1. No category

1
2015
Ted Wärnåker,
han lanserar den
första glaukomappen
”För syns skull”
sidan 10
Amelia, 20 från Tranås
– framåt tjej som inte nedslås,
trots glaukom från födseln
TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET
Nr 1 – 2015
Tidning från
Svenska Glaukomförbundet
Redaktionskommitté som
framställt och ansvarar för innehåll:
Lars Steen
Ewy Engström
Ansvarig utgivare: Lars Steen
Redaktör: Örjan Andersson
Ej signerat material
är författat av redaktören
Ej namngiven fotograf
är fotat av redaktören
ISSN: 1653-4069
Redaktionens adress:
Ögontrycket
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred
Mail: [email protected]
Ögontrycket finns också som
taltidning i DAISY – format
INNEHÅLL
3 Ledare
Intervju Amelia, född med
4 glaukom
8 Debatt
10 Första glaukomappen
16 Fråga Doktorn
18 Glaukomförbundet
expanderar
20 Dagstidningar för alla
– Lena Katarina
22 Utblick
Swanberg
23 Aktiv glaukomförening
24 Landet Runt
26 Aktiviteter Glaukomveckan
27 Noterat
Produktion:
DanagårdLiTHO, Ödeshög
Omslagsbilder:
Ted Wärnåker
Amelia Lindqvist
(Foto: Örjan Andersson)
GLAU
KOM
FÖR
BUN
DET
2 Ögontrycket | Nr 1 2015
Utgivning av Ögontrycket 2015
Nr 2 Utgivning vecka 19
Manusstopp måndagen 13/4
Nr 3 Utgivning vecka 38
Manusstopp måndagen 24/8
Nr 4 Utgivning vecka 50
Manusstopp måndagen 16/11
Vi vill starta
ytterligare
regionala
föreningar
Ledare
Bästa medlemmar och läsare!
Nu närmar sig Världsglaukomveckan
som inträffar vecka 11 det vill säga 9 – 15
mars. Runt om i många länder anordnas
en mängd olika aktiviteter och syftar givetvis till att öka kunskap och förståelse
för glaukom och glaukomsjuka patienter
hos anhöriga, allmänhet och inte minst beslutsfattare på olika nivåer. Det betyder att
vi nu åter får tillfälle att visa upp oss och
förmedla våra viktiga budskap. Jag vill
gärna uppmana er alla i styrelser och övriga medlemmar att ta tillvara alla chanser
att visa upp oss under denna vecka.
Skapa intressegrupper
Vid senaste styrelsemötet antogs verksamhetsplanen och budget för 2015. Glädjande nog beviljades Glaukomförbundet
1 408 000 kronor det vill säga 38 000 kronor mer än föregående år. Verksamhetsplanens struktur ansluter sig till liknande
som under de två föregående åren. Förbundets ambition är att satsa på att grunda ytterligare regionala föreningar. För
närvarande pågår förhandlingar med Dalarna och Västmanland. Flera föreningar
finns i län med mer än en större centralort
som ger förutsättningar att skapa ”intres-
segrupper”. Exempel på sådana orter är
Eskilstuna, Växjö och Halmstad bara för
att nämna några. Förbundsstyrelsen manar också på att föreningarna ska vara
fortsatt aktiva i sammanhang där många
äldre personer samlas som till exempel
pensionärsföreningar, seniormässor med
mera. Vårt mål är att få till stånd en medlemsökning på minst 10 % per år.
I detta nummer följer vi upp den intressanta artikeln om den unga flickan med
medfött glaukom med en intervju med en
ung kvinna på 20 år som har glaukom sedan födseln.
Nu har modern teknik kommit till glaukompatienternas hjälp. Ett läkemedelsföretag har utvecklat en så kallad APP med
flera spännande funktioner bland annat
påminnelse om att man ska ta sina droppar på rätt tid. Dessvärre gäller det ju att
man har tillgång till och kan använda en
”smartphone”, men såvitt jag är underrättad blir det allt vanligare även hos oss i
mer mogen ålder.
Lars Steen, förbundsordförande
Ögontrycket | Nr 1 2015 3
Amelia Lindqvist, en positiv tjej från Tranås,
som kämpat med sin glaukom från födseln.
4 Ögontrycket | Nr 1 2015
Amelia, 20 – en härligt
framåt tjej som inte nedslås,
trots glaukom från födseln
I förra numret av ÖT publicerade vi en uppskattad artikel från Norsk Glaukomförenings tidskrift ”Å leve med glaukom”. Artikeln handlade om Martine Alexandra 9 år, som är född med glaukom.
Nu följer vi upp den artikeln med en intervju med Tranås-tjejen Amelia som
också är född med glaukom och idag är en ung kvinna på 20 år. Glaukom är
företrädesvis en åldersrelaterad ögonsjukdom, men inte desto mindre är det
angeläget att sätta fokus på de barn och ungdomar som drabbas. Eftersom
det är så pass ovanligt är det enligt Amelia svårt att hitta dem som lever i motsvarande situation för att få ett utbyte av erfarenheter.
P
latsen för ÖTs möte
med Amelia Lindqvist är järnvägsstationen i Tranås. En högst
välbekant plats för Amelia
som under sin gymnasietid
dagpendlade mellan hemmet i Linderås några mil utanför Tranås och Himmelstalunds naturbruksgymnasium i Norrköping under tre
år.
I en lugn hörna på Kalles
Mat & Café nästgårds med
järnvägsstationen får vi så
Amelias livshistoria berättad.
Fortsatt oro
När Amelia föddes, tyckte
hennes mamma att hon hade
väldigt stora ögon, men lä-
karen menade att det var sviter från förlossningen och
inget att oroa sig för. Amelia skrevs ut men Amelias
mamma kände en fortsatt
oro och frågade därför på
Höglandssjukhuset i Eksjö
vad det kunde vara för fel.
Amelia hade väldigt svårt
att sova och skrek mycket
nattetid. Hon sov också för
det mesta med öppna ögon.
Men det blev ingen diagnos
den gången heller.
- Vi tre månaders ålder
var mitt ena öga helt vitt,
berättar Amelia, och vi åkte
då till en läkare i Tranås,
blev remitterade till Jönköping och vidare därifrån
till specialister på glaukom
vid Universitetssjukhuset i
Uppsala.
Den 6 december 1994 –
när Amelia är tre månader
konstaterar ögonspecialister i Uppsala glaukom på
båda ögonen och vidtogs
inga åtgärder skulle Amelia vara blind inom ett år
kombinerat med epilepsi –
ett multihandikapp. Båda
ögonen opererades och det
hjälpte för stunden men på
juldagen samma år var det
dags igen. Ögonläkarna i
Uppsala opererade då in
en skål i höger öga och efter det så höll sig högerögat
bra. Senare men fortfarande
före skolåldern opererades
Text och bild:
Örjan Andersson
Ögontrycket | Nr 1 2015 5
Amelia ägnar mycket tid åt att måla och teckna. Just nu tecknar
hon seriefigurer. Hon har också varit representerad på
Ungdomens Vårsalong i Jönköping vid ett par tillfällen.
vänsterögat ett antal gånger
men utan större framgång.
Sedan dess har högerögat
hållit sig bra och idag använder Amelia ögondroppar med en droppe i vardera
ögat morgon och kväll.
Livligt påhejad
Under uppväxttiden tycker
Amelia att hon har klarat
sig bra trots sitt glaukom.
- Man fick förklara för
skolan och sina lärare att
jag inte kan ta emot en boll
som andra barn – oftast fick
man den i facet, förklarar
Amelia, samtidigt som hon
förklarar att trots sitt handikapp ville hon pröva allt,
livligt påhejad och coachad
av sin mamma Charlotte
som varit ett bra stöd.
- Eller när man skulle
sova över hos kompisar var
man ju tvungen att ha sina
6 Ögontrycket | Nr 1 2015
droppar med sig och då blev
det ju en del frågor. Men det
har varit ganska lugnt – det
är just vid idrottsutövning
som handikappet visar sig,
men jag har alltid försökt.
- Det enda undantaget
var att jag inte fick cykla så
tidigt som andra barn men
annars var uppmaningen:
begränsa dig inte utan försök med allting som du
önskar pröva, säger Amelia
med värme riktat mot sin
mamma.
Fyra timmars restid
Och det verkar Amelia ha
tagit fasta på under uppväxten och i sin utbildnings- och
yrkeskarriär. Med ett stort
hundintresse och en dröm
om att starta ett hunddagis
satsade hon tre år på hundlinjen på naturbruksgymnasiet vid Himmelstalund i
Norrköping. Under den tiden bodde hon fortfarande
hemma i Linderås tre mil
utanför Tranås. Det innebar
långa pendlingsresor varje
dag under hela studietiden.
- När det gick som bäst
innebar det 4 timmars restid varje dag, först buss till
Tranås, sedan pendeltåg till
Norrköping och slutligen
spårvagn för att komma
fram till skolan och ofta
hade jag sällskap av Stumpan min hund som är blandras av Smålandsstövare och
Jack Rusell, berättar Amelia.
Amelia har också genomgått utbildning som
personlig assistent under ett
år och nu läser hon vidare
för att utbilda sig till undersköterska under ett och ett
halvt år.
- Kanske har jag nu
hittat rätt i arbetslivet, säger hon, det är roligt och
stimulerande att jobba med
människor.
Numera bor hon inne i
stan tillsammans med pojkvännen och ägnar fritiden
åt att måla och teckna som
hon alltid hållit på med –
just nu tecknar hon seriefigurer. Hon har bland annat
medverkat på Ungdomens
Vårsalong i Jönköping vid
ett par tillfällen. Agility är
en annan disciplin som hon
ägnat mycket tid åt. Hon
har också jobbat med lydnad med sin vän Stumpan.
tjej som inte låter sig nedslås av sitt glaukomhandiAmelia är rakt igenom en
kapp.
positiv tjej som helt enkelt
- Det var verklig tur
tar för sig av livet både i
att min mamma stod på sig
arbetslivet och på fritiden.
när jag var spädbarn, hon
- Jag har inte så
förstod ju hela tiden att
många vardagliga pronågot var galet
blem
och
”
Det
var
verklig
tur
att
min
mamma
men ingen lyssglaukomet
hämmar mig stod på sig när jag var spädbarn…” nade i början.
Vården ifrågainte särskilt
satte till och med om hon
också tänker köpa en liofta, säger hon och fortverkligen ville behålla sitt
ten billig bil och där försätter:
barn eftersom hon hade
sta svängen kommer att
- Jag får tänka på att
sju barn förut, avslutar en
gå till mamma Charlotte i
sitta långt fram i klasslite upprörd Amelia.
Linderås. En härlig framåt
rummet och jag får enligt
läkarna inte sminka mig
för hårt men det gjorde
jag ändå i de yngre tonåren när sådant är särskilt
viktigt.
Ett problem som Amelia har är att hennes pupiller inte kan dra ihop sig
och skydda sig från solen
Välkommen till oss
och starkt ljus. Därför bär
för dina glaukomkontroller!
hon glasögon som blir
mörka i solen.
På Capio Medocular har vi stor erfarenhet av
- Det kan vara lite
glaukom. Vi kan hjälpa dig med kontroller av dina
ögon, såsom synkontroll, tryckmätning och synfältsjobbigt tycker jag för att
undersökningar. Våra kompetenta läkare och sjukman tror att folk ska tycka
sköterskor kommer ta väl hand om dig.
det ser konstigt ut. I samVanlig patientavgift gäller.
manhang med nya människor så känns det jobbigt!
Annars är det inga proLäs mer om oss på www.medocular.se
blem när man till exempel
söker jobb på ArbetsförStockholm: 08-534 888 00
medlingen. Där säger man
Uppsala: 018-56 54 00
att ser du med dina glasöJönköping: 036-291 47 00
gon så är det inga problem
Göteborg: 031-774 28 00 OBS! Endast privat
att sköta sitt jobb. Närmast står uppkörning för
körkortet för dörren.
Körkortet hägrar
- Ja, efter ganska
lång tid har jag fått tillstånd av Transportstyrelsen att införskaffa körkort
och nu är det härligt nära
uppkörningen, säger en
entusiastisk Amelia som
Ögontrycket | Nr 1 2015 7
Debatt
Synfältsbortfall och körkort –
Transportstyrelsens knäckfråga
Med anledning av ett par inslag i senaste Ögontrycket kring synfältsbortfall och
förlorat körkort kan det vara på sin plats att klargöra vad som gäller kring detta.
T
ransportstyrelsen
(TS) beslutar utifrån
resultat från synfältsprov
enligt Humphrey och Esterman om en person är
lämpad att få köra bil. Om
man har centrala synfältsbortfall som gör att man
får ”blinda fläckar” dras
körkortet in.
Att överklaga är, enligt
säkra källor inom Glaukomförbundet och många
konkreta fall, helt lönlöst
och slösar bara bort tid.
Förvaltningsrätten prövar
nämligen inte de faktiska
omständigheterna
vad
gäller den drabbade personens synförmåga. Rätten prövar bara huruvida
TS har gått rätt tillväga
i processen som föregår
beslutet och att beslutet i
sig är grundat på gällande
lagar och föreskrifter om
körkortsinnehav.
Därför är det bättre att
istället direkt ansöka om
dispens hos TS, som då
8 Ögontrycket | Nr 1 2015
låter en särskild nämnd gå
igenom fallet och pröva
sakfrågan. I flera fall har
dispens beviljats, i andra
inte.
TS har dock börjat inse
att gällande föreskrifter
och testmetoder kanske
inte ger en riktigt rättvis
bild av en persons faktiska
synförmåga och förmåga
att framföra en bil på ett
trafiksäkert sätt. Därför
har man inlett ett samarbete med VTI (Statens
väg- och transportforskningsinstitut) i Linköping
för att ta fram ett simulatorprogram för att testa
körförmågan hos personer
med synfältsbortfall, of-
tast orsakat av glaukom
eller diabetes.
Vad vi vet i nuläget
är att man håller på att
testköra ett sådant program med bilförare utan
synfältsdefekter för att
få fram normvärden och
”normala” körbeteenden
som sedan ska kunna jämföras med dem som framkommer när personer med
synfältsbortfall kör i simulatorn.
En intressant frågeställning som TS bör hitta en
lösning på är vad som
händer när en person förlorar sitt körkort och behöver kunna transportera
sig i sitt dagliga liv.
Trehjulig moped
Att använda allmänna
kommunikationer är en
lösning, att bli skjutsad
av make/maka en annan.
Men vad finns det för
möjligheter att själv klara
sina transportbehov på ett
sätt som liknar oberoendet
som bilen ger?
Om man söker och får
dispens att köra EU-moped kan man köpa sig ett
fyrhjuligt fordon som får
köras i högst 45 kmh och
som i mycket liknar en liten bil och har mycket av
en bils komfort och säkerhet.
Om man inte får dispens och inte vill begränsa sig till cykel eller en
tvåhjulig 30-moped utan
skydd mot väder och vind,
vad gör man då? Jo, man
kan köpa sig en trehjulig
moped som inte kräver
något körkort alls. Denna
moped (officiellt en klass
2-moped*/) jämställs enligt Trafikförordningen
med cykel, vilket innebär
att den ska framföras på
cykelvägar och cykelbanor där sådana finns.
Och det är här TS har
en knäckfråga att lösa:
Genom att dra in körkortet
för en person med centrala synfältsbortfall vill man
skydda andra trafikanter,
främst de oskyddade som
utgörs av fotgängare och
cyklister, från att drabbas
av en olycka orsakad av
personen ifråga.
Samtidigt finns risken
att den här personen skaffar en trehjulig ”mopedbil” som ska framföras
bland dessa oskyddade
trafikanter. För det blir
allt vanligare i våra tätorter att cykelbanor delas
av fotgängare och cyklister. Man kan fråga sig om
detta är rimligt, eller om
det vore bättre att TS gav
dispens för AM-körkort
som ger rätt att köra EUmoped. Personen är då i
mycket högre grad en fara
för sig själv, snarare än en
fara för oskyddade trafikanter!
*/ Definitionen talar
om en moped som är konstruerad att köras i högst
25 kmh, men även äldre
30-mopeder inräknas i
den här kategorin. I dag
krävs förarbevis även för
dessa mopeder, dock inte
för personer som fyllt 15
år före 1 oktober 2009, vilket innebär att alla personer som förlorat sitt körkort på grund av glaukom
(eller diabetes) torde få
köra utan förarbevis. För
tre- eller fyrhjulig moped
med karosseri krävs inte
hjälm om man istället använder bilbälte.
Alf Öst, Uppsala
Ögontrycket | Nr 1 2015 9
Ted Wärnåker, Allergan lanserar den första glaukomappen
”För min syns skull”
10 Ögontrycket | Nr 1 2015
Det har blivit väldigt
populärt med appar
man bär med sig i sin
mobil. För den mindre
initierade betyder app
att det handlar om en
applikation, främst i
IT-sammanhang. Man
skulle kunna säga att
istället för att bära med
sig ett par resväskor
med olika broschyrer
så har man dem i sin
smarta telefon. Den nya
tekniken känner inga
gränser. Just nu lanseras den första Glaukomappen. Det är läkemedelsföretaget Allergan
som utvecklat glaukomappen med syftet att
nå bästa behandlingsresultat på lång sikt.
Förutom Allergans logo
är appen befriande fri
från reklaminslag och
dessutom helt gratis.
Med fokus på patienten
blir appen också ett stöd
för ögonsjukvården.
Text och bild:
Örjan Andersson
Ö
T har träffat Ted
Wärnåker, läkemedelskonsulent med ansvar
för norra distriktet, vilket
innebär Mälardalen och
norr ut. Ted är en lågmäld,
förtroendeingivande och
inkännande person med
klart patientfokus. Som
läkemedelskonsulent
fungerar han som en specialist på sina produkter
när det gäller företagets
nya läkemedel och ser då
till att ögonsjukvården har
tillräcklig
information.
Ögontrycket | Nr 1 2015 11
Han har många frågor att
besvara som kommer från
läkare och ögonsjuksköterskor. Men just nu är han
besjälad av att lansera den
nya appen ”För min syns
skull”.
Bra respons
-
Vi startade för två år
sedan med att utveckla en
app. Allergan vill nå bra
behandlingsresultat. En
del är läkemedlet och den
andra delen är stödet till
glaukomsjukvården och
då är följsamheten väldigt
viktig och med en utveck-
lad app kan den stödja
patienten att vara följsam
och behandla regelbundet,
säger en helengagerad Ted
Wärnåker.
Glaukom är en progressiv sjukdom där man inte
kan få tillbaka den tappade synen. Därför är informationen till patienten
väldigt viktig och avgörande. Även om man inte
upplever synskadan nu så
kan det bli avsevärt sämre
om man inte är följsam
till den ordination doktorn
gett.
Ted, 38 år, är civilekonom i botten som tidigare
drivit ett vårdbolag inom
området för pertsonlig assistans. Fick intresset via
sin mamma som sedan
många år är handikappad,
har MS och har hjälp av av
personliga assistenter. Ted
har också datautbildning
och utbildning i datagrafik
som han har stor nytta av
när han jobbar med kommunikation.
- Vi trodde först att
det skulle bli svårt med
teknik och åldriga patienter. Men vi har redan från
början fått bra respons
och idag är det nästan lika
vanligt att en 70-åring har
en smartphone som den
yngre generationen.
- Problemet är ju att
det inte finns tid för vården att informera i tillräcklig grad och dessutom
kan patienten vara blockerad vid läkarbesöket. Då
är det bra att ha en app där
man kan informera sig på
hemmaplan, hävdar Ted.
Han rekommenderar att
man tittar på appen tillsammans med sina anhöriga.
Faktagranskad
Via glaukomappen kan
man få påminnelser om
när man ska ta ögondroppar och när det är dags att
hämta ut ett nytt recept.
Du kan även lära dig mer
12 Ögontrycket | Nr 1 2015
Droppinstruktioner
Och så här
kommer du
igång:
1. Starta programmet AppStore/Google play beroende
på om du har en iPhone eller Android.
2. Sök efter ”Glaukom appen – ”För min syns skull”
och ladda ner den.
3. Öppna appen och fyll i
fältet med ditt namn.
4. När du sedan trycker på
menyknappen (fliken längst
ned på sidan) öppnas hela
menyn och du kan enkelt
välja funktion.
Ögontrycket | Nr 1 2015 13
om glaukom, få instruktioner på hur du ska ta
dina ögondroppar och var
du kan hitta närmaste apotek oavsett var du befinner
dig. Dessutom visas en
film i appen om hur glaukom påverkar din bilkörning. Filmen är oerhört
samt även deltagit i utvecklingen av konceptet.
Han är sektionschef för
glaukom på sjukhuset.
Samstämmigt
ÖT har även tagit kontakt
med ett par ögonsjuksköterskor som fått appen in-
användbar framförallt för
de lite yngre patienterna.
Det här är framtiden, säger hon till ÖT.
Hon menar att det här
är en bra grej som hon
rekommenderar till både
nya och gamla patienter.
- Här kan man i lugn
” Appen är väldigt användbar framförallt för de lite yngre patienterna.
Det här är framtiden ”
illustrativ om vad som
händer när en del av synfältet försvinner.
Enping Chen, docent
och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus har varit
faktagranskare av appen,
troducerat och mottagandet är samstämmigt.
Ögonsjuksköterskan
Maria Sjölander på ögonkliniken Medsyn i Södertälje har idel lovord.
- Appen är väldigt
och ro få en feedback på
den information man fick
på kliniken. Jag upplever
att särskilt de lite yngre
patienterna ständigt söker
ny information om glaukom. Men jag kommer
REVOLUTIONERANDE OCH ENKEL RUTIN
Icare® ONE-tonometern är utformad och rekommenderas för egen
mätning av intraokulärt tryck (IOP) av glaukompatienter som behöver
övervaka sin medicinering och/eller sitt IOP i hemmet.
SÄKER, SMÄRTFRI OCH HYGIENISK METOD
Icare® ONE-tonometern är enkel att använda och idealisk för egen
mätning av IOP. Metoden baseras på en rebound-mätprincip, där en
mycket lät lätt prob används för att skapa en kortvarig kontakt med
hornhinnan.
Det behövs varken ögondroppar eller specialkunskaper för att använda
den snabba och smärtfria Icare® rebound-tonometrin som revolutionerar
IOP-övervakningen genom att göra mätrutinen enkel och effektiv.
www.medilens.se
[email protected]
14 Ögontrycket | Nr 1 2015
att använda appen i mötet
med både nya och gamla
patienter.
de lite yngre patienterna
som har anammat den nya
tekniken och är vana vid
tienterna dagligen.
- Det handlar helt
enkelt om att vi har tagit
” En teknisk lösning som hjälper till
att följa ordinationen och bevarar
synhälsan på lång sikt ”
Och Annika Larsson
som är ögonsjuksköterska
på Borlänge sjukhus instämmer.
- Det här är en väldigt bra idé framförallt då
man kan få ett larm när
man ska ta dropparna, säger Annika som har lagt ut
information om appen på
alla klinikens besöks- och
behandlingsrum.
Annika tror främst på
att söka information.
- Patienter födda på,
40- och 50-talet fungerar
lite annorlunda än de som
är äldre. De yngre ställer
högre krav och är initierade vad gäller glaukom i
mötet med ögonkliniken,
säger hon till ÖT.
Reaktionerna är alltså
inledningsvis samstämmiga från två representanter som möter glaukompa-
fram en teknisk lösning,
där förhoppningen är att
den patient som använder
appen ska få större motivation att följa ordinationen. På det sättet kan
man bevara sin synhälsa
på lång sikt, avslutar en
inkännande och djupt engagerad Ted Wärnåker.
Bli medlem och få information och
Ögontrycket 4 gånger per år!
Glaukomförbundets tidning Ögontrycket utkommer med fyra nummer årligen och
innehåller de senaste rönen kring glaukomforskningen och speglar också verksamheten i våra glaukomföreningar landet runt.
För endast 150 kr per år blir du både medlem och får Ögontrycket i din brevlåda.
Som medlem blir du också kontinuerligt inbjuden till informationsmöten ofta med
ögonläkare som medverkande.
Intresserad? Se tidningens baksida med kontaktuppgifter till våra föreningar.
VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!
Ögontrycket | Nr 1 2015 15
Fråga
Doktorn!
Har du frågor som du vill ställa till
våra ögondoktorer Marcelo Ayala och
Hans Eriksson, maila till hemsidan:
www.glaukomforbundet.se
Frågor & Svar
Fråga
Jag har opererat vänster öga för att
sänka trycket och det ligger på cirka 15.
Problemet efter operationen är skavningar eftersom det blev en bula bakom ögonlocket. Jag har ordinerats alla
tänkbara droppar och gel. Problemet
kvarstår efter 6 år, det är mycket besvärande. Vad finns det för hjälp att få?
Svar
Det är tyvärr inte helt lätt att avhjälpa dina
skavbesvär. Det är mycket bra att trycket
är på en låg nivå, det är det viktigaste för
att kunna bevara din syn. Så operationen
har ju lyckats med att sänka ögontrycket. Ibland blir blåsan som bildas bakom
ögonlocket vid operationen stor och man
kan få de problem som du beskriver. Jag
skulle inte rekommendera att göra något
operativt åt blåsan för då riskerar du att få
högt tryck i ögat istället. Dessvärre återstår det bara att försöka mildra problemet
med gel. Det finns många olika sorter
och ofta brukar man hitta någon som kan
fungera bra.
16 Ögontrycket | Nr 1 2015
Fråga
Jag brukar ha kring 20 i ögontryck men i
mars, kort efter att jag hade kommit hem
från en tvåmånadersvistelse i Thailand,
hade jag 16 – 17. Kan klimatet, cirka 35
grader och 80 % luftfuktighet, påverka
trycket? Har hört att glaukom är vanligare i norra Sverige än i södra, vilket får
mig att tänka på kyla och torr luft. Här i
Luleå kan det vara under 40 % luftfuktighet på vintern. Ska man installera en
luftfuktare i sovrummet?
Svar
Luftfuktigheten påverkar inte ögontrycket. Det var ju bra att trycket låg så
lågt efter att du varit i Thailand, men det
var inte luftfuktigheten som det berodde
på. Du kanske åt annorlunda och tog det
mer lugnt, så det kan kanske vara annat
som påverkade. Att glaukom är vanligare i norra Sverige beror framför allt på
att det är vanligare med så kallad Pseudoexfoliationssyndrom i norra Sverige
jämfört med södra. Pseudoexfoliationssyndrom ger en högre risk att få glaukom.
Fråga
Finns det anledning att anta att någon
av följande besvär hänger ihop med Latanoprost? Lindrig slemhosta. Hostar/
harklar mig efter måltider. Hjärtklappning, förhöjd puls och ”dubbelslag” på
hjärtat. Darrningar i händerna. När man
till exempel använder telefon så märker
man tydligt att fingrarna är ”oroliga”
och darrar.
Svar
Latanoprost ger mest lokala biverkningar
som röda ögon, långa ögonfransar, ökad
pigmentering runt ögonen etc. Bland sällsynta biverkningar är att astma kan förvärras. Bland mycket sällsynta biverkningar
är att patienter med kärlkramp kan förvärras. Med andra ord tror jag inte att dina
problem hänger ihop med Latanoprost.
Fråga
Har diagnos trångvinkelglaukom, använder Azopt, Pilokarpin och Xalatan.
Jag har läst i bipacksedeln att Azopt
inte är bra. Har besvär med röda ögon.
Vad gör jag? Hade tryck 34 – 60 för två
år sedan nu är det 10 – 15.
Svar
Jag vet inte vad du menar med att Azopt
inte är bra? Min erfarenhet är att det är en
mycket bra ögondroppe, den svider inte
och har en bra trycksänkande effekt och
det är ovanligt med biverkningar. Däremot kan man bli rödögd av Xalatan. Det
brukar inte ge obehag men man kan förstås tycka att det ser tråkigt ut med de röda
ögonen. Jag skulle ändå råda dig till att
fortsätta med dina ögondroppar om du
inte har fler besvär, för trycket är bra och
det är det viktigaste för att kunna bevara
sin syn.
Fråga
Vilka funktionshinder kan uppstå när
man har glaukom ögonsjukdom och hur
dessa kan undvikas utifrån exempelvis
följande områden: Relationer, bostad,
utbildning, aktiviteter i det dagliga
livet till exempel påklädning, äta,
toalettbesök, service som till exempel
matinköp, arbete, ekonomi, tillgång till
samhällsinformation, kultur och fritid,
allmänna kommunikationer etc.
Svar
Frågan tycker jag är mycket intressant.
Det handlar om livskvalitet hos
glaukompatienter. Många studier på senare
tid har uppmärksammat ämnet. Glaukom
påverkar inte synen vanligtvis, däremot är
det synfältet som påverkas vid glaukom.
Det beror på hur mycket av synfältet som
är borta för att påverka patientens tillvaro
som bilkörning, gå i trappor, användning
av allmänna kommunikationer etc.
Dessutom visar flera studier att när
synfältet upptill försvinner påverkas inte
patienten lika mycket som när synfältet
nedtill försvinner. Till exempel är det
mycket svårt att gå nedför trappor, hitta
trösklar, när synfältet nedtill försvinner.
Ögontrycket | Nr 1 2015 17
Glaukomförbundet
fortsätter sin expansion
Glaukomförbundet har fortfarande målet att starta en förening i varje län. Näst
på tur står Västmanland och Dalarna. För Västmanlands del är det Leif Wall,
ordförande i Glaukomföreningen Uppland som har uppdraget att dra i tåtarna
för att skapa en ny glaukomförening i Västmanland.
-I
Leif Wall
Ögontrycket.Tidigare chef
för ögonkliniken i Uppsala,
Lars Alm kommer att
medverka som föreläsare
om glaukom.
I Dalarna är det
Ingrid Sjökvist som är
projektansvarig. Ingrid har
ju tidigare erfarenhet från
nystarten i Glaukom-
december hade Lars
Steen och jag kontakt
med
ögonkliniken
i
Västerås och där vi blev
överens om att arrangera ett
allmänt möte i april månad.
Vi söker nu efter lämplig
lokal innan vi annonserar
ut arrangemanget i lokalpressen, säger Leif Wall till
HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?
Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för
dig som behöver hjälp med droppningen!
Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som
är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla
droppflaskan stadigt över ögat.

Droppstöd finns även till endosbehållare.

Fråga din läkare eller sköterska om
du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se

GLAU 1306-04SE


föreningen i Sörmland
där hon gjorde ett framgångsrikt arbete. Sörmland
är idag en av de mest aktiva
föreningarna med ord-
Ingrid Sjökvist
förande Birgitta Hedin i
spetsen. Inför Världsglaukomveckan planerar
man för aktiviteter i varenda
kommun i Sörmland.
Ambitiöst och lovvärt.
I Dalarna håller Ingrid
Sjökvist tillsammans med
förbundsordförande Lars
Steen att ta de första
kontakterna med ögonsjukvården. Det handlar
om att sondera terrängen,
att få personkontakter som
är beredda att engagera sig
för en föreningsstart.
- Vi håller på att
ta kontakter i Falun,
Borlänge, Mora och Avesta
och planerar ett första
möte med ögonsjukvården
i skiftet av februari och
mars, säger Ingrid Sjökvist
till Ögontrycket.
Ögontrycket kommer
självfallet att med intresse
följa starten av nya
föreningar i de båda länen.
ThSE20141027-209
- STERILA VÅTSERVETTER -
DAGLIG ÖGONLOCKSHYGIEN FÖR RÖDA,
TORRA, IRRITERADE OCH VARIGA ÖGON
•
•
•
•
Antibakteriell våtservett i hygienisk engångsförpackning.
Mild och fri från konserveringsmedel
Innehåller hyaluronsyra med återfuktande egenskaper
Ögonlocken och huden runt ögat behöver inte tvättas av
med vatten efter rengöring med Blephaclean
Blephaclean ® tillhandahålls på Apotek Hjärtat, Kronans Apotek, Cura Apoteket.
FRAmTAGN
I SAmARbE A
mED HuD- TE
OC
ÖGONLäKA H
RE
THÉA NORDIC AB, STORgATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EmAIL: [email protected]
Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica
rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. • Blephaclean ® är godkänt från 3 månaders ålder. Rekommenderas att användas 2 gånger dagligen
första 3 veckorna, sedan 1 gång dagligen.
Ögontrycket | Nr 1 2015 19
Dagstidningar för alla
Gudrun Fleetwood
En taltidning är en tidning som ges ut i uppläst form i
stället för på tryck. Målgruppen är oftast synskadade, men
kan även rikta sig till personer som har någon annan form
av läsproblem eller läshandikapp. Dock får inte andra personer prenumerera. Jag tänker på personer som har tid att
lyssna, men inte läsa tidningen, till exempel lastbilschaufförer eller andra med liknande yrken. Åtminstone inte för
närvarande. Varför kommer ni att räkna ut längre fram.
D
e första taltidningarna i Sverige började
produceras för drygt 30
år sedan. Det var först en
försöksverksamhet som
drevs av de synskadades
organisationer, framför
allt av SRF, de Synskadades Riksförbund. År 1982
bildades en Taltidningskommitté som skulle fördela 10 miljoner kronor
som regering och riksdag beslutat stödja taltidningarna med. Kommittén
skulle också undersöka
hur man skulle kunna permanenta verksamheten.
Det blev den år 1988 och
kommittén ombildades
till en myndighet, Taltidningsnämnden.
Ny förordning
Taltidningar utgavs sedan år efter år lite varstans i landet. Trots att
den tekniska utvecklingen från 1990-talet gick rasande snabbt hände inte
så mycket på taltidningsfronten. Den vanligaste
formen av taltidning var
en inläst version på ungefär 90 minuter, som distribuerades via radio, CDskivor eller kassett.
Men så i slutet av 2012
beslutade regeringen om
en ny förordning inom taltidningsområdet. Ett nytt
system för att framställa, distribuera och konsumera taltidningar infördes
från början av 2013. Det
var på tiden.
Det nya systemet innebär att man får hela papperstidningens innehåll
som taltidning. Man kan
alltså bläddra mellan olika avsnitt, ledare, nyheter både riksnyheter och
lokala nyheter, kultur
och sport. Det fantastiska är att man har tillgång
till taltidningen samtidigt
med papperstidningen.
Enkel knappsats
Vad kostar det att prenumerera? Det kostar lika
mycket som papperstidningen. Om man vill kan
man mot en smärre avgift,
tio procent av prenumerationspriset, få även papperstidningen. Många av
oss med glaukom ser ju
något och då kan det vara
trevligt att leta fram foton,
illustrationer, läsa annonser eller klippa ur saker
man vill spara.
Hur gör man om man
vill prenumerera? Jo, man
kontaktar kundservice på
den tidning man vill prenumerera på. I prenumerationen ingår också lån
av DAISY-spelare och in-
Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning.
Maila: [email protected] Tel: 018-53 01 20
20 Ögontrycket | Nr 1 2015
ternetuppkoppling. Inte
nog med det. En person
kommer dessutom hem
till dig och installerar allt,
början kan det kännas lite
konstigt att lyssna på, men
man vänjer sig rätt snabbt.
Inom parentes kan jag
berätta att talböcker alltid
läses in av en person, så har
ni ännu inte blivit talboksläsare men funderar på att
bli det: Förskräcks inte!
Hur ser
idag?
och visar hur man bläddrar fram och tillbaka i tidningen. Rent praktiskt går
det till så att dagstidningsföretaget skickar en datafil med tidningen till en
central, kontrakterad av
MTM, Myndigheten för
tillgängliga medier. Här
anpassar man tidningen så
att den kan distribueras ut
till prenumeranterna.
Finns det då inga nackdelar med det nya systemet? I den gamla taltidningen var det en person
som läste in valda delar. I
det nya får du hela tidningen, men det skulle förstås
ta för lång tid att läsa in
hela tidningen varje dag.
Ungefär 17 timmars inläsning varje dag. Det är
väldigt mycket och skulle kosta stora summor. Så
man använder talsyntes. I
det
ut
Jag har tittat lite på statistiken över antalet prenumeranter som finns på
MTM:s hemsida.
Den 1 januari 2013
fanns 7 042 abonnenter
i Sverige, 3 270 kvinnor
och 3 416 män. De flesta
5 759 tog emot tidningen
via radio, 89 prenumererade via kassett och 412
via CD-skivor.
Året
därpå
den
1 januari 2014 sågs en
nedgång till 5 910 prenumeranter, 2 774 kvinnor
och 2 788 män. Nu har den
nya tekniken slagit igenom med fart. Fortfarande fanns 39 radioprenumeranter, 6 CD och kassetterna är helt borta.
Och idag, ja nästan
i alla fall. Den 1 januari 2015 fanns i landet
109 taltidningar med
5 067 prenumeranter, varav 2 212 kvinnor och
2 500 män. Nu är även ra-
dio och CD-produktionen
utfasad, som är ett finare ord för att man slutat
med det. Nu kan ni sluta
fundera på varför siffrorna över kvinnor och män
inte stämmer med totalen.
Skillnaden klassas som
övriga, vad det innebär
förklaras inte.
Jag funderar över varför
antalet prenumeranter går
ned från år till år. Följer
kanske nedgångenen motsvarande nedgång i antalet
papperstidningsprenumeranter? Eller kan man inte
förlika sig med den annorlunda talsyntesrösten?
Tvekar man inför den nya
tekniken? Eller finns andra
orsaker? Jag vet inte och
har inte hittat någon analys
på MTM:s hemsida.
Till slut. Svaret på varför inte vem som helst
kan prenumerera på taltidningar, är att kostnaderna för DAISY-spelare,
internetuppkoppling, produktion av tidningen med
mera bekostas av medel
öronmärkta för personer
med läshandikapp. Men
om man själv bekostade
sin internetuppkoppling
och DAISY-spelare, vad
säger synskadades organisationer, vad säger Taltidningsnämnden om det förslaget?
Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om
medier för synhandikappade.
Ögontrycket | Nr 1 2015 21
Utblick!
Trädgården blev hennes
tröst i sorgen
Lena Katarina
Swanberg berättar
om sin bok ombord
på VikingLines
fartyg Rosella.
Att peta ned ett frö i jorden och följa hur det
gror och växer. Det kan bli lite av framtidstro
mitt i sorgen. Trädgården blev räddningen
för författaren Lena Katarina Swanberg när
hennes man avled.
D
et var en vårdag för
sju år sedan som Lena
Katarinas tillvaro rasade.
Hennes man Kjell som hon
levt med i nästan 40 år dog.
Döden kom som en iskall
chock, trots att Lena Katarina visste att han inte hade
lång tid kvar då han hade
varit svårt sjuk under en
längre tid.
- Det går inte att förbereda sig även om man
försöker. Döden är ofattbar,
en människa är borta, finns
inte mer, säger hon. När det
ofattbara händer och livet
rämnar uppstår en intensiv
längtan efter något hanterligt, något litet och konkret.
Detta har Lena Katarina
Swanberg själv upplevt och
skrivit om i denna lite ovanliga trädgårdsbok.
22 Ögontrycket | Nr 1 2015
- Bokens titel fanns i
mitt hjärta långt innan jag
hade börjat skriva ”En trädgård till tröst”, säger hon.
- Min steniga jordplätt
har hjälpt mig att vända stor
sorg i ny livsglädje – Trösten finns i den framväxande
trädgården, där tiden går
runt, inte framåt.
I trädgården vänds misslyckanden till erfarenheter,
litenheten blir en tillgång
och planer kan alltid ritas
om. Det går inte att skynda
på glädjen. Precis som livet
i trädgården går i cirklar,
vissnar ner och börjar om
gång på gång, har sorgen
sin egen tidräkning.
I korta texter förmedlar
Lena Katarina en stilla och
stark uppmaning av att inte
ge upp. Att söka tröst i det
lilla, att tänka om och att
tveklöst ta emot glädjen när
den finns – för det gör den.
Kan själv, kan be om hjälp,
skriver författaren i förordet. Att tänka så både i livet och i trädgården har gett
henne ny balans istället för
den som gick förlorad. En
mänsklig gemenskap, där
vardagsglädjen är en varm
famn, mitt i sorgen.
Boken är illustrerad med
författarens egna foton från
hennes trädgård på södra
Gotland.
En bok för den vars livskamrat nyligen gått bort.
Text och bild:
Örjan Andersson
AKTIV GLAUKOMFÖRENING
Jämtland – Härjedalen
Föreningen mitt i Sverige
M
ånga har 10 – 15 mil
till Östersund där vi
har våra medlemsmöten
och trots avstånden kommer de. Beundransvärt,
glädjande och oftast 50 %
deltagande.
Vi har fortsatt med våra
studiecirklar och i februari startar ytterligare en.
Det har framförts önskemål från medlemmar som
ännu ej nått den så kallade
”daglediga åldern” om en
kortare kursversion några
kvällar och eller lördagar.
Självfallet ska vi fixa detta.
Trevliga samtal
Det är viktigt att snabbt ta
kontakt med nya medlemmar. Därför ringer jag och
hälsar välkommen, berättar om föreningen och det
blir långa, trevliga samtal
med diverse kringsnack.
Sedan skickar jag ”Vad är
glaukom” och foldern om
vår förening. Dessutom
skickar jag några nummer
av ÖT, och då förstås ett
exemplar av det där jag
själv är ”omslagsflicka”.
Detta är uppskattat.
Vår externa verksamhet med information i
olika föreningar är ju ett
slags ”missionsuppdrag”,
roligt och givande. Några
nya medlemmar har tillkommit vid dessa besök
och också gåvor från de
aktuella Lionklubbarna
till fonden för glaukomforskning. Jag vill slå ett
extra slag för besök hos
”Lionen”, intresset där är
stort eftersom glaukom
ingår i det internationella
projektet ”Sight First”.
Viktiga instanser
Vi är med i Brukarrådet
Syn-Rehab, Syncentralen
och där är förstås även
SRF med. Vi är också
med i Östersunds kommuns Tillgänglighetsråds
beredningsmöten.
Två
viktiga instanser att vara
med i och påverka i för
Ruth Jönses
oss aktuella frågor. Vi har
gott samarbete med SRF,
har medverkat på Ögats
Dag, och som ordförande
var jag inbjuden till länets
SRF:s 90-årsjubileum i
november 2014. Vecka 11
(2014) medverkade jag i
Taltidningen med information om glaukom och
vår förening.
Nyårsönskan:
flera
medlemmar särskilt i Härjedalen, flera intresserade
av styrelseuppdrag, fortsatt välbesökta medlemsmöten, gemenskap och
engagemang.
Ruth Jönses, ordförande
Faktaruta
Glaukomföreningen Jämtland/
Härjedalen bildades mars 2012 med
då 44 medlemmar. 3 år senare är vi
92 medlemmar.
JÄMTLANDHÄRJEDALEN
Avstånden från mittpunkten Östersund
till de perifert belägna orterna är stora.
Det är nästan 30 mil till vår längst bort boende
medlem i Härjedalen, ordförande Ruth Jönses.
Ögontrycket | Nr 1 2015 23
Landet runt
Föredrag med Enping Chen gav
Värmland sju nya medlemmar
I ett höstmörkt Karlstad mötte en talrik publik docent Enping Chen, verksam vid
Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm, för att lyssna till hans föreläsning om Glaukom. Hörsalen hos Värmlands museum var fullsatt. Vår egen ögonöverläkare Johan Damm fanns också på plats för att svara på frågor.
Enping Chen, Ewy Engström
och Johan Damm.
Foto: Göran Boström
O
rdförande Ewy Engström hälsade välkommen och redogjorde
för föreningens positiva
utveckling under de 10 år
som gått sedan start. För
närvarande består föreningen av 143 medlemmar. Ewy tackade också
Värmlandsföreningens
grundare Olov Bylock för
hans mångåriga insatser,
han utnämndes till hedersmedlem och hyllades med
blommor och applåder.
Upptäcks av en
slump
Docent Chen berättade
engagerat om den sjukdom som också kallas
grön starr. Han kompletterade sitt föredrag med
informativa och lättbe24 Ögontrycket | Nr 1 2015
gripliga storbilder.
Först gav han exempel
på några fallstudier som
påvisade hur glaukom kan
upptäckas av en slump när
man söker sjukvården för
något helt annat och utvecklingen av sjukdomen
kan ha gått långt. Glaukom
kan alltså ha ett smygande
förlopp men ofta går det
att bromsa utvecklingen
med ögontrycksänkande
behandling. Glaukom kan
drabba både barn, ungdomar och vuxna.
I världen fanns det 60
miljoner glaukomsjuka år
2010 men mörkertalet är
stort. År 2020 beräknas
siffran ha stigit till 80 miljoner. För sju miljoner leder glaukom till blindhet.
Vidare berättade docent
Chen att i Sverige finns
idag 100 000 diagnosticerade glaukomsjuka och
troligen lika många utan
diagnos. Vi fick även information om olika typer av glaukom och hur
glaukom kan försämra
livskvalitén rent psykiskt
då det finns en rädsla för
blindhet. Det är också
en tre gånger högre risk
för fallolyckor och fem
gånger så hög risk för trafikolyckor vid denna sjukdom.
Självtrycksmätning
Än så länge kan man inte
bota glaukom men väl
bromsa förloppet genom
individuell ögontrycksänkande behandling. Docent
Chen gick också in på
olika behandlingsmetoder
där man förutom ögondroppar kan behandla med
laser och/eller operation.
Det är också viktigt med
uppföljning samt att göra
en vårdplan. Man måste
också informera om sjukdomen till allmänheten,
patienterna och anhöriga
samt att samarbeta med
andra vårdgivare.
Docent Chen berättade också om den forskning som pågår, bland
annat
dygnetruntmätning av ögontrycket och
”självtrycksmätning”
där patienten får gå med
en mätare 24 timmar för
att kunna se ett svängande tryck och eventuella
dygnsvariationer. Om man
bättre kan förstå denna
variation kan man skräddarsy behandlingen. Försök har också gjorts med
stamceller för att återställa
förstörda synnerver men
den forskningen är ännu i
sin linda.
Åhörarna fick också möjlighet att ställa frågor och
det gjordes bland mycket
annat om den nu så aktuella diskussionen om bilkörning och glaukom.
Till styrelsens glädje
ökade
medlemsantalet
med sju personer efter
denna givande och inspirerande kväll.
Ordföranden tackade docent Chen för ett mycket
intressant föredrag och
överlämnade en bokgåva
till honom och till Johan
Damm.
Glaukomföreningen
Värmland
Signe Persdotter
Ingrid Sällström
Medlemsmöte med besök av
Syncentralen
G
laukomföreningen Jämtland –
Härjedalen höll medlemsmöte i
november på Församlingsgården Stora Kyrkan i Östersund. Vi var ett 40tal medlemmar som hade samlats för
en stunds samvaro. Ordförande Ruth
Jönses hälsade alla välkomna och vi
blev serverade glögg och kakor. Ruth
berättade att vi har medlemmar i alla
kommuner i Jämtland – Härjedalen. 60
medlemmar har nu gjort studiecirkeln
”Se dåligt må bra” under ledning av
Anna-Kristina Jönsson. Anna-Kristina
planerar att fortsätta med cirklarna under våren 2015.
Funktionsljus
Därefter blev vi serverade soppa a´la
Maria och jättegott bröd. Soppan var
superb. Mätta och belåtna lutade vi oss
bakåt för att lyssna på Lars-Göran Andersson som arbetar på Syncentralen
och även har optikerfirma i Östersund.
Syncentralen öppnades 1981, sist i lan-
det. Där arbetar pedagoger, kuratorer
och tekniker.
De kommer även hem till patienter för
att avgöra vad som behövs i vardagen
för att få livet att fungera. Vi behöver
mer ljus när vi blir äldre. Funktionsljus,
över diskbänk till exempel är väldigt
bra. Även punktbelysning är bra. LarsGöran hade med sig diverse hjälpmedel
som han visade. Förstoringsglas med
och utan belysning och glasögon med
olikfärgade glas.
Text och foto: U Hjelm
Ögontrycket | Nr 1 2015 25
Full fart på aktiviteterna
under glaukomveckan:
Eskilstuna
Mälarsjukhuset,
huvudentrén
Onsdag 11 mars kl 10 – 15
Bemannat informationsbord Glaukomföreningen i
Sörmland
Jönköping
Länssjukhuset Ryhov
Måndag 9 mars, onsdag,
torsdag, fredag 10 – 12
mars.
Bemannat informationsbord Glaukomföreningen
Småland
Karlstad
Karlstad Seniormässan
Conferens Center
Tisdag 10 mars kl 10 – 16
Bemannat informationsbord Glaukomföreningen
Värmland
Katrineholm
Kullbergska sjukhuset,
Hälsotorget
Måndag 9 mars kl 09 – 12
Bemannat informationsbord. Specsavers optik,
Katrineholm
Onsdag 11 mars kl 11 – 17
Gratis tryckmätning och
information om glaukom
Glaukomföreningen i
Sörmland
26 Ögontrycket | Nr 1 2015
Landskrona
Landskrona lasaretts entré
Tisdag 10 mars kl 13 – 15
Informationsbord om
glaukom Glaukomföreningen Skåneland
Lund
Domkyrkoforum,
Kyrkogatan 4
Torsdag 12 mars kl 14 15.30
Maria Thereza, docent vid
Lunds Universitet föreläser
om ögats sjukdomar
Glaukomföreningen
Skåneland
Nyköping
Nyköpings lasarett,
huvudentrén
Tisdag 10 mars kl 10 – 16
Bemannat informationsbord Glaukomföreningen i
Sörmland
Skellefteå
Aulan Skellefteå sjukhus
Torsdag 19 mars kl 13 30
Föreläsning om glaukom
Glaukomföreningen
Västerbotten
Stockholm
Congressen, Hotell Birger
Jarl
Måndag 9 mars kl 16 30
Föreläsning av docent
Enping Chen under
rubriken ”Tillsammans
förbättrar vi glaukomsjukvården”. Conferencier:
Rakel Norborg-Jerkeby.
Styrelsens Egna pianist
Christer Ekman leker på
pianot före mötets början.
Glaukomföreningen i
Stockholm och S:t Eriks
sjukhus
Sundsvall
Entréhallen, Sundsvalls
sjukhus
Tisdag 10 mars kl 09 – 15
Bemannat informationsbord Glaukomföreningen
Västernorrland
Tierp
Vårdcentralen i Tierp
Fredag 13 mars
Offentligt möte om
glaukom Glaukomföreningen Uppland
Uppsala
Akademiska sjukhuset,
ögonmottagningen
Måndag 9 mars
Föreningsmöte om
synfältsmätningar
Glaukomföreningen
Uppland
Till sist!
Värnamo
Värnamo sjukhus
Måndag 9 mars, onsdag –
fredag 10 – 12 mars
Bemannat informationsbord
Glaukomföreningen Småland
Växjö
Centrallasarettet i Växjö,
sjukhusets restaurang
Strandbjörket
Tisdag 10 mars kl 18 00
Föreläsning ”Med fokus på
ögat” av ögonläkaren Anders
Bergström
Glaukomföreningen Småland
Örebro
Universitetssjukhusets A-hus,
foajén
Onsdag 18 mars kl 09.30 - 15
Bemannat informationsbord
Studieförbundet
Vuxenskolan, Fabriksgatan 8
Onsdag 18 mars, kl 18 00
Årsmöte med föreläsning och
frågestund med glaukomsjuksköterskan Marianne
med kollega Glaukomföreningen Örebro län
Östersund
Föreningspunkten,
Entréhallen, Östersunds
sjukhus
Måndag 9 mars och Tisdag
10 mars kl 10 00 – 15 00
Bemannat informationsbord
Glaukomföreningen Jämtland
– Härjedalen
Nytt år –
nya tag för ÖT
Ögontryckets redaktionskommitté tar nya tag inför 2015. Inriktningen att
både bevaka forskningsrön och hjälpmedel inom
glaukomsjukvården och
de egna glaukomföreningarnas arbete ligger fast.
Inför år 2015 blir det en
del mindre förändringar
vad beträffar innehåll och
form. Vi testar någon sida
som inte primärt handlar
om glaukom. Vi kallar sidan för Utblick och kan till
exempel vara en anmälan
av en intressant och aktuell bok. Vi kommer också
att bygga tidningen rakt
igenom på 3-spaltsidor
med undantag av Ledar-
Ögontryckets redaktionskommitté: Örjan Andersson, Ewy
Engström och Lars Steen
sidan och Fråga Doktorn,
som vi fortfarande tycker
passar bäst i 2-spalt. I
mån av resurser kommer
vi också att satsa lite mer
på bildmaterialet. Nytt för
året och glädjande är att
hela tidningen finns att
tillgå på vår hemsida – lätt
tillgänglig för framför allt
alla inom sjukvården.
Skydda dina ögon
för stark vintersol
Nu när större delen av landet är täckt av snö är det
viktigt att skydda ögonen
vid solsken. Starkt solljus
som reflekteras av snö
kan leda till snöblindhet.
Det innebär att ögonen
blir kraftigt irriterade av
UV-strålningen och småsår bildas i hornhinnan.
Snöblindhet läker av sig
självt men starkt solljus
kan göra värre skada. En
risk är att gula fläcken i
näthinnan skadas. Även
risken för grå starr ökar.
Använd därför solglasögon som skyddar mot
UV-ljus när du går ut i det
härliga, snöiga och soliga
vinterlandskapet. Se till
att solglasögonen är CEmärkta eller polariserande. Vi ses i skidspåret!
Ögontrycket | Nr 1 2015 27
GLAU
KOM
FÖR
BUN
DET
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20
647 32 Mariefred
Välkommen till SGF!
Glaukomföreningen i Göteborg
Tel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5
[email protected]
Glaukomföreningen
Jämtland/Härjedalen
Tel. 063-208 92
[email protected]
Glaukomföreningen Norrbotten
Tel. 070-673 95 00
Bg 777-9481
[email protected]
Glaukomföreningen Skåneland
Tel. 040-47 11 95
Pg 444 14 56-3
[email protected]
Glaukomföreningen Småland
Tel. 070-661 02 12
[email protected]
Bg 568-8999
Glaukomföreningen i Stockholm
Tel. 08-33 38 36
Pg 495 80 90-5
[email protected]
Glaukomföreningen i Sörmland
Tel. 070-342 00 83
Pg 28 24 77-9
[email protected]
Glaukomföreningen Uppland
Tel. 018-34 33 37
Pg 33 34 95-0
[email protected]
Glaukomföreningen Värmland
Tel. 054-52 52 45
Pg 38 36 54-1
[email protected]
Glaukomföreningen Västerbotten
Tel. 090-12 26 89
Bg 416-1147
[email protected]
Glaukomföreningen Västernorrland
Tel. 060-12 85 21
Pg 29 28 91-9
[email protected]
Glaukomföreningen Örebro län
Tel. 070-591 86 34
Pg 62 57 67-9
[email protected]
Glaukomföreningen Östergötland
Tel. 0125-611 14
Bg 222-6504
[email protected]
Vill du bli medlem?
Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.
www.danagardlitho.se
Svenska Glaukomförbundet
Organisationsnummer: 802 408–7325
Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211
Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00
www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]