Likabehandlingsplan Hjortmosseskolan F
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Hjortmosseskolan Grundskola F-9 Bakgrund Hjortmosseskolans mål är att, utifrån de olika kompetenser som finns representerade i skolan, bidra till att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för barnet eller eleven. Hjortmosseskolans värdegrund utgår från det dubbelriktade sambandet mellan hälsa och lärande. På Hjortmosseskolan arbetar vi utifrån ett salutogent – holistiskt hälsofrämjande förhållningssätt, vilket innebär att vi strävar efter att verksamheten för eleverna ska präglas av: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet (Antonovsky, Hälsans mysterium). I Hjortmosseskolans likabehandlingsplan framgår det hur vi systematiskt arbetar för att skapa en miljö som är trygg och där respekt finns för allas lika värde, förebygga samt motverka diskriminering och kränkningar. Här framkommer det vilka åtgärder som skolan vidtar, vem som ansvarar för dessa och hur händelser och åtgärder dokumenteras. Likabehandlingsplanen ska omformuleras årligen. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär diskriminering som utförs utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion, ålder och sexuell läggning är förbjuden enligt ovan nämnda lag. Skollagen (2010:800) förtydligar skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skola och skolbarnsomsorg. Dessa lagar tillsammans ger barn och elever i förskola, skola och fritids ett lagligt skydd inte bara mot diskriminering utan mot alla former av kränkande behandling, som exempelvis mobbning, olaga hot, olaga tvång, misshandel och ofredande. Definitioner I Skolverkets Allmänna råd för Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) ger man följande definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är skolan eller skolans personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion, ålder och sexuell läggning). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barn eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara • fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) • verbala (t ex svordomar, att bli hotad eller kallad för något som inte känns bra, små retsamma ord) • psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar, ) • text- och bildburna (t ex klotter, lappar, e-post, sms och mms) Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär att någon eller några, medvetet och med avsikt, upprepade gånger tillfogar eller försöker tillfoga en annan människa skada eller obehag. Vardagskonflikter förväxlas ofta av både vuxna och barn eller elever med någon av de ovan nämnda. Dessa konflikter är även de allvarliga för de inblandade och ska lösas. Barn eller elever har inte alla verktyg för att lösa konflikter och behöver stöd av vuxna. På Hjortmosseskolan anser vi att det är viktigt att stödja barnen eller eleven i att hitta sätt att lösa konflikter, hitta strategier och lära ut konflikthantering som ett stöd igenom hela livet. I Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling använder vi oss framför allt av begreppet kränkande behandling, men det inbegriper även trakasserier, diskriminering och mobbning enligt definitionerna ovan. Pedagogiska utgångspunkter Grundtanken med Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att alla barn och elever ska ha lika rätt till samma behandling från skolkamrater och vuxna oavsett kön, funktionsnedsättning, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning. Målet är att ingen ska behöva utstå någon form av kränkning i skolan och på fritids. En viktig utgångspunkt för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Diskussioner mellan pedagoger och barn eller elever utifrån följande områden har för avsikt att främja respekten för allas lika värde, och förebygga kränkande behandling. • • • • • • • • Kön. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter och ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi ska uppmuntra flickor och pojkar att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Könsöverskridnade identitet eller uttryck. På Hjortmosseskolan ska det finnas en acceptans och en förståelse för att kritiskt reflektera utifrån ett genusperspektiv men även att främja en miljö som skapar möjlighet för barnet eller eleven själv att utforska sin egen unika och individuella identitet. Funktionshinder. På Hjortmosseskolan har vi barn och elever med olika funktionshinder. De kan vara av både synligt och osynligt slag. Vi arbetar för att öka förståelsen för olika funktionshinder och att i största möjliga mån göra skolan tillgänglig för alla. Social bakgrund. Hjortmosseskolan är en skola för alla. Detta är vägledande för oss och som vi tar hänsyn till i vårt arbete, planering av lektioner samt aktiviteter men även att medvetandegöra vuxna och elever om att detta finns. Etnisk tillhörighet. Hjortmosseskolan har många nationaliteter representerade bland barnen och eleverna. Detta är en tillgång som ger oss möjlighet att föra diskussioner om människors likheter och skillnader på ett konkret sätt. Religion eller annan trosuppfattning. På vår skola finns flera olika trosuppfattningar representerade. Vi diskutera både skillnader och likheter för att öka förståelsen för varandra. Ålder. Alla barn och elever på Hjortmosseskolan ska bemötas med respekt, oavsett ålder. De ska även få ha inflytande över sin lärandesituation utifrån varje individs förmåga. Sexuell läggning. På Hjortmosseskolan ska vi respektera alla individers sexuella läggning. I så tidig ålder som 6-12 år är det ovanligt att man funnit sin sexuella identitet. Dock lever barnen eller eleven i en värld där det är vanligt att det förekommer fördomar och kränkande uttryck och attityder om vissa typer av sexuell läggning. Därför anser vi att det är viktigt att man redan tidigt får möjlighet att tillsammans med vuxna i skolan diskutera de olikheter som finns vad gäller sexuell läggning, och att vi understryker värdet av att respektera människors olikheter. Vår strävan är att • • • • Alla barn och elever på Hjortmosseskolan ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett könstillhörighet, funktionshinder, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion, ålder och sexuell läggning. Alla barn och elever ska kunna delta i skolans och fritids aktiviteter på samma villkor. Vid friluftsdagar och utflykter försöker vi se till att alla barn och elever ges förutsättningar och möjlighet att delta. Alla ska känna sig trygga på Hjortmosseskolan. Skola och fritids arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling. • • • • Stärka barnets eller elevernas sociala kompetens och aktivt jobba för att tolerans, förmåga att samverka och förmåga att ta ansvar utvecklas. Skola och fritids skall uppmärksammar och åtgärdar så att eventuell kränkande behandling upphör. Barn eller elever, föräldrar och personal ska gemensamt känna ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. All personal ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom området. Främjande arbete Det främjande arbetet på Hjortmosseskolan syftar till att skapa en trygg miljö och en respekt för allas lika värde med utgångspunkt från diskrimineringsgrunderna. Detta arbete ska ske kontinuerligt och utan en förekommen anledning både på lektioner och som temadagar. • På Hjortmosseskolan arbetar samtlig personal kontinuerligt för att tillsammans vara en del av det förebyggande arbetet. • Skolan har tillsammans med elevrådet för äldreåren öppnat ett Elevcafé. • Elevrådsrepresentanter från äldreåren arbetar tillsammans med EHT och personal för att analysera enkätresultat samt utformandet av frågor i enkäten. • Elevrådet har idag utsett en projektgrupp som arbetar med att planera aktiviteter för barn och elever utifrån ett Likabehandlingsperspektiv, i att se över handlingsplaner samt utarbeta förhållningsregler på skolan. • Äldreåren har sedan en tid deltagit i ett Närvaroprojekt för att motverka ogiltig frånvaro och minska giltig frånvaro. • Det har även anställs en Elevsamordnare som bland annat ska underlätta skolgången för elever på skolan. • Yngre- och äldreåren arbetar kontinuerligt med att ge olika perspektiv på genus, familjebildningar, religioner och kulturer. • Det arbetas även med att aktivt stödja barnen eller elever i deras konflikter, vägleda och förhindra uppkomsten. Förebyggande arbete Mobbning och kränkande behandling är något som förekommer även på vår skola i olika hög grad och kan vara svårt att upptäcka. Ett viktigt förebyggande arbete är att kartlägga de områden och situationer där vi finner störst risk för detta. Detta görs dels genom enkäter, analyser och kartläggningar kontinuerligt under läsåret. Utvecklingsområden utifrån Förebyggandearbetets analys Tillgängligheten till vuxna i skola/fritids är en viktig del i arbetet för att förebygga och upptäcka kränkningar. All personal är viktig i detta arbete. Följande platser och situationer har i skolans kartläggningar visat sig vara extra utsatta på vår skola: • I omklädningsrummen vid idrott. Idrottsläraren är ansvarig för tillsyn i omklädningsrummen före och efter lektionen. På yngreåren är det oftast två vuxna, en i varje omklädningsrum. Det finns möjlighet att byta om enskilt för både yngre- och äldreåren. • I matsalen. Vår ambition är att ha många vuxna i matsalen. På yngreåren följs alla klasser av minst en lärare till maten. Det finns alltid vuxna nere i matsalen, både från • • yngre- och äldreåren. Elevantalet på skolan har vuxit och tenderar att fortsätt göra detta. För elever i årskurs åtta och nio har det inneburit att vissa lektioner hålls på närliggande gymnasieskola. Vissa dagar äter därför dessa elever även lunch där. Några elever känner en viss osäkerhet att äta där och vuxna brukar följa med dit i möjligaste mån. På skolgården och i korridoren under rasten. Vi har rastvärdar ute på rasterna. De ska uppehålla sig där eleverna finns. Rektor ansvarar för att ett fungerande rastvärdsschema upprättas. Varje vuxen tar sedan ansvar för sin tilldelade tid på skolgården eller i korridorerna. Toaletter: En del elever rapporterar att de känner sig rädda/otrygga vid toalettbesök. Eftersom toaletterna finns i korridorerna, är rastvärdar extra vaksamma kring toaletterna. Så här gör vi På Hjortmosseskolan arbetar vi kontinuerligt för att förebygga mobbning och kränkande behandling. • • • • • • Vi har regelbundet under läsåret storsamling med all personal då vi diskuterar skolans värdegrund och våra gemensamma regler. Rektor ansvarig. Kontinuerligt arbete och regelbundna samtal i klasserna och på fritids om värdegrund, relationer och förhållningssätt. Samtliga pedagoger men framför allt mentorer ansvariga. Uppföljning av elevens samlade skolsituation görs genom utvecklingssamtal, IUP och genom samtal med vårdnadshavare. Mentorer ansvariga. Elevrådet ska aktivt vara delaktiga och arbeta med dessa frågor. Rektor ansvarig. Skolsköterskan har under skoltiden flera hälsosamtal med varje elev. I samtalen ingår frågor om kränkande behandling och mobbning. Skolsköterskan ansvarig. Personalen ska alltid arbeta aktivt med värdegrundsarbete. Förhållningssätt, normer, värden, värderingar och relationer aktualiseras på pedagogiska möten. Samtliga i personalen har här ett ansvar, men rektorer har ett övergripande ansvar för att se till att de faktiskt arbetar med dessa frågor. Hjortmosseskolans förhållningsregler På Hjortmosseskolan har vi skolans förhållningsregler uppsatta i de rum där barn och elever vistas. Dessa regler diskuteras regelbundet i varje klass med elever för att de alltid ska vara aktuella. Reglerna är också framtagna tillsammans med eleverna. Förhållningsreglerna formuleras såhär: Vår skolas förhållningsregler är skrivna utifrån Skollagens riktlinjer om ordningsregler. (Skollagen 2010:800) De ska vara grunden i vårt gemensamma arbete för att skapa en lugn och trygg skola för elever, lärare och övrig skolpersonal. Det är viktigt att alla på vår skola följer dessa regler. Om reglerna bryts så ska alla vara beredda att prata om det som gjorde att reglerna brutits. Reglerna ska dessutom diskuteras vid behov och regelbundet vid klassråd samt elevråd. Förhållningsreglerna revideras årligen. Gäller allt och alla Vi på Hjortmosseskolan förväntar oss av dig som elev att du ska vara en god kamrat. Det betyder att du visar respekt mot alla. Vi på Hjortmosseskolan förväntar oss av dig som elev att du aktivt motarbetar alla former av mobbning och kränkande behandling. Förhållningsregler i klassrummet Alla ska behandlas och bemötas med respekt. Det betyder att ingen kränkande behandling får förekomma under skoldagen, varken under lektionstid eller under övrig tid. Vi ska vara snälla mot varandra med allt vad det innebär. Både elever och lärare ska bidra till att skapa god lärandemiljö. Både elever och lärare ska bidra till att skapa arbetsro. Kompetensutveckling Det är viktigt som vuxen att ha bra beredskap och goda redskap för att förebygga och motverka mobbning och andra kränkningar. Detta kan erhållas genom lämplig kompetensutveckling och regelbundna pedagogiska diskussioner om värdegrunden. Minst en kompetensutvecklingsdag/läsår ska ägnas åt detta. De pedagogiska diskussionerna ska ske under hela läsåret. Rektor och arbetslag är ansvariga. I introduktionen av nyanställda ska rektor ge information om vår värdegrund och vår plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder att vidta vid kränkande behandling • • • • • • • • Vuxen som blir vittne till att en eller flera barn eller elever utsätts för kränkande behandling är skyldig att ingripa. Barn eller elever som blir vittne till, eller får kännedom om, att en eller flera barn eller elever utsätts för kränkande behandling, uppmuntras att berätta detta för en vuxen. Om någon uppger att hon/han utsatts för kränkande behandling, eller om kränkning misstänks på annat sätt av andra personer, måste detta alltid tas på allvar. Vuxen som får kännedom om att en eller flera barn eller elever utsätts för kränkande behandling, utan att själv ha sett detta, ska kontakta mentor. Denne eller dessa ska i första hand samtala med de inblandade för att försöka reda ut händelsen och förhindra fortsatta kränkningar. Går inte situationen att lösa genom dessa samtal, det vill säga om kränkningarna fortsätter, skickas ärendet vidare till rektor/Likabehandlingsgruppen. Föräldrar informeras snarast. Mobbningsfall, det vill säga över tid upprepade kränkningar, anmäls till rektor som i sin tur sammankallar Likabehandlingsgruppen. Vid teamets första möte fattas beslut om vilka medlemmar i teamet som ska utreda den misstänkta mobbningen. Händelsen ska ses ur alla inblandades perspektiv. • • • • • • • • • Kontakt tas med uppgiftslämnaren och med den utsatte/de utsatta för insamling av information. Ansvariga teammedlemmar bestämmer när samtalen med den/de misstänkta ”mobbarna” skall äga rum. Berörd lärare samt mentor informeras. Samtal med den eller de som misstänks ha utsatt någon för mobbning. Samtalen sker enligt Hjortmosseskolans ”Mall för samtalen med mobbarna” som finns på First Class. Föräldrar informeras om samtalen. Övrig personal informeras om ärendet och uppmanas vara extra uppmärksamma kring de inblandade. Efter samtalen har de ansvariga teammedlemmarna regelbunden kontakt med den/de utsatta. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade sker efter ca två veckor. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade har gått. Rektor och föräldrar informeras om insatsens resultat. Om överenskomna åtgärder inte följs eller inte gett önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt. Rektor och vid behov Elevhälsoteam tar ställning till om anmälan ska ske till socialtjänst eller polis. Dokumentation • • • Varje led i ärendets hantering ska dokumenteras (se bifogat dokument som även finns på First class, bil 1). Av dokumentationen eller minnesanteckningarna ska tydligt framgå vad som hänt. Barnet eller elevens integritet ska noga beaktas. Dokumentationen är att betrakta som en allmän handling, vilken ska diarieföras, med möjlighet till sekretessbeläggning. Ansvar • • • Rektor har ansvar för att information förs ut till personal, elever och vårdnadshavare om skolans handlingsplan, förebyggande arbete och rutiner vid diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla på skolan har ansvar för att informera om händelser som strider mot lagen. Alla på skolan har ett ansvar att arbeta aktivt med och i enlighet med skolans Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Information Muntlig och/eller skriftlig information ges till nytillkomna barn och elever, vårdnadshavare och personal. Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns att läsa på skolans hemsida, liksom skolans värdegrundsdokument och övriga planer. Ett eget exemplar kan fås vid förfrågan. Utvärdering Utvärdering av skolans Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen. Ansvarig för utvärderingen är rektor, tillsammans med Elevhälsoteamet. Arbetet sker tillsammans med Elevhälsoteamet, lärare samt representanter från elevrådet Varje år upprättas en ny Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling under ledning av rektor. Utvärderingen av förra årets plan skrivs då in i det nya årets plan, och utgör tillsammans med den senaste kartläggningen utgångspunkt för planeringen av insatser under det nya året. Analys, kartläggning och åtgärder Hjortmosseskolan har under de senaste åren fått ett ökat elevantal, idag har skolan strax över 500 barn och elever. Skolan är dimensionerad för ca 480 barn eller elever. Elever i år åtta och nio har idag vissa lektioner på en annan skola och äter även vissa luncher där. Utifrån enkäter så har resultatet presenterats för Elevhälsoteamet, personal på skolan samt representanter för elevrådet. De har analyserat och föreslagit åtgärder som beskrivs nedan. Majoriteten av barn och eleverna trivs och har vänner på Hjortmosseskolan. De identifierade problemområden som framkommit i kartläggningen är följande: • Lektioner • Raster. Förekomst av verbala och fysiska kränkningar/konflikter • Korridorerna. Förekomst av verbala och fysiska kränkningar/konflikter • Toalettbesök • Matsalen • Idrotten Ärendebeskrivning Lektionen Analys Hjortmosseskolans elever upplever att de inte har arbetsro på lektionerna. I kartläggningen framkommer att många upplever att det är ”spring” ut och in i klassrummet, att det är elever uppfattar det som att personal inte säger ifrån, att elever kommer sent, har glömt material, att det pratas och är oroligt. På yngre åren sker det att konflikter som uppstått på raster följer med in på lektionen. På organisationsnivå: äldreårens scheman är lagda så att eleverna har väldigt korta raster mellan lektionerna. Yngreåren har tidigare haft en liten undervisningsgrupp dit elever har kunnat gå när de inte klarar av att koncentrera sig i helklass. På gruppnivå: en orsak kan vara hur vuxna ser och agerar på att elever lämnar klassrummet under lektion. Tidigare har det förekommit som en strategi att skicka ut oroliga elever i korridoren för att lugna sig. Det har även märkts en oro i klasser som haft vikarier som eleverna inte tidigare träffat. På individnivå: det förekommer att det är oroligt i klassrummet då det uppstått konflikter på rasten/fritiden. Det har även framkommit att elever inte känner att de vet vad som förväntas av dem på lektionen. Elever har en uppfattning om att vuxna inte säger ifrån på skolan när något händer. Åtgärder På organisationsnivå så har personal fått utbildning i CPS vilket har möjliggjort en förändring i hur vuxna ser på anledningen till barn och elevers oro i klassrummet men även på hur vuxna hjälper till att lösa barn och elevers oro. Personalen kommer att fortsätta att arbeta med CPS som strategi för att förstå elevers oro. EHT-personal kommer under våren få handledning i CPS för att på så vis kunna stärka personalen på skolan i deras arbete. Personalen har även fått fortbildning i Formativ bedömning som kan tänkas ha ökat elevers känsla av inflytande över och förståelse för sin utbildning. Fortsätta att hålla vid normen som vi nu har på skolan att det är inne på lektionen eleven ska vara. Att i den mån det går fortsätta att ha minst två vuxna som arbetar med yngreårens klasser, antingen i klassrummet eller att dela klassen i mindre grupper. Även i äldre åren har många lektioner en resurs förutom undervisande lärare. Hjortmosseskolan har idag väldigt sällan ”okända” vikarier för undervisning. På äldreåren finns idag resurspersoner som täcker upp vid lärares sjukdom i den mån det går och på yngreåren försöker personalen att lösa det inom arbetslaget. På gruppnivå har det skett en förändring på hur vuxna ser och agerar på att elever lämnar klassrummet under lektion. En uppfattning har varit att det tidigare varit en strategi att skicka ut oroliga elever i korridoren för att lugna sig. Idag arbetas på ett annat sätt eftersom vuxna fått fler verktyg och ett förändrat synsätt på vad som kan vara orsaken till barns oro. Det är ett ständigt pågående arbete med att hitta nya och bättre lösningar för grupper, exempelvis användandet av grupprum, hur elever sitter, var elever sitter och även att det nu mer ofta finns resurspersoner i klassrummet. Arbetslagen har blivit bättre på att stötta varandra i att hitta lösningar inne i klassrummet. På individnivå så har idag väldigt få elever som en strategi att vandra runt eller ut ur klassrummet. Speciellt på yngreåren har klassrumssituationen blivit bättre under höstterminen, det är lugnare i klassrummen och i korridoren. De gånger det nu är oroligt i klassrummet så har det oftast med konflikter som uppstått på rasten att göra. Den formativa bedömningen kan ha ökat elevens känsla av förståelse och sammanhang. Ärendebeskrivning Verbal/fysisk kränkning i skolmiljön, främst utanför klassrummet Analys I kartläggningen framkommer att barn och elever på både yngre- och äldreåren känner oro för att bli eller känner sig utsatta för sårande tilltal, ryktesspridning, verbal retsamhet eller fysiskt utsatta på raster ute eller i korridoren. Detta är ett generellt problem som skolan aktivt behöver fortsätta att agera mot för att inte riskera att det ska leda till en norm. Många elever tar med dessa konflikter in i klassrummet, det kan då även skapa oro inne i klassrummet vilket försvårar en god lärande miljö. Det finns en risk att Hjortmosseskolans barn och elever känner att de inte har tillgång till eller känner sig sedda av vuxna under hela sin skoldag. Det finns en risk att dessa kränkningar kan bli en norm på skolan, att hårda ord och en tuff jargong kan bli befäst. Skolans fokus ligga på att minska dessa konflikter, ge barn och eleverna stöd, hjälpa till att lösa och ge verktyg i konflikhantering så fort som möjligt efter att de inträffat. På organisationsnivå, Hjortmosseskolan var för ca tre år sedan varit en relativt liten skola men kan idag räknas som en stor skola med sina ca 500 barn och elever. Organisatoriskt så är det möjligt att de rutiner och strategier som utarbetades då inte längre är de bäst fungerande. Arbetet i arbetslagen och rutiner överlag ser ut som det gjorde när skolan hade nästan hälften så många barn och elever. Det kan vara så att resurser och tid inte används där det behövs vid olika tillfällen under dagen. En annan anledning kan vara att ytan är för liten för så många barn, både ute och inne. Skolgården är svår att överblicka då det finns flera olika lekmiljöer där barn och elever väljer att vara på rasterna. Gungan och fotbollsplanen är två platser som det ofta uppstår konflikter på. Korridorerna är en annan riskmiljö, vissa tider på dagen är det många barn och elever där samtidigt och ibland finns det få eller inga vuxna där. På gruppnivå kan det finnas en risk att barn och elever känner av bristen på utrymme både inne och ute, svårt att hitta utrymme för lugn och enskild lek/samtal. Skolan har få naturliga platser där barn och elever kan söka sig till en lugn miljö eller möjlighet att sitta ner för att prata. Det finns få grupprum för äldreårens elever. På individnivå behöver vuxna få ökad förståelse för hur viktigt det är för varje barn och elev att känna sig sedd och bekräftad under sin skoldag. Att det inte krävs långa samtal utan ett par små ord i förbifarten. Det är även viktigt att vi föregår som goda exempel, markerar när vi hör och ser ett beteende som inte är acceptabelt oavsett tillgång av tid. Att vara ett stöd i att hjälpa barn och elever att lösa konflikter de hamnar i, att tillrättavisa och aktivt förebygga. Åtgärder På organisationsnivå • Rastvärdsscheman ses över av rektor och en diskussion har lyfts om vart rastvärdarna är placerade på skolgården. Arbetslagen kommer att få uppdrag att reflektera över förslag av rektor. • Vuxna på skolan ska påminnas om att de är föredömen för barnen och elever, att de kan påverka lika mycket med sitt agerande. Det kommer att avsättas tid för samtal om normer samt reflektion. • Skolan har ett pågående arbete med hur vi ser på vardagskonflikter, kränkning och mobbning men även diskriminering • Rektors vision är att se flera personer ute i korridoren och samtala med elever. Att personal finns tillgängliga, som ser, vid behov förmanar och hjälper till att lösa • • konflikter. Men även att det ska ske ett skifte i synen från att vara rastvakt till att vara rastvärd. Försöka möjliggöra ytor där elever och vuxna kan samtala. Försöka frigöra ytor där elever kan söka enskildhet under trygga former både inne och ute. På gruppnivå • Fortsatt värdegrundsarbete med barn eller elever och vuxna på skolan. Förslag finns på att personal ska få föreläsning om hur viktiga vuxna är för barnet eller eleven. Hur de positivt kan påverka barnet eller elevens känsla av begriplighet, meningsfullhet, hanterbarhet men framför allt att känna sig synliggjord. • Lärare fortsätter att arbeta med värdegrundsarbete och utan förekommen anledning lyfta diskussioner utifrån diskrimineringsgrunderna. • Det planeras nu en Tema-dag utifrån diskrimineringsgrunderna, Elevhälsan, personal och elevrådet är inblandade i detta arbete. Dessa Tema-dagar kommer att fortsätta även nästa termin. Denna termin planeras en dag med fokus på normkritiskt genusperspektiv. Elevrådet har fått i uppdrag att göra en kartläggning över vad elever vill erbjudas denna dag. På individnivå • Fortsätta att stötta barn i konflikthanering. Ärendebeskrivning Idrotten Analys Vissa barn och elever upplever det som jobbigt kring idrott. De känner sig utsatta i omklädningsrummet och det händer saker under lektionen som inte läraren hinner uppfatta. Detta kan skapa oro inför en idrottslektion.. Åtgärder På de flesta idrottslektioner för yngreåren så finns det två vuxna i samband med omklädning. Äldre- och yngreårens barn och elever kan erbjudas att byta om och duscha enskilt eller att få gå tidigare för att få byta om enskilt. Ärendebeskrivning Skolmatsal Analys Många barn och elever tycker att det är svårt att få plats att sitta, att ljudnivån är hög och att det är stressigt. Skolans matsal är liten i relation till elevantalet. Äldreårens elever har vissa dagar lite svårare att hitta lediga platser. Åtgärder År åtta och nio äter vissa dagar på en annan skola vilket har genererat i att det är lättare att få plats att sitta. Yngreårens barn och elever har sina bestämda bord och platser. Bilaga 1 Rapport kring konflikt Kränkande behandling är när eleven själv i ord eller handling visar att den upplever sig kränkt. Elevens/barnets namn Klass Elevens mentor Elevens personnummer Incidentens karaktär (markera med kryss) Verbal kränkning Fysisk kränkning Psykisk kränkning Övrigt Datum för händelsen Kort beskrivning Har detta hänt tidigare med samma individer inblandade? Samtal med vårdnadshavare Utfört av Datum Samtal med de inblandade Utfört av Datum Åtgärder och överenskommelser Överlämnat till Rektor, datum Rektor är sammankallande till Likabehandlingsgruppen och närvarande (eller delegerar ansvaret) vid första mötet. Utredning kring kränkandebehandling Mottaget av Likabehandlingsgruppen, datum Närvarande Datum Vilka håller i ärendet framöver? Vidare åtgärder Kontaktar vårdnadshavare Samtal med de inblandade Uppföljande samtal med de inblandade Överenskommelser Anteckningar Avstämning med den berörda eleven Vid fortsatt kränkning vidtas externa åtgärder (EHT-möte, anmälan till Socialtjänsten, Nätverk i centrum, alternativa skolformer, etc).
© Copyright 2024