Stråk 2 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i landet. 2015-01-16 2 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet* med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet (regionen/stråket). Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. *den lätthet med vilket utbud och aktiviteter i samhället kan nås 2015-01-16 3 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 2015-01-16 4 Miljökvalitetsmålen • • • • • • • • • • • • • • • • Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 2015-01-16 5 Hälsa • Folkhälsa • Liv i rörelse • Livspussel • Buller • Luftkvalitet • Luftföroreningar • Partiklar • Vattenkvalitet • Trafiksäkerhet 2015-01-16 6 Åtgärder i stråket ska Underlätta arbets- och studiependling 2015-01-16 7 Workshopens tre delar • Funktionella krav • Potential • Brister 2015-01-16 8 Funktionella krav • Jämn hastighet och säker väg • Kortare restid på stråket mellan målpunkter • God intermodalitet • Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk 2015-01-16 9 Gruppindelning Grupp 1 Ulf Björkman, Strömstad Peter Berborn, Tanum Martin Carling, Dals Ed Georgia Larsson, VGR Lovisa Berg, TrV Grupp 3 Annika Karlsson, Bengtsfors Per Jonsson, Bengtsfors Michael Karlsson, Åmål Jenny Ekeblad, TrV Helena Burman, TrV Marcus Gunnervall, Västtrafik Grupp 2 Carl-Gustav Bergenholtz, Åmål Christian Nilsson, Dals Ed Per Eriksson, Bengtsfors Barbro Gabrielsson, TrV Magnus Hagård, Västtrafik Christian Martins Fyrbodal 2015-01-16 10 Jämn hastighet och säker väg • Innebörd: Likvärdig vägstandard på delstråk och få hastighetsförändringar, vägen upplevs säker för pendlare med bil och pendlare med kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter (hela resan) 2015-01-16 11 Kortare restid på stråket och mellan målpunkter Innebörd: Hög framkomlighet, inga köer och flaskhalsar, resvägen upplevs som snabb och effektiv 2015-01-16 12 God intermodalitet Innebörd: Goda möjligheter att välja och byta ressätt (hela resan) 2015-01-16 13 Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Innebörd: Minskad trängsel och effektivare utnyttjande av trafiksystemet, fler resmöjligheter, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan 2015-01-16 14 Ytterligare funktionella krav? Egna formuleringar om ytterligare funktionella krav på stråket 2015-01-16 15 Noteringar från stråkstudie och uppdaterat material, Stråk 2 • Pendlingen har ökat med 16 % mellan år 2004 och 2012. (1,8 %/år). Ökad pendling västerut. • Vägskillnad Strömstad – Dals Ed 70 % längre än fågelavstånd att jämföra med Åmål – Karlstad 20 %. • Skyltad hastighet sänkt till 80 km/h, en enstaka sträcka kvar på 90 km/h. 2015-01-16 16 Noteringar från stråkstudie och uppdaterat material, Stråk 2 Restid bil Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål Dals Ed 67 Bengtsfors 95 35 Åmål 118 59 35 Säffle 129 70 45 20 Grums 154 95 70 45 Karlstad 172 112 88 62 Restid koll Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål Dals Ed 113 Bengtsfors 150 38 Åmål 219 68 40 Säffle 255 90 63 10 Grums 273 112 86 33 Karlstad 281 142 114 57 Restidskvot Strömstad Dals Ed Bengtsfors Åmål Dals Ed 1,69 Bengtsfors 1,58 1,09 Åmål 1,86 1,15 1,14 Säffle 1,98 1,29 1,40 0,50 Grums 1,77 1,18 1,23 0,73 Karlstad 1,63 1,27 1,30 0,92 2015-01-16 17 Potential 1. • • 2. • • 3. I vilka relationer finns det störst potential till ökad arbetspendling Med bil Med kollektivtrafik I vilka relationer finns det störst potential till ökad studiependling Med bil Med kollektivtrafik Finns det särskilda grupper i stråket som bör beaktas med tanke på pendling? 4. Finns det någon fråga som särskilt berör godstransporter? 5. Vad finns det för potential när det gäller ökad turism kopplat till åtgärdsplanen för stråket? 2015-01-16 18 Brister 1. 2. 3. 4. 5. Jämn hastighet och säker väg Kortare restid på stråket mellan målpunkter God intermodalitet Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Ytterligare funktionella krav 2015-01-16 19 [email protected] [email protected] 2015-01-16 20
© Copyright 2024