1. No category

Möt mig utifrån den jag är
Barn och ungdomar med
oro, rädsla och ångest
M A LIN GR E N LA N D ELL
L E G PS YK O LO G, L E G PS YK O TE RAPEU T, M E D D R
B U P - K LINIKEN, LI N K ÖPING
Vanliga men
ouppmärksammade besvär
Oro och rädsla ingår i normal utveckling men..
…5 -10% av alla barn uppfyller kriterierna för
ångestsyndrom någon gång under uppväxten (Rutter, 2012)
Blyga och ängsliga barn uppmärksammas ofta inte och
många får inte hjälp (t.ex. Kashdan & Herbert, 2001).
Bara 1 av 5 med besvär av oro och ångest har sökt vård
(t.ex. Gren Landell, 2013; Essau, 2005)
Föreläsningens frågor och fokus
I.
Hur märks oro och rädsla? Vi behöver känna till
uttrycken för oro och rädsla och ställa rätt frågor
II. Konsekvenser av oro, rädsla och ångest
III. Förebygga, upptäcka och bemöta besvär av oro och
rädsla
IV. Hur når vi de som behöver hjälp?
Konsekvenser och utveckling
Symtom övergående för många MEN..
..förhöjd risk för att utveckla annat ångestsyndrom,
missbruk, depression (Rapee, 2009)
Prognos beroende av komorbiditet och
påverkan socialt och skolmässigt
Konsekvenser, forts
• Skolfrånvaro. Ångestbesvär hos ¾ av elever med
problematisk skolfrånvaro (Heyne, 2014). Ömsesidig
påverkan mellan psykisk ohälsa och skolfrånvaro (Wood,
2012).
• Underprestation, skolavhopp (Van Ameringen, 2003)
• Mobbning. Ängsliga barn mobbas i högre utsträckning
och mobbade barn har ökad risk för att utveckla
ångestsyndrom, särskilt social ångest (t.ex. Siegel, 2009; Sweeting,
2006)
Oro och inlärning
 Ömsesidig påverkan mellan skolprestation och psykisk
hälsa
(Kungliga Vetenskapsakademien, 2010)
 Oro
koncentrationssvårigheter
kommer efter
mer oro
hänger inte med,
 Oro för att göra fel/blyghet leder till att man inte vågar be
om hjälp och korrigeras inte i missuppfattning
 Barn med stor oro har ofta sämre relation med lärare t.ex.
större beroende/klängighet och/eller mindre närhet (t.ex.
Rydell et al, 2005)
 ”Om du bara pratade mer skulle du få högre betyg”
Hur märks oro, rädsla och
ångest?
RÄDSLOTEMAN
Vanliga uttryck och
associerade besvär
Undvikande
t.ex.
skolfrånvaro
Magont,
huvudvärk
Ledsenhet
Koncentrationssvårigheter
Ogillar osäkerhet och
när det är stökigt
Fokus på
tänkta faror
Sömnproblem
Höga krav på
sig själv
Social rädsla
Rädsla för att göra bort sig och därav rädsla för att få
andras uppmärksamhet
Undviker sociala (och nya) situationer
◦ ”Gömmer sig” – är på toa hela rasterna, ”rör sig inte” i
klassrummet, går bakom andra, gömmer sig i mobilen
◦ Talar tyst, otydligt
◦ Skolfrånvaro, t.ex. vid redovisning, idrottslektioner,
friluftsdagar
◦ Äter inte i skolmatsalen
Diagnosspecifika frågor
Undviker du att svara i klassen, äta i matsalen,
göra redovisningar av rädsla för att få andras
uppmärksamhet?
Är du rädd att andra ska tycka att du gör bort
dig?
Talängslan
Rädsla för att prata inför andra. En form av social
rädsla men handlar bara om rädsla för att prata
inför andra, eller att prestera inför andra
Anneli Furmark, in Furmark, T. (2000).
Used with permission
• Vanligaste sociala rädslan. 1/5 svenska högstadieoch gymnasielever har någon gång stannat hemma
vid redovisning inför klassen (utbildningsradion, 2010)
• Barn med hög grad av social rädsla blir sämre
bemötta när de talar inför klasskamrater än barn
med låg eller ingen rädsla
Oro - ständigt denna oro och
drömmen om att bli pensionär
Ständig oro för stort som smått, t.ex. familjens ekonomi,
betyg, skolutflykt. ”Tänk om…”
Kan inte koppla bort oron
◦ ”Lill-polis”- vill ha kontroll över allt och alla
◦ Stor väska….
◦ Söker försäkringar hos vuxna
Svårt att slappna av, muskelvärk
Sömnsvårigheter
Orosfrågor
Vill ha ständiga försäkringar om att något farligt inte
kommer att hända eller har hänt
Frågor för att få kontroll och minska osäkerhet
◦ Kommer jag att klara provet?
◦ Kommer ebola till Sverige?
◦ Kommer vi att hinna i tid till bussen när vi ska hem från
badhuset?
◦ Vem ska jag sitta bredvid när vi byter platser nästa gång?
◦ Kom pappa ihåg att mata hunden i morse?
Diagnosspecifika frågor
Oroar du dig jämt över olika saker, stora som
små, t.ex. för skolan, familjen, framtiden?
Oroar du dig nästan varje dag?
Är det svårt för dig att sluta oroa dig?
Separationsångest
Orimlig och stark oro vid separation (från förälder)
Oro för att något ska hända föräldern eller en själv så att
man för evigt skiljs från föräldern
Magont, huvudvärk är vanligt och skolfrånvaro
Försöker kontrollera föräldrarna, t.ex. söker dem på
mobilen på överdrivet sätt under skoldagen
Diagnosspecifika frågor
Känner du dig mycket orolig när du är ifrån din
mamma eller pappa?
Oroar du dig då mycket över att något ska
hända dem så att ni aldrig ses igen?
Provrädsla och ämnesångest
• Rädsla och förväntan att misslyckas på prov eller annan
examinationsuppgift
• Föreställning om att andra ska tycka att man är en dålig
människa om man skriver dåligt på ett prov
• Skriver inte prov eller skriver prov men…
◦ Lämnar blankt
◦ Sitter över tiden
◦ Suddar mycket, skriver långt
• Pratar mycket om prov och provresultat
• Klarar skolarbetet bra men provresultaten är inte i paritet
Andra rädslor och ångestbesvär
• Fobier som kan påverka i skolan
• Vatten
• Insekter
• Ta spruta
• Åka hiss
• Kräkas
• Selektiv mutism
• Panikattacker/paniksyndrom
Tvivelsjuka –
tvångstankar och tvångshandlingar
Tänd en tändsticka!
”Tänd en tändsticka!
Jag måste kolla om släckte lampan”
Jag måste kolla om släckte lampan”
”
Tvångstanke
Oönskad och påträngande tanke/ impuls/bild som
ger ångest (obehag, äckel, ”känns fel”,
osäkerhetskänsla)
Tankarna är inte bara överdriven oro inför verkliga
problem
Vanligast är tankar på
◦ smuts och smitta
◦ något hemskt ska hända, sjukdom, död
◦ sex, symmetri, religiösa tankar
Tvångshandling/ritual
• Handling/ritual man känner sig tvingad att göra som
svar på tvångstanke och obehaglig känsla
• Syftar till att hindra eller minska obehag och/eller
förhindra fruktad händelse
• Kan bli situationsbundna vanor där ångest kanske inte
ens hinner uppstå
• Tvångshandling kallas även för att neutralisera
• Tvångshandlingen kan vara en tanke/mental ritual
Tecken på tvångsbesvär?
• Sen ankomst till lektioner
• Svårt att koncentrera sig på uppgifter
• Suddar och skriver om gång på gång
• Läser om gång på gång, kommer inte vidare
•”Fastnar” vid skolskåpet
• Begränsat umgänge med kamrater
• Ritualer kring måltider
• Låter inte andra röra vid ens saker
Informationsmaterial om OCD
Beställs från
[email protected]
Beställs från ocd-förbundet
Se trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=C3EO
MXGkQDY
Upptäcka oro och rädsla
Upptäcka OCH bemöta
1. Ta på allvar och normalisera – dvs förmedla att
oro och rädsla är vanligt
2. Våga fråga! Ställ följdfrågor!
3. Undvik att fråga eleven varför det gör som det
gör. Ta istället reda på vilka tankar och känslor
eleven får i eller inför vissa situationer, uppgifter
4. Lyssna också. Validera känslan
5. Hantera egen oro
Bedömning av psykiska besvär
hos barn
• Svårare att beskriva känslor och tankar verbalt
• Beroendeförhållande till vuxna – vågar inte berätta
om problem för att
• inte göra föräldrar oroliga eller ledsna
• föräldrarna ska reagera negativt på barnets berättelse om
besvär
• Symtom kan växla över dagar beroende på yttre
omständigheter
• Relativt låg överensstämmelse mellan barn och
vuxnas rapport om barnets symtom
Råd till skola och
föräldrar
Generella strategier
Vägled barnet att känna igen känslor
Hjälpa till lugn
Minska undvikande
◦ Stegvis hjälpa barnet att utmana rädslan
◦ Händerna på ryggen, låt barnet klara!
◦ Tillfällig anpassning till barnets oro kan göras. På
lång sikt inte arbeta isolerat, inte hemundervisning
Lästips för
föräldrar
Material för
elevhälsa
och lärare
Ladda ned/beställ från
www.sos.se/publikationer
Intervju om boken på
kunskapskanalen:
http://www.ur.se/En-bok-en-forfattareOrolig-och-blyg-i-skolan
Söka hjälp
Vad påverkar att söka hjälp?
ÖKAR SANNOLIKHETEN*
MINSKAR SANNOLIKHETEN*
• Förtroende för vuxen som kan hjälpa • Inställning att man ska klara sig själv och
avsaknad av tillit till att andra kan hjälpa
• Att berätta och att berätta för
skolpersonal om sina besvär
• Identifierar inte egna symtom som tecken på
psykisk ohälsa
• Positiv inställning till att söka hjälp
• Rädd för stigma av att söka hjälp
• Positiva erfarenheter av vård
• Har depressiva symtom, suicidtankar
• Socialt stöd och uppmuntran att söka
hjälp
• Elever med social rädsla som ger problem i
familjen (skolfrånvaro, konflikter) berättar i
• Viss kunskap om psykisk ohälsa och
lägre grad om sina problem
var man kan söka
*(COLOGNORI ET AL, 2012; RICKWOOD, DEANE & WILSON,
2007; GULLIVER, GRIFFITHS & CHRISTENSEN, 2010)
Proaktiv och kunskapsstark
elevhälsa
• Arbeta aktivt förebyggande mot mobbning
• Sprida kunskap om tidiga tecken på besvär av oro
och ångest och ha kunskap om riskfaktorer
• Upptäcka oro, ångest, nedstämdhet
• Bygga struktur för samverkan istället för akuta
utryckningar
Vad kan elevhälsan göra?
• Avgränsade psykosocial insatser – avslappning,
psykoedukation, sociala färdigheter?
• Skapa förtroende hos barn, ungdomar, föräldrar
• Remittera och ev motivera till behandling
• Stödja och motivera barnet och/eller föräldrar till
behandling och andra insatser. Förklara och visa
hur behandling kan gå till.
• Handleda personal
Behandling
Rekommendationer för behandling
Psykoedukation
Initial behandling med psykoterapi, företrädesvis
kognitiv beteendeterapi (KBT)
Familjeinriktad KBT-behandling särskilt indikerad vid
föräldrapsykopatologi. Föräldrarnas deltagande bör
vara högre när det gäller:
◦ hög grad av funktionsnedsättning hos barnet
◦ yngre barn
◦ föräldrarnas förhållningssätt fungerar vidmakthållande på
problematiken.
Rekommendationer, forts
Tillägg av psykofarmakologisk behandling med SSRI
till KBT-behandling vid:
◦ hög grad av funktionsnedsättning
◦ äldre barn
Vid behov samarbeta med skola, barnomsorg,
primärvård etc
Cool Kids
• Barn med ångeststörning
• 4-8 familjer, helst båda föräldrarna
• Grupper om 2-års intervall
• 10 träffar
2 h/träff (företrädesvis em - kväll)
◦ Gemensam samling, ca 15 min
◦ Barn resp föräldrar enskilt, ca 45 min (fika)
◦ Gemensam avslutning, ca 10 min
Mål för KBT-behandling
Kunna hantera normala nivåer av ångest
Ökad självständighet
Minskad funktionsnedsättning
- Gå i skolan – äta i matsalen, redovisa, räcka upp
handen, kunna prata med andra på rasten
- Ha tid för sånt man har gjort tidigare och vill göra
t.ex. spela innebandy, vara med sin kanin
- Färre konflikter hemma
Innehåll i KBT vid ångestbesvär
Psykoedukation
Bygga färdigheter
◦ Kognitiv balansering
◦ Sociala färdigheter, självhävdande
◦ Problemlösning
◦ Avslappningsövningar
Exponering för det som väcker ångest
Vidmakthållande – hålla kvar strategier
Ångestbesvär och neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
Autism
- Likheter - uttryck för sociala färdighetsbrister och
svårigheter att identifiera/uttrycka känslor
- Anpassning utifrån funktionsnedsättningen
- Behandlingsstudier ”on the rise” (t.ex. Fuji et al,
2012)
Uppmärksamhetsstörning
- 25-50 % av barn med ADHD har ångestsyndrom
(Schats & Rostain, 2006)
- Social färdighetsträning, förutsägbarhet och
kontroll
Anpassningar:
• Visuellt stöd
• Pauser
• Ex på hjälpsamma
tankar istf kognitiv
omstrukturering
• Fokus på avslappning
Om ni är lärare…
Bemöta blyghet och social rädsla
• Se de osynliga eleverna
◦ Ge eleven en chans att visa sina styrkor, kanske andra
förmågor än prat
◦ Le, ge ögonkontakt
• Förmedla att det är ok att vara blyg – inte ändra på sig
• Sätt inte etikett på eleven ”Han är så blyg”
• Var en brygga – inledande hjälp att ta kontakt med
andra eller ta sig in i pågående lek eller samtal
Hjälpa elever med social rädsla
Hur får vi blyga elever att våga prata och visa sig?
• Våga be om hjälp – stegvis våga
• Våga tala så att man hörs – jämföra att tala tyst och
att tala lite högre
• Minska överdriven förberedelse, t.ex. att repetera i
detalj vad man ska säga vid morgonsamlingen –
utvärdera skillnad i känsla och utfall
• Träna sociala färdigheter – ögonkontakt, le, ge
komplimang, fråga om något, säga ifrån
Träna klassen att redovisa
Barn med hög grad av social rädsla blir sämre
bemötta när de talar inför klasskamrater än barn
med låg eller ingen rädsla
• Träna effektiva tekniker att redovisa och att lyssna!
• Vara tyst under redovisning, ej fnissa
• Uppmärksamt kroppsspråk och mimik
• Ställa frågor efteråt
• Ge feedback
• Tryggt klassrumsklimat där eleverna känner
trygghet, självkänsla, empati, har roligt ihop
Bemöta separationsångest
• Övergångsobjekt och tryggt mottagande på
morgonen
• Avledning
• Samarbeta med föräldrar
• Involvera fritidspersonal
• Agera med lugn
Hjälp till elever med ständig oro
• Lägg inte på ansvar på redan ansvarstyngda –
slippa vara ordningsvakter
• Perfektionism – minska uppskjutande
• Avleda från oro
• Utforska vad som händer om jag inte oroar mig?
• Beröm för att avstå från oro
Tvångsbesvär då?
• OM stora besvär är det framför allt elevhälsan och
ev BUP’s uppgifter
• Förmedla förståelse och acceptans men undvik att
gå med i tvånget – utifrån överenskommelse med
eleven och föräldrarna!!
• Minska stress om det förvärrar/utlöser tvångsbeteenden
• Försök inte övertala, resonera logiskt. Tvång är inte
logiskt….
Framtiden
Psykiska besvär, och ffa ångestsyndrom, debuterar
för de flesta under tonåren
Vi måste lära oss att upptäcka tecken på små och
stora besvär av oro, rädsla och ångest
Vi måste underlätta vägen till behandling för barn
med oro och ångest
NU!!