1. No category

LRF Mälardalens regionstämma
Kompassen konferens Enköping 13 mars 2015
Stämmohandlingar
LANTBRUKARNAS REGIONFÖRBUND
i Mälardalen
FÖREDRAGNINGSLISTA
2015-03-13
Ordinarie årsstämma med Lantbrukarnas Regionförbund i Mälardalen fredagen
den 13 mars kl. 09.30 Kompassen, Kaptensgatan 4, Enköping
1.
Stämman öppnas
2.
Val av stämmans presidium: ordförande och vice ordförande
Anmälan av sekreterare och protokollsekreterare
3.
Fastställande av föredragningslista
4.
Val av två protokollsjusterare
5.
Val av rösträkningskommitté
6.
Fastställande av röstlängd
7.
Fråga om stämman utlysts i stadgeenlig ordning
8.
Fastställande av arbetsordning vid stämman
9.
Regionstyrelsens verksamhetsberättelse, se bilaga
10.
Revisorernas berättelser för regionförbundet, se bilaga
11.
Fastställande av resultat- och balansräkning i regionförbundet
12.
Beslut om ansvarsfrihet för regionstyrelsen
13.
Fastställande av ersättning till ledamöter i regionstyrelsen och valberedningen
samt revisorerna
14.
Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen
15.
Val av regionordförande bland styrelseledamöterna
16.
Val av två revisorer jämte suppleanter
17.
Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen
18.
Val av ordförande i valberedningen
19.
LRF Ungdomens styrelser presenterar sig
20.
Behandling av inkomna motioner och skrivelser
21.
Val av 10 fullmäktige jämte ersättare till LRFs Riksförbundsstämman
22.
Ärenden som riksförbundsstyrelsen eller regionstyrelsen hänskjutit till regionstämman
a) Ändring av arbetsordning för nominering till regionens valberedning
23.
Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning
24.
Stämmoförhandlingarna avslutas
3
Valberedningens förslag till 2015 års regionstämma med LRF Mälardalen
2.
Val av stämmans presidium
Ordförande
Jacob Spangenberg, Börstil-Gräsö LRF, Östhammar
Vice ordförande
Lennart Jöngren, Södra Roslagens LRF, Österåker
Anmälan av styrelsens val
Sekreterare: Christel Benfalk, LRF Mälardalen
Protokollsekreterare: Åsa Wärlinder, LRF Mälardalen
8.
Arbetsordning vid stämman
1. Ordet begärs genom nummeruppräckning för ombuden och med handuppräckning för övriga mötesdeltagare
2. Förslag lämnas skriftligt
3. Hela mötet kommer att spelas in
4. Omedelbar yttranderätt under debatt tillkommer regionförbundsstyrelsens ledamöter samt regionchefen.
5. Debattinlägg tidsbegränsas till högst tre minuter och tiden för replik till högst två minuter
6. Vid debattinlägg skall mikrofon eller talarstol användas.
7. Mobiltelefon skall vara avstängd eller inställd på ljudlöst.
8. Ej anmälda ärenden får behandlas om minst två tredjedelar av de närvarande röstberätti
gade samtycker. För beslut om bifall till förslag i sådant ärende erfordras två tredjedels
majoritet av de röstande.
13.
Fastställande av ersättning till ledamöter i regionstyrelsen och valberedningen samt revisorerna
Regionförbundsordförandes årsarvode skall vara 126 000 kr i fast arvode
Styrelsen har 126 000 kr att fördela till övriga ledamöter
Övriga ersättningar och reseräkningar utgår i enlighet med riksförbundsstämmans
rekommendationer
Valberedningens ordförandes årsarvode skall vara 3 000 kr.
Valberedningens sekreterares årsarvode skall vara 1 500 kr.
För närvarande har riksförbundsstämman beslutat följande:
Vid flerdagsförrättning utgår inget arvode mellan kl 00.00 och 07.00.
Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter:
Timmar 1-13 timmar 14-24 timmar
Ersättning 215 kr/timme
3 010 kr
Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar och en timme räknas som påbörjad när mer än 30 minuter passerat. Dagarvode utgår endast för hela timmar.
Telefonsammanträden ersätts enligt timarvode.
4
Bilersättning utgår med lägst 28 kr/mil och är samma som för anställd personal.
Vid samåkning utgår ett tillägg på 5 kr/mil per passagerare. Vid användande av miljöbil
gäller samma regler som för anställd personal. Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda.
14.
Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen
Valberedningen föreslår att antalet ledamöter i regionförbundsstyrelsen skall vara tio (10).
Avsägelse föreligger från;
Anette Gustawson, Roslagsbro-Vätö LRF, Norrtälje
Förslag till att bli valda på två år:
Till stämman
Jenny Höglund, Långhundra LRF, Knivsta, omval 2017
Martin Magnusson, Stockholm LRF, Tyresö, omval 2017
Tomas Ohlsson, Kung Karl LRF, Kungsör, omval 2017
Catharina Rudolphson, Lagunda LRF, Enköping, omval 2017
Jan-Erik Andersson, Bälinge LRF, Uppsala, nyval 2017
Mats Ekström, Villberga LRF, Enköping, nyval
2017
Vid stämman 2014 valdes på två år:
Sture Johansson, Sala LRF, Sala
Per Pettersson, Järna-Hölö-Mörkö LRF, Södertälje
Per Nyström, Färnebo-Fläckebo LRF, Sala
Petter Ström, Kumla-Tärna LRF, Sala
15.
Val av regionordförande bland styrelseledamöterna
Sture Johansson, Sala LRF, Sala, omval
2016
16.
Val av två revisorer jämte suppleanter
Avsägelse föreligger från ordinarie revisor Helen Carlsson, Vallentuna-Täby LRF, Vallentuna och revisorssuppleanten Monica Alfredsson, Hed-Gunnilbo LRF, Skinnskatteberg
Ordinarie:
Mats Holmström, Bergslagsbygdens LRF, Fagersta, omval 2016
Inga-Britt Danielsson, Långhundra LRF, Knivsta, nyval 2016
Suppleanter:
Jan Larsson, Sorunda-Ösmo LRF, Nynäshamn, omval 2016
Patrik Spets, Uppsala, nyval
2016
17.
Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen Enligt stadgarna utser regionstämman årligen en valberedning som skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Valberedningen består i nuläget av nio personer. Av dessa nio skall en nomineras från föreningsföretagen gemensamt (styrelse- eller förvaltningsledamot) och en skall nomineras från LRF Ungdomen i regionen. Återstår sju platser. Dessa tillsätts genom att regionen är indelad i sju ”kretsar”. Kretsarna representerar ungefär lika många
medlemmar, viss hänsyn har även tagits till geografiska områden samt inarbetade kontaktytor. Kommungruppsordföranden i den största kommungruppen per krets ansvarar för att samordna nomineringen från kretsen (markerad med kursiv stil).
5
Krets 1: Uppsala
Mattias Jansson, Faringe-Bladåker LRF, Uppsala, vald till stämman 2015
Krets 2: Södertälje/Salem Stockholm m fl, Ekerö, Haninge, Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn
Lars Gillberg, Haninge LRF, Huddinge, vald till stämman 2015
Krets 3: Norrtälje, Vallentuna, Täby, Österåker/Waxholm, Sigtuna, Upplands Väsby, Värmdö
Christina Birger, Vallentuna-Täby, Vallentuna, vald till stämman 2015
Krets 4: Östhammar, Tierp/Älvkarleby, Knivsta
Anna Carlsson, Dannemora LRF, Östhammar vald till stämman 2015
Krets 5: Heby, Sala, Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg
Linda Andersson, Kila LRF, Sala, vald till stämman 2016
Krets 6: Enköping, Håbo, Upplands-Bro
Per-Johan Pettersson, Håbo LRF, Håbo vald till stämman 2016
Krets 7: Västerås, Köping, Kungsör, Arboga, Hallstahammar, Surahammar
Agneta Pettersson, Kung Karls LRF, Kungsör, vald till stämman 2016
LRF Ungdomen:
Kerstin Gauffin, Södra Hagunda LRF, Uppsala, vald till stämman 2015
Föreningsföretagen:
Roberth Kihlin, Badelunda-Björksta, Västerås, vald till stämman 2015
21.
Val av 10 fullmäktige jämte ersättare till LRF:s riksförbundsstämma
Sture Johansson, Sala LRF, Sala
Per Pettersson, Järna-Hölö-Mörkö LRF, Södertälje
Martin Magnusson, Stockholm LRF, Tyresö
Tomas Ohlsson, Kung Karl LRF, Kungsör
Catharina Rudolphson, Lagunda LRF, Enköping
Per Nyström, Färnebo-Fläckebo LRF, Sala
Jan-Erik Andersson, Bälinge LRF, Uppsala
Mats Ekström, Villberga LRF, Enköping
Efter behandling av motioner välja ytterligare två ordinarie fullmäktige, till riksförbunds-
stämman samt två suppleanter.
Valberedningen föreslår följande nio (9) ersättare i följande ordning:
1.
2.
3. Andreas Eriksson, Södra Hagunda LRF, Uppsala
4. Emil Jansson, Vallentuna-Täby LRF, Vallentuna
5. David Karlsson, Sala LRF, Sala
6. Inga-Britt Danielsson, Långhundra LRF, Knivsta
7. Ludwig Lindgren, Vallentuna-Täby LRF, Vallentuna
8. Sören Axelsson, Valö-Forsmark LRF, Östhammar
9. Jenny Alm, Almunge-Knutby LRF, Uppsala
6
22. Ändring av arbetsordning för nominering till regionens valberedning
Regionförbundsstyrelsen har gjort en översyn av arbetsordningen för nominering av ledamöter till regionens valberedning eftersom den nuvarande har vissa brister.
I nuvarande nomineringsförfarande finns ingen helhetssyn gällande fördelningen av kön, ålder,
produktionsinriktning, nätverk, erfarenhet, geografi mm.
Förslag till ny arbetsordning att gälla från regionstämman 2016
Valberedningen föreslås även i fortsättningen bestå av 9 ledamöter, varav 7 från kommungrupperna, en från LRF Ungdomen och en från Föreningsföretagen.
• Alla regionens kommungrupper (totalt 32) nominerar en person per kommungrupp till
regionens valberedning senast den 31 december. Detta görs till LRF-kontoret. Samt bifogar en kort presentation av den personen.
• LRF Ungdomen nominerar en person per län (totalt 3 st). Detta görs till LRF-kontoret.
Samt bifogar en kort presentation av den personen.
• Föreningsföretagen ansvarar för sin nominering och föreslår ett namn, nomineringen ska vara klar den 31 december.
• Regionförbundsstyrelsen utser senast den 31 december en nomineringskommitté på
tre personer.
Nomineringskommittén har sedan att utifrån kommungruppernas, LRF Ungdomen nomineringar och Föreningsföretagen sätta ihop ett förslag till valberedning som sedan beslutas på regionstämman.
Nomineringskommitténs uppdrag är att säkerställa att valberedningens sammansättning är väl
avvägd gällande ålder, kön, produktion och geografisk spridning. Valberedningens ledamöter bör ha god personkännedom och brett nätverk, att man väl känner till LRF och att man är en god
ambassadör för LRF och de gröna näringarna.
Regionförbundsstyrelsen föreslår Regionförbundsstämman besluta
att anta den nya arbetsordningen, enligt ovan, för nominering av ledamöter till regionens
valberedning.
Nuvarande arbetsordning
På stämman 2005 fick regionförbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till nominering av valberedning, vilket presenteras nedan.
Beslut på regionstämman 2006 att denna arbetsordning skulle antas.
Enligt stadgarna utser regionstämman årligen en valberedning som skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Valberedningen består i nuläget av nio personer. Av dessa nio skall en nomineras från föreningsföretagen gemensamt (styrelse- eller förvaltningsledamot) och en skall nomineras från LRF Ungdomen i regionen. Återstår sju platser. Regionen delas in i sju ”kretsar”. Kretsarna
representerar ungefär lika många medlemmar, viss hänsyn har även tagits till geografiska områden samt inarbetade kontaktytor.
Kommungruppsordföranden i den största kommungruppen per krets ansvarar för att samordna
nomineringen från kretsen (markerad med kursiv stil).
7
Kretsar (siffran inom parantes är antalet medlemmar i kommunen år 2005):
Krets 1 (2 251 medlemmar)
Uppsala (2 251)
Krets 2 (2 242 medlemmar)
Stockholm m fl (916), Ekerö (267), Haninge (159), Södertälje/Salem (400), Botkyrka (123), Nykvarn (109), Nynäshamn (268)
Krets 3 (2 540 medlemmar)
Norrtälje (1 501), Vallentuna (299), Täby (83), Österåker/Waxholm (201), Sigtuna (309),
Upplands-Väsby (47), Värmdö (100)
Krets 4 (2 150 medlemmar)
Tierp/Älvkarleby (916), Östhammar (971) Knivsta (263)
Krets 5 (2 465 medlemmar)
Heby (853), Sala (1281), Fagersta (77), Norberg (110), Skinnskatteberg (144)
Krets 6 (1967 medlemmar)
Enköping (1 737), Håbo (127), Upplands-Bro (103)
Krets 7 (2 380 medlemmar)
Västerås (967), Köping (662), Kungsör (187), Arboga (292), Hallstahammar (192), Surahammar (80)
8
Motioner och skrivelser 2015
Nr
Rubrik
1
2
3
4
Redovisning av deltagare på aktiviteter
Lokalavdelningsstadgar
Inför ordförandekonferenser
Ersättning skolkontaktsgårdar
5
6
Jorden och skogen i stan
Skrivelse nr1 angående framtid för skolkontakten
Försäljning av lokalproducerade livsmedel
7
8
Landsbygdsambassadörer
Debatten om LRF Mjölk och Oatly
9
Osäkerhet i vår värld – Vikten av att ha högre
självförsörjningsgrad!
Var är LRF i valrörelse och mediabrus?
LRF alldeles för tysta i debatten
Strandskydd
Äganderätt
Avreglera jakten. Sänk avgifterna
Inför kontroller av de importerade soporna
Skrotbilar
Energigrödor
Smågiftigt förmynderi
Växtnäringsproblematiken
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Politiska beslut måste baseras på fakta och
vetenskapliga grunder istället för känsla, antaganden
och ”ett dåligt samvete”!
21
Rutiner och beslutsunderlag gällande dispens inom
vattenskyddsområden
LRF och Parkinson
22
9
Lokalavdelning
Frösthult
Sala
Vallentuna-Täby
Upplands-Bro
och Håbo
Ösmo-Sorunda
Tierpsbygden
LRF Ungdomen i
Västmanland
Tillberga
Järna-HölöMörkö
Tuna-Stavby
Vallentuna-Täby
Fasterna
Möja
Möklinta
Stockholm
Sala
Tillberga
Tillberga
Färnebo-Fläckebo
Järna-HölöMörkö
SkultunaHarakerRomfartuna
Ösmo-Sorunda
Möklinta
LRF Mälardalens verksamhetsberättelse 2014
Regionförbundsstyrelsen
Ledamöter: Sture Johansson, Sala, ordförande, Catharina Rudolphson, Örsundsbro, vice ordförande, Martin
Magnusson, Tyresö, andre vice ordförande, Per Nyström, Västerfärnebo, Per Pettersson, Hölö, Petter Ström,
Sala, Tomas Olsson, Kungsör, Jenny Höglund, Uppsala, och Anette Gustawson, Norrtälje, till och med 30
november 2014. Styrelsen har haft ett presidium bestående av ordförande, de båda vice ordförandena och
regionchefen. Styrelsen har tillsammans med tjänstemän arbetat i tre utskott: Medlem och Organisation,
Opinionsbildning Konsument och Skola samt Företagsvillkor, Miljö, Vatten och Äganderätt. Regionförbundsstyrelsen har under året haft sju protokollförda sammanträden.
Revisorer
Ordinarie: Mats Holmström, Ängelsberg, och Helen Carlsson, Vallentuna
Suppleanter: Jan Larsson, Sorunda, och Monica Alfredsson, Skinnskatteberg
Valberedning
Roberth Kihlin, Västerås, Föreningsföretagen, ordförande
Lars Gillberg, Huddinge
Linda Andersson, Sala
Mattias Jansson, Uppsala
Christina Birger, Vallentuna
Anna Carlsson, Österbybruk
Kerstin Gauffin, Uppsala, LRF Ungdomen
Agneta Pettersson, Kungsör
Per-Johan Pettersson, Bålsta
Elin Ringborg, Anette Gustawson och Madde Granat.
Regionförbundet har varit representerat i olika externa samråds- och referensgrupper, råd och liknande. En
förteckning finns att beställa från kontoret.
Regionförbundsstämman
Stämman hölls den 21 mars i Enköping där 184 fullmäktige från lokalavdelningar, Södertälje Ortsförbund
och LRF Ungdomen närvarade. Två ledamöter hade avsagt sig omval; Mats Eriksson, Västerås, och Saga
Pettersson, Sigtuna. Inga nya ledamöter valdes då valberedningen föreslog att regionstyrelsen skulle minska
med två ledamöter till nio. Sture Johansson omvaldes som ordförande. Tjugo motioner och fem skrivelser
behandlades. Stämman beslutade att skicka fyra motioner vidare till LRF:s riksförbundsstämma: Djurskyddstillsynen i Stockholms län och i övriga landet, Konsekvenser för den svenska grisnäringen, LRF och
lantbrukskooperationen samt Marknadsföring av yrket som bonde.
Till årets lokalavdelning utsågs Värmdö LRF. Mottagare av Bernhard Ekströms stipendium var Linda Andersson, Sala, och Elisabeth Aschan, Södertälje.
LRF:s förtjänsttecken Silvernålen tilldelades Håkan Andersson, Södertälje, Kjell Adolfsson, Östhammar,
Mats Eriksson, Västerås, Bernt Hede, Sala, Inger Gauffin Carlsson, Enköping, Lars Isaksson, Köping,
Margareta Olsson, Östhammar, Sven-Erik Persson, Heby, Gunilla Rahl, Västerås, Ingrid Sommar, Västerås,
Camilla Strandman, Värmdö, och Hillevi Sundin, Norrtälje.
LRF Mälardalen uppmärksammade också grisskötarna Madde Granat och Elin Ringborg och deras informationsarbete genom Facebook-sidan ”Mitt liv som svensk gris”, som de grundat och driver. Styrelseledamoten
Anette Gustawson fick även hon motta en utmärkelse för sitt idoga påverkansarbete för att få svensk mat i de
offentliga köken.
Vad gäller LRF Mälardalens övriga verksamhet under 2014, se LRF Mälardalens medlemssidor (”Gröna
Sidorna”) i Land Lantbruk den 13 mars 2015 samt på LRF Mälardalens hemsida www.lrf.se/malardalen
10
Ekonomiskt utfall
RESULTATRÄKNING
2014
2013
Medlemsavgifter
800 377
802 792
S:a intäkter
800 377
802 792
-800 377
-802 792
0
0
2014-12-31
2013-12-31
900
900
Konto 7124-38-36148 Swedbank
25 865
25 865
S:a tillgångar
26 765
26 765
900
900
Övriga skulder
25 865
25 865
S:a skulder och eget kapital
26 765
26 765
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
REDOVISAT ÅRSRESULTAT
BALANSRÄKNING
Tillgångar
Andel LRF, förening u.p.a
Skulder och eget kapital
Eget kapital
11
12
13
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
FRÖSTHULTS LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
1
1.
Redovisning av deltagare på aktiviteter
14
808
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
1
1.
Yttrande till motion nr 1
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
1
Lokalavdelning
Frösthult
Motionernas innehåll
Motionären tycker att LRF-avdelningen verksamhetsberättelse, för det gånga
årets mötesverksamhet, ska vara ålders- och könsneutral.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Som ett stöd till LRF-avdelningarna finns en framtagen mall hur en
verksamhetsberättelse ska skrivas. Detta för att kunna redovisa avdelningens
verksamhet och ekonomi för revisorer, medlemmar och regionen på ett korrekt
sätt. LRF-avdelningens mötesverksamhet redovisas i en bilaga till
verksamhetsberättelsen. Det är i den bilagan som motionären anser att LRFavdelningen inte skall behöva redogöra för antalet män, kvinnor och ungdomar
som deltagit i aktiviteterna.
Det är upp till LRF-avdelningen själva om man vill fylla i uppgifter på antal
kvinnor, män och ungdomar som deltagit i aktiviteterna. Men genom att fylla i
dessa uppgifter så kan LRF-avdelningen lättare följa upp att avdelningens
verksamhet är attraktiv och tilltalar många av medlemmarna.
Regionförbundsstyrelsen tycker det är viktigt att lokalvdelningarna erbjuder
medlemmarna verksamhet i lokalavdelningarna. Det är precis som Frösthults
LRF-avdelning skriver, att alla deltagare på aktiviteter är lika viktiga oavsett
kön och ålder. Det viktiga är att alla känner sig välkomna oavsett kön eller
ålder och att det finns ett varierat utbud av aktiviteter.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
15
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
SALA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
2
2.
Lokalavdelningsstadgar
LRFs Riksförbundsstyrelse antog nya stadgar för lokalavdelningarna under 2014,
som gäller fr.o.m. 1 oktober 2014.
I dessa stadgar står det i:
§ 9 Avdelningens styrelse skall bestå av lägst tre ledamöter som väljs på ett år.
Motionären har varit på 10 stycken avdelningsårsmöten, nästan alla har frågat
varför riksförbundsstyrelsen tagit detta beslut att ändra § 9.
Förut har man valt hälften av lokalavdelningens ledamöter på 2 år.
Motivering skall enligt uppgift vara att valberedningen skall få ett lättare jobb att
få ledamöter att ställa upp på bara ett år. Men en del valberedningar tycker det blir
mera jobb om alla skall väljas varje år.
Motionärens förslag är återgå till att hälften av lokalavdelningens ledamöter välj
vartannat år, men att de avdelningar som vill ha alla valda på ett år får ha den
möjligheten.
Motionärens förslag till ändring av stadgarna är.
Att
Riksförbundsstyrelsen ändrar § 9 som förslag t.ex. Avdelningens styrelse
skall bestå av lägst tre ledamöter som väljs på ett år eller att hälften av
ledamöterna välj på två år vartannat år
Att
motionen med regionsstyrelsens svar skickas till LRF riksförbundsstyrelse.
Antagits på Sala avd. årsmöte 2014-12-14
Lokalavd. ordf. Sture Johansson
16
809
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
2
2.
Yttrande till motion nr 2
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
2
Lokalavdelning
Sala
Motionernas innehåll
Motionären vill att lokalavdelningsstadgarna skall ändras gällande mandattiden
för ledamöterna i lokalavdelningsstyrelserna.
Styrelsens ställningstagande och förslag
LRF riksförbundsstyrelse antog nya stadgar för lokalavdelningarna under 2014,
precis som motionären skriver. En ändring är att alla ledamöter i
lokalavdelningarnas styrelser, väljs på ett år, tidigare var det två år.
Riksförbundsstyrelsen har haft som mål att ha ett enkelt system och motiverar
ändringen till ettåriga val med: Det blir ingen osäkerhet på årsmötet kring vilka
som är uppe till omval och vilka som har ett år kvar på mandatperioden, det
behövs inga fyllnadsval om någon vill avgå efter ett år och den som blir
tillfrågad behöver inte känna att den tar på sig ett uppdrag för mer än ett år.
Det främsta argumentet för tvååriga mandatperioder är ju att skapa en
kontinuitet i styrelsen så att inte alla avgår på en gång. Men vill man sluta sitt
styrelseuppdrag innan mandatperioden är slut, så kan man göra det ändå. Så
skillnaden är inte så stor.
Regionförbundsstyrelsen tycker att de nya stadgarna är bra och enkla och
tycker inte att de behöver ändras.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
avslå motionen.
17
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
VALLENTUNA-TÄBY LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
3
3.
Motion om återinförande av ordförandekonferenser
Vi saknar ordförandekonferenserna! Avdelningsordförandena behöver träffas regelbundet för att inspireras att hålla fart på avdelningsarbetet och dela med sig av vad som är på gång på olika håll. Vi föreslår länsvisa träffar en eller två gånger per år – under enklare, ej kostsamma former. Vi yrkar på att ordförandekonferenserna återinförs. Vallentuna‐Täby LRF 18
80a
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
3
3.
Yttrande till motion nr 3
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
3
Lokalavdelning
Vallentuna-Täby
Motionernas innehåll
Motionären vill att LRF Mälardalen anordnar ordförandekonferenser för
lokalavdelningarna.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Vi tycker det är positivt att motionären saknar ordförandekonferenserna. Det är
viktiga mötesplatser för informationsutbyte och diskussioner. Senaste gången
vi hade ordförandekonferenser var hösten 2013. Regionförbundsstyrelsen
beslutade hösten 2014 att inte inbjuda till någon ordförandekonferens under
hösten, utan att ha den i början av 2015 istället. Detta med anledning av att det
var första året med årsmöte på hösten och styrelsens ledamöter prioriterade då
istället att besöka så många lokalvdelningars årsmöten som möjligt.
Den 28 januari 2015 anordnades en gemensam konferens för alla
lokalavdelningsordförande, kommungruppsordförande samt LRF Ungdomen.
Vi valde att ha en gemensam konferens i år. Tidigare år har vi haft länsvisa
konferenser. Vi kommer att anordna ordförandekonferenser i framiden, både
länsvisa och regionala.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
19
g:\40 regionstämmor\regionstämma 2015\yttranden\yttrande 3 j, ordförandekonf vallentuna täby.doc
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
HÅBO LRF-AVDELNING OCH
UPPLANDS-BRO LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
4
4.
Ersättning skolkontaktsgårdar
20
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
ÖSMO-SORUNDA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr 5
5.
Jorden och Skogen i stan samt Skolkontakten till LRF region Mälardalen
Bakgrund/verksamheten/statistik
Jorden och Skogen i stan startade 2006 i nuvarande regi, vid den tiden administrerades verksamheten av LRF Riks. Ca 33500 elever och lärare har deltagit sedan starten i Stockholms län. 2014 togs ett nytt steg i utvecklingen av Jorden och skogen i stan i Stockholm. Efter att ha varit lokaliserat till Skansen under ett antal år togs beslutet att flytta evenemanget till Berga Naturbruksgymnasium.
Anledningarna till flytten var flera bland annat kan en tydligare bild av svenskt lantbruk visas när evenemanget hålls på ett levande lantbruk. De medverkande företagen var också positiva till den nya miljön. Ca 2100 elever besökte Jorden och Skogen i stan på Berga Nbg 2014, det får betraktas som ett bra deltagande med tanke på att evenemanget flyttats till en ny plats och därmed medfört nya resrutter för skolorna. Stockholms läns landsting ställde förtjänstfullt upp med bussar för att
transportera elever från Västerhaninge station till Berga Nbg.
Skolkontakten har funnits i decennier, minst sedan 1970-talet. Antalet deltagande gårdar och
besökande elever har varierat under åren. För att ett koncept som Skolkontakten ska vara
långsiktigt krävs en genomtänkt och över tid hållbar finansiering. Potentialen för skolkontakten är enorm men LRF kan inte förvänta sig att enskilda lantbrukare ska driva konceptet utan skälig
ersättning. Konceptet behöver utvecklas, här kan t ex Arla minior fungera som modell.
Det finns en stor potential att utveckla båda dessa verksamheter. Enligt data från skolverket för
läsåret 2013/2014 är antalet elever följande. Bara i Stockholms län uppgår elevantalet i årskurs 4-6 till 70647st, i Uppsala län till 10711st, i Västmanlands län till 8062st. Totalt i LRFs region
Mälardalen uppgår elevantalet alltså till 89425 personer i åk 4-6.
Vi är väl medvetna om att LRF har tagit fram det utmärkta konceptet bonden i skolan.se men det är ett material som finns på internet. Både Jorden i Skogen i stan och Skolkontakten handlar om att eleverna besöker oss på plats mitt i vår gröna näring.
LRFs uppdrag
Av LRFs huvuduppdrag, antagna vid riksförbundsstämman 2003 framgår att LRF ska satsa på
opinionsbildning för den gröna näringen och inte minst ska LRF arbeta för att ungdomar ska göra sina studie- och yrkesval i den gröna näringen och därför satsa på aktiviteter som höjer attraktions
kraften, aktiviteter som har barn och ungdomar som sin viktigaste målgrupp. Aktiviteter som Jorden och skogen i stan samt Skolkontakten borde passa ytterst väl i detta sammanhang.
LRFs organisation
Region Mälardalen är LRFs fjärde största region sett till medlemsantalet. Om vi däremot ser till
innevånarantalet i regionerna är Mälardalen den klart största regionen med landets huvudstad samt fjärde och sjätte största städer (Stockholm, Uppsala och Västerås). Det här gör att Region Mälardalen har ett oproportionerligt stort ansvar för att driva opinionsbildning samt aktiviteter som riktar sig till barn och ungdomar.
21
Externa medel
Det har tagits kontakter med möjliga externa medfinansiärer. Vid samtal med dessa framgår dock
att de förväntar sig att LRF står för en betydande del av finansieringen för Jorden och Skogen i stan samt Skolkontakten.
Vittne från deltagare
Lärare till elever som deltog på Jorden och Skogen i stan på Berga under september 2014 uttryckte tydligt att det var ett mycket bra evenemang som gav en verklig bild av de gröna näringarna.
Svagt elevunderlag för naturbruksgymnasierna
De flesta av landets naturbruksgymnasier brottas med ett lågt antal sökande elever till utbildningar inom de gröna näringarna. Vi anser att det ligger i LRFs uppdrag att med alla tillgängliga medel verka för att grundskoleelever är välinformerade redan på ett tidigt stadium om en av Sveriges
viktigaste näringar. Aktiviteterna bör informera både om fördelarna med svensk livsmedels-
produktion för framtidens konsumenter och om möjligheten till ett framtida yrke inom de gröna
näringarna.
Vi vill att:
LRF arbetar efter de huvuduppdrag som är antagna av riksförbundsstämman bland annat ”aktiviteter som har barn och ungdomar som sin viktigaste målgrupp”
LRF riks tillsätter resurser så att arbetet med Jorden och Skogen i stan och Skolkontakten kan
fortsätta
LRF riks tar ett större ansvar för de tre storstadsregionerna i Sverige, i samarbete med regionerna
Regionernas anslag för att bedriva opinionsbildning och information till barn och ungdomar ska utgå från regionens befolkningsantal och inte antalet LRF-medlemmar i regionen.
LRFs arbete med Jorden och Skogen i stan och Skolkontakten sker på långsiktig basis för att uppnå kontinuitet och för att bedriva en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt.
Ösmo-Sorunda LRF
genom Thomas Gustavsson
22
Skrivelse 1
Skrivelse till LRF Mälardalens regionstämma från Tierpsbygdens lokalavdelnings årsmöte den 26/11-2014
Fråga till LRF-organisationen
Hur är det tänkt att skolkontaktens verksamhet ska se ut i framtiden?
Tierpsbygdens lokalavdelning
Annika Lundgren
23
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
4, 5 och skrivelse 1
4, 5
Skrivelse 1
Yttrande till motion nr 4, 5 och skrivelse nr 1
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
4
5
Skrivelse 1
Lokalavdelning
Håbo och Upplandsbro
Ösmo-Sorunda
Tierpsbygden
Motionernas innehåll
Motionerna tar upp frågan om fortsatt verksamhet för skolkontaktsgårdar och
Jorden och skogen i stan (Josis) på Berga naturbruksgymnasium samt den
ersättningsnivån som företagarna får för att ta emot skolbarn på sina gårdar.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Hela LRF genomgår en förändring i och med LRF 2015. Detta avspeglar sig
bland annat i en sänkt budget för många verksamheter inom hela LRF. LRF
Mälardalen har därmed fått en mindre budget än för tidigare år. Inför 2016 kan
budgeten minska ytterligare beroende på hur många medlemmar som finns i
Mälardalen. Antalet medlemmar påverkar hur stor budget LRF Mälardalen har
inför 2016. Styrelsen anser att skolkontakter och Josis är viktiga men mot
bakgrund av de ekonomiska förändringarna och att LRF riks inte kan finansiera
skolkontaktsverksamheten från år 2015 har det påverkan på LRF Mälardalens
verksamhet.
LRF Mälardalens styrelse tycker att detta är en angelägen framtidsfråga och
därför har skolkontakterna och Josis prioriterats för de satsningspengar som
finns kvar i livsmedelstrategin för 2015. Då livsmedelsstrategin slutförs under
året och dessa medel inte kommer att finns under 2016 är det viktigt att alla
inblandande arbetar för att hitta en annan (extern) finansieringsform under
2015. Detta för att bygga upp en kontinuitet i verksamheten.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
med motionerna och styrelsens yttrande som underlag författa en
motion till riksförbundsstämman
att
motionerna med styrelsens yttrande anses besvarade
24
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
LRF UNGDOMEN VÄSTMANLAND
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
6
6.
Försäljning av lokalproducerade livsmedel
Vi anser att LRF Mälardalen och LRF Ungdomen måste agera vad det gäller
försäljningen av lokalproducerade livsmedel i offentlig upphandling av mat i
Västmanland. Det gäller även försäljningen av mat i dagligvaruhandel samt
inom restaurangnäringen. Västmanland har potential att i större utsträckning
använda den mat som produceras nära, åtminstone vad gäller nöt, fläsk och
mjölk.
Det är för få restauranger som säljer enbart lokalproducerad mat, de skulle i
betydligt större utsträckning kunna bestå av närproducerade produkter, eller
åtminstone svenska sådana. Det är få livsmedelsbutiker som sagt ifrån och
slutat sälja t.ex. danskt fläskkött eller tysk grädde. Trots att det i närheten finns
ett flertal grisbönder och nötköttsproducenter med slakterier på inte så långa
avstånd, samt mjölkproducenter som levererar till svenska mejerier.
Maten som serveras inom skola, vård- och äldreomsorg inom kommunerna
borde kunna utgöras av större andel lokal och svensk mat.
Bakgrunden till vår motion är framförallt att stödja det lokala jordbruket och få
det att leva vidare, men ytterligare en anledning är de enorma resurser vi såg att
jordbruket kunde bidra med under skogsbranden i augusti. Hade vi inte haft
alla de bönder som körde vatten med sina skittunnor under branden hade
troligen inte ett antal Västmanländska samhällen stått kvar i de skick de gör
idag. Ännu något som jordbrukets maskiner bidrar med är uppdragningar av
bilar på vägar under vinterhalvåret, snöplogning osv.
Vi måste få folk att förstå att jordbruket är en enorm resurs på många sätt!
Vi föreslår
att LRF Mälardalen och LRF Ungdomen påbörjar ett påverkansarbete mot
livsmedelsföretag, restauranger och kommuner för mer närproducerade och
svenska livsmedel.
Antagen på LRF Ungdomen i Västmanlands årsmöte den 21 nov 2014
David Karlsson, ordförande
25
80d
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
6
6.
Yttrande till motion nr 6
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
6
Lokalavdelning
LRF Ungdomen Västmanland
Motionernas innehåll
Motionen från LRF Ungdom Västmanland yrkar på att LRF Mälardalen och
LRF Ungdomen påbörjar ett påverkansarbete vad gäller försäljning av svenska
och lokalproducerande livsmedel i offentlig upphandling av mat. Det gäller
även försäljning av mat i dagligvaruhandel och på restauranger.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Motionen kommer väldigt lägligt eftersom regionala livsmedelsstrategier är en
högaktuell fråga. LRF Mälardalens styrelse har beslutat en verksamhetsplan för
Mälardalen där ett av de regionala målen är ”Vi medverkar till tillkomst och
genomförande av regionala/länsvisa livsmedelsstrategier”. LRF Mälardalen ser
med glädje fram emot ett samarbete med LRF Ungdom i denna viktiga fråga.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
26
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
TILLBERGA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
7
7.
Landsbygdsambassadörer
Gunnar Björklund, Västerås
27
80e
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
7
7.
Yttrande till motion nr 7
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
7
Lokalavdelning
Tillberga
Motionernas innehåll
Motionen från Tillberga LRF tar upp frågan om att utbilda
Landsbygdsambassadörer som kan på ideell basis hålla föredrag för
intresserade konsumentgrupper. Vidare bör LRF serva med anpassat
kommunikationsmaterial.
Styrelsens ställningstagande och förslag
LRF Mälardalen har under 2014 startat upp ett projekt vars syfte är att utbilda
konsumentambassadörer att informera och diskutera med konsumenter om den
svenska maten men som motionen påtalar är det även intressant att de håller
föredrag för intresserade konsumentgrupper. Projektet är 3-årigt och 12
konsumentambassadörer har utbildats men projektet har för avsikten att utbilda
flera personer som täcker in regionens geografiska område.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad
28
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
JÄRNA-HÖLÖ-MÖRKÖ LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
8
8.
Debatten om LRF Mjölk och Oatly
Den senaste tiden har debatten om Svensk Mjölk/ LRF Mjölk stämning av Oatly kastat en skugga över LRF. Även om Svensk Mjölk gjort detta spiller det förstås över på LRF då Svensk Mjölk bildat branschbenet LRF Mjölk. Detta har tydligt framkommit i rikstidningarna. Det har efterhand visat sig att Styrelsen för LRF inte kan påverka vad LRF Mjölk sysslar med, vilket naturligtvis är fullständigt galet. Sägs något i LRFs namn måste hela styrelsen stå bakom, allt annat är fel. Med ovanstående som utgångspunkt yrkar jag att: LRFs styrelse skall vara informerad samt kunna lägga veto i de frågor branschbenen har att hantera. Alternativt: Släppa branschbenen, de får säga och göra vad de vill, och kalla sig vad de vill, men inte LRF. Samt att: Motionen i sin helhet skickas till LRF Riksförbundsstämma. Styrelsen för Järna‐ Hölö‐ Mörkö LRF Motion antogs på Järna‐ Hölö‐ Mörkö LRF Årsmöte 21/11 ‐14 29
80f
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDET I MÄLARDALEN
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
8
8.
Yttrande till motion nr 8
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
8
Lokalavdelning
Järna-Hölö-Mörkö
Motionens innehåll
Motionen tar upp frågan om debatten Svensk Mjölk/LRF Mjölks stämning av
Oatly, hur den debatten har spillt över på varumärket LRF. Vidare så tycker
motionären att branschbenen LRF Mjölk, Kött, Växtodling m.fl. inte skall
använda LRF, för om man uttalar sig i LRF:s namn, så skall hela styrelsen stå
bakom, allt annat är fel
Styrelsens ställningstagande och förslag
Regionsstyrelsen delar motionens syn på vem som uttalar sig i LRF som
varumärke. Regionsstyrelsen tycker att branschbenen när de uttalar sig, så skall
det vara den som är delegationsordförande som är talesperson och inte använda
ordet LRF. I LRF är det riksförbundsordförande som är talesperson Dessa
förslag har framförts på regionala rådet under hösten.
LRFs riksförbund har tagit till sig frågan och skapar nu en ny
kommunikationsavdelning med huvudansvar för LRFs kommunikationsarbete.
Enligt tidsplanen skall rekryteringen av ny kommunikationschef vara klar
under februari månad.
Det inledande uppdraget är att forma en kommunikationsstrategi i samverkan
och samråd med den operativa organisationens olika delar. Den processen
kommer att pågå fram till hösten. Därefter skall en ny struktur och arbetet med
en varumärkesplattform vara inledd.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
30
80f
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
TUNA-STAVBY LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
9
9.
Osäkerhet i vår värld – Vikten av att ha högre
självförsörjningsgrad!
Under året har vi haft fler konflikter och incidenter i vår direkta närhet, som påverkar
varors rörlighet. Vi ser hur det påverkar våra avräkningspriser då marknader slutar att
importera från oss eller utbudet akut minskar. Det globala perspektivet kan ofta vara
en tillgång, men i ögonvrån en lika stor riskfaktor, när något fallerar!
I Sverige är vi väldigt naiva och tror att vi alltid kommer att ha mat på bordet. Men
vad händer om det blir störningar i vår omvärld. Får vi tillgång till den mat vi idag
importerar? Hur blir det med drivmedel till våra maskiner och alla lastbilstransporter
som vi är helt beroende av. Det kan ju bli så att alla länder ser till eget bästa!
En del hävdar att vi är två dagar från anarki i våra storstäder, och en vecka på
landsbygden. Hyllorna blir snabbt tomma i våra butiker när det mesta ligger på
lastbilar.
Vi ser på nyheterna, att försvaret snabbt är framme för ökat anslag till starkare försvar
när något oidentifierat rör sig i våra vatten. Men vad spelar det för roll om vi inte kan
försörja vår befolkning. Var finns de som företräder våra intressen. Är det inte som att
skjuta mål i öppen kasse? Varken politik eller LRF syns på planen för att spela eller
bevaka kassen. Det är dags för en livsmedelsstrategi som är seriös och värnar vår
befolkning med produktionsrustade lantbrukare och företag till en betydligt högre
självförsörjningsgrad. Systemet mesta vara utformat och få kosta på en öppen och
fungerande marknad, trots en något högre kostnad, men alltid ha en volym för en
självförsörjningsgrad på minst 70-75%.
LRF måste föra aktivare debatt för en trygg och säker livsmedelsstrategi i Sverige och
öka förståelsen hos medborgarna. LRF har fått ökad förståelse för när- och lokalodlat
verbalt, men i handling styrs alltför mycket för agerandet av röda prislappar.
LRF måste bli tydliga i sitt agerade om självförsörjningens betydelse för ett bättre och
tryggare Sverige. Att agera på marknadens villkor, är också information om vad som
krävs. Gå ut i kampanjer genom dagspress varför LRF ser att Sverige behöver en
förändrad livsmedelsstrategi och ändrad självförsörjningsgrad. Kampanjen genomförs
under 2015 med tydliga förslag och ska kunna vara möjlig för uppföljning per 1/12
2015. Där 50% känner till tre av LRFs målbilder för livsmedelsstrategi och
självförsörjning!
Tuna-Stavby LRF önskar att regionstämman 2015 för LRF Mälardalen biträder
motionen och att den sänds till området näringsliv inom LRF.
För Tuna-Stavby LRF
Niclas Almlöf
31
810
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
9
9.
Yttrande till motion nr 9
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
9
Lokalavdelning
Tuna Stavby
Motionernas innehåll
I Sverige är vi väldigt naiva och alltid tror att vi kommer ha mat på bordet.
Men vad händer om det blir störningar i vår omvärld? Får vi tillgång till den
mat vi i dag importerar? Hur blir det med drivmedel till våra maskiner och
transporter? Det kan ju bli så att alla länder ser till sitt eget bästa och vi blir
utan. LRF måste föra en aktivare debatt för en trygg och säker
livsmedelsstrategi i Sverige och öka förståelsen hos medborgarna. LRF måste
bli tydligare i sitt agerande om självförsörjningens betydelse för ett bättre och
tryggare Sverige. Gå ut i kampanjer för att med tydliga förslag samt att dessa
ska vara möjliga att följa upp för att se om kunskapen och medvetenheten ökat
bland konsumenter.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Styrelsen förstår motionärernas frustration kring att vi i Sverige inte har högre
självförsörjningsgrad än vad vi har idag. Detta samtidigt som man diskuterar
att det kommer bli brist på livsmedel då jordens befolkning växer. LRF har
jobbat hårt med att försöka öka förståelsen för svenska livsmedel. Man har
lyckats bra med att få konsumenten medveten om antibiotika och smittor som
kan komma med maten. Ändå är det priset som styr konsumentens val i
butiken. Även en duktig och upplyst konsument har stora svårigheter att hitta
produkter som är svenska hela vägen. Våra egna organisationer har numera
blivit globala och blandar och gör det svårare att hitta rätt som konsument.
Bonde på köpet har underlättat men somnat in lite då man inte fortsatt
marknadsföra den utåt.
Under 2014 gick LRF ut med en kampanj om kvalitet och mervärden ute på
landsbygden. Fler kampanjer och annonser i dagspressen efterfrågas av
motionären. Ökad förståelse för att självförsörjningsgraden bör öka samt
tydliggöra LRFs målbilder för livsmedelsstrategi och självförsörjning.
Under 2015 ska LRF ta fram länsvisa livsmedelsstrategier i samarbete med
regionförbund, länsstyrelse kommun m.fl.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen skickas till LRFs avdelning för Näringspolitik och Påverkan
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad
32
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
VALLENTUNA-TÄBY LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
10
10.
Var är LRF i valrörelse och mediabrus?
Hur mycket ska vi bönder tåla när Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen m fl lurar i svenska folket en massa osanningar – som nu har blivit sanningar? Vågar LRF inte kritisera sakfel för att inte stöta sig med vissa grupper? Den här tystnaden kan kosta oss stora pengar, t ex gödselskatt! Vi är ett antal aktiva medlemmar som inte känner att LRF arbetar för vårt företagande. Vi saknar LRF’s stöd och försvar när media sprider osanningar och faktafel om svenskt produktionsjordbruk. Vi vet att ett antal aktiva medlemmar ifrågasätter sitt medlemskap i LRF. Vi yrkar på att motionen går vidare till Riks, samt att ledningen redovisar hur LRF ska hantera osanningar och falska påståenden i media framöver. Styrelsen Vallentuna‐Täby LRF
33
811
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
FASTERNA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
11
11.
LRF alldeles för tysta i debatten
34
812
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 10, 11
10,11
Yttrande till motionerna nr 10 och 11
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
10Vallentuna-Täby
11Fasterna
Motionernas innehåll
Motionärerna menar att LRF syns för lite i debatten. Att företräda lantbruket i interna media är inte tillräckligt. Motionärerna anser vidare att LRF inte står upp för lantbruket, medlemmarna, eller
lantbrukets kunskap, värden och erbjudanden till övriga samhället. Felaktiga budskap från andra organisationer och vissa politiska partier får stå oemotsagda av LRF. Vidare pekar motionärerna på att LRF inte heller varit tillräckligt synliga med att lyfta fram lantbruket i valrörelserna 2014. Med det ovan nämnda yrkar motionärerna på att LRFs riksförbundsstyrelse ska ersättas med en ny.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Styrelsen förstår motionärernas frustration kring uppfattningen att LRF syns för lite i samhällsdebatten. Ett nytt medielanskap har växt fram de senaste åren och styrelsen vill passa på att beskriva hur LRF tar plats i det nya medielandskapet under helt nya förutsättningar.
Vi har sett en omvälvande förändring av mediekartan de senaste åren där ett helt nytt medielandskap har växt fram. Vi är troligtvis ännu bara i början av den digitala revolutionen med smarta telefoner, appar, bloggar, Instagram, Facebook, Twitter m.fl. I samma takt som de digitala medierna
utvecklas lägger de stora mediebolagen ner sina lokala tidningsredaktioner runt om i landet. (Enligt JBVs rapport ”Landsbygd i medieskugga” har ca 100 lokalredaktioner lagts ner de senaste tio åren, journalister har förlorat sina arbeten och kvar på redaktionen finns multireportar med nya arbetsupp
gifter). Detta drabbar inte bara lantbruket utan hela den svenska landsbygden.
Organisationer som LRF måste ständigt utvecklas och leva med samtiden för att få relevans, och för LRF som idéburen organisation innebär de nya mediekanalerna en möjlighet både för
organisationen och för medlemmarna. Allt som engagerar oss och som vi vill förändra och förbättra, behöver vi berätta, för många fler, i och utanför LRF och framför allt för dem som påverka besluten.
LRF debatterar kärnfrågor och ståndpunkter i de kommunikationskanaler där målgrupperna för
påverkan återfinns. Det nya är att det idag finns så många fler kanaler att kommunicera i, både nya och traditionella. Det nya medielandskapet innebär ett klart större brus. Mitt i detta måste vi ställa oss frågor som; hur ser min egen mediekonsumtion ut idag jämfört med för 5 år sedan, - klarar jag av att sortera alla budskap, var hittar jag frågorna som LRF driver, i tidningen, på webben eller på Twitter mfl?
35
I det nya medielandskapet som beskrivits ovan kan det vid en första anblick uppfattas att LRFs närvaro i debatten har tunnats ut trots att LRF är en av landets mest publicerade organisationer. Nationellt publiceras ca 1400 LRF-relaterade artiklar per månad. Under kampanjer och särskilda satsningar ökar antalet publiceringar som rör LRFs frågor. I LRF Mälardalen publicerades 2014 omkring 300 artiklar som rörde lantbruket i regionen i traditionella media. Utöver detta tillkom publiceringar i de digitala kanalerna där ca 250 inlägg handlade om LRF och valet under temat
”Sverige är större än storstan”.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
att
motionerna med styrelsens yttrande anses vara besvarade.
på yrkandet, i motion 11om en ny riksförbundsstyrelse, har LRF Mälardalen skickat
motionen vidare till riksförbundets valberedning.
36
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MÖJA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
12
12.
Strandskydd
37
813
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
12
12.
Yttrande till motion nr 12
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
12
Lokalavdelning
Möja
Motionens innehåll
Motionen yrkar på att LRF regionalt och centralt ska verka för lättnader av
strandskyddsreglerna då de medför restriktioner för näringsverksamhet och
bostadsbyggande vilket hämmar landsbygdens långsiktiga utveckling.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Vi delar verkligen motionärens uppfattning. De sista åren har länsstyrelserna i
regionens tre län utformat förslag till beslut för kommunerna i respektive län
om ett utvidgat strandskydd till 300m. Detta får stort genomslag framförallt i
kustnära kommuner som därför varit mycket negativa till förslagen om en
strandskyddsutvidgning då det innebär ett hinder för byggnation och
företagande. LRF Mälardalen i sina remissyttranden hävdat att 100m i de allra
flesta fall ger ett fullt tillräckligt strandskydd och att de omfattande besluten
om utvidgat strandskydd innebär starkt negativa konsekvenser för enskilda
fastighetsägares äganderätt och verksamhet vilket sker utan någon form av
kompensation.
Motionens förslag om att mildra nuvarande strandskyddsregler kräver att
LRF:s Riksförbund söker förnyad dialog med politiska beslutsfattare. Vi menar
att det politiska påverkansarbetet här behöver förstärkas kraftfullt inom ramen
för LRF:s långsiktiga äganderättsarbete. LRF Mälardalen har också
uppfattningen om att LRF behöver stötta enskilda medlemmar i att överklaga
beslut om strandskyddsutvidgning.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen tillsammans med styrelsens yttrande bildar underlag för en
motion till LRF riksförbundsstämma.
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad
38
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MÖKLINTA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
13
13.
Äganderätt
Äganderätten är något vi markägare måste värna om. För oss som äger jord och
skog och livnär oss på den har hotbilden blivit allt tydligare. Sverige har
allemansrätt, men den bedöms uppenbarligen inte tillräcklig för att tillgodose
behovet av det allmännas tillträde till vår gemensamma natur. Hur kan det komma
sig att en grundlagsskyddad rättighet sätts ur spel och att den enskilde
markägaren efter många års oro och kamp är utelämnad till Länsstyrelse och
Naturvårdsverk? En av våra lokala medlemmar, Lennart Östlund i Boda, har
kämpat med Länsstyrelsen sedan många år för att få behålla äganderätten till sin
mark. En äganderätt som inte urvattnats totalt. Länsstyrelsen har konstaterat att
hans mark är särpräglad och ovanligt värdefull, vilket rimligtvis är hans och hans
förfäders förtjänst. Han är inte ensam, men förmodligen ovanligt hårt drabbad.
Länsstyrelsen överväger att göra intrång i hans fastighet. Länsstyrelsen överväger
att han ska förlora rätten att bruka 30 procent av fastighetens skogsmark. Det
skulle förmodligen vara helt omöjligt för en enskild att få bilda en fastighet av den
mark som återstår, eftersom det saknas väg till en betydande del av återstoden till
skogsmarken. Mest häpnadsväckande är att han helst ska avstå denna del av sin
näringsverksamhet utan ersättning, eller till ersättning som understiger
marknadsvärdet.
I samband med bildandet av Färnebofjärdens nationalpark sa min svärfar ”det är
bara att komma ut till allmogen och begära”. Så rätt han hade. När vi tvingades
sälja mark till nationalparksbildandet var vi tidigare markägare angelägna om att
marken inte skulle användas i kommersiellt syfte. Vi upplevde också att vi blev
lovade att så inte skulle ske. Den första januari 2015 upphävs förbudet mot
kommersiell verksamhet. I en utskickad folder som nyligen sändes ut intervjuas en
näringsidkare som sedan tre år bedrivit verkasamhet inom nationalparken. På
frågan vad han anser om upphävande av förbudet svarar han ”Jag tycker att det
är bra. Det blir minskade kostnader och mindre byråkrati att bedriva
verksamhet”.
Var finns det rimliga i att staten vore en bättre förvaltare av de skogliga värdena
än generationer av skogsägare? Staten har bara de senaste 30 åren gjort minst en
helomvändning i hur skogen ska brukas för att den inte ska exproprieras. Från att
Lennart Östlunds brukande av skogen på sjuttiotalet varit så irrationellt och
olönsamt till att den på tjugohundratalet skötts så bra att hans äganderätt borde
gå förlorad av den anledningen.
Yrkande: Jag föreslår därför årsmötet att LRF ska verka för att LRF Mälardalen
och LRF Riks i egenskap av företrädare för landets enskilda markägare ska:
‐ Verka för att påverka de politiskt partierna på riksnivå att värna om
äganderättens betydelse
‐ Avsätta resurser för sakkunnigt och kostnadsfritt juridiskt stöd till medlemmar i
frågor gällande det allmännas intrång i äganderätten
Susanna Andersson, tel 070-25 57 360, medlem i Möklinta LRF
39
814
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 13
13.
Yttrande till motion nr 13
Motionernas innehåll
Motionen menar att äganderätten i Sverige är alltför svag och att staten ställer den enskildes
äganderätt mot det allmänas behov av naturvård och friluftsliv. Motionen menar vidare att garanten för naturvärden är ett varierat brukande där det enskilda markägandet bidrar till ansvar och en
framåtsyftande skötsel.
Motionen yrkar på att LRF verkar för att påverka de politiskt partierna på riksnivå värnar om
äganderättens betydelse samt avsätta resurser för sakkunnigt och kostnadsfritt juridiskt stöd till
medlemmar i frågor gällande det allmännas intrång i äganderätten.
Styrelsens ställningstagande och förslag
LRF Mälardalen instämmer i motionens beskrivning om att den enskildes äganderättsansvar bidrar till varierad och naturvårdsanpassad skötsel av skogsmark. Vi anser att äganderätten förpliktigar markägandet vilket därmed utgör en stark garant för ansvarsfull och långsiktig förvaltning i brukandet av både jordbruks- och skogsmark. I LRF:s påverkansarbete används perspektivet att äganderätten medför ett långtgående personligt ansvar för att resursen mark på bästa sätt skall
behålla sina produktions- och naturvärden för nuvarande och framtida generationer.
LRF Mälardalens påverkansarbete på området äganderätt sker idag på många sätt och i många forum t.ex. i skogliga sektorsråd, vid seminarier, och i många insändare och debattinlägg. Vidare har LRF Mälardalens remissarbete under det sista året till stor handlat om att hävda
äganderättens betydelse för de gröna näringarna. I synnerhet gäller det arbetet som genomförts på området strandskydd, där detta arbete rimligen minskat det antal och den omfattning av områden som beslutats få ett utökat strandskydd. Det löpande remissarbetet har samma ansats om att bevaka äganderättsintresset och inte godta allmänt hållna argument om att allmänhetens friluftsliv och
naturvårdens inriktning står i konflikt med äganderätten. Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
13Möklinta
LRF Mälardalen genomför också ett aktivt uppsökande påverkansarbete i möten som arrangeras av oss med regionens riksdagsledamöter och länsstyrelser. Under det gångna året genomfördes bland annat ett dialogmöte för riksdagsledamöter gällande avvägningen mellan skogsproduktion,
naturvård, och framtidens ökande behov av förnybar skogsråvara. Mötet innebar att de synpunkter som ges i den nu aktuella motionen också berördes. LRF Mälardalen har också diskuterat
förutsättningar och restriktioner för allemansrätten via ett seminarium riktat till riksdagsledamöter.
40
Generellt får sägas att det aktiva påverkansarbetet gällande ägande- och brukanderätt har hög
prioritet i LRF Mälardalens verksamhetsplan som ligger till grund för innevarande års verksamhet.
Styrelsen och ansvarig personal har därför uppfattningen att äganderätten redan är en grundläggande del av linjeverksamheten vid både LRF Mälardalen och LRF:s riksförbund. Vad gäller motionens två yrkanden kan konstateras att:
- Verksamheten redan bygger på och även framgent kommer att använda sig av att bjuda in politiker till möten med tema äganderätt.
- När det gäller reservatsavsättningar finns det redan möjlighet för den enskilde markägaren att få ett ombud som motparten betalar.
Detta innebär att äganderättsområdet även fortsättningsvis kommer utgöra ett prioriterat område som alltid finns i åtanke i vårt påverkansarbete. Vi vill här också nämna att LRF:s riksförbund nyligen inrättat fem experttjänster som ett äganderättsligt stöd där tanken är att kostnadsfritt bistå enskilda medlemmar med sakkunskap, råd och hjälp i enskilda äganderätts- och intrångsfrågor
- På ett mer övergripande nationellt plan kommer tillsättningen av fem experttjänster att stärka LRF:s möjligheter att bistå enskilda medlemmar med sakkunskap, råd och hjälp i äganderätts- och intrångs
frågor.
Med hänvisning till ovanstående genomgång av LRF Mälardalens och LRF:s riksförbunds
verksamhet på äganderättsområdet vill Regionförbundsstyrelsen föreslå stämman besluta:
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
41
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
STOCKHOLMS LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
14
14.
Avreglera jakten. Sänk avgifterna.
Rätten att jaga brukar anses vara en del av fastighetsägarens äganderätt. Ändå
belastas jakten av ett omfattande regelsystem med en, för såväl det allmänna
som för fastighetsägarna (jägarna), tids- och kostnadskrävande byråkrati. Det
gäller särskilt älgjakten.
Avgifterna för jakten blir allt högre.
Äganderätten åtnjuter numera skydd enligt grundlagen. Det allmänna kan dock
få göra intrång i äganderätten. Men endast om det ”krävs för att tillgodose
angelägna allmänna intressen” och endast om nyttan av intrånget står i rimlig
proportion till olägenheterna för ägaren (proportionalitetsprincipen).
Uppfyller det nuvarande omfattande regelsystemet för jakten verkligen de
villkoren? Hur är det med reglerna för älgjakten? I vilken mån är jaktbyråkratin
samhällsnyttig? Det är dags att överväga en avreglering av jakten.
Yrkande:
Att LRF vidtar åtgärder för en översyn av jaktlagstiftningen för att säkerställa
att fastighetsägarnas berättigade intresse att själva kunna bestämma om sin jakt
inte åsidosätts i andra fall än då detta ”krävs för att tillgodose angelägna
allmänna intressen”.
Minskad jaktbyråkrati är även ett skäl för att sänka avgifterna för jakten.
Erstavik den 25 oktober 2014
Johan af Petersens
42
815
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 14
14.
Yttrande till motion nr 14
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
14Stockholm
Motionens innehåll
Motionen menar att jakträtten för fastighetsägare belastas av ett omfattande regelsystem med en, för såväl det allmänna som för fastighetsägarna (jägarna), tids- och kostnadskrävande byråkrati, särskilt älgjakten som bör avregleras.
Motionen yrkar att LRF vidtar åtgärder för en översyn av jaktlagstiftningen för att säkerställa att fastighetsägarnas berättigade intresse att själva kunna bestämma om sin jakt vilket också skulle bidra till att sänka (administrativa) avgifter för jakten.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Nuvarande adaptiva älgförvaltning med älgförvaltningsområden som indelningsgrund och
förvaltningsnivå har successivt införts under en femårsperiod. Detta syftar till att med hänsyn till uppmätt skadenivå inom ett förvaltningsområde styra och fördela avskjutningsnivån på ett sätt som minimierar betesskador på ungskog. För första gången finns lagstöd för att markägare ska ha mer att säga till om i älgförvaltningen än jägarna. Givetvis innebär det adaptiva älgförvaltningssystemet att skadeinventeringar och administrativt arbete behöver utföras för att styra avskjutningen av djur på ett korrekt sätt inom ett förvaltningsområde vilket bidrar till en hel del administration i det nya systemet. Den enskilde kan också här uppleva att han/hon inte har mer att säga till om än tidigare.
Uppfattningen att det istället borde vara allmän jakt på älg kan i det perspektivet vara lockande. Dock får man betänka att effekten av en mer avreglerad - mindre detaljstyrd jakt är tveksam.
Ett exempel är den fria kalvjakten som många länsstyrelser tillämpade i många år. Andelen fällda kalvar ökade oftast inte. Vi tror därför att allmän jakt på älg nu skulle leda till mer älg och mer betesskador då många jägare väljer att ”spara” älgar och inte utnyttja tilldelat avskjutningsutrymme. Med andra ord: Om det inte finns en licenstilldelning att ”fylla” eller en skötselplan att jaga efter, så skulle enbart jägarnas subjektiva uppfattning styra avskjutningen. Det drabbar markägarna.
En helt annan sak är hur LRF i övrigt ska agera i jaktlagsutredningen. Sverige har idag mycket stora viltstammar. Vi har här föreslagit allmän jakt på kronhjort, eftersom nuvarande system inte kan reglera hjortarna. En ledstjärna för LRFs arbete i jaktfrågor blir att försöka minska viltbetestrycket via ökad jakt. Därför behövs många, välutbildade och motiverade jägare i Sverige under lång tid framöver.
LRF ska här framförallt gynna jaktutövningen. Den ska underlättas vad gäller det mesta om
regelverk, hundar, vapen, jakttider osv. Vad gäller älgjakten anser dock LRF inte att allmän jakt är en framkomlig väg baserat på de erfarenheter och den utveckling som älgstammen haft, se tidigare
exempel i texten. LRF menar att mätbara skador utgör en objektiv grund för en adaptiv förvaltning
43
med markägandet som en gemensam angelägenhet. Det är de tillväxt- och kvalitetsförluster som sker i ungskogar som följd av högt viltbetestryck som innebär att skogsindustrin på sikt inte får tillgång till skogsråvara till rimlig prisnivå. Det bör i sammanhanget observeras att Finland som ett led i att förhindra en sådan utveckling för några år sedan valde en kraftigt ökad älgavskjutning med gemensamma mål för älgstammens täthet. Denna statsstyrda regleringsåtgärd innebar att både markägarnas och statens långsiktiga intressen gynnades.
Det nu gällande adaptiva älgförvaltningssystemet syftar till att styra jakten så att viltets skador på ungskogar och växande grödor minimeras. En mer fri förvaltningsform som föreskrivs i motionen innebär att jägare och/eller enskilda markägare istället för att minimera betesskadorna kan välja att, via en sparsam jakt, hålla stora viltstammar. Detta drabbar de markägare som omger sådana viltrika marker.
För LRF är det viktigt att jakten, oavsett viltart, ger lägre sammantaget betestryck på ungskogar och växande grödor. Grundtanken är här att förvaltningen är adaptiv till skadenivåerna och att det är
ytterst markägarna som bestämmer jaktens omfattning i gemensamma förvaltningsområden. Detta, för markägare, fördelaktiga system behöver först utvärderas innan det kan bli dags för ytterligare ändringar.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
44
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
SALA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
15
15.
Motion till Sala LRF lokalavdelning, LRF Mälardalen
Inför kontroller av de importerade soporna
Importen av utländska sopor för förbränning i våra svenska värmekraftverk
ökar. Enligt en intervju i P4 Västmanland så anser Mälarenergi AB att
miljönyttan i detta är att andra länder inte har någon fungerande återvinning för
avfall. Då är det enligt företaget bättre att vi eldar upp soporna i Sverige än att
de lägger allt på hög i tillexempel England. Jag antar att det inte lider av någon
brist på sopor i världen, så därför borde väl det vara rimligt att ställa krav på att
soporna som vi importerar skall vara i högsta mån sorterade, så kan vi elda det
som är ”brännbart”.
Efter telefonsamtal med Mälarenergi så framgår det att det inte utförs några
som helst kontroller på vad som förs in i landet, utan bara vad som släpps ut i
skorstenen. Mina farhågor är att det kan spridas vilka smittor som helst via
båtarna som kommer fulla med sopor och lägger till i hamnen med tanke på hur
många råttor och andra djur som förs med. Det finns även planer på att starta
sopförbränning i Linköping vilket skulle innebära att soporna måste fraktas dit
via lastbil eller tåg och då öka risken för smittspridning.
Jag föreslår därför årsmötet att LRF ska verka för
att det ställs krav på de att de sopor som förs in skall vara sorterade till
brännbart material
att det införs regelbundna kontroller mot smittsamma sjukdomar
att motionen skickas vidare till LRF Mälardalens regionstämma
David Karlsson, Sala
Behandlats och antagits på Sala LRF-avdelnings årsmöte
45
816
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
15
15.
Yttrande till motion nr 15
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
15
Lokalavdelning
Sala
Motionens innehåll
Motionären lyfter problemet med att osorterade sopor importeras till Sverige
för att brännas i värmekraftverk. Motionären önskar att krav ställs på att
soporna ska vara sorterade och att det införs regelbundna kontroller av
smittsamma sjukdomar.
Regionstyrelsens ställningstagande och förslag
Regionförbundsstyrelsen håller med motionären om det vore bättre för svensk
ekonomi i allmänhet, och landsbygden i synnerhet, om produktionen av energi
bygger på svensk råvara istället för förbränning av importerade sopor. Avfall
Sverige gjorde för några år sedan en prognos som visade att importen av sopor
troligen måste öka till ca 1,6 miljoner ton per år för att möta behoven hos
värmeverken. Att dessa sopor inte är sorterade gör det svårt att avgöra hur
förnybart detta bränsle egentligen är. Målet borde dessutom vara att mängden
osorterat och icke återvunnet avfall minskar på sikt, vilket in sin tur minskar
tillgången på sopor att importera. Regionförbundsstyrelsen anser att dessa
frågor är viktiga för en framtida hållbar utveckling av våra samhällen men
anser inte att det i första hand är en fråga för LRF Mälardalen.
När det gäller huruvida importerade sopor kan innebära en smittorisk anser
Regionförbundsstyrelsen att denna fråga bör utredas vidare. Svenska
myndigheter ställer oerhört hårda krav på svenska livsmedelsproducenters
smittskyddsarbete varför det är rimligt att utreda ifall avfall från
livsmedelsproduktion i andra länder kan innebära en risk ur
smittskyddssynpunkt när detta kommer till Sverige i form av avfall.
Med bakgrund av detta föreslår Regionförbundsstyrelsen stämman besluta
att
ge Regionförbundsstyrelsen i uppdrag att utifrån denna motion författa
en skrivelse till Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt och fråga
huruvida importerade sopor kan innebära en smittorisk och i så fall på
vilket sätt. Skrivelsen ska även skickas till Jordbruksverket för
kännedom.
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
46
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
TILLBERGA LRF
16
16.
Skrotbilar
47
817
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 16
16.
Yttrande till motion nr 16
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
16Tillberga
Motionens innehåll
Motionären lyfter problemet med skrotbilar som dumpas i skogen och efter våra vägar och önskar att LRF ska verka för en lagändring som gör att polisen ska kunna bogsera bort bilar direkt.
Regionstyrelsens ställningstagande och förslag
Regionförbundsstyrelsen håller med motionären om att skrotbilar längs våra vägar och i skogen är ett problem, som dessutom ökat sedan den så kallade skrotningspremien försvann 2007.
I nuläget är situationen för markägaren osäker då denne i vissa fall behöver stå för kostnaden för bortförsel av en skrotbil om man inte hittar ägaren, och det inte finns något värde i bilen. Markägaren måste i dessa fall även söka tillstånd för bortforslingen.
LRF:s Riksförbund har arbetat länge med påverkansarbete gentemot berörda myndigheter i
skrotbilsfrågan med utgångspunkten att det är orimligt att markägaren ska bära kostnad och ansvar för bortforsling. LRF har därför bland annat föreslagit ett ökat producentansvar, och att markägaren enbart ska behöva ringa till kommunen eller polisen som sedan ska bära ansvar och kostnad för bort
forsling av skrotbilen.
I slutet av augusti 2014 skedde ett genombrott i skrotbilsfrågan då Miljödepartementet gav
Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur kommuner, Trafikverket och Polisen kan ersättas för
omhändertagande av skrotbilar när det inte går att hitta en ägare. Naturvårdsverket ska vidare titta på ett system för ersättning till bilägare vid inlämning av uttjänta bilar till bilskrotare som ska
finansieras av bilproducenterna. Utöver detta har man gett Naturvårdsverket i uppdrag att titta på möjliga lagändringar som kan göra det möjligt att flytta fordon akut vid risk för miljöskada.
Regeringsuppdraget ska redovisas senast den 27 november 2015.
Med anledning av regeringsuppdraget kommer LRF:s Riksförbund under 2015 träffa
Naturvårdsverket för att diskutera möjligheten att även få med markägaraspekten i uppdraget.
Målet med detta är att markägaren inte ska stå någon kostnad för bortforsling, och att det ska räcka att markägaren lyfter luren till kommunen eller Polisen för att lösa problemet med en skrotbil på sin mark.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad
48
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
TILLBERGA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
17
17.
Energigrödor
49
818
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
Yttrande till motion nr 17
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
17Tillberga
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 17
17.
Motionernas innehåll
Motionen menar att odling av energiskog och energigrödor istället för spannmål på åkermark innebär negativa konsekvenser för jordarrendatorer men även att den lokala ekonomin och dess tillgång till service försämras på grund av en mer extensiv produktion.
Motionen yrkar på att LRF vidtar åtgärder för en översyn av ägaransvaret där markanvändningen skall ta hänsyn också till sekundära konsekvenser av mer extensiv odling i form av energiskog och energigrödor.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Styrelsen har stor förståelse för den frustration som motionen ger uttryck för. Den lokala ekonomin och möjligheterna till social service påverkas av det lokala näringslivet. När jordbruket blir mer extensivt och mindre kapitaltungt minskar både investeringar och i förlängningen de intäkter som de gröna näringarna genererar. Samtidigt får man förstå att ägare till jordbruksmark har olika inriktning, strategi, och mål med sitt ägande. Ett grundläggande synsätt brukar här vara att respektera det som äganderätten föreskriver: att ha förfoganderätt över sitt markinnehav för att utefter egen bedömning bestämma inriktning och produktion av den egna marken för att på bästa sätt driva ett lönsamt företag.
LRF har i många år förespråkat en livsmedelstrategi för landet där det pekats på behovet av att öka andelen mer intensiv verksamhet och förädling av landets jordbruksproduktion. Detta bygger dock på en frivillighet och en övertygelse om att den enskilde väljer en mer intensiv produktion och lokal förädling som en väg till ett bättre ekonomiskt resultat. Det är upp till oss själva att finna brukande
former som innebär högre intäkter per arealenhet om vi vill ha ett ekonomiskt utrymme för en
välmående landsbygd. Detta är givetvis ofta beroende av kapitalkrävande investeringar något som inte visat sig helt lätt att finansiera iallafall inte under rådande internationella priskonkurrens.
I kontrast till LRF:s vision om ökande reella intäkter för landets gröna näringar ser vi därför
istället att mindre marker och mindre väl arronderade fastigheter som tidigare utgjort underlag för mjölkföretag istället övergår till mer extensiva driftsformer som betesdrift och/eller spannmåls-
produktion. Att här förespråka en styrning via lagreglering av vad som skall odlas och
produceras för att ta större hänsyn till lokalsamhällets ekonomi är dock oförenligt med en marknads-
ekonomi där äganderätten ligger till grund för den enskildes rätt att fatta beslut om sin produktions
inriktning. Att som enskild markägare behöva ta hänsyn till samhällsekonomiska och lokala
ekonomiska effekter medför också en begränsning av den enskilde brukarens frihet att själv
bestämma över sin fastighet.
50
I sammanhanget kan man göra tankeexperimentet att spannmålsbönder via lagreglering uppmanades att överge sin extensiva (men lönsamma) produktion till förmån för mer intensiva odlingsformer med hänvisning till att det skulle gynna det omkringliggande lokalsamhällets ekonomi. Detta skulle
antagligen te sig som ett alltför stort ansvar för den enskilde som redan har ett omfattande personligt ansvar för att leverera ett godtagbart ekonomiskt resultat.
Idag finns det redan ett stort antal brukningsrestriktioner angående jord- och skogsbrukets utövande, att i det perspektivet införa ytterligare ansvarsförpliktelser i form av ett utökat ägaransvar känns mindre befogat. Detta även med de konsekvenser som beskrivs i motionen. LRF Mälardalen menar att den enskilde markägaren behöver ha beslutanderätt över sin produktionsinriktning som vilar på en äganderätt som inte beskärs av alltför stort ägaransvar. Beslut om produktionsinriktning måste vila på frivillighet och en vision om företagets lönsamhet inte en mer omfattande reglering av den enskildes markanvändning och produktionsval.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
51
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
FÄRNEBO-FLÄCKEBO LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
18
18.
Smågiftigt förmynderi
Stefan Sjödin, medlem i Färnebo-Fläckebo LRF-avdelning
Antagen på årsmötet den 14 november 2014
52
819
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
18
18.
Motion nr 18
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
18
Lokalavdelning
Färnebo-Fläckebo
Motionens innehåll
Motionären lyfter problemet med att råttgift för konsumentbruk upphört och
önskar att LRF ska arbeta för ett undantag från denna bestämmelse för
lantbrukare.
Regionstyrelsens ställningstagande och förslag
Regionförbundsstyrelsen är medveten om att Kemikalieinspektionens förbud
av råttgift för konsumentbruk innebär en kostnad och en extra börda för
lantbruksföretag och landsbygdsbefolkningen som nu måste anlita hjälp för att
komma till rätta med råttproblem.
Bakgrunden till beslutet är att man inom EU föreslagit olika sätt för att minska
riskerna vid användning av råttgift som man bedömer som stora. Ett av
förslagen är att begränsa produkterna till yrkesmässig användning. Detta har
Kemikalieinspektionen bedömt vara den mest effektiva åtgärden för att minska
riskerna och man har därför förbjudit användning av råttgift för
konsumentbruk.
Regionförbundsstyrelsen anser att det är viktigt att lantbrukare och
landsbygdsbor har möjlighet att komma till rätta med råttproblem, särskilt då
kunskapen om användning av olika bekämpningsmedel generellt är mycket
hög bland lantbrukare. Regionförbundsstyrelsen anser därför att lantbrukare
med yrkesmässig behörighet att använda växtskyddsmedel bör kunna
tillgodoräkna sig dessa kunskaper för användning av råttgift.
Med bakgrund av detta föreslår Regionförbundsstyrelsen stämman besluta
att
att uppdra åt Regionförbundsstyrelsen att med motionen och styrelsens
yttrande som underlag författa en skrivelse till LRF:s riksförbund;
Enheten för energiföretagande och miljö, och uppmana dem att arbeta
för att de med yrkesmässiga användartillstånd för växtskyddsmedel
också ska anses behöriga att placera ut råttgift.
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
53
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
JÄRNA-HÖLÖ-MÖRKÖ LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
19
19.
Växtnäringsproblematiken
Det blåser en lögnaktig vind genom Sverige. Inte minst pådriven av sittande
regering och riksmedia. Lögnen består i att visst jordbruk läcker mindre än
annat.
Det är LRFs skyldighet att upplysa åtminstone sittande regering om hur odling
går till, varför brukandet leder till visst läckage samt att Östersjön snarare
skulle må bättre med ett slutet växtnäringskretslopp än att förbjuda metoder
som ger en god säljbar skörd.
LRF måste trycka hårdare på sittande Regering att till forskningen överlåta
växtnäringsproblematiken, och dess lösning, snarare än åt politiskt tyckande.
En nollvision är idag orealistisk.
Med ovanstående som underlag yrkar vi att:
LRF inte fegar med sanningen, talar ur skägget och påtalar lögner.
Och att motionen går vidare till LRF Riksförbundsstämma.
På uppdrag av årsmötet 21 nov 2014
Styrelsen för Järna- Hölö- Mörkö LRF
54
81a
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 19
Yttrande till motion nr 19
Motionerna har initierats enligt följande:
19.
Motion nr Lokalavdelning
19Järna-Hölö-Mörkö
Motionens innehåll
Motionärerna anser att det i diskussionen kring växtnäringsläckage ges alldeles för stort utrymme till tyckande, och att det i den samhälleliga debatten framstår som att vissa typer av jordbruk läcker mindre växtnäring än andra. Motionären menar därför att LRF i sitt påverkansarbete måste trycka på att växtnäringsproblematiken ska överlåtas åt forskning, och inte åt politiskt tyckande. Man menar vidare att LRF mycket tydligare måste påtala missuppfattningar och felaktigheter i debatten kring jordbrukets påverkan på växtnäringsläckaget, och att en nollvision för utsläppen inte är realistiskt.
Regionstyrelsens ställningstagande och förslag
Regionförbundsstyrelsen håller med motionären om att tyckande aldrig får gå före forskningsresultat i frågor rörande växtnäringsläckage, och anser att minskat växtnäringsläckage måste gå hand i hand med en hög produktion.
Minskad övergödning av Östersjön är en mycket angelägen fråga och för att uppnå detta måste
åtgärder göras inom jordbruket som minskar växtnäringsläckaget. Dessa åtgärder måste vara väl
underbyggda av forskning, och utgångspunkten måste vara en konkurrenskraftig svensk livsmedels
produktion med minimala växtnäringsutsläpp. Det är bara den näring som inte hamnar i grödan som riskerar läcka ut i våra vattendrag. Regionförbundsstyrelsen anser därför att all miljöpåverkan måste sättas i relation till produktionen av livsmedel, då en åtgärd mot växtnäringsläckage som minskar produktionen, innebär att miljöproblem exporteras någon annanstans.
Vidare håller Regionförbundsstyrelsen med motionären om att det i samhällsdebatten ofta framstår som att visst jordbruk läcker mer näring än annat, trots att det saknas forskningsstöd för sådana slutsatser. Att medel för åtgärder mot växtnäringsläckage baseras på verklig miljönytta blir extra viktigt då vi under 2015 kommer att få ett nytt åtgärdsprogram inom ramen för Vattendirektivet som föreslår åtgärder i lantbruket för ca 2 miljarder kr/år.
Med bakgrund av detta föreslår Regionförbundsstyrelsen stämman besluta;
att att
uppdra åt Regionförbundsstyrelsen att med motionen och styrelsens yttrande som underlag författa en motion till Riksförbundsstämman som säger att LRF i samhällsdebatten tydligare ska påpeka felaktigheter kring vad som påverkar växtnäringsläckaget.
LRF ska verka för att utgångspunkten i miljöfrågor alltid ska vara forskningsresultat snarare än tyckande, och att LRF därför ska arbeta för att stöd till miljöåtgärder ska baseras på faktisk evidensbaserad forskning snarare än politik.
att LRF i sitt påverkansarbete tydligare ska fokusera på nytta och tillväxt för hela lantbrukar-
kollektivet.
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
55
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
SKULTUNA-HARAKER-ROMFARTUNA
LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr 20
20.
Politiska beslut måste baseras på fakta och vetenskapliga grunder istället för känsla, antaganden och ”ett dåligt samvete”!
Debatten kring ekologisk och konventionell produktion och mat går varm i politiken, samhällets olika skikt och i medias alla kanaler. Ofta diskuteras det ekologiska i ordalag som ”naturligt”, ”giftfritt” och ”miljövänligt”. Konventionellt i sin tur framställs ofta som den onda sidan i dramat. ”En giftig industri” utan hänsynstagande till miljö och omvärld, dessutom utan en enda tanke på en hållbar framtid. Många gånger slutar debatten i ett ställningstagande för eller emot respektive sida med ofta en smutskastande kommentar som slutplädering. Tyvärr finns det ingen vinnare i detta krig. För alla är lika osäkra. Vad är klimatsmartast? Ekoproduktion? Konventionellproduktion? Ingen vet, för det finns inget riktigt säkert forskningsunderlag. Båda sidor i debatten måste driva sina åsikter många gånger baserat på känsla, antagande och ett dåligt samvete.
Det sorgliga är att Sverige, med ett av världens mest miljövänliga lantbruk, i dagsläget verkar driva en politik där de två produktionsformerna, ekologisk och konventionellproduktion, ställs mot
varandra. I denna kamp inom landet glöms det bort, att varje ytterligare pålaga och politiskt direktiv som läggs på vår inhemska produktion och konsumtion, indirekt släpper in importerade produkter från utlandet. Produkter där ekologisk produktion är långt från de krav vi ställer i Sverige och där det konventionella många gånger produceras under former långt från den svenska strikta
lagstiftningen. Vi riskerar genom detta att utarma vår inhemska produktion både ekonomiskt och miljömässigt.
För att göra saken ytterligare problematisk likställs de svenska produkterna med liknande
importerade varor. Detta gör det fritt fram för upphandling och annan konsument att byta ut våra miljövänliga svenska produkter mot en liknande importerad, då årstid eller väder gjort produkten till en bristvara.
Något som glöms bort i sammanhanget är verkligheten. En verklighet där både eko och
konventionellt kan vara klimatsmart. Produktionssystemet är inte det som avgör, utan HUR man
producerar. En svensk gård med miljövänliga energikällor, egenproducerat foder till djuren,
stallgödsel och en strikt hållen växtodlingsstrategi kan vara lika bra eller i vissa fall bättre miljömässigt än en produktion där gödning importerats från utlandet tillverkat av processat slaktavfall, fossilt bränsle flitigt används i växtodlingen och med en låg avkastning i produktionen.
Någonstans måste vi på ett vetenskapligt sätt börja jämföra hur produkter produceras och dess
miljöpåverkan. Politiska beslut måste baseras på fakta och vetenskapliga grunder istället för känsla, antaganden och ”ett dåligt samvete”! De politiska vindarna i samhället är tydliga. Det är klimatsmart som gäller. Svensk produktion ligger redan långt före många andra. Det måste belysas!
56
Likt en Livscykelanalys (LCA) skulle det gå att ta fram olika företags miljöpåverkan och därigenom göra det möjligt för politiker och konsument att ta ställning till vad som är miljövänligt eller inte.
På detta sätt behöver debatten inte handla om en ”antingen eller”-produktion utan fokus läggs på det viktiga i sammanhanget, det som alla, politiker, producent och konsument borde fokusera på, nämligen miljön!
Skultuna-Haraker-Romfartunas LRF avdelnings önskemål är därför:
att LRF ska verka för att det kommer fram ett sätt att mäta och jämföra den miljöpåverkan olika livsmedelsprodukter har på miljön
att LRF jobbar för att den politiska och mediala debatten kommer bort från ”eko mot
konventionellt” genom att synliggöra den ”Svensk miljövänliga livsmedelsproduktionen”,
samt
att motionen skickas till LRFs riksförbundsstämma.
Lokalför. Skultuna-Haraker-Romfartuna LRF
genom ordf. Marit Wirén Toll
57
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
20
20.
Yttrande till motion nr 20
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
20
Lokalavdelning
Skultuna-Haraker-Romfartuna
Motionernas innehåll
Motionären tar upp frågan kring den aktuella debatten om konventionell och
ekologisk odling. Att de två produktionsinriktningarna ofta ställs emot varandra
beskrivs som olyckligt och en mer nyanserad och faktabaserad debatt efterlyses.
Vidare önskar motionären att det skapas modeller som på ett vetenskapligt sätt
kan jämföra olika produkter för att politiker och konsumenter ska få tillgång till
bättre beslutsunderlag.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Ämnet i motionen är i högsta grad aktuellt och tar på ett mycket bra sätt upp de
konsekvenser som debatten leder till. Regionstyrelsen är helt enig med motionären
när det konstateras att det inte finns någon vinnare i denna debatt. Det är snarare
så att importen har möjlighet att ta än större marknadsandelar. Den känsloladdade
debatten med högt uppskruvat tonläge som pågått under hösten 2014 har tyvärr
alltför sällan präglats av sakliga argument. Om vi ska se något positivt i detta så
tyder det ju på ett stort engagemang och vilja att påverka vår
livsmedelsproduktion. Vår förhoppning är dock att, precis som motionären menar,
energin istället kan läggas på hur vi gemensamt ska klara framtidens utmaningar
när det gäller att föda en växande befolkning. Vi vill lyfta fram våra gemensamma
fördelar i svenskt jordbruk och fortsätta vår påverkan mot politiker, beslutsfattare
och konsumenter.
Motionären efterfrågar ett sätt att mäta olika företags samt olika
livsmedelsprodukters miljöpåverkan. LRFs dotterbolag Svenskt Sigill arbetar med
just den här typen av analyser och certifieringar. Det är frivilligt att ansluta sitt
företag och Sigill-märket är idag ett erkänt kvalitetsbegrepp. Detta leder dock till
merarbete och kostnader för de anslutna företagen och för att motivera en högre
anslutningsgrad behövs det ökad efterfrågan och betalningsvilja från kunden,
vilket är en fullt möjlig utveckling med dagens trend. När det gäller att synliggöra
hela den ”Svenska miljövänliga livsmedelsproduktionen” menar regionstyrelsen
att det har varit ett pågående arbete sedan lång tid tillbaka och att det givetvis
måste fortsätta. Ibland uppstår det interna diskussioner i en stor organisation som
LRF, men förtroendevalda på alla nivåer måste hjälpas åt att fokusera på en
gemensam väg framåt som innebär tillväxt för svensk livsmedelsproduktion.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen i sin helhet skickas till LRFs Kommunikationsavdelning
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
58
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
SORUNDA-ÖSMO LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
21
21.
Rutiner och beslutsunderlag gällande dispens inom
vattenskyddsområden
59
81c
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 21
21.
Yttrande till motion nr 21
Motionens innehåll
Motionären önskar enhetliga regler och underlag för vilka bekämpningsmedel som får användas i Vattenskyddsområden. Motionären anser att detta skulle förkorta handläggningstiden för tillstånds-
ärenden och underlätta för berörda tjänstemän. Man lyfter vidare att tjänsten bör vara konkurrens-
neutral och avgiftsfri.
Regionstyrelsens ställningstagande och förslag
I nuläget gäller tillståndsplikt för användning av bekämpningsmedel i alla Vattenskyddsområden enligt 14 § SNFS 1997:2. Vilka parametrar som styr huruvida en lantbrukare ska få tillstånd att använda ett visst preparat eller inte finns bland i allmänna råd som Naturvårdsverket tagit fram.
Naturvårdverket menar där att kommunerna vid tillståndsprövning ska ta hänsyn till exempelvis
geologi, hydrologi, tid för spridning, plats, dos och kännedom om ämnenas rörlighet för att bedöma om ett visst preparat får spridas inom ett visst Vattenskyddsområde.
Regionförbundsstyrelsen är fullt medveten om att den bedömning som görs utifrån dessa kriterier skiljer sig mellan kommuner. Under 2013 gjorde LRF en undersökning som visade att det underlag som kommunerna begär in vid tillståndsprövning, och den bedömning man gör utifrån dessa
underlag, skiljer sig markant mellan kommuner. Undersökningen visar även att de kommunala
handläggarna efterfrågar bättre vägledning i hanteringen av dessa tillstånd. Regionförbundsstyrelsen anser att det är mycket angeläget att riskbedömningen görs lika på alla landets kommuner då den situation som råder idag är rättsosäker för lantbrukarna och utgången av tillståndsansökan beror på vilken kommun du tillhör. Med anledning av detta har Regionförbundet i Mälardalen i sin verksamhetsplan för 2015 bestämt att man ska arbeta för en enhetlig hantering av bekämpningsmedel i Vattenskyddsområden.
Svårigheten med enhetlighet är dock att risken för läckage av bekämpningsmedel till vattentäkter ser olika ut i olika områden bland annat på grund av skillnader i geologi, hydrologi, jordbearbetning, lutning, nederbörd etc. Med anledning av detta är det inte möjligt att ha ett generellt underlag för
vilka bekämpningsmedel som får användas i alla vattenskyddsområden. Resultatet skulle i så fall likna de listor över lättrörliga ämnen som tidigare tillhandahållits av bland annat Kemikalieinspektionen. Sådana generella listor utgår alltid från ett ”värsta scenario” och skulle omöjliggöra användningen av ett flertal preparat i områden där risken för läckage i praktiken är obefintliga. En generell lösning för alla Vattenskyddsområden är därför inget som Regionförbundsstyrelsen förordar, hänsyn måste istället tas till den faktiska risken i respektive Vattenskyddsområde.
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr Lokalavdelning
21Ösmo-Sorunda
I övrigt anser Regionförbundsstyrelsen att de lantbrukare som verkar inom ett Vattenskyddsområde redan drabbas av extra kostnader i sin verksamhet varför tillståndsansökan för användning av
bekämpningsmedel ska rymmas inom den ordinarie tillsynsavgiften.
60
Det är också viktigt att tillstånd lämnas för flera år i taget för att ge lantbrukaren en rimlig
planeringshorisont- och inte som i vissa fall där tillstånd endast beviljas för ett eller ett par år.
Med bakgrund av detta föreslår Regionförbundsstyrelsen stämman besluta
att
att uppdra åt Regionförbundsstyrelsen att träffa Västmanlands kommuner och landsting, Regionförbundet i Uppsala och KSL för att diskutera möjligheten till en kommungemensam vägledning för hanteringar av ansökan gällande användning av bekämpningsmedel i vatten-
skyddsområden. Målet ska vara en samsyn gällande behov av underlag för en ansökan,
tillståndets giltighet och riskvärdering av det underlag som lämnas in.
att
Regionförbundsstyrelsen ska vidare verka för att tillståndsansökan ska rymmas inom den ordinarie tillsynsavgiften och inte innebära någon extra kostnad för lantbrukaren.
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
att
61
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MÖKLINTA LRF-AVDELNING
MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN
2015
Nr
22
22.
LRF och Parkinsons sjukdom
Jag har efter att ha tagit del av ett föredrag som sändes i SVT tidigare i höst, läst
rapporten ”Systematiska kunskapsöversikter; 6 Epidemiologiskt påvisade
samband mellan Parkinsons sjukdom och faktorer i arbetsmiljön” (Lars-Gunnar
Gunnarsson och Lennart Bohlin, 2014). Professor Lars-Gunnar Gunnarsson har
vid telefonsamtal lovat informera om rapporten om Riksstämman så önskar. Med
snart tio års erfarenhet av Parkinsons sjukdom, som min make har, väcktes en
förhoppning om att LRF på riksnivå och kanske även regionalt skulle kunna verka
för att minska den höga representationen inom vår näring som drabbas av
Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en svår sjukdom att leva med. Denna
neurologiska sjukdom bryter sakta men säkert ned kroppens fysiska och psykiska
förmåga, vilket gradvis begränsar den enskildes möjlighet att arbeta, bo och sköta
sin gård, jaga, behålla körkort. Det känns också som att den drabbar hela
familjen.
Yrkande: Jag föreslår därför årsmötet att LRF ska verka för att LRF Mälardalen
och LRF Riks ska:
‐ ta del av innehållet i denna rapport
‐ begrundar den statistiskt höga representationen av Parkinsonsjuka inom vårt
verksamhetsområde
‐ utreda vilka förebyggande arbetsmiljöåtgärder som skulle kunna göras inom
jord- och skogsnäringen och
‐ verka för möjligheten att Parkinsons sjukdom klassas som arbetsskada.
Susanna Andersson, tel 070-25 57 360, medlem i Möklinta LRF
62
81d
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
LRF Mälardalen
REGIONFÖRBUNDSSTYRELSENS
YTTRANDE
Nr
22
22.
Yttrande till motion nr 22
Motionerna har initierats enligt följande:
Motion nr
P
Lokalavdelning
Möklinta
Motionernas innehåll
Motionären hänvisar till en rapport som tar upp påvisade samband mellan
Parkinsons sjukdom och faktorer i arbetsmiljön och menar att vår näring är
extra hårt drabbad av denna svåra sjukdom.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Arbetsmiljö är en viktig del i LRFs arbete. Regionstyrelsen delar motionärens
oro över att så många drabbas av sjukdomen och tar gärna del av informationen
om hur man på bästa sätt förebygger att den uppstår. Efter kontakt med LRFs
ansvarige inom arbetsmiljö framgår det att rapporten anses intressant och att
man även varit i kontakt med författarna till rapporten. Det har bl.a. påvisats ett
samband mellan personer som hanterat insekticider och sjukdomen. Det
understryker vikten av att använda lämplig skyddsutrustning vid sådan
hantering. Möjligheten att få sjukdomen klassad som arbetsskada är något man
kommer att se över.
Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
motionen samt regionstyrelsens yttrande skickas till ansvarig för
arbetsmiljö inom LRF
att
motionen med styrelsens yttrande anses besvarad.
63
REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN 2015
Valberedningens förslag till nya ledamöter
i LRF Mälardalens regionstyrelse.
Jan-Erik Andersson
Tillsammans med min fru driver jag en gård om 90 ha i
Åloppe Bälinge. Gården har gått i släkten sedan 1906. För
närvarande ligger all mark i vall för avsalu samt till foder och
bete till gårdens 20 tackor. Efter Lantmästarexamen i början på
1980-talet arbetade jag som lärare på lantbruksskolor några år,
sedan en tid vid SLU Kungsängens Försöksgård, för att så
småningom arbeta vid Miljökontoret i Uppsala kommun som
djur- och miljöskyddsinspektör.
Sedan 2011 har jag valt att satsa på rådgivningsverksamhet i
egen firma riktat till lantbrukare och djurhållare. Min erfarenhet av LRF, där jag varit medlem sedan 2012,
är egentligen betydligt längre än så, då jag ofta mött organisationen på andra sidan bordet så att säga under
mina år som tjänsteman i kommunen. Sedan två tillbaks ingår jag även i styrelsen för Mellanskog SBO Uppsala. Valberedningens nominering ser jag som tecken på att LRF har ambitioner att förändras och utvecklas.
De som känner mig lite bättre vet nog att jag sällan nöjer mig med sakers tillstånd utan har en stark drivkraft
för förändringsarbete och att se möjligheter. Det är lätt att bli hemmablind, och då menar jag att för stort
fokus hamnar på svenska förhållanden jämfört vår omvärld.
Under några år fick jag möjlighet att vidga mina vyer genom uppdrag åt EU-kommissionen där jag deltog i arbetet med att överföra kunskaper och erfarenheter till de nya medlemsländerna, och de länder som
står i tur att bli medlemmar, i främst östra Europa. Sedan dess är jag en hängiven EU-förespråkare och ser
medlemskapet som en tillgång för svenskt lantbruk. Att sedan tillämpningen av regelverken lämnar mycket
övrigt att önska är en annan historia. Min erfarenhet av myndighetsarbete riktat emot lantbrukets näringar
kombinerat med de kunskaper och erfarenheter jag förvärvat som rådgivare och konsult ser jag som värdefullt även för ett uppdrag i regionstyrelsen.
Mats Ekström
Jag är född 1975 och har en gård utanför Grillby. Jag och min sambo Helen har
två barn 9 och 7 år gamla. Jag driver ett företag med inriktning på mjölkproduktion tillsammans med min far, vi har 145 års kor och lika mycket rekrytering.
2001 utbildade jag mig till Lantmästare vid Alnarps lantbruksuniversitet.
Mina erfarenheter av internationellt jordbruk har jag fått genom att ha jobbat
med mjölkproduktion i Nya Zeeland och Canada, 10 månader vardera.
Förtroendeuppdrag har jag haft inom Arla sedan 2006, och det senaste 6 åren i
Arlas regionstyrelse. Där av ett stort kontaktnät av mjölkföretagare i Sverige,
Danmark och England.
Sedan 1 januari 2015 levererar vi vår mjölk till Grådö mejeriet i Hedemora och har därmed inget
förtroendeuppdrag kvar inom Arla. Mina främsta drivkrafter till ett förtroendeuppdrag i LRF är att
produktionsjordbruket måste få ta större plats inom LRF. Det är nyckelen till en levande landsbygd.
64
Valberedningens förslag.
Revisor - Inga-Britt Danielsson, Långhundra LRF, Knivsta.
Revisorssuppleant - Patrik Spets, Uppsala.
Patrik Spets
Jag är 49 år, auktoriserad revisor och arbetar på revisionsföretaget BDO sedan
2002. Jag bor och arbetar i Uppsala. Mina intressen förutom mitt arbete är
idrott - både att utöva och att se på -, träffa vänner och umgås över en bit mat,
jag tycker även om att laga maten.
Anledningen till att jag arbetar som revisor är att det passar min personlighet
att vara analytisk och problemlösande. Jag gillar siffror, men framför allt är
det roligt att hjälpa människor att utveckla deras företagande.
Lite om företaget:
BDO är landets sjätte största revisionsbolag med ca 450 anställda fördelat
över 20 orter i Sverige. Vår största kundgrupp är ägarledda små och mellanstora företag och deras ägare. Vårt mål är att revisionen ska bidra till färre
risker och ökad lönsamhet för våra kunder.
Vi arbetar framåtriktat och kallar det offensiv revision, d.v.s. vi talar inte bara om när något är fel utan försöker bidra så att företaget eller organisationen hela tiden förbättras. Att vi gör rätt saker har vi fått kvitto på,
för andra året i rad har BDO de nöjdaste kunderna enligt SKIs ranking av Sveriges revisionsbyråer. BDO
ingår i ett internationellt nätverk med Bryssel som navet i nätverket. I världen är BDO det femte största
revisionsnätverket med 1 200 kontor i 150 länder. BDO är engagerade i samhället vi lever i, sedan sex år
tillbaka stödjer vi stiftelsen Läxhjälpen. Detta för att bidra i kampen för att höja deras betyg och därmed ge
ungdomar möjligheten att nå sina drömjobb. Läs mer om Läxhjälpen: www.laxhjalpen.se
Inga-Britt Danielsson
Jag driver lantbruk i Lagga, Säby tillsammans med min man Lars
Olof. I lantbruket driver vi växtodling och nötköttsproduktion. Min
huvudsyssla har jag på LRF Konsult sedan 25 år tillbaka. På LRF
Konsult har jag till största delen, kunder inom de gröna näringarna.
Jag ser till att de får så bra skattemässiga resultat som möjligt.
Jag kom till världen 1949 på en arrendegård Pålsbo, Bälinge och
har alltså flyttat från skogen till slätten. Jag har två revisionsuppdrag
åt föreningar i Lagga och erfarenhet av att granska och ställa frågor.
65
Anteckningar
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Anteckningar
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Anteckningar
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Foto - Ester Sorri, Ola Ekstrand Lantbrukarnas Riksförbund LRF 2015. © LRF Mälardalen 2015
LRF-Mälardalen
Box 23
745 21 Enköping
Besöksadress
Kungsgatan 21-23
Växel 0171- 41 76 30
[email protected]
www.lrf.se/malardalen