och storstadsperspektiv på nyanlända kvinnors etablering på

Ett jämställdhets- och storstadsperspektiv på nyanlända kvinnors etablering
på arbetsmarknaden – utmaningar och lösningar
Rapporten är framtagen av Sofia Tahko i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare på RRC
Stockholms län, inom ramen för Tillväxtverkets verksamhetsbidrag Resurscentra för kvinnor 2013-2015.
oktober 2015
Innehållsförteckning
1 Inledning……………………………………………………………………………………s.3
1.1 Syfte och frågeställning……………………………...…………………………………s.3
2 Metod och avgränsningar…………………………………………………………….…….s.3
2.1 Begreppsdefinition……………………………………………………………….……s.4
3 Bakgrund och problembild…………………………………………………………...…….s.5
3.1 Politiska åtgärder…………………………………………………….…………..……s.7
4 Diskussion……………………………………………………………………………….…s.7
4.1 Språkkunskaper – ett hinder och en möjlighet……………………………………...…s.8
4.2 Framtidsyrken………………………………………………………………………...s.10
4.3 Arbetsgivare i offentligsektor…………………………………………...……………s.12
4.4 Jobbtorg – formella och informella nätverk…………………...……………………..s.12
4.5 Sociala företag……………………………………………………………………..…s.13
4.6 Problembild på strukturell nivå…………………………………………………..…..s.14
5 Avslutande reflektioner…………………………………………………………………...s.14
6 Källor- och litteratur…………………………………………………………………...….s.15
6.1 Offentligt tryck……………………………………………………………………….s.16
6.2 Dagstidningsartiklar……………………………………………………………...…..s.16
6.3 Intervjuer…………………………………………………………….……………….s.16
6.4 Internetbaserade källor……………………………...………………………………..s.16
För mer information och frågor som rör rapporten, kontakta Sofia Tahko
([email protected]) eller Larissa Godlewski (rrcstockholmlarissa@gmail). RRC
Stockholms län: [email protected]
2
1 Inledning
Utifrån ett integrationsperspektiv är sysselsättning av avgörande betydelse för
nyanländas möjlighet att integreras och bli en del av det svenska samhället, samtidigt
som det är viktigt för individens självbild, känsla av delaktighet och psykiska
välmående i stort.1 Detta är i hög grad även en jämställdhetsfråga. För nyanlända
kvinnors del handlar det också om att uppnå större ekonomisk frihet och
självständighet och att göra sig mindre beroende av ekonomiskt bistånd.
Det övergripande syftet med denna rapport är att diskutera och kartlägga
arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor i Stockholmsregionen, samt att
lyfta fram och påvisa åtgärder och insatser som visat sig vara framgångsrika i fråga
om att påskynda målgruppens inträde på arbetsmarknaden. Både framgångsfaktorer
och områden där det behövs förbättringar kommer att lyftas fram.
Målsättningen är att bidra till en ökad kunskapsspridning och dialog i dessa frågor,
samt att rapporten ska kunna fungera som inspiration till aktörer som arbetar med
frågorna. Rapporten är framtagen i dialog med Larissa Godlewski, verksamhetsledare
vid Resurscentrum för kvinnor (RRC) i Stockholms län, som med detta syfte har
initierat rapporten. Ett jämställdhetsperspektiv kommer att anläggas och hur
tillgången till exempelvis arbetsnära insatser skiljer sig åt för kvinnor respektive män
hör till de frågor som kommer att avhandlas.
1.1 Syfte och frågeställning
De frågeställningar som varit vägledande för rapporten kan sammanfattas i följande
tre punkter:
-
Den första delfrågan har till syfte att söka svar på frågan om vilka
arbetsplatser och yrken som står till förfogande för nyanlända kvinnor, samt
att identifiera insatser som skulle kunna förbättra nyanländas anpassning till
den svenska arbetsmarknaden (t.ex. i form av en mer utvecklad
språkundervisning eller en satsning på att lära ut grundläggande
datorkunskaper).
-
Nästa delfråga fokuserar på olika företagsformer, såsom sociala företag och
egenföretagande, som kan fungera som viktig instegsport till arbetsmarknaden
och yrkeslivet för nyanlända kvinnor.
-
Avslutningsvis kommer olika kanaler för att sprida information om t.ex. lediga
anställningar och karriärmöjligheter till nyanställda att diskuteras. Här
kommer jag även att söka svar på frågan om det finns någon skillnad i den
information som når kvinnor respektive män, samt hur informationen kan
förbättras.
2 Metod och avgränsningar
Detta är en kvalitativ studie som i huvudsak baseras på intervjudata. Dessutom
kommer jag att stödja mig på litteratur med relevans för ämnesområdet. Intervjuerna
1
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.55.
3
genomfördes under september månad 2015. En fråga som behandlas i litteraturen om
intervjun som forskningsmetod, är hur själva analysen av intervjudata skall gå till.2
Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade till sin karaktär, så till vida att
en frågemall togs fram samt att formuleringen av frågorna som ställdes vid
intervjutillfällena inte skilde sig åt. Det lämnades dock utrymme för att ställa olika
följdfrågor och att plocka upp teman och problemformuleringar som de intervjuade
själva lyfte i sina svar.
De arbetsgivare som deltagit i studien har i huvudsak intervjuats i egenskap av
informanter, vilket är en form av intervjuer som genomförs för att få reda på fakta om
hur något gick till eller få information om något som redan inträffat. De intervjuade
utgör således inte själva studieobjektet, utan intervjuerna har fungerat som ”källor”.
Att välja ett arbetsgivarperspektiv har sin grund i att arbetsgivare är en av de
viktigaste aktörerna, vid sidan av myndigheter som Arbetsförmedlingen, i fråga om
att påskynda och möjliggöra nyanlända kvinnors deltagande i arbetslivet. För att få en
så bred och nyanserad bild som möjligt kontaktades arbetsgivare verksamma inom ett
flertal olika områden, samt arbetsgivare från både privat och offentlig sektor.
Det finns ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt initiativ från Stockholms stads sida, i
form av så kallade jobbtorg. Tanken med jobbtorgen är att de ska påskynda
matchningen av arbetskraft på arbetsmarknaden. Företrädare för två olika jobbtorg har
intervjuats.
Företrädare för RRC Stockholms län och Resurscenter för rysktalande kvinnor Berus
har deltagit i arbetet med rapporten och bidragit med information kring
arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor. RRC Berus erfarenheter grundar sig på de
genomförda projekten ”Tillväxt med integrationsperspektiv”, ”Mjuklandning”, ”Utan
rötter” och ”Nätverk för nyanlända potentiella företagare och företagare”.
I fråga om de texter som ingår i studien så bygger rapporten på en textnära, kvalitativ
forskningsansats.
2. 1 Begreppsdefinition
Den definition av nyanlända som varit vägledande för rapporten är hämtad från lag
2010:197 Om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I juridisk mening är
nyanländ en person som varit folkbokförd i landet i max fyra år och som är född
utanför landets gränser. 3 Viktigt att betänka är att vi kan tala om nyanlända kvinnors
ställning på arbetsmarknaden i termer av sysselsättning, arbetskraftsdeltagande,
arbetslöshet, inkomst och/eller anställningstrygghet.4 Bilden blir något annorlunda
beroende på vilken av dessa variabler vi väljer att koncentrera oss på.
2
Kvale, Steinar mfl. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.61.
4
Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt.
Arbetsmarknadsdepartementet, s.3.
3
4
3. Bakgrund och problembild
I perioder då arbetslöshetsnivåerna stigit har personer som redan tidigare haft svårt att
etablera sig på arbetsmarknaden drabbats särskilt hårt, såsom ungdomar,
långtidssjukskrivna och nyanlända.5
Statistik har inhämtats gällande nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Den bild som framträder när vi studerar dessa siffror är inte helt igenom positiv och
visar på behovet av reformer och nytänkande på det arbetsmarknadspolitiska området.
Om vi ser till sysselsättningsgraden för in- och utrikesfödda i landet kan vi konstatera
att klyftorna ökat under det senaste decenniet och att sysselsättningen bland utrikes
födda halkat efter. 6 Detta förhållande kan beskrivas i termer av ett
sysselsättningsgap.7
Det är viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv. Sysselsättningsgapet är större
mellan utrikes och inrikes födda kvinnor jämfört med motsvarande siffror för utrikes
och inrikes födda män.8 Det tar i regel längre tid för en nyanländ kvinna att få en
första anställning jämfört med hur lång tid det tar för en nyanländ man att komma i
arbete.9 Dessa uppgifter understryks av Arbetsförmedlingens officiella statistik för år
2014.10
Om vi synar frågan närmare skymtar emellertid en komplex problembild och ett
flertal faktorer i samverkan påverkar kvinnors arbetsmarknadsintegration negativt och
ställer upp trösklar för etablering på arbetsmarknaden. En rad riktade och kvalitativa
insatser behövs för att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i både
samhälls- och arbetsliv och för att förhindra att denna grupp hamnar i ett socialt och
ekonomiskt utanförskap. Samhällets insatser måste ta sikte på att både tillvarata
nyanländas kunskaper och kompetens samt att vidareutveckla arbetsförmågan när
detta behövs för att skapa goda förutsättningar för ett snabbt inträde på den svenska
arbetsmarknaden. Det är likväl viktigt att insatserna är anpassade efter den enskildes
individuella behov och förutsättningar11.
Bristfälliga kunskaper i det svenska språket gör det svårt att navigera och bli en
integrerad del av det svenska samhällssystemet, samtidigt som risken för social
isolering och utanförskap ökar om personen har bristande tillgång till olika nätverk i
arbetslivet. 12 Tidigare studier på detta område antyder att diskriminering på
arbetsmarknaden är ytterligare en faktor som kan vägas in för att förklara nyanlända
kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden, liksom det faktum att arbetsgivare kan
5
2015. Europeiska socialfonden. Svenska ESF rådet, s.2.
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.55.
7
Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt.
Arbetsmarknadsdepartementet, s.8.
8
Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt.
Arbetsmarknadsdepartementet, s.8.
9
Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober.
10
Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget.
11
Regeringens skrivelse 2014/15:19. Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas
kompetens. Arbetsmarknadsdepartementet.
12
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.57.
6
5
uppleva det svårt att bedöma kvaliteten på utrikes föddas utbildning och
yrkeserfarenheter.13
Ytterligare en faktor att ta i beaktande är arbetsmarknadens struktur och det faktiska
behovet av arbetskraft. Det har skett en omfattande omstrukturering av
arbetsmarknaden i flertalet industriländer och behovet av kvalificerad arbetskraft har
successivt ökat. Efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft har på motsvarande vis
minskat.14 Detta har medfört att chanserna att få en anställning har ökat för vissa
grupper av människor, medan det för andra grupper blivit svårare att ta sig in på
arbetsmarknaden.
Eftersom nyanlända kvinnor generellt sett har en något lägre utbildningsnivå i
kombination med kortare arbetslivserfarenhet jämfört med nyanlända män, är de
initiala förutsättningarna för ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden något
sämre.15 Trots att fler kvinnor än män läser en SFI-utbildning, får nyanlända kvinnor
mer sällan tillgång till arbetsnära insatser i form av en praktikplats, en subventionerad
anställning eller stöd för att starta näringsverksamhet.16 Av de nyanlända som av
Arbetsförmedlingen fått en etableringsplan upprättad, var det tre gånger så vanligt att
män deltog i olika arbetsmarknadsutbildningar.17
Det är därför viktigt att se till de insatser och det stöd som samhället erbjuder män
respektive kvinnor, samt att undersöka om det finns skillnader i de insatser som står
till förfogande för män respektive kvinnor och hur detta i förlängningen påverkar
gruppernas integration på arbetsmarknaden. Detta är en fråga om jämställdhet.
Avslutningsvis är det viktigt att anlägga ett storstadsperspektiv på dessa frågor.
Stockholms län är beroende av hög sysselsättning för en fortsatt god tillväxt. Därför
är det viktigt med en inkluderande arbetsmarknad, där män och kvinnor samt utrikes
och inrikes födda ges samma förutsättningar i arbetslivet. För Stockholms
attraktionskraft som storstadsregion och länets konkurrenskraft är det av yttersta vikt
att invånarnas kompetenser och färdigheter tas tillvara inom arbetslivet och att stora
grupper inte möter hinder i etableringen på arbetsmarknaden.18 Det rådet dessutom
brist på arbetskraft inom ett flertal branscher och företag i länet. Utrikes födda
kvinnor tillhör de grupper i länet som uppvisar lägst arbetskraftsdeltagande och
sysselsättningsgrad samt lägst företagandegrad. Detta är således en grupp med stor
potential och som kan möta framtidens efterfrågan på arbetskraft.19
13
SOU 2012:9. Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes
födda kvinnor och anhöriginvandrare. Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning, s.11.
14
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.22.
15
Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad
framgång. Temarapport Arbete, s.6.
16
Hanson, E. Matilda. 2011. Nyanlända kvinnor allt mer utanför. Svenska dagbladet. 18 oktober.
17
Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23 oktober.
18
Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad
framgång. Temarapport Arbete, s.3.
19
Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den
svenska arbetsmarknaden och som företagare, s.3.
6
3.1 Politiska åtgärder
De frågor och teman som berörs i rapporten befinner sig i skärningspunkten mellan ett
flertal politikområden. Nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas i
hög grad av de reformer som genomförs inom ramen för bland annat arbetsmarknads-,
utbildnings- och integrationspolitiken. Detta pekar på vikten av samordning mellan
olika aktörer och att möjligheterna till gynnsamma synergieffekter tillvaratas. I en
rapport från Riksrevisionen från år 2014 konstateras att ”Integrationspolitiken är
också en del i regeringens arbete för ökat utbud och efterfrågan på arbetskraft,
förbättrad matchning på arbetsmarknaden samt fler och växande företag”20.
Arbetsmarknadsdepartementet har det samordnande ansvaret för frågor som rör
nyanländas etablering på arbetsmarknaden, samt ansvar för insatser som rör arbetsrätt,
matchningen och arbetslöshetsförsäkringen.21 För att påskynda nyanländas etablering
på arbetsmarknaden och öka jämställdheten har ett flertal arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och offentliga insatser initierats genom åren. Arbetsmarknadspolitiken tar
både sikte på generella insatser och riktade åtgärder för att underlätta för nyanlända
att komma in i arbetslivets.22
Som exempel på större reformer kan 2010 års Etableringsreform nämnas.
Arbetsförmedlingen tog över det samordnade ansvaret för nyanländas
etableringsinsatser från kommunerna. Inom ramen för det s.k. etableringsuppdraget
ska myndigheten verka för att ”underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre
studier och ge förutsättningar för egenförsörjning” för nyanlända.23
4 Diskussion
I fråga om nyanlända kvinnor med begränsad arbetslivserfarenhet och som saknar en
högre utbildning, är det framför allt inom servicesektorn som dessa kvinnor får
anställning: storkök och restaurang, butik och handel samt inom vård och omsorg.24
När det kommer till serviceyrken där arbetstagarens utbildningsnivå inte är
avgörande, men där arbetet innefattar många kundkontakter och sociala kontaktytor,
anses det dock viktigt att de anställda talar och skriver svenska obehindrat. Här
efterfrågas framför allt människor med språkkunskaper.25
Detta visar på hur viktigt det är att ge nyanlända så goda förutsättningar som möjligt i
fråga om skolgång och språkinlärning. De arbetsgivare som jag varit i kontakt med,
vittnar om att grundläggande kunskaper i det svenska språket är den kanske enskilt
viktigaste faktorn när det kommer till en persons anställbarhet inom många yrken.
Undermåliga kunskaper i det svenska språket kan utgöra ett hinder för att anställa
20
Riksrevisionen RIR 2014:11. Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – rätt insats i rätt
tid?, s.9
21
http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/
22
Ds 2013:61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus.
Arbetsmarknadsdepartementet, s.13.
23
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.7.
Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdragets, s.9.
24
Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad
framgång. Temarapport Arbete, s.14.
25
Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad
framgång. Temarapport Arbete, s.14.
7
nyanlända. Detta gäller kanske framför allt traditionella serviceyrken, men har blivit
ett allt vanligare krav inom t.ex. vården där efterfrågan gäller både en specifik form
av utbildning/yrkeskompetens och språkkunskaper.
Utifrån RRC Stockholms läns mångåriga erfarenhet av att driva projekt som
involverar målgruppen, kan följande lista göras som summerar de yrken och
arbetsmöjligheter som nyanlända kvinnor erbjuds under sin första tid i Sverige:
1. Städning
2. Personlig assistent
3. Hemtjänst
4. Säljare (där hemspråket kan användas)
5. Snöröjning
6. Trädgårdsarbete
7. Barnvakt (där hemspråket kan användas)
8. Reparationer i hemmet etc.
9. Matlagning och bakning hemma hos kunder
10. Arbete i kök och café
11. Tillverkningsföretag
12. Modersmålslärare
13. Fartygspersonal (t.ex. städning på Viking Line)
14. Tvättföretag
15. Närodlad mat
16. Kursledare
26
Det är viktigt att betänka att variabler som ålder, utbildningsnivå, språkkunskaper och
tidigare arbetslivserfarenhet har stor betydelse i sammanhanget; både i fråga om vilka
yrken som personen erbjuds och möjligheten att snabbt komma in i arbetslivet. Yngre
person med hög utbildning, som talar flera språk obehindrat och som har tidigare
arbetslivserfarenhet har visat sig ha betydligt lättare att ta sig in på den svenska
arbetsmarknaden jämfört med nyanlända som är 50 år eller äldre och/eller enbart har
gymnasiekompetens.
Ytterligare en aspekt som är intressant att lyfta i sammanhanget är att en stor andel av
de kvinnor som RRC Berus varit i kontakt med inte har erbjudits en fast anställning
på en arbetsplats efter att ha genomgått en sex månader lång provanställning. En
tänkbar förklaring till detta är att det råder okunskap om de oskrivna regler och den
företagskultur som finns på många arbetsplatser och som är viktiga att följa för att
skapa goda relationer till chefer och övriga arbetskamrater. Många kvinnor vittnar
också om att de upplevt en press att ”överprestera” för att inte uppfattas som sämre än
övriga anställda. Detta i sig kan ge upphov till ohälsa och arbetsrelaterad stress.27
4.1 Språkkunskaper – ett hinder och en möjlighet
Det finns ett flertal arbetsgivare inom vårdsektorn som tar till vara nyanlända
kvinnors språkkunskaper (modersmål) genom att tillhandahålla tjänster på olika
språk. Att nyanlända ges möjlighet att använda sitt modersmål i arbetslivet, ligger i
26
27
Enligt uppgift från Larissa Godlewski verksamhetsledare Resursceter för kvinnor i Stockholms län
Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus
8
linje med regeringens ambition om att finna sätt att utnyttja nyanländas kunskaper och
färdigheter, för att förhindra ”ett slöseri med resurser och en betydande förlust både
för enskilda individer och för samhället som helhet”28. Ett av dessa företag, Real
Omsorg i Stor Stockholm AB, erbjuder bland annat hemtjänst, avlösning i hemmet
samt personlig assistans:
Vi tar hänsyn till kundens kulturella, religiösa och språkliga bakgrund och erbjuder personal
som talar kundens modersmål om denna så önskar. Vår personal behärskar många språk som
29
exempel engelska, persiska, arabiska, turkiska […].
Förutom behovet av en fungerande språkundervisning är det möjligt att också
identifiera andra insatser som behövs för att förbättra nyanländas anpassning till den
svenska arbetsmarknaden, till exempel en snabb validering av utländsk
yrkeskompetens och en fungerande matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB erbjuder hemtjänst på ett flertal olika språk,
t.ex. somaliska, arabiska och spanska. Ett av kraven för att få anställning på företaget
är att den arbetssökande har en adekvat vårdutbildning (lägst vårdbiträdesutbildning),
samt behärskar grundläggande svenska i tal och skrift. Det journalsystem som
används bygger på att alla uppgifter registreras på svenska och arbetstagaren ska
kunna ta till sig instruktioner och säkerhetsföreskrifter från arbetsgivaren samt kunna
kommunicera med brukarna på svenska om dessa så önskar.
Det är ingen särskild information som går ut från arbetsgivaren till potentiella
arbetstagare om vilken typ av kompetens och vilka färdigheter som företaget
efterfrågar, utan företaget använder sig av konventionella rekryteringskanaler (såsom
Arbetsförmedlingen) och skolor som erbjuder vård- och omsorgsprogram, för att
rekrytera ny personal.30 Detta innebär i sin tur att det är viktigt att andra aktörer och
myndigheter, bedriver ett systematiskt arbete för att identifiera och validera nyanlända
kvinnor med examina och utbildning inom sjuk- och hälsovårdsområdet och förmedla
kontakten vidare till vårdföretag som efterfrågar personal med särskilda
språkkunskaper. Detta torde vara särskilt viktigt för att tillgodose efterfrågan på
arbetskraft inom bristyrken inom vårdsektorn.
Eveo hemtjänst, som erbjuder spåkanpassad hemtjänst, ger en i många delar likartad
beskrivning av arbetsmarknaden för nyanlända. Företaget har drygt 180 anställda,
varav en majoritet av de personer som företaget sysselsätter är kvinnor samt personer
med utländsk bakgrund. Företaget tar i likhet med Mångkulturell Hemtjänst i
Stockholm AB, hjälp av Arbetsförmedlingen för att rekrytera personal med särskilda
språkkunskaper. Det finns både språkmässiga och utbildningsmässiga krav som måste
uppfyllas för att en person ska få anställning på företaget (vilket är ett krav från
kommunen för att företaget ska få bedriva hemtjänst), vilket inte alltid är helt i
överensstämmelse med den enskilda arbetsgivarens kravspecifikation. De krav som
kommunen formulerat kan ställa upp hinder för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden
för personer som saknar en utbildning som motsvarar en grundläggande svensk
grundskole- och gymnasieexamen. För att bli antagen till en utbildning inom vård och
28
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/regeringen-vill-ta-tillvara-nyanlandas-kompetens-ochyrkeserfarenhet/
29
http://www.realomsorg.se/R2/WWW.realomsorg.SE_2011-05-31/swe/omoss.php
30
Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB
9
omsorg måste man först gå igenom det reguljära utbildningssystemet och läsa in en
grundläggande utbildning på Komvux, kombinerat med språkstudier, vilket kan ta
flera år.31
4.2 Framtidsyrken
Det finns ytterligare ett perspektiv på denna problematik som gäller nyanlända
kvinnors utbildningsnivå och yrkeserfarenheter från hemlandet och den kompetens
som svenska arbetsgivare efterfrågar. En slutsats som kan dras utifrån RRC Berus
projekt är att de arbeten som nyanlända söker inte sällan ställer högre eller andra typer
av krav än motsvarande arbetsplatser i kvinnornas hemländer. Det kan handla om
både språkmässiga krav (svenska/engelska) och tekniskt kunnande (datorkunskaper).
Som konstaterats tidigare i rapporten, är goda kunskaper i svenska ofta en
förutsättning för att få ett arbete. Att läsa in denna kompetens (både i form av språk
och annan vidareutbildning) tar tid och förskjuter inträdet på arbetsmarknaden med
flera år. Detta ställer många kvinnor inför ett svårt val. Kvinnor som inte har
ekonomisk möjlighet att vänta tvingas söka okvalificerade tjänster för att komma i
arbete så snabbt som möjligt, för att därigenom säkra försörjningen av familj och
barn. Samtidigt finns det en ovilja bland många nyanlända som RRC Berus varit i
kontakt med, att på detta sätt tvingas ta ett arbete med lägre status.
Att allt fler arbetsplatser efterfrågar personer med goda kunskaper i engelska kan vara
ytterligare en försvårande faktor för nyanlända, som inte alltid behärskar engelska. Vi
lever i en datoriserad värld där allt fler arbetsplatser kräver grundläggande kunskaper
i datoranvändning och olika IT-baserade system. Många utrikes födda kvinnor saknar
dessa färdigheter från sina hemländer och utesluts därför från att söka vissa typer av
tjänster.
Ytterligare en fråga som är viktig att lyfta är matchningen av arbetskraft och
anpassningen av arbetskraft till arbetsmarknadens behov. En lärdom från RRC
Stockholms läns arbete, är att det i ett så tidigt stadium som möjligt är viktigt att
identifiera eventuella kompletterande aktiviteter och/eller utbildningar som behöver
sättas in för att den nyanländas profil bättre ska stämma överens med
arbetsmarknadens efterfrågan. Däremot finns det ett problem i att aktörer på
arbetsmarknaden såsom Arbetsförmedlingen tenderar att utgå från den kompetens och
den utbildning som den nyanlända har med sig från hemlandet, i den meningen att alla
insatser går ut på att vidareutveckla och komplettera dessa. Det sker lätt en form av
inlåsning, särskilt om nyanlända är utbildade inom områden där det är svårt att hitta
ett arbete till följd av att denna form av yrkeskompetens/yrken inte efterfrågas på den
svenska arbetsmarknaden.
Det som skulle behövas är ett större fokus på ”framtidsyrken” och att man tänker mer
i termer av att omskola nyanlända utifrån framtidens behov av arbetskraft, samt att ett
sådant beslut om omskolning tas i ett så tidigt skede som möjligt. Nyanlända måste
därför få både handledning och stöd när det kommer till att fatta ett beslut om att
ändra yrkesbana, samt ekonomiskt stöd för att möjliggöra studier. Kvinnor som varit i
kontakt med RRC Berus vittnar om att de haft svårt att få ekonomiskt stöd för
31
Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Eveo AB
10
omskolning och studier av Arbetsförmedlingen och att de tvingats avstå då de inte
haft ekonomisk möjlighet att själv bekosta detta.32
Staten förlorar ekonomiskt på att resurser går till åtgärder som inte förbättrar
nyanlända kvinnors anställbarhet, samtidigt som det är en stor förlust för den enskilde
både ifråga om dennes ekonomiska säkerhet och sociala tillvaro att tvingas gå
arbetslös under en längre tid. Detta är också negativt för jämställdheten på
arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen presenterar i rapporten Jobbmöjligheter i Stockholms län 20152016 en översikt över de yrken och branscher där anställningsbehovet kommer vara
störst i framtiden. Utifrån dessa siffror kan vi dra slutsatsen att det framför allt är
32
Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus
Enligt uppgift från Larissa Godlewski verksamhetsledare Resursceter för kvinnor i Stockholms län
11
inom yrkesområden som bygg och anläggning, utbildning, data, teknik,
naturvetenskap samt hälso- och sjukvård som nya arbetstillfällen kommer skapas.33
Det är viktigt att undersöka hur efterfrågan på arbetskraft ser ut på ett, fem och tio års
sikt för de yrken som kan vara intressanta för nyanlända och jämföra med de yrken
som har bäst framtidsutsikter. Denna information skapar möjlighet till en bättre
strategisk planering för de aktörer på arbetsmarknaden som arbetar med att matcha
nyanländas yrkeskompetens till arbetsmarknadens behov.34
4.3 Arbetsgivare i offentlig sektor
Den offentliga sektorn sysselsätter många nyanlända kvinnor (inom bland annat
barnomsorgen, äldreomsorgen och inom yrken inriktade på administration och
storkök). Näringslivs- och utvecklingsenheten på Österåkers kommun erbjuder
nyanlända kvinnor chansen att delta i särskilda starta-eget utbildningar, vilket har
visat sig vara ett framgångsrikt initiativ när det kommer till att få nyanlända kvinnor i
arbete. Dessutom arbetar kommunen aktivt med att förstärka nyanländas möjlighet att
ta hjälp av en tolk. Tanken är att kontakterna med myndigheter och arbetsgivare ska
underlättas, samt att det ska bli lättare för arbetssökande att ta del av information.35
4.4 Jobbtorg – formella och informella nätverk
Ett sätt på vilket information sprids från arbetsgivare till arbetstagare inom länet är via
Jobbtorg Stockholm, som är en del av Stockholms stads verksamhet för personer som
saknar arbete och uppbär försörjningsstöd. Tanken bakom initiativet är att man ska
kunna besöka ett jobbtorg och där få hjälp att anpassa sin kompetens till
arbetsmarknadens behov. Detta genom rådgivning, språkstudier eller kortare
utbildningar i form av yrkeskurser. En av målgrupperna för detta arbete är nyanlända
och det ingår i jobbtorgens uppdrag att erbjuda insatser till nyanlända som uppbär
försörjningsstöd eller introduktionsersättning.36
De personer jag varit i kontakt med på Jobbtorg Skärholmen och Farsta, framhåller
alla att det är viktigt att samordningen och samverkan mellan SFI,
Arbetsförmedlingen och jobbtorgen fungerar. Det är också viktigt med en fungerande
matchning gentemot olika arbetsgivare och att rekryterings- och bemanningsföretag är
involverade i olika delar av processen. På detta sätt kan jobbtorgen förmedla
information och kontakter vidare till nyanlända, som ofta saknar denna form av
information och kunskap. De personer som jag talat med säger sig däremot inte se
någon skillnad i den information som når kvinnor respektive män.37
Vid sidan av formella nätverk på arbetsmarknaden, som Jobbtorgen är ett exempel på,
kan sociala nätverk fungera som ett slags informella ”tjänsteförmedlare”. 38 Som
exempel på affärsnätverk som sammanför nyanlända kan ANNY (Affärsnätverk för
nyanlända invandrare) nämnas.
33
34
Arbetförmedlingen. 2015. Jobbmöjligheter i Stockholms län 2015-2016, s.2, 6-7.
Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län
35
Intervjufrågor besvarade över mail Näringslivsenheten Österåkers kommun
36
Länsstyrelsen Stockholm. Stöd för att anställa kompetens
Tjänsteutlåtande DNR 3.4-0149/2009. Ansökan om medel för insatser för nyanlända. Socialtjänst- och
marknadsförvaltningen.
37
Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Jobbtorg Farsta och Jobbtorg Skärholmen
38
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor
och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på
arbetsmarknaden, s.21.
12
Språkstudier och annan form av utbildning fungerar ofta som en första möjlighet för
nyanlända att bredda sitt sociala kontaktnät och etablera nya kontakter. Som
konstaterats är det viktigt att nyanlända har tillgång till olika sorters nätverk eftersom
detta ökar chanserna att komma i arbete. Ett problem i sammanhanget är att många
nyanlända saknar information om ”dolda arbeten” och möjligheten att försörja sig
genom arbete i förening, starta ett eget företag etc.
En lärdom som kan dras av RRC Stockholms läns arbete, är att utrikes födda kvinnor
sällan har möjlighet eller tillräckligt med information för att bredda sitt sociala
kontaktnät. Man känner helt enkelt inte till vilka möjligheter som kan öppna sig om
man söker sig till föreningslivet. Det kan handla om att skaffa sig referenser som kan
leda till arbete eller information om lediga anställningar som inte är utannonserade på
Arbetsförmedlingens hemsida. Ytterligare ett initiativ som visat sig vara
framgångsrikt är att koppla samman nyanlända med personer som redan etablerat sig
på arbetsmarknaden via särskilda mentorprojekt, för att därigenom möjliggöra ett
utbyte av information, lärdomar och kontakter.39
4.5 Sociala företag
Bland de arbetsmarknadspolitiska insatser som finns med i regeringens vårbudget för
2015 föreslås en satsning på civilsamhället som en väg för att påskynda nyanländas
inträde på arbetsmarknaden. 40 Ett exempel på hur civilsamhället och den idéburna
sektorn kan vara behjälpligt i detta avseende är via s.k. arbetsintegrerande sociala
företag. Det finns goda exempel på hur grupper som haft svårt att etablera sig på den
reguljära arbetsmarknaden, till följd av exempelvis långvarig arbetslöshet, fått
sysselsättning genom sociala företag. Flertalet av landets drygt 300 sociala företag
bedrivs i kooperativ form och har formen av en ekonomisk förening, samt är
verksamma inom den tjänsteproducerande sektorn.41
De sociala företag jag talat med framhåller alla hur viktigt det är att nyanlända
kvinnor ges möjlighet att delta i särskilda starta-eget utbildningar i företagande, som
förmedlar de rent praktiska kunskaper som behövs för att starta och driva företag. Att
nyanlända, och då framför allt kvinnor, kan ha bristfälliga datorkunskaper kan utgöra
ett hinder i detta avseende, varför det också är viktigt att nyanlända ges möjlighet att
tillskansa sig denna kunskap för att underlätta hela processen med att driva företag.
Fördelen med sociala företag är att nya arbetstillfällen skapas, samtidigt som
nyanländas befintliga kunskaper och kompetenser tas tillvara. Ytterligare en aspekt
som lyftes i samtalen, var att sociala företag visat sig vara en bra instegsport till
arbetsmarknaden för nyanlända som saknar yrkeserfarenheter och utbildning både
från sina hemländer och från Sverige.
Ett problem i sammanhanget är att kunskapen om socialt företagande är
förhållandevis liten. Få människor känner till vad ett socialt företag är, hur
39
Enligt uppgift från Alexander Blinkovsky RRC Berus
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-ivarbudgeten/
41
http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/socialt_foretagande
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Rehabilitering-tillarbete/Socialt-foretagande.html
40
13
verksamheten är organiserad och vilka vinningar som finns med att starta ett socialt
företag. Det är viktigt att den här informationen når nyanlända kvinnor och att aktörer
som Arbetsförmedlingen och jobbtorgen informerar om de möjligheter som finns i
fråga om att t.ex. utveckla en hobby till en affärsverksamhet inom ramen för ett
socialt företag. Det är också viktigt att skapa mötesplatser för kvinnor som önskar
starta egna företag. Därmed kan ett utbyte av idéer äga rum och kvinnor kan bolla
idéer och tankar med andra som har erfarenhet av att starta och driva företag. 42
Det statliga städet för nyanlända som önskar starta företag måste således både
utvecklas och förbättras.43
4.6 Problembild på strukturell nivå
Det finns även strukturella faktorer som håller nere arbetskraftsdeltagandet bland
nyanlända kvinnor. En sådan faktor är löneläget på arbetsmarknaden. En slutsats som
kan dras utifrån RRC Berus arbete med målgruppen, är att låga ingångslöner påverkar
incitamenten för att förvärvsarbeta. Det gäller särskilt nyanlända kvinnor med barn i
låg ålder som erhåller barnbidrag och i vissa fall även vårdnadsbidrag samt
ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Rent ekonomiskt kan det vara mer lönsamt att
stanna hemma med barnen och uppbära ekonomiskt stöd för stat/kommun än att
förvärvsarbete.
Om ingångslönerna å andra sidan är höga kan detta resultera i att arbetsgivare väljer
bort nyanlända kvinnor till förmån för andra grupper som arbetsgivaren bedömer vara
mer ”produktiva” (i den meningen att de har en svensk utbildning, som arbetsgivaren
lätt kan validera, samt talar svenska obehindrat).44
5. Avslutande reflektioner
Syftet med rapporten har varit att diskutera nyanlända kvinnors ställning på
arbetsmarknaden, samt att lyfta fram både utmaningar och lösningar. Både faktorer på
systemnivå, såsom nivåerna på ingångslönerna på arbetsmarknaden, och faktorer på
individnivå, som att nyanlända inte alltid får tillräckligt med stöd och handledning
från samhället när det kommer till att fatta ett beslut om att ändra yrkesbana, har
pekats ut som en tänkbar förklaring till hur arbetsmarknaden ser ut i
stockholmsregionen idag och den låga förvärvsfrekvensen bland utrikes födda
kvinnor.
En slutsats som kan dras utifrån rapporten är att grundläggande kunskaper i det
svenska språket är en av de viktigaste faktorerna när det kommer till en persons
anställbarhet, vid sidan av exempelvis datorkunskaper. Språkstudier kombinerat med
praktik, där språket används, framstår därför som en bra lösning.
Det är viktigt att aktörer på arbetsmarknaden som ska verka för att enskilda kommer i
arbete/studier, till exempel jobbtorgen, är inlästa på hur efterfrågan på arbetskraft
inom olika branscher kommer att utvecklas och vilka yrken som har bäst
framtidsutsikter. Detta för att undvika att nyanlända väntar onödigt länge med att fatta
ett beslut om att ändra yrkesbana och under flera års tid söker arbeten utifrån sina
nuvarande kvalifikationer (som inte alltid är like efterfrågade i Sverige som i
42
Intervju genomfört över telefon 2015-09-06: Stockholms stadsmission och Blåeld
Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län
44
Enligt uppgift från Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län
43
14
hemlandet). Här behöver bättre information gå ut, både till nyanlända och
arbetsförmedlare etc.
Det behöver gå ut utförligare information till nyanlända om vilka möjligheter som
finns i fråga om att starta företag. Dessutom behöver det skapas forum och
mötesplatser för ett utbyte av information och idéer mellan kvinnor.
En fråga som avslutningsvis är intressant att lyfta är att migrationen ändrat karaktär i
den meningen att allt fler söker sig till Sverige som flykting- och asylinvandrare, i
motsats till tidigare decenniers mottagande som till övervägande del bestod av
arbetskraftsinvandring. Detta ställer givetvis andra krav på både utbildningsväsendet
och Arbetsförmedlingen i fråga om att sätta in effektiva och ändamålsenliga insatser
som ska underlätta för denna grupp att snabbt komma in i arbetslivet.
6 Källor- och litteratur
Arbetsförmedlingen. 2015. Etablering av vissa nyanlända – statistik kring
etableringsuppdraget.
Finns att ladda ner från:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.847849314cfd204197df09/1430725382405/E
tablering+av+vissa+nyanl%C3%A4nda++statistik+kring+etableringsuppdraget+20150504.pdf
Arbetförmedlingen. 2015. Jobbmöjligheter i Stockholms län 2015-2016.
Finns att ladda ner från:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1974235114fa922d3772681/1441704363441
/stockholm.pdf
Europeiska socialfonden. Svenska ESF rådet. 2015.
Finns att ladda ner från:
http://www.esf.se/Documents/Min%20region/%C3%96stra%20Mellansverige/Regionala%20
ans%C3%B6knings%20omg%C3%A5ngar/201500510%20Beslutad%20utlysning%20etablering%2020150803.pdf
Kvale, Steinar mfl. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Länsstyrelsen Stockholm. 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad
framgång. Temarapport Arbete.
Finns att ladda ner från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/helanyanlandas-etablering-110217.pdf
Länsstyrelsen Stockholm. Stöd för att anställa kompetens:
Finns att ladda ner från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-ochforeningar/kunskap-och-kompetensforsorjning/anstall-kompetensen/stod_till_anstallning.pdf
Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2014:4. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den
svenska arbetsmarknaden och som företagare.
Finns att ladda ner från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/rapp
ort-2014-4.pdf
Petersson, Stina. 2003. Utrikesfödda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt.
Arbetsmarknadsdepartementet.
15
Finns att ladda ner från: http://www.su.se/sulcis/om-oss/2.8202/2.14519/sulcis-seminarium16-december-1.158416
Tjänsteutlåtande DNR 3.4-0149/2009. Ansökan om medel för insatser för nyanlända.
Socialtjänst- och marknadsförvaltningen.
Finns att ladda ner från:
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=129015
6.1 Offentligt tryck
Ds 2013:61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfibonus. Arbetsmarknadsdepartementet.
Regeringens skrivelse 2014/15:19. Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla
nyanländas kompetens. Arbetsmarknadsdepartementet.
Riksrevisionen RIR 2014:11. Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – rätt insats i
rätt tid?
SOU 2012:69. Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda
kvinnor och anhöriginvandrare. Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare
på arbetsmarknaden.
SOU 2012:9. Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända
utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Förmån och fälla – nyanländas uttag av
föräldrapenning
6.2 Dagstidningsartiklar
Landell, Elin. 2012. Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. Dagens nyheter. 23
oktober.
Hanson, E. Matilda. 2011. Nyanlända kvinnor allt mer utanför. Svenska dagbladet. 18
oktober.
6.3 Intervjuer
Alexander Blinkovsky RRC Berus
Larissa Godlewski Resursceter för kvinnor i Stockholms län
Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB
Intervju genomförd över telefon 2015-09-08: Eveo AB
Intervjufrågor besvarade över mail Näringslivsenheten Österåkers kommun
Intervju genomförd över telefon 2015-09-05: Jobbtorg Farsta och Jobbtorg Skärholmen
Intervju genomfört över telefon 2015-09-06: Stockholms stadsmission och Blåeld.
6.4 Internetbaserade källor
Regeringen. Arbetsmarknadsdepartementet. http://www.regeringen.se/sveriges-
regering/arbetsmarknadsdepartementet/ (citerad 2015-09-09)
Regeringen. Regeringen vill ta tillvara nyanländas kompetens och yrkeserfarenhet. Uppdaterad 18 maj
2015. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/regeringen-vill-ta-tillvara-nyanlandas-
kompetens-och-yrkeserfarenhet (citerad 2015-09-09)
Försäkringskassan. Försäkringskassans arbete med arbetsintegrerande socialt företagande.
http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/socialt_foretagande (citerad 2015-09-09)
Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens roll vid socialt företagande.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-ochsamarbeten/Rehabilitering-till-arbete/Socialt-foretagande.html (citerad 2015-09-09)
Regeringen. Arbetsmarknadspolitiska satsningar i vårbudgeten. Uppdaterad 28 april 2015.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/arbetsmarknadspolitiska-satsningar-ivarbudgeten/ (citerad 2015-09-15)
16