och storstadsperspektiv på nyanlända kvinnors etablering på
Ett jämställdhets- och storstadsperspektiv på nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden – utmaningar och lösningar Rapporten är framtagen av Sofia Tahko i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare på RRC Stockholms län, inom ramen för Tillväxtverkets verksamhetsbidrag Resurscentra för kvinnor 2013-2015. oktober 2015 Innehållsförteckning 1 Inledning……………………………………………………………………………………s.3 1.1 Syfte och frågeställning……………………………...…………………………………s.3 2 Metod och avgränsningar…………………………………………………………….…….s.3 2.1 Begreppsdefinition……………………………………………………………….……s.4 3 Bakgrund och problembild…………………………………………………………...…….s.5 3.1 Politiska åtgärder…………………………………………………….…………..……s.7 4 Diskussion……………………………………………………………………………….…s.7 4.1 Språkkunskaper – ett hinder och en möjlighet……………………………………...…s.8 4.2 Framtidsyrken………………………………………………………………………...s.10 4.3 Arbetsgivare i offentligsektor…………………………………………...……………s.12 4.4 Jobbtorg – formella och informella nätverk…………………...……………………..s.12 4.5 Sociala företag……………………………………………………………………..…s.13 4.6 Problembild på strukturell nivå…………………………………………………..…..s.14 5 Avslutande reflektioner…………………………………………………………………...s.14 6 Källor- och litteratur…………………………………………………………………...….s.15 6.1 Offentligt tryck……………………………………………………………………….s.16 6.2 Dagstidningsartiklar……………………………………………………………...…..s.16 6.3 Intervjuer…………………………………………………………….……………….s.16 6.4 Internetbaserade källor……………………………...………………………………..s.16 För mer information och frågor som rör rapporten, kontakta Sofia Tahko ([email protected]) eller Larissa Godlewski (rrcstockholmlarissa@gmail). RRC Stockholms län: [email protected] 2 1 Inledning Utifrån ett integrationsperspektiv är sysselsättning av avgörande betydelse för nyanländas möjlighet att integreras och bli en del av det svenska samhället, samtidigt som det är viktigt för individens självbild, känsla av delaktighet och psykiska välmående i stort.1 Detta är i hög grad även en jämställdhetsfråga. För nyanlända kvinnors del handlar det också om att uppnå större ekonomisk frihet och självständighet och att göra sig mindre beroende av ekonomiskt bistånd. Det övergripande syftet med denna rapport är att diskutera och kartlägga arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor i Stockholmsregionen, samt att lyfta fram och påvisa åtgärder och insatser som visat sig vara framgångsrika i fråga om att påskynda målgruppens inträde på arbetsmarknaden. Både framgångsfaktorer och områden där det behövs förbättringar kommer att lyftas fram. Målsättningen är att bidra till en ökad kunskapsspridning och dialog i dessa frågor, samt att rapporten ska kunna fungera som inspiration till aktörer som arbetar med frågorna. Rapporten är framtagen i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare vid Resurscentrum för kvinnor (RRC) i Stockholms län, som med detta syfte har initierat rapporten. Ett jämställdhetsperspektiv kommer att anläggas och hur tillgången till exempelvis arbetsnära insatser skiljer sig åt för kvinnor respektive män hör till de frågor som kommer att avhandlas. 1.1 Syfte och frågeställning De frågeställningar som varit vägledande för rapporten kan sammanfattas i följande tre punkter: - Den första delfrågan har till syfte att söka svar på frågan om vilka arbetsplatser och yrken som står till förfogande för nyanlända kvinnor, samt att identifiera insatser som skulle kunna förbättra nyanländas anpassning till den svenska arbetsmarknaden (t.ex. i form av en mer utvecklad språkundervisning eller en satsning på att lära ut grundläggande datorkunskaper). - Nästa delfråga fokuserar på olika företagsformer, såsom sociala företag och egenföretagande, som kan fungera som viktig instegsport till arbetsmarknaden och yrkeslivet för nyanlända kvinnor. - Avslutningsvis kommer olika kanaler för att sprida information om t.ex. lediga anställningar och karriärmöjligheter till nyanställda att diskuteras. Här kommer jag även att söka svar på frågan om det finns någon skillnad i den information som når kvinnor respektive män, samt hur informationen kan förbättras. 2 Metod och avgränsningar Detta är en kvalitativ studie som i huvudsak baseras på intervjudata. Dessutom kommer jag att stödja mig på litteratur med relevans för ämnesområdet. Intervjuerna 1 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.55. 3 genomfördes under september månad 2015. En fråga som behandlas i litteraturen om intervjun som forskningsmetod, är hur själva analysen av intervjudata skall gå till.2 Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade till sin karaktär, så till vida att en frågemall togs fram samt att formuleringen av frågorna som ställdes vid intervjutillfällena inte skilde sig åt. Det lämnades dock utrymme för att ställa olika följdfrågor och att plocka upp teman och problemformuleringar som de intervjuade själva lyfte i sina svar. De arbetsgivare som deltagit i studien har i huvudsak intervjuats i egenskap av informanter, vilket är en form av intervjuer som genomförs för att få reda på fakta om hur något gick till eller få information om något som redan inträffat. De intervjuade utgör således inte själva studieobjektet, utan intervjuerna har fungerat som ”källor”. Att välja ett arbetsgivarperspektiv har sin grund i att arbetsgivare är en av de viktigaste aktörerna, vid sidan av myndigheter som Arbetsförmedlingen, i fråga om att påskynda och möjliggöra nyanlända kvinnors deltagande i arbetslivet. För att få en så bred och nyanserad bild som möjligt kontaktades arbetsgivare verksamma inom ett flertal olika områden, samt arbetsgivare från både privat och offentlig sektor. Det finns ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt initiativ från Stockholms stads sida, i form av så kallade jobbtorg. Tanken med jobbtorgen är att de ska påskynda matchningen av arbetskraft på arbetsmarknaden. Företrädare för två olika jobbtorg har intervjuats. Företrädare för RRC Stockholms län och Resurscenter för rysktalande kvinnor Berus har deltagit i arbetet med rapporten och bidragit med information kring arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor. RRC Berus erfarenheter grundar sig på de genomförda projekten ”Tillväxt med integrationsperspektiv”, ”Mjuklandning”, ”Utan rötter” och ”Nätverk för nyanlända potentiella företagare och företagare”. I fråga om de texter som ingår i studien så bygger rapporten på en textnära, kvalitativ forskningsansats. 2. 1 Begreppsdefinition Den definition av nyanlända som varit vägledande för rapporten är hämtad från lag 2010:197 Om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I juridisk mening är nyanländ en person som varit folkbokförd i landet i max fyra år och som är född utanför landets gränser. 3 Viktigt att betänka är att vi kan tala om nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden i termer av sysselsättning, arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, inkomst och/eller anställningstrygghet.4 Bilden blir något annorlunda beroende på vilken av dessa variabler vi väljer att koncentrera oss på. 2 Kvale, Steinar mfl. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.61. 4 Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt. Arbetsmarknadsdepartementet, s.3. 3 4 3. Bakgrund och problembild I perioder då arbetslöshetsnivåerna stigit har personer som redan tidigare haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden drabbats särskilt hårt, såsom ungdomar, långtidssjukskrivna och nyanlända.5 Statistik har inhämtats gällande nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Den bild som framträder när vi studerar dessa siffror är inte helt igenom positiv och visar på behovet av reformer och nytänkande på det arbetsmarknadspolitiska området. Om vi ser till sysselsättningsgraden för in- och utrikesfödda i landet kan vi konstatera att klyftorna ökat under det senaste decenniet och att sysselsättningen bland utrikes födda halkat efter. 6 Detta förhållande kan beskrivas i termer av ett sysselsättningsgap.7 Det är viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv. Sysselsättningsgapet är större mellan utrikes och inrikes födda kvinnor jämfört med motsvarande siffror för utrikes och inrikes födda män.8 Det tar i regel längre tid för en nyanländ kvinna att få en första anställning jämfört med hur lång tid det tar för en nyanländ man att komma i arbete.9 Dessa uppgifter understryks av Arbetsförmedlingens officiella statistik för år 2014.10 Om vi synar frågan närmare skymtar emellertid en komplex problembild och ett flertal faktorer i samverkan påverkar kvinnors arbetsmarknadsintegration negativt och ställer upp trösklar för etablering på arbetsmarknaden. En rad riktade och kvalitativa insatser behövs för att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i både samhälls- och arbetsliv och för att förhindra att denna grupp hamnar i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Samhällets insatser måste ta sikte på att både tillvarata nyanländas kunskaper och kompetens samt att vidareutveckla arbetsförmågan när detta behövs för att skapa goda förutsättningar för ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden. Det är likväl viktigt att insatserna är anpassade efter den enskildes individuella behov och förutsättningar11. Bristfälliga kunskaper i det svenska språket gör det svårt att navigera och bli en integrerad del av det svenska samhällssystemet, samtidigt som risken för social isolering och utanförskap ökar om personen har bristande tillgång till olika nätverk i arbetslivet. 12 Tidigare studier på detta område antyder att diskriminering på arbetsmarknaden är ytterligare en faktor som kan vägas in för att förklara nyanlända kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden, liksom det faktum att arbetsgivare kan 5 2015. Europeiska socialfonden. Svenska ESF rådet, s.2. SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.55. 7 Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt. Arbetsmarknadsdepartementet, s.8. 8 Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt. Arbetsmarknadsdepartementet, s.8. 9 Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober. 10 Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget. 11 Regeringens skrivelse 2014/15:19. Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. Arbetsmarknadsdepartementet. 12 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.57. 6 5 uppleva det svårt att bedöma kvaliteten på utrikes föddas utbildning och yrkeserfarenheter.13 Ytterligare en faktor att ta i beaktande är arbetsmarknadens struktur och det faktiska behovet av arbetskraft. Det har skett en omfattande omstrukturering av arbetsmarknaden i flertalet industriländer och behovet av kvalificerad arbetskraft har successivt ökat. Efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft har på motsvarande vis minskat.14 Detta har medfört att chanserna att få en anställning har ökat för vissa grupper av människor, medan det för andra grupper blivit svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Eftersom nyanlända kvinnor generellt sett har en något lägre utbildningsnivå i kombination med kortare arbetslivserfarenhet jämfört med nyanlända män, är de initiala förutsättningarna för ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden något sämre.15 Trots att fler kvinnor än män läser en SFI-utbildning, får nyanlända kvinnor mer sällan tillgång till arbetsnära insatser i form av en praktikplats, en subventionerad anställning eller stöd för att starta näringsverksamhet.16 Av de nyanlända som av Arbetsförmedlingen fått en etableringsplan upprättad, var det tre gånger så vanligt att män deltog i olika arbetsmarknadsutbildningar.17 Det är därför viktigt att se till de insatser och det stöd som samhället erbjuder män respektive kvinnor, samt att undersöka om det finns skillnader i de insatser som står till förfogande för män respektive kvinnor och hur detta i förlängningen påverkar gruppernas integration på arbetsmarknaden. Detta är en fråga om jämställdhet. Avslutningsvis är det viktigt att anlägga ett storstadsperspektiv på dessa frågor. Stockholms län är beroende av hög sysselsättning för en fortsatt god tillväxt. Därför är det viktigt med en inkluderande arbetsmarknad, där män och kvinnor samt utrikes och inrikes födda ges samma förutsättningar i arbetslivet. För Stockholms attraktionskraft som storstadsregion och länets konkurrenskraft är det av yttersta vikt att invånarnas kompetenser och färdigheter tas tillvara inom arbetslivet och att stora grupper inte möter hinder i etableringen på arbetsmarknaden.18 Det rådet dessutom brist på arbetskraft inom ett flertal branscher och företag i länet. Utrikes födda kvinnor tillhör de grupper i länet som uppvisar lägst arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad samt lägst företagandegrad. Detta är således en grupp med stor potential och som kan möta framtidens efterfrågan på arbetskraft.19 13 SOU 2012:9. Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning, s.11. 14 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.22. 15 Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång. Temarapport Arbete, s.6. 16 Hanson, E. Matilda. 2011. Nyanlända kvinnor allt mer utanför. Svenska dagbladet. 18 oktober. 17 Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober. 18 Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång. Temarapport Arbete, s.3. 19 Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare, s.3. 6 3.1 Politiska åtgärder De frågor och teman som berörs i rapporten befinner sig i skärningspunkten mellan ett flertal politikområden. Nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas i hög grad av de reformer som genomförs inom ramen för bland annat arbetsmarknads-, utbildnings- och integrationspolitiken. Detta pekar på vikten av samordning mellan olika aktörer och att möjligheterna till gynnsamma synergieffekter tillvaratas. I en rapport från Riksrevisionen från år 2014 konstateras att ”Integrationspolitiken är också en del i regeringens arbete för ökat utbud och efterfrågan på arbetskraft, förbättrad matchning på arbetsmarknaden samt fler och växande företag”20. Arbetsmarknadsdepartementet har det samordnande ansvaret för frågor som rör nyanländas etablering på arbetsmarknaden, samt ansvar för insatser som rör arbetsrätt, matchningen och arbetslöshetsförsäkringen.21 För att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden och öka jämställdheten har ett flertal arbetsmarknadspolitiska åtgärder och offentliga insatser initierats genom åren. Arbetsmarknadspolitiken tar både sikte på generella insatser och riktade åtgärder för att underlätta för nyanlända att komma in i arbetslivets.22 Som exempel på större reformer kan 2010 års Etableringsreform nämnas. Arbetsförmedlingen tog över det samordnade ansvaret för nyanländas etableringsinsatser från kommunerna. Inom ramen för det s.k. etableringsuppdraget ska myndigheten verka för att ”underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning” för nyanlända.23 4 Diskussion I fråga om nyanlända kvinnor med begränsad arbetslivserfarenhet och som saknar en högre utbildning, är det framför allt inom servicesektorn som dessa kvinnor får anställning: storkök och restaurang, butik och handel samt inom vård och omsorg.24 När det kommer till serviceyrken där arbetstagarens utbildningsnivå inte är avgörande, men där arbetet innefattar många kundkontakter och sociala kontaktytor, anses det dock viktigt att de anställda talar och skriver svenska obehindrat. Här efterfrågas framför allt människor med språkkunskaper.25 Detta visar på hur viktigt det är att ge nyanlända så goda förutsättningar som möjligt i fråga om skolgång och språkinlärning. De arbetsgivare som jag varit i kontakt med, vittnar om att grundläggande kunskaper i det svenska språket är den kanske enskilt viktigaste faktorn när det kommer till en persons anställbarhet inom många yrken. Undermåliga kunskaper i det svenska språket kan utgöra ett hinder för att anställa 20 Riksrevisionen RIR 2014:11. Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – rätt insats i rätt tid?, s.9 21 http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/ 22 Ds 2013:61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus. Arbetsmarknadsdepartementet, s.13. 23 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.7. Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdragets, s.9. 24 Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång. Temarapport Arbete, s.14. 25 Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång. Temarapport Arbete, s.14. 7 nyanlända. Detta gäller kanske framför allt traditionella serviceyrken, men har blivit ett allt vanligare krav inom t.ex. vården där efterfrågan gäller både en specifik form av utbildning/yrkeskompetens och språkkunskaper. Utifrån RRC Stockholms läns mångåriga erfarenhet av att driva projekt som involverar målgruppen, kan följande lista göras som summerar de yrken och arbetsmöjligheter som nyanlända kvinnor erbjuds under sin första tid i Sverige: 1. Städning 2. Personlig assistent 3. Hemtjänst 4. Säljare (där hemspråket kan användas) 5. Snöröjning 6. Trädgårdsarbete 7. Barnvakt (där hemspråket kan användas) 8. Reparationer i hemmet etc. 9. Matlagning och bakning hemma hos kunder 10. Arbete i kök och café 11. Tillverkningsföretag 12. Modersmålslärare 13. Fartygspersonal (t.ex. städning på Viking Line) 14. Tvättföretag 15. Närodlad mat 16. Kursledare 26 Det är viktigt att betänka att variabler som ålder, utbildningsnivå, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet har stor betydelse i sammanhanget; både i fråga om vilka yrken som personen erbjuds och möjligheten att snabbt komma in i arbetslivet. Yngre person med hög utbildning, som talar flera språk obehindrat och som har tidigare arbetslivserfarenhet har visat sig ha betydligt lättare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden jämfört med nyanlända som är 50 år eller äldre och/eller enbart har gymnasiekompetens. Ytterligare en aspekt som är intressant att lyfta i sammanhanget är att en stor andel av de kvinnor som RRC Berus varit i kontakt med inte har erbjudits en fast anställning på en arbetsplats efter att ha genomgått en sex månader lång provanställning. En tänkbar förklaring till detta är att det råder okunskap om de oskrivna regler och den företagskultur som finns på många arbetsplatser och som är viktiga att följa för att skapa goda relationer till chefer och övriga arbetskamrater. Många kvinnor vittnar också om att de upplevt en press att ”överprestera” för att inte uppfattas som sämre än övriga anställda. Detta i sig kan ge upphov till ohälsa och arbetsrelaterad stress.27 4.1 Språkkunskaper – ett hinder och en möjlighet Det finns ett flertal arbetsgivare inom vårdsektorn som tar till vara nyanlända kvinnors språkkunskaper (modersmål) genom att tillhandahålla tjänster på olika språk. Att nyanlända ges möjlighet att använda sitt modersmål i arbetslivet, ligger i 26 27 Enligt uppgift från Larissa Godlewski verksamhetsledare Resursceter för kvinnor i Stockholms län Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus 8 linje med regeringens ambition om att finna sätt att utnyttja nyanländas kunskaper och färdigheter, för att förhindra ”ett slöseri med resurser och en betydande förlust både för enskilda individer och för samhället som helhet”28. Ett av dessa företag, Real Omsorg i Stor Stockholm AB, erbjuder bland annat hemtjänst, avlösning i hemmet samt personlig assistans: Vi tar hänsyn till kundens kulturella, religiösa och språkliga bakgrund och erbjuder personal som talar kundens modersmål om denna så önskar. Vår personal behärskar många språk som 29 exempel engelska, persiska, arabiska, turkiska […]. Förutom behovet av en fungerande språkundervisning är det möjligt att också identifiera andra insatser som behövs för att förbättra nyanländas anpassning till den svenska arbetsmarknaden, till exempel en snabb validering av utländsk yrkeskompetens och en fungerande matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare. Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB erbjuder hemtjänst på ett flertal olika språk, t.ex. somaliska, arabiska och spanska. Ett av kraven för att få anställning på företaget är att den arbetssökande har en adekvat vårdutbildning (lägst vårdbiträdesutbildning), samt behärskar grundläggande svenska i tal och skrift. Det journalsystem som används bygger på att alla uppgifter registreras på svenska och arbetstagaren ska kunna ta till sig instruktioner och säkerhetsföreskrifter från arbetsgivaren samt kunna kommunicera med brukarna på svenska om dessa så önskar. Det är ingen särskild information som går ut från arbetsgivaren till potentiella arbetstagare om vilken typ av kompetens och vilka färdigheter som företaget efterfrågar, utan företaget använder sig av konventionella rekryteringskanaler (såsom Arbetsförmedlingen) och skolor som erbjuder vård- och omsorgsprogram, för att rekrytera ny personal.30 Detta innebär i sin tur att det är viktigt att andra aktörer och myndigheter, bedriver ett systematiskt arbete för att identifiera och validera nyanlända kvinnor med examina och utbildning inom sjuk- och hälsovårdsområdet och förmedla kontakten vidare till vårdföretag som efterfrågar personal med särskilda språkkunskaper. Detta torde vara särskilt viktigt för att tillgodose efterfrågan på arbetskraft inom bristyrken inom vårdsektorn. Eveo hemtjänst, som erbjuder spåkanpassad hemtjänst, ger en i många delar likartad beskrivning av arbetsmarknaden för nyanlända. Företaget har drygt 180 anställda, varav en majoritet av de personer som företaget sysselsätter är kvinnor samt personer med utländsk bakgrund. Företaget tar i likhet med Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB, hjälp av Arbetsförmedlingen för att rekrytera personal med särskilda språkkunskaper. Det finns både språkmässiga och utbildningsmässiga krav som måste uppfyllas för att en person ska få anställning på företaget (vilket är ett krav från kommunen för att företaget ska få bedriva hemtjänst), vilket inte alltid är helt i överensstämmelse med den enskilda arbetsgivarens kravspecifikation. De krav som kommunen formulerat kan ställa upp hinder för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för personer som saknar en utbildning som motsvarar en grundläggande svensk grundskole- och gymnasieexamen. För att bli antagen till en utbildning inom vård och 28 http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/regeringen-vill-ta-tillvara-nyanlandas-kompetens-ochyrkeserfarenhet/ 29 http://www.realomsorg.se/R2/WWW.realomsorg.SE_2011-05-31/swe/omoss.php 30 Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB 9 omsorg måste man först gå igenom det reguljära utbildningssystemet och läsa in en grundläggande utbildning på Komvux, kombinerat med språkstudier, vilket kan ta flera år.31 4.2 Framtidsyrken Det finns ytterligare ett perspektiv på denna problematik som gäller nyanlända kvinnors utbildningsnivå och yrkeserfarenheter från hemlandet och den kompetens som svenska arbetsgivare efterfrågar. En slutsats som kan dras utifrån RRC Berus projekt är att de arbeten som nyanlända söker inte sällan ställer högre eller andra typer av krav än motsvarande arbetsplatser i kvinnornas hemländer. Det kan handla om både språkmässiga krav (svenska/engelska) och tekniskt kunnande (datorkunskaper). Som konstaterats tidigare i rapporten, är goda kunskaper i svenska ofta en förutsättning för att få ett arbete. Att läsa in denna kompetens (både i form av språk och annan vidareutbildning) tar tid och förskjuter inträdet på arbetsmarknaden med flera år. Detta ställer många kvinnor inför ett svårt val. Kvinnor som inte har ekonomisk möjlighet att vänta tvingas söka okvalificerade tjänster för att komma i arbete så snabbt som möjligt, för att därigenom säkra försörjningen av familj och barn. Samtidigt finns det en ovilja bland många nyanlända som RRC Berus varit i kontakt med, att på detta sätt tvingas ta ett arbete med lägre status. Att allt fler arbetsplatser efterfrågar personer med goda kunskaper i engelska kan vara ytterligare en försvårande faktor för nyanlända, som inte alltid behärskar engelska. Vi lever i en datoriserad värld där allt fler arbetsplatser kräver grundläggande kunskaper i datoranvändning och olika IT-baserade system. Många utrikes födda kvinnor saknar dessa färdigheter från sina hemländer och utesluts därför från att söka vissa typer av tjänster. Ytterligare en fråga som är viktig att lyfta är matchningen av arbetskraft och anpassningen av arbetskraft till arbetsmarknadens behov. En lärdom från RRC Stockholms läns arbete, är att det i ett så tidigt stadium som möjligt är viktigt att identifiera eventuella kompletterande aktiviteter och/eller utbildningar som behöver sättas in för att den nyanländas profil bättre ska stämma överens med arbetsmarknadens efterfrågan. Däremot finns det ett problem i att aktörer på arbetsmarknaden såsom Arbetsförmedlingen tenderar att utgå från den kompetens och den utbildning som den nyanlända har med sig från hemlandet, i den meningen att alla insatser går ut på att vidareutveckla och komplettera dessa. Det sker lätt en form av inlåsning, särskilt om nyanlända är utbildade inom områden där det är svårt att hitta ett arbete till följd av att denna form av yrkeskompetens/yrken inte efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. Det som skulle behövas är ett större fokus på ”framtidsyrken” och att man tänker mer i termer av att omskola nyanlända utifrån framtidens behov av arbetskraft, samt att ett sådant beslut om omskolning tas i ett så tidigt skede som möjligt. Nyanlända måste därför få både handledning och stöd när det kommer till att fatta ett beslut om att ändra yrkesbana, samt ekonomiskt stöd för att möjliggöra studier. Kvinnor som varit i kontakt med RRC Berus vittnar om att de haft svårt att få ekonomiskt stöd för 31 Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Eveo AB 10 omskolning och studier av Arbetsförmedlingen och att de tvingats avstå då de inte haft ekonomisk möjlighet att själv bekosta detta.32 Staten förlorar ekonomiskt på att resurser går till åtgärder som inte förbättrar nyanlända kvinnors anställbarhet, samtidigt som det är en stor förlust för den enskilde både ifråga om dennes ekonomiska säkerhet och sociala tillvaro att tvingas gå arbetslös under en längre tid. Detta är också negativt för jämställdheten på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen presenterar i rapporten Jobbmöjligheter i Stockholms län 20152016 en översikt över de yrken och branscher där anställningsbehovet kommer vara störst i framtiden. Utifrån dessa siffror kan vi dra slutsatsen att det framför allt är 32 Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus Enligt uppgift från Larissa Godlewski verksamhetsledare Resursceter för kvinnor i Stockholms län 11 inom yrkesområden som bygg och anläggning, utbildning, data, teknik, naturvetenskap samt hälso- och sjukvård som nya arbetstillfällen kommer skapas.33 Det är viktigt att undersöka hur efterfrågan på arbetskraft ser ut på ett, fem och tio års sikt för de yrken som kan vara intressanta för nyanlända och jämföra med de yrken som har bäst framtidsutsikter. Denna information skapar möjlighet till en bättre strategisk planering för de aktörer på arbetsmarknaden som arbetar med att matcha nyanländas yrkeskompetens till arbetsmarknadens behov.34 4.3 Arbetsgivare i offentlig sektor Den offentliga sektorn sysselsätter många nyanlända kvinnor (inom bland annat barnomsorgen, äldreomsorgen och inom yrken inriktade på administration och storkök). Näringslivs- och utvecklingsenheten på Österåkers kommun erbjuder nyanlända kvinnor chansen att delta i särskilda starta-eget utbildningar, vilket har visat sig vara ett framgångsrikt initiativ när det kommer till att få nyanlända kvinnor i arbete. Dessutom arbetar kommunen aktivt med att förstärka nyanländas möjlighet att ta hjälp av en tolk. Tanken är att kontakterna med myndigheter och arbetsgivare ska underlättas, samt att det ska bli lättare för arbetssökande att ta del av information.35 4.4 Jobbtorg – formella och informella nätverk Ett sätt på vilket information sprids från arbetsgivare till arbetstagare inom länet är via Jobbtorg Stockholm, som är en del av Stockholms stads verksamhet för personer som saknar arbete och uppbär försörjningsstöd. Tanken bakom initiativet är att man ska kunna besöka ett jobbtorg och där få hjälp att anpassa sin kompetens till arbetsmarknadens behov. Detta genom rådgivning, språkstudier eller kortare utbildningar i form av yrkeskurser. En av målgrupperna för detta arbete är nyanlända och det ingår i jobbtorgens uppdrag att erbjuda insatser till nyanlända som uppbär försörjningsstöd eller introduktionsersättning.36 De personer jag varit i kontakt med på Jobbtorg Skärholmen och Farsta, framhåller alla att det är viktigt att samordningen och samverkan mellan SFI, Arbetsförmedlingen och jobbtorgen fungerar. Det är också viktigt med en fungerande matchning gentemot olika arbetsgivare och att rekryterings- och bemanningsföretag är involverade i olika delar av processen. På detta sätt kan jobbtorgen förmedla information och kontakter vidare till nyanlända, som ofta saknar denna form av information och kunskap. De personer som jag talat med säger sig däremot inte se någon skillnad i den information som når kvinnor respektive män.37 Vid sidan av formella nätverk på arbetsmarknaden, som Jobbtorgen är ett exempel på, kan sociala nätverk fungera som ett slags informella ”tjänsteförmedlare”. 38 Som exempel på affärsnätverk som sammanför nyanlända kan ANNY (Affärsnätverk för nyanlända invandrare) nämnas. 33 34 Arbetförmedlingen. 2015. Jobbmöjligheter i Stockholms län 2015-2016, s.2, 6-7. Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län 35 Intervjufrågor besvarade över mail Näringslivsenheten Österåkers kommun 36 Länsstyrelsen Stockholm. Stöd för att anställa kompetens Tjänsteutlåtande DNR 3.4-0149/2009. Ansökan om medel för insatser för nyanlända. Socialtjänst- och marknadsförvaltningen. 37 Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Jobbtorg Farsta och Jobbtorg Skärholmen 38 SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, s.21. 12 Språkstudier och annan form av utbildning fungerar ofta som en första möjlighet för nyanlända att bredda sitt sociala kontaktnät och etablera nya kontakter. Som konstaterats är det viktigt att nyanlända har tillgång till olika sorters nätverk eftersom detta ökar chanserna att komma i arbete. Ett problem i sammanhanget är att många nyanlända saknar information om ”dolda arbeten” och möjligheten att försörja sig genom arbete i förening, starta ett eget företag etc. En lärdom som kan dras av RRC Stockholms läns arbete, är att utrikes födda kvinnor sällan har möjlighet eller tillräckligt med information för att bredda sitt sociala kontaktnät. Man känner helt enkelt inte till vilka möjligheter som kan öppna sig om man söker sig till föreningslivet. Det kan handla om att skaffa sig referenser som kan leda till arbete eller information om lediga anställningar som inte är utannonserade på Arbetsförmedlingens hemsida. Ytterligare ett initiativ som visat sig vara framgångsrikt är att koppla samman nyanlända med personer som redan etablerat sig på arbetsmarknaden via särskilda mentorprojekt, för att därigenom möjliggöra ett utbyte av information, lärdomar och kontakter.39 4.5 Sociala företag Bland de arbetsmarknadspolitiska insatser som finns med i regeringens vårbudget för 2015 föreslås en satsning på civilsamhället som en väg för att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden. 40 Ett exempel på hur civilsamhället och den idéburna sektorn kan vara behjälpligt i detta avseende är via s.k. arbetsintegrerande sociala företag. Det finns goda exempel på hur grupper som haft svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden, till följd av exempelvis långvarig arbetslöshet, fått sysselsättning genom sociala företag. Flertalet av landets drygt 300 sociala företag bedrivs i kooperativ form och har formen av en ekonomisk förening, samt är verksamma inom den tjänsteproducerande sektorn.41 De sociala företag jag talat med framhåller alla hur viktigt det är att nyanlända kvinnor ges möjlighet att delta i särskilda starta-eget utbildningar i företagande, som förmedlar de rent praktiska kunskaper som behövs för att starta och driva företag. Att nyanlända, och då framför allt kvinnor, kan ha bristfälliga datorkunskaper kan utgöra ett hinder i detta avseende, varför det också är viktigt att nyanlända ges möjlighet att tillskansa sig denna kunskap för att underlätta hela processen med att driva företag. Fördelen med sociala företag är att nya arbetstillfällen skapas, samtidigt som nyanländas befintliga kunskaper och kompetenser tas tillvara. Ytterligare en aspekt som lyftes i samtalen, var att sociala företag visat sig vara en bra instegsport till arbetsmarknaden för nyanlända som saknar yrkeserfarenheter och utbildning både från sina hemländer och från Sverige. Ett problem i sammanhanget är att kunskapen om socialt företagande är förhållandevis liten. Få människor känner till vad ett socialt företag är, hur 39 Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-ivarbudgeten/ 41 http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/socialt_foretagande http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Rehabilitering-tillarbete/Socialt-foretagande.html 40 13 verksamheten är organiserad och vilka vinningar som finns med att starta ett socialt företag. Det är viktigt att den här informationen når nyanlända kvinnor och att aktörer som Arbetsförmedlingen och jobbtorgen informerar om de möjligheter som finns i fråga om att t.ex. utveckla en hobby till en affärsverksamhet inom ramen för ett socialt företag. Det är också viktigt att skapa mötesplatser för kvinnor som önskar starta egna företag. Därmed kan ett utbyte av idéer äga rum och kvinnor kan bolla idéer och tankar med andra som har erfarenhet av att starta och driva företag. 42 Det statliga städet för nyanlända som önskar starta företag måste således både utvecklas och förbättras.43 4.6 Problembild på strukturell nivå Det finns även strukturella faktorer som håller nere arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor. En sådan faktor är löneläget på arbetsmarknaden. En slutsats som kan dras utifrån RRC Berus arbete med målgruppen, är att låga ingångslöner påverkar incitamenten för att förvärvsarbeta. Det gäller särskilt nyanlända kvinnor med barn i låg ålder som erhåller barnbidrag och i vissa fall även vårdnadsbidrag samt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Rent ekonomiskt kan det vara mer lönsamt att stanna hemma med barnen och uppbära ekonomiskt stöd för stat/kommun än att förvärvsarbete. Om ingångslönerna å andra sidan är höga kan detta resultera i att arbetsgivare väljer bort nyanlända kvinnor till förmån för andra grupper som arbetsgivaren bedömer vara mer ”produktiva” (i den meningen att de har en svensk utbildning, som arbetsgivaren lätt kan validera, samt talar svenska obehindrat).44 5. Avslutande reflektioner Syftet med rapporten har varit att diskutera nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden, samt att lyfta fram både utmaningar och lösningar. Både faktorer på systemnivå, såsom nivåerna på ingångslönerna på arbetsmarknaden, och faktorer på individnivå, som att nyanlända inte alltid får tillräckligt med stöd och handledning från samhället när det kommer till att fatta ett beslut om att ändra yrkesbana, har pekats ut som en tänkbar förklaring till hur arbetsmarknaden ser ut i stockholmsregionen idag och den låga förvärvsfrekvensen bland utrikes födda kvinnor. En slutsats som kan dras utifrån rapporten är att grundläggande kunskaper i det svenska språket är en av de viktigaste faktorerna när det kommer till en persons anställbarhet, vid sidan av exempelvis datorkunskaper. Språkstudier kombinerat med praktik, där språket används, framstår därför som en bra lösning. Det är viktigt att aktörer på arbetsmarknaden som ska verka för att enskilda kommer i arbete/studier, till exempel jobbtorgen, är inlästa på hur efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher kommer att utvecklas och vilka yrken som har bäst framtidsutsikter. Detta för att undvika att nyanlända väntar onödigt länge med att fatta ett beslut om att ändra yrkesbana och under flera års tid söker arbeten utifrån sina nuvarande kvalifikationer (som inte alltid är like efterfrågade i Sverige som i 42 Intervju genomfört över telefon 2015-09-06: Stockholms stadsmission och Blåeld Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län 44 Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län 43 14 hemlandet). Här behöver bättre information gå ut, både till nyanlända och arbetsförmedlare etc. Det behöver gå ut utförligare information till nyanlända om vilka möjligheter som finns i fråga om att starta företag. Dessutom behöver det skapas forum och mötesplatser för ett utbyte av information och idéer mellan kvinnor. En fråga som avslutningsvis är intressant att lyfta är att migrationen ändrat karaktär i den meningen att allt fler söker sig till Sverige som flykting- och asylinvandrare, i motsats till tidigare decenniers mottagande som till övervägande del bestod av arbetskraftsinvandring. Detta ställer givetvis andra krav på både utbildningsväsendet och Arbetsförmedlingen i fråga om att sätta in effektiva och ändamålsenliga insatser som ska underlätta för denna grupp att snabbt komma in i arbetslivet. 6 Källor- och litteratur Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget. Finns att ladda ner från: http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.847849314cfd204197df09/1430725382405/E tablering+av+vissa+nyanl%C3%A4nda++statistik+kring+etableringsuppdraget+20150504.pdf Arbetförmedlingen. 2015. Jobbmöjligheter i Stockholms län 2015-2016. Finns att ladda ner från: http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1974235114fa922d3772681/1441704363441 /stockholm.pdf Europeiska socialfonden. Svenska ESF rådet. 2015. Finns att ladda ner från: http://www.esf.se/Documents/Min%20region/%C3%96stra%20Mellansverige/Regionala%20 ans%C3%B6knings%20omg%C3%A5ngar/201500510%20Beslutad%20utlysning%20etablering%2020150803.pdf Kvale, Steinar mfl. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång. Temarapport Arbete. Finns att ladda ner från: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/helanyanlandas-etablering-110217.pdf Länsstyrelsen Stockholm. Stöd för att anställa kompetens: Finns att ladda ner från: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-ochforeningar/kunskap-och-kompetensforsorjning/anstall-kompetensen/stod_till_anstallning.pdf Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare. Finns att ladda ner från: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/rapp ort-2014-4.pdf Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt. Arbetsmarknadsdepartementet. 15 Finns att ladda ner från: http://www.su.se/sulcis/om-oss/2.8202/2.14519/sulcis-seminarium16-december-1.158416 Tjänsteutlåtande DNR 3.4-0149/2009. Ansökan om medel för insatser för nyanlända. Socialtjänst- och marknadsförvaltningen. Finns att ladda ner från: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=129015 6.1 Offentligt tryck Ds 2013:61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfibonus. Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringens skrivelse 2014/15:19. Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. Arbetsmarknadsdepartementet. Riksrevisionen RIR 2014:11. Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – rätt insats i rätt tid? SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. SOU 2012:9. Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning 6.2 Dagstidningsartiklar Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober. Hanson, E. Matilda. 2011. Nyanlända kvinnor allt mer utanför. Svenska dagbladet. 18 oktober. 6.3 Intervjuer Alexander Blinkovsky RRC Berus Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Eveo AB Intervjufrågor besvarade över mail Näringslivsenheten Österåkers kommun Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Jobbtorg Farsta och Jobbtorg Skärholmen Intervju genomfört över telefon 2015-09-06: Stockholms stadsmission och Blåeld. 6.4 Internetbaserade källor Regeringen. Arbetsmarknadsdepartementet. http://www.regeringen.se/sveriges- regering/arbetsmarknadsdepartementet/ (citerad 2015-09-09) Regeringen. Regeringen vill ta tillvara nyanländas kompetens och yrkeserfarenhet. Uppdaterad 18 maj 2015. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/regeringen-vill-ta-tillvara-nyanlandas- kompetens-och-yrkeserfarenhet (citerad 2015-09-09) Försäkringskassan. Försäkringskassans arbete med arbetsintegrerande socialt företagande. http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/socialt_foretagande (citerad 2015-09-09) Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens roll vid socialt företagande. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-ochsamarbeten/Rehabilitering-till-arbete/Socialt-foretagande.html (citerad 2015-09-09) Regeringen. Arbetsmarknadspolitiska satsningar i vårbudgeten. Uppdaterad 28 april 2015. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-ivarbudgeten/ (citerad 2015-09-15) 16
© Copyright 2024