1. No category

Energi- och klimatrådgivarna Värmland
Vedeldning i kakelugnar, kaminer och spisinsatser
Vedeldning i kakelugn, kamin och spisinsats kan minska uppvärmningskostnaden för huset. Den utgör en
reservvärmekälla samtidigt som den ger trivselkänsla. Vedeldning på rätt sätt och med rätt teknik är ett ekologiskt och miljövänligt utmärkt uppvärmningsalternativ. Vedeldning på rätt sätt bidrar inte till klimatproblemet. Detta förutsatt att en fullständig förbränning sker och det råder en balans mellan avverkning och
återväxt av skog.
All förbränning bygger på att effektivt blanda bränsle och
luft. Om man minskar luftmängden i förhållande till bränslet så blir förbränningen ofullständig. De rena förbränningsgaserna består av koldioxid och vattenånga. Koldioxid
och vattenånga är stabila kemiska föreningar som binder
upp maximalt med syre, och är således de produkterna vi
önskar högst innehåll av i rökgaserna.
Kakelugn
En kakelugn lagrar värmen under eldning. Värme avges till
huset under lång tid efter det att elden slocknat. De nyproducerade kakelugnarna har en värmelagrande massa i nytt
material som ackumulerar värmen effektivt och länge, ofta
24 timmar. Några nya kakelugnar finns som vattenmantlade och kan då kopplas till husets vattenburna värmesystem. Vissa nya kakelugnar med hög verkningsgrad klarar
att värma hela huset via det vattenburna systemet inklusive
tappvarmvattnet.
Kamin
En kamin ger snabbt värme till ett rum. Det finns olika
typer av kaminer. De består av olika material med varierande värmelagrande förmåga. De kan vara tunga eller lätta,
med eller utan fläkt. Det finns kaminer som är vattenmantlade och kan anslutas till husets vattenburna värmesystem.
Observera att så kallade braskaminer inte är miljö- och
säkerhetsmässigt avsedda att eldas kontinuerligt utan bara
som trivseleldning.
Riskerna med att elda kontinuerligt är att skorstenen hettas
upp av rökgaserna vilket kan starta en soteld och det kan
börja brinna i bjälklaget kring skorstenen. Vid pyreldning
finns det risk för att sotbeläggning bildas i skorstenen som
kan börja brinna och att det ger det utsläpp av miljö- och
hälsofarliga ämnen.
Olika typer av kaminer
Gjutjärnskamin – Gjutjärn leder värme snabbt och ger till
största delen direktvärme i form av strålningsvärme. Värmen strålar ut ur godset från alla håll.
Tips för eldning i exempelvis kakelugn
· Se till att spjället är helt öppet. Är kakelugnen kall
eller har det inte eldats i den på länge? För att få ett
bra drag och för att röken inte ska falla nedåt, börja
med att elda några tidningar.
· Lägg sedan in späntade, smala stickor och elda
dessa.
· Lägg in veden på ett tvärlagt vedträ eller ställ veden
upp mot bakre väggen. Låt luckorna stå öppna och
värmen stråla ut i rummet tills brasan tagit sig ordentligt. Om det susar i veden när den brinner är den fuktig. Då kan det vara svårt att få fart på brasan och man
riskerar kondens och på sikt frätskador i rökgångarna.
Ett säkert tecken på god förbränning är en grå beläggning på eldstadens väggar. Högsta verkningsgrad
och lägsta vedförbrukning får man om brasan brinner
med blåaktig låga när den stabiliserat sig och brunnit
ett tag.
· Stäng sedan innerluckorna, men låt draghålen i dem
vara öppna. Skjut igen spjället bara så mycket att brasan lugnar ner sig och brinner tyst. Kontrollera att
ingen röklukt känns vid luckans överkant.
· När brasan nästan är utbrunnen - öppna luckor och
spjäll. Dra brandresterna mot eldstadens främre del.
Stäng därefter luckorna och skjut igen spjället till sitt
förra läge, inte helt stängt.
· Vid utbrunnen brasa rör om i glöden tills ingen
brand finns kvar i den. Stäng innerluckorna helt och
skjut igen spjället mot stängt läge, men bara så långt
att ingen röklukt känns.
· När glöden mörknat och inga lågor syns i den, stäng
spjället helt. Stäng även de yttre luckorna. Kontrollera
för säkerhets skull att ingen röklukt känns.
Täljstenskamin – Täljsten har goda värmelagrande egenskaper vilket innebär att kaminen tar längre tid innan den blir
varm och värmer långt efter att elden brunnit ut.
Braskamin – har ofta en lättare konstruktion och är endast
avsedd att eldas som trivseleldning.
Fakta om vedeldning
· Elda alltid riktigt torr ved, fukthalt cirka 20 procent.
Spisinsatser
Monteras in i en befintlig öppen spis. Spisinsatsen höjer
verkningsgraden från 5–15 procent till cirka 50–73 procent. Man får ut mycket mer värme från veden, alltså en
mycket lönsam investering.
· Eftertorka veden inomhus några veckor innan eldning i husets eldstad.
Miljömärkt utrustning
Svanenmärkt utrustning är effektiv och bränslesnål, den ger
låga utsläpp av miljöfarliga gaser och stoft och tillverkas
utan användning av onödiga gifter och metaller. P-märkning utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,
SP. Märkningen ställer höga krav på funktion, miljö, effektivitet och säkerhet.
· Tänk på dina grannar och elda inte vid lågtryck då
röken kan slå ned i deras trädgårdar och ge hälsoproblem och obehag.
Kontakta
• din kommun för information om lokala bestämmelser
kring vedeldning och bygganmälan/bygglov vid nyinstallation.
• skorstensfejaremästaren i din kommun för information
om installation, sotning med mera. www.skorstensfejare.se
Veden
När ett träd avverkas har veden en fukthalt på cirka 50
procent. För att elda ved på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt behöver fukthalten sjunka till cirka 20 procent.
Detta innebär att veden måste torka under ganska lång tid
och under bra förhållanden. Om man eldar fuktig ved går
det åt mycket energi för att koka bort vattnet från veden.
Den energin används istället bäst till att värma huset och
varmvattnet.
Det bästa är att avverka träd under vintern, då träden av
naturliga skäl har en lägre fukthalt i veden. Om veden
sedan klyvs, staplas och torkar innan april kan den eldas
tidigast till kommande eldningssäsong. Det kan därför vara
bra att ligga ett år före i vedproduktionen. Innan veden
läggs i husets eldstad bör den eftertorka inomhus ytterligare
några veckor.
· Det är förbjudet att elda impregnerat trä, målat virke
eller annat avfall.
En bra indikation på förbränningens kvalitet är att se
på röken som kommer ur skorstenen. Om röken är:
· svagt vit (kalla dagar) eller i det närmaste osynlig
(varmare dagar) kommer det nästan bara vattenånga
ur skorstenen. Förbränningen är bra.
· kompakt vit är förbränningen bra, men veden kan
vara för fuktig.
· mörk och illaluktande är förbränningen ofullständig sotande. Trolig orsak: för liten lufttillförsel.
· gul innehåller den tjära. Förbränningen är ofullständig. Trolig orsak: för låg temperatur och för liten
lufttillförsel.
När man eldat med ett bra resultat ska askan vara
ljusgrå och flyktig.
Se till att alltid ha fungerande brandvarnare i ditt
hem.
Fakta: Energi- och klimatrådgivarna Värmland
Energi- och klimatrådgivaren i din kommun kontaktar du via
kommunens växel. Rådgivningen är kostnadsfri och opartisk.
g
dra
r,bi
no ngare
n
a
lfå
tsp
elle ag, so
ing, pelletspannor, bidrag,solfån
ing
g,p
r
rådgivn
gare, v
ler
ering,
erin or,bid
ä r m ep
iso
isol
g s is o l
r, bidrag, solfångare, v
s
u
o
n
g
s
m
n
n
a
ä
l
p
g
p
g
l
s
t
i
n
a
e
t
l
r, tilläg
ä r m e pu
solfå
a
läg
ar,
äg
, p el
p
l
l
p
i
g
s
l
t
n
g
i
m
i
t
,
m
s
n
u
t
i
ngar
e
s
v
e
par, till
olering,
,
ell
ådgi
rmep
e, vär
äggsis
fånga
rådgivning
par
g, p
ring, r
pumpar, tilläggsisolering, rådgiv
are, vä
olering
mepu
, pelletspannor ,bidrag, sol
värm
si s o l e
pum
lerin
e, värme
olfång
ning, p
, rådgiv
mpar, t
epum
me
tillägg
gsiso
fån g a r
idrag, s
e l l e t sp
illäggsisole
ning, pel
par, t
, vär
ag,sol
, tilläg
mpar,
annor,
l
ring,rådgivning, pelletspannor,b
r
e
e
t
u
e
r
s
d
p
a
i
r
p
a
n
g
n
e
b
n
o
a
å
illäggs
r
,
f
,
l
b
i
rådg
d
o
rag, s
bidrag
nn o r
isolering
re, värm
lfång
, solfång
ivnin
letspa
olfånga
, rådgivning, pel
are, tillägg
ag, so
g,pel
g, pel
letspannor,bidrag, s
sisolering, pelletspannor, bidr
letspa
givnin
nnor, b
ing, råd
r
e
l
idrag,solfå
o
s
i
s
g
ngare, värmepumpar, tilläg
Sammanställt av Region Värmland, Energikontor Värmland | www.regionvarmland.se/energikontor