View/Open - Malmö högskola
FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE Visualisering av mental ohälsa En praktisk och kvalitativ studie om visualisering av information som metod för att öka medvetenheten kring ämnet mental ohälsa Visualization of mental illness A practical and qualitative study that examines visualization of information as a method to raise awareness about mental illness Jonna Adams Handledare design: Tina-Marie Whitman Handledare uppsats: Frits Gåvertsson Kandidatarbete i grafisk design Program: Grafisk design, 180hp K3 Malmö högskola Tack! Först och främst vill jag säga enormt stort tack till mina handledare, Tina-Marie Whitman i designprojektet och Frits Gåvertsson i uppsatsen, för enormt stöd och konstruktiv feedback genom hela projektet. Jag kunde inte ha önskat bättre handledning. Stort tack även till alla ni psykologer, patienter, vänner och främlingar som ställde upp på intervju under arbetet och delade med er av era tankar, erfarenheter och expertis. Ert engagemang var av stort värde för mig både för designprojektet och uppsatsen. Avslutningsvis vill jag säga särskilt tack till min syster Ayla Adams som agerat stöttepelare och bollplank genom hela projektet. Din hjälp har varit ovärderlig. FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE Oro, stress och ångest En visuell kampanj som har syfte att öka medvetenheten kring ämnet mental ohälsa, för minskad stigmatisering och tabu Worry, stress and anxiety A visual campaign striving to raise public awareness about mental illness in order to reduce stigma and taboo Jonna Adams Delkurs designprojekt Handledare: Tina-Marie Whitman Kandidatarbete i grafisk design Program: Grafisk design, 180hp K3 Malmö högskola Inledning Oro, stress och ångest är ett stort problem i vårt samhälle idag. På listan av Sveriges fyra vanligaste sjukdomar ligger depression på första plats, därefter panikångest, ryggont och på fjärde plats utmattningsdepression. Starkast växande är problemet hos unga mellan 16-24 år där nästan 30% uppger att de känner oro och ängslighet flera dagar i veckan på ett sådant sätt att det påverkar deras vardagliga liv. Men trots att det är så pass vanligt är det ändå tabu att tala om ångest. Det är brist på samhällsinformation, ämnet är stigmatiserat och det råder stor okunskap i ämnet. I mitt designprojekt har jag utforskat olika metoder inom grafisk design och illustration för att omsätta information och berättelser om oro, stress och ångest till ett visuellt koncept. Konceptet bygger på idén att visualisera känslor och tankar genom en kampanj bestående av dels affischer, dels broschyr samt en kompletterande hemsida. Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten hos allmänheten för att på lång sikt bryta stigmatisering och tabu. Syftet är även att sprida kunskap om vad ångest är och hur det uppstår, som ett första led i att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Skisser ur designprocessen: Kartläggning av relevant data och utformning av figurer, manér och uttryck. 2 Process Process Projektet utformades parallellt med litteraturstudier inom visualisering för att få en inblick i hur andra designers har hanterat detta område. Samtidigt utforskades området mental ohälsa i stort, dels genom litteraturstudier dels genom ett stort engagemang i bloggar och flöden på internet. För att få en ännu djupare förståelse för detta komplexa problem på individnivå genomfördes även ett flertal individuella intervjuer med personer som någon gång under sin livstid drabbats av långvarig oro, stress eller ångest som påverkat deras vardagliga liv. Syftet med intervjuerna var framförallt att undersöka om det fanns någon visualitet inbäddad i beskrivningar om ångest, utifrån vilken utmaningen sedan återstod i att tillämpa denna i design. Skisser från designprocessen: Visuella tolkningar av känslan av oro, stress och ångest utifrån intervjupersoners beskrivningar: -Oro är som en tråd av orostankar som inte leder nånvart. -Stress är som en kvävande glasburk. -Ångest är som paralyserande slajm. 3 Resultat Resultat Affisch 1/3: Tänk positivt ”Stress är som en kvävande glasburk” 4 Resultat Affisch 2/3: Ryck upp dig ”Ångest är som paralyserande slajm” 5 Resultat ”Oro är som en tråd av tankar som inte leder nånvart” Affisch 3/3: Bara släpp det 6 Resultat Broschyren är på 40 sidor totalt och är uppdelat i tre kapitel; Oro, stress och ångest. Syftet med broschyren är att sprida kunskap om vad ångest är och hur det uppstår, som ett första led i att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Broschyr 7 Broschyren illustrerar oro, stress och ångest med fokus på samspelet mellan tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Illustrationerna kompletteras med korta textstycken i form av personliga berättelser och faktarutor. 8 9 10 Tillämpning Hemsida Vårdcentral Affischerna är tänkta att hänga på offentliga platser såsom bibliotek, studenthälsan, vårdcentral etc. Kampanjen kompletteras med hemsida dit man kan vända sig för mer information. Webbsidan är även tänkt som en plattform där man kan dela med sig av sina känslor och tankar eller läsa om andras. 11 FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE Visualisering av mental ohälsa En kvalitativ studie som undersöker visualisering av information som metod för att öka medvetenheten kring ämnet mental ohälsa Visualization of mental illness A qualitative study that examines visualization of information as a method to raise awareness about mental illness Jonna Adams Delkurs Uppsats Handledare: Frits Gåvertsson Kandidatarbete i grafisk design Program: Grafisk design, 180hp K3 Malmö högskola Sammanfattning Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metod för att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemet mental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktisk undersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information. Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersöka om visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen för detta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception och kognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara en mycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet att uppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för att förklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genom en visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få en bild av problemet. Nyckelord: Grafisk design, informationsvisualisering, samhällsinformation, mental ohälsa, förståelse, visuell perception Abstract The essay explores whether visualization can be a suitable method to increase people’s awareness of mental illness. The purpose of this paper is, through literature studies and practical examination, to increase the knowledge of visualization of information. The purpose is also to, with the help of a focus group, examine whether visualization of mental illness has the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. The conclusion is that visualization of mental illness can be a very effective method by providing the opportunity to draw attention to a subject in which words are not perceived to be enough to explain. This is thanks to the instant communication capability of an image through which a visual and cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture of the problem. Keywords: Graphic design, information visualization, mental illness, visual perception 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Mental ohälsa: Oro, stress och ångest 2.2 Mental ohälsa - Ett samhällsproblem 2.2.1 Stigmatisering 2.3 Problemområde 2.3.1 Avgränsning 2.3.2 Syfte 2.3.3 Frågeställning 6 7 8 8 9 10 10 3 Teoretiska utgångspunkter 10 3.1 Visualisering 3.2 Visuell information 3.3 Visuell perception 3.4 Kognition - att få förståelse för något 3.5 Bildsemiotik 3.6 Estetik 11 12 13 14 14 15 4 Metod 16 4.1 Praktiskt arbete 4.2 Kvalitativ undersökning 4.2.1 Material 16 16 17 5 Tidigare forskning 18 5.1 Visualisering i design 5.2 Visualisering för förändrade attityder 18 19 6 Designprojekt 20 6.1 Genomförande 6.1.1 Visualisering av oro, stress och ångest 6.1.2 Rubriker 6.2 Reflektion och analys av designprojekt 20 21 21 21 7 Kvalitativ studie med fokusgrupp 23 7.1 What’s playing on your mind 7.2 Start talking 7.3 You are not alone 7.4 Defeat denial / Oro, stress & ångest 23 24 26 27 8 Sammanfattning och diskussion 28 8.1 Slutsats 8.2 Analys av slutsats 8.3 Diskussion 8.4 Avslutning och reflektion 28 29 30 32 9 Källförteckning 33 10 Bilagor 35 3 Figurförteckning Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5-6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10-12 Figur 13-15 Figur 16 Figur 17-19 Exempel på slutenhetens lag, d.v.s. människans tendens att alltid tolka figurer i bild som en helhet Oscar Reuterswärd - Perspective Japonaise NO 370 Exempel på människans tendens att tolka figurer i bild som tredimensionella föremål Citat av Andrew Vande Moere Visualiseringsverktyget stegräknaren Landskapsvisualisering som har syfte att visa på eventuella följder av klimatföränring alternativt klimatförbättring. (För större bilder se bilaga 1) Designprojekt: Tänk positivt - visualisering av stress Designprojekt: Bara släpp det - visualisering av oro Designprojekt: Ryck upp dig - visualisering av ångest (För större bilder se bilaga 2.1). Kampanj: Mental health foundation - What’s playing on your mind? (För större bilder se bilaga 2.2) Kampanj: Start talking - Mental illness isn’t always easy to see. (För större bilder se bilaga 2.3) Kampanj: Katie Maasiks projekt You are not alone (För större bild se bilaga 2.4) Kampanj: Cahm - Defeat denial 13 13 18 19 19 21 21 21 24 25 26 27 Förteckning bilagor 1 Landskapsvisualisering 2 Kampanjmaterial 35 36 2.1 Visualisering av oro, stres och ångest 2.2 Mental health foundation: What’s playing on your mind 2.3 Start Talking: Mental illness isn’t always easy to see 2.4 Katie Maasik: You are not alone 36 37 38 39 3 Intervjuguide 4 Transkribering av gruppintervju 40 41 4 Inledning Det visuella språket utgör en allt större del av det mänskliga språket idag. Tidningar, TV och flöden i sociala medier använder sig av visualisering allra högsta grad för att på olika sätt förstärka upplevelsen av ett innehåll i syfte att väcka uppmärksamhet, öka förståelsen, roa eller rent av oroa betraktaren. Vid sidan av detta är vi i akut behov uppmärksammandet av ett socialt relevant problem, nämligen mental ohälsa. I mitt examensarbete har jag valt att undersöka på vilket sätt, om något, visualisering av information kan vara en fördelaktig metod när målet är att öka förståelsen för ett tabubelagt och stigmatiserat samhällsproblem, nämligen mental ohälsa. Ämnet är intressant eftersom mental ohälsa är ett tillstånd som kan vara svårt att beskriva i ord men samtidigt är i stort behov av uppmärksamhet för att kunna behandlas. Denna uppsats undersöker hur visualisering av mental ohälsa påverkar uppfattningen av ämnet och diskuterar huruvida det är en lämplig metod för att förändra samhällets syn på drabbade. 5 2 Bakgrund 2.1 Mental ohälsa – Oro, stress och ångest Mental ohälsa, eller psykisk ohälsa som det även betecknas, är ett övergripande begrepp som innefattar allt från lindriga besvär i form av ångest, oro och nedstämdhet som är mer eller mindre plågsamma, till mentala sjukdomar som schizofreni och depression (Socialstyrelsen, 2011). I denna uppsats kommer mental ohälsa att menas det mentala besvär som utgörs av långvarig och påtaglig oro, stress och ångest som påverkar ens vardagliga liv. Att känna oro, stress och ångest hör till livet, oavsett hur gammal man är och ses inte generellt som ett mentalt problem. Det finns troligtvis ingen som aldrig upplevt en viss grad av ångest (Byström 2013). Ångest kan vara det man känner när man kliver in i ett klassrum just innan en redovisning, eller den känslan man vaknar med mitt i natten efter att ha hört ett konstigt ljud. Men synförnimmelser som prickar i synfältet, dimsyn, domningar, krypningar och stark yrsel kan också vara en del av ångest (Carlbring & Hanell, 2011). En definition som täcker alla aspekter av ångest är mycket svår att ge. Enligt Visung & Larsson (2005) kan ångest beskrivas som en delvis kroppslig, delvis mental upplevelse och som kan definieras som en form av rädsla. Men till skillnad från rädsla är den utlösande faktorn för ångest inte alltid så tydlig att vi kan urskilja den, medan den för rädsla utgörs av en tydlig fara, verklig eller inbillad (Visung & Larsson, 2005). Ångest kan sägas, enligt Visung & Larsson (2005) vara en känslomässig varning om att det finns något hot som kan ge upphov till omedelbar oro och stress, varför det räknas som ett mentalt problem eftersom ingenting reellt motiverar sinnesstämningen. Känsla och tanke är nära kopplade till varandra och på samma sätt som kroppsreaktioner kan leda till rädsla och ångest, kan rädsla och ångest leda till kroppsreaktioner. När vi tolkar känslor som farliga och verkliga finns det en risk att det leda till en ond cirkel där negativa tankar ökar ångesten som i sin tur ökar de negativa tankarna (Carlbring & Hanell, 2011). 6 Långvarig ångest påverkar leder, nerver, syn, hörsel och tankegångar, eftersom kroppen och psyket hela tiden är i spänningstillstånd och både delar är stressade (Eriksson, 2008). En konsekvens av detta är att då ångest ofta tar sig uttryck i fysiska symptom leder det till att drabbade, enligt Eriksson (2008) i första hand söker vård för fysiska sjukdomar. ”Tyvärr”, menar Eriksson (2008 s.7) ”är vi så ologiska i vår sjukdom att vi inte förstår att symptomen är reaktioner på själens tillstånd”. 2.2 Mental ohälsa – ett samhällsproblem Mental ohälsa har blivit den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Enligt Kristensson (2013) kostar mental ohälsa samhället ca 70 miljarder kronor om året, varför det går att klassa mental ohälsa som ett akut samhällsproblem. Enligt en rapport från socialstyrelsen (2013) utgör den mentala ohälsan idag dessutom den största sjukdomsgruppen i Sverige varav nästan en av tre sjukskrivna har en psykiatrisk diagnos. Starkast växande är problemet hos unga mellan 16-24 år där alltfler uppger att de känner oro, ängslighet, stress eller ångest flera dagar i veckan (Sveriges radio, 2015), varför uppsatsen lägger fokus på denna form av mental ohälsa. En sådan självrapportering är, enligt socialstyrelsen (2013), ett direkt varningstecken för senare ångestsyndrom, svårare mental sjukdom och även ökad risk för självmordsförsök. Det finns förstås flera alternativa förklaringar till denna ökning, varav en vida spridd uppfattning är att det har att göra med stressen i samhället och oron inför framtiden (Sveriges radio, 2015). Och även om det naturligtvis delvis kan bero på att alltfler rapporterar sin mentala ohälsa idag än tidigare, så går det oavsett, enligt socialstyrelsen (2013), att se en stadig ökning sedan 80-talet. Trots att mental ohälsa är så vanligt är det ändå tabu att tala om ämnet (Borelius, 2014). Det är brist på samhällsinformation riktad till allmänheten och det råder stor okunskap, vilket i sin tur orsakar många missförstånd och fördomar gentemot drabbade (Borelius, 2014). När det gäller det påståendet ska det tilläggas att det förvisso finns mängder med information för den som söker den. Men detta förutsätter att det finns intresse och vilja att söka information, vilket rådande tabu på sätt och vis 7 står i vägen för. Synen på mental ohälsa är ofta kopplat till människosynen i ett samhälle där många drabbade upplever att omgivningen stigmatiserar dem (Borelius, 2014). 2.2.1 Stigmatisering I en uppsats från sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet utreder Eva-Britt Sandström (2008) upplevelsen av mental ohälsa ur ett patientperspektiv. Enligt Sandström (2008) är det tydligt att personer som lider av någon form av mental ohälsa ofta upplever att de möts av stigmatisering i form av fördomar, misstro, okunniga reaktioner och även diskriminering. Begreppet stigmatisering syftar till en nedvärdering av individer på grund av att de tillhör en grupp som enligt sociala normer och värderingar ses som avvikande (Sandström, 2008). Stigmatisering kan även definieras, enligt NE (2015) som en form av stämplingsteori enligt vilken det är främst det etablerade samhällets stämpling/stigmatisering av avvikaren som orsakar dennes fortsatta utveckling mot en avvikande identitet. Begreppet har tillämpats inom flera områden däribland mental ohälsa. Följen av stigmatisering blir att drabbade känner sig otillräckliga och underlägsna, skamfulla och svaga vilket utgör, enligt Sandström (2008) ett stort hinder för drabbades rehabilitering. Sandström (2008) betonar att stigmatisering i grunden är något som är rotat i okunnighet, rädsla och stelbent tänkande. 2.3 Problemområde I boken Bryt det sista Tabut citerar Borelius en anhörig till en patient drabbad av mental ohälsa (2014 s.5): ”Man har inget språk för att berätta. Kanske för att ingen har pratat om det” och det är ifrån detta citat som uppsatsen tar avstamp. På vilket sätt kan visualisering vara ett alternativ till språk då ord inte räcker till för att förklara? Vid forskning kring denna fråga gjordes en intressant upptäckt. Allt fler ”kommer ut” med sin mentala ohälsa i bloggar och flöden på internet och inte sällan sker det genom visuella beskrivningar i försök att göra sig hörda och förstådda av omgivningen. 8 På siten HealthyPlace lyfter bloggaren Natalie Jeanne Champagne fram visualisering av mental ohälsa som en mycket effektiv metod då det handlar om att bearbeta sina känslor och tankar och förmedla dem till andra. Champagne (2011) uppmuntrar läsare att fundera en kort stund och därefter notera vilken bild som kommer upp i huvudet. Champagne (2011) tar upp problematiken kring att vi har utbildats för att förstå vår sjukdom på en rent praktisk nivå och att vi förväntas beskriva det i ord. En fråga som ”hur mår du?” kan kännas förvirrande eftersom det ofta är svårt att hitta ord på känslan, varför Champagne uppmanar sina läsare att försöka visualisera den. Inlägget har bidragit till en mycket positiv respons och engagemang från berörda grupper. Think about this for a moment–but not for too long. What comes to mind? Focus on the image it conjures. What does your mental illness look like? It’s like climbing through dense cobwebs; we have been trained to understand our illness on a purely practical level. We describe it in words. But a picture, bless the cliche’, is worth a thousand words. Give it a shot. (Champagne, 2011. Kursivering i original). Problemet som denna uppsats utforskar handlar om huruvida visualisering av mental ohälsa genom fysiska bilder kan vara en bra metod för att väcka uppmärksamhet hos allmänheten och öka förståelse för detta fenomen. Frågan är hur visualisering påverkar uppfattningen av detta ämne och om det visuella språket kan vara en lämplig metod för ändamålet. 2.3.1 Avgränsning Mental ohälsa är ett synnerligen brett område inom psykologin. Inom ramen för denna uppsats menas med mental ohälsa, de mentala besvär som utgörs av påtaglig oro, stress eller ångest som är långvarig och som påverkar ens vardagliga liv och därför klassas som ett mentalt problem. Uppsatsen närmar sig ämnet visualisering av mental ohälsa genom teorier hämtade från forskningsfältet visuell perception och kognition, det vill säga hur människan uppfattar och tolkar bild, då den ämnar angripa problemet utifrån ett design- och kommunikationsperspektiv med fokus på betraktaren. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att vissa mentala sjukdomar, exempelvis diagnoser som Asbergers syndrom 9 eller DCD, ofta medför visuella perceptionsstörningar det vill säga svårigheter att tolka synintryck. Uppsatsen kommer inte att redogöra för detta då studieobjektet för undersökningen i första hand är allmänhetens uppfattning och syn på mental ohälsa, det vill säga den uppfattning som är generell för de flesta människor i en befolkning som i detta fall avgränsas till Sverige. 2.3.2 Syfte Uppsatsens syfte är att genom litteraturstudier och praktiskt arbete i form av designprojekt fördjupa kunskaperna inom visualisering av information. Syftet är även att genom kvalitativ gruppintervju undersöka deltagarnas respons till visualiseringar av mental ohälsa, samt vidare diskutera huruvida visualisering kan vara en lämplig metod för att öka allmänhetens förståelse för fenomenet. 2.3.3 Frågeställning Uppsatsen avgränsas till att besvara följande frågeställning: På vilket sätt, om något, kan visualisering av mental ohälsa ha potential att bidra till ökad förståelse för detta fenomen? Med underfrågeställningen: Är visualisering en lämplig metod för detta ändamål? 3 Teoretiska utgångspunkter Uppsatsen tar främst utgångspunkt i visualisering av information och dess forskningsfält som för detta arbete bland annat inbegriper konst och estetik, semiotik, kommunikation och information. De huvudsakliga källorna som har gett mig den teoretiska bakgrunden är bland andra Rune Petterssons Information Design – An introduction, Yvonne Wærn, Rune Petterssons & Gary Svenssons Bild och föreställning: om visuell retorik samt Lindgren och Norströms bok Det kreativa ögat – Om perception, semiotik och bildspråk. Uppsatsen undersöker framförallt visualisering ur ett betraktarperspektiv, alltså hur bilder uppfattas av mottagaren. Enligt Wærn et al. (2004) finns det framförallt tre teoretiska sätt att se på betraktaren som, förutom det 10 estetiska som nämnt ovan, även inbegriper perceptionspsykologiska och kognitiva aspekter, varför uppsatsen även kommer att ta upp dessa ämnen. För detta arbete blir framför allt visuell perception och kognition viktigt i fråga om människans förmåga att uppfatta bild samt ta emot och tolka budskap och mening. Det finns naturligtvis olika skolor inom studiet av visuell perception, men den teori som denna uppsats lutar sig emot är framförallt gestaltpsykologin, det vill säga den teoritradition som försöker kartlägga lagarna om hur vi uppfattar bild. Det ska emellertid nämnas att hållbarheten hos gestaltlagarna ibland ifrågasätts och att diskussionen ofta handlar om huruvida representation, visualisering, figuration och till och med visuell perception som sådan, över huvud taget är universell. Men för denna uppsats anser jag att de inte kan bortses ifrån då den är användbar för mina syften. När det gäller studiet av estetik och semiotik så finns det olika traditioner, i viss mån inspirerade av andra vetenskapliga sammanhang, där olika aspekter av bild eller konst står i fokus beroende på vilken tradition man utgår ifrån. Estetiken tar, vid sidan om ”det vackra”, som sitt studieobjekt också hur människor berörs av en bild, medan semiotiken studerar bilden som tecken och hur människor tolkar dessa tecken (Wærn et al. 2004). Inom ramen för denna uppsats ligger i dessa sammanhang särskilt fokus på metaforen. 3.1 Visualisering Visualisering kan begreppsliggöras på flera sätt. Enligt Lindgren & Nordström (2009, s. 8) definieras visualisering som ”metod och redskap för lärande” och markerar att det som avses innehållsmässigt är något annat än traditionell text, företrädesvis bilder av varierande slag eller blandformer av text och bild. I denna uppsats kommer det att vid tal om visualisering i första hand handla om bilder i form av exempelvis illustrationer, fotografier, 3D-visualisering eller liknande. De bilder som det är frågan om i uppsatsen är de vars syfte är att förmedla information om något för att mottagarna ska förstå hur någonting fungerar och som enligt Frank (2004) benämns visuell information, vilket redogörs för kort i nästa avsnitt. 11 Men även det verbala språket kan ses som i allra högsta grad visuellt. En direkt likhet mellan det verbala och det visuella språket, och som är intressant i sammanhanget, är till exempel att vi ofta tenderar att använda oss av bildliga beskrivningar i vare sig det gäller tal, text eller bild för att förklara olika fenomen (Wærn et al. 2004). Den visualitet som ligger inbäddad i språket kan ses, enligt Lindgren & Norström (2009) som förkroppsligat språk som möjliggör en indirekt visuell perception genom att vi genom tolkning får en bild av något. Det är även intressant att nämna den form av visualisering vi skapar mentalt, genom att vi genom vårt aktiva visuella system får en bild av något (Lindgren & Nordström, 2009). Till exempel används uttryck som ”bilden av problemet har klarnat” eller att ”få en heltäckande bild av skadorna” när vi har blivit mer medvetna om ett problem. Detta visuella system innefattar även, enligt Lindgren & Nordström (2009), en medvetenhet om och en kompetens att återvisualisera ytor och händelser som upphört att existera (som att minnas något) samt en kompetens att visualisera händelser och ytor som inte ännu har existerat. Här har vi uttryck som ”jag kan se det framför mig” vilket ofta betecknar en ännu inte inträffad händelse som visualiseras genom tanken (Lindgren & Nordström, 2009). Även läsning av text kan, enligt Lindgren & Nordström (2009), ses som en form av visuell aktivitet eftersom läsning ofta sägs framkalla inre bilder. 3.2 Visuell information Visuell information kan förklaras, enligt Lankow et al. (2012) som representation av information i visuellt format. Begreppet information kan vidare definieras, enligt Hård Af Segerstad (2002) som ett föremål som har utformats i syfte att kommunicera ett budskap eller mening och som är beroende av någon form av råvara som ska kommuniceras. För att sätta denna teori i en relevant kontext för uppsatsen utgörs föremålet i detta fall av samhällsinformation i form av affischkampanjer. Råvaran i sin tur är kunskapen om mental ohälsa som ska kommuniceras med hjälp av ett visuellt språk i syfte att öka förståelsen för detta fenomen. 12 3.3 Visuell perception Studiet av visuell perception handlar om hur människan uppfattar bilder och syftar till de psykologiska processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Ett intressant perspektiv som har haft stor betydelse inom perceptionsforskning är gestaltpsykologin, det vill säga lagarna om hur människan uppfattar bilder. Det mest grundläggande i gestaltpsykologin och som är det huvudsakliga angreppssättet för denna uppsats är att vi i en bild alltid ser en figur mot bakgrund och att vi har en tendens att alltid se helheten som en figur även då den saknar information, en princip som inom gestaltpsykologin benämns slutenhetens lag (Wærn et al. 2004). Ett exempel på hur detta kan visa sig då det handlar om mänskliga kroppen är magikerns klassiska Figur 1: Exempel som visar på slutenhetens lag, det vill säga människans tendens att alltid tolka figurer i bild som en helhet. trick där två personer placeras i en kista och där magikern sedan sågar kistan mitt itu (se figur 1). Tack vare människans tendens att se helheten hellre än enskilda figurer så vrider vi oss i publiken, även om förnuftet vet att det inte är på riktigt (Wærn et al. 2004). Eftersom vi kan se vissa kroppsdelar som fötterna och huvudet på kroppen i proportion till varandra, så antar vi att där finns en kropp även om övriga kroppsdelar inte syns. En annan intressant egenskap gällande vår visuella perception är att bilder, som ju alltid är platta, det vill säga tvådimensionella, ofta tolkas som om de vore avbildningar av tredimensionella föremål, även om formen i sig är omöjlig. Detta gör att vi kan se och föreställa oss figurer i en bild även om det är förefaller helt omöjligt för dem att existera (Wærn et al. 2004). Ett exempel på en konstnär som har utnyttjat detta fenomen i konst är Oscar Reuterswärd med sina konstverk som han gett samlingsnamnet Omöjliga figurer (se figur 2). Reuterswärds verk är tydliga exempel på hur vi, tack vare vår tendens att tolka figurer i bilder som direkta avbildningar, kan se Figur 2: Oscar Reuterswärd (1915-2002) Perspective Japonaise NO 370. Omöjliga figurer. Exempel på människans tendens att tolka figurer i bild som tredimensionella föremål även de omöjliga. och föreställa oss omöjliga föremål även om vi logiskt sett förstår att det inte är möjligt (Wærn et al. 2004). Dock finns det en risk med främmande former, då en tumregel är att så fort människor inte känner igen sig, vare sig det gäller innehåll eller form finns det risk för att de inte över huvud taget ser objektet (Lindgren & Nordström, 2009). 13 3.4 Kognition - att få förståelse för något Medan teorier om visuell perception i huvudsak handlar om hur människan uppfattar bilder, så kan kognition i det här sammanhanget bäst förklaras som den mentala process i vilken människan inhämtar, tolkar och förstår information. Naturligtvis har olika teoretiker olika syn på denna process och någon allmänt accepterad modell finns inte. Utöver det går även att anta att vi använder olika processer för inlärning i olika situationer. Men enligt Pettersson (2002) finns det några grundläggande principer för denna process när det handlar om tolkning av visuellt material, vilka är uppmärksamhet, bearbetning och tillämpning. Pettersson (2002) hävdar att processen alltid börjar med uppmärksamhet i form av nyfikenhet, spänning, förväntningar eller rädsla, något som i pedagogiska termer kan kallas för motivation. Därefter sker en bearbetning genom visuell perception och sedan tillämpning beroende på tidigare erfarenheter och värderingar (Pettersson, 2002). Processen kan, enligt Pettersson (2002, s.217) betraktas som en ”plötslig aktivering av minnen från tidigare inspelade erfarenheter eller kunskaper”, vilket på sätt och vis förklarar varför vi har lättare för att uppmärksamma och förstå vissa objekt och andra inte. Att få förståelse för något kan ses, enligt Lindgren & Nordström (2009), som kunskap som förädlas från erfarenhet via tänkandet och beskrivs ofta som en visuell process, vilket är intressant för denna uppsats. När vi talar om kunskap och förståelse använder vi nämligen ofta uttryck som är grundade i vår visuella erfarenhet av omvärlden, alltså hur vi ser världen (Lindgren & Nordström, 2009). Uttryck som ”att komma till insikt” eller ”att inse” betecknar att vi har blivit medvetna om något och att vårt förhållningssätt till något har förändrats. På ett liknande sätt används ordet bild i hur vi ser på saker. Vi använder exempelvis uttryck som ”bilden av problemet har klarnat” när vi förstår något på ett fördjupat plan eller då vi blivit mer medvetna om något (Lindgren & Nordström, 2009). 3.5 Bildsemiotik Problemen som behandlas inom bildsemiotik handlar framförallt om bilden som ett tecken, hur människor tolkar dessa tecken, och skiljer på 14 två olika meningsnivåer; den uppenbara och den underliggande meningen i bilden (Wærn et al. 2004). Form ställs mot innehåll ur vilket bildens kärna, tecken och mening kan avskiljas, vilket ger möjlighet att uppfatta en figur som någonting annat än vad det omedelbart är (Nordström & Lindström, 2009). En figur inom semiotiken vars huvuduppgift är just detta är metaforen. Med metafor menas, enligt Wærn et al. (2004) bildliga likheter mellan det som avses och det som sägs/ritas och gäller uttryck i ord likaväl som uttryck i bild. I det verbala språket kan vi exempelvis använda uttrycket ”Det kändes som en sten som lättade från mina axlar” när vi vill beskriva lättnad eller avlastning. Vi kan även förklara att ”hjärtat fungerar som en pump”, och en god tecknare kan visa detta med en bild (Wærn et al. 2004). Metaforer kan alltså ses som ett visuellt redskap som ger oss möjlighet att förklara olika funktioner och fenomen, även sådana som vi inte kan se. Metaforer har utnyttjats i ett flertal designprojekt för visualisering av mental ohälsa, vilket materialet för den kvalitativa undersökningen i denna uppsats kommer att visa tydliga exempel på. 3.6 Estetik Lankow et al. (2012) betonar att visualisering bör vara sund, passande för innehållet och ge betraktaren mening att titta på det, samt att den bör vara estetiskt tilltalande. Termen estetik brukar betraktas som en gren inom filosofin och syftar, enligt Pettersson (2002), till att fastställa generella principer för konst och skönhet. En förståelse för dessa principer är relevant för undersökningen eftersom konst och skönhet, enligt Frank (2004), ofta tillämpas i design av visuell information i syfte att väcka känslomässiga reaktioner hos en betraktare för att på så vis fånga dess uppmärksamhet. Wærn et al. (2004) markerar också att det som främst karakteriserar den estetiska upplevelsen är just att mottagaren känner motivation att villigt fästa uppmärksamhet på objektet under en längre tid, vilket Pettersson (2002), även hävdar är grundstenen i den kognitiva processen för att ta emot och tolka visuell information. Wærn et al. (2004) framhäver även att god estetik kan bidra till att mottagaren blir intresserad av att utforska objektet vidare, ta reda på mer och i bästa fall lära sig något av det. 15 4 Metod För att utforska frågeställningen har jag använt mig av olika metoder. Dels har jag utfört ett praktiskt arbete i form av designprojekt där olika metoder inom grafisk design och illustration har utforskats för att omsätta information om oro, stress och ångest till en visuell kampanj. Dels har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag låtit en fokusgrupp om fyra personer fritt diskutera ett antal visuella kampanjer för mental ohälsa, däribland mitt eget designprojekt. Resultatet diskuteras och analyseras sedan med stöd från teoretisk bakgrund och förankring i tidigare forskning. 4.1 Praktisk undersökning Designprojektet har varit till stor nytta för arbetet, inte bara då det har involverat mig i ämnet mental ohälsa i stort, utan också då det har bringat övning i problemlösning och tillämpning av komplex information i en design. Hård af Segerstad (2002) menar att människans kanske mest betydelsefulla del som problemlösare är hennes förmåga att som praktiker behandla information, bearbeta den, kombinera med redan befintlig kunskap och ur denna utvinna ny kunskap. Ett praktikarbete handlar, enligt Ohlsson (2013), om att hantera problematiska och osäkra situationer genom vilken kunskapen förmedlas av ett exempel, som i det här fallet utgörs av designresultatet. Designresultatet används i denna uppsats som material för dels reflektion och analys, med stöd från teoretisk bakgrund, dels som diskussionsmaterial tillsammans med andra kampanjexempel med hjälp av en fokusgrupp. 4.2 Kvalitativ undersökning För att undersöka huruvida visualisering av information har potential att väcka förståelse för mental ohälsa har jag genomfört en kvalitativ undersökning i form av en fokuserad gruppintervju (fokusgrupp) där fem visuella kampanjer, inklusive mitt eget designprojekt, diskuterats fritt utifrån givna ämnen och fokus. Fokusgrupper används ofta, enligt Wibeck (2010), för att studera människors attityder och värderingar inför ett visst ämne. Då denna uppsats vill undersöka huruvida visualisering har potential att väcka förståelse för ett stigmatiserad ämne som kan vara svårt för en lekman att förstå, är fokusgrupp att föredra i detta sammanhang. Eftersom 16 jag behövde information baserad på emotioner, erfarenheter och känslor föredrog jag intervju framför exempelvis frågeformulär. Detta eftersom, enligt Descombe (2000), erfarenheternas och känslornas natur är sådan att de snarare behöver utforskas än bara redovisas med ett ord eller två. Fokusgruppens deltagare bestod av fyra personer totalt, varav två kvinnor och två män i åldrarna 21, 25, 31 och 38 år. Två av deltagarna var utvalda eftersom de hade erfarenhet av mental ohälsa i form av oro, stress eller ångest sedan tidigare, och två var slumpvis utvalda men med strävan efter en jämn könsfördelning och minst några års åldersskillnad. Vid rekrytering var det viktigt att åtminstone ett par stycken hade erfarenhet av långvarig mental ohälsa sedan tidigare då jag ville undersöka huruvida visualisering av mental ohälsa av olika slag stämde överens med deras erfarenheter alternativt var missvisande på något vis. Medlemmarna var bekanta sedan tidigare vilket kan vara både en för- och nackdel. Nackdelen är bl.a. att vissa saker anses givna åsikter och därför inte kommer till tals, vilket jag är medveten om. Fördelen är emellertid, enligt Wibeck (2010), att det kan gynna gruppdynamiken och göra det lättare att uttrycka känsliga åsikter sinsemellan, vilket jag ansåg viktigt i detta sammanhang. Som intervjuare deltog jag passivt i diskussionen och medverkade närmast som moderator snarare än intervjuare. Gruppintervjun var semistrukturerad, det vill säga gruppen uppmanades diskutera materialet öppet utifrån några givna ingångar och ämnen. Fokusgruppen har varit till stor nytta för undersökningen då den bidragit till djupare förståelse för hur visualisering av mental ohälsa påverkar tankarna kring ämnet. Detta, med hjälp av stöd från teorin, har gjort det möjligt att utforska frågeställningen. 4.2.1 Material Materialet som diskuterades med fokusgruppen bestod av fem kampanjer totalt där vardera kampanj bestod av tre affischer eller fler. Materialet höll olika kvalitet i utförande men gemensamt var att samtliga kampanjer hade som syfte att väcka uppmärksamhet och förståelse för mental ohälsa. Då det finns väldigt lite kampanjer för detta ändamål i Sverige hämtades materialet från länder där detta är mer utbrett, däribland USA, Kanada 17 och England. Fyra av kampanjerna liknade varandra i det avseende att de använde visualisering i designen, och den femte endast text i form av rubrik och underrubrik. Fokusgruppen diskuterade och analyserade var kampanj för sig allteftersom de presenterades, med undantag för de två sista kampanjerna där deltagarna uppmanades att göra en jämförande analys. Anledningen till att dessa kampanjer ställdes mot varandra var att de använde sig av samma rubriker (dock på olika språk) men med den betydande skillnaden att den ena kampanjen använde visualisering och den andra inte. Syftet var att undersöka om visualisering i detta fall tillförde något till budskapet och i så fall på vilket sätt. 5 Tidigare forskning Detta avsnitt är en kartläggning av tidigare forskning inom visualisering av information där målet varit att öka förståelsen och medvetenheten kring ett samhällsproblem. Den litteratur som varit intressant för uppsatsens syfte är framförallt boken Data flow 2: Visualizing information in graphic design skriven av Robert Klanten (2010), samt rapporten Can visualization save the world? skriven av Stephen Sheppard, Alison Shaw, David Flanders & Sarah Burch (2008). 5.3 Visualisering i design Visualisering av information, påstår Klanten (2010), kan ha potential att förändra människors uppträdande och handlingssätt på alla nivåer förutsatt att informationen är synlig, estetiskt tilltalande och lätt att förstå, vilket möjligtvis är en av de största utmaningarna för en designer (Klanten, 2010). En designer är inte bara en designer utan också en berättare som bär risken att felinformera eller till och med uttrycka lögner på grund av visualisering vilket medför stort ansvar (Klanten, 2010). I ett utdrag ur en intervju med information- och interaktionsdesignern Andrew Vande Moere lyfter Klanten (2010) fram ett viktigt citat; ”Vi är i akut behov av visualisering för socialt relevanta ändamål” (Se figur 3 för originaltext, Klanten 2010 s. 29). Enligt Moere tenderar nivån av visuell kompetens att bli alltmer av betydelse i de flesta sammanhang, inte minst för vad gäller klimatfrågor, miljö och hälsa (Klanten, 2010). 18 Figur 3: Citat från information- och interaktionsdesignern Andrew Vande Moere, från boken Data flow 2 - Visualizing information in graphic design (s. 29) Klanten (2010) menar att syftet med visualisering i första hand bör vara insikt, inte bild. Detta betyder att visualisering inte nödvändigtvis behöver vara en illustration eller ett fotografi, utan kan ha vilken form som helst så länge den bidrar till ökad förståelse för något. En form av visualisering som visat sig vara särskilt effektiv för människors hälsa är stegräknaren (se figur 4). En vetenskaplig undersökning har nämligen visat att genom att förse personer med ett enkelt visualiseringsverktyg i form av en stegräknare har det hjälpt personer att bli mer medvetna om Figur 4: Stegräknaren har visat sig vara ett mycket effektivt visualiseringsverktyg då det handlar om att förändra människors attityd till den egna hälsan. hur de rör sig och därmed gjort dem motiverade att röra sig mer (Klanten, 2010). Detta verktyg har, enligt Klanten (2010) visat sig mer effektiv än någon annan metod när det handlar om att förändra individers attityd till sin egen fysiska hälsa. Detta just eftersom den på ett omedelbart sätt förmedlar information som är enkel att förstå. Klanten (2010) hävdar att visualisering skulle kunna ändra på människors beteende gentemot nästan vad som helst helt enkelt genom att öka människors medvetenhet om något och därmed öka motivationen. 5.2 Visualisering för förändrade attityder I en vetenskaplig rapport inom området landskapsvisualisering undersöktes huruvida visualisering av information kan vara en fördelaktig metod för att öka allmänhetens medvetande kring ett socialt relevant problem, i detta fall klimatförändring (Sheppard, et al. 2008). För Figur 5 undersökningen visualiserades olika scenarion som visade på en möjlig följd av klimatförändringen baserad på bästa tillgängliga fakta från lokala intressenter och vetenskapsmän/kvinnor. Med hjälp av bilder kunde sedan slumpvis utvalda personer, från specifika områden, få en realistisk bild av eventuella följder av fullständig klimatförändring i just deras kvarter (se figur 5). Även visualiseringar av hur det skulle kunna se ut med en Figur 6 miljöförbättring presenterades så att personerna fick möjlighet att se skillnaden (se figur 6). Genom kvalitativa intervjuer och workshops med hjälp av detta material kunde Sheppard, et al. (2008) komma fram till Figur 5-6: Landskapsvisualisering som visar på eventuella följder av fullständig klimatförändring, alternativt klimatförbättring. (Se bilaga 1 för större bilder). slutsatsen att visualisering kan ha dramatisk effekt på både medvetandet och emotionell respons, två, enligt Sheppard, et al. (2008), viktiga drivkrafter för beteendeförändring. Sheppard et al. (2008) hävdar alltså att landskapsvisualisering har, om det tillämpas realistiskt, i rätt miljöer 19 och sammanhang, potential att öka förståelsen om problemet och därmed influera människors attityd gentemot miljön. Om detta är sant skulle det kunna betyda att visualisering rent av kan förändra människors sätt att leva. Detta påstående skulle kunna uppfattas som aningen naivt. Men slutsatsen är, enligt Sheppard et al. (2008), att klyftorna mellan medvetenhet, attityd och handling kan överbryggas dels genom kognitiv bearbetning av information dels känslomässiga reaktioner dels motivation till förändring. Dessa aspekter i sin tur kan stimuleras med olika typer av bildspråk (Sheppard at el. 2008). 6 Designprojekt- ett visuellt koncept Under examensarbetets delkurs designprojekt utforskades olika metoder inom grafisk design och illustration för att omsätta information och berättelser om oro, stress och ångest till ett visuellt koncept. Resultatet är en kampanj som har syfte att väcka uppmärksamhet och öka förståelsen för detta samhällsproblem. Konceptet bygger på idén att visualisera känslor för att på ett mer eller mindre semiotiskt sätt synliggöra ”det vi inte ser”. Kampanjen är utformad i tre led: dels tre affischer, dels broschyr, dels hemsida och är tänkt att finnas på offentliga platser såsom bibliotek, vårdcentral, studenthälsan etc. Den del av kampanjen som ligger till grund för analys i denna uppsats är affischerna då det är dessa som är tänka synas utåt mot allmänheten, vilkas uppfattningar om mental ohälsa är studieobjektet för denna uppsats. 6.1 Genomförande Designprojektet utformades parallellt med litteraturstudier inom visualisering av information för att få en inblick i hur andra designers har hanterat detta område. Samtidigt utforskades området mental ohälsa i stort, både genom teoretisk studie samt genom ett engagemang i bloggar och flöden på internet. Förutom det genomfördes individuella intervjuer i syfte att undersöka om det, i personliga beskrivningar av oro, stress eller ångest, fanns någon visualitet inbäddad utifrån vilken utmaningen sedan återstod i att tillämpa denna i design. 20 6.1.1 Visualisering av oro, stress och ångest I sökandet efter att se om mental ohälsa hade en form genomfördes ett flertal individuella intervjuer med personer med olika erfarenheter av mental ohälsa. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna ställdes frågor som ”hur ser din ångest ut?”, ”hur känns oro?” varav personerna uppmuntrades fundera fritt utifrån former och färger. De beskrivningar som valdes ut för tolkning var de som jag ansåg gav tydligast bild, och löd enligt följande: ”Oro är som en tråd av orostankar som inte leder Figur 7: Visualisering av stress. någonvart”, ”Stress är som en kvävande glasburk” och ”Ångest är som paralyserande slajm”. Manéret är ytterst abstrakt där endast betydande drag av figurernas ansikten är synliga, exempelvis käkbenet och näsan, för att på så vis eftersträva ett könlöst uttryck utan hudfärg, stil eller ålder. (Se figur 7-9). 6.1.2 Rubriker För att förstärka upplevelsen av kampanjen kompletteras affischerna med rubriker i form av välkända uttryck: ”Ryck upp dig”, ”Bara släpp det” och ”Tänk positivt”. Syftet med rubrikerna är att de ska bidra till igenkänning Figur 8: Visualisering av oro. samt för att bära upp visualiseringen och förmedla det underliggande budskapet att det inte hjälper att, som i exempelvis figur 7, säga ”tänk positivt” till en person som är omsluten av en kvävande glasburk. 6.2 Reflektion och analys av designprojekt Syftet med affischerna var, som nämnt ovan, att visualisera känslan av oro, stress och ångest, och illustrationerna är utformade utifrån tolkning av intervjupersoners egna beskrivningar för bästa resultat. Det är viktigt att påpeka att de beskrivningar som antecknades vid intervjun, även om de var visuella i sin karaktär, uttrycktes verbalt utifrån en bild som Figur 9: Visualisering av ångest. intervjupersonen visualiserade mentalt, och som jag som designer aldrig har sett. Illustrationerna är alltså ett resultat av ett led tolkningar: Från en inre bild till en verbal beskrivning av intervjupersonen, utifrån vilken Figur 7-9: Affischer ur designprojektet Oro, stress och ångest. (Se bilaga 2.1 för större bilder). en ny inre bild uppstår hos intervjuaren, som sedan översätts i fysisk bild. Det är med andra ord mycket möjligt att den slutliga bilden ser mycket annorlunda ut än den som intervjupersonen föreställde sig från början. Ett ofrånkomligt faktum i och med att intervjun var helt verbal. 21 Det visuella språk som har tillämpats i designen kan i allra högsta grad beskrivas som semiotiskt genom att den använder sig av metaforer som symboler för känslor, det vill säga den använder sig av bildliga likheter för att förklara olika fenomen (Wærn et al. 2004). Den uppenbara meningen i bilden i figur 7 är att personen är omsluten av en glasburk, medan den underliggande meningen är att personen känner sig besvärad, trängd eller kvävd. Denna underliggande mening kan urskiljas tack vare vår tendens att tolka bilder som om de vore avbildningar av tredimensionella föremål i kombination med vår förmåga att föreställa oss situationer, även då de aldrig har existerat (Lindgren & Nordström, 2009). Detta ger en möjlighet att föreställa sig känslan av att ha en glasburk på huvudet, även om det logiskt sett inte är möjligt. Vid närmare analys är det intressant att fråga sig om visualiseringen, det vill säga illustrationerna, skulle ha potential att klara sig själva eller om rubriken är ett nödvändigt attribut i sammanhanget. Hypotesen är att texten är en mycket viktig ingrediens då dess huvudsakliga syfte är att bidra till igenkänning. Lindgren & Nordström (2009) hävdar nämligen att så fort människor inte känner igen sig i en form så finns det risk att hen missar objektet. Eftersom affischerna riktar sig åt allmänheten och det inte är givet att denna grupp har erfarenhet av mental ohälsa eller av andra skäl inte ser mening i illustrationerna, kan rubriken i det här fallet ses som en försäkran om att affischen blir upptäckt över huvud taget. Bildernas utformning strävar efter att skapa nyfikenhet samt skapa känslomässiga upplevelser hos betraktaren med målet att uppmärksamma allmänheten om ett relevant problem, vilket enligt Pettersson (2002) också är grundstenen i den kognitiva processen för att ta emot, tolka och förstå information. Affischen vill med hjälp av visualisering förmedla det underliggande budskapet att vi inte bör använda uttryck som ”ryck upp dig” till en person som lider av ångest. Men risken finns förstås att budskapet i värsta fall skulle kunna tolkas som det motsatta, det vill säga som att det tvärtom är hjälpsamt att använda dessa uttryck till drabbade, en tolkning som skulle förmedla ett felaktigt budskap. Men med stöd från teorin är det ändå möjligt att förlita sig på människans förmåga att uppfatta den flertydighet som vill förmedlas genom att form ställs mot innehåll, ur vilken bildens tecken kan utrskiljas (Lindgren & Nordström, 2009). 22 7 Kvalitativ undersökning med fokusgrupp För att undersöka på vilket sätt visualisering är en lämplig metod för att väcka förståelse för mental ohälsa genomfördes en fokuserad gruppintervju där visuellt material diskuterades i grupp om fyra personer. Detta avsnitt är en sammanfattning av intervjun, som varje del inleds med en kort genomgång av materialet därefter en kartläggning av de synpunkterna och tankar som kom till tals under intervjun och som var mest relevanta för uppsatsens fråga. Materialet som låg för diskussion bestod av fem kampanjer totalt bestående av tre affischer eller fler, varav en var mitt eget designprojekt. Gemensamt för kampanjerna var att samtliga hade som syfte att väcka uppmärksamhet och förståelse för mental ohälsa, av vilka fyra använde visualisering och en använde text. De olika kampanjerna diskuterades och analyserades en i taget i den ordning som presenteras nedan och diskuterades utifrån några givna ämnen och fokus. Ämnena formulerades som öppna frågor, exempelvis ”Vad känner du när du ser bilden?”, ”Vad säger den dig?” etc. (Se bilaga 3 för utförlig intervjuguide, s. 40, samt bilaga 4 för fullständig intervju, s. 41). Kampanjerna som låg för diskussion var följande: 1. What’s playing on your mind 2. Mental illness isn’t always easy to see - Start talking! 3. You are not alone 4. Defeat denial / Oro, stress & ångest 7.1 What’s playing on your mind Organisationen Mental Health Foundation i England har fått mycket uppmärksamhet för affischkampanjen What’s playing on your mind (2010) vars officiella syfte var att väcka människors nyfikenhet och intresse för meditation för förbättrad mental hälsa (Mental Health Foundation, 2010). Affischerna är fotografier av personer vars huvuden är omringade av olika föremål; en med barnhuvuden, en med elektronikföremål och en med brevpapper (Se figur 10-12 på nästa sida). 23 Den spontana reaktionen från fokusgruppen var att bilderna var rörande och att det helt klart gick att relatera till dem. Meningarna gick visserligen isär huruvida föremålen som omringar huvudena skulle symbolisera inuti eller utanpå huvudet, men det rådde ingen tvekan i gruppen om att där fanns ett huvud, eftersom de, i enighet med gestaltpsykologiska principer, kunde se kroppen på personen och därför antog att det finns ett huvud. Det är detta fenomen som inom gestaltpsykologin kallas för slutenhetens lag, det vill säga människans tendens att se helheten i en bild eller figur (Wærn et al. 2004). Figur 10 En viktig iakttagelse angående kampanjen var att en av deltagarna hade betydligt lättare att snabbt fånga budskapet i bilden med elektronikföremål (se figur 11) medan hon i de andra bilderna var tvungen att läsa texten för att förstå budskapet. Detta eftersom elektronikföremålen var direkt kopplade till hennes liv och erfarenhet samt var något som hon kunde relatera till. Övriga i gruppen instämde till viss del, men den överhängande åsikten var ändå att budskapet i det stora hela var tydligt varav en av deltagarna exempelvis poängterade att föremålen runt huvudet på sätt och vis hade kunnat bestå av i princip Figur 11 vad som helst. Gruppen är överens om att bilderna visualiserar stress, och en av deltagarna betonar att det är just komponeringen av de olika elementen i bilden, huvudets proportion till övriga element, som förklarar är det är för mycket av något. Gruppen trodde även att kampanjen skulle ha potential att väcka förståelse för samhället eftersom den visualiserade orsaker till stress, som en deltagare uttryckte det; ”Det är väl rätt enkelt egentligen. Ett budskap till samhället om varför man kan må dåligt eller blir stressad. Om det blir för mycket” (Se citat i bilaga 4, s. 41). Helhetsmässigt upplevde fokusgruppen att kampanjen var väl utformad Figur 12 estetiskt och kändes seriös vilket gjorde att de fick förtroende för avsändaren, samt blev nyfikna att utforska objektet vidare. 7.2 Start talking Modpods virala kampanj för uppmärksammandet av mental ohälsa har lett till en del spridning på internet dels i USA och Kanada och dyker upp i bloggar och flöden. Av att döma ur texten i bilderna, ”Mental illness isn’t 24 Figur 10-12 Mental health foundation What’s playing on your mind? (För större bilder se bilaga 2.2 s. 37). always easy to see – Start talking” är det tydligt att kampanjen vill bidra till ökad dialog och samtal om mental ohälsa. Bilderna föreställer personer med bar överkropp som, i likhet till föregående kampanj, är dekorerade med något sorts föremål på huvudet. Men skillnaden är att ansiktena är synliga och det råder viss oklarhet vad dekorationen föreställer (se figur 13-15). Den första känslan som fokusgruppen hade gentemot bilderna var att Figur 13 de kändes väldigt trendiga och – som en av deltagarna uttryckte det – ”artsy” och ”hipster” vilket skulle visa sig vara vilseledande i sökandet efter bildernas betydelse. Fokusgruppen antog att det hade med mental ohälsa att göra i och med texten i bilden, men det förelåg viss oklarhet i vad bilderna ville ha sagt. Å ena sidan skulle det gå att tolka bilderna som en uppmaning till samhället att börja uppmärksamma mental ohälsa hos våra medmänniskor eftersom de inte kan se det själva. Å andra sidan kunde budskapet vara att mental ohälsa inte syns på utsidan och att vi därför måste börja prata om det. Men oavsett vilken av de två som stämde Figur 14 var den generella uppfattningen i fokusgruppen att meddelandet kändes otydligt eftersom det var svårt att urskilja föremålen som personerna hade i ansiktena och vad de i sin tur hade för betydelse. Exempel på citat från deltagare: ”Nä jag förstår inte riktigt. Jag tror att både betraktare och de själva hade märkt om de hade haft kakor i ansiktet” (Se citat i bilaga 4, s.42). Citatet tyder på att föremålen inte fungerar som metaforer eftersom endast den uppenbara meningen i bilden kunde urskiljas (Wærn et al. Figur 15 (2004). Jämfört med kampanjen ovan, What’s playing on your mind, där visualiseringen av mental ohälsa utformades med föremål som gruppen kände igen och kunde relatera till, så var denna form av visualisering Figur 13-15 Start talking - Mental illness isn’t always easy to see. (För större bilder se bilaga 2.3 s. 38). snarare förvirrande och främmande och påminde dem snarare om någon hudsjukdom. Fokusgruppen upplevde därför att denna kampanj var svårare att ta till sig. En annan iakttagelse var att en av personerna på en av bilderna (figur 13) inte alls såg särskilt besvärad ut. Exempel på citat från en av deltagarna: ”Jag reagerar på att denna ju ser ganska behaglig ut. Det kan ju vara rätt soft, något lite svalkande som rinner” (Citat ur bilaga 4, s.42). Vidare 25 diskuterades om det kunde vara så att bilderna vill berätta hur svårt det är att definiera känslor, och därför visualiserar med odefinierbara föremål. Det spekulerades även i möjligheten att den mentala ohälsa som visualiserades eventuellt skulle symbolisera en svårare form av mental sjukdom som deltagarna inte hade erfarenhet av och därför inte kunde relatera till. Men den överhängande synpunkten var ändå att visualiseringen kändes mycket oklar och de personer i fokusgruppen som hade erfarenhet av mental ohälsa sedan tidigare påpekade båda att bilderna inte stämde överens med deras erfarenheter. 7.3 You are not alone Designprojektet You are not alone är ett privat och ännu ickelanserat designprojekt utformat av designern Katie Maasik, grafisk designer från Vancouver, Kanada. Projektet är tänkt som en informationskampanj om mental ohälsa och har som mål att bidra till minskad stigmatisering och ökad medvetenhet i ämnet. Maasik (2015) beskriver själv att tanken med projektet var att skapa starka visuella metaforer som ska symbolisera känslan av oro och nedstämdhet (Maasik, 2015). Kampanjen består av sammanlagt sju affischer och föreställer människor vars huvuden är ersatta med olika föremål; en krabba, en rutten tomat, en ringklocka etc. (se figur 16). Vid första anblicken fick fokusgruppen en positiv känsla av kampanjen och deltagarna poängterade att budskapet kändes tydligt och klart, att vi känner olika och att det är okej. Dock markerar en av deltagarna att hon inte direkt kopplar bilderna till just mental ohälsa, utan snarare som en antirastistkampanj, något som övriga deltagare till viss del höll med om. Under diskussionen framhölls framförallt argument om att kampanjen eventuellt höll en för positiv ton för sitt ändamål. En deltagare påpekade att en person som mår bra i livet inte skulle få bättre koll på mental ohälsa genom att titta på dessa bilder utan snarare fanns det risk att kampanjen kunde tolkas som att ”det inte är något problem” trots att det ju är ett oerhört stort problem. Vid diskussioner kring varför kampanjen gav detta positiva intryck var den överhängande åsikten att det framförallt var färgvalet, de ljusa pastellfärgerna, som skapade den positiva känslan. Men även de olika elementen i bilden, närmare bestämt metaforerna i 26 Figur 16 Katie Maasik - You are not alone. (För större bild se bilaga 2.4 s. 39). kombination med de rakryggade kropparna, riskerade att bli för ”roliga”. Detta, menade gruppen, kunde i värsta fall upplevas en aning respektlöst gentemot drabbade. Förutom att detta var även problemet att många av metaforerna, enligt fokusgruppen, saknade betydelser. ”Jag tror inte att krabba eller får är den bilden som de som mår dåligt har av sig själva” , påpekade en av deltagarna och poängterade att en krabba för honom ju varken betydde något bra eller dåligt (Se citat i bilaga 4 sid 44). Enligt (Wærn et al. 2004) är metaforens huvudsakliga uppgift att förmedla just betydelser genom bildliga likheter med det som avses och det som avbildats. I denna kampanj var det tydligt vad som hade avbildats, men inte vad som avsågs. I det stora hela tyckte fokusgruppen ändå att kampanjen var estetiskt Figur 17 tilltalande och väl utförd och att den skulle ha potential att väcka, om inte total medvetenhet så åtminstone uppmärksamhet kring ett problem, även om den eventuellt inte skulle nå hela vägen. 7.4 Defeat denial / Oro, stress & ångest Defeat denial är en kampanj framtagen av brittiska organisationen Cahm som arbetar för att förändra allmänhetens syn på mental ohälsa. Kampanjen syfte är att uppmärksamma den förnekelse som råder hos allmänheten, detta genom att hänga ut en rad provokativa fraser som vi alla har hört, eller för den delen sagt, vid något tillfälle. Kampanjen vänder Figur 18 dem runt för att utmana människor att omvärdera sin egen syn på mental sjukdom (Se figur 17-19). Syftet med denna kampanj var mycket likt mitt eget designprojekt Oro, stress & ångest (se avsnitt designprojekt) förutom att Cahm inte använde visualisering, varför det var intressant att ställa dessa mot varandra. Deltagarnas främsta reaktion på Cahms kampanj Defeat denial var framförallt en hög igenkänningsfaktor i och med att rubrikerna var citat hämtade direkt ur vardagslivet, vilket de menade på väckte deras Figur 19 Figur 17-19: Cahm - Defeat denial. Help defeat mental illness intresse. Åter igen är igenkänning något som Lindgren & Nordström (2009) framhåller som särskilt viktigt för att nå fram till en målgrupp. Vid jämförelse mellan kampanjerna Defeat denial och Oro, stress & ångest uttryckte emellertid fokusgruppen att den senare, det vill säga kampanjen 27 med bild, kändes starkare. Argumentet var att eftersom citaten var så pass välkända, så fanns risken att de är så vardagliga att man inte riktigt fastnar för kampanjen, vilket gruppen ansåg att bilderna i Oro, stress & ångest motverkade. Detta går att koppla till Wærn et al. (2004) hävdande om god estetik, att mottagaren känner motivation att villigt fästa uppmärksamhet på objektet under en längre tid. Vid vidare funderingar uttryckte fokusgruppen att kampanjen Defeat denial snarare kändes som en inkräktande i stil med en reklamkampanj vilket de ansåg berodde på framförallt färgvalet samt att texten var satt i versaler. ”Dessutom” påpekar en av deltagarna och pekar på den visuella kampanjen- ”får den här ju med vad som sägs utifrån med det som känns inifrån. Mötet där gör att man tänker såhär svårt är det” (Se citat i bilaga 4 sid 45). Påståendet tyder på att metaforerna som avbildats är lyckade i sammanhanget eftersom bildens tecken och mening kan urskiljas. Detta genom att föremålen, i enighet med Lindgren och Nordström (2009) definition av metaforen, är figurer som kan uppfattas som något annat än vad de omedelbart är, i det här fallet känslor. 8 Sammanfattning och diskussion 8.1 Slutsats Att döma av den fokuserade gruppintervjun och sett utifrån det teoretiska angreppsättet som anlagts kan konstateras att visualisering kan vara en bra metod där målet är att öka förståelsen för mental ohälsa. Det framgick bland annat i fokusgruppen att just bilden i en design var det element som väckte betraktarens nyfikenhet och skapade de känslomässiga reaktionerna hos betraktaren, vilket bland andra Pettersson (2002) framhåller som grundläggande för den kognitiva inlärningsprocessen. Det framhölls även i fokusgruppen att visualisering med hjälp av metaforer kan vara gynnsamt förutsatt att de går att definiera och har en tydlig betydelse i sammanhanget. Även tidigare forskning talar tydligt för visualisering som en bra metod för att öka människors medvetenhet kring just samhällsproblem. Flera undersökningar har visat att visualisering i form av fysiska bilder, verktyg 28 Jämförelseobjekt (figur 7-9 och 17-19). Defeat denial och Oro, stress & ångest. eller 3D-visualisering ger människor möjligheten att komma till insikt med komplexa problem som annars kan vara svåra att greppa. Klanten (2010) och Sheppard et al (2008) hävdar dessutom att visualisering även har potential att förändra människors sätt att leva genom att visualisering kan ha dramatisk effekt på både medvetandet och emotionell respons, två, enligt Sheppard et al. (2008), viktiga drivkrafter för beteendeförändring. Slutsatsen är sammanfattningsvis att visualisering av mental ohälsa kan ha potential samt vara en lämplig metod för ändamålet eftersom det ger möjlighet för uppmärksammandet av ett tabubelagt ämne där ord inte upplevs räcka till för att förklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genom en visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få en bild av problemet. 8.2 Analys av slutsats Uppsatsen sökte svar på huruvida visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen för detta fenomen, och i slutsatsen påstås detta vara möjligt baserat på de åsikter som uttrycktes under den fokuserade gruppintervjun samt utifrån tidigare forskning. En viktig iakttagelse dock var att deltagarna vid vissa bilder upplevde att visualiseringen inte var passande för sitt syfte, något som kan ses som en stor nackdel då detta är något som Lankow (2012) framhåller en grundprincip vid visualisering. Ett tydligt exempel är kampanjen You are not alone där fokusgruppen upplevde att bilderna höll en alltför positiv ton. Detta, menade fokusgruppen, skulle kunna riskera att omgivningen får en för positiv bild av det verkliga problemet (bilaga 4, s43). Med tanke på det är det av vikt att vid närmare analys diskutera huruvida visualisering av mental ohälsa verkligen är en lämplig metod för detta ändamål. I och med att det är ett stigmatiserat ämne där fördomar och tabu råder, kan det vara riskabelt att använda visualisering just på grund av risken för att bilderna kan uppfattas missvisande. Klanten (2010) poängterar just det faktum att en designer inte bara är en designer utan också en berättare som bär risken att felinformera eller till och med uttrycka lögner på grund av visualisering. Felinformering av ett redan missuppfattat ämne skulle i värsta fall kunna bidra till att fler fördomar uppstår och att problemet 29 kvarstår eller i värsta fall ökar. Dock anser jag att det för detta ändamål är viktigare att problemet visualiseras än hur det görs, eftersom just tabun, enligt Borelius (2014), är en av de främsta anledningarna till att okunskap och stigmatisering råder över huvud taget. En viktig sak angående slutsatsen som är central för min frågeställning, är att de eventuella fördelarna med användning av metaforer som redskap i visualisering är högst beroende på utformning och på valet av metafor. Det framhölls nämligen ofta i diskussionen att fokusgruppen hade betydligt lättare att ta till sig och förstå budskapet i de bilder vars metaforer de direkt hade någon relation till, medan andra lämnade dem frågande. Till exempel var det inga problem för deltagarna att tolka och förstå budskapet i kampanjen What’s playing on your mind medan kampanjen Start talking istället ledde till diskussioner om vad personerna i bilderna hade i ansiktet. Detta stämmer överens med Lindgren & Nordströms (2009) hävdande att vi lättare ser och förstår objekt som vi känner igen och riskerar att missa objekt som för oss är okända. Förutom val av metafor är slutsatsen även att god estetik spelar stor roll för att en visualisering ska nå ut med sitt budskap. Enligt (Wærn et al. 2004) är det som främst karakteriserar en estetiskt tilltalande bild att mottagaren känner motivation att villigt fästa uppmärksamhet på objektet, vilket några av bilderna inte fullt ut lyckades med. Ett exempel är kampanjen Start talking som fokusgruppen uppfattade som ”artsy” och ”hipster” vilket, i kombination med oklara metaforer, var några av orsakerna till att fokusgruppen inte direkt fastnade för kampanjen. 8.3 Diskussion Huruvida fenomenet mental ohälsa över huvud taget kunde ha en form var inte en självklarhet från början utan var något som framförallt utforskades under delkursen designprojekt. Under detta arbete kom jag inte bara till insikt om likheterna mellan vårt tänkande, det verbala och det visuella språket utan också vilken roll semiotiken spelar för mänsklig kommunikation då det handlar om att förklara komplexa fenomen och hur detta kunde tillämpas i en design. Mitt designprojekt var semiotiskt på det vis att det visualiserade mental ohälsa genom att använda metaforer som symboler för känslor, i detta fall oro, stress och ångest. Genom att 30 sedan låta en fokusgrupp diskutera och analysera kampanjen tillsammans med andra liknande kampanjer med samma konceptuella grundidé bidrog det till fördjupad förståelse för hur visualisering av mental ohälsa uppfattas av mottagaren. Detta i sin tur gjorde det möjligt att komma fram till en slutsats som framförallt talade för visualisering som en mycket effektiv metod för att öka allmänhetens förståelse för mental ohälsa. Dock kan man dra vissa lärdomar som kan tjäna som riktlinjer för liknande designarbeten, nämligen att ta noggrann hänsyn till estetik och utformning av metaforer. Dessutom var det inte en självklarhet att bilderna ensamma skulle ha potential att väcka förståelse för ämnet, utan mycket talade för att en kompletterande text skulle vara ett nödvändigt komplement. Att resultatet blev som det blev kan bero på många saker, däribland val av litteratur och teoretiska utgångspunkter. Eftersom en del av teorin som analysen baseras på är ända från tidigt 2000-tal kan ifrågasättas om inte litteraturen kan uppfattas som aningen förlegad. Jag anser dock att litteraturen fortfarande har relevans och är tillräcklig för att kunna ses som, även om inte absoluta sanningar, så åtminstone hjälplinjer för undersökningen. Även metodval och valet av deltagare påverkar resultatet. Som nämnts i metodavsnittet valde jag att rekrytera personer som kände varandra sedan tidigare eftersom det kan gynna gruppdynamiken och göra det lättare att uttrycka känsliga åsikter sinsemellan. Men i och med att mental ohälsa ofta upplevs vara ett tabubelagt ämne finns det emellertid en risk att det faktum att de kände varandra kan ha gjort att känsliga åsikter istället undanhölls, vilket jag är medveten om. Även min roll som moderator kan ha påverkat diskussionen då jag i efterhand har insett att resultatet till viss del har påverkats av vad jag ville komma fram till med undersökningen. Också det faktum att deltagarna visste vad ämnet handlade om redan från början och att de dessutom var medvetna om vilken del av materialet som var mitt eget kan ha påverkat diskussionen. Detta i sig behöver inte vara fel, men det är nödvändigt att påpeka att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om metoden använts på annat sätt, eller om jag hade använt en annan metod. 31 Jag är också medveten om att fler fokuserade gruppintervjuer med olika typer av människor hade behövts för att kunna fastställa vissa antaganden och att ett större och mer varierande material med ytterligare visuella tolkningar av mental ohälsa hade varit betydelsefullt. Dock anser jag att det nuvarande materialet åtminstone säger något och är tillräckligt för att kunna komma fram till en slutsats gällande uppsatsens fråga. 8.3 Avslutning och reflektion Det är intressant att vi vid tal om kunskap och förståelse ofta använder uttryck som är grundade i vår visuella erfarenhet om världen, alltså hur vi ser världen. Som Lindgren & Nordström (2009) påpekar använder vi till exempel ofta uttryck som ”bilden av problemet har klarnat” eller ”att komma till insikt med något” när vi har blivit medvetna om något eller då vi förstår något på ett mer fördjupat plan. Med tanke på detta är det kanske inte så konstigt att fysiska bilder kan fungera bra för kommunikation av information då dessa bilder lite försiktigt skulle kunna ses som en fysisk återgivning på vårt sätt att tänka. Vid vidare fundering kring detta är det enligt mig närmast besynnerligt att vi inte visualiserar våra känslor oftare genom bilder. Å ena sidan har vi ett uppenbart och stadigt växande samhällsproblem som är i akut behov av att synas, å andra sidan har vi ett effektivt redskap för lärande som används i allt större utsträckning och som erbjuder en omedelbar form av information. Med tanke på denna utveckling är det enligt mig förvånande att inte visualisering av mental ohälsa inte är mer utbrett i Sverige än vad det till synes är i nuläget. Vid reflektion kring denna fråga är det relevant att fråga sig om det eventuellt skulle kunna vara problematiskt att definiera känslor genom att ge dem en form, då känslor ju i allra högsta grad är något subjektivt. En visuell definition av mental ohälsa skulle kunna framstå som begränsade och uteslutande gentemot andra tolkningar om det exempelvis ”bestäms” att oro, stress eller ångest ser ut på ett visst sätt. Min uppfattning är emellertid att visualisering av mental ohälsa skulle dra med sig fler fördelar än nackdelar och bidra till öppnare samtal, minskad tabu och på lång sikt förändra hur vi ser på och behandlar drabbade. 32 9 Källförteckning Böcker: Borelius, Maria (2014). Bryt det sista tabut Elektronisk resurs. Natur & Kultur. Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Farm Larsson, Maria & Wisung, Håkan (2005). Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Forum. Frank, Lasse (2004) Bild och form för informationsdesign, Studentlitteratur, Lund. Hård af Segerstad, Peder (2002). Kommunikation och information: en bok om människans förmåga att tala, tänka och förstå. 1. uppl. Uppsala: Uppsala Publ. House. Klanten, Robert (red.) (2010). Data flow 2: visualizing information in graphic design. Berlin: Gestalten. Lankow, Jason., Ritchie, Josh. & Crooks, Ross. (2012). Infographics Elektronisk resurs : the power of visual storytelling. New York: Wiley. Lindgren & Nordström (2009). Det kreativa ögat – Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB Pettersson, Rune (2002). Information design. Elektronisk resurs an introduction. Amsterdam: John Benjamins Pub. Co. Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur. Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning: om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur Vetenskapliga artiklar och uppsatser: Olsson, Gudrun (2003). Forskning och praktik: Forskning om praktik - forskning som praktik (pdf ) http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800095159/ kvalitetskoferens2003_0l. Carlbring, Per & Hanell, Åsa (2011). Ingen panik: fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur. Eriksson, Johan (2009). Stressad kropp. Samlad information om de fysiska effekterna av ångestsyndrom ur boken Jag – ångest, en självbiografi av en överlevare. https://livetojag.files.wordpress.com/2012/08/stressadkropp.pdf 33 R.J. Sheppard, Stephen, Shaw, Alison, Flanders, David & Burch, Sarah (2008) Can visualization save the world? –Lessons for Landscape Architects from Visualizing Local Climate Change. Wichmann: Heidelberg. (pdf ) http://www.kolleg.loel.hs-anhalt.de/landschaftsinformatik/fileadmin/user_ upload/_temp_/2008/2008_Beitraege/001/Buh_2-21.pdf Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. (pdf ) http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-543.pdf Sandström, Eva-Britt (2008) Hur patienter med psykisk sjukdom upplever sin situation – stigma, lidande och lindring. Sjuksköterskeprogrammet, 180p Omvårdnad – eget arbete Webbsidor: Byström, Anna-Lena. 1177. Vårdguiden (2013). Att vara orolig (Hämtad 2015-05-11) http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Att-vara-orolig/ Champagne, Natalie Jeanne (2011). Visualizing mental illness. (Hämtad 2015-04-21) http://www.healthyplace.com/blogs/recoveringfrommentalillness/2011/12/visualizing-mental-illness/ Kristersson, Ulf . Svenska Dagbladet (2013). Psykiska ohälsan kostar 70 miljarder om året. (Hämtad 2015-04-16) http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/psykiska-ohalsan-kostar-70-miljarder-om-aret_7964256.svd Nationalencyklopedin Stämplingsteori. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stämplingsteori (hämtad 2015-05-06) Sveriges Radio (2015) Psykisk ohälsa ökar bland unga flickor. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6160218 Kampanjer: Cahm campaign (2012). Defeat denial. http://www.camh.ca/en/hospital/about_camh/newsroom/news_releases_media_ advisories_and_backgrounders/current_year/Pages/CAMH-marks-Mental-Illness-Awareness-Week-by-Defeating-Denial.aspx Maasik, Katie (2015). You are not alone. Behance portfolio https://www.behance.net/gallery/15584801/You-Are-Not-Al(one) Mental Health Foundation. (2010) What’s playing on your mind. www.bemindful.co.uk 34 10 Bilagor Bilaga 1: Landskapsvisualisering av eventuella följer av klimatförändring alternativt klimatförbättring. 35 Bilaga 2: Kampanjmaterial Bilaga 2.1: Designprojekt - Visualisering av oro, stress och ångest 36 Bilaga 2.2: Mental health foundation - What’s playing on your mind 37 Bilaga 2.3: Start talking - Mental illness isn’t always easy to see 38 Bilaga 2.4: Katie Maasik - You are not alone 39 Bilaga 3: Intervjuguide Vad får du för intryck/känsla av bilderna/kampanjerna? Vad är det första du reagerar på? Går det att känna igen sig i bilderna? Tilltalar den dig, fångar den ditt intresse? Om inte, varför? Vad är meddelandet tror du? Finns det underliggande meddelanden? Är budskapet tydligt? Om inte, hur skulle det kunna förtydligas? Är budskapet missvisande på något sätt? Har den potential att förändra människors uppfattning av mental ohälsa i stort? 40 Bilaga 4: Intervjutranskribering Transkribering från intervju 2015-04-13 ca 55 minuter med Sara (21), Eva (25), Daniel (31) och Peter (38). Allt prat är utskrivet ordagrant förutom eventuella upprepningar, hummande, kortare pauser och skratt. OBS! Sara, Eva, Daniel och Peter heter något annat i verkligheten. 1. Mental Health foundation Eva: Moderator: Vad får ni för intryck av bilderna? Peter: Det är ju rörande... Med alla tankar som inte stänger av. Sara: Den där kopplar jag nästan direkt till technologiångest. Men de andra måste jag... Eva: Digital stress Ja stress, rent generellt känner jag Daniel Å det här är ju pengastress… ”Final Eva: notice”, ”payment”. jag dras till texten. Peter: Å det här kan ju vara barnfamiljestress Daniel Men generellt är det väl ändå frågan om stress, bara i olika former. Det är väl det som är tanken ändå. Moderator: Tilltalar den er? Blir ni intresserade av att se vad det är för något? Daniel: Jo men det tycker jag ändå att man hade känt spontant. Moderator: Går att relatera till bilderna, även den som har att göra med barn t.ex. Daniel: Jaja Peter: Ja jag tycker det för det skulle ju kunna vara vad som helst egentligen. De här alla tankarna bara går hela tiden, t.ex när man går och lägger sig, i den stilen. Sara: Och att dem är så stora. Det är ju inte nåt normalhuvudstorlek liksom. Det är liksom för mycket. Daniel: Man förstår ju att man inte mår bra. Eftersom det blivit så stort. Överfyllt liksom. Daniel: Man förstår ju att man inte mår bra. Eva: Jag tänker inte att det är huvuden som är fyllda utan jag tänker att det är breven här ligger på ditt huvud. En belastning, snarare än att det är i mitt huvud. Det är liksom saker utifrån som gör huvudet stressat. Vi är omringad av sladdar, musar och annat, men det ingår inte i mig, utan Sara: Eva: Moderator: Eva: Daniel: Eva: Moderator: Sara: Moderator: Eva: Sara: Daniel: Moderator: Daniel: Moderator: Eva: Peter: Daniel: Eva: Daniel: Moderator: 41 det är yttre faktorer. Yttre stress. (Paus) Den här kan jag relatera minst till, med dockorna. Det är en rolig bild men den som jag tittar på mest och som jag kan relatera till, det är den (pekar på digitala). Digital stress. Samma här Därför förstår jag den direkt för att jag kan relatera till den. Dem andra kanske jag hade behövt läsa för att förstå. Aha, så om du hade sett den bilden först så hade du inte förstått? Nä, jag tänker skräckfilm… Faktiskt. Den har jag också lite svårare för. Den är kopplad till min värld. Vad säger bakgrunden? Den har jag inte ens tänkt på… Går det att misstolka dem på något sätt, är bilderna missvisande? Är lite inne på Saras spår. Den där sticker ut på något sätt. Sen är det en annan sak, å det är att det är män som bär teknik och sånt medans kvinnan fått dockor och barn. Ja det tänkte jag inte på. Men tillsammans känner jag att jag förstår budskapet. Tror du att dessa har potential att förändra människors uppfattning av ... Alltså säger den något till samhället? Ja, det är klart. Eller är det direkt till individen? Jag tycker den är till samhället Ja, kommentaren gör ju det Vad står det? Whats playing on your mind Det är väl rätt enkelt egentligen. Ett budskap till samhället om varför man kan må dåligt eller bli stressad. Om det blir för mycket av nånting. De förstår man ju ändå. Du menar för att de har tagit objekt som man känner igen och placerat dem så? Ja…en småbarndsmamma hade kanske kunnat relatera till denna men inte jag eftersom jag inte har varit i den situationen. Eva: Denna är dock lite motsägelsefull. Det står ”manage your stress online” Daniel: Hehehe, ja! Eva: Det sista man vill göra när man känner digital stress är ju att gå online. (tystnad) Moderator: Ok, ska vi ta nästa? Moderator: Daniel, du reagerade på det här. Är det att han liksom, ser nöjd ut? Daniel: Alltså han ser ju inte jätteledsen ut.. Nä. Alltså det ser rätt skönt och avslappnat ut.. Moderator: Så om ni tänker på det tillfällen då ni känt ångest, så kan ni inte säga att det var såhär ni kände? Daniel: Jo, eller asså nä. Nä asså… Eva: Det kan ju vara färgvalet också. Det är ju rätt softa färger. Hade det varit illrött så… Jag vet inte.. Daniel: Men lite de här när det läcker ut, när det liksom har kommit över en viss gräns. Men det tredje där förstår jag inte. Och utan texten hade man inte… hade jag nog inte greppat nån av dem. Moderator: Ni menar att bilden, både på den förra och på denna, kanske inte klarar sig helt själva… Daniel: Nä den förra tyckte jag nog.. Peter: Denna är liksom, ”om du är mentalt sjuk och sticker ut från mängden. Ta våra mediciner” Daniel: Hah, ja precis. Peter: Så amerikansk… Alla ska ha ADHD nuförtiden.. A jag vet inte. Jag ska inte vara så cynisk. Daniel: Ja och också det du sa, Att det ska vara så artsy, hipster. Moderator: Vad beror det på? Peter: Så konstnärligt Daniel: Ja… Peter: Indie pop Eva: Sen kan det också var känsligt att använda ord som illness. När man är fett stressad och har ångest. Det sista man vill är att förknippas med att man är sjuk. Då blir man rädd. En person som lider av vardaglig oro stress eller ångest hade kanske nog inte hade känt igen sig i denna. Jag känner att ”den här är jag inte”. Medan dem andra tre var mer spot on. Det är kanske lättare när det inte är ett ansikte också. Daniel: Mja det blir lättare att greppa då ja. För här är det nåt som är fel ser man ju. Men man har svårt att se om det är en hudsjukdom eller något som har satt fast en kaka i ansiktet på henne. Moderator: Hur bilder uppfattas kan ju också bero å hur seriöst det känns. Kan det ligga något i det om vi jämför med de andra tre bilderna? Daniel: Eva: 2. Start talking Moderator: Vad är det första som dyker upp? Artsy, hipster. Ah, nä jag vet inte. Den Peter: var inte lika tydlig för mig. Moderator: Är det något särskilt som gör att det inte blir tydligt? Jag förstår inte alls vad det är dem har i Sara: ansiktet. Alltså, texten gör ju… mm! Daniel: 90 % av det känns det som. Sara: Moderator: Vad tror ni att de försöker säga? Jag tänker att... vi som ser bilden kan Eva: ju säga att nånting är i deras ansikten. Det är nånting som är där. Men dem på bilden kan inte se det på samma sätt för att det är på dem. Det står ”Mental illness isn’t always easy to see”. Det är kanske dem(!) som inte ser det. Men vi ser det. Jag reagerar på att denna ju ser ganska Daniel: behaglig ut. Det kan ju vara rätt soft. Något lite svalkande som rinner. Alltså den hade jag inte alls förstått. De andra två är ändå bölder, ser lite ut som cancer. Fan, intressant det du sa. Jag tänkte Sara: spontant direkt att det var personer utifrån som inte såg hos den andra. Moderator: Och det här var som de såg själva? Jag vet inte riktigt. Jag har inte funderat Sara: på det än. Nä jag förstår inte riktigt. Jag tror att Daniel: både betraktare och de själva hade märkt om de hade haft kakor i ansiktet. Jag tror också att det är såhär att i Sara: verkliga livet går vi ju inte omkring med det här. ”Om det hade varit lätt att se, så hade det sett ut såhär”. Men nu är det ju inte så. 42 3. You are not alone Daniel: Daniel: Ja, på denna bilden känner jag ju t.ex. att typsnittet känns väldigt hippt. Eva: Ja, trendigt. Sara: Ja, dem här känns ju också med enhetliga. Dels sticker den ut då den känns helt irrelevant bildmässigt. Eva: Ja det är såhär.. Hemmafoto. Passfoto. Moderator: Ja här kan väl tänkas att det är en fotograf som har fotat med ljussättning osv. Eva: Och de här har ju logga med och info. direkt. Det har ju inte de andra. Sara: Ja jag tänkte... Alltså nu tycker inte jag att den här passar in men eftersom den här känns väldigt professionell ut och så så kan det vara fördelaktigt att plocka ner det på en mänsklig nivå som i dessa (pekar på mental illness kampanj) för det ska ju beröra en själv liksom. På väldigt basala nivåer. Eva: Just det… Sara: Men eh, ja. Kanske inte just i det här läget då… Eva: Asså det känns nästan lite CD-omslag. Mer den. (Lång paus) Just med tanke på att det ofta är yttre Eva: grejer för min del, som gör en stressad så blir detta konstigt. Daniel: Precis, så tänker jag också. Det skulle kunna vara att de menar på att det är jäkligt svårt att definiera vad det är som får en att må dåligt eller få ångest genom de här bilderna, att det här är hur det kan se ut. Men det hade jag ändå inte fattat. Jag tycker inte alls att det är tydligt nog vad dem vill säga. Peter: Jag tänkte bara att jag undrar vad de menar med mental illness. De kanske menar såna tyngre, såhär scitsofreni eller.. bipolär.. diagnoser liksom. Inte bara såhär att man är stressad och har ångest. Jag vet inte, det var bara en tanke. Eva: Just det kan vara olika typ av ångest ju Daniel: Ja... Peter: Så det kanske inte .. ja.. Eva: Ja det är en annan sak här kanske… Daniel: En diagnos är kanske mer påtagligt för en själv. Sara: Men det blir ju problematiskt. Ska alla gå runt å tänka ”vänta, är jag psykiskt sjuk också”. Det är ju jättekonstigt.. (Längre tystnad) Moderator: Ok, då har vi en annan. Peter: Moderator: Peter: Daniel: Eva: Daniel: Peter: Daniel: Moderator: Daniel: Moderator: Peter: Sara: Daniel: Moderator: Eva: Sara: Eva: 43 Den här vill nog säga att man kan känna sig lite udda ibland, men vi är kanske inte så udda. Jag vet inte.. ”You’re not alone” också. Vad ger den er för känsla? Positiv eller negativ? A jag tyckte nog att det var positivt. Ja det tycker jag nog också Jag tycker nog inte att det är något oklart med budskapet. Vi är alla olika, men alla känner. Frågan är.. Jag kopplar nog inte bilderna till psykisk ohälsa, om det är det hon vill få fram. Det känns nästan mer som en antirasistisk kampanj…. Mm mer åt det hållet ja. Det är ju rätt positivt utgångsläge i dessa. Om det handlar om mental ohälsa så kan det lätt bli lite knäckande för dem, om man mår skitdåligt och såhär mår alla andra som.. såhär mår annat folk. det kan ju nästan bli nåt positivt. Om man själv bara ser ett mörker så kan det vara jobbigt att se att alla andra som har problem mår såhär (pekar på bild) ”Jävla skitproblem”, liksom. Då är man ändå inte en av dem ju, för jag har ju bara ett mörker som sörjar ner. men här är det bara får och äpplen. Du menar att om man inte kan relatera till dem här så… Så tror man att man är på en annan level. Finns det någon visualisering här som fungerar bättre än nån annan.? Alarmklockan i skallen tycker jag om. Ja, och den där ser ju glad ut tycker jag. Ja och den där krabban är ju bara konstig. den är varken dålig eller bra. Skulle den kunna bli bättre på något sätt? Ja, det kanske är just det att vi inte kan relatera till krabban osv. Det borde vara med igenkända föremål som går att applicera på egen verklighet. Bilderna helt ensamma ger nog inte så mycket. Jag tänker att färgerna gör jäkligt mycket också.. Det är liksom fina pastellfärger. Det kan ju vara bra att ha en sån här upplyftande kampanj för sånt här, men kanske inte.. i det här fallet. Det blir som att det hamnar på nån sorts oseriös nivå. Ja oseriöst är vad det är. Daniel: att det blir mer och mer maskerad. Hm... De menar att hälsan som benämns här, tolkas av en figur här. Daniel: Precis. Man kan ju förstå symboliken i varje bild. Moderator: Men är det för att vi vet vad det handlar om? (samtliga instämmer, nickar) Att det inte är nåt problem liksom, men vissa har ju problem. Eva: Nästan lite respektlöst. Samtidigt då som det inte får vara fel att använda färg. Men å andra sidan. Hade objekten varit mer igenkänningsbara så hade kanske inte färgerna varit något problem. Daniel: ”Vi är alla olika” får de ju fram bra men det känns som att de mer menar ”roligt annorlunda”. jag tror inte att krabba eller får är den bilden som de som mår dåligt har av sig själva, att de vara är konstiga och annorlunda. De kanske bara blir ännu mer uppgivna när de ser det här. Här är ju inte jag med. Eva: Nä precis här finns liksom ingen igenkänning. Sara: Nä den här verkar rikta sig mer till dem som har ångest och oro, medan den här är mer oklar. Men jag tänker som du sa att det blir lite skevt att göra det på lek så som det är här, men om det hade varit meningen att det skulle rikta sig till de som inte ska relatera så hade det kanske blivit lite annorlunda. Jag vet inte. Moderator: Alltså om det hade varit riktat åt allmänheten generellt så hade det kanske fungerat? Sara: Ja exakt. ja men lite det som Daniel sa att ” ni tar inte mig seriöst när ni gör såhär” Daniel: Mm. Sara: Men om det hade varit för att uppmärksamma ett problem så hade det kanske varit.. mm. Daniel: Nån som ser de här bilderna som mår bra i livet får inte mer förståelse för någon som mår dåligt av de här bilderna. De tänker nog bara ” det verkar ju inte vara så farligt. Eva: Samtidigt som när man är där så är det inte så tröstande. Man jämför inte sig med en krabba, man jämför inte sig med… ja.. Daniel: Det känns maskerad, dagis, lek. de ser rakryggade ut. Eva: De ser väldigt bestämda ut. Jag tänkte på såhär, barnklädsel Daniel JC Eva: Polarn å pyret, Kappahl outlet... Daniel: Det kanske hade funkar om det hade varit samma person med de olika.. äh det vet jag inte iofs. Nä. Nu tycker jag bara Eva: 4-5.Defeat denial / Oro, stress och ångest Moderator: Nästa kampanj. Först en amerikansk kampanj som har försökt lyfta fram frågan enbart med text. Vad är det första ni tänker på? Peter: Hög igenkänningsfaktor. Moderator: Är den tilltalande? Peter: Om jag skulle se den på en buss så skulle jag direkt fastna för den ändå. Moderator: Vad är meddelandet? Peter: Att det är lätt för andra att säga vad man ska känna och göra och för en själv då. Men har förståelse för att man har varit där själv. Eva: Jag tycker direkt att alla. Att när man är i ett sammanhang där ingen förstår vad man går igenom så får man höra dem här. Peter: Flosker.... Eva: Ja ”skit i det, det löser sig” tex och sånt. men det kan också vara tankar som man själv har om dig själv. Peter: Ja! Eva: Såhär ”kan inte jag fucking bara ha roligt på en fest nån jävla gång”. eller typ så ”fan vad jag gör en big deal av det här, det är ingenting”. Så likaväl som det kan vara yttre press så är det inre press. Moderator: Så den når båda grupper? Daniel: Mm. Jag tycker den är bra. Moderator: Jag lägger fram mina förslag på samma ide men där jag har använt visualisering. Jag vill veta om budskapet gör någon skillnad. Sara: Jag tycker att de blev starkare med bild. Jag vet inte bara om det har med mig att göra men … det här är så pass välkända citat som alla har hört i ett eller annat sammanhang liksom om det är till en själv eller till nån annan eller bara att 44 Eva: Sara: Daniel: Sara: Moderator: Daniel: Moderator: Daniel: Moderator: Daniel: Moderator: Daniel: Daniel: Sara: Moderator: Sara: Eva: Moderator: Eva: man har pratat om det. De skulle till och med vara så vanliga att man inte riktigt fastnar. Exakt! Jag håller helt med. Å då tänker jag liksom att… Bilderna motverkar det lite. Mm! Att man faktiskt kollar. Vad är meddelandet tänker ni? Alltså med bilderna förstår man ju att det är omöjligt att bara släppa det. Det är liksom rispat i huvudet och det går inte att ta bort det. Det blir liksom fysiskt omöjligt att rycka upp sig från det. Medan med texten är det bara en tanke till ingenting. Ja här står texten för sig själv ju. Vilket kan ha sina fördelar också, inte sant? Ja, hm. Måste bara tänka. Om man bara avläser texten så kan det fortfarande vara svårt att förstår varför man bara inte kan ”snop out of it”. Men med bilden så kanske man förstår att ”jäklar vad tungt det ändå är. Du menar att man kan tänka sig hur det är att ha sånt här på huvudet även om man aldrig har det på riktigt? Jaja. För det går ju inte att komma in i en glasbruk.. Men det går ändå att föreställa sig? Jaja (övriga nickar) Särskilt på dem två tycke jag att bilden hjälper citatet. Jag tycker främst på dem två Är det nåt särskild anledning till att du känner igen dig i dem två? Ja, jag tror det. De är så… ja det går liksom att känna igen sig i illustrationerna. Jag tycker att de här känns som en typisk reklamkampanj en riktigt massproducerande kampanj. Hur då? Det har med färgerna att göra, typsnittet. Och det blir lite inkräktande. Ännu en sån här liksom, ”wow”. Men eftersom dessa har bilder med så är det lite mer inbjudande. Det är liksom inte såhär ”du måste se det här nu!”... Men det beror på många saker såklart, färgval osv. Lite mer dovt, tilltalande. Men det är också mer inbjudande, medan det här är mer ”på”. Beror på bild, typografi och färg. Den här kräver dessutom att du kan läsa. Medan denna kanske kan till och med ett barn kan titta på och förstå. Peter: Jag skulle kunna se dem här på bibliotek, institutioner osv. Sara: Också att det här är i versaler och dessa inte är det. Det ger ett mer lugn på något sätt. Daniel: Affischerna med endast text kan misstolkas att betyda just det, ”just snap out of it”. att de som säger så fortfarande tror att de hjälper genom att säga så. Medans det här är mycket tydligare att det ju inte går ihop. Kommentaren med känslan. På affischen måste man kanske man måste läsa vidare för att förstå Eva: Dessutom får den här ju med vad som sägs utifrån med det som känns inifrån. Mötet där gör att man tänker ”såhär svårt är det”. Exakt! Daniel: Mmm..! Peter: Moderator: Okej. Det som gör att jag vill titta vidare på Eva: är om jag känner igen mig, vilket bilden hjälper till med. 45
© Copyright 2024