3 2015 Eva Andersson Lantto – en sprudlande ögonsyrra som startat både Glaukomskola och ny ögonklinik Hans Lingblom med gravt synhandikapp ser hellre möjligheterna än problemen TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket | Nr 3 2015 1 Nr 3 – 2015 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen Ewy Engström Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 INNEHÅLL 3 Ledare 4 Glaukomskola i Piteå 9 Aktiv glaukomförening och aktivt liv trots 10 Fullvärdigt grav synnedsättning 16 Fråga Doktorn Familjeföretag lanserar ögon18 spegeln Taltidningen ger möjlighet för fler att delta i samhällsdebatten 20 22 Utblick! Se Människan! 24 Landet Runt Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: [email protected] Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbilder: Eva Andersson Lantto Hans Lingblom (Foto: Örjan Andersson) Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5 SGF donationer GLAU KOM Utgivning av Ögontrycket 2015 BUN Nr 4 Utgivning vecka 50 Manusstopp måndagen 16/11 FÖR DET 2 Ögontrycket | Nr 3 2015 Medlemsrekrytering en prioriterad fråga Ledare Bästa medlemmar och läsare! Jag tror att det är bra att tänka igenom existentiella frågor, inte bara ens roll och tillvaro som människa, utan även vad en organisation eller förening har för existensberättigande. Vi är för närvarande 13 regionala föreningar och cirka 2 500 medlemmar och har varit i ökande de senaste åren. Den utvecklingen tyder onekligen på att det finns ett intresse och behov av att vara med i föreningen. Vad har man då för nytta av att vara med i en glaukomförening? För det första ett skäl av medmänsklig karaktär, med föreningen och dess verksamhet hjälper man både sig själv och andra genom att bidra till att öka kunskaper och medvetenhet om glaukom. Något som kan bidra till bättre följsamhet och resultat av behandling. Vidare kan föreningen genom sina kontakter med ögonsjukvården och dess beslutsfattare påverka såväl resurstilldelning som kvalitet i vården. Många ögonkliniker menar att tillgången till en glaukomförening på orten eller länet är positiv och ger tillgång till samlad information om hur vården uppfattas och värderas. För att göra detta kan man till exempel göra medlemsenkäter eller liknande. Det kan också vara värdefullt att knyta kontakter med sjukvårdspolitiker i närområdet. Det är viktigt för Glaukomförbundet att vi fortsätter att öka medlemsantalet. Det innebär bland annat att statsbidraget ökar och ger en angelägen förstärkning av ekonomin. Medlemsrekrytering har varit en prioriterad fråga och kommer därför fortsätta att så vara. Om några veckor hoppas vi att kunna lämna glädjande besked angående nya förening(ar) i Dalarna. Dessutom uppmanar jag er alla att stötta era styrelser och gärna erbjuda er att göra insatser. Lars Steen, förbundsordförande Norrlandsresa Av både tidsskäl och ekonomiska aspekter är det lätt att en tidskrift av Ögontryckets karaktär blir Mälardalscentrerad. För att i någon mån bryta den trenden tilläts ÖT:s redaktör att i augusti göra en kombinerad semester- och reportageresa där Glaukomförbundet bidrar med bilersättning. Det blev nedslag i Leksand, Östersund, Piteå, Luleå och Söderhamn. Därför kommer detta nummer och nästa att präglas av inslag från Sveriges norra delar. Ögontrycket | Nr 3 2015 3 Ögonsjuksköterskan Eva Andersson Lantto i Piteå: Startade glaukomskola och öppnade ny ögonklinik i Arvidsjaur för att glaukompatienterna skulle få närmare till vården. 4 Ögontrycket | Nr 3 2015 Eva Andersson Lantto i Piteå är ögonsjuksköterskan som är full av entusiasm och nya idéer och med stark känsla för sina patienter med glaukom. Och hon får också gehör för sina förslag både hos patienter och vårdapparaten. På kort tid har hon startat och driver en Glaukomskola för nydiagnostiserade patienter men också startat en helt ny ögonmottagning i Arvidsjaur. Det innebär kortare väg för patienterna från Arvidsjaur och Arjeplog men också både samhällsekonomiska och miljömässiga vinster. D et är en helentusiastisk, sprudlande och glad ögonsjuksyrra ÖT träffar i fiket på Piteå sjukhus i mitten av augusti. Här berättar hon om sin bakgrund och sitt viktiga jobb. Hon utbildade sig till sjuksköterska i slutet av 80-talet och började inom akutsjukvården. – Det var lite tufft och hänga med ambulansen och det var absolut det roligaste jobbet på den tiden, säger hon. Jag jobbade landet runt i Skara, Stockholm, Kiruna och i Arvidsjaur. Fick jobbet När barnen flyttade hemifrån så blev det akuten i Piteå, även om det var minst betalt. Vid ett till- fälle lyssnade hon på en föreläsning om kataraktoperationer i Arvidsjaur. Föreläsaren Siv Domeij tyckte vid det tillfället att Eva skulle söka en tjänst som ögonsjuksköterska i Piteå. – Jag blev mäkta förvånad, det enda jag kunde om ögon var att en del är blå, andra är bruna och en del kräver glasögon! Men hon fick jobbet och en vidareutbildning under ett år på Karolinska i Stockholm. Väl tillbaka på ögonkliniken i Piteå kände hon starkt för att göra något extra för klinikens glaukompatienter. – Ja, jag gjorde min första enkät till glaukompatienterna där en fråga var om de var intresserade av en glaukomskola och resultatet visade att de definitivt gillade förslaget, säger hon. Hon fick klartecken från sin chef att köra igång en glaukomskola två timmar på fredagar och där glaukomskolan vände sig i första hand till nydiagnostiserade glaukompatienter. – Och folk kom ända från Arjeplog och en del ännu längre ifrån med 30 mil enkel väg och jag kontaktade läkemedelsföretag som fick sponsra fikat, minns hon. Stopp i avloppet Hon berättar vidare att de under träffarna försöker att prata generellt om Eva Andersson Lantto tog initiativ till en ny ögonklinik i Arvidsjaur. Patienterna som jobbar får närmare och slipper att ta ledigt från jobbet hela dagen. De äldre med ledsagare behöver heller inte sätta en heldag för besök på ögonkliniken i Piteå. Ögontrycket | Nr 3 2015 5 glaukom så att det inte blir så individanknutet. Hon delar ut ett häfte om glaukom och ögats anatomi, kör ett powerpointprogram och berättar om hur undersökningarna går till. Men också vad patienterna ska förvänta sig av vården och vad vården kan förvänta sig av patienterna. – Jag försöker att berätta om glaukom på ett enkelt sätt, jämför med stopp i avloppet eller värmepannan, världar som patienterna känner till. Vi har fantastiskt roligt på träffarna och vi pratar inte bara glaukom. Här finns ock6 Ögontrycket | Nr 3 2015 så plats för att prata barn, barnbarn, jakt och fiske. Enligt Eva är det kolossalt viktigt att vara engagerad och ha fullt fokus på patienterna. Det är då det skapas ett starkt förtroende och anhöriga får gärna följa med till Glaukomskolan. – Det är viktigt att de anhöriga får ett ansikte på mig, det skapar relation och trygghet. Numera är det rutin när ögonläkaren sätter diagnosen glaukom att också erbjuda glaukomskolan. När man fått 10 nya patienter med glaukom kallar Eva till Glaukomskolan. Resestipendium Och hennes initiativ har också uppmärksammats genom ett resestipendium som läkemedelsföretaget Alcon delar ut varje år. – Jag ansökte om resestipendiet, fick rekommendation av min chef, och berättade om Glaukomskolan och att jag varit med och utvecklat vårdprogrammet för Norrbotten. Ansökan antogs och jag fick åka till USA och fick bland annat delta i olika föreläsningar om glaukom i American Academy Ophthalmologys regi. – Det kan bland annat handla om att se andra åkommor som patienten har. Man har svullna ben eller någon vill visa sina utslag på ryggen efter att ha använt ett nytt tvättmedel. I sådana fall kan jag lotsa patienten vidare inom vården. Men nu har hon börjat med något nytt. När hon var lite trött på Piteå och ögonkliniken tog hon tjänstledigt i ett halvår och tog jobb i Stockholm och Norge. – På Södersjukhuset i Stockholm hjälpte jag till att beta av ett antal synfältsundersökningar och fick ju samtidigt en massa input utifrån, från både Stockholm och Norge. Nytt projekt Hon står också bakom en jättestor enkät om livskvalitén hos glaukompatienter. Det blev 68 utskick och svarsfrekvensen var i det närmaste hundraprocentig. Resultatet visade bland annat det som patienterna upplevde som brister i vården – till exempel fanns ett önskemål att få samma läkare varje gång. – Man måste försöka få den braiga relationen till varje patient, säger en övertygad Eva och fortsätter: Tillbaka i Piteå med nya erfarenheter startade hon ett nytt projekt i Arvidsjaur till gagn för patienterna som har lång väg till Piteå. Halva tiden är hon nu tillbaka på ögonkliniken i Piteå och den andra halvan i Arvidsjaur. – Jag har en liten ögonmottagning i Arvidsjaur där jag har bra teknisk utrustning och kan ta emot patienter två eller tre dagar i veckan, berättar Eva med stor entusiasm och fortsätter: – Patienterna som jobÖgontrycket | Nr 2 3 2015 7 bar får närmare och slipper ta ledigt från jobbet hela dagen för att ta sig till Piteå 12,5 mil bort och de äldre med ledsagare slipper sätta en hel dag för besök i Piteå. Själva besöket på ögonkliniken tar ju max en timma. Från Arjeplog är det 9 mil till Arvidsjaur istället för 28 mil till Piteå. Eva tar bilder och skickar till ögonläkaren i Piteå – kanske behöver patienten ett läkarbesök i Piteå om tre månader. Det är också en stor fördel med ett känt ansikte som tar emot i Arvidsjaur och Eva har redan en lista på 500 patienter som ska betas av före jul. – Har du hört att Eva är här och jobbar på den nya ögonkliniken? Det kan man höra på byn och det skapar trygghet hos patienten. Miljövinster Projektet kommer att pågå under 2015 och 2016 och sedan utvärderas. Visst kostar det lite mer i landstingets budget men förmodligen försvinnande lite sett mot de vinster projektet medför. – Närheten och tryggheten för patienten och med stora tidsbesparing- ar för patienter och medföljare, det är stora samhällsekonomiska vinster, avslutar Eva AnderssonLantto. Och stora miljövinster med mindre bilåkande vill ÖT lägga till. Kanske andra landsting med stora avstånd borde ta efter och ÖT:s redaktion ser gärna efterföljare. Text och bild: Örjan Andersson Internationellt pris till LVI D et Växjöbaserade företaget LVI, Low Vision International har ännu en gång vunnit det internationella priset red dot award för sin produktdesign, med den bärbara läskameran Magnilink Zip. Detta innebär att alla läskameror i sortimentet nu fått utmärkelsen red dot award. Målet för LVI är att designa tekniskt innovativa synhjälpmedel som är moderna, hållbara och an- 8 Ögontrycket | Nr 3 2015 vändarvänliga för att personer med synnedsättning ska få de bästa möjliga produkterna. MagniLink Zip utmärker sig med sin smidiga design och sin enastående bildkvalitet samtidigt som den har alla funktioner som finns i en stationär läskamera. Henrik Blomdahl, utvecklingschef och vice VD: Red dot-utmärkelsen är ett resultat av det strategiska fokus vi har på produktutveckling och vårt mål är att vara ledande i branschen. Synsvaga personer ska få produkter av bästa kvalitet och design och det är viktigt för oss att få en internationell bekräftelse på att vi gör rätt. AKTIV GLAUKOMFÖRENING Stockholm i nära samarbete med ögonläkarna V ad är glaukom? Ja, det var inte särskilt många som kunde svara på den frågan när den ställdes 1987, då Huddinge glaukomförening startades av ögonkliniken på Huddinge sjukhus. De två ögonläkarna Berit Calissendorff och Per-Arne Granström ansåg, att det fanns ett stort behov av att delge information om grön starr, som är ett mer känt namn på sjukdomen. Så småningom insåg man att en glaukomförening var en angelägenhet för hela Storstockholm och 1993 bytte den namn till Glaukomföreningen i Stockholm, som den alltjämt heter. Referensgrupp Nu – 28 år senare – har föreningen vuxit och har drygt 600 medlemmar och en fungerande verksamhet, som vi tror har en stor betydelse. Vår ambition är, att locka till oss ännu fler av det stora antal glaukomiker, som vi vet finns i vårt område. Vi erbjuder ett varierat program då vi kommer samman för att få information om och diskutera problemen med sjukdomen. Vi arbetar tillsammans med ögonläkarna Bertil Calel och Helena Svedberg på Sophiahemmet, med docent Enping Chen på S:t Eriks sjukhus och doktor Lena Ots på Huddinge sjukhus. I en referensgrupp, som träffas två gånger om året, diskuterar vi med dem om hur vi bäst skall arbeta, för att tillgodose våra medlemmars behov av information. Vi anordnar samtalsträffar, då ett mindre antal medlemmar bjuds in för att över en kopp kaffe diskutera sjukdomens problem med varandra. Dit kommer också en av läkarna och svarar på de frågor som framkommit. Höjdarkväll En gång varje termin anordnar vi någon form av föredrag, som kan locka besökare och så försöker vi göra en intressant dagsutflykt till subventionerad kostnad. Nu i september åker vi till Hagabergs folkhögskola i Södertälje, som har kurser för synskadade. Nämnas bör att vår styrelsemedlem Christer Ekman engagerar sig med stor energi i körkortsfrågan. Till vårt höstmöte den 22 oktober kommer professor Björn Tengroth och berättar om hur det blev när S:t Eriks ögonsjukhus skapades. Men också om ny intressant forskning beträffande glaukom och det tror vi blir en riktig ”höjdarkväll”, som ska locka många medlemmar att vara med! Kristina Lundgren, ordförande Faktaruta Huddinge glaukomförening startad 1987 var föregångaren till Glaukomföreningen i Stockholm som startades 1993 och omfattar Stockholms län. Drygt 600 medlemmar. Ordförande: Kristina Lundgren Ögontrycket | Nr 3 2015 9 Hans Lingblom, Östersund, gravt synhandikappad men med en positiv livssyn: – Jag ägnar mig hellre åt möjlighetsanalys än probleminventering Kan man leva ett fullödigt och aktivt liv med endast 0.002 kvar av synen? Ja, Hans är ett lysande exempel på detta. Hans Lingblom är 75 år, född på Frösön, Östersund och sedan 70-talet boende med sin fru i den egna villan i Brunflo 15 km utanför Östersund. Han har rakt igenom ett synnerligen aktivt liv med varierande och spännande jobb. Dessutom politiskt aktiv och ett brett föreningsliv i bagaget. Däremellan entusiastisk boksamlare av svenska deckare och med många resor världen över. 10 Ögontrycket | Nr 3 2015 M ed sitt grava synhandikapp handlar det ändå om att ha en positiv inställning till livet eller som han själv uttrycker det: – Jag ägnar mig hellre åt möjlighetsanalys än probleminventering! Hans menar att positivism handlar mycket om grundtrygghet och att göra saker själv trots kraftig synnedsättning. – Jag kokar ägg varje morgon och går ut i naturen – en slinga på 20–25 minuter som jag känner väl, säger han och fortsätter: – Huset där jag bor sedan 70-talet är en trygg plats för mig. Jag känner mig hemma och är bekant med varje vrå och hittar ganska lätt om ingen råkat flytta på mina grejor. ÖT möter en glad pensionär med vita käppen utanför Östersunds bibliotek, något av Hans andra hem. Hit kommer han med bussen från Brunflo varje måndag för att byta och låna nya talböcker. – Det är så bra inrättat att det finns en busshållsplats alldeles utanför hemmet i Brunflo och så stannar bussen efter 15 kilometers färd, strax utanför biblioteket, säger en nöjd Hans Lingblom och tillägger: – Vi är bilburna ge- Hans Lingblom utanför sitt andra hem, biblioteket i Östersund, där han är en flitig besökare. nom att min fru kör men vi har också månadskort hos Länstrafiken som kostar endast 250 kronor och som gäller hela länet. Jämför med en enkelbiljett till Strömsund som kostar 180 kronor, säger han övertygande. Boksamlare Väl inne i det vackra biblioteket viker han ihop sin vita käpp medan personalen morsar igenkännande. Här finns en välrustad talboksavdelning där man kan få det man önskar sig. Och som bokÖgontrycket | Nr 3 2015 11 Hans Lingblom är sedan många år en engagerad boksamlare med 2600 titlar i kriminalromaner och deckargenren. samlare är Hans väl insatt i biblioteksverksamheten och det stora utbud som finns av inlästa talböcker. Hans boksamlande började i mitten av 60-talet när han bodde och arbetade vid sjukhuset i Sveg. I samband med bokrean köpte han lådvis med 12 Ögontrycket | Nr 3 2015 böcker i Söderkvists bokhandel. Intresset för att samla svenska deckare och kriminalromaner tog fart och hade sin topp 1979 då han gav ut en bibliografiupplaga med 1257 svenska titlar i ämnet. En heltäckande sammanställning av allt som givets ut 1893–1979. I de egna bokhyllorna har han samlat 2 600 titlar av svenska deckar- och kriminalromaner och han har läst alla! När ÖTs redaktör som tidigare bokhandlare imponeras av detta är Hans själv mer imponerad av att hela hans omfattande samling finns inläst som talböcker samtidigt som han berättar: – Vid ett tillfälle bad jag min fru om att söka reda på om en gammal deckare från 40-talet fanns inläst och den fanns bland talböckerna. Då blev jag så nyfiken att vi kollade igenom hela mitt ”sortiment” på 2 600 titlar och samtliga fanns att tillgå som talböcker. Det är det som är imponerande, menar Hans. – Häromdagen beställde jag via Legimus Stig Claessons ”Blå Måndag” och den kommer i brevlådan efter två dagar – helt otroligt. Tänk att allt det döda som finns runt omkring mig i mitt egna bibliotek finns inläst och därmed tillgängligt för mig och alla andra synskadade. Klassisk musik Utöver boksamlingen finns 31 hyllmeter CD med klassisk musik i hemmet i Brunflo. – I sommar har jag klämt Wilhelm Stenhammar, jag har till exempel via min Daisyspelare lyssnat till stråkkvartetten nr 6 – det är helt fantastiskt! Och klassisk musik är verkligen hemmaplan för Hans. Under hela 18 år har han skrivit musikrecensioner i Östersundsposten. Det handlar om jazz och klassisk musik men även teater och han menar själv att han haft ett fantastiskt skrivarliv. Det är sällan som man får lyssna till ett så rikt och varierat yrkesliv som det som Hans Lingblom haft. Han började som 15-åring som springpojke på en herrekipering och kontorsbud på Jämtlands tidning. Sedan blev det jobb på ett fotolabb i Ånge, för övrigt det första utanför Stockholm. Hit skickade fotohandlarna sina filmer och fick bildkopior i retur. Snart blev det flytt till Luleå och NKR – National kassaregister. – Jag sökte som servicemekaniker, fick jobbet och fick utbildning i mekanikerskola i Stockholm som ledde till att jag fick ansvar för en stor bokföringsmaskin – allt var ju mekaniskt på den tiden – vi talar början av 60-talet, berättar Hans. Bröder och systrar I början av 60-talet var han tillbaka i Östersund och under hela tiden var han engagerad i nykterhetsrörelsen i SGU och IOGT. Här var man bröder och systrar och hjälpte varandra med det mesta. Genom kontakter i nykterhetsföreningen blev han erbjuden ett 14 dagars vikariat på Frösö sjukhus – ett mentalsjukhus med 1000 patienter där Hans aldrig tidigare satt sin fot. – Jag kontaktade syster Astrid, fick två vita rockar och en nyckelknippa till avdelning 3 – bättre arbetsplats har jag aldrig haft, säger Hans. Här fick han städa, lägga upp mat och hjälpa patienterna, ja han fick till och med stoppa strumpor. En dag när han hade hand om dagrummet kom chefen och sa att idag var det Klippdag och han skulle klippa håret på alla patienter. – Det var bara att ta saxen och sätta igång. Visserligen var min mamma frissa men jag hade aldrig i mitt liv klippt någon. Chefen tröstade mig med att om något blir fel så växer det ut igen… Hans hade kommit in i vårdsektorn för att stanna. Östersunds bibliotek har en välrustad avdelning för människor med synhandikapp. Väl skyltat och med god service. Han fick mentalskötarutbildning, blev föreståndare för ett ålderdomshem och sedan dess har han jobbat med allt inom äldreomsorgen. Efter lärarutbildning i Göteborg inom vårdsektorn hamnade han som lärare på vårdgymnasiet i drygt fem år. Han avslutade sin karriär som biträdande rektor på vårdhögskolan och senare utbildningssekreterare på landstingets utbildningsoch kulturförvaltning. Här hade han ansvar för vårdutbildning och jord och skog men också folkhögskolorna i länet. Kommunpolitiker 2001 när han var 61 år pensionerade han sig men han blev inte sysslolös. – Både min fru och jag är i högsta grad föreningsmänniskor med nykterÖgontrycket | Nr 3 2015 13 hetsrörelsen där vi träffades som bas. Hans har också varit aktiv kommunpolitiker för socialdemokraterna, suttit i kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden i 10 år men också fackligt aktiv i SKTF. Och självklart sitter han i styrelsen i Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen. – Mina ögonproblem började redan 1974 då jag helt plötsligt fick djävulusiskt ont i höger öga. Fick kortison och två år senare drabbades även det andra ögat, berättar Hans och tillägger att han blev storkund på ögonkliniken där de menade att han hade världens risigaste synnerv! Försämringen av synen har gått långsamt och idag har han bara 0.002 i syn och synfälten är borta, men det är enligt Hans med sin positiva livssyn, inga problem. – Jag har tur som får göra det jag vill till exempel vara med i PRO:s programkommitté, jag är ju intresserad av kultur och samhällsfrågor. Jag saknar ingenting och kan trots mitt synhandikapp Hans botaniserar bland talböckerna och provlyssnar. 14 Ögontrycket | Nr 3 2015 förnimma det gröna och man får acceptera sin situation. Men hur är det då för en bokmal som Hans att lyssna till böcker istället för att få läsa dem? – Fördelarna med lyssnandet är att man gör det mer intensivt jämfört med läsandet. Det blir mera kött – mera koncentrerat, avslutar Hans Lingblom. Hur var det nu han sa? Jo, möjlighetsanalys istället för probleminventering! Text och bild: Örjan Andersson Kuriosa Ulf Nyström som är vd för familjeföretaget Siella som gör ögonspegeln har en bakgrund som uppfinnare. Han har bland annat i högsta grad påverkat den svenska landskapsbilden. För ett tjugotal år sedan konstruerade han och hans kompanjon Örjan Laurin en apparat som gick att koppla till traktorns kraftuttag. Genom den uppfinningen kunde man rulla in ensilaget i stora plast- balar. De vita balarna ute på bondens ägor förändrade utseendet i det svenska jordbrukslandskapet. Ett resultat av Ulfs uppfinning. Alla har vi sett dem ibland liggande var och en för Ulf Nyström uppfinnare och egenföretagare. Foto: Catherine Andersson sig, ibland ihopsamlade i stora högar. Nu vet vi också vem som är pappa till uppfinningen. HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. Ögontrycket SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU 1306-04SE | Nr 3 2015 15 Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till våra ögondoktorer Marcelo Ayala och Hans Eriksson, maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga Gick till ögonläkare på grund av röda ögon och smärta i ögonen. Jag hade 21 i tryck på båda ögonen och fick ta Lumigan 0,1 mg 1 månad till nästa återbesök. Då hade det gått ner till 15. Har ingen smärta längre men fortfarande röda och torra ögon. Nu säger läkaren att jag måste fortsätta med dessa droppar som har otrevliga biverkningar HELA MITT LIV?! Jag blev så chockad så jag visste inte vad jag skulle fråga. Förstår ingenting av detta, kan man inte sluta med dessa droppar när man väl börjat med dem eller? Läkaren talar tyvärr dålig svenska och har nog inte så lätt att uttrycka sig och informera heller. Har själv fått fram information på nätet angående vad detta möjligtvis kan handla om och hamnat hos er. Svar Det finns ingen riktig gräns för ögontrycket men studierna är baserade på en gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är ingen sjukdom, det är en riskfaktor för att utveckla grön starr. Trycket under 30 16 Ögontrycket | Nr 3 2015 mmHg kan lämnas obehandlat men det finns inga studier om vad som händer med synnerven när ögontrycket är över 30 mmHg. Det vill säga i ditt fall är jag inte 100% säker på att du behöver någon behandling, men varje fall ska bedömas individuellt. Fråga Hur långt har man kommit i forskningen angående nervtillväxthormon? Svar Vad jag vet ligger fortfarande frågan på grundforskningsnivå, det vill säga finns det inga ögondroppar för människor som innehåller nervtillväxtfaktor. Fråga Var i dag hos ögonläkare för diffus smärta i höger öga. Läkaren gjorde en mängd tester och gav mig recept på ögondroppar, Taptiqom, samt beordrade mig att komma tillbaka om 3 dagar för vidare undersökning. Tydligen hade jag högt tryck i båda ögonen men framför allt i höger. Vä 24 Hö 43. Med tanke på reaktionen och brådskan undrar jag ”hur” högt är 43 i tryck och är det ”farligt”? Tacksam för svar. Svar Det finns ingen riktig gräns för ögontrycket men studierna är baserade på en gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är ingen sjukdom, det är en riskfaktor för att utveckla grön starr. Trycknivån måste alltid värderas till omfattning av synnervens skador. Trycket under 30 mmHg kan lämnas obehandlat men det finns inga studier om vad som händer med synnerven när ögontrycket är över 30 mmHg. Vanligtvis behandlas alla patienter med ögontrycket över 30 mmHg. Fråga Är det något man ska undvika att göra i vardagen? Kan grön starr komma av stress eller hård träning? Svar Nej, vi kan inte påverka glaukom genom att göra vissa saker, eller undvika att göra vissa saker. Fråga Jag går regelbundet och kollar trycket som började som 26/27 men under de två senaste åren sakta ökat till numera 29/30. Tar Timolol ögondroppar 2 ggr/dag. Har frågat min läkare om jag inte kan få starkare droppar men läkaren tycker inte det är någon fara! Men det tycker jag! Är väldigt orolig för mina ögon och undrar om jag ska byta läkare eller kan jag ta dropparna 3 ggr/dag på eget bevåg? Svar Du ska inte ta dropparna 3 ggr/dag på eget bevåg, du ska alltid följa den ordination som läkaren gett. Timolol 3 ggr/dag sänker inte trycket mer än att ta dem 2 ggr/ dag, och vad som gäller för varje ögondroppe känner läkaren till. Man bestämmer ett måltryck för varje person, och det är många faktorer som påverkar vilket tryck som är acceptabelt just för dig. Fråga läkaren varför hon/han bedömer att du inte behöver sänka ögontrycket ytterligare så får du veta vad som gäller för just dig. Fråga Hur fort kan glaukom utvecklas till blindhet när man haft det i många år och trycket börjat stiga trots flera laserbehandlingar? Dessutom har jag blivit allergisk mot dropparna men tar dom ändå, engångspipetter. Kan man en dag vakna och upptäcka att man ingenting ser eller blir det en gradvis försämring av synen? Kan man så att säga vara förberedd, ”veta” när man har det att vänta? Svar Blindhet på grund av glaukom i Sverige är ovanligt. Men i vissa fall är sjukdomen så svårbehandlad att det inte går att hindra. Ibland får man inte tillräckligt lågt tryck trots ögondroppar, laserbehandlingar och operationer. Synförsämringen vid glaukom sker långsamt och succesivt. Det går inte att svara på frågan hur lång tid det tar tills man blir blind. I ditt fall beror det framför allt på hur stor synskada du har nu. Glaukom utvecklas så olika, vissa har liten synskada även om man har haft glaukom i många år och hos andra sker synskadan snabbare. Men du kommer inte vakna en morgon och vara blind, utan försämringen är succesiv. Ögontrycket | Nr 3 2015 17 Ögonspegeln som förenklar dropptagningen Familjeföretaget Siella AB utanför Söderhamn med pappa Ulf Nyström och sonen David Nyström i spetsen har konstruerat en ögonspegel till hjälp för alla som är beroende av att ta dagliga droppar eller salva. Ö gonspegeln består av en liten förstoringsspegel med fem gånger förstoring och som är fäst i en plastställning som man med hjälp av resårband fäster runt huvudet. Spegeln hamnar automatiskt i ögonhöjd och man kan med lätthet pricka rätt med sin ögondroppe. Det var så sent som i december 2013 som Ulf Nyström via en bekant kom över en första prototyp till ögonspegeln och var övertygad om att det finns ett stort behov av det här hjälpmedlet. – Vi har ju idag 1,2 miljoner pensionärer i landet och där säkert 20% är beroende av ögondroppar eller salvor, säger Ulf Nyström övertygande. Sagt och gjort, Ulf startade familjebolaget Siella AB tillsammans med sina tre söner och utvecklade prototypen för produktion. Men innan starten blev 18 Ögontrycket | Nr 3 2015 det många turer för att hitta finansiering av projektet. – Som litet familjeföretag vill man ju inte låna upp en massa pengar utan vi satsade en del eget befintligt kapital samtidigt som vi sökte stöd från medfinansiärer. ALMI och Tillväxtkassan i Söderhamn gick in med riskkapital. Idag knappt två år senare är man i full gång med marknadsföring, försäljning och produktutveckling. – Vårt motto är: Mindre, lättare och bättre, säger David Nyström, 26, som är den idag som jobbar mest med ögonspegeln och berättar om produktionen: – Själva spegeln köper vi från Kina men i övrigt är det svenska komponenter från olika håll. Och vi försöker hela tiden att förbättra produkten. David Nyström jobbar med marknadsföring och produktutveckling. I familjeföretaget Siella får Ulf Nyströms fru Ingrid agera fotomodell. I bästa familjeföretagaranda monteras sedan komponenterna till komplett ögonspegel hemma vid köksbordet. – En klar miss vi gjorde i början var att beställa kartonger för distribution med posten men emballaget blev för tjockt för att Posten skulle acceptera det som brev, säger David med en talande grimas. Numera skickas ögonspeglarna till kunderna i vadderad påse och hittills har det blivit hela 700 stycken. – Sämre än våra mål och vad vi tänkt men det är inte alldeles enkelt att hitta de rätta säljkanaler- na och all marknadsföring kostar pengar, förklarar David. Efter annonsering i SPF och PRO:s medlemstidningar i oktober förra året small det till med beställningarna. – I övrigt jobbar vi med egen hemsida, genom återförsäljare och hjälpmedelsmässor men drömåterförsäljarna är ju apoteken men där är vi inte än, säger en engagerad David som också är mitt uppe i sin produktutveckling. Nu gör man om ögonspegeln för att den ska bli bakterieokänslig och stadigare via en helgjuten konstruktion utan fickor där smuts kan samlas. Och de beställande kunderna tar ingen risk. För 310 kronor exkl. frakt får man ögonspegeln ända hem i brevlådan med 20 dagars betalning mot faktura och lika lång ångerrätt. – Vi har väldigt få reklamationer, de allra flesta kunder är nöjda och glada men den som tror att spegeln ska förbättra deras synhandikapp är lite fel ute, avslutar David Nyström. Text och foto: Örjan Andersson Ögontrycket | Nr 3 2015 19 Nytt system ger en halv miljon svenskar möjlighet att delta i kultur- och samhällsdebatten Gudrun Fleetwood M an kan alltså välja själv vilka nyheter man vill ta del av, och enkelt hoppa över det som inte intresserar. Eftersom det skulle ta för lång tid för en person att läsa in en enda dagstidning, man räknar med ungefär 17 timmars speltid, har man valt att använda talsyntes. Numera är talsyntesen riktigt lättlyssnad. Dagstidningarna använder sig av systemet ReadSpeaker och rösten Erik. Trots att den är syntetiskt genererad är den både tydlig och lättlyssnad. De nya taltidningarna innebär att över en halv miljon svenskar äntligen kan delta i kultur- och samhällsdebatten på sina egna villkor. I förra artikeln i Ögontrycket skrev jag om dagstidningar för synskadade och andra med läsnedsättning. Som ni minns kom de första taltidningarna för ungefär 30 år sedan. Då fick man som läsare nöja sig med cirka 90 minuters material, ett urval av dagens nyheter som en person läst in på kassett. Men 2013 infördes ett helt nytt system, som innebar att den som prenumererar får hela tidningen varje utgivningsdag. Taltidningskampanjen Alla dagstidningar som ges ut i Sverige kan ansöka om att bli taltidning. Dagstidningar som ger ut ett tillgängligt format för personer med läsnedsättning får ekonomiskt stöd och teknisk support av ett beslutsorgan inom MTM, som heter Taltidningsnämnden. Läsarna köper sin taltidningsprenumeration direkt av tidningen, som bestämmer priset för prenumerationen. Under våren genomförde MTM en kampanj för att göra taltidningarna till ”suoerkändisar”. Först informerade man olika intressegrupper. Det var bib- liotekarier, äldreboenden, vårdcentraler och läsombud. De fick affischer och broschyrer att sätta upp på lämpliga platser och sprida vidare. MTM annonserade också i deras branschtidningar, så en hel del av er kanske redan kände till kampanjen. Som ni vet så kan inte vem som helst prenumerera på en taltidning. Det beror på att kostnaderna för DAISY-spelare, internetuppkoppling, produktion av tidningen med mera bekostas av statliga medel öronmärkta för personer med läshandikapp. Andra intressegrupper till exempel lastbilschaufförer får alltså inte pre- Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning. Maila: [email protected] Tel: 018-53 01 20 20 Ögontrycket | Nr 3 2015 numerera, fast det skulle vara praktiskt att lyssna på tidningen under långa körningar. Därefter informerades alla chefredaktörer för det hundratal dagstidningar som ges ut som taltidning. De uppmanades göra taltidningen till en självklar och tydlig del av prenumerationserbjudandet. Gentemot landets journalister genomfördes en twitterkampanj. Här samarbetade man med ett urval av landets mest lästa journalister. Deras twitterflöden var under hela kampanjperioden tillgängliga med talsyntes på kampanjwebben. Har ni tillgång till dator gå gärna in på www.taltidningarna.se och läs och lyssna. Det är klart att det känns lite konstigt till en början att höra Göran Greider och Peter Wolodarski twittra med kvinnlig röst, men man vänjer sig förvånansvärt snabbt. I Upsala Nya Tidning som är min lokaltidning hade man en kampanj med kvartssidor 5 gånger under maj månad. Det var fyra olika annonser, alla trevliga och informativa. Världsledande ”Jag tycker att det är jätteb ra att det kommer hem någon och visar hur man ska göra för att använda knapparna, det är ju ganska svårt när det är så mycke t nytt i början.” Gun, 76 år Nästa etapp rul�lade igång under sommaren och den - nu med mer innehåll! Med den nya taltidninge riktade sig till alln får alla personer me d läshinder tillgång till hela papper stidningens innehåll. Du kan bläddra me llan de olik a mänheten. Radioavsnitten i tidningen, till exempel nyheter, kultur och sport. reklam, utomhusFör att kunna spela in hela tidningen så läses tidninge n upp av en syntetisk röst. tavlor och tidVill du veta mer? n i n g s annonser. Kontakta oss på telefon 018 -478 10 50 eller mejl prenumeration@u nt.se Taltidningskamså berättar vi mer! Mer info: panjen deltog till www.taltidningen20.se exempel i DN:s reklamtävling DN-cupen, med två helsidor på sidan 3 i tidningdag, en. Ni kanske lade märke så den som vill testa till den. Det gjorde jag. Under hösten 2015 komhur det låter och fungerar mer fler moment. rekommenderas ett besök. Sverige är faktiskt Bredvid spelaren finns världsledande vad gäller en manual, men personaatt göra dagstidningarna len hjälper mycket gärna tillgängliga. till. Och Uppsala är inte Här vill jag komma ensamt. För närvarande med ytterligare en positiv finns det taltidningar på nyhet. På Stadsbiblioteket 53 bibliotek i Sverige. i Uppsala kan man numera Kolla gärna på ditt lokala lyssna på Upsala Nya Tidbibliotek. Om de inte har ning som taltidning. Det ortens tidning som taltidär alltså biblioteket som ning be att de prenumererar. prenumererar, liksom man sedan länge prenumererar Gudrun Fleetwood på den ”vanliga” UNT. Den uppdateras varje Taltidningen Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om medier för synhandikappade. Ögontrycket | Nr 3 2015 21 Utblick! Se Människan-Stigen slingrar sig under lövverket. Det är spännande vad som döljer sig bakom nästa krök. Se Människanstigen: En tätortsnära naturstig med konstupplevelser för alla Ett pilotprojekt, som utgår från den konstnärliga processens möjligheter. Det unika är att personer med olika funktionsnedsättningar arbetar tillsammans med yrkesverksamma konstnärer för att gestalta ett offentligt verk. N ära Leksands folkhögskola strax utanför Leksand hittar vi den fantastiska stigen som går genom landskapet och är en stark upplevelse både för seende och människor med synnedsättning. Här kan man följa den svartvita rampen, uppleva naturen och all sköns konst och bara vara. 22 Ögontrycket | Nr 3 2015 Vid entrén står följande att läsa: Välkommen till Se Människanstigen! ”Låt oss bjuda in dig till en annorlunda värld. Här möts människa och konst i skön harmoni och platsen är tillgänglig för alla. När som helst på året, vem du än är, njut av den fina naturen och konstverken. Vi hoppas att denna plats ska väcka tankar, inspirera och få dig att växa i själen.” Vid varje station finns en skylt med telefonnummer så man som synskadad kan ringa och få information om platsen. Vid ”Gläntan” som är konsthändelse nr 6 på stigen kan man få höra följande: Gläntan är en plats där man kan sätta sig ner och blunda, uppleva alla ljud och dofter men också stilla sinnena. Hej och välkommen till konstpausen Gläntan. Vi som har gjort konstpausen heter Eva och Maj. Här fortsätter ledsagningsslingan genom verket i 15 meter. På andra sidan stigen fortsätter slingan i marknivå och följer bryggans kant. Två meter framför dig finner du konstverkets stenbänkar och strömsnäckrosor. Tanken med gläntan är att ge en känsla av vad man som synskadad upplever av platsen. Men också att den ska andas en air av vad jag känner är universums egenskap samt medkännande och tålmodig. På stenbänkarna finns en dikt i punktskrift på ovansidan och i svartskrift på baksidan. Dikten: Sitt vid min sida Slut dina ögon Dikten inbjuder till att sätta sig ner och blunda, uppleva alla ljud och dofter vid gläntan men också att stilla sinnena. Näckrosorna mellan bänkarna är mjuka och vänliga att känna på både för seende och synskadade. Den vita näckrosen växer också ute i tjärnen, den är en släk- ting till den asiatiska lotusblomman som i Asien symboliserar människans inre tillväxt. Blomman växer genom mörka vatten och kommer upp i ljuset där en vit vacker blomma vecklar ut sig likt en människa som går igenom livets svårighet och kommer till insikt och inre mognad. Sätt dig gärna ner och upplev gläntan med alla dess sinnen. Eva Johansson, synskadad och journalist Maj Lindholm, konstnär Ögontrycket | Nr 3 2015 23 Landet runt Västernorrland Vårresa till blommande tulpaner Årets resa 2015 gick till Backsjön utanför Sollefteå där vi besökte Norrlands Tulpanfestival den 4 juni. Våren och tulpaner hör ihop så vi tyckte det var ett lämpligt mål. Vi såg fram emot en fin dag på festivalen där 100 000 tulpaner fanns planterade, otroligt mycket för att vara så långt norrut. Vid framkomsten serverades kaffe och tunnbrödsrulle och vi fick en presentation av anläggningen. Tyvärr hade vårens kalla väder gjort att blomningen försenats så man kunde bara se en liten del av färgprakten. Utöver tulpaner fanns också djur vid anläggningen bland annat hundar, Siberian Husky och åsnor. Efter en rundvandring och inköp av tulpaner gick färden vidare till Sollefteå där vi åt lunchbuffé på Nipans restaurang. Mätta och belåtna promenerade vi till Textilarkivet där vi fick en guidning och information om enastående textiliers bevarande. Mycket intres- sant och uppskattat av deltagarna. Vi styrde åter mot Sundsvall och trots att vädret inte varit det allra bästa verkade alla vara nöjda med dagen. Text: Britt-Marie Wernhager ! NYHET Glaukom-appenhjälperdigatt minnasdinaögondroppar Laddanerdenidag–fördinsynsskull Sökefter: Glaukom appen – för min syns skull AllerganAB Johanneslundsvägen3-5 SE-19481UpplandsVäsby 24 Ögontrycket | Nr 3 2015 SW/0049/2015 Date of prep. Apr 2015 Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Skåneland 15-årsjubileum i Kristianstads Vattenrike Kristianstads Vattenrike består i dag av 22 besöksplatser med varierande natur såsom strandängar, skogar, havsstränder och stadsnära natur. Det är 3,5 mil långt och 3,5 mil brett. Inom området bor omkring 70 000 invånare. Från att ha varit ett område med sumpmark, som man ansåg inte hade några naturvärden alls, lyckades eldsjälen Sven Erik Magnusson efter enträget arbete övertyga Kristianstads politiker om att området hade värdefull natur och var värt att satsa på. År 2005 utsågs Kristianstads Vattenrike till biosfärområde av UNESCO, vilket innebär att området skall vara tillgängligt både för forskning och för allmänheten. Människor och djur skall arbeta tillsammans och målet är att bevara och utveckla området. Ett intensivt arbete har till exempel inneburit att malen nu finns i Helge å och var- je vår rastar ett stort antal tranor vid Pulken. Detta har blivit en stor turistattraktion. I slutet av maj, firade glaukomföreningen Skåneland 15-årsjubileum. 27 personer var anmälda och dessa representerade både Skåne, Halland och Blekinge. Vattenriket Vi började på Naturum som byggdes 2010 och som ligger centralt med en vidsträckt utsikt över Kristianstad och omgivningarna runt staden. Detta är ett populärt besöksområde för både vuxna och barn. Här WWW.LVI.SE Nya MagniLink Zip - bärbar & med bästa bildkvalitet Produkter som hjälper dig se! När synen blir sämre har LVI mycket att erbjuda dig – från smidiga elektroniska förstoringsglas till läskameror med förstoring och uppläsning av tryckt text. Är du berättigad till ett fritt hjälpmedel? Läs mer på www.lvi.se/se/produkter eller vänd dig till ögonkliniken. LVI har funnits i branschen i över 35 år och är en av världens ledande tillverkare av synhjälpmedel. Ögontrycket | Nr 3 2015 25 finns möjlighet att få kunskaper om naturen i Kristianstads Vattenrike genom föreläsningar och utställningar med mera. Vi samlades i hörsalen där vår ordförande Nils Widenfors hälsade deltagarna välkomna och Sara, som är anställd på Naturum, gav oss en innehållsrik information om Vattenriket och när vi var nästan fullärda var det dags för lunch, som vi åt i restaurangen på Naturum. Efter en kort glaukominformation av Leopold Ericson fortsatte dagen med en två timmars båttur med Stora Safaribåten på Helge å. Där berättade guiden Jan Olsson om Kristianstads byggnader, växter och djur som vi såg under färden. Havsörnen och några tornseglare flög också över den molnrika himlen. Vi fick uppleva att namnet Kristianstads Vattenrike också kan innebära att Örebro Historisk resa till Stjernsunds slott Glaukomföreningen i länet gjorde den 25 augusti det vi nu får kalla den sedvanliga sommarutflykten. Jag vet inte när det börjas kalla tradition men det är tredje året nu som vi åker någonstans och i år gick färden till Stjernsunds slott, strax söder om Askersund. Vi var 19 personer som klev på bussen i Örebro för att åka de sju milen söderut. Slottet är vackert beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Al26 Ögontrycket | Nr 3 2015 sen med Vättern. Det är byggt i nyklassicism med sällsynt väl bevarad inredning från 1850-talet då slottet ägdes av familjen Bernadotte. Men historien går tillbaka ända till 1600-talet när Johan Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård 1664. vattnet kommer uppifrån i form av regn. Det var omväxlande uppehåll, sol och regn och då det regnade som mest fick några av deltagarna hjälpa till att dra kapellet över båten och när vi gick i land var vi en aning blöta men fulla av nya intryck efter dagens aktiviteter. Text: Karin Christensson 1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte bygget av godset till det utseende det har idag. Under mitten av 1800-talet ägdes Stjernsund av den Bernadottska familjen. Kung Karl XIV Johan använde slottet som återkommande övernattningsställe under sina resor mellan Stockholm och Oslo. När ”sångarprinsen” tog över slottet lät prinsen utföra en genomgripan- de nyinredning av slottet. Stjernsund kan idag visa upp en av de rikaste och bäst bevarade interiörerna från 1800-talets mitt. Tänk er ett middagsbord med tretton iläggsskivor – ett riktigt pussel att sätta ihop, om jag inte minns fel var det dessutom tjugofyra bordsben att hålla reda på. Kristallkronor från Tyskland som inte går att beskriva. Tyvärr var det fotoförbud inne på slottet varför vi inte har några bilder därifrån. Mönsterjordbruk 1860 köpte familjen Cassel godset och utvecklade det till ett mönsterjordbruk, känt för sin kreatursavel och stamort för svensk rödbrokig boskap. Slottets sista privata ägare, fru Augusta Cassel avled 1951 och överlämnade i testamente Stjernsunds slott med inventarier till Kungliga Vitterhetsakademien. År 1965 förklarades slottet med parker som byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Detta och mycket mer fick vi lära oss av en mycket duktig guide. Så var det dags att ta en kort promenad till Slottscaféet och en välkommen lunch-buffé. Därefter gick många av oss och inhand- lade delikatesser i gårdsbutiken. Styrelsen vill tacka alla som deltagit och som med sitt goda humör gjort dagen så fantastiskt trevlig. Nu är det bara att hoppas på något lika trevligt om ett år. Text: Anders Nyström Bild: Tord Larsson Ett oumbärligt hjälpmedel vid användning av ögondroppar och linser. 5 gångers förstoring på spegeln. Beställ på hemsidan eller ring! www.siella.se 070-64 00 191 Ögontrycket | Nr 3 2015 27 GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20 647 32 Mariefred Välkommen till SGF! Glaukomföreningen i Göteborg Tel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5 [email protected] Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel. 063-208 92 [email protected] Glaukomföreningen Norrbotten Tel. 070-673 95 00 Bg 777-9481 [email protected] Glaukomföreningen Skåneland Tel. 070 – 612 01 76 Pg 444 14 56-3 [email protected] Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 [email protected] Bg 568-8999 Glaukomföreningen i Stockholm Tel. 08-33 38 36 Pg 495 80 90-5 [email protected] Glaukomföreningen i Sörmland Tel. 070-342 00 83 Pg 28 24 77-9 [email protected] Glaukomföreningen Uppland Tel. 018-34 33 37 Pg 33 34 95-0 [email protected] Glaukomföreningen Värmland Tel. 054-52 52 45 Pg 38 36 54-1 [email protected] Glaukomföreningen Västerbotten Tel. 090-12 26 89 Bg 416-1147 [email protected] Glaukomföreningen Västernorrland Tel. 060-12 85 21 Pg 29 28 91-9 [email protected] Glaukomföreningen Örebro län Tel. 070-591 86 34 Pg 62 57 67-9 [email protected] Glaukomföreningen Östergötland Tel. 0125-611 14 Bg 222-6504 [email protected] Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. | Nr 3 2015 28 Ögontrycket www.danagardlitho.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: 802 408–7325 Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211 Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00 www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]
© Copyright 2024