1. No category

Götabarn - nätverksträff 150917
Närvarande: Albin Haraldsson, Ann Johansson, Anna Fahlbeck, Annika Holmén, Beatrice
Forsell, Clara Nyström, Emma Sjögren, Erika Horvat, Fanny Melin, Helena Eklund, Jenny
Thunholm, Johan Magnusson, Klara Danielsson. Linda Salomonsson, Margareta
Gustafsdotter, Maria Karlsson, Sanna Lönnqvist
Skäggetorps bibliotek
Inkludering och mångfald. Helena Eklund
Skäggetorp har vuxit från 76 invånare 1965 till idag nästan 10.000. Området är mångkulturellt
och består mest av barnfamiljer, ungdomar, medelålders och pensionärer.
90-95% av barnen i förskolan har svenska som andra språk och vanligaste språk just nu är
arabiska och somaliska.
På Glyttinge camping finns det en flyktingförläggning.
Biblioteket ligger i Skäggetorps centrum och här finns också Vårdscentral med specialistmottagning, BVC, Öppna förskolan och Medborgarkontoret. Intill centrumet ligger också
servicelägenheter för pensionärer och Dagligverksamhet för handikappade.
ABF har kostnadsfria aktiviteter och erbjuder svenskundervisning till nyanlända. Detta är inte
normalfallet på andra håll utan nysvenskarna kan få vänta i upp till ett år, innan de får
svenskundervisning genom SFI.
I området finns många förskolor, 2st F-5-skolor, Skäggetorpsskolan (6-9) med internationella
klasser (IK) och en arabisk friskola.
Skäggetorps bibliotek har i snitt 250-300 besök per dag och de flesta är barn.
I bibliotekets verksamhetsplan är mångkultur prioriterat och det ska synas i både
mediebestånd och verksamhet. Under kommande höst finns projektmedel för att ännu mer
bygga känslan av ett mångkulturellt bibliotek.
För vuxna erbjuds en väl utbyggd Språkhylla och Språkcafé i samarbete med Röda korset.
Biblioteket satsar på självinlärningsböcker i svenska, främst från arabiska till svenska och
engelska till svenska. Man använder två nivåer av LättLäst – Väldigt lättläst för nyanlända
och Lättläst.
För barn och vuxna varierar behovet av språk och därför beställs depositioner på böcker från
Internationella Biblioteket i Stockholm, när böcker på små språkområden behövs. En
behovsscanning görs av låntagaren och utifrån önskemål beställs en mindre deposition.
Böckerna kan sedan lånas ut på tillfälliga poster till låntagaren, vilket gör att depositionen kan
komma flera familjer till godo då låntagaren inte måste ta hela depositionen med sig hem.
Depositioner med böcker på utländska språk plockas från huvudbiblioteket ungefär var tredje
månad. För att hela tiden ha fräscha titlar roteras beståndet var tredje månad i samarbete med
närbiblioteken i Ryd och Lambohov. Just nu finns ett stort behov av lättlästa nybörjarböcker
på arabiska för barn.
Helena deltar i Bokkalas i förskolan tillsammans med specialpedagogen ca 2-3 ggr/år. Dessa
föregås av planeringsmöten tillsammans med berörda pedagoger. Barnen gör inbjudan till
1
föräldrarna. Syftet för bibliotekets del är att berätta om vikten av högläsning på modersmålet,
synliggöra biblioteket och ge ett ansikte på vem man kan vända sig till. Specialpedagogen tar
upp muntligt berättande och förklarar hur föräldrarna kan genomföra ett bilderbokssamtal.
Under flera år har specialpedagogen byggt upp mer än 800 bokpåsar som hänger ute på
förskolorna. I påsarna finns det 3 böcker, 2 på svenska + ett annat språk. Påsarna är bekostade
av utbildningsförvaltningen.
Andra aktiviteter som biblioteket prövat på för att stärka modersmålets betydelse och
biblioteket som en mötesplats är tvåspråkiga teatrar och sagostunder på modersmålet. En
Romsk Hylla har också byggts upp där böcker av och om romer på svenska, finska och
Romani för både barn och vuxna återfinns.
Under sommaren har närbiblioteket öppet med begränsade öppettider och i år arrangerarades
skapande aktiviteter tillsammans med ABF, Passagen och Östergötlands museum.
Steg mot det mångkulturella barnbiblioteket – bygg långsiktiga strukturer.
1. Omvärldskoll/Kartlägg. Hur många barn, vilka språk och var finns de i kommunen?
Fråga på utbildningskontoret, modersmålspedagoger, specialpedagoger, förskolesamordnare,
socialkontoret …
2. Scanna av – vilka kan man samarbeta med (specialpedagoger, modersmålspedagoger,
förskolor, fritidshem och fritidsgårdar, familjecentraler och öppna förskolor, föreningar,
ensamkommande flyktingsamordnare), hur ser språkbehoven ut?
3. Se över bibliotekets mångspråkiga bestånd. Behoven skiftar över tid. Köpa större språk och
depositioner från IB på småspråk i samråd med användarna.
4. Synliggör biblioteket i olika sammanhang utanför biblioteket (föräldramöten,
föreningsmöten, träffar, evenemang)
5. Bjud in och ordna aktiviteter på biblioteket
6. Utvärdera – hur går det?
Diskussionsunderlag: Vårt mångkulturella bibliotek. Se sista sidan
Diskutera gärna på hemmaplan.
Lösa trådar från Götabarnsdiskussionen
- Ny i Sverigehylla
- Många barn saknar vuxen vägledning. En av våra uppgifter kan vara att ”fostra” dem i
vad som gäller här i Sverige
- Delta i föräldrautbildningar
- Drömläge vore att samarbeta med en dramapedagog
- Kan vi hjälpa varandra med tips till olika språkgrupper?
- SFI-praktikanter
- Tips/hjälp från samhällskommunikatörerna
Inköpskanaler
Köp från Btj är rekommendationen från Magdalena Landl på Linköpings stadsbibliotek.
Sedan övergången till Libris har vi inte tillgång till Burk-poster och fri katalogisering.
Problemet är inte att det inte finns ställen att köpa ifrån. Det handlar istället om att
katalogisatörerna inte kan katalogisera medierna, eftersom de inte förstår språken.
Jag har skickat frågan vidare och återkommer.
2
Tips från Helena
Gott stöd vid utveckling av det mångkulturella biblioteket har man av
IFLAs mångkulturella biblioteksmanifest
Tema modersmål
Mötesplats i modermål för förskolor och skolor
Skolverket
Konstsamtal, samtalskonst
av Elisabet Skoglund 2005
Extra bra metod att använda tillsammans med barn som inte har svenska som modersmål.
Det mångspråkiga biblioteket: en nödvändig utopi
Btj förlag 2012.
OLIKA förlag har flera böcker med romska dialekter/språk.
Böckerna utkommer i oktober på fem varianter av romani chib!
Badbomber & simhopp
Arli: 978-91-87413-24-7
Kale: 978-91-87413-25-4
Kelderas: 978-91-87413-26-1
Resanderomani: 978-91-87413-27-8
Lovari: 978-91-87413-28-5
Dansbus & kaktrubbel
Arli: 978-91-87413-29-2
Kale: 978-91-87413-30-8
Kelderas: 978-91-87413-31-5
Resanderomani: 978-91-87413-32-2
Lovari: 978-91-87413-33-9
Camping & kurragömma
Arli: 978-91-87413-34-6
Kale: 978-91-87413-35-3
Kelderas: 978-91-87413-36-0
Resanderomani: 978-91-87413-37-7
Lovari: 978-91-87413-38-4
3
Slå ett slag för romer i samband med att filmen om Katarina Taikon visas 2 oktober! Fin
affisch finns att beställa från Svenska filminstitutet. Kontakt: [email protected]
Sagostunder på andra språk än svenska – inventering pågår på Götabiblioteken.
Återkommer i ärendet
Skäggetorps bibliotek – bosniska
Norrköpings stadsbibliotek – ryska
Samarbete bibliotek och barnhälsovård
Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: En utäkad kartläggning och
nulägesbeskrivning.
Diskussion och slutsatser, främst utifrån kapitel 7.
Är vi nöjda med dagsläget?
- Börja med att kartlägga nuläget. Se bifogat exempel från Linköping
Vad behöver utvecklas?
Hur går vi vidare tillsammans?
- Förslag finns på att bilda en regional Bokstartgrupp.
- Regionalt – finns skrivningar i Regionutvecklingsnämnden som stödjer detta arbete +
Annika tar kontakt med regionala barnhälsovården.
Diskussionen fortsätter vi framöver …
Hur ser det ut med gåvoböcker till barn i Östergötland och Tranås?
Barnbiblioteksansvariga har svarat på en liten enkät..







Alla kommuner utom två har någon form av gåvobok.
I sex kommuner delas det ut 2 eller flera böcker
Prioriterade målgrupper är inte prioriterade, förutom i en kommun.
Finansiering sker på alla möjliga sätt. För att få en samlad bild på den totala budgeten
för gåvoboken på Götabiblioteken, behöver ytterligare uppgifter samlas in.
Samarbetet med barnhälsovården handlar mest om att använda dem som kanal för att
sprida information om gåvoboken. Det är inget reellt samarbete!
Gåvoboken har sin plats i läsplaner och biblioteksplaner.
Aktiviteten Gåvobok utvärderas inte. Möjligen för man statistik över avhämtade
böcker.
Och nu vet vi också från det nationella bokstartprojektet att gåvobok är ett svårförståeligt ord.
Bättre att kalla det present.
Bokstart Sverige
Oerhört kortfattad lägesrapport från Södertälje efter vårens pilotprojekt.
Bokstartarna är 2 bibliotekarier som går ut samtidigt. Arbetstidsåtgång 8 timmar i veckan.
89% av familjerna nåddes.
Förberedda familjer var mer positiva än oförberedda. Ett kort skickades till berörda familjer
innan besöket, men kanske nådde inte alla fram eller också hade man inte förstått innebörden.
Familjer som uttryckligen inte ville ha hembesök erbjöds besöka biblioteket (2 familjer)
Det räcker att avsätta 30 minuter för varje besök, de flesta tog bara 20-25 minuter.
4
Tänk på tolk!
Tänk på portkod!
Bra att fråga om man får komma in, så att man inte blir stående i hallen med ytterkläderna på.
Bokstartarna är bibliotekarier, inte logopeder. Bra att kunna hänvisa vidare om behov av mer
kunskaper om språkutveckling skulle behövas.
Bra att kunna erbjuda en ny tid, om den man kommer på inte passar.
Intresserad av ytterligare information från pilotprojektet i Södertälje. Kontakta Annika
Glesbygd
KURs satsning på att stödja små barns språkutveckling – Bokstart – utvidgas till kommuner i
glesbygd. Inget Götabibliotek kan söka.
Informationsmaterialet för Bokstart är värdelöst att skriva ut som det blir nu.
Norrköpings bibliotek har gjort om filerna så att de går att skriva ut, men man får tex beskära
på egen hand. Filerna kommer att läggas upp på Regionbibliotekets webb.
Vissa delar av materialet finns i tryckt form på KUR. Annika undersöker vidare hur man
beställer. Om beställningarna ska göras för alla bibliotek samtidigt, måste också intresset
undersökas.
Götabibliotekens gemensamma barnboksvecka 2015
Spöket Laban
Vecka 46, 9 – 15 november arrangerar Götabarn åter en gemensam barnboksvecka.
Målgrupp är i första hand förskolebarn, men det är fritt att arbeta med äldre barn också.
Onsdagen den 11 november är gemensam högläsningsdag. Tidpunkt är valfri.
Gemensam planering skickas ut i nya versioner efter hand. Den senaste är nr. 4.
Götabibliotekens Läsluststrategi 2015-2017
Finns nu i tryckt version, vilken håller på att delas ut till bibliotekscheferna, fvb till alla
anställda.
Läsluststrategin som pdf
Matåret 2016 ”Kök och käk”
Mer info om det regionala samarbetet kommer framöver.
Ansvarig projektledare Anja Praesto på Östergötlands museum
Nästa Götabarn 11 februari 2016 i Boxholm
Nästa Götabarn – vi behöver diskutera upplägget och ansvaret för träffarna.
VAD?
Barnkonventionen på biblioteket – FN riktar allvarlig kritik
Skriva – Skrivlust - SQUOOSH mm
Normkritik. Föreläsning OLIKA förlag?
Läsvågentips, men kolla gärna redan nu i IDÉbanken
Önskemål – studieresa till Stockholm med besök på Internationella biblioteket + Botkyrka
5
internationella bokmässa
Lära mer om family learning
Sagostund och Leonards plåster
Kvalitet i bibliotekens sagostunder eller aktiviteter öh.
Förlagsböcker/litteraturstödda titlar.
 Bokjuryn
 Vi spånar vidare. Kan vi ordna egen bokprovning? Bokprovning på turné i länet – och
vi hjälps åt?
Vandringsutställning, bokcirklar, bokprovning …
Kvarstår att diskutera.
Reggio Emilia/Howard Gardner
Hur kommer vi vidare med de spännande teorierna, vilka skulle kunna stötta utvecklingen av
våra barnavdelningar?
Kvarstår …
6
Diskussionsunderlag: Vårt mångkulturella bibliotek
Målgrupper
 Ensamkommande flyktingbarn
 Nyanlända familjer
 Barn med svenska som andraspråk
 Familjer som bott en tid i Sverige och där föräldrarna kan lite svenska
Huvudfrågor Hur kan biblioteken gå i bräschen för att stödja flerspråkiga barn och
familjers läsvanor? Hur kan vi vara den mötesplats vi säger att vi är?
Frågeställningar
 Vad görs nu på ditt bibliotek?
 Vad skulle du vilja göra om du fick tänka fritt?
 Vilka verksamheter kan erbjudas? (Nya verksamheter eller inom ramen för befintliga
verksamheter tex barnboksveckan)
 Hur når vi dem?
 Vilka kan vi samarbeta med för att nå dem
 Hur kan vi samarbeta inom Göta?
 Vad behöver vi (media, rummet, kompetens, samarbetspartners….)
7