1. No category

Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 1
2011 ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING
Dokumentation
Inventeringen behandlar utvalda byggnader i Hunnebostrands äldre bebyggelsemiljö. Dessa hus utgör
goda exempel på hus från olika epoker. Övriga bostadshus har dokumenterats med foton.
Byggnaderna har inventerats genom okulärbesiktning utifrån kulturhistoriska aspekter. Byggnaderna
har fotodokumenterats och enkäter har skickats till fastighetsägarna för att få in kompletterande
uppgifter om husets historia och byggnadsteknik. Kunskap har även inhämtats från intervjuer med
ortsbor, litteratur, äldre kartor och äldre fotografier/vykort.
Utöver ovanstående är en oerhört viktig informationskälla det arbete som genomförs av ideella krafter. Bland annat har Hunnebostrands bildarkiv dokumenterat större delen av husen i Hunnebostrand
och där tagit fram vilka som varit boende i husen. Deras samling med äldre fotografier och samlade
kunskap om Hunnebostrands historia är ovärderligt.
Informationen om byggnaderna har samlats i rapporten. Beskrivningarna är upplagda efter en tänkt
vandring med början längst nordost/norrut.
Värdering
Utöver dokumentationen har husen klassats utifrån kulturhistoriska värderingar (se nedan). Värderingen av respektive hus har förtydligats genom en motivering och specifika värden att bevara. Kulturhistoriska värden kan utgöras av detaljer såsom välbevarade dekorationer, originalfönster el.dyl,
såväl som mer allmänna såsom husens proportioner och utformning.
Vid klassning av byggnaderna har använts tre klasser samt mellanklasser (I-II, II-III). Klass I är den
högsta klassen. Klassningen är en rekommendation som kan ligga till grund för q-märkning i en
framtida detaljplan, alternativt områdesbestämmelser.
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer
En viktig skyddsmöjlighet för bebyggelseområden avser miljön som helhet och är oberoende av
enskilda byggnaders värde (PBL (1987:10) 8kap 6§ pkt 1-3).
Helhetsmiljöer enligt PBL (1987:10) 8kap 6§ pkt 2, 3 hävdas inom tätort i detaljplan med skyddsbestämmelser (q-märkning).
Helhetsmiljöer på landsbygden kan hävdas genom inrättande av sk områdesbestämmelser med
utökad bygglovplikt enligt PBL (1987:10) 8kap 6§ pkt 1.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader
KLASS I - Mest bevarandevärda
Alla klass I -byggnader är kulturhistoriskt särskilt välbevarade hus, som är synnerligen goda representanter vad gäller gångna tiders byggnadskultur och som på ett bra sätt speglar sociala förutsättningar, näringsfång mm i trakten.
Byggnader som bedömts som mest bevarandevärda får inte förvanskas. Deras exteriör ska bibehållas
och får därför enbart restaureras. En vårdplan bör upprättas i samråd med fastighetsägaren. Klassningen ”mest bevarandevärda” är en värdering som gjorts i denna inventering och skall ses som
ett förslag. Länsstyrelsen kan besluta om byggnadsminnesförklaring av en enskild byggnad eller
byggnadsmiljö enligt lagen om kulturminnen (SFS 1998:950). Ett skydd med motsvarande det som
byggnadsminnesförklaring ger kan även tillskapas genom planbestämmelser i detaljplan. För båda
skyddsformerna krävs samsyn mellan fastighetsägare och berörd myndighet i frågan.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
I övrigt gäller PBL (1987:10) 3kap §12:
Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst
närlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvan
skas.
KLASS II -Särskilt värdefulla byggnader
Alla klass II-byggnader skall vid byggnadslovsprövning anses vara sådana särskilt värdefulla byggnader, som avses i PBL (1987:10) 3 kap §12 enligt ovan och får inte förvanskas.
KLASS III - Övriga värdefulla byggnader
Klass III-byggnader visar goda exempel på kulturhistoriskt intressanta hus; skall vid bygglovsprövning av till- och ombyggnader m.m uppfylla varsamhetskravet, som avses i PBL (1987:10) 3 kap
§10, så att byggnadens särdrag beaktas:
Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. (PBL (1987:10) 3kap §10)
För alla byggnader gäller underhållskravet enligt PBL (1987:10) 3kap §13 och att bevarandet i
första hand ska ske på grund av fastighetsägarens kunskap och intresse.
För nya hus eller hus som är ombyggda i sen tid är det viktigt att undvika sådana förändringar som
ger konsekvenser på samhällets helhetsintryck och förtar upplevelsen av de många alltjämt välbevarade husen.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 Ellene 48:1
Stigbergsliden 2
Byggår: 1895
Historia: Huset byggdes av Carl Otto Mattsson. Han var son
till handlanden Carl Mattsson som ägde Mattsegården. Postkontoret var inrymt i ett särskilt rum i ett av Mattsegårdens magasin
och Carl Otto var Hunnebostrands förste postföreståndare. Han
ägde även ett stenhuggeri, startat 1903. Stenfirman hade sitt
kontor i huset på Stigbergsliden 2. 1920 köptes huset av skepparen Johannes Johansson som lät hyra ut huset till flera olika
familjer. Johannes ägde galeasen Imanuel tillsammans med
Rolf Wingård.
Huset renoverades/byggdes till 2009. Enligt det äldre fotot
nedan, från omkring år 1910, satt det tidigare ett tvåluftsfönster
i trapphuset åt norr. Ett tvåluftsfönster, som tidigare satt höger
om glasverandan, har också tagits bort. Sannolikt har även ett
fönster tagits bort på södra fasaden. Fönstren var tidigare något
högre och hade korspost på nedre plan. På vindsvåningen satt
tvåluftsfönster åt väster. Glasverandans fasad var tidigare liggande och på taket låg slätplåt. Pardörrarnas översta spegel var
inte glasförsedd. På taket låg enkupiga lertegelpannor. Det finns
även en bild från 1960-talet då man kan se att huset var klätt
med asbestcementplattor, fönstren var ospröjsade tvåluftsfönster. Glasverandans fönster var likadana som idag.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd källare. Huset
har en stomme av liggande plank på en grund av kvaderhuggen
granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerad
åslist. Fönstren är nya, sidohängda, kopplade mestadels treluftsfönster. Huset har toppformade gavelsidofönster åt väster samt
på trapphuset åt öster. Det sitter även tvåluftsfönster i källaren.
Fönsteromfattningarna är profilerade och understycket har en
rundbågefris. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler.
Fönsteromfattningarna och bågarna är vita. På taket ligger betongpannor. På söder takfall finns ett taklyft. Åt norr har huset
en glasveranda med sirligt spröjsade fönster och en pardörr med
speglar. På verandans tak ligger korrugerad svart plåt.
Huset omges av en trädgård som avgränsas mot Stigbergsliden
med ett vitt spjälstaket samt häck.
Värde att bevara: Glasverandan, fönsteromfattningarna.
Motivering: Huset är det är ett av flera äldre karaktärsskapande
byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt
värde för Stigbergsliden och Norra Strandgatan.
Kulturhistorisk bedömning: Klass II-III
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Ellene 63:1
Norra Strandgatan 18
Byggår: 1886
Historia: Huset byggdes för fiskaren Carl Persson ‘Päre-Kalle’
och hustrun Celina Emanuelsdotter från Köpmansgatan 9. En
av sönerna till paret, Nicanor ‘Kanor’ övertog sedan huset efter
föräldrarna. Han arbetade som lastbilschaufför.
Huset renoverades troligtvis på 1940-talet. På en bild från 1950talets början kan man se att huset hade ospröjsade tvåluftsfönster. Vid något tillfälle efter 1940-talet har huset höjts. Före
dess hade huset triangulära gavelsidofönster även på västra
gaveln.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med en putsad grund. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerad åslist. Utmed långsidorna avslutas panelen uppåt mot en
bred bräda. Fönstren är nya, vita, sidohängda, kopplade tvåluftsfönster med spröjs. Fönsteromfattningarna är vita och profilerade. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Huset har
triangulära gavelsidofönster åt öster och höga gavelsidofönster
åt väster. Huset har ett tillbyggt trapphus med sadeltak samt
en mindre tillbyggnad i samband med trapphuset åt trädgården
i söder. Den tillbyggnaden fanns med redan på 1950-talet. På
taket ligger tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är vita, enkla och
oprofilerade. Huset omges av en trädgård som avgränsas av en
häck.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönstrens
utformning och placering.
Motivering: Huset är relativt välbevarat och är ett av flera äldre
karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Norra Strandgatan.
Kulturhistorisk bedömning: Klass II
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 Ellene 66:1
Norra Strandgatan 16
Byggår: 1850
Historia: Huset byggdes för fiskaren och skepparen Niclas
Johannesson som gifte sig samma år med Lovisa Petersdotter.
1875 togs huset över av äldste sonen Alfred som var skeppare.
Han gifte sig för andra gången 1886 med Katarina Andersdotter från Svenneby. Alfred dog 1929 och Katarina 1950. Näste
ägare var ‘Tar-Olle’ eller ‘Skomager-Olle’ Hansson och hans
fru Rut.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd med källare. Grunden är putsad och målad blå. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad åslist.
Fönstren är sidohängda, kopplade tvåluftsfönster med spröjsar.
Bågarna är vita. Åt öster har fönsteromfattningarnas sidostycken kannelyrer och över- och understyckena är profilerade.
Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna
är målade blå och konsolerna är vita. Fönsteromfattningarna
åt norr är enkla och oprofilerade. Entrén går via en tillbyggd
förstu utmed husets norra sida med en lägre pardörr med fiskbenspanel. Pardörren är blåmålad. På taket ligger tvåkupigt
lertegel. Taköverhänget är litet. Vindskivorna är vita och profilerade.
Huset omges av en trädgård avgränsad mot vägen med ett
blåmålat spjälstaket och en hög häck.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönsterutformning och placering, fönsteromfattningarna, avsaknad av
glasveranda, de rena takfallen, det lilla taköverhänget.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre
karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Norra Strandgatan. Huset är ett mycket
bra exempel på den typiska byggnadsstilen för enklare bostäder
från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:2 - ‘Plan’
Norra Strandgatan 2
Byggår: 1836
Historia: Huset byggdes åt fiskaren och fd drängen Petter Larsson och hans hustru Anna från grannhuset Bäckliden 4+ (numera rivet). Mina (Wilhelmina) var gift med en av Petter och
Annas söner, Carl som hade tagit över huset 1874.
Entrén till huset låg tidigare mot Torggatan i en tillbyggd
förstu. Den revs när gatan behövde breddas. Gavelsidofönstren
var tidigare kvadratiska med fyrdelade bågar.
Huset har en grund av kvaderhuggen sten vilket talar för att
man vid något tillfälle grävt ut för källaren och gjort ny grund
eftersom huggen sten inte började användas i Bohuslän förrän
vid stenindustriepoken från ca 1870-tal.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel
bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre åslist åt
väster och ny åslist åt söder. Åt norr sitter äldre bred lockpanel.
Panelen avslutad uppåt mot en profilerad list. Fönstren är nya,
vita, kopplade, sidohängda två- och treluftsfönster med spröjsar.
Fönsteromfattningarna är vita, enkla och oprofilerade. Åt väster
sitter rektangulära gavelsidofönster samt ett mindre rektangulärt nockfönster med två rutor i vart fönster. Åt öster är huset
tillbyggt med en länga som avslutas med en mindre byggnad
med sadeltak. På taket ligger enkupigt lertegel. Vindskivorna är
vita och profilerade. Taköverhänget är litet. Huset har en liten
trädgård åt norr som är avgränsad mot gatorna med vitmålat
spjälstaket. Fastigheten ligger tätt utmed Torggatan.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de rena takfallen, fönstrens utformning och placering, de rena linjerna.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Norra Strandgatan. Huset är ett bra
exempel på den typiska byggnadsstilen från första hälften av
1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 Hunnebo 1:6
Torggatan 4
Byggår: Ca 1856
Tidigare husnummer: nr 52 (år 1859-1896), nr 4 (år 1896-).
Historia: Ägare mellan åren 1860-1890 var fiskaren Lorentz
August Petersson. I huset bodde han med sin hustru Helena
Sofia Dahlin och deras nio barn. 1904 tog yngste sonen Karl
August Lorentsson över faderns hus. Huset är numera fritidsbostad.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med dubbel bredd på en
grund av tuktad fältsten. Fasaden är klädd med äldre locklistpanel med dels profilerad åslist och bred oprofilerad locklist.
Panelen avslutas uppåt mot en profilerad list. Hörnbräderna är
dekorativt avfasade. Fönstren är kopplade, sidohängda två- och
treluftsfönster med spröjsar, sex rutor i varje båge. Ej originalfönster. Det sitter rektangulära gavelsidofönster åt öster
såväl som åt väster. Bågarna är vitmålade. Fönsteromfattningarnas över och nederstycke är profilerade, sidostyckena är
oprofilerade. Understycket har en rundbågefris nedtill och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. På taket ligger nytt
enkupigt lertegel. Taket har ett mycket litet överhäng. Vindskivorna är vita och profilerade. Entrén går via en enkeldörr i
en tillbyggd förstu på husets södra sida. Huset omgärdas av en
trädgård som avgränsas mot Torggatan och grannfastigheterna
med ett spjälstaket.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, takets lilla
överhäng, fönstrens utformning, fönsteromfattningarna, fasadpanelen, de rena takfallen, avsaknad av glasveranda och altan.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Torggatan. Huset är ett bra exempel på
den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:14
Seglaregatan 1A
Byggår: Troligen 1872
Tidigare husnummer: nr 77 (år 1859-1896), nr 12 (år 1896-)
Historia: Huset ägdes åren 1870-1910 av Johan Samuelsson
som kallades för ‘Stockebun’ (dvs Stocke-bo. Han var född i
Morlanda församling, troligtvis på Stocken). 7 barn föddes i
huset. En av sönerna, Arvid, kallades för “Tjomo” och var en
känd profil i samhället. Huset har sedan 1952 fungerat som fritidsbostad.
Beskrivning: Mindre bostadshus i 1½plan i enkel bredd med
tillbyggt snedtäcka. Grunden består av tuktad fältsten, delvis
putsad. Fasaden är klädd med rödmålad locklistpanel. Såväl
åslist, enkel list och rundad bred samt smal list finns representerad. Fönstren är vita, kopplade, sidohängda, tvåluftsfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna är profilerade
och överstycket har figursågade konsoler. Omfattningarna är
vita. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet.
Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Entrén ligger på
husets södra fasad och består av en blåmålad enkeldörr med
ett utskjutande tak över. Det finns källare under delar av huset.
Källardörren är blåmålad.
Huset rymmer ett rum och kök på bottenplan samt badrum och
tvättstuga i skjulet. Vinden är inredd med två sovrum.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönsterutformningen och placeringen, det lilla taköverhänget.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för området mellan Torggatan och Södra
Strandgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 Hunnebo 1:26
Seglaregatan 7
Byggår: Omkring 1888
Tidigare husnummer: nr 91 (år 1859-1896), nr 24 (år 1896-)
Historia: Huset ägdes 1890-1910 av fiskaren Carl Leonard
Samuelsson. I början av 1980-talet började huset användas som
fritidsbostad. På fastigheten finns också ett förråd, byggt år
2000.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare.
Huset har timmerstomme på en grund av kvaderhuggen granit.
Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad
åslist. Fasadpanelen avslutas uppåt mot en profilerad list. Fönstren är mestadels äldre, sidohängda tvåluftsfönster med enkelglas. Åt söder sitter sidohängda, kopplade, ospröjsade tvåluftsfönster. På västra gaveln sitter rektangulära gavelsidofönster
med spröjsar samt ett triangulärt nockfönster med spröjsar.
Fönsteromfattningarna kring de äldsta fönstren är profilerade
och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omkring de
nyare, kopplade fönstren sitter enkla, oprofilerade foder. Fönsterbågarna är grönmålade och omfattningarna är ljust grå. Entrén omges av en förstukvist med sirliga lövsågerier.
På taket ligger röda betongpannor. I taköverhänget sitter pärlspont.
Förråden ligger söder om bostadshuset på andra sidan stigen
upp till husen ovanför. Det är byggt med regelstomme. Fasaden
är klädd med vit locklistpanel och på taket ligger tvåkupigt lertegel.
Värde att bevara: De äldsta fönstren, fönsterplaceringen, fönsteromfattningarna, förstukvisten med dess lövsågerier, husets
volym och proportioner.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för området mellan Torggatan och Södra
Strandgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen för välbärgade från 1880-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:27
Seglaregatan 6
Byggår: 1880-talet
Tidigare husnummer: nr 51 (år 1859-1896), nr 25 (år 1896-)
Historia: Mellan åren 1860-1880 ägdes huset av fiskare Carl
August Olsson, men hyrdes troligtvis ut till att börja med. Huset
byggdes till 1946. Enligt fastighetskarta från 1949 fanns det vid
tillfället ett uthus utmed södra tomtgränsen, under berget. Huset
köptes 1935 av stenhuggare Karl Wilhelm Andersson, kallad
Karl Theg, född 1882 och hans hustru Hilda Davida född 1879.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme på dubbel bredd. Grunden består av kvaderhugen granit. Fasaden är
klädd med ljusrosa locklistpanel med enkel, oprofilerade locklist. Panelen avslutas uppåt mot en slät bred bräda, troligtvis har
huset vid något tillfälle höjts. Fönstren är mestadels kopplade,
låga, tvåluftsfönster både med och utan spröjsar. Fönstren är
vita. Fodren är enkla och oprofilerade och målade mörkblå. På
taket ligger tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är enkla, oprofilerade och mörkblå. Entrén ligger åt trädgården, mot söder och
går via en tillbyggd förstu med profilerad, blåmålad dörr. Åt
öster är en sk snedtäcka tillbyggd. Trädgården ligger åt söder
tätt intill berget och delvis stenlagd.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, dess småskalighet och rena detaljer.
Motivering: Huset är till viss del välbevarat och är ett av flera
äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand. Huset har
ett stort miljömässigt värde för området mellan Torggatan och
Södra Strandgatan. Huset är ett bra exempel på en enkla bostad
i slutet av av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass II
10
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 11
Hunnebo 1:29
Södra Strandgatan 5A
Byggår: 1857
Tidigare husnummer: nr 8 (år 1859-1896), nr 27 (år 1896-)
Historia: Huset ägdes till att börja med av Anders Bengtsson
och hans hustru Beata och i huset växte deras åtta barn upp.
Huset går under benämningen ‘Svarta Almas’ efter en dotter till
Anders och Beata. Nuvarande ägare tog över huset 1967 för att
använda huset som fritidsbostad. 1998 blev ägarna permanent
bosatta i huset. Vid fotodokumentation 2005 var huset gult. Till
fastigheten hör en sjöbod.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med timmerstomme på en grund av kvaderhuggen sten. Fasaden är klädd
med vit locklistpanel med äldre rundad locklist. Fönstren är
helt nya (nyligen insatta) med undantag av kopplade fönster
på husets östra fasad. De nya fönstren är sidohängda, kopplade
tvåluftsfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna har delvis bytts ut i samband med fönsterbytet men
i likadant utförande som tidigare. Såväl fönster som omfattningar är vita. Entrén går via en tillbyggd förstu. På taket ligger
tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det lilla
taköverhänget, fönsterutformning, omfattningar och fönstersättning, de rena takfallen, husets enkla utformning.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera
äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har
ett stort miljömässigt värde för Södra Strandgatan. Ingår i en
kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Husen till höger i bilden är 1:29, 1:30 och
1:350
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:30
Södra Strandgatan 7
Byggår: Troligen 1828
Tidigare husnummer: nr 19 (år 1859-1896), nr 28 (år 1896-)
Historia: Enligt mantalslängden ägdes huset 1828-1880 av Lars
Johansson (från 1853 tar han namnet Waller). Huset används
idag som fritidsbostad.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd. Huset står på en grund av råhuggen granit. Fasaden
är klädd med blå locklistpanel med fallande bredd och locklist
av olika ålder, dels rundad, dels enkel och oprofilerad. Fönstren
är kopplade tvåluftsfönster med spröjs. Fönsteromfattningarna
är enkla och oprofilerade. Såväl fönster som omfattningarna är
vita. Huset har en utdragen frontespis över entrén åt söder samt
en förlängning åt öster. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taket
har ett litet överhäng. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Huset har en liten trädgård åt öster, annars omringas det
av stigar och Södra strandgatan.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det lilla
taköverhänget och de rena takfallen, fönstrens utformning och
placering, husets enkla utformning.
Motivering: Huset är, trots tillbyggnader, mycket välbevarat
och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i
Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Södra
Strandgatan. Ingår i en kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen
från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
12
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 13
Hunnebo 1:350
Södra Strandgatan 9A
Byggår: trol 1795
Tidigare husnummer: nr 27 (år 1859-1896), nr 29 (år 1896-)
Historia: Husets förste ägare var Erland Henriksson, inflyttad
1795 från Ellene. 1837 tar sonen Erland Erlandsson över huset.
Huset är känt som Berglunds efter boende i huset i början av
1900-talet. Huset används som fritidsbostad från 1997.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel
bredd på en grund av tuktad fältsten. Fasad är klädd med ljusgul
äldre locklistpanel i fallande bredd. Locklisten består både av
äldre rundad samt enkel, oprofilerad locklist. Fönstren är kopplade, ospröjsade tvåluftsfönster och fönsteromfattningarnas
över- och understycken är profilerade. Huset har två entréer,
en på var långsida. Åt öster har huset fått en relativt nyligen
renoverad tillbyggnad med balkong över. På taket ligger nytt
tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är vita och profilerade. Taket
har ett litet överhäng. Till huset hör endast en liten stenbelagd
trädgård norr om huset.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fasadpanelen, husets enkla utformning, det lilla taköverhänget och de
rena takfallen.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera
äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har
ett stort miljömässigt värde för Södra Strandgatan. Ingår i en
kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:61
Södra Strandgatan 9B
Byggår: Troligen tidigt 1800-tal.
Tidigare husnummer: nr 37 (år 1859-1896), nr 58 (år 1896-)
Historia: Ägare enligt mantalslängderna var under åren 18281837, Anders Eriksson. Huset går under benämningen “Kaptens
Johan”, son till Alexander Andersson, ägare 1870-1910.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med en
grund av tuktad fältsten. Fasaden är klädd med ljusgul (rödaktigt) nyare locklistpanel med profilerad åslist. Fönstren åt
väster och söder, är vintertid täckta med korrugerad plast för
att skydda. Fönstren är kopplade tvåluftsfönster med spröjs,
blåmålade. Fodren är enkla och oprofilerade. Entrén går via en
pardörr i en mindre tillbyggnad utmed husets södra sida. Det
finns även en entrédörr åt norr under en tillbyggnad mot berget
med balkong ovanpå. På taket ligger nytt tvåkupigt lertegel.
Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Taket har ett litet
överhäng.
Värde att bevara: Huset volym och proportioner, fönstrens utformning och placering, husets rena linjer, det lilla taköverhänget.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera
äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har
ett stort miljömässigt värde för området. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
14
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 15
Hunnebo 1:50
Västanvindsgatan 7
Byggår: Före år 1896, troligen år 1894
Tidigare husnummer: nr 47 (år 1896-)
Historia: Husets förste ägare var Oskar Dicksson som 1906
flyttade till Skottland. Huset har bl a bebotts av “Bagar-Mari”,
Maria Andersdotter Plate (f. 1879) som bakade åt andra men
kunden fick själv stå för ingredienserna. Huset har nyligen
målats blått, tidigare var det ljusgrönt. Huset fungerar sedan
1974 som fritidsbostad.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden
är klädd med liggande samt stående ljusblå fasspont med profilerad vit gördelgesims emellan. Fönstren är mestadels äldre
fönster med enkelglas men även kopplade fönster finns. De
är alla spröjsade tvåluftsfönster. Fönsteromfattningarna är
profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler.
Såväl fönster som omfattningar är vita. Åt väster sitter triangulära gavelsidofönster med spröjs. Åt öster sitter rektangulära
spröjsade gavelsidofönster. Entrén går via en pardörr med övre
spegelparet glasat, i trapphuset. Åt söder är en takkupa gjord
med tre mindre fönster. På taket ligger nytt enkupigt lertegel.
Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Huset är omgivet
av en trädgård som är avgränsad mot grannfastigheterna och
vägen med vitmålat spjälstaket.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de äldre fönstren, fönsterutformningen och placeringen, gavelsidofönstren,
fasadpanelen, trapphuset, pardörren.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre
karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Västanvindsgatan. Huset är, trots det
tillagda taklyftet åt söder, ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från slutet av 1800-talet - början av 1900-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
16
Hunnebo 1:234
Östanvindsgatan 1
Byggår: 1912 (lagfart 1905)
Tidigare husnummer: nr 335
Historia: Stenarbetaren Magnus Andersson och hans hustru
Agnes Carlsdotter lät bygga huset. Magnus kallades för “FygAndersson” och var aktiv sjöfågeljägare. Hans hustru hette Agnes Carlsdotter och kallades “Fyg-Agnes”. På västra gaveln satt
tidigare ett korspostfönster där det idag sitter ett treluftsfönster.
I trapphuset på husets östra sida satt tidigare mindre fönster på
varje sida. Vid fotodokumentation 2003 var en del foder samt
gördelgesimsen blåmålad. Huset fungerar som fritidsbostad sedan 1960.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare.
Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är
klädd med dels stående, dels liggande spontad fasspont. Även
stående fasspont på det tillbyggda trapphuset. Gördelgesimsen
mellan den stående och liggande panelen är profilerad. Fönstren
är såväl kopplade korspostfönster som äldre korspostfönster
med enkelglas. Fönstren är vitmålade. Fönsteromfattningarna är
vita och profilerade. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. I båda gavlarna sitter spetsiga gavelsidofönster. I källaren
sitter nya ospröjsade tvåluftsfönster. under taköverhänget sitter
sidliggare med tre rutor i varje. På taket ligger äldre betongpannor. På trapphuset ligger svart tjärpapp. Vindskivorna är vita,
enkla och oprofilerade. Entrén går via trapphuset och via en
modern dörr med speglar där översta spegeln är glasad. Ovanför
dörren sitter ett nytt fönster med äldre utformning.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de äldre
fönstren, fönstrens utformning och placering, fönsteromfattningarna, trapphuset, fasadpanelen.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort
miljömässigt värde för Östanvindsgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början av 1900-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Östanvindsgatan 1 åt väster. Fotograferat
från Sunnanvindsgatan. Källa: Hunnebostrands bildarkiv
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 17
Hunnebo 1:136
Matrosvägen 5
Byggår: 1901 (lagfart) 1902 (inflyttningsklart)
Tidigare husnummer: nr 348
Historia: Huset byggdes av fiskaren Carl Mattsson ‘Stätte-Carl’
som kom från Hunnebovägen 5. Han gifte sig 1902 med Amanda Karlsdotter. ‘Stätte-Carl’ ägde jakten ‘Delfin’ tillsammans
med sin bror Olén på Hunnebovägen 8B. 1971 köptes huset av
nuvarande ägare och började brukas som fritidsbostad. Huset
renoverades varsamt på 1970-talet, då man t ex förstorade man
gavelsidofönstren åt väster.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare.
Huset har en stomme av timmer på en grund av kvaderhuggen
granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad åslist. Fönstren är äldre, sidohängda tvåluftsfönster med
enkelglas. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket
bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna är målade
gröna och bågarna är vita. Fönstren i trapphuset är enluftsbågar
med T-formade spröjs. I sydöstra gaveln sitter rektangulära gavelsidofönster med spröjs. I nordvästra gaveln sitter det specialgjorda triangulära gavelsidofönster. Med hjälp av olika färg har
man fått effekten av att det sitter mindre gavelsidofönster men i
själva verket sitter det större triangulära fönster. Entrén går via
trapphuset och en pardörr med speglar där översta är glasade.
På taket ligger tvåkupiga pannor. Vindskivorna är vitmålade
och profilerade.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönstren,
fönsteromfattningarna och fönstersättningen, trapphuset.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre
karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett
stort miljömässigt värde för Matrosgatan och området vid Sörstranné. Huset är ett mycket bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början av 1900-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Från vänster: Matrosvägen 1,3 och 5. foto
taget på 1950-talet. Källa: Hunnebostrands
bildarkiv
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:423
Styrmansgatan 5
Byggår: 1912
Tidigare husnummer: nr 381
Historia: Fiskaren och stenhuggaren Gabriel Karlsson och hans
hustru Anna, född Jakobsson lät bygga huset och det var inflyttningsklart 1912, samma år som de gifte sig. Paret hyrde ut
rum till ett flertal olika hyresgäster under de år de ägde huset.
1964 köptes huset av nuvarande ägare som använder huset som
fritidsbostad.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden
är klädd med ljusgrå locklistpanel med äldre profilerad åslist
nedtill och liggande fasspont upptill. Gördelgesimsen däremellan är profilerad. Fönstren är mestadels korspostfönster med
enkelglas. De är vitmålade. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. I gavlarna sitter spetsiga gavelsidofönster med spröjsar samt mindre
triangulära nockfönster. I källaren sitter mindre korspostfönster.
och under taköverhänget sitter sidliggare. Entrén som är i den
tillbyggda glasveranda går via en hög granittrappa och en glasad pardörr. Fönstren i glasverandan är sirligt spröjsade och har
färgade glasrutor. Verandan har ett frontpulpettak, belagt med
röd tjärpapp samt figursågad takfotsbräda.
På husets tak ligger enkupigt lertegel och det har figursågade
taktassar. Taköverhänget är inklätt med pärlspont. Vindskivorna
är vita och profilerade.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, husets hela
utformning såsom fasadpanelen, fönstren, verandan, pardörrarna, granitgrunden.
Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre
karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett
mycket stort miljömässigt värde för Styrmansgatan. Huset är ett
mycket bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början
av 1900-talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
18
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 19
Hunnebo 1:94
Södra Strandgatan 31
Byggår: 1847
Tidigare husnummer: nr 41 (år 1859-1896), nr 91 (år 1896-)
Historia: Huset kallas för ‘Solbräckehuset’. Huset byggdes av
handlanden Carl Mattsson som enligt sin dagbok köpte virke
till huset i Kville. Enligt uppgift skulle huset efterlikna en herrgårdsbyggnad i Tossene. Carl Mattsson flyttade 1859 med sin
familj, hustrun Petronella, född Stenström, samt fyra barn till
Mattsegår´n i Nordstrané. Åt söder fanns tidigare en släpkupa
istället för den nuvarande kupan med sadeltak. Verandan har
vid något tillfälle gjorts större. Utvändiga detaljer har tidigare
varit gröna. Rödfärgade delar har hittats i fasaden. På fastigheten finns också ett uthus som tidigare rymde utedass och förråd.
Det fanns en ingång till köket på baksidan av huset som användes. Den främre ingången gick till ‘stôvva’. Till huset hörde
tidigare en sjöbod på St Görans ö, vid Pålvirket. Sjöboden flyttades ca 1920 till en tomt söder om Mellankajen (ägs idag av
annan ägare). Ytterliggare en sjöbodstomt som hörde till huset
låg på Fiskholmen.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare.
Huset har timmerstomme på en grund av putsad och målad
fältsten. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerade
åslist åt söder samt rundad, oprofilerad locklist på övriga fasader. Fasadpanelen avslutas uppåt mot en profilerad list. De äldre
fönster som är kvar är sidohängda tvåluftsfönster med spröjs. Åt
söder och delvis åt öster har man satt in nya fönster i likadant
utförande som de äldre. De äldre fönstren är blåmålade, de nya
är vita. Fönsteromfattningarna är enkla och endast understycket
är profilerat. Åt öster har vissa fönster rundbågefris nedtill. Omfattningarna är vita. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet. På södra takfallet är en takkupa tillbyggd. Entrén
går via en förstukvist prydd med sirliga lövsågerier. Entrédörren är en blåmålad pardörr med speglar nedtill och glasade
spröjsade speglar upptill. Omfattningarna kring dörren är enkla
och oprofilerade.
Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det brutna taket, fönstren utformning, verandan, pardörren, det lilla taköverhänget.
Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett mycket
stort miljömässigt värde för Hällà i Sörstrané. Huset är ett bra
exempel på en typiska byggnadsstil från första hälften av 1800talet.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II
Källa: Hunnebostrands bildarkiv
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
Hunnebo 1:228
Lahällevägen 6
Byggår: 1906
Historia: Huset byggdes av stenhuggaren Olof Svensson och
beboddes av hans stora familj med totalt 11 barn. Olof dog redan 1911 och hans hustru Ida hyrde ut huset från 1922 då hon
flyttade till Trollhättan. Sedan 1997 fungerar huset som fritidsbostad.
Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med hög källarvåning. Fasaden är klädd med storgatsten och grunden består av kvaderhuggen granit. Fönstren är mestadels sidohängda, kopplade korspostfönster, men det finns även något yngre ospröjsade tvåluftsfönster. Fönsterbågarna är vitmålade och karmarna grönmålade.
Omkring fönstren sitter släthuggen granit. På taket ligger sk
norsketegel, en tegelpannetyp som är flatare än det vanligare
enkupiga teglet.
Värde att bevara: Den synliga granitstommen och grunden,
korspostfönstren, husets volym och proportioner.
Motivering: Huset tillhör den lilla grupp av hus i Bohuslän där
även väggarna är byggda av granitblock. Ett fint exempel på
udda hus, byggda av stenhuggare under stenindustriepoken.
Kulturhistorisk bedömning: Klass I
Foto: Hunnebostrands bildarkiv
20
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 21
ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER
Värna gatumiljön
Såväl gatubeläggning, trädgårdar, stödmurar, staket och synliga berghällar bidrar till samhällets karaktär. Därför är det av betydelse att visa hänsyn till platsens förutsättningar, att undvika utfyllningar
och bortsprängning av hällar.
Se huset
Byggnader har alltid förändrats och utvecklats utifrån förändrade behov, förutsättningar och trender.
Vid om- och tillbyggnader är det dock viktigt att få grepp om husets ursprungliga form men även
hur det har förändrats genom tiderna och vad dess uttryck är idag. Lär känna huset, vilka grunddrag
har det? Är det ett hus med enkel utformning, rena linjer och takfall eller är det byggt med detaljrikedom, verandor och frontespiser. Olika tidsperioder har haft olika stilideal. Före 1880-talet och
efter 1920-talet var det rena linjer som gällde, däremellan hade den sk schweizerstilen med lövsågerier, snickarglädje sin storhetstid. Alla stilar har sina renässanser och återkommer med jämna mellanrum. Det är därför lätt att fastna även i dagens trender, estetiska ideal och att vilja anpassa husen
till dessa.
Värna originalet
Fasad och snickerier
Den äldre husfasaden och dess detaljer är svåra att återskapa. Paneltypen, locklistens form, klädselbrädornas bredd m m bidrar till stor del till det enskilda husets genuina intrycket. Finns det skador
behöver sannolikt inte hela fasaden bytas. På många äldre husfasader kan man utläsa skeden av
reparationer och om- och tillbyggnader genom små variationer i panelen. Den äldre fasadklädseln
är därutöver ofta utförd av bra virke. Panelerna har varierat under olika tidsepoker. Locklistpanelen
är starkt dominerande men finns i olika utföranden. Den vanligaste idag är åslisten och denna var
vanlig även på hus byggda före 1920. Variationer i underbrädornas bredd liksom på listens bredd är
ett vanligt kännemärke för de äldre husen och bidrar till liv i fasaden. Hus byggda under 1800-talets
mitt hade vanligen bredare locklist med en dubbel karnisprofil. På 1930-40talen var det vanligt med
en svagt välvd översida. Senare har det varit vanligt att klä uthus, men även bostadshus, med locklistpanel med slätsågad list. Man bör som med mycket annat se till husets ursprungstid för att se vad
som passar bäst på just det huset. Varje samhälle har ofta några unika detaljer, oftast utformningen
av fodren och vindskivorna. Detta kommer sig av att de lokala verksamma snickarna gärna ville
sätta sin egen personliga prägel.
Färgsättning
Det är svårt att ge generella rekommendationer om färgsättning. Det är inte så enkelt som att alla hus
var vita eller röda och då är det det som gäller. Samhällena har, vad gäller färgsättning, haft en stor
variation på kulörer men inom vissa givna ramar. De vid tiden för bygget tillgängliga pigmenten gav
en begränsning som gjorde att kulörerna i de flesta fall var i harmoni. Äger man ett äldre hus och vill
vara helt säker på husets tidigare kulörer kan man göra en färganalys och på så sätt få lite vägledning
i hur huset kan färgsättas.
Fönster
Ett fönsterbyte kan påverka ett hus uttryck markant då äldre fönsters profileringar samt ojämna
glas bidrar till ett skuggspel som nya fönster och plana glas inte ger. Det är också sällan det lönar
sig energimässigt att byta, trots många fönstertillverkares råd. Äldre bågar med enkelglas och lösa
innanfönster har energivärden jämförbara med ett nytt isolerglasfönster. Fram till omkring 1940-
Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011
22
talet var fönstrens material och konstruktion generellt av mycket god kvalitet. Material till karm
och bågar valdes ut noga och bestod av kärnfura med särskilt höga halter av kåda och hartser, vilka
har hög motståndskraft mot röta. Det traditionella fönsterhantverket gav fönster som med hjälp av
någorlunda okomplicerat underhåll fick närmast obegränsad livslängd. Lite omtanke om ett äldre
1800-talsfönster som till ytan ser rent bedrövligt ut kan därför enkelt öka livslängden. Äldre fönster
kan bli som nya om man anlitar seriösa fönsterhantverkare och väljer man ändå att byta fönstren så
välj ett mindre snickeri som kan utföra de nya fönstren helt i enlighet med de äldre. I äldre fönster
var bågarna smala och fabriksmässigt tillverkade standardfönster har ofta såväl bredare som tjockare
bågstycken. Väljer du ändå att sätta in nya fönster, se över proportionerna så att fönstren blir rätta i
sina proportioner, såväl fönstren som helhet som rutorna. Välj sidohängda fönster med fasta spröjsar
och fast mittpost.
Takbeläggning
Teglet som takbeläggningsmaterial fick genomslagskraft under 1800-talet hos allmänheten. Enkupigt tegel var då det vanliga fram till 1920-talet då tvåkupiga pannor blev allt vanligare. Det har
även förekommit andra beläggningar såsom t ex falsad plåt (framförallt på större byggnader och i
städerna), eternit och tjärpapp. Betongpannor har, i mycket sparsam omfattning, funnits under hela
1900-talet och idag finns även tegelimiterande plåt.
På hus äldre än 1920 bör det ligga röda enkupiga tegelpannor. Äldre lertegel bör bevaras och om så
behövs ersättas med nytt lertegel. Man kan också samla de gamla som fortfarande fungerar på ena
takfallet och lägga nytt på andra. Betong och tegelimiterat plåttak ska helst undvikas i äldre miljöer.
Grundmuren
Hur och med vad grundmuren är murad säger oerhört mycket om husets historia då det är det som
minst har förändrats på ett hus. Hus från första hälften av 1800-talet är oftast murad med fältsten.
Senare under 1800-talet när stenindustrin startade uppfördes stenmurarna med huggna granitblock.
Har huset en grund av betong är det byggt under andra hälften av 1900-talet.
Miljöaspekter
Byggnadssektorn är en av de sektorer i samhället som kräver mest energi i produktion, transporter
och avfall. För att minska koldioxidutsläpp och energiåtgång behöver man inom detta område göra
ett flertal miljöbesparande åtgärder. Visst är det viktigt att minska uppvärmningskostnader men nog
så viktigt är det att försöka se till det man har. Byggmaterial kan återanvändas. Äldre material kan
med rätt underhåll hålla några årtionden till.