställningen av energisystemet fokuserar vi vårt innovationsarbete på fem strategiska initiativ: • • • • • Hållbara städer Smarta nät Hållbara transporter Hållbar produktion Smarta lösningar för hem E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Fem goda exempel på innovationskraft i drift. Innovation 1. Hållbara städer Vi visar vägen till hållbar stadsutveckling genom till exempel utvecklingen av den klimatsmarta stadsdelen Hyllie i Malmö. Läs mer om smarta nät i Hyllie 2. Smarta nät Vi skapar nästa generations distributionsnät via till exempel investeringar i smarta elnät, där andelen förnybar och småskalig elproduktion kan vara högre. Läs mer om smarta elnät 3. Hållbara transporter Vi bidrar till en fossilfri transportsektor genom att exempelvis göra hållbara drivmedel som biogas och el tillgängliga, och att bygga ut infrastrukturen för fordonsgas. Läs mer om fossilfria transporter 4. Hållbar produktion Vi bygger framtidens energitillförsel, till exempel genom att förnya och upprusta våra vattenkraftverk, samt investera i modernare och ännu säkrare kärnkraftverk. Läs mer om hållbar produktion 5. Smarta hem Vi skapar full kontroll över energin i hemmet genom att till exempel utveckla lösningar för dig som elkonsument att själv mäta och styra din energiförbrukning. Läs mer om smarta hem 36 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara städer Innovation är huvudingrediens i hållbara energilösningar. På avdelningen Business Innovation utvecklas nya idéer – dels egna projekt, men också utifrån idéer från E.ONanställda. Lars Bierlein är programchef och berättar om hur innovationerna hänger ihop med hållbarhet. – I gränslandet mellan olika affärsområden och andra branscher finns det möjlighet att hitta nya idéer som leder till ett mer hållbart samhälle, säger Lars Bierlein på Business Innovation. – Det innebär inte att vi ska flumma ut och syssla med världsfrånvända saker. Men vi kan ha ett längre tidsperspektiv och tänka utanför de befintliga ramarna. Lars Bierlein betonar att de lyckade idéerna har en tydlig affärsmässig nytta. Men att så gott som alla innovationer har energisparande effekter som bygger ett hållbart samhälle. – En ny belysningslösning kan till exempel motiveras med mer funktionalitet och bättre ljuskvalitet, där lägre energianvändning kommer som en bonus. Energieffektivisering är den gemensamma nämnaren. – Det är inte bara inom den svenska verksamheten som utvecklingsarbetet pågår. I den globala E.ON-inkubatorn :agile har alla med en bra idé möjlighet att skicka in sina idéer och få pengar och stöd att utveckla nya produkter och lösningar. :agile är också öppet för innovatörer utanför E.ON. Artikeln fortsätter på nästa sida 37 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara städer Tanzania – Vi har ett exempel på en :agile-lösning som lanseras i Tanzania. Det är en ellösning för platser utan fungerande elnät. Med billiga solceller och ett småskaligt distributionssystem kan man bygga en försörjning för avlägsna byar. Den hållbara staden Efter att ett nytt projekt genomförts i en utvecklingsmiljö tillsammans med partners kan E.ON också skala upp dessa för att använda inom nya områden eller fler platser som en ny produkt. Lars Bierlein – I arbetet med att utveckla stadsdelen Hyllie har vi haft ett nära samarbete med flera partners som till exempel kommunen, fastighetsägare och energimyndigheten. Samarbetet i kombination med höga ambitioner från alla parter möjliggör stadsutveckling med utrymme för att utveckla morgondagens systemlösningar. – Nu har vi en egen teknisk plattform där efterfrågan och tillgång på energi i ett lokalt system kan optimeras genom att information från fastigheter, distribution och produktionsenheter kan användas för energibalansering. Vi börjar nu också se möjligheter till kommersiella tillämpningar av plattformen i andra sammanhang. Hyllie 38 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara städer 39 Hyllie är flaggskeppet för smart hållbar stadsutveckling. Allt fler fastighetsägare har beslutat att ansluta sig till E.ONs så kallade smarta nätplattform i stadsdelen Hyllie. Bland annat Malmö Arena. Det innebär bättre samverkan av el-, fjärrvärme- och fjärrkylanätet. I det smarta nätet samordnas energiproduktionen med fastigheternas energianvändning. Det gör att energi används mer effektivt, förlusterna blir mindre och leveransen säkrare. – Malmö Arena har alltid varit mån om en kostnadseffektiv och miljömässig drift av våra anläggningar. Hållbarhetsarbetet står högt på vår agenda och genom detta samarbete tar vi ytterligare ett steg mot våra miljömål, säger Karin Mårtensson, vd i Malmö Arena. Samarbeten som sker i den smarta nätplattformen i Hyllie ska mynna ut i en skalbar modell som inspirerar för att användas i andra stadsdelar. Både nationellt och internationellt. Klimatkontrakt i Hyllie Malmö Stad, VA SYD och E.ON har tecknat ett klimatkontrakt gällande stadsdelen Hyllie, i Malmö. Energiförsörjningen ska bestå av 100 procent förnybar eller återvunnen energi år 2020. Människor kommer att aktivt kunna mäta, styra och påverka sin egen energianvändning och därtill själva producera sin energi. Fakta: Hyllie är ett demonstrationsprojekt inom områdena hållbara städer och smarta nät, för att utnyttja energi effektivare. Projektet “Smarta nät för ett hållbart energisystem i Hyllie”, har stöd av Energimyndigheten och genomförs av E.ON och Malmö stad, i samarbete med byggherrar och andra aktörer som är engagerade i att utveckla Hyllie. Här ingår samarbeten med Malmö Arena, Skanska, MKB och Roth Fastigheter. I Hyllie genomför E.ON det enda svenska demonstrationsprojektet inom EU-projektet Future Internet Smart Utility Services (FINESCE), för att utveckla smarta energiapplikationer. E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Smarta nät Smarta nät ger förutsättningar för förnybar energi. Under 2014 har E.ON varit med och lämnat över en utredning till energiminister Ibrahim Baylan, för att möjliggöra ett hållbart samhälle med hjälp av smarta nät. Peter Sigenstam, på E.ON Innovation Centre Distrubution, förklarar hur vi med smarta nät kan göra en investering på fem miljoner istället för att bygga om näten för 100 miljoner. – Enkelt uttryckt ska vi inte bygga motorvägar där energi genom sol- och vindkraft på sina tomter det inte behövs. Kan vi istället styra om, och sprieller fastigheter. da ut trafiken över dygnet så blir den jämnare, och – Vi jobbar för att det ska finnas bra förutsättvi kan klara oss med riksvägar. ningar. Vi vill skapa möjligheter, och påverka samMed den jämförelsen beskriver Peter Sigenstam hället till att skapa hållbara incitament för det här, hur de smarta näten fungerar. Skulle det bli köbild- säger Peter Sigenstam. ning vid flaskhalsar kan vi se till att trafiken går ut på landsvägarna till närliggande destinationer. Kombinerade nät – Med förbrukarflexibilitet kan vi se till att elen används smartare. Exempelvis kan vi styra el till konsumenter i närheten av flaskhalsen om det finns för mycket vindkraft för de stora ledningarna, på så vis kan vi använda så stor del förnybar energi som möjligt. Consumer + Producer = Prosumer Med förbrukarflexibiliteten i åtanke kan också smarta nät möjliggöra skiftet där elkonsumenter också blir producenter. Att de själva kan sälja Han påpekar att det också är viktigt att inte bara prata om elnät. Det är när vi kombinerar el med gas, fjärrkyla och fjärrvärme som vi får synergieffekterna. Är det överproduktion av vindel en dag, så kan vi lagra den i fjärrvärme. Detta kan även innebära att värme exempelvis lagras i fastigheter. – Med en hög andel förnyelsebar produktion måste vi hantera de utmaningar det innebär, med smarta nät kan uttaget optimeras och användas på bästa sätt, säger Peter Sigenstam vidare. Artikeln fortsätter på nästa sida 40 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Smarta nät Peter Sigenstam Full kapacitet i ledningar I E.ONs vindkraftpark Kårehamn, på Öland, arbetade man med smarta nät. – Istället för att bygga om näten investerade vi fem miljoner kronor i så kallat Dynamic Line Rating för att utnyttja ledningarnas fulla fysiska kapacitet. Hade vi istället investerat i att bygga nya nät hade vi behövt cirka 100 miljoner kronor. Smarta nät bidrar till: Hållbar miljö: Smarta nät är en förutsättning för en effektiv utbyggnad av förnybar energi då de har ett ojämnare och fluktuerande energiproduktionsmönster. Kunderna: Det här systemet gynnar både E.ON och konsumenterna som får ett lägre slutpris. Men det blir en större risk för E.ON i och med existerande reglering på marknaden. Något som är en del i Samordningsrådet för Smarta Elnäts rapport, berättar Peter Sigenstam: Kan få koll på sin egen energiförbrukning samt enklare och effektivare bli prosumers dvs producenter och konsumenter. Investeringskostnaderna i näten minskar i jämförelse med traditionella lösningar, och detta påverkar direkt slutpriser för E.ONs kunder. – Rådet har på det sättet kunnat belysa vikten av att det behövs rätt incitament i elnätsregleringen för att Sveriges elnätsföretag faktiskt ska investera i smarta lösningar, avslutar han. Affären: E.ON utvecklar och erbjuder nya tjänster och produkter inom bland annat förbrukarflexibilitet, energieffektivetet och egenproduktion. Läs mer om smarta elnät 41 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Mer fossilfria transporter. Grattis Norden! Transportsektorn står för cirka en tredjedel av globala växthusgasutsläpp. Teknisk innovation på detta område har därför stor positiv klimatpåverkan. Som energibolag är det naturligt att vara en De nordiska länderna och dess invånare del i att uppfylla samhällets mål mot en fossilfri efterfrågar allt mer hållbar mobilitet. Miljö och fordonsflotta. Både för företag och privatpersoner. klimat är faktorer som spelar roll vid val av bil. E.ON är därför med och driver utveckling genom Ändå är andelen förnybara bränslealternativ i både produktion av fossilfria drivmedel och den totala fordonsflottan fortfarande liten, och satsningar för tillgänglighet och distribution. En därmed potentialen för utbyggnad stor. I Sverige god infrastruktur av ladd- och tankställen gör att finns närmre 4,5 miljoner bilar i trafik. Av dessa hållbar mobilitet kan fungera praktiskt och kan kör cirka 6 procent på en övervägande andel vara ett konkurrenskraftigt alternativ till fossila förnybar energi som etanol, gas eller el, enligt bränslen. Energimyndigheten. Hållbar innovation i bilindustrin Marknadsförutsättningar Bilindustrin befinner sig, liksom energibranschen, i en tid av omställning där hållbara och förnybara alternativ tar allt större plats i utvecklingen. Klimateffektiva fordonsmodeller bedöms vara framtiden och här förväntas innovationskraften vara som störst. Medan Danmark och Norge ökar sin andel av elbilar, är gasdrivna bilar vanligare i Sverige. Därmed även infrastrukturen kring denna lösning. I Norge är till exempel redan en av fem nya sålda bilar en elbil. Och i Danmark kommer inom kort 85 procent av Köpenhamns stads egen transportflotta bestå av eldrivna bilar eller hybrider. De olika marknadernas förutsättningar leder till olika satsningar. Redan idag finns effektiva elbilar eller laddhybrider hos de flesta stora biltillverkarna. Dessutom kommer allt fler gasbilar ut på marknaden som kan tankas med biobränsle. 42 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter E-Mobility stort i Danmark. För elektrifieringen av fordonsflottan används begreppet e-Mobility allt mer. I E.ONs verksamhet i Danmark har e-Mobility en central plats. 2014 expanderade E.ON sin e-Mobility infrastruktur ytterligare och har nu ett nätverk av 700 allmänna laddningsstationer för elbilar runt om i Danmark, samt ytterligare flera hundra laddningsmöjligheter hemma hos privathushåll och hos företag. E.ON har ingått parternskap kring e-Mobility med exempelvis Billunds flygplats, transportföretaget Arriva, hyrbilsfirman AVIS, tankstationsföretaget Statoil och biltillverkaren BMW. Antal E.ON elbilsladdställen i Danmark. 1 400 st – Detta omfattande nätverk gör E.ON till den ledande leverantören av e-Mobility i Danmark. E.ON är den enda leverantören som uteslutande använder ström från förnybara energikällor från vårt allmänna elnät. I all sin enkelhet handlar det om att göra laddning av elbilar enkelt och bekvämt. Oavsett vart du vill åka, säger Tore Harritshøj, vd på E.ON Danmark. 2014 öppnades totalt 13 nya snabbladdingsstationer längs E20, motorvägen som förbinder landets två stora städer: Köpenhamn och Århus. – 2015 planerar vi att underlätta ytterligare för elbilsägarna att kunna köra långa sträckor genom att installera ytterligare 30 snabbladdningsstationer längs danska motorvägar. Men också på utvalda platser inom Köpenhamn. Detta sker bland annat i samarbete med Statoil, berättar Tore Harritshøj vidare. I Sverige har e-mobility inte ännu kommit lika långt som i Danmark och Norge. På E.ON Sverige arbetar Karin Waldén som affärsutvecklare på området. Att se till helhetslösningar för fler fossilfria transporter ser hon som viktigt. Oavsett om det är g-Mobility, det vill säga biogas i tanken, eller e-Mobility. – Tack vare våra befintliga affärer inom transportsektorn får vi en bra bild av vad kunderna efterfrågar inom området. När rätt marknadsförutsättningar finns på plats har vi i Sverige en möjlighet till en snabb etablering av erbjudanden inom e-Mobility, konstarerar hon. Läs mer om hållbara transporter och e-mobility 43 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Världsrekord i elbilsrally – över Öresundsbron. I september 2014 var E.ON med i att slå världsrekord i flest antal elbilar i kortege. Elbilsparaden med över 200 bilar färdades i högtidligt tempo över Öresundsbron från Sverige till Danmark. Läs mer om elbilsrallyt 44 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Med biogas i tanken och kaffe i handen. Sedan februari 2014 samarbetar E.ON och OKQ8 för att ytterligare bygga ut infrastrukturen för att kunna tanka fordonsgas. Under 2014 har flera nya tankstationer för gasbilar invigts i Sverige. Till exempel finns nu fordonsgas tillgängligt på alla Stockholms infartsleder och E.ON-kunder kan numera teckna sig för att tanka hundra procent biogas. Tiderna då gasbilsägare fick söka sig till avlägsna Nationell kraftsamling behövs industriområden för att tanka är alltmer historia. Tina Helin, vd på E.ON Gas håller med om att Numera kan de allt oftare svänga in på den vanliga biogasen kommer att spela en central roll i macken. Miljönyttan är den stora drivkraften bland omställningen av transportsektorn. Men hon bilister i valet av en gasbil, men bekvämligheten – betonar samtidigt att det finns hög risk i en kopp kaffe eller snabblunch på vägen – är inte storskaliga investeringar på en marknad som att förringa. inte är mogen. 300 gasbilskunder per dag behövs för att det ska vara möjligt för E.ON att med lönsamhet öppna en ny tankstation. 155 tankstationer servar 50 000 gasbilar I slutet av 2014 hade E.ON 43 publika tankstationer – Det behövs en nationell kraftsamling. Till exempel runt om i Sverige och 24 depåer för fordonsgas. i form av ett certifikatssystem för förnybara Under 2014 invigdes 3 nya tankstationer. Inte bränslen. Det går bara att öppna en mack där det minst i Stockholmsregionen där det nu finns totalt finns bilar, konstaterar hon. 27 stycken, varav E.ON och OKQ8 står för nio. Såld Antal tankställen 2014 volym 2014 uppgick till 516 GWh (459 GWh under 2013). Totalt i Sverige finns ungefär 50 000 gasbilar och 155 tankstationer som numera täcker ett stort Antal E.ON tankställen för geografiskt område. Och ökningstakten väntas fordonsgas i Sverige: fortsätta med en allt större efterfrågan. – Biogasen har en viktig roll att spela och med rätt förutsättningar kan det skapa både jobb och tillväxt i Sverige, sa energiminister Ibrahim Baylan (s) när E.ON och OKQ8 invigde en ny gastankstation i Huddinge kommun. 43 Fordonsgas 45 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Att köra 100 procent för miljöns skull Vad är fordonsgas? Det mobila miljövalet Biogas 100 är ett av de renaste drivmedlen på marknaden och helt förnybart. För varje kilo som en Biogas 100-kund tankar, tillför E.ON lika mycket ny ren biogas till sina tankstationer. På så vis kan bilister göra ett aktivt miljöval och driva på utvecklingen för mer produktion av fossilfria bränslen på marknaden. Fordonsgas är ett rent fordonsbränsle som huvudsakligen består av metan som kommer från biogas eller naturgas. Biogas produceras genom rötning av organiskt material. Den är förnybar och i stort sett fri från utsläpp av fossil koldioxid. Den allra viktigaste orsaken att välja en fordonsgasbil är miljön. Det visar en studie beställd av E.ON och OKQ8. Knappt 340 intervjuer med bilägare genomfördes av undersökningsföretaget Gfk runt årskiftet 2014 och 2015. Biogas 50 är annars E.ONs standardprodukt vid tankning på någon av E.ONs egna tankstationer. Denna innebär då att E.ON tillför förnybar biogas motsvarande minst halva den tankade mängden. Att teckna sig för Biogas 100 innebär ett litet pristillägg vid lansering 1,25 kronor på de 16,77 kronor per kilo som Biogas 50 kostar. För att garantera att E.ON återför exakt den volym förnybar biogas till systemet som kunderna köper, tredjepartsgranskas både Biogas 100 och Biogas 50. Det innebär att en oberoende part, revisionsföretaget PwC, genomför kontroller för att säkerställa att produkterna tillförs rätt mängd biogas. Naturgas är inte förnybar, men har mindre miljöpåverkan än bensin och diesel. Idag rullar det över 50 000 gasdrivna bilar på svenska vägar och 2014 fanns det 155 publika tankställen*. Försäljningen av fordonsgas, en blandning av biogas och naturgas, ökade med åtta procent mellan 2013 och 2014 till 1 613 GWh (motsvarar 123 000 ton). Av denna mängd bestod 60 procent av biogas. Fordonsgasen ersatte under 2014 bensin och diesel med motsvarande 110 000 personbilar. Det motsvarar 225 000 ton minskade koldioxidutsläpp*. * Källa: Energigas Sverige, SCB, gasbilen.se Drygt hälften av de tillfrågade hade bilar som drivs med fordonsgas. I resultatet framgår också att gasbilar anses vara komfortabla att köra, familjevänliga och innovativa. Elbilar, följt av gasbilar och hybridbilar anses som de mest miljöanpassade fordonen. En avgörande faktor för att många skulle vara ännu nöjdare med sitt gasbilsval är ett utökat antal tankstationer. 46 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Sopbilen och skolbussen kör på kommuninvånarnas matrester. Bland de stora kunderna för biogas som transportbränsle finns kommunerna. De ser en stor potential i att sluta kretsloppet. Därför vill man i allt större utsträckning köra kommunens fordon med invånarnas hushållsavfall. Skånska Trelleborg har medvetet många gasfordon i sin fordonspark och fler ska det bli framöver för att nå målet att bli en fossilbränslefri kommun till 2020. – Kommunen har gjort ett aktivt val för att förbättra för miljön. År 2016/2017 ska vi göra en ny upphandling och med största sannolikhet blir det gasbussar då också. Vi tycker det är jättepositivt, betonar Cane Kockovski, bussförman på bildningsförvaltningen i Trelleborg. Slutet kretslopp Trelleborgs kommun har bland annat nyligen investerat i två unika gasdrivna skolbussar som ersatt tidigare dieselbussar. Det har minskat kommunens koldioxid- och partikelutläpp ytterligare under 2014. I Trelleborg körs även sopbilar på matrester som de tidigare har transporterat till rötning för biogasproduktion. Så sluts kretsloppet utan större påverkan på varken miljö eller klimat. Även Halmstads kommun har en strategi om att till 90 procent köra med förnybara bränslen år 2020, företrädesvis biogas. – Tidigare visste vi inte exakt hur vi körde med våra bilar och hur vi tankade, säger Michael Elofsson, transportchef i Halmstads kommun. Efter årsskiftet 2015 kommer vi att veta exakt. Gas är prio i Halmstad Halmstads kommun har 95 gasfordon i sin fordonsflotta och prioriterar dem. I den senaste upphandlingen var bensin- och dieselbilar inte ens ett alternativ i förfrågningsunderlaget. Kommunen har dessutom avtal med E.ON för Biogas 100, det vill säga att det finns förnybar biogas fullt ut motsvarande kommunens behov. – Vi gör vad vi kan för att få fart på marknaden. Gasbilarna är bra för miljön och det är vad vi prioriterar, påpekar Michael Elofsson vidare. 47 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Innovation – Hållbara transporter Biogasproduktion i skånska Jordberga. Biogas av ruttnande majs och havsodlad sjöpung. I skånska Jordberga öppnade, september 2014, Sveriges hittills största rötningsanläggning. Här blir bland annat överbliven majs och sockerbetor till 110 GWh biogas om året. Under de första månaderna efter invigningen, fram till årskiftet, producerades 23,7 GWh. Gasen som produceras i Jordbergaanläggningen ersätter fossila bränslen i Skånes stadsbussar. Det ger minskade koldioxidutsläpp som motsvarar vad 300 bensindrivna bussar spottar ut per år. Det pågår samtidigt forskning på att använda olika slags biomassa för biogasproduktion. Bland annat i en annan rötningsanläggning i Falkenberg som E.ON är huvudägare till. Här används havsodlade sjöpungar, ett växtplanktonätande djur, som biomassa. Totalt producerade E.ON 2014 127,1 GWh biogas varav 103,4 GWh var avfallsbaserad. En ökning med 25 procent jämfört med föregående år vilket ger en minskad klimatpåverkan med cirka 30 000 ton växthusgasutsläpp. Läs mer om biogasproduktion Mängd producerad biogas 2014 127,1 GWh 127,1 GWh biogas, en ökning med 25% jämfört med 2013. 48 49 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö Miljö- och klimatarbete kräver handling. För ett energibolag är miljöfrågor i toppen på agendan. I alla delar och för samtliga medarbetare. Vår verksamhet är av sin natur resurskrävande och påverkar omgivningen. Oavsett energislag. Men det räcker inte med att tycka att energi i sig gör nytta, att vi har schyssta värderingar och att vi arbetar på innovationer som ska ta oss in i en hållbar framtid. Vi måste bli ännu mer konkreta. Vad gör då E.ON för att skapa positiva effekter på miljö, människa och ekonomi? De tre delarna som utgör den hållbara gyllene triangeln. Alla dessa tre behöver gynnas och vara i balans med varandra för att ett företag ska kunna vara långsiktigt hållbart och lönsamt. Därför krävs extra hårt och kontinuerligt arbete i miljö- och klimatfrågor från vår sida. Men ett stort och mångsidigt energibolag som E.ON är också en nyckelspelare för att lösa de stora globala miljö- och klimatutmaningarna. Vårt miljöarbete handlar därför om att se på den dagliga påverkan här och nu, på riskerna som finns och att minimera dessa. Men också om att höja blicken och kunna se helheten av olika delar av verksamheten och bemöta omvärldens förväntningar på olika typer av investeringar. Ofta rör det sig om att kunna se och hantera dilemman mellan olika miljömål. En klimatsmart investering som ger stora positiva globala effekter kan till exempel å andra sidan innebära lokal påverkan på till exempel den biologiska mångfalden. En annan viktig roll vi har är att hjälpa andra företag och enskilda människor att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Framförallt genom att bli mer energieffektiva. Vårt miljö- och klimatarbete delas in i fyra huvudområden: • • • • Utsläpp Förnybart Resursanvändning Biologisk mångfald E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Utsläpp i fortsatt fokus. Inom det breda miljöområdet har en del framsteg gjorts under 2014. För det mest relevanta området – utsläpp av växthusgaser – har en fortsatt minskning noterats med cirka 109 000 ton. För Norden har E.ON ett utsläppsmål för växthusgaser som gäller 2006-2015. Nya investeringar i förnybart och energieffektivisering ska bidra till att minska globala växthusgasutsläpp över perioden med fyra miljoner ton. Varje bolag inom E.ON som kan bidra till målet sätter egna mål och handlingsplaner för att bidra till att det nordiska målet uppnås. Mål och resultat rapporteras sedan till högsta ledningen för den nordiska verksamheten. – Inför sista året ligger den totala minskningen nu på 3,9 miljoner ton och utsikterna att nå målet 2015 är därmed mycket goda, berättar Gloria Raushill, strategisk miljösamordnare för E.ON Sverige. Drastisk minskning av stoft i sikte Ett annat fokusområde för miljöenheten under 2014 var IED – det nya europeiska industriutsläppsdirektivet som innebär skärpta regelverk för utsläpp från industrier. Det påverkar framförallt E.ON Värme och Värmekraft, som nu planerar för nya investeringar i bland annat ny teknik. – Det är väldigt tuffa krav, särskilt för de äldre anläggningarna, förklarar Romel Makdessi, strategisk miljösamordnare för E.ON Sverige. Skärpta EU-krav Lagstiftningen innebär dessutom att det vart åttonde år framöver kommer komma nya krav från EU på att industrierna anpassar sig till bästa tillgängliga teknik. Allt för att minimera utsläpp till luft, regionalt och lokalt. 2002 var EUs gränsvärde för utsläpp av kväveoxid (NOx) från biobränsleförbränning 600 mg/Nm3. Detta värde ska 2016 vara nere på 250 mg och prognosen för 2027 är 30-50 mg/Nm3. Motsvarande minskning för stoftutsläpp under denna 25 års-period är från 100 mg till 3 mg/Nm3. Denna drastiska takt gör att det inte finns anledning att snåla på investeringarna av ny reningsteknik nu, anser Romel Makdessi och tillägger: – Långsiktigheten gör att E.ON under åren framöver kommer att göra mer än vad som krävs. Inom kort kommer vi därför få ner halterna av kväveoxider, svaveldioxid, stoft och kolmonoxid rejält. Faktiskt långt mer än rådande utsläppskrav. 50 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp E.ONs klimatfotspår 2012-2014, i ton CO2ekv Andra utsläpp 2012-2014 3 års översikt 2012-2014 Klimatfotspåret i ton CO2ekv Andra utsläpp 2012-2014 2012 2013 2012 2014 2013 2014 1 452 Elproduktion NOx 323 351 340 815 1 131 814 SO2 är svaveldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. 184 487 391 SO2 Produktion av värme och ånga Både NOx och SO2 orsakar försurning av mark, skog och vatten. 223 723 354 142 578 259 407 958 Stoft är ett allmänt använt namn för sot och andra partiklar som bildas exempelvis vid kondensation av gaser från förbränningsprocesser. 294 Stoft 177 Godstransporter 66 20 752 20 573 32 073 NOx är ett samlingsnamn för kväveoxider som bildas vid all förbränning i hög temperatur. ton 0 300 600 900 1 200 1 500 Tjänsteresor 3 956 3 095 2 265 CO2e (koldioxidekvivalenter) är ett mått på utsläpp av växthusgaser som koldioxid. Men också metan, marknära ozon och freoner. Intern energiförbrukning * 169 791 91 897 130 461 ** ton 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 Läs mer om koldioxidekvivalenter 800 000 * Hjälpkraft till el och värmeproduktion samt elförbrukning i byggnader inkl kontorsbyggander och till transmission och distribution av gas. ** Den interna elförbrukningen på E.ON minskade under 2014 till följd av mindre produktion av el och värme. Trots detta ökade koldioxidutsläppet från elförbrukningen på grund av att koldioxidinnehållet per Kwh i den el som köps in och som inte är ursprungsmärkt, så kallad residualel, ökade 87 procent mellan 2013 och 2014. Läs mer om växthusgaser 51 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp 52 Total Värmeproduktion i Norden 2014 ( Total elproduktion i Norden 2014 Total elproduktion i Norden 2014 (i %) Total värmeproduktion i Norden 2014 59 % Kärnkraft 3 % Naturgas 1 % Övrigt förnybart Avfall och returbränslen 24 % Avfall och returbränslen 7 % Vind 20 895 30 % Vatten GWh 40 % Biobränslen Naturgas 4 683 os tf rig t rig sil Öv ör tf ar b ny t s Kä a rg tu Na 19 % Naturgas af kr rn t n tte Va 12 % Övrigt förnybart** d n Vi 12 000 12 439 11 714 12 308 3 års Elproduktion i Norden i GWh 2012-2014 Detöversikt låga elpriset fortsätter att påverka produktionen. Till exempel så halverades elproduktionen med naturgas 2012 2013 2014 GWh under 2014, jämfört med 2013. Den totala mängden pro15 000 ducerad el stannade dock ungefär på samma nivå som 2013, och är därmed fortsatt låg jämfört med elproduktionen under perioden 2010-2012. Produktionen av vattenkraft har påverkats av ändrade rapporteringsrutiner. Fram till 2012 redovisades den totala vattenkraftsproduktionen i hållbarhetsrapporten. Från 2013 redovisas endast produktionen från helägda anläggningar. Mer än 50 procent av E.ONs värmeproduktion framställs med förnybara bränslen såsom skogsbränslen och biprodukter från skogsindustrin. 2014 var ett mycket varmt år vilket påverkade värmeproduktionen, som minskade med nästan 20 procent, jämfört med 2013. Och nästan 25 procent, jämfört med 2012. Dessutom såldes 22 fjärrvärmenät och 4 totalvärmeaffärer, vilket påverkade mängden producerad värme. 6 236 6 343 8 474 *Övrigt fossilt: kol, olja, torv, gasol, fossil andel el. **Övrigt förnybart: biogas (deponigas), rökgaskondensering, förnybar andel el. 9 000 6 000 Ovrigt fornybart* GWh Öv 0 % Övrigt fossilt 5% Övrigt fossilt* Ovrigt fossilt* Biobranslen E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Koldioxidintensitet + totala utsläpp Kraftig utsläppsminskning från E.ON-anläggningar 2014. Koldioxidintensitet + totala utsläpp Koldioxidintensitet (gram CO2e / kWh) 23,16 2014 E.ONs egna utsläpp av växthusgaser minskade kraftigt under 2014 – cirka 36 procent jämfört med 2013-års utsläpp. Detta berodde framförallt på lägre produktion med naturgas på elsidan. Men även på mindre behov av värme, på grund av det varma vädret. Dessutom sålde E.ON ett antal värmeanläggningar. Utsläpp från naturgas minskade med hela 40 procent, jämfört med 2013. 2013 34,74 2012 35,16 0 5 10 15 20 25 30 35 40 gram CO2e / kWh Totala utsläpp av CO2 ekvivalenter (växthusgaser) i ton 592 444 919 074 1 046 705 2012 2013 2014 Utsläppsintensiteten, den mängd växthusgaser som släpps ut för varje producerad kilowattimme av energi, minskade med 33 procent under 2014. Det är också ett tecken på att E.ON använde mindre fossila bränslen i sin produktionsmix under 2014. Koldioxidintensiteten räknas genom att dela den totala mängden utsläpp koldioxidekvivalenter (växthusgaser) från el- och värmeproduktion med den totala mängd eloch värmeproduktionen för hela året. Alltså: x ton CO2 ------------------------------------------ = x gram CO2e/kWh x GWh producerad el och värme 53 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Så här räknar vi på utsläpp. 1. Investeringar som det senaste året har tagits i drift i de olika E.ON-verksamheterna sammanställs. 2. Utsläppsminskning för varje investering beräknas. Är 4 miljoner ton koldioxid mycket? Ja, det motsvarar faktiskt 1,5 miljoner bilars genomsnittliga årliga koldioxidutsläpp. Drygt 40 miljoner bilresor tur och retur mellan Malmö och Göteborg. Det är också med så mycket som vi mellan åren 2006-2015 vill ha minskat de globala utsläppen av växthusgaser. Detta mål var vid slutet av 2014 nästan uppfyllt. Genom investeringar i energieffektivisering och förnybar energi. Till exempel lösningar för smartare och hållbarare transporter. Vägtrafiken står nämligen för en tredjedel av Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp. Det vill vi ändra på! 3. De totala siffrorna för alla verksamheter i E.ON Norden räknas samman, även för elproduktion från anläggningar (såsom vattenkraft, vindkraft och kärnkraft) som organisatoriskt rapporterar till koncernens huvudkontor i Tyskland. Exempel på beräkning: • En investering i en vindkraftpark ger ett engångsbidrag till koldioxidminskningen genom att jämföra en planerad årsproduktion av el med utsläppet från motsvarande mängd genomsnittsel från en blandning av energikällor. • Ersättning av ett bränsle med ett annat som är mer energieffektivt, förnybart och/eller fossilfritt. I detta fall går det att beräkna utsläppsminskningen lite mer exakt utifrån planerad normaldrift. Klimatmålet 2006 - 2014 Nära att uppnå klimatmålet – Årlig minskning av globala växthusgasutsläpp ton - 4 000 000 - 3 500 000 - 3 000 000 - 2 500 000 Under perioden 2006-2015 har vi i Norden ett långsiktigt mål att minska de globala utsläppen av så kallade koldioxidekvivalenter, växthusgaser, med 4 miljoner ton. Totalt 2014: - 3 895 489 - 2 000 000 Mål 2015: - 4 000 000 - 1 500 000 - 1 000 000 - 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 54 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Biobränsle i Örebro minskar globala utsläpp. Investeringar som leder till minskningar av globala växthusgasutsläpp Historiskt har främst större investeringar inom kärnkraft, vattenkraft, värmekraft och vindkraft bidragit till att uppnå målet att minska de globala utsläppen med 4 miljoner ton växthusgaser. Under 2014 har en rad olika investeringar inom värme, vattenkraft och gas bidragit, bland annat: • • • En ny driftsatt biobränslepanna vid Åbyverket i Örebro (84 kton minskning CO2) Effekthöjning inom vattenkraften (14,5 kton minskning CO2) Nyförsäljning av fordonsgas (10,7 kton minskning CO2) Örebro har ett av Sveriges mest utbyggda fjärrvärmenät. Merparten av värmen kommer från Åby kraftvärmeverk som togs i drift 1960. Tre av verkets pannor klassades för drygt fem år sedan som uttjänta och ersattes 2013 av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Betydande positiva effekter av denna miljardinvestering syns nu i klimatstatistiken. Åbyverkets bidrag är det enskilt största till E.ONs minskade globala växthusgasutsläpp under 2014: totalt 84 000 ton. Beräkningen bygger på en jämförelse med utsläpp från oljeeldade pannor som hade varit alternativet till den nya biobränslepannan. Huvuddelen av biobränslet kommer från närområdet, vilket dels minskar miljöpåverkande transporter, dels ökar antalet arbetstillfällen i regionen. Med Bio70, som satsningen kallas, ökar även mängden värme och el producerad med förnybara bränslen i Sverige. Det bidrar därmed till kommunens egna hållbarhetsmål – att reducera invånarnas klimatfotspår med 40 procent till 2020. 55 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Miljö-och klimatfrågor som innovationskraft. Magnus Pettersson Miljöchef E.ON Sverige Miljö är ett brett område som kräver en stor portion kontinuerlig kontroll och löpande myndighetskontakter. Men för E.ON Sveriges Miljöchef Magnus Pettersson handlar arbetet också om att koppla miljöfrågor till affärsutveckling. Att kunna göra fler positiva ekologiska fotavtryck – samtidigt som de negativa avtrycken minimineras. Magnus, beskriv vad du gör. Jag driver vårt interna miljöarbete, följer upp det vi har åtagit oss och säkerställer att vi följer lagar och krav. Ett viktigt område är att införliva ny lagstiftning i verksamheten. Vi har också ett särskilt fokus på att minska miljörisker och undvika miljöincidenter. Detta är grunden för miljöarbetet i den dagliga verksamheten, ute i våra anläggningar och på våra kontor. Den storskaliga elproduktionen, såsom vattenkraften och kärnkraften, tillhör ansvarsmässigt E.ONs globala organisation och styrs från Tyskland. Men vi samarbetar med deras miljöansvariga lokalt i de svenska delarna. Det låter omfattande… Ja, vi arbetar systematiskt utifrån standarden ISO 14001. Vi på miljöenheten har även en roll som controller, med koll på allt dataunderlag inom miljöområdet. Därigenom kan vi samarbeta med andra enheter för att bidra till affärsutveckling – genom att påvisa miljöaspekter. Till exempel arbetar vi tillsammans med våra innovationskollegor i nya projekt för att göra miljöriskbedömningar och ta fram checklistor för intern kontroll. I själva produktutvecklingen är det viktigt att miljöhänsyn tas från början. Inte bara så att produkten inte påverkar negativt, utan också för att se om det finns innovativa sätt att utveckla produkter som hjälper miljö och klimat i positiv riktning. Vi har valt att fokusera på tre områden: minska utsläpp av växthusgaser, arbeta med energieffektivisering samt att minimera våra miljörisker. Nummer ett är ändå utsläpp av växthusgaser, eftersom klimatfrågan ses som mest relevant för våra intressenter utifrån den påverkan vår verksamhet har. Artikeln fortsätter på nästa sida 56 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Utsläpp Detta gör en miljöenhet • Revisioner av hur miljöarbetet efterlevs i olika delar av bolaget • Hantering av avvikelser, incidenter och risker som rapporteras in • Tar fram förbättringsförslag för att ytterligare minska miljörisker, bli mer resurseffektiva och klimatsmarta Romel Makdessi, Gloria Raushill och Magnus Pettersson Vilka miljömål gäller för 2015? För 2015 ligger det nordiska klimatmålet kvar. Men vi kompletterar med flera mål kring klimat och energieffektivisering med koppling till produkter och tjänster som stödjer klimatsmarta val för kunderna. Till exempel vår smarta elmätare 100Koll, grön fjärrvärme, och Energidirigenten för fastigheter. Vilken miljönytta kan de bidra med? Det är sådant vi också behöver mäta, vid sidan av vår egen verksamhets miljö- och klimatpåverkan. Hur vet ni vad som är mest relevant? Mycket för att vi i större utsträckning använt oss av omvärldsanalys för att få fram fokusområden för våra mål och handlingsplaner. I grunden ligger våra betydande miljöaspekter, men de kompletteras av kunskap om kommande lagstiftning, förväntningar från externa intressenter, resultat från riskbedömningar och revisioner och krav från koncernledning. En viktig input var den intressentanalys som genomförts för hållbarhetsredovisningen. Vi har fört in ett tydligare kundperspektiv i miljömålen tack vare mer kunskap om vad omvärlden förväntar sig av oss. Vad som är mest relevant. Även interna undersökningar bland medarbetare på E.ON ger oss bra feedback. Dialogerna fortsätter för att vi ska kunna göra mer – och göra rätt. Och vilka är utmaningarna? Ett dilemma som miljöenheten upplever är att förklara för omvärlden – och medarbetare – hur ett energibolag gör störst global miljönytta och samtidigt minimerar lokal miljöpåverkan. Ibland går intressen isär och kompromisser måste göras. Vi behöver därför jobba med att höja kompetensen inom hela miljöområdet. Det är en utmaning när global nytta för klimatet kan stå mot lokala intressen. Vilka faktorer är avgörande? Lagstiftning är det viktigaste styrmedlet för miljöarbete. Men också ekonomiska incitament samt krav från politiken och kunder påverkar beslut och agerande. Som samhällsaktör förväntas E.ON vara tekniskt innovativa för en hållbar samhällsutveckling. 57 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Inga allvarliga miljöolyckor 2014. E.ONs långsiktiga arbete med riskhantering ger resultat. Under 2014 inträffade inga allvarliga miljöolyckor i verksamheterna som rapporterar till E.ON Sverige. Miljöenheten har systematiskt genomfört riktade miljöriskbedömningar på anläggningarna, analyserat tidigare miljöincidenter, riskobservationer och resultat från revisoner. Nya gemensamma arbetssätt införs Detta gör att förebyggande initiativ har kunnat tas. Under 2014 har dessutom gemensamma sätt att hantera incidenter och riskobservationer tagits fram för hela det så kallade HSSE-området (hälsa, säkerhet och miljö). – Vi har mycket att lära av varandras processer och metoder. Ett område som vi har fokus på är att få upp rapporteringsviljan. Att inte enbart rapportera när det väl händer något, utan att också rapportera riskobservationer och tillbud. Det är då vi kan arbeta bättre i förebyggande syfte, säger Romel Makdessi. Han berättar att det till exempel har startats ett projekt för bättre oljehantering, efter analys av rapporterade incidenter och riskobservationer. Det ska leda till nya minimikrav för oljehantering inom E.ON. Miljö – Utsläpp 58 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Mer förnybart. Mer hållbart. E.ON satsar brett på förnybara energikällor, både genom anläggningar som drivs helt i egen regi, och där vi utbyter expertis med våra partners. Med gränsöverskridande investeringar skapar vi synergieffekter som kommer samhället, våra kunder, miljön och vår affär till nytta. Förnybara energikällor tas tillvara av exempelvis vattenkraft, solenergi och vindkraft. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge tillväxten är lika stor som avverkningen. Hit räknas också biogas, det vill säga gas som vi kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. Läs mer om vattenkraft Läs mer om solenergi Läs mer om vindkraft Miljö – Förnybart 59 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Mer vatten, mer kraft, mer energi. Vattenkraft är en förnybar energikälla som står för nästan hälften av Sveriges elproduktion. Dess reglerförmåga möjliggör att andra förnybara energikällor, såsom vindoch solkraft, kan byggas ut utan att leveranssäkerheten äventyras. Miljö – Förnybart Upprustning ger mer förnybart Dammsäkerhet går före – Upprustning av turbiner och generatorer för effekthöjningar och produktionsökningar är en del av arbetet, berättar Erica Utter, miljösamordnare på E.ON Vattenkraft. Andra åtgärder för energieffektiviseringar är att minska den egna förbrukningen av energi i kraftverken. Det har även genomförts försök att minska energiförbrukningen från uppvärmning av så kallade utskovsluckor i kraftverken, men i det arbetet krävs noggranna riskbedömningar för att inte riskera dammsäkerheten. Luckorna riskerar nämligen att frysa fast vintertid om de inte värms upp. – Tidigare tänkte vi inte på att hitta energitjuvar i vattenkraftsanläggningar eftersom vi ju producerar egen el. Den attityden är borta och vi gör mycket för att minska förbrukning och återanvända energi, säger hon vidare. – Balansen mellan dammsäkerhet och energibesparingsåtgärder gör att en del anläggningar istället ökar sin energiförbrukning. Till exempel när värme tillförs betongdammar Energiinventeringar har genomförts vid ett flertal kraftverk för att öka dammsäkerheten, förklarar Erica Utter. För att öka mängden förnybar energi från vattenkraft och och åtgärder som genomförts är värmeåtervinning från därmed minska klimatpåverkan effektiviseras produktionen generatorer och transformatorer, liksom justeringar på i de befintliga kraftverken. Under 2014 genomförde E.ON belysning, temperaturinställningar och ventilation. effektiviseringsprojekt som totalt gav en ökad årlig produktion av förnybar energi med 31 GWh, vilket mot– Vi vill ha slutna kretslopp för att få ut så mycket förnybar Läs mer om vattenkraft svarar förbrukningen av el för drygt 6 000 svenska hushåll. energi till marknaden som möjligt. 60 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Förnybart Solenergi på frammarsch. Potential i ljusets kraft. Fler exempel på hur E.ON har hjälpt till att ta till vara på solenergi: • • Forskningsanläggningen MAX IV i Lund – en 650 kvadratmeter stor solcellsanläggning som beräknas producera cirka 85 000 kWh el per år. Det är den största affären hittills när det gäller solceller. Fastighetsbolaget Klövern – 600 kvadratmeter solpaneler på en anrik fastighet i centrala Norrköping. Den beräknas årligen producera 88 000 kilowattimmar el, en tredjedel av totala behovet. Hyresgästerna kan dessutom njuta av extra grönska på sina tak som är belagd med så kallad sedum som kyler byggnaden sommartid, samtidigt som växtligheten gynnar den biologiska mångfalden. • Centralskolan i Svalövs kommun – En 146 kvadratmeter stor solcellsanläggning. Den beräknade årliga produktionen på 15 600 kilowattimmar, det vill säga ungefär motsvarande årsförbrukningen i en villa, uppnåddes några veckor före utsatt datum. • Solstaden Järva i Stockholm – 120 kvadratmeter solceller till den nya stadsdelens fastigheter. Solens energi är grunden för allt liv på jorden och är den mest kraftfulla energikällan vi har. Dessutom är den förnybar och orsakar inga utsläpp i själva driften. Solceller och solfångare är de tekniska hjälpmedel som idag finns för att ta till vara på solenergi och använda den till både el och värme. Globalt pågår idag intensiv forskning för att ännu mer effektivt kunna använda den stora mängd energi som dagligen alstras av solen. Fönster eller mobildisplayer som fungerar som solceller, flygplan eller tåg som kör på solkraft – allt detta är inom räckhåll tack vare intensivt utvecklingsarbete på ledande universitet. Solens utmaningar För solenergi och andra förnybara energiformer är lagring och transport – utan att riskera massiva energiförluster – fortfarande stora utamningar. Även E.ON deltar i och följer forskningen för utbyggnaden av solenergi. Spa med solkraft Eller varför inte göra som Dan och Judith Svensson. De driver ett ekologiskt spa med hjälp av solen. Genom att placera solcellerna på ett optimalt sätt, får solcellerna en extra skjuts även på vintern – genom att allt ljus reflekteras på snön och tas upp av solcellssystemet. Läs mer om solenergi, solceller och solfångare Läs mer om egen produktion av solkraft 61 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Förnybart Vindkraft – utbyggnad trots utmaningar Sverige har ambitiösa mål om utbyggnad av vindkraft. Låga certifikat- och elpriser bidrar dock till att investeringarna riskerar bli osäkra. Men Anette Blücher, chef för affärs- och projektutveckling på E.ON Wind, är hoppfull. – Jag tror på nya produkter som gör kunderna delaktiga i utbyggnaden, säger hon. E.ON-märkt vindkraftsel till 200 000 hushåll I Sverige har E.ON totalt 80 vindkraftverk: 64 på land, 16 till havs. Rödsand med sina 90 turbiner ligger i Danmark. De svenska verken producerar cirka 500 GWh varje år, vilket motsvarar hushållsel till ungefär 92 300 hem. Med Rödsand inräknat kan vindkraften från E.ON Sverige försörja 200 000 hushåll. Att bygga vindkraft innebär stora kostnader, cirka 10-13 miljoner kronor per megawatt på land och ungefär dubbelt så mycket för havsbaserad vindkraft. Investeringarna ska bäras av försäljningsintäkter och statliga elcertifikat. Det fungerar så att för varje producerad megawattimme får producenter av förnybar energi sedan 2003 en subvention, ett certifikat, vars storlek bestäms genom mäkling mellan marknadens aktörer. Låga el- och certifikatpriser För tillfället är dock både el- och certifikatpriser låga, vilket gör de affärsmässiga riskerna stora för vindkraftsutbyggnad. – Marknaden är utmanande och vi anstränger oss till det yttersta för att hålla budget och satsa på riskfria projekt, säger Anette Blücher. Bygga vindkraft kräver tålamod Från projektstart till färdigt verk brukar det ta cirka fyra år, av tillståndsprocesser, naturundersökningar, information till omgivning och utrymme för överklaganden. Ju mognare marknaden blir desto fler överklaganden kommer in. Att kommuner lägger in veto mot projekt förekommer också. – De allra flesta gillar idén med förnybar energi, men över hela Europa möts vindkraftsprojekt ofta av ett ”not in my backyard”-argument – vilket vi försöker bemöta med uppriktig information. Det här handlar om stora anläggningar så det är rätt att tillstånden prövas av objektiva myndigheter. Artikeln fortsätter på nästa sida 62 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Förnybart Anette Blücher Ökar mest i världen Vindkraft är trots utmaningarna den förnybara energikälla som ökar mest i världen. Sverige har satt upp ett nationellt mål om att öka produktionen till cirka 15 terawattimmar år 2020, vilket skulle motsvara närmare 12 procent av elproduktionen. Utredningar om nya finansieringslösningar pågår också, nationellt och internationellt. – Jag ser även vägar för oss som bolag att skapa nya produkter, som gör kunderna delaktiga i utbyggnaden. Kanske kan det handla om smarta nät, mikroproduktion eller möjligheter att investera i nya anläggningar. Småskaligt kompletterar det storskaliga i framtiden E.ON i Sverige producerar idag tillräckligt med vindkraft för att försörja över 200 000 hem med hushållsel, genom 14 vindkraftsparker på land och två till havs: Kårehamn som invigdes för 1,5 år sedan (se separat artikel) och Rödsand, utanför danska Rödby med hela 90 turbiner. Näst på tur står Åliden utanför Örnsköldsvik, där E.ON under nästa år hoppas kunna påbörja byggandet av 12 turbiner, med en total kapacitet på 48 megawatt. Innan dess ska också en något mindre anläggning tas i drift, i Hyllie, Malmö. – Där ska en turbin bidra till energiförsörjningen i området. Malmö har höga mål om närproducerad energi och det känns kul att hjälpa till med det. I framtiden tror jag att vindsnurror kommer att vara en naturlig del av stadsbilden. Småskalig produktion kommer att komplettera den storskaliga, avslutar Anette Blücher. Läs mer om vindkraft 63 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Förnybart Medvind för Kårehamns vindkraftspark. 16 turbiner och en kapacitet på 48 MW. Vindkraftsparken Kårehamn, nio kilometer ut från den öländska kusten, är störst i sitt slag i den svenska delen av Östersjön. Efter ett och ett halvt år i full drift kan platschef Staffan Martinsson konstatera att Kårehamn fått en bra start. – Första året överträffade vi prognoserna med 8 procent. Parken gav 195 GWh jämfört med förväntade 180 GWh, säger Staffan Martinsson, som varit med sedan de första fundamenten sattes i havet i maj 2012, och nu är en av tio som arbetar vid anläggningen. Kårehamns produktion motsvarar två tredjedelar av hela Ölands totala årsförbrukning. Gynnsamma vindar på i genomsnitt 8,4 sekundmeter är en förklaring till det goda resultatet. Tillgängligheten är en annan. Tillgänglighet: 99,3 procent – Tack vare att vi alltid har skickliga tekniker på plats och bara har 20 minuters båtresa ut till parken har vi kunnat hålla turbinerna igång 98,65 procent av tiden under första året. Och när vi nu finjusterat efter inkörningsperioden konstaterar vi att tillgängligheten under sista kvartalet 2014 låg på hela 99,3 procent. Framöver väntar förebyggande underhåll och kontroller, och Staffan Martinsson känner att han har vind i seglen. – Det är kul att få arbeta med förnybar energi på den här skalan. Nästan alla jag möter här på Öland är positiva till vindkraft. Kanske beror det på att vi jobbat mycket med information, tagit ut folk i vår båt så att de fått se anläggningen på plats. 64 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Klokare användning av resurser – från belysning till resor. Hur vi använder naturens resurser för att driva E.ONs verksamheter gör stor skillnad på miljö- och klimatpåverkan. Det handlar om att så långt som möjligt arbeta med effektivisering, återanvändning och smarta system. Oavsett om det gäller kraftuttag från vattendrag, olika slags bränslen för att generera värme, avfallshantering eller tjänsteresor. En god resursanvändning handlar om att skapa kretslopp för att minska nya uttag av naturens ändliga resurser och minimera ekologiska fotavtryck. Om att tänka och agera smart. Om att utnyttja tillgängliga resurser ännu bättre. I E.ONs produktion av el och värme gör vi detta ofta genom att installera ny teknik och att byta ut råvaror, såsom bränsle. Men också om att låta olika system samverka bättre. Lika mycket som E.ON hjälper kunder att bli mer energismarta, behöver vi se till att jaga tjuvar som slukar kilowatt. I produktionen och i fastigheter. Mycket handlar om beteendeförändringar och att få varje enskild medarbetare att se vad som går att påverka. Från belysning och avfall, till resor. Miljö – Resursanvändning 65 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Resursanvändning E.ON minskar ekologiska fotavtryck i egna fastigheter. Optimerad avfallshantering med Waste Refinery. Ett sätt att minska uttaget av ändliga naturresurser är genom att använda energiinnehållet i avfall på bästa sätt. Waste Refinery är ett initiativ som verkar för att med rätt kunskap och teknik uppnå en optimal resurshantering och energianvändning av avfall. E.ON är tillsammans med andra representanter från näringslivet, samhällsaktörer och forskningen med i denna samverkan kring avfall. Waste Refinery inrättades vid SP Statens Tekniska Forskningsinstitut 2006 med syftet att systematiskt utvärdera, utveckla, demonstrera och integrera olika tekniker för effektiv energi- och resursutvinning av avfall. Det övergripande målet är att bidra till en effektivare avfallshantering som långsiktigt bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen. E.ON Fastigheter har satt upp ett riktigt tufft miljömål för sig själva: 43 procent av kontorsavfallet ska gå till återvinning istället för förbränning. Förra året slängde E.ONs största kontor (Örebro, Norrköping och Malmö) totalt 134 ton kontorsavfall. Det är en minskning med nästan 30 tusen kilo jämfört med 2013. Av detta gick 41 ton till återvinning. 31 procent av det samlade avfallet E.ON-medarbetare genererat på kontoren blev till ny råvara och nya produkter. Och 69 procent gick till energiåtervinning. – Detta är ett bra resultat, men det kan bli bättre, säger Kent Jerlström som driver avfallsfrågan på E.ON Fastigheter. Den största delen av det som återvanns, närmare bestämt 20 ton, utgjordes av kontorspapper som kan återvinnas fem till sju gånger. Det kontorspapper som E.ON återvann under 2014 motsvarade 280 träd. När det gäller glas återvinns eller återanvänds ungefär 90 procent av allt glas som används i Sverige och från E.ON skickade vi fyra ton till återvinning. Vi har även återvunnit plast motsvarande 336 000 nya blomkrukor, närmare bestämt 5 ton. 66 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Resursanvändning Allt mer återvunnen energi värmer våra hus. Centraliserad värmeproduktion är resurseffektivt eftersom man då kan ta tillvara på samhällets restprodukter. Av spillvärme från till exempel industrier eller av avfall gör vi återvunnen energi. Avfallshierarkin E.ON tar hand om restprodukter efter avfallshierarkins principer. Avfallshierarkin innebär att mängden avfall i första hand ska minska, i andra hand återanvändas och i tredje hand återvinnas. Först i fjärde hand blir avfallet till en resurs som kan användas för att producera värme och el. Mycket energi runt omkring oss har tidigare bara försvunnit rakt ut i luften utan nytta. Till exempel värmen från kyldiskarna i mataffärerna eller från det allt växande antalet serverhallar runt om i landet. Och värmen från industrierna förstås. Idag har vi möjlighet att nyttja denna spillvärmeenergi på ett resurseffektivt sätt, i vårt fjärrvärmesystem. E.ON Värmes fokus är att ”Energi ska göra nytta” genom att maximera de resurser vi har till hands i samhället. Även vårt avfall från industrier har ett energiinnehåll som är resurssmart att använda till värmeproduktion. Detta gäller enbart avfall som inte kan återbrukas eller återanvändas. Avfallshierarkins principer är centrala för E.ON Värme. – Våra fjärrvärmenät blir allt mer dynamiska och är en central byggsten i morgondagens energilösningar i den hållbara staden, säger Stefan Håkansson, VD för E.ON Värme. Ett annat sätt för värmeproduktionen att bli mer varsam med naturens resurser är att öka andelen förnybart bränsle. I både befintliga värmeanläggningar och genom investeringar i utbyggnaden av fjärrvärmen. E.ON Värme tittar också allt mer på olika möjligheter att lagra energi och använda den senare; allt för att resursoptimera. – Vi kan till exempel optimera energisystemet över året, genom att lagra energi i form av värme eller kyla i exempelvis borrhål eller akvifärer. Detta kallas geotermiska lagringsmöjligheter. E.ON bygger också flera nya värmeverk och i dessa är det förnybart, som träflis, pellets eller bioolja som gäller. Under 2014 togs den nya anläggningen i Åkersberga i drift, Sandkilsverket, där vi eldar enbart förnybara bränslen. Och 2016 kommer Täby Värmeverk vara färdigbyggt och bidra till mer värmeproduktion från förnybara källor. 67 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Resursanvändning Satsning på förnybara bränslen till värme i Stockholm. E.ON Värme har fjärrvärmeverksamhet i sju kommuner i Stockholmsområdet. E.ONs största fjärrvärmeinvestering under 2014 gjordes i Åkersberga i form av en helt ny anläggning. I Täby byggdes stamnätet för fjärrvärme klart under 2014, vilket medför att fler hushåll i Täby nu har möjlighet att få fjärrvärme från helt förnybara bränslen. Värmeproduktionen i Stockholm är ålderstigen och här finns större andel fossila bränslen än i övriga landet. Detta är E.ON nu med om att förändra. Eldningsolja har bytts ut till bioolja på flera ställen och där det är möjligt satsas på nya anläggningar. Åkersberga Drygt 140 miljoner kronor har E.ON Värme investerat i den nya fjärrvärmeanläggning som byggdes i Åkersberga. Här investerade E.ON i en ny biobränsleeldad panna, pelletspanna samt spets- och reservproduktion. reducerar utsläppen av växthusgaser, säger Thomas Nyberg, produktionschef i Stockholm för E.ON Värme. Järfälla Även i Bro pågår byggnationer för fullt. Här investeras i en ny biobränslebaserad anläggning och en sammanbyggning av två separata fjärrvärmenät; allt för att sänka produktionskostnaderna och öka leveranssäkerheten. Det planeras vidare även för en ny biobränslebaserad produktion i Täby. – Det är ett av våra allra viktigaste – Åkersberga är ett av flera tillväxtområden i tillväxtområden just nu, säger Teresa Stockholm och kommunen räknar med att Mattisson, affärschef i Stockholmför E.ON dagens 38 000 invånare kommer att öka Värme. Men det är fler områden som växer. markant. Med en växande befolkning växer I Järfälla kommun till exempel, där vi har vårt även efterfrågan på fjärrvärme, vilken vi största fjärrvärmenät, är vi igång och möter med nya anläggningen. I och med att ansluter bostäder i området Barkaby. Och produktionen är biobränslebaserad sänker vi kommunen planerar för ytterligare 14 000 dessutom produktionskostnaderna och nya lägenheter fram till 2030. 68 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och fauna på traven. Längs kilometerlånga elledningar i naturen, vid vattendrag och runt om vindkraftsparker. Enligt Naturvårdsverket är cirka fem procent av Sveriges djur, växter och svampar så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Även några av E.ONs verksamheter har potentiell påverkan på djur och natur. Det kan gälla fiskebestånd i älvar, fladdermöss som störs av vindkraftverk och insekter i skogsavfall. Nära samarbeten med myndigheter och kontinuerliga studier vid till exempel vattenkraftverk och vindkraftsparker gör att negativ påverkan minimeras. Samtidigt har E.ON också initierat flera projekt för att öka den biologiska mångfalden på platser där vi verkar. Miljö – Biologisk mångfald 69 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Biologisk mångfald Unik artrikedom längs ledningsgator. Granspira, smörbollar, hasselmöss och kärrspindlar. Det är några av de arter som växer och lever i den helt unika miljön som finns i ledningsgatorna. 2011 inledde E.ON Elnät och Länsstyrelsen i Jönköping ett samarbete med syfte att främja den biologiska mångfalden i länets ledningsgator. Många av de gamla ängs- och betesmarkerna har växt igen sedan de övergivits, vilket förstör betingelserna för många växter och djur. Dessa arter har istället letat sig till ledningsgator som erbjuder en öppen miljö tack vare det återkommande röjningsarbetet. Under tre års tid har Länsstyrelsen i Jönköping inventerat och kartlagt naturvärden i E.ONs ledningsgator inom regionnätet. Totalt har 166 platser identifierats som värdefulla ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. På dessa så kallade biotoper har sällsynta växter och djurarter hittat den perfekta miljön för sin fortlevnad. – På senare tid har vi upptäckt att infrastrukturmiljöer, som till exempel ledningsgator, innehåller en hög artrikedom, berättar Kristin Norkvist, naturvårdare och projektledare på Länsstyrelsen i Jönköping. 70 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Biologisk mångfald Vindparker ger gröna oaser. E.ON Wind har satt som mål att öka den biologiska mångfalden vid samtliga vindkraftsparker i Sverige, totalt elva stycken. Mitt i skogen, långt från allmänna vägar, finns en unik möjlighet att berika orörd natur. I samarbete med markägare och ekologiexperter planeras för att tidigt göra inventering av artbestånd och miljön. Även kulturhistoriska värden inkluderas, såsom bevarande av kulturminnen och ängsmarker. – En miljökonsekvensbeskrivning görs förstås alltid när vi projekterar för vindkraft och vi gör regelbundna inventeringar av till exempel fåglar och fladdermöss. Men nu vill vi göra mer, berättar Erica Lindell, miljöchef på E.ON Wind. Allt började i Lilla Edet När E.ON arbetade i skogen med att röja för vägar och byggnation för vindturbinerna bjöds kommunekologen in för att planera för en grön oas runt turbinerna. Kaprifoler och nyponrosor planterades, död ved lämnades kvar för att ge insekter bostäder och ekar frilades. – Även grusvägarna och kranplatserna som vi behöver för att komma till vindkraftsturbinerna vid service har visat sig vara bra miljöer för till exempel örter som inte kan växa någon annanstans. Till dessa lockas bina. Också ödlor trivs på soliga steniga platser, berättar Erica Lindell vidare. Många markägare Av projektet i Lilla Edet drogs en del lärdomar som nu ska leda till en bättre handlingsplan för kommande arbete med biologisk mångfald. Bland annat behövs bättre skydd av sådant som är nyplanterat och ibland behöver kompromisser göras. – Det finns många intressen att ta hänsyn till. Ibland kan det vara bättre att arbeta med biologisk mångfald en bit bort från vindkraftsparken. Det behöver vi komma fram till i samarbete med markägarna, som kan vara många, konstaterar Erica Lindell. 71 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Biologisk mångfald Vi bygger 15 mil fria vandringsvägar. All elproduktion innebär någon form av miljöpåverkan. För vattenkraftens del handlar det framför allt om påverkan på fisk och biologisk mångfald i det utbyggda vattendraget. Minskad vattenföring, förändrade vattenmiljöer och att dammarna utgör hinder för de arter som vill passera uppoch nedströms är några exempel. E.ON arbetar kontinuerligt med att minska denna påverkan. Ett sätt är att bygga passager förbi dammar eller att hindra fiskar från att skadas i kraftverkens turbiner. Ett annat kan vara att anpassa flöden och regleringar efter naturens önskemål. Eftersom många åtgärder påverkar möjligheten att producera förnybar el eller minskar vattenkraftens viktiga reglerförmåga så måste samtidigt en avvägning ske. Ny rapport E.ON arbetar intensivt tillsammans med berörda myndigheter och forskare med att välja ut och prioritera de vattendrag och kraftverk där åtgärder gör störst nytta i förhållande till påverkan på produktionen. Som ett led i detta presenterades i september 2014 en ny rapport om miljöåtgärder i vattenkraften. Den togs fram av miljökonsultföretaget ÅF i samarbete med professor Jesper Stage och tittade på förutsättningarna för miljöförbättrande åtgärder i två utbyggda, men till karaktären väldigt olika, vattendrag: Mörrumsån och Ångermanälven. Prioriteringar måste göras Fokus för rapporten har varit att undersöka vilka reproduktionsområden för laxfisk som kan skapas och vilka samhällsekonomiska konsekvenser åtgärderna får. Rapporten landade i liknande slutsatser som ”Strategier för åtgärder i vattenkraften” från Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten, som presenterades i juni 2014: Att miljöintresset behöver vägas mot energiintresset – och prioriteringar måste göras. Artikeln fortsätter på nästa sida För att skapa nästan 15 mil fria vandringsvägar i övre Faxälven bygger E.ON nu tre omlöp. Det första, i Norrströmmen, blev klart under 2014 och arbetet med nästa har påbörjats. 72 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Biologisk mångfald – I vissa vattendrag bör energiintresset ha företräde då det ger störst samhälls- och miljönytta genom att bidra med förnybar el utan att påverka klimatet. ÅFs rapport visade tydligt att miljöåtgärder i Ångermanälven får väldigt stor påverkan på den förnybara elproduktionen, samtidigt som effekterna av åtgärderna är begränsade. I Mörrumsån däremot kan vissa åtgärder göra stor nytta för den biologiska mångfalden med relativt liten påverkan på elproduktionen, säger Jonas Andrén, kommunikationschef på E.ON Vattenkraft. Oväntat bestånd av målarmussla ska inventeras I samband med att ett kraftverk vid Högsby i Emån förra året skulle rustas upp upptäcktes oväntat att ett bestånd av den rödlistade tjockskaliga målarmusslan fanns i den konstgjorda intagskanalen. Delar av kanalen torrlades med följd att en del av musslorna dog. För att undvika att liknande händelser inträffar i framtiden och för att skaffa bättre kunskaper om förekomsten av målarmusslan i Emån kommer E.ON att bekosta en utförlig inventering sommaren 2015. – Vår förhoppning är att med hjälp av denna kunskap kunna hitta sätt att hjälpa och förstärka beståndet berättar Johan Tielman, miljöchef på E.ON Vattenkraft. Om E.ONs vattenkraft E.ON är den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige med 77 hel- och delägda vattenkraftverk, från Lycksele i norr till Kristianstad i söder. Kraftverkens sammanlagda normalårsproduktion är 8 terrawattimmar med en installerad effekt på 1 700 megawatt. Kraftverken styrs och kontrolleras från en driftcentral i Sundsvall. E.ONs minsta vattenkraftverk, Karlslund i Svartån, har en normalårsproduktion på drygt 1 gigawattimmar. Det största kraftverket, Hjälta i Faxälven, producerar ett normalt år drygt 1 000 gigawattimmar. 73 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Miljö – Biologisk mångfald Miljö Checklista ger ansvarsfulla inköp av biobränslen. Biobränsle är ett förnybart alternativ som används allt mer. Men för att vara hållbart i hela kedjan behöver bland annat transporter och skydd av biologisk mångfald ses över. E.ON har därför tagit fram ett arbetssätt för att säkerställa att leverantörer av biobränsle agerar anvarsfullt. E.ON är en av Sveriges största uppköpare av biobränsle i Sverige. Det vill säga skogsbränslen, returträ, pellets, torv och biprodukter från sågverksindustrin som används till värmeproduktion. – Hållbarhetskraven på biobränslet har funnits länge. Nytt är att vi nu diskuterar och följer upp kraven på ett helt annat sätt, säger Jonas Torstensson, som arbetar med affärsutveckling av biobränsle på E.ON Värme. Han förklarar vidare att det idag inte finns något system som täcker certifiering av biobränslen. Att arbeta efter vår nya policy är ett sätt för E.ON att ta sitt ansvar ett steg längre, tills dess att en övergripande certifiering är framtagen. Som energibolag är E.ON unikt med detta. Jonas Torstensson berättar att E.ON numera en gång per år sätter sig med leverantören och går igenom ett antal frågor. – På så vis får vi svar på hur leverantören lever upp till våra krav, samtidigt som samtalet ger möjlighet till en bra diskussion kring miljö och hållbarhet. Till hösten planeras en första revision på en av leverantörerna för att se hur E.ONs policies följts. Mängd och fördelning av biobränsleleveranser 2014 Mängd och fördelning av biobränsleleveranser 2014 2,4 % Bioolja 3,7 % Torv 10,5 % Förädlade bränslen 16,9 % Returträ 66,5 % Skogsbränsle och biprodukter Total mängd energi 2 367 GWh (~2,4 TWh) 74 75 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa Med människan i huvudrollen. Energi är mycket mer än kilowattimmar, Volt och Ampere. Även i våra vardagliga liv som människor behöver energi göra nytta. Vi talar allt oftare om positiv eller negativ energi, ladda de egna batterierna, äta rätt sorts energi och att träna eller jobba smart för att bli energieffektiva. För att leva ett bra liv, helt enkelt. Bakom smart teknik finns innovativa medarbetare. Bakom användarna av appar med koll på energiförbrukning finns medvetna kunder. Bakom framtidens småskaliga energiproducenter finns enskilda individer. Att lyssna på och inkludera människor är en affärsmässigt viktig hållbarhetsfråga. Det kräver också att E.ON behöver ta ställning. Ta ställning för grundläggande mänskliga rättigheter, anti-diskriminering och ett öppet fritt samhälle som inkluderar alla människor. Detta ställningstagande är starkt sammankopplat med våra värderingar och hur vi gör affärer, agerar mot orättvisor och beter oss i samhälle och affärsliv. Hur vi bemöter våra medmänniskor. På hemmaplan och ute i världen. Vår verksamhet påverkar människor, och utan människor har vi ingen verksamhet. Det räcker som sagt inte med kilowattimmar. Som stort företag har E.ON stor möjlighet att påverka människors liv, hälsa, säkerhet – och energinivå. Och det gör vi i egenskap som: • Arbetsgivare • Inköpare • Leverantör • Sponsor E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som arbetsgivare En sund företagskultur skapar förutsättningar för goda affärer. Vi arbetar medvetet och strukturerat med mångfalds-, hälso- och säkerhetsfrågor. Engagerade och innovativa medarbetare är företagets viktigaste tillgång. Att E.ON är ett företag som attraherar och behåller kvalificerade och lojala medarbetare är en strategiskt viktig fråga. Uppförandekod skapar riktning E.ON-koncernen har sedan flera år en uppförandekod (Code of Conduct): principer och regler för ansvarsfullt uppförande. Ett viktigt exempel är nolltolerans mot korruption och mutor. Uppförandekoden ger oss riktlinjer i kontakter med myndigheter, kunder, leverantörer och andra intressenter. Koden är ett nödvändigt och viktigt riktmärke för handlingar i det dagliga arbetet. Uppförandekoden gäller för alla E.ON-anställda, oavsett tjänst och position. Läs vår uppförandekod Samma policy för alla Medarbetare i E.ON Sverige omfattas av vår Lika rättigheter och möjligheter policy för löner, belöningar och förmåner. Policyn gäller alla anställda, vilket är viktigt. E.ON ska vara en inkluderande arbetsplats Inte bara ur rättvisesynpunkt, utan också för där alla känner sig trygga och rättvist att främja den interna rörligheten och skapa behandlade. En öppen miljö medför dessutom mångsidig kompetens, vilket är en tydlighet för vilka regler som gäller. strategisk tillgång för koncernen och helt nödvändig för vår affärsutveckling. Ett arbete för likabehandling blir aldrig färdigt. Oavsett hur långt vi har kommit idag, finns det alltid nya perspektiv att anta, frågor att ställa och förbättringar att genomföra. Och det gör vi. Läs vår policy för lika rättigheter och möjligheter Förmåner och mervärde Med förmåner avses tillgång till tjänster och produkter som skapar mervärde för medarbetaren, utöver lön och andra ersättningar. Hos E.ON Sverige har vi samlat alla koncerngemensamma förmåner på ett ställe, i Plusvalet – en webbaserad servicetjänst för alla E.ON-anställda. Avsikten är att erbjuda attraktiva mervärden till alla medarbetare, oavsett livssituation Lönesättning och incitamentsprogram och intresse. Plusvalet erbjuder både skattepliktiga och skattefria förmåner. I det E.ON Sverige tillämpar individuell lönevalbara utbudet ingår bland annat förstärkt sättning. Arbetsuppgifter som ställer höga ersättning vid föräldraledighet, krav på självständighet, ekonomiskt ansvar, friskvårdsbidrag, fri sjukvård och mediciner ledarskap, initiativförmåga, kreativitet, upp till högkostnadsskyddet, samt ersättning specialistkompetens med mera ska premieras. till tandvård och glasögon. Dessutom finns ett incitaments-program utifrån uppsatta mål. Både generella och individuella. Till exempel premieras insatser kring säkerhet och mångfald. 76 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Pierre Makdessi Människa – E.ON som arbetsgivare Säker arbetsmiljö är A och O. Chef för Hälsa och Arbetsmiljö E.ON Sverige Ett förebyggande säkerhets- och hälsoarbete – för medarbetare, konsulter och entreprenörer – är ett prioriterat område inom E.ON. Vi har som mål att senast år 2015 halvera antalet olyckor med personskador. Det är även fortsatt fokus på våra medarbetares välbefinnande på arbetet – den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöfrågor har stor betydelse för E.ONs verksamheter. Vi arbetar proaktivt för att kunna ge alla som arbetar med, och åt oss, en trygg och säker arbetsplats. Detta arbete kallar vi Safety F1RST. 2014 var ett intensivt år för Pierre Makdessi, chef för hälso- och säkerhetsarbetet inom E.ON Sverige. Men det hårda arbetet gav också tydliga resultat. På vilket sätt har ni gjort framsteg? 2014 hade vi en positiv trend avseende olyckstalen och vi kan även se att trenden vänder i övrig statistik. Allvarlighetsgraden i olyckorna har sjunkit och vi har en bättre säkerhetskultur. Framförallt har vi fått upp engagemanget hos medarbetarna. Det har varit en lyckad resa, där utmaningen har varit att hitta ett gemensamt angreppssätt när det gäller vårt arbete med säkerhetskulturen. Vad har ni gjort för förändringar konkret? Det börjar i målsättningen att halvera antalet olyckor och dubblera antal rapporteringar. Vi har en rullande treårsplan för kontinuerliga förbättringar fram till 2016. Bland annat med hjälp av synligt ledarskap, kontinuerliga säkerhetsgenomgångar, förbättrad utredningsmetodik och implementering av olika verktyg – bland annat för psykosocial hälsa. Och konkreta resultat? Det har skett en stor förändring. Vi har 6,5 gånger fler inrapporterade händelser från verksamheten så som riskobservationer, tillbud och olyckor. Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Både chefer, medarbetare och entreprenörer ska ha en stor eloge för att vi kommit så långt. Artikeln fortsätter på nästa sida 77 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som arbetsgivare TRIF 2012-2014 Rapporteringsvilja 2013-2014 4,9 5 78 4,5 3,9 4 TRIF, ’Total Reportable Incidents Frequency’, är ett mått som utgörs av summan av olycksfall/arbetssjukdomar per 1 miljon arbetade timmar. I måttets beräkning ingår dödsfall, permanent total invaliditet, frånvaro mer än en dag (LTI), behov av begränsat arbete eller behov av medicinsk behandling. Gäller anställda, inhyrda och entreprenörer för alla E.ON-bolag i Sverige och Danmark. 3 2 1 varo 2012-2014 Antal olycksfall (TRIF) 2012-2014 Minskningen 2014 beror på ett intensifierad och fokuserat säkerhetsarbete. 0 2012 2013 2014 3 års översikt 2012-2014 TRIF 3,0 2,5 2,75 % 2,45 % 2,48 % Sjukfrånvaro 2012-2014 2,0 Procentsatserna utgör andelen sjukfrånvaro av planerad arbetstid. Siffran gäller för de bolag som ingår i RU Sweden. 1,5 1,0 0,5 0,0 2012 2013 2014 2013 37 427 11,5 2014 18 115 2 073 Riskobservationer och tillbud / Personskada = rapporteringsvilja Det totala antalet incidenter som rapporteras har ökat markant. Samtidigt som olyckor med personskador minskar. Den ökade viljan att rapportera fler "nästan-olyckor" gör att förebyggande åtgärder kan sättas in. Vilka utmaningar gäller framöver? Hur följer ni upp olyckor? Personskada inkluderar dödsfall, permanent total invaliditet, frånvaro mer än en dag (LTI), behov av begränsat arbete eller behov av medicinsk behandling. Vi har tagit fram ett nytt arbetssätt kopplat Olyckor utreds av våra arbetsmiljöRapporteringsvilja beräknas som antal inrapporterade riskobservationer och tillbud delat med antal personskador. till riskkartläggningar och riskbedömningar samordnare tillsammans med verksamheten. och nu ska det implementeras på bred Vi har rutiner och mallar för detta arbete. front i samtliga av våra verksamheter. Det är viktigt att snabbt vara på plats Det är viktigt att vi tillsammans – chefer, för att påbörja utredningsarbetet och medarbetare och entrepenörer – arbetar skapa handlingsplaner som därefter följs aktivt och systematiskt för att skapa en bra upp i våra interna forum där även högsta och säker arbetsplats. ledningen deltar. Du menar att säkerhet är en ledningsfråga? Ja, helt klart. Ledningens engagemang är jätteviktigt och det är de som är motorn i säkerhetsarbetet. En synlig och engagerad ledning som prioriterar arbetsmiljöfrågorna är grunden till allt arbete. Ibland kan det uppstå konflikter mellan effektivitet och säkerhet och det är viktigt att ledningen betonar att säkerheten alltid går före. Hur arbetar ni med entreprenörer som utför arbete åt E.ON? Nyckeltalen vi rapporterar innefattar även deras olyckor, riskobservationer och tillbud. Entreprenörerna står för den största andelen av olyckorna och vårt arbete behöver därför sträcka sig än mer dit. Men vi behöver bli ännu tydligare – hela vägen från kontraktskrivande till arbetet med Kan du ge exempel på konflikt dem ute på fältet. Effekten blir tätare mellan effektivitet och säkerhet? samarbeten och att vi visar på att E.ON premierar ett säkert arbete. Ett återkommande dilemma är när vi snabbt ska få igång leveranser efter elavbrott, oavsett orsak, utan att äventyra människors säkerhet. Vi får inte tappa fokus på säkerheten – aldrig! E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som arbetsgivare Åbyverket producerar värme från framförallt biomassa, men kan också använda kol som reservbränsle. Kolet förvaras i fyra stora silor. Eftersom det är ovanligt att kolet behöver användas blir det ofta liggande länge, vilket för med sig en risk för självantändning. Den risken elimineras genom att kolet cirkuleras, det vill säga flyttas från en silo till en annan, två gånger per år. Förändrad attityd har höjt Åbyverkets säkerhet. Ole Larsen har arbetat i många år på E.ON-ägda Åbyverket i Örebro och har själv tagit aktiv del i att skapa en bättre säkerhetskultur på arbetsplatsen. riskerna upptäcks tidigare och förslag som kommer in prioriteras – och åtgärdas. Innan olyckan är framme. mycket att vinna. Dels säkerhets- och arbetsmiljömässigt, men ofta också rent funktionsmässigt. När vi satsar på säkerhet utvecklas verksamheten positivt på flera Att till exempel klättra tre meter upp och sen plan, konstaterar Ole Larsen. balansera på en transportör för att öppna – Attityd och kultur betyder allt, förklarar Ole ett koltrimningsspjäll, det är ingen optimal Lätt att bli hemmablind E.ON Värme är ett av de bolag som har gjort Larsen som i början av sitt yrkesliv minns arbetsmiljö. Skiftlaget vid Åbyverket la därför en genomgripande resa inom hälsa och fram ett förbättringsförlag och numera sköts Många åtgärder har initierats av dem som hur han helt obekymrat tilläts klättra runt säkerhet den senaste tiden. Det syns också arbetar i driften, men utifrånperspektiv på lösa föremål och osäkrade stegar för att hela proceduren från marken. i siffrorna över både antal incidenter och behövs också. få sitt arbete gjort. Med följd att han vid ett olyckor, men också på antal inrapporterade Ett annat exempel är hetluftsventiler som tillfälle blev hängande i taket för att sedan tillbud, som är viktiga för att kunna – Det är lätt att bli hemmablind och just är placerade på ett sätt som gör att den falla tre meter. genomföra förebyggande åtgärder. därför tar vi nu mer regelbundet in fler som sätter på eller stänger av ventilen lätt Riskanalys – innan olyckan är framme kan bränna sig. Detta visade sig tekniskt ögon som tittar på verksamheten. Genom Ole Larsen har som gruppchef en nyckelroll Han förklarar att E.ON förvisso alltid att hjälpas åt att se möjligheterna till lättåtgärdat. i säkerhetsarbetet på Åbyverket. Dagligen förbättringar i anläggningarna, driver vi systematiskt har arbetat med ständiga pratar han säkerhet med kollegor. säkerhetsarbetet framåt, sammanfattar han. – Genom dessa förbättringar har vi förbättringar, men att skillnaden nu är att Som en tjatig förälder, kan det kanske upplevas. Men just att skapa medvetenhet och få medarbetarna själva att se praktiska förbättringsmöjligheter är A och O på en säkerhetsresa mot en bättre arbetsmiljö. 79 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Samma omtanke om stukad själ som stukad fot. Människa – E.ON som arbetsgivare “Ibland är det inte konstigare än att själen behöver ett plåster, konstaterar Irma Felic koordinator för hälsooch rehabfrågor på E.ON Sverige.“ Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige idag och en stor kostnad för både individen och samhället. Ändå är det lättare att prata om en stukad fot än en stukad själ. Det vill E.ON ändra på. Sverige har allt högre sjukskrivningstal på För våra chefer handlar det om att lära sig grund av stress och psykiskt ohälsa. Ändå att identifiera signaler på ett tidigt stadium upplever många fortfarande att det är svårt och arbeta med friskfaktorer genom att att diskutera problematiken på ett öppet skapa de goda förutsättningarna som gör sätt på sina arbetsplatser. att vi mår bra på arbetsplatsen, säger Irma Felic, koordinator för hälso- och rehabfrågor Därför arbetar E.ON aktivt med att öka på E.ON Sverige. kunskapen, förändra attityder och krossa tabun som finns kring psykisk ohälsa. Vi För att öka förståelsen och kunskapen bland är kropp och själ och ibland är det inte medarbetare på E.ON anordnades under konstigare än att själen behöver ett plåster. 2014 flera välbesökta föreläsningar inom psykosocial arbetsmiljö, bland annat psykisk – Förebyggande arbete med tidiga insatser i ohälsa i arbetslivet, stress, sömn och kombination med ett öppnare samtalsklimat, alkohol- och droger. Dessutom har den är en viktig framgångsfaktor när det gäller interna utbildningsportföljen setts över för att sänka sjukfrånvaron och förebygga att ta fram nya utbildningar i psykosocial ohälsa. Vi vet att vägen tillbaka till arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. arbetslivet blir svårare, ju längre tiden går. Målet är att dessa ska lanseras under 2015. 80 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som inköpare E.ON granskar leverantörer på plats. FN-principer och uppförandekoder räcker inte alltid för att garantera att människor inte far illa när produkter tillverkas eller tjänster utförs. Därför behöver förhållanden även granskas fysiskt, på plats i en fabrik eller på ett kontor i samtal med både ansvariga och medarbetare. Detta gör E.ON Sverige regelbundet. Målet att ha utfört 15 revisioner under åren 2013-2015 är på god väg att uppfyllas. Åtta kvarstår och är inplanerade. Av de som hittills har genomförts initierades en del av faktiska eller misstänkta händelser. Urvalet för övriga revisioner görs sedan utifrån en noggrann riskbedömning bland de 200 leverantörer som står för 80 procent av inköpsvolymen. Antal utförda leverantörsaudits 2013 - 2014 + mål 2015 Antal utförda leverantörsaudits 2013-2014 + mål 2015 2013 3 st 2014 5 st 2015 7 st = 15 st Artikeln fortsätter på nästa sida 2013 genomförde E.ON en granskning av den kinesiska leverantören för elmätaren 100Koll. 81 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som inköpare Fördelning leverantörer Sverige/Övriga länder 2014 3 % Övriga världen Finland Sverige Danmark 97 % Sverige Nederländerna Tyskland Schweiz Frankrike Österrike Slovenien Bilden visar den procentuella fördelningen av de leverantörer som representerar 80 procent av inköpsvolymen. – Att vi inom verksamheterna rapporterar misstänkta händelser som sedan resulterar i revisioner hos leverantörerna ser jag som ett tecken på att vårt arbete har kommit en bra bit framåt, säger Patrik Vitas, Masterdata– ansvarig på E.ON Sveriges inköpsavdelning. – Vi inleder alltid våra revisioner med en guidad tur från inkommande gods till utgående färdig produkt. Arbetsmiljö kontrolleras, exempelvis om utrymningsvägar är tillgängliga, ventilation, starka dofter, ljusförhållanden och användande av personlig säkerhetsutrustning, berättar Patrik Vitas vidare. Taiwan Fall med misstänkt orimliga arbetsvillkor har även dykt upp i Sverige. Via ett anonymt tips till E.ON under 2014 fick E.ON information att en medarbetare hos en leverantör fått svåra utmattningssymptom. – Under en revision fick vi förståelse för hur situationen uppstod och gemensamt togs beslut om hur företaget Revisionen avslutas med att en muntlig sammanfattning ska arbeta förebyggande för att minska risken för att görs för leverantören och någon vecka därefter skickas den situationen ska uppstå igen, säger Patrik Vitas. skriftliga rapporten till leverantören med begäran om att eventuell åtgärdsplan ska skickas till E.ON för godkännande. Hellre hjälpa än stjälpa E.ON har ingen målsättning att diskvalificera leverantörer – Det kan handla om att begära fram vissa dokument som Anonyma tips kan leda till granskning utan istället vill vi hjälpa dem med att ta fram bevisar att krav efterlevs. Även anställningskontrakt kan Patrik Vitas lyfter också vikten av att alltid upplysa om de åtgärdsplaner som leder till att leverantören lever upp till granskas, berättar Patrik Vitas som också själv ibland svenska arbetsmiljö– och arbetsrättseglerna för utländska E.ONs grundläggande krav inom en rimlig tid. De flesta närvarar vid revisioner världen över. leverantörer. är positiva till en revision och målet är alltid förbättring. Svenska arbetsmiljö– och arbetsrättsegler gäller Utomlands kan språket vara en barriär. – Det är dessa som gäller, oavsett var leverantören befinner Bland de revisioner som hittills genomförts finns konsulter, sig i världen. Och det kan faktiskt vara så att en fabrik – Det gäller att ha en del magkänsla för om viljan finns att tjänsteleverantörer samt turbin– och generatortillverkare i till exempel Kina har en högre standard än i Europa. förändra sig. Om det inte finns någon vilja hos leverantören till vattenkraft. Utmaningen är större för unika och Hos en fabrik i Spanien var vi med om en tidskrävande att genomföra nödvändiga åtgärder fattas beslut om att specialanpassade produkter eller tjänster för komplexa diskussion om nödvändigheten att alltid ha hjälm på sig i inte fortsätta använda dem, avslutar Patrik Vitas. projekt. Då medverkar även en teknisk expert från E.ON verksamheten. på revisionen. Han förklarar att det i de flesta fall används externa revisorer för revisioner kring hållbarhetsfrågor som säkerhet, arbetsvillkor, affärsetik eller mänskliga rättigheter. Den utomstående tredje parten hjälper då också till med att ta fram checklistor och färdiga frågor. 82 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som inköpare Skärpt kontroll från 2015. • Under 2014 inleddes ett arbete inom E.ON för att ytterligare förbättra bedömningen av leverantörer i förväg – innan kontrakt skrivs. Från 1 april 2015 ska den som beställer en produkt eller tjänst göra en bedömning om inköpet innebär låg, medium eller hög risk. • Tydligare checklistor för bedömning av risker har tagits fram. Flera faktorer är avgörande. Bland annat hälsa, säkerhet, miljö, finansiell status och var leverantören är lokaliserad geografiskt. • Samarbetet mellan olika enheter inom E.ON kommer att intensifieras för att tillsammans bättre följa upp olika typer av inköp. • Den nya processen från 2015 kommer också medföra en tydligare återkoppling från verksamheten tillbaka till inköp. Projektuppföljningar syftar till att kunna göra extra revisioner om så behövs. • Leveransutvärderingar ska göras på allt som köpts in för mer än 5 miljoner kronor. Lärdomar bidrar till att leverantörskrav förtydligas framöver. • För att underlätta kravställningar och utvärderingar kommer olika slags inköp kategoriseras tydligare. Liksom vilka krav som ska gälla för respektive kategori. • Nya mallar för fabrikskontroller, så kallade plant audits, samt mallar för åtgärdsplaner har tagits fram. Redan idag görs riskbedömningen i ett trepartssamarbete mellan själva verksamheten, E.ON Inköp samt avdelningen för Miljö, Hälsa och Säkerhet (HSSE). – Inköpsavdelningen är i dagsläget framförallt involverade i kontraktsfasen. Vi vill gärna se mer återkoppling från verksamheten tillbaka till oss på Inköp när samarbete med leverantör eller partner har inletts. Detta kommer vi att arbeta mer med från 2015, berättar Håkan Bill, inköpschef på E.ON Sverige. Ett nytt så kallat multi-sitecertifikat kommer att ersätta certifikaten för miljö respektive hälsa och säkerhet, ISO 14001 och OHSAS 18001. – På så vis samlas kompetens kring miljö- och sociala krav i upphandlingar. Då kan samma krav ställas inom identifierade typtjänster. Det kan skapa ett bra fundament för att sen bygga på med mer specifika krav för vissa upphandlingar, säger Håkan Bill vidare. 83 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som inköpare Vår inköpspolicy – från gem till kärnkraftsbränsle. Varje år upphandlar och köper E.ON-koncernen produkter och tjänster från tusentals leverantörer. Det rör sig om allt ifrån kontorsmaterial till bränslet för kärnkraftverk. Det är vårt ansvar att minska risken för att varken människa eller miljö kommer till skada på grund av den verksamhet vi bedriver, eller vilka produkter och tjänster vi använder. Därför ställer vi sociala, ekonomiska, kvalitets- och miljömässiga krav på våra leverantörer. Vi arbetar tillsammans med dem för att de i sin tur ska föra vidare våra krav längre ner i leverantörsledet. Ny inköpspolicy för mer hållbar kärnkraft. Tre principer E.ON antog i april 2014 en ny inköpspolicy för kärnbränsle. Den gäller för alla leverantörer i processen att tillverka kärnbränsle för koncernens kärnkraftverk i Sverige och Tyskland. E.ON har en policy för ansvarsfulla inköp som är baserad på FNs Global Compacts tio principer. Inköpspolicyn fokuserar på tre av dessa: 1. Att respektera de mänskliga rättigheterna och säkerställa goda arbetsförhållanden 2. Att minimera verksamhetens inverkan på miljön 3. Att upprätthålla en hög standard gällande etik och företagsintegritet Koll i förväg Vi använder oss av ett systematiskt arbetssätt för att prekvalificera våra leverantörer, det vill säga kontrollera att de håller måttet innan vi anlitar dem eller kan vara med i en upphandling. Fokus ligger på de 200 leverantörer som står för 80 procent av vår inköpsvolym. Policyn förtydligar konkreta krav på kärnbränsleleverantörer och deklarerar öppet hur kraven tillämpas. Till exempel kan det leda till att E.ON tackar nej till leverantörer från högriskländer och att inköp på spotmarknaden minskas. – En inköpspolicy för kärnbränsle är en kraftfull markering om att E.ON hanterar verksamheten på ett ansvarsfullt sätt, säger Ingemar Engkvist, VD på E.ON Kärnkraft Sverige. Förhoppningen är också att hårdare krav från E.ON ska leda till en förflyttning av hela kärnbränslemarknaden mot större hållbarhet. Riskbedömning E.ON använder en leverantörsdatabas för att systematiskt riskbedöma leverantörer. Då en upphandling överstiger ett förbestämt tröskelvärde ansvarar inköparen för att en riskbedömning utförs på den leverantör som avtal ska tecknas med. Detta görs utifrån fyra riskdimensioner – finans, marknad, prestation samt hållbarhetsfrågor. Läs mer på vår leverantörsportal Läs mer om Kärnkraft 84 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som leverantör Nöjda kunder är bästa kvittot på bra service. Svarsfrekvens i procent 2014. 91,3% I rollen som leverantör har E.ON alla aspekter av hållbarhet att förhålla sig till. Från värderingar och uppförandekod till miljöpolicy och ekonomisk transparens. I grunden handlar det om ett schysst bemötande av våra kunder. Om respekt och lyhördhet. E.ON Kundsupport arbetar därför hårt för att möta den mängd frågor och kommentarer som dagligen kommer in via någon av kanalerna. Inte minst via E.ONs Facebooksida som under 2014 nästan kom upp i 30 000 följare. Många kundsupportärenden hamnar numera här, och i jämförelse med många andra företag i Sverige har E.ON en mycket snabb svarstid. Målet är att svara inom 24 timmar, men statistik visar att snittet under de flesta kvartal har legat på runt 5 timmar. På E.ON Kundsupport arbetar 210 personer som tar emot samtal och annan kommunikation från våra kunder. De är till exempel alltid redo att stötta med olika slags avtal eller frågor om fakturan. Men de kan också ge energiråd. Antal samtal kundsupport 2012-2014 2012 2013 883 549 854 662 Nöjda kunder är det bästa kvittot på bra service. Men även andra utomstående upplevelser ger en hint att E.ON har slagit in på rätt väg. I början av 2014 korades E.ON som SM-mästare i telefoni och kundservice i kategorin Miljö&Energi – en tävling som hållits sedan 1992. – Det visar att vårt målmedvetna arbete med att förbättra kundbemötandet gett resultat, säger Anders Håkansson, VD på E.ON Kundsupport. Läs mer om Kundservice 2014 898 717 85 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Fler språk ger bättre service. Det är viktigt att alltid bemöta olika kunder utifrån deras specifika villkor. Till exempel olika ekonomiska förutsättningar eller språk. E.ON har en ambition att bättre spegla hela samhället och bli mer inkluderande, oavsett om det gäller kunder, anställda eller övriga partners. På eon.se finns därför sedan hösten 2014 information och svar på vanliga frågor på åtta nya språk. Det ger bättre tillgänglighet och ökar servicen för kunder som inte har svenska som modersmål. Val av språk på eon.se baseras på de modersmål som många personer har i Sverige. Information finns på arabiska, engelska, kroatiska, persiska, serbiska, bosniska, sydkurdiska/sorani och tyska. – Vi vill att alla våra kunder lätt ska hitta den information de behöver på vår hemsida, säger Gunilla Carlsson, chef E.ON Kundservice. För att kunna erbjuda ytterligare service har Kundservice dessutom infört rutiner som tar tillvara på den språkkompetens som finns hos E.ONs kundrådgivare. Föredrar kunden annat språk än svenska ber kundservice om att få ringa upp. I speciella situationer finns också möjlighet att anlita tolkservice. Människa – E.ON som leverantör 86 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Kundombudsmannen viktig samtalspartner. Antal ärenden som under 2014 kom in till Kundombudsmannen hos E.ON var drygt tusen, vilket är samma antal som året innan. Det är allt färre frågor kring fakturor, vilket tolkas som ett resultat av att E.ON successivt under 2014 arbetat fram en mer kommunikativ och tydlig faktura. Vanligast är frågor och synpunkter kring elavtal och energileverans. Samtidigt som E.ON har gjort markanta förbättringar de senaste tio åren för att minimera strömavbrott, informera tydligt via bland annat avbrottskartan och åtgärda problem snabbt, är kunderna idag mer benägna att höra av sig snabbt för att påpeka när de inte har tillgång till el. Även under korta stunder. – När vi blir allt mer beroende av el i vår vardag blir också vårt tålamod mindre för störningar. En del av förklaringen för antal ärenden 2014 är naturligtvis också de stormar som härjade i början av året, förklarar Kundombudsmannen Thomas Gustafsson. Läs mer om vår Kundombudsman Människa – E.ON som leverantör 87 Kraftigt minskat antal betalningsförelägganden till Kronofogden. År 2010 började vi samarbeta med Kronofogden i ett projekt för att se över kravhanteringsrutinerna. De nya rutinerna har haft god effekt och allt färre kunder får problem. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden har minskat från 26 910 stycken år 2011 till 13 401 år 2014 (-50%). I samhället generellt ökar privatkonsumenternas skulder, vilket också märktes i en ökning av ansökningar 2014 jämfört med Antalet bör KFM ställas Antal/skillnad2013. betalningsförelägganden 2014 i relation till att antalet kunder är en dryg miljon. - 50 % E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Sponsring och samhällsengagemang hand i hand. Den traditionella synen på sponsring som endast exponering av varumärket håller på att luckras upp. Likaså är ren välgörenhet utan koppling till företagets affärer allt mer ovanligt. Även på E.ON har sponsring och samhällsengagemang allt mer gemensamma målsättningar. Det vill säga att stötta aktiviteter som bidrar till engagemang och utveckling i samhället. Människa – E.ON som sponsor E.ONs samhällsengagemang – bidrar till ett mer hållbart samhälle med utgångspunkt i energifrågan och vår verksamhet. Miljö Energikunskap Social trygghet E.ONs samhällsengagemang fokuserar på tre områden: – Energikunskap – Inkluderande arbetsmarknad – Social trygghet EnergiGeni-satsningen mot skolor, aktivt engagemang i organisationen Nattvandrarna och stöd till flera av landets Prideevenemang är några exempel i Sverige. Dessutom stöttar E.ON Sverige samhällsutveckling i östra Afrika genom organisationen GIVEWATTS. Energieffektivisering och förnybar energi Ekonomi Människa Även E.ONs mer traditionella sponsringsaktiviteter, bland annat inom idrotten, tar idag hänsyn till nämnda fokusområden. Samarbetet med Svenska Fotbollförbundet är ett exempel. Inkluderande arbetsmarknad Läs mer om vårt samhällsengagemang och sponsring 88 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Vi hjälper fotbollsklubbar bli energismarta. Energifonden startades av E.ON och Svenska Fotbollförbundet i syfte att uppmuntra fotbollsföreningar att välja smartare energilösningar. Alltför ofta har svenska fotbollsföreningar små resurser till ombyggnation och förnyelse av lokaler och utrustning. Därför kan energikostnaderna många gånger vara betydligt högre än nödvändigt om till exempel vitvaror är gamla och isoleringen i klubbstugan är dålig. Därför grundades Energifonden som fotbollsklubbar kan söka pengar ur till projekt för att minska sina energikostnader. Sedan Energifondens start 2011 har 7 250 000 kronor fördelats på 355 projekt. Snittbesparingen för en klubb som genomfört energieffektiviseringsprojekt med stöd från Energifonden är 13 600 kronor per år. Människa – E.ON som sponsor 89 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Människa – E.ON som sponsor Kilowatt från solkraft ger bättre betyg. E.ON stödjer organisationen GIVEWATTS, som gör det möjligt för skolor i Kenya och Tanzania att sälja solcellslampor till elever och deras familjer på avbetalning. För intäkterna kan GIVEWATTS köpa nya lampor. Detta ger en positiv spiral och en marknad som är mindre beroende av bidragspengar. Dessutom skapas arbetstillfällen genom lokala distributörer av lampor på plats. Så här långt har GIVEWATTS installerat 12 000 lampor som påverkar omkring 60 000 människors liv. 2013 fick E.ONs små och medelstora företagskunder (SME) för första gången inte en egen gåva, utan istället ett julkort som berättade att de är med och skänker cirka 1 000 solenergilampor. Förnybar energi tänder framtidshopp 1,5 miljarder människor i världen har inte tillgång till el. Tänk dig att inte kunna läsa efter solens nedgång eftersom din familj inte har råd med lampfotogen. Eller att behöva gå flera kilometer – kanske mil – för att ladda din mobiltelefon. Så var livet för Phelist Akinyi i Homa Bay, Kenya, innan hon fick tillgång till en solenergilampa genom organisationen GIVEWATTS. Hon är 13 år och går i åttonde klass. Tack vare att hennes familj köpte en solenergilampa av GIVEWATTS kan hon nu studera både på morgonen och på kvällen. Hennes betyg har gått upp och hon har vågat börja drömma om att bli ingenjör. Med den förnybara energin har hennes framtidshopp tänts. Solenergilampor förbättrar levnadsvillkoren Läxläsning under bra ljusförhållanden även kvällstid bidrar till klart förbättrade betyg. För familjerna förbättras ekonomin då de slipper köpa dyr fotogen. Genom att fotogenanvändningen minskar blir också luften inomhus mycket bättre, vilket stärker immunförsvaret hos främst barn och gamla – och ger större motståndskraft mot malaria och magsjukdomar. Dessutom fungerar solcellslamporna även som mobilladdare och familjerna kan få en inkomst av att låta andra ladda sin mobil med deras lampa. Alla vinner på solkraften! 18 procent bättre betyg tack vare Givewattslampor 18 % Bättre betyg tack vare 18 procent bättre Givewattslampor betyg tack vare Givewattslampor Läs mer om GIVEWATTS 90 91 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi Lönsamma affärer för hållbar energiutveckling. Ett företags syfte är att skapa värde. Genom ekonomisk stabilitet, avkastning och investeringar. Bestående värden är en förutsättning för E.ONs fortsatta verksamhet och möjlighet att bidra med nytta i samhället. Det är här vår hållbarhetsstory börjar och slutar. Det vi gör för miljö och människor behöver också göra ekonomisk nytta. Samtidigt behövs ekonomi för att kunna göra nytta för miljö och människor. Endast i detta samspel skapas långsiktigt hållbara vinster. Det som skapar E.ONs värde är nöjda betalningsvilliga kunder samt medarbetare som trivs och är innovativa så att våra hållbara affär genomförs. Det finansiella resultatet detta ger kan sedan användas för fler hållbara investeringar i samhället och en fortsatt trygg energileverans. E.ONs samlade värde kan beskrivas utifrån tre perspektiv. Alla tre har stor betydelse i den ekonomiska kalkylen. • • • Finansiell status Nöjda kunder Motiverade medarbetare E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Finansiell status Energiomställning avspeglas i finanserna. Hållbara satsningar behöver vara lönsamma. Det finansiella läget för E.ON och energibranschen är i hög grad präglat av den stora energiomställning som sker i Sverige, Europa och världen. – Vi nådde inte riktigt alla våra mål, men genom att starta ett antal nya initiativ har vi lagt grunden till framtida framgångar, kommenterar E.ON Sveriges koncernchef Jonas Abrahamsson. – Vi kommer de närmaste åren att prioritera hårdare och hitta de bästa projekten att investera i, som ger mest värde för både våra kunder och för oss som företag, säger Finansdirektören. Exempel på initiativ han är övertygad om också leder till starkare ställning är arbetet med arbetsmiljö och säkerhet, satsningar för ökad mångfald och en tät dialog på den politiska arenan, framför allt kopplat till Energikommissionen. På väg mot ett nytt energilandskap I samhället pågår en omställning till mer förnybar energi och smartare lösningar som bygger cirkulär ekonomi. Det är också anledningen till att E.ON nu än mer kommer satsa på att vara en central aktör i byggandet av det nya energilandskapet. Fortsatta utmaningar i Sverige Ett landskap där E.ONs kunder har större Också E.ON Sveriges Finansdirektör Markus möjlighet att ta makten över både Bokelmann konstaterar att förutsättningarna konsumtion och produktion. på energimarknaden i Sverige fortsätter att vara utmanande. – Det skapar nya behov på marknaden som skapar framtidens affärer för oss. – Det avspeglas tydligt i våra finansiella Hållbara lönsamma affärer, påpekar siffror för 2014. Det sker förändringar på Jonas Abrahamsson. marknaden just nu och dessa måste vi ta hänsyn till när vi värderar våra tillgångar, säger han. Om resultatet för 2014 2014 hamnade E.ON Sveriges resultat före finansiella poster, avskrivningar och skatter på 12,3 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder högre än 2013. Efter finansiella poster hamnar resultatet istället på -1,9 miljarder kronor. Ökningen av resultatet före finansiella poster beror till stor del på att vindkraftsparken Rödsand 2 utanför Lolland i Danmark såldes under 2014. Resultatet efter finansiella poster påverkas samtidigt av nedskrivningar som gjorts på Oskarshamn 1 och 2, Öresundsverket i Malmö och vindkraftsparken i Kårehamn utanför Öland. Finansiella nyckeltal i korthet Nettoomsättning Årets resultat Årets resultat efter skatt 34 115 Mkr – 1 991 Mkr – 1 243 Mkr Läs hela finansiella årsrapporten 92 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Finansiell status 6 miljarder samhällsnytta. Lönsamhet är en förutsättning för att E.ON ska kunna göra fortsatt nytta för samhället. Vi återinvesterar många miljarder årligen. Även de skatter vi betalar är en viktig återinvestering i den välfärd Sverige har. E.ON Sverige investerade 2014 i: Balans idag, lönsamhet och fler samhällsinvesteringar imorgon Målet är att våra bästa affärer också är de som skapar balans i samhället – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Att vi allt mer kommer tjäna våra pengar på hållbara energilösningar – inte på kilowattimmar i ”lösvikt”. För energibranschen är det särskilt tydligt att omvärldens förväntningar ligger på att investeringar också kommer samhället och den enskilde till godo. I form av bättre nät, energieffektivisering och större andel förnybara källor. Effektivisering Leveranssäkerhet/distribution Ökning av förnybart* Investeringssiffror 2006-2014 Summa** 3 258 MSEK 1 893 MSEK 793 MSEK 5 945 MSEK Sedan 2006 har E.ON Sverige återinvesterat nästan 80 miljarder i Sverige. miljarder 100 80 60 Samtidigt är E.ON också beroende av omvärlden, såsom politiska system och regelverk, för att kunna skapa lönsamhet av hållbara investeringar. Konkurrenskraften är beroende av kloka beslut inom energibranschen. Prissättning, leverenssäkerhet och samhället behöver vara i samspel – energitrilemmat. 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Endast investeringar innanför Sveriges gränser är medräknade. Övriga svenska investeringar som inte går in under någon av dessa definitioner, såsom IT och fastighetsinvesteringar, låg på 129 MSEK. Satsningar på Forskning & Utveckling, som 2014 uppgick till 192 MSEK definieras inte formellt som investeringar och ingår därför inte i beräkningen. Därutöver finns även danska investeringar samt för åren före 2014 även polska och finska investeringar. Till den finansiella årsredovisingen omräknas dessa till svenska kronor och allt räknas ihop till en total legal koncern. 93 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Finansiell status Pågående arbete för ökad transparens kring skatter. Skatter är en allt mer uppmärksammad hållbarhetsfråga. I länder med demokrati och system där välfärd betalas med hjälp av gemensamma medel genom skatter gör företag ett grundläggande bidrag till samhället genom att betala skatter. E.ONs skatteavdelning deltar aktivt i flera forum för att diskutera skattefrågor och där ingår transparens. Malin Dahlroth är ansvarig för skatteavdelningen på E.ON i Sverige. Redovisad bolagsskatt 2013/2014 898 miljoner kronor 2013 – Vi har börjat titta närmare på de förväntningar som finns på oss som företag kring tydlig information om skatter. Samtidigt ser vi det också som en möjlighet att synliggöra hur mycket skatteinbetalningar som vår verksamhet faktiskt bidrar med. E.ON Sverige redovisar sedan tidigare sin bolagsskatt. För år 2014 redovisade E.ON bolagsskatt* om 1 669 miljoner kronor jämfört med 898 miljoner kronor år 2013 (se Årsredovisningen 2014). Detta förklaras av att beskattningsbart resultat var 3 505 miljoner kronor högre år 2014 än 2013. Ökningen av beskattningsbart resultat berodde till största delen på upplösning av periodiseringsfonder om 3 070 miljoner kronor. 2014 1 669 miljoner kronor 0 Förutom bolagsskatt betalar E.ON även skatter relaterade till energiproduktion, anställda och fastigheter samt mervärdesskatt. Den största andelen skatt som E.ON betalade var energiskatt och mervärdesskatt som uppgick till ca 65 procent av total betald skatt. *bolagsskatt innebär bokad aktuell skatt år 2014, samt bokade justeringar av tidigare års aktuella skatter. 500 1 000 1 500 miljoner kronor 2 000 94 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Nöjda kunder Betydligt fler nöjda kunder 2014. Antal kunder/affärspartners 2014 De senaste årens ökade kundfokus gav under 2014 en rejäl utdelning för E.ON Sverige: fler nöjda kunder. För E.ONs koncernledning anses denna positiva utveckling vara minst lika viktig för bolaget som det finansiella resultatet. Antal kunder/affärspartners 2014 986 804 st 986 804 st Kundnöjdhet i Norden 2014 (i %) Mätningar av hur kunderna upplever E.ON genomförs löpande under året och är ett värdefullt verktyg för att utveckla alla delar av verksamheten. Nöjda kunder som upplever att E.ON är på rätt spår är ett viktigt mål och mått på koncernens värde. 2014 års resultat visar på att allt fler som köper energi från E.ON är positiva till företagets produkter och service. 2014 2013 69,2 % Elhandel Företag 61,9 % Rekommendationsgraden ökar NPS (Net Promoter Score) är ett sätt för företag att mäta och få kunskap om hur troligt det är att kunderna rekommenderar dem till vänner och bekanta. Resultaten i NPS utvärderas noggrant och leder till flera olika slags förändringsprojekt. Bland privatkunderna steg under 2014 NPS med hela 20 enheter och bland SME kunderna med 24 enheter. Båda är nya toppnoteringar. - Vi blir allt bättre på att förstå kundernas behov, erbjuda produkter och service som motsvarar de behoven och även tydligt visa vilket värde kunden får för pengarna. Men vi har mer kvar att göra, kommenterar Charlotte Larsson som leder NPS-arbetet på E.ON. 63,2 % Elhandel Privat 63,9 % 65,9 % Elnät Företag 60,2 % 64,2 % Elnät Privat 61,9 % % 0 10 20 30 40 50 60 70 Siffror enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI), ett system som används för att samla in och analysera hur kunder upplever leveratörer, produkter och tjänster. 80 95 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Nöjda kunder Mångfald och olikhet – en ännu bättre affär. Olikheter mellan människor på samma företag skapar nya och bättre affärer. Det kan Basma Alsaif, byggprojektledare på E.ON Gas, vittna om. Tack vare hennes bakgrund bidrar hon till att få fler kunder att känna sig trygga med valda energilösningar. Ett exempel är bageriet Bureca i Malmö. Alex Alameri och Basma Alsaif I augusti 2014 invigde Alex Alameri sitt bageri, specialiserat på irakiska sammounbröd. Sedan dess bakas det bröd för hela Sverige med allt fler stora kontrakt med livsmedelsbutiker. Medveten rekrytering Bureca Bageri är unikt tack vare en helautomatiserad produktion. För att grädda bröden i den stora ugnen behövs också energi. Valet föll på naturgas. Att olikheter är en stor tillgång för E.ON bekräftas av många chefer inom organisationen. Medveten rekrytering för att kunna anställa medarbetare med olika bakgrund har blivit allt viktigare. kunder och jag känner mig stolt när min arabiska kan hjälpa mig i det arbetet, konstaterar hon. Med språket och kulturen som nyckel såg – I vår verksamhet är det viktigt att vi Basma Alsaif till att Alex Alameri kunde dra speglar de kunder vi möter. Idag är 15 igång sin verksamhet. procent av mina medarbetare utlandsfödda och det vi arbetar med nu är att få till en – Alla kan ju inte gas och därför är det viktigt bra mångfald också utifrån åldrar, säger att förklara på ett sätt så att kunden verkligen Maja Malmsten, chef Kundanläggningar, förstår. Att vi kunde prata arabiska med E.ON Gas. varandra var en viktig del i att installationen gick väldigt smidigt, säger hon. I maj 2014 arrangerades ett seminarium på E.ON med särskilt fokus på medveten Möte med kunden rekrytering. Den inbjudna föreläsaren Marco Helles, tidigare nationell mångfaldsBureca Bageri var Basma Alsaifs första samordnare för Röda Korset, satte ord på arabisktalande kund, men sedan dess har vad det handlar om. hon haft ytterligare ett tiotal. Upplevelsen har varit densamma i alla fall; kunderna har – Tänk dig att titta på en fotbollsmatch med uppskattat att mötas av en person som elva mittbackar, hur tråkigt hade inte det talar samma språk som de själva. varit? Olikheter skapar dynamik som behövs – Mitt arbete handlar om att skapa nöjda för att driva arbetet framåt. 96 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Ekonomi – Motiverade medarbetare Fler motiverade medarbetare. Engagerade och motiverade medarbetare är en förutsättning för mer dynamik i företaget, nöjda kunder och bättre resultat. Antal anställda Sverige och Danmark 2014: 3 306 Hur E.ONs medarbetare upplever sitt arbete, och hur mycket de är villiga att investera i sin arbetsuppgifter, påverkar lönsamheten. Därför skattas medarbetares engagemang, motivation och lojalitet högt. Dessa faktorer mäts också i vår årliga medarbetarundersökning. Den senaste medarbetarundersökningen som genomfördes i januari 2015 visar att en stor majoritet medarbetare på E.ON trivs och har hög motivation. – Undersökningens syfte är att ge en bild av medarbetarnas arbetssituation. Bara det faktum att 86 procent har svarat visar på ett stort engagemang, och att det övergripande resultatet förbättrats inom områden som motivation, ansvar, lärande och lojalitet – är oerhört glädjande, säger Therése Jönmark, HR Direktör. Ett område som får höga värden är svaren kring medarbetarnas motivation. 74 procent angav att de är motiverade, vilket visar att de är både engagerade i arbetet och att de är tillfredsställda med sin arbetssituation. Lojaliteten till företaget är hög; 82 procent är stolta över att arbeta på E.ON. Under 2014 har E.ON haft stort fokus på inkludering och mångfald, med utbildning av både chefer och medarbetare, seminarier och ett flertal aktiviteter. Undersökningen visar att medarbetare känner sig mer respekterade och uppskattade än tidigare, och att våra chefer mer aktivt fokuserar på mångfaldsfrågan. Resultatet har förbättrats från 65 till 70 procent. Personalomsättning 2012-2014 2014 3,39 % 2013 3,79 % 2012 3,48 % 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 % 4,0 97 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix 98 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 GRI-index Appendix – GRI-index Denna hållbarhetsredovisning är en redovisning av vårt hållbarhetsarbete i Norden för verksamhetsåret 2014. E.ON Norden har under 3 år valt redovisa enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Denna redovisning är vårt första steg i en övergång till GRIs nya generation av riktlinjer, G4.Nedan finner ni därför ett GRI-index som utgår från G4 samt från det branschspecifika tillägget för “Electric Utilities”. Den globala E.ON koncernen redovisar till fullo enligt G4 på nivån “core”. Allmänna indikatorer Det är den redovisningen som utgör koncernens officiella hållbarhetsredovisning. Vi har dock valt att även, när så är relevant, redovisa särskilt för den nordiska marknaden och har också genomfört en egen väsentlighetsanalys som ni kan läsa mer om här. Den nordiska redovisningen är inte granskad av tredje part. Däremot är rutinerna för datainsamling i Norden gällande miljö, säkerhets och sociala frågor granskade av revisionsbyrån PwC i mars 2014. Kommentar G4.1 Uttalande från VD om relevansen av hållbar utveckling Sidhänvisning s 10-11 G4.3 Organisationens namn s8 G4.4 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna s 14 G4.5 Huvudkontorets lokalisering s 14 G4.6 Länder som organisationen har verksamhet i s 14 G4.7 Ägarstruktur och företagsform s 14 G4.8 Marknader som organisationen är verksam på s 14 G4.9 Den redovisande organisationens storlek s 14-15, 92 G4.10 Total personalstyrka, uppdelat på anställningsform, kön och region G4.11 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal s 14, 102 Kollektivavtal berör samtliga anställda medarbetare. G4.12 Organisationens leverantörskedja s 14 s 30, 74, 81-84 G4.13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande Detaljerad information finns i bolagets årsrapport. G4.14 Om och hur försiktighetsprincipen tillämpas Inskriven i den svenska miljöbalken. G4.15 Ekonomiska, miljömässiga sociala principer och standarder som organisationen skrivit under eller stödjer E.ON-koncernen är en av initiativtagarna till Better Coal. s 27 G4.16 Aktiva medlemskap i organisationer, såsom branschsammanslutningar och påverkansorganisationer Vissa delar överlappar med den finansiella årsredovisningen, såsom koncernchefens ord. s 27 G4.17 Eventuella skillnader mellan vad som omfattas av finansiell redovisning och denna redovisning. s 92 s 29-30, 56-57, 74 s 91-93 G4.18 Processer för definition av innehållet i redovisningen s 8, 12, 99 G4.19 Väsentliga aspekter som identifierats s9 G4.20 För varje väsentlig aspekt - redovisa om påverkan är väsentlig innanför organisationen och för vilka delar s9 G4.21 För varje väsentlig aspekt - redovisa om påverkan är väsentlig utanför organisationen och i så fall var. s9 G4.22 Korrigeringar jämfört med föregående rapport(er) Inga korrigerade siffror 2013 G4.23 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod gällande omfattning och områdesbegränsningar. Samma omfattning, tre fokusområden, statistik som rör hållbarhetsmålen. Ny struktur i aspekterna Samhälle, Värderingar, Innovation, Miljö, Människa, Ekonomi G4.24 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med Detaljerad information i Väsentlighetsanalysen s 12 G4.25 Principer för identifering och urval av intressenter Detaljerad information i Väsentlighetsanalysen s 12 G4.26 Metod för intressentdialoger uppdelat på typ av dialog, intressentgrupp och frekvens. Detaljerad information i Väsentlighetsanalysen s 12 s 101-107 s 4, 7, 8 99 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – GRI-index GRI-index Allmänna indikatorer Kommentar Sidhänvisning G4.27 Ämnen som intressenter tagit upp i dialoger och hur detta bemötts. s 12 G4.28 Redovisningscykel s 99 G4.29 Datum för förra redovisningens publicering s 99 G4.30 Rapporteringscykel (årlig) s 99 G4.31 Kontaktperson för redovisningen och dess innehåll s 99 G4.32 GRI-index s 99 G4.33 Policy gällande granskning av rapporten s 99 G4.34 Styrningsstruktur, inklusive kommittéer samt styrelseansvar för ekonomi-, miljö- och social påverkan s 5-6, 10-11, 108 G4.56 Värderingar, principer och koder för uppförande Aspekt Styrning (Disclosure on Management Approach) och indikatorer s 26-29 Kommentar Utsläpp Redovisning av styrning (DMA) Sidhänvisning s4 EN 15 Direkta GHG utsläpp (Scope 1) Utsläpp från vår produktion av el och värme, intern energiförbrukning. (i byggnader inkl. kontorsbyggnader samt för transmission och distribution av gas) s 51, 105 EN 16 Indirekta GHG utsläpp (Scope 2) Hjälpkraft (värme- och elproduktion) samt godstransporter och tjänsteresor. s 51, 105 EN 17 Andra indirekta GHG utsläpp (Scope 3) s 51, 105 EN 19 minskning av utsläpp av växthusgaser s 50-57 Arbetsmiljö Redovisning av styrning (DMA) LA 6 - Dödsfall, arbetsskador, sjukfrånvaro Leverans- Redovisning av styrning (DMA) säkerhet EU 28 Avbrott - frekvens EU 29 Genomsnittlig längd på avbrott s 4, 77-80 s 78, 106 s 16-18 s 17 s 17, 101 100 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Samhälle Investeringssiffror 2006-2014 Total el- och värmeproduktion i Norden 2014 (i %) Total el- och värmeproduktion Energikunskap Investeringssiffror 2006-2014 miljarder Klimateffektiv 100 Fossilt 80 Fornybart 25 578 54 % Klimateffektivt 60 39 % Förnybart Antal elever som tagit del av vårt skolmaterial för energikunskap ca 17 000 st GWh 40 7 % Fossilt 20 = 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 RL 10 022 F • SVER CA 9000 •2014• ES KONU 10 559 TA Bättre betyg tack vare Givewattslampor IG 12000 18 % Redovisad bolagsskatt XVI GU S 12 808 13 744 2013 13 151 2012 GWh NG 15000 13 850 3 års översikt el- och värmeproduktion i Norden i GWh 2012-2014 Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor Genomsnittlig avbrottstid i minuter 1 706 3000 2 742 3 214 6000 105 min 144 min Exklusive planerade stopp eller storstörningar Inklusive planerade stopp eller storstörningar Leveranssäkerhet 99,98% 0 Förnybart Fossilt Klimateffektiv Leveranssäkerhet 99,97% Antal solenergilampor skänkta totalt till GIVEWATTS sedan 2012: 2 475 101 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Värderingar Procent kvinnliga chefer Åldersfördelning Föräldraledighetsdagar per år Föräldraledighetsdagar per år - 20 21 - 25 Mål 2015: 36 % 2015 Kvinnliga chefer 2012 32,8 % 0 5 10 15 20 25 30 6 T O T F L 30 1 2 3 4 Män 7 8 9 11 10 24,28 14 15 16 17 18 20 21 22 23 24 25 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 S M T O T F L 28 29 30 1 2 3 4 19 26 31 - 35 35,2 % 29 12 35,5 % 2013 M 5 26 - 30 2014 S 28 13 Antal uttagna föräldraledighetsdagar, inklusive tillfällig föräldrapenning och vård av sjukt barn. Genomsnitt per anställd, uppdelat i kvinnor och män. 36 - 40 41 - 45 35 40 % 46 - 50 5 12 19 51 - 55 26 2 Kvinnor 6 7 8 9 10 39,12 13 11 14 15 16 17 18 20 21 22 23 24 25 27 28 29 30 31 1 3 4 5 6 7 8 56 - 60 60 0 100 200 300 400 500 600 Andel utlandsfödda medarbetare Könsfördelning Könsfödelning Mål 2015: 10 % 2015 Utlandsfödda 31 % 9,8 % 2014 2013 9,2 % 2012 8,35 % 0 2 4 6 Utbildning i uppförandekod Genomgått utbildning 69 % 69% 31% 8 10 % 92,97 % Medarbetare som genomgått utbildning i E.ONs uppförandekod 2014 102 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Innovation Antal E.ON tankställen för fordonsgas i Sverige Pengar till forskning och utveckling Mängd producerad biogas Antal E.ON elbilsladdställen i Danmark. Antal tankställen 2014 192 MSEK 127,1 Pengar till Forskning & Utveckling GWh Fordonsgas 127,1 GWh biogas, ökning med 25% jämfört med 2013 1 400 st 103 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Miljö Total elproduktion i Norden 2014 (i %) Total Värmeproduktion i Norden 2014 (i %) Total elproduktion (i %) Total elproduktion i Nordeni Norden 2014 i2014 procent Total värmeproduktion i Norden 2014 i procent Kärnkraft 5959%%Kärnkraft 3 % Naturgas 3 % Naturgas Mängd och fördelning av biobränsleleveranser 2014 40 % Biobränslen Övrigtförnybart förnybart 1 1%%Övrigt Naturgas 4 683 Biobranslen t sil os ilt rt t f oss ba rt rig t f ny ba Övvrig ör y t f örn Ö rig t f Öv rig as Öv rg as tu rg t Na tu af Na kr aft rn k r Käärn K 12 % Övrigt förnybart** 2013 2013 3 års översikt värmeproduktion i Norden i GWh 2012-2014 2014 2014 GWh 12 439 439 12 11 714 714 11 12 308 308 12 2012 12 12 000 000 2013 2014 2 500 474 88474 2 000 99 000 000 236 66236 343 66343 1 500 6 000 6 000 1 000 3 000 3 000 n t re Öv tu rig rb tf rä n os sle sil as rg tu Na Av f al lo ch Öv rig tf ob ör ny rä n ba sle n rt 0 Bi 83 83 Ö Öv vrig rig t f 172 t f os os silt 172 66 sil t 66 Ö Öv vri rig gt t f för ör ny ny ba ba rt rt 991 991 1 047 1 047 556 556 N Na at t u u rg rg a s as Kä Kär rn nk kr raf af t t Va Vat tte te n n 407 407 377 377 243 243 500 1 052 1 052 1 148 1 148 361 1 1361 Vi Vin nd d 0 0 GWh Total mängd energi 2 367 GWh (~2,4 TWh) nd Viind V 2012 2012 GWh GWh 2 367 16,9 % Returträ 66,5 % Skogsbränsle och biprodukter n tteen Vaatt V 15 000 000 10,5 % Förädlade bränslen Ovrigt fornybart* GWh 19 % Naturgas års översikt översiktElproduktion Elproduktioni iNorden Nordeni iGWh GWh2012-2014 2012-2014 33 års 2,4 % Bioolja 3,7 % Torv Ovrigt fossilt* 5% Övrigt fossilt* Vatten 3030%%Vatten 0 % Övrigtfossilt fossilt 0 % Övrigt GWh Avfall och returbränslen 24 % Avfall och returbränslen Vind 7 7%%Vind 20 895 Mängd och fördelning av biobränsleleveranser 2014 104 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Miljö Koldioxidintensitet + totala utsläpp Koldioxidintensitet + totala utsläpp Klimatfotspåret 2012-2014 Andra utsläpp 2012-2014 Andra utsläpp 2012-2014 E.ONs totala utsläpp av växthusgaser minskade 2012 2013 2014 kraftigt under 2014: 35% lägre jämfört med Elproduktion 2013 års utsläpp. Detta berodde framförallt på lägre produktion med fossila323 bränslen 351 på elsidan, men även på mindre behov av värmetack vare det varma vädret, 340 815 samt försäljning av värmeanläggningar. Ett exempel 487 som minskade hela är utsläpp från184 naturgas 40 procent jämfört med 2013. Produktion av värme och ånga den mängd växthusgaser Utsläppsintensiteten, som släpps ut för varje producerad kilowattimme 723 354 av energi, minskade med 33 procent under 2014, 578 259 vilket också är ett tecken på att E.ON använde 407 958 mindre fossila bränslen i sin produktion och även producerade mindre under 2014. 23,16 2014 2013 34,74 2012 35,16 0 5 10 15 20 25 30 35 40 gram CO2e / kWh Totala utsläpp av CO2 ekvivalenter (växthusgaser) i ton 592 444 1 046 705 2013 20 752 20 573 32 073 2014 Klimatmålet 2006-2014 1 131 814 391 SO2 223 142 Stoft 177 66 ton 0 Intern energiförbrukning * 169 791 ton 91 897 - 4 000 000 130 461 ** ton - 3 500 000 0 - 3 000 000 Totalt 2014: - 3 895 489 Mål 2015: - 4 000 000 - 1 500 000 - 1 000 000 - 500 000 0 2006 NOx 294 3 956 3 095 2 265 - 2 000 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2014 1 452 Tjänsteresor Klimatmålet 2006 - 2014 - 2 500 000 2013 Godstransporter 919 074 2012 2012 3 års översikt 2012-2014 Klimatfotspåret i ton CO2ekv Kraftig utsläppsminskning från E.ON-anläggningar 2014 Koldioxidintensitet (gram CO2e / kWh) 2013 2014 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 300 600 900 1 200 1 500 105 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Sjukfrånvaro 2012-2014 Olycksfall Sjukfrånvaro TRIF 2012-2014 Nyckeltal - Människa 4,9 5 3,0 2,75 % 4,5 4 Rapporteringsvilja 2,5 3,9 2,45 % 2,48 % 2012 2013 2,0 2013 37 427 3 11,5 1,5 2014 18 115 2 073 2 1,0 Riskobservationer och tillbud / Personskada = rapporteringsvilja 0,5 1 Personskada inkluderar dödsfall, permanent total invaliditet, frånvaro mer än en dag (LTI), behov av begränsat arbete eller behov av medicinsk behandling. Rapporteringsvilja beräknas som antal inrapporterade riskobservationer och tillbud delat med antal personskador. 0,0 0 2012 Antal utförda leverantörsaudits 2013 - 2014 + mål 2015 2013 3 års översikt 2012-2014 TRIF Antal leverantörsaudits Fördelning leverantörer Personskada inkluderar dödsfall, permanent total invaliditet, frånvaro mer än en dag (LTI), behov av begränsat arbete eller behov av medicinsk behandling. Rapporteringsvilja beräknas som antal inrapporterade riskobservationer och tillbud delat med antal personskador. 2013 3 st 2014 2014 5 st 2015 7 st Antal/skillnad betalningsförelägganden KFM 2014 Antal/skillnad betalningsförelägganden KFM 2014 3 % Övriga världen - 50 % = 15 st 97 % Sverige Antal samtal kundsuport 2012-2014 Svarsfrekvens i procent 2014. Antal samtal kundsupport 2012-2014 2012 91,3% 2013 2014 2014 883 549 854 662 898 717 106 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Nyckeltal Nyckeltal - Ekonomi Antal anställda Sverige och Danmark 2014: Personalomsättning 2012-2014 Personalomsättning 2012-2014 3 306 Kundnöjdhet i Norden 2014Kundnöjdhet i Norden 2014 (i %) 2014 2014 2013 69,2 % 3,39 % Elhandel Företag 61,9 % 63,2 % Elhandel Privat 2013 63,9 % 3,79 % 65,9 % Elnät Företag 60,2 % 64,2 % 2012 Elnät Privat 3,48 % 61,9 % % 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 0 % 4,0 10 20 30 40 50 60 Redovisad bolagsskatt 2013/2014 Redovisad bolagsskatt 2013/2014 Antal kunder/affärspartners 2014 Antal kunder/affärspartners 2014 898 miljoner kronor 2013 986 804 st 2014 1 669 miljoner kronor 0 500 1 000 1 500 miljoner kronor 2 000 Finansiella nyckeltal i korthet E.ON Sverige investerade 2014 i: Nettoomsättning Årets resultat Årets resultat efter skatt Effektivisering Leveranssäkerhet/distribution Ökning av förnybart* 3 258 MSEK 1 893 MSEK 793 MSEK Summa** 5 945 MSEK 34 115 Mkr – 1 991 Mkr – 1 243 Mkr 70 80 107 E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Appendix – Kontakt Kontakt Vi arbetar på E.ON Sveriges hållbarhetsenhet. Vår roll är att driva på arbetet inom de områden som presenteras i rapporten och att kommunicera det vi gör. Till vår hjälp har vi många andra kollegor inom bland annat miljö, hälsa och säkerhet, HR och kommunikation. Alla chefer inom koncernen har ett ansvar för att öka hållbarheten och vår positiva påverkan på samhället. Dialogen med våra intressenter, ni som läst denna rapport, är viktig. Era åsikter och synpunkter gör att vi kan fortsätta bli ständigt bättre och fokusera på rätt saker. Sådant ni bryr er om och vill att vi berättar mer om. Catja Appelros Ulrika Hotopp Hållbarhetschef Hållbarhetskommunikatör Välkommen att ta kontakt med oss! [email protected] [email protected] Kontakta oss på: Twitter Facebook LinkedIn 108
© Copyright 2024