Interkulturell historieundervisning för det mångkulturella samhället Teoriutveckling och undervisningspraktik NIKLAS BILLER, OLLE HAGLUND, PATRIK JOHANSSON, MARIA JOHANSSON, THERESE JUTHBERG, MAGNUS MINNBERGH, KENNETH NORDGREN, ANNIKA ROSENIUS, EMMA SANDBERG ANDRASKO, ANNA WALCH HISTORIA/GR ÅK 7-9 OCH GY Ställ frågor och kommentera på: http://korta.nu/lärforsk Vårt arbete ● Interkulturellt historiskt lärande som ett “svårt” lärandemål ● Systematisk ämnesdidaktisk diskussion och planering i forskningscirkelform och internat med inbjudna forskare ● Teoretisk modell – ”niofältaren” – för konceptualisering och grund för undervisningsdesign ● Gemensam planeringsmodell baserad på undervisningsdrivande frågor (” enquiry questions”) ● Genomförda undervisningsprojekt (ca 6 lektioner) ● Utvärdering, analys och artikelförfattande Vårt avstamp Vi utgick från vår bild av den gängse historieundervisningen grundad på vår gemensamma undervisningserfarenhet, från vad läroböckerna erbjuder för berättelser och de historiska uppfattningar som förmedlas i den historiekultur eleverna lever i. Saxat ur historieläroböcker n ett å r f e ig r e v S e d n omvandla e g in samhälle. r t d ll n e a r v u lt in u k … g n å till ett m t n e g o m o h n e tämlig När invandrin gen började u ppstod nya problem. And ra folks seder och traditione passade inte a r lltid den sven ska modellen . Det här behövde vi lösa ● Vilket innehållsurval ger en bild av samhället som är relevant med hänsyn till dagens mångfald? ● Hur kan en organisera och strukturera historiska undervisningsberättelser så att de inkluderar många erfarenheter och röster utan att skapa en fragmentisering som blir pedagogiskt omöjlig att hantera? ● Vilka historiska förmågor ingår i ett interkulturellt lärande och hur kan en som lärare hjälpa elever att kvalificera dessa? Undervisningsstrategier Tilläggshistoria – exempel på några andra samhällen, personer, händelser från andra kulturer Eländeshistoria – hur minoriteter har förtryckts Idealisering – okritiskt studera andra kulturer Värdegrundshistoria – historien blir en exempelsamling för att diskutera värderingar Interkulturell historia ? I N N E H Å L L S P E R S P E K T I V Vilken urvalsgrund ska vi ha? Vilka röster ska eleverna möta? Hur ger vi utrymme för elevernas livsvärld? T O L K N I N G S P E R S P E K T I V Vilka begrepp behöver eleverna för att förstå berättelserna? (Orsaker & konsekvenser, kontinuitet & förändring) Hur ska eleverna få tillfälle att tolka källor från olika historiska kulturer? Hur kan vi designa undervisning så att eleverna får syn på metaberättelser? B R U K S P E R S P E K T I V Låt eleverna förstå historiska kulturer genom att upptäcka deras historiebruk. Låt eleverna undersöka och analysera det mångkulturella samhällets historiebruk. Ge eleverna tillfälle att använda historia för att förstå den mångkulturella nutiden. Undervisningsprojekt ● Är Stockholms historia våra elevers historia? Hur kan historieundervisningen öka elevers tillhörighet med sin globala närmiljö? ● Det interkulturella första världskriget. Hur kan vi få elever att förstå att historia är en konstruktion och vad detta betyder för den bild vi får av andra? ●Första världskriget som hela världens världskrig. Hur kan en specifik övning adressera och vidga elevers förmåga att se icke-européer som historiska aktörer? Hur kan vi jobba med ett komplext interkulturellt innehåll med nyanlända? ● Mötet i Calicut. Hur kan källövningar om historiska kulturmöten utmana elevers förförståelse? ●Hoppet om ett bättre liv. Hur kan vi synliggöra att dagens flyktingströmmar inte är något nytt och unikt? Stockholms historia - våra elevers historia? “Hur globala var stockholmarna för 100 år sedan?” Hur såg Stockholm ut? Vilka bodde där? Hur påverkade världskriget? Vilka idéer kom utifrån? Vilka varor? Hur roade folk sig? - Utifrån vad källorna berättar om detta - Svårigheter, höjdpunkter och slutsatser Första världskriget som hela världens världskrig. Hur kan en specifik övning adressera och vidga elevers förmåga att se icke-européer som historiska aktörer? Hur kan vi arbeta med ett komplext historiskt innehåll på ett språkutvecklande sätt? ● ● ● ● Höga förväntningar, Förförståelsen Stöttningen Det flerstämmiga klassrummet, interaktion, inkludering Identifikation, representation och motivation Jämförelser av två läroböcker med hjälp av ett Venndiagram ● Hur kan vi få elever att förstå att historia är en konstruktion? ● Vilka röster “hörs” i läroboken? MÖTET I CALICUT 20 maj 1498 Källorna UTDRAG UR EN AV VASCO DA GAMAS BESÄTTNINGSMÄNS DAGBOK FRÅN 20 maj 1498 ”På söndag såg vi berg och sedan staden Calicut. Sedan ankrade vi två legua (11 km) från stranden. Under de två följande dagarna kom små båtar ut till oss och deras besättningar frågade oss varifrån vi kom. Kapten skickade i land en fredlös med båten. Han fördes till två morer som var hemma i Tunis och talade genuesiska och kastilianska. Dessa skrek och svor och frågade sedan vad för djävul hade fört honom så här långt? Vår man svarade att vi kommit för att leta efter kryddor och kristna. En av morerna kom tillsammans med vår kamrat till vårt skepp. Då han steg ombord var hans första ord: "Välkomna, välkomna! Mycket rubiner, mycket smaragder! Fall på knä och tacka Gud för att han fört er till ett land som detta, där det finns så mycket rikedomar!” LISTAN PÅ KUNG MANUELS PRESENTER TILL ZAMORINEN ”Tolv packar ulltyg, fyra röda kappor, sex hattar, fyra korallhalsband, en låda med sex skålar för handtvätt, en låda socker, två fat olja och två fat honung”. ZAMORINENS BREV TILL KUNG MANUEL “Vasco da Gama, en adelsman från ditt hov, har besökt mitt rike, vilket glatt mig mycket. I mitt land finns stora mängder kanel, ingefära, peppar och ädelstenar. I utbyte hoppas jag av dig få guld, silver, koraller och scharlakansfärger.” Konstverken 1525 1752 1898 Hoppet om ett bättre liv Hur kan vi synliggöra att dagens flyktingströmmar inte är något nytt och unikt? Vad vi vill uppnå? - Visa migration som en kontinuitet. Hur? - Läser texter och tar del av statistik. - Jämföra orsaker med hjälp av primärkällor. - Perspektivskifte i syn på migranter. - Läser exempel på hur svenskar sågs på när de kom till Amerika. Vad är svårt för eleverna när de ska få syn på interkulturella perspektiv i historia? Vad behövs för att skapa en historieundervisning som stödjer det interkulturella lärandet? http://issuu.com/bennekom/docs/historietextprov_26.10.15 Hur ska vi sammanställa och kommunicera resultaten av en sån här verksamhet till andra lärare? Diskussion och frågor Skriv gärna upp din mejladress på listan som går runt om du är intresserad av att ta del av hela publikationen när den är klar och/eller om du är intresserad av att få information om SO-didaktik i centrum (på Globala gymnasiet) och våra aktiviteter. Du får också gärna kontakta oss: [email protected] och patrik. [email protected]