BOKSLUT 2014 - Kimitoön kommun
BOKSLUT 2014 Fullmäktige 17.06.2015 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ............................................................................................ 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER ................................................................................................................. 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN .................................................... 6 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN ................................................................. 10 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ............. 11 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN ............................ 13 7 KOMMUNENS PERSONAL ............................................................................................................. 14 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA ............ 14 SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING .............. 14 9 MILJÖFAKTORER ............................................................................................................................ 15 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN .. 16 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN ....................................................................................................................... 18 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys .......................................................................................... 19 11.2 Finansiering av verksamheten ..................................................................................................... 24 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den..................................................................... 27 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER .................................................................................... 30 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ...................................................................... 31 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN ................................................................................................................................. 37 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER ............................................................................................ 38 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ................................................................ 41 16.1 Förvaltningsavdelningen .............................................................................................................. 41 16.2 Utvecklingsavdelningen ............................................................................................................... 56 16.3 Bildningsavdelningen.................................................................................................................... 85 16.4 Omsorgsavdelningen ................................................................................................................. 121 16.5 Avdelningen för miljö och teknik .............................................................................................. 150 17 BUDGETUTFALL ......................................................................................................................... 174 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2014 ............................................................................................... 174 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2014 ........................................................................................... 179 17.3 Investeringsdelens utfall 2014 ................................................................................................... 181 17.4 Finansieringsdelens utfall 2014 .................................................................................................. 195 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt . 197 18 BOKSLUTSKALKYLER ................................................................................................................ 198 19 NOTER TILL BOKSLUTET ......................................................................................................... 206 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper ........................................................................ 206 19.2 Noter till resultaträkningen ...................................................................................................... 206 19.3 Noter till balansräkningen ......................................................................................................... 210 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser ............................................................. 217 19.5 Noter angående personalen och revisorns arvoden ................................................................ 218 19.6 Noter till koncernbokslutet ....................................................................................................... 220 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT .................................................................................................... 226 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden ............. 226 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten ......................................... 227 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk ....................................................................................................... 228 21 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE ....................................................................................... 262 22 BILAGA PERSONALRAPPORT.................................................................................................. 263 2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu ett halvt dussin år bakom sig. Det handlar om sex händelserika och ekonomiskt framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Tack vare förändringsarbetet och det goda ekonomiska resultatet har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara är inte helt solklart för tillfället. De flesta av regeringens lagförslag som berör den kommunala verksamheten godkändes inte av riksdagen. Kommunerna får således fortsättningsvis vänta på hur social- och hälsovårdsreformen kommer att förverkligas. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2014 präglats av fortsatta dåliga ekonomiska nyheter i vårt land. Många osäkerhetsfaktorer finns och risken för att den dåliga konjunkturen fortsätter i många är stor. Nedskärningar i den offentliga kommer att drabba kommunerna hårt. År 2014 blev igen, trots svåra tider, ett gott år för Kimitoön. Kimitoön har en stabil ekonomi och har lyckats med att göra överskott under alla sina verksamhetsår. Grunden är i skick med tanke på framtiden. Vi kommer att behöva en stark grund eftersom Kimitoön blev en stor förlorare i statsandelsreformen som trädde ikraft från början av år 2015. Fram till år 2019 kommer Kimitoön att förlora totalt 549 euro per invånare p.g.a. systemförändringen samt nedskärningar i statsandelarna. I eurobelopp mister vi ca 3,8 milj. euro. Bra resultat i svåra tider Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 1,024 miljoner euro år 2014. Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 13,54 miljoner euro. Orsaken till det mycket goda resultatet är bra kostnadskontroll, mera skatteintäkter än väntat, lite mera statsandelar än beräknat samt lägre räntekostnader. Skatteinkomsternas utveckling har de senaste åren varit svag, så även år 2014, och ger orsak att fundera på olika åtgärder de kommande åren. Detta i kombination med minskande statsandelar innebär stora utmaningar. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att anpassa kostnaderna enligt minskande inkomster. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av alla som jobbar i kommunen. De förtroendevaldas förmåga att våga fatta också lite tuffare beslut ger en bra grund att jobba vidare från. Årsbidraget blev 3,4 miljoner euro. Kostnadskontrollen har fungerat bra, men det lönar sig hela tiden att fundera på ännu bättre prognostiseringsmodeller. Ett utökat servicebehov ökar också våra kostnader. Av kostnaderna är ungefär 1/4 sådana som kommunen inte kan påverka, vi är endast fakturabetalare till en samkommun eller en annan kommun. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns de två större helheter att bita i personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat var hyggligt år 2014. En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots svåra och röriga tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. Inga nya lån lyftes och skuldbördan minskade ytterligare, nu är vi klart under landets medeltal. Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen iakttogs. De ekonomiska målsättningarna förverkligades i huvudsak och t.o.m. överskridits. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. Kassaläget var under kontroll, trots att vi inte upptog nya lån. Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. 3 Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Skatteintäkternas utveckling. Denna utveckling kräver på sikt nya effektivare servicelösningar. Eftertanke med helt nya investeringar. Det redan konstaterade investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen bör hela tiden optimeras. Förbereda åtgärder för att klara servicen med minskade statsandelar. Kommunalskatt inflöt 3,8 % mera än beräknat och fastighetskatt enligt budget. Samfundsskatt inflöt 9,8 % mera än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,67 miljoner euro mot budgetens 20,94 miljoner euro. Jämfört med 2013 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,9 miljoner euro. Statsandelar inflöt 1,2 % mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 22,37 miljoner euro, då budgeten var 22,10 miljoner euro. Statsandelarna har ökat fram till år 2014, men börjar minska från år 2015 framåt. Kommunens lånestock sjönk klart under året, den var i slutet av året 2 038 euro/invånare. Skuldbördan ligger klart under landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 2,0 miljoner euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit relativt stabilt. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Framtiden Befolkningsutvecklingen har varit och är fortfarande en stor utmaning. En mindre befolkning betyder minskade intäkter och absolut nödvändiga ändringar i serviceproduktionen. Utöver den dystra befolkningsutvecklingen innehåller de kommande reformerna många osäkerhetsfaktorer. Hur kommer Kimitoön att beröras av t.ex. vårdreformen? Vi lever i intressanta, men osäkra tider. Än så länge gäller det att vänta och inte oroa sig. Vi har varje dag saker att sköta, barn att undervisa och människor att ta hand om. Vi ska se till att våra kommuninvånare får den service de behöver. Det här gäller alla former av kommunal service och oberoende av reformer hit och dit. Servicen behövs på Kimitoön också i framtiden. Den stora utmaningen är att planera och leva med flera alternativa framtidsscenarier. Vi måste våga utveckla verksamheten på Kimitoön samtidigt som vi vet att vi med största sannolikhet har olika av oss oberoende förändringar framför oss. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft. Vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig verksamhetsutveckling. Det har varit intressant och känts bra att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det ha siktet inställt mot framtiden – den kommer och vi ska aktivt försöka bygga en kommun som lever med sin tid. Kimitoön den 20 mars 2015 Tom Simola kommundirektör 4 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 64 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick 31.12.2013 till 6 943 personer, en minskning med -69 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 14 procent (1 187 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013. Kommunerna hade tid till 30.11.2013 att meddela till Finansministeriet vem de utreder samgång med. Enligt lagen hade Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på 20 000 invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Fullmäktige fattade 14.10.2013 beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare. I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m. 1.1.2017. Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider. Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Social- och hälsovårdsutskottet hann inte omforma modellen så att den blev grundlagsenlig under den här mandatperioden. Reformen skjuts över till nästa regering och riksdag. Kimitoöns organisation från 1.1.2012: Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti C SDP Röster 2012 251 566 % 6,2 14,0 Valda 1 4 6 Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF 926 167 1 671 255 101 30 70 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1,7 7 1 13 1 - SAMMANLAGT 4 037 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013-2016 Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning 2013-2016 Namn Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Henry Engblom Yngve Drugge Brita Fabritius Helena Guseff Niklas Jansson Johanna Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Yrke Parti Lärare, FM C Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör SDP SDP SDP SDP FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare FS FS FS FS FS FS FS Specialsjukskötare GRÖNA Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Lärare Agrolog Sjöbevakare Sjukskötare YH Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 7 Oksanen Michael, gruppordförande Wilson Daniel Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Generalsekreterare Företagare Psykolog SFP SFP SFP Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 5 gånger och protokollförde sammanlagt 61 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2014 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II viceordförande Fredrik Laurén Vice VD Byggmästare Ekon.mag. SFP FS SFP Hanna Backman Brita Drugge Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Verksamhetskoordinator Lärare Ingenjör Jordbrukare, företagare Företagare Ekon.mag. SFP SFP SDP C FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 11 gånger och protokollförde 172 ärenden. 8 Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande infrachef Roger Hakalax 9 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2014: Lyckad effektivisering i kommunerna Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EUdirektivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning. - Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. - Effektivisering av verksamheten ger bättre resultat och minskar också i viss mån behovet av skattehöjningar. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. Investeringarna ökade skulderna Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent. Kommunerna har nu lån på 2 733 euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass. - Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter vara hög. Trycket på att höja kommunalskatten är stort och skillnaderna mellan kommunerna hotar växa ytterligare, säger Mäki-Lohiluoma. Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring 2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men ligger fortfarande på en hög nivå. Uppgifterna måste minskas och skatteunderlaget breddas Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter motsvarar inte målen i det strukturpolitiska programmet utan uppskattas ge besparingar på bara cirka en tredjedel av den eftersträvade miljarden. Kommunerna däremot överträffar målet att anpassa sin ekonomi med en miljard euro. 10 - Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund, säger Mäki-Lohiluoma. (Kommunförbundet pressmeddelande 11.2.2015) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2014 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Boksluten för kommunens fem första år 2009-2013 har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2014 utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning. På hösten godkände fullmäktige omsorgens behovsutredning och fastighetsplan. Planen har skrivits utgående fastigheternas renoveringsbehov och behov av automatiska släckningsanordningar. Dessutom tar planen fasta på att kunna erbjuda klienterna god vård och omsorg i verksamhetsutrymmen som är moderna och motsvarar dagens krav. Behovsutredningen och fastighetsplanen förslag till åtgärder och en tidtabell som omfattar åren 2015-2019, där man beskriver på vilket sätt åtgärderna kan utföras samtidigt som ett tillräckligt antal vårdplatser finns till förfogande. Skogsområden i Kulla Stormossen, Bofallsberget och Lillträsket såldes till NTM centralen för att inrättas som skogsskyddsområden inom METSO-handlingsplanen. Köpet är inte ännu genomfört, p.g.a. orsaker som beror på NTMcentralen. Det är osäkert om affären överhuvudtaget blir av. Kommunen köpte ett outbrutet område av lägenheten Mellangård på Kimito centrums detaljplaneområde för 86 000 euro. Kommunen sålde också en tomt på Kalkholmens detaljplaneområde för 95 000 euro. Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I februari sattes en bostadsaktielägenhet i Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy till försäljning, då den nuvarande hyresgästen flyttade ut, i enlighet med kommunens riktlinjer för försäljning av bostadsaktielägenheter. I april godkände kommunstyrelsen ett föravtal med Kim och Carita Mattsson om köp av markområde och ett intentionsavtal om tomtarrangemang och planläggning för förverkIigande av en detaljhandelssatsning i Kimito centrum. I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Brännboda skola i Västanfjärd. Försäljningspris 130 000 euro, vinst i resultaträkningen 112 000 euro. Samtidigt uppdaterades priset för fastigheterna Genböle pensionärsbostäder, Västanfjärds kommunkansli och Slaggis f.d. ungdomsgård. I mars godkände fullmäktige för sin del fusionen mellan Rouskis Oy och Åbonejdens Avfallsservice Ab. Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med 11 hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning till fusionen. Fullmäktige beviljade tre borgensförbindelser under året. En förnyad kommunal borgen på 1,3 miljoner euro för 20 år till Kimitoöns Värme Ab. Det nya lånet ersätter ett bulletlån som tagits för byggande av fjärrvärme i Dalsbruk. Den nya borgensförbindelsen ersätter den tidigare borgensförbindelsen på samma belopp. Den andra borgensförbindelsen ersatte också en gammal redan existerande borgensförbindelse. Rouskis Oy beviljades 1,3 miljoner euro i borgen för nytt miljölov. Kimitoöns kommuns andel av borgensförbindelsen är i förhållande till ägarandelen, dvs 126 100 euro. Kommunen beviljade också borgen åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy för under bildning varande bolag. Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy köpte tillsammans med Varsinais-Suomen Erityishuoltopiiri kuntayhtymä för under bildning varande bolags del fastigheten Strandvik i Dahlby. För köpet beviljades kommunal borgen på 900 000 euro för 20 år åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Två delgeneralplaner för vindkraft kom till fullmäktige för behandling under året. Fullmäktige beslutade i oktober att remittera delgeneralplanen för Gräsböle vindpark för ny beredning. I december godkändes delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindpark i fullmäktige. Planen har inte ännu vunnit laga kraft, utan är föremål för besvär i Åbo förvaltningsdomstol. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juni att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca 350 000 euro. Fullmäktige beslutade i september bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2014 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober 2014. Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av juni 2016. Totalinvestering 5,75 miljoner euro. Under året gjordes två budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Tekniska nämnden godkände ytterligare tre omdisponeringar av anslag ur den sk. investeringspotten. I ekonomiplanen för år 2015 beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag om 300 000 euro för förverkligande av den nya brandstationen i Kimito. Den ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 6,41 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på 270 000 euro var 6,68 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade fastighetsskatteintäkter på 210 000 euro och minskade kassamedel på 60 000 euro. Investeringsbudgeten underskreds med knappt 1,4 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 1,1 miljoner euro medan inkomsterna överskreds med 280 000 euro. Överskridningen av inkomster beror på att balansvärdet vid försäljning av fastigheter och tomter, som inbringade 269 000 euro, inte hade budgeterats. Omsorgsavdelningen underskred investeringsbudgeten med 169 000 euro och fastighetsenheten med 540 000 euro, medan samhällstekniska enheten överskred budgeten med 60 000 euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med 468 000 euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Beroende på lägre investeringskostnader samt flera pågående anskaffningar över årsskiftet underskreds de totala avskrivningarna med 143 000 euro. Resultaträkningen för år 2014 visar ett årsbidrag på 3,43 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,56 miljoner euro och 1,77 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre personalkostnader, 727 000 euro mera skatter, 272 000 euro mer statsandelar och 154 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med 530 000 euro och verksamhetsintäkterna understiger budgeten med 92 000 euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår till 86 300 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,72 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 525 000 euro. 12 Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med 1 089 000 euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 528 000 euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 289 000 euro. Understöd och bidrag överskreds med 117 000 euro och övriga kostnader överskreds med 110 000 euro. Hyreskostnaderna underskreds med 347 000 euro. Verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med 92 000 euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med 140 000 euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,73 miljoner euro eller 94,4 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med 83 000 euro, understöd och bidrag med 328 000 euro. Övriga intäkter underskred budgeten med 25 000 euro. Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var 547 085 euro jämfört med ursprunglig budget och 197 085 euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,8 procent. Överskridningar finns inom socialenheten och specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2014 fanns budgeterat nya lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets början, bättre verksamhetsbidrag samt högre skatteintäkter och lägre investeringskostnader bidrog till att inga nya lån behövde lyftas under året. Kommunens skuldbörda minskade från 16,15 miljoner euro till 14,15 miljoner euro, eller från 2 305 euro per invånare till 2 038 euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år 2014. Bokslutet för 2014 visar ett överskott på 69 700 euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är 207 000 euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 eller 2016. Kimitoöns Vatten har under år 2014 lånat 973 000 euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2014 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,32 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på 69 700 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 16 533 euro till kommunen. Inkomstskatteprocenten för år 2014 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2014 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. med bokslutet även godkänner 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren. Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren 20152017 finns investeringar på 17,9 miljoner euro i ekonomiplanen. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, 2015-2017, finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,5 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 14,15 till 33,5 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från 2 038 euro till 4 829 euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 30 000 euro. 13 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren 2009-2012. Under hösten 2012 - våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft 2013-2016. Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2014 av Dalmed Ab för 573 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var 31.12.2014 595 (583 år 2013) anställda, varav 444 (432 år 2013) tillsvidare anställda och 151 (151 år 2013) tidsbundet anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2014 har ledande tjänstemän med beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att 50-70 procent av lånen ska vara skyddade. En genomgång av ränteriskerna gjordes i kommunstyrelsen i juni. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. 14 Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomisk-strategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER År 2014 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att kommunens största fastighet Hannahemmet anslöts till ett lokalvärmenät som drivs av ett privat företag. Av kommunens hela fastighetsyta på ca 47 000 m² uppvärms ca 43 780 m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Under 2015 förbättras situationen ytterligare då Amosparkens skola helt övergår till fjärrvärme och brandsstationen i Kimito i och med nybygget övergå från olja till jordvärme. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fortsatte under 2014. Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till 2016. Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat /entralt renat, 2016 Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016 Utsläpp Årsmedeltal Tyska holmen Lammala Tyskaholmen BOD7ATU kok.P KA N Totalt Reduktion Förändring Renings- Minskning resultat, kg/år kg/år 2014 2016 2016 2014=>2016 5 898 11 655 6 346 5 309 -45.55 % kg/år kg/år kg/år kg/år 2014 2014 2014 17 3 958 1 799 2014 mg/l CODCr Kimito av utsläpp 2 466 435 1 380 2 281 747 1 534 -67.27 % 0.038 9 28 73 110 14 96 -87.12 % 5 1 164 735 2 384 4 283 1 866 2 416 -56.42 % 24 5 587 1 020 5 145 11 752 8 959 2 793 -23.77 % 15 Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 har fortsatt under år 2014. Mottagana slammängder har vuxit ytterligare sedan 2013. Under 2014 renades totalt 8 457 m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för 7 811 m³, vilket är en ökning med drygt 5 %. I övrigt har slaminsamlingsverksamheten stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har man nått därhän att avfallsmängderna minskar, vilket är odelat positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2014 insamlades drygt 1 920 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2012 brändes blandavfall överhuvudtaget inte, medan man 2014, styrde ungefär hälften, 934 ton, till förbränning. Projektet Smarta Kimitoön fortsatte under året. Projektet åstadkom bl.a. en serie broschyrer som informerar om smarta, innovativa energilösningar och företags- och konsumentguider för Clean Tech lösningar i allmänhet och på Kimitoön i synnerhet. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men processen kom inte ända till beslut under året. Inom projektet genomfördes också en auktionsdag på kommunens ur bruk tagna och/eller obehövliga prylar. Dagen hölls i september i den s.k. Greene hallen. Dit hade samlats en betydande mängd av vitt skilda saker och allt såldes slut. I kommunen planerades och verkställdes beslut om att grunda en återvinningscentral. Den kommer att förverkligas med stödfinansiering och kommer att också verka som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen och då projektet körs i gång under 2015 är förväntningarna stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. 16 Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul håller på att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och –tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Dalmed är genom aktieökningen nu ett dotterbolag, men har inte samma revisor som de övriga. Koncerndirektiv har uppgjorts under år 2011. 17 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk 2014 2013 1 000 € 1 000 € 7 625 7 517 86 45 Verksamhetskostnader -48 077 -47 255 Verksamhetsbidrag -40 365 -39 692 Skatteinkomster 21 667 22 590 Statsandelar 22 372 21 908 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 26 1 Övriga finansiella intäkter 41 37 -308 -331 -17 -15 3 416 4 498 -2 557 -2 384 Räkenskapsperiodens resultat 859 2 114 Bokslutsdispositioner 165 167 1 024 2 281 15,8 % 15,9 % 133,6 % 188,7 % 492 € 642 € 6943 7005 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % Årsbidrag / Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal 18 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på – 40,4 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,4 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,56 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med 165 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2014 är 1,02 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amorteringar av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste sex åren. Årsbidrag / Avskrivningar Vuosikate / Poistot 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot 0 Årsbidrag / Avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,6 miljoner euro vilket är 11 procent över budget. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter översked budgeten med 348 000 euro, medan vattenaffärsverkets försäljningsintäkter underskreds med 62 000 euro. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med ca 286 000 euro eller dryga 11 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,67 miljoner euro vilket utgör 76 500 euro mera än budgeterat. Understöd och bidrag överskred budgeten med 328 000 euro. Hyresintäkter inflöt 18 000 euro mera än budgeterat. Övriga intäkter överskred budgeten med drygt 65 000 euro. De bruttobudgeterade försäljningsvinsterna på 270 000 euro överskred budgeten med 4 500 euro. Verksamhetens totala intäkter var knappt 108 000 euro större jämfört med år 2013. 19 Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning Utveckling 4% 2% Bildning 25 % Omsorg 50 % Verksamhetens kostnader per avdelning år 2014 År 2014 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,08 miljoner euro, en ökning på 822 000 euro från år 2013. De totala personalkostnaderna ökade med 386 000 euro och uppgick till 24,06 miljoner euro år 2014. Personalkostnaderna underskred budgeten med drygt 1,2 miljoner euro eller ca 4,8 procent. Köp av tjänster uppgick till 18,2 miljoner euro, en ökning på ca 660 000 euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med 131 000 euro sedan år 2013 och uppgick till 3,28 miljoner euro i bokslutet 2014. Understöden uppgick till 1,76 miljoner euro, en ökning på 51 000 euro jämfört med år 2013, medan de övriga kostnaderna har minskat med 142 000 euro sedan år 2013. Under året gjordes inom omsorgsavdelningen en budgetändring på 350 000 euro. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med 180 000 euro jämfört med den ursprungliga budgeten och med 530 000 euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskred den ändrade budgeten med 1 089 000 euro eller 5,11 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 528 000 euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten har beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 289 000 euro, medan understöden överskreds med 117 000 euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med 347 000 euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 110 000 euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 40,37 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2013 har verksamhetsbidraget blivit 673 000 euro sämre. 20 Verksamhetens kostnader 2009 - 2014 milj € 30 25 BS 2009 20 BS 2010 15 BS 2011 10 BS 2012 BS 2013 5 BS 2014 0 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) Verksamhetens kostnader 2009 – 2014 per avdelning Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar bokslut 2009 - 2014 60,00 50,00 Milj. € 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 48,08 30,00 21,07 20,98 21,47 20,75 18,96 20,71 20,00 22,59 21,91 22,40 21,67 17,78 10,00 Kostnader 15,97 Skatteintäkter Statsandelar 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar i boksluten 2009 - 2014 21 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,67 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,01 miljoner euro, fastighetsskatt 2,91 miljoner euro och samfundsskatt 747 000 euro. Under året gjordes budgetändringar för kommunalskatten på 350 000 euro och för fastighetsskatten på 210 000 euro. Jämfört med den ändrade budgeten inflöt 727 000 euro mera i skatteintäkter, varav kommunalskatt 660 000 euro, samfundsskatt 66 000 euro och fastighetsskatt 1 000 euro. Jämfört med år 2013 minskade skatteintäkterna med 923 000 euro. Skatteinkomster 2009 - 2014 25 000 000 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Samfundsskatt 1 127 871 1 201 777 1 212 617 619 850 632 818 746 505 Fastighetsskatt 1 921 109 2 316 834 2 371 847 2 449 092 2 573 132 2 911 094 Kommunalskatt 18 025 025 17 463 745 17 888 570 17 643 131 19 384 471 18 009 536 Skatteinkomster 2009 - 2014 Statsandelar Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,37 miljoner euro i statsandelar. Jämfört med budgeten på 22,1 miljoner euro erhölls 272 000 euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på 950 000 euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. Utjämningen på basis av skatteinkomster uppgick till 3,6 miljoner euro år 2014. Statsandelen för finansiering som avses i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete var liksom för många andra kommuner negativ även för Kimitoöns del - 984 000 euro. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som bokförs som driftsintäkt och/eller driftskostnad inom bildningsavdelningen. Hemkommunsersättning utgör det belopp som kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2014 var knappt 74 000 euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. Jämfört med år 2013 erhöll kommunen 464 000 euro mera i statsandelar år 2014. 22 Statsandelar bokslut 2009 - 2014 24 000 23 000 22 000 21 908 21 000 22 372 20 746 20 000 19 000 18 959 18 000 17 777 17 000 16 000 15 000 15 968 14 000 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Statsandelar 2009 – 2014 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till 26 000 euro år 2014, en ökning på ca 25 000 euro från år 2013. Ökningen beror på att kommunen under år 2014 tack vare god likviditet kunde överföra medel till ett räntekonto med bättre avkastning. Övriga finansiella intäkter uppgick till 41 000 euro, varav ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till 19 000 euro och dröjsmålsränteintäkter till knappt 22 000 euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2014 uppgick ersättningen till 16 533 euro. Räntekostnader för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick sammanlagt till 308 000 euro. Budgeten underskreds med 132 000 euro eller 30 procent. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån på finansmarknaden. En annan orsak till underskridningen av räntekostnaderna är att det lån på 6,1 miljoner euro som budgeterades för år 2014 inte behövde lyftas. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt 185 000 euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till 17 000 euro och består av räntor på skatteredovisningar och dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23 11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal 2014 2013 1 000 € 1 000 € 3 416 4 498 -270 -72 -6 761 -3 412 1 226 414 539 700 -1 850 2 128 -1 996 -3 001 1 274 -412 -723 1 087 -2 573 3 215 Likvida medel 31.12 4 274 6 847 Likvida medel 1.1 6 847 3 632 5 956 5 860 61,7 % 150,0 % 1,62 1,45 27 46 6943 7005 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån 4 500 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, € Intern finansiering av investeringar, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Invånarantal 24 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2014 uppgår årsbidraget till 3,42 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och – förluster för anläggningstillgångar och de uppgår till 270 000 euro år 2014. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,8 miljoner euro och vattenaffärsverket 2,97 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 1,23 miljoner euro, varav 163 000 euro för kommunens del och 1,06 miljoner euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls 539 000 euro (inklusive försäljningsvinster 275 000 euro och – förluster 5 000 euro). I budgeten för år 2014 planerades upptagning av långfristiga lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets början, ett bättre årsbidrag samt mindre investeringsutgifter under räkenskapsperioden bidrog till att inga långfristiga lån lyftes under år 2014. Amorteringarna uppgick till 2 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 14,1 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den 31.12.2014 var 2 038 euro. Kassan minskade under året med 2,57 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2014 till 27 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 Upplåning 10 000 000 Lånestock 5 000 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BG 2014 BS 2014 Upplåning och lånestock 25 Lån € / invånare 2009 - 2014 6 000 5 000 4 000 2 799 3 000 2 842 2 320 2 305 2 070 2 038 2 000 1 000 0 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Lån per invånare Amorteringar och räntor 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Amorteringar 2 000 000 1 500 000 Räntor 1 000 000 500 000 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Amorteringar och räntor 26 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 2014 2013 1 000 € 1 000 € 79 75 149 158 228 233 5 170 5 244 Byggnader 19 794 19 879 Fasta konstruktioner och anordningar 13 045 13 091 915 803 12 12 4 347 1 529 43 283 40 558 7 694 7 706 1 1 27 27 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA 7 722 7 734 51 234 48 525 2 5 181 182 183 187 48 47 1 293 1 422 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täc FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0 Övriga fordringar 515 491 Resultatregleringar, fordringar 844 1 119 2 652 3 032 2 652 3 032 Kassa och bank 4 274 6 847 RÖRLIGA AKTIVA 6 974 9 926 58 391 58 639 Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper AKTIVA SAMMANLAGT 27 PASSIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € Grundkapital 19 408 19 408 Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder 12 512 10 231 1 024 32 944 2 281 31 920 2 709 2 709 2 874 2 874 EGET KAPITAL Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL 44 49 181 182 6 0 231 231 10 109 11 561 Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund 2 115 2 588 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 619 1 705 13 843 15 854 1 452 473 1 511 486 207 150 2 583 1 778 932 919 3 017 2 916 8 663 7 760 FRÄMMANDE KAPITAL 22 507 23 613 PASSIVA SAMMANLAGT 58 391 58 639 Långfristigt Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 61,3 % 59,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 43,2 % 45,1 % Ackumulerat över-/underskott, 1.000 € 13 536 12 512 1 950 1 786 Lånestock 31.12 1.000 € 14 148 16 145 Lånestock 31.12, €/inv. 2 038 2 305 Lånefordringar, 1.000 € 27,67 27,67 6943 7005 Ackumulerat över-/underskott, €/inv Invånarantal 28 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 58,39 miljoner euro den 31.12.2014, en minskning på 248 000 euro från år 2013. Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 51,23 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna 228 000 euro, de materiella tillgångarna 43,28 miljoner euro och placeringarna 7,72 miljoner euro. Posten för pågående nyanläggningar har ökat med 2,8 miljoner euro jämfört med år 2013 beroende på att flera investeringsprojekt pågår över årsskiftet. De förvaltade medlen uppgick till 183 000 euro, varav 2 000 euro är statliga uppdrag och 181 000 euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,65 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 4,27 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 6,97 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 32,94 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 12,51 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,02 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den 31.12.2014 uppgår det ackumulerade överskottet till 13,54 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 56,41 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 12,22 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på 703 000 euro samt anslutningsavgifter på 916 000 euro. Amorteringarna för år 2015 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 1,92 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 14,15 miljoner euro lån, en minskning på 2 miljoner euro jämfört med år 2013. Den 31.12.2014 uppgick lån per invånare till 2 038 euro mot 2 305 ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad steg från 59,5 procent till 61,3 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har minskat från 45,1 procent till 43,2 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,66 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med 904 000 euro. Ökningen finns bland leverantörsskulder som innehåller stora investeringsrater. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 6,97 miljoner euro är 1,7 miljoner mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 € Verksamhet Verksamhetsintäkter UTGIFTER 1 000 € Verksamhet 7 625 Verksamhetskostnader 48 077 Skatteinkomster 21 667 -Tillverkning för eget bruk -86 Statsandelar 22 372 Räntekostnader 308 Ränteintäkter 26 Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella intäkter 41 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 17 Förändring av avsättningar -275 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva bland bestående aktiva 1 226 539 Finasieringsverksamhet Investeringsutgifter 6 761 Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt -5 Investeringar 1 996 Minskning av eget kapital 53 222 Totala utgifter sammanlagt 57 068 30 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m. 15.5.2007 varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 § kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a § i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab – Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder och Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Kommunen sålde under året aktier i Bostads Ab Kimito Centrum. Försäljningen minskade på kommunens ägoandel så att Kimito Centrum inte längre är ett intressesamfund. Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 79,01 miljoner euro vilket är dryga 20 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 997 000 euro och årsbidraget uppgår till 4,96 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 8,49 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 1,10 miljoner euro och kassan minskade med 2,16 miljoner euro. De väsentligaste händelserna ur koncernens synvinkel var Dalsbostäders försäljning av Bostads Ab Kommunalhuset och grundandet av Kimitobackens dottersamfund Fastighets Ab Malminselkä. Kimitoöns kommunstyrelse har i februari 2014 och fullmäktige har i mars 2014 beslutat bevilja Fastighets Ab Kimitobacken kommunal borgen på högst 900 000 euro för Malminselkä. Under år 2015 planeras en fusion av Fastighets Ab Berglund med Fastighets Ab Kimitobacken. Målsättningar för budgetåret 2014: - Fastighets Ab Berglund säljs i sin helhet. Uppföljning 31.12.2014 Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i 31 fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning till fusionen. - Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar granskas. I helhetsgranskningen och de alternativa modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av sohä-reformen. Uppföljning 31.12.2014 Under året har förhandlingar förts med privata producenter av företagshälsovård. Förhandlingarna har inte lett någonstans. I anbudstävlingen hösten 2014 var Dalmeds anbud det enda. Dalmeds verksamhet har minskat för att svara mot det mindre kundunderlaget. - Kommunen följer aktivt med fusionsprocessen kring Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy. Kommunen förhåller sig positivt till en fusion. Uppföljning 31.12.2014 Den nämnda fusionen förvekligas sannolikt under år 2015. Förverkligandet av fusionen har dragit ut på tiden, eftersom det lämnats in besvär mot Salo stads fusionsbeslut. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning 31.12.2014 Om bolagets roll diskuteras på bolagsstämman på våren 2015. Bolaget har inte haft egentlig verksamhet under år 2014. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 5 Övriga bolag 4 Samkommuner 5 Intressesamfund Sammanlagt 3 14 3 32 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2014 2013 1 000 € 1 000 € 25 979 25 433 -64 461 -63 503 2 1 -38 480 -38 069 Skatteinkomster 21 667 22 590 Statsandelar 22 372 21 908 Ränteintäkter 23 -3 Övriga finansiella intäkter 51 40 -641 -741 -37 -37 4 955 5 688 -4 155 -3 883 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära -50 97 Räkenskapsperiodens resultat 847 1 805 Bokslutsdispositioner 167 262 -3 4 Minoritetsandelar Inkomstskatter -15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 997 2 071 40,30 40,05 Årsbidrag / Avskrivningar, % 119,25 146,48 Årsbidrag, euro / Invånare 713,67 811,99 6 943 7 005 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % Invånarantal 33 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2014 2013 1 000 € 1 000 € 4 955 5 687 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel 83 -179 -13 -8 486 -4 883 1 263 431 647 744 -1 717 1 966 -1 -1 1 103 5 371 -4 461 -3 879 -359 359 92 2 5 6 -4 3 749 -247 2 428 -586 -445 1 029 -2 162 2 995 Likvida medel 31.12 5 768 7 927 Likvida medel 1.1 7 927 4 930 Intern finansiering av investeringar, % 68,60 127,74 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 42,40 68,25 0,85 1,07 27 40 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar 34 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € 95 297 8 91 277 4 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 6 40 13 2 017 173 069 947 6 40 13 3 092 222 135 122 25 26 4 750 1 685 315 376 1 029 983 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga 54 54 FÖRVALTADE MEDEL 299 331 Omsättningstillgångar 203 205 3 960 4 626 1 1 5 768 7 926 79 010 79 157 Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT 35 PASSIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € 19 408 23 19 408 23 1 137 1 138 12 025 997 9 851 2 071 959 940 2 887 326 3 066 314 AVSÄTTNINGAR 463 336 FÖRVALTAT KAPITAL 364 391 EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital 23 1 5 10 PASSIVA SAMMANLAGT 79 010 79 157 47 149 13 022 1,88 4 143 28 768 6 943 45 156 11 922 1,70 4 438 31 088 7 005 572 568 196 085 27 1 3 8 702 655 386 877 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 € Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv Koncernens lån, €/inv Koncernens lånestock 31.12, 1 000 € Invånarantal 36 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1,02 miljoner euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på 165 454,05 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på 1 024 030,57 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 12,51 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret 2014 1. Kommunstrukturreformen och sohä-reformen Vad: Kommunstrukturlagen har trätt i kraft och förutsätter att kommunerna startar en sammanslagningsutredning i enlighet med lagen. Samtidigt bereds lagen om ordnande av social- och hälsovården (sohä-lag). Sohä-lagen ska ges till riksdagen våren 2014. Fullmäktige har fattat beslut om att göra en sammanslagningsutredning tillsammans med Pargas stad. Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun och stadsstyrelsen i Pargas stad har tillsatt en gemensam styrgrupp för utredningsarbetet. Tidtabell: En mellanrapport ska ges till fullmäktige i februari 2014. Då besluts hur utredningsarbetet fortsätter och enligt vilken tidtabell. Resurser: Politiskt tillsatt styrgrupp och en sektorvis beredningsfunktion bestående av tjänstemän som producerar material till styrgruppen. Ansvarig: Kommundirektören Uppskattad kostnad: Staten ersätter sammanslagningsutredningen till en maxkostnad på 50 000 euro. Uppföljning 31.12.2014 Fullmäktige fattade 14.10.2013 beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare. I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m. 1.1.2017. Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider. Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Nu bereds en modell med bara en regional nivå, dvs utan de fem stora vårdområdena som fanns i den ursprungliga modellen. Enligt social- och hälsovårdsutskottets nya modell skulle det innebära max 19 områden i form av samkommuner som fungerar som arrangörer av social- och hälsovården. I skrivande stund har riksdagen knappt tre veckor på sig att göra vårdreformen grundlagsenlig så att den kan godkännas i riksdagen ännu före vårens val. 2. Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Ansvar: Hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda kommande stigande branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år 2015. Delvis via projektet PULS - företagskoordination i strukturomvandling (projektbudget 150.000) samt via normal budget. Näringslivsteamet (kommundirektör, utvecklingschef, företagsrådgivare, infrachef, näringslivschef, teknisk chef, turismchef, projektledare för näringslivsprojekt). 38 Uppföljning 31.12.2014 Året 2014 var ett aktivt år med många olika näringslivsbefrämjande åtgärder. En av de större satsningarna var att arrangera konceptet September Open, 13.9 med en företagarmässa (över 3300 besökare) medeltida mässa och skördefest samma dag i Dalsbruk. Sammanlagt var antalet besökare 5000. Via mässan fick företagarna visa sin mångfald för bland annat deltidsboende. Övriga satsningar var att ordna ungdomarnas företagartävling ”Get the deal ” på Kasnäs. Tävlingens final ordnades för en fulltalig publik i Villa Lande, hösten 2014. Sommarjobbsedlar var en ny satsning för att stöda både ungdomar att söka sommarjobb och företagarna att kunna anställa sommarjobbare. Sommarjobbsedeln fick mycket publicitet också i riksmedierna. Under året skapades, på Privatföretagarföreningens initiativ ett så kallat företagsteam, som består av några från kommunens näringslivsteam och av några av ortens företagare. En faktabaserad näringslivsbroschyr har framtagits, en exkursion har ordnats, näringslivsforumet hölls i år på Kimitoön (Storfinnhova gård) Flera (5) elektroniska informationsbrev har sänt till Kimitoöns företagare. 23 olika företagsstöd om sammanlagt drygt 1,1 milj. euro har NTM-centralen beviljat Kimitoöns företagare under tiden som plötslig strukturomvandlingskommun. Företagsrådgivaren har stått till tjänst om företag har önskat stöd i ansökningsprocessen. Årets företagare korades under Axel Afton 23.3.2014. Familjen Wilson (Rosala Vikingaby , Bengtskärs fyr och Wilsons charter) I flera delgeneralplaner har kommunen tagit olika företagares behov i beaktande. Arbetslösheten har hela årets varit under landets medeltal: mellan 8,0 % och 11,3%. Av de före detta FNsteel över 180 anställda var antalet arbetslösa endast 32 till antalet. Många har fått gå omskolningsutbildningar som skräddarsytts för Kimitoöns kommun (Bygg-, närvårdar- och , företagarkurser) Projektet ”Syko – sysselsättningskoordniation i strukturomvandling” lyckades via olika statliga subventioner placera 70 arbetslösa på jobb i bl.a. företag. 57 nya företag grundades på Kimitoön under året. Som erkänsla för arbetet fick Kimitoöns kommun Åbo handelskammares pris för näringslivsbefrämjande verksamhet år 2014. 3. Byggande av Barnbyn Vad: Tidtabell: Resurser: Ansvarig: Uppskattad kostnad: Nya utrymmen för förskola, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet byggs i Amosparken i Kimito fast i Amosparkens skola. Samtidigt renoveras Amosparkens skola. Planeringen påbörjas 2013, byggstart 2014 och färdigt till hösten 2016. Den innehållsmässiga planeringen utgående från verksamheterna planeras i en arbetsgrupp med dagvård, skola och fastighetsenhet representerade. Bildningschef, barnomsorgschef, fastighetschef 5,35 milj euro. Uppföljning 31.12.2014 39 De slutliga planerna för det nya daghemmet i Kimito samt för renoveringen av Amosparkens skola färdigställdes under våren 2014. Upphandlingen av entreprenaderna var igång under sommaren och i slutet av augusti valde tekniska nämnden entreprenörer till projektet. Entreprenadsumman för helheten uppgår till 5,75 milj. euro. Byggnadsarbetena inleddes i början av oktober och har kommit bra igång. Arbetena görs i två skeden, först byggs daghemmet och efter det renoveras skolan. Enligt tidtabellen skall det nya daghemmet stå klart i slutet av november 2015 och renoveringen av skolan vara klar i slutet av juni 2016. 4. Utrymmesanvändning Vad: Kritiskt granska verksamhetens behov av utrymmen. Avyttra fastigheter som inte behövs för kommunens verksamhet. Fortlöpande Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Innebär inbesparingar Tidtabell: Ansvarsperson: Uppskattad kostnad: Uppföljning 31.12.2014 Fullmäktige, kommunstyrelsen och tekniska nämnden har under år 2014 sålt en fastighet och en aktielägenhet. Arbetet med att hitta nya effektiva utrymmeslösningar är en fortgående process. 40 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen • Förvaltningsenhet • Personalförvaltningsenhet • Ekonomienhet • IKT-enhet Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 0% 33 % Förvaltningsenheten 48 % Personalenheten Ekonomienheten 19 % IKT-enheten Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 1% 40 % 1% 5% 0% Köpta tjänster 53 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 41 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Ursprunglig BS 2013 Avvikelse Budget- BG 2014 ändringar BG 2014 BS 2014 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 401 977 460 000 460 000 392 852 85,40 % 1 852 800 800 1 890 236,23 % 42 686 6 725 6 725 29 614 440,36 % 0 11 661 -100,00 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter 0 25 048 471 562 467 525 467 525 436 017 93,26 % 899 815 862 319 862 319 788 726 91,47 % 255 929 250 081 250 081 222 357 88,91 % 44 776 56 358 56 358 38 925 69,07 % Lönebikostnader 300 705 306 439 306 439 261 281 85,26 % Personalkostnader 1 200 520 1 168 758 1 168 758 1 050 007 89,84 % 807 460 813 605 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster 813 605 799 222 98,23 % Material, förnödenheter och varor 22 002 20 118 20 118 20 713 102,96 % Understöd 32 985 13 000 13 000 21 991 169,16 % Hyreskostnader 71 201 109 218 109 218 99 815 91,39 % Övriga verksamhetskostnader 81 133 10 600 10 600 4 312 40,68 % 2 215 301 2 135 299 2 135 299 1 996 060 93,48 % -1 743 739 -1 667 774 -1 667 774 -1 560 043 93,54 % -29 762 -74 720 -1 773 501 -1 742 494 VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -74 720 -40 342 53,99 % -1 742 494 -1 600 385 91,84 % 42 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013. Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på 20 000 invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Utredningen startar i november 2013 och i februari 2014 ska fullmäktige ta ställning till om utredningsarbetet ska fortsätta. Den sk. Sote-lagen, som definierar social- och hälsovårdens struktur i framtiden, väntas ges till riksdagen under våren 2014. Lagens innehåll och ikraftträdande är central med tanke på utredningsarbetets fortsättning. Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. Under perioden kommer det att genomföras europaparlamentsval i juni 2014, riksdagsval i april 2015 och kommunalval i oktober 2016. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena. 43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning En klar och redig struktur för arkivering, Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans inklusive elektronisk arkivering med samarbetskommunerna i arkivprojektet Uppföljning 31.12.2014 Det gemensamma arbetet har fortsatt också efter att den egentliga projekttiden tagit slut. Uppgiftsklassen allmän förvaltningen är klar. Social- och hälsovårdens uppgiftsklass saknas ännu i sin helhet. Övriga uppgiftsklasser är till största delen klara. Avtal och förbindelser tas med i ärendehanteringsprogrammet Avtalsmodulen tas i bruk fullt ut och alla avtal ska finnas registrerade där Uppföljning 31.12.2014 Målsättningen har inte uppnåtts. Arbetet visade sig vara så specialiserat att det krävs att någon jobbar koncentrerat med enbart detta under en längre tid. Det har inte gått att lösgöra resurser för detta arbete under år 2014. Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk - Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt för användare och kunder - Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar Uppföljning 31.12.2014 - Målsättningen har inte uppnåtts på kommunnivå. Förvaltning och bildning använder elektroniska blanketter. Övriga verksamheter har inte tagit i bruk elektroniska blanketter. Utbildning om elektroniska blanketter har ordnats och handledning fås av IKT. - Internt har anvisnignar och direktiv gjorts som videoanvisningar. Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk i valförrättandet Elektronisk röstlängd används i - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet 2014 - i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Uppföljning 31.12.2014 - elektronisk röstlängd användes i EU-valet i Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito och Björkboda-Kulla röstningsområden. 44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 7 6 5 5 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen 14 13 15 11 Revisionsnämnden 3 6 5 7 Centralvalnämnden 13 0 4 3 4 5 4 3 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Fullmäktige 11 15 12 12 Aftonskolor / seminarier Mätare Antal ärenden/sammanträde Kommunstyrelsen 15 15 15 16 Revisionsnämnden 8 9 10 8 Centralvalnämnden 3 4 5 8 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 1 1 1 1 PERSONALBUDGET Antal årsverken Kommundirektör Förvaltningschef 1 1 1 0,95 Ledningens sekreterare 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Översättare 0,8 0,9 0,8 0,8 Servicerådgivare 2,5 2,5 0 0 Totalt 7,3 7,4 4,8 4,75 45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 203 127 15 682 14 300 14 300 32 420 Personalkostnader -560 395 -561 321 -485 907 -485 907 -465 991 Köp av tjänster VERKSAMHETSINTÄKTER -229 577 -235 570 -242 591 -242 591 -234 175 Material, varor och tillbehör -17 575 -13 125 -14 020 -14 020 -10 589 Understöd och bidrag -12 792 -13 927 -13 000 -13 000 -14 861 Övriga verksamhetskostnader -78 915 -106 467 -74 319 -74 319 -60 836 VERKSAMHETSKOSTNADER -899 254 -930 411 -829 837 -829 837 -786 452 VERKSAMHETSBIDRAG -696 127 -914 729 -815 537 -815 537 -754 033 AVVIKELSER BG14 – BS14: Personalkostnader, lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat Köp av tjänster, flera mindre summor sammanlagt Hyror, under budget Övriga verksamhetskostnader, kst och fmge, använt mindre än budgeterat - 20 000 - 9 000 - 4 500 - 9000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar eller ekonomiska avvikelser. Budgetkontrollen höll bra, och budgeten har underskridits på flera moment. Arkiveringen är ett av de största utvecklingsområdena de kommande åren för förvaltningsenheten. Dels för att få personresurserna att räcka till att arbeta målinriktat med den elektroniska arkivbildningsplanen, dels för att lösa utrymmesutmaningar för den fysiska arkiveringen. Under innevarande år måste utredas var och hur man kan hitta tilläggsutrymmen för fysisk arkivering. Arkiveringen kommer att bli elektronisk på sikt men hela det gamla materialet kvarstår i pappersform. En del av det gamla materialet finns för tillfället i ett hus som är till försäljning, i Västanfjärds fd. kommunkansli. I de nuvarande arkiven i Dalsbruk och i Kimito finns inte utrymme för materialet från Västanfjärd. 46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. Under hösten 2013 inleds utredningsarbetet enligt kommunstrukturlagen. Kimitoön kommer att starta en utredning tillsammans med Pargas. Om utredningsarbetet framskrider är det viktigt att personalen är informerad om hur processen går och vilka beslut som kommer att fattas när. EKONOMIPLAN 2014-2016 De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Höjda IKT färdigheter i kommunens personal Under hösten 2013 - våren 2014 satsas på IKT-utbildningar för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika program. Uppföljning 31.12.2014 Mångsidig IKT utbildning har ordnats på olika nivåer och som olika formers utbildningar och för olika målgrupper. Färre manuella skeden i löneräkningen Arbetstidslistorna kommer elektroniskt in i löneprogrammet Uppföljning 31.12.2014 Målet har uppfyllts. En modern och levande personalstrategi Personalstrategin implementeras under år 2014 Uppföljning 31.12.2014 Personalstrategin har implementerats genom ledningsgruppen, förmansträffar och genom besök på verksamhetsställen. 47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ NYCKELTAL BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Interna rekryteringar 0 0 3 0 Externa rekryteringar 48 43 55 40 4 4 6 4 2,75 3 0 0 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 3 3 3 3 Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken * sysselsättningsanslagen flyttas till socialenheten från budget 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken Löneräknare 0,95 Arbetarskyddschef Totalt 3 3 3 3,95 Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen, arbetarskyddschef och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Från april 2014 har arbetarskyddschef funnits på heltid. Före det på 20%. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Fosu r.f 0,25 0,25 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,78 0,78 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 0,16 0,16 0,16 0,1 0,1 0,1 0,26 0,26 0,26 Tehy rf Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken Kommunfackets Union r.f Super rf och Tehy rf Totalt 48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 80 426 106 708 60 900 60 900 70 977 Personalkostnader -256 181 -260 536 -233 066 -233 066 -204 733 Köp av tjänster -116 463 -152 668 -125 455 -125 455 -138 301 -3 466 -4 920 -798 -798 -5 541 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -19 058 -7 000 -9 503 -13 636 -7 522 -7 522 -10 943 VERKSAMHETSKOSTNADER -385 613 -450 817 -366 841 -366 841 -366 518 VERKSAMHETSBIDRAG -305 187 -344 109 -305 941 -305 941 -295 541 FÖRÄNDRINGAR BG14 – BS14: Inga större avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Från och med år 2015 hör sysselsättningsanslagen och dessutom sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet till förvaltningsavdelningen. Under år 2014 hörde sysselsättningsanslagen till socialenheten. 49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. Från hösten 2013 kommer utmätningarna att skötas av ett externt företag. Syftet är att effektivera indrivningsprocessen och göra den snabbare och mer resultatinriktad. EKONOMIPLAN 2014-2016 Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Indrivningsprocessen effektiveras Utmätningarna kommer att skötas av en extern aktör från hösten 2013 för att försnabba och förbättra indrivningens resultat Uppföljning 31.12.2014 Sedan början på år 2014 samarbetar kommunen med Lindorff i indrivningsärenden. Samarbetet har försnabbat och förbättrat indrivningens resultat. Exakt redovisning, god rapportering Månadsvis budgetuppföljning till enheterna och informativa bokslut Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning 31.12.2014 Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning 31.12.2014 Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev, information på räkning och genom nätbankens automatiska meddelanden. 50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Försäljningsfakturor 19 000 16 992 19 000 33 442 Inköpsfakturor 19 000 19 256 19 000 19 141 35 % 40 % 40 % 50 % BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 0,25 0 1 0,6 Andel av inköpsfakturor elektroniskt *försäljningsfakturorna räknade på annat sätt före BG 2014 PERSONALBUDGET Antal årsverken Controller Ekonomisekreterare 1 1 1 1 Bokförare 1 1 1 1 Reskontraskötare 2 2,2 2,2 2,2 4,25 4,2 5,2 4,8 Totalt EKONOMIENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 2 717 4 212 3 500 3 500 9 007 Personalkostnader -250 470 -237 603 -294 048 -294 048 -245 072 Köp av tjänster -226 473 -231 229 -233 195 -233 195 -252 195 -3 482 -1 970 -3 800 -3 800 -3 522 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -130 Övriga verksamhetskostnader -33 470 -16 374 -17 713 -17 713 -18 644 VERKSAMHETSKOSTNADER -513 895 -487 176 -548 756 -548 756 -519 563 VERKSAMHETSBIDRAG -511 177 -482 964 -545 256 -545 256 -510 556 AVVIKELSER BG14 – BS14: Minskade personalkostnader - controllern föräldraledig under hösten, ingen extern vikarie - lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat Ökade kostnader för underhåll och stöd till programleverantörer - 48 000 + 13 000 51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef __________________________________________________________________________________ ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Controllern har varit föräldraledig under hösten och har ingen extern vikarie. Arbetsuppgifterna har omfördelats på flera personer. Arbetet med att justera och optimera arbetsfördelningen är en fortlöpande process. Föräldraledigheter och andra förändringar har gjort att ekonomienheten omfördelat sitt arbete flera gånger under de senaste åren. Under år 2015 kommer det pensioneringar på förvaltningsavdelningen inom både ekonomi och löneräkning, vilket betyder att arbetsfördelningen ska granskas på nytt tillsammans med personalen. 52 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att • planera, upprätthålla och utveckla datanätet • koordinera samordningen av telefon- och datasystemen • trygga datasekretessen • utveckla kommunikationen i nätet • administrera användarrättigheter • bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna • ge användarstöd och skolning • utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsocentralernas stöd med både egna resurser och som köptjänst medan skolornas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, surfplattor (tabletter) och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN 2014-2016 IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden 2014 – 2016 gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens eArkiv system och förnyande av personalstyrningssystem. 53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Uppgradering av operativsystem Opretivsystemet Windows XP uppgraderas i sin helhet till nyare versioner. Uppföljning 31.12.2014 Största delen av Windows XP maskinparken är utbytt eller uppgraderad till nyare version. Uppgradering av serversystem Uppgradera och virtualisera kommunens serverpark och backupsystem. Uppföljning 31.12.2014 Serverpark och backupsystem hat förnyats, rutinerna har förbättrats med bättre driftsäkerhet som resultat. Utveckla rutinerna för IKT stödet Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna samt skola personalen. Uppföljning 31.12.2014 Personalen har deltagit i skolningstillfällen samt fortsatt arbeta för att förbättra IKT stödet. E-tjänster för kommunens kunder och invånare Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare. Uppföljning 31.12.2014 Vi har förbättrat våra befintliga e-tjänster, tagit i bruk nya samt planerat att ta i bruk nya tjänster. IKTns miljöpåverkan Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar. Uppföljning 31.12.2014 Alla nya maskiner och skärmar är idag mycket energisnåla, servermaskinerna använder virtualisering vilket gör att vi effektivare kan utnyttja befintliga resurser. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Antalet datorer 592 592 621 683 Antalet användare 550 555 550 550 2,4 2,4 3 2,4 Egen personal 54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 1 1 1 1 IT-driftschef IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0,5 0,5 1 0,5 Totalt 2,4 2,4 2,9 2,4 IKT-ENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 284 589 344 960 388 825 388 825 323 613 Personalkostnader -121 426 -141 060 -155 737 -155 737 -134 211 Köp av tjänster -188 237 -187 994 -212 364 -212 364 -174 551 -5 710 -1 987 -1 500 -1 500 -1 061 Övriga verksamhetskostnader -12 336 -15 857 -20 264 -20 264 -13 704 VERKSAMHETSKOSTNADER -327 708 -346 898 -389 865 -389 865 -323 527 -43 119 -1 938 -1 040 -1 040 86 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 – BS14: Minskade personalkostnader p.g.a. antalets årsverken i budgeten var 2,9 och i bokslutet 2,4. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året har varit stabilt för IKT enheten, inga stora ändringar har gjorts i själva verksamheten. Under året har dock stora satsningar gjorts på att uppdatera vår serverpark, att virtualisera våra servermaskiner samt förbättra och förnya vårt säkerhetskopieringssystem. Som följd av detta har vi nu en mera driftsäker serverpark än tidigare. Dock växer kraven på våra system hela tiden, idag har vi system som är i drift 24/7 vilket leder till nya utmaningar i form av utökat användarstöd och systemunderhåll. 55 16.2 Utvecklingsavdelningen • Utvecklingsavdelningens förvaltning • Skärgård • Turism • Landsbygd • Marknadsföring • Näringsliv • Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård 5% 15 % Turism 25 % 1% 18 % 29 % 7% Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 4% 3% 3% 0% 35 % Köpta tjänster 55 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 56 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Ursprunglig BS 2013 Avvikelse Budget- BG 2014 ändringar BG 2014 BS 2014 % 70 000 79 139 113,06 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 65 545 70 000 147 4 000 4 000 60 1,50 % 338 174 185 101 185 101 226 880 122,57 % 9 029 4 000 4 000 16 654 416,36 % 412 894 263 101 263 101 322 734 122,67 % 411 133 485 743 485 743 487 890 100,44 % Pensionskostnader 76 169 92 890 92 890 83 729 90,14 % Övriga lönebikostnader 21 962 34 111 34 111 26 027 76,30 % 98 132 127 001 127 001 109 756 86,42 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Lönebikostnader Personalkostnader 509 265 612 744 612 744 597 647 97,54 % Köp av tjänster 418 924 367 516 367 516 384 867 104,72 % Material, förnödenheter och varor 28 904 19 550 19 550 39 132 200,16 % Understöd 32 461 36 000 36 000 36 595 101,65 % Hyreskostnader 30 152 35 464 35 464 30 538 86,11 % 6 625 2 500 2 500 3 602 144,07 % 1 026 331 1 073 774 0 1 073 774 1 092 380 101,73 % -613 437 -810 673 -810 673 -769 646 94,94 % -4 110 -2 700 -2 700 -16 092 595,99 % -617 547 -813 373 -813 373 -785 738 96,60 % Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 0 0 57 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens förvaltning ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden. Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter. Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: Näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, turism, marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, intressebevakning, vänortskontakter, byalagsverksamhet samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang. Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är numera en köptjänst för utvecklingsavdelningen. Avdelningen samarbetar med Pargas stad i frågan om Region Åbolands nedmontering, vissa projekt och delvis gällande besöksnäringen. Avdelningen fokuserar år 2014 på arbetet med strukturomvandlingen på Kimitoön, stimulans av näringsliv och marknadsföring av kommunen mot existerande och potentiella invånare, deltidsboende och besökare. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi 2010-2015. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse, präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 En ny strukturperiod påbörjas 2014 och pågår fram till 2020. Vad den nya strukturperioden för med sig följs upp. Kimitoöns kommun, så länge den är självständig, fortsätter att fokusera på att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens strategi har stakat upp. Kundbetjäning 2014-projektet följs aktivt upp. Kimitoön har också i framtiden behov av de statliga tjänsterna, i synnerhet då kommunen utgör en kommun med status som plötslig strukturomvandling. EKONOMIPLAN 2014-2016 Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en inflyttningsvänlig kommun. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas också av en positiv image. Konceptet med Barnens Ö lever vidare och år 2015 kan kommunen förhoppningsvis aktivt marknadsföra konceptet. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med bl.a. en Isla maskot. Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande kommuner. Att försöka förutspå vad som händer i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar. 58 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år 2015. Situationen är allvarlig, men inte ännu katastrofal. Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen för arbetet med strukturomvandlingen. Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara på. Region Åbolands verksamhet avslutas. 59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Deltidsboende Deltidsboende får information via kommunens webbsida, samt via tidningar och informationsbrev Uppföljning 31.12.2014 September Open som hölls i mitten av september var avsedd för också deltidsboende. Isla Info, kommunens informations blad sändes 2 gånger till deltidsboendes vinteradress. Över webben finns bland annat rapporten "Trygga skärgårdsboende" uppsatt. Rapporten handlar om deltidsboende. Barnens ö konceptet Barnens ö vidareutvecklas i samarbete med ungdomsparlamentet Uppföljning 31.12.2014 Representanter från ungdomsparlamentet bjöds med på fullmäktigeseminarium våren 2014. De fick ge sin syn på Kimitoön i ett anförande. Utvecklingschefen deltar i UP:s möten. Islaparlamentet hölls för andra gången på barnkonventionens dag under hösten. Ungdomarna hade gett över 40 olika förslag på åtgärder för att förbättra barnens och ungdomarnas närmiljö. Isla parlamentet röstade fram vilka åtgärder som ska förverkligas unser 2015 för en summa på 10 000 euro. Fullmäktigeordförande Inger Wretdal agerade ordförande för islaparlamentet. Barnen i klass 6 fick delta i företagsbyn i Åbo två gånger år 2014. (www.yrityskyla.fi) Under årets Axel Afton höll ungdomsparlamentarikerna öppningstalet. 60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Miljömål Antalet papperskopior minskas Uppföljning 31.12.2014 Alla möteshandlingar sänds elektroniskt. Utvecklingssamtal med personalen Ett per år/ person Uppföljning 31.12.2014 Minst ett utvecklingssamtal har hållits, under 2014, med både projektanställda och ordinarie. Koordinering genom möten Avdelningsmöten med personalen hålls varannan vecka Uppföljning 31.12.2014 13 avdelningsmöten har hållits under året. De olika teamen har mötts ca 30 gånger. (Näringsliv, ärm, projekt, marknadsföring och turism) NYCKELTAL BS 12 BS 13 15 15 15 0 10 utvecklingschef 50 50 50 0 29 Intressebevakningsuppdrag 10 10 10 0 10 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Utvecklingschef 1 1 1 0 1 Projektkoordinator 0 0 1 0 1 Byråsekreterare 1 1 1 0 1 Totalt 2 2 3 0 3 Prestationer Behandlade paragrafer, KST BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal tjänstemannabeslut PERSONALBOKSLUT Antal årsverken 61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 485 1 232 840 840 910 Personalkostnader -89 854 -109 503 -147 850 -147 850 -157 498 Köp av tjänster -16 510 -19 761 -15 896 -15 896 -22 624 -1 565 -2 949 -1 400 -1 400 -2 456 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -6 556 -6 681 -6 463 -6 463 -6 537 VERKSAMHETSKOSTNADER -114 964 -138 893 -171 609 -171 609 -189 914 VERKSAMHETSBIDRAG -114 479 -137 661 -170 769 -170 769 -189 004 AVVIKELSER BG14 – BS14: Projektkoordinatorns lön har delvis under årets finansierats med projektmedel. Projekten avslutades under hösten, varpå lönen belastade normalbudgeten. Resekostnader och köptjänster användes i högre grad än budgeterat på grund av ett synnerligen aktivt år inom avdelningen - 18.000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNINGEN AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Strukturperioden 2017-2013 avslutades. Som kommun med status som plötslig strukturomvandlingskommun gavs vi möjlighet att bedriva väldigt många olika projekt under år 2014, med projektmedel från den gamla strukturperioden. Vissa av projekten har beviljats mera pengar och förlängning, till och med under år 2015. I den nya strukturperioden 2014-2020 är det meningen att samarbetet ska fördjupas och i praktiken utövas med andra kommuner, regioner, länder. Projekthelheterna är på så vis framöver större och görs i samarbete med övriga aktörer. Vi följer beträffande projekten Egentliga Finlands partnerskapsstrategi och dess riktlinjer. Eftersom projekten inte är ett mål i sig, utan ett medel för att utveckla Kimitoön är det alltmer utmanande att få de externa medel Kimitoön behöver. Arbetet kräver ett allt större engagemang på regionnivå och ett aktivt nätverkande. Året har varit händelserikt, många av avdelningens åtgärder kunde förverkligas tack vara externa medel och projektfinansiering. Avdelningen följer och har som sin karta och kompass kommunens strategi, strukturomvandlingens handlingsplan och besöksnäringens handlingsplan. Fokuseringen har under hela året varit på att ha en hög aktivitetsnivå gällande näringslivsfrågor, imagefrågor och på att stävja arbetslösheten. Resultaten är goda, arbetslösheten har legat under 12 % hela året. Som högst var den 11,3 % (januari 2014) och som lägst 8,0 % (oktober 2014) Arbetet med plötslig strukturomvandling har gått hyfsat. Kimitoöns kommun har statusen ännu år 2015. Kommunen har samarbetat med övriga strukturomvandlingskommuner. Det mest intensiva arbetet görs med Salo stad. 23 företag har erhållit företagsstöd för sammanlag 1,1 milj. euro. Utbildningar och omskolningstillfällen har ordnats av NTMcentralen på kommunens önskan, så att många arbetslösa har hittat en ny karriär. Av de över 180 f.d. FNsteel anställda, var endast 32 registrerade som arbetslösa vid årets slut. 62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Enligt Arbets-och näringsministeriets sakkunniga klarar ett område sin strukturomvandlingssituation bra om man uppfyller följande kriterier: 1) Hur väl man samarbetar (Både utanför och innanför kommunens gränser) 2) Vad kommunen/området riktigt tål – resiljensen. Hur förändringsbeneget regionen/kommunen är 3) Om kommunens näringsliv är mångsidigt, står på flera ben Kimitoöns kommun fick ett pris av Åbo handelskammare som erkänsla för att jobba aktivt med näringslivsfrågorna. September Open ordnades för andra gången i mitten av september med finansiering från tre olika projekt. September Open hade rekordmånga besökare i år, 5000 personer besökte Dalsbruk under dagen. September Open är ett arbetsdrygt koncept, men har många olika avsikter: att förlänga besöksnäringssäsongen, att stöda företagarna och näringslivet, och att ha aktivitet i de södra delarna av ön och utgör ett led i strukturomvandlingsarbetet. Många talkoarbetare medverkade i arbetet i år, vilket var verkligt positivt. September Open 2014 bestod av företagarmässa, medeltida marknad och en medeltid kvällstillställning. Antalet inflyttare, enligt magistratens uppgifter är 240 personer per 31.12.2014. Avdelningen har försökt föra fram Kimitoön och dess goda sidor, marknadsföra ÖN aktivt på med många olika åtgärder bland annat genom att göra torgkampanj på Hansakvarteret tillsamman med avdelningen för Miljö och teknik. Imagebyggandet är långsiktigt och har för avsikt att skapa en riktigt positivt sanningsenlig bild av Kimitoön för att få ännu flera inflyttare och företag lockade att etablera sig på Ön. Personalen har medverkat i många olika radio och TV-program, tidningsartiklar med det vi gör i vårt arbete. Vi har också fört fram Kimitoön och dess styrkor genom att hålla föredrag om ön på olika seminarier och resor, också utomlands. Också samarbetet med öns ungdomar är viktigt. Utvecklingsavdelningen har bland annat utarbetat ett koncept för att sporra ungdomarna att söka sommarjobb genom att bevilja sommarjobbsedlar. Avdelningen jobbar fortsättningsvis aktivt med imagebyggandet, och samarbetar med företagarna för att vara en fortsatt livskraftig kommun också framöver. Vi vill fortsätta sporra företagarna till samarbete och utveckling. Vi behöver skapa nya arbetsplatser och locka ännu flera invånare och företag att etablera sig på orten. Arbetet görs med verkligt små ekonomiska medel, emedan den ekonomiska framtiden är utmanande framöver bland annat på grund av minskade statsandelar. Genom genuint samarbete, aktivt närverkande och kreativitet är arbetet möjligt också i framtiden. 63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla skärgårdsnäringarna, trafik och boende i skärgården, samt verka för allsidig utveckling av skärgården, både avseende befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Nämnden uppgör därtill kommunens skärgårdsprogram, som uppdaterades 2013. Förutom skärgårdsnämnden finns därtill en utskärsdelegation gemensam med Pargas stad. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden inom turism, livsmedelsförädling och mathantverk. Speciellt den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården. Med avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis kan ha en livskraftig fast befolkning. EKONOMIPLAN 2014-2016 I kommunens skärgårdsprogram intas de åtgärder och projekt som är aktuella. Större förändring sker inte i nämndens verksamhet under perioden. 64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligande av mål som upptagits i Skärgårdsprogrammet uppföljes under nämndperioden skärgårdsprogrammet Uppföljning 31.12.2014 Uppföljning i nämnden 25.11.2013 Åstadkomma bättre förbindelser Varje by har minst en daglig förbindelse,mindre öar tillräckligt täta förbindelser Uppföljning 31.12. 2014 Varje by har minst en daglig förbindelse. De mindre öarna har minst turer per vecka Några bebodda öar saknar förbindelser Lösande av avloppsproblematiken Arbetet för bildande av avloppsandelslag fortsätter Uppföljning 31.12. 2014 Något andelslag har inte bildats Byggande av hyresbostäder Radhusprojektet i Rosala startar 2014 Uppföljning 31.12.2014 Projektet skrinlagtför kommunsdel Ett bostadsprojekt är under planering i Kasnäs Tillfredsställande omsorg, hälso-och sjukvård Servicen bibehålls påminst nuvarande nivå Uppföljning 31.12. 2014 Servicen i huvudsak oförändrad Skärgårdensbefolkningsunderlag tryggas Befolkningsunderlaget bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning 31.12. 2014 Befolkningsunderlaget är stabilt 65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 3 3 4 -1 3 3 644 3 690 3 172 -136 3 036 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 0 0 BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 Antal sammanträden Nettokostnad/sammanträde BG 14 ÄND BG 14 BS 14 PERSONALBUDGET Antal årsverken 0 0 0 SKÄRGÅRD VERKSAMHETSINTÄKTER 101 Personalkostnader -1 210 -1 981 -2 140 -2 140 -2 480 Köp av tjänster -3 826 -3 902 -4 750 -4 750 -1 416 -5 680 -4 818 -5 000 -5 000 -4 899 -217 -371 -800 -800 -258 VERKSAMHETSKOSTNADER -10 933 -11 072 -12 690 -12 690 -9 124 VERKSAMHETSBIDRAG -10 933 -10 971 -12 690 -12 690 -9 124 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader 0 AVVIKELSER BG14 – BS14: Nämnden hållit ett sammanträde mindre än budgeterat Få deltagare i skärgårdsseminariet +3 570 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Skärgårdsärenden handläggs även av den gemensamma åboländska utskärsdelegationen. Inom den närmaste framtiden är större förändringar inte aktuella i skärgårdsnämndens verksamhet. 66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och turisminriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och – skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller turistinformationspunkter i Dalsbruk och Kimito sommartid. I och med årsskifter 2013-2014 övergick kommunens servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till Turismenheten. Dessutom bekostar Turismenheten en halv servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland har ökat kraftigare för varje år (i medeltal 23% per år). Det nuvarande osäkra ekonomiska och politiska läget ha skapat en svacka i ryssars resande, som syns men inte är lika påtaglig hos oss som på många andra orter i Finland. En viktig ny marknad är Asien vars årliga ökning i hela Finland är i medeltal 12% per år. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN 2014-2016 Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till nya besöksgrupper och förstärka synligheten hos redan befintliga grupper. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till. Marknadsföring i traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb. En handlingsplan för 2014-2020 är under arbete, och några av de främsta arbetsområdena inom verksamhetsperioden 2014-2016 kommer att ligga inom - - upparbetandet och upprätthållandet av en flerspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Portalen skall göra det enkelt för besökaren att hitta företag och besöksmål profilering av Kimitoön som en lugn naturidyll i skärgården med ett mångsidigt aktivitets- och kulturutbud. Detta görs konkret genom att bygga upp och synliggöra tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet upprätthållandet av servicerådgivning med turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om samt turistinformation i Dalsbruk och Kimito under högsäsong deltagandet i mässor och anordnandet av besöksnäringsträffar och –skolning 67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Turismwebbportal Eftersträvad nivå / uppföljning Igång till säsongen 2014 med minst 50 företagare / besöksmål. Synlighet med kartor, sökord och visuellt attraktivt material på minst svenska, finska, engelska och ryska. Uppföljning 31.12.2014 Portalen har nu över 90 besöksmål varav 66 är företag, alla presenterade på fyra språk. Portalen hade 193.000 sidvisningar och i medeltal 350 besökare per dag under sommaren 2014. Portalen minskar behovet för tryckt material. Synlighet: media och mässor Journalister och bloggare från Asien och Ryssland med publicering inom sina målområden. Deltagande på Rese 2014-mässan. Aktiv del i takorganisationers strategiarbete. Uppföljning 31.12.2014 11 internationella resebloggare, 5 finländska resebloggare och två ryska journalister har bjudits in och erbjudits upplevelser hos oss under 2014. Mätbara resultat är över 12 miljoner registrerade läsningar av inlägg gjorda av dessa. Satsningen på social media och bloggare minskar behovet av tryckt material. Deltagande på Rese 2014-mässan med samavdelning för sju företag gav stort mervärde i form av synlighet och bokade paket. Evenemanget September Open med sin Medeltida marknad lockade över 5000 människor till Dalsbruk, mer än orten någonsin tagit emot på en dag, och skapade en attraktiv bild av området. Samarbete i olika former med bland annat regionala ELY Maakunnan matkailun yhteysrymä, Salo stad, VisitFinland och Turku Touring och Pargas stad. Nätverkande Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt, vandring, kultur och vattensport. Besöksnäringsträffar på ön. Uppföljning 31.12.2014 Fyra träffar för besöksnäringen som helhet och två träffar för hästturismföretagare ordnades under året. Företagarna har bjudits på bekantningsresor till varandras verksamhetsställen och getts inspirations- och undervisningsföreläsningar i kvalitetsarbete, samarbete och paketering. Handlingsplanens målsättning att inspirera och utbilda företagen till hållbar utveckling och miljömål har ännu inte inletts. 68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 60 67 70 -2 68 Turismmässor 1 1 1 0 1 Företag på turismportalen 0 0 50 16 66 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 0,5 1 1 0 1 0 0 2,5 0 2,5 Antal deltagare på turistföretagarträffar BG 14 ÄND BG 14 BS 14 PERSONALBOKSLUT Antal årsverken Turismchef Servicerådgivare TURISM VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 33 024 415 4 980 4 980 26 795 Personalkostnader -88 292 -39 779 -152 643 -152 643 -158 594 Köp av tjänster -39 617 -31 790 -51 668 -51 668 -67 365 Material, varor och tillbehör -26 556 -3 589 -5 550 -5 550 -9 341 Understöd och bidrag 0 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 974 -211 -15 145 -15 145 -10 779 VERKSAMHETSKOSTNADER -160 439 -80 369 -230 006 -230 006 -251 079 VERKSAMHETSBIDRAG -127 415 -79 954 -225 026 -225 026 -224 284 Övriga verksamhetskostnader AVVIKELSER BG14 – BS14: Mera förmedlingskostnader än planerat gör att enskilda kontons balans är på minus, men detta påverkar inte den totala summan i bokslutet. Mer extensiva satsningar än planerat i början på året gör att resekostnaderna överstiger det planerade, men även detta balanseras mot andra inbesparingar. 69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2014 har Kimitoöarna fått en turismportal för besökare som presenterar oss som ett resmål på fyra språk. En campingplats i Dalsbruk har färdigställts av turismenheten. Utbildnings- och samarbetsträffar för företagare har ordnats och gemensamma satsningar i form av den Medeltida marknaden, Resemässans avdelning, presentation av området på Hamburgs resemässa, marknadsföring mot Finland, Ryssland och Asien har genomförts och intressebevakning hos och samarbete med takorganisationer har genomförts. Turismenheten har ordnat turisminformation i Dalsbruk och Kimito och fört ut området som resmål i diverse tidningar och publikationer. Ett turismsamarbete med Salo stad, speciellt Tykö, har påbörjats och samarbetet med VisitFinland har intensifierats. Tillsammans med Forststyrelsen har arbete för utvecklandet av Örö fortö bedrivits och resebloggare och –journalister har bjudits in till kommunen för att bekanta sig med våra besöksmål. Synlighet i sociala medier har utökats och intensifierats och paketeringsarbete av natur- och kulturresor har inletts. Besöksnäringen har de senaste 15 åren växt och internationaliserats snabbare än någon annan bransch. Mängden internationella besökare till Finland har fördubblats under 2000-talet och nya målgrupper för besöksnäringen dyker hela tiden upp i och med att den förändrade ekonomiska fördelningen i speciellt Asien gör det möjligt för allt fler att resa. Enligt undersökningar ger varje slant som investeras i besöksnäringen flerfaldigt tillbaka. Dessutom ger varje euro en besökare lämnar efter sig åt besöksnäringen i Finland därutöver 56 cent åt övriga branscher. Besöksnäringen har ytterst viktiga multiplikatoreffekter för andra branscher, så som bygg-, båt-, ekonomi-, livsmedels- och servicenäringar. Årets satsningar på besöksnäringen inom Kimitoöns kommun har varit extensiva. Arbetet är ändå långsiktigt och genererar resultat långsamt. År 2014 var turismenhetens första verksamhetsår med en av kommunstyrelsen fastställd handlingsplan. Denna plan styr verksamheten fram till år 2020. För att uppnå de fastställda målen krävs en kontinuerligt utökad budget och flera tjänster inom turismenheten; dessa investeringar är viktiga delförutsättningar för att utvecklas istället för att stagnera gällande besökarantal, deltidsboende och på lång sikt inflyttare. Servicerådgivningen är en viktig funktion för både kommunens invånare och för deltidsboende. Servicerådgivnarna fungerar som telefonväxel och som sakkunniga rådgivare gällande frågor som berör ett brett spektrum av den service kommunen står för. Servicerådgivarna sköter dessutom ett antal viktiga byråtjänster och är en resurs för turismenheten både som turisminformation och som assistenter i turismarbetet. Att hålla kvar servicerådgivningen som en funktion både i Dalsbruk och i Kimito är en förutsättning för att bibehålla en fungerande kontaktyta och närvaro mellan både invånare och deltidsboende å ena sidan och kommunen å andra sidan, för turismarbetet och viktigt som stödfunktion åt övriga avdelningar 70 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef _______________________________________________________________________________________ VERKSAMHET Landsbygdsförvaltningen sköts sedan 1.1.2013 via ett samarbetsavtal mellan Kimitoöns kommun, St Karins stad, Pargas stad, Pemar stad och Sagu kommun. Pemar stad fungerar som arrangör av tjänster. Landsbygdsförvaltningen ansvarar för jordbrukets stödförvaltning, skörde- och viltskadevärdering, upprätthållande av djurhållarregistrets uppgifter samt flyghavreövervakning. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft år 2015. EKONOMIPLAN 2014-2016 Enligt samarbetsavtalet fördelas kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt antalet gårdar i kommunerna, vilket leder till en ökning av kostnaderna för Kimitoöns kommuns del. LANDSBYGDSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 50 742 3 086 Personalkostnader -38 126 -5 998 -7 300 -7 300 -1 273 Köp av tjänster -24 539 -49 679 -53 500 -53 500 -47 921 -623 -440 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -10 710 1 878 -60 -10 000 -10 000 -10 000 Övriga verksamhetskostnader -4 034 -130 VERKSAMHETSKOSTNADER -77 322 -66 957 -70 800 -70 800 -59 254 VERKSAMHETSBIDRAG -26 580 -63 871 -70 800 -70 800 -57 376 AVVIKELSER BG14 – BS14: Köptjänst. +13 400 71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar hemsidorna, tillsammans med WebbRådet. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN 2014-2016 Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på ”kartan”. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 72 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Enhetligare marknadsföring Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Uppföljning 31.12.2014 Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock med några nya moderna element. Synligheten ökar Utveckling av webbportal, sociala medier Arrangera Axel Afton på våren. Septemberopen på hösten. Uppföljning 31.12.2014 Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med sju turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA2014. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande 23.3. Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Kimitoöns webbplats fick ett nytt grafisk utseende i slutet av augusti. Arbetet kring förnyelsen startades under våren. Lanseringen förde med sig nya redigeringskomponenter för att göra webbarbetet smidigare. Arbetet med webbuppfräschningen var mycket omfattande. Aktiverad synlighet i sociala medier. FB uppdateras flere gånger i veckan, Twitter på gång, Instagram på gång. September Open arrangerades detta år 13.9.2014. Med nya inslag som medltidag skärgårdsmarknad samt medeltida gästabud nådde September Open ett nytt publikrekord med hela 5000 beökare. Utbildning Fortsätta arbeta för den gemensamma synligheten internt i kommunen. Marknadsföraren avlägger en grafisk utbildning. Uppföljning 31.12.2014 WebbRådet har träffat de olika avdelningarnas webbansvariga för att utveckla innehållet samt aktivera alla till ett aktivt informationsflöde på webbsidan. I samband med webbträffarna har vikten av en enhetlig synlighet poängterats. Marknadsföraren har inlett garfiska studier hos företaget Sillisatama. 73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 2 3 4 0 4 150 000 160 000 180 000 36 000 236 000 135 145 145 0 145 19 18 18 0 18 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 1 1 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Utbildningstillfällen för personalen för den gemensamma synligheten Antal besök på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Annonser Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBOKSLUT Antal årsverken Marknadsförare 1 0 1 MARKNADSFÖRING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 259 232 280 280 220 Personalkostnader -31 500 -43 148 -46 600 -46 600 -46 011 Köp av tjänster -39 620 -58 075 -57 703 -57 703 -55 390 Material, varor och tillbehör -11 656 -18 047 -11 900 -11 900 -25 788 -2 933 -10 000 -10 000 -7 486 VERKSAMHETSINTÄKTER Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -4 008 -5 204 -2 731 -2 731 -2 580 VERKSAMHETSKOSTNADER -96 808 -127 408 -128 934 -128 934 -137 256 VERKSAMHETSBIDRAG -96 549 -127 176 -128 654 -128 654 -137 036 AVVIKELSER BG14 – BS14: Ökade kostnader för Expertkonsultationstjänster pga. förnyelser på kommunens webbplats Ökade annonskostnader pga. ökat antal evenemang Ökade kostnader vid inköp av reklammaterial - 8 400 74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till ett överskott av budgeten var ett ökat antal evenemang under året: Resemässan tillsammans med sju av öns turistföretag – lyckad nysatsning Axel Afton – ett nytt pris lades till nämligen Årets Miljöpristagare Inflyttningskampanj – storsatsning tillsammans med miljö och teknik September Open – växte ytterligare och blev en succé Förenkla, utveckla, effektivera – kommunens webbsida genomgick en stor förändring Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och ”hålls synlig” på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 75 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysiskplanering, tillhandahållandet av företagstomter och –utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling accelererades accelererade efter år 2012 då FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk söktes i konkurs. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen, samt energifrågorna. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, projekt såväl av mera allmän karaktär som mycket specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet eller enskilda sektorer så kräver. Ett speciellt tyngdpunktsområde under perioden kommer satsningarna på utvecklandet av kommunens södra del, speciellt Dalsbruk att utgöra, nämligen utvecklandet av Dalsbruks centrum och företagen och arbetsplatserna där. Arbetet med att få FNsteels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet kommer att fortsätta under perioden. Utbyggnaden av gästhamnen i Dalsbruk och infrastrukturen och trafiklösningarna i Kimito är speciella tyngdpunkter i kommunens verksamhet. 76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Näringslivsprogram godkänns Eftersträvad nivå / uppföljning 1.1.2014 Uppföljning 31.12.2014 Näringslivsprogrammet är ännu under arbete. Företagarträffa/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen. Uppföljning 31.12.2014 Målet har uppfyllts. Nya företag grundas Nettoökningen minst 16. Uppföljning 31.12.2014 Nettoökningen 34 företag (på basen av registrering). Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel. Nya företagsutrymmen anskaffas. Uppföljning 31.12.2014 Ett utrymme har funnits att hyra, flera för försäljning. Näringslivsforum arrangeras 1 gång/år Uppföljning 31.12.2014 Näringslivsforum hölls i år på Storfinnhova gård-tema: tillsammans är vi starkare. Företagarutbildningen intensifieras Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning för verksamma företagare Uppföljning 31.12.2014 Flera utbildningar har ordnats med strukturmedel. Fnsteels industrihallar aktiveras Minst 40 % av hallutrymmet i bruk under 2014 Uppföljning 31.12.2014 Målet är uppfyllt. 77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 723 749 771 34 805 Nygrundade företag 53 40 38 17 55 Företag som upphör -27 -27 -23 -2 -21 26 22 15 19 34 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 1 1 Antal företag Nettoökning BG 14 ÄND BG 14 BS 14 PERSONALBUDGET Antal årsverken Näringslivschef 1 0 1 NÄRINGSLIV BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 71 614 68 515 74 560 74 560 66 074 Personalkostnader -80 588 -81 877 -125 170 -125 170 -80 559 Köp av tjänster -18 613 -13 643 -19 200 -19 200 -13 209 -222 -355 -700 -700 -385 -9 000 -6 000 -6 000 -8 410 -243 -125 0 0 -77 -102 666 -105 000 -151 070 -151 070 -102 640 -31 052 -36 485 -76 510 -76 510 -36 566 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 – BS14: Mindre personalkostnader p.g.a. projektfinansiering. +39 900 78 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom ett brett fält inom kommunen. Utvecklingsavdelningen och miljö och teknik samverkar i näringslivteamet, kommunens dotterbolag Dragsfjärds Industri Ab hyr utrymmen till företag. Därtill grundades under året ett företagsteam bestående av representanter från kommunen och företag. Verksamheten handhas, och kostnaderna fördelas alltså på många olika aktörer. Trots det är målsättningen att sköta ärendena smidigt gentemot företagen så, att en kontaktperson huvudsakligen sköter alla ärenden för ett företag. År 2015 är Kimitoön sista året strukturomvandlingskommun. Kommunen utnyttjar maximalt alla de möjligheter denna status medför. Lågkonjunkturen har förmodligen nått sin botten, men återhämtningen går långsamt. Det betyder att företagen ännu 2015 har det kärvt. Genom att systematiskt arbeta särskilt för de branscher som bedömts som starkast kan kommunen bäst bidra till återhämtningen i ekonomin. 79 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Projektverksamheten avtar under 2014 eftersom det sker skifte av programperiod från 2007-2013 till 2014 – 2020. Varje projekt som förvaltas av utvecklingsavdelningen innehåller en mindre andel egna medel. Till största delen finansieras projekten av myndigheter såsom Egentliga Finlands förbund eller NTM-centralen. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fyra till antalet för 2014) även kommunandelarna för de projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart. Den beräknade medlemsavgiften till Leaderföreningen I samma båt ingår (5euro/capita). De fyra huvudprojekten är: PULS – företagskoordination i strukturomvandling på Kimitoön Mathantverk Prima LokalTV Kimitoön Utöver dessa huvudprojekt budgeteras kommunandel för det med socialenheten gemensamma projektet SYKO – sysselsättningskoordination, externa projektandelar som Kimitoön är delpart i. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Kimitoöns kommun fortsätter med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta åtgärderna som statusen möjliggör, distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. Samtidigt sker det under 2014 ett avbrott i projektfinansieringsmöjligheterna på grund av EU-programperiodsskifte. Detta återspeglar sig i projektverksamheten så att befintliga projekt avslutas under året. Det är oklart om den nya programperioden 20142020 konkret börjar generera nya projektfinansieringsmöjligheter redan under året, eller om det sker först 2015. Utgångsläget i budgeteringen är att extern finansiering kan ansökas om redan under 2014. EKONOMIPLAN 2014-2016 Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in behövliga projekt 80 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen bistår med projektsakkunskap i kommunens övriga avdelningar. Uppföljning 31.12.2014 Avdelningen har under året aktivt deltagit i administrationen av övriga sektorers utvecklings-projekt: SYKO (socialenheten), Smarta Kimitoön (MoT), Arbetskompaniet (förvaltning), Kaste (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbetet (fritidssektorn). Enhetligare projektkoordination och effektivt Utvecklingsavdelningen handhar kommunens projektadministration utnyttjande av projekt-verksamhet och reserverar medel för administrationen Uppföljning 31.12.2014 Avdelningen är central vad gäller kommunens administration av kommunens utvecklingsprojekt. Avdelningens förvaltning har burit kostnaden för merparten av projektkoordinatorns anställning. Projektkoordinatorns lönekostnader har under året finansierats av projekt till över 50% (PULS och Smarta Kimitoön). Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regionen Förberedelse inför nya programperioden 2014-2020 Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i projektstyrgrupper Uppföljning 31.12.2014 Projektkoordinatorn har aktivt följt upp hur planeringen av den nya programperioden utvecklas, och deltagit i informationstillfällen i Åbo, Tammerfors och Stockholm. Varit närvarande vid alla Leader-styrelsemöten under året. Via projektens styrgrupper har avdelningen varit i kontakt med stödfinansiärerna om eventuella nya finansieringsmöjligheter. 81 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 40 20 20 20 10 Antal godkända projektansökningar 6 8 8 1 Antal egna huvudprojekt 7 4 4 5 15 10 10 10 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Antal behandlade projektplaner Antal projekt avdelningen medverkar i BG 14 ÄND BG 14 BS 14 PERSONALBOKSLUT Antal årsverken Projektanställda BS 12 BS 13 5 4 4 4 3 PROJEKTVERKSAMHET BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 346 484 339 312 182 441 182 441 226 856 Personalkostnader -211 856 -226 980 -131 041 -131 041 -151 232 Köp av tjänster -331 174 -242 074 -164 799 -164 799 -176 942 -2 705 -3 525 0 0 -1 030 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -11 365 -24 054 -12 825 -12 825 -13 910 VERKSAMHETSKOSTNADER -557 100 -496 632 -308 665 -308 665 -343 114 VERKSAMHETSBIDRAG -210 616 -157 320 -126 224 -126 224 -116 258 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag AVVIKELSER BG14 – BS14: Färre projektplaner, ansökningar och årsverken än beräknat på grund av att övergången till ny strukturfondsperiod har dragit ut på tiden. Perioden 2014-2020 börjar i praktiken först under 2015. - Kostnaderna varit större än beräknat, men jämnats ut av större intäkter i form av externt stöd. Interna kostnader såsom hyror och städtjänster har förverkligats mindre än budgeterat +9 970 82 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Eftersom en stor del av projekten tagit slut under 2014 har den ekonomiska omfattningen per projekt varit större än övriga år. Projekt har en tendens att vara ”baktunga”. Balansmässigt är dock inte den finansiella bördan för avdelningen väsentligt större, eftersom en stor del av projektfinansieringen består av externa stöd. Utgångsläget för projektverksamheten inför 2014 har varit att idel projekt avslutas på grund av programperiodsbyte. Projektverksamheten har dock i vissa fall kunnat omstruktureras och förlängas till följd av finansiärernas ändrade villkor i sista stund, vilket i sig även lagt krav på snabb reaktionsförmåga hos projektförvaltaren. En allmän åsikt har varit att flera projekt varit för korta för att nå maximal genomslagskraft. Normala utvecklingsprojekt brukar vara upp till treåriga. Alla projekt har trots osäkerheten kunnat fullföljas planenligt. Mathantverk-projektet startades 2013 och avslutades i februari 2014. Ett branschprojekt i allra högsta grad (enligt koncept Eldrimner), som lyckades nå god genomslagskraft vilket med stor sannolikhet kommer att leda till vidare branschutveckling i Åboland. Projektet kursutbildning nådde 25 personer varav 16 slutligen premierades till mathantverkare, till ansenlig del på Kimitoön. Till följd av projektet grundades minst två företag på Kimitoön med utgångspunkt i mathantverk. Margot Wikström var projektledare. Projektbudget 74 850 euro, stödnivå 70%. PULS-projektet (Företagskoordination i strukturomvandling) startades under början av 2013 med avsikt att stöda Kimitoöns näringslivsutveckling i ÄRM-status. Projektet avslutades 31.10.2014. Främsta PULS-åtgärder har varit etableringen av konceptet September Open med tillhörande företagarmässa, sommarjobbssatsningar, företagarträffar samt fortsatt åtgärdsplanering. Fredrik Heinonen var projektledare. Projektbudget 150 000 euro, stödnivå 70%. Prima-projektet beviljades finansiering och startades under senare delen av 2013 som ett stöd för utvecklingen av närodlat och närförädlat, dvs. lokal livsmedelsproduktion, -lagring och -förädling (framförallt äpple, tomater). Projektet leddes av Mats Nurmio, och avslutades 31.12.2014. Under tiden har man försökt stöda arbetat för att utöka odlingen av specialgrödor på Kimitoön, men lantbruket är en svår bransch att påverka. Man har initierat en REKO-ring, låtit göra växthusutredning och planerat vidareåtgärder. Projektbudget 70 000 euro, stödnivå 70%. LokalTV-projektet varade i praktiken från slutet av 2013 till slutet av 2014. Målsättningen har varit att etablera lokaltv-verksamhet (teknik, organisation och innehåll) på Kimitoön i samarbete med Kimito Telefon och Annonsbladet. Projektet har letts av Kim Westerlund (arbetstid 50%). Till projektslutet har man skapat en organisation för fortsättningen (en förening), distributionskanaler via Youtube och Kimito Telefons IPTV-tjänst, inledande samarbete med KEXTV i Raseborg, plan om kurs i filmskapande i vuxeninstitutet. Lokal-tv håller fortfarande finna sin form, utvecklingen har kommit igång tack vare projektet. Projektbudget 38 650 euro, stödnivå 100% (Leader). Skärgårdens medeltida höstspektakel-projekt ansöktes om som stöd för att förverkliga September Open-evenemanget med en medeltida del i Dalsbruk. Projektet omfattade planeringskostnader och köptjänster och utföll väl. Projektbudget 25 300 euro, stödnivå 100% (Leader), projektanställd Jaakko Nuotio. Utvecklingsavdelningen samarbetar även med genomförandet av SYKO-projektet (sysselsättningskoordination i strukturomvandling, oktober 2013 – 28.2.2015) där socialenheten haft ansvaret. Projektet har haft stor genomslagskraft och har flerdubblat sina förväntade resultat vad gäller antal deltagare i projektet (arbetssökande som fått hjälp, nya arbetsplatser). Projektbudget 59 319 euro, stödnivå 75%, projektledare Jessica Sundell. Tack vare projektets goda resultat har Kimitoöns kommun planerat och fått beviljat ett nytt treårigt sysselsättningsprojekt Arbetskompaniet. 83 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef Vidare har avdelningen konkret samarbetat med projekt Smarta Kimitoön (MoT) vars målsättning är ett mer klimatsmart och ekologiskt fungerande Kimitoön. En stor del av de konkreta åtgärderna för attitydarbetet genomförs genom en imagekampanj med framförallt Brinkkulla som pilotområde. Projekttid 1.4.2013-30.6.2015, projektbudget 179 800 euro, stödnivå 70%, projektledare Veronica Heikkilä (-31.12.2014). Kaste-projektet (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsverkstaden finansieras med nationella medel och följer inte samma projektomramning som de övriga utvecklingsprojekten. Den fortsatta verksamheten ser ut att från och med 2015 åter öka i omfattning, eftersom nya projekt har möjlighet att inledas i takt med att finansieringsinstrumenten öppnas efter programperiodsbytet. Beaktas bör att nya projekt i allt högre grad kräver större samarbete över kommun-, region- och landsgränserna. Detta lägger i sin tur allt större krav på planeringsprocessen. 84 16.3 Bildningsavdelningen • Bildningsavdelningens förvaltning • Barnomsorgsenhet • Utbildningsenhet • Vuxeninstitut • Biblioteksenhet • Fritidsenhet • Kulturenhet Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Bildningsavdelningens förvaltning 2% 5% 5% Barnomsorgsenhet 2% 1% 18 % Undervisningsenhet Vuxeninstituts enhet Biblioteksenhet 66 % Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 1% 3% 4% 20% Köpta tjänster 12 % 60 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 85 BILDNINGSAVDELNINGEN Ursprunglig BS 2013 Budget- BG 2014 ändringar Avvikelse BG 2014 BS 2014 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 162 970 1616,76 % Försäljningsintäkter 183 014 10 080 10 080 Avgiftsintäkter 510 750 524 300 524 300 507 867 96,87 % Understöd och bidrag 245 298 245 490 245 490 330 093 134,46 % Hyresintäkter 26 450 13 000 13 000 25 684 197,57 % Övriga verksamhetsintäkter 34 637 9 000 9 000 31 490 349,89 % 1 000 149 801 870 801 870 1 058 104 131,95 % 6 644 743 6 742 912 6 742 912 6 697 415 99,33 % 1 423 584 1 440 252 1 440 252 1 463 397 101,61 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Lönebikostnader 365 829 432 543 432 543 357 047 82,55 % 1 789 413 1 872 795 1 872 795 1 820 444 97,20 % Personalkostnader 8 434 156 8 615 707 8 615 707 8 517 859 98,86 % Köp av tjänster 2 815 612 2 851 824 2 851 824 2 778 490 97,43 % 388 779 383 715 383 715 411 581 107,26 % Material, förnödenheter och varor Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 592 420 604 620 604 620 591 169 97,78 % 1 770 150 1 860 810 1 860 810 1 739 047 93,46 % 28 150 56 327 28 150 14 057 444 14 344 826 -13 057 295 -13 542 956 -140 803 -133 670 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 198 098 -13 676 626 61 592 218,80 % 14 344 826 14 099 738 98,29 % 0 -13 542 956 -13 041 634 96,30 % 0 -130 700 97,78 % 0 -13 676 626 -13 172 335 96,31 % -133 670 86 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 14 personer FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen. - Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet har startas på riksnivå (Toppkompetens). - Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden, fria bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen. - Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, digitaliseringen kommer även att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. EKONOMIPLAN 2014-2016 Bildningsavdelningens administration fortsätter med sin strävan att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. 87 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Bildningsavdelningens kansli förankras Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara som en väl fungerande helhet. och ändamålenliga för hela kansliet Uppföljning 31.12.2014 Endel uppdaterigar och förbättringar är genomförda, förbättringar gör även under 2015 Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2014 De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats. Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomar (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning 31.12.2014 Uppdateringar om verksamheten på nätet har förankrats på enheterna Wilma systemet har utvecklats och förenklats för användarna NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Bildningsnämnden 4 5 6 4 Finska skolsektionen 4 6 6 4 svenska skolasektionen 3 6 6 4 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 1 1 1 1 0,5 0,2 0,2 0,2 1 1 1 1 Antal möten PERSONALBUDGET Antal årsverken Bildniningschef Förvaltningschef/utbildningsass. byråsekreterare 88 AVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 5 298 11 251 560 560 4 718 -182 225 -148 521 -190 491 -190 491 -142 162 -24 184 -20 051 -18 721 -18 721 -20 002 -2 434 -2 242 -1 750 -1 750 -2 380 0 0 0 0 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -11 578 -12 881 -11 946 -11 946 -9 986 VERKSAMHETSKOSTNADER -220 422 -183 695 -222 908 -222 908 -174 529 VERKSAMHETSBIDRAG -215 124 -172 444 -222 348 -222 348 -169 812 AVVIKELSER BG14 – BS14: Intäkterna större än budgeterat 4 100 Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) -48 300 Ökning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) +2 600 Minskning av kostnader, intern städtjänst -1 400 Ökning av kostnader, inköp Minskning av kostnader, övriga kostnader Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut +600 -2 000 -52 500 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Effektivering och utveckling kräver mera skolning och fortbildning. Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar så som minskade stadsandelar och stagnerande skatteintäkter är bildningsavdelningen beredd på. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden. 89 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0–5 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2014 ca 274 barn i dagvård, varav ca 56 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för ca 312 500 euro. Barn placerade i andra Kommuner ca. 25 000 euro FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Det har gjorts ett riksomfattande beslut om att kommuner som har lediga dagvårdsplatser kan erbjuda dagvård utanför kommungränserna. Om förändringar angående Hemvårdsstödet och Subjektiv rätt till dagvård träder i kraft, kommer det att påverka dagvården. EKONOMIPLAN 2014-2016 - Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. - Pjånkis daghem, gruppfamiljedaghemmen och eftiset i Kimito väntar på att barnbybygget får en ny start. 90 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2014 Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med tema "Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av Barnbygget, byggstart Tänka framåt och utveckla verksamheten. förhoppningsvis VT. 2014 Uppföljning 31.12.2014 Byggstart av nya daghemmet oktober 2014. Planering av den nya verksamheten har startat hösten 2014. Personalen skall medvetet arbeta Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnens motoriska utveckling med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31.12.2014 Alla 4-5-åringar observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Reslutaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken. En motionskväll för hela familjen ordnas årligen. Skapa en miljö där sagor och böcker Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för får en viktig roll i verksamheten lugna, spännande sagostunder Uppföljning 31.12.2014 Man har medvetet arbetat med sagor och man har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna. Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnens verksamhet. Uppföljning 31.12.2014 Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. 91 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 139 149,5 161 154,5 71,5 69 75 Hulta daghem 35 54 40,5 Sofia daghem 22 18 22,5 Furubo daghem 21 20 16,5 37 32 33 5 stängd stängd Barn totalt Daghem Pjåbkis daghem Gruppfamiljedaghem 44 Kottebo Bullerbyn 12 12 11,5 LillSaga 12 12 12 Karusellen 8 8 9 79 80 77 86 Daghem 18 21,5 23 23 Gruppfamiljedaghem 11 9,5 8 8 Familjedagvården 18 17 18 17 Antal personer 47 48 49 48 7911 7402 6664 6477 10302 9729 7588 9206 9968 7084 7461 6657 1 1 1 1 Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 4,75 4,75 4,75 4,75 Specialbarnträdgårdslärare Familjedagvården Personal Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef 0,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 19 18 15,5 19 Familjedagvårdare gruppis 7 7 6 6 Familjedagvårdare hemmet 18 18 18 17 Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 92 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschefen BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 387 880 383 247 418 080 418 080 366 152 -1 996 135 -2 023 421 -1 975 990 -1 975 990 -1 913 083 -386 251 -414 583 -417 926 -417 926 -348 860 -45 011 -41 647 -36 780 -36 780 -28 838 -311 423 -312 500 -312 500 -307 765 -179 457 -180 842 -186 112 -186 112 -175 225 VERKSAMHETSKOSTNADER -2 897 975 -2 971 917 -2 929 308 -2 929 308 -2 773 771 VERKSAMHETSBIDRAG -2 510 095 -2 588 670 -2 511 228 -2 511 228 -2 407 619 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader AVVIKELSER BG14 – BS14: Verksamhetsintäkter mindre än budgeterat (största faktorn uteblivna vårdavgifter) Minskning av personalkostnader (intern omplacering av personal vid t.ex. moderskapsledigheter) Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster) Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror -13 968) Avvikelse mellan budget och verksamhetbidrag i bokslut 51 216 -62 907 -69 066 -15 492 -103 609 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom barnomsorgen sker det en ständig utveckling och förändring. I början av vårterminen 2014 var alla dagvårdsplatser upptagna. Fördelningen av barn i dagvård på ön var ojämn: många barn i Kimito och Västanfjärd, men ett mindre antal i Dragsfjärd. Av personalen flyttades två personer från Furubo till Pjånkis pga. att två personer blev föräldralediga i Pjånkis. Flyttningen innebar en besparing av vikariekostnader. Bygget av det nya daghemmet Silva påbörjades i oktober 2014. Det beräknas vara inflyttningsklart 1.12.2015. Sammansättningen av barngrupperna och personalen är under planering. I framtiden erbjuds det barnomsorg hos familjedagvårdare och i daghemmen. Gruppfamiljedaghemmen upphör 31.12.2015. En förtätning av personalen sker i och med detta och alla tidsbundet anställda ses över. Alla daghem ska genomgå en process där personalen får fundera över hur den kommer att arbeta i framtiden. En uppdatering av planen för småbarnsfostran pågår inom dagvården och förskolan. Under 2015-2016 erbjuds barnomsorgens personal en 24 timmars utbildning i ICDP (positivt samspel). 93 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. På riksnivå har man tagit fram en trestegsmodell med allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya stödformerna ställer nya krav på förskolepersonalen. Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN 2014-2016 Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2014 ca 63 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 94 AVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Dalsbruks svenska förskola flyttar Flyttar senast hösterminen 2014. till Dals eftis lokaler. Uppföljning 31.12.2014 Barnantalet inte så högt i Hulta daghem/förskola. Svenska förskolan fick plats så flytten senareläggs. Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2014 Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med temat "bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av barnbygget, byggstart Tänka framåt och utveckla verksamheten. förhoppningsvis VT. 2014 Uppföljning 31.12.2014 Byggstart av nya daghemmet oktober 2014. Planering av den nya verksamheten har startat hösten 2014. Personalen skall medvetet arbeta Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga med barnens motoriska utveckling arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31.12.2014 Alla förskole-elever observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Reslutaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken. En motionskväll för hela familjen ordnas årligen. Skapa en miljö där sagor och böcker Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för får en viktig roll i verksamheten. lugna spännande sagostunder. Uppföljning 31.12.2014 Förskolorna har medvetet arbetat med sagor och tänkt på miljön. Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats. Kompostering, sortering och handla miljömedvetet. Miljöarbetet utvecklas i barnarbetet. Uppföljning 31.12.2014 Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. 95 AVDELNING Enhet: utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: barnomsorgschefen NYCKELTAL BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Hulta svenska 13 10 9 9 Hulta finska 3 3 2 2,5 Pjånkis svenska 20 21 25 26 Pjonkis finska 14 11 9 7 Prestationer Barn /skola Furubo 4 9 4 8,5 Hitis-Rosala 1 1 1 1 Sofia 8 7 6 5,5 Barn totalt: 63 62 56 59,5 9529 9120 10266 10902 Mätare Netto kostnad / barn 96 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon – och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl. 07.00 – 17.00. Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis, samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2014 ca 80 barn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN 2014-2016 Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sig mellan 70-80 barn under åren 2014-2016. Kimito morgon- och eftermiddagsvård väntar att byggandet av Barnbyn kommer igång så att verksamheten kan få lämpliga utrymmen. När det gäller morgonvård, kommer man att samarbeta med dagvården. 97 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2014 Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med tema "Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran och utomhuspedagogik. Ny planering av Barnbybygget, byggstart Personalen med i planeringsarbetet då det gäller förhoppningsvis VT 2014. morgon och eftermiddagsverksamheten Uppföljning 31.12.2014 Byggstart av nya daghemmet oktober 2014. Planering av den nya verksamheten har startat hösten 2014. Grön Flagg-daghem Fortsätta miljöarbetet som påbörjats Sortera sopor och handla miljömedvetet Miljöarbetet utvecklas i arbetet med barnen. Uppföljning 31.12.2014 Miljötänkande med i det dagliga arbetet med barnen. Barnen lär sig att sortera, kompostera och att återvända material. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Barn totalt 75 77 82 77 Personal totalt 4,0 5,25 4,50 4,75 2764 2539 2813 2607 Mätare Netto kostnad / barn 98 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen är innehållet i de olika läroämnena. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen. Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete mellan hem och skola. EKONOMIPLAN 2014-2016 Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden. - Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen Kimitoöns kommun har utarbetat kvalitetskriterier (kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Dessa kort kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön. 99 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Skolorna utvecklas till elevvänliga Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar enheter (barnvänlig kommun). verksamheten i skolan. Uppföljning 31.12.2014 Aktivt elevkårsarbete i alla skolor, eleverna ger sin syn på verksamheten via elevkårerna. Ungdomsparlamentet fungerar som paraplyorgan för alla skolor Ge ändamålsenlig undervisning till elever Utveckla praktiska linjen i Dalsbruks skola. med särskilt stöd. Uppföljning 31.12.2014 Dalsbruks skola har nu två praktiska linjer; en för elever med särskilt stöd i alla ämnen och en för elever med särskilt stöd i en del ämnen. Kvalitetskriterier används som redskap för Kvalitetskort för undervisning, uppväxt och välmående att uppnå hög kvalitativ undervisning. Samarbete mellan hem och skola stärks för elevernas utveckling. Uppföljning 31.12.2014 Alla kvalitetskort färdigställda och godkända hösten 2014 Endel av korten har används under 2014 Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2014 De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i som aktivt använder digitala hjälpmedel undervisningen. Samtliga lärare skall öka användandet av i undervisningen. digitala hjälpmedel i undervisningen. Uppföljning 31.12.2014 Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtligalärare har fått minst en och en halv dag skolning inom IKT Satsning på undervisningen i de inhemska språket. Flexibla språkgrupper så elever får undervisning som motsvarar behovet utgående från den individuella kunskapsnivån. Starkare satsning på läsförståelse (alla läsämnen) Uppföljning 31.12.2014 En klar satsning har gjorts för att öka läsintresset och därigenom läsförstålsen. Alla skolor har gjort försök med att utveckla flexiblare språkgrupper så att eleverna får undervisning som motsvarar den egna kunskapsnivån. [äppel] Alla skolor jobbar för hålbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning 31.12.2014 Samtliga skolor har under året haft temadagar/lektioner kring hållbar utveckling. 100 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 657 643 642 638 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 138 141 142 142 212,5 196 196,5 193,5 Hitis-Rosala skola 9,5 10,5 10,5 10,5 Västanfjärd skola 51 50 48 47,5 Kimitonejdens skola 89 87,5 91 88,5 Svenska elever totalt 500 485 488 482 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kemiönsaaren keskuskoulu 124 125,5 124 123 Taalintehtaan koulu 33 32,5 30 33 Finska elever totalt 157 158 154 156 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Individualiserad smågrup (särskilt stöd) 30 25 28 20 Integrerad i allmänundervisning (särskilt stöd) 65 65 65 28 Elever totalt medeltal/kalenderår Elevstatisik Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola Dalsbruk skola Elevstatisik Specilaundervisning, stöd för lärande. * Bs 2014 elever med plan för lärande 80 (intensifierat stöd) Special.undv. ändrad 1.8.2011 Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 100 66 69 70 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Svenskspråkiga 260 268 253 247 finskspråkiga 100 99 102 89 Timresurs lå 12-13 lå 13-14 lå 14-15 lå 15-16 1165 1136 1136 1136 392 392 392 392 Antal skjutselever Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning 101 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: bildningschefen KOSTNADER PER ELEV BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Svenskspråkigundervisning 9290 10 429 11023 10712 med skolskjuts medräknat 10180 Amosparkens skola 7350 7 333 7942 7537 Dalsbruk skola 10245 10 478 11354 10900 Hitis-Rosala skola 16486 16 989 18074 17723 Västanfjärd skola 9102 10 010 10851 10765 Kimitonejdens skola 11709 11 622 11856 11716 Specialundervisning 471 527 540 515 Finskspråkig undervisning 9474 10182 10 925 10420 med skolskjuts medräknat 10364 Kemiönsaaren keskuskoulu 9202 9047 9 554 9256 Taalintehtaan koulu 11758 11077 12531 11232 Specialundervisning 625 747 784 749 STATENS ELEVENHETSPRIS,KIMITOÖN 7810 8753 8323 8875 STATENS ELEVENHETSPRIS ALLMÄN 7300 7519 7782 7633 KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1625 1500 1781 2000 102 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En nyutmaning för gymnasierna blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för kommunerna. EKONOMIPLAN 2014-2016 Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren 2014-2016. Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden utveckla en kursbricka inom marina området (båtförare, marinteknik). 103 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Skolorna utvecklas till elevvänliga Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar enheter (barnvänlig kommun). verksamheten i skolan. Uppföljning 31.12.2014 Elevkåren tas aktivt med utveckliningsarbete. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2014 De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen Gymnasiet skall bli ett gymnasium Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i som använder aktivt digitala hjälpmedel undervisningen. Samtliga lärare skall ta sina första steg mot i undervisningen. en digitaliserad studentskrivning Uppföljning 31.12.2014 Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtliga lärare har fått minst en och en halv dag skolning inom IKT Utveckla utbudet av alternativa kurser. Planera en ny kursbricka för en "marinlinje", båtförarexamen. Uppföljning 31.12.2014 Kurs i för båtförarexamen startade hösten 2014. Satsning på marknadsföring av gymnasiet. Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för elever från kimitoön och andra orter. Uppföljning 31.12.2014 Gymnasiet har marknadsförsts aktivt i våra egna grundskolor och fått regional synlighet genom båtförarexamen och samarbete med Aboa Mare. [äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning 31.12.2014 Skolan har haft temalektioner i olika läroämnen kring hållbar utveckling. 104 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kimitoöns gymnasium 85 80 80 83 Brusaby elever i KÖG 25 20 20 25 Timresurs 207 203 200 201 resurs/ elev 2,34 2,54 2,5 2,42 KOTSNADER PER ELEV 9745 10883 11202 9922 STATENS ELEVENHETSPRIS 8434 8860 9082 8722 UTBILDNINGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 339 561 388 770 173 740 173 740 432 467 Personalkostnader -5 300 684 -5 294 568 -5 463 401 -5 463 401 -5 481 539 Köp av tjänster -1 904 155 -2 018 515 -2 088 940 -2 088 940 -2 060 012 -228 673 -219 808 -220 085 -220 085 -241 814 -345 -8 500 -8 500 -345 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -1 276 009 -1 279 115 -1 331 594 -1 331 594 -1 265 335 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 714 607 -8 812 352 -9 112 520 -9 112 520 -9 049 046 VERKSAMHETSBIDRAG -8 375 046 -8 423 582 -8 938 780 -8 938 780 -8 616 580 * 10 102 euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten AVVIKELSER BG14 – BS14: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. understöd för IKT-utveckling, minskning av undervisningsgrupper, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Ökning av kostnader, personalkostnader Ökning av kostnader, köp av tjänster (skolskjutsarna störst enskilda ökningen) Ökning av kostnader, inköp (inventarier) Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror ca - 87 000) 259 000 +18 000 +44 500 +21 700 -116 500 -90 900 105 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -322 200 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom utbildningssektorn sker det ständigt utveckling och förändring. Stödet för elevens lärande har utvecklats mycket under de senaste åren efter förnyandet av elevvården inom läroplanen. Under 2014 ålades kommunen skyldighet att handha elevvårdstjänster på andra stadiets utbildning (gymnasiet och Brusaby Axxell). En ledande skolkurator anställdes från 1.8.2014. Satsningen på skolornas digitalisering har varit stor: alla lärare har fått en personlig arbetsdator, elevnätverket har uppdaterats och trådlöst nätverk finns nu i samtliga skolor. Finlands Pisa-resultat har fått statsmakten att reagera på undervisningens kvalitet i vårt land. Fram till 2016 då läroplanerna ska vara förnyade, ska alla kommuner ha en utvecklingsplan och kvalitetskriterier för den grundläggande undervisningen. Under år 2014 färdigställdes och godkänndes undervisningsavdelningens kvalitetshandbok. ITstrategiprocessen har fortsatt genom att man stöder lärarna i användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Läroplansarbetet för läroplanen 2016 startade på hösten. Områdena som personalen arbetade med var timfördelningen, värdegrunden och verksamhetskulturen. I våra förskolor har i det inte skett några stora förändringar. Grunderna för förskolans läroplan 2016 blev klar under 2014. Inom dagvården och förskolan startades ett arbete för att uppdatera utvecklingsplanen för småbarnsfostran. Förskolans utvecklingsplan tar i beaktande kriterierna i den kommande läroplanen. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i ungdomsgården Banan. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden. Förutom digitaliseringen av studentskrivningarna, har man under året funderat på gymnasiets framtida existens. En strukturreform för andra stadiets utbildning är godkänd av riksdagen. Nuvarande anordnartillstånd går ut år 2017 och för att få tillstånd till att fortsätta med gymnasieutbildningen måste kommunen söka om nytt anordnartillstånd hösten 2015. Gymnasiet har marknadsfört sig aktivt i samarbete med Arthursällskapet. Under året har även en båtförarkurs startat i samarbete med Aboa Mare. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna hölls nära budgeten, överskridningen var 18 000 euro. En ansvarig kurator anställdes från 1.8.2014, och under året var vi tvungna att anställa några tillfälliga skolgångsbiträden för barn med specialbehov. Utan dessa anställningar skulle personalkostnaderna underskridit budgeten. På kostnadssidan är det främst köpta tjänster som rejält överskrider budgeten. Skolskjutsarna blev 44 000 euro dyrare än budgeterat och de främsta orsakerna till överskridningen är enskilda fall där elever bor så avsides att de inte kan åka med i de vanliga skolskjutsrutterna utan behöver extra taxi- eller båtskjuts. Under hösten 2014 hade vi också flera fall än vanligt av taxibehov för elever med kryckor eller andra tillfälliga handikapp. 106 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen Totalt underskred kostnaderna budgeten med ca 66 000 euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på att de interna hyrorna har minskat med ca 87 000 euro och att de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna har minskat med totalt 116 000 euro På inkomstsidan fick kommunen totalt 437 000 euro vilket var 259 000 euro mera än budgeterat. Den största enskilda summan på 125 000 euro kommer från hemkommunsersättningar och övriga samarbetsersättningar. P.g.a. att inkomsterna är klart högre än budget ger det ett positivt verksamhetsbidrag. Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden. Under de närmaste åren är det främst fråga om digitaliseringens intåg i undervisningen och utarbetande av lokala och regionala utvecklingsplaner för undervisningen. Landets allmänt svaga ekonomiska situation kommer också att ge utmaningar på kommunal nivå. PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS2012 BS 2013 BG 2014 BS 2014 Rektor 8 8 8 8 Svenskspråkiga lärare 48 48 47 47 Finskspråkiga lärare 15 15,5 15,5 15,5 Skolgångsbiträde 16,5 15 15 15 Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.hand 2,25 2,25 2 2,8 Förskollärare 4,5 4,5 4,5 4,5 Skolgångsbiträde, förskola 3,1 1,75 2,25 1,5 98,85 96,5 95,75 95,8 Summa 107 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnargrundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kursverksamhet ordnas för ca 4500 timmar per år. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå/uppföljning Samarbete med Fria bildningen i Åboland Fortsätter och utökas Uppföljning 31.12.2014 Har aktiverats med flera rektorsmöten och personalmöten under året. Projektet med Åbo arbis och Väståbolands mbi Försök med olika kursmodeller och en utvecklingsplan uppgörs. Uppföljning 31.12.2014 En utvecklingsplan har färdigställts för de enskilda institutetn och ett nytt samarbetsprojekt inleddes 1.9.2014. Personalens välmående och fortbildning Föreläsare på lärarmöten. Uppföljning 31.12.2014 Personalen har deltagit i utvecklande av institutet och fortbildning NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Kursdeltagare 2446 2417 2600 2312 4 536 4 496 4 500 4 397 69 70 67 68 Timmar Nettoutgifter/timme 108 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor PERSONALBUDGET Antal årsverken Rektor Kurssekreterare Byråsekreterare Planerare/sekreterare Sammanlagt BS 12 BS 13 1 0,5 0,5 0 2 BG 14 1 0,5 0,5 0 2 BS14 0,5 0,5 0,5 0,4 1,9 0,5 0,5 0,5 0,4 1,9 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 45 021 52 118 56 560 56 560 56 211 -264 957 -255 746 -256 101 -256 101 -242 751 -55 862 -61 985 -58 387 -58 387 -67 894 -3 358 -3 711 -1 900 -1 900 -3 246 Övriga verksamhetskostnader -35 740 -45 758 -41 960 -41 960 -42 458 VERKSAMHETSKOSTNADER -359 917 -367 199 -358 348 -358 348 -356 349 VERKSAMHETSBIDRAG -314 896 -315 081 -301 788 -301 788 -300 137 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det nya registreringsprogrammet och hemsidan, som togs i bruk hösten 2013, har gjort institutsarbetet effektivare men även lättare för deltagare att anmäla sig och få information om kurserna. En utredning om resurserna för institutsverksamheten ska uppgöras och sändas till Undervisnings- och kulturministeriet år 2015. 109 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och –förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Användningen av e-material ökar. EKONOMIPLAN 2014-2016 Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Utveckla verksamheten i Kimito bibliotek tillsammans med andra aktörer i Villa Lande BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Delta i utvecklingen av de nationella Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla nättjänsterna för biblioteken innehållet i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Uppföljning 31.12.2014 Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter Utveckla det finska e-boksutbudet Ingå avtal med finska e-boksförlaget Ellibs Uppföljning 31.12.2014 Biblioteket har ingått ett avtal med Ellibs; biblioteket har en samling finskspråkiga e-böcker till utlåning. Utveckla Kimito bibliotek Kimito bibliotek blir ett vardagsrum för kommuninvånarna Uppföljning 31.12.2014 Villa Lande konceptet har utvecklats och speciellt ungdomarna har deltagit i planeringen av utrymmena. Besökarantalet till Kimito bibliotek har klart ökat. 110 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer Antal bibliotek BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 5 4 4 4 Öppettimmar 5 500 5 324 5 600 5 518 Fysiska besök 52 775 58 154 52 000 58 511 Totalutlån 74 060 77 193 75 000 75 596 Låntagare 2 671 2 635 2 900 2 576 Mediebestånd 74 014 72 400 80 000 70 972 Anskaffningar 3 467 2 899 3 700 2 913 Fysiska besök 52 775 58 154 52 000 58 511 Dalsbruks bibliotek 20 001 21 239 18 957 Kimito bibliotek 25 011 30 360 33 132 6 406 5 690 5 433 990 865 989 Total utlån 74 060 77 193 Dalsbruks bibliotek 26 800 27 647 27 177 Kimito bibliotek 33 261 35 923 37 083 Västanfjärds bibliotek 10 883 11 133 9 119 Hitis bibliotek 2 504 2 054 2 217 Låntagare 2 671 2 635 Dalsbruks bibliotek 1 134 1 089 1 094 Kimito bibliotek 1 137 1200 1 175 Västanfjärds bibliotek 270 242 207 Hitis bibliotek 102 95 100 Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek 75 000 2 900 75 596 2 576 Mätare 7,4 8,3 7,2 8,4 Total utlån/inv. Fysiska besök/inv. 10,4 11 10,4 10,8 Låntagare/inv 37 % 37.6% 40 % 36,8 % Mediebestånd /inv 10,4 10,3 11,1 10,1 Anskaffningar /inv 0,48 0,41 0,5 0,42 90,59 87,05 91,5 90,5 11,1 11,2 11,3 11,6 Omkostnad/inv. Kostnad för medieanskaffning/inv. 111 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef PERSONALBUDGET BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 1 1 1 1 Bibliotekarie 1,49 2 2 2 Biblioteksfunktionär 5,04 6,02 5,72 5,62 7,53 9,02 8,72 8,62 Antal årsverken Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 28 431 23 790 15 300 15 300 36 626 -322 787 -339 575 -346 774 -346 774 -340 468 Köp av tjänster -95 833 -84 287 -87 074 -87 074 -89 048 Material, varor och tillbehör -89 332 -89 202 -85 500 -85 500 -91 622 Övriga verksamhetskostnader -136 410 -120 501 -128 733 -128 733 -113 048 VERKSAMHETSKOSTNADER -644 363 -633 564 -648 081 -648 081 -634 186 VERKSAMHETSBIDRAG -615 932 -609 774 -632 781 -632 781 -597 560 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Understöd och bidrag AVVIKELSER BG14 – BS14: Minskade kostnader för interna tjänster Ökade intäkter pga projektfinansiering Minskade personalkostnader Räkenskapsperiodens överskott -25 656 +10 900 -6 306 +35 221 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Tyngdpunkten i biblioteket var speciellt på barn och unga; ett rikligt programutbud med bland annat sagostunder, workshopar för ungdomar och författarbesök. Ungdomarna deltog i planeringen av ungdomsavdelningen i Kimito bibliotek. Med bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet anskaffades modern teknik till biblioteket, en stor del specifikt för barn och unga. Bibliotekets plan för samarbete med skolorna, biblioteksstigen, utarbetades och togs i bruk. Med finansiering från UKM lät biblioteket genomföra en kundenkät, på basen av vilken bibliotekets service utvecklas vidare. Biblioteksväsendets utmaningar inom de närmaste åren är att integrera bibliotekssystemet med de nationella system som är under utveckling, samt den tilltagande anskaffningen av e-material. 112 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Verksamhetsledaren i ungdomsverkstaden samt uppsökande ungdomsarbetaren arbetar med tidsbundna arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning byggs upp i samarbete med hälsocentralens läkare, äldre omsorgen samt fritidsenheten. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Fritidsenheten startar upp ungdomsverkstaden Isla+ samt förstärker organisationen ytterligare med en uppsökande ungdomssarbetare. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i arbetslivet. EKONOMIPLAN 2014-2016 Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 113 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef 114 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef 115 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef PERSONALBUDGET Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Årsverken Fritidschef 1 1 1 1 Idrottsinstruktör 2 2 2 2 Ungdomsledare 1 1 1 1 Idrottsanläggningsskötare 1 1 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 1 1 1 Planskötare 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 9 Verksamhetsledare för Ungdomsverkstad uppsökande ungdomsarbetare Förändringar: 7 8 FRITIDSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 94 682 124 864 124 350 134 347 124 350 4 422 Personalkostnader -279 534 -336 465 -357 500 -357 500 -364 297 Köp av tjänster -164 530 -176 666 -143 802 -143 802 -157 436 -41 938 -29 733 -36 700 -36 700 -41 765 -70 789 -73 200 -73 200 -71 936 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -159 624 -154 143 -161 248 -161 248 -163 060 VERKSAMHETSKOSTNADER -718 553 -767 797 -772 450 -772 450 -798 494 VERKSAMHETSBIDRAG -619 449 -642 932 -648 100 -648 100 -664 148 * 10 102 euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten 116 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef Intäkter: Utgifter: 6000€ mera än budgeterat ersättning av staten för rehabiliterande arbetsverksamhet ungdomsverkstaden Isla+ 15000€ mindre bidrag än vad ansökts om. Informationsprojektet 7000€ mindre bidrag än vad ansökts om. köpta tjänster (tryckning och annonsering, övriga tjänster samt intern mattjänst) 15000€. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten har under 2014 verkställts enligt planerat. I augusti arrangerades ett seniormotionsevenemang i Kasnäs och i oktober besökte den nationella långtradarturnén ”finska män på äventyr” Kimitoön. För uppsökande ungdomsarbete fick kommunen statsunderstöd enligt ansökan 30000€. Det uppsökande ungdomsarbetet kom igång i september. Dessutom har fritidsenheten i samarbete med omsorgsavdelningen planerat motionsrådgivningsverksamheten. Denna verksamhet är färdig att tas i bruk vintern 2015. Ungdomsverkstadens minskade bidrag påverkar inte direkt år 2014 i och med att föregående års bidrag kunde användas. För år 2015 och framåt är det viktigt att bidraget beviljas enligt ansökan och budgeten. Förutom avvikelserna som nämns ovan gick året ekonomiskt enligt planerna. Idrotts- och friluftssektorn kostade 67€ och ungdomssektorn 30€ per invånare. Landets medeltal är ca. 100€ inom idrottssektorn och ca. 37€ per invånare inom ungdomssektorn. 117 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. Kulturfrågorna är därför till sin natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med externa aktörer. Under verksamhetsåret har speciell uppmärksamhet fästs vid kultur för barn och unga. I detta avseende verkar kulturenheten i nära samarbete med övriga enheter inom bildningsavdelningen, samt med externa aktörer. Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av externa aktörer, såväl på professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Kulturens betydelse i samhället och insikten om kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande ökar. Kultur har en speciellt viktig betydelse för barns utveckling och inlärning. Inom den grundläggande utbildningen tas allt oftare i bruk en kulturläroplan, om hur kultur skall integreras i skolundervisningen. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. EKONOMIPLAN 2014-2016 I Kimitoöns kommun ges barnkulturfrågor högsta prioritet och kultur integreras i skolundervisningen via kulturläroplan. I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer. I samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst. Arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony och övriga kulturhistoriska värdefulla byggnader i Dalsbruk fortsätter. Under perioden saneras Bio Pony. Nya kulturturismprojekt utvecklas i och kring Dalsbruk. 118 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Kultur för barn och unga ges högsta prioritet Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete med andra enheter Under året görs speciella satsningar på ungdomskultur i samarbete med fritidsenheten, vuxeninstitutet och externa aktörer Uppföljning 31.12.2014 Arbetet med kulturläroplaner pågår i samarbete med andra Under året har förverkligats ett stort antal kulturprojekt för barn Arbetet med ungdomsteatern Ön har pågått under året Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik Enheten bevakar sina intressen i renoveringen av Bio Pony Procentkonst tillämpas i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Uppföljning 31.12.2014 Renoveringen av Bio Pony har inte påbörjats under året Procentkonst tas in i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Mångsidigt kulturliv året om Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet. Uppföljning av bidrag Systemet med kulturvänner utvecklas Uppföljning 31.12.2014 Kulturutbudet har varit rikligt och mångsidigt i kommunen Kulturbidrag har beviljats föreningar och organisationer Systemet med kulturvänner har utvecklats, kulturapotek utvecklats NYCKELTAL Prestationer Evenemang egna/samarbete antal Filmvisningar, antal BS 12 BS 13 BG14 BS 14 39 33 30 33 107 117 100 105 4 400 3 720 4 000 4979 17 6+21 12 12+8 Antal årsverken BS 12 BG 13 BG14 BS 14 Kultursekreterare 1 0,5 0,5 0,5 Filmvisningar, besökarantal Barnkulturevenemang PERSONALBUDGET 119 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreterare KULTURENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 43 264 16 109 13 280 13 280 27 583 Personalkostnader -33 881 -35 860 -25 450 -25 450 -33 558 Köp av tjänster -48 940 -39 524 -36 974 -36 974 -35 238 -4 030 -2 436 -1 000 -1 000 -1 917 -209 862 -210 420 -210 420 -211 123 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -29 503 -33 237 -27 367 -27 367 -31 527 VERKSAMHETSKOSTNADER -341 714 -320 919 -301 211 -301 211 -313 363 VERKSAMHETSBIDRAG -298 450 -304 810 -287 931 -287 931 -285 779 AVVIKELSER BG14 - BS14: - Beviljat bidrag för ungdomsmusikal + 10000 - Kostnader för ungdomsmusikal + 15 272 - Museiverksamhet, pensionsavgifter. Faktureras Sagalunds museistiftelse + 6727 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kulturlivet på Kimitoöns har fortsatt att expandera under året. Trots att kulturevenemang till stor del ordnas av externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats ökat. Tyngdpunkten och styrkan i kommunens kulturverksamhet ligger på samarbete och nätverkande, såväl med andra enheter inom kommunen som med externa kulturaktörer. En utmaning är att upprätthålla och ytterligare utveckla detta samarbete. Satsningarna på barnkultur har utmynnat i stor mängd barnkulturaktiviteter, i första hand som verkstäder i dagis och skola, vilka har förverkligats på initiativ av kulturenheten och i samarbete mellan kulturarbetare, kulturenheten och dagis/skola. Barnkulturen kommer även i fortsättningen att ha största prioritet, även om fokus under året flyttats över på ungdomskultur i och med satsningarna på en musikteater för unga. De kreativa näringarnas betydelse fortsätter att öka på Kimitoön. I samhället ökar kulturturismens betydelse och efterfrågan på kulturturismtjänster. Likaså finns behov av kulturtjänster inom vården. En utmaning för kulturenheten är prioritering och användningen av knappa resurser. 120 16.4 Omsorgsavdelningen • • • • • Omsorgsavdelningens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet Specialsjukvård Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 2% 16 % 34 % Omsorgens förvaltning 23 % Socialenhet Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet 25 % Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader Köpta tjänster 3 % 3 % 5% 0 % 37 % 52 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 121 OMSORGSAVDELNINGEN Ursprunglig Budget- BS 2013 BG 2014 ändringar 718 169 Avvikelse BG 2014 BS 2014 % 713 200 713 200 903 083 126,62 % 2 014 000 1 806 400 1 806 400 1 848 202 102,31 % 265 027 226 640 226 640 377 917 166,75 % Hyresintäkter 102 370 124 002 124 002 136 804 110,32 % Övriga verksamhetsintäkter 124 036 90 100 90 100 123 455 137,02 % 3 223 602 2 960 342 2 960 342 3 389 461 114,50 % 7 615 442 8 415 133 8 440 133 7 928 875 93,94 % 2 198 841 2 301 433 2 301 433 2 232 422 97,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 25 000 Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader 407 973 547 011 547 011 419 892 76,76 % Lönebikostnader 2 606 814 2 848 444 2 848 444 2 652 314 93,11 % Personalkostnader 10 222 256 11 263 577 25 000 11 288 577 10 581 189 93,73 % Köp av tjänster 245 000 13 510 886 14 856 206 109,96 % 687 200 678 673 98,76 % 819 394 947 808 115,67 % 14 077 098 13 265 886 Material, förnödenheter och varor 688 758 687 200 Understöd 885 851 739 394 1 402 583 1 522 368 1 522 368 1 361 979 89,46 % 81 045 72 150 72 150 100 924 139,88 % 27 357 591 27 550 575 350 000 27 900 575 28 526 779 102,24 % -24 133 989 -24 590 233 -350 000 -24 940 233 -25 137 318 100,79 % -231 320 -155 377 67,17 % -350 000 -25 171 553 -25 292 695 100,48 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADE VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVN. ENLIGT PLAN RÄKENSK.PER. RESULTAT -126 701 -231 320 -24 260 690 -24 821 553 80 000 122 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, hemvård och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Lagstiftningen inom hälsovården har förnyats 1.5 2011. Den nya lagen träder i kraft stegvis. Invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun kommer att öka 2014. En ny socialvårdslag är under beredning och kommer att träda i kraft 2015. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen har trätt i kraft 1.7 2013 och kommer stegvis att tillämpas. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. eArkivet kommer att tas i bruk inom hälsovården 2014 och ett par år senare av socialvården. Staten planerar förändringar i organisationen av socialoch hälsovårdstjänster. Ännu finns inga beslut om eller tidtabell för förändringarna. EKONOMIPLAN 2014-2016 Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. -En vårdkoordinator får fortsatt anställning för koordinering av patient- och klientströmmarna inom social- och hälsovården -Under pågående fullmäktigeperiod revideras Välfärdsplanen för barn- och unga tillsammans med Pargas -En plan för hälsofrämjande färdigställs -Utvecklingen inom informationsteknologin medför förändrade arbetsmetoder som berör alla enheter inom omsorgsavdelningen. Exempel på detta är ibruk tagningen av eRecept, eArkiv, ibruktagning av dataprogram gällande hjälpmedelsutlåning, elektronisk dokumentation m.m. -kommunen deltar i ett Kaste II-projekt tillsammans med Pargas åren 2013-2015, eftersom staten beviljat projektet finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer 123 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Omsorgsavdelningens verksamhetsprogram 1. Alla omsorgsavdelningens enheter jobbar på ett hälsofrämjande och implementeras i enheternas verksamhet och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv Uppföljning 31.12. 2014 Inom tandvården har ett projekt kallat "Vatten släcker törsten" genomförts tillsammans med Kimitoöns Vatten. Kaste II-projejtet "Välmående barn och unga" har fortsatt. Detta har involverat bl.a. hälsovårdsenheten, socialenheten, dagvården m.m. och inneburit lågtröskelverksamhet för barn och familjer. 2. Alla omsorgsvdelningens enheter har ett aktiverande arbetssätt och beaktar brukarna Uppföljning 31.12. 2014 Alla enheter har haft ett aktiverande arbetssätt. T.ex. har en syssälsättningskoordinator har varit anställd för att sysselsätta långtidsarbetslösa, motionsrådgivning har planerats och startar 2015. Bäddavdelningarna har fortsatt med ett rehabiliterande arbetssätt och äldreomsorgen har implementerat handlingsmodell för "Kraft i åren". Kundenkäter har distribuerats inom bäddavdelningarna och äldreomsorgen. 3. Alla enheter arbetar med kunskapsutveckling och höjande av personalens kompetens Uppföljning 31.12. 2014 Inom äldreomorgsenheten har elektronisk dokumentation tagits ibruk på alla verksamhetspunkter. Detta har inneburit omfattande utbildning av personalen. En stor del av bäddavdelningens personal har bl.a. genomgått en utbildning i patientsäkerhet. 4. Man utvecklar ledningssystemen och organisationen Uppföljning 31.12. 2014 En vårdchef har anställts fr.o.m. 1.4 2014 och förmansarbetet har omorganiserats inom hälsovårdsenheten. Inom äldreomsorgen har hemvården omorganiserats och bildar nu en egen verksamhetsenhet. Två nya förmän har anställts för att leda verksamheten. Alla omsorgsavdelningens verksamhetsenheter strävar till minska mängden avfall Samtliga enheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall Uppföljning 31.12. 2014 Samtliga enheter har sorterat sitt avfall och strävat till att minska mängden avfall. På hälsostationerna har insamling av kartongavfall inletts. 124 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 Omsorgsnämnden, sammanträden 9 8 9 9 6 Äldrerådet, sammanträden 4 5 5 5 6 3 235 3 445 3 476 3 592 3 623 BS 12 BS 13 BG 14 ÄND BG 14 BS 14 1 1 Mätare Kimitoöns omsorg totalt Nettokostnad €/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken Omsorgschef 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare 1 1 1 1 1 Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 1 389 67 938 1 700 1 700 57 282 -245 114 -365 339 -249 300 -249 300 -278 175 -34 797 -54 769 -52 030 -52 030 -47 217 -4 441 -3 880 -3 800 -3 800 -2 917 -1 073 -1 800 -1 800 -88 Övriga verksamhetskostnader -34 561 -31 587 -32 563 -32 563 -35 604 VERKSAMHETSKOSTNADER -320 835 -456 646 -339 493 -339 493 -364 001 VERKSAMHETSBIDRAG -319 446 -388 708 -337 793 -337 793 -306 720 Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag AVVIKELSER BG 14-BS 14 Omsorgsnämnden - 5 000 euro Interna hyror - 2 000 euro 125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå under de senaste åren. Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Då deltar dessutom alla avdelningens förmän och ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) och med Pargas gällande familjerådgivningsverksameten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med förnödenheter för exceptionella situationer. Ett Kaste II –projekt (2013-2015) har förverkligats med Pargas. Målsättningen har varit att stöda barn, unga och familjer. –En sysselsättningskoordinator (SYKO) har fått fortsätt anställning i kommunen. Avsikten har varit att öka sysselsättningen bland arbetslösa. Avdelningens verksamhetsenheter har förverkligat de mål som uppställts i omsorgsavdelningens verksamhetsprogram och i ekonomiplanen för 2014. Enheterna har jobbat på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv. Exempel på detta är tandvårdens ”Vatten släcker törsten”- projekt bland skoleleverna (förverkligades tillsammans med Kimitoöns vatten) och Kasteprojektets olika verksamheter för barn och familjer. Man har haft ett aktiverande arbetssätt inom alla verksamhetsenheter, t.ex. har man aktiverat långtidsarbetslösa, motiverat äldre att röra på sig mera och förberett motionsrådgivningen som startar 2015 i samarbete med Fritidsenheten. - Man har inom avdelningen utvecklat ledningssystemen och organisationen. Exempel på detta är anställning av en vårdchef och omfördelning av förmansarbetet inom hälsovårdsenheten, samt bildandet av en ny enhet för vård i hemmet inom äldreomsorgen. Omsogens förvaltning underskred de budgeterade nettokostnaderna med 31 073 euro. Orsaken är bl.a. att utgifterna för omsorgsnämnden och interna hyror varit lägre än beräknat. Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på i vilken riktning staten leder utvecklingen av socialoch hälsovården under de närmaste åren. Dessutom ställer ny lagstiftning kontinuerligt nya krav på verksamheten. Den nya socialvårdslagen som träder i kraft stegvis fr.o.m. 1.1 2015 kommer att medföra omorganiseringar. 126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 På riksomfattande nivå diskuteras omstrukturering av social- och hälsovården. Vad detta kan innebära för den service socialenheten ger är i dagsläget svårt att uppskatta. En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har ökat under flera års tid. Social- och hälsovårdsministeriet har arbetat fram en kvalitetsrekommendation för barnskyddet, gällande vilken ministeriet begär kommunernas utlåtande under hösten 2013. Samarbete med andra instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger med en viss fördröjning utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. FN-steels konkurs sommaren 2012 kommer eventuellt att börja synas inom vuxensocialarbetet under 2014. Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren 2010-2015. Målet är att ingen ska bo i anstaltsvård år 2020. Solkullastiftelsen har inlett byggandet av ett handikappvänligt serviceboende i Kimito. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kimitoöns kommun deltar i två projekt som involverar socialenhetens verksamhet; Kaste II Välmående barn och unga (2013-2015) och SYKO-projektet (sysselsättningskoordination). Inom Kaste-projektet som administreras av St Karins stad finns en halvtidsanställd på Kimitoön, inom SYKO-projektet en heltidsanställd under tiden 1.10.2013-30.6.2014. Kostnaderna för lönesubvention flyttas fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Både barnskydds- och vuxensocialarbetet lider p g a för lite socialarbetarresurser. Inom vuxensocialarbete finns för närvarande 0,5 socialarbetare och inom barnskyddet 1,5 socialarbetare. För att ha möjlighet att arbeta aktivt med arbetslösa personer behövs en socialarbetare på heltid på vuxensidan. Inom barnskyddet är det med nuvarande antal klienter per socialarbetare (kring 70 klienter) omöjligt att hålla sig till de lagstadgade tidsgränser barnskyddslagen förutsätter. Inrättandet av en socialarbetartjänst till skulle ge möjlighet att ha en socialarbetare på heltid inom vuxensocialarbete och två socialarbetare på heltid inom barnskyddet. 127 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars Minskningen från 2013 är märkbar arbetsmarknadsstöd kommunen till hälften betalar Uppföljning 31.12.2014 Aktivt arbete av vuxensocialarbetaren i samarbete med SYKO-projektets sysselsättningskoordinator och TE-byrån har resulterat i att 25 personer under 2014 har sysselsatts inom rehabiliterande arbetsverksamhet. Därutöver har 70 personer av dem som fått hjälp av sysselsättningskoordinatorn lyckats få arbete. I jämförelse med 2013 har kommunen betalat 13 370€ (-705 dagar) mindre för arbetsmarknadsstödet år 2014. Kommunen betalar månatligen för ca 30 personer, siffran har sjunkit en aning i jämförelse med 2013. Antalet klienter per socialarbetare inom barnskyddet Antalet klienter per socialarbetare kollas var tredje bör minska rejält månad Uppföljning 31.12.2014 Antal klienter per socialarbetare i barnskyddet 1.8.2013: 71/22 1.1.2014: 39-44 1.4.2014: 39-45 1.7.2014 41-49 1.10.2014 42-45 31.12.2014 44 I och med att en ny socialarbetartjänst inrättades fr o m 2014 minskade antalet klienter per socialarbetare, men antalet är ännu högt. Tidsfristerna inom barnskyddet hålls inom En ny del till datorprogrammet som möjliggör lagstadgade gränser uppföljning införskaffas Uppföljning 31.12.2014 Tilläggsdelen till programmet införskaffad. Enligt statistik för tiden 1.4-30.9.2014 gällande tidsfristerna har 93% av barnskyddsanmälningarna behandlats inom sju dagar, 59% av utredningarna har fastställts inom tre månader. D v s de lagstadgade gränserna håller inte. 128 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn 31.12 Barn i eftervård 31.12 Färdtjänst BS 12 BS 13 BG14 ÄND BG14 121 223 120 120 168 12 11 9 11 10 6 3 6 6 6 9 672 10 734 12 000 12 200 12 543 Färdtjänstresor, handikappL BS 14 11 770 Färdtjänstresor, socialvL 625 Färdtjänst, omsorgsL 148 Hushåll som erhåller utkomststöd 137 145 140 150 164 PERSONALBUDGET Antal årsverken Socialchef BS 12 BS 13 BG14 ÄND BG14 BS 14 0,8 0,8 0,88 0,88 0,88 Förmånshandläggare 1 1 1 1 1 Socialarbetare 2 2,33 3 3 3 Barnatillsyningsman 0,88 1 1 1 1 Familjearbetare 0,83 0,82 1 1 0,8 Socialhandledare 0,88 0,94 1 1 1 Totalt 6,39 6,89 7,88 7,88 7,68 129 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 197 501 213 131 195 740 195 740 331 243 -387 194 -392 730 -512 577 -537 577 -708 306 -2 762 609 -2 968 146 -2 797 462 -3 042 462 -3 083 043 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör -4 834 -4 933 -4 300 -4 300 -5 008 -657 147 -488 350 -568 350 -674 986 -42 429 -68 615 -77 930 -77 930 -73 869 VERKSAMHETSKOSTNADER -3 834 337 -4 091 571 -3 880 619 -4 230 619 -4 545 212 VERKSAMHETSBIDRAG -3 636 836 -3 878 440 -3 684 879 -4 034 879 -4 213 969 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader AVVIKELSER BG14 – BS14: Ökade inkomster -lönesubvention -statsandel för grundläggande utkomststöd Ökade personalkostnader -lönesubvention (inkluderar bikostnader) Köp av tjänster Understöd +87 200 +36 600 -167 000 -barnskydd, anstaltsvård -barnskydd, köptjänst öppenvård -missbrukarvård -färdtjänst -köptjänster av samkommuner -köptjänst av kommuner (fam.rdg, handikappade) +33 000 -39 600 -28 900 -65 000 +92 700 -20 400 -andel av arbetsmarknadsstödet -grundläggande utkomststöd -32 300 -76 000 130 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nyinrättade socialarbetartjänsten var en bra satsning för 2014. Vuxensocialarbetaren har kunnat koncentrera sig mer på vuxnas sysselsättning, och inom barnskyddet är antalet klienter per socialarbetare närmare vad som kan godkännas. Inom barnskyddet har antalet omhändertagna barn minskat under de senaste åren. Köptjänster från privata företag har däremot ökat för att kunna ge mer stöd i hemmet än vad kommunens egen personal har resurser till. I och med den nya socialvårdslagen från 1.1.2015 flyttas fokus ännu tydligare än tidigare på förebyggande arbete, vilket innebär att barn ska få förebyggande tjänster utan att vara klient inom barnskyddet. Övriga instanser i kommunen som arbetar med barn, unga och familjer får ett större ansvar att förverkliga det förebyggande barnskyddet. Inom KASTE IIprojektet Välmående barn och unga har man byggt upp en lämplig grund för att utveckla detta arbete. Kostnaderna för lönesubvention flyttades år 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Inom SYKO-projektet som kunde förlängas till 31.1.2015 lyckades man sysselsätta 70 personer av de 128 personer som sökt om hjälp. Av dessa fick 37 personer jobb i företag, 28 personer i kommunen och fem personer i föreningar eller i församlingen. Kimitoöns kommun kunde erbjuda arbete till totalt 32 personer med hjälp av lönestöd. Nettokostnaderna för kommunen blev 129 000€ för drygt 10 årsverken. Inom rehabiliterande arbetsverksamhet har 23 personer sysselsatts i kommunen och två personer i föreningar eller stiftelser. Med hjälp av sysselsättningsåtgärderna har andelen kommunen betalt för arbetsmarknadsstödet inte ökat utan istället minskat med 13 370€ i jämförelse med 2013. Då kommunerna från år 2015 betalar 50% av arbetsmarknadsstödet fr o m 300 dagar och 70% av stödet efter 1000 dagar är sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet en fin satsning som fortsättning på SYKO-projektet. Antalet hushåll som erhållit utkomststöd har ökat under 2014 som väntat. Kårkulla lade om sin prispolitik helt fr o m 2014. På samkommunal nivå är förändringarna kostnadsneutrala, men för Kimitoöns kommun har det inneburit en kostnadsminskning med -50 000€ trots att antal prestationer ökat. Solkullastiftelsens nya handikappvänliga serviceboende som hyrs av Kårkulla samkommun invigdes officiellt i december 2014. Missbruksarbetartjänster köps fr o m september 2014 från A-kliniken och steget till att använda sig av A-klinikens avvänjningsvård verkar mindre än tidigare då dessa tjänster använts oftare under slutet av år 2014. Den nya socialvårdslagen påverkar inte bara det förebyggande barnskyddet utan kommer att kräva mer byråkrati än tidigare när det gäller alla socialvårdens klienter. Riksdagen kommer att besluta om den nationella social- och hälsovårdsreformen i mars 2015. 131 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. En organisationsförändring ägde rum 2014 så, att hemvården organisatoriskt flyttades bort från förmännen på åldringshem/serviceboende. Hemvården indelades i två distrikt och började kallas Vård i hemmet. Södra distriktet, som inkluderar skärgården har kontorsutrymmen i Dalsbruk och Norra distriktet i Kimito. Vård i hemmet i Västanfjärd delas mellan de två distrikten liksom tidigare och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin vård av Vård i hemmet Lammala och Silverbackens personal. Organisationsförändringen har varit nödvändig för att en utveckling av Vård i hemmet skall kunna förverkligas. Åldringshemmet Hanna-hemmet har under året minskat vårdplatserna för institutionsvård (1.11.2014) till förmån för effektiverat serviceboende. Ansökan till FPA lämnades in för 18 vårdplatser, men eftersom ett flertal anhöriga motsatte sig förändringen, förverkligades förändringen gällande 13 vårdplatser. De övriga fem förändras efterhand som platsen blir ledig. Almahemmet har under året haft 32 och Silverbacken 16 vårdplatser för effektiverat serviceboende. Platsantalet för institutionsvård har under 2014 tillfälligt varit reducerat till 40 på grund av Hanna-hemmets renovering och installation av automatisk släckningsanordning. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem. Platsantalet utökades där efter renoveringen till 10 (tidigare 9). I de nationella målen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:15) rekommenderas att institutionsvården minskas till 2-3 % och effektiverat serviceboende ökas till 6-7 % till år 2017. Inom Kimitoöns kommun var motsvarande siffror 3,7 % respektive 6,3 % den 31.12.2014. Alla äldreomsorgens enheter dokumenterar besök och klientuppgifter i elektronisk form fr.o.m. oktober 2014, då Hanna-hemmet som sista enhet tog i bruk elektronisk vårddokumentation. Plan för att stödja den äldre befolkningen 2014-2017 – Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun godkändes av omsorgsnämnden 18.12.2014. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Den åldrande befolkningen i Finland kräver nya verksamhetsformer. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) trädde i kraft den 1.7.2013. Lagen har trätt i kraft successivt åren 2013-2015 och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar via kommunenkäter att lagen efterföljs. Ett syfte med lagen är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden. Socialvårdslagstiftningen har förnyats (30.12.2014/1301). Lagen träder i kraft 1.4.2015, men gällande ökad service med låg tröskel för barn och ungdom (hemservice) redan 1.1.2015. EKONOMIPLAN 2014-2016 Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Två tillsvidareanställda hemvårdare har utbildat sig till närvårdare via läroavtal, och fått sin examen i december 2014. Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Äldreomsorgslagen kräver att kartläggningar, bedömningar och serviceplaner görs upp inom begränsad tid. Tvärsnittsunderökning med hjälp av RAVA-index (mätare för äldre personers rörelseförmåga och hjälpbehov) görs inom äldreomsorgens enheter en gång per år. Dessutom mäts RAVA-index alltid vid kartläggning av klienters vårdbehov. Kriterierna för när hemvårdstjänster beviljas har skärpts och alternativa servicemodeller bör hittas. Allt fler av klienterna inom Vård i hemmet är i behov av sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare vid tillsvidareanställningar. Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre på våra serviceenheter. 132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Seniorrådgivningen startar sin verksamhet Eftersträvad nivå / uppföljning Mottagning i Dalsbruk 1-2 dagar/vecka, sektoröverskridande samarbete/verksamhet. Seniorrådgivningen startade i februari 2014 med mottagning en dag per vecka i Dalsbruk. Temaföreläsningarna, som ordnats ca 1 gång per månad har varit sektoröverskridande. Dag-centerverksamheten utvecklas och besökarantalet ökas i Kimito Förmannen deltar i planering och utveckling av verksamheten. Dag-centret har satsat mera på sysselsättning och samvaro och strävat till att duschning och bad i större utsträckningsker i klientens eget hem. Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren" Hela hemvårdsteamet arbetar rehabiliterande, med hälsomotion som motto. Resterande gammal och ny personal utbildas enligt programmet. Hela hemvårdsteamet strävar till att arbeta rehabiliterande och största delen av personalen har fått utbildning enligt programmet. Tyngdpunktsområden för serviceboenden och åldringshem bestäms Förverkligande av idéer och ideologi. Alla serviceboenden och åldringshemmet har aktivt satsat på att förbättra sysselsättningen och skapa en mera meningsfull vardag för klienterna. En personal med stark yrkesidentitet, ökad självkännedom och och positiv verksamhetsutveckling Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet samt inom hemvården. Utvecklingssamtal och utvärdering. Arbetshandledningen har fortsatt. Utvecklingssamtalen genomförs, men har pga förmansbyten blivit lidande. En förbättrad och enhetlig dokumentation inom omsorgen Utbildning och förverkligande av elektronisk dokumentation inom äldreomsorgens enheter. Hela äldreomsorgen omfattas av elektronisk dokumentation, Hanna-hemmet som sista enhet i september-oktober 2014. Svarsprocent hög i utvärderingsverksamheten Enkäter sänds till klienter/anhöriga och personal inom såväl hemvård som åldringshem/serviceboende i början av året. Svarsprocenten har stigit, men det är önskvärt att få ännu mera feedback från klienter och anhöriga. tersonalens svarsprocent var närmare 100%. 133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat boende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn BS 12 49.541 2.344 33 3.141 11.160 24.722 Mätare Hemvård euro/besök 27,11 Lätt serviceboende €/boendedag 18,39 Effektiverat boende Almahemmet €/boendedag 63,90 Silverbacken €/boendedag 110,29* Institutionsvård Almahemmet €/vårddygn 129,92 Hannahemmet €/vårddygn 91,54 *innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd ** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m. 2014 BS 13 47.410 2.118 41 3.068 11.481 21.946 BG 14 ÄND BG 14 50.000 50.000 3.000 3.000 41 41 3.200 3.200 16.000 16.000 17.200 17.200 BS 14 56.207 2.291 54 2.873 16.992 16.292 30,77 19,78 30,68 21,71 30,68 21,71 26,49 45,84 58,56 107,07* 124,68 123,34* 124,68 123,34* 115,60 104,28* 151,79 101,59 ** 101,52 ** 101,52 ** 92,86 Förändring i nyckeltal: Institutionsvården är lägre än beräknat eftersom platsantalet minskats under Hanna-hemmets sprinkling och renovering, som drog ut på tiden längre än planerat. PERSONALBUDGET Antal årsverken Äldreomsorgschef Kanslist Förmän Ansvarig arbetstagare Ansvarig sjukskötare Teamdragare Sjukskötare/Hälsovårdare Närvårdare/Primärskötare Mentalvårdare Konditionsskötare Hemvårdare Hemhjälpare Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare Textilarbetare Resursperson Totalt BS 12 BS 13 1 0,75 3 0 2 4 8 39,196 1 1 19,5 1,75 9 3 1,78 1,6274 1 97,6034 1 0,75 3 0 3 4 7 43,55 1 1 18,5 1,55 9 3 1,78 1,6274 1 100,757 BG 14 ÄND BG 14 1 0,75 4,6 0,4 3 0 11 44,55 1 1 18,5 1,55 9 3 1,78 1,6274 1 102,757 1 0,75 4,6 0,4 3 0 11 44,55 1 1 18,5 1,55 9 3 1,78 1,6274 1 102,757 BS 14 1 0,75 4,6 0 3 0 11,4 50,30 1 1 13,75 1,55 9 3 1,78 1,6274 103,757 134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Förändringar: Två sysselsättare har fastanställts inom äldreomsorgen under året (till bägge Dag-centren). Organisationsförändringen inom äldreomsorgens förmansskap har föranlett att serviceboendet Fridhem har en helt egen personal, jämfört med att hemvårdspersonalen tidigare skötte klienterna alla kvällar och veckoslut. Ökningen innebär 1,8 årsverken. En resurs på 1,2 närvårdare har ökats inom hemvården (0,2 för hemvård för barnfamiljer, 1,0 utökning i norra distriktet). Hemvårdare som pensionerats under året har ersatts med närvårdare och 2 hemvårdare har utbildats till närvårdare via läroavtal i december 2014. Resursen som ansvarig arbetstagare har använts som sjukskötarresurs under 2014 (p.g.a moderskapsledighet). ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 1 867 231 2 049 876 1 929 100 1 929 100 2 108 462 Personalkostnader -4 882 447 -5 070 931 -5 365 100 -5 365 100 -5 264 342 Köp av tjänster -1 034 358 -1 105 925 -1 099 736 -1 099 736 -1 122 417 -241 301 -240 229 -240 700 -240 700 -240 128 -220 264 -241 244 -241 244 -265 908 -879 684 -896 376 -961 557 -961 557 -833 264 -7 214 983 -7 533 725 -7 908 337 -7 908 337 -7 726 057 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG -5 347 752 -5 483 849 -5 979 237 -5 979 237 -5 617 595 * I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten. AVVIKELSER BG14 – BS14: Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun (1377-1378/2010 § 16 a) +140 025 € Minskade utgifter för interna hyror +120 270 € Minskade personalutgifter +100 760 € Minskade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) - 65 750 € Ökade inkomster för hemvård + 37 400 € Ökade kostnader för stöd för närståendevård - 35 030 € Ökade kostnader för underhåll av inventarier och områden - 32 350 € Ökade inkomster för boendedagar + 24 430 € Ökade inkomster pga sjukförsäkrings- och olycksfallsersättning + 24 125 € Ökade hyresinkomster pga ökat antal effektiverat serviceboende Ökade inkomster pga ökad matservice + 12 670 € +10 685 € 135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 361 642 €. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a § enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Fem sådana vårdplatser har under året inbringat drygt 140 000 €, eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit 65 750 € mindre än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets minskade platsantal under sprinkling och renovering. Trots att man under denna tid varit tvungen att tillfälligt anställa extra nattpersonal, eftersom Dag-centrets utrymmen använts som patientrum, har de beräknade personalutgifterna underskridits på Hanna-hemmet. Detta har varit möjligt p.g.a. att personalstyrkan kvällstid kunnat minskas. Under denna tid (t.o.m. 30.4.2014) har Dag-centret hyrt utrymmen i Furulund för sin verksamhet. Även Silverbackens personalkostnader har varit lägre än beräknat. Den ökade efterfrågan på kommunal matservice speciellt i öns norra del har lett till en tilläggsfaktura för intern mattjänst, men utgiften täcks av de ökade inkomsterna för servicen. Flera avtal om stöd för närståendevård har ingåtts än budgeterat och anslaget har överskridits med 35 030 €. Trots att den totala underskridningen är över 362 000 €, kan man inom äldreomsorgen som helhet konstatera, att verksamhetens utgifter har underskridits med 182 776 €. Av denna summa utgör de interna hyrorna 120 270 €. 136 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis ges befolkningen service vid en rådgivningsbyrå, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Utgångspunkten för den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 1.5.2011 är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. Fr.o.m. 1.1.2014 utvidgas valfriheten att gälla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. Akutvården har överförts från kommunerna till sjukvårdsdistrikten fr.o.m. 1.1.2013, och år 2014 blir det första då sjukvårdsdistriktet konkurrensutsatt sjuktransporterna/akutvården för Kimitoöns del. Inom sjukvårdsdistriktet har ett gemensamt patientregister för de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna bildats, för att förbättra informationsgången mellan distriktet och hälsocentralerna. Kimitoöns hälsocentral kommer att producera data till registret i och med uppkopplingen till det nationella eArkivet. Rehabiliteringsservicekedjan mellan specialsjukvården och primärvården ska göras smidigare, och som ett led i det arbetet är Kimitoöns kommun numera medlem i den regionala hjälpmedelscentralen. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har en multiprofessionell primärvårdsenhet grundats, för att stöda kommunernas arbete med att uppgöra en plan för anordnande av primärvård, i vilken man bland annat avtalar om samarbete mellan kommunerna. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter ska uppgöra planer om kvalitetsledning och verkställande av patientsäkerhet, ett arbete som har påbörjats också på Kimitoön. Kommunens primärvård svarar för sammanjämkning av helheten när det gäller vården av patienten. Kommunen ska i sin strategiska planering och i sitt beslutsfattande uppställa mål om främjande av hälsa och välbefinnande som beaktar lokala förhållanden och behov samt precisera åtgärder som stöder dessa. Kommunen ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och förebygga sjukdomar hos kommuninvånarna. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, har trätt i kraft den 1 juli 2013. Bl.a. ska den äldre befolkningen enligt lagen erbjudas rådgivningstjänster och riskgrupper ska erbjudas hälsokontroller, mottagningar eller hembesök. EKONOMIPLAN 2014-2016 Den offentliga hälso- och sjukvården måste ansluta sig till eArkivtjänsten i KanTa-tjänsterna senast den 1.9.2014. I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande. eArkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och ibruktagningen föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens hela personal. Omsorgsavdelningen deltar dels i sjukvårdsdistriktets regionala eArkivprojekt, och dels i ett sk. klusterprojekt tillsammans med tre andra hälsovårdsorganisationer, vilka använder samma patientdataprogram som Kimitoöns hälsocentral (Abilitas Medix program). För den lokala projektadministrationen har också utsetts en projektgrupp och en projektchef. 137 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö mycket. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år 2013. Förutom utrymmesbrist inverkar vikariebrist på hälsovårdsenhetens verksamhet. Läkar- och tandläkarbristen håller i sig, och i allt högre utsträckning är det också brist på vikarierande vårdutbildad personal. Det kan under ekonomiplaneperioden bli aktuellt med nya öppningar inom personalrekryteringen. Inom läkarmottagningarnas verksamhet sätts fokus på kundbetjäning och rådgivning till kunderna. I september 2013 togs en ny telefonservice i testbruk, och år 2014 finns planer på att införskaffa ett elektroniskt beslutsstöd för bedömning av vårdbehov. Kimito hälsostation får karaktären av en huvudhälsostation, läkartjänster erbjuds fortsättningsvis vid två hälsostationer. De tidigare fem läkartjänsterna ska till antalet bli sex. Inom rådgivningarnas verksamhet behöver de utvidgade hälsogranskningarna genomföras inom alla delområden, vilket tidvis kräver ytterligare läkarresurser. Företagshälsovården har hand om de långtidsarbetslösas hälsokontroller. En seniorrådgivning öppnas i samarbete med äldreomsorgen. Talterapeutbefattningen har inte lockat sökande, men lediganslås på nytt, för att ersätta köptjänsterna. Laboratoriets personalresurser har förstärkts, vilket gör att man med större sannolikhet kan säkerställa att tjänsternas tillgänglighet. Föråldrad röntgenapparatur förnyas åren 2014-2016. Inom tandvården görs satsningar inom det förebyggande arbetet, inom olika åldersgrupper. Verksamheten har fortsättningsvis överskuggats av rekryteringsproblem; ledande tandläkaren är ordinarie anställd och de två tjänster som är obesatta sköts av hyrestandläkare. Bäddavdelningarna satsar på en aktiverande patientvård och motionsrådgivning för att stöda äldre personers funktionsförmåga. Det är speciellt viktigt för den ökande andelen patienter i intervallvård på den rehabiliterande bäddavdelningen. Bäddavdelningarna utökar deltagandet i samarbetsnätverk ordnade av sjukvårdsdistriktet. År 2014 stängs vardera hälsostationen turvis på sommaren, också bäddavdelningarna. 138 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Att ta i bruk eArkiv-tjänsterna. Kimitoön tar i bruk eArkivtjänsterna planenligt. Uppföljning 31.12.2014 Kimitoöns hälsocentral uppkopplas till KanTa i mars 2015. Förberedande arbete har gjorts under år 2014. Att fullfölja hälsovårdslagens stadganden. De utvidgade hälsogranskningarna tas i bruk inom alla delområden. Uppföljning 31.12.2014 De utvidgade hälsogranskningarna är ibruktagna. Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhets- Hälsovårdens urymmen planeras i som teamarbete med utrymmen. beaktande av både personalens och kundernas synvinklar. Uppföljning 31.12.2014 Personalen har intervjuats och preliminära planer finns. Det egentliga planeringsarbetet inleds år 2015. Att göra servicekulturen positivare och synligare. Hälsovårdens informationskultur utvecklas så att den kommer närmare patienter/kunder. IKT utnyttjas. Uppföljning 31.12.2014 Arbetet med att utveckla hälsovårdens hemsidor har börjats och fortsätter under år 2015. Att vidareutveckla läkarmottagningarnas verksamhet. Läkarmottagningen i Kimito utvecklas stegvis till en akutmottagning, men också läkarmottagningen i D:bruk erbjuder icke-brådskande och brådskande läkarvård. Uppföljning 31.12.2014 Utvecklingen har skett planenligt och är genomförd. 139 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Att fortsätta utveckla patientsäkerheten för att Inom läkarmottagningarna utvecklas "åtgärdspaket" förebygga och minska skador och utveckla som beskriver hur personalen ska förfara i olika säkerhetskulturen. vårdsituationer för att skapa säkrare vård, t.ex. vården vid hjärtinfarkt, gipsning etc. Inom bäddavdelningarna kartläggs riskmoment i vårdprocessen och patientinformationen förbättras. Uppföljning 31.12.2014 Inom läkarmottagningarna har uppgjorts informativa dokument (åtgärdspaket) gällande gipsning och resuskitation, arbetet fortsätter med övriga sjukvårdsåtgärder. En stor del vårdpersonalen på bäddavdelningarna har genomgått en webbaserad utbildning i patientsäkerhet och utarbetandet av ”checklistor” har påbörjats. En patinetenkät gällande information och delaktighet i vården har delats ut på bäddavdelningarna, resultatet analyseras i början av år 2015. Att fortsätta utvecklandet av kundbetjäningen och rådgivningen till patienterna. Bedömningen av vårdbehovet utvecklas (brådskande/ickebrådskande) med hjälp av ett elektroniskt arbetsredskap för att göra bedömningen systematisk. Fungerar också som kunskapsunderlag till arbetsfördelning och leder till gemensamma vårdlinjer på läkarmottagningarna. Uppföljning 31.12.2014 Behovet av ett dylikt program utreds ännu under år 2015. Att utveckla förebyggande arbetet med andra enheter (bildning/fritidsenheten), projektstart år 2014. Projektet Mannen år 2020 startas och deltagandet i Kraft i Åren fortsätter. Uppföljning 31.12.2014 Hela den hälsofrämjande verksamheten ska revideras år 2015 och därför har Mannen 2020 inte ännu genomförts. Däremot har motionsrådgivning planerats under år 2014 och verksamheten inletts år 2015 i samarbete med fritidsenheten. Projektet Kraft i åren har avslutats men projektets idé, aktivare äldre, implementeras kontinuerligt i hälsovårdens verksamhet. Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete. Tandvården förverkligar i samarbete med skolorna och Kimitoöns vatten en kampanj "Vatten släcker törsten". Uppföljning 31.12.2014 Projektet genomfördes planenligt i öns högstadieskolor, och fortsätter i de andra åldersgrupperna år 2015. Att förbättra de äldres munhälsa. Munhälsovårdens rutiner utvecklas i samarbete med äldreomsorgen; munhälsovården inom åldringshemmen, hemvården och bäddavdelningarna stöds. Uppföljning 31.12.2014 Personalen inom bäddavdelningarna, serviceboenden och hemvård har handletts och processen fortgår år 2015. Att inom bäddavdelningarna utveckla en aktiverande vårdmiljö. Utbildnings- och planeringsdag ordnas för personalen. Patienter och anhöriga informeras tydligt om vårdfilosofin. Uppföljning 31.12.2014 Planeringsdag ordnades planenligt. För att förbättra patientinformationen har en mobil dator tagits i bruk under läkarronden i patientrummen. Under år 2015 fortsätter satsningen på patientinformationen. 140 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Att förankra och vidareutveckla projektet "Kraft i Åren" Bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildar avdelningarnas inom bäddavdelningarna. närvårdare/primärskötare i motion för äldre. Rehabiliteringsplan uppgörs för patienter, som också får individuella motionsråd med hem. Uppföljning 31.12.2014 Största delen av vårdpersonalen har genomgått "kunnon hoitaja-utbildningen" inom projektet "Kraft i Åren" under året. Arbetet med rehabiliteringsplaner fortgår. Att delta i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk så som t.ex. sårvårds- och hygiennätverken. En sjukskötare från bäddavdelningarna utses att delta i nätverket "palliativ vård". Uppföljning 31.12.2014 Hälsovården har sjukskötarrepresentant i följande samarbetsnätverk inom sjukvårdsdistriktet: palliativ vård, sårvård, minnessjukdomar, infektionssjukdomar. NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Besök, primärhälsovård 30 204 30 380 30 500 29 796 Besök, stödtjänster 24 046 24 922 23 000 23 971 Besök, tandvård 7 976 8 879 7 500 9 012 Vårddygn, DBA 7 126 6 796 6 235 6 202 Vårddygn, KBA 8 531 7 977 7 330 7 939 Mätare BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård 1 545 1 515 1 432 1 354 Besök/vårdpersonal, stödtjänster 5 116 4 512 4 164 4 340 Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) *) 23 23 23 23 Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) *) 27 27 27 27 Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, €/besök 47,20 49,71 50,94 45,68 Tandvård, €/besök 94,35 89,81 104,91 90,23 Vårddygn DBA, €/dygn 184,72 186,25 232,70 209,57 Vårddygn KBA, €/dygn 151,91 177,02 217,37 181,87 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under respektive avdelnings sommarstängning avviker platsantalen från de angivna. 141 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren PERSONALBUDGET BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Ledande läkare 1 1 1 1 Vårdchef 0 0 1 1 Ledande skötare öv 1 1 1 0 Ledande skötare bädd 1 1 1 0 Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde Antal årsverken 10,284 10,284 10,284 10,284 Läkare 4 4 5 5 Avdelningsskötare 1 1 1 2 Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 3 3 3 2 16,5 16,5 16,5 16,5 15 15 15 15 Vårdresurs bädd 0 0 0 1 Mottagningsbiträde 3 3 3 3 Instrumentvårdare 2 2 2 2 Primärskötare/Närvårdare 7 7 7 8 1,75 1,75 2 2 Talterapeut 0 0,5 1 1 Laboratorieskötare 2 2,523 2,523 2,523 Hälsovårdare Psykolog 1 1 1 1 2,5 3 3 3 Tandläkare 3 3 3 3 Munhygienist 1 1 1 1 Tandskötare 5 5 5 5 1,307 1,307 1,307 1,307 Röntgenskötare Fysioterapeut Avdelningssekreterare Sysselsättare Sammanlagt 0,784 0,784 0,784 0,784 83,525 85,048 87,798 87,798 HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 962 700 892 657 833 802 833 802 892 474 Personalkostnader -4 184 782 -4 195 213 -4 941 300 -4 941 300 -4 156 326 Köp av tjänster -1 587 776 -1 847 042 -1 358 058 -1 358 058 -1 667 856 -486 503 -439 716 -438 400 -438 400 -430 619 -501 363 -487 050 -522 468 -522 468 -520 166 VERKSAMHETSKOSTNADER -6 760 424 -6 969 022 -7 260 226 -7 260 226 -6 774 967 VERKSAMHETSBIDRAG -5 797 724 -6 076 365 -6 426 424 -6 426 424 -5 882 493 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader 142 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren * I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten. AVVIKELSER BG14 – BS14 Ökade försäljningsintäkter Ökade avgiftsintäkter Minskade understöd och bidrag och övriga verksamhetsintäkter Minskade personalkostnader (obs. kostnaderna för hyrd arbetskraft) Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av akutvård (obs. spec.sjukvården), -277 700 Ökade kostnader för köp av fysioterapitjänster, +14 300 Ökade kostnader för köp av specialtandläkartjänster, +15 200 Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och andra köpta öppenv.tjänster, +32 200 Ökade kostnader för köp av annonseringstjänster, +8 400 Ökade kostnader för underhåll av maskiner (instrument- o. tandvården), +12 200 Ökade kostnader för laboratorieanalyser, +33 400 Ökade kostnader för köpta av magnetröntgenunders. och datortomografier, +9 000 Minskade kostnader för radiologtjänster, -5 500 Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, -19 000 Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), +507 900 Minskade kostnader för köp av interna it-tjänster, -7 600 Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av beklädnad, -7 600 Ökade kostnader för köp av läkemedel, +7 900 Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, +10 200 Minskade kostnader för köp av utdelade vårdförnödenheter, -9 400 Minskade kostnader för köp av inventarier, -9 600 Minskade kostnader för övrigt Ökade kostnader för övriga hyror, +8 300 Minskade kostnader interna hyror, -35 900 Ökade övriga kostnader, inkl. kostnadsförda fordringar +25 300 Sammanlagt - 24 400 - 36 600 +2 300 -785 000 +309 800 -7 800 -2 300 -544 000 143 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Hälsovårdsenheten underskred budgeten med 544 000 euro, eller 8,5 %. Av summan hör ett anslag om 280 000 euro (för akutvården) till specialsjukvårdens budget, och då man beaktar den summan så blir den faktiska underskridningen 264 000 euro. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger närmare 800 000 euro under budget. Av summan står de ordinarie läkar- och tandläkarlönerna för närmare 600 000 euro inkl. personalsidokostnader. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 528 000 euro. Verksamhetsbidraget för år 2014 är 3,2 %, eller ca 194 000 euro, lägre än verksamhetsbidraget för år 2013, och underskridningarna fördelar sig mellan de flesta verksamheterna. En bidragande orsak är att sommarstängningarna år 2014 förverkligades så, att hälsostationerna stängde i sin helhet fem veckor under sommaren. Hälsovårdens verksamhetsintäkter var både år 2013 och år 2014 ca 892 000 euro. Fr.o.m. 1.1.2014 utvidgades möjligheten att välja hälsocentral att gälla alla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. För Kimitoöns del innebar det här att sammanlagt 27 personer med annan hemkommun än Kimitoön hittills (per den 20.1.2015) har valt Kimitoöns hälsocentral till egen hälsocentral för minst ett år. Samtidigt har hälften färre eller 13 personer med hemkommun Kimitoön valt en annan hälsocentral. Möjligheten till val av hälsocentral har inte haft någon synbar inverkan på hälsocentralens verksamhet. Uppkopplingen till det nationella patientdataarkivet har för Kimitoöns del fördröjts p.g.a. att auditeringen av programleverantörens system senarelades och ibruktagningen är nu planerad till slutet av mars år 2015. Projektet har i övrigt framskridit planenligt och hälsovårdens personal har genomfört en webb-utbildning i eArkiv. Hälsovårdens olika verksamhetspunkter har uppgjort eller påbörjat uppgörandet av delplaner för patientsäkerheten. En gemensam patient- och klientsäkerhetsplan för omsorgsavdelningen som har varit under arbete några år färdigställs i början av år 2015. Diskussionen om hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens utrymmesbehov har överskuggat hela budgetåret 2014, liksom den gjorde år 2013. Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes slutligen av kommunfullmäktige i november 2014 och anslag för planerings-, renoverings- och tillbyggnadsarbeten finns upptagna i investeringsplanen för åren 2015-2017. Under året har det skett organisationsförändringar inom hälsovårdens ledning. Den ena av de två tidigare ledande skötarna arbetar sedan den 1.4.2014 som vårdchef för att skapa en enhetligare verksamhet och ett förbättrat samarbete mellan hälsovårdens olika delområden. Samtidigt har tre närförman utsetts, och dessa utgör en viktig ny länk i organisationen. Rekryteringssvårigheterna har lättat något då det gäller rekrytering av vårdpersonal till specialistuppgifter, läkare och tandläkare, men ännu är det svårt att rekrytera vikarier med vårdutbildning, speciellt sjukskötare till treskiftesarbete. Vardera hälsostationen, inklusive bäddavdelningarna och laboratorierna, var turvis stängd fem veckor under sommaren. Stängningarna innebar kostnadsinbesparingar, och gjorde att man kunde bromsa en ökning av verksamhetskostnaderna. Stängningarna var också nödvändiga att genomföra p.g.a. svårigheterna att rekrytera utbildad vårdpersonal under personalens semestrar. Röntgen var stängd sju veckor p.g.a. att ingen vikarie för röntgenskötaren kunde rekryteras. 144 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Öppna vården Kimito hälsostation har fått karaktären av en huvudhälsostation, vilket har öppnat nya möjligheter då det gäller att strukturera verksamheten, både den brådskande och den icke-brådskande. Läkarna kan sedan början av år 2014 vara högst sex till antalet, mot tidigare fem, men medeltalet har under året varit något lägre än så, även om också hyresoch köptjänstläkare har anlitats. Utöver en fastanställd läkare arbetar vid årsskiftet 2014/2015 flera erfarna allmänläkare, tre nyutexaminerade läkare, en barnpsykiater, en gynekolog och fr.o.m. februari en geriatriker hel- eller deltid, vilket gör att hälsocentralen för närvarande har ett fungerande läkarteam. Hyresläkar- och hyrestandläkartjänster har köpts till ett värde av ca 500 000 euro, eller ca 100 000 euro mindre än året innan, men kostnaden utgör den största enskilda överskridningen i budgeten. Rekrytering av direktanställda läkare och tandläkare pågår fortgående och insatser görs för att hyrestjänsterna ska utgöra bara ett komplement till den egna personalens arbete. Rådgivningsverksamhetens och den hälsofrämjande verksamhetens innehåll och arbetsmetoder har kartlagts. En utveckling och effektivering av verksamheten har startat och fortgår. De utvidgade hälsokontrollerna inom rådgivningsverksamheten fungerar på alla delområden fr.o.m. början av år 2015. Rådgivningen deltog år 2014 i en enkätundersökning, ordnad av THL, som utredde nöjdheten med tjänsterna inom mödra- och barnrådgivningen. Enkäten genomfördes på hösten men resultaten finns inte ännu att tillgå. Personalen inom rådgivningsverksamheten har haft en utvecklingsdag och har genomfört den webbaserade läkemedelsutbildningen (Love) utöver fortbildningar inom egna yrkesområden. Kimitoöns kommun är tillsammans med Pargas med i ett regionalt Kaste II projekt - Välmående barn och unga Åboland år 2013-2015. Det är ett mångprofessionellt, gränsöverskridande samarbete mellan hälsovården, socialvården och bildningen riktat till barn-och ungdomsfamiljer. En hälsovårdare (50 %) har varit anställd som handledare i Kaste projektet. De processer i förebyggande familjearbete som startats upp i Kimitoöns kommun ska implementeras i verksamheten. Inom Kaste-projektet deltog rådgivningen år 2014 i en enkätundersökning bland barnfamiljer under skolåldern. Undersökningen gällde barnfamiljers önskemål om servicen i kommunen. Av svaren (48 st) framkom att familjerna överlag är nöjda med servicen i kommunen, men mera motion och kultur riktad till barnfamiljer önskades, samt information om dem. Företagshälsovården har tillsammans med TE-centralen, FPA och socialenheten utvecklat och tagit i bruk hälsogranskningar och -rådgivning för personer i arbetsför ålder, som varit arbetslösa en längre tid. Under hösten aktiverades verksamheten och ca 10 personer som tillhör målgruppen har besökt företagshälsovården. Seniorrådgivningsverksamhet startade under år 2014 som ett samarbete mellan hälsovården och äldreomsorgen. En sjukskötare har haft mottagning en dag per vecka och en gång per månad har det ordnats temaföreläsningar av olika sakkunniga. Besöken har varit få under det inledande året. Minnesmottagningen integrerades i seniorrådgivningens verksamhet under året, vilket gjorde att besöken ökade. År 2015 planeras en utveckling av minnesmottagningens verksamhet. Åbonejdens Alzheimerförening har påbörjat ett regionalt treårigt projekt ”Hjärningar” 2014-2016 för förebyggande arbete inom minnessjukdomar. I Kimitoöns kommun har en arbetsgrupp bildats med representanter från hälsovården och äldreomsorgen. Under inkommande år ska arbetsgruppen planera verksamheten och utveckla hela vårdkedjan med stöd av projektets ledare. En talterapeut anställdes i december 2013 och arbetade heltid hela år 2014. Verksamheten fick en bra start och antalet besök uppgick till drygt 500. Talterapeuten är arbetsledig år 2015 och rekryteringen av en vikarie har inte gett resultat. 145 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Stödtjänsterna Laboratorie- och fysioterapiverksamheten har löpt planenligt under året. Verksamheten inom röntgen har fungerat med deltidsarrangemang. Ordinarie röntgenskötaren beviljades pension sommaren 2014, efter en lång sjukledighet, och för närvarande pågår insatser för att lyckas rekrytera en ny tillsvidareanställd röntgenskötare. Utrustningen (benthoraxröntgen och ortopantomografapparaten) förnyas år 2015, och den nya apparaturen kommer att vara direktdigital. Satsningen är stor för en liten hälsocentral, men helt nödvändig med tanke på läkarnas verksamhet. Den gamla ben-thoraxröntgen är föråldrad. Tandvården Antalet patienter och besök har varit ungefär de samma som året innan. I allt högre utsträckning har såväl patienterna som besöken haft sin tyngdpunkt i den allra äldsta åldersgruppen. Behovet av vård har ökat och ökar då åldersgruppens relativa andel har stigit och antalet personer med egna tänder inom de äldsta åldersgrupperna har ökat. Småbarnens och skolelevernas besök har till antalet varit färre än tidigare. Av de tre tandläkartjänsterna har en tjänst varit besatt. Två lediga tjänster har skötts i huvudsak med hyresarbetskraft och till en mindre del med två deltidsvikarier. Till hyresarbetskraft har använts ca 262 000 euro. Hyresarbetskraft är dyrare än ordinarie arbetskraft. Budgeten har överskridits med ca 42 000 euro. Patientavgifterna blev ändå ca 38 000 högre än budgeterat (budgeterat 195 000 euro och utfall ca 233 000 euro). Sommarstängningarna innebar inbesparingar i och med att tandvården kunde fungera med bara två samtidiga tandläkare, tidvis arbetade bara en tandläkare. Bäddavdelningarna Bäddavdelningarna har satsat på aktiverande vård och motionsrådgivning till patienter. Som ett resultat av projektet ”Kraft i Åren” har bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildat vårdpersonalen i hur man aktiverar äldre patienter. Inkommande år planeras samarbetet med hemvårdens personal öka gällande motionsrådgivning och motionsprogram för patienterna vid utskrivning från bäddavdelning. Bäddavdelningarna har utökat deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk genom att en sjukskötare deltar i nätverket för palliativ vård. Under år 2015 ökas användningen av sjukvårdsdistriktets nätsidor ”Hoitopolku”. På Kimito bäddavdelning har patientvården tidvis varit medicinskt mycket krävande under året, bl.a. vårdades en patient kopplad till andningsmaskin. På bäddavdelningarna har flera patienter varit i kö till serviceboende-enhet inom äldreomsorgen. Utvecklingsdagen för bäddavdelningarnas personal utmynnade i en tydligare vårdfilosofi gällande aktiverande vård och patientsäkerhet. Arbetet fortsätter med att tydliggöra vårdfilosofin för patienterna. Vårdpersonalen på bäddavdelningarna har genomfört en omfattande webbaserad utbildning i patientsäkerhet, den var kostnadsfri för personal som jobbar inom sjukvårdsdistriktet. Två tillsvidare-anställda anstaltsbiträden har gått en läroavtalsutbildning för anstaltsvårdare. Utbildningen ordnas av Salon Seudun Aikuisopisto och Axxell, den slutförs under år 2015. En sjukskötare har gått i pension under året, bäddavdelningarna har inte lyckats rekrytera en sjukskötare till befattningen. 146 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren _____________________________________________________________________________________ VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet • producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna • svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster • har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ett nytt begrepp inom specialsjukvården är ERVA-område. Finland är indelat i fem ERVA-områden. Ett ERVA-område sköter om den specialiserade sjukvården. Kimitoön hör till ÅUCS ERVA–område, som består av Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. Alla kommuner skall ta ibruk eArkivtjänsten senast 1.9 2014. Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Fr.o.m. 1.1 2013 har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna även i framtiden. Det är ännu i skrivande stund oklart hur kostnaderna kommer att påverkas av att sjukvårdsdistriktet handhar verksamheten. Det troliga är att kostnaderna ökar. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har startat en samjour på ÅUCS 2013, vilket kommer att innebära en koncentrering av jourverksamheten till ÅUCS i vår region. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart. Kommunerna har redan länge väntat på att staten skall dra upp riktlinjerna för den framtida hälso- och sjukvården på nationell nivå. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kostnaderna för specialsjukvården beräknas stiga avsevärt 2014. Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. 147 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren _____________________________________________________________________________________ BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer Uppföljning 31.12.2014 27 straffavgiftsdagar har uppkommit under bäddavdelningarnas sommarstängning (5 + 5 veckor). NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 12 006 13 116 12 731 13 156 1 281 1 267 1 222 1 214 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster -191 822 -198 044 -195 300 -195 300 -174 041 -7 589 720 -8 101 216 -7 958 600 -7 958 600 -8 935 673 -7 368 -8 000 -8 000 -6 827 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER -7 788 213 -8 306 627 -8 161 900 -8 161 900 -9 116 541 VERKSAMHETSBIDRAG -7 788 213 -8 306 627 -8 161 900 -8 161 900 -9 116 541 AVVIKELSER BG 14-BS 14 Ökade kostander för specialsjukvården Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och privata sjukvårdstjänster + 676 941 euro 148 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren _____________________________________________________________________________________ ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. - Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Under 2014 uppkom straffavgifter för 27 dygn (12 700 euro) under sommarmånaderna när bäddavdelningarna turvis var stängda. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2014 varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården budgeten med 954 641 euro. Utgifterna täcks delvis av att det i primärhälsovårdens budget för 2014 har budgeterats 277 700 euro för akutvården trots att utgifterna syns inom specialsjukvården. Ändå har specialsjukvårdens budget överskridits med 676 941 euro. Orsaken till den stora utgiftsökningen är bl.a. ökat antal öppenvårdsbesök (ökning med 425 besök inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt). Antalet vårdperioder inom specialsjukvården 2014 håller sig på budgeterad nivå men kostnaderna för dem har blivit 740 512 euro högre än budgeterat. Kommunerna väntar på att staten skall dra upp riktlinjer för social- och hälsovården i landet skall ordnas. 149 16.5 Avdelningen för miljö och teknik • • • • • Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknisk enhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 13 % 34 % MoT förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet 40 % 11 % Samhällsteknikenhet Planläggning 2% Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent Personalkostnader Köpta tjänster 2% 5% 0% 39 % 21 % 33 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 150 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig BS 2013 Budget- BG 2014 ändringar Avvikelse BS 2014 % 3 979 866 3 658 536 91,93 % BG 2014 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 3 703 948 3 979 866 315 671 260 900 260 900 321 367 123,18 % 45 640 90 780 90 780 117 785 129,75 % 3 464 863 3 719 008 236 315 318 800 7 766 437 8 369 354 3 719 008 3 355 684 90,23 % 331 206 103,89 % 0 8 369 354 7 784 578 93,01 % 318 800 86 360 -100,00 % 45 151 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 2 683 768 2 515 877 93,74 % 2 509 114 2 683 768 Pensionskostnader 662 321 722 501 722 501 664 337 91,95 % Övriga lönebikostnader 136 840 177 977 177 977 133 469 74,99 % Lönebikostnader 799 162 900 478 900 478 797 806 88,60 % Personalkostnader 3 308 276 3 584 246 0 3 584 246 3 313 683 92,45 % Köp av tjänster 2 822 962 2 763 183 2 763 183 2 800 494 101,35 % Material, förnödenheter och varor 2 019 511 2 174 813 2 174 813 1 827 618 84,04 % Understöd 163 772 168 000 168 000 160 624 Hyreskostnader 410 321 450 969 450 969 400 483 88,80 % 79 820 22 650 22 650 53 522 236,30 % 8 804 663 9 163 861 0 9 163 861 8 556 424 93,37 % -993 075 -794 507 0 -685 485 86,28 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 366 691 -1 552 590 -1 552 590 -1 517 141 97,72 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT -2 359 766 -2 347 097 0 -2 347 097 -2 202 626 93,84 % Löner och arvoden 0 Lönebikostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG -794 507 95,61 % 151 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig BS 2013 Budget- BG 2014 ändringar Avvikelse BG 2014 BS 2014 % 0 5 808 116 5 383 751 92,69 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 543 452 5 808 116 315 671 260 900 260 900 321 367 123,18 % 45 640 90 780 90 780 117 785 129,75 % 3 464 863 3 719 008 3 719 008 3 355 684 90,23 % 543 951 698 800 9 913 577 10 577 604 0 698 800 594 000 85,00 % 0 10 577 604 9 772 588 92,39 % 45 151 86 360 -100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 509 114 2 683 768 Pensionskostnader 662 321 722 501 722 501 664 337 91,95 % Övriga lönebikostnader 136 840 177 977 177 977 133 469 74,99 % Lönebikostnader 799 162 900 478 900 478 797 806 88,60 % Personalkostnader 3 308 276 3 584 246 0 3 584 246 3 313 683 92,45 % Köp av tjänster 3 742 166 3 746 113 3 746 113 3 560 040 95,03 % Material, förnödenheter och varor 2 345 532 2 511 913 2 511 913 2 183 022 86,91 % Understöd 163 772 168 000 Hyreskostnader 410 321 450 969 Övriga verksamhetskostnader 132 522 28 650 10 102 589 10 489 891 -143 861 87 713 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 082 194 RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -2 226 055 0 2 683 768 2 515 877 93,74 % Lönebikostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 168 000 160 624 450 969 400 483 88,80 % 28 650 81 858 285,72 % 0 10 489 891 9 699 710 92,47 % 0 0 87 713 95,61 % 159 239 181,55 % -2 257 590 -2 257 590 -2 214 804 98,10 % -2 169 877 0 -2 169 877 -2 055 565 94,73 % 152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter, kommunens markpolitik samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallsnämnden i Salo stad samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Förbindelsefartygstrafiken inom kommunens område kommer från och med årets början att ha en ny entreprenör enligt ett nytt koncept för att operera på de rutter som ingår i avtalet. Det nya i konceptet är att förbindelsefartyget samtidigt fungerar som oljebekämpningsfartyg. I konceptet ingår också att entreprenören sköter samtliga rutter på Hitis ruttområde. En av rutterna kommer att skötas av en underentreprenör. Intressebevakningen av skärgårdstrafiken fortsätter kontinuerligt i samarbete med skärgårdsnämnden. Inom kollektivtrafiken finns på nationell nivå en förändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Processen kommer att pågå fram till 2016 – 2017. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, NTM centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Servicetrafiken, i form av periferiskjutsar, har upphört s.g.s. helt och hållet i kommunens regi. Den viktigaste orsaken till detta är mycket liten efterfrågan, men också det faktum att statsbidrag för en sådan service inte längre kan fås. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. De omvälvande händelserna i Kimitoöns näringsliv i och med FN Steel Oy Ab:s konkurs och därmed efterföljande åtgärder, ger sannolikt följdverkningar inom avdelningen för miljö och teknik. Den fortsatta låsta situationen gällande konkursförvaltningens roll i Dalsbruk skapar utmaningar framförallt inom markanvändning och planläggning. Kommunreformen liksom den planerade SOTE reformen, kommer också att kräva insatser av samtliga avdelningar, också av avdelningen för miljö- och teknik. EKONOMIPLAN 2014-2016 Mark- och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Processen med byggnadsuppmaning fortsätter under 2014 och under ekonomiplanperioden. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. 153 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. Programmet EKO-LOGISKT uppdateras under 2014. Samtidigt bör fästas större uppmärksamhet på hur programmet kan förankras i den kommunala verksamheten och beslutsfattandet. Sannolikt bör programmet också utvecklas i en sådan riktning att det tjänar som ett program som motsvarar en klimatstrategi för kommunen. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud på mark och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2014 att vara ett försiktigt normalår. 154 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Programmet EKO-LOGISKT uppdateras En intern förankringsprocess inleds, med mål att ekologiska och klimatsmarta val blir en del av av verksamheternas vardag. Uppföljning 31.12.2014 Målet nåddes inte i och med att programmet EKO-LOGISKT inte blev klart under året. Arbetet pågick under större delen av året men arbetet blev inte klart. Arbetet fortsätter. Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i beslutsprocesser i hela kommunen. Uppföljning 31.12.2014 Arbetet har påbörjats i samband med uppdateringsprocessen av EKO-Logiskt i en intern arbetsgrupp. Bättringar kan alltid göras Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafik- statliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare kollektivtrafiken Uppföljning 31.12.2014 Fortsatt kontakt har hållits och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden Verkställa markpolitiska programmet Dialog med markägare inom ramen för processen med bygguppmaning gällande delar av Kimito centrum. Vid behov avge bygguppmaning på Kimito centrums detaljplaneområde Uppföljning 31.12.2014 Samtliga markägare som har uppmanats att kontakta kommunen (de som har liten eller ingen utnyttjad byggnadsgrad) har tagit kontakt. Politisk diskussion om uppdatering av planläggning och och/eller bygguppaning bör föras. Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter Medverka till att ett nytt bostadsprojekt av storleksordningen radhus eller flervåningshus Uppföljning 31.12.2014 Fyra bostadstomter har sålts och en har arrenderats ut. Två industritomter har sålts. Det är svåra tider inom byggandet och inom tomtförsäljningen. Försäljningen av Eknäs kan medföra positiva effekter i framtiden. Av bebygda fastigheter har Brännboda skola sålts under året. En bostadslägenhet har sålts 155 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 13 10 11 11 267 199 250 227 Beslut tekniska chefen 70 47 70 43 Intressebevakningsuppdrag 19 23 20 21 Sålda eller utarrenderade tomter 9 5 12 7 Övriga köpebrev, bostäder, områden 9 4 7 9 25 0 0 0 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 1 1 1 1 0,75 0,2 0,6 0,6 1 1 2,6 2,6 Avfallshanteringsbeslut PERSONALBUDGET Antal årsverken Teknisk chef Byråsekreterare Byråsekreterare på tidsbundet avtal 1 Projektledare (Smarta Kimitoön) Summa årsverken 1,75 2,2 * Projektledare, Smarta Kimitoön se under utevecklingsavdelningen sid 83 MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 142 344 234 304 375 560 375 560 392 026 Personalkostnader -186 715 -201 638 -242 224 -242 224 -228 803 Köp av tjänster -738 360 -739 916 -779 212 -779 212 -741 772 -5 379 -4 534 -6 400 -6 400 -2 213 -153 959 -97 101 -73 590 -73 590 -86 504 -1 085 413 -1 043 189 -1 102 426 -1 102 426 -1 059 292 -943 069 -808 885 -726 866 -726 866 -667 266 VERKSAMHETSINTÄKTER Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 0 AVVIKELSER BG14 – BS14: 156 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten löpte i normala spår. Inkomsterna från Eknäs områdets försäljning och den ännu oavslutade försäljningen av skogsområdet i Kulla för METSO skyddsändamål, kommer att garantera att målen för markförsäljning nås också 2015. Också övriga lovande försäljningar som samtidigt ger mervärde och aktivitet finns i sikte. Kommunen har också förvärvat markområden speciellt i Kimito centrum Också den utvecklingen förväntas fortsätta och ge möjlighet till att köpa nya intressanta områden. 157 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 380 lov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före den 15.3.2016. Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenhetens arbetsbörda. EKONOMIPLAN 2014-2016 Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2014 Mål Satsning på utveckling av personalen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen Uppföljning 31.12.2014 Personalen har deltagit på utbildningstillfällen Utvecklingssamtal har förts med personalen Bygglovshanteringen Fatta beslut inom 4 veckor efter att bygglov blivit anhängigt Uppföljning 31.12.2014 Beslut har i medeltal fattats inom fyra veckor efter att bygglov blivit anhängit Avfallshanteringsplaner för småbåtshamnar Godkänna avfallshanteringsplaner för småbåtshamnarna Uppföljning 31.12.2014 En del av afallsplanerna har godkänts för småbåtshamnarna Uppmana fastighetsägare ytterom vattentjänstverkets Annonsera och informera fastighetsägare om förordningen verksamhetsområde att förbättra fastighetens som berör behandling av avloppsvatten avloppsvattensystem Uppföljning 31.12.2014 Fastighetsinnehavare har informerats om förordringen som berör behandling av avloppsvatten 158 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 anmälningar 372 383 380 356 Utförda syner 554 554 550 573 147 149 200 166 60 98 45 103 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Tillsynschef 1 1 1 1 Byggnadsinspektör 2 2 2 2 Ledande miljösekreterare 1 1 1 1 Miljöinspektör 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Teknisk assistent 1 1 1 1 Totalt 7 7 7 7 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken 159 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 202 641 215 356 203 960 203 960 179 714 -336 882 -353 615 -365 480 -365 480 -345 511 -43 937 -43 368 -54 950 -54 950 -50 544 -3 169 -2 221 -6 550 -6 550 -3 732 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -1 114 -959 VERKSAMHETSKOSTNADER -385 102 -400 162 -426 980 -426 980 -401 030 -1 243 VERKSAMHETSBIDRAG -182 461 -184 806 -223 020 -223 020 -221 316 AVVIKELSER BG14 – BS14: Tillsynsenhetens verksamhetskostnader har varit + 26 000 mindre än budgeterat. Intäkterna har varit - 24 200 € (byggnadstillsynen - 5 200 € / miljötillsynen - 19 000 €) mindre än budgeterat. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Föreskrifterna inom miljövården och byggnadstillsynen skärps kontinuerligt vilket innebär fortsatta utbildningsbehov av personalen. 160 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef VERKSAMHET Verksamheten inom fastighetsenheten är uppdelad i två verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärs- och ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Energifrågor, bra inomhusklimat samt åtgärdande av mögelskador är saker som fortfarande är aktuella gällande fastigheter. Energieffektiva lösningar samt förnyelsebara energiformer utvecklas hela tiden och används vid nybyggnation och renoveringar i mån av möjlighet. Arbetet med att minska på den stora reparationsskuld som finns på fastigheterna fortsätter på nationell nivå. På många håll har man kommit fram till att en renovering av en byggnad inte är ett alternativ, utan att det är mera lönsamt att bygga nytt. Reparationsskulden har helt enkelt blivit för stor för den aktuella bygganden. Det funderas även mera på det verkliga behovet av utrymmen som behövs för en viss verksamhet. Livscykelkostnaden för en byggnad är trots allt betydligt större än investeringskostnaden och det är skäl att försöka optimera utrymmena för att nå den totalekonomiskt mest fördelaktiga lösningen. Inom byggandet har man även blivit mera mån om att ta i beaktande att vi lever i en föränderlig värld. Byggnader byggs så att de med relativt små förändringar kan göras om till en annan verksamhet än de ursprungligen är tänkta för. Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Allt detta gör att vi inom kost- och städfunktionen får ta oss en funderare på hur mycket av detta vi skall ta till oss. Från den första golvvårdsmaskinen på 50-talet till dagens städmaskiner har det hänt otroligt mycket. Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmaskiner, intressanta utmaningar! 161 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef EKONOMIPLAN 2014-2016 Arbetet med åtgärdsprogrammet för fastigheterna fortsätter. D.v.s. programmet som bl.a. bör ta ställning till nivån på fastighetsskötseln, vilka fastigheter som skall förbli i kommunens ägo, vilka som skall säljas och vilka som skall hyras utifrån, hur man kan optimera användningen av utrymmena samt vilka åtgärder som skall vidtas på de olika fastigheterna och med vilken tidtabell. Utvecklandet av den interna hyran fortsätter, så att de olika avdelningarna i framtiden betalar även en ränteandel. Efter införandet av ränteandelen överförs samtliga kostnader för utrymmena de olika avdelningarna utnyttjar på dem själva. Utvecklingen medför att avdelningarna blir mera måna om vilka utrymmen de verkligen behöver. För att ytterligare få kunderna medvetna om vad de betalar för, bör ett serviceavtal uppgöras mellan fastighetsenheten och de interna kunderna gällande såväl fastighetsskötseln som städ- och mattjänsterna. Ur avtalet bör framgå tjänstenivån, innehållet och priset på tjänsten samt vilka tjänster som kan erbjudas utöver de primära och till vilket pris. Konditionsgranskningar görs fortsättningsvis för en del av fastighetsbeståndet för att så småningom uppnå en situation där granskningar gjorts för största delen av byggnaderna. Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Städskolningen kommer att ge redskap för städpersonalen att kunna utföra sitt städarbete på ett effektivare och bättre sätt, både vad gäller ekonomi och ergonomi. 162 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Fastigheterna Åtgärdsprogram för fastigheterna Åtgärdsprogrammet för fastigheterna färdigställs under året. Uppföljning 31.12.2014 Arbetet med åtgärdsprogrammet har inte framskridit enligt planerad tidtabell och har inte färdigställts. Förberedande arbete för en kommande Bakgrundsmaterialet för dimensioneringen finns tillgängligt vid dimenstionering av fastighetsskötseln årets slut. görs internt Uppföljning 31.12.2014 Arbetet har inletts och fortsätter under 2015. Servicebeskrivning gällande En servicebeskrivning görs upp mellan fastighetsenheten och de fastighetsenhetens tjänster interna kunderna. Uppföljning 31.12.2014 Servicebeskrivningen har påbörjats, men inte färdigställts. Kost- och städfunktionen Göra en undersökning i skolorna Göra en jämförelse med tidigare undersökningar som gjorts beträffande matens kvalitet. i kommunen. Uppföljning 31.12.2014 En skolmatsundersökning har gjorts. Resultatet av undersökningen visar på att våra kunder nu är nöjda med skolmatens kvalitet. Städskolning för städpersonalen fortsätter. Skolningen slutförs under 2015. Uppföljning 31.12.2014 Fem av kommunens anstaltsvårdarstuderande utexamineras i maj 2015. Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal görs en gång/år/anställd. Uppföljning 31.12.2014 Kost- och städchefen har hållit utvecklingssamtal med största delen av personalen. Färdigsställa datorprogram för recept-, näringsoch kostnadsberäkning Att programmet används i det dagliga arbetet i köken. Uppföljning 31.12.2014 Under arbete, men inte slutfört. Kompostering i alla kök. Genomgång av hur komposteringen är skött. Uppföljning 31.12.2014 Största delen av köken sorterar bioavfallet. 163 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 51 204 47 594 47 819 47 018 Antal byggnader 43 40 41 39 Bostadslägenheter 50 23 23 22 428 770 408 087 409 663 386 530 21 476 21 074 20 817 21 074 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Fastigheternas våningsyta Antal matportioner Städade ytor PERSONALBUDGET Antal årsverken Enhetschef 1 1 1 1 Byggnadsingenjör - 1 1 1 Projektingenjör - - - 1 Kost-och städchef 1 1 1 1 0,75 0,85 0,85 0,85 1 1 1 1 Fastighetsskötare 8,66 8,6 8,6 8 Städarbetsledare 1 1 1 0,5 23,6 23,4 23,4 22,33 Byråsekreterare Fastighetsarbetsledare Kökspersonal 164 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 6 541 580 6 560 425 Tillverkning för eget bruk 7 008 934 7 008 934 499 Personalkostnader -2 001 911 -2 062 449 6 404 118 9 708 -2 180 017 -2 180 017 -2 022 892 Köp av tjänster -1 265 978 -1 226 895 -1 382 011 -1 382 011 -1 258 709 Material, varor och tillbehör -1 802 614 -1 729 385 -1 812 563 -1 812 563 -1 541 897 -17 378 -9 000 -9 000 -16 051 -284 087 -358 886 -352 500 -352 500 -336 356 -5 377 324 -5 394 993 -5 736 091 -5 736 091 -5 175 905 1 164 257 1 165 931 1 272 843 1 272 843 1 237 921 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 – BS14: Verksamhetsintäkterna -604 800 € Försäljningsintäkter Hyresintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter - 242 000€ - 382 000 € + 6 000 € + 3 500 € Verksamhetskostnaderna -560 200 € Personalkostnaderna -157 100 € Köp av tjänster -123 300 € Bygg och underhåll av maskiner och anläggn. Avfallshantering Bygg och underhåll av byggnader Interna förvaltningstjänster Interna köp av servicepoolen Inköp av material, varor och förnödenheter Livsmedel Värme Övrigt material Städ- och rengöringsmaterial Snöröjning Inventarier Internt vatten + + - 31 500 € 12 800 € 89 800 € 44 000 € 35 100 € - 270 700 € + 33 000 € - 162 000 € - 107 000 € - 8 700 € - 7 500 € - 7 000 € - 6 700 € 165 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För fastighetsenhetens del har verksamheten på det stora hela fortsatt som förut. Av fastighetsskötarna har en deltidsanställd gått i pension under året och i början av år 2015 går ytterligare en person i pension. Åtminstone inledningsvis kommer inga nyanställningar att göras i stället för dessa personer i.o.m. att fastighetsmassan också kontinuerligt har minskat. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är delvis en aning osäker eftersom man på riksnivå inte ännu kommit fram till hur social- och hälsovården ordnas i framtiden. När det klarnar hur dessa saker skall skötas, klarnar antagligen samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Den utredning som under 2015 görs, om hur fastighetsskötseln kan effektiveras, kommer högst troligt även den att inverka på verksamheten i form eller annan. 166 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. 167 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef BINDANDE MÅL 2014-2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utbrytning av vägområden, grönområden och hamnområden på detaljplaneområden 20142016 Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. 2-3 detaljplaners vägområden styckas ut per år Förarbete har uppgjorts på flera planeområden för att möjliggöra styckningar. På detaljplaneområdet DahlbyGammelby och Småland har större gatuområden styckats ut under året. Miljötillstånd för kommunens småbåtshamnar2014-2015 Utredning om och en eventuell utlokalisering av kommunens bryggverksamhet Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och har alla nödvändiga tillstånd. 1-2 småbåtshamnar gås igenom per år. Hamnområdet i Dahlby har fått miljötillstånd men de öriga områdenas tillstånds process går långsamt framåt. Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrendering av hamnområden, bolagisering, eller gemensamt bolag med privata. / Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats, i framtiden. Målsättningen är att bryggverksamheten, skulle generera avkastning. Arbetet har påbörjats under 2013 Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist Register över kommunens gator 2014 Register uppgörs över samtliga gator. Registret bör innehålla byggnads år, mark bottnens ägo förhållande, gatuhållningsbesluts datum, detaljplan, typ av slityta, trafikmärken, anslutningar, längd och brädd, karta, reparations behov och tidtabell mm. Arbetsredskap. Arbetet har påbörjats under 2013 Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist 168 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer Personal Enhetschef Expert Byråsekreterare Arbetsledare Servicemän BS12 BS13 BG14 BS14 1 1 2,25 1 7,6 1 1,5 2,25 1 7,6 1 2 2 1 8 1 2 2 1 8 SAMHÄLLSTEKNISKENHET VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 579 473 656 635 721 440 721 440 664 486 26 307 44 652 Personalkostnader -527 780 -612 448 -668 100 -668 100 -648 037 Köp av tjänster -391 435 -492 993 -390 540 -390 540 -421 061 Material, varor och tillbehör -286 954 -280 382 -348 500 -348 500 -279 527 Understöd och bidrag -143 303 -146 395 -158 000 -158 000 -144 573 -36 535 -32 464 -46 829 -46 829 -29 667 -1 386 007 -1 564 680 -1 611 969 -1 611 969 -1 522 866 -780 226 -863 393 -890 529 -890 529 -781 727 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 76 653 FÖRÄNDRINGAR BG14 BS14: De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut: Ersättning för uppbyggda Kalkholmsbodar En relativt stor del av personalens arbete bokfördes på investering El kostnader Bidrag betalades inte ut åt nya vattenandelslag Omfattande asfalterings lappningsar Snöröjningskostnader Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med En större engångsavskrivningspost har gjorts med anledning av icke slutförda investeringar vars planerings kostnader kostnadsförts ungefär + 18 500 € ungefär + 76 000 € ungefär + 23 000 € + 15 000 € ungefär 25 000 € ungefär + 30 000 € ungefär 110 000 € 65 686,46 € 169 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016 Det förändrade läget i kommunen efter FN-Steel Oy Ab:s konkurs har medfört ett nytt extra tryck på markplaneringen. Likaså har de kommunala besluten om att skapa sammanhållen förvaltning med statliga myndigheter, öppnat upp planläggningsläget i Dalsbruk. Fokus finns nu på Dalsbruk. Detaljplanen för Dalsbruks hamn är prioriterad i prioritetsgrupp ett. Till första prioritet hör också Kimito centrums delgeneralplan som skall föras till fullmäktige för beslut under 2014. Viktiga andra planer är Kasnäs detaljplan och Brinkkulla detaljplan. Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om främjande av förnybar energiproduktion. Vindkraften har sedan 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns fem vindkraftsgeneralplaner under arbete samt dessutom en detaljplan som innehåller vindkraft. I samband med generalplanering för vindkraft pågår för en del av vindkraftsparkerna, samtidigt en miljökonsekvensbedömningsprocess, som underlättar planeringen, men som ändå är personresurskrävande. Planläggning och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN 2014-2016 Kimito centrums delgeneralplan färdigställs under ekonomiplanperiodens första år, liksom också detaljplanen för Lammala. Avsikten är också att i rask takt slutföra detaljplanerna för Dalsbruks hamn och för Brinkkulla. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under 2015. BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Delgeneralplanen för Kimito centrum tlanen förs till fullmäktige för godkännande Uppföljning 31.12.2014 Målet nått. Delgeneralplanen har vunnit laga kraft Detaljplan för Dalsbruks hamn tlanen sätts till påseende som utkast och förslag Uppföljning 31.12.2014 Målet delvis nått. Planen varit som utkast till påseende och är som förslag till påseende i början av 201D 170 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2014 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Detaljplanen för Lammala Planen förs till fullmäktige för godkännande Uppföljning 31.12.2014 Förslaget nåtts, planen har vunnit laga kraft. Detaljplanen för Kasnäs Planen sätts till påseende som utkast Uppföljning 31.12.2014 Målet har inte nåtts. Markägarnas vilja att medverka har fördröjt planläggningen. Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet Uppföljning 31.12.2014 Målsättningen har inte nåtts. Det är fråga om en jättestor plan och tar tid att berabeta responsen från påseendet som utkast (83 åsikter, 6 utlåtande). Samtidigt och parallelt har en del av området, Örö, avancerat som en annan strandelgeneralplan till utkast som varit till påseende. Detaljplan för .rinkulla Planutkastsarbetet påbörjas Uppföljning 31.12.2014 Planeringsarbet inlett i början av 2015. Har varit beroende av att delgeneralplanen vinner laga kraft. Detaljplanen för Kimito centrum Planläggninsbeslut och planutkastarbetet inleds Uppföljning 31.12.2014 Målet har både nåtts och inte nåtts. Det avsedda målet att uppdatera Kimito centrum och Kimito västra centrum har inte inletts. Däremot har detaljplanen som gäller en liten del av centrum, det s.k. detaljhandels avancerat till förslag. Vindkraftsgeneralplaner De flesta sätts till påseende som förslag Uppföljning 31.12.2014 Nordanå-Lövböle har godkänts av fullmäktige. Grösböle har remmitteras av fullmäktige och finns nu för ny beredning i tekniska nämnden. KMsnäs vindkrMfPsplMn hMr MvsluPMPs, de övrigM hMr inPe MvMncerMP. 171 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 Slutförda generalplaner eller uppdateringar 0 1 1 1 Slutförda små uppdateringar generalplaner 4 2 4 4 Slutförda detaljplaner eller ändringar 0 1 1 1 Slutförda stranddetaljplaner 5 2 8 2 47 29 35 25 BS 12 BS 13 BG 14 BS 14 0,8 0,8 0,8 0,8 0 1 0 Undantagslov eller planeringsbehovslösningar PERSONALBUDGET Antal årsverken Planläggningsarkitekt Planläggare Planläggningskoordinator 0,35 Byråsekreterare 0,25 0,8 0,4 0,6 1,4 1,6 2,2 1,4 Totalt PLANLÄGGNINGSENHETEN VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör BS 2012 BS 2013 BG 2014 ÄND BG 2014 BS 2014 TP 2012 TP 2013 TA 2014 MUU TA 2014 TP 2014 81 834 99 717 59 460 59 460 144 233 -66 749 -78 127 -128 425 -128 425 -68 440 -221 371 -319 790 -156 470 -156 470 -328 407 -6 872 -2 989 -800 -800 -249 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -3 081 -732 VERKSAMHETSKOSTNADER -298 073 -401 638 -286 395 -286 395 -397 331 -235 VERKSAMHETSBIDRAG -216 239 -301 921 -226 935 -226 935 -253 098 172 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen AVVIKELSER BG14 – BS14: Ökade inkomster för planläggning främst beroende på vindkraftsplanläggning men också betydande inkomster för detaljplaner som har direkt enskilt intresse Vindkraftsplaner över budget ca 11 000 € Detaljplaner över budget ca 65 000 € Utgifterna för generalplanering har överskridit budgeten med Utgifterna för detaljplanering har överskridit budgeten med ca 20 000 € ca 69 000 € ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN En del planer har nu slutförts. 2013 Dalsbruks delgeneralplan och 2014 Kimito centrums delgeneralplan. Det här betyder att två stora och mycket arbetsdryga planer är avklarade och de ger samtidigt förutsättningar att gå vidare med detaljplanläggningen på båda orterna. Dalsbruks hamn, Brinkkulla och Kimito centrums detaljplaner är sådana exempel. Också Valsverksholmens detaljplan bör uppdateras. Vidare läggs fokus nu på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan och Örö delgeneralplan. Bland detaljplanerna stiger Kasnäs fram i prioritet an efter som de övriga avancerar. Avdelningen lyckades i början av 2015 anställa en planläggare så då det gäller personresurser ser nu framtiden ljusare ut än på flera år. 173 17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2014 Budget 2014 Budgetändring € Ändrad budget 2014 Bokslut Avvikelse 2014 € % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN 467 525 436 017 31 508 VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETENS INTÄKTER -2 135 299 -1 996 060 -139 239 93,48 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 667 774 -1 560 043 -107 731 93,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 93,26 % -64 270 -40 342 -23 928 62,77 % -1 732 044 -1 600 385 -131 659 92,40 % 226,71 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 300 32 420 -18 120 VERKSAMHETENS KOSTNADER -829 837 -786 452 -43 385 94,77 % VERKSAMHETSBIDRAG -815 537 -754 033 -61 504 92,46 % -46 170 -15 448 -30 722 33,46 % -861 707 -769 481 -92 226 89,30 % 116,55 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 60 900 70 977 -10 077 VERKSAMHETENS KOSTNADER -366 841 -366 518 -323 99,91 % VERKSAMHETSBIDRAG -305 941 -295 541 -10 400 96,60 % -305 941 -295 541 -10 400 96,60 % 257,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 500 9 007 -5 507 VERKSAMHETENS KOSTNADER -548 756 -519 563 -29 193 94,68 % VERKSAMHETSBIDRAG -545 256 -510 556 -34 700 93,64 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -700 -2 974 2 274 424,82 % -545 956 -513 530 -32 426 94,06 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 388 825 323 613 65 212 83,23 % -389 865 -323 527 -66 338 82,98 % -1 040 86 -1 126 -8,28 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -17 400 -21 920 4 520 125,98 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -18 440 -21 834 3 394 118,41 % VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 174 Budget 2014 Budgetändring € Ändrad budget 2014 Bokslut Avvikelse 2014 € % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 263 101 322 734 -59 633 122,67 % -1 073 774 -1 092 380 18 606 101,73 % -810 673 -769 646 -41 027 94,94 % -13 150 -16 092 2 942 -100,00 % -810 673 -785 738 -24 935 96,92 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 840 910 -70 108,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -171 609 -189 914 18 305 110,67 % VERKSAMHETSBIDRAG -170 769 -189 004 18 235 110,68 % -2 700 -5 647 2 947 -100,00 % -173 469 -194 651 21 182 112,21 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -12 690 -9 124 -3 566 71,90 % VERKSAMHETSBIDRAG -12 690 -9 124 -3 566 71,90 % -12 690 -9 124 -3 566 71,90 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT TURISM 4 980 26 795 -21 815 538,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETENS INTÄKTER -230 006 -251 079 21 073 109,16 % VERKSAMHETSBIDRAG -225 026 -224 284 -742 99,67 % -10 450 -10 445 -5 99,95 % -235 476 -224 284 -11 192 95,25 % 1 878 -1 878 -100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -70 800 -59 254 -11 546 83,69 % VERKSAMHETSBIDRAG -70 800 -57 376 -13 424 81,04 % -70 800 -57 376 -13 424 81,04 % -100,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 280 220 60 VERKSAMHETENS KOSTNADER -128 934 -137 256 8 322 106,45 % VERKSAMHETSBIDRAG -128 654 -137 036 8 382 106,51 % -128 654 -137 036 8 382 106,51 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 74 560 66 074 8 486 88,62 % -151 070 -102 640 -48 430 67,94 % -76 510 -36 566 -39 944 47,79 % -76 510 -36 566 -39 944 47,79 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 182 441 226 856 -44 415 124,34 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -308 665 -343 114 34 449 111,16 % VERKSAMHETSBIDRAG -126 224 -116 258 -9 966 92,10 % -126 224 -116 258 -9 966 92,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 175 Budget 2014 Budgetändring € Ändrad budget 2014 Bokslut Avvikelse 2014 € % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 801 870 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 1 058 104 -256 234 0 0 131,95 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 344 826 -14 099 738 -245 088 98,29 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 542 956 -13 041 634 -501 322 96,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -133 670 -130 700 -2 970 97,78 % -13 676 626 -13 172 335 -504 291 96,31 % 842,41 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 560 4 718 -4 158 VERKSAMHETENS KOSTNADER -222 908 -174 529 -48 379 78,30 % VERKSAMHETSBIDRAG -222 348 -169 812 -52 536 76,37 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -62 190 -53 044 -9 146 85,29 % -284 538 -222 856 -61 682 78,32 % 87,58 % BARNOMSORGSENHETEN 418 080 366 152 51 928 VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETENS INTÄKTER -2 929 308 -2 773 771 -155 537 94,69 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 511 228 -2 407 619 -103 609 95,87 % -2 511 228 -2 407 619 -103 609 95,87 % 248,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 173 740 432 467 -258 727 VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 112 520 -9 049 046 -63 474 99,30 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 938 780 -8 616 580 -322 200 96,40 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -50 -2 457 2 407 4914,00 % -8 938 830 -8 619 037 -319 793 96,42 % 99,38 % VUXENINSTITUTET 56 560 56 211 349 VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETENS INTÄKTER -358 348 -356 349 -1 999 99,44 % VERKSAMHETSBIDRAG -301 788 -300 137 -1 651 99,45 % -301 788 -300 137 -1 651 99,45 % 239,39 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 15 300 36 626 -21 326 VERKSAMHETENS KOSTNADER -648 081 -634 186 -13 895 97,86 % VERKSAMHETSBIDRAG -632 781 -597 560 -35 221 94,43 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -26 670 -30 438 3 768 -100,00 % -659 451 -627 998 -31 453 95,23 % 124 350 134 347 -9 997 108,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -772 450 -798 494 26 044 103,37 % VERKSAMHETSBIDRAG -648 100 -664 148 16 048 102,48 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -40 670 -40 671 1 100,00 % -688 770 -704 818 16 048 102,33 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 13 280 27 583 -14 303 207,70 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -301 211 -313 363 12 152 104,03 % VERKSAMHETSBIDRAG -287 931 -285 779 -2 152 99,25 % -4 090 -4 090 0 100,01 % -292 021 -289 870 -2 151 99,26 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 176 Budget 2014 Budgetändring € Ändrad budget 2014 Bokslut Avvikelse 2014 € % OMSORGSAVDELNINGEN 2 960 342 0 2 960 342 3 389 461 -429 119 VERKSAMHETENS KOSTNADER -27 550 575 -350 000 -27 900 575 -28 526 779 626 204 102,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -24 590 233 -350 000 -24 940 233 -25 137 318 197 085 100,79 % -231 320 -155 377 -75 943 67,17 % -350 000 -25 171 553 -25 292 695 121 142 100,48 % VERKSAMHETENS INTÄKTER AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -231 320 -24 821 553 114,50 % OMSORGENS FÖRVALTNING 1 700 57 282 -55 582 3369,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -339 493 -364 001 24 508 107,22 % VERKSAMHETSBIDRAG -337 793 -306 720 -31 073 90,80 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -115 120 -27 768 -87 352 24,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -452 913 -334 488 -118 426 73,85 % 169,23 % VERKSAMHETENS INTÄKTER SOCIALENHETEN 195 740 331 243 -135 503 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 880 619 -350 000 -4 230 619 -4 545 212 314 593 107,44 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 684 879 -350 000 -4 034 879 -4 213 969 179 090 104,44 % -3 684 879 -350 000 -4 034 879 -4 213 969 179 090 104,44 % 109,30 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 195 740 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ÄLDREOMSORGSENHETEN 1 929 100 2 108 462 -179 362 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 908 337 -7 726 057 -182 280 97,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 979 237 -5 617 595 -361 642 93,95 % VERKSAMHETENS INTÄKTER AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -23 940 -22 552 -1 388 94,20 % -6 003 177 -5 640 147 -363 030 93,95 % 107,04 % HÄLSOVÅRDSENHETEN 833 802 892 474 -58 672 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 260 226 -6 774 967 -485 259 93,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 426 424 -5 882 493 -543 931 91,54 % VERKSAMHETENS INTÄKTER -92 260 -105 057 12 797 113,87 % -6 518 684 -5 987 550 -531 134 91,85 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 161 900 -9 116 541 954 641 111,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 161 900 -9 116 541 954 641 111,70 % -8 161 900 -9 116 541 954 641 111,70 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 177 Budget 2014 Budgetändring € Ändrad budget 2014 Bokslut Avvikelse 2014 € % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 577 604 9 772 588 805 016 92,39 % 86 360 -86 360 -100,00 % -10 489 891 -9 699 710 -790 181 92,47 % 87 713 159 239 -71 526 181,55 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 257 590 -2 214 804 -42 786 98,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 169 877 -2 055 565 -114 312 94,73 % 104,38 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 375 560 392 026 -16 466 -1 102 426 -1 059 292 -43 134 96,09 % -726 866 -667 266 -59 600 91,80 % -25 690 -33 523 7 833 130,49 % -752 556 -700 788 -51 768 93,12 % 88,11 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 203 960 179 714 24 246 VERKSAMHETENS KOSTNADER -426 980 -401 030 -25 950 93,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -223 020 -221 316 -1 704 99,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -750 -749 -2 -100,00 % -223 770 -222 064 -1 706 99,24 % 7 008 934 6 404 118 604 816 91,37 % 9 708 -9 708 -100,00 % -5 736 091 -5 175 905 -560 186 90,23 % 1 272 843 1 237 921 34 922 97,26 % -1 237 400 -1 130 584 -106 816 91,37 % 35 443 107 337 -71 894 302,85 % 721 440 664 486 56 954 92,11 % 76 653 -76 653 -100,00 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 611 969 -1 522 866 -89 103 94,47 % -890 529 -781 727 -108 802 87,78 % -288 750 -352 286 63 536 122,00 % -1 179 279 -1 134 013 -45 266 96,16 % 242,57 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 59 460 144 233 -84 773 VERKSAMHETENS KOSTNADER -286 395 -397 331 110 936 138,74 % VERKSAMHETSBIDRAG -226 935 -253 098 26 163 111,53 % -226 935 -253 098 26 163 111,53 % 90,03 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2 208 250 1 988 010 220 240 -1 326 030 -1 143 286 -182 744 86,22 % 882 220 844 724 37 496 95,75 % -705 000 -697 662 -7 338 98,96 % 177 220 147 061 30 159 82,98 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 15 070 442 0 0 15 070 442 14 978 903 91 539 99,39 % 0 0 0 0 86 360 -86 360 -100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -55 594 365 -350 000 0 -55 944 365 -55 414 666 -529 699 99,05 % VERKSAMHETSBIDRAG -40 523 923 -350 000 0 -40 873 923 -40 349 403 -524 520 98,72 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 700 000 0 0 -2 700 000 -2 557 314 -142 686 94,72 % -43 223 923 -350 000 0 -43 573 923 -42 906 717 -654 056 98,47 % 178 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2014 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2014 Extern / intern Budget 2014 2014 ändringar Änd budget Budget- Bokslut Avvikelse % 7 061 396 6 921 794,93 -139 601,07 98,02 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 7 061 396 Avgiftsintäkter 2 596 400 2 596 400 2 679 386,25 82 986,25 103,20 % 754 736 754 736 1 082 288,81 327 552,81 143,40 % 3 856 010 3 518 172,31 -337 837,69 91,24 % 801 900 777 260,75 -24 639,25 96,93 % 15 070 442 14 978 903,05 -91 538,95 99,39 % Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER 0 3 856 010 801 900 0 15 070 442 0 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 86 360,42 86 360,42 -100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 25 245 032 25 000 25 270 032 24 060 384,48 Köp av tjänster 21 044 944 245 000 21 289 944 22 378 824,72 Material, förnödenheter och varor 3 622 496 0 3 622 496 3 333 121,03 Understöd 1 561 014 80 000 1 641 014 1 758 187,39 Hyreskostnader 3 978 829 3 978 829 3 631 861,05 142 050 252 287,78 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG 142 050 0 55 594 365 350 000 -40 523 923 -1 209 647,52 95,21 % 1 088 880,72 105,11 % -289 374,97 92,01 % 117 173,39 107,14 % -346 967,95 91,28 % 110 237,78 177,60 % 55 944 365 55 414 666,45 -529 698,55 99,05 % -350 000 -40 873 923 -40 349 402,98 524 520,02 98,72 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt 17 000 000 350 000 Samfundsskatt 680 000 Fastighetsskatt 2 700 000 210 000 SKATTEINKOMSTER 20 380 000 560 000 STATSANDELAR 22 100 000 17 350 000 18 009 536,21 659 536,21 103,80 % 680 000 746 504,51 66 504,51 109,78 % 2 910 000 2 911 094,45 1 094,45 100,04 % 20 940 000 21 667 135,17 727 135,17 103,47 % 22 100 000 22 372 187,00 272 187,00 101,23 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 35 000 35 000 39 633,27 Övriga finansiella intäkter 59 033 59 033 57 462,59 -1 570,41 97,34 % 475 000 475 000 321 315,46 -153 684,54 67,65 % Räntekostnader Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA ÅRSBIDRAG 19 033 33 824,77 -400 000 19 033 0 -400 000 -258 044,37 1 556 077 210 000 1 766 077 3 431 874,82 -2 700 000 -2 557 314,30 -933 923 874 560,52 170 000 165 454,05 -763 923 1 040 014,57 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING -2 700 000 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 143 923 ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF 170 000 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT -973 923 210 000 210 000 4 633,27 113,24 % 14 791,77 177,72 % 141 956 64,51 % 1 665 797,82 194,32 % 142 685,70 94,72 % 1 808 483,52 -93,64 % -4 545,95 97,33 % 1 803 937,57 -136,14 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgiften till vatten- och avloppsnät för den nya brandstationen. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott 15.984 euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 179 Specifikation av skatteinkomsterna Ursprunlig Budget- Budget efter budget ändring ändringar Utfall Avvikelse Kommunens inkomstskatt 17 000 000 350 000 17 350 000 18 009 536 659 536 Andel av samfundsskatten 680 000 680 000 746 505 66 505 Skatteinkomster 2 700 000 210 000 2 910 000 2 911 094 1 094 20 380 000 560 000 20 940 000 21 667 135 727 135 Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Beskattningsbar Inkomstskattesats inkomst, € Förändring % 2009 19 % 95 264 509 -2,3 % 2010 19,75 % 96 292 758 1,1 % 2011 19,75 % 98 251 186 2,0 % 2012 19,75 % 102 037 221 3,9 % 2013 19,75 % 100 877 367 -1,1 % 2014 19,75 % År År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad 2009 1% 0,22 % 2010 1,1 % 0,32 % 2011 1,1 % 0,32 % 2012 1,1 % 0,32 % 2013 1,1 % 0,32 % 2014 1,1 % 0,32 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig Budget- Budget efter budget ändring ändringar Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar Utfall Avvikelse 23 389 375 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -1 017 188 Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt 22 100 000 0 22 100 000 22 372 187 272 187 180 17.3 Investeringsdelens utfall 2014 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2014: 7 500 € Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall Utgifter Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -7 500 -7 500 -7 500 -10 463,60 2 963,60 -10 463,60 -7 500 -7 500 -7 500 -10 463,60 2 963,60 -10 463,60 Inkomster Nettoutgift Analys: Under året har vi varit tvungna at byta ut flera maskiner med Win XP till Win 7 än vi beräknat. 2. IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2014: 45 000 € Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 Utgifter -45 000 -45 000 -45 000 -41 615,35 -3 384,65 -41 615,35 Inkomster Nettoutgift -45 000 -45 000 -45 000 -41 615,35 -3 384,65 -41 615,35 Analys: Vi har förnyat servermaskiner, gjort uppgraderingar av nätverksutrustning och utökat användningen av batteriuppbackade UPS system i nätverket. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen Investering 2014: 7 500 € Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall Utgifter Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -7 500 -7 500 -7 500 0,00 -7 500,00 0,00 -7 500 -7 500 -7 500 0,00 -7 500,00 0,00 Inkomster Nettoutgift Analys: Små anskaffningar har gjorts med driftsmedel under året. Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och programlicenser Bildningsavdelningens mål är att på några års perspektiv vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Nästa år satsas pengar på arbetsdatorer för lärarna. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med 181 början från hösten 2016. En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande studenterna. Skolorna och lärarna 65 000 € Gymnasiets elever 15 000 € Bildningens övriga enheter 25 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -90 000 -92 983,14 Kostnadsberäkning Utgifter -90 000 -90 000 Använt av kostnads- Inkomster Avvikelse beräkning 31.12.2014 2 983,14 -92 983,14 0,00 Nettoutgift -90 000 0,00 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år -90 000 0 -90 000 -92 983,14 Ursrunglig Budget- Budget efter budget 2014 ändringar förändring Utfall -15 000 -12 016,64 2 983,14 -92 983,14 Gymnasiets elever Utgifter -15 000 -15 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -15 000 0,00 -15 000 0 -15 000 -12 016,64 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -12 016,64 -2 983,36 0,00 0,00 -2 983,36 -12 016,64 Analys: Bildningsavdelningen anskaffade lärardatorer 75 st under år 2014. Det trådlösa nätverket förbättrades i samtliga skolor och skolnätverkets servrar uppdaterades. Utöver utrustning till skolorna skaffades även ett antal nya datorer till personal som sköter administrativa uppgifter inom bildningsavdelningen. Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever i gymnasiet, utrustning för själva elektroniska studentskrivningarna skaffades ej under 2014. Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2014: 25 000 € 2. ADB-utrustning och program, mjukvara Förberedande åtgärder och anskaffningar inför ibruktagning av eArkiv-tjänster. Programuppdateringar och – anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården. Investering 2014: 120 000 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -145 000 -81 703,75 -145 000 -145 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift Avvikelse beräkning 31.12.2014 -63 296,25 -81 703,75 0,00 -145 000 0,00 -145 000 0 -145 000 -81 703,75 -63 296,25 -81 703,75 Analys (1 och 2): Datorer och annan utrustning köptes för nästan 5 000 euro mer än budgeterat, men anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca 170 000 euro. Bland utrustningen som anskaffades kan nämnas datorer till Hannahemmet, som under året tog i bruk elektronisk vårddokumentation. I övrigt handlade anskaffningarna i huvudsak om förnyande av befintliga datorer, skärmar och skrivare. Abilita patientadministrationsprogrammet uppdaterades med Vårdjournal för Hannahemmet och ibruktagningen kostade knappt 10 000 euro. Kostnaden för eArkivprojektet uppgick till ca 42 000 euro, vilket motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Orsaken till underskridningen är att ibruktagningen av eArkiv har förskjutits från hösten år 2014 till våren år 2015. Den resterande inbesparingen beror på att vissa 182 ibruktagningsprojekt har lagts på is i väntan på att eArkivfunktionerna i patientadministrationsprogrammet tas i bruk. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och rullstolar. Investering 2014: 20 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -20 000 -16 053,42 Kostnadsberäkning Utgifter -20 000 -20 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift Avvikelse beräkning 31.12.2014 -3 946,58 -16 053,42 0,00 -20 000 0,00 -20 000 0 -20 000 -16 053,42 -3 946,58 -16 053,42 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med knappt 4 000 euro. Patientsängar köptes till Hannahemmet, Almahemmet och Silverbacken. Till Hannahemmet köptes också nattduksbord och en geriatrisk stol och till Silverbacken sängbord och antidecubitusmadrasser. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. INR-mätare, autoklav, audiometer m.m. utrustning till rådgivningarna, röntgenapparatur, patientsäng och behandlingsbrits. Investering 2014: 169 800 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -169 800 -68 303,14 -169 800 -169 800 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift Avvikelse beräkning 31.12.2014 -68 303,14 -101 496,86 0,00 -169 800 0,00 -169 800 0 -169 800 -68 303,14 -101 496,86 -68 303,14 Analys: Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med hälften eller ca 85 000 euro. Underskridningen beror på att den planerade röntgeninvesteringen påbörjades under hösten 2014, men slutförs först år 2015. Av röntgenanslaget som uppgick till 120 000 euro användes bara knappt 18 000 euro. Under året gjordes också några oplanerade anskaffningar p.g.a. att apparatur gick sönder. Bl.a. skaffades två autoklaver (istället för bara en) och en laboratorieanalysator. Planenligt köptes INR-apparater till öppna vården och audiometer m.m. utrustning till rådgivningarna. Tandvårdens investeringsanslag på 8 000 euro användes inte. Till bäddavdelningarna köptes år 2014 inga patientsängar, utan anslaget användes till en antidecubitusmadrass, en lyftanordning och en tömklosett. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen. Investering 2014: 9 000 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -9 000 -8 808,00 -9 000 -9 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift Avvikelse beräkning 31.12.2014 -192,00 -8 808,00 0,00 -9 000 0,00 -9 000 0 -9 000 -8 808,00 -192,00 -8 808,00 Analys: Sammanlagt 6 st luftvärmepumpar köptes till Hannahemmet, Almahemmet, Silverbacken och hälsostationen i Dalsbruk (läkarmottagningen, fysioterapin, bäddavdelningen). 183 Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik, förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Investering 2014: 12 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -12 000 -9 544,20 Kostnadsberäkning Utgifter -12 000 -12 000 Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -2 455,80 Inkomster Nettoutgift -9 544,20 0,00 -12 000 0,00 -12 000 0 -12 000 -9 544,20 -2 455,80 -9 544,20 Analys: Budgetmedlen har i stort sett använts enligt kostnadsberäkning. Under år 2013 förnyades datorutrustningen i betydande gard, vilket avspeglar sig på anskaffningsnivån 2014. Försäljning av tomter, fastigheter och aktielägenheter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utgifter Avvikelse beräkning 31.12.2014 0 Inkomster Nettoutgift Använt av kostnadsUtfall 0 0,00 0 0 0 0,00 0,00 269 076,97 -269 076,97 269 076,97 269 076,97 -269 076,97 269 076,97 Analys: Total försäljning av anläggningstillgångar 538 615,18 euro. Värde i balansräkningen 269 076,97 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen 274 538,21 euro, försäljningsförlust i resultaträkningen 5 000 euro. Varav: Tomtförsäljningar sammanlagt 379 115,18 euro. Värde i balansräkningen 239 292,88 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen 144 822,30 euro, försäljningsförlust i resultaträkningen 5 000 euro. Försäljning av Brännboda skola (mark och byggnad) 130 000 euro. Byggnadens värde i balansräkningen 17 948,53 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen 112 051,47 euro. Försäljning av bostadsaktie i Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy 29 500 euro. Värde i balansräkningen 11 835,56 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen 17 664,44 euro. Fastigheter 1. Barnbyn byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola Byggande av det nya daghemmet i Kimito inleds under 2014 enligt den planering som gjorts under 2013 och 2014. Daghemmet byggs ihop med Amosparkens skola och projektet omfattar således även renoverings- och omändringsarbeten i skolan och åtgärder på sportplanen invid skolan. Totalinvestering 5 350 000 €. Budget 2014: 1 630 000 € Budget 2015: 2 540 000 € Budget 2016: 1 180 000 € 184 Utgifter Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar Budget efter förändring Utfall -4 345 000,00 -45 435,46 -1 630 000 270 000 -1 360 000 -1 039 484,08 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift Avvikelse beräkning 31.12.2014 -320 515,92 -1 084 919,54 0,00 -4 345 000,00 -45 435,46 -1 630 000 270 000 -1 360 000 -1 039 484,08 -320 515,92 -1 084 919,54 Analys: Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober. Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av juni 2016. Totalinvestering 5,75 miljoner euro. 2. Kimito brandstation Brandstationen i Kimito finns på arrendetomt och arrendetiden går ut vid utgången av mars 2015. Räddningsverket har dessutom låtit uppgöra konditionsgranskningar på samtliga brandstationer i Egentliga Finland och enligt konditionsgranskningen är det bästa alternativet för brandstationen i Kimito att bygga en ny station i stället för att renovera den gamla. Totalinvestering 875 000 €. Det finns bidrag upp till 40 %, maximalt 350 000 €, att söka från Brandskyddsfonden, Budget 2014: Budget 2015: Tilläggsanslag 2015: Utgifter Brutto Bidrag Netto 525 000 € 350 000 € 300 000 € 150 000 € 100 000 € 375 000 € 250 000 € Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget och förändring tidigare år 2014 -530 000,00 -16 428,10 Inkomster 150 000,00 Nettoutgift -380 000,00 -16 428,10 Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall -525 000 -525 000 -564 166,93 39 166,93 150 000 150 000 161 182,49 -11 182,49 161 182,49 -375 000 -402 984,44 27 984,44 -419 412,54 -375 000 Budgetändringar 0 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -580 595,03 Analys: Kommunen beviljades maximalt bidrag, 250 000 €, från Brandskyddsfonden för byggande av en ny brandstation till Kimito. Byggnadsarbetena inleddes i augusti och planeras vara klara inom april månad 2015. En liten överskridning av budgeten under 2014. 3. Hannahemmets sprinkling och renovering Arbetet med att förse Hannahemmet med sprinkler och renoveringen av fastigheten fortsätter över årsskiftet in på år 2014. Totalinvestering 700 000 €. Budget 2014: 350 000 € Kostnadsberäkning Användning under Utgifter Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnads- och förändring tidigare år 2014 Budgetändringar förändring Utfall -1 230 000,00 -272 585,22 -350 000 -270 000 -620 000 -612 665,53 Inkomster Nettoutgift -1 230 000,00 -272 585,22 -350 000 -270 000 -620 000 -612 665,53 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -7 334,47 -885 250,75 0,00 0,00 -7 334,47 -885 250,75 Analys: Arbetet med renoveringen och sprinklingen av Hannahemmet påbörjades under 2013 och färdigställdes 2014. Arbetena färdigställdes inom budgeten. 185 4. Reservkraft till fastigheterna Reservkraften till de för kommunen mest centrala fastigheterna byggs ut enligt de planer som gjorts upp under år 2013. Budget 2014: 100 000 € Kostnadsberäkning Användning under Utgifter Ursrunglig budget och förändring tidigare år 2014 -110 000,00 -2 108,00 -100 000 Budget efter Budgetändringar Använt av kostnads- förändring Utfall -100 000 -85 416,62 Inkomster Nettoutgift -110 000,00 -2 108,00 -100 000 0 -100 000 -85 416,62 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -87 524,62 -14 583,38 0,00 0,00 -14 583,38 -87 524,62 Analys: Ett fast aggregat skaffades till Hannahemmet och ytterligare skaffades ett mobilt aggregat på vagn samt ett traktordrivet aggregat. I Kimito kommunkansli och i Silverbacken har gjorts förberedelser för att möjliggöra inkoppling av aggregat till byggnaden vid behov. Allt är utfört inom budgeten. 5. Traktor med frontlastare Kommunens servicemän är i sitt dagliga arbete i behov av en traktor, dels för att transportera saker med, dels för att t.ex. sköta snöplogning med. Kommunens gamla traktor börjar bli i behov av större reparationer. En ny traktor med frontlastare införskaffas. Budget 2014: 50 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -50 000 -50 000,00 Använt av kostnads- förändring Utfall -50 000 -53 709,68 Inkomster Nettoutgift -50 000,00 -50 000 0 -50 000 -53 709,68 Avvikelse beräkning 31.12.2014 3 709,68 -53 709,68 0,00 0,00 3 709,68 -53 709,68 Analys: En ny traktor skaffades under året. På samma gång köptes en släpvagn och ett schaktblad och p.g.a. det en liten överskridning av budgeten. 6. Kimito kommunkansli Värme- och vattenrören i kulverten mellan de båda huskropparna har kommit till sin livslängds ände och bör förnyas. Budget 2014: 80 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter -80 000,00 tidigare år Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -80 000 Använt av kostnads- förändring Utfall -80 000 -65 551,87 Inkomster Nettoutgift -80 000,00 -80 000 0 -80 000 -65 551,87 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -14 448,13 -65 551,87 0,00 0,00 -14 448,13 -65 551,87 Analys: Värmerören och -elementen i mittbyggnaden och tekniska flygeln byttes ut inom budgeten. 7. Kimito hälsostation, planering av en utvidgning och renovering För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen. En teknisk planering över renoveringen och utvidgningen görs under 2014. Budget 2014: 60 000 € 186 Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år -60 000,00 Ursrunglig budget Budget efter Använt av kostnads- 2014 Budgetändringar förändring Utfall 0 -60 000 -60 000 -63 760,15 Inkomster Nettoutgift -60 000,00 0 -60 000 -60 000 -63 760,15 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -63 760,15 3 760,15 0,00 0,00 3 760,15 -63 760,15 Analys: Under året gjordes en genomgång av verksamheternas behov och skisser över hur en tillbyggnad av Kimito hälsostation kunde se ut. De uppgjorda planerna är dock för ambitiösa och fullmäktige beslutade i november att en styrgrupp skall tillsättas för att implementera omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan, som bl.a. tar ställning till när och i vilken ordning omsorgens fastigheter skall renoveras. Planeringsarbetet fortsätter alltså under år 2015. 8. Vatten och avlopp till Rosala "lilla" skolan Rosala "lilla" skola har i dagens läge inget vatten in eller något avlopp. Saken åtgärdas enligt de planer som gjorts upp under 2013. Budget 2014: 30 000 € Kostnadsberäkning Användning under Utgifter Ursrunglig budget och förändring tidigare år 2014 -40 000,00 -1 662,58 -30 000 Budget efter Budgetändringar Använt av kostnads- förändring Utfall -30 000 -34 427,18 Inkomster Nettoutgift -40 000,00 -1 662,58 -30 000 0 -30 000 -34 427,18 Avvikelse beräkning 31.12.2014 4 427,18 -36 089,76 0,00 0,00 4 427,18 -36 089,76 Analys: Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten under 2014 p.g.a. små tilläggsarbeten. Totalt sett är investeringen inom budgeten. 9. Avlägsnande av gamla oljetankar Då kommunen anslöt sina fastigheter i Dalsbruk till fjärrvärmenätet, blev en del oljetankar oanvända. Tankarna är delvis fyllda med olja och för att förhindra att tankarna börjar läcka, bör de tömmas och avlägsnas. Budget 2014: 20 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter -20 000,00 tidigare år Budget efter Ursrunglig budget 2014 Budgetändringar -20 000 Använt av kostnads- förändring Utfall -20 000 0,00 Inkomster Nettoutgift -20 000,00 -20 000 0 -20 000 0,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -20 000,00 0,00 0,00 0,00 -20 000,00 0,00 Analys: Ett tiotal gamla oljetankar tömdes på olja och rengjordes. Ingen oljetank avlägsnades dock. Rengöringen och tömningen är bokförd som driftskostnad för respektive fastighet. 10. Plan för att åtgärda skador på byggnader Arbetet med att uppgöra konditionsgranskningar i en del av kommunens fastigheter, som inleddes 2010, fortsätter även under 2014. Konditionsgranskningsrapporterna fungerar som ett redskap för att planera de kommande saneringarna. Budget 2014: 20 000 € Budget 2015: 20 000 € 187 Budget 2016: 20 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -20 000 -40 000,00 Använt av kostnads- förändring Utfall -20 000 -16 310,00 Inkomster Nettoutgift -40 000,00 -20 000 0 -20 000 -16 310,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -16 310,00 -3 690,00 0,00 0,00 -3 690,00 -16 310,00 Analys: Under året gjordes konditionsgranskning och inneluftsundersökning för två av kommunens fastigheter. 11. Hannahemmet, anslutning till områdesvärme samt värmeväxlare Det finns planer på att bygga en områdesvärmecentral invid Hannahemmet i Genböle. Ett anslag för att ansluta Hannahemmet till nätverket bör reserveras. Budget 2014: 70 000 € Kostnadsberäkning Användning under Ursrunglig budget tidigare år 2014 och förändring Utgifter -70 000,00 Använt av kostnads- Budget efter Budgetändringar -70 000 förändring Utfall -70 000 -72 687,86 Inkomster Nettoutgift -70 000,00 -70 000 0 -70 000 -72 687,86 Avvikelse beräkning 31.12.2014 2 687,86 -72 687,86 0,00 0,00 2 687,86 -72 687,86 Analys: Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten p.g.a. oförutsedda tilläggsarbeten. 12. Stallscafé och Bio Pony, fasad- och takreparationer Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk är i behov av fasad- och takreparationer. På Kimitoön kommer under 2014 att ordnas en utbildning inom husbyggnadsbranschen, anordnad av NTM-Centralen. Kommunen ställer ovannämnda byggnader till förfogande som övningsobjekt för deltagarna i utbildningen. För materialanskaffningarna till projektet bör reserveras medel. Budget 2014: 100 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -100 000 -100 000,00 Använt av kostnads- förändring Utfall -100 000 -9 388,90 Inkomster Nettoutgift -100 000,00 -100 000 0 -100 000 -9 388,90 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -90 611,10 -9 388,90 0,00 0,00 -90 611,10 -9 388,90 Analys: Tanken var ursprungligen att under år 2014 få arbetet gjort inom ramen för en byggutbildning, men så blev inte fallet. Under sensommaren 2014 gjordes sedan en upphandling gällande renoveringen av Stallscafé, men upphandlingen avbröts. Arbetet upphandlas under 2015 för båda byggnadernas del. 13. Kimito skolcentrum De gamla, tunga mattorna i vindfången byts ut till modernare som är lättare att handskas med. Budget 2014: 12 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter -12 000,00 tidigare år Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -12 000 Använt av kostnads- förändring Utfall -12 000 -5 086,03 Inkomster Nettoutgift -12 000,00 -12 000 0 -12 000 -5 086,03 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -6 913,97 -5 086,03 0,00 0,00 -6 913,97 -5 086,03 188 Analys: Mattorna byttes ut inom budgeten. 14. Kabeldragningar i fastigheterna, IT Under kalenderåret uppstår regelbundet behov av nya datakabeldragningar i fastigheterna. Ett investeringsanslag reserveras för dessa dragningar. Budget 2014: 10 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år -10 000,00 Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -10 000 förändring Använt av kostnadsUtfall -10 000 Inkomster Nettoutgift -10 000,00 -10 000 0 -10 000 0,00 Avvikelse beräkn. 31.12.2014 -10 000,00 0,00 0,00 0,00 -10 000,00 0,00 Analys: Kabeldragningarna bokförda som driftskostnad för respektive fastighet. 15. Golvvårdsmaskin till städfunktionen För att kunna effektivera städningen och även underlätta städarnas arbete, bör det finnas olika maskiner för golvvård på våra enheter. Budget 2014: 10 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år -10 000,00 Ursrunglig budget 2014 Budget efter Budgetändringar -10 000 Använt av kostnads- förändring Utfall -10 000 -6 404,68 Inkomster Nettoutgift -10 000,00 -10 000 0 -10 000 -6 404,68 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -3 595,32 -6 404,68 0,00 0,00 -3 595,32 -6 404,68 Analys: Anskaffningen gjordes inom budgeten. 16. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2014: 150 000 € Budget 2015: 150 000 € Budget 2016: 150 000 € Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter -69 600,00 tidigare år Ursrunglig budget Budget efter 2014 Budgetändringar förändring -150 000 80 400 -69 600 Använt av kostnadsUtfall Inkomster Nettoutgift -69 600,00 -150 000 80 400 -69 600 0,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -69 600,00 0,00 0,00 0,00 -69 600,00 0,00 Analys: Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller. 189 Kimito HVC, värmeväxlare Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Ursrunglig budget tidigare år 2014 Budget efter Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -9 900 -9 900 -9 900,00 -9 900,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 0,00 Inkomster Nettoutgift -9 900,00 0 -9 900 -9 900 -9 900,00 -9 900,00 0,00 0,00 0,00 -9 900,00 Analys: På Kimito hälsostation var man under året tvungen att byta en värmeväxlare. Bäddavdelningen i Dalsbruk, personalens kafferum samt en toalett i ett patientrum Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Budget efter Ursrunglig budget 2014 tidigare år -9 700,00 Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -9 700 -9 700 -9 648,80 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -51,20 Inkomster Nettoutgift 0 -9 700,00 -9 700 -9 700 -9 648,80 -9 648,80 0,00 0,00 -51,20 -9 648,80 Analys: Ytorna i ett av personalens pausutrymme förnyades. Även en toalett i ett patientrum på bäddavdelningen fick ny golvmatta och nya kakel på väggarna. Veterinärfastigheten, förnyande av kulvert och cirkulationspump Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Ursrunglig budget 2014 tidigare år -10 800,00 Budget efter Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -10 800 -10 800 -10 740,97 Inkomster Nettoutgift -10 800,00 0 -10 800 -10 800 -10 740,97 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -59,03 -10 740,97 0,00 0,00 -59,03 -10 740,97 Analys: En kulvert mellan pannrummet och bostadsbyggnaden förnyades, likaså en cirkulationspump. Sofia daghem, planering av mindre åtgärder Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Ursrunglig budget tidigare år 2013 -15 000,00 Budget efter Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -15 000 -15 000 -1 339,25 Inkomster Nettoutgift 0 -15 000,00 -15 000 -15 000 -1 339,25 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -13 660,75 -1 339,25 0,00 0,00 -13 660,75 -1 339,25 Analys: Endast en del av planeringen utfördes 2014. Arbetet fortsätter under 2015. Planering av förbättringsåtgärder gällande motionshallens tak Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter tidigare år Ursrunglig budget 2013 -10 000,00 Budget efter Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -10 000 -10 000 -780,00 Inkomster Nettoutgift -10 000,00 0 -10 000 -10 000 -780,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -780,00 -9 220,00 0,00 0,00 -9 220,00 -780,00 Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord. 190 Kimito skolcentrums källare, planering av de sociala utrymmena Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Ursrunglig budget tidigare år Budget efter 2014 Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -15 000 -15 000 -2 245,00 -15 000,00 Inkomster Nettoutgift -15 000,00 0 -15 000 -15 000 -2 245,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -12 755,00 -2 245,00 0,00 0,00 -12 755,00 -2 245,00 Analys: Planeringen av åtgärderna är delvis gjorda. Planeringsarbetet färdigställs i början av år 2015. Planering av åtgärder gällande Dalsbruks brandstations golvlutningar Kostnadsberäkning Användning under och förändring Utgifter Budget efter Ursrunglig budget tidigare år 2014 Använt av kostnads- Budgetändringar förändring Utfall -10 000 -10 000 -971,41 -10 000,00 Inkomster Nettoutgift -10 000,00 0 -10 000 -10 000 -971,41 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -9 028,59 -971,41 0,00 0,00 -9 028,59 -971,41 Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord. Almahemmets torrläggning Innan de övriga renoveringarna inleds i Almahemmet, görs arbeten på gårdsplanen. Dränering och regnvattenavledning förbättras för att förhindra att fuktproblem förvärras i fastigheten. Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall 0 -23 800,00 Kostnadsberäkning Utgifter -450 000,00 -460 832,90 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -450 000,00 -460 832,90 0 0 0 -23 800,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 23 800,00 -484 632,90 0,00 0,00 23 800,00 -484 632,90 Analys: Arbetet utfördes till största delen under sommaren 2013. En del av arbetet gjordes under våren 2014. En liten överskridning av kostnadsberäkningen som beror på betydligt större mängd sprängning än vad man hade räknat med. Fastighetsenheten sammanlagt Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -7 307 000 -799 052,26 -3 157 000 -60 000 -3 217 000 -2 688 484,94 -528 515,06 150 000 0,00 150 000 0 150 000 161 182,49 -11 182,49 161 182,49 -7 157 000 -799 052,26 -3 007 000 -60 000 -3 067 000 -2 527 302,45 -539 697,55 -3 326 354,71 Inkomster Nettoutgift Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -3 487 537,20 Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av vägbelysningslinjer att undersökas. Budget 2014 200 000 € Ekonomiplan 2015 150 000 € 191 Ekonomiplan 2016 150 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -200 000 -228 537,68 Kostnadsberäkning Utgifter -200 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift 0 0,00 -200 000 0 -200 000 -228 537,68 Avvikelse beräkning 31.12.2014 28 537,68 -228 537,68 0,00 0,00 28 537,68 -228 537,68 Analys: Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under 2014 och dessutom färdigställdes några av projekten som var budgeterade till 2013 först 2014. Trots överskridningen blev flera avsnitt förmånligt förverkligade. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget 2014 40 000 € Ekonomiplan 2015 40 000 € Ekonomiplan 2016 50 000 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -40 000 -21 069,15 -40 000 -40 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -40 000 -40 000 0 -40 000 -21 069,15 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -18 930,85 -21 069,15 0,00 0,00 -18 930,85 -21 069,15 Analys: Asfalteringslappningar gjordes i samband med asfalteringsarbetena som klassades som driftsåtgärder. Detta resulterade i en underskridning av budget. 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar. Budget 2014 100 000 € Ekonomiplan 2015 100 000 € Ekonomiplan 2016 100 000 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -100 000 -108 055,00 -100 000 -100 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -100 000 -100 000 0 -100 000 -108 055,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 8 055,00 -108 055,00 0,00 0,00 8 055,00 -108 055,00 Analys: Under året gjordes några markaffärer och den sammanlagda anskaffningen överskred lite det budgeterade beloppet. År 2013 förverkligas endast ytterst små markaffärer, det gav ett uppdämt behov till år 2014. 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt gamla markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Förrättning på kommunens initiativ får ej påbörjas förrän det fattats beslut om det i tekniska nämnden. Budget 2014 100 000 € Ekonomiplan 2015 100 000 € 192 Ekonomiplan 2016 100 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -100 000 -150 000 -250 000 -308 632,81 Kostnadsberäkning Utgifter -250 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -250 000 -100 000 -150 000 -250 000 -308 632,81 Avvikelse beräkning 31.12.2014 58 632,81 -308 632,81 0,00 0,00 58 632,81 -308 632,81 Analys: Under året har flera mindre vägavsnitt åtgärdats och planerats. Skolvägens ombyggnad förverkligades också och den investeringen krävde en budgetändring längsmed året. Kostnaderna överskred budget med 58 632,81 euro. 5. Tyskaholms bron Förverkligandet av en ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer. Förnyandet av bron förutsätter även att kommunen får vägbottnet och på den befintliga bron i sin ägo. Budget 2014 10 000 € Ekonomiplan 2015 450 000 € Ekonomiplan 2016 520 000 € Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -7 812,85 -10 000 -60 000 -70 000 -84 637,23 -110 000 Inkomster Nettoutgift Använt av kostnads- 9 600 -100 400 -7 812,85 -10 000 -60 000 -70 000 -84 637,23 Avvikelse beräkning 31.12.2014 14 637,23 -92 450,08 0,00 0,00 14 637,23 -92 450,08 Analys: Planerings arbetet har visat sig vara mera omfattande än vad som ursprungligen kalkylerades, planerings anslaget överskreds med 14 637,23 euro. 6. Allmänt bryggunderhåll För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. Budget 2014 30 000 € Ekonomiplan 2015 30 000 € Ekonomiplan 2016 30 000 € Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -30 000 -26 010,00 Kostnadsberäkning Utgifter -30 000 -30 000 Använt av kostnads- Inkomster Nettoutgift -30 000 -30 000 0 -30 000 -26 010,00 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -3 990,00 -26 010,00 0,00 0,00 -3 990,00 -26 010,00 Analys: En brygga förnyades i sin helhet, anslaget räckte till för arbetet. 7. Planering av piren i Dalsbruk och underfart av väg 183 i Kimito För investeringen utreds möjlighet till bidrag via ÄRM-status. Budget 2014 25 000 € Byggandet av detaljplanevägar i Kimito centrum för att förbättra centrums tillgänglighet, underlätta kommande planering och för att förbättra trafiksäkerheten. Trafiklösningarna görs vid Arkadiavägens, Wuoriovägens och Pajbölevägen anslutningarna till statens landsväg 183 (Dragsfjärdsvägen). Utöver detta 193 byggs korsningen Mästarvägen – Arkadiavägen -Engelsbyvägen om. För projektet har så kallade strukturomvandlingspengar sökts. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utgifter -295 000 Inkomster -86 859,70 -25 000 48 000 Nettoutgift -247 000 -86 859,70 -25 000 0 Använt av kostnadsUtfall Avvikelse beräkning 31.12.2014 -25 000 -25 000,00 0 0,00 0,00 -25 000,00 -86 859,70 -25 000 0,00 -86 859,70 Analys: Bidrag hittades inte för projekten under 2014. Planeringskostnader från tidigare år kostnadsfördes som en engångsavskrivning 2014. Engelsby diket Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring -35 000 Inkomster Nettoutgift -35 900,39 0 7 122,40 -35 000 -28 777,99 Använt av kostnadsUtfall 0 0 0 Avvikelse beräkning 31.12.2014 -35 900,39 0,00 1 780,60 -1 780,60 8 903,00 1 780,60 -1 780,60 -26 997,39 Analys: Projektet har pågått många år och har under 2013 kompletterats med en rörläggning pga av dikes ras. Projektet färdigställdes 2014. Samhällsteknik sammanlagt Kostnadsberäkning Utgifter Inkomster Nettoutgift Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -860 000 -130 573 -505 000 -210 000 -715 000 -776 941,87 61 941,87 57 600 7 122 0 0 0 1 780,60 -1 780,60 -907 514,81 8 903,00 -802 400 -123 450,54 -505 000 -210 000 -715 000 -775 161,27 60 161,27 -898 611,81 Analys: Investeringsbudgeten överskreds med 60 161,27 € pga höga planeringskostnader för Tyskaholmens bro samt förverkligandet av vägbelysning och detaljplanevägar i större utsträckning än planerat. 194 KOMMUNENS DELUTFALL Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall Kostnadsberäkning Utgifter Inkomster Nettoutgift Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -8 687 800 -929 625 -4 182 800 -270 000 -4 452 800 -3 806 918,05 -645 881,95 207 600 7 122 150 000 0 150 000 432 040,06 -282 040,06 -4 736 543,25 439 162,46 -8 480 200 -922 502,80 -4 032 800 -270 000 -4 302 800 -3 374 877,99 -927 922,01 -4 297 380,79 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Utgifter Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Utfall -3 440 000 -3 440 000 -2 970 140,03 -469 859,97 1 065 000 1 065 000 1 063 190,77 1 809,23 1 063 190,77 0 -2 375 000 -1 906 949,26 -468 050,74 -2 737 163,82 -4 970 000 Inkomster 1 625 000 Nettoutgift -3 345 000 -830 214,56 -830 214,56 -2 375 000 Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014 -3 800 354,59 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Användning Ursrunglig Budget- Budget efter och förändring under tidigare år budget 2014 ändringar förändring Kostnadsberäkning Utgifter Inkomster Nettoutgift -13 657 800 -1 759 840 -7 622 800 -270 000 -7 892 800 1 832 600 7 122 1 215 000 0 1 215 000 -11 825 200 -1 752 717,36 -6 407 800 -270 000 -6 677 800 Använt av kostnadsUtfall Avvikelse beräkning 31.12.2014 -6 777 058,08 -1 115 741,92 1 495 230,83 -8 536 897,84 -280 230,83 1 502 353,23 -5 281 827,25 -1 395 972,75 -7 034 544,61 17.4 Finansieringsdelens utfall 2014 195 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2014 Budget- 2014 2014 Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse 1 556 077 210 000 1 766 077 3 431 874,82 1 665 797,82 -270 000 -269 538,21 461,79 -7 892 800 -6 777 058,08 1 115 741,92 1 215 000 1 215 000 1 226 153,86 11 153,86 270 000 270 000 538 615,18 268 615,18 -4 911 723 -1 849 952,43 3 061 770,57 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -270 000 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akti Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -7 622 800 -4 851 723 -270 000 -60 000 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket Minskning av utlåningen till affärsverket 0 -973 115,39 -973 115,39 160 970 160 970 184 773,68 23 803,68 0 973 115,39 973 115,39 6 131 000 6 131 000 0,00 -6 131 000,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Minskning av långfristiga lån av kommunen Minskning av långfristiga lån av övriga -160 970 -160 970 -184 773,68 -23 803,68 -1 996 296 -1 996 296 -1 996 296,48 -0,48 0 1 273 712,96 1 273 712,96 -722 583,52 -4 857 287,52 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel 4 134 704 0 4 134 704 -717 019 -60 000 -777 019 -2 572 535,95 -1 795 516,95 196 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt ANSLAG BINDNING BERÄKNADE INKOMSTER Ursprunglig Ändringar Budget efter budget 2014 i budgeten ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig Ändringar i budget 2014 budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse -31 508 DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N 2 135 299 2 135 299 1 996 060 -139 239 467 525 467 525 436 017 Utvecklingsavdelningen N 1 073 774 1 073 774 1 092 380 18 606 263 101 263 101 322 734 59 633 Bildningsavdelningen N 14 344 826 14 344 826 14 099 738 -245 088 801 870 801 870 1 058 104 256 234 27 900 575 28 526 779 626 204 2 960 342 2 960 342 3 389 461 429 119 10 489 891 9 699 710 -790 181 10 577 604 10 577 604 9 858 949 -718 655 270 000 270 000 274 538 4 538 5 000 5 000 Omsorgsavdelningen N 27 550 575 Avd. för miljö och teknik N 10 489 891 Varav försäljningsvinster B Varav försäljningsförluster B 350 000 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 20 380 000 20 940 000 21 667 135 727 135 Statsandelar B 22 100 000 22 100 000 22 372 187 272 187 Ränteinkomster B 35 000 35 000 39 633 4 633 Övriga finansiella inkomste B 59 033 59 033 57 463 -1 570 1 215 000 1 215 000 1 495 231 280 231 0 269 077 269 077 150 000 161 182 11 182 0 1 781 1 781 1 065 000 1 065 000 1 063 191 -1 809 160 970 160 970 184 774 23 804 0 0 973 115 6 131 000 6 131 000 Ränteutgifter B 475 000 475 000 321 315 -153 685 Övriga finansiella utgifter B 19 033 19 033 33 825 14 792 Förvaltningsavdelningen B 52 500 52 500 52 079 -421 Utvecklingsavdelningen B 7 500 7 500 0 -7 500 560 000 INVESTERINGSDEL Bildningsavdelningen B 105 000 105 000 105 000 0 Omsorgsavdelningen B 343 800 343 800 174 868 -168 932 270 000 7 384 000 6 445 111 -938 889 9 544 Avdelningen för miljö och tek B 7 114 000 B 12 000 Varav fastigheter B 3 157 000 60 000 12 000 3 217 000 2 688 485 -2 456 -528 515 Varav samhällsteknik B 505 000 210 000 715 000 776 942 61 942 Varav vattenaffärsverket B 3 440 000 3 440 000 2 970 140 -469 860 0 973 115 973 115 Varav MoT förvaltning 150 000 FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket Minskning av utlåningen till affärsverket Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga 160 970 160 970 184 774 23 804 1 996 296 1 996 296 1 996 296 0 0 0 65 701 050 -787 414 Minskning av långfristiga lån av komm Minskning av långfristiga lån av övrig Inverkan på likviditeten TOTALT 65 868 464 N = bindande nettoanslag / nettoinkomst 620 000 66 488 464 0 B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 65 151 445 560 000 973 115 -6 131 000 0 1 273 713 1 273 713 65 981 445 63 128 514 -2 582 931 18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING 2014 2013 Försäljningsintäkter 2 873 818,89 2 788 936,54 Avgiftsintäkter 2 672 906,25 2 842 419,75 Understöd och bidrag 1 082 288,81 936 825,17 996 023,49 7 625 037,44 949 315,64 7 517 497,10 86 360,42 45 150,96 -18 418 783,58 -18 080 247,06 -4 666 241,10 -4 616 844,46 Verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader -975 359,80 -977 380,98 -5 641 600,90 -5 594 225,44 Personalkostnader -24 060 384,48 -23 674 472,50 Köp av tjänster Övriga lönebikostnader Lönebikostnader -18 164 081,20 -17 505 250,39 Material, förnödenheter och varor -3 275 024,23 -3 406 388,77 Understöd -1 758 187,39 -1 707 489,36 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader -819 107,54 -48 076 784,84 -961 367,38 -47 254 968,40 Verksamhetsbidrag -40 365 386,98 -39 692 320,34 Skatteinkomster 21 667 135,17 22 590 423,43 Statsandelar 22 372 187,00 21 908 134,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 26 059,01 1 425,82 Övriga finansiella intäkter 40 929,59 36 861,19 -307 741,20 -331 498,93 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -17 291,77 -15 426,41 Finansiella intäkter och kostnader -258 044,37 -308 638,33 3 415 890,82 4 497 598,76 -2 557 314,30 -2 383 570,56 -2 557 314,30 -2 383 570,56 Räkenskapsperiodens resultat 858 576,52 2 114 028,20 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens 165 454,05 166 828,37 1 024 030,57 2 280 856,57 Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens överskott (underskott) FINANSIERINGSANALYS 2014 2013 3 415 890,82 4 497 598,76 -269 538,21 -72 029,88 -6 761 074,08 -3 412 028,02 1 226 153,86 414 059,44 538 615,18 700 480,00 -1 849 952,43 2 128 080,30 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån 4 500 000,00 -1 996 296,48 -3 000 923,16 3 973,83 8 868,48 -569,17 -4 795,65 Förändring av fordringar 380 591,67 -274 587,37 Förändring av räntefria skulder 889 716,63 -141 888,40 -722 583,52 1 086 673,90 -2 572 535,95 3 214 754,20 Likvida medel 31.12 4 274 050,70 6 846 586,65 Likvida medel 1.1 6 846 586,65 3 631 832,45 -2 572 535,95 3 214 754,20 Förändringar i eget kapital Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel 199 BALANSRÄKNING AKTIVA 2014 2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar 78 994,36 74 906,30 149 417,22 158 272,26 228 411,58 233 178,56 5 170 430,02 5 244 167,90 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader 19 794 187,90 19 878 537,74 Fasta konstruktioner och anordningar 13 044 843,02 13 091 378,87 915 298,62 803 342,14 11 773,15 11 773,15 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar 4 346 865,74 1 529 067,16 43 283 398,45 40 558 266,96 7 694 234,08 7 706 069,64 891,40 891,40 Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA 26 777,00 26 777,00 7 721 902,48 7 733 738,04 51 233 712,51 48 525 183,56 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täc FÖRVALTADE MEDEL 1 998,05 5 106,17 181 271,32 182 183,25 183 269,37 187 289,42 48 032,38 47 463,21 1 292 933,29 1 422 228,20 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar g g g Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar 515 042,11 490 853,71 Resultatregleringar, fordringar 843 630,75 1 119 115,91 Kortfristiga fordringar 2 651 606,15 3 032 197,82 2 651 606,15 3 032 197,82 Kassa och bank 4 274 050,70 6 846 586,65 RÖRLIGA AKTIVA 6 973 689,23 9 926 247,68 58 390 671,11 58 638 720,66 Fordringar AKTIVA SAMMANLAGT p pp 200 PASSIVA 2014 2013 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 230,24 19 408 230,24 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 12 511 691,38 10 230 834,81 1 024 030,57 32 943 952,19 2 280 856,57 31 919 921,62 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 708 633,05 2 874 087,10 2 708 633,05 2 874 087,10 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTAT KAPITAL 44 276,38 49 187,73 181 271,32 182 183,25 5 777,06 231 324,76 231 370,98 10 109 346,15 2 114 945,38 11 560 894,23 2 587 531,85 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Långfristigt 1 619 080,21 1 705 287,11 13 843 371,74 15 853 713,19 Kortfristigt 1 451 548,08 1 510 763,64 Lån från offentliga samfund 472 586,47 485 532,84 Erhållna förskott 207 231,03 150 319,57 2 583 164,56 1 778 033,83 Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Skulder till leverantörer Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT 932 044,92 919 251,98 3 016 814,31 2 915 725,91 8 663 389,37 7 759 627,77 22 506 761,11 23 613 340,96 58 390 671,11 58 638 720,66 201 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2014 2013 1 000 € 1 000 € 25 979 25 433 -64 461 -63 503 2 1 -38 480 -38 069 Skatteinkomster 21 667 22 590 Statsandelar 22 372 21 908 Ränteintäkter 23 -3 Övriga finansiella intäkter 51 40 -641 -741 -37 -37 4 955 5 688 -4 155 -3 883 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära -50 97 Räkenskapsperiodens resultat 847 1 805 Bokslutsdispositioner 167 262 -3 4 Minoritetsandelar Inkomstskatter -15 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 997 2 071 40,30 40,05 Årsbidrag / Avskrivningar, % 119,25 146,48 Årsbidrag, euro / Invånare 713,67 811,99 6 943 7 005 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % Invånarantal 202 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2014 2013 1 000 € 1 000 € 4 955 5 687 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel 83 -179 -13 -8 486 -4 883 1 263 431 647 744 -1 717 1 966 -1 -1 1 103 5 371 -4 461 -3 879 -359 359 92 2 5 6 -4 3 749 -247 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder 2 428 -586 -445 1 029 -2 162 2 995 Likvida medel 31.12 5 768 7 927 Likvida medel 1.1 7 927 4 930 Intern finansiering av investeringar, % 68,60 127,74 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 42,40 68,25 0,85 1,07 27 40 Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar 203 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € 95 297 8 91 277 4 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 6 40 13 2 017 173 069 947 6 40 13 3 092 222 135 122 25 26 4 750 1 685 315 376 1 029 983 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga 54 54 FÖRVALTADE MEDEL 299 331 Omsättningstillgångar 203 205 3 960 4 626 1 1 5 768 7 926 79 010 79 157 Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT 204 PASSIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € 19 408 23 19 408 23 1 137 1 138 12 025 997 9 851 2 071 959 940 2 887 326 3 066 314 AVSÄTTNINGAR 463 336 FÖRVALTAT KAPITAL 364 391 EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital 23 1 5 10 PASSIVA SAMMANLAGT 79 010 79 157 47 149 13 022 1,88 4 143 28 768 6 943 45 156 11 922 1,70 4 438 31 088 7 005 572 568 196 085 27 1 3 8 702 655 386 877 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 € Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv Koncernens lån, €/inv Koncernens lånestock 31.12, 1 000 € Invånarantal 205 19 NOTER TILL BOKSLUTET 1 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2014 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. En ny avskrivningsplan har trätt i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013 avskrivs enligt den nya avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 euro (adb-utrustning och program 5 000 euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2016 medan andra gäller ända fram till år 2021. 19.2 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten 2014 2013 € € Förvaltningsavdelningen 112 825,88 126 558,79 Utvecklingsavdelningen 322 667,94 412 893,97 Bildningsavdelningen 1 046 323,53 988 011,77 Omsorgsavdelningen 3 331 056,45 3 169 968,60 Miljö och teknik 2 812 163,64 2 820 063,97 Sammanlagt 7 625 037,44 7 517 497,10 206 Specifikation av skatteinkomsterna Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt 2014 2013 18 009 536 19 384 472 746 505 632 819 2 911 094 2 573 133 21 667 135 22 590 423 2014 2013 19 348 440 18 815 285 3 600 430 3 740 136 440 505 440 508 -1 017 188 -1 087 795 22 372 187 21 908 134 Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Specifikation av statsandelarna Statsandel för kommunal basservice Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk 1.1.2013 eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 207 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013 Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 208 Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2013 - 2017: Genomsnittliga avskrivningar enligt plan 2 957 977 Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 5 836 819 Differens € -2 878 842 Differens % -49 % Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen, omsorgen och Kimitoöns Vatten. Avskrivningstiderna har förkortats i den nya avskrivningsplanen som trädde i kraft 1.1.2013 Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 2014 2013 Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden 256 873,77 Vinster från försäljning av byggnader Vinst vid försäljning av aktielägenhet i Bost. Ab Kimito Centrum Försäljningsvinster totalt 66 644,17 100 825,23 17 664,44 274 538,21 167 469,40 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark - och vattenområden -5 000,00 Förlust vid försäljning av Ytterkulla skola -13 228,52 Förlust vid försäljning av De Gamlas Hem -9 847,04 Förlust vid överlåtelse av Mekaniska Verkstaden -53 042,82 Förlust vid försäljning av byggnader -76 118,38 Förlust vid försäljning av aktier i Bostads Ab Boda Tull -19 321,14 Försäljningsförluster totalt -5 000,00 -95 439,52 209 19.3 Noter till balansräkningen 19.3.1 Noter till balansräkningens aktiva Placeringar Aktier intresse- och AKTIER OCH ANDELAR Anskaffningsutgift 1.1.2014 Aktier Samkommun- övriga ägarintresse- Övriga aktier dottersamfund andelar samfund och andelar 2 633 175,93 3 805 107,00 357 634,47 Ökning under räkenskapsperioden 50 489,64 Minskning under räkenskapsperioden Anskaffningsutgift 31.12.2014 910 152,24 -62 325,20 Sammanlagt 7 706 069,64 50 489,64 -62 325,20 2 633 175,93 3 805 107,00 295 309,27 960 641,88 7 694 234,08 2 633 175,93 3 805 107,00 295 309,27 960 641,88 7 694 234,08 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12.2014 Minskning av aktier i intressesamfund: Försäljning av aktielägenhet i Bostads Ab Kimito Centrum, vilket medför att Bostads Ab Kimito Centrum överförs från intressesamfund till övriga aktier och andelar. 210 Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga utgifter med Immateriella Dator- lång rättigheter program verkningstid Mark-och Totalt vattenomr. Byggnader Fasta Maskiner Övriga konstruk- och materiella tioner inventarier tillgångar 354 283,01 1 406 343,00 5 244 167,90 40 695 073,44 29 247 088,04 4 306 285,56 52 975,52 165 555,00 742 934,35 976 660,79 421 395,23 Anskaffningsutgift 1.1.2014 0,00 1 052 059,99 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 52 975,52 0,00 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2014 11 773,15 Pågående anskaffningar Totalt 1 952 018,87 81 456 406,96 4 401 553,19 6 708 098,56 -239 292,88 -17 948,69 0,00 0,00 0,00 -257 241,57 0,00 0,00 278 104,80 72 709,13 2 108,00 -352 921,93 0,00 0,00 1 105 035,51 354 283,01 1 459 318,52 5 170 430,02 41 698 163,90 30 296 457,96 4 729 788,79 6 000 650,13 87 907 263,95 Planenliga avskrivningar 1.1.2014 0,00 937 403,03 196 010,75 1 133 413,78 16 687 542,64 13 436 471,47 3 212 505,70 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0,00 48 887,46 57 742,50 1 087 440,46 1 034 716,13 311 546,75 Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2014 0,00 986 290,49 204 865,79 1 191 156,28 17 774 983,10 14 471 187,60 3 524 052,45 39 750,67 4 128 992,90 2 719 237,71 0,00 51 780,60 Influtna finansieringsandelar 1.1.2014 0,00 39 750,67 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 Influtna finansieringsandelar 31.12.2014 0,00 39 750,67 8 855,04 33 336 519,81 65 868,46 * 0,00 39 750,67 4 128 992,90 2 780 427,35 2 499 571,80 65 868,46 35 836 091,61 290 437,72 422 951,71 7 561 620,04 0,00 1 174 373,26 1 226 153,86 -9 409,04 0,00 0,00 1 587 915,93 8 867 275,24 11 773,15 4 346 865,74 43 283 398,29 0,00 9 409,04 Småanskaffningar som under räkenskapsper. upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 11 773,15 290 437,72 149 740,92 0,00 78 994,36 149 417,22 228 411,58 * Tilläggsavskrivning 65.868,46 € för planeringskostnader för investeringsprojekt som inte kommer att förverkligas. 5 170 430,02 19 794 187,74 13 044 843,02 915 298,62 Värdepapper ingående i placeringar Samfund Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Dalmed Oy Ab Oy Dalsbostäder Ab Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder Hemort Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Samkommuner Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Kårkulla samkommun Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Salon seudun koulutuskuntayhtymä Åbo Åbo Pargas Pemar Salo Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Bostads Ab Furubacken Faxell 2.0 Kimitoön Kimitoön Kimitoön Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy Bostads Ab Sparbacka Medbit Oy Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy Kimito Telefonaktiebolag Ab Björkboda vattenandelslag Bostads Ab Furumo Asunto Oy Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy Kuntien Asuntoluotto Ab Metsäliitto Osuuskunta Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området Vikändans Båt Ab Kommunfinans Abp Sydvästra Finlands Andelsslakteri Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab Rouskis Oy Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel % ägarandel 31.12 100,00 16 818,79 100,00 85 547,65 81,80 105 678,69 75,00 75,32 1 917 929,95 100,00 218 644,31 75,00 6 000,00 100,00 84 093,96 100,00 198 462,58 2 633 175,93 100,00 % 100,00 % 81,80 % 75,00 % 75,32 % 100,00 % 75,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 1,52 5 264,44 2,00 3 315 162,97 2,94 258 878,78 0,23 7 132,68 2,30 218 668,12 3 805 106,99 1,52 % 1,99 % 2,94 % 0,23 % 2,30 % 9,90 43,60 41,20 84 934,90 170 374,37 40 000,00 295 309,27 1850 18 50 489,64 81 999,04 2 000,00 15 565,12 1 443,05 5 523,81 21 846,94 19 884,96 929,24 9,4 11,5 6,2 9,77 9,90 % 43,60 % 41,24 % av eget kapital av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust 12 976,88 344 400,75 97 705,72 30 088,41 2 737 553,48 192 078,51 6 052,07 572 994,16 167 171,44 270 696,15 4 967 618,14 1 749 619,14 7 493 966,63 613 464,66 398 485,42 47 703,02 587 830,77 414,15 1 908,30 46 341,09 0,00 -7 411,59 -7 767,47 25 034,63 -203,85 -49 572,03 0,21 4 161 021,42 16 129 798,09 8 329,29 12 615,43 3 309 990,19 284 459,93 6 867,44 429 419,68 4 043 352,67 17 263,37 7 670 075,34 523 964,67 34 532,01 311 325,15 8 557 160,54 903,45 193 845,48 -21 940,51 3 580,93 21 591,66 197 981,00 170 617,04 39 243,98 209 861,02 444,77 0,00 444,77 1 749,91 -174,23 1 575,67 5 718,11 3 363,76 10 122,56 800,00 4 204,70 5 045,64 1 177,31 500,00 162 500,00 567 528,00 960 641,88 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar 2014 2013 41 371,36 33 236,37 Dotterbolag Kundfordringar Lånefordringar 3 530,35 Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 41 371,36 36 766,72 14 455,25 2 562,35 Resultatregleringar 28 640,84 131 408,39 Sammanlagt 43 096,09 133 970,74 928,06 2 371,21 928,06 2 371,21 Samkommuner Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Intressebolag Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar 2014 2013 FPA:s ersättning för företagshälsovård 110 129,64 107 218,55 EU-bidrag och övriga understöd 575 990,89 773 455,73 Övriga resultatregleringar 157 510,22 238 441,63 843 630,75 1 119 115,91 Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 213 19.3.2 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet 2014 2013 19 408 230,24 19 408 230,24 Grundkapital 31.12. 19 408 230,24 19 408 230,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 12 511 691,38 10 230 834,81 12 511 691,38 10 230 834,81 1 024 030,57 2 280 856,57 32 943 952,19 31 919 921,62 Grundkapital 1.1. Ändringar under räkenskapsperioden Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. Räkenskapsperiodens överskott / underskott Eget kapital totalt Till långfristigt kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år 2014 Saldo 2013 Saldo 31.12.2019 31.12.2018 5 308 748,00 6 379 683,90 619 956,00 899 940,00 Övriga skulder 1 274 252,61 1 360 459,51 Långfristiga skulder sammanlagt 7 202 956,61 8 640 083,41 Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund 214 Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder 2014 2013 Lånefordringar 707 722,21 788 929,11 Sammanlagt 707 722,21 788 929,11 Skulder till leverantörer 62 068,11 62 427,14 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 148 275,01 148 634,04 60 471,30 65 324,69 Dotterbolag Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Resultatregleringar Sammanlagt Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar 239 913,01 Sammanlagt 300 384,31 65 324,69 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 109,06 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 109,06 215 Specifikation av övriga skulder 2014 2013 Anslutningsavgifter 916 358,00 916 358,00 Övriga 702 722,21 788 929,11 932 044,92 919 251,98 2 551 125,13 2 624 539,09 Långfristiga övriga skulder Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga Övriga skulder totalt Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder 2014 2013 60 861,05 90 309,73 2 689 615,22 2 765 125,82 266 338,04 60 290,36 3 016 814,31 2 915 725,91 Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar Semesterlöneperiodisering Övriga obetalda utgifter Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt Vårdtagarnas medel Vårdtagarnas medel och kapital 1.1 2014 2013 9 429,87 8 258,85 Vårdtagarnas medel vid påbörjande av förvalt. (skett efter 1.1) 5 254,62 Inkomster under året 107 710,87 126 589,79 Utgifter under året 111 267,01 130 247,40 5 211,31 425,99 662,42 9 429,87 Vårdtagarnas medel vid avslutande av förv. Vårdtagarnas medel och kapital 31.12 216 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser per 31.12.2014 Ursprungligt Kapital 2014 Kapital 2013 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 €) 2 500 000 1 079 200,00 1 204 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 €) 2 800 000 2 380 000,00 2 520 000,00 1 300 000 1 300 000,00 1 300 000,00 1 800 000 1 255 923,33 1 313 769,03 (beviljad 2006, 900.000 €) 900 000 740 521,39 766 928,92 (beviljad 2014, 900.000 €) * 900 000 750 000,00 (beviljad 2004, 3.000.000 €) 3 000 000 788 929,11 875 136,01 Solkullastiftelsen rf 1 111 400 996 153,44 1 022 387,35 484 997 384 977,00 404 981,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 434 835,62 470 575,58 Stiftelsen Silverringen 100 000 53 333,10 59 999,80 597 000 172 352,52 238 318,56 298 500 80 092,63 119 455,14 (beviljad 2005, 366.349 €) 366 349 51 047,38 70 310,53 (beviljad 2014, 9,77 % av 1.300.000 €) 127 010 127 010,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag 500 000 200 000,00 300 000,00 10 794 375,52 10 666 061,92 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 €) Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2008, 1.120.000 €) Dragsfjärds Industri Ab (beviljad 2005, 100.000 €) Bab Dragsfjärds Solberga Rouskis Oy (beviljad 2010, 500 000 €) Sammanlagt * Fastighets Ab Kimitobacken för under bildning varande bolag: Malminselkä Koy 217 Ansvar för Kommunens garanticentrals borgensansvar 2014 2013 31 998 044,48 30 829 558,75 22 122,54 20 675,99 Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12 Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12 19.5 Noter angående personalen och revisorns arvoden Antalet anställda 31.12.2014 Tillsvidare- Visstids- anställda anställda Totalt 2014 Totalt 2013 Förvaltning 16 0 16 19 Utveckling 9 1 10 9 Bildning 160 44 204 199 Omsorg 189 90 279 265 70 16 86 91 444 151 595 583 2014 2013 18 689 122,68 18 370 436,66 -270 339,10 -290 189,60 5 641 600,90 5 594 225,44 24 060 384,48 23 674 472,50 86 360,42 45 150,96 121 607,84 121 571,87 98 910,81 117 202,06 Verksamhetsenhet Miljö och teknik Sammanlagt Kommunens personalkostnader Löner och arvoden Personalersättningar Lagbestämda personalbikostnader Sammanalgt enligt resultaträkningen Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar Naturaförmåner Personalutbildning Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 218 Arvode till revisor 2014 2013 14 146 15 153 555 200 2 137 1 643 16 838 16 996 Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden sammanlagt 219 19.6 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER Kiinteistö Oy Berglund 100 % Egentliga Finlands förbund 1,52 % Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 2,00 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 81,80 % Kårkulla 2,94 % Kiinteistö Oy Malminselkä 75 % Salon seudun koulutuskuntayhtymä 2,30 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy 75,32 % Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri 0,23 % Fastighets Ab Kimito Arkadia 9,9 % 33,3 % rösträtt i styrelsen Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Faxell 2.0 41,24 % Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus Oy 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Dalmed Oy Ab Oy Dalsbostäder Ab Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder Hemort Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel % 31.12 ägarandel 100,00 100,00 81,80 75,00 75,32 100,00 75,00 100,00 100,00 16 818,79 85 547,65 105 678,69 1 917 929,95 218 644,31 6 000,00 84 093,96 198 462,58 2 633 175,93 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Kårkulla samkommun Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Salon seudun koulutuskuntayhtymä Åbo Åbo Pargas Pemar Salo Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Bostads Ab Furubacken Faxell 2.0 Kimitoön Kimitoön Kimitoön 100,00 % 100,00 % 81,80 % 75,00 % 75,32 % 100,00 % 75,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 1,52 2,00 2,94 0,23 2,30 5 264,44 3 315 162,97 258 878,78 7 132,68 218 668,12 3 805 106,99 1,52 % 1,99 % 2,94 % 0,23 % 2,30 % 9,90 43,60 41,20 84 934,90 170 374,37 40 000,00 295 309,27 9,90 % 43,60 % 41,24 % av eget kapital av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust 12 976,88 344 400,75 97 705,72 30 088,41 2 737 553,48 192 078,51 6 052,07 572 994,16 167 171,44 270 696,15 4 967 618,14 1 749 619,14 7 493 966,63 613 464,66 398 485,42 47 703,02 587 830,77 414,15 1 908,30 46 341,09 0,00 -7 411,59 -7 767,47 25 034,63 -203,85 -49 572,03 0,21 4 161 021,42 16 129 798,09 8 329,29 12 615,43 3 309 990,19 284 459,93 6 867,44 429 419,68 4 043 352,67 17 263,37 7 670 075,34 523 964,67 34 532,01 311 325,15 8 557 160,54 903,45 193 845,48 -21 940,51 3 580,93 21 591,66 197 981,00 170 617,04 39 243,98 209 861,02 444,77 0,00 444,77 1 749,91 -174,23 1 575,67 220 Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 221 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar 2014 2013 41 371,36 33 236,37 Dotterbolag Kundfordringar Lånefordringar 3 530,35 Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 41 371,36 36 766,72 14 455,25 2 562,35 Resultatregleringar 28 640,84 131 408,39 Sammanlagt 43 096,09 133 970,74 928,06 2 371,21 928,06 2 371,21 Samkommuner Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Intressebolag Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 222 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen 2014 2013 19 408 230,24 19 408 230,24 19 408 230,24 19 408 230,24 23 137,49 23 137,49 1 137 511,01 1 140 543,32 -49,52 -3 032,31 Övriga egna fonder 31.12 1 137 461,49 1 137 511,01 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 7 297 361,20 9 529 522,01 Ändringar under räkenskapsperioden 4 727 505,38 -2 232 160,81 12 024 866,58 7 297 361,20 997 286,59 2 070 726,86 33 590 982,39 29 936 966,80 Grundkapital 1.1 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12 Uppskrivningsfond 31.12 Övriga egna fonder 1.1 Ändringar under räkenskapsperioden Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 Räkenskapsperioden över- / underskott Eget kapital sammanlagt 223 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen 2014 2013 Lånefordringar 707 722,21 788 929,11 Sammanlagt 707 722,21 788 929,11 Skulder till leverantörer 62 068,11 62 427,14 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 148 275,01 148 634,04 60 471,30 65 324,69 Långfristiga skulder Dotterbolag Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Resultatregleringar Sammanlagt Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar 239 913,01 Sammanlagt 300 384,31 65 324,69 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 109,06 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 109,06 224 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2014 Kapital 2013 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 €) 2 500 000 1 079 200,00 1 204 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 €) 2 800 000 2 380 000,00 2 520 000,00 1 300 000 1 300 000,00 1 300 000,00 1 800 000 1 255 923,33 1 313 769,03 766 928,92 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 €) (beviljad 2006, 900.000 €) 900 000 740 521,39 (beviljad 2014, 900.000 €) * 900 000 750 000,00 3 000 000 788 929,11 875 136,01 484 997 384 977,00 404 981,00 1 940 510 434 835,62 470 575,58 9 114 386,45 8 855 590,54 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 €) Dragsfjärds Industri Ab Dalsbostäder Oy Ab Totalt borgensansvar per 31.12.2014 225 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Kommunen Elimineringar Vattenaffärsverket Kommunen Sammanlagt Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket (extern/intern) kommunens bokslut (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa 1 320 320,18 1 553 498,71 Försäljningsinkomster, interna 3 876 259,54 171 716,50 Avgiftsintäkter 2 672 906,25 Avgiftsintäkter, interna 6 480,00 Understöd och bidrag 1 082 288,81 Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter, intern Verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk 2 873 818,89 -3 876 259,54 1) -171 716,50 1) 0,00 2 672 906,25 -6 480,00 1) 0,00 1 082 288,81 982 556,95 13 466,54 3 050 081,29 249 328,28 12 990 893,02 1 988 010,03 996 023,49 -3 050 081,29 2) -249 328,28 2) -6 932 820,83 -421 044,78 86 360,42 0,00 7 625 037,44 86 360,42 Verksamhetskostnader Personalkostnader -24 060 384,48 Köp av tjänster, externa -17 950 646,07 -213 435,13 Köp av tjänster, interna -3 668 632,96 -546 110,56 Material, förnödenheter och varor -2 926 983,66 -348 040,57 -50 732,90 -7 363,90 Material, förn. o varor, interna Understöd -24 060 384,48 -18 164 081,20 3 668 632,96 1) 546 110,56 1) 0,00 -3 275 024,23 50 732,90 1) 7 363,90 1) -1 758 187,39 0,00 -1 758 187,39 Övriga verksamhetskostnader, exte -790 809,39 -28 298,15 Övriga verksamhetskostnader, inte -3 065 003,29 -38,00 -819 107,54 Verksamhetskostnader -54 271 380,14 -1 143 286,31 6 784 369,15 553 512,46 -48 076 784,84 Verksamhetsbidrag -41 194 126,70 844 723,72 -148 451,68 132 467,68 -40 365 386,98 3 065 003,29 2) 38,00 2) 0,00 Skatteinkomster 21 667 135,17 21 667 135,17 Statsandelar 22 372 187,00 22 372 187,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 25 818,87 Ränteintäkter, interna 13 574,26 Övriga finansiella intäkter, externa 29 783,03 Övriga finansiella intäkter, interna 16 533,00 Räntekostnader, interna Räntekostnader, externa Övriga finansiella kostnader 26 059,01 -13 574,26 4) 0,00 11 146,56 40 929,59 -16 533,00 3) -13 574,26 -213 283,35 -94 457,85 -17 210,25 -81,52 Ersättning för grundkapital Finansiella intäkter och kostnade 240,14 0,00 13 574,26 4) 0,00 -307 741,20 -17 291,77 -16 533,00 16 533,00 3) 0,00 -144 784,44 -113 259,93 -30 107,26 30 107,26 -258 044,37 2 700 411,03 731 463,79 -178 558,94 162 574,94 3 415 890,82 -1 859 651,85 -697 662,45 -2 557 314,30 Avskrivningar och nedskrivninga -1 859 651,85 -697 662,45 -2 557 314,30 Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat 840 759,18 33 801,34 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk 129 599,13 35 854,92 Räkenskapsperiodens överskott 970 358,31 69 656,26 -178 558,94 162 574,94 858 576,52 165 454,05 -178 558,94 162 574,94 1 024 030,57 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott (178.558,94 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning (162.574,94 euro) bero på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt 15.984 euro. 226 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Budgetutfall Sammanlagt Elimineringar Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen (extern/intern) (extern/intern) Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 2 700 411,03 731 463,79 -178 558,94 1) 162 574,94 1) 4) 3 415 890,82 2 430 872,82 731 463,79 -178 558,94 162 574,94 3 146 352,61 -3 806 918,05 -2 970 140,03 162 963,09 1 063 190,77 538 615,18 -3 105 339,78 -1 906 949,26 15 984,00 -674 466,96 -1 175 485,47 -162 574,94 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i verksamheten -269 538,21 -269 538,21 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar 15 984,00 4) -6 761 074,08 1 226 153,86 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för investeringarnas del 538 615,18 -4 996 305,04 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 162 574,94 -1 849 952,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket -973 115,39 0,00 973 115,39 2) Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen 973 115,39 -973 115,39 2) 0,00 184 773,68 3) 0,00 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån av kommunen Minskning av långfristiga lån 0,00 184 773,68 -184 773,68 -1 309 380,11 -686 916,37 -184 773,68 3) -1 996 296,48 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 0,00 199 652,83 1 074 060,13 1 273 712,96 Finansieringens kassaflöde -1 898 068,99 1 175 485,47 788 341,71 -788 341,71 -722 583,52 Förändring av likvida medel -2 572 535,95 0,00 625 766,77 -625 766,77 -2 572 535,95 0,00 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 227 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2014 Kimitoöns Vatten – Kemiönsaaren Vesi 228 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2014 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 INVESTERINGAR 2014 10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 10.3 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 11. RESULTATRÄKNING 2014 12. BALANSRÄKNING 31.12.2014 13. FINANSIERINGSANALYS 31.12.2014 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 229 1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med reningsverkens tillståndsvillkor. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten betjänar idag på sitt verksamhetsområde ungefär 4736 människor fördelade på 1722 kundförhållanden, av vilka 195 är fritidsfastigheter. Det sjätte verksamhetsåret har också varit händelserikt. Under året har flera vatten läckor åtgärdats i vattennätet, flera vattenanslutningar har gjorts, vattenventiler har bytts ut men överlag har vatten försörjningen fungerat bra trots att det hänt en hel del. Andelen ofakturerat vatten är dock fortfarande stor, andelen har stigit till 33,4 %. Höstens rikliga regn förorsakade igen utmaningar för avloppsvattenreningsverken, som var tvungna att ta emot stora mängder inläckagevatten igen. Andelen ofakturerat avloppsvatten var ungefär 42,4 %. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikes vatten renas. Under året har10-tals inläckage platser i avloppsvattennätet åtgärdats som eget arbete. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vattenoch avloppsvattenlinjer Björkboda – Kimito och sträckan Björkboda-Dalsbruk byggdes närapå färdigt. I slutet av året uppgjordes entreprenadavtalet för utvidgning och effektivering av Tyskahomens reningsverk. Utbyggandet av kommunalteknik till Långdalen färdigställdes. Under året har investeringar förverkligats för netto 1,9 miljoner euro. Investeringsbudgeten underskreds med 468 00 €. Verkställandet av och ibruktagandet av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Den största orsaken till underskridningen var sakliga entreprenadpriser och att utbyggnaden av reningsverket påbörjades först i slutet av året. Bokslutet för 2014 visar ett litet överskott på 69 656 euro vilket betyder att det sammanlagda ackumulerat överskott utgör nu 207 057 €. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 och 2016. Det goda resultatet är ett resultat av stram penning användning, stigande antal kunder och en fördelaktig ränteutveckling. Året har varit aktivt, mångsidigt och Kimitoöns Vattens verksamhet och ekonomi har utvecklats i rätt riktning. Till slut vill jag tacka personalen för deras yrkesskickliga insats samt direktionen för deras arbete. Kimitoön den 28 februari 2015 Roger Hakalax Verkställande direktör Kimitoöns Vatten 230 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 % som deltar i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på 50 % med bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50 %. Den totala arbetsstyrkan är således sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under av 2014: Lars Nummelin, Brita Drugge, Veijo Lücke, ordförande Daniel Wilson och Malin Lindholm 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är drifts inkomsterna och kostnaderna relativt förutsägbar vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden. - Anslutningsavgifterna kommer att utgöra en mindre del av inkomsterna. Investeringsnivån sjunker klart under avskrivningsnivån 2016 för en längre tid vilket möjliggör avkortning av lån Avskrivningarna ökar kännbart 2016. Stora engångsavskrivningar 2015-2016 när två reningsverk stängs. Räntorna kommer att börja stiga de närmaste åren. Staten kommer att höja momsen. Taxan behöver anpassas till de ändrade omständigheterna 2016. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 231 Under året såldes drygt 193 00 m3 vatten (- 4 %) och 215 000 m3 avloppsvatten (- 7 %) togs emot för behandling. Dessa sålda mängden är mindre än föregående år. Orsaken beror delvis på flera stora vattenkunder använt mindre vatten än tidigare år. Under året såldes 26 vattenanslutningar, 26 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är enligt budget men klart färre än föregående år. Kimitoöns Vatten har 1 722 kundavtal den 31.12.2014. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från tidigare år, från 30 % till 14 % nu till 11 %. Detta gör ekonomin mindre sårbar. Anslutningsavgifterna täcker idag 50–80 % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket förutsagt att samtliga ansluter sig på området. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta, därav är det viktigt att en stor andel av inkomsterna är fasta i form av grundavgifter och anslutningsavgifter. Intäkterna för slamhantering har stigit med drygt 2 % tackvare att den kommunala slaminsamlingen effektiverats. Omsättningen för Kimitoöns Vattens sjätte verksamhetsår var under budget och slutade på 1 750 622 euro. Underskridningen beror på minskad vatten och avloppsvatten försäljning- 232 6. UTGIFTER Enligt budgetutfallet är driftskostnaderna klart lägre än budgeterade. Bakgrunden till underskridningen är bla mindre personalkostnader än beräknat, då en del av arbetsinsatsrna bokförts på investering. Räntekostnaderna var också lägre än föregående år och lägre än budgeterat. Budgetlån upptogs inte i den utsträckning som budgeerades. Att leasa bilar är ett mycket dyrt sätt att hålla personalen med bilar vilket syns i stigande övriga kostnader. Att köpa bilar skulle i längden vara ett förmånligare alternativ för vattentjänstverket. Tabellens siffror är visar storleksordningen En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större än omsättningen! Stigande låneskötselkostnader i framtiden är den största ekonomiska risken för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. På lång sikt, efter att de strategiska investeringarna är gjorda, är det viktigt fästa uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 47 % och driftskostnaderna 53 % av de totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är material 20 % (innehåller bla el), arbete 17 % och tjänster13 %, de övriga posterna är relativt små. År 2014 har en del av förvaltningens och servicemännens lönekostnader bokförts på investeringar, vilket minskat lönekostnaderna i driften. 233 7. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra och de nämnda och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Vatten Björkboda andelslag Kårkula vattenverk Nordanå + Skinnarvik vattenverk Dalsbruk ytvattenverk Renade m3 Sålda m3 m3/år 0 81 918 209 118 0 291 036 193 883 m3/d €/år €/m3 0 0 224 54 758 0,67 573 85 116 0,41 0 0 797 139 874 531 139 874 med €/m3 0,48 0,72 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Tyskaholmens avloppsreningsverk Kimitoöns Vattens största avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år 2008. Verket fungerar bra och har renade vattnet enligt sitt miljötillstånd. Den största utmaningen för anläggningen är kvävereningen som under våren fungerade sämre pga stora mängder slam som kördes till reningsverket från Lammala. Under hösten fungerade anläggning mycket bra och där reningsresultatet kan bra kan jämföras tom med de flest stora reningsverken i Finland. Utsläppsmängderna har varit betydligt lägre än tidigare år. 234 Tyskaholmens Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk CODCr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Behandlat vatten Reningsgrad mg/l % 34 96 21 97 23 97 35 94 48 96 17 99 60 90 BOD7 ATU Behandlat vatten mg/l 2,9 1,6 6,5 10 11 2 10 % mg/l 99 0,065 99 0,082 100 0,05 96 0,36 97 0,55 99 0,038 95 0,3 95 Reningsgrad kok.P Behandlat vatten % 100 100 99 95 97 100 KA Behandlat vatten mg/l 4,4 3,4 4,3 15 33 5 15 Reningsgrad % mg/l % 99 29 99 27 46 41 99 19 58 95 23 45 96 28 57 98 24 52 95 50 avloppsvatten än Reningsgrad Behandlat vatten N Reningsgrad Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk Björkboda Lås Ab har levererat mindre mängd avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen under 2014. tidigare till Kimitoöns Vattens Kimito avloppsvattenreningsverk Kimito reningsverket som är byggt 1981 har fungerat betydligt bättre än sitt lindriga miljötillstånd. Kimitoöns Vatten fick under året ett reviderat miljötillstånd för reningsverket som är i kraft två år och med samma reningskrav. Reningsverket är i dåligt skick och det kan med fog konstateras att reningsverket har tjänat ut sig, anläggningen är en kontinuerlig riskfaktor. Reningsverket har igen klarat sina miljötillstånds krav, men miljöbelastningen från reningsverket är trots detta stor. Men reningsverket är kostnadseffektivt i drift. 235 Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde Kimito reningsverk CODCr KA N 2010 2011 2012 2013 2014 Halt i utgå mg/l 54 57 36 42 46 47 125 Reningsgr % 89 93 94 93 93 96 75 mg/l 14 13 5,8 7,9 5,9 11 15 Reningsgr % 90 96 97 97 98 97 90 Halt i utgå mg/l 0,7 0,76 0,4 0,44 0,46 0,58 1 Reningsgr % 91 94 95 95 95 96 90 Halt i utgå mg/l 15 34 18 17 13 19 35 Reningsgr % 91 91 95 94 97 98 90 Halt i utgå mg/l 32 37 18 30 37 41 - Reningsgr % 40 43 41 51 26 45 - BOD7ATU Halt i utgå kok.P 2009 Lammala avloppsvattenreningsverk Lammala reningsverk har fungerat betydligt bättre än under tidigare år, de lindriga miljötillstånds kraven som ställts uppfylldes nästan. Reningsresultatet är känsligt för variationer i inkommande vattenmängder, d.v.s. inläckagevatten ger lätt driftstörningar som resulterar i sämre reningsresultat. Anläggningen har underhållits kontinuerligt och har varit under aktiv uppsikt. Vilket har minskat på driftstoppen. Reningsresultatet framgår av nedanstående graf. Under våren 2014 läkte eftersedimenteringsbassängen ut i Lammalabäcken och förorsakade endel oangelägenheter åt fastighetsägarna längsmed bäcken. Bäcken putsades därför under hösten. Trots att anläggningen fungerat klart bättre än tidigare år så belastar denna lilla anläggning vattendragen tex med tre gånger mera fosfor per år än Tyskaholmens reningsverk belastar vattendragen. 236 mg/l % mg/l % mg/l % 240 160 120 290 200 120 73 84 8D 70 84 8D 29 kok.P Lammala reningsverk Halt i utgående vatten Reningsgrad Halt i utgående vatten Reningsgrad Halt i utgående vatten Reningsgrad Halt i utgående vatten Reningsgrad mg/l % 120 63 42 88 57 49 KA 62 84 83 69 88 86 CODCr BOD7ATU Årsmedeltal 2009 Årsmedeltal 2010 Årsmedeltal 2011 Årsmedeltal 2012 Årsmedeltal 2013 Årsmedeltal 2014 81 36 48 120 75 80 91 85 65 85 88 7,6 3,9 2,7 6,6 2,6 1,9 48 74 79 56 85 85 Gränsvärde 125 75 15 90 0,7 90 35 90 I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m³ räknats fram. Från tabellen framgår tydligt inläckagevattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. Den två nedre raderna i tabellen presenterar vad renade av allt avloppsvatten beräknas kosta i ett reningsverk på Tyskaholmen. m3/år m3/d €/år €/m3 med €/m3 Tyskaholmens reningsverk 232 810 638 302 926 1,30 Kimito reningsverk 125 483 344 64 970 0,52 Lammala reningsverk 14 993 41 95 429 6,36 Renade m3 373 286 1 023 463 325 1,24 Sålda m3 215 011 589 463 325 2,15 Allt avloppsvatten till Tyskaho 373 286 1 023 422 926 1,13 Inbesparing i drift per år 40 398 Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. Belastning på miljön De tre reningsverkena belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från årmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Den blåa delen av tabellen är en framtidsprognos som avspeglar den nya situation när allt avloppsvatten renas på Tyskahomen 2016. Prognosen bygger på att reningsverket fungerar lika bra 2016 som det gjorde på Tyskaholmen 2014. Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i stort sätt kommer att halveras till 2016. Tabellen visar tydligt att Kimito reningsverk belastar miljön mest av alla mätt i kg/år. Men också det att Lammala reningsverk belastar miljön med 3 gånger mera fosfor än Tyskaholmens reningsverk, 237 trots att betydligt större vattenmängder renas vid Tyskaholmens reningsverk. Framtidprognosen gällande Tyskaholmens reningsverk ser också bra ut, miljö belastningen prognostiseras sjunka med ungefär 50 % år 2016. 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2014 byggdes vattennätet ut med ungefär 20,8 km (+ 10,5 %) och avloppsnätet med ungefär 20,8 km (+ 12 %). Kimitoöns Vatten har även ansvar för 394 st pumpstationer, varav 68 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet. Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från bilden kan bla avläsas vilka pumppar som går, flöden, fel meddelandentryck, vatten mängder i vattenreservoaren, pumpade mängder, trender mm. Via automations systemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras. 238 Delområde Linje P Fastighets P Totalt Dragsfjärd 36 65 101 Kimito 16 102 118 Västanfjärd 16 159 175 Totalt 68 326 394 Vattennät 31.12.2013 byggt 2014 31.12.2014 196 870 20 770 217 640 Avloppsnät 31.12.2013 byggt 2014 31.12.2014 173 870 20 770 194 640 Tryckhöjning 5 1 1 7 239 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERNANVISNINGARNA BINDANDE MÅL 2014-2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inläckagevatten utredning över avloppsnätet Minskad inläckagevattenmängd i Västanfjärds delen av nätet. Arbetet har påbörjats 2013. Minskad inläckagevattenmängd i Kimito delen av nätet. Arbetet påbörjas 2014. Minskad inläckagevattenmängd i Dragsfjärdsdelen av nätet. Arbetet påbörjas 2015. Arbetet har påbörjats, men arbetsfältet är stort och resultatet kommer långsamt Ansluta minst 100 fastigheter till nätet (minst 35 fastigheter per år) Inte anslutna fastigheter på bla områdena Östanå, Jordbron, Genböle, Dahlby och Långdalen ansluts. 26 fastigheter anslöts under året, antalet kunde gärna ha varit större. Uppmana fastigheter på befintliga verksamhetsområden att ansluta sig till vattentjänsterna Hundra tals brev har skickats ut till fastighetsägare Minskning av lånestocken Lånestocken börjar sjunka from 2016 / enligt uppgjord budget och ekonomiplan börjar Kimitoöns Vatten minska på lånebördan 2016 tackvare att de stora investeringarna är då gjorda och taxan är vid behov justerad. Mindre lån har upptagits än budgeterat Ackumulerat underskott Under ekonomiplanperioden uppstår inte mera underskott. Överskott gjordes 2014, det ackumulerade överskottet är över 200 000 €. 240 NYCKELTAL Prestationer BS11 BS12 BS13 BG14 BS14 Antal kunder 1581 1656 Vattenpris, €/m3 1,5 1,6 Avloppsvattenpris, €/m3 2,3 2,5 Sålt vatten (1000 m3) 205 225 Sålt avloppsvatten (1000 m3) 226 243 1696 1,7 2,8 202 230 1725 1,7 2,8 225 240 1722 1,7 2,8 205 226 Sålda vatten m3/m rör 1,08 Sålda avloppsvatten m3/m rör 1,35 1,18 1,45 4444 1,03 1,32 4553 Mätare 4303 Lån per kund 0,89 1,1 4542 10.1 INVESTERINGAR 2014 Fjärrövervakning av VA-nätet Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -50 000 Utfall Avvikelse -4380.00 -4380.00 -4380.00 -4380.00 Utfall Avvikelse 0.00 -10 000 0.00 -10 000 Utfall Avvikelse -47 134,84 -22 865,16 Inkomster Nettoutgift -50 000 0 Planering för nya bostadsområden Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -10 000 Inkomster Nettoutgift -10 000 0 V linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Utgifter -70 000 Budgetändringar Budget efter förändr. Inkomster 241 Nettoutgift -70 000 0 -47 134,84 -22 865,16 Utfall Avvikelse -58 744,85 - 11 255,15 A linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -70 000 Inkomster 0.00 Nettoutgift -70 000 0 -58 744,85 - 11 255,15 Utfall Avvikelse -60 000 -99 944,57 39 944,57 Inkomster 25 000 25 000,00 Nettoutgift -35 000 Vattennät Långdalens verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. 0 -74 944,57 39 944,57 Utfall Avvikelse -819 853,15 419 853,15 V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -400 000 Inkomster 160 000 Nettoutgift -240 000 379 201,35 - 219201,35 -440 651,80 200 651,80 Utfall Avvikelse A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -2 100 000 Inkomster -1432 256,53 -668 256,53 840 000 Nettoutgift 568 989,42 -1 479 000 272 989,42 -863 267,11 -615 732,89 Sanering av avloppsnät Ursp. budget 2014 Utgifter -50 000 Budgetändringar Budget efter förändr. 0 Utfall Avvikelse -12 724,78 -37 275,22 242 Inkomster Nettoutgift -50 000 0 -12 724,78 -37 275,22 Utfall Avvikelse Tyskaholmens reningsverk Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. -550 000 Inkomster -360 753,06 -189 246,94 15 000 Nettoutgift 65 000,00 -535 000 -50 000,00 -295 753,06 -239 246,94 Kimito reningsverk Ursp. budget 2014 Budgetändringar Budget efter förändr. Utgifter Utfall Avvikelse -3 854,00 -3 854,00 Inkomster 0.00 Nettoutgift 0 -3 854,00 -3 854,00 Utfall Avvikelse -80 000 -130 494,25 -50 494,25 Inkomster 25 000 25 000 0.00 Nettoutgift -55 000 -105 494,25 -50 494,25 Utfall Avvikelse Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar Budget efter förändr. 0 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2014 Utgifter Budgetändringar -3 440 000 0 Inkomster 1 065 000 0 Nettoutgift -2 375 000 0 Budget efter förändr. -2 970 140,03 -469 859,97 1 063 190,77 -1 809,23 -1 906 949,26 -468 050,74 243 ANALYS Fjärrövervakning av VA-nätet Det budgeterade anslaget för arbetet behövdes inte pga av att övriga arbeten försenades. V-anslutningar på verksamhetsområde Anslutning av fastigheter under året krävde mindre nya linjedragningar än vad som kalkylerats på förhand A-anslutningar på verksamhetsområde Analysen är samma som för vattennätet. Planering av VA till nya planeområden Kommunens planläggning kom inte så långt att VA planering skulle ha behövts. Vattennät Långdalens verksamhetsområde Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till. V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen överskreds anslaget A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen underskreds anslaget Sanering av avloppsnät En områdes pumpstation sanerades. Kommunens egen personal har dock åtgärdat 10 tals inläckage punkter som eget arbete. Tyskaholmens reningsverk Byggandet av reningsverket påbörjades först riktigt i slutet av året. Därav underskreds anslaget. Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till. Sammanfattning Det av kommunfullmäktige fastslagna nettoinvesteringstaket underskreds betydlit pga försenad tidtabell för reningsverket och för den ena transportlinjen, underskridningen var sammanlagt 468 050,74 €. Kimitoöns Vatten nettoinvesterade för 1 906 949,26 € år 2014. 244 10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET RESULTATRÄKNING Omsättning Övriga intäkter av affärsverksamhet Budget Bokslut Avvikelse % 1 828 250,00 1 725 215,21 103 034,79 94,4 380 000,00 262 794,82 117 205,18 69,2 -337 100,00 -355 404,47 18 304,47 105,4 -982 930,00 -759 545,69 -223 384,31 77,3 -1 320 030,00 -1 114 950,16 -205 079,84 84,5 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Köp av tjänster Material och tjänster Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar och nedskrivningar Övriga kostnader för affärsverksamhet Rörelseöverkott (-underskott) -705 000,00 -697 662,45 -7 337,55 99,0 -705 000,00 -697 662,45 -7 337,55 99,0 -6 000,00 -28 336,15 22 336,15 472,3 177 220,00 147 061,27 30 158,73 83,0 240,14 -240,14 -100,0 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader Ersättning för grundkapital 2 000,00 11 146,56 -9 146,56 557,3 -35 000,00 -13 574,26 -21 425,74 38,8 -140 000,00 -94 457,85 -45 542,15 67,5 -16 533,00 -16 533,00 0,00 100,0 -81,52 81,52 -100,0 Övriga finansiella kostnader Överskott (underskott) före extraordinära po -12 313,00 33 801,34 -46 114,34 -274,5 Överskott (underskott) före överföring till res -12 313,00 33 801,34 -46 114,34 -274,5 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 36 403,00 35 854,92 548,08 98,5 24 090,00 69 656,26 -45 566,26 289,2 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 245 10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig ändring budget Bokslut Avvikelse 30 158,73 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 177 220 177 220 147 061,27 Avskrivningar och nedskrivningar 705 000 705 000 697 662,45 7 337,55 Finansiella intäkter och kostnader -189 533 -189 533 -113 259,93 -76 273,07 692 687 692 687 731 463,79 -38 776,79 -3 440 000 -3 440 000 -2 970 140,03 -469 859,97 1 065 000 1 065 000 1 063 190,77 1 809,23 Kassaflödet i verksamheten Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0 Investeringarnas kassaflöde -2 375 000 0 -2 375 000 -1 906 949,26 -468 050,74 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 682 313 0 -1 682 313 -1 175 485,47 -506 827,53 0 973 115,39 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen Ökning av långfristiga lån från övriga -973 115,39 2 530 201 2 530 201 2 530 201,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen -160 970 -160 970 -184 773,68 23 803,68 Minskning av långfristiga lån från övriga -686 918 -686 918 -686 916,37 -1,63 Förändring av fordringar på övriga 501 966,67 -501 966,67 Förändringar av räntefria skulder till övriga 572 093,46 -572 093,46 Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändringar i likvida medel 1 682 313 0 1 682 313 1 175 485,47 506 827,53 0 0 0 0,00 0,00 246 11. RESULTATRÄKNING 2014 RESULTATRÄKNING 1.1 -31.12.2014 1.1 -31.12.2013 1 725 215,21 1 839 504,77 262 794,82 307 635,31 355 404,47 326 020,38 759 545,69 919 204,45 1 114 950,16 1 245 224,83 697 662,45 715 502,73 697 662,45 715 502,73 28 336,15 52 701,19 147 061,27 133 711,33 240,14 161,72 Övriga finansiella intäkter 11 146,56 5 533,23 Till kommunen betalda räntekostnader 13 574,26 12 234,40 Till övriga betalda räntekostnader 94 457,85 106 686,41 Ersättning för grundkapital 16 533,00 23 989,00 81,52 185,80 Överskott (underskott) före extraordinära poster 33 801,34 -3 689,33 Överskott (underskott) före överföring till reserve 33 801,34 -3 689,33 35 854,92 35 854,92 69 656,26 32 165,59 Avkastning på placerat kapital, % 1,34 % 1,21 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 0,92 % 0,51 % Vinst, % 1,96 % -0,20 % Omsättning Övriga intäkter av affärsverksamhet Understöd och bidrag av kommunen Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Köp av tjänster Material och tjänster Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar Övriga kostnader för affärsverksamhet Rörelseöverkott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella kostnader Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Inkomstskatt Räkenskapsperiodens överskott (underskott) AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL 12. BALANSRÄKNING 247 BALANSRÄKNING 31.12.2014 31.12.2013 109 440,28 109 440,28 Byggnader 2 272 998,90 2 367 568,14 Fasta konstuktioner och anläggningar 8 135 530,57 8 400 678,39 2 433 740,53 864 736,66 12 951 710,28 11 742 423,47 12 951 710,28 11 742 423,47 406 262,57 652 237,49 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Datorprogram Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar 85,02 Resultatregleringar 280 120,03 536 026,76 Kortfristiga fordringar 686 382,60 1 188 349,27 686 382,60 1 188 349,27 686 382,60 1 188 349,27 13 638 092,88 12 930 772,74 Fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA 248 PASSIVA 31.12.2014 31.12.2013 3 006 081,46 3 006 081,46 137 400,80 69 656,26 105 235,21 32 165,59 3 213 138,52 3 143 482,26 821 920,06 857 774,98 821 920,06 857 774,98 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3 219 737,35 3 726 697,83 Lån från kommunen 3 072 998,95 2 349 531,60 Lån från offentliga samfund 612 730,30 773 480,69 Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skul 916 358,00 916 358,00 7 821 824,60 7 766 068,12 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 506 960,48 526 165,98 Lån från kommunen 249 648,04 184 773,68 Lån från offentliga samfund 160 750,39 160 750,39 Leverantörsskulder 830 422,48 197 327,23 0,00 0,00 10 743,66 62 643,78 22 684,65 31 786,32 1 781 209,70 1 163 447,38 9 603 034,30 8 929 515,50 13 638 092,88 12 930 772,74 29,59 % 30,94 % 483,05 % 406,79 % 207,06 137,40 7 822,83 7 721,40 0,00 0,00 EGET KAPITAL Grundkapital Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Resultatregleringar Långfristigt Kortfristigt Masskuldebrevslån Räntefria skulder till kommunen Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skul Resultatregleringar Resultatregleringar Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 € Lånestock 31.12, 1.000 € Lånefordringar 31.12, 1.000 € 249 13. FINANSIERINGSANALYS 2014 FINANSIERINGSANALYS 2014 2013 Rörelseöverskott (-underskott) 147 061,27 133 711,33 Avskrivningar och nedskrivningar 697 662,45 715 502,73 Finansiella intäkter och kostnader -113 259,93 -137 400,66 731 463,79 711 813,40 -2 970 140,03 -1 188 638,96 1 063 190,77 401 059,44 Investeringarnas kassaflöde -1 906 949,26 -787 579,52 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 175 485,47 -75 766,12 973 115,39 357 077,47 Kassaflödet i verksamheten Extraordinära poster Inkomstskatt Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i verksamheten Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen Ökning av långfristiga lån från övriga 800 000,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen -184 773,68 -160 968,52 Minskning av långfristiga lån från övriga -686 916,37 -633 584,87 501 966,67 -362 426,74 572 093,46 75 668,78 1 175 485,47 75 766,12 0,00 0,00 Likvida medel 31.12 0,00 0,00 Likvida medel 1.1 0,00 0,00 -2 093 596 -1 985 049 38,36 % 90,38 % Låneskötselbidrag 0,86 0,02 Likviditet, kassadagar 0,00 0,00 Quick ratio 0,39 1,02 Qurrent ratio 0,39 1,02 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga Förändring av räntefria skulder till kommunen Förändringar av räntefria skulder till övriga Finansieringens kassaflöde Förändringar i likvida medel Förändring av likvida medel NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 250 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 489 1 548 1 581 1 656 1696 1722 4 095 4 257 4 348 4 554 4 664 4 736 6 106 253 6 297 941 5 657 629 5 020 680 5 187 096 4 500 179 170 539 342 727 1 144 972 2 338 196 2 534 305 3 321 951 Lånebörda samanlagt (€) 6 276 792 6 640 668 6 802 601 7 358 876 7 721 401 7 822 130 Omsättning 1 505 945 1 627 397 1 505 048 1 846 764 1 839 504 1 750 622 4,17 4,08 4,52 3,98 4,20 4,47 155 951 155 741 164 197 163 458 118 921 108 032 4 215 1 533 105 4 290 1 560 101 4 303 1 565 104 4 444 1 616 99 4 553 1 656 70 4 542 1 652 63 Kunder (kund) Antal anslutna personer (pers.) ca Lån av kreditinstitut (€) Lån av kommunen (€) Lånebörda/Omsättning Betalda räntor (€) Lån per kund (€/kund) Lån per ansluten pers. (€/pers.) Betalda räntor per kund (€/kund) ca ca Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund men beloppet har lite sjunkit från föregående år. Förhållandet skuld/omsättning har gått upp pga att omsättningen sjunkit från föregående år. Det är viktigt att sträva till att öka kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast minskas samtidigt som omsättningen ökar. Under året har den totala lånebördan ökat med interna lån som har lyfts och i gengäld har de externa lånen minskat. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare gynnsam ränteutveckling. Det finns således positiva tecken över riktningen, trots att relativt stora investeringar har gjorts. Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder Sålt vatten Sålt avloppsvattenr 2009 m3 230 433 236 538 2010 m3 224 079 237 578 2011 m3 205 922 226 092 2012 m3 225 444 243 367 2013 m3 202 025 230 197 2014 m3 193 883 215 011 Sålt vatten Sålt avloppsvattenr m3/m 1,44 1,73 m3/m 1,31 1,61 m3/m 1,08 1,35 m3/m 1,18 1,45 m3/m 1,03 1,32 m3/m 0,89 1,10 Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,89 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m³/m rör/år. Det här bekräftar att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har 251 byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här är samtidigt ett resultat av subventionerade vattentaxor, de som bor utanför centrumområdena har velat ansluta sig till det subventionerade nätet. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets längd. Vatten- och avloppsvattennäten har vardera ökat med över 10 km/år under de senaste 9 åren. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden. Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt mindre vatten och leverera mindre avloppsvatten 2014 än 2013. En bidragande orsak till den sjunkande försäljningen kan vara att en stor del av vattenmätarna börjar vara gamla och börjar därav visa för lite. Av denna orsak har Kimitoöns Vatten gått inför att börja förnya vattenmätarna med fjärravläsbara vattenmätare. Dessa nya mätare kommer dessutom att underlätta avläsandet och faktureringen. Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd Ofakturerat Ofakturerat vatten i % Ofakturerat avloppsvaten i % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 16,84 % 21,37 % 35,56 % 36,46 % 34,49 % 33,20 % 21,50 % 39,01 % 25,58 % 37,56 % 33,38 % 42,40 % 0,72 0,92 0,57 0,67 0,32 0,93 0,35 0,80 0,45 0,81 Ofa kturera t = (l everera t va tten - s å l t va tten)/l everera t va tten * 100% ofakturerat vatten/m rör/år ofakturerat avloppsvatten/m rör/år 0,29 0,47 Andelen ofakturerat vatten har stigit. Detta beror på att det funnits flera vattenläckor längsmed året, stora mängder spolningsvatten har använts för att spola nya vattenlinjer och många kopplingsarbeten har gjorts som har krävts spolning. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8 m³/m/år i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27). Kimitoöns Vattens procent 33,38 % och mängd 0,45 m³/m/år är således ett relativt bra resultat. Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. Största enskilda orsaken är den regniga augustimånaden och läckande självfallsbrunnar. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 40,0 % i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31). Det är helt uppenbart att detta kommer att kräva en del åtgärder de närmaste åren. Det största behovet är att öka organisationens kunnande när det gäller att lokalisera läckor samt sedan skaffa utrustning och hjälpmedel för detta arbete. 252 Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 vatten och avlopp m 296 600 319 000 343 400 358 740 370 740 412 280 Omsättning €/år 1 505 945 1 627 397 1 505 048 1 846 764 1 839 504 1 750 622 Omsättning €/m 5,08 5,10 4,38 5,15 4,96 4,25 Omsättning €/kund 1 011 1 051 952 1 115 1 085 1 017 Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i omsättningen 2012. Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden. Analys av förhållandet mellan driftskostnader för vatten och avloppsvatten: Bruksavgifter+ räntor (förutom avskrivningar) Vattenförsörjning Avloppsvatten försörjning 2009 €/m 2,32 4,42 2010 €/m 2,24 4,46 2011 €/m 1,83 4,32 2012 €/m 1,88 4,22 2013 €/m 2,12 4,49 2014 €/m 1,60 3,40 Vattenförsörjning Avloppsvatten försörjning €/m3 1,60 2,56 €/m3 1,71 2,78 €/m3 1,63 3,06 €/m3 1,59 2,91 €/m3 2,07 3,39 €/m3 1,80 3,08 Tabellen innehåller inte avskrivningskostnader över huvudtaget. Kostnadsfördelningen innehåller en 50/50 % fördelning av räntekostnader samt ersättning för grundkapital. När man jämför driftskostnaderna för nätverket , euro/m-kostnader för vatten med avloppsvatten kan man konstatera att avloppsnätet är drygt 100 % dyrare att upprätthålla per m än vattennätet. De årliga tyngdpunktsområdena i underhållet syns tydligt i jämförelsepriserna. Då man jämför driftkostnaderna mellan vattenförsörjning och avloppsvattenhantering (den nedre tabellen) fördelat på euro/m3, 1,80/3,08 = 1/1,71 och då förhållandet i taxan är 1,7/2,8 = 1/1,65 (taxa from 1.1.2013) kan man konstatera att taxan borde justeras så att skillnaden mellan vatten och avloppsvattenpriset borde vara ungefär 0,1 € större per m3 för att priserna skulle vara i rätt förhållande. Förhållandena varierar från år till år. Om avskrivningskostnaderna skulle beaktas i jämförelsen skulle prisförhållandet visa att avloppsvattenpriset borde vara ytterligare lite högre. Lagen om vattentjänster förutsätter kostnadsmotsvarighet i taxan. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Kimitoöns Vatten fortfarande har en stor utmaning i sin ekonomi fast de tre senaste åren uppvisat överskott så att det nu finns ett ackumulerat överskott på över 200 000 €. Överskottet kommer att behövas i sin helhet för att täcka de stora engångs avskrivningarna som görs för Lammala reningsverk 2015 eller 2016. Verket har ett relativt litet antal kunder som ökar långsamt. Vattentjänstverket har ett stort nätverk, stora skulder, stora avskrivningar och stora investeringar under arbete. Detta betyder entydigt att Kimitoöns Vatten kommer att ha relativt höga avgifter de närmaste åren jämfört med många andra kommuner. Men jämförelserna är orättvisa för de flesta grannkommunerna subventionerar sina vattentaxor med skattemedel. Det positiva är att Kimitoöns Vatten har en motiverad personal som tackvare bildandet av ett affärsverk har redskapen att sköta denna basservice operativt och målmedvetet för sina kunders bästa. Flera ekonomiska mätare tyder också på att verksamheten är på rätt spår och att en svängning sker i slutet av 2015. Från och med år 2016 börjar de årliga 253 investeringarna minska steg för steg till en nivå som är lägre än avskrivningstakten. Detta möjliggör amortering av lån och en ekonomisk utveckling i rätt riktning. År 2014 har den resterande bidrags delen på ungefär 135 000 € för ”trygga vattenförsörjningen på Kimitoön” utbetalats, summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år 2012. Dessutom har ett bidrags belopp på ungefär 401 000 € för ”byggandet av vattenförsörjningslinjer och transportlinjer på Kimitoön” betalats ut under året, summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år 2013. Dessa utbetalningar har underlättat finansieringen av pågående investeringar och tack vare detta har lånestocken endast ökat med 100 000 € under 2014, betydligt mindre än vad som budgeterats. 254 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Anläggningstillgångar och avskrivningar Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 € (adb-utrustning och program 5 000 €) har bokförts som årskostnad. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Noter till resultaträkningen Redogörelse för grunderna för avskrivningarna enligt plan i vattenaffärsverkets bokslut. Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ny avskrivningsplan trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns nya avskrivningsplan. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetod är följande: 255 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013 Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 €) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk 10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 256 Utredning om överensstämmelsen mellan avskrivningarna enligt plan och de investeringar som är föremål för avskrivning Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2013 - 2017: Planavskrivningar i medeltal 805 873 Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal 1 158 906 Differens € -353 033 Differens % -30 % Investeringsbudgeten 2013 - 2017 baserar sig på Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster. Investeringarna i planen är relativt framtunga, men på en 10 års period så planar investeringstakten kraftigt ut. Det är viktigt att nettoinvesteringstakten inte överskrider avskrivningsnivån under en längre period efter att de stora investeringarna är gjorda. De stora investeringarnas förverkligande är bundna till statliga bidrag och krav på miljötillstånd. Under perioden har stora engångsavskrivningar beaktats för de två avloppsreningsverk som skall stängas. Avskrivningsplanen är ändrad för transportlinjer så att avskrivningstiden har förlängts från 30 till 40 år från och med 2013. 257 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Materiella och immateriella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1.2014 Immateriella Mark-och tillgångar vattenomr. 36 419,67 109 440,28 Byggnader 2 892 315,26 Ökning under räkenskapsperioden Fasta konstruk- Maskiner och Pågående tioner anskaffningar inventarier 17 977 657,52 14 195,59 1 265 796,10 22 295 824,42 353 423,29 2 616 716,74 2 970 140,03 34 522,10 -34 522,10 0,00 3 847 990,74 25 265 964,45 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) Anskaffningsutgift 31.12.2014 36 419,67 Planenliga avskrivningar 1.1.2014 36 419,67 109 440,28 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2014 Sammanlagt 36 419,67 Influtna finansieringsandelar 1.1.2014 2 892 315,26 18 365 602,91 14 195,59 460 747,12 7 519 833,59 14 195,59 8 031 195,97 94 569,24 603 093,21 555 316,36 8 122 926,80 14 195,59 8 728 858,42 64 000,00 2 057 145,54 401 059,44 2 522 204,98 50 000,00 1 013 190,77 1 063 190,77 1 414 250,21 3 585 395,75 2 433 740,53 12 951 710,28 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 697 662,45 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) Influtna finansieringsandelar 31.12.2014 0,00 0,00 64 000,00 2 107 145,54 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 0,00 0,00 upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 0,00 109 440,28 2 272 998,90 8 135 530,57 0,00 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsfordringarna 2014 2013 NTM-centralens bidrag för projekt Trygga vattenförsörjningen på Kimitoön 134 967,32 Vesi- ja viemärijohtolinjojen rakentaminen Kemiönsaaren vesihuollon varmistamiseksi 280 120,03 401 059,44 Sammanlagt 280 120,03 536 026,76 258 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital 1.1. 2014 2013 3 006 081,46 3 006 081,46 3 006 081,46 3 006 081,46 137 400,80 105 235,21 137 400,80 105 235,21 69 656,26 32 165,59 3 213 138,52 3 143 482,26 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. Räkenskapsperiodens överskott / underskott Eget kapital totalt Långfristigt främmande kapital som förfaller senare än efter fem år 2014 2013 Saldo Saldo 31.12.2019 31.12.2018 61 420,00 92 080,00 0,00 23 275,90 1 407 234,00 1 753 000,00 2 074 406,80 1 610 436,88 173 326,00 216 660,00 3 716 386,80 3 695 452,78 LÅN FRÅN FINANSIELLA INSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSANSTALTER Lån från OKO Lån från Nordea LÅN FRÅN KOMMUNFINANS AB Lån från Kommunfinans LÅN FRÅN KOMMUNEN Lån från kommunen LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND Lån från Kommunernas Pensionsförsäkring SAMMANLAGT 259 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsskulder Låneränteperiodisering 2014 2013 22 684,65 31 786,32 Noter angående revisorns arvode Vattenaffärsverkets revisionsarvoden ingår i de arvoden som kommunen betalar till revisionssammanslutningen. Revisionsarvodena presenteras bland kommunens not angående revisorns arvode. 260 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENSRESULTAT OCH INVESTERINGSRAM Direktionen föreslår för kommunfullmäktige att årets överskott 69 656 euro överförs till konto för affärsverkets ackumulerade över-/underskott. Det sammanlagda ackumulerade överskottet utgör därmed 207 057 euro. Direktionen konstaterar att investeringsbudgeten underskreds med 468 050, 74 . Under året lyftes mindre län än budgeterat, sammanlagt 973 115 interna län. Externa län amorterades för 686 916 och interna lån för 184 774 . Den sammanlagda länestocken är 31. 12. 2014, 7822825, 51 . Kimitoöns Vatten har relativt stora kundfodringar och resultatregleringar pga beviljade men inte utbetalda statliga bidrag och pga den sista fakturerings periodens obetalda fakturor. Under året har Kimitoöns Vatten erhållit sammanlagt 536026, 76 bidragsinbetalningar frän tidigare år, det är frågan om bidrags poster som upptagits som resultatregleringsposter år 2012 och 2013 i balansräkningen, dessa har i väsentlig grad underlättat finnanseringen av pågående investeringar. Under aret har Kimitoöns Vatten även erhållit bidrag 783 070, 74 som betalats ut för verksamheten under budgetåret 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDEOCH UNDERTECKNANDE Kimitoön den //. 3. 2015 ^^. Verkställande direktör Direktion ogér^ffakalax ^~^ Daniel Wilson Veijo Lucke Ordförande Viceordförande ^M/^ Brita Drugge Jag har granskat bokslutet Kimitoön den . . 2015 Malin Lindholm Lars Nummelin 21. BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE Kimitoön31. 3. 2015 Kommundirektör Tom Simola Kommunstyrelsen a ~z^ Jag har idag avgivit berättelse över utförd revision Kimitoön ^'.-> 2015 ^ffö /t^^-kr ft^ (yc. -sa^i^^ ?-^ ^c, ^- i^i^ (^7% -rs^sar 262 22 BILAGA PERSONALRAPPORT 263
© Copyright 2024