Stråk 2 Workshop 1
Funktion, potential och
brister
1
Transportpolitiskt mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att
säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning
för medborgare och näringsliv i landet.
2015-01-16
2
Funktionsmål
Transportsystemets utformning, funktion och användning
ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet* med
god kvalitet och användbarhet
samt bidra till utvecklingskraft i hela landet
(regionen/stråket).
Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt,
det vill säga likvärdigt svara mot
kvinnors respektive mäns transportbehov.
*den lätthet med vilket utbud och aktiviteter i samhället kan nås
2015-01-16
3
Hänsynsmål
Transportsystemets utformning, funktion och användning
ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt.
Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås
och till ökad hälsa.
2015-01-16
4
Miljökvalitetsmålen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande
kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
2015-01-16
5
Hälsa
• Folkhälsa
• Liv i rörelse
• Livspussel
• Buller
• Luftkvalitet
• Luftföroreningar
• Partiklar
• Vattenkvalitet
• Trafiksäkerhet
2015-01-16
6
Åtgärder i stråket ska
Underlätta arbets- och studiependling
2015-01-16
7
Workshopens tre delar
• Funktionella krav
• Potential
• Brister
2015-01-16
8
Funktionella krav
• Jämn hastighet och säker väg
• Kortare restid på stråket mellan målpunkter
• God intermodalitet
• Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk
2015-01-16
9
Gruppindelning
Grupp 1
Ulf Björkman, Strömstad
Peter Berborn, Tanum
Martin Carling, Dals Ed
Georgia Larsson, VGR
Lovisa Berg, TrV
Grupp 3
Annika Karlsson, Bengtsfors
Per Jonsson, Bengtsfors
Michael Karlsson, Åmål
Jenny Ekeblad, TrV
Helena Burman, TrV
Marcus Gunnervall, Västtrafik
Grupp 2
Carl-Gustav Bergenholtz, Åmål
Christian Nilsson, Dals Ed
Per Eriksson, Bengtsfors
Barbro Gabrielsson, TrV
Magnus Hagård, Västtrafik
Christian Martins Fyrbodal
2015-01-16
10
Jämn hastighet och säker väg
• Innebörd: Likvärdig vägstandard på delstråk och få
hastighetsförändringar, vägen upplevs säker för pendlare
med bil och pendlare med kollektivtrafik samt oskyddade
trafikanter (hela resan)
2015-01-16
11
Kortare restid på stråket och mellan
målpunkter
Innebörd: Hög framkomlighet, inga köer och flaskhalsar,
resvägen upplevs som snabb och effektiv
2015-01-16
12
God intermodalitet
Innebörd: Goda möjligheter att välja och byta ressätt (hela
resan)
2015-01-16
13
Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i
starka stråk
Innebörd: Minskad trängsel och effektivare utnyttjande av
trafiksystemet, fler resmöjligheter, ökad trafiksäkerhet och
minskad miljöpåverkan
2015-01-16
14
Ytterligare funktionella krav?
Egna formuleringar om ytterligare funktionella krav på stråket
2015-01-16
15
Noteringar från stråkstudie och uppdaterat
material, Stråk 2
• Pendlingen har ökat med 16 % mellan år 2004 och 2012. (1,8 %/år).
Ökad pendling västerut.
• Vägskillnad Strömstad – Dals Ed 70 % längre än fågelavstånd
att jämföra med Åmål – Karlstad 20 %.
• Skyltad hastighet sänkt till 80 km/h, en enstaka sträcka kvar på 90 km/h.
2015-01-16
16
Noteringar från stråkstudie och uppdaterat
material, Stråk 2
Restid bil
Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål
Dals Ed
67
Bengtsfors
95
35
Åmål
118
59
35
Säffle
129
70
45
20
Grums
154
95
70
45
Karlstad
172
112
88
62
Restid koll
Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål
Dals Ed
113
Bengtsfors
150
38
Åmål
219
68
40
Säffle
255
90
63
10
Grums
273
112
86
33
Karlstad
281
142
114
57
Restidskvot
Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål
Dals Ed
1,69
Bengtsfors
1,58
1,09
Åmål
1,86
1,15
1,14
Säffle
1,98
1,29
1,40
0,50
Grums
1,77
1,18
1,23
0,73
Karlstad
1,63
1,27
1,30
0,92
2015-01-16
17
Potential
1.
•
•
2.
•
•
3.
I vilka relationer finns det störst potential till ökad arbetspendling
Med bil
Med kollektivtrafik
I vilka relationer finns det störst potential till ökad studiependling
Med bil
Med kollektivtrafik
Finns det särskilda grupper i stråket som bör beaktas med tanke på
pendling?
4. Finns det någon fråga som särskilt berör godstransporter?
5. Vad finns det för potential när det gäller ökad turism kopplat till
åtgärdsplanen för stråket?
2015-01-16
18
Brister
1.
2.
3.
4.
5.
Jämn hastighet och säker väg
Kortare restid på stråket mellan målpunkter
God intermodalitet
Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk
Ytterligare funktionella krav
2015-01-16
19
[email protected]
[email protected]
2015-01-16
20