1. Sammanfattning

1. Sammanfattning
Inledning och Bakgrund
Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar för en förstärkning av Vattenfalls transformatorstation ÄT42 Ösmo med ombyggnad av befintlig 70 kV (77 kV) anslutningsledning samt nybyggnad av en 70 kV (77 kV) anslutningsledning. Transformatorstationen
är belägen söder om Ösmo samhälle i Nynäshamn kommun.
Ombyggnaden av befintlig transformatorstation med tillhörande anslutningsledning
samt komplettering av en ytterligare anslutningsledning är nödvändig för att få en driftsäkrare elförsörjning av järnvägen, lokalt och för skärgården.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att nätkoncession för linje inte beviljas för planerad nybyggnad
av ytterligare en anslutningsledning till transformatorstation. Stationen är då som idag
ansluten med en enkel anslutningsledning. Detta medför att önskad förbättring av elförsörjningen inte kommer till stånd.
Befintlig transformatorstation och befintlig anslutningsledning
Transformatorstationen ÄT42 Ösmo består av 70 kV-ställverk, 20 kV-ställverk och
transformatorer.
Befintlig 70 kV anslutningsledning ÄL4S4 är ansluten till transformatorstation med en
ca 250 meter lång luftledning.
Konsekvensbedömning
Ledningens ökade visuella påverkan på landskapsbilden bedöms i driftskedet efter
ombyggnationen som måttlig eftersom ny anslutningsledning byggs parallellt och ihop
med befintlig anslutningsledning.
Under byggtiden kan visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med
byggmateriel uppkomma. Visst buller kommer att förekomma under byggskedet.
Om- och nybyggnad av anslutningsledningarna innebär enbart ett marginellt ökat intrång i åkermark.
Samråd
Samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken genomfördes under hösten 2014 och våren 2015
med berörda sakägare, myndigheter och allmänhet. Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse.
Länsstyrelsen i Stockholm har enlighet med 6 kap. 5 § miljöbalken beslutat att koncession för ny- och ombyggnad av anslutningsledningar inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
3(16)
2.2. Syfte
Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta
och indirekta effekter som ledningen kan medföra dels på människor, djur, växter,
mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark,
vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning
rial, råvaror
och energi. Beskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på
människors hälsa och miljön.
2.3. Gällande lagstiftning
Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst:

Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession
får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid.

Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt
hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till.

Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av
starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar.

Miljöbalken (1998:808)

-
2 kap. Allmänna hänsynsregler
-
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden.
-
4 kap. § 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för
vissa områden.
-
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag.
-
7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd).
Kulturmiljölagen (1998:950) – 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar.
Vattenfall har vid framtagande av detta dokument tagit hänsyn till ovanstående
lagar.
2.4. Företagets miljöarbete
Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar
utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en
ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar
så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling.
5(16)
Ovanstående arkivstudie av kända natur- och kulturobjekt m.m. inom området har skett
med hjälp av följande länkar:
 Länsstyrelsen (http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag)
 Naturvårdsverket Skyddad Natur (http://skyddadnatur.naturvardsverket se/)
 Riksantikvarieämbetets FMIS (http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html)
 Skogsstyrelsens, Skogens Pärlor (http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/)
3.5. Detaljplan och andra ledningsnät
Någon befintlig detaljplan berörs inte av den planerade utbyggnaden av elanläggningarna.
Gryt-Nibble torrläggningsföretag berörs av planerad utbyggnaden av elanläggningarna.
Hur andra ledningar kommer att beröras är under utredning.
Hänsyn kommer att tas till andra ledningar, så att påverkan på dessa undviks eller minimeras.
3.6. Samråd
Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken har genomförts inför ansökan om tillstånd (nätkoncession för linje) avseende planerad ny- och ombyggnation av anslutningsledningar till
Vattenfalls transformatorstation i Ösmo. Samrådsprocessen påbörjades hösten 2014
då alternativa sträckningar för planerad ombyggnad togs fram. Samrådsmöten har
också avhållits med markägaren Strängnäs stift, jordbruksarrendator Thomas Gustavsson och samfällighetsföreningen Gryt.
Den 19 november 2014 skickades samrådsunderlag ut till direkt berörda markägare,
Nynäshamns kommun, Länsstyrelsen Stockholms län och andra myndigheter och
andra berörda r (se sändlista i samrådsunderlag). Samtliga ombads att inkomma med
eventuella synpunkter på projektet. Projektet annonserades också genom en kungörelseannons i Nynäshamnsposten den 25 november 2014.
Efter att Länsstyrelsen i sitt yttrande uppmärksammat att ett markavvattningsföretag
berörs av planerad åtgärd utökades samrådskretsen att gälla även Gryt-Nibble torrläggningsföretag med brev daterat 2015-02-04.
Länsstyrelsen i Stockholm har enlighet med 6 kap. 5 § miljöbalken beslutat att kon
cession för ny- och ombyggnad av anslutningsledningar till transformatorstationen i
Ösmo i Nynäshamns kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Samrådsredogörelse se bilaga 2
Beslut om betydande miljöpåverkan se bilaga 3.
10(16)
3.7. Förutsättningar för val av alternativ för nya ledningar
Inledningsvis har fyra alternativa sträckningar studerats för luftledning respektive markkabel. Samråd med berörda parter har genomförts avseende alternativ A, alternativ B,
alternativ C och alternativ D.
Av Länsstyrelsens yttrande kan man utläsa att de förordar alternativ A eller alternativ B.
De vill bl. a. inte att den föreslagna ledningsbyggnationen ska påverka kända fornlämningar vilket alternativ C kan göra. De vill inte heller ha en ledning som ligger för nära
bostadsbebyggelse vilket alternativ D gör. Samtidigt vill de att alternativet gör minsta
påverkan på den värdefulla åkermarken.
Av alternativ A och B gör alternativ A minsta påverkan på åkermarken enligt Vattenfalls
bedömning. Stolparna närmast stationen kommer att stå på stationsområdet på mark
som kommer att fastighetsregleras från kyrkan fastighet till Vattenfalls transformatorstation. Stolparna för anslutning till Vattenfalls befintliga luftledning kommer placeras
intill ett dike varför det blir ett minimalt intrång i åkermarken.
Om istället alternativ B genomförs blir intrånget i åkermark enligt Vattenfalls bedömning
större. Visserligen behövs inga stolpar på transformatorfastigheten, men istället måste
det grävas i åkermarken vilket orsakar skördeskador, eventuella skador på täckdikesrör
m.m. Dessutom blir kabelstolpen som ansluter till befintlig luftledning betydligt större än
anslutningsstolpen för luftledningen enligt alternativ A. Vattenfalls bedömning är också
att Gryt-Nibble torrläggningsföretag påverkas mer om alternativ B genomförs än om
utförandet sker enligt alternativ A.
Av kommunens yttrande kan man utläsa att de förordar alternativ B med alternativ A
som det som är näst bästa alternativ. De menar att alternativ B ger mindre synlighet i
landskapet och minskad strålning. Den minskade synligheten blir enligt Vattenfalls bedömning marginell i alternativ B då i stället den anslutande kabelstolpen till befintlig
luftledning blir större och synligare. Beträffande strålningen eller kraftfältet från jordkablarna blir det väldigt kraftigt magnetfält ovanför kablarna men det avtar snabbt med
avståndet. Beträffande luftledning så är det inte lika kraftigt under ledningen som
ovanpå kablarna. Däremot är avståndet längre innan det har avtagit helt.
Utifrån ovanstående ser Vattenfall ingen förbättring med att bygga ledningen enligt
alternativ B jämfört med alternativ A.
Strängnäs stift är ägare till åkermarken där anslutningsledningarna ska byggas. Stiftet
och dess arrendator har tagit till sig alternativ A och har inte heller i samrådet haft
några synpunkter på detta alternativ.
En fastighetsägare har avfärdat alternativ D som inte önskvärd sträckning.
Eftersom den nuvarande anslutningsledningen är utförd som luftledning och det enbart
blir aktuellt med grävning för några stolphål gör Vattenfall bedömningen att Gryt-Nibble
torrläggningsföretag påverkas minimalt av alternativ A.
Av övriga parter som yttrat sig i samrådet har ingen angivit någon direkt gradering av
alternativen.
Baserat på den information och de synpunkter som framkommit i samrådet samt ekonomisk värdering av de olika alternativen har Vattenfall valt att gå vidare med alternativ
A som huvudalternativ.
Planerade arbeten kommer att anpassas och åtgärder kommer att vidtas för att minimera den negativ påverkan under byggnationen.
11(16)
Vattenfall bedömer att effekterna av de planerade åtgärderna inte ger någon negativ
påverkan på människors hälsa eller miljön varken på kort eller lång sikt.
Ledningarna kommer efter färdigställandet inte att utgöra något hinder för det rörliga
friluftslivet.
De nya kraftledningsstolparna kommer att placeras så att intrånget på åkermarken minimeras.
Det kommer att bli en tillfartsväg över åkermark till befintlig avgreningspunkt samt en
tillfartsväg över åkermark till stolpplats mellan avgreningspunkten och transformatorstationen för transporter av maskiner och material till de båda stolpplatserna. Dessa
tillfartsvägar görs så att påverkan på marken minimeras.
4.4. Ledningens Driftsäkerhet
Följande gäller för driftsäkerheten för aktuell ledning:
 Vattenfall anser att driftsäkerheten av ledningen kommer att förbli hög oavsett vilket alternativ som väljs.
 Känsligheten för yttre påverkan på ledningen inom aktuellt område i form av extrem väderlek är enligt Vattenfalls bedömning liten.
4.5. Material
Vid ny- och ombyggnaden som luftledning kommer detta att ske med impregnerade
trästolpar. På stolparna sitter en tvärregel i förzinkat stål som bär upp isolatorer, av
glas, porslin eller kompositmaterial. Linan är tillverkad av aluminium med en järnkärna
normalt i mitten. Ledningen kommer att stagas med en förzinkad stållina. Stagförankringarna kan bestå av impregnerat trä eller betong.
Vid förläggning av kabelförband kommer de att utgöras av en PEX-isolerad jordkabel
med aluminiumkärna. Kabelrör i plast kommer att användas där sådana behövs.
4.6. Elektriska och Magnetiska fält (EMF)
Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Dessa fält uppstår vid generering, överföring och användning av el. Fälten förekommer överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem och härstammar bl.a.
från kraftledningar och elapparater.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten
kilovolt per meter (kV/m). Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial.
Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa
och diskutera i denna MKB.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av den ström som flyter i
ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror
förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet
emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen
men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot
den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt.
15(16)