De som aldrig återvände
De som aldrig återvände - Hur Kroppa landskommun drabbades av spanska sjukan Those Who Never Returned - How Kroppa rural county was affected by the Spanish flu Persson, Johan Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia, HT- 2014 C-nivå, 15 högskolepoäng Handledare: Anders Forsell Examinator: Martin Åberg 2015-01-08 Innehållsförteckning: 1. Inledning............................................................................................................................................... S.5 1.1 Bakgrund................................................................................................................................... S.5 1.1.1 Problemformulering.................................................................................................. S.5 1.1.2 Världskriget och spanska sjukan.............................................................................. S.5 1.1.3 Spanska sjukans spridning........................................................................................ S.6 1.1.4 Uppsatsens syfte och avgränsningar....................................................................... S.7 1.2 Tidigare forskning.................................................................................................................... S.8 1.2.1 Internationella perspektiv......................................................................................... S.8 1.2.2 Svensk forskning........................................................................................................ S.9 1.2.3 Synen på spanska sjukan........................................................................................... S.9 1.2.4 Några specifika fall................................................................................................... S.10 1.2.5 Spanska sjukan på regementena............................................................................. S.10 1.3 Preciserat syfte och frågeställningar.................................................................................... S.11 1.4 Teori och begrepp.................................................................................................................. S.12 1.5 Val av undersöknings ort...................................................................................................... S.15 1.6 Metod och källmaterial.......................................................................................................... S.16 1.6.1 Fallstudie.................................................................................................................... S.16 1.6.2 Arkivmaterial............................................................................................................ S.17 1.6.3 Tidningsmaterial....................................................................................................... S.17 2. Undersökning................................................................................................................................... S.18 2.1 Kroppa och spanska sjukan.................................................................................................. S.18 2.1.1 Kroppa landskommun i värmländsk kontext...................................................... S.18 2.1.2 Spridningsförloppet................................................................................................. S.18 2.1.3 Oxhelgas betydelse för spridningsförloppet........................................................ S.21 2.1.4 Nionde kompaniet .................................................................................................. S.22 2.1.5 Dödsfall i Kroppa.................................................................................................... S.26 2.2 Epidemiernas effekter på Kroppa....................................................................................... S.30 2.2.1 Storfors Bruk AB..................................................................................................... S.30 2.2.2 Landsfiskalen i Filipstad.......................................................................................... S.32 2.2.3 Epidemisjukvården.................................................................................................. S.34 2.2.4 Samhällsdebatten...................................................................................................... S.35 2.2.5 Efter spanska sjukan................................................................................................ S.37 3. Slutsatser och diskussion............................................................................................................... S.39 3.1 Teoretisk återkoppling.......................................................................................................... S.39 3.2 Forskningsfrågorna................................................................................................................ S.40 3.3 Återkoppling till tidigare forskning..................................................................................... S.42 Referenslista........................................................................................................................................... S.44 Diagram: Diagram 1...................................................................................................................................... S.27 Figurer: Figur 1............................................................................................................................................ S.15 Tabeller: Tabell 1........................................................................................................................................... S.23 Tabell 2........................................................................................................................................... S.26 Tabell 3........................................................................................................................................... S.28 Tabell 4........................................................................................................................................... S.31 Abstrakt: Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that it´s possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion. When you investigate deeper you get the picture that the national average don´t do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas. One of Sweden's hardest effected cities was Kristinehamn and some miles north of this city you could find Kroppa rural county. This small county focused on iron works has two small central communities. Both of them had iron/tube mill owned by the same company, Storfors Bruk AB. During the autumn of 1918, Kroppa came in firsthand experience the Spanish flu and it´s expansion, which will get considerable effects how people in these areas could live their lives. As this wouldn´t be enough a diphtheria epidemic would also cause havoc and despair in Kroppa at the same time as the flu. The diphtheria will harvest new victims from a group that during the flu had been relative safe, the children. Even that Kroppa rural county experience a difficult period there behavior will prevent that fear are spread to the public. Keywords: Spanish flu, diphtheria, Kroppa rural county, autumn 1918 Memorial: This essay is written in memorial of my great grandfather Gösta Persson who during all his working life worked as foreman on Storfors tube mill. He died 2003, 88 years old. Gösta was born 1914 and could as easy as many other have died during the Spanish flu or the diphtheria epidemic that hit Kroppa rural county and its surrounding areas during autumn 1918. Sammanfattning: Värmland påverkades av spanska sjukan i likhet med det svenska rikssnittet, cirka en halv procent av Värmlands befolkning kom på grund av spanska sjukan få plikta med livet under hösten 1918. Spanska sjukan har för många fallit i glömska. En glömska som är så övergripande att den kan ses som en "kollektiv glömska". Istället för att minnas 1918 som året då miljontals människor kom att mista livet till en lömsk sjukdom. Så kom 1918 istället gå till historieböckerna som året då "kanonerna tystnade på västfronten". Världen hade redan lidit nog mycket efter fyra år av krig, så offren för spanska sjukan skulle hedras men snabbt försvinna i glömska. Vid närmare undersökning verkar rikssnittet inte göra Värmlands städer eller landsbygd rättvisa då stora variationer verkar förekomma inom regionalt närbelägna områden. En av Sveriges värst drabbade städer var Kristinehamn och något norr om denna stad ligger Kroppa landskommun. Denna brukskommun med två centralorter i vilka det fanns varsin bruksanläggning som tillhörde Storfors Bruk AB. Under hösten 1918 kommer Kroppa känna på spanska sjukans härjningar och detta kommer få betydande konsekvenser för hur människorna där kunde leva sina liv. Inte nog med att Kroppa kommer att drabbas hårt av spanska sjukan utan den kommer dessutom få genomleva en difteriepidemi som ytterligare kommer öka umbärandet och skörda nya offer bland den tidigare ganska säkra gruppen, barnen. Trots den mycket svåra perioden kommer Kroppa landskommuns agerande motverka att en "kollektiv rädsla" sprider sig bland allmänheten. Nyckelord: Spanska sjukan, difteri, Kroppa landskommun, hösten 1918 Till minne av: Denna C-uppsats är skriven till minne av min gammelfarfar Gösta Persson som under hela sitt arbetsföra liv arbetad som förman på Storfors rörverk. Han avled 2003, 88 år gammal. Gösta föddes 1914 och kunde likt många andra avlidit av spanska sjukan eller difteriepidemin som drabbade Kroppa landskommun och dess närliggande omgivning hösten 1918. 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.1.1 Problemformulering Året 1918 var ett händelserikt år. De tyska framgångarna på västfronten under våren hade på hösten förbyts till en långsam och stadig reträtt. Ententens trupper tvingade slutligen Tyskland och dess allierade Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet att vika sig för övermakten. I Sverige fylldes tidningarna inte bara av artiklar om kriget utan också om det pågående inbördeskriget i Finland samt den medföljande Ålandsfrågan, Bolsjevikernas framgångar i Ryssland, ångaren Per Brahes förlisning i Vättern, koleraepidemin som drabbade Stockholm, liksom det mer och mer ansträngda försörjningsläget och den påtvingade ransoneringen eller den stora tågolyckan i Norrköping den 1 oktober.1 Men 1918 var året då världens hittills största influensapandemi drabbade en oförberedd och redan problemfylld värld. Denna sjukdom blev namngiven efter det första land som aktivt började rapportera om sjukdomens härjningar, Spanien. Därför har Spanien mycket orättvist fått låna ut sitt namn till en sjukdom som lågt räknat dödade 21,6 miljoner människor, men förmodligen långt fler. Vissa källor talar om dödstal uppemot 50 miljoner världen över under åren 1918-20. 2 Långt många fler dog av det vi kallar "spanska sjukan" än genom stridshandlingar i första världskriget. Varför är 1918 ihågkommit som året "då kanonerna tystnade på västfronten" och inte som året då en lömsk sjukdom kom och tog sina offer från en ung- och arbetsför befolkning? Det är frågor jag delvis hoppas kunna besvara genom att följa spanska sjukans ofta glömda och förbisedda, men tydligt efterlämnade avtryck. 1.1.2 Världskriget och spanska sjukan Spanska sjukan spreds förmodligen från Asien till Nordamerika. Genom amerikanska militärläger och trupper överfördes den till Västfronten i Frankrike och därifrån kunde den senare sprida sig över hela Europa. Sjukdomen kan ses som en "demokratisk" sjukdom vilket betyder att den inte gjorde skillnad på samhällsklasser och alla i befolkningen var potentiella offer. Sjukdomen drabbade dock främst yngre i arbetsför ålder (20 till 40 år), särskilt vid dess introduktion. Sjukdomen kännetecknades sommaren 1918 av sin höga morbiditet (insjuknade) med relativt låga dödstal. De drabbade kände sig oftast bättre inom tre dagar och sjukdomen såg under sommaren inte ut att vara värre än normal influensa.3 De insjuknade som inte snabbt tillfrisknade kom i vissa fall att gå ett hemskt öde till mötes: 1 Tallerud, B (1999), Skräckens tid, S. 170 f Åman, M (1990), Spanska sjukan, S. 37 f 3 Åman, M, Spanska sjukan, S. 24 2 5 Det tydligaste och mest skrämmande tecknet på att "förkylningen" med största sannolikhet skulle sluta illa var så kallade heliotrop cyanos: Patientens läppar och ansikte blåfärgades av syrebrist till följd av massiva virusinvation hans lungor utsattes för och som resulterade i att lungan nära nog upplöstes.4 Att avlida av spanska sjukan var under sommaren 1918 ovanligt och på grund av den inledningsvis låga mortaliteten närmast ignorerades sjukdomen. Det var först under hösten samma år som den i Sverige kom att få betydande uppmärksamhet. När den under september månad började skörda sina offer, bland yngre män på olika arbetsplatser och militärinrättningar, var det inte själva influensasjukdomen som skördade de flesta dödsoffren. Istället var det spanska sjukans olika följdsjukdomar som oftast var lunginflammation vilken flertalet gånger utvecklades till dubbelsidig och därigenom livshotande. Spanska sjukan bröt ner sina offer och skadade ofta lungvävnaden hos de drabbade och när en sekundär bakteriell infektion inträffade fick denna ofta dödlig utgång.5 Lunginflammation var den allra vanligaste av spanska sjukans följdsjukdomar, men utsatta orter kunde också drabbas av följdsjukdomar vilka var mer bekanta för dåtiden. Difteri sågs av samtiden som en sådan följdsjukdom men lunginflammationen var och förblev den vanligaste och mest fruktade komplikation.6 1.1.3 Spanska sjukans spridning Influensasjukdomar är en ständigt återkommande del av den mänskliga vardagen, anledningen till detta är att influensan normalt är mycket instabil och ständigt genetiskt förändras. Detta medför att den immunitet människokroppen byggt upp mot föregående influensavirus ständigt blir inaktuell. 7 Detta fick konsekvensen att spanska sjukan i likhet med andra influensavirus drabbade världen i vågor. Den största och mest allvarliga vågen inträffade 1918, men sjukdomen återkom också 1919 samt 1920. Efterdyningar av spanska sjukan var inte lika allvarliga som dess ankomst men på geografiskt isolerade platser som sluppit undan sjukdomen under de föregående vågorna kunde de efterföljande vågorna vara lika dödliga. Ett exempel är det som skedde i Arjeplog vintern 1920, Arjeplog kommun saknade större samhällen och orten hade få förbindelser ut till den otillgängliga landsbygden. Mellan januari till mars 1920, kom 86 människor att avlida av en befolkning på 3225 individer. Ett dödstal på nära tre procent vilket är spanska sjukans toppnotering i Sverige.8 Följande citat visar på vilket sätt tragedi som denna befolkningsmässigt lilla ort komma att uppleva. Citatet är från diakonen Arvid Svanberg vid ett av dennes sjukbesök: 4 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 160 Åman, M, Spanska sjukan, S. 34 & Tallerud, B, Skräckens tid, S160 f 6 Nya Kristinehamns Posten 15/11 -1918 7 McNeill,W. H (1976), Farsoterna i historien, S. 240 8 Åman, M, Spanska sjukan, S. 142 5 6 Det är sent på kvällen, hästen arbetar sig fram i snömassorna och i sena nattens timmar ser vi äntligen ljuset från en människoboning lysa emot oss. Hästen fastnar dock nu i en djupare driva, varför jag tar min väska och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes - smuts, stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få ditt någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.9 1.1.4 Uppsatsens syfte och avgränsningar Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om spanska sjukans spridning och dess påverkan och konsekvenser för ett lokalsamhälle genom en fallstudieundersökning. Inga tidigare studier har tidigare beskrivit hur den Värmländska landsbygden kom att påverkas av spanska sjukan. För att göra en tydlig tidsmässig avgränsning kommer fokus att ligga på spanska sjukans härjningar under hösten 1918 då huvuddelen av dödsfallen inträffade. Enligt tidigare forsknings kom drygt 27 000 att avlida som följd av spanska sjukan under hösten till vintern 1918. 10 Tyngdpunkten i denna undersökning ligger således på Spanska sjukans ankomst och spridning i Värmland. 1.2 Tidigare forskning 1.2.1 Internationella perspektiv Ett standardverk kring sjukdomar är William H McNeills bok - Farsoterna i historien. McNeill ger i sitt inledningskapitel en förklaring till varför stora epidemier ofta blivit historiska parenteser: Epidemiska sjukdomar gick, när de under krigs- eller fredstid blev avgörande, stick i stäv mot ansträngningarna att göra det förflutna begripligt. Historiker tonade följaktligen ner sådana episoder.11 Det är lockande att acceptera McNeills hypotes då den i närmast förklarar varför vår tids historiker som valt att fokusera på kontinuitet som en historisk orsaksförklaring. Ett tydligt exempel av detta är; A history of world societets skriven av bland annat John P McKay. I denna historiskt övergripande bok om mänskliga samhällen har författarna valt att fokusera på ökad globalisering som orsaksförklaring till mänsklig utveckling. 12 Genom denna tolkning har författarna valt att bortse från spanska sjukan och nämner den aldrig i sin bok om mänsklighetens historia. Spanska sjukan är trots allt en av 1900-talets mest traumatiska upplevelser och att helt utelämna den skapar en fattigare historisk tolkning av 1900-talet. 9 Åman, M, Spanska sjukan, S. 146 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 162 (se tabell) 11 McNeill,W. H, Farsoterna i historien, S. 12 12 McCullagh, C (2004). The Logic of History. (se kapitel 6, S. 138-151) 10 7 1.2.2 Svensk forskning På grund av historikers ovilja att behandla ämnet spanska sjukan har den i närmast fallit i glömska. Avsaknaden av tidigare forskning är betydande, speciellt om man skall undersöka landsortsförhållanden. Det källmaterial som finns är främst stadsbaserat. Det första övergripande verk som skrevs om spanska sjukan i Sverige var Margareta Åmans doktorsavhandling Spanska sjukan - den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund vilken publicerades 1990. Sanningen är att detta i dagsläget är bland de bättre tillgängliga undersökningarna. Avhandlingen är en fallstudie som ger en övergripande bild hur Sverige drabbades. Annan litteratur är Bernt Tallerud - skräckens tid farsoternas kulturhistoria. I denna bok om världens sjukdomar finns ett kapitel om spanska sjukan som tyvärr är byggt på liknande källmaterial som Åman använder sig av vilket gör att de båda målar upp liknande bilder. Talleruds bok är dock betydligt mer avgränsad. På senare tid har mer skönlitterära inslag förekommit som; Lars Gunnar Erlandsons bok - Jakten på massmördaren som kom undan. Sammanfattningsvis så verkar spanska sjukan förblivit kvarglömd i mörkret för den svenska forskarvärlden och det existerar ett relativt begränsat utbud av tidigare forskning. 1.2.3 Synen på spanska sjukan Spanska sjukan är i Sverige en närmast bortglömd plågoande. Vilket är märkligt eftersom dess offer inte behövdes sättas i förhållanden till de stora döds- och sårade talen från första världskriget. Spanska sjukan krävde trots allt mellan 35 till 40 000 dödsoffer i Sverige som under perioden hade en befolkning vilken började närma sig sex miljoner.13 När Bernt Tallerud skulle producera elevmaterial för den svenska högstadieskolan om 1900-talets historia, ställde han frågan till sin redaktion "hur ska vi göra med spanska sjukan". Frågan väckte varken gillande eller gehör och den yngsta medarbetaren ifrågasatte till och med om spanska sjukan var nog intressant för att nämnas överhuvudtaget.14 En i närmast kollektiv glömska har lagt sig över spanska sjukan och den sågs bland många som en produkt av kriget, ett avslutande straff för det orätt som kriget hade fört med sig.15 Konsekvensen drabbade även de neutrala som inte hade försökt stoppa blodbadet, kriget fick helt enkelt bära skulden vilket skapade ett tomrum för andra syndabockar.16 Därav fick administrationen i Sverige en enkel och mycket lättillgänglig syndabock. Vilket förklarar den långlivade myten om att det var det utsatta försörjningsläget som bar huvudansvaret för de många dödsoffren. Redan utmattade och undernärda personer hade inte 13 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 172 Andersson, B (2004), Farsoter och handikapp, S. 46 15 Åman, M, Spanska sjukan, S. 211 16 Åman, M, Spanska sjukan, S. 211 14 8 immunförsvaret nog för att stå emot den oerhörda påfrestning som spanska sjukan innebar. Det verkar inte som att samhället i stort ifrågasatte denna förklaring och var beredda att lägga allt detta bakom sig så fort man genomgått "stålbadet". Åman utvecklar detta i sin avhandling, trots att bevisen var ganska uppenbara att försörjningsläget bara kan ha spelat en minimal roll, varför drabbades städerna och landsbygden närmast likvärdigt? När ransoneringen hade haft mindre betydande åverkan på landsbygden? Städernas dödstal blev höga på grund av de stora dödstalen bland de värnpliktiga (ofta från landsbygden) och nyligen inflyttade, alltså löpte den typiska landsbygdsmänniskan betydligt högre risk än typiska stadsbor. Eller varför drabbades USA så hårt av spanska sjukan? Landet hade inte under kriget varit utsatt för någon form av inskränkning som ransonering. Eller varför skulle riskgruppen vara män mellan 20 till 40 år? När dessa var den ekonomiska trygghet som de flesta familjer förlitade sig på, att dessa skulle fått sämre mat än resten av familjen är i närmast uteslutet.17 Åman menar att hela förklaringsmodellen knakar i fogarna när man sätter den under test vilket ytterligare tyder på den kollektiva glömska som samhället valde som tillvägagångssätt för att kunna hantera spanska sjukans härjningar. 1.2.4 Några specifika fall Hur Sverige drabbades varierade i kraftig utsträckning från de mildare drabbade länen i söder till de mer utsatta länen i norr. Länet som verkligen sticker ut är Jämtland med en dödlighet under 1918 som följd av influensaepidemin på över 800 fall per 100 000 invånare. Detta betyder att även det hårdast drabbade länet inte översteg en procent gränsen. Vilket dock skedde på mer regionalt avgränsade platser. Slutsatsen blir att ingen av de svenska länen kom upplevde en länsövergripande massdöd.18 Den tidigare forskning som genomförts om Spanska sjukan har främst riktat in sig på större städer som många gånger kom milt undan. Utöver detta har större regionala studier utfört på tre orter i Sverige; Östersund, Karlstad och Arjeplog. Arjeplog blev den hårdast drabbade orten i Sverige och influensan spred sig i orten efter en julmarknads samling 1919 och marknadsbesökarna tog senare influensan med sig hem till sina enskilt belägna gårdar där sjukdomen kunde härja fritt (se avsnitt 1.1.3). Östersund var ett extremfallen en helt ny stationsstad med två regementen, vilka drabbades svårt. Staden Karlstad liksom Värmlands län drabbades milt med en total dödsiffra på 400 till 500 per 100 000 (drygt en halv procent). Men från Karlstad finns Sveriges mest välbevarade källmaterial då tillförordnade förste stadsläkare Doktor Hugo Severin genomförde en enkät undersökning där hela 16 067 av stadens 18 820 (85 %) kyrkskrivna befolkning besvarade enkäten. Ursprungsmaterialet har tyvärr gått förlorat men 17 18 Åman, M, Spanska sjukan, S. 204 f Tallerud, B, Skräckens tid, S. 161 9 Severins sammanställning finns fortfarande kvar medicinalstyrelsens arkiv.19 I Karlstad insjuknade utifrån svarsmaterialet 5002 vilket är dryga 31 % av de svarade eller dryga 27 % av stadsbefolkningen i sin helhet. Det borde dock antas att flera av dem som inte svarade också varit sjuka, så sanningen borde finnas någonstans mellan 31-27 %.20 Av Karlstad kyrkskrivna befolkning kom 77 helt säkert att avlida som följd av influensa epidemin av dessa dog 62 i Karlstad och resterande 15 utom staden. En kvinna från Karlstad som vårdade influensasjuka i Kristinehamn kom exempelvis att bli smittad och avlida i Kristinehamn.21 Man kan också lägga på ytterligare 22 osäkra fall som borde vara relaterade till influensa epidemin och om så är fallet stannar dödsräkningen på 99 offer, vilket innebär ett dödstal på en halv procent. Utifrån de 62 dödsoffer som helt säkert dog i staden som följd av influensaepidemin var det fler kvinnor än män som dog, 37 kvinnor respektive 25 män (det skall dock nämnas att Karlstad under den berörda perioden hade betydande befolkningsövervikt av kvinnor, (54 %)). Av de döda tillhörde 32 av de 62 offren riskgruppen 20 till 40 år (drygt 50 %). 1.2.5 Spanska sjukan och regementena Ett betydande och lättåtkomliga källmaterial om spanska sjukan är militärens material som finns på krigsarkivet i Stockholm. Åman har använt sig av det militära källmaterialet för att belysa sjukdomsspridningen bland svenska militären och dess regementen. För att ta några axplock ur detta material kan vi se att Kalmars regemente upplevde en morbiditet (insjuknad) så högt som 80 % men märkligt nog en ganska låg mortalitet. Västmanlands infanteriregemente I-18 i Västerås drabbades av en betydande mängd dödsfall.22 Västmanlands regemente inkallade i september 1918 tre årskullar till repövning, totalt 2357 man, däribland en grupp soldater från området kring Filipstad. Dagen efter var regementets sjukhus överfullt av influensasjuka från området kring Filipstad och en ort som sticker ut är Kroppa, denna landskommun kommer under den första veckan förlora fem soldater till influensan. Det totala dödstalet i september kom till slut att bli 80 soldater vilka alla avled som följd av spanska sjukan på Västmanlands regemente.23 Den 16 september publicerade den Stockholms baserade tidningen Vänstersocialisternas språkrör en artikel där de benämner Västmanlands regemente med rubriken ”Det stora dödslägret” och själva staden omnämndes som ”staden som förvandlats till ett bårhus”.24 Dessa rubriker och iögonfallande siffror skapar frågor om varför trakterna kring Filipstad, och i synnerhet Kroppa landskommun, blev så utsatt. 19 Åman, M, Spanska sjukan, S. 110 ff Åman, M, Spanska sjukan, S. 114 21 Nya Kristinehamns Posten, 16/10 - 1918 22 Åman, M, Spanska sjukan, S. 227 (se tabell) 23 Åman, M, Spanska sjukan, S. 91 (se tabell 18-30 september) 24 Vänstersocialisternas språkrör 16/9 - 1918 20 10 1.3 Preciserat Syfte och frågeställningar Mot bakgrunden av den bristande kunskap som finns om Spanska sjukans spridning och påverkan på landsbygden, avser denna studien till att delvis fylla denna kunskapslucka. Denna fallstudie kan så klart inte själv fylla tomrummet, min förhoppning är att den kan öka intresset kring spanska sjukan på landsbygden. Mot denna bakgrund är syftet med denna undersökning är att studera hur Kroppa landskommunen i Färnebo härad påverkades av spanska sjukan under hösten 1918. Urvalet är gjort genom den intressanta och iögonfallande tidigare forskning som Margareta Åman genomfört. Fokus ligger på Västmanlands regemente i Västerås och den höga dödligheten som repövningssoldaterna från Färnebo i allmänhet och Kroppa landskommun i synnerhet uppvisade. Värmlands län drabbades i likhet med rikssnittet med mellan 400 till 500 döda per 100 000 invånare under spanska sjukans härjningar. Förhoppningen är att kunna jämföra resultaten från Kroppa landskommun med den redan gjorda undersökningen av Karlstad. Detta är väsentligt för att tidigare forskning ofta förbisett landsbygdsförhållanden. Det finns skäl utifrån tidigare forskning att ifrågasätta bilden av att Värmland kom lindrigt undan, när det gäller spanska sjukan. Detta är bilden från det SOS baserade material (att Värmland drabbades enligt det svenska rikssnittet, med en halv procent avlidna) vilken Åman utgår ifrån.25 Studien avser att besvara följande frågeställningar: 25 · Hur spred sig spanska sjukan till Kroppa landskommun? · Vilka åtgärder vidtog Kroppa landskommunen för att förhindra dödsfall? · Hur såg morbiditet(insjuknade) och moraliteten(dödstalen) ut i Kroppa landskommun? · Hur påverkades Kroppa landskommun som samhälle av spanska sjukan? Åman, M, Spanska sjukan, S.74 (se tabell) 11 1.4 Teori och begrepp Under sommaren 1918 pågick en ofta hetsig debatt inom den svenska läkarkåren. Två läger ställdes mot varandra och den ena förordade handling medan motståndare ansåg att passivitet var det lämpligaste tillvägagångssättet för att hantera spanska sjukan. Redan tidigt verkar dåtidens läkare ha insett att förhindrandet av smittspridningen var dömt att misslyckas, med tanke på dess oerhörda smittsamhet och spridningshastighet.26 Dåtidens läkare ansåg det närmast önskvärt att så många som möjligt blev smittade tidigt då sjukdomsförloppet i epidemier är lindrigare tidigt än senare, däremot var båda sidorna eniga om att redan smittade personer skulle isoleras. Det var om den fortfarande friska befolkningen som åsikterna bland läkarna särskiljer sig.27 Den mer moderna öppenheten, att informera medborgarna, ställdes mot det mer konservativa som vidhöll allmänhetens okunnighet. De konservativa ansåg att öppenhet kunde få oönskade effekter som kunde bottna ut i en form av "kollektiv rädsla" bland allmänheten.28 Vilket blir tydligt i följande citat av professor Oskar Medin: Låt ej skräcken lamslå umgänge och verksamhet. Åtgärder såsom till exempel stängning av skolor, biografer och teatrar äro alldeles ändamålslösa. Det är inte farligare där än vid annat umgänge med människor.29 Liknande tankegångar framkommer i mer nutida studier som gjorts angående svininfluensan 2009, där myndigheterna hela tiden strävar efter att skydda allmänheten men också att "undanröja oklarheter och bringa ordning". Myndigheterna använder främst preventiva metoder för att skydda samhället och allmänheten, men om en kris ändå uppstår handlar det om för myndigheterna att så snabbt som möjligt försöka nå ut och informera allmänheten.30 Detta valde nutida myndigheter att göra för att minska oron bland allmänheten och inte skapa en form av "kollektiv rädsla". Kollektiv rädsla kan ses som något myndigheter ständigt försöker undvika vid epidemier.31 När spanska sjukan härjade hade antibiotikan ännu inte blivit upptäckt. Det fanns därmed under spanska sjukan inget effektivt botemedel som kunde mildra influensasjukdomens förlopp hos de drabbade. Konsekvensen var att det enda åtgärden som kunde effekt lindra spanska sjukan var att direkt vid de första sjukdomssymtomen gå hem och vila. Denna känsla kan antas ha skapat en viss mån av hopplöshet hos de insjuknande speciellt då sjukdomen i sitt inledningsskede ofta 26 Åman, M, Spanska sjukan, S.166 Åman, M, Spanska sjukan, S.166 ff 28 Åman, M, Spanska sjukan, S.168 29 Åman, M, Spanska sjukan, S.166 30 Ghersetti, M & Oden, T (2010), Pandemin som kom av sig, S.28 31 Ghersetti, M & Oden, T, Pandemin som kom av sig, S.28 ff 27 12 drabbade den ekonomiskt bärande manliga familjeförsörjaren. Det var inte alla familjer som i längre perioder kunde avvara denna huvudsakliga inkomstkälla. Därför borde de höga dödstalen bland män i september peka på att sjukdomen kanske inte togs på allvar eftersom den under sommaren varit relativt mild och harmlös. Detta fenomen är förmodligen också förklaringen till de höga dödstalen på regementena som på I-18 i Västerås, där många repövningssoldater från Kroppa dukade under. Regementschefen Joachim Åkerman, ansåg sig inledningsvis ha problem med obefogad sjukskrivning bland "repgubbarna”, varefter förbandsläkaren nekade många den tidigt insatta vården och vilan de hade behövt, förmodligen med Åkermans samtycke.32 Denna tes verkar också stödjas från tillgängligt källmaterial som Åman använder sig av. Detta skrevs av en Kapten Schenström som var befäl över den första värnpliktige som avled på I-18, vilket var byggnadsarbetare Knut A Schotte, från Filipstad: Han var en stor stark karl, industriarbetare, som nog med rätt eller orätt hade namn om sig på kompaniet att åtminstone inte alltid vara mors bästa barn i tjänstvillighet, detta på grund av denna med framgång bedrivna antimilitäriska propaganda. På mullen efter den döde Schotte må det dock sägas, att även hans militära bana avslutades med all heder. Under pågående övning stannade han kvar på sin plats i ledet, tills det var tydligt, att han var hårt angripen av sjukdomen.33 Allt detta tyder på att Schotte nekades lättnader i tjänsten i riktlinje med Åkermans förhållningsregler vilket i slutändan kostade Schotte livet. Ett rimligt antagande om olika myndigheters agerande när de kom i kontakt med spanska sjukan är att de alltid försökte rättfärdiga sitt handlande eller icke handlande genom att de vidtog de nödvändiga åtgärder som behövdes för att bibehålla invånarnas lugn. Så oavsett om det handlar om den lokala hälsovårdsnämnden, den lokala församlingen, pastoraten, kommunerna, länsstyrelsen, militärens eller regeringens beslut. Det är rimligt att anta att de beslut som fattades byggde på premissen att allmänhetens lugn skulle bibehållas och inte sprida "kollektiv rädsla". I inledningsskedet verkar passiviteten vara den tillämpade metoden. Men när spanska sjukan börjat påverka samhället i allt större utsträckning tyder allt på att myndigheternas inställning till sjukdomen förändrades. Från inställningen att passivitet ingöt ett lugn i medborgaren började oron för denna passivitet sprida sig bland medborgarna under september månad. Då både verkade och i närmast krävde allmänheten handling. 32 33 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 165 Åman, M, Spanska sjukan, S.96 13 Myndigheterna behövde agera kraftfullt för att stävja rädslan hos befolkningen och trots fackmännens bättre vetande om att det faktiskt inte gick att göra någon större påverkan på en sjukdom med så hög morbiditet valdes att vidta åtgärder bland grupper som inte ens var riskgrupper. Folkskolor stängdes, provisoriska vårdinrättningar upprättades, mötesförbud utfärdades trots att dessa egentligen inte skulle kunna påverka sjukdomens härjningar. Nog för att ett provisoriskt sjukhus kunde lätta trycket från de normala hospitalen och sjukstugorna men vården kunde också ha givits i hemmen som ett alternativt tillvägagångssätt. Flera av dessa åtgärder ansågs av medlemmar ur svenska läkarsällskapet som "ut aliquid" vilket hänvisar till den latinska frasen "ut aliquid fieri videatur" vilket betyder ungefär (för att det skall se ut som något görs).34 Flera av åtgärderna är ytterst tveksamma som att stänga folkskolor då i närmast inga yngre dog av spanska sjukan. Visst blev många elever sjuka och fick vara hemma några dagar, men efter sjukdom som oftast förlöpte i mild form bland barn/ungdomar hade dessa skapat sig långvarig immunitet mot sjukdomen. Forskning kring den mer sentida svininfluensan visar att rädslan bland samhällsmedborgarna stiger desto mer själva hotet berörs och att media rapporterar om de stegrande dödstalen. Svininfluensan når sin oros topp bland de svenska medborgarna i november 2009 för att sedan stagnera och sjunka, innan invånarna ser tecken på att döds- och insjuknas talen sjunker och att de åtgärder som samhället har åtagit fungerar.35 Paralleller kring denna nutida influensa epidemi kan rimligen dras till spanska sjukan. Befolkningen som helhet men särskilt i de hårdast drabbade orterna hade förmodligen som störst oro i slutet av oktober 1918 då dödstalen var som värst. Utifrån detta kommer begreppet "kollektiv rädsla" att tillämpas i denna undersökning för fenomenet som dåtiden beskrev som "ut aliquid". Källmaterialet kommer att undersökas efter tendenser som tyder på att den nödvändigheten i en myndighets agerandes går att ifrågasätta. För att pedagogiskt sammanfatta detta - då en myndighet eller organisation vidtar åtgärder mot spanska sjukan vars praktiska nyttighet går att bestridda och åtgärden snarare genomförs för att den folkliga opinionen kräver detta. Genom att tillämpa begreppet "kollektiv rädsla" har vi slutligen kunnat formulera en undersökningsbar hypotes vilken vi kan tillämpa på det tillgängliga undersökningsmaterialet från Kroppa landskommun och dess närområden. 34 35 Åman, M, Spanska sjukan, S.168 Ghersetti, M & Oden, T, Pandemin som kom av sig, S.115 14 1.5 Val av undersöknings ort Åman drar slutsatsen att den väldigt höga influensadödlighet som drabbade I-18 under september och oktober hade sina rötter i området kring Filipstad.36 Eftersom jag är uppvuxen i Storfors och min far arbetar på samma rörbruksplats som ett av de första offren på I-18 Karl Ekman arbetade på kändes det naturligt att undersöka hur Storfors området drabbades av spanska sjukan. Storfors blev en egen församling 1960 därav kommer undersökning kretsa kring Kroppa landskommun dit centralorten Storfors tillhörde. Utöver Storfors hade Kroppa landskommun en något större centralort, vilken var Nykroppa. Att kalla dessa centralorter i dagens läge är kanske en överdrift, men runt 1900-talet fanns det i båda orterna betydande bruksverksamhet. Figur 1, Färnebo Härad.37 (sydöstra Värmland) Målsättning med denna studie är att undersöka hur Kroppa landskommunen (se figur 1) drabbades av spanska sjukan. Hur upplever orten att så många av den arbetsföra generationen kommer hem från sina repövningar i kistor istället för levande. Detta kan senare jämföras med det redan betydande källmaterial som finns från Karlstad. Där 16 067 av stadens 18 820 (85 %) kyrkskrivna kom att besvara en undersökning av t.f. förste stadsläkare Doktor Hugo Severin.38 Det kan vara önskvärt att jämföra landsbygd med stadsmiljö för att på ett tillfredställande sätt kunna skapa sig en bild över hur Värmland kom att påverkas av spanska sjukan. Eftersom Åman själv pekar ut Filipstad området som spridnings källa till epidemin som drabbade I-18 i Västerås är det lämpligt och börja eftersökningarna där.39 36 Åman, M, Spanska sjukan, S. 92 http://varmlandsrotter.se/download/varmland-sockenkarta.gif (2014-11-24) 38 Åman, M, Spanska sjukan, S. 112 39 Åman, M, Spanska sjukan, S. 92 37 15 1.6 Metod & källmaterial 1.6.1 Fallstudie Denna studie är en fallstudie som undersöker en mindre landskommun. En fallstudie kan inte skapa några övergripande förklaringar till hur spanska sjukan drabbade Värmland men skapar en trovärdig bild av förhållanden på den valda orten som senare kan tillämpas i en jämförelse med andra orter.40 Målsättningen har varit att försöka tillämpa min hypotes på det tillgängliga källmaterialet är att förhindra omedvetna tolkningar av det förflutna att färga materialet och påverka resultatet.41 Avsikten är att undersökningen skall kunna ge tydliga svar på hur Kroppa landskommun drabbades av spanska sjukan och hur kommunen och dess myndigheter hanterade influensaepidemin under hösten 1918. Genom denna tydliga avgränsning är förhoppningen att kunna besvara de ställda forskningsfrågorna men också kunna ge en mer allmän förklaring till varför repövningssoldaterna från Kroppa landskommun drabbades så hårt av spanska sjukan när de den 10 september anlände till Västmanlands regemente i Västerås. Historia ska inte bara ses genom olika individers tankar och handlingar för om man följer en sådan utgångspunkt blir historia lätt bara en "kaotisk följd av tillfälligheter och misstag". 42 För att undvika detta och bara fokusera på det enskilda lidandet har jag valt en teoretisk utgångspunkt som lägger fokus på olika myndigheters och strukturers agerande. Med hjälp av detta är min förhoppning både att kunna urskilja mönster ur den ganska överväldigande mängden tillgängligt källmaterial, men framförallt att minimera risken att endast fastna kring berättelser om mänskligt lidande. Enligt Tosh är den teoretiska målsättningen att göra det valda ämnet begripligt och lätt överskådligt. Detta görs genom att belysa hur spanska sjukan och dess ofta tragiska härjningar bland den värmländska landsbygden och dess mindre städer.43 Frågan kvarstår om siffror kan mäta den mänskliga tragedin som lämnade många svenska familjer med en kraftig saknad under hösten och vintern 1918. Att bara hävda att "det var bara drygt en halv procent som dog i Värmland" ger ingen rättvis bild hur denna händelse kom att påverka och forma de orter som influensaepidemin drabbade hårdast. Min förhoppning är att kunna göra katastrofen så levande som möjligt inte bara för att jag behandlar den ort som jag själv växte upp i, utan också för att jag ser det som min uppgift som medmänniska att inte låta en så betydande och tragisk händelse förbli lämnad i glömska. 40 Flyvbjerg, B (2003/04), Fem missförstånd om fallstudieforskning, S. 185 f Tosh. J (2011), Historisk teori och metod, S. 224 42 Tosh. J, Historisk teori och metod, S. 233 43 Tosh. J, Historisk teori och metod, S. 227 41 16 1.6.2 Arkivmaterial En av studiens stora problem har varit att fina kommunalt material från Kroppa landskommun. Detta problem bottnade i att det kommunala arkivet i Nykroppa som tillhandahålls av Filipstad kommun är fuktskadat och materialet för tillfället restaurerades. För att kompensera detta har alternativa arkivbildare eftersökts. Storfors bruk har ett betydande arkiv som förvaras på Värmlandsarkivet i Karlstad. Detta har delvis innehållit samtida kommunalt material. Självklart har Kroppa kyrkoarkiv varit en stor och mycket bidragande källa. Detta har kompletterats med material från landsfiskalen i Filipstads distrikt som verkade i Kroppa landskommun samt material från samskolan i Filipstad. Att finna trovärdiga substitutet för avsaknaden av kommunalt material har varit en av studiens stora utmaningar. Konsekvensen har blivit att flera olika typer av källmaterial använts för att skapa en översiktlig och enhällig bild över hur Kropp landskommun drabbades av spanska sjukan. För att kunna genomföra studien blev alternativa källor det enda möjliga tillvägagångssättet. Men dessa källor ger ändå en god bild av läget i Kroppa under hösten 1918. 1.6.3 Tidningsmaterial I denna studie kommer tidningsmaterialet spela en avgörande och central roll. Trovärdighet kring tidningsmaterial kan ifrågasättas, då materialet kan spegla tidningens politiska inriktning. Eller att tidningen inte skapar en korrekt bild kring händelsen de beskriver. För att kompensera detta kommer övriga källorna används på sådant sätt att de styrker det tillgängliga tidningsmaterialet. Detta för att styrka tidningsmaterialets trovärdighet. I studien används tre tidningar vilka är valda utifrån regional närhet och politiska ståndpunkter. En av de valda tidningarna är den dåtida socialdemokratiska tidning Värmlandsfolkblad som behandlar den växande arbetarklassens problem. Denna tidning ger i vissa fall goda insikter om hur händelse förloppet såg ut i Kroppa genom landsbygdsrapporter. De två moderata stadstidningarna; Nya Kristinehamns Posten och Filipstad och Bergslagens tidning ger en mer övergripande bild om vad som händer och vilka åtgärder myndigheterna vidtar samt att det i en viss mån förekommer en samhällsdebatt om spanska sjukan i dessa tidningar. Det fanns ett behov att välja tidningar från olika samhällsklasser, vilket förhindra att bara en samhällsklass syn på hur spanska sjukan hanterades framkommer. Detta gjorde att valet av den mer länsöverskridande tidningen föll på Värmlandsfolkblad istället för den under dåtiden mer dominerande länstidningen Nya Wermlands Tidningen. Värmlandsfolkblad valdes eftersom den var vänsterinriktad medan de andra stadstidningarna var högerinriktade. 17 2. Undersökning 2.1 Kroppa och spanska sjukan 2.1.1 Kroppa landskommun i värmländsk kontext Kroppa landskommun är på undersökningsåret 1918 beläget mellan två av Värmlands fyra städer. Kristinehamn som ligger några mil söder om Kroppa är under period Värmlands snabbast växande och näst största stad efter Karlstad med en befolkning på dryga 10 000 invånare. Norr om Kroppa något avståndsmässigt närmare än Kristinehamn ligger Filipstad, vilken är den minsta av Värmlands fyra städer med drygt 4700 invånare.44 Både Kristinehamn och Filipstad ligger längs inlandsbanans sträckning som under denna period är under byggnation. Kristinehamn är en järnvägsstad där linjen Karlstad - Stockholm nu också kompletterats med den nya inlandsbanan som skall sträcka sig från Kristinehamn i söder till Gällivare i Norr. Bygget är långt ifrån klart under 1918 men de södra delarna är färdig lagda och i full drift för gods- och passagerartrafik. Mellan dessa två städer ligger Kroppa landskommun som innehåller två centralorter, vilka är Storfors och Nykroppa. Dessa har båda en lång tradition av järnhantering och järnvägslinjen är strategiskt lagd så att den går förbi rörverket i Storfors och järnverket i Nykroppa. Dessa två bruk är ortens största arbetsgivare och de båda bruken tillhör samma bolag, Storforsbruk AB. Detta bolag har under en längre period förlorat aktieinnehavet i sitt eget företag, vilket leder till att Uddeholm AB tar över Storfors aktiebolaget och dess bruksanläggningar i slutet av 1918. Själva Kroppa kommen var den näst största landskommunen i Färnebo härad med en befolkning på 4203 invånare den 31 december 1917. 45 Landskommunens kyrka är placerad i Nykroppa som under perioden är något större än den andra centralorten Storfors. Landskommunen har en långsamt uppgående trend med stadig befolkningsökning och födelsetalen ligger långt över ortens dödstal. Året 1918 är inget undantag och fram till september månad har orten upplevt ett år med få dödsfall. Detta kommer under hösten 1918 att förändras markant. 2.1.2 Spridningsförloppet Under de första dagarna i augusti rapporterar Filipstad och Bergslagens tidning att spanska sjukan härjar i huvudstaden och den tredje augusti har sjukdomen nått Västerås och Örebro med höga sjuktal som följd.46 Några dagar senare har sjukdomen nått Kristinehamn några mil söder om Filipstad och människor börjar bli allt mer oroliga och tidning fylls av artiklar av lugnande art: 44 Statistiska centralbyrån, Befolkning - Befolkningsrörelsen 1917, S 97 Statistiska centralbyrån, Folkmängden inom administrativa områden 1917, S 34 46 Filipstad och Bergslagens tidning 3/8-1918 45 18 Skall man ha spanska sjukan, så får man den. Det är ungefär vad en dansk läkare i sitt hemlands pressorgan fatalistiskt utvecklar rörande den nyaste farsoten... ...Det dummaste man kan göra är emellertid att gå i ständig ängslan för de spanska bacillerna. En effektiv isolering är ju otänkbar.47 Några dagar senare har spanska sjukan anlänt till Filipstad där de lokala myndigheterna genast svarar med restriktioner för medborgarna vilket har till syfte att dämpa spridningen av spanska sjukan: Sedan åtskilliga fall av den så kallade ”spanska sjukan” blivit inom staden och dess närmaste omnejd konstaterade, och då sjukdomen här synes vara ganska elakartad natur, riktas härmed till allmänheten en allvarlig maning att under den närmaste tiden avhålla sig från att besökande av offentliga föreställningar, föredrag och dylika för att åtminstone icke medverka till smittans spridning.48 Förfrågan om att uppskjuta terminsstarten för samskolan i Filipstad görs till skolmyndigheten och resulterar i att skolstarten skjuts upp med 14 dagar.49 Under sensommaren 1918 verkar sjukdomen trots tidigare använda formulering; "synes vara ganska elakartad" inte kräva speciellt många dödsoffer. En 21 årig verkstadsarbetare från Finshyttan och en folkskolelärjunge kommer att avlida i lunginflammation som komplikation av spanska sjukan. Men snart lägger sig ett lugn över staden och de insjuknade kommer allt som oftast att undgå komplikationer och under tiden rapporterar Filipstad och bergslagens tidning löpande och skriver bland annat den 24/8: "Här i Filipstad synes dess bättre förhållandena ställa sig bra". På grund av det förbättrade läget kommer hälsovårdsnämnden i Filipstad att upphäva mötesförbudet (mötesförbudet gäller bara för världsliga samlingar, inte andliga) den 1 september.50 Under samma period publicerar tidningen också en kungörelse om kommande repövningar för Västmanlands regemente I-18: Kungörelse, Infanteriet kungliga majestäts Västmanlands regemente, Västerås. Årsklasserna 1915, 1916 och 1917. Inryckning tisdagen den 10 september och utryckning den 11 oktober. Värnpliktiga från Filipstad, Färnebo, Nordmark, Rämen, Gåsborn, Brattfors, Kroppa, Lungsund, Grytthyttan med Rockholms bruk, Hällefors och Hjulsjö samlas vid ställdalens järnvägsstation tisdagen den 10 september klockan 10, 50 f. M och avgå därefter över Vanneboda till Västerås.51 Ställdalens station är en liten järnvägsstation på bergslagsbanan vilken ligger i norra Västmanland. Repövningssoldaterna från Färnebo härad där Kroppa ingick fick helt enkelt ta tåget med bergslagsbanan österut till Ställdalen och därifrån byta tåg söderut till Västerås. Att hälsovårdsnämnden i Filipstad häver mötesförbudet den 1 september passar staden Filipstad mycket lägligt eftersom lördagen den 7 september samma vecka är det planerade startskottet för marknadsdagarna på den årliga höstmarknaden "Oxhelga". Oxhelga är en av regionens största 47 Filipstad och Bergslagens tidning 10/8-1918 Filipstad och Bergslagens tidning 17/8-1918 49 Värmlands arkiv: Filipstads läroverk, EIII a,14 50 Filipstad och Bergslagens tidning 20/8 & 29/8-1918 51 Filipstad och Bergslagens tidning 24/8-1918 48 19 höstmarknader och stora skaror människor från både närliggande men också från långväga håll kommer att besöka Filipstad under marknaden, som varar från lördag till onsdag veckan därpå. Det är också under denna period som repövningssoldaterna från Kroppa måste ta sig till Filipstad för att kunna ta tåget till Ställdalen och därifrån vidare söderut till Västerås. Oxhelga verkar varit synnerligen välbesökt detta år och tusentals människor skall ha strömmat till Filipstad för att besöka marknaden. Filipstad är knappast gjord för att härbärge alla dessa marknadsbesökare vilket gör att mindre attraktiva sovplatser måste användas. Dessa övernattningar lär knappast ha varit speciellt hälsovänliga när marknaden också hade oturen att drabbas av dåligt väder: ”Oxhelgen” härstädes har varit mycket besökt – från en del håll påstås av mera folk än på många år. Inga extra tåg voro arrangerade på varken Mora-Vänerns eller Norra järnvägen, såsom under en lång följd av år varit fallet, men de ordinarie tågen ha hit- och hänfört massor av resenärer. På norra banan hitkommo i tisdags kväll många marknadsbesökare, och dessa liksom sådana som hitlände med andra tåg lära ha haft det mycket svårt att få nattlogis. Portgångar, förstugor och andra mer eller mindre ovanliga ställen fingo tjänstgöra som krypin. De måste ej ha haft det för trevligt i det skyfallsliknande regn som föll på kvällen! Men för många betydde detta nog föga, ty det var ju ”Oxhelga”, och denna traditionella högtid leker ännu mången i hågen.52 Oxhelgas marknadsbesökare verkar vara helt övertygade om att spanska sjukan redan hade ebbat ut och nöjestillställningar är välbesökta och vissa tar tillfället att bedöva sina problem med en ofta ganska betydande mängd alkohol. Den 23 september döms hela 15 stycken förbrytare för fylleri och i vissa fall även för förargelseväckande beteende vid Filipstads rådhusrätt, detta fenomen inträffade under samma period 1917 och 1919. 53 Allt tyder att dessa skyldiga var de som Filipstad och Bergslags tidning skriver följande om: Ordningsmakten har haft ett jämförelsevis lätt göra. En del rusiga individer, som låtit spritsurrogaten sig väl smaka, gjorde ett oangenämt avbrott i den nyktra folkmassan. Åtskilliga av dem ha fått logis gratis hos polisen. Priset på deras ”nöje” taxeras av rådhusrätten.54 Antalet dömda till böter under marknaden 1918 är i liknande storlek som året innan och året efter, vilket tyder på att Oxhelga 1918 var likvärdigt med marknaderna 1917 och 1919. Allmänheten kan inte ha fruktat spanska sjukan i allt för hög utsträckning för hade de gjort detta skulle marknaden förmodligen inte haft likvärdigt antal besökare 1918 som den hade under samma period 1917. Detta marknads år 1918 besöktes även Oxhelga av en av Sveriges största kringresande cirkusar, cirkus Adolf, som under sina två dagars besök kommer att fylla samtliga platser på sina föreställningar: Priserna voro höga men omsättningen ej så synnerligen stor. De egentliga marknadsnöjena voro uppsatta på stadens tomt vid Viktoriagatan. Det enda som var värt att se var cirkus Adolf, som hade fullt hus på alla sina 52 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-1918 Värmlands arkiv: Landsfiskalens material Filipstad, DXII, 10 54 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-1918 53 20 föreställningar. Men naturligtvis hade även de övriga en stor publik i synnerhet karusellerna hade nästan alltid fullsatt.55 Närmare 1700 besökare kom att besöka Cirkus Adolf på två föreställningsdagar trots det mycket dåliga vädret vilket också leder till ganska betydande svårigheter för cirkusen: ...Ett litet intermezzo inträffade nämnda kväll i cirkus. I följd av det starka regnet hade massor av vatten samlats å tältets tak och föranledde en väldig ”buk” å detsamma....56 2.1.3 Oxhelgas betydelse för spridningsförloppet Oxhelga 1918 äger rum i en stad som nära inpå varit drabbad av spanska sjukan och Filipstads mötesförbud upphäves i iögonfallande lämplig tid för att inte förhindra höstmarknaden. Besökare kommer från stora geografiska områden för att delta i festligheterna som delvis dämpas av det dåliga vädret. Trots det dåliga vädret drar de stora nöjesanläggningarna storpublik. De dåliga logimöjligheterna gör att många provisoriska sovplatser kommer att används, förmodligen av de mindre välbärgade. Av dessa kommer många troligen från de mindre bruksorterna runtom Filipstad. En typisk sådan är Kroppa där vi också vet att flera inkallade repövningssoldater reste till Filipstad under marknadsdagarna för att sedan fortsätta sin färd mot Västmanlands regemente i Västerås. De initiala dödstalen i Kroppa landskommun, oavsett om det berör dödsoffren på I-18 eller om de sker i själva Kroppa, sker i tydlig anslutning till varandra vilket tyder på att de drabbade smittades under samma tidsperiod. Den mest tydliga gemensamma nämnaren som verkar rimlig är Oxhelga. Att marknader kan ha denna effekt stöds även av tidigare forskningen då den lilla kommunen i Arjeplog drabbades av betydande dödsfall efter vintermarknaden julen 1919.57 Utöver detta för Åman en diskussion om spanska sjukan i Filipstad området: Beträffande de värnpliktiga från Filipstadstrakten, som låg på nionde kompaniet var situationen en annan. Det var uppenbart att de måste varit smittade när de kom, eftersom de insjuknade så snart efter inryckning. I Nykroppa exempelvis, det bruk varifrån flera av de avlidna kom, hade influensa grasserat vid tiden för inryckningen.58 I mindre orter som under sommaren inte hade drabbats av spanska sjukan hade ingen immunitet bland befolkningen utvecklats. Detta gör att Oxhelga blir en spridningspunkt där spanska sjukan får en enkel möjlighet att spridda sig bland stora folkgrupper som senare kommer att föra ut sjukdomen på landsbygden. Utifrån Åmans påstående tyder det mesta på att hon överanalyserar det tillgängliga dödsboksmaterialet, då Åman påstår att i Kroppa "hade influensan grasserat före inryckning". Det är ganska lätt att dra dessa paralleller med utgångspunkt från dödsboksmaterialet men breddar man sitt källmaterial verkar detta ganska osannolikt. 55 Värmlands Folkblad 20/9- 1918 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-1918 57 Åman, M, Spanska sjukan, S. 145 58 Åman, M, Spanska sjukan, S. 92 56 21 Den första indikationen på att spanska sjukan härjar i Kroppa området är från Filipstad och Bergslagens tidning tisdagen den 18 september: Spanska sjukans härjningar i Filipstad och dess bergslag. Spanska sjukan synes här på orten liksom annorstädes – varom meddelas å annat ställe i tidningen - taga fart igen. För övrigt meddelas, att åtskilliga familjer äro svårt hemsökta i stadens närhet. I Nykroppa har folkskolläraren Nordgren avlidit i följdsjukdom av spanska sjukan.59 Liknande rapporter kan också läsas i Nya Kristinehamns Posten någon dag senare. Det finns inget som tyder på att spanska sjukan skulle ha härjat i Kroppa eller på dess bruk innan repövningssoldaterna från Kroppa gav sig av till Västerås. Första tecknet på att bruken är drabbade sker när Storfors bruk telegraferar till en av sina kunder den 20 september: Med anledning av dina båda brev av 18 ds. Tackar jag för beställningen å armeringsjärn. Men måste tyvärr meddela, att ingen som helst möjlighet förefinnes för oss att leverera ens någon del av dessa partier på så kort tid som en vecka. Utan dröjer nog härmed minst 4 á 5 veckor efter sedan våra verkstäder, som nu tvingats att stå på grund av sjukdom bland arbetarna, åter kommit igång.60 Åman överanalyserat dödsboksmaterialet och utan att fördjupa sig i de regionala faktorerna missas kopplingarna mellan spanska sjukan och Oxhelga. Filipstad och Bergslagens tidning rapporterar så tidigt som den 12 september om sjukdomsfall på I-18 i Västerås och det dröjer en hel vecka innan rapporter kommer om att bruken i Kroppa är smittade. Slutsatsen blir att under Oxhelga smittas flera Kroppa bor som besöker Oxhelga. Oavsett om besöket på Oxhelga är självförvållat eller påtvingat kommer besökarna att få betala ett högt pris med flertalet insjuknade och avlidna, antingen om det sker på regementet i Västerås eller i Kroppa landskommun. 2.1.4 Nionde kompaniet Under sommaren 1918 hade Sverige i genomsnitt 20 000 till 30 000 inkallade värnpliktiga och av dessa insjuknade drygt 10 000 med 56 dödsoffer som följd.61 Detta var inga skräcksiffror men skapade en opinion mot att cirka 50 000 repövningssoldaterna skulle kallas in i början av september.62 Utifrån militärens egen statistik gavs bilden att efter fem veckors influensa så hade själva epidemin redan nått sin kulmen, vilket fick militären trots allt att inkalla repövningstrupperna. Ett regeringsbeslut gav dock de redan hårdaste drabbade förbanden möjlighet att utfärda tjänstledigheter och den annalkande katastrofen var snart ett faktum.63 Den 10 september inställde sig de första repövningstrupperna på infanteriförbanden. 59 Filipstad och Bergslagens tidning 18/9-1918 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,210 61 Siffrorna gäller mellan 10 juli - 20 augusti 1918 62 Åman, M, Spanska sjukan, S. 85 f 63 Detta gällde från början 11 regementen som senare kom att stiga till 22 stycken 60 22 Några dagar senare hade influensaepidemin blossat upp med full kraft. Som följd av detta beslöt regeringen den 17 september 1918 om allmän hemställning av årets fältövningar och soldaterna som inte insjuknat skulle hempermitteras, de sjuka skulle efter tillfrisknande få återvända hem. Vid fyratiden den 10 september 1918 inställde sig ett en grupp soldater från området kring Filipstad på I-18 Västmanlands regemente (beläget i Västerås). De ingick i en grupp av 2357 man från tre årskullar som skulle inställa sig för repövning. Repövningssoldaterna från Filipstad kom att placeras i nionde kompaniet och redan följande dag var regementssjukhuset överfullt. Det nionde kompaniet kom mellan den 18 september till 23 september att förlora tolv soldater, vilket är överlägset flest av alla kompanier under perioden. Statistiken visar att av de första sju dödsoffren så sker sex av dem i just nionde kompaniet och dessa kom från följande orter: Tabell 1, över de första dödsoffren på I-18 mellan den 18-20 september 1918 Komp Namn Ålder Dödsdatum Hemort Yrke 9. Schotte, Knut A. 22 18.9 Filipstad Byggnadsarbetare 9. Nilsson, Karl V. 23 19.9 Grythyttan Gjuteriarbetare 3. Hammarström, Axel M. 21 20.9 Surahammar Bruksarbetare 9. Ekman, Karl H. 23 20.9 Storfors Rörarbetare 9. Olausson, Karl G. 22 20.9 Färnebo Arbetare 9. Larsson, Oskar E. 22 20.9 Motjärnshyttan Skogsarbetare 9. Jansson, Karl H. 21 20.9 Finnmossen Gruvarbetare 9. Jansson, Fritz T. 20 20.9 Gåsborn Skogsarbetare Källa: Åman, M, Spanska sjukan, S.229 (utdrag ur tabell) Orterna Filipstad, Grythyttan, Storfors, Färnebo, Motjärnshyttan, Finnmossen och Gåsborn ligger alla i, eller i närheten av dagens Filipstads kommun. Detta gör att det är bara Axel Hammarström som sticker ut i tabell 1. Resten av dödsoffren kommer från samma typer av bruksorter i samma regionala område och dog i samma kompani. Slutsatsen Åman drar är att den väldigt höga influensa dödlighet som drabbade I-18 under september och oktober hade sina rötter i området kring Filipstad. Följer man Åmans ursprungstabell ytterligare ser man att av de nästkommande fem fallen kommer ytterligare tre från Filipstadstrakten samt de övriga två från bruksorter norr om staden Karlskoga i Närke. Vilket verkar stödja att influensan med hög virulens som drabbade I-18 hade sina rötter i Sydöstra Värmland och dess grannkommuner som finns i dagens Närke och alla dessa orter är små och typiska bruksorter. I ursprungsmaterialet går 23 att skönja att hela fem dödsfall mellan den 19 till 22 september drabbar orten Kroppa. Västerås hade redan härjats av spanska sjukan men soldaterna som anländer den 10 september kan inte massinsjukna över en natt till den grad att nionde kompaniet där soldaterna från Färnebo härad finns i närmast själv fyller regementets sjukhus. Smittokällan måste ligga någon dag bakåt i tiden, ungefär kring helgen 7-8 september då Oxhelga slog upp sina marknadsstånd för att sprida glädje och harmoni i ett annars svårt drabbat land där arbetare kräver "dyrtidstillägg" på uppemot 100 procent bara för att täcka de ständigt stigande livsmedelskostnaderna. Det verkar inte bättre än att repövningssoldaterna från Färnebo smittades och tog sjukdomen med sig tillbaka till Västerås där sjukdomen redan tidigare härjat. Dödstalen från kompaniet på I-18, med soldater endast från Västeråsområdet tyder på att dessa uppvisade en högre motståndskraft mot influensaviruset. Andra kompaniet var ett sådant kompani med bara soldater från Västerås området, där kom bara två att avlida till skillnad från de 16 som kom att avlida i det Värmländska nionde kompaniet.64 Morgonen den 12 september lite drygt en dag efter sitt anländande var 39 soldater från nionde kompaniet sjukskrivna och alla var drabbade av influensan. De första dödsfallen inträffar en dryg vecka senare och den först kyrkskrivna i Kroppa avlider den 19 september vilket under de närmaste dagarna kommer att kompletteras med ytterligare fyra personer. Under dessa sorgliga dagar börjar tidningarna i Värmland intressera sig för tragedin som utspelar sig på I-18 i Västerås: Spanska sjukan härjar nu svårt vid Västmanlands regemente har till i söndags afton krävt sammanlagt 17 dödsoffer. Efter dagens rond rapporterade läkarna 30 nya fall av lunginflammation, samtliga från Värmland. En hel kasern äro infekterad och just i denna kasern är det kompani förlagt som rekryteras från Filipstads rullföringsområde. Av dödsfallen hade 11 inträffat till på lördagen, därav 10 värmlänningar och på söndagen avled ytterligare 6, därav 5 värmlänningar.65 Anhöriga där hemma läser med förmodad oro om det mycket svårt drabbade nionde kompaniet och de umbäranden dessa soldater får genomleva. I en lång insändare till Filipstad och Bergslagen tidning beskriver en besökare sin upplevelse av besöket på Västmanlands regemente som i mångt och mycket förvandlas till en stor sjukstuga där all tillgänglig kraft försöker förhindra fler dödsoffer. Dessa ansträngningar kommer från frivilligt arbete, från all tillgänglig personal och övriga frivilliga samt många pliktskyldiga officersfruar: ... I soldathemmet ligger en annan del, i föreläsningssalen hittas sjuka, i ansgariiföreningen, ja så gott som i varenda kompani finnes sjukdomen. Jag går emellertid vägen uppför parken till sjukhuset där det bistra allvaret är liksom koncentrerat. Det första som möter mig här, är en sjukbädd i vestibulen. Ett enda ögonkast säger mig att denna unge mannen ej har många timmar kvar i det här livet. Vid foten sitter far en bonde från Kroppa, och mor står bredvid och gråter. – käre gud, hjälp, säger hon. Fadern berättar för mig på sitt öppen 64 65 Åman, M, Spanska sjukan, S. 90 ff Filipstad och Bergslagens Tidning 24/9 - 1918 24 hjärtliga värmländska sätt hur sjukbudet kommit plötsligt och överraskande, hur mor och han fått lämna allt där hemma. – nu har de flytte ut honom hit, i väntan på att han ska dö. Vi få med honom som lik.66 I artikel finns inget datum angivet för besöket men med hjälp av vissa indikationspunkter som anges i artikel kan det antas att denna angivna soldaten är den 23 åriga jordbruksarbetare Herman Larsson från Lungsund som avlider den 25/9 - 1918. Detta grundas på att alla dödsfallen från Kroppa sker mycket tidigt och det kan inte ha varit någon av dessa som skribenten beskriver utifrån de angivna indikationspunkterna. Misstaget att använda Kroppa istället för Lungsund är dessutom minimalt eftersom att dessa två orter är grannkommuner och att arbetskraft utbytte från Lungsund till Kroppa är vanligt förekommande. Speciellt till den mindre centralorten i Kroppa, Storfors och dess rörverk. I samma insändare får vi också insyn i hur svårt sjuka patienter uppförde sig och vilka umbäranden de kom att få genomleva: ....I en annan bädd ligger en ung man och yrar; han svarar intet annat än: - Nionde kompaniet, ideligen, ideligen detta. Han yrar in i det sista om sin tjänst. Nionde kompaniet är dödskompaniet, värmlänningarnas kompani. I ytterligare ett annat rum ligger ett tjugofemtal. Vid den första bädden får jag till svar på den enda frågan jag har till hals; - det är dåligt, jag kan snart inte tala. Bara jag ej blir bråkig som de andra, jag förstår vilken han menar mannen i nästa bädd är från Gåsborn i mitt medvetande uppbenhar sig namnet Nils Helger, och jag frågar om han känner Helger? – ja, det var min lärare det. Och ett sorgligt äkta värmländskt leende far över de annars trötta dragen. Kamraten är från Nykroppa. Det står antecknat att om honom att han inga anhöriga har här i livet och sjuksystern, som väl borde varit tränad nu, säger att hon tycker synd om honom.67 Att dödsfallen blir många på Västmanlands regemente beror på att här uppstår ofta den illaväckande komplikationen lunginflammation oftare än normalfallet. Lunginflammationen är på I-18 också mycket "elakartad" vilket tyder på att lunginflammationen ofta blev dubbelsidig vilket under denna tidsperiod ofta slutade med tragisk utgång. Att det hela oroade befolkningen i Kroppa kan inte gå att ta miste på när den för området mycket omtyckta tidning Värmlands folkblad skriver följande under rubriken "liemannen i kasernerna": Det är ohyggliga budskap, som dagligen komma från militärkasernerna. De sjuka räknas i flera tiotusentals och dödslistorna bli längre för var dag som går. Just då detta skrives på måndagen rapporterades att 24 man dött vid Västmanlands regemente under de tre senast dygnen, DÄRAV 18 FRÅN VÄRMLAND [tidningens versaler].68 Dödsoffren från Kroppa kom att transporteras tillbaks till Kroppa där fyra av de fem kom att gravsättas den 29 september i en massceremoni där hela tolv män från Kroppa begravs, av dessa var elva stycken offer för influensaepidemin. Alla offren var arbetsföra män där de flesta inte överstiget 30 år.69 Av de gravsatta var de flesta offren från den mycket dystra vecka 38. Denna vecka kom nio män kom att avlida av influensa i Kroppa landskommun. Helt klart verkar 66 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 1918 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 1918 68 Värmlands Folkblad 27/9 - 1918 69 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 67 25 det som att höstens repövningar som skulle vara en dryg månad kom att få en mycket bitter eftersmak för Kroppa landskommun. 2.1.5 Dödsfall i Kroppa Året 1918 hade fram till september månad varit ett år för orten Kroppa med få dödsfall. Detta illustreras bäst genom följande tabell: Tabell 2, Födelsetal och dödstal i Kroppa landskommun Årtal Födelsetal Dödstal innan 1 sep Dödstal hela året 1914 97 32 45 1915 98 31 50 1916 98 31 46 1917 89 28 38 1918 89 21 83 1919 73 39 50 1920 107 26 36 Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, C,15 & F,3 Detta kommer under september att förändras och när året är slut kommer Kroppa landskommun upplevt dödstal som i det närmaste är det dubbla mot snittet för de fyra föregående åren, det vill säga åren 1914-1917 (179/4 = 44.75). Kroppa kom att drastiskt påverkas av händelserna under hösten 1918, det råder det ingen tvekan om, men till vilken utsträckning är ännu outforskad. Den första som dör av spanska sjukan i Kroppa landskommun är den 22 åriga Gustaf Nordgren som avlider så tidigt som fredagen dem 13 september. På söndagen samma vecka avlider en man i 40 års åldern och dödsorsakerna är desamma för båda personerna, "spanska sjukan" med lunginflammation.70 Dessa två offer är bara starten på en höst som kommer bringa död och elände till Kroppa kommun. Under de kommande veckorna kommer dödstalen stadigt att stiga. För att kunna illustrera dödstalen under hösten kommer dödfallen presenteras veckovis i nedanstående diagram. Ett nytt klassificeringssystem kommer att introduceras i detta diagram. Detta sker på grund av att Kroppa både drabbas av influensaepidemin och en difteriepidemi som samtiden kopplar som en direkt konsekvens av spanska sjukan. Difteriepidemin kommer att skörda de flesta offren bland barnen i Kroppa vilket medför att det finns ett behov att i viss mån särskilja dess offer. Därav dokumenteras alla under femton år som "barn". Av totalt 11 dödsfall bland "barnen" i Kroppa är två fall direkt kopplad till influensaepidemin och en ofödd som 70 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 26 indirekt kommer att mista livet på grund av sjukdomen när barnet tillsammans med modern avlider i barnsäng. Diagram 1, Avlidna av spanska sjukan och difteri i Kroppa landskommun 10 9 8 7 6 Antal döda 5 veckovis 4 3 2 1 0 Män Kvinnor Barn (<15) V.37 V.38 V.39 V.40 V.41 V.42 V.43 V.44 V.45 V.46 V.47 Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 De första dödsoffren sker under vecka 37 på onsdagen samma vecka kommer höstmarknaden i Filipstad att avslutas. Offren denna vecka tycks avlida något tidigt utifrån teorin att de smittades under höstmarknaden. Tar man i beaktning att de möjligtvis besökte marknaden i ett tidigt skedde och ignorerade uppvisade sjukdomssymtom kan döden ha kommit tidigare än för det stora flertalet. Vecka 38 är Kroppas "stålbad" denna vecka kommer nio män att avlida i spanska sjukan. Av dessa nio är fem repövningssoldater som befinner sig i Västerås och en gemensam faktor är att åtta av offren är i tjugoårsåldern. Alla utom en av repövning soldaterna kommer tillsammans med några andra dödsoffer från veckan efter att begravas i en massceremoni som hålls söndagen den 29 september. Att denna händelse inte passerar obemärkt i Kroppa eller Värmland är ganska tydligt i följande citat från Värmlands folkblad: Döden har skördat skoningslöst och bringat sorg och förtvivlan i hemmen. Tio offer för spanska sjukan jordades denna dag, vigdes till den sista vilan. Trots den kyliga väderleken och trots regnet på förmiddagen var kyrkogården till trängsel fyllda av anhöriga och vänner till de döda och andra, som delade deras sorg. Då den åldrige kyrkoherden började sitt gripande tal rådde stillhet och tystnad och sorg och smärtan lästes i allas ansikten. Kyrkoherde Eredén yttrade att han sedan blivit präst stått vid tusen gravar. Men ännu ej varit med om en så sorglig begravning som denna. När det gripande talet var slut och de första skovlarna mull började falla över kistorna hördes endast förtvivlans suckar från kyrkogården. Sent skall man glömma dessa stunder kvinnorna och barnens grått och sent skall man glömma männen, som stod som byster kämpade för att hålla tårarna borta. Bland kransarna märktes sådana från de dödas anhöriga, vänner och kamrater, från chefen för Västmanlands regemente samt från Nykroppa konsumtionsförening. Nykroppa och Storfors fackföreningar 27 voro representerade med för behängande standar. Hur svårt sjukdomen härjat vid Nykroppa kan man förstå därav att driften vid Nykroppa järnverk inskränker till ¾ delar på grund av bristen på arbetskraft.71 Utifrån dödsboksmaterialet gravsattes denna söndag elva offer för influensaepidemi, men en av dessa sticker ut från mängden eftersom han avled dagen innan den stora gravsättningen. Utifrån dödsboks materialet tog begravningsprocessen generellt en vecka. Det hela kan ha något att göra med att denna Jonas Jansson verkar ha varit en mycket tvivelaktig person vars namn senare kommer att dyka upp i en av landsfiskalens undersökningar för stöld. Är inte siffran tio bara felaktigt angiven, så antyder siffran i citatet ovan att något av offren inte begravdes i anslutning med de andra, utan istället tidigare eller senare på kvällen. En rimlig antagande borde vara att den som inte begravdes i ceremonin var Jonas Jansson, med detta går inte att styrka utifrån det tillgängliga materialet. Totalt kom 47 personer att avlida under hösten 1918 på grund av spanska sjukan och difterin. Men de mesta tyder på att dödsiffrorna i kommunen borde varit ännu högre än vad som går att urskilja från dödsboken. Dödsboken berör exempelvis bara de skrivna i kyrkostiftet och räknar inte in de besökande eller inresande som lever i andra församlingsorter som exempelvis Lungsund. Detta styrks av dåtida tidningsmaterial då Filipstads och Bergslagens tidnings skriver följande den 3 december 1918 "Omkring 60 personer inom Kroppa socken ha avlidit till följd av nämnda [spanska sjukan och difteri] sjukdomar".72 Den grupp som drabbades hårdast i Kroppa landskommun var i likhet med de flesta andra utsatta orter yngre män i arbetsförålder, den största riskgruppen är män mellan 20-39 år, detta illustreras tydligt i nedanstående tabell: Tabell 3, Dödsfall i Kroppa av spanska sjukan. Ålder Män Kvinnor Andel av de döda i % Under 10 6 4 10 (21 %) 10-19 1 1 2 (4 %) 20-39 20 7 27 (58 %) 40-59 4 2 6 (13 %) Över 60 2 - 2 (4 %) Totalt: 33( 70 %) 14 (30 %) 47 (100 %) Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 71 72 Värmlands folkblad 11/10 - 1918 Filipstad och Bergslagens Tidning, 3/12 - 1918 28 Från vad vi kan se från tabellen var riskgruppen tydligt gruppen 20-39 år med en kraftig övervikt av män. De flesta som dör i difteri är barn vilket gör att de höga dödsiffrorna bland barn ska ses främst som en följd av difterin och inte spanska sjukan. Det kan komma till sin rätt att förklara vad difteri är. Difteri är en allvarlig bakteriesjukdom som var vanlig i Sverige under det tidiga 1900-talet. Av de drabbade kom normalt fem till tio procent av fallen leda till döden och den mest utsatta gruppen var/är barn. Symtomen var oftast en svalginfektion som utan behandling kunde leda till att offret kvävdes.73 Under perioden är dödsorsaker som "strupsjuka" vanligt förekommande, vilket egentligen betyder difteri i ett framskridit stadium. Bland de vuxna i Kroppa kommun förekommer dödsorsaker som "Influensa med difteri" där difterin var följdsjukdomen som tog offrets liv men där den föregående influensan försvagat offret tillräckligt för dem att avlida av difteri. I dessa fall är det nog rätt att koppla dödsorsaken i viss utsträckning till spanska sjukan. Av de åtta fall av barn som dog i Kroppa med bara dödsorsaken difteri angivet så hade rimligtvis spanska sjukan föga med deras bortgång att göra. 73 http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/difteri/ (10/19-2014) 29 2.2 Epidemiernas effekter på Kroppa 2.2.1 Storfors Bruk AB Redan i blockcitatet på sida 23 angavs att Nykroppa järnverk bara kunde gå på 3/4 kapacitet i slutet av september. Detta stöds av brukets egen dokumentation som delvis redan redovisats på sida 18. Det omnämndes att ingen leveranstid på armeringsjärn gick att utlova på kortare tid än 6 veckor på grund av sjukligheten bland arbetarna. Detta var daterat det 18 september och är det första tecknet från de båda bruken att deras produktion påverkas av spanska sjukan. Att spanska sjukan skapar produktionsproblem för de båda bruken under en längre tid råder det ingen tvekan om. Den 14 oktober svarar Storfors bruk AB på följande sätt till en kund: I besittning av edert ärade av 10 ds. Have vi antecknat rubricerade beställning å 100 meter kalldragna stålrör enligt vår offert av 4 ds. Till utförande av leverans om 6 veckor. På grund av den rådande sjukligheten bland våra arbetare kunnas vi nämligen ej bestämt utlova kortare leveranstid. Men skola vi göra vårt bästa för att om möjligt expediera ordern något tidigare.74 Brukets produktionspersonal kommer vara de första att drabbas och sjukdomen kommer att bita sig fast under en längre tid och den 29 oktober skickar Storfors Bruk AB följande besked: Till svar å edert ärade af 25 dennes få vi meddela att vi givetvis skola göra allt för att om möjligt afkorta den af ses angifna leveranstiden, men kunna dock icke gifna något bestämt löfte härom, beronde på att vår arbetsstyrka genom spanska sjukan så starkt reducerats att vi icke kunna hålla våra verk i full drift.75 Nu finns skriftliga bevis på att båda verken är drabbade, vilket också går att utläsa i tidningsmaterial från området; "En omfattande driftinskränkning har i dagarna måst företagas i Nykroppa och Björneborg, på grund av spanska sjukans härjningar".76 Spanska sjukan kom inte att bara att finna sina offer bland arbetarna i produktion utan den kom i oktober 1918 också drabba kontorspersonalen och den 28 oktober skickas följande meddelande: Med anledning af edert ärade af 25 dennes afsände vi idag ovan anfivna telegram. På grund af att hela kontorspersonalen i 14 dagars tid legat till sängs i spanska sjukan, har det icke kunnat undvikas att besvarandet af posten blivit fördröjt.77 I detta fall kommer spanska sjukan att uppvisa sin "demokratiska" sida och kamreren Nils Owe Axelsson Von Zweigbergk på Storfors rörverk kommer den 16 oktober att avlida som följd av spanska sjukan.78 Detta dödsfall ges ganska stort utrymme i de båda moderata tidningarna Filipstad och Bergslagens tidning samt Nya Kristinehamns Posten. 74 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,187 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,210 76 Filipstad och Bergslagens Tidning, 26/9 - 1918 77 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,187 78 Nya Kristinehamns Posten 16/10 -1918 & Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 75 30 För att ytterligare styrka att spanska sjukan kom att få betydande konsekvenser för Storfors bruk AB kan vi studera de båda brukens fraktkostnader under den berörda perioden som redovisas i nedanstående tabell: Tabell 4, Fraktkostnader för Storfors bruks ABs verk 1918 (angivna i hela kronor) Månad: Nykroppa järnverk: Storfors rörverk: Juni - 16 062 Juli 82 539 12 451 Augusti 73 940 13 883 September 49 812 (64 %) 9 587 (68 %) Oktober 49 762 (64 %) 16 175 (114 %) November 57 560 (74 %) 29 427 (208 %) Källa: Värmlands arkiv, Storfors bruk, brevkopior b2,211 ( Juni, juli och augusti siffror kommer användas till att skapa ett medeltal för de olika verken som senare kan jämföras mot de fraktkostnader som verken får betala under sjukdomsmånaderna) Medeltalet för Storfors rörverks fraktkostnader: Medeltalet för Nykroppa järnverk fraktkostnader: = 14132kronor = 78239kronor Utifrån tabell 4 kan vi se att initialt verkar de båda verken ha drabbats likvärdigt (se september månad). Därefter verkar Storfors rörverk ha repat sig snabbare än vad Nykroppa järnverk gör. Betydelsen av siffrorna ska inte överdrivas, att rörverket i Storfors skulle producera över 200 procent av sommarens snitt takt verkar orimligt. November månad är troligen en månad då flera stora beställningar kan färdigställas och levereras vilket leder till den markanta ökningen. Däremot antyder siffrorna att rörverket i Storfors under november inte längre markant påverkas av spanska sjukan. Detta styrks av Nya Kristinehamns Posten som den 15 november 1918 skriver: Difteriepidemi i Nykroppa härjar fortfarande. Det stora antalet sjukdomsfall vid bruket torde nästan uteslutande få tillskrivas sviterna av spanska sjukan. För närvarande ligger 35 patienter insjuknade i epidemin. Två dödsfall har inträffat.79 79 Nya Kristinehamns Posten, 15/11 - 1918 31 Samma månad som difterin härjar i Nykroppa och håller ner produktionssiffrorna har difterin avtagit på rörverket i Storfors och produktionen verkar ha återgått till full drift. Att de båda epidemierna skulle ha lämnat Storfors tidigare än Nykroppa stärks av följande artikel från Filipstad och Bergslagens tidning: Spanska sjukan och difterin. I Storfors har spanska sjukan och difteriepidemin nu upphört, och skolorna som varit stängda över två månader, ha åter öppnats. Omkring 60 personer inom Kroppa socken ha avlidit till följd av nämnda sjukdomar. Efter spanska sjukan har difteri inom Nykroppa tagit stark fart och för närvarande vårdas ej mindre än 35 personer för epidemin å dåvarande sjukstuga.80 Det styrks av tidningsmaterialet från de tre valda tidningarna samt av de fraktkostnadsfakturorna som betaldes av Storfors bruk AB till statens järnvägar (SJ). Dessutom styrker brevkopiorna från Storfors bruk att driftinskränkning verkligen var en betydande del av arbetsstyrkan samt att Nykroppa järnverk kom att påverkas av de båda epidemierna längre än rörverket i Storfors. 2.2.2 Landsfiskalen i Filipstad Landsfiskal var en kungligt tjänstemans ämbete vilket innehöll arbetsuppgifter som liknar dagens poliser. Tillskillnad från nuvarande poliser ingick i landsfiskalens arbetsuppgifter att leda förundersökningar likt en utredare, dessutom var han ortens åklagare samt fogde.81 Det fanns både stads- och landsfiskaler. Landsfiskalen i Filipstad var ansvarig för bland annat Kroppa landskommun. Under hösten 1918 kom landsfiskalen att ha flera ärenden i området och spanska sjukan kom att få konsekvenser för landsfiskalens agerande. Vid Bjurbäcken som ligger i Lungsunds landskommun (grannkommun till Kroppa se figur 1 S.11) hade en viss Emanuel Reinholdsson stulit vin och cider ur en källare. Fritz kumpaner hade under förhör erkänt varav Emanuel skulle häktas. Den 12 november skall Emanuel häktas men, landsfiskalen finner denna Emanuel svårt drabbad av spanska sjukan: Reinholdsson befanns emellertid liggande så svårt sjuk, att ett förhör av mig ej ansågs kunna hållas, förrän läkare, därtill lämnat bifall. Den ditt kallade läkaren gav efter undersökning följande utlåtande: ...därvid funnit hans nuvarande tillstånd ej tillåtna häktning, men väl polisförhöra anställande, varder härmed på heder och samvete intygat. Filipstad den 12 november 1918, Nils Sandberg Provinsläkare.82 Ett annat exempel är när en mjölnare från Kungsskogen inte inställer sig på rådhusrätten i Filipstad den 23 september för brott av undanhållande av spannmål "Detta var dock inte möjligt då den åklagade var sjuk och målet fick skjutas upp till november.".83 80 Filipstad och Bergslagens Tidning, 3/12 - 1918 http://www.aklagare.se/Om-oss/Historik/ (12/11- 2014) 82 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 1 (gäller båda blockcitaten) 81 32 Den 12 oktober anländer landsfiskalen till Kroppa landskommun och påbörjar en utredning om metallskrot som stulits från Storfors bruks AB:s båda verk. Spåren leder till E. G Andersson Nevelius som tillsammans med sina två söner i 15 års åldern har stulit och sålt skrott till en skrothandlare i Kristinehamn. Utöver detta brott har fadern även stulit och bragt en ko om livet. Detta genomfördes medhjälp av en kumpan vid namn Jonas Jansson. Kon kämpade för sin överlevnad och de fick i en skogsdunge med en yxa bringa den om livet. De båda lämnade platsen för att dagen efter återkomma med en slaktkniv och kunna stycka kadavret. Förruttnelsen var redan långt gången och köttet var värdelöst. För medhjälp av köttets nedgrävande dömdes dottern i familjen till 25 kronor i böter. När landsfiskalen skall söka upp Jonas Jansson finner han att denna har avlidit.84 Utifrån dödsboken i Kroppa går att läsa att Jonas Jansson avlider den 28 september i spanska sjukan. Han begravs dagen efteråt i den första av två massbegravningar som sker i Kroppa (se resonemanget på sida 24).85 Brottsmålet mot den åtalade Andersson - Nevelius familjen avgörs i rådhusrätten i Filipstad. Lördagen den 26 oktober skriver Filipstad och Bergslagens tidning fölande om målet: Målet hade tydligen i så hög grad intresserat Nykroppa borna att varje plats i rättssalen var upptagen av små och stora från trakten. Ett flertal av de allt för unga fick av domaren uppmaningen att lämna salen under hänvisning till den smittofara en större folksamling utgör för dem under rådande epidemi.86 Det slutar med att fader och de båda sönerna och dottern döms både till böter och de ska betala Storfors bruk AB ersättning för det stulna skrotet. Utöver detta döms också fadern till fängelse.87 Spanska sjukan kom under hösten få betydande konsekvenser för orten Kroppa och dess närliggande omgivning i sådan grad att den försvårade och ibland förhindrade att rättvisa skipades. Vad som också kan utrönas av denna episod så verkar det som att ett ansträngt försörjningsläge även rådde på landsbygden, alla fall i Kroppa där bruken är en de största arbetsgivarna. Familjen Andersson - Nevelius agerande måste i viss mån ses som ett tecken på desperation och de själva angav i polisförhören att värdet från det stulna metallskrotet användes till att köpa mat. Att slakta kon var också ett försök att trygga familjens tillförsel på kött., dock ett mycket illa genomfört sådant. Att orten skulle haft försörjningsproblem finns det även vissa antydningar om i Kroppa livsmedelsnämnds sammanfattande kommentarer för året 1918: Att svårigheterna av allmänheten kunna genomlevas utan störande uppträdanden eller demonstrationer, kommer alltid att räknas Kroppa invånare till heder.88 83 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 1 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 1 85 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 86 Filipstad och Bergslagens Tidning 26/10 - 1918 87 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, DXII, 10 88 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13 84 33 2.2.3 Epidemisjukvården Båda centralorterna i Kroppa kom under hösten 1918 att upprätta provisoriska epidemisjukhus. Den första av orterna som genomförde detta var Storfors vilket framgår av en artikel i Nya Kristinehamns Posten: Spanska sjukan har under de senaste dagarna krävt tre dödsoffer på Nykroppa bruk. Även difteri epidemi har utbrutit vid bruket, och tre barn har avlidit av strupsjukan. Även vid närliggande Storfors härjar difteri epidemin, och en missionskyrka har inrättats till sjukstuga.89 Samtidigt skickas extra läkaren G. A. F Jansson till Storfors.90 Det verkar som att de lokala myndigheterna reagerar och tillför snabbt extra resurser för att om möjligt minska följderna av de båda epidemierna. Den första daterade månadsbeställningen av livsmedel som det provisoriska sjukhuset i Storfors gör, redovisas i en revisionsberättelse den 30 september. Denna månad beställer epidemisjukhuset 350 liter osk mjölk och 150 kg halm. Liknande beställningar kommer att göras för oktober månad och den sista beställningen sker i november månad då bara 274 liter osk mjölk beställs.91 Kvaliteten på vården som extra läkaren kan tillgodose ifrågasätts av vissa ur ortsbefolkningen: Det har också varit svårt med läkarhjälpen, särskilt under en tid då vi hade en läkare här, som ingen ansåg sig kunna vara belåten med.92 Några dagar efter att Storfors tilldelats en extra läkare rapporterar Filipstad och Bergslagens tidning att även Nykroppa tilldelats extra läkaren P. Sjöqvist. 93 Att en så liten landskommun som Kroppa med ett invånarantal på strax över 4000 personer behöver två extra läkare talar för sig själv och antyder att morbiditeten på orten måste ha varit hög. Vilket också stöds av en insändare som inkommer från Nykroppa till Värmlands folkblad: Spanska sjukan har nu avtagit något här och järnbruksdriften är nu nästan i full gång. Men sjukdomen hemsökt så gott som varje familj och omkring ett 30-tal dödsfall ha inträffat. Nu har också en difteri epidemi utbrutit. Hela familjer ha internerats i skolhuset N:3 på grund av difterismitta. Sjukdomen och vad med densamma följt har åsamkat kommunen stora utgifter. All föreningsverksamhet, vid bruket har legat nere under september och oktober. Skolorna har varit stängda och skolhusen ha varit anordnade till sjukhus. De enda samlingarna som förekommit ha varit på kyrkogården om söndagarna då det har jordats.94 Sista meningen i citatet ger en antydan om att Kroppa landskommun kan haft ett mötesförbud vilket dock inte kan styrkas utan kommunalt material. Beviset på att även Nykroppa upprättade ett provisoriskt epidemisjukhus i en skolbyggnad ges även i citatet ovan. Vilket också stöds av Filipstad och Bergslagens tidning den 30/10 - 1918. 89 Nya Kristinehamns Posten, 20/9 - 1918 Filipstad och Bergslagens Tidning 21/9 - 1918 91 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13 92 Värmlands Folkblad 1/11 - 1918 93 Filipstad och Bergslagens Tidning 26/9 - 1918 94 Värmlands Folkblad 1/11 - 1918 90 34 Epidemisjukvården blev en dyr affär för Kroppa landskommunen som stod för alla kostnader vilken enligt revisionsberättelsen kom att uppgå till 37 546, 20 kr för året 1918.95 Detta är betydande kostnader och omvandlat till dagens penningvärde blir det något över 600 000 kronor. Men man ska då komma ihåg att epidemisjukvården var i drift i drygt tre månader. Detta gör att den intensiva epidemivården kostade Kroppa landskommun cirka 200 000 kr i dagens penningvärde, varje månad. Detta i en landskommun vars befolkning strax översteg 4000 personer. Spanska sjukan och difteriepidemin 1918 satte djupa spår i Kroppa landskommun befolkning, detta råder det inga tvivel om. Sjukdomens stora spridning verkar i någon mån påverkat hela orten; ”I varje hem härjar sjukdomen och knappast någon enda familjemedlem har gått fri”.96 Den akuta epidemisjukvården kan dessutom ge en indikation om de lokala myndigheternas försök att visa allmänheten att de vidtagit alla möjliga åtgärder: Det kan också sägas, att panik stämningen och smitto fruktan ute bland allmänheten ganska väsentligt lade sig i och med inrättandet av det provisoriska sjukhuset, som alltså fyllde dubbel uppgift.97 Människorna i Kroppa hade som livsmedelsnämnden skrev i sin rapport "svårigheter" vilket grundar sig i det ansträngda försörjningsläget på orten. Bara under året 1918 kom livsmedelsnämndens kostnader att fördubblas från föregående år.98 Det var för Kroppas myndigheter alldeles nödvändigt att visa att de tog det nya hotet, epidemierna, på fullaste allvar. 2.2.4 Samhällsdebatten När spanska sjukan började härja i sydöstra Värmland blev sjukdomen en attraktiv nyhet för områdets tidningar. Spanska sjukan skapade ibland problem då tidningarna inte kunde levereras eller tryckas i tid på grund av hög sjuklighet bland redaktion eller leverantör systemet; "På grund av sjukdomsfall hos tidningsbuden kan inte tidningen levereras till prenumeranter, hämtas själv".99 Tidningar blev under epidemin ett forum där myndigheternas agerande kom att ifrågasättas eller försvaras. När spanska sjukan härjade som värst i Kristinehamn kunde läsaren i Nya Kristinehamns Posten läsa följande: Varför begagnas icke nu, vid spanska sjukan härjningar, samma metod för dess bekämpande som erfarenheten visat vara det bästa skydd för spridande av smitta och för epidemiers utrotande. Nämligen isolering och desinfektion. Borde icke vara det första som iakttages när spanska sjukan först började uppträda 95 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 1918 97 Nya Kristinehamns Posten 18/11 -1918 98 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13 99 Nya Kristinehamns Posten 14/10 -1918 96 35 här i Sverige och lika leddes här i samhället. Kan det försvaras att tusentals unga människor ryckes bort i sina bästa år och efterlämna änkor och hundratals fader- och moders lösa barn.100 Insändare hade ofta inslag av efterkonstruktioner där skribenten går händelserna i förväg och försöker vara efterklok: Det är rent oerhört att i våra dagar låta en sjukdom snart sagt grossera hur den behagar ända till den hinner bli så elakartad att den nått kulmen för att så av sig själv upphöra. Det är en återgång till gamla tider, då difteri, scharlakansfeber, mässling och kopporna fritt fingo grassera. Jag undrar vilken läkare. Som nu skulle anse tillrådligt återgå till denna metod. Att spanska sjukan uppträde epidemiskt och var elakartad, det visste man långt före dess uppträdande i Sverige. Förberedelse tid saknades därför icke. Icke läkare.101 Hela episoden upprörde Kristinehamns första stadsläkare Erik Brydolf nog mycket för att han själv skulle bemöda sig att publicera ett svar i samma forum: På ”icke läkaren” fråga till stadens läkare och hälsovårdsnämnd må endast svaras, att isolering av de insjuknade med säkerhet skulle ha skett om ”icke läkare”, som synes vara en mycket vis och framsynt person, före epidemins uppträdande hade inrättat lämplig isolerings lokaler med nödvändig utrustning för de fler hundra personer, som nästan samtidigt drabbades av spanska sjukan, samt tillhandahållit nödiga medel och tillräcklig personal för dessas vård och bespisning, och dessutom skaffat hälsovårdsnämndens förteckning på alla sjuka, som ej självmant anmälde sig för läkaren. Samt bemyndigande att även om det deras vilja överföra dem till isolerings anstalt och där kvarhålla dem tills att all smittofara kunde anses uteslutande. Under förväntan att sådana anordningar träffas av ”icke läkaren” före nästa farsots uppträdande har jag äran att rekommendera mig.102 Debatten kunde särskilja sig från ort till ort beroende på hur spanska sjukan drabbade orten. Kristinehamn som under hösten kom att uppleva 150 dödsfall var ett extremfall. I orter som drabbats mildare, som Filipstad, kunde insändarna ta en annan riktning: Hälsovårdsnämnden utfärdade för fjorton dagar sedan mötesförbud på grund av epidemins härjningar. Detta tillkom i all hast sedan stadens nykterhetsfolk utlyst ett opinionsmöte mot spritbolagets ansökan om förnyad oktroj, och man torde inte begå någon orätt när man spårar ett visst sammanhang mellan detta mötes utlysande och mötesförbudet. Vi har nämligen haft mötesförbud en gång förut, men detta upphävdes strax innan före den stora september marknaden, detta oaktat sjukdomen synes ha haft ungefär samma utbredning hela tiden, åtminstone så vitt en lekman kan bedöma.103 Filipstad kom under hösten 1918 att i detta sammanhang endast uppleva tio-talet dödsfall. Vilket är betydligt mindre än omkring liggande land områden vilket ytterligare styrker tesen om att det var från Filipstad som influensan vilket drabbade Kroppa landskommun hade sitt ursprung. När dödsfallen var få uppstod inte behovet att kritisera myndigheterna för deras passivitet men istället konspirationsteorier eftersom myndigheternas agerande inskränkte i den dagliga vardagen. Vi får en bild av hur lokalt spanska sjukan kunde drabba olika orter, i Kristinehamn kommer närmre 150 personer att avlida av spanska sjukan, medan det cirka fem mil norröver i Filipstad kommer bara ett drygt tiotal personer avlida. Mellan Kristinehamn och 100 Nya Kristinehamns Posten 19/10 -1918 Nya Kristinehamns Posten 19/10 -1918 102 Nya Kristinehamns Posten 23/10 -1918 103 Värmlands Folkblad 25/10- 1918 101 36 Filipstad ligger Kroppa landskommun inträngd vilken i likhet med Kristinehamn kommer att få uppleva fler dödsfall än Filipstad och det svenska rikssnittet som helhet. 2.2.5 Efter spanska sjukan När spanska sjukan till slut börjat avta och lämnar Kroppa i december månad kunde de överlevande andas ut och den riktiga sorg processen kunde nu ta sin början. Den tredje december uppger Filipstad och Bergslagens tidning att spanska sjukan och difteriepidemin har upphört i Storfors, men att difterin fortfarande hemsöker Nykroppa.104 Totalt hade över en procent av Kroppa landskommuns befolkning avlidit av de båda epidemierna. Den största mördaren hade varit spanska sjukans följdsjukdom lunginflammationen. Många mindre barn hade också avlidit av difteriepidemin. I flera fall och då främst bland de äldre som avlider av difteri kan det dras paralleller mellan difterin och spanska sjukan. Men i åtta av fallen var difteri den enda angivna dödsorsaken och alla dessa var barn under 10 år. Barnen med dödorsak "difteri" kan man rimligtvis ta bort från den totala dödsiffran. Då stannar den totala dödsiffran på grund av spanska sjukan vid 40 personer, vilket är drygt en procent av Kroppa landskommun.105 Tragedin som drabbade Kroppa liksom många andra delar av Sverige, är svår att beskriva i ord. I detta Sverige som redan varit hårt utsatt av det beklämmande försörjningsläget hade spanska sjukan dragit fram och skördat sina dödsoffer bland "nationens framtid". Samhället ställdes inför stora problem då många familjeförsörjare antingen avlidit eller varit sjuka och förlorat sin inkomst. Under det tidiga 1900-talet saknade det svenska samhället ett effektivt skyddsnät och desperata människor vände sig till den enda institution som hade möjlighet att erbjuda betydande hjälp, kyrkan. Redan under pågående epidemi hade människor vänt sig till kyrkan för tröst och hjälp. Kyrkans metod för hantera detta i Kristinehamn var att påbörja en insamling för spanska sjukans offer: Till förmån för genom spanska sjukans härjningar nödlidande familjer i Kristinehamn hade till i går middag inbringat kr 11 050, 45 kronor. Det är ju synnerligen en vacker summa hopbragt på något över en vecka, men den förslår dock icke långt om man någorlunda effektivt skall kunna avhjälpa den värsta nöden. Endast under gårdagen anmäldes hos kommitterade ett 80-tal familjer såsom varenda i stort behov av hjälp. Vi upprepa därför återigen vår vädjan till allmänheten att lämna bidrag, stora eller små efter råd och lägenhet. Särskilt bör det kännas som en kär plikt för dem, som undgått epidemins härjningar, att hjälpa dess offer.106 Denna hjälp kom väl till pass men behovet var betydande och insamlingar kunde inte täcka behoven. För många hade spanska sjukan varit en prövning och berättelserna av olika tragedier var många. För att nämna någon: 104 Filipstad och Bergslagens Tidning 3/12 - 1918 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3 106 Nya Kristinehamns Posten 30/10 -1918 105 37 Ohyggliga sviter av spanska sjukan. Den 23 oktober avled i Bräcke i sviter av spanska sjukan 26-åriga hustrun till sågverksarbetaren K.A Eriksson. Detta dödsfall har nu fått en sorglig påföljd, i det att Eriksson i Måndags med ett bösskott dödade makarnas tvååriga barn och därefter begick självmord genom att skjuta sig. Eriksson var 30 år gammal.107 Att hitta bevis på att någon gynnades av spanska sjukans härjningar är en mer knepig uppgift men det verkar som att en del läkare fick julbonus: Herr med. Doktor Erik Brydolf, den 23 december Broder, då du tillfölje spanska sjukans härjande vis Storfors och Nykroppa denna höst haft osedvanligt mycket arbete inom Storfors bolag rayon. Ber jag att nu, då detta i många afseenden dystra år börjar närma sig sitt slut, få bringa dig ett varmt och uppriktigt tack för all den möda och allt det besvär du gjort dig med egna bolagets underhafvande behövlig vård under denna svåra tid. Och detta särskildt, som jag vet huru upptagen du samtidigt varit och huru litet af din tid, du sparat för egen del. Såsom bevis på bolagets erkänsla härför tillåter jag mig härmed öfversänds ett tillskott på din ackord, bestående af 1000 kr, som jag ber dig vara god och mottaga. I förhoppning att du nu måtte få åtnjuta någon välbehöflig fred i jul ber jag få tillönska dig och din familj en god jul. Din tillgifne vän.108 Denna julbonus motsvara i dagens penningvärde något över 20 000 kronor vilket förmodligen läkarna i vissa fall också var värda: Allmänheten uppmanas inte störa doktorer på nattetid då de inte är mer ”än människor” Två av tre är insjuknade och man har skickat efter assistans i form av en fjärde.109 Men för det stora flertalet var julen 1918 en mager tid då familjerna runt om i Sverige fick påbörja en omtumlande och nästan oförståelig sorgeprocess. Tillskillnad från vissa lyckligt lottade läkare kom de flesta familjer inte att få en guldkantad jul och 1918 kom för ha en mycket bitter eftersmak: Ditt vänliga brev av 23 ds. Har jag mottagit och skulle tidigare skrivit till dig såväl med julhälsningar som med beklagande av den sorg, som drabbat din fru till julen, men har ej kommit mig för, emedan jag ej varit fullt kry på några dagar. Ja vi förstå att ni detta år haft en ledsam julhelg och ledsamt har det nog också varit i många familjer i slutet av detta dystra året 1918.110 Glädjen över att kriget avslutades kunde knappast kompensera sorgen som spanska sjukan härjningar innebar och ändå har historien tigit om denna tragedi. Historieböckerna beskriver istället 1918 som året då "kanonerna tystnade på västfronten". 107 Nya Kristinehamns Posten 30/10 -1918 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,211 109 Nya Kristinehamns Posten 27/9 -1918 110 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,210 108 38 3. Slutsatser och diskussion 3.1 Teoretisk återkoppling Spanska sjukan kom att innebära stora prövningar för Kroppa landskommun på fler plan än på det ekonomiska. Livsmedelsnämnden hade under 1918 dubblerat sina kostnader från tidigare år. Det allt mer stränga försörjningsläget som kom att bringa Tyskland till revolution kom också att skapa umbärande i Kroppa. Behovet av att agera kraftfullt mot det nya hotet som spanska sjukan innebar gjorde att Kroppas myndigheter var tvungen att tidigt agera för att bibehålla invånarnas tillit. Skolorna stängdes och förblev så i flera månader och i Kroppas fall rättfärdigas detta agerande av att orten också drabbats av en difteriepidemi. Orten blev också tilldelade två extra läkare och två provisoriska epidemisjukhus kom att upprättas, ett i missionskyrkan i Storfors och den andra i skolbyggnaden i Nykroppa. Det är möjligt att Kroppa landskommun genomförde ett mötesförbud men oavsett om de gjorde detta eller inte kom invånarna att agera på ett sätt som efterliknar konsekvensen av att mötesförbud rådde. Att skapa provisoriska sjukhus var förmodligen den mest resurssparande möjlighet för en ort som till stor del bestod av landsbygd. Hemvård hade förmodligen varit ett bättre alternativ men de resurser som krävdes för att genomföra detta fanns helt enkelt inte tillgängliga. Alla dessa åtgärder kom att få önskad effekt då invånarnas sorg och förtvivlan inte utmynnade i "ilska" i alla fall inte mot landskommunen. Detta tyder på att Kroppas agerande kom att ha en lugnande effekt och hjälpte samhället med att dämpa den "kollektiva rädslan". Att rädsla fanns i orten är antagbart utifrån omständigheterna, men rädslan kom aldrig att ta överhand och äventyra myndigheternas maktutövande. Det går att argumentera utifall de åtgärder som Kroppa landskommun vidtog var onödigt ur ett ekonomiskt perspektiv, men risken av att inte agera hade varit allvarligare än de kostnader som landskommunen kom att få bära. Utifrån livsmedelsnämnden slutsammanställning från året 1918 vet man att inga oroligheter kom att uppstå, vilket delvis rättfärdigar landskommunens agerande. Vissa åtgärder kanske var onödiga men det gjorde att befolknings tillit till myndigheterna förblev intakta vilket är avgörande för att på bästa sätt uthärda de prövningar som de båda epidemierna innebar. Med detta i åtagande borde myndigheterna i Kroppa lyckats med sitt mål att motverka den "kollektiva rädslan" trots att så stor del av ortens befolkning insjuknade och i många fall avled. Kroppas kraftiga agerande är raka motsatsen till det beslut Filipstad stad kom att fatta då de hävde mötesförbudet vilket tillät Oxhelga i september 1918. Om myndigheterna i Filipstad hade fattat ett annat beslut och låtit mötesförbudet kvarstå och inställt Oxhelga, hade historien kanske varit annorlunda? Men här vägde ekonomiska intressena över och marknaden hölls trots risken om att sjukdomen åter skulle kunna sprida sig. 39 3.2 Forskningsfrågorna · Hur spred sig spanska sjukan till Kroppa landskommun? Spanska sjukan kom enligt det studerade källmaterialet att bryta ut efter att Filipstadsmarken (Oxhelga) hållits. En kombination av dåliga logimöjligheter, dåligt väder och en överbefolkad stad kom att ge spanska sjukan, som det influensaviruset det var, perfekta förutsättningar att spridda sig. Under Oxhelga kom Filipstad att fyllas med människor från långväga håll men också från de kring liggande landskommunerna. Dessa hade i likhet med Kroppa inte drabbats av spanska sjukan. Det är uppenbart att influensan redan innan marknaden startade hade härjat i Filipstad och att upphäva mötesförbudet så tidigt måste i efterhand ses som ett dåligt beslut. De låga dödstalen i Filipstad under hösten tyder på att befolkningen där redan fått en viss immunitet mot sjukdomen. Denna immunitet verkar inte ha funnits bland Kroppas invånare och är förmodligen den huvudsakliga anledningen till de höga dödstalen. Om influensaviruset som drabbade Kroppa härstammar från Filipstadsområdet eller om det med fördes av någon utomstående besökare har för denna uppsats ingen betydelse, men de båda alternativen är fullt tänkbara. Faktum kvarstår dock att Filipstad klarar sig lindrigt undan under hösten på grund av att de redan tidigare hade haft influensan. · Vilka åtgärder vidtog Kroppa landskommunen för att förhindra dödsfall? Kroppa kom tidigt att slå upp provisoriska epidemisjukhus i både Storfors och Nykroppa. Av de extra läkare som Staten fick fram, genom att ta in läkare under utbildning, tilldelades Kroppa två stycken läkare. Vilket är betydande för en ort med lite drygt 4000 invånare. Skolorna kom att vara stängda i över två månader vilket i detta fall är rimligt då orten också härjades av en difteriepidemi. Att då låta den huvudsakliga riskgruppen befinna sig i skolan hade äventyrat deras säkerhet. Utifrån tidningsmaterialet skulle man kunna skapa sig en uppfattning om att mötesförbud infördes; "De enda samlingarna som förekommit ha varit på kyrkogården om söndagarna då det har jordats". Detta ger en antydan om att mötesförbud kunde ha förekommit, eftersom dessa inte gällde "andliga" samlingar. Effekten blev att ortens invånare endast träffade varandra under söndagsgudstjänsten, vilka under hösten 1918 med automatik också innebar begravningar. Kostnadsmässigt verkar kommunen agerat kraftfullt och det verkar inte råda någon kritik mot landskommunens styrelse. Den kritik som framförs i Värmlands folkblad är mot specifika personer, till exempel en inkompetent läkare. Hur länge en kommun håller sina skolor stängda skulle kunna vara en mätningsvariabel för hur hårt orten är drabbad. Utifrån ett sådant resonemang råder det ingen tvekan om att Kroppa var ett extrem fall. 40 · Hur såg morbiditet och moraliteten ut i Kroppa landskommun? Utan tillgång till hälsovårdsnämnds rapporter från Kroppa är det omöjligt att kunna ge exakta svar på hur stor insjuknandet var på orten, men oavsett om tillgång funnits antyder dåtida källor om höga felmarginaler, speciellt på landsbygden. Utifrån det material som den tillförordnade förste stadsläkare Doktor Hugo Severin insamlade i Karlstad. Vet vi att morbiditeten i Karlstad var som högst 31 procent. Detta är en relativt lindrig morbiditet mot en hel del andra städer som Åman refererar till. Allt tyder på att Kroppa hade högre sjukligheten med dess betydligt högre dödstal. Samtidigt antyder materialet från Kristinehamn, som var en Sveriges hårdast drabbade städer, och påverkades därmed i större utsträckning. Det skulle det vara möjligt att undersöka dokumentationen för Kristinehamns hälsovårdsnämnds och därigenom få det högsta möjliga riktvärdet. Vilket skulle göra det möjligt att placera in Kroppas morbiditet någonstans i mellan Kristinehamn och Karlstad. Detta har ej genomförts men ett konstaterande är att morbiditeten i Kroppa borde vara högre än Karlstad men lägre än Kristinehamns. Av Kroppa befolkning på lite drygt 4000 invånare kan 40 dödsfall ses som en indirekt eller direkt konsekvens av spanska sjukan. Av dessa 40 dödsfall var fem repövningssoldater på I-18 i Västerås. Kroppas dödsbok indikerar att drygt en procent av ortens befolkning kom att avlida till följd av spanska sjukan, vilket är en hög siffra. En siffra som är det dubbla gentemot länssnittet på en halv procent enligt SOS. · Hur påverkades Kroppa landskommun som samhälle av spanska sjukan? Kroppa landskommun kom under hösten 1918 att skakas om och alla familjer i bygden kom att påverkas av spanska sjukan. Många unga människor kommer avlida vilket påverka orten över tid då födelsetalen faller något från en tidigare stabil nivå (se tabell 2). Orten sörjer självklart sina offer det råder det ingen tvekan om. Vissa familjer fick se sina söner resa iväg på en månads repövning och sedan återse dem på dödsbädden eller i en kista. Att detta var en traumatisk upplevelse för familjerna råder det inga tvivel om och en insändare till Filipstad och Bergslagens tidning ger en bild över hur dessa ångestfyllda situationer måste ha varit. Slutligen kom Kroppa som samhälle att repa sig. Istället för att öppet hedra sina döda som fallit offer för spanska sjukan som andra gjorde, som till exempel i Arjeplog där ett minnesmonument uppfördes så kom spanska sjukans offer i Kroppa att falla i glömska. Kanske var denna kollektiva glömska bästa sättet som ortens invånare kunde hantera de oförklarliga dödsfallen. Spanska sjukan var inte som andra influensa virus, den kom inte och tog samhällets svaga, den kom och tog samhällets framtid och alla som överlevde kom att tacka högre makterna att de överlevde. Utöver detta drabbades först Storfors 41 och senare Nykroppa av en difteriepidemi som kom främst skörda sina offer bland en grupp som kommit ganska milt undan spanska sjukan. Difterin skördade sina offer bland ortens mindre barn vilket måste bara ha ökat umbärandet och lidandet för orten. När vintern närmade sig och julhelgen kom till Sverige så var det inte glädje i Kroppa som de flesta familjer kände. Det var istället en period där orten och familjerna kunde återhämta sig från en traumatisk höst och glädjen över att kriget slutat kunde inte uppväga sorgen av det som spanska sjukan tagit. Julen 1918 blev för många en mager historia och en del tvingades att söka hjälp av kyrkan bara för att kunna äta något överhuvudtaget. Då den huvudsakliga familjeförsörjaren antingen hade avlidit eller varit sjuk under längre period och familjen har fått överleva utan dennes inkomst. Slutligen tvingades människorna i Kroppa, i likhet med andra orter, att gå vidare och vardagen återgick till det normala. Spanska sjukan kom även att ta några offer under våren 1919 i Kroppa med det var under hösten 1918 som orten genomgick sitt "stålbad". När döden släppt sin kalla hand om Kroppa fanns det nog en önskan att gå vidare och när detta skedde kom orten så sakta att glömma bort spanska sjukans offer. Det var ödet som väntade de fem soldaterna som den 10 september anlände till Västerås och I-18. Dessa soldater kom aldrig att återvända levande till Kroppa. Uppsatsen ska ses som en berättelse för att hedra deras minne och uppoffring till vårt land. Dessa soldater är en del av Sveriges glömda bidrag till dödsstatistiken för första världskriget, för under andra politiska omständigheter hade dessa män förmodligen inte inkallats. Enda spåret av deras uppoffringar finns idag förevigat på en minnessten vid I-18:s gamla regementsområde i Västerås. 3.3 Återkoppling till tidigare forskning Åman drar en generell slutsats om att spanska sjukan skulle ha härjat i Kroppa innan repövningssoldaterna från Kroppa anlände till Västerås. Utifrån denna undersökning tyder det mesta att spanska sjukan anlände till Västerås och Kroppa samtidigt. Smittospridaren av spanska sjukan är den stora höstmarknaden i Filipstad vid namn ”Oxhelga”. Att dödsoffer sker i Kroppa tidigare än i Västerås leder också till att man skulle titta på en annan av Åmans tankegångar. Om regementscheferna genom sin ovilja att tidigt utfärda sjukledighet vilket skulle ökat dödstalen. Men materialet från Kroppa indikerar snarare på att de insjuknande överlevde i längre perioder på regementena än ute i arbetslivet, alla fall i början av hösten, vilket tyder på att de ekonomiska faktorerna kom att spela en avgörande roll. Oavsett om soldaten var sjuk eller inte kom ersättningsnivån att förbli oförändrad vilket inte var fallet för de individer som arbetade på Storforsbruks anläggningar. När problemet uppdagades på regementen kom vila utföras i så hög grad att sjukligheten och smittspridningen kom under kontroll. Att Västerås får uppleva så många 42 dödsfall trots detta tyder på att denna influensa säkerligen var extra virusbärande eftersom många av fallen i Västerås utvecklade dubbelsidig lunginflammation. Kroppa kom i likhet med Kristinehamn att drabbas av spanska sjukan mycket hårdare än andra delar av Värmland, vilket antyder att det förekom varierande skillnader hur spanska sjukan kom att drabba även närliggande orter. Att Värmland drabbades milt går att påstå men frågan är om en sådan övergripande generaliseringar helt enkelt skulle undvikas i spanska sjukans fall. Spanska sjukan och difteriepidemin som drabbade Kroppa under hösten 1918 kom att få betydande konsekvenser för befolkningen. Ortens två stora bruksanläggningar kom under längre tid att ha betydande driftsinskränkningar och alla typer av föreningsliv och fackverksamhet kom att läggas på is. Samhällslivet i orten förändrades och befolkningen kom att träffas antingen på arbetet eller på söndagsmässan då dödstalen sammanställdes och orten fick möjlighet att sörja sina döda. Alla kom att påverkas, oavsett om de var välbärgade eller ”arbetare”. Konsekvensen av ett redan ansträngt försörjningsläge verkar ha drivit en del till stölder för att kunna sätta brödföda på bordet. De stora skillnaderna i avlidna mellan Kroppa landskommun och exempelvis Karlstad är slående och antyder att det inte går att generalisera mellan stad och landsbygd. I vissa fall kom städerna att uppleva stora dödstal som i USA:s storstäder medan på andra platser som i Kroppa landskommun kom landsbygden att påverkas på ett liknande sätt med stora dödstal som följd. Materiellt som använts i denna studie antyder att spanska sjukan, vilken förmodligen är den mest traumatiska episoden i svensk 1900-tals historia, kom att påverka hela det svenska samhället. Den mänskliga tragedin måste varit oerhörd, många fäder och mödrar fick "hälla mull" över sin avkommas gravar. Samtidigt tyder materialet på en samhällssolidaritet där människor slöt sig samman och hjälpte varandra för att uthärda den enorma påfrestningen. Det tidiga 1900-tals samhället går inte jämföras med vår tids mer individualistiska samhälle. Under perioden fanns inget utvecklat välfärdsystem som kunde erbjuda utsatta någon hjälp. Kyrkan, filantropiska organisationer och vanliga medborgare fick tillsammans hjälpas åt för att hjälpa familjer i nöd. Hela episoden var förmodligen så overklig att det låg i de flestas intresse att händelsen snarast möjligt skulle glömmas bort. Detta verkar också vara den förhärskande synen kring spanska sjukan, speciellt i Sverige. Kroppa landskommun kom att uppleva en höst som den sent skulle glömma då alla i bygden visste eller kände någon som förlorade sitt liv under någon av epidemierna. Min förhoppning är att denna uppsatts kommer skapa mer intresse kring spanska sjukan och därigenom kan spanska sjukans offer i Kroppa, Sverige och världen lämna ”glömskans land”. Spanska sjukan förtjänar verkligen sin plats i historien som en av 1900-talets mest traumatiska episoder. 43 Referenslista Otryckta källor: Kroppa Kyrkoarkiv - död och begravningsbok F 3 Värmlandsarkiv Filipstads läroverk: - Volym EIII a,14 Landsfiskalen Filipstad: - Volym DXII, 10 - Volym AI, I Storfors bruk AB: - Brevkopior B2,187 - Brevkopior B2,210 - Brevkopior B2,211 - Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13 Litteratur: Andersson, B. (2004). Farsoter och handikapp - ett kulturhistoriskt perspektiv. Stockholm: Carlssons bokförlag McCullagh, B. (2004). The logic of history - putting postmodernism in perspective. London: Routledge McKay, J. & Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crowston, Wiesner-Hanks (2012). A History of World societies. Nionde upplagan, Bredford/ST. Martin´s McNeill, W. (1976). Farsoterna i historien. Lund: Gidlunds Tallerud, B. (1999). Skräckens tid - farsoternas kulturhistoria. Stockholm: Prisma Tosh, J. (2011). Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur Åman, M. (1990). Spanska sjukan - den svenska epidemin 1918- 1920 och dess internationella bakgrund. ACTA universitatis upsaliensis nr 160 44 Tidningar och tidskrifter: Filipstad och bergslagens tidning Nya Kristinehamns Posten Vänstersocialisternas språkrör Värmlands Folkblad Digitala Källor: Digital litteratur Flyvbjerg, B (2003/04). Fem missförstånd om fallstudieforskning. Statsvetenskaplig tidsskrift http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1317/1317264_pandemin-som-kom-av-sig.pdf Ghersetti, M & Oden, T (2010). Pandemin som kom av sig. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1317/1317264_pandemin-som-kom-av-sig.pdf (2014-11-24) Information http://www.aklagare.se/Om-oss/Historik/ (12/11- 2014) http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsammasjukdomar/difteri/ (10/19-2014) Kartor http://varmlandsrotter.se/download/varmland-sockenkarta.gif (2014-11-24) Statistiska centralbyrån Befolkning - Befolkningsrörelsen 1917 http://www.scb.se/H/SOS%201911/Befolkningsstatistik/Befolkningsr%C3%B6relsen%20%28SOS%29%201911-1960/BefolkningBefolkningsrorelsen-1918-1919-1920.pdf (2014-11-24) Folkmängden inom administrativa områden 1917 http://www.scb.se/H/SOS%201911/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den %20%28SOS%29%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativaomr%C3%A5den-1917.pdf (2014-11-24) 45
© Copyright 2024