Klibbal – Alnus glutinosa Familjen Björkväxter Klibbalen utmärker sig med sina framtill urnupna blad och små kottar. Den älskar fuktiga miljöer, så det är inte en slump att klibbalarna ibland syns som kilometerlånga alléer längs vattendragen. Eftersom klibbalen med hjälp av svampar kan binda luftens kväve i rötterna kan den kosta på sig att fälla löven gröna om hösten utan att först dra in det kväverika klorofyllet. Alen har tidigare tillskrivits olika magiska egenskaper. Alkvistar vilka på midsommarafton ströddes över den sådda åkern eller som kilades in i det sist intagna hölasset ansågs bringa tur. En kvist i hönshuset skulle dessutom hålla ohyran borta och alblad strödda över golvet i boningshuset skulle hjälpa vid påhälsning av loppor. Bladen har också lagts på öppna sår, brännskador och bölder och ett barkavkok kunde intas vid halsinfektioner eller baddas på sår. Barken har använts vid skinngarvning och färgning av läder och ylle. Den kan ge gula eller bruna nyanser. Veden har använts till exempelvis möbler, träskor och lieskaft och alved anses också på många håll vara den bästa veden för att röka fisk. Klibbalen har även en till synes evig följeslagare i den blanksvarta albladbaggen vars larver lever på alblad. Klibbalen är bland de växter som blommar tidigt och på bar kvist. Hanhängena sprider pollen redan i april. Lästips Här hittar du klibbal Den nya nordiska floran - s. 85 Hallands flora - s. 248 Smålands flora - s. 473 Flora Femsionensis - s. 11 Vilda växter som mat och medicin - s. 107-108 Nyttiga växter för människor och bin - s.19 Örtmedicin och växtmagi - s. 173 Människan och floran - s. 174-175 Nyttans växter - s. 90 Klibbal hittar man på många våta eller fuktiga platser i Femsjö. I närheten av Haggården, vid 6310675 N, 1348803 Ö, finns det en klibbal.
© Copyright 2024