BOKSLUT 2014 - Kimitoön kommun

BOKSLUT 2014
Fullmäktige 17.06.2015
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ............................................................................................ 3
2 ALLMÄNNA UPPGIFTER ................................................................................................................. 5
3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN .................................................... 6
4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN ................................................................. 10
5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ............. 11
6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN ............................ 13
7 KOMMUNENS PERSONAL ............................................................................................................. 14
8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA ............ 14
SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING .............. 14
9 MILJÖFAKTORER ............................................................................................................................ 15
10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN .. 16
11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV
VERKSAMHETEN ....................................................................................................................... 18
11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys .......................................................................................... 19
11.2 Finansiering av verksamheten ..................................................................................................... 24
11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den..................................................................... 27
12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER .................................................................................... 30
13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ...................................................................... 31
14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV
EKONOMIN ................................................................................................................................. 37
15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER ............................................................................................ 38
16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ................................................................ 41
16.1 Förvaltningsavdelningen .............................................................................................................. 41
16.2 Utvecklingsavdelningen ............................................................................................................... 56
16.3 Bildningsavdelningen.................................................................................................................... 85
16.4 Omsorgsavdelningen ................................................................................................................. 121
16.5 Avdelningen för miljö och teknik .............................................................................................. 150
17 BUDGETUTFALL ......................................................................................................................... 174
17.1 Driftsekonomidelens utfall 2014 ............................................................................................... 174
17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2014 ........................................................................................... 179
17.3 Investeringsdelens utfall 2014 ................................................................................................... 181
17.4 Finansieringsdelens utfall 2014 .................................................................................................. 195
17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt . 197
18 BOKSLUTSKALKYLER ................................................................................................................ 198
19 NOTER TILL BOKSLUTET ......................................................................................................... 206
19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper ........................................................................ 206
19.2 Noter till resultaträkningen ...................................................................................................... 206
19.3 Noter till balansräkningen ......................................................................................................... 210
19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser ............................................................. 217
19.5 Noter angående personalen och revisorns arvoden ................................................................ 218
19.6 Noter till koncernbokslutet ....................................................................................................... 220
20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT .................................................................................................... 226
20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden ............. 226
20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten ......................................... 227
20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk ....................................................................................................... 228
21 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE ....................................................................................... 262
22 BILAGA PERSONALRAPPORT.................................................................................................. 263
2
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
Kimitoöns kommun har nu ett halvt dussin år bakom sig. Det handlar om sex händelserika och ekonomiskt
framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny
lagstiftning från staten. Tack vare förändringsarbetet och det goda ekonomiska resultatet har vi goda förutsättningar
att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara är inte helt solklart för
tillfället. De flesta av regeringens lagförslag som berör den kommunala verksamheten godkändes inte av riksdagen.
Kommunerna får således fortsättningsvis vänta på hur social- och hälsovårdsreformen kommer att förverkligas.
Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2014 präglats av fortsatta dåliga ekonomiska nyheter i vårt
land. Många osäkerhetsfaktorer finns och risken för att den dåliga konjunkturen fortsätter i många är stor.
Nedskärningar i den offentliga kommer att drabba kommunerna hårt.
År 2014 blev igen, trots svåra tider, ett gott år för Kimitoön. Kimitoön har en stabil ekonomi och har lyckats med att
göra överskott under alla sina verksamhetsår. Grunden är i skick med tanke på framtiden. Vi kommer att behöva en
stark grund eftersom Kimitoön blev en stor förlorare i statsandelsreformen som trädde ikraft från början av år 2015.
Fram till år 2019 kommer Kimitoön att förlora totalt 549 euro per invånare p.g.a. systemförändringen samt
nedskärningar i statsandelarna. I eurobelopp mister vi ca 3,8 milj. euro.
Bra resultat i svåra tider
Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 1,024 miljoner euro år 2014. Det här betyder att det ackumulerade
överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 13,54 miljoner euro. Orsaken till det mycket goda resultatet är
bra kostnadskontroll, mera skatteintäkter än väntat, lite mera statsandelar än beräknat samt lägre räntekostnader.
Skatteinkomsternas utveckling har de senaste åren varit svag, så även år 2014, och ger orsak att fundera på olika
åtgärder de kommande åren. Detta i kombination med minskande statsandelar innebär stora utmaningar.
Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om
det finns politisk vilja, att anpassa kostnaderna enligt minskande inkomster.
Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av alla som jobbar i kommunen. De förtroendevaldas förmåga att våga
fatta också lite tuffare beslut ger en bra grund att jobba vidare från. Årsbidraget blev 3,4 miljoner euro.
Kostnadskontrollen har fungerat bra, men det lönar sig hela tiden att fundera på ännu bättre prognostiseringsmodeller.
Ett utökat servicebehov ökar också våra kostnader. Av kostnaderna är ungefär 1/4 sådana som kommunen inte kan
påverka, vi är endast fakturabetalare till en samkommun eller en annan kommun.
Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas
förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där
antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns de två större helheter att bita i
personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda.
Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat var hyggligt år 2014. En jämförelse med andra kommuner visar att vi har
gjort rätta saker, trots svåra och röriga tider med många osäkerhetsfaktorer.
Som positiva faktorer kan nämnas:
-
Det ackumulerade överskottet ökade.
Inga nya lån lyftes och skuldbördan minskade ytterligare, nu är vi klart under landets medeltal.
Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen iakttogs.
De ekonomiska målsättningarna förverkligades i huvudsak och t.o.m. överskridits. Framtiden kräver dock
ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss.
Kassaläget var under kontroll, trots att vi inte upptog nya lån.
Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig.
3
Faktorer som vi bör fokusera på framöver är:
-
Skatteintäkternas utveckling. Denna utveckling kräver på sikt nya effektivare servicelösningar.
Eftertanke med helt nya investeringar. Det redan konstaterade investeringsbehovet de kommande åren
kommer att höja skuldbördan.
Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar
produktiviteten. Utrymmesanvändningen bör hela tiden optimeras.
Förbereda åtgärder för att klara servicen med minskade statsandelar.
Kommunalskatt inflöt 3,8 % mera än beräknat och fastighetskatt enligt budget. Samfundsskatt inflöt 9,8 % mera än
beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,67 miljoner euro mot budgetens 20,94 miljoner euro. Jämfört med
2013 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,9 miljoner euro. Statsandelar inflöt 1,2 % mera än beräknat.
Statsandelar inflöt totalt 22,37 miljoner euro, då budgeten var 22,10 miljoner euro. Statsandelarna har ökat fram till år
2014, men börjar minska från år 2015 framåt.
Kommunens lånestock sjönk klart under året, den var i slutet av året 2 038 euro/invånare. Skuldbördan ligger klart
under landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 2,0 miljoner euro.
Antalet anställda i kommunen har under året varit relativt stabilt. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen
gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten.
Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering.
Framtiden
Befolkningsutvecklingen har varit och är fortfarande en stor utmaning. En mindre befolkning betyder minskade intäkter
och absolut nödvändiga ändringar i serviceproduktionen. Utöver den dystra befolkningsutvecklingen innehåller de
kommande reformerna många osäkerhetsfaktorer. Hur kommer Kimitoön att beröras av t.ex. vårdreformen?
Vi lever i intressanta, men osäkra tider. Än så länge gäller det att vänta och inte oroa sig. Vi har varje dag saker att
sköta, barn att undervisa och människor att ta hand om. Vi ska se till att våra kommuninvånare får den service de
behöver. Det här gäller alla former av kommunal service och oberoende av reformer hit och dit. Servicen behövs på
Kimitoön också i framtiden.
Den stora utmaningen är att planera och leva med flera alternativa framtidsscenarier. Vi måste våga utveckla
verksamheten på Kimitoön samtidigt som vi vet att vi med största sannolikhet har olika av oss oberoende förändringar
framför oss. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft. Vi måste vara modiga och
våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det är en utmaning att få så många
som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Det har varit intressant och känts bra att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag
vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens
förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det ha siktet inställt
mot framtiden – den kommer och vi ska aktivt försöka bygga en kommun som lever med sin tid.
Kimitoön den 20 mars 2015
Tom Simola
kommundirektör
4
2 ALLMÄNNA UPPGIFTER
Administrativa området
Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av
de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu,
Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2, varav markarealen utgör
687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2.
I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 64 stranddetaljplaner.
Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km.
Befolkning och näringar
Kommunens befolkning uppgick 31.12.2013 till 6 943 personer, en minskning med -69 personer under året. De
huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012
skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs.
Befolkningsutvecklingen
Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Under de senaste 10 åren har befolkningen
minskat med 14 procent (1 187 personer).
Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög
mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste
åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration.
5
3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN
Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation.
Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013. Kommunerna hade tid till 30.11.2013 att meddela till
Finansministeriet vem de utreder samgång med. Enligt lagen hade Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en
kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på 20 000 invånare, vilket krävs för
anordnande av social- och hälsovård.
Fullmäktige fattade 14.10.2013 beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med
Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och
båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare.
I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen
innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade
uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden
fr.o.m. 1.1.2017.
Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i
kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna
framskrider.
Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte
godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet.
Social- och hälsovårdsutskottet hann inte omforma modellen så att den blev grundlagsenlig under den här
mandatperioden. Reformen skjuts över till nästa regering och riksdag.
Kimitoöns organisation från 1.1.2012:
Fullmäktige
Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27
ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning:
Parti
C
SDP
Röster 2012
251
566
%
6,2
14,0
Valda
1
4
6
Fri samverkan
GRÖNA
SFP
VF
SAML
KD
SAF
926
167
1 671
255
101
30
70
22,9
4,1
41,4
6,3
2,5
0,7
1,7
7
1
13
1
-
SAMMANLAGT
4 037
100,0
27
Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013-2016
Ordförande Inger Wretdal (sfp)
Psykolog
I vice ordförande Rune Friman (fs)
Företagare
II vice ordförande Michael Oksanen (sfp)
Generalsekreterare
III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp)
Telefonmontör
Fullmäktiges sammansättning 2013-2016
Namn
Centern i Finland r.p. (1)
Hoikkala Marjaana
Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4)
Forne Ingmar, gruppordförande
Leppänen Jorma
Sundqvist Johan
Vilander Bo
Fri Samverkan (7)
Antskog Carola
Ek Kristian
Friman Rune, gruppordförande
Lappalainen Sami
Lücke Veijo
Moberg Jenna
Murto Martti
Gröna förbundet r.p. (1)
Lang Eija
Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13)
Engblom Henry
Engblom Yngve
Drugge Brita
Fabritius Helena
Guseff Niklas
Jansson Johanna
Laurén Anders
Laurén Fredrik
Liljeqvist Wilhelm
Lindroos Kristian
Yrke
Parti
Lärare, FM
C
Byråfunktionär, kand.hum.
Telefonmontör
Mek.uh planerare
El.reparatör
SDP
SDP
SDP
SDP
FM
Disponent
Stud.merkonom
Företagare
Företagare
Närvårdare
Byggmästare
FS
FS
FS
FS
FS
FS
FS
Specialsjukskötare
GRÖNA
Ingenjör
Jordbrukare, entreprenör
Lärare
Agrolog
Sjöbevakare
Sjukskötare YH
Företagare, pol.mag.
Ekon.mag.
Vice VD
Lantmäteriingenjör
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
SFP
7
Oksanen Michael, gruppordförande
Wilson Daniel
Wretdal Inger
Vänsterförbundet r.p. (1)
Antikainen Esko
Generalsekreterare
Företagare
Psykolog
SFP
SFP
SFP
Metallarbetare
VF
Fullmäktige sammanträdde 5 gånger och protokollförde sammanlagt 61 ärenden.
Kommunstyrelsens sammansättning 2014
Namn
Yrke
Parti
Ordförande Wilhelm Liljeqvist
I vice ordförande Martti Murto
II viceordförande Fredrik Laurén
Vice VD
Byggmästare
Ekon.mag.
SFP
FS
SFP
Hanna Backman
Brita Drugge
Veronica Heikkilä
Kalevi Kallonen
Veijo Lücke
Ann Nyström
Verksamhetskoordinator
Lärare
Ingenjör
Jordbrukare, företagare
Företagare
Ekon.mag.
SFP
SFP
SDP
C
FS
FS
Kommunstyrelsen sammanträdde 11 gånger och protokollförde 172 ärenden.
8
Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare
Nämnder
Centralvalnämnden
Ordförande Leif Byman
Vice ordförande Carola Antskog
Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg
Bildningsnämnden
Ordförande Anders Laurén
Vice ordförande Patrick Joki
Föredragande bildningschef Mats Johansson
Kultur- och fritidsnämnden
Ordförande Rabbe Lindblom
Vice ordförande Thomas Lindroth
Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg
Omsorgsnämnden
Ordförande Niklas Guseff
Vice ordförande Carola Antskog
Föredragande omsorgschef Maria Wallin
Tekniska nämnden
Ordförande Daniel Wilson
Vice ordförande Rune Friman
Föredragande teknisk chef Lars Nummelin
Bygg- och miljötillsynsnämnden
Ordförande Henry Engblom
Vice ordförande Gunilla Avellán
Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström
Skärgårdsnämnden
Ordförande Henry Engblom
Vice ordförande Pirjo Hoffström
Föredragande näringslivschef Tomy Wass
Sektioner
Svenska skolsektionen
Ordförande Anders Laurén
Vice ordförande Johan Kinos
Föredragande bildningschef Mats Johansson
Suomenkielinen koulujaosto
Ordförande Marjaana Hoikkala
Vice ordförande Taina Tilvis
Föredragande bildningschef Mats Johansson
Förrättningssektion
Ordförande Daniel Wilson
Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio
Direktion
Vattenverkets direktion
Ordförande Daniel Wilson
Vice ordförande Veijo Lücke
Föredragande infrachef Roger Hakalax
9
4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN
Bokslutsprognoserna 2014: Lyckad effektivisering i kommunerna
Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om
man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk.
Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i
kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade
inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte
däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen.
Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma
löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna.
År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De
statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro.
Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna
1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EUdirektivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning.
- Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin.
Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade
skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
- Effektivisering av verksamheten ger bättre resultat och minskar också i viss mån behovet av skattehöjningar.
Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt
större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa.
Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på
cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet
kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna.
Investeringarna ökade skulderna
Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna
finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna.
Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin.
Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent. Kommunerna har nu lån på 2 733
euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass.
- Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir
fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i
åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering
räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter vara hög. Trycket på att höja kommunalskatten är
stort och skillnaderna mellan kommunerna hotar växa ytterligare, säger Mäki-Lohiluoma.
Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring
2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala
affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men
ligger fortfarande på en hög nivå.
Uppgifterna måste minskas och skatteunderlaget breddas
Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter motsvarar inte målen i det strukturpolitiska
programmet utan uppskattas ge besparingar på bara cirka en tredjedel av den eftersträvade miljarden. Kommunerna
däremot överträffar målet att anpassa sin ekonomi med en miljard euro.
10
- Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte
kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på
en stadig grund, säger Mäki-Lohiluoma.
(Kommunförbundet pressmeddelande 11.2.2015)
5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI
Allmänt
I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen,
samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer.
Kommunens bokslut för år 2014 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter,
budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen
upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter
till dem.
Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som
en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna.
Ekonomi
Boksluten för kommunens fem första år 2009-2013 har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2014
utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning.
På hösten godkände fullmäktige omsorgens behovsutredning och fastighetsplan. Planen har skrivits utgående
fastigheternas renoveringsbehov och behov av automatiska släckningsanordningar. Dessutom tar planen fasta på att
kunna erbjuda klienterna god vård och omsorg i verksamhetsutrymmen som är moderna och motsvarar dagens krav.
Behovsutredningen och fastighetsplanen förslag till åtgärder och en tidtabell som omfattar åren 2015-2019, där man
beskriver på vilket sätt åtgärderna kan utföras samtidigt som ett tillräckligt antal vårdplatser finns till förfogande.
Skogsområden i Kulla Stormossen, Bofallsberget och Lillträsket såldes till NTM centralen för att inrättas som
skogsskyddsområden inom METSO-handlingsplanen. Köpet är inte ännu genomfört, p.g.a. orsaker som beror på NTMcentralen. Det är osäkert om affären överhuvudtaget blir av.
Kommunen köpte ett outbrutet område av lägenheten Mellangård på Kimito centrums detaljplaneområde för 86 000
euro.
Kommunen sålde också en tomt på Kalkholmens detaljplaneområde för 95 000 euro.
Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att
kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning.
I februari sattes en bostadsaktielägenhet i Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy till försäljning, då den nuvarande
hyresgästen flyttade ut, i enlighet med kommunens riktlinjer för försäljning av bostadsaktielägenheter.
I april godkände kommunstyrelsen ett föravtal med Kim och Carita Mattsson om köp av markområde och ett
intentionsavtal om tomtarrangemang och planläggning för förverkIigande av en detaljhandelssatsning i Kimito centrum.
I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Brännboda skola i Västanfjärd. Försäljningspris 130 000 euro, vinst i
resultaträkningen 112 000 euro. Samtidigt uppdaterades priset för fastigheterna Genböle pensionärsbostäder,
Västanfjärds kommunkansli och Slaggis f.d. ungdomsgård.
I mars godkände fullmäktige för sin del fusionen mellan Rouskis Oy och Åbonejdens Avfallsservice Ab.
Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets
Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med
11
hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån.
Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i
fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning
till fusionen.
Fullmäktige beviljade tre borgensförbindelser under året. En förnyad kommunal borgen på 1,3 miljoner euro för 20 år
till Kimitoöns Värme Ab. Det nya lånet ersätter ett bulletlån som tagits för byggande av fjärrvärme i Dalsbruk. Den nya
borgensförbindelsen ersätter den tidigare borgensförbindelsen på samma belopp.
Den andra borgensförbindelsen ersatte också en gammal redan existerande borgensförbindelse. Rouskis Oy beviljades
1,3 miljoner euro i borgen för nytt miljölov. Kimitoöns kommuns andel av borgensförbindelsen är i förhållande till
ägarandelen, dvs 126 100 euro.
Kommunen beviljade också borgen åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy för under bildning varande bolag.
Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy köpte tillsammans med Varsinais-Suomen Erityishuoltopiiri kuntayhtymä för
under bildning varande bolags del fastigheten Strandvik i Dahlby. För köpet beviljades kommunal borgen på 900 000
euro för 20 år åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy.
Två delgeneralplaner för vindkraft kom till fullmäktige för behandling under året. Fullmäktige beslutade i oktober att
remittera delgeneralplanen för Gräsböle vindpark för ny beredning. I december godkändes delgeneralplanen för
Nordanå-Lövböle vindpark i fullmäktige. Planen har inte ännu vunnit laga kraft, utan är föremål för besvär i Åbo
förvaltningsdomstol.
Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juni att avdelningen kommer att överskrida sin
budget med ca 350 000 euro. Fullmäktige beslutade i september bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade
driftskostnader.
Största enskilda investeringen i budgeten för år 2014 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut
om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013
som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska
byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i
samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober 2014. Daghemmet skall enligt
tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå
klart i slutet av juni 2016. Totalinvestering 5,75 miljoner euro.
Under året gjordes två budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Tekniska nämnden godkände
ytterligare tre omdisponeringar av anslag ur den sk. investeringspotten. I ekonomiplanen för år 2015 beviljade
fullmäktige ett tilläggsanslag om 300 000 euro för förverkligande av den nya brandstationen i Kimito.
Den ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 6,41 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på 270
000 euro var 6,68 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade fastighetsskatteintäkter
på 210 000 euro och minskade kassamedel på 60 000 euro.
Investeringsbudgeten underskreds med knappt 1,4 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 1,1 miljoner euro
medan inkomsterna överskreds med 280 000 euro. Överskridningen av inkomster beror på att balansvärdet vid
försäljning av fastigheter och tomter, som inbringade 269 000 euro, inte hade budgeterats. Omsorgsavdelningen
underskred investeringsbudgeten med 169 000 euro och fastighetsenheten med 540 000 euro, medan samhällstekniska
enheten överskred budgeten med 60 000 euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med 468 000
euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt
hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Beroende på lägre investeringskostnader samt flera pågående
anskaffningar över årsskiftet underskreds de totala avskrivningarna med 143 000 euro.
Resultaträkningen för år 2014 visar ett årsbidrag på 3,43 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,56
miljoner euro och 1,77 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre
personalkostnader, 727 000 euro mera skatter, 272 000 euro mer statsandelar och 154 000 euro mindre
räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret.
Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med 530 000 euro och verksamhetsintäkterna
understiger budgeten med 92 000 euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår
till 86 300 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,72 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 525
000 euro.
12
Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med 1 089 000 euro.
För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 528 000
euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under
personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 289 000 euro. Understöd
och bidrag överskreds med 117 000 euro och övriga kostnader överskreds med 110 000 euro. Hyreskostnaderna
underskreds med 347 000 euro.
Verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med 92 000 euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade
med 140 000 euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,73 miljoner euro eller 94,4 procent av det budgeterade.
Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med 83 000 euro, understöd och bidrag med 328 000 euro. Övriga
intäkter underskred budgeten med 25 000 euro.
Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var 547 085 euro jämfört med ursprunglig
budget och 197 085 euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,8 procent.
Överskridningar finns inom socialenheten och specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet.
Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2014 fanns budgeterat nya lån på 6,131 miljoner
euro. Det goda kassaläget vid årets början, bättre verksamhetsbidrag samt högre skatteintäkter och lägre
investeringskostnader bidrog till att inga nya lån behövde lyftas under året. Kommunens skuldbörda minskade från
16,15 miljoner euro till 14,15 miljoner euro, eller från 2 305 euro per invånare till 2 038 euro per invånare.
Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år 2014. Bokslutet för 2014 visar ett överskott på 69 700 euro vilket betyder
att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är 207 000 euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att
behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 eller 2016.
Kimitoöns Vatten har under år 2014 lånat 973 000 euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen
och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt
styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2014
uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,32 miljoner euro.
Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på 69 700 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har
Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 16 533 euro till kommunen.
Inkomstskatteprocenten för år 2014 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och
0,32 procent för stadigvarande bostad.
År 2014 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital.
Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband
anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna.
med
bokslutet
även
godkänner
6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN
I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget
till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren.
Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget
för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att
exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi.
Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren 20152017 finns investeringar på 17,9 miljoner euro i ekonomiplanen.
Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, 2015-2017, finns i
ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,5 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 14,15 till
33,5 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från 2 038 euro till 4 829 euro. Samtidigt kan konstateras att den
nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid
årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 30 000 euro.
13
7 KOMMUNENS PERSONAL
Personalstrategi
Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren 2009-2012. Under hösten 2012 - våren 2013 uppdaterades
personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft
2013-2016.
Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse.
Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och
belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling.
Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten.
Företagshälsovård
Företagshälsovården köptes 2014 av Dalmed Ab för 573 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%)
och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och
allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig
samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen.
Personalens antal
Personalens antal var 31.12.2014 595 (583 år 2013) anställda, varav 444 (432 år 2013) tillsvidare anställda och 151
(151 år 2013) tidsbundet anställda.
8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA
SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING
På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker.
Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott
För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort
avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten
Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då
Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till
sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget.
Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2014 har ledande tjänstemän med
beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat.
Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på
risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med
vattenförsörjningen.
Finansieringsrisker
Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och
motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och
granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att 50-70 procent av lånen
ska vara skyddade. En genomgång av ränteriskerna gjordes i kommunstyrelsen i juni. Kommunen gör också årligen
kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten.
14
Miljörisker
Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför
Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen
omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan.
Övriga risker
Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande
befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska
linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomisk-strategiska
verksamheten i kommunen.
9 MILJÖFAKTORER
År 2014 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att kommunens största
fastighet Hannahemmet anslöts till ett lokalvärmenät som drivs av ett privat företag. Av kommunens hela fastighetsyta
på ca 47 000 m² uppvärms ca 43 780 m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Under
2015 förbättras situationen ytterligare då Amosparkens skola helt övergår till fjärrvärme och brandsstationen i Kimito
i och med nybygget övergå från olja till jordvärme.
Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra
uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En
ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och
områdesnät som byggts upp i kommunen.
Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en
aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av
jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2
utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner.
Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som
kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att
uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna.
Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken
har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fortsatte under
2014. Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till 2016. Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har
inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala
har pågått parallellt. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små
enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande
sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat
/entralt renat, 2016
Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016
Utsläpp
Årsmedeltal Tyska holmen Lammala
Tyskaholmen
BOD7ATU
kok.P
KA
N
Totalt
Reduktion
Förändring
Renings-
Minskning
resultat, kg/år
kg/år
2014
2016
2016
2014=>2016
5 898
11 655
6 346
5 309
-45.55 %
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
2014
2014
2014
17
3 958
1 799
2014 mg/l
CODCr
Kimito
av utsläpp
2
466
435
1 380
2 281
747
1 534
-67.27 %
0.038
9
28
73
110
14
96
-87.12 %
5
1 164
735
2 384
4 283
1 866
2 416
-56.42 %
24
5 587
1 020
5 145
11 752
8 959
2 793
-23.77 %
15
Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling.
Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 har fortsatt under år 2014.
Mottagana slammängder har vuxit ytterligare sedan 2013. Under 2014 renades totalt 8 457 m³ varav den kommunalt
anordnade insamlingen stod för 7 811 m³, vilket är en ökning med drygt 5 %. I övrigt har slaminsamlingsverksamheten
stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet.
Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har man nått
därhän att avfallsmängderna minskar, vilket är odelat positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad
återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2014 insamlades drygt 1 920 ton blandavfall på Kimitoön.
Mängderna var 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2012 brändes blandavfall överhuvudtaget inte,
medan man 2014, styrde ungefär hälften, 934 ton, till förbränning.
Projektet Smarta Kimitoön fortsatte under året. Projektet åstadkom bl.a. en serie broschyrer som informerar om
smarta, innovativa energilösningar och företags- och konsumentguider för Clean Tech lösningar i allmänhet och på
Kimitoön i synnerhet. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men
processen kom inte ända till beslut under året. Inom projektet genomfördes också en auktionsdag på kommunens ur
bruk tagna och/eller obehövliga prylar. Dagen hölls i september i den s.k. Greene hallen. Dit hade samlats en
betydande mängd av vitt skilda saker och allt såldes slut.
I kommunen planerades och verkställdes beslut om att grunda en återvinningscentral. Den kommer att förverkligas
med stödfinansiering och kommer att också verka som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock
återvinningen den mest betydande verkningen och då projektet körs i gång under 2015 är förväntningarna stora.
Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material.
Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen
möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart
överstiger öns elkonsumtion.
10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN
Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i
kommunens förvaltningsstadga.
Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut
Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet
med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska
resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande
av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om
utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar.
Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis.
Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i
kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen.
Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och
tillförlitlig bedömning av lönsamheten
Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer
upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås.
Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges,
kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier.
Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och
personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer
uppstår.
16
Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning
Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat
Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst.
Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet.
Ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul håller på att tas i bruk. Övervakningsansvaret
över avtalsvillkor och –tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare.
Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014
kommunens indrivningar.
Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har
skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna
kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för
anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna
smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången.
Övrigt
Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i
december.
Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som
kommunen. Dalmed är genom aktieökningen nu ett dotterbolag, men har inte samma revisor som de övriga.
Koncerndirektiv har uppgjorts under år 2011.
17
11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
Resultaträkning och nyckeltal
Verksamhetsintäkter
Tillverkning för eget bruk
2014
2013
1 000 €
1 000 €
7 625
7 517
86
45
Verksamhetskostnader
-48 077
-47 255
Verksamhetsbidrag
-40 365
-39 692
Skatteinkomster
21 667
22 590
Statsandelar
22 372
21 908
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
26
1
Övriga finansiella intäkter
41
37
-308
-331
-17
-15
3 416
4 498
-2 557
-2 384
Räkenskapsperiodens resultat
859
2 114
Bokslutsdispositioner
165
167
1 024
2 281
15,8 %
15,9 %
133,6 %
188,7 %
492 €
642 €
6943
7005
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL
Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, %
Årsbidrag / Avskrivningar, %
Årsbidrag, euro/invånare
Invånarantal
18
11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys
Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på – 40,4 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,4 miljoner
euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,56 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med
165 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2014 är 1,02 miljoner euro.
Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och
amorteringar av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är
tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som
avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste sex åren.
Årsbidrag / Avskrivningar
Vuosikate / Poistot
6000
5000
4000
3000
2000
1000
Årsbidrag / Vuosikate
Avskrivningar / Poistot
0
Årsbidrag / Avskrivningar
Intäkter och kostnader för verksamheten
Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,6 miljoner euro vilket är 11 procent över budget. Inom
intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens
försäljningsintäkter översked budgeten med 348 000 euro, medan vattenaffärsverkets försäljningsintäkter underskreds
med 62 000 euro. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med ca 286 000 euro eller dryga 11 procent.
I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,67 miljoner euro vilket
utgör 76 500 euro mera än budgeterat. Understöd och bidrag överskred budgeten med 328 000 euro. Hyresintäkter
inflöt 18 000 euro mera än budgeterat. Övriga intäkter överskred budgeten med drygt 65 000 euro. De
bruttobudgeterade försäljningsvinsterna på 270 000 euro överskred budgeten med 4 500 euro. Verksamhetens totala
intäkter var knappt 108 000 euro större jämfört med år 2013.
19
Verksamhetens kostnader
Miljö och teknik
19 %
Förvaltning
Utveckling
4%
2%
Bildning
25 %
Omsorg
50 %
Verksamhetens kostnader per avdelning år 2014
År 2014 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,08 miljoner euro, en ökning på 822 000 euro från år 2013.
De totala personalkostnaderna ökade med 386 000 euro och uppgick till 24,06 miljoner euro år 2014.
Personalkostnaderna underskred budgeten med drygt 1,2 miljoner euro eller ca 4,8 procent. Köp av tjänster uppgick
till 18,2 miljoner euro, en ökning på ca 660 000 euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och
varor har ökat med 131 000 euro sedan år 2013 och uppgick till 3,28 miljoner euro i bokslutet 2014. Understöden
uppgick till 1,76 miljoner euro, en ökning på 51 000 euro jämfört med år 2013, medan de övriga kostnaderna har
minskat med 142 000 euro sedan år 2013.
Under året gjordes inom omsorgsavdelningen en budgetändring på 350 000 euro. I budgetjämförelsen ingår även
interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med 180 000 euro jämfört med den
ursprungliga budgeten och med 530 000 euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten
med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskred den ändrade budgeten med 1 089 000 euro eller 5,11 procent.
För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca 528 000
euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten har beaktats under
personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter
underskred det budgeterade med 289 000 euro, medan understöden överskreds med 117 000 euro.
Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med 347 000 euro. De övriga
verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 110 000 euro.
Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar
var 40,37 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2013 har verksamhetsbidraget blivit
673 000 euro sämre.
20
Verksamhetens kostnader 2009 - 2014
milj €
30
25
BS 2009
20
BS 2010
15
BS 2011
10
BS 2012
BS 2013
5
BS 2014
0
Förvaltning
Utveckling
Bildning
Omsorg
Miljö och teknik
(inkl vatten)
Verksamhetens kostnader 2009 – 2014 per avdelning
Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar
bokslut 2009 - 2014
60,00
50,00
Milj. €
40,00
41,00
42,29
43,78
45,39
47,25
48,08
30,00
21,07
20,98
21,47
20,75
18,96
20,71
20,00
22,59
21,91
22,40
21,67
17,78
10,00
Kostnader
15,97
Skatteintäkter
Statsandelar
0,00
BS 2009
BS 2010
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BS 2014
Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar i boksluten 2009 - 2014
21
Skatteinkomster
Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,67 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,01 miljoner
euro, fastighetsskatt 2,91 miljoner euro och samfundsskatt 747 000 euro. Under året gjordes budgetändringar för
kommunalskatten på 350 000 euro och för fastighetsskatten på 210 000 euro. Jämfört med den ändrade budgeten
inflöt 727 000 euro mera i skatteintäkter, varav kommunalskatt 660 000 euro, samfundsskatt 66 000 euro och
fastighetsskatt 1 000 euro. Jämfört med år 2013 minskade skatteintäkterna med 923 000 euro.
Skatteinkomster 2009 - 2014
25 000 000
Kommunalskatt
Fastighetsskatt
Samfundsskatt
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
BS 2009
BS 2010
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BS 2014
Samfundsskatt
1 127 871
1 201 777
1 212 617
619 850
632 818
746 505
Fastighetsskatt
1 921 109
2 316 834
2 371 847
2 449 092
2 573 132
2 911 094
Kommunalskatt
18 025 025
17 463 745
17 888 570
17 643 131
19 384 471
18 009 536
Skatteinkomster 2009 - 2014
Statsandelar
Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,37 miljoner euro i statsandelar. Jämfört med budgeten på 22,1 miljoner euro
erhölls 272 000 euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på 950 000 euro som Kimitoön
erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. Utjämningen på basis av skatteinkomster uppgick till 3,6 miljoner euro år 2014.
Statsandelen för finansiering som avses i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt
bildningsarbete var liksom för många andra kommuner negativ även för Kimitoöns del - 984 000 euro.
I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som bokförs som driftsintäkt och/eller
driftskostnad inom bildningsavdelningen. Hemkommunsersättning utgör det belopp som kommunen får eller betalar
för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till
ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2014 var knappt 74 000 euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera
elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor.
Jämfört med år 2013 erhöll kommunen 464 000 euro mera i statsandelar år 2014.
22
Statsandelar
bokslut 2009 - 2014
24 000
23 000
22 000
21 908
21 000
22 372
20 746
20 000
19 000
18 959
18 000
17 777
17 000
16 000
15 000
15 968
14 000
Bokslut 2009
Bokslut 2010
Bokslut 2011
Bokslut 2012
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Statsandelar 2009 – 2014
Finansiella intäkter och kostnader
Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till 26 000 euro år 2014,
en ökning på ca 25 000 euro från år 2013. Ökningen beror på att kommunen under år 2014 tack vare god likviditet
kunde överföra medel till ett räntekonto med bättre avkastning.
Övriga finansiella intäkter uppgick till 41 000 euro, varav ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till 19 000
euro och dröjsmålsränteintäkter till knappt 22 000 euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för
grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2014 uppgick ersättningen till 16 533 euro.
Räntekostnader för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick sammanlagt till 308 000 euro. Budgeten
underskreds med 132 000 euro eller 30 procent. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån på
finansmarknaden. En annan orsak till underskridningen av räntekostnaderna är att det lån på 6,1 miljoner euro som
budgeterades för år 2014 inte behövde lyftas.
Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt 185 000 euro.
Övriga finansiella kostnader uppgick till 17 000 euro och består av räntor på skatteredovisningar och dröjsmålsräntor.
I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post.
23
11.2 Finansiering av verksamheten
Finansieringsanalys och nyckeltal
2014
2013
1 000 €
1 000 €
3 416
4 498
-270
-72
-6 761
-3 412
1 226
414
539
700
-1 850
2 128
-1 996
-3 001
1 274
-412
-723
1 087
-2 573
3 215
Likvida medel 31.12
4 274
6 847
Likvida medel 1.1
6 847
3 632
5 956
5 860
61,7 %
150,0 %
1,62
1,45
27
46
6943
7005
Verksamhetens kassaflöde
Årsbidrag
Extraordinära poster, netto
Korrektivposter till internt tillförda medel
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåningen
Minskning av utlåningen
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
4 500
Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar i likviditeten
Finansieringens kassaflöde
Förändring av likvida medel
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, €
Intern finansiering av investeringar, %
Låneskötselbidrag
Likviditet, kassadagar
Invånarantal
24
Finansieringsanalysen
Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de
finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta
lån. År 2014 uppgår årsbidraget till 3,42 miljoner euro.
Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och – förluster för anläggningstillgångar och
de uppgår till 270 000 euro år 2014.
Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,8 miljoner euro och
vattenaffärsverket 2,97 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 1,23 miljoner euro, varav 163 000
euro för kommunens del och 1,06 miljoner euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av
anläggningstillgångar erhölls 539 000 euro (inklusive försäljningsvinster 275 000 euro och – förluster 5 000 euro).
I budgeten för år 2014 planerades upptagning av långfristiga lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets
början, ett bättre årsbidrag samt mindre investeringsutgifter under räkenskapsperioden bidrog till att inga långfristiga
lån lyftes under år 2014. Amorteringarna uppgick till 2 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 14,1 miljoner euro
vid årets slut. Lån per invånare den 31.12.2014 var 2 038 euro.
Kassan minskade under året med 2,57 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2014 till 27 dagar.
Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar.
Upplåning
25 000 000
20 000 000
15 000 000
Upplåning
10 000 000
Lånestock
5 000 000
0
BS
2009
BS
2010
BS
2011
BS
2012
BS
2013
BG
2014
BS
2014
Upplåning och lånestock
25
Lån € / invånare
2009 - 2014
6 000
5 000
4 000
2 799
3 000
2 842
2 320
2 305
2 070
2 038
2 000
1 000
0
Bokslut 2009
Bokslut 2010
Bokslut 2011
Bokslut 2012
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Lån per invånare
Amorteringar och räntor
4 000 000
3 500 000
3 000 000
2 500 000
Amorteringar
2 000 000
1 500 000
Räntor
1 000 000
500 000
0
BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014
Amorteringar och räntor
26
11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den
Balansräkning och nyckeltal
AKTIVA
2014
2013
1 000 €
1 000 €
79
75
149
158
228
233
5 170
5 244
Byggnader
19 794
19 879
Fasta konstruktioner och anordningar
13 045
13 091
915
803
12
12
4 347
1 529
43 283
40 558
7 694
7 706
1
1
27
27
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Datorprogram
Övriga utgifter med lång verkningstid
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar
Materiella tillgångar
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
Placeringar
BESTÅENDE AKTIVA
7 722
7 734
51 234
48 525
2
5
181
182
183
187
48
47
1 293
1 422
FÖRVALTADE MEDEL
Statliga uppdrag
Donationsfondernas särskilda täc
FÖRVALTADE MEDEL
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Fordringar
Långfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
0
Övriga fordringar
515
491
Resultatregleringar, fordringar
844
1 119
2 652
3 032
2 652
3 032
Kassa och bank
4 274
6 847
RÖRLIGA AKTIVA
6 974
9 926
58 391
58 639
Kortfristiga fordringar
Fordringar
Finansiella värdepapper
AKTIVA SAMMANLAGT
27
PASSIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
Grundkapital
19 408
19 408
Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder
12 512
10 231
1 024
32 944
2 281
31 920
2 709
2 709
2 874
2 874
EGET KAPITAL
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
EGET KAPITAL
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
AVSÄTTNINGAR
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övrigt förvaltat kapital
FÖRVALTAT KAPITAL
FRÄMMANDE KAPITAL
44
49
181
182
6
0
231
231
10 109
11 561
Långfristigt
Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
2 115
2 588
Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder
1 619
1 705
13 843
15 854
1 452
473
1 511
486
207
150
2 583
1 778
932
919
3 017
2 916
8 663
7 760
FRÄMMANDE KAPITAL
22 507
23 613
PASSIVA SAMMANLAGT
58 391
58 639
Långfristigt
Kortfristigt
Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder
Resultatregleringar, skulder
Kortfristigt
BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL
Soliditetsgrad, %
61,3 %
59,5 %
Relativ skuldsättningsgrad, %
43,2 %
45,1 %
Ackumulerat över-/underskott, 1.000 €
13 536
12 512
1 950
1 786
Lånestock 31.12 1.000 €
14 148
16 145
Lånestock 31.12, €/inv.
2 038
2 305
Lånefordringar, 1.000 €
27,67
27,67
6943
7005
Ackumulerat över-/underskott, €/inv
Invånarantal
28
Balansräkningen
Aktiva
Balansomslutningen var 58,39 miljoner euro den 31.12.2014, en minskning på 248 000 euro från år 2013.
Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 51,23 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna
228 000 euro, de materiella tillgångarna 43,28 miljoner euro och placeringarna 7,72 miljoner euro. Posten för
pågående nyanläggningar har ökat med 2,8 miljoner euro jämfört med år 2013 beroende på att flera
investeringsprojekt pågår över årsskiftet. De förvaltade medlen uppgick till 183 000 euro, varav 2 000 euro är statliga
uppdrag och 181 000 euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel).
Fordringarna uppgick till 2,65 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 4,27 miljoner euro. Sammanlagt
uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 6,97 miljoner euro.
Passiva
På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 32,94 miljoner euro och bestod av 19,4
miljoner euro grundkapital, 12,51 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,02
miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den 31.12.2014 uppgår det ackumulerade överskottet till 13,54
miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 56,41 procent.
De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital.
Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 12,22 miljoner euro, kommunens andel i
Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på 703 000 euro samt anslutningsavgifter på 916 000 euro.
Amorteringarna för år 2015 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett
belopp om 1,92 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 14,15 miljoner euro lån,
en minskning på 2 miljoner euro jämfört med år 2013. Den 31.12.2014 uppgick lån per invånare till 2 038 euro mot
2 305 ett år tidigare.
Kommunens soliditetsgrad steg från 59,5 procent till 61,3 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en
soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande
skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle
behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har minskat från 45,1 procent till 43,2 procent.
Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,66 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med
904 000 euro. Ökningen finns bland leverantörsskulder som innehåller stora investeringsrater. Tillgångarna under de
rörliga aktiva om 6,97 miljoner euro är 1,7 miljoner mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser
kommunens likviditet och kommande behov av finansiering.
29
12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER
KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER
INKOMSTER
1 000 €
Verksamhet
Verksamhetsintäkter
UTGIFTER
1 000 €
Verksamhet
7 625
Verksamhetskostnader
48 077
Skatteinkomster
21 667
-Tillverkning för eget bruk
-86
Statsandelar
22 372
Räntekostnader
308
Ränteintäkter
26
Övriga finansiella kostnader
Övriga finansiella intäkter
41
Extraordinära kostnader
Extraordinära intäkter
Korrektivposter till internt tillförda medel
Korrektivposter till internt tillförda medel
- Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva
17
Förändring av avsättningar
-275
-Ökn (+), minskn (-) av avsättningar
-Förluster vid överlåtelse av tillgångar
Investeringar
Finansieringsandelar för investeringsutgifter
inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva
bland bestående aktiva
1 226
539
Finasieringsverksamhet
Investeringsutgifter
6 761
Finansieringsverksamhet
Minskning av utlåningen
Ökning av utlåningen
Ökning av långfrsitiga lån
Minskning av långfristiga lån
Ökning av kortfristiga lån
Minskning av kortfristiga lån
Ökning av eget kapital
Totala inkomster sammanlagt
-5
Investeringar
1 996
Minskning av eget kapital
53 222
Totala utgifter sammanlagt
57 068
30
13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI
Kommunallagen ändrades fr.o.m. 15.5.2007 varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk
intogs. Till 13 § kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar
beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för
koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och
tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och
ekonomiplan.
Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur
de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet.
Kommunkoncernen definieras i 16a § i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom
kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och
de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen
bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av
röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta
flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ.
Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund
(100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito
Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab – Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab
(75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy (100% ) som är ett dottersamfund
till Dalsbostäder och Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken.
Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Kommunen sålde under året aktier i
Bostads Ab Kimito Centrum. Försäljningen minskade på kommunens ägoandel så att Kimito Centrum inte längre är ett
intressesamfund. Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen.
Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för
ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i
verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera
informationsförmedlingen.
Koncernens ekonomi
Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande
koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är
uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har
interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens
slutsumma uppgår till 79,01 miljoner euro vilket är dryga 20 miljoner euro större än kommunens balans.
Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 997 000 euro och årsbidraget uppgår till 4,96 miljoner
euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 8,49 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade
med 1,10 miljoner euro och kassan minskade med 2,16 miljoner euro.
De väsentligaste händelserna ur koncernens synvinkel var Dalsbostäders försäljning av Bostads Ab Kommunalhuset
och grundandet av Kimitobackens dottersamfund Fastighets Ab Malminselkä. Kimitoöns kommunstyrelse har i februari
2014 och fullmäktige har i mars 2014 beslutat bevilja Fastighets Ab Kimitobacken kommunal borgen på högst 900 000
euro för Malminselkä.
Under år 2015 planeras en fusion av Fastighets Ab Berglund med Fastighets Ab Kimitobacken.
Målsättningar för budgetåret 2014:
- Fastighets Ab Berglund säljs i sin helhet.
Uppföljning 31.12.2014
Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets
Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med
hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån.
Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i
31
fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning
till fusionen.
- Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar granskas. I helhetsgranskningen och de alternativa
modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot
bakgrund av sohä-reformen.
Uppföljning 31.12.2014
Under året har förhandlingar förts med privata producenter av företagshälsovård. Förhandlingarna har inte lett
någonstans. I anbudstävlingen hösten 2014 var Dalmeds anbud det enda. Dalmeds verksamhet har minskat för att svara
mot det mindre kundunderlaget.
- Kommunen följer aktivt med fusionsprocessen kring Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy. Kommunen
förhåller sig positivt till en fusion.
Uppföljning 31.12.2014
Den nämnda fusionen förvekligas sannolikt under år 2015. Förverkligandet av fusionen har dragit ut på tiden, eftersom
det lämnats in besvär mot Salo stads fusionsbeslut.
- Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar
aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas.
Uppföljning 31.12.2014
Om bolagets roll diskuteras på bolagsstämman på våren 2015. Bolaget har inte haft egentlig verksamhet under år 2014.
SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET
Sammanställning med koncernbokslutet
Sammanställda (st)
Inte sammanställda (st)
Dottersamfund
Bolag
Fastighets- och bostadsbolag
5
Övriga bolag
4
Samkommuner
5
Intressesamfund
Sammanlagt
3
14
3
32
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL
2014
2013
1 000 €
1 000 €
25 979
25 433
-64 461
-63 503
2
1
-38 480
-38 069
Skatteinkomster
21 667
22 590
Statsandelar
22 372
21 908
Ränteintäkter
23
-3
Övriga finansiella intäkter
51
40
-641
-741
-37
-37
4 955
5 688
-4 155
-3 883
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Andel av intressesamfunds vinst (förlust)
Verksamhetsbidrag
Finansiella intäkter och kostnader
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapsperiodens över- och underparivärden
Nedskrivningar
Extraordinära
-50
97
Räkenskapsperiodens resultat
847
1 805
Bokslutsdispositioner
167
262
-3
4
Minoritetsandelar
Inkomstskatter
-15
Räkenskapsperiodens överskott (underskott
997
2 071
40,30
40,05
Årsbidrag / Avskrivningar, %
119,25
146,48
Årsbidrag, euro / Invånare
713,67
811,99
6 943
7 005
Koncernresultaträkningens nyckeltal
Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, %
Invånarantal
33
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL
2014
2013
1 000 €
1 000 €
4 955
5 687
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
Extraordinära poster
Korrektivposter till intern tillförda medel
83
-179
-13
-8 486
-4 883
1 263
431
647
744
-1 717
1 966
-1
-1
1 103
5 371
-4 461
-3 879
-359
359
92
2
5
6
-4
3
749
-247
2 428
-586
-445
1 029
-2 162
2 995
Likvida medel 31.12
5 768
7 927
Likvida medel 1.1
7 927
4 930
Intern finansiering av investeringar, %
68,60
127,74
Intern finansiering av kapitalutgifter, %
42,40
68,25
0,85
1,07
27
40
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåningen
Minskning av utlåningen
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar i likviditeten
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändring av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar
Förändring av räntefria skulder
Finansieringens kassaflöde
Förändring av likvida medel
Förändring av likvida medel
Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal
Låneskötselbidrag
Likviditet, kassadagar
34
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL
AKTIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
95
297
8
91
277
4
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Förskottsbetalningar
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Anslutningsavgifter
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och
pågående anskaffningar
6
40
13
2
017
173
069
947
6
40
13
3
092
222
135
122
25
26
4 750
1 685
315
376
1 029
983
Lånefordringar
Hos dotterbolag
Hos övriga
1
1
Övriga fordringar
Hos övriga
54
54
FÖRVALTADE MEDEL
299
331
Omsättningstillgångar
203
205
3 960
4 626
1
1
5 768
7 926
79 010
79 157
Placeringar
Andelar i intressesamfund
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
Övriga aktier och andelar
Fordringar
Långfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Finansiella värdepapper
Kassa och bank
AKTIVA SAMMANLAGT
35
PASSIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
19 408
23
19 408
23
1 137
1 138
12 025
997
9 851
2 071
959
940
2 887
326
3 066
314
AVSÄTTNINGAR
463
336
FÖRVALTAT KAPITAL
364
391
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Byggnadsfond
Övriga fonder
Övrigt eget kapital
Över-/underskott från tidigare räkenskapsper.
Räkenskapsperiodens över-/underskott
MINORITETSANDEL
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
FRÄMMANDE KAPITAL
Lånfristigt räntebärande främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebärande främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
23
1
5
10
PASSIVA SAMMANLAGT
79 010
79 157
47
149
13 022
1,88
4 143
28 768
6 943
45
156
11 922
1,70
4 438
31 088
7 005
572
568
196
085
27
1
3
8
702
655
386
877
Koncernbalansräkningens nyckeltal
Soliditetsgrad, %
Relativ skuldsättningsgrad, %
Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €
Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv
Koncernens lån, €/inv
Koncernens lånestock 31.12, 1 000 €
Invånarantal
36
14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV
EKONOMIN
Enligt 69 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av
räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin.
Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1,02 miljoner euro. I resultatet ingår
kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk.
Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat:
En minskning av avskrivningsdifferensen på 165 454,05 euro görs.
Räkenskapsperiodens överskott på 1 024 030,57 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder.
Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 12,51 miljoner euro behöver inget
förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges.
37
15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER
Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt.
De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en
resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson.
Under budgetåret 2014
1. Kommunstrukturreformen och sohä-reformen
Vad:
Kommunstrukturlagen har trätt i kraft och förutsätter att kommunerna startar en
sammanslagningsutredning i enlighet med lagen. Samtidigt bereds lagen om ordnande
av social- och hälsovården (sohä-lag). Sohä-lagen ska ges till riksdagen våren 2014.
Fullmäktige har fattat beslut om att göra en sammanslagningsutredning tillsammans
med Pargas stad. Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun och stadsstyrelsen i Pargas
stad har tillsatt en gemensam styrgrupp för utredningsarbetet.
Tidtabell:
En mellanrapport ska ges till fullmäktige i februari 2014. Då besluts hur
utredningsarbetet fortsätter och enligt vilken tidtabell.
Resurser:
Politiskt tillsatt styrgrupp och en sektorvis beredningsfunktion bestående av
tjänstemän som producerar material till styrgruppen.
Ansvarig:
Kommundirektören
Uppskattad kostnad:
Staten ersätter sammanslagningsutredningen till en maxkostnad på 50 000 euro.
Uppföljning 31.12.2014
Fullmäktige fattade 14.10.2013 beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas.
Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda
kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare.
I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att
ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna
vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m. 1.1.2017.
Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i
kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider.
Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den
föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Nu bereds en modell
med bara en regional nivå, dvs utan de fem stora vårdområdena som fanns i den ursprungliga modellen. Enligt social- och
hälsovårdsutskottets nya modell skulle det innebära max 19 områden i form av samkommuner som fungerar som arrangörer av
social- och hälsovården. I skrivande stund har riksdagen knappt tre veckor på sig att göra vårdreformen grundlagsenlig så att
den kan godkännas i riksdagen ännu före vårens val.
2. Näringslivet
Vad:
Tidtabell:
Resurser:
Ansvar:
Hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera
ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest
näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda kommande stigande branscher på
Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag
att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön.
Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig
strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år 2015.
Delvis via projektet PULS - företagskoordination i strukturomvandling (projektbudget
150.000) samt via normal budget.
Näringslivsteamet (kommundirektör, utvecklingschef, företagsrådgivare, infrachef,
näringslivschef, teknisk chef, turismchef, projektledare för näringslivsprojekt).
38
Uppföljning 31.12.2014
Året 2014 var ett aktivt år med många olika näringslivsbefrämjande åtgärder. En av de större satsningarna var att arrangera
konceptet September Open, 13.9 med en företagarmässa (över 3300 besökare) medeltida mässa och skördefest samma dag i
Dalsbruk. Sammanlagt var antalet besökare 5000. Via mässan fick företagarna visa sin mångfald för bland annat
deltidsboende.
Övriga satsningar var att ordna ungdomarnas företagartävling ”Get the deal ” på Kasnäs. Tävlingens final ordnades för en
fulltalig publik i Villa Lande, hösten 2014.
Sommarjobbsedlar var en ny satsning för att stöda både ungdomar att söka sommarjobb och företagarna att kunna anställa
sommarjobbare. Sommarjobbsedeln fick mycket publicitet också i riksmedierna.
Under året skapades, på Privatföretagarföreningens initiativ ett så kallat företagsteam, som består av några från kommunens
näringslivsteam och av några av ortens företagare.
En faktabaserad näringslivsbroschyr har framtagits, en exkursion har ordnats, näringslivsforumet hölls i år på Kimitoön
(Storfinnhova gård)
Flera (5) elektroniska informationsbrev har sänt till Kimitoöns företagare.
23 olika företagsstöd om sammanlagt drygt 1,1 milj. euro har NTM-centralen beviljat Kimitoöns företagare under tiden som
plötslig strukturomvandlingskommun. Företagsrådgivaren har stått till tjänst om företag har önskat stöd i ansökningsprocessen.
Årets företagare korades under Axel Afton 23.3.2014. Familjen Wilson (Rosala Vikingaby , Bengtskärs fyr och Wilsons charter)
I flera delgeneralplaner har kommunen tagit olika företagares behov i beaktande.
Arbetslösheten har hela årets varit under landets medeltal: mellan 8,0 % och 11,3%.
Av de före detta FNsteel över 180 anställda var antalet arbetslösa endast 32 till antalet.
Många har fått gå omskolningsutbildningar som skräddarsytts för Kimitoöns kommun (Bygg-, närvårdar- och , företagarkurser)
Projektet ”Syko – sysselsättningskoordniation i strukturomvandling” lyckades via olika statliga subventioner placera 70
arbetslösa på jobb i bl.a. företag.
57 nya företag grundades på Kimitoön under året.
Som erkänsla för arbetet fick Kimitoöns kommun Åbo handelskammares pris för näringslivsbefrämjande verksamhet år 2014.
3. Byggande av Barnbyn
Vad:
Tidtabell:
Resurser:
Ansvarig:
Uppskattad kostnad:
Nya utrymmen för förskola, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet byggs
i Amosparken i Kimito fast i Amosparkens skola. Samtidigt renoveras Amosparkens
skola.
Planeringen påbörjas 2013, byggstart 2014 och färdigt till hösten 2016.
Den innehållsmässiga planeringen utgående från verksamheterna planeras i en
arbetsgrupp med dagvård, skola och fastighetsenhet representerade.
Bildningschef, barnomsorgschef, fastighetschef
5,35 milj euro.
Uppföljning 31.12.2014
39
De slutliga planerna för det nya daghemmet i Kimito samt för renoveringen av Amosparkens skola färdigställdes under våren
2014. Upphandlingen av entreprenaderna var igång under sommaren och i slutet av augusti valde tekniska nämnden
entreprenörer till projektet. Entreprenadsumman för helheten uppgår till 5,75 milj. euro.
Byggnadsarbetena inleddes i början av oktober och har kommit bra igång. Arbetena görs i två skeden, först byggs daghemmet
och efter det renoveras skolan. Enligt tidtabellen skall det nya daghemmet stå klart i slutet av november 2015 och renoveringen
av skolan vara klar i slutet av juni 2016.
4. Utrymmesanvändning
Vad:
Kritiskt granska verksamhetens behov av utrymmen. Avyttra fastigheter som inte
behövs för kommunens verksamhet.
Fortlöpande
Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef
Innebär inbesparingar
Tidtabell:
Ansvarsperson:
Uppskattad kostnad:
Uppföljning 31.12.2014
Fullmäktige, kommunstyrelsen och tekniska nämnden har under år 2014 sålt en fastighet och en aktielägenhet. Arbetet med att
hitta nya effektiva utrymmeslösningar är en fortgående process.
40
16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
16.1 Förvaltningsavdelningen
• Förvaltningsenhet
• Personalförvaltningsenhet
• Ekonomienhet
• IKT-enhet
Förvaltningsavdelningen
verksamhetsbidrag enligt enhet
0%
33 %
Förvaltningsenheten
48 %
Personalenheten
Ekonomienheten
19 %
IKT-enheten
Förvaltningsavdelningen
Kostnadsslag i procent
Personalkostnader
1%
40 %
1% 5% 0%
Köpta tjänster
53 %
Material, förnödenheter
och
Understöd
Hyreskostnader
Övriga
verksamhetskostnader
41
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Ursprunglig
BS 2013
Avvikelse
Budget-
BG 2014 ändringar
BG 2014
BS 2014
%
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
401 977
460 000
460 000
392 852
85,40 %
1 852
800
800
1 890
236,23 %
42 686
6 725
6 725
29 614
440,36 %
0
11 661
-100,00 %
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
0
25 048
471 562
467 525
467 525
436 017
93,26 %
899 815
862 319
862 319
788 726
91,47 %
255 929
250 081
250 081
222 357
88,91 %
44 776
56 358
56 358
38 925
69,07 %
Lönebikostnader
300 705
306 439
306 439
261 281
85,26 %
Personalkostnader
1 200 520
1 168 758
1 168 758 1 050 007
89,84 %
807 460
813 605
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Köp av tjänster
813 605
799 222
98,23 %
Material, förnödenheter och varor
22 002
20 118
20 118
20 713
102,96 %
Understöd
32 985
13 000
13 000
21 991
169,16 %
Hyreskostnader
71 201
109 218
109 218
99 815
91,39 %
Övriga verksamhetskostnader
81 133
10 600
10 600
4 312
40,68 %
2 215 301
2 135 299
2 135 299 1 996 060
93,48 %
-1 743 739
-1 667 774
-1 667 774 -1 560 043
93,54 %
-29 762
-74 720
-1 773 501
-1 742 494
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-74 720
-40 342
53,99 %
-1 742 494 -1 600 385
91,84 %
42
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
VERKSAMHET
Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till
förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa
verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013. Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en
kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på 20 000 invånare, vilket krävs för
anordnande av social- och hälsovård. Utredningen startar i november 2013 och i februari 2014 ska fullmäktige ta
ställning till om utredningsarbetet ska fortsätta. Den sk. Sote-lagen, som definierar social- och hälsovårdens struktur i
framtiden, väntas ges till riksdagen under våren 2014. Lagens innehåll och ikraftträdande är central med tanke på
utredningsarbetets fortsättning.
Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska
arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit
är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet.
Under perioden kommer det att genomföras europaparlamentsval i juni 2014, riksdagsval i april 2015 och
kommunalval i oktober 2016.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot
olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun
kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben.
Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar
vi vårt utbud av elektroniska tjänster.
Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att
genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma
kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga
myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena.
43
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
En klar och redig struktur för arkivering,
Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans
inklusive elektronisk arkivering
med samarbetskommunerna i arkivprojektet
Uppföljning 31.12.2014
Det gemensamma arbetet har fortsatt också efter att den egentliga
projekttiden tagit slut. Uppgiftsklassen allmän förvaltningen är klar.
Social- och hälsovårdens uppgiftsklass saknas ännu i sin helhet.
Övriga uppgiftsklasser är till största delen klara.
Avtal och förbindelser tas med i ärendehanteringsprogrammet
Avtalsmodulen tas i bruk fullt ut och alla avtal ska finnas
registrerade där
Uppföljning 31.12.2014
Målsättningen har inte uppnåtts. Arbetet visade sig vara så specialiserat
att det krävs att någon jobbar koncentrerat med enbart detta
under en längre tid. Det har inte gått att lösgöra resurser
för detta arbete under år 2014.
Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk
- Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt
för användare och kunder
- Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar
Uppföljning 31.12.2014
- Målsättningen har inte uppnåtts på kommunnivå. Förvaltning och
bildning använder elektroniska blanketter. Övriga verksamheter har inte
tagit i bruk elektroniska blanketter. Utbildning om elektroniska blanketter
har ordnats och handledning fås av IKT.
- Internt har anvisnignar och direktiv gjorts som videoanvisningar.
Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk
i valförrättandet
Elektronisk röstlängd används i
- Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet 2014
- i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015
Uppföljning 31.12.2014
- elektronisk röstlängd användes i EU-valet i Dalsbruk, Västanfjärd,
Kimito och Björkboda-Kulla röstningsområden.
44
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
7
6
5
5
Antal sammanträden
Fullmäktige
Kommunstyrelsen
14
13
15
11
Revisionsnämnden
3
6
5
7
Centralvalnämnden
13
0
4
3
4
5
4
3
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Fullmäktige
11
15
12
12
Aftonskolor / seminarier
Mätare
Antal ärenden/sammanträde
Kommunstyrelsen
15
15
15
16
Revisionsnämnden
8
9
10
8
Centralvalnämnden
3
4
5
8
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
1
1
1
1
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Kommundirektör
Förvaltningschef
1
1
1
0,95
Ledningens sekreterare
1
1
1
1
Byråsekreterare
1
1
1
1
Översättare
0,8
0,9
0,8
0,8
Servicerådgivare
2,5
2,5
0
0
Totalt
7,3
7,4
4,8
4,75
45
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
FÖRVALTNINGSENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
203 127
15 682
14 300
14 300
32 420
Personalkostnader
-560 395
-561 321
-485 907
-485 907
-465 991
Köp av tjänster
VERKSAMHETSINTÄKTER
-229 577
-235 570
-242 591
-242 591
-234 175
Material, varor och tillbehör
-17 575
-13 125
-14 020
-14 020
-10 589
Understöd och bidrag
-12 792
-13 927
-13 000
-13 000
-14 861
Övriga verksamhetskostnader
-78 915
-106 467
-74 319
-74 319
-60 836
VERKSAMHETSKOSTNADER
-899 254
-930 411
-829 837
-829 837
-786 452
VERKSAMHETSBIDRAG
-696 127
-914 729
-815 537
-815 537
-754 033
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Personalkostnader, lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat
Köp av tjänster, flera mindre summor sammanlagt
Hyror, under budget
Övriga verksamhetskostnader, kst och fmge, använt mindre än budgeterat
- 20 000
- 9 000
- 4 500
- 9000
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Året innebar inga större förändringar eller ekonomiska avvikelser. Budgetkontrollen höll bra, och budgeten har
underskridits på flera moment.
Arkiveringen är ett av de största utvecklingsområdena de kommande åren för förvaltningsenheten. Dels för att få
personresurserna att räcka till att arbeta målinriktat med den elektroniska arkivbildningsplanen, dels för att lösa
utrymmesutmaningar för den fysiska arkiveringen.
Under innevarande år måste utredas var och hur man kan hitta tilläggsutrymmen för fysisk arkivering. Arkiveringen
kommer att bli elektronisk på sikt men hela det gamla materialet kvarstår i pappersform. En del av det gamla
materialet finns för tillfället i ett hus som är till försäljning, i Västanfjärds fd. kommunkansli. I de nuvarande arkiven i
Dalsbruk och i Kimito finns inte utrymme för materialet från Västanfjärd.
46
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Personalförvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
VERKSAMHET
Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de
fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av
sommarpraktikanter.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en
välgenomtänkt rekryteringsprocess.
Under hösten 2013 inleds utredningsarbetet enligt kommunstrukturlagen. Kimitoön kommer att starta en utredning
tillsammans med Pargas. Om utredningsarbetet framskrider är det viktigt att personalen är informerad om hur
processen går och vilka beslut som kommer att fattas när.
EKONOMIPLAN 2014-2016
De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det
personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt
program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller
senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden.
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Höjda IKT färdigheter i kommunens personal
Under hösten 2013 - våren 2014 satsas på IKT-utbildningar
för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika
program.
Uppföljning 31.12.2014
Mångsidig IKT utbildning har ordnats på olika nivåer och som olika
formers utbildningar och för olika målgrupper.
Färre manuella skeden i löneräkningen
Arbetstidslistorna kommer elektroniskt in i löneprogrammet
Uppföljning 31.12.2014
Målet har uppfyllts.
En modern och levande personalstrategi
Personalstrategin implementeras under år 2014
Uppföljning 31.12.2014
Personalstrategin har implementerats genom ledningsgruppen,
förmansträffar och genom besök på verksamhetsställen.
47
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Personalförvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
NYCKELTAL
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Interna rekryteringar
0
0
3
0
Externa rekryteringar
48
43
55
40
4
4
6
4
2,75
3
0
0
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
3
3
3
3
Samarbetskommitténs möten
Antal sysselsatta, årsverken
* sysselsättningsanslagen flyttas till socialenheten från budget 2014
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Löneräknare
0,95
Arbetarskyddschef
Totalt
3
3
3
3,95
Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen, arbetarskyddschef och
arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning.
Från april 2014 har arbetarskyddschef funnits på heltid. Före det på 20%.
Huvudförtroendemännens arbetstid
Antal årsverken
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Fosu r.f
0,25
0,25
0,25
0,25
Kommunfackets Union r.f
0,35
0,35
0,35
0,35
0,1
0,1
0,1
0,1
SuPer rf
0,08
0,08
0,08
0,08
Totalt
0,78
0,78
0,78
0,78
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
0,16
0,16
0,16
0,1
0,1
0,1
0,26
0,26
0,26
Tehy rf
Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid
Antal årsverken
Kommunfackets Union r.f
Super rf och Tehy rf
Totalt
48
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Personalförvaltning
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
80 426
106 708
60 900
60 900
70 977
Personalkostnader
-256 181
-260 536
-233 066
-233 066
-204 733
Köp av tjänster
-116 463
-152 668
-125 455
-125 455
-138 301
-3 466
-4 920
-798
-798
-5 541
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-19 058
-7 000
-9 503
-13 636
-7 522
-7 522
-10 943
VERKSAMHETSKOSTNADER
-385 613
-450 817
-366 841
-366 841
-366 518
VERKSAMHETSBIDRAG
-305 187
-344 109
-305 941
-305 941
-295 541
FÖRÄNDRINGAR BG14 – BS14:
Inga större avvikelser.
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Från och med år 2015 hör sysselsättningsanslagen och dessutom sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet till
förvaltningsavdelningen. Under år 2014 hörde sysselsättningsanslagen till socialenheten.
49
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Ekonomi
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
VERKSAMHET
Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och
inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår
ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i
bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken.
Från hösten 2013 kommer utmätningarna att skötas av ett externt företag. Syftet är att effektivera
indrivningsprocessen och göra den snabbare och mer resultatinriktad.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter.
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Indrivningsprocessen effektiveras
Utmätningarna kommer att skötas av en extern aktör
från hösten 2013 för att försnabba och förbättra
indrivningens resultat
Uppföljning 31.12.2014
Sedan början på år 2014 samarbetar kommunen med
Lindorff i indrivningsärenden. Samarbetet har försnabbat och
förbättrat indrivningens resultat.
Exakt redovisning, god rapportering
Månadsvis budgetuppföljning till enheterna
och informativa bokslut
Kvartalsvis uppföljning till nämnderna
Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar
kommunens ekonomi och finansiering
Uppföljning 31.12.2014
Enheterna har fått månadsvis uppföljning
Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning
Finansiering och låneportfölj har genomgåtts.
Mängden pappersfakturor minskar
Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt.
Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna
Uppföljning 31.12.2014
Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt
Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna,
genom brev, information på räkning och genom nätbankens
automatiska meddelanden.
50
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Ekonomi
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Försäljningsfakturor
19 000
16 992
19 000
33 442
Inköpsfakturor
19 000
19 256
19 000
19 141
35 %
40 %
40 %
50 %
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
0,25
0
1
0,6
Andel av inköpsfakturor elektroniskt
*försäljningsfakturorna räknade på annat sätt före BG 2014
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Controller
Ekonomisekreterare
1
1
1
1
Bokförare
1
1
1
1
Reskontraskötare
2
2,2
2,2
2,2
4,25
4,2
5,2
4,8
Totalt
EKONOMIENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
2 717
4 212
3 500
3 500
9 007
Personalkostnader
-250 470
-237 603
-294 048
-294 048
-245 072
Köp av tjänster
-226 473
-231 229
-233 195
-233 195
-252 195
-3 482
-1 970
-3 800
-3 800
-3 522
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
-130
Övriga verksamhetskostnader
-33 470
-16 374
-17 713
-17 713
-18 644
VERKSAMHETSKOSTNADER
-513 895
-487 176
-548 756
-548 756
-519 563
VERKSAMHETSBIDRAG
-511 177
-482 964
-545 256
-545 256
-510 556
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Minskade personalkostnader
- controllern föräldraledig under hösten, ingen extern vikarie
- lönebikostnader, mindre kostnad än budgeterat
Ökade kostnader för underhåll och stöd till programleverantörer
- 48 000
+ 13 000
51
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Ekonomi
Ansvarsperson: Förvaltningschef
__________________________________________________________________________________
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Året innebar inga större förändringar. Controllern har varit föräldraledig under hösten och har ingen extern vikarie.
Arbetsuppgifterna har omfördelats på flera personer.
Arbetet med att justera och optimera arbetsfördelningen är en fortlöpande process. Föräldraledigheter och andra
förändringar har gjort att ekonomienheten omfördelat sitt arbete flera gånger under de senaste åren. Under år 2015
kommer det pensioneringar på förvaltningsavdelningen inom både ekonomi och löneräkning, vilket betyder att
arbetsfördelningen ska granskas på nytt tillsammans med personalen.
52
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: IKT
Ansvarsperson: IT-driftchef
VERKSAMHET
IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning
och programvara.
Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att
• planera, upprätthålla och utveckla datanätet
• koordinera samordningen av telefon- och datasystemen
• trygga datasekretessen
• utveckla kommunikationen i nätet
• administrera användarrättigheter
• bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna
• ge användarstöd och skolning
• utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt
Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser,
hälsocentralernas stöd med både egna resurser och som köptjänst medan skolornas stöd och underhåll sköts som
köptjänst.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna
klienter, surfplattor (tabletter) och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat
behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i
kommunens alla enheter blir allt större.
Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade
attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och
datanäten orsakar problem för verksamheten.
EKONOMIPLAN 2014-2016
IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden 2014 – 2016
gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens eArkiv system
och förnyande av personalstyrningssystem.
53
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: IKT
Ansvarsperson: IT-driftchef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Uppgradering av operativsystem
Opretivsystemet Windows XP uppgraderas i sin helhet till
nyare versioner.
Uppföljning 31.12.2014
Största delen av Windows XP maskinparken är utbytt eller uppgraderad till nyare version.
Uppgradering av serversystem
Uppgradera och virtualisera kommunens serverpark
och backupsystem.
Uppföljning 31.12.2014
Serverpark och backupsystem hat förnyats, rutinerna har
förbättrats med bättre driftsäkerhet som resultat.
Utveckla rutinerna för IKT stödet
Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna
samt skola personalen.
Uppföljning 31.12.2014
Personalen har deltagit i skolningstillfällen samt fortsatt arbeta
för att förbättra IKT stödet.
E-tjänster för kommunens kunder och invånare
Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare.
Uppföljning 31.12.2014
Vi har förbättrat våra befintliga e-tjänster, tagit i bruk
nya samt planerat att ta i bruk nya tjänster.
IKTns miljöpåverkan
Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar.
Uppföljning 31.12.2014
Alla nya maskiner och skärmar är idag mycket
energisnåla, servermaskinerna använder virtualisering
vilket gör att vi effektivare kan utnyttja befintliga
resurser.
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Antalet datorer
592
592
621
683
Antalet användare
550
555
550
550
2,4
2,4
3
2,4
Egen personal
54
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Enhet: IKT
Ansvarsperson: IT-driftchef
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
1
1
1
1
IT-driftschef
IT-kordinator
0,9
0,9
0,9
0,9
IT-stöd
0,5
0,5
1
0,5
Totalt
2,4
2,4
2,9
2,4
IKT-ENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
284 589
344 960
388 825
388 825
323 613
Personalkostnader
-121 426
-141 060
-155 737
-155 737
-134 211
Köp av tjänster
-188 237
-187 994
-212 364
-212 364
-174 551
-5 710
-1 987
-1 500
-1 500
-1 061
Övriga verksamhetskostnader
-12 336
-15 857
-20 264
-20 264
-13 704
VERKSAMHETSKOSTNADER
-327 708
-346 898
-389 865
-389 865
-323 527
-43 119
-1 938
-1 040
-1 040
86
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
VERKSAMHETSBIDRAG
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Minskade personalkostnader p.g.a. antalets årsverken i budgeten var 2,9 och i bokslutet 2,4.
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Året har varit stabilt för IKT enheten, inga stora ändringar har gjorts i själva verksamheten. Under året har dock stora
satsningar gjorts på att uppdatera vår serverpark, att virtualisera våra servermaskiner samt förbättra och förnya vårt
säkerhetskopieringssystem. Som följd av detta har vi nu en mera driftsäker serverpark än tidigare. Dock växer kraven
på våra system hela tiden, idag har vi system som är i drift 24/7 vilket leder till nya utmaningar i form av utökat
användarstöd och systemunderhåll.
55
16.2 Utvecklingsavdelningen
• Utvecklingsavdelningens förvaltning
• Skärgård
• Turism
• Landsbygd
• Marknadsföring
• Näringsliv
• Projektverksamhet
Utvecklingsavdelningen
verksamhetsbidrag enligt enhet
Utvecklingsavdelningens
förvaltning
Skärgård
5%
15 %
Turism
25 %
1%
18 %
29 %
7%
Landsbygd
Marknadsföring
Näringsliv
Projektverksamhet
Utvecklingsavdelningen
Kostnadsslag i procent
Personalkostnader
4% 3% 3% 0%
35 %
Köpta tjänster
55 %
Material, förnödenheter
och
Understöd
Hyreskostnader
Övriga
verksamhetskostnader
56
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Ursprunglig
BS 2013
Avvikelse
Budget-
BG 2014 ändringar
BG 2014
BS 2014
%
70 000
79 139
113,06 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
65 545
70 000
147
4 000
4 000
60
1,50 %
338 174
185 101
185 101
226 880
122,57 %
9 029
4 000
4 000
16 654
416,36 %
412 894
263 101
263 101
322 734
122,67 %
411 133
485 743
485 743
487 890
100,44 %
Pensionskostnader
76 169
92 890
92 890
83 729
90,14 %
Övriga lönebikostnader
21 962
34 111
34 111
26 027
76,30 %
98 132
127 001
127 001
109 756
86,42 %
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
VERKSAMHETENS INTÄKTER
0
0
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Lönebikostnader
Personalkostnader
509 265
612 744
612 744
597 647
97,54 %
Köp av tjänster
418 924
367 516
367 516
384 867
104,72 %
Material, förnödenheter och varor
28 904
19 550
19 550
39 132
200,16 %
Understöd
32 461
36 000
36 000
36 595
101,65 %
Hyreskostnader
30 152
35 464
35 464
30 538
86,11 %
6 625
2 500
2 500
3 602
144,07 %
1 026 331
1 073 774
0 1 073 774 1 092 380
101,73 %
-613 437
-810 673
-810 673
-769 646
94,94 %
-4 110
-2 700
-2 700
-16 092
595,99 %
-617 547
-813 373
-813 373
-785 738
96,60 %
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
0
0
57
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Utvecklingsavdelningens förvaltning ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden.
Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter.
Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: Näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, turism,
marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, intressebevakning,
vänortskontakter, byalagsverksamhet samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang.
Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är numera en köptjänst för
utvecklingsavdelningen.
Avdelningen samarbetar med Pargas stad i frågan om Region Åbolands nedmontering, vissa projekt och delvis gällande
besöksnäringen.
Avdelningen fokuserar år 2014 på arbetet med strukturomvandlingen på Kimitoön, stimulans av näringsliv och
marknadsföring av kommunen mot existerande och potentiella invånare, deltidsboende och besökare.
Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi 2010-2015. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse, präglar
avdelningens sätt att arbeta.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
En ny strukturperiod påbörjas 2014 och pågår fram till 2020. Vad den nya strukturperioden för med sig följs upp.
Kimitoöns kommun, så länge den är självständig, fortsätter att fokusera på att söka extern finansiering för sådant som
uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens
strategi har stakat upp.
Kundbetjäning 2014-projektet följs aktivt upp. Kimitoön har också i framtiden behov av de statliga tjänsterna, i
synnerhet då kommunen utgör en kommun med status som plötslig strukturomvandling.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en
inflyttningsvänlig
kommun.
Den
uppgjorda
marknadsföringsplanen
uppdateras
årligen
och
följs.
Att få företag att etablera sig på orten gagnas också av en positiv image. Konceptet med Barnens Ö lever vidare och år
2015 kan kommunen förhoppningsvis aktivt marknadsföra konceptet. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med
välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med bl.a. en Isla maskot.
Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar
för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning
att växa och skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande
kommuner. Att försöka förutspå vad som händer i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där
marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är
också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar.
58
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år 2015.
Situationen är allvarlig, men inte ännu katastrofal. Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen
för arbetet med strukturomvandlingen.
Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara på.
Region Åbolands verksamhet avslutas.
59
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Deltidsboende
Deltidsboende får information via kommunens
webbsida, samt via tidningar och informationsbrev
Uppföljning 31.12.2014
September Open som hölls i mitten av september
var avsedd för också deltidsboende. Isla Info,
kommunens informations blad sändes 2 gånger
till deltidsboendes vinteradress. Över webben
finns bland annat rapporten "Trygga
skärgårdsboende" uppsatt. Rapporten handlar
om deltidsboende.
Barnens ö konceptet
Barnens ö vidareutvecklas i samarbete med
ungdomsparlamentet
Uppföljning 31.12.2014
Representanter från ungdomsparlamentet
bjöds med på fullmäktigeseminarium våren
2014. De fick ge sin syn på Kimitoön i ett
anförande. Utvecklingschefen deltar i UP:s
möten.
Islaparlamentet hölls för andra gången på
barnkonventionens dag under hösten.
Ungdomarna hade gett över 40 olika förslag
på åtgärder för att förbättra barnens och
ungdomarnas närmiljö. Isla parlamentet
röstade fram vilka åtgärder som ska förverkligas unser 2015 för en summa på
10 000 euro. Fullmäktigeordförande Inger
Wretdal agerade ordförande för islaparlamentet.
Barnen i klass 6 fick delta i företagsbyn
i Åbo två gånger år 2014.
(www.yrityskyla.fi)
Under årets Axel Afton höll ungdomsparlamentarikerna öppningstalet.
60
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
Miljömål
Antalet papperskopior minskas
Uppföljning 31.12.2014
Alla möteshandlingar sänds elektroniskt.
Utvecklingssamtal med personalen
Ett per år/ person
Uppföljning 31.12.2014
Minst ett utvecklingssamtal har hållits, under
2014, med både projektanställda och ordinarie.
Koordinering genom möten
Avdelningsmöten med personalen hålls varannan
vecka
Uppföljning 31.12.2014
13 avdelningsmöten har hållits under året. De olika
teamen har mötts ca 30 gånger. (Näringsliv, ärm,
projekt, marknadsföring och turism)
NYCKELTAL
BS 12
BS 13
15
15
15
0
10
utvecklingschef
50
50
50
0
29
Intressebevakningsuppdrag
10
10
10
0
10
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
Utvecklingschef
1
1
1
0
1
Projektkoordinator
0
0
1
0
1
Byråsekreterare
1
1
1
0
1
Totalt
2
2
3
0
3
Prestationer
Behandlade paragrafer, KST
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
Antal tjänstemannabeslut
PERSONALBOKSLUT
Antal årsverken
61
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
485
1 232
840
840
910
Personalkostnader
-89 854
-109 503
-147 850
-147 850
-157 498
Köp av tjänster
-16 510
-19 761
-15 896
-15 896
-22 624
-1 565
-2 949
-1 400
-1 400
-2 456
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-6 556
-6 681
-6 463
-6 463
-6 537
VERKSAMHETSKOSTNADER
-114 964
-138 893
-171 609
-171 609
-189 914
VERKSAMHETSBIDRAG
-114 479
-137 661
-170 769
-170 769
-189 004
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Projektkoordinatorns lön har delvis under årets finansierats med projektmedel. Projekten avslutades under hösten,
varpå lönen belastade normalbudgeten.
Resekostnader och köptjänster användes i högre grad än budgeterat på grund av ett synnerligen aktivt år inom
avdelningen
- 18.000
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNINGEN AV DEN FRAMTIDA
UTVECKLINGEN
Strukturperioden 2017-2013 avslutades. Som kommun med status som plötslig strukturomvandlingskommun gavs vi
möjlighet att bedriva väldigt många olika projekt under år 2014, med projektmedel från den gamla strukturperioden.
Vissa av projekten har beviljats mera pengar och förlängning, till och med under år 2015.
I den nya strukturperioden 2014-2020 är det meningen att samarbetet ska fördjupas och i praktiken utövas med andra
kommuner, regioner, länder. Projekthelheterna är på så vis framöver större och görs i samarbete med övriga aktörer.
Vi följer beträffande projekten Egentliga Finlands partnerskapsstrategi och dess riktlinjer. Eftersom projekten inte är
ett mål i sig, utan ett medel för att utveckla Kimitoön är det alltmer utmanande att få de externa medel Kimitoön
behöver. Arbetet kräver ett allt större engagemang på regionnivå och ett aktivt nätverkande.
Året har varit händelserikt, många av avdelningens åtgärder kunde förverkligas tack vara externa medel och
projektfinansiering. Avdelningen följer och har som sin karta och kompass kommunens strategi, strukturomvandlingens
handlingsplan och besöksnäringens handlingsplan. Fokuseringen har under hela året varit på att ha en hög aktivitetsnivå
gällande näringslivsfrågor, imagefrågor och på att stävja arbetslösheten. Resultaten är goda, arbetslösheten har legat
under 12 % hela året. Som högst var den 11,3 % (januari 2014) och som lägst 8,0 % (oktober 2014)
Arbetet med plötslig strukturomvandling har gått hyfsat. Kimitoöns kommun har statusen ännu år 2015. Kommunen
har samarbetat med övriga strukturomvandlingskommuner. Det mest intensiva arbetet görs med Salo stad. 23 företag
har erhållit företagsstöd för sammanlag 1,1 milj. euro. Utbildningar och omskolningstillfällen har ordnats av NTMcentralen på kommunens önskan, så att många arbetslösa har hittat en ny karriär. Av de över 180 f.d. FNsteel
anställda, var endast 32 registrerade som arbetslösa vid årets slut.
62
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Förvaltning
Ansvarsperson: Utvecklingschef
Enligt Arbets-och näringsministeriets sakkunniga klarar ett område sin strukturomvandlingssituation bra om man
uppfyller följande kriterier:
1) Hur väl man samarbetar (Både utanför och innanför kommunens gränser)
2) Vad kommunen/området riktigt tål – resiljensen. Hur förändringsbeneget regionen/kommunen är
3) Om kommunens näringsliv är mångsidigt, står på flera ben
Kimitoöns kommun fick ett pris av Åbo handelskammare som erkänsla för att jobba aktivt med näringslivsfrågorna.
September Open ordnades för andra gången i mitten av september med finansiering från tre olika projekt. September
Open hade rekordmånga besökare i år, 5000 personer besökte Dalsbruk under dagen.
September Open är ett arbetsdrygt koncept, men har många olika avsikter: att förlänga besöksnäringssäsongen, att
stöda företagarna och näringslivet, och att ha aktivitet i de södra delarna av ön och utgör ett led i
strukturomvandlingsarbetet. Många talkoarbetare medverkade i arbetet i år, vilket var verkligt positivt. September
Open 2014 bestod av företagarmässa, medeltida marknad och en medeltid kvällstillställning.
Antalet inflyttare, enligt magistratens uppgifter är 240 personer per 31.12.2014. Avdelningen har försökt föra fram
Kimitoön och dess goda sidor, marknadsföra ÖN aktivt på med många olika åtgärder bland annat genom att göra
torgkampanj på Hansakvarteret tillsamman med avdelningen för Miljö och teknik. Imagebyggandet är långsiktigt och har
för avsikt att skapa en riktigt positivt sanningsenlig bild av Kimitoön för att få ännu flera inflyttare och företag lockade
att etablera sig på Ön. Personalen har medverkat i många olika radio och TV-program, tidningsartiklar med det vi gör i
vårt arbete. Vi har också fört fram Kimitoön och dess styrkor genom att hålla föredrag om ön på olika seminarier och
resor, också utomlands.
Också samarbetet med öns ungdomar är viktigt. Utvecklingsavdelningen har bland annat utarbetat ett koncept för att
sporra ungdomarna att söka sommarjobb genom att bevilja sommarjobbsedlar.
Avdelningen jobbar fortsättningsvis aktivt med imagebyggandet, och samarbetar med företagarna för att vara en
fortsatt livskraftig kommun också framöver. Vi vill fortsätta sporra företagarna till samarbete och utveckling. Vi
behöver skapa nya arbetsplatser och locka ännu flera invånare och företag att etablera sig på orten. Arbetet görs med
verkligt små ekonomiska medel, emedan den ekonomiska framtiden är utmanande framöver bland annat på grund av
minskade statsandelar.
Genom genuint samarbete, aktivt närverkande och kreativitet är arbetet möjligt också i framtiden.
63
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Skärgård
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla
skärgårdsnäringarna, trafik och boende i skärgården, samt verka för allsidig utveckling av skärgården, både avseende
befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning.
Nämnden uppgör därtill kommunens skärgårdsprogram, som uppdaterades 2013.
Förutom skärgårdsnämnden finns därtill en utskärsdelegation gemensam med Pargas stad.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar
lämpade för skärgårdsförhållanden inom turism, livsmedelsförädling och mathantverk. Speciellt den ökande
deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården.
Med avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis kan ha en livskraftig fast befolkning.
EKONOMIPLAN 2014-2016
I kommunens skärgårdsprogram intas de åtgärder och projekt som är aktuella. Större förändring sker inte i nämndens
verksamhet under perioden.
64
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Skärgård
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Förverkligande av mål som upptagits i
Skärgårdsprogrammet uppföljes under nämndperioden
skärgårdsprogrammet
Uppföljning 31.12.2014
Uppföljning i nämnden 25.11.2013
Åstadkomma bättre förbindelser
Varje by har minst en daglig förbindelse,mindre öar tillräckligt
täta förbindelser
Uppföljning 31.12. 2014
Varje by har minst en daglig förbindelse. De mindre öarna har
minst turer per vecka
Några bebodda öar saknar förbindelser
Lösande av avloppsproblematiken
Arbetet för bildande av avloppsandelslag fortsätter
Uppföljning 31.12. 2014
Något andelslag har inte bildats
Byggande av hyresbostäder
Radhusprojektet i Rosala startar 2014
Uppföljning 31.12.2014
Projektet skrinlagtför kommunsdel
Ett bostadsprojekt är under planering i Kasnäs
Tillfredsställande omsorg, hälso-och sjukvård
Servicen bibehålls påminst nuvarande nivå
Uppföljning 31.12. 2014
Servicen i huvudsak oförändrad
Skärgårdensbefolkningsunderlag tryggas
Befolkningsunderlaget bibehålls på minst nuvarande nivå
Uppföljning 31.12. 2014
Befolkningsunderlaget är stabilt
65
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Skärgård
Ansvarsperson: Utvecklingschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
3
3
4
-1
3
3 644
3 690
3 172
-136
3 036
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
0
0
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
Antal sammanträden
Nettokostnad/sammanträde
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
0
0
0
SKÄRGÅRD
VERKSAMHETSINTÄKTER
101
Personalkostnader
-1 210
-1 981
-2 140
-2 140
-2 480
Köp av tjänster
-3 826
-3 902
-4 750
-4 750
-1 416
-5 680
-4 818
-5 000
-5 000
-4 899
-217
-371
-800
-800
-258
VERKSAMHETSKOSTNADER
-10 933
-11 072
-12 690
-12 690
-9 124
VERKSAMHETSBIDRAG
-10 933
-10 971
-12 690
-12 690
-9 124
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
0
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Nämnden hållit ett sammanträde mindre än budgeterat
Få deltagare i skärgårdsseminariet
+3 570
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Året innebar inga större förändringar. Skärgårdsärenden handläggs även av den gemensamma åboländska
utskärsdelegationen. Inom den närmaste framtiden är större förändringar inte aktuella i skärgårdsnämndens
verksamhet.
66
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Turism
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar. Regionens synlighet förbättras
genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och turisminriktad
webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och –
skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering
och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller
turistinformationspunkter i Dalsbruk och Kimito sommartid. I och med årsskifter 2013-2014 övergick kommunens
servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till Turismenheten. Dessutom bekostar Turismenheten en halv
servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda
verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och
sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig
personlig kontaktyta för kommunens service.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än
exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland
än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland har ökat kraftigare för varje år (i medeltal 23% per
år). Det nuvarande osäkra ekonomiska och politiska läget ha skapat en svacka i ryssars resande, som syns men inte är
lika påtaglig hos oss som på många andra orter i Finland. En viktig ny marknad är Asien vars årliga ökning i hela Finland
är i medeltal 12% per år. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för
Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska
turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade
upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till nya besöksgrupper och förstärka
synligheten hos redan befintliga grupper. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och
upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till. Marknadsföring i
traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb.
En handlingsplan för 2014-2020 är under arbete, och några av de främsta arbetsområdena inom verksamhetsperioden
2014-2016 kommer att ligga inom
-
-
upparbetandet och upprätthållandet av en flerspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med
dator, telefon och läsplatta. Portalen skall göra det enkelt för besökaren att hitta företag och besöksmål
profilering av Kimitoön som en lugn naturidyll i skärgården med ett mångsidigt aktivitets- och kulturutbud.
Detta görs konkret genom att bygga upp och synliggöra tjänster och paket inriktade på de viktigaste
målgrupperna
inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet
upprätthållandet av servicerådgivning med turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om samt
turistinformation i Dalsbruk och Kimito under högsäsong
deltagandet i mässor och
anordnandet av besöksnäringsträffar och –skolning
67
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Turism
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Turismwebbportal
Eftersträvad nivå / uppföljning
Igång till säsongen 2014 med minst 50 företagare / besöksmål.
Synlighet med kartor, sökord och visuellt attraktivt material på
minst svenska, finska, engelska och ryska.
Uppföljning 31.12.2014
Portalen har nu över 90 besöksmål varav 66 är företag, alla presenterade på fyra språk. Portalen hade 193.000 sidvisningar och i
medeltal 350 besökare per dag under sommaren 2014. Portalen
minskar behovet för tryckt material.
Synlighet: media och mässor
Journalister och bloggare från Asien och Ryssland med publicering inom sina målområden.
Deltagande på Rese 2014-mässan. Aktiv del i takorganisationers
strategiarbete.
Uppföljning 31.12.2014
11 internationella resebloggare, 5 finländska resebloggare och två
ryska journalister har bjudits in och erbjudits upplevelser hos oss
under 2014. Mätbara resultat är över 12 miljoner registrerade
läsningar av inlägg gjorda av dessa. Satsningen på social media och
bloggare minskar behovet av tryckt material.
Deltagande på Rese 2014-mässan med samavdelning för sju företag gav stort mervärde i form av synlighet och bokade paket.
Evenemanget September Open med sin Medeltida marknad lockade över 5000 människor till Dalsbruk, mer än orten någonsin
tagit emot på en dag, och skapade en attraktiv bild av området.
Samarbete i olika former med bland annat regionala ELY
Maakunnan matkailun yhteysrymä, Salo stad, VisitFinland och
Turku Touring och Pargas stad.
Nätverkande
Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade
upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt,
vandring, kultur och vattensport.
Besöksnäringsträffar på ön.
Uppföljning 31.12.2014
Fyra träffar för besöksnäringen som helhet och två träffar för
hästturismföretagare ordnades under året. Företagarna har bjudits på bekantningsresor till varandras verksamhetsställen och
getts inspirations- och undervisningsföreläsningar i kvalitetsarbete, samarbete och paketering.
Handlingsplanens målsättning att inspirera och utbilda företagen
till hållbar utveckling och miljömål har ännu inte inletts.
68
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Turism
Ansvarsperson: Utvecklingschefen
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
60
67
70
-2
68
Turismmässor
1
1
1
0
1
Företag på turismportalen
0
0
50
16
66
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
0,5
1
1
0
1
0
0
2,5
0
2,5
Antal deltagare på turistföretagarträffar
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
PERSONALBOKSLUT
Antal årsverken
Turismchef
Servicerådgivare
TURISM
VERKSAMHETSINTÄKTER
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
33 024
415
4 980
4 980
26 795
Personalkostnader
-88 292
-39 779
-152 643
-152 643
-158 594
Köp av tjänster
-39 617
-31 790
-51 668
-51 668
-67 365
Material, varor och tillbehör
-26 556
-3 589
-5 550
-5 550
-9 341
Understöd och bidrag
0
-5 000
-5 000
-5 000
-5 000
-5 974
-211
-15 145
-15 145
-10 779
VERKSAMHETSKOSTNADER
-160 439
-80 369
-230 006
-230 006
-251 079
VERKSAMHETSBIDRAG
-127 415
-79 954
-225 026
-225 026
-224 284
Övriga verksamhetskostnader
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Mera förmedlingskostnader än planerat gör att enskilda kontons balans är på minus, men detta påverkar inte den
totala summan i bokslutet. Mer extensiva satsningar än planerat i början på året gör att resekostnaderna överstiger
det planerade, men även detta balanseras mot andra inbesparingar.
69
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Turism
Ansvarsperson: Utvecklingschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Under år 2014 har Kimitoöarna fått en turismportal för besökare som presenterar oss som ett resmål på fyra språk.
En campingplats i Dalsbruk har färdigställts av turismenheten. Utbildnings- och samarbetsträffar för företagare har
ordnats och gemensamma satsningar i form av den Medeltida marknaden, Resemässans avdelning, presentation av
området på Hamburgs resemässa, marknadsföring mot Finland, Ryssland och Asien har genomförts och
intressebevakning hos och samarbete med takorganisationer har genomförts. Turismenheten har ordnat
turisminformation i Dalsbruk och Kimito och fört ut området som resmål i diverse tidningar och publikationer. Ett
turismsamarbete med Salo stad, speciellt Tykö, har påbörjats och samarbetet med VisitFinland har intensifierats.
Tillsammans med Forststyrelsen har arbete för utvecklandet av Örö fortö bedrivits och resebloggare och –journalister
har bjudits in till kommunen för att bekanta sig med våra besöksmål. Synlighet i sociala medier har utökats och
intensifierats och paketeringsarbete av natur- och kulturresor har inletts.
Besöksnäringen har de senaste 15 åren växt och internationaliserats snabbare än någon annan bransch. Mängden
internationella besökare till Finland har fördubblats under 2000-talet och nya målgrupper för besöksnäringen dyker
hela tiden upp i och med att den förändrade ekonomiska fördelningen i speciellt Asien gör det möjligt för allt fler att
resa. Enligt undersökningar ger varje slant som investeras i besöksnäringen flerfaldigt tillbaka. Dessutom ger varje euro
en besökare lämnar efter sig åt besöksnäringen i Finland därutöver 56 cent åt övriga branscher. Besöksnäringen har
ytterst viktiga multiplikatoreffekter för andra branscher, så som bygg-, båt-, ekonomi-, livsmedels- och servicenäringar.
Årets satsningar på besöksnäringen inom Kimitoöns kommun har varit extensiva. Arbetet är ändå långsiktigt och
genererar resultat långsamt. År 2014 var turismenhetens första verksamhetsår med en av kommunstyrelsen fastställd
handlingsplan. Denna plan styr verksamheten fram till år 2020. För att uppnå de fastställda målen krävs en kontinuerligt
utökad budget och flera tjänster inom turismenheten; dessa investeringar är viktiga delförutsättningar för att utvecklas
istället för att stagnera gällande besökarantal, deltidsboende och på lång sikt inflyttare.
Servicerådgivningen är en viktig funktion för både kommunens invånare och för deltidsboende. Servicerådgivnarna
fungerar som telefonväxel och som sakkunniga rådgivare gällande frågor som berör ett brett spektrum av den service
kommunen står för. Servicerådgivarna sköter dessutom ett antal viktiga byråtjänster och är en resurs för
turismenheten både som turisminformation och som assistenter i turismarbetet. Att hålla kvar servicerådgivningen
som en funktion både i Dalsbruk och i Kimito är en förutsättning för att bibehålla en fungerande kontaktyta och
närvaro mellan både invånare och deltidsboende å ena sidan och kommunen å andra sidan, för turismarbetet och
viktigt som stödfunktion åt övriga avdelningar
70
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Landsbygd
Ansvarsperson: Utvecklingschef
_______________________________________________________________________________________
VERKSAMHET
Landsbygdsförvaltningen sköts sedan 1.1.2013 via ett samarbetsavtal mellan Kimitoöns kommun, St Karins stad, Pargas
stad, Pemar stad och Sagu kommun. Pemar stad fungerar som arrangör av tjänster. Landsbygdsförvaltningen ansvarar
för jordbrukets stödförvaltning, skörde- och viltskadevärdering, upprätthållande av djurhållarregistrets uppgifter samt
flyghavreövervakning.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft år 2015.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Enligt samarbetsavtalet fördelas kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna.
Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt antalet gårdar i kommunerna, vilket leder till en ökning av
kostnaderna för Kimitoöns kommuns del.
LANDSBYGDSENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
50 742
3 086
Personalkostnader
-38 126
-5 998
-7 300
-7 300
-1 273
Köp av tjänster
-24 539
-49 679
-53 500
-53 500
-47 921
-623
-440
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
-10 710
1 878
-60
-10 000
-10 000
-10 000
Övriga verksamhetskostnader
-4 034
-130
VERKSAMHETSKOSTNADER
-77 322
-66 957
-70 800
-70 800
-59 254
VERKSAMHETSBIDRAG
-26 580
-63 871
-70 800
-70 800
-57 376
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Köptjänst.
+13 400
71
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Marknadsföring
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller
aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande,
PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar hemsidorna, tillsammans med WebbRådet.
Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För
människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på
hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med
utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det
speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som
för sina positiva upplevelser vidare.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt
och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier,
i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att
Kimitoön syns och hålls på ”kartan”. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som
marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En
god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig.
72
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Marknadsföring
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Enhetligare marknadsföring
Grafiska manualen fungerar som grund
för allt material som produceras.
Uppföljning 31.12.2014
Allt det material som skapats under året
följer samma enhetliga linje som tidigare.
Dock med några nya moderna element.
Synligheten ökar
Utveckling av webbportal, sociala medier
Arrangera Axel Afton på våren.
Septemberopen på hösten.
Uppföljning 31.12.2014
Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog
tillsammans med sju turismföretag från ön
i nordens största resemässa RESA2014. En lyckad
satsning!
Axel Afton arrangerades på Villa Lande 23.3. Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär.
Kimitoöns webbplats fick ett nytt grafisk utseende
i slutet av augusti. Arbetet kring förnyelsen startades
under våren. Lanseringen förde med sig nya redigeringskomponenter för att göra webbarbetet smidigare.
Arbetet med webbuppfräschningen var mycket omfattande.
Aktiverad synlighet i sociala medier. FB uppdateras flere
gånger i veckan, Twitter på gång, Instagram på gång.
September Open arrangerades detta år 13.9.2014.
Med nya inslag som medltidag skärgårdsmarknad samt
medeltida gästabud nådde September Open ett nytt
publikrekord med hela 5000 beökare.
Utbildning
Fortsätta arbeta för den gemensamma synligheten
internt i kommunen.
Marknadsföraren avlägger en grafisk utbildning.
Uppföljning 31.12.2014
WebbRådet har träffat de olika avdelningarnas
webbansvariga för att utveckla innehållet samt aktivera
alla till ett aktivt informationsflöde på webbsidan.
I samband med webbträffarna har vikten av en enhetlig
synlighet poängterats.
Marknadsföraren har inlett garfiska studier hos
företaget Sillisatama.
73
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Marknadsföring
Ansvarsperson: Utvecklingschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
2
3
4
0
4
150 000
160 000
180 000
36 000
236 000
135
145
145
0
145
19
18
18
0
18
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
1
1
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
Utbildningstillfällen för personalen
för den gemensamma synligheten
Antal besök på kommunens webbsida
(Utan egen trafik)
Annonser
Mätare
Marknadsföring euro/invånare
PERSONALBOKSLUT
Antal årsverken
Marknadsförare
1
0
1
MARKNADSFÖRING
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
259
232
280
280
220
Personalkostnader
-31 500
-43 148
-46 600
-46 600
-46 011
Köp av tjänster
-39 620
-58 075
-57 703
-57 703
-55 390
Material, varor och tillbehör
-11 656
-18 047
-11 900
-11 900
-25 788
-2 933
-10 000
-10 000
-7 486
VERKSAMHETSINTÄKTER
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-4 008
-5 204
-2 731
-2 731
-2 580
VERKSAMHETSKOSTNADER
-96 808
-127 408
-128 934
-128 934
-137 256
VERKSAMHETSBIDRAG
-96 549
-127 176
-128 654
-128 654
-137 036
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Ökade kostnader för Expertkonsultationstjänster pga. förnyelser på kommunens webbplats
Ökade annonskostnader pga. ökat antal evenemang
Ökade kostnader vid inköp av reklammaterial
- 8 400
74
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Marknadsföring
Ansvarsperson: Utvecklingschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig,
även om utvecklingsbehov finns på olika områden.
Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till ett överskott av budgeten var ett ökat antal
evenemang under året:
Resemässan tillsammans med sju av öns turistföretag – lyckad nysatsning
Axel Afton – ett nytt pris lades till nämligen Årets Miljöpristagare
Inflyttningskampanj – storsatsning tillsammans med miljö och teknik
September Open – växte ytterligare och blev en succé
Förenkla, utveckla, effektivera – kommunens webbsida genomgick en stor förändring
Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är
delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små
insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar
så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön
syns och ”hålls synlig” på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring.
75
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Näringsliv
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen
och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala
aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av
näringslivsverksamheten.
Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på
infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysiskplanering, tillhandahållandet
av företagstomter och –utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet,
skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya
företag.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att
fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och
denna utveckling accelererades accelererade efter år 2012 då FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk söktes i
konkurs. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen,
speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på
ön är service inom båt- och stugbranschen, samt energifrågorna.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, projekt såväl av mera allmän karaktär som mycket
specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet
eller enskilda sektorer så kräver.
Ett speciellt tyngdpunktsområde under perioden kommer satsningarna på utvecklandet av kommunens södra
del, speciellt Dalsbruk att utgöra, nämligen utvecklandet av Dalsbruks centrum och företagen och arbetsplatserna där.
Arbetet med att få FNsteels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet kommer att fortsätta under perioden.
Utbyggnaden av gästhamnen i Dalsbruk och infrastrukturen och trafiklösningarna i Kimito är speciella tyngdpunkter i
kommunens verksamhet.
76
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Näringsliv
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Näringslivsprogram godkänns
Eftersträvad nivå / uppföljning
1.1.2014
Uppföljning 31.12.2014
Näringslivsprogrammet är ännu under arbete.
Företagarträffa/seminarier ordnas
Minst 10 tillfällen.
Uppföljning 31.12.2014
Målet har uppfyllts.
Nya företag grundas
Nettoökningen minst 16.
Uppföljning 31.12.2014
Nettoökningen 34 företag (på basen av registrering).
Företagsutrymmen erbjuds
Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme
med kort varsel.
Nya företagsutrymmen anskaffas.
Uppföljning 31.12.2014
Ett utrymme har funnits att hyra, flera för försäljning.
Näringslivsforum arrangeras
1 gång/år
Uppföljning 31.12.2014
Näringslivsforum hölls i år på Storfinnhova gård-tema:
tillsammans är vi starkare.
Företagarutbildningen intensifieras
Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning
för verksamma företagare
Uppföljning 31.12.2014
Flera utbildningar har ordnats med strukturmedel.
Fnsteels industrihallar aktiveras
Minst 40 % av hallutrymmet i bruk under 2014
Uppföljning 31.12.2014
Målet är uppfyllt.
77
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Näringsliv
Ansvarsperson: Utvecklingschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
723
749
771
34
805
Nygrundade företag
53
40
38
17
55
Företag som upphör
-27
-27
-23
-2
-21
26
22
15
19
34
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
1
1
Antal företag
Nettoökning
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Näringslivschef
1
0
1
NÄRINGSLIV
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
71 614
68 515
74 560
74 560
66 074
Personalkostnader
-80 588
-81 877
-125 170
-125 170
-80 559
Köp av tjänster
-18 613
-13 643
-19 200
-19 200
-13 209
-222
-355
-700
-700
-385
-9 000
-6 000
-6 000
-8 410
-243
-125
0
0
-77
-102 666
-105 000
-151 070
-151 070
-102 640
-31 052
-36 485
-76 510
-76 510
-36 566
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Mindre personalkostnader p.g.a. projektfinansiering.
+39 900
78
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Näringsliv
Ansvarsperson: Utvecklingschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Näringslivsverksamheten bedrivs inom ett brett fält inom kommunen. Utvecklingsavdelningen och miljö och teknik
samverkar i näringslivteamet, kommunens dotterbolag Dragsfjärds Industri Ab hyr utrymmen till företag. Därtill
grundades under året ett företagsteam bestående av representanter från kommunen och företag. Verksamheten
handhas, och kostnaderna fördelas alltså på många olika aktörer. Trots det är målsättningen att sköta ärendena smidigt
gentemot företagen så, att en kontaktperson huvudsakligen sköter alla ärenden för ett företag.
År 2015 är Kimitoön sista året strukturomvandlingskommun. Kommunen utnyttjar maximalt alla de möjligheter denna
status medför. Lågkonjunkturen har förmodligen nått sin botten, men återhämtningen går långsamt. Det betyder att
företagen ännu 2015 har det kärvt. Genom att systematiskt arbeta särskilt för de branscher som bedömts som
starkast kan kommunen bäst bidra till återhämtningen i ekonomin.
79
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Projektverksamhet
Ansvarsperson: Utvecklingschef
VERKSAMHET
Projektverksamheten avtar under 2014 eftersom det sker skifte av programperiod från 2007-2013 till 2014 – 2020.
Varje projekt som förvaltas av utvecklingsavdelningen innehåller en mindre andel egna medel. Till största delen
finansieras projekten av myndigheter såsom Egentliga Finlands förbund eller NTM-centralen. I anslagen för
projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fyra till antalet för 2014)
även kommunandelarna för de projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart.
Den beräknade medlemsavgiften till Leaderföreningen I samma båt ingår (5euro/capita).
De fyra huvudprojekten är:
PULS – företagskoordination i strukturomvandling på Kimitoön
Mathantverk
Prima
LokalTV Kimitoön
Utöver dessa huvudprojekt budgeteras kommunandel för det med socialenheten gemensamma projektet SYKO –
sysselsättningskoordination, externa projektandelar som Kimitoön är delpart i.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Kimitoöns kommun fortsätter med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta
åtgärderna som statusen möjliggör, distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. Samtidigt sker det under 2014
ett avbrott i projektfinansieringsmöjligheterna på grund av EU-programperiodsskifte. Detta återspeglar sig i
projektverksamheten så att befintliga projekt avslutas under året. Det är oklart om den nya programperioden 20142020 konkret börjar generera nya projektfinansieringsmöjligheter redan under året, eller om det sker först 2015.
Utgångsläget i budgeteringen är att extern finansiering kan ansökas om redan under 2014.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya
finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in
behövliga projekt
80
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Projektverksamhet
Ansvarsperson: Utvecklingschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Ökat antal sektorprojekt
Avdelningen bistår med projektsakkunskap i kommunens övriga
avdelningar.
Uppföljning 31.12.2014
Avdelningen har under året aktivt deltagit i administrationen av
övriga sektorers utvecklings-projekt: SYKO (socialenheten),
Smarta Kimitoön (MoT), Arbetskompaniet (förvaltning),
Kaste (socialenheten), ungdomsverkstaden och
uppsökande ungdomsarbetet (fritidssektorn).
Enhetligare projektkoordination och effektivt
Utvecklingsavdelningen handhar kommunens projektadministration
utnyttjande av projekt-verksamhet
och reserverar medel för administrationen
Uppföljning 31.12.2014
Avdelningen är central vad gäller kommunens administration av
kommunens utvecklingsprojekt. Avdelningens förvaltning har burit
kostnaden för merparten av projektkoordinatorns anställning.
Projektkoordinatorns lönekostnader har under året finansierats av
projekt till över 50% (PULS och Smarta Kimitoön).
Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regionen
Förberedelse inför nya programperioden 2014-2020
Deltagande i Leader-styrelsen
Deltagande i projektstyrgrupper
Uppföljning 31.12.2014
Projektkoordinatorn har aktivt följt upp hur planeringen av den nya
programperioden utvecklas, och deltagit i informationstillfällen i
Åbo, Tammerfors och Stockholm. Varit närvarande vid alla
Leader-styrelsemöten under året. Via projektens styrgrupper har
avdelningen varit i kontakt med stödfinansiärerna om eventuella
nya finansieringsmöjligheter.
81
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Projektverksamhet
Ansvarsperson: Utvecklingschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
40
20
20
20
10
Antal godkända projektansökningar
6
8
8
1
Antal egna huvudprojekt
7
4
4
5
15
10
10
10
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
Antal behandlade projektplaner
Antal projekt avdelningen medverkar i
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
PERSONALBOKSLUT
Antal årsverken
Projektanställda
BS 12
BS 13
5
4
4
4
3
PROJEKTVERKSAMHET
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
346 484
339 312
182 441
182 441
226 856
Personalkostnader
-211 856
-226 980
-131 041
-131 041
-151 232
Köp av tjänster
-331 174
-242 074
-164 799
-164 799
-176 942
-2 705
-3 525
0
0
-1 030
0
0
0
0
Övriga verksamhetskostnader
-11 365
-24 054
-12 825
-12 825
-13 910
VERKSAMHETSKOSTNADER
-557 100
-496 632
-308 665
-308 665
-343 114
VERKSAMHETSBIDRAG
-210 616
-157 320
-126 224
-126 224
-116 258
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Färre projektplaner, ansökningar och årsverken än beräknat på grund av att övergången till ny strukturfondsperiod har
dragit ut på tiden. Perioden 2014-2020 börjar i praktiken först under 2015.
-
Kostnaderna varit större än beräknat, men jämnats ut av större intäkter i form av externt stöd.
Interna kostnader såsom hyror och städtjänster har förverkligats mindre än budgeterat
+9 970
82
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Projektverksamhet
Ansvarsperson: Utvecklingschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Eftersom en stor del av projekten tagit slut under 2014 har den ekonomiska omfattningen per projekt varit större än
övriga år. Projekt har en tendens att vara ”baktunga”. Balansmässigt är dock inte den finansiella bördan för avdelningen
väsentligt större, eftersom en stor del av projektfinansieringen består av externa stöd.
Utgångsläget för projektverksamheten inför 2014 har varit att idel projekt avslutas på grund av programperiodsbyte.
Projektverksamheten har dock i vissa fall kunnat omstruktureras och förlängas till följd av finansiärernas ändrade
villkor i sista stund, vilket i sig även lagt krav på snabb reaktionsförmåga hos projektförvaltaren. En allmän åsikt har
varit att flera projekt varit för korta för att nå maximal genomslagskraft. Normala utvecklingsprojekt brukar vara upp
till treåriga. Alla projekt har trots osäkerheten kunnat fullföljas planenligt.
Mathantverk-projektet startades 2013 och avslutades i februari 2014. Ett branschprojekt i allra högsta grad (enligt
koncept Eldrimner), som lyckades nå god genomslagskraft vilket med stor sannolikhet kommer att leda till vidare
branschutveckling i Åboland. Projektet kursutbildning nådde 25 personer varav 16 slutligen premierades till
mathantverkare, till ansenlig del på Kimitoön. Till följd av projektet grundades minst två företag på Kimitoön med
utgångspunkt i mathantverk. Margot Wikström var projektledare. Projektbudget 74 850 euro, stödnivå 70%.
PULS-projektet (Företagskoordination i strukturomvandling) startades under början av 2013 med avsikt att stöda
Kimitoöns näringslivsutveckling i ÄRM-status. Projektet avslutades 31.10.2014. Främsta PULS-åtgärder har varit
etableringen av konceptet September Open med tillhörande företagarmässa, sommarjobbssatsningar, företagarträffar
samt fortsatt åtgärdsplanering. Fredrik Heinonen var projektledare. Projektbudget 150 000 euro, stödnivå 70%.
Prima-projektet beviljades finansiering och startades under senare delen av 2013 som ett stöd för utvecklingen av
närodlat och närförädlat, dvs. lokal livsmedelsproduktion, -lagring och -förädling (framförallt äpple, tomater). Projektet
leddes av Mats Nurmio, och avslutades 31.12.2014. Under tiden har man försökt stöda arbetat för att utöka odlingen
av specialgrödor på Kimitoön, men lantbruket är en svår bransch att påverka. Man har initierat en REKO-ring, låtit
göra växthusutredning och planerat vidareåtgärder. Projektbudget 70 000 euro, stödnivå 70%.
LokalTV-projektet varade i praktiken från slutet av 2013 till slutet av 2014. Målsättningen har varit att etablera lokaltv-verksamhet (teknik, organisation och innehåll) på Kimitoön i samarbete med Kimito Telefon och Annonsbladet.
Projektet har letts av Kim Westerlund (arbetstid 50%). Till projektslutet har man skapat en organisation för
fortsättningen (en förening), distributionskanaler via Youtube och Kimito Telefons IPTV-tjänst, inledande samarbete
med KEXTV i Raseborg, plan om kurs i filmskapande i vuxeninstitutet. Lokal-tv håller fortfarande finna sin form,
utvecklingen har kommit igång tack vare projektet. Projektbudget 38 650 euro, stödnivå 100% (Leader).
Skärgårdens medeltida höstspektakel-projekt ansöktes om som stöd för att förverkliga September Open-evenemanget
med en medeltida del i Dalsbruk. Projektet omfattade planeringskostnader och köptjänster och utföll väl.
Projektbudget 25 300 euro, stödnivå 100% (Leader), projektanställd Jaakko Nuotio.
Utvecklingsavdelningen samarbetar även med genomförandet av SYKO-projektet (sysselsättningskoordination i
strukturomvandling, oktober 2013 – 28.2.2015) där socialenheten haft ansvaret. Projektet har haft stor
genomslagskraft och har flerdubblat sina förväntade resultat vad gäller antal deltagare i projektet (arbetssökande som
fått hjälp, nya arbetsplatser). Projektbudget 59 319 euro, stödnivå 75%, projektledare Jessica Sundell. Tack vare
projektets goda resultat har Kimitoöns kommun planerat och fått beviljat ett nytt treårigt sysselsättningsprojekt
Arbetskompaniet.
83
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Enhet: Projektverksamhet
Ansvarsperson: Utvecklingschef
Vidare har avdelningen konkret samarbetat med projekt Smarta Kimitoön (MoT) vars målsättning är ett mer
klimatsmart och ekologiskt fungerande Kimitoön. En stor del av de konkreta åtgärderna för attitydarbetet genomförs
genom en imagekampanj med framförallt Brinkkulla som pilotområde. Projekttid 1.4.2013-30.6.2015, projektbudget
179 800 euro, stödnivå 70%, projektledare Veronica Heikkilä (-31.12.2014).
Kaste-projektet (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsverkstaden finansieras med nationella
medel och följer inte samma projektomramning som de övriga utvecklingsprojekten.
Den fortsatta verksamheten ser ut att från och med 2015 åter öka i omfattning, eftersom nya projekt har möjlighet att
inledas i takt med att finansieringsinstrumenten öppnas efter programperiodsbytet. Beaktas bör att nya projekt i allt
högre grad kräver större samarbete över kommun-, region- och landsgränserna. Detta lägger i sin tur allt större krav
på planeringsprocessen.
84
16.3 Bildningsavdelningen
• Bildningsavdelningens förvaltning
• Barnomsorgsenhet
• Utbildningsenhet
• Vuxeninstitut
• Biblioteksenhet
• Fritidsenhet
• Kulturenhet
Bildningsavdelningen
verksamhetsbidrag enligt enhet
Bildningsavdelningens
förvaltning
2%
5% 5%
Barnomsorgsenhet
2% 1%
18 %
Undervisningsenhet
Vuxeninstituts enhet
Biblioteksenhet
66 %
Fritidsenhet
Kulturenhet
Bildningsavdelningen
Kostnadsslag i procent
Personalkostnader
1%
3%
4%
20%
Köpta tjänster
12 %
60 %
Material, förnödenheter
och
Understöd
Hyreskostnader
Övriga
verksamhetskostnader
85
BILDNINGSAVDELNINGEN
Ursprunglig
BS 2013
Budget-
BG 2014 ändringar
Avvikelse
BG 2014
BS 2014
%
VERKSAMHETENS INTÄKTER
162 970 1616,76 %
Försäljningsintäkter
183 014
10 080
10 080
Avgiftsintäkter
510 750
524 300
524 300
507 867
96,87 %
Understöd och bidrag
245 298
245 490
245 490
330 093
134,46 %
Hyresintäkter
26 450
13 000
13 000
25 684
197,57 %
Övriga verksamhetsintäkter
34 637
9 000
9 000
31 490
349,89 %
1 000 149
801 870
801 870
1 058 104
131,95 %
6 644 743
6 742 912
6 742 912
6 697 415
99,33 %
1 423 584
1 440 252
1 440 252
1 463 397
101,61 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
0
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Lönebikostnader
365 829
432 543
432 543
357 047
82,55 %
1 789 413
1 872 795
1 872 795
1 820 444
97,20 %
Personalkostnader
8 434 156
8 615 707
8 615 707
8 517 859
98,86 %
Köp av tjänster
2 815 612
2 851 824
2 851 824
2 778 490
97,43 %
388 779
383 715
383 715
411 581
107,26 %
Material, förnödenheter och varor
Understöd
Hyreskostnader
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
592 420
604 620
604 620
591 169
97,78 %
1 770 150
1 860 810
1 860 810
1 739 047
93,46 %
28 150
56 327
28 150
14 057 444
14 344 826
-13 057 295 -13 542 956
-140 803
-133 670
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 198 098 -13 676 626
61 592
218,80 %
14 344 826 14 099 738
98,29 %
0 -13 542 956 -13 041 634
96,30 %
0
-130 700
97,78 %
0 -13 676 626 -13 172 335
96,31 %
-133 670
86
AVDELNING
Enhet: bildningskansliet
Ansvarsperson: bildningschefen
VERKSAMHET
Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör
hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen,
byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal,
sammanlagt 14 personer
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren:
-
En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen.
-
Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet
har startas på riksnivå (Toppkompetens).
-
Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden, fria
bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen.
-
Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, digitaliseringen kommer
även att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Bildningsavdelningens administration fortsätter med sin strävan att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden
få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen.
87
AVDELNING
Enhet: bildningskansliet
Ansvarsperson: bildningschefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Bildningsavdelningens kansli förankras
Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara
som en väl fungerande helhet.
och ändamålenliga för hela kansliet
Uppföljning 31.12.2014
Endel uppdaterigar och förbättringar är genomförda,
förbättringar gör även under 2015
Satsning på personalens välmående.
Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.
Uppföljning 31.12.2014
De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats.
Vi utvecklar vår barnvänlighet.
Barnen, ungdomar (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster.
Uppföljning 31.12.2014
Uppdateringar om verksamheten på nätet har förankrats på enheterna
Wilma systemet har utvecklats och förenklats för användarna
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Bildningsnämnden
4
5
6
4
Finska skolsektionen
4
6
6
4
svenska skolasektionen
3
6
6
4
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
1
1
1
1
0,5
0,2
0,2
0,2
1
1
1
1
Antal möten
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Bildniningschef
Förvaltningschef/utbildningsass.
byråsekreterare
88
AVDELNING
Enhet: bildningskansliet
Ansvarsperson: bildningschefen
BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
5 298
11 251
560
560
4 718
-182 225
-148 521
-190 491
-190 491
-142 162
-24 184
-20 051
-18 721
-18 721
-20 002
-2 434
-2 242
-1 750
-1 750
-2 380
0
0
0
0
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-11 578
-12 881
-11 946
-11 946
-9 986
VERKSAMHETSKOSTNADER
-220 422
-183 695
-222 908
-222 908
-174 529
VERKSAMHETSBIDRAG
-215 124
-172 444
-222 348
-222 348
-169 812
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Intäkterna större än budgeterat
4 100
Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre
pensionskostnader)
-48 300
Ökning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och
annonsering)
+2 600
Minskning av kostnader, intern städtjänst
-1 400
Ökning av kostnader, inköp
Minskning av kostnader, övriga kostnader
Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut
+600
-2 000
-52 500
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig,
även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Effektivering och utveckling kräver mera skolning och fortbildning.
Ekonomiskt gick året bra; största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre pensionsutgifter än budgeterat.
Framtidens utmaningar så som minskade stadsandelar och stagnerande skatteintäkter är bildningsavdelningen beredd
på. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion
och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden.
89
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Barnomsorgen
Ansvarsperson: Barnomsorgschefen
VERKSAMHET
Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet
har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen
ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen
befrämja barnets personliga utveckling.
Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I
familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem.
En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut.
Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0–5 år.
Barnomsorgens verksamhet har under år 2014 ca 274 barn i dagvård, varav ca 56 av barnen går i förskola.
Hemvårdsstöd utbetalas för ca 312 500 euro.
Barn placerade i andra Kommuner ca. 25 000 euro
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Det har gjorts ett riksomfattande beslut om att kommuner som har lediga dagvårdsplatser kan erbjuda dagvård
utanför kommungränserna.
Om förändringar angående Hemvårdsstödet och Subjektiv rätt till dagvård träder i kraft, kommer det att påverka
dagvården.
EKONOMIPLAN 2014-2016
-
Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer.
-
Pjånkis daghem, gruppfamiljedaghemmen och eftiset i Kimito väntar på att barnbybygget får en ny start.
90
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Barnomsorgen
Ansvarsperson: Barnomsorgschefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Satsning på personalens fortbildning.
En gemensam fortbildningsdag för hela personalen.
Uppföljning 31.12.2014
Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med tema
"Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran
och utomhuspedagogik.
Ny planering av Barnbygget, byggstart
Tänka framåt och utveckla verksamheten.
förhoppningsvis VT. 2014
Uppföljning 31.12.2014
Byggstart av nya daghemmet oktober 2014.
Planering av den nya verksamheten har startat
hösten 2014.
Personalen skall medvetet arbeta
Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet
med barnens motoriska utveckling
med barnen, både ute och inne.
Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning.
Uppföljning 31.12.2014
Alla 4-5-åringar observeras 1 ggr/år i form av
en motorikbana. Reslutaten analyseras och
används som grund i planeringen av
verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken.
En motionskväll för hela familjen ordnas
årligen.
Skapa en miljö där sagor och böcker
Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för
får en viktig roll i verksamheten
lugna, spännande sagostunder
Uppföljning 31.12.2014
Man har medvetet arbetat med sagor och
man har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna.
Grön Flagg-daghem
Fortsätta miljöarbetet som påbörjats.
Kompostering, sortering och handla miljömedvetet.
Miljöarbetet utvecklas i barnens verksamhet.
Uppföljning 31.12.2014
Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen.
Barnen lär sig att sortera, kompostera och att
återvända material.
91
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Barnomsorgen
Ansvarsperson: Barnomsorgschefen
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
139
149,5
161
154,5
71,5
69
75
Hulta daghem
35
54
40,5
Sofia daghem
22
18
22,5
Furubo daghem
21
20
16,5
37
32
33
5
stängd
stängd
Barn totalt
Daghem
Pjåbkis daghem
Gruppfamiljedaghem
44
Kottebo
Bullerbyn
12
12
11,5
LillSaga
12
12
12
Karusellen
8
8
9
79
80
77
86
Daghem
18
21,5
23
23
Gruppfamiljedaghem
11
9,5
8
8
Familjedagvården
18
17
18
17
Antal personer
47
48
49
48
7911
7402
6664
6477
10302
9729
7588
9206
9968
7084
7461
6657
1
1
1
1
Pedagogiska ledare /btgl
1,25
1,25
1,25
1,25
Barnträdgårdslärare
4,75
4,75
4,75
4,75
Specialbarnträdgårdslärare
Familjedagvården
Personal
Mätare
Netto kostnad / barn
Daghem
Gruppfamiljedaghem
Familjedagvården
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Barnomsorgschef
0,25
1,25
1,25
1,25
Barnskötare / närvårdare
19
18
15,5
19
Familjedagvårdare gruppis
7
7
6
6
Familjedagvårdare hemmet
18
18
18
17
Byråsekreterare
1,5
1,5
1,5
1,5
92
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Barnomsorgen
Ansvarsperson: Barnomsorgschefen
BARNOMSORGSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
387 880
383 247
418 080
418 080
366 152
-1 996 135
-2 023 421
-1 975 990
-1 975 990
-1 913 083
-386 251
-414 583
-417 926
-417 926
-348 860
-45 011
-41 647
-36 780
-36 780
-28 838
-311 423
-312 500
-312 500
-307 765
-179 457
-180 842
-186 112
-186 112
-175 225
VERKSAMHETSKOSTNADER
-2 897 975
-2 971 917
-2 929 308
-2 929 308
-2 773 771
VERKSAMHETSBIDRAG
-2 510 095
-2 588 670
-2 511 228
-2 511 228
-2 407 619
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Verksamhetsintäkter mindre än budgeterat (största
faktorn uteblivna vårdavgifter)
Minskning av personalkostnader (intern omplacering
av personal vid t.ex. moderskapsledigheter)
Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat
och IT-tjänster)
Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna
hyror -13 968)
Avvikelse mellan budget och verksamhetbidrag i
bokslut
51 216
-62 907
-69 066
-15 492
-103 609
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Inom barnomsorgen sker det en ständig utveckling och förändring. I början av vårterminen 2014 var alla
dagvårdsplatser upptagna. Fördelningen av barn i dagvård på ön var ojämn: många barn i Kimito och Västanfjärd, men
ett mindre antal i Dragsfjärd.
Av personalen flyttades två personer från Furubo till Pjånkis pga. att två personer blev föräldralediga i Pjånkis.
Flyttningen innebar en besparing av vikariekostnader.
Bygget av det nya daghemmet Silva påbörjades i oktober 2014. Det beräknas vara inflyttningsklart 1.12.2015.
Sammansättningen av barngrupperna och personalen är under planering. I framtiden erbjuds det barnomsorg hos
familjedagvårdare och i daghemmen. Gruppfamiljedaghemmen upphör 31.12.2015. En förtätning av personalen sker i
och med detta och alla tidsbundet anställda ses över.
Alla daghem ska genomgå en process där personalen får fundera över hur den kommer att arbeta i framtiden.
En uppdatering av planen för småbarnsfostran pågår inom dagvården och förskolan.
Under 2015-2016 erbjuds barnomsorgens personal en 24 timmars utbildning i ICDP (positivt samspel).
93
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, förskolan
Ansvarsperson: barnomsorgschefen
VERKSAMHET
Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar.
Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala.
Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis.
Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. På riksnivå har man tagit fram en trestegsmodell med
allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya stödformerna ställer nya krav på förskolepersonalen.
Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning.
En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en
framgångsrik skolstart.
Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska.
Förskolan följer läroplanen för förskolan.
I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2014 ca 63 barn.
Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen.
Ökat samarbete mellan förskola och skola.
94
AVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, förskolan
Ansvarsperson: barnomsorgschefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Dalsbruks svenska förskola flyttar
Flyttar senast hösterminen 2014.
till Dals eftis lokaler.
Uppföljning 31.12.2014
Barnantalet inte så högt i Hulta daghem/förskola.
Svenska förskolan fick plats så flytten senareläggs.
Satsning på personalens fortbildning.
En gemensam fortbildningsdag för hela personalen.
Uppföljning 31.12.2014
Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med temat
"bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran
och utomhuspedagogik.
Ny planering av barnbygget, byggstart
Tänka framåt och utveckla verksamheten.
förhoppningsvis VT. 2014
Uppföljning 31.12.2014
Byggstart av nya daghemmet oktober 2014.
Planering av den nya verksamheten har startat
hösten 2014.
Personalen skall medvetet arbeta
Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga
med barnens motoriska utveckling
arbetet med barnen, både ute och inne.
Samarbeta med föräldrarna angående barnens
träning.
Uppföljning 31.12.2014
Alla förskole-elever observeras 1 ggr/år i form av
en motorikbana. Reslutaten analyseras och
används som grund i planeringen av
verksamheten för att utveckla grov- och finmotoriken.
En motionskväll för hela familjen ordnas
årligen.
Skapa en miljö där sagor och böcker
Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för
får en viktig roll i verksamheten.
lugna spännande sagostunder.
Uppföljning 31.12.2014
Förskolorna har medvetet arbetat med sagor
och tänkt på miljön.
Grön Flagg-daghem
Fortsätta miljöarbetet som påbörjats.
Kompostering, sortering och handla
miljömedvetet.
Miljöarbetet utvecklas i barnarbetet.
Uppföljning 31.12.2014
Miljötänkandet är med i det dagliga arbetet med barnen.
Barnen lär sig att sortera, kompostera och att
återvända material.
95
AVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, förskolan
Ansvarsperson: barnomsorgschefen
NYCKELTAL
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Hulta svenska
13
10
9
9
Hulta finska
3
3
2
2,5
Pjånkis svenska
20
21
25
26
Pjonkis finska
14
11
9
7
Prestationer
Barn /skola
Furubo
4
9
4
8,5
Hitis-Rosala
1
1
1
1
Sofia
8
7
6
5,5
Barn totalt:
63
62
56
59,5
9529
9120
10266
10902
Mätare
Netto kostnad / barn
96
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård
Ansvarsperson: Barnomsorgschef
VERKSAMHET
Morgon – och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl. 07.00 – 17.00.
Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis, samtliga är
anknytna till skolan.
Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om
grupperna är stora.
Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag.
I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2014 ca 80 barn.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en
del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sig mellan 70-80 barn under åren 2014-2016.
Kimito morgon- och eftermiddagsvård väntar att byggandet av Barnbyn kommer igång så att verksamheten kan få
lämpliga utrymmen.
När det gäller morgonvård, kommer man att samarbeta med dagvården.
97
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård
Ansvarsperson: Barnomsorgschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Satsning på personalens fortbildning.
En gemensam fortbildningsdag för hela personalen.
Uppföljning 31.12.2014
Utbildningsdag 8.8.2014 i Pargas med tema
"Bli medveten om din närmiljö" - miljöfostran
och utomhuspedagogik.
Ny planering av Barnbybygget, byggstart
Personalen med i planeringsarbetet då det gäller
förhoppningsvis VT 2014.
morgon och eftermiddagsverksamheten
Uppföljning 31.12.2014
Byggstart av nya daghemmet oktober 2014.
Planering av den nya verksamheten har startat
hösten 2014.
Grön Flagg-daghem
Fortsätta miljöarbetet som påbörjats
Sortera sopor och handla miljömedvetet
Miljöarbetet utvecklas i arbetet med barnen.
Uppföljning 31.12.2014
Miljötänkande med i det dagliga arbetet med barnen.
Barnen lär sig att sortera, kompostera och att
återvända material.
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Barn totalt
75
77
82
77
Personal totalt
4,0
5,25
4,50
4,75
2764
2539
2813
2607
Mätare
Netto kostnad / barn
98
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten
Ansvarsperson: bildningschefen
VERKSAMHET
Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är
Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och
Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren
keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och
andra utbildningsenheter.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen
är innehållet i de olika läroämnena. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens
världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen.
Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala
läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete
mellan hem och skola.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden.
-
Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål
och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen
Kimitoöns kommun har utarbetat kvalitetskriterier (kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Dessa
kort kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön.
99
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten
Ansvarsperson: bildningschefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Skolorna utvecklas till elevvänliga
Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar
enheter (barnvänlig kommun).
verksamheten i skolan.
Uppföljning 31.12.2014
Aktivt elevkårsarbete i alla skolor, eleverna ger sin syn på verksamheten via elevkårerna. Ungdomsparlamentet fungerar som
paraplyorgan för alla skolor
Ge ändamålsenlig undervisning till elever
Utveckla praktiska linjen i Dalsbruks skola.
med särskilt stöd.
Uppföljning 31.12.2014
Dalsbruks skola har nu två praktiska linjer; en för elever med
särskilt stöd i alla ämnen och en för elever med särskilt stöd i en del
ämnen.
Kvalitetskriterier används som redskap för
Kvalitetskort för undervisning, uppväxt och välmående
att uppnå hög kvalitativ undervisning.
Samarbete mellan hem och skola stärks för elevernas utveckling.
Uppföljning 31.12.2014
Alla kvalitetskort färdigställda och godkända hösten 2014
Endel av korten har används under 2014
Satsning på personalens välmående.
Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.
Uppföljning 31.12.2014
De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen
Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor
Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i
som aktivt använder digitala hjälpmedel
undervisningen. Samtliga lärare skall öka användandet av
i undervisningen.
digitala hjälpmedel i undervisningen.
Uppföljning 31.12.2014
Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtligalärare har fått
minst en och en halv dag skolning inom IKT
Satsning på undervisningen i de inhemska språket.
Flexibla språkgrupper så elever får undervisning som motsvarar
behovet utgående från den individuella kunskapsnivån.
Starkare satsning på läsförståelse (alla läsämnen)
Uppföljning 31.12.2014
En klar satsning har gjorts för att öka läsintresset och därigenom
läsförstålsen. Alla skolor har gjort försök med att utveckla flexiblare
språkgrupper så att eleverna får undervisning som motsvarar
den egna kunskapsnivån.
[äppel]
Alla skolor jobbar för hålbar utveckling.
Skolorna håller teman kring hållbar utveckling.
Uppföljning 31.12.2014
Samtliga skolor har under året haft temadagar/lektioner kring
hållbar utveckling.
100
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten
Ansvarsperson: bildningschefen
NYCKELTAL
Elevstatisik
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
657
643
642
638
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
138
141
142
142
212,5
196
196,5
193,5
Hitis-Rosala skola
9,5
10,5
10,5
10,5
Västanfjärd skola
51
50
48
47,5
Kimitonejdens skola
89
87,5
91
88,5
Svenska elever totalt
500
485
488
482
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Kemiönsaaren keskuskoulu
124
125,5
124
123
Taalintehtaan koulu
33
32,5
30
33
Finska elever totalt
157
158
154
156
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Individualiserad smågrup (särskilt stöd)
30
25
28
20
Integrerad i allmänundervisning (särskilt stöd)
65
65
65
28
Elever totalt medeltal/kalenderår
Elevstatisik
Elever totalt medeltal/kalenderår
Amosparkens skola
Dalsbruk skola
Elevstatisik
Specilaundervisning, stöd för lärande.
* Bs 2014 elever med plan för lärande
80
(intensifierat stöd)
Special.undv. ändrad 1.8.2011
Avgångsbetyg från grundskolan
DBS,KNS,KSKK årskurs 9
Antal elever
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
100
66
69
70
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Svenskspråkiga
260
268
253
247
finskspråkiga
100
99
102
89
Timresurs
lå 12-13
lå 13-14
lå 14-15
lå 15-16
1165
1136
1136
1136
392
392
392
392
Antal skjutselever
Svenskspråkig undervisning
Finskspråkig undervisning
101
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten
Ansvarsperson: bildningschefen
KOSTNADER PER ELEV
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Svenskspråkigundervisning
9290
10 429
11023
10712
med skolskjuts medräknat
10180
Amosparkens skola
7350
7 333
7942
7537
Dalsbruk skola
10245
10 478
11354
10900
Hitis-Rosala skola
16486
16 989
18074
17723
Västanfjärd skola
9102
10 010
10851
10765
Kimitonejdens skola
11709
11 622
11856
11716
Specialundervisning
471
527
540
515
Finskspråkig undervisning
9474
10182
10 925
10420
med skolskjuts medräknat
10364
Kemiönsaaren keskuskoulu
9202
9047
9 554
9256
Taalintehtaan koulu
11758
11077
12531
11232
Specialundervisning
625
747
784
749
STATENS ELEVENHETSPRIS,KIMITOÖN
7810
8753
8323
8875
STATENS ELEVENHETSPRIS ALLMÄN
7300
7519
7782
7633
KOSTNAD PER SKJUTSELEV
1625
1500
1781
2000
102
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning
Ansvarsperson: bildningschefen
VERKSAMHET
Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta
studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren. Utvecklingen går framåt och det kommer allt
fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En nyutmaning för gymnasierna
blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för
kommunerna.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer
fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren 2014-2016.
Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt
varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter.
Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i
Svenskfinland. Målet är att under planperioden utveckla en kursbricka inom marina området (båtförare, marinteknik).
103
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning
Ansvarsperson: bildningschefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Skolorna utvecklas till elevvänliga
Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar
enheter (barnvänlig kommun).
verksamheten i skolan.
Uppföljning 31.12.2014
Elevkåren tas aktivt med utveckliningsarbete.
Satsning på personalens välmående.
Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.
Uppföljning 31.12.2014
De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats av kommunen
Gymnasiet skall bli ett gymnasium
Alla lärare skall få skolning i användandet av digitala hjälpmedel i
som använder aktivt digitala hjälpmedel
undervisningen. Samtliga lärare skall ta sina första steg mot
i undervisningen.
en digitaliserad studentskrivning
Uppföljning 31.12.2014
Alla lärare har fått en personlig arbetsdator, samtliga lärare har
fått minst en och en halv dag skolning inom IKT
Utveckla utbudet av alternativa kurser.
Planera en ny kursbricka för en "marinlinje", båtförarexamen.
Uppföljning 31.12.2014
Kurs i för båtförarexamen startade hösten 2014.
Satsning på marknadsföring av gymnasiet.
Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium
Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för
elever från kimitoön och andra orter.
Uppföljning 31.12.2014
Gymnasiet har marknadsförsts aktivt i våra egna grundskolor
och fått regional synlighet genom båtförarexamen och
samarbete med Aboa Mare.
[äppel]
Alla skolor jobbar för hållbar utveckling
Skolorna håller teman kring hållbar utveckling.
Uppföljning 31.12.2014
Skolan har haft temalektioner i olika läroämnen kring
hållbar utveckling.
104
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning
Ansvarsperson: bildningschefen
NYCKELTAL
Elevstatisik
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Kimitoöns gymnasium
85
80
80
83
Brusaby elever i KÖG
25
20
20
25
Timresurs
207
203
200
201
resurs/ elev
2,34
2,54
2,5
2,42
KOTSNADER PER ELEV
9745
10883
11202
9922
STATENS ELEVENHETSPRIS
8434
8860
9082
8722
UTBILDNINGSENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
339 561
388 770
173 740
173 740
432 467
Personalkostnader
-5 300 684
-5 294 568
-5 463 401
-5 463 401
-5 481 539
Köp av tjänster
-1 904 155
-2 018 515
-2 088 940
-2 088 940
-2 060 012
-228 673
-219 808
-220 085
-220 085
-241 814
-345
-8 500
-8 500
-345
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-1 276 009
-1 279 115
-1 331 594
-1 331 594
-1 265 335
VERKSAMHETSKOSTNADER
-8 714 607
-8 812 352
-9 112 520
-9 112 520
-9 049 046
VERKSAMHETSBIDRAG
-8 375 046
-8 423 582
-8 938 780
-8 938 780
-8 616 580
* 10 102 euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. understöd
för IKT-utveckling, minskning av undervisningsgrupper,
hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar,
avgiftsintäkter
Ökning av kostnader, personalkostnader
Ökning av kostnader, köp av tjänster (skolskjutsarna
störst enskilda ökningen)
Ökning av kostnader, inköp (inventarier)
Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och
IT-tjänster
Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror
ca - 87 000)
259 000
+18 000
+44 500
+21 700
-116 500
-90 900
105
Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut
-322 200
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning
Ansvarsperson: bildningschefen
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Inom utbildningssektorn sker det ständigt utveckling och förändring. Stödet för elevens lärande har utvecklats mycket
under de senaste åren efter förnyandet av elevvården inom läroplanen. Under 2014 ålades kommunen skyldighet att
handha elevvårdstjänster på andra stadiets utbildning (gymnasiet och Brusaby Axxell). En ledande skolkurator
anställdes från 1.8.2014.
Satsningen på skolornas digitalisering har varit stor: alla lärare har fått en personlig arbetsdator, elevnätverket har
uppdaterats och trådlöst nätverk finns nu i samtliga skolor.
Finlands Pisa-resultat har fått statsmakten att reagera på undervisningens kvalitet i vårt land. Fram till 2016 då
läroplanerna ska vara förnyade, ska alla kommuner ha en utvecklingsplan och kvalitetskriterier för den grundläggande
undervisningen. Under år 2014 färdigställdes och godkänndes undervisningsavdelningens kvalitetshandbok. ITstrategiprocessen har fortsatt genom att man stöder lärarna i användningen av digitala hjälpmedel i undervisningen.
Läroplansarbetet för läroplanen 2016 startade på hösten. Områdena som personalen arbetade med var
timfördelningen, värdegrunden och verksamhetskulturen.
I våra förskolor har i det inte skett några stora förändringar. Grunderna för förskolans läroplan 2016 blev klar under
2014. Inom dagvården och förskolan startades ett arbete för att uppdatera utvecklingsplanen för småbarnsfostran.
Förskolans utvecklingsplan tar i beaktande kriterierna i den kommande läroplanen.
Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito
har eftermiddagsverksamheten ordnats i ungdomsgården Banan. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i
eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra.
Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden. Förutom
digitaliseringen av studentskrivningarna, har man under året funderat på gymnasiets framtida existens. En
strukturreform för andra stadiets utbildning är godkänd av riksdagen. Nuvarande anordnartillstånd går ut år 2017 och
för att få tillstånd till att fortsätta med gymnasieutbildningen måste kommunen söka om nytt anordnartillstånd hösten
2015.
Gymnasiet har marknadsfört sig aktivt i samarbete med Arthursällskapet. Under året har även en båtförarkurs startat i
samarbete med Aboa Mare.
Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna hölls nära budgeten, överskridningen var 18 000 euro.
En ansvarig kurator anställdes från 1.8.2014, och under året var vi tvungna att anställa några tillfälliga skolgångsbiträden
för barn med specialbehov. Utan dessa anställningar skulle personalkostnaderna underskridit budgeten. På
kostnadssidan är det främst köpta tjänster som rejält överskrider budgeten. Skolskjutsarna blev 44 000 euro dyrare än
budgeterat och de främsta orsakerna till överskridningen är enskilda fall där elever bor så avsides att de inte kan åka
med i de vanliga skolskjutsrutterna utan behöver extra taxi- eller båtskjuts. Under hösten 2014 hade vi också flera fall
än vanligt av taxibehov för elever med kryckor eller andra tillfälliga handikapp.
106
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning
Ansvarsperson: bildningschefen
Totalt underskred kostnaderna budgeten med ca 66 000 euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på att de
interna hyrorna har minskat med ca 87 000 euro och att de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna har minskat med
totalt 116 000 euro
På inkomstsidan fick kommunen totalt 437 000 euro vilket var 259 000 euro mera än budgeterat. Den största enskilda
summan på 125 000 euro kommer från hemkommunsersättningar och övriga samarbetsersättningar.
P.g.a. att inkomsterna är klart högre än budget ger det ett positivt verksamhetsbidrag.
Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden. Under de närmaste åren är det främst fråga om digitaliseringens
intåg i undervisningen och utarbetande av lokala och regionala utvecklingsplaner för undervisningen. Landets allmänt
svaga ekonomiska situation kommer också att ge utmaningar på kommunal nivå.
PERSONALBUDGET, utbildningsenheten
Antal årsverken
Utbildning
BS2012
BS 2013
BG 2014
BS 2014
Rektor
8
8
8
8
Svenskspråkiga lärare
48
48
47
47
Finskspråkiga lärare
15
15,5
15,5
15,5
Skolgångsbiträde
16,5
15
15
15
Skolsekreterare
1,5
1,5
1,5
1,5
Kurator, ped.hand
2,25
2,25
2
2,8
Förskollärare
4,5
4,5
4,5
4,5
Skolgångsbiträde, förskola
3,1
1,75
2,25
1,5
98,85
96,5
95,75
95,8
Summa
107
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Vuxeninstitutet
Ansvarsperson: Rektor
VERKSAMHET
Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i
olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära
kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnargrundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar),
fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som
kommuninvånarna behöver och önskar.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kursverksamhet ordnas för ca 4500 timmar per år.
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå/uppföljning
Samarbete med Fria bildningen i Åboland
Fortsätter och utökas
Uppföljning 31.12.2014
Har aktiverats med flera rektorsmöten och
personalmöten under året.
Projektet med Åbo arbis och Väståbolands mbi
Försök med olika kursmodeller och en
utvecklingsplan uppgörs.
Uppföljning 31.12.2014
En utvecklingsplan har färdigställts för de enskilda
institutetn och ett nytt samarbetsprojekt inleddes
1.9.2014.
Personalens välmående och fortbildning
Föreläsare på lärarmöten.
Uppföljning 31.12.2014
Personalen har deltagit i utvecklande av institutet
och fortbildning
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Kursdeltagare
2446
2417
2600
2312
4 536
4 496
4 500
4 397
69
70
67
68
Timmar
Nettoutgifter/timme
108
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Vuxeninstitutet
Ansvarsperson: Rektor
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Rektor
Kurssekreterare
Byråsekreterare
Planerare/sekreterare
Sammanlagt
BS 12
BS 13
1
0,5
0,5
0
2
BG 14
1
0,5
0,5
0
2
BS14
0,5
0,5
0,5
0,4
1,9
0,5
0,5
0,5
0,4
1,9
VUXENUTBILDNINGSENHET
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
45 021
52 118
56 560
56 560
56 211
-264 957
-255 746
-256 101
-256 101
-242 751
-55 862
-61 985
-58 387
-58 387
-67 894
-3 358
-3 711
-1 900
-1 900
-3 246
Övriga verksamhetskostnader
-35 740
-45 758
-41 960
-41 960
-42 458
VERKSAMHETSKOSTNADER
-359 917
-367 199
-358 348
-358 348
-356 349
VERKSAMHETSBIDRAG
-314 896
-315 081
-301 788
-301 788
-300 137
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Det nya registreringsprogrammet och hemsidan, som togs i bruk hösten 2013, har gjort institutsarbetet effektivare
men även lättare för deltagare att anmäla sig och få information om kurserna. En utredning om resurserna för
institutsverksamheten ska uppgöras och sändas till Undervisnings- och kulturministeriet år 2015.
109
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Biblioteksenheten
Ansvarsperson: Bibliotekschef
VERKSAMHET
Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och –förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna
bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och
konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till
livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras
kulturrelaterade innehåll utvecklas.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det
allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna
mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig
information i informationsflödet. Användningen av e-material ökar.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets
nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Utveckla verksamheten i Kimito bibliotek tillsammans med andra aktörer i Villa Lande
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Delta i utvecklingen av de nationella
Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla
nättjänsterna för biblioteken
innehållet i den gemensamma databasen och samordna
den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt
Uppföljning 31.12.2014
Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten
och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter
Utveckla det finska e-boksutbudet
Ingå avtal med finska e-boksförlaget Ellibs
Uppföljning 31.12.2014
Biblioteket har ingått ett avtal med Ellibs; biblioteket har en samling
finskspråkiga e-böcker till utlåning.
Utveckla Kimito bibliotek
Kimito bibliotek blir ett vardagsrum för kommuninvånarna
Uppföljning 31.12.2014
Villa Lande konceptet har utvecklats och speciellt ungdomarna har
deltagit i planeringen av utrymmena. Besökarantalet till
Kimito bibliotek har klart ökat.
110
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Biblioteksenheten
Ansvarsperson: Bibliotekschef
NYCKELTAL
Prestationer
Antal bibliotek
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
5
4
4
4
Öppettimmar
5 500
5 324
5 600
5 518
Fysiska besök
52 775
58 154
52 000
58 511
Totalutlån
74 060
77 193
75 000
75 596
Låntagare
2 671
2 635
2 900
2 576
Mediebestånd
74 014
72 400
80 000
70 972
Anskaffningar
3 467
2 899
3 700
2 913
Fysiska besök
52 775
58 154
52 000
58 511
Dalsbruks bibliotek
20 001
21 239
18 957
Kimito bibliotek
25 011
30 360
33 132
6 406
5 690
5 433
990
865
989
Total utlån
74 060
77 193
Dalsbruks bibliotek
26 800
27 647
27 177
Kimito bibliotek
33 261
35 923
37 083
Västanfjärds bibliotek
10 883
11 133
9 119
Hitis bibliotek
2 504
2 054
2 217
Låntagare
2 671
2 635
Dalsbruks bibliotek
1 134
1 089
1 094
Kimito bibliotek
1 137
1200
1 175
Västanfjärds bibliotek
270
242
207
Hitis bibliotek
102
95
100
Västanfjärds bibliotek
Hitis bibliotek
75 000
2 900
75 596
2 576
Mätare
7,4
8,3
7,2
8,4
Total utlån/inv.
Fysiska besök/inv.
10,4
11
10,4
10,8
Låntagare/inv
37 %
37.6%
40 %
36,8 %
Mediebestånd /inv
10,4
10,3
11,1
10,1
Anskaffningar /inv
0,48
0,41
0,5
0,42
90,59
87,05
91,5
90,5
11,1
11,2
11,3
11,6
Omkostnad/inv.
Kostnad för medieanskaffning/inv.
111
BILDNINGSAVDELNING
Enhet: Biblioteksenheten
Ansvarsperson: Bibliotekschef
PERSONALBUDGET
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
1
1
1
1
Bibliotekarie
1,49
2
2
2
Biblioteksfunktionär
5,04
6,02
5,72
5,62
7,53
9,02
8,72
8,62
Antal årsverken
Bibliotekschef
BIBLIOTEKSENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
28 431
23 790
15 300
15 300
36 626
-322 787
-339 575
-346 774
-346 774
-340 468
Köp av tjänster
-95 833
-84 287
-87 074
-87 074
-89 048
Material, varor och tillbehör
-89 332
-89 202
-85 500
-85 500
-91 622
Övriga verksamhetskostnader
-136 410
-120 501
-128 733
-128 733
-113 048
VERKSAMHETSKOSTNADER
-644 363
-633 564
-648 081
-648 081
-634 186
VERKSAMHETSBIDRAG
-615 932
-609 774
-632 781
-632 781
-597 560
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Understöd och bidrag
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Minskade kostnader för interna tjänster
Ökade intäkter pga projektfinansiering
Minskade personalkostnader
Räkenskapsperiodens överskott
-25 656
+10 900
-6 306
+35 221
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Tyngdpunkten i biblioteket var speciellt på barn och unga; ett rikligt programutbud med bland annat sagostunder,
workshopar för ungdomar och författarbesök. Ungdomarna deltog i planeringen av ungdomsavdelningen i Kimito
bibliotek. Med bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet anskaffades modern teknik till biblioteket, en stor del
specifikt för barn och unga. Bibliotekets plan för samarbete med skolorna, biblioteksstigen, utarbetades och togs i
bruk.
Med finansiering från UKM lät biblioteket genomföra en kundenkät, på basen av vilken bibliotekets service utvecklas
vidare.
Biblioteksväsendets utmaningar inom de närmaste åren är att integrera bibliotekssystemet med de nationella system
som är under utveckling, samt den tilltagande anskaffningen av e-material.
112
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Fritid
Ansvarsperson: Fritidschef
VERKSAMHET
Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet.
Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala
föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två
Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en
planmästare. Verksamhetsledaren i ungdomsverkstaden samt uppsökande ungdomsarbetaren arbetar med tidsbundna
arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk
aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar
relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar
till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning byggs upp i samarbete med
hälsocentralens läkare, äldre omsorgen samt fritidsenheten.
Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet.
Fritidsenheten startar upp ungdomsverkstaden Isla+ samt förstärker organisationen ytterligare med en uppsökande
ungdomssarbetare. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i
arbetslivet.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Idrott
Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande
organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom
att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna,
tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet
för olika åldrar.
Ungdom
Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt
att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker
främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet
samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger.
113
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Fritid
Ansvarsperson: Fritidschef
114
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Fritid
Ansvarsperson: Fritidschef
115
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Fritid
Ansvarsperson: Fritidschef
PERSONALBUDGET
Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014
Årsverken
Fritidschef
1
1
1
1
Idrottsinstruktör
2
2
2
2
Ungdomsledare
1
1
1
1
Idrottsanläggningsskötare
1
1
1
1
Koordinator för ungdomsarbete
1
1
1
1
Planskötare
1
1
1
1
1
1
1
1
1
9
9
Verksamhetsledare för
Ungdomsverkstad
uppsökande ungdomsarbetare
Förändringar:
7
8
FRITIDSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
Tillverkning för eget bruk
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
94 682
124 864
124 350
134 347
124 350
4 422
Personalkostnader
-279 534
-336 465
-357 500
-357 500
-364 297
Köp av tjänster
-164 530
-176 666
-143 802
-143 802
-157 436
-41 938
-29 733
-36 700
-36 700
-41 765
-70 789
-73 200
-73 200
-71 936
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-159 624
-154 143
-161 248
-161 248
-163 060
VERKSAMHETSKOSTNADER
-718 553
-767 797
-772 450
-772 450
-798 494
VERKSAMHETSBIDRAG
-619 449
-642 932
-648 100
-648 100
-664 148
* 10 102 euro flyttat i dispositionsplanen för år 2014från andra stadiets utbildning till fritidsenheten
116
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Fritid
Ansvarsperson: Fritidschef
Intäkter:
Utgifter:
6000€ mera än budgeterat ersättning av staten för rehabiliterande arbetsverksamhet
ungdomsverkstaden Isla+ 15000€ mindre bidrag än vad ansökts om.
Informationsprojektet 7000€ mindre bidrag än vad ansökts om.
köpta tjänster (tryckning och annonsering, övriga tjänster samt intern mattjänst) 15000€.
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Verksamheten har under 2014 verkställts enligt planerat. I augusti arrangerades ett seniormotionsevenemang i Kasnäs
och i oktober besökte den nationella långtradarturnén ”finska män på äventyr” Kimitoön. För uppsökande
ungdomsarbete fick kommunen statsunderstöd enligt ansökan 30000€. Det uppsökande ungdomsarbetet kom igång i
september. Dessutom har fritidsenheten i samarbete med omsorgsavdelningen planerat
motionsrådgivningsverksamheten. Denna verksamhet är färdig att tas i bruk vintern 2015.
Ungdomsverkstadens minskade bidrag påverkar inte direkt år 2014 i och med att föregående års bidrag kunde
användas. För år 2015 och framåt är det viktigt att bidraget beviljas enligt ansökan och budgeten. Förutom
avvikelserna som nämns ovan gick året ekonomiskt enligt planerna.
Idrotts- och friluftssektorn kostade 67€ och ungdomssektorn 30€ per invånare. Landets medeltal är ca.
100€ inom idrottssektorn och ca. 37€ per invånare inom ungdomssektorn.
117
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Kulturenheten
Ansvarsperson: Kultursekreterare
VERKSAMHET
Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid
bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom
kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. Kulturfrågorna är därför till sin
natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med
externa aktörer.
Under verksamhetsåret har speciell uppmärksamhet fästs vid kultur för barn och unga. I detta avseende verkar
kulturenheten i nära samarbete med övriga enheter inom bildningsavdelningen, samt med externa aktörer.
Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av externa aktörer, såväl på
professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och
uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Kulturens betydelse i samhället och insikten om kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande ökar. Kultur
har en speciellt viktig betydelse för barns utveckling och inlärning. Inom den grundläggande utbildningen tas allt oftare i
bruk en kulturläroplan, om hur kultur skall integreras i skolundervisningen.
Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens
betydelse ökar. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att
vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv.
I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet
som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism.
EKONOMIPLAN 2014-2016
I Kimitoöns kommun ges barnkulturfrågor högsta prioritet och kultur integreras i skolundervisningen via
kulturläroplan. I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer.
I samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst.
Arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony och övriga kulturhistoriska värdefulla byggnader i Dalsbruk fortsätter.
Under perioden saneras Bio Pony. Nya kulturturismprojekt utvecklas i och kring Dalsbruk.
118
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Kulturenheten
Ansvarsperson: Kultursekreterare
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Kultur för barn och unga ges högsta prioritet
Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår
Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete
med andra enheter
Under året görs speciella satsningar på ungdomskultur i samarbete
med fritidsenheten, vuxeninstitutet och externa aktörer
Uppföljning 31.12.2014
Arbetet med kulturläroplaner pågår i samarbete med andra
Under året har förverkligats ett stort antal kulturprojekt för barn
Arbetet med ungdomsteatern Ön har pågått under året
Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik
Enheten bevakar sina intressen i renoveringen av Bio Pony
Procentkonst tillämpas i Kimito nya dagis och Amosparkens skola
Uppföljning 31.12.2014
Renoveringen av Bio Pony har inte påbörjats under året
Procentkonst tas in i Kimito nya dagis och Amosparkens skola
Mångsidigt kulturliv året om
Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar
Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet. Uppföljning av bidrag
Systemet med kulturvänner utvecklas
Uppföljning 31.12.2014
Kulturutbudet har varit rikligt och mångsidigt i kommunen
Kulturbidrag har beviljats föreningar och organisationer
Systemet med kulturvänner har utvecklats, kulturapotek utvecklats
NYCKELTAL
Prestationer
Evenemang egna/samarbete antal
Filmvisningar, antal
BS 12
BS 13
BG14
BS 14
39
33
30
33
107
117
100
105
4 400
3 720
4 000
4979
17
6+21
12
12+8
Antal årsverken
BS 12
BG 13
BG14
BS 14
Kultursekreterare
1
0,5
0,5
0,5
Filmvisningar, besökarantal
Barnkulturevenemang
PERSONALBUDGET
119
BILDNINGSAVDELNINGEN
Enhet: Kulturenheten
Ansvarsperson: Kultursekreterare
KULTURENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
43 264
16 109
13 280
13 280
27 583
Personalkostnader
-33 881
-35 860
-25 450
-25 450
-33 558
Köp av tjänster
-48 940
-39 524
-36 974
-36 974
-35 238
-4 030
-2 436
-1 000
-1 000
-1 917
-209 862
-210 420
-210 420
-211 123
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-29 503
-33 237
-27 367
-27 367
-31 527
VERKSAMHETSKOSTNADER
-341 714
-320 919
-301 211
-301 211
-313 363
VERKSAMHETSBIDRAG
-298 450
-304 810
-287 931
-287 931
-285 779
AVVIKELSER BG14 - BS14:
- Beviljat bidrag för ungdomsmusikal
+ 10000
- Kostnader för ungdomsmusikal + 15 272
- Museiverksamhet, pensionsavgifter. Faktureras Sagalunds museistiftelse + 6727
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Kulturlivet på Kimitoöns har fortsatt att expandera under året. Trots att kulturevenemang till stor del ordnas av
externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information
samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats
ökat.
Tyngdpunkten och styrkan i kommunens kulturverksamhet ligger på samarbete och nätverkande, såväl med andra
enheter inom kommunen som med externa kulturaktörer. En utmaning är att upprätthålla och ytterligare utveckla
detta samarbete.
Satsningarna på barnkultur har utmynnat i stor mängd barnkulturaktiviteter, i första hand som verkstäder i dagis och
skola, vilka har förverkligats på initiativ av kulturenheten och i samarbete mellan kulturarbetare, kulturenheten och
dagis/skola. Barnkulturen kommer även i fortsättningen att ha största prioritet, även om fokus under året flyttats över
på ungdomskultur i och med satsningarna på en musikteater för unga.
De kreativa näringarnas betydelse fortsätter att öka på Kimitoön. I samhället ökar kulturturismens betydelse och
efterfrågan på kulturturismtjänster. Likaså finns behov av kulturtjänster inom vården. En utmaning för kulturenheten är
prioritering och användningen av knappa resurser.
120
16.4 Omsorgsavdelningen
•
•
•
•
•
Omsorgsavdelningens förvaltning
Socialenheten
Äldreomsorgsenhet
Hälsovårdsenhet
Specialsjukvård
Omsorgsavdelningen
verksamhetsbidrag enligt enhet
2%
16 %
34 %
Omsorgens förvaltning
23 %
Socialenhet
Äldreomsorgsenhet
Hälsovårdsenhet
25 %
Specialsjukvården
Omsorgsavdelningen
Kostnadsslag i procent
Personalkostnader
Köpta tjänster
3 % 3 % 5% 0 %
37 %
52 %
Material, förnödenheter
och
Understöd
Hyreskostnader
Övriga
verksamhetskostnader
121
OMSORGSAVDELNINGEN
Ursprunglig
Budget-
BS 2013
BG 2014
ändringar
718 169
Avvikelse
BG 2014
BS 2014
%
713 200
713 200
903 083
126,62 %
2 014 000
1 806 400
1 806 400
1 848 202
102,31 %
265 027
226 640
226 640
377 917
166,75 %
Hyresintäkter
102 370
124 002
124 002
136 804
110,32 %
Övriga verksamhetsintäkter
124 036
90 100
90 100
123 455
137,02 %
3 223 602
2 960 342
2 960 342
3 389 461
114,50 %
7 615 442
8 415 133
8 440 133
7 928 875
93,94 %
2 198 841
2 301 433
2 301 433
2 232 422
97,00 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
25 000
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
407 973
547 011
547 011
419 892
76,76 %
Lönebikostnader
2 606 814
2 848 444
2 848 444
2 652 314
93,11 %
Personalkostnader
10 222 256
11 263 577
25 000 11 288 577 10 581 189
93,73 %
Köp av tjänster
245 000 13 510 886 14 856 206
109,96 %
687 200
678 673
98,76 %
819 394
947 808
115,67 %
14 077 098
13 265 886
Material, förnödenheter och varor
688 758
687 200
Understöd
885 851
739 394
1 402 583
1 522 368
1 522 368
1 361 979
89,46 %
81 045
72 150
72 150
100 924
139,88 %
27 357 591
27 550 575
350 000 27 900 575 28 526 779
102,24 %
-24 133 989 -24 590 233
-350 000 -24 940 233 -25 137 318
100,79 %
-231 320
-155 377
67,17 %
-350 000 -25 171 553 -25 292 695
100,48 %
Hyreskostnader
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADE
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVN. ENLIGT PLAN
RÄKENSK.PER. RESULTAT
-126 701
-231 320
-24 260 690 -24 821 553
80 000
122
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Omsorgens förvaltning
Ansvarsperson: Omsorgschef
VERKSAMHET
Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen
är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till
riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta.
Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och
omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av
dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels
äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, hemvård och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten,
som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter
upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter.
Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Lagstiftningen inom hälsovården har förnyats 1.5 2011. Den nya lagen träder i kraft stegvis. Invånarnas möjligheter att
söka vård på en annan ort än deras hemkommun kommer att öka 2014. En ny socialvårdslag är under beredning och
kommer att träda i kraft 2015. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och
hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen har trätt i kraft 1.7 2013 och kommer stegvis att
tillämpas. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. eArkivet kommer att tas i bruk
inom hälsovården 2014 och ett par år senare av socialvården. Staten planerar förändringar i organisationen av socialoch hälsovårdstjänster. Ännu finns inga beslut om eller tidtabell för förändringarna.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården
- Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter.
-En vårdkoordinator får fortsatt anställning för koordinering av patient- och klientströmmarna inom social- och
hälsovården
-Under pågående fullmäktigeperiod revideras Välfärdsplanen för barn- och unga tillsammans med Pargas
-En plan för hälsofrämjande färdigställs
-Utvecklingen inom informationsteknologin medför förändrade arbetsmetoder som berör alla enheter inom
omsorgsavdelningen. Exempel på detta är ibruk tagningen av eRecept, eArkiv, ibruktagning av dataprogram gällande
hjälpmedelsutlåning, elektronisk dokumentation m.m.
-kommunen deltar i ett Kaste II-projekt tillsammans med Pargas åren 2013-2015, eftersom staten beviljat projektet
finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer
123
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Omsorgens förvaltning
Ansvarsperson: Omsorgschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Omsorgsavdelningens verksamhetsprogram
1. Alla omsorgsavdelningens enheter jobbar på ett hälsofrämjande och
implementeras i enheternas verksamhet
och förebyggande sätt och ur ett mångprofessionellt perspektiv
Uppföljning 31.12. 2014
Inom tandvården har ett projekt kallat "Vatten släcker törsten" genomförts tillsammans med Kimitoöns Vatten. Kaste II-projejtet "Välmående
barn och unga" har fortsatt. Detta har involverat bl.a. hälsovårdsenheten, socialenheten, dagvården m.m. och inneburit lågtröskelverksamhet för barn och familjer.
2. Alla omsorgsvdelningens enheter har ett aktiverande arbetssätt och
beaktar brukarna
Uppföljning 31.12. 2014
Alla enheter har haft ett aktiverande arbetssätt. T.ex. har en syssälsättningskoordinator har varit anställd för att sysselsätta långtidsarbetslösa,
motionsrådgivning har planerats och startar 2015. Bäddavdelningarna har fortsatt med ett rehabiliterande arbetssätt och äldreomsorgen
har implementerat handlingsmodell för "Kraft i åren". Kundenkäter
har distribuerats inom bäddavdelningarna och äldreomsorgen.
3. Alla enheter arbetar med kunskapsutveckling och höjande av
personalens kompetens
Uppföljning 31.12. 2014
Inom äldreomorgsenheten har elektronisk dokumentation tagits ibruk
på alla verksamhetspunkter. Detta har inneburit omfattande
utbildning av personalen. En stor del av bäddavdelningens personal
har bl.a. genomgått en utbildning i patientsäkerhet.
4. Man utvecklar ledningssystemen och organisationen
Uppföljning 31.12. 2014
En vårdchef har anställts fr.o.m. 1.4 2014 och förmansarbetet har
omorganiserats inom hälsovårdsenheten. Inom äldreomsorgen har
hemvården omorganiserats och bildar nu en egen verksamhetsenhet.
Två nya förmän har anställts för att leda verksamheten.
Alla omsorgsavdelningens
verksamhetsenheter strävar till minska mängden avfall
Samtliga enheter sorterar sitt avfall och strävar till att
minska mängden avfall
Uppföljning 31.12. 2014
Samtliga enheter har sorterat sitt avfall och strävat till att minska
mängden avfall. På hälsostationerna har insamling av kartongavfall
inletts.
124
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Omsorgens förvaltning
Ansvarsperson: Omsorgschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
Omsorgsnämnden, sammanträden
9
8
9
9
6
Äldrerådet, sammanträden
4
5
5
5
6
3 235
3 445
3 476
3 592
3 623
BS 12
BS 13
BG 14 ÄND BG 14
BS 14
1
1
Mätare
Kimitoöns omsorg totalt
Nettokostnad €/invånare
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Omsorgschef
1
1
1
Förvaltningschef
1
1
1
1
1
Byråsekreterare
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
Lagerförvaltare
1
1
1
1
1
Vårdkoordinator
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
Totalt
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
OMSORGENS FÖRVALTNING
VERKSAMHETSINTÄKTER
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
1 389
67 938
1 700
1 700
57 282
-245 114
-365 339
-249 300
-249 300
-278 175
-34 797
-54 769
-52 030
-52 030
-47 217
-4 441
-3 880
-3 800
-3 800
-2 917
-1 073
-1 800
-1 800
-88
Övriga verksamhetskostnader
-34 561
-31 587
-32 563
-32 563
-35 604
VERKSAMHETSKOSTNADER
-320 835
-456 646
-339 493
-339 493
-364 001
VERKSAMHETSBIDRAG
-319 446
-388 708
-337 793
-337 793
-306 720
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
AVVIKELSER BG 14-BS 14
Omsorgsnämnden
- 5 000 euro
Interna hyror
- 2 000 euro
125
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Omsorgens förvaltning
Ansvarsperson: Omsorgschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå under de senaste åren.
Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna
förvaltningen samt ekonomistyrningen.
Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång
i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Då deltar dessutom alla avdelningens förmän och ledningsgruppen.
Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs.
Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso
Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) och med Pargas gällande
familjerådgivningsverksameten och missbrukarvårdsverksamheten.
Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter.
Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med förnödenheter för exceptionella situationer.
Ett Kaste II –projekt (2013-2015) har förverkligats med Pargas. Målsättningen har varit att stöda barn, unga och
familjer. –En sysselsättningskoordinator (SYKO) har fått fortsätt anställning i kommunen. Avsikten har varit att öka
sysselsättningen bland arbetslösa.
Avdelningens verksamhetsenheter har förverkligat de mål som uppställts i omsorgsavdelningens verksamhetsprogram
och i ekonomiplanen för 2014. Enheterna har jobbat på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt och ur ett
mångprofessionellt perspektiv. Exempel på detta är tandvårdens ”Vatten släcker törsten”- projekt bland skoleleverna
(förverkligades tillsammans med Kimitoöns vatten) och Kasteprojektets olika verksamheter för barn och familjer. Man har haft ett aktiverande arbetssätt inom alla verksamhetsenheter, t.ex. har man aktiverat långtidsarbetslösa,
motiverat äldre att röra på sig mera och förberett motionsrådgivningen som startar 2015 i samarbete med
Fritidsenheten. - Man har inom avdelningen utvecklat ledningssystemen och organisationen. Exempel på detta är
anställning av en vårdchef och omfördelning av förmansarbetet inom hälsovårdsenheten, samt bildandet av en ny enhet
för vård i hemmet inom äldreomsorgen.
Omsogens förvaltning underskred de budgeterade nettokostnaderna med 31 073 euro. Orsaken är bl.a. att utgifterna
för omsorgsnämnden och interna hyror varit lägre än beräknat.
Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på i vilken riktning staten leder utvecklingen av socialoch hälsovården under de närmaste åren. Dessutom ställer ny lagstiftning kontinuerligt nya krav på verksamheten.
Den nya socialvårdslagen som träder i kraft stegvis fr.o.m. 1.1 2015 kommer att medföra omorganiseringar.
126
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Socialenhet
Ansvarsperson: Socialchef
VERKSAMHET
Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete,
missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två
dagar/vecka i Dalsbruk.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
På riksomfattande nivå diskuteras omstrukturering av social- och hälsovården. Vad detta kan innebära för den service
socialenheten ger är i dagsläget svårt att uppskatta.
En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet
har ökat under flera års tid. Social- och hälsovårdsministeriet har arbetat fram en kvalitetsrekommendation för
barnskyddet, gällande vilken ministeriet begär kommunernas utlåtande under hösten 2013. Samarbete med andra
instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare.
Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger med en viss
fördröjning utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. FN-steels konkurs sommaren 2012 kommer eventuellt
att börja synas inom vuxensocialarbetet under 2014.
Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det
fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren
2010-2015. Målet är att ingen ska bo i anstaltsvård år 2020. Solkullastiftelsen har inlett byggandet av ett
handikappvänligt serviceboende i Kimito.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kimitoöns kommun deltar i två projekt som involverar socialenhetens verksamhet; Kaste II Välmående barn och unga
(2013-2015) och SYKO-projektet (sysselsättningskoordination). Inom Kaste-projektet som administreras av St Karins
stad finns en halvtidsanställd på Kimitoön, inom SYKO-projektet en heltidsanställd under tiden 1.10.2013-30.6.2014.
Kostnaderna för lönesubvention flyttas fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten.
Både barnskydds- och vuxensocialarbetet lider p g a för lite socialarbetarresurser. Inom vuxensocialarbete finns för
närvarande 0,5 socialarbetare och inom barnskyddet 1,5 socialarbetare. För att ha möjlighet att arbeta aktivt med
arbetslösa personer behövs en socialarbetare på heltid på vuxensidan. Inom barnskyddet är det med nuvarande antal
klienter per socialarbetare (kring 70 klienter) omöjligt att hålla sig till de lagstadgade tidsgränser barnskyddslagen
förutsätter. Inrättandet av en socialarbetartjänst till skulle ge möjlighet att ha en socialarbetare på heltid inom
vuxensocialarbete och två socialarbetare på heltid inom barnskyddet.
127
OMSORGSAVDELNING
Enhet: Socialenhet
Ansvarsperson: Socialchef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars
Minskningen från 2013 är märkbar
arbetsmarknadsstöd kommunen till hälften betalar
Uppföljning 31.12.2014
Aktivt arbete av vuxensocialarbetaren i samarbete
med SYKO-projektets sysselsättningskoordinator och
TE-byrån har resulterat i att 25 personer under 2014
har sysselsatts inom rehabiliterande arbetsverksamhet.
Därutöver har 70 personer av dem som fått hjälp av
sysselsättningskoordinatorn lyckats få arbete. I
jämförelse med 2013 har kommunen betalat 13 370€
(-705 dagar) mindre för arbetsmarknadsstödet år
2014. Kommunen betalar månatligen för ca 30
personer, siffran har sjunkit en aning i jämförelse med
2013.
Antalet klienter per socialarbetare inom barnskyddet Antalet klienter per socialarbetare kollas var tredje
bör minska rejält
månad
Uppföljning 31.12.2014
Antal klienter per socialarbetare i barnskyddet
1.8.2013:
71/22
1.1.2014:
39-44
1.4.2014:
39-45
1.7.2014
41-49
1.10.2014
42-45
31.12.2014
44
I och med att en ny socialarbetartjänst inrättades fr o
m 2014 minskade antalet klienter per socialarbetare,
men antalet är ännu högt.
Tidsfristerna inom barnskyddet hålls inom
En ny del till datorprogrammet som möjliggör
lagstadgade gränser
uppföljning införskaffas
Uppföljning 31.12.2014
Tilläggsdelen till programmet införskaffad. Enligt
statistik för tiden 1.4-30.9.2014 gällande tidsfristerna
har 93% av barnskyddsanmälningarna behandlats
inom sju dagar, 59% av utredningarna har fastställts
inom tre månader. D v s de lagstadgade gränserna
håller inte.
128
OMSORGSAVDELNING
Enhet: Socialenhet
Ansvarsperson: Socialchef
NYCKELTAL
Prestationer
Barnskyddsanmälningar
Omhändertagna barn 31.12
Barn i eftervård 31.12
Färdtjänst
BS 12
BS 13
BG14 ÄND BG14
121
223
120
120
168
12
11
9
11
10
6
3
6
6
6
9 672
10 734
12 000
12 200
12 543
Färdtjänstresor, handikappL
BS 14
11 770
Färdtjänstresor, socialvL
625
Färdtjänst, omsorgsL
148
Hushåll som erhåller utkomststöd
137
145
140
150
164
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Socialchef
BS 12
BS 13
BG14 ÄND BG14
BS 14
0,8
0,8
0,88
0,88
0,88
Förmånshandläggare
1
1
1
1
1
Socialarbetare
2
2,33
3
3
3
Barnatillsyningsman
0,88
1
1
1
1
Familjearbetare
0,83
0,82
1
1
0,8
Socialhandledare
0,88
0,94
1
1
1
Totalt
6,39
6,89
7,88
7,88
7,68
129
OMSORGSAVDELNING
Enhet: Socialenhet
Ansvarsperson: Socialchef
SOCIALENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
197 501
213 131
195 740
195 740
331 243
-387 194
-392 730
-512 577
-537 577
-708 306
-2 762 609
-2 968 146
-2 797 462
-3 042 462
-3 083 043
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
-4 834
-4 933
-4 300
-4 300
-5 008
-657 147
-488 350
-568 350
-674 986
-42 429
-68 615
-77 930
-77 930
-73 869
VERKSAMHETSKOSTNADER
-3 834 337
-4 091 571
-3 880 619
-4 230 619
-4 545 212
VERKSAMHETSBIDRAG
-3 636 836
-3 878 440
-3 684 879
-4 034 879
-4 213 969
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Ökade inkomster
-lönesubvention
-statsandel för grundläggande utkomststöd
Ökade personalkostnader
-lönesubvention (inkluderar bikostnader)
Köp av tjänster
Understöd
+87 200
+36 600
-167 000
-barnskydd, anstaltsvård
-barnskydd, köptjänst öppenvård
-missbrukarvård
-färdtjänst
-köptjänster av samkommuner
-köptjänst av kommuner (fam.rdg, handikappade)
+33 000
-39 600
-28 900
-65 000
+92 700
-20 400
-andel av arbetsmarknadsstödet
-grundläggande utkomststöd
-32 300
-76 000
130
OMSORGSAVDELNING
Enhet: Socialenhet
Ansvarsperson: Socialchef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Den nyinrättade socialarbetartjänsten var en bra satsning för 2014. Vuxensocialarbetaren har kunnat koncentrera sig
mer på vuxnas sysselsättning, och inom barnskyddet är antalet klienter per socialarbetare närmare vad som kan
godkännas.
Inom barnskyddet har antalet omhändertagna barn minskat under de senaste åren. Köptjänster från privata företag har
däremot ökat för att kunna ge mer stöd i hemmet än vad kommunens egen personal har resurser till. I och med den
nya socialvårdslagen från 1.1.2015 flyttas fokus ännu tydligare än tidigare på förebyggande arbete, vilket innebär att
barn ska få förebyggande tjänster utan att vara klient inom barnskyddet. Övriga instanser i kommunen som arbetar
med barn, unga och familjer får ett större ansvar att förverkliga det förebyggande barnskyddet. Inom KASTE IIprojektet Välmående barn och unga har man byggt upp en lämplig grund för att utveckla detta arbete.
Kostnaderna för lönesubvention flyttades år 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Inom SYKO-projektet
som kunde förlängas till 31.1.2015 lyckades man sysselsätta 70 personer av de 128 personer som sökt om hjälp. Av
dessa fick 37 personer jobb i företag, 28 personer i kommunen och fem personer i föreningar eller i församlingen.
Kimitoöns kommun kunde erbjuda arbete till totalt 32 personer med hjälp av lönestöd. Nettokostnaderna för
kommunen blev 129 000€ för drygt 10 årsverken. Inom rehabiliterande arbetsverksamhet har 23 personer sysselsatts
i kommunen och två personer i föreningar eller stiftelser. Med hjälp av sysselsättningsåtgärderna har andelen
kommunen betalt för arbetsmarknadsstödet inte ökat utan istället minskat med 13 370€ i jämförelse med 2013. Då
kommunerna från år 2015 betalar 50% av arbetsmarknadsstödet fr o m 300 dagar och 70% av stödet efter 1000 dagar
är sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet en fin satsning som fortsättning på SYKO-projektet. Antalet hushåll som
erhållit utkomststöd har ökat under 2014 som väntat.
Kårkulla lade om sin prispolitik helt fr o m 2014. På samkommunal nivå är förändringarna kostnadsneutrala, men för
Kimitoöns kommun har det inneburit en kostnadsminskning med -50 000€ trots att antal prestationer ökat.
Solkullastiftelsens nya handikappvänliga serviceboende som hyrs av Kårkulla samkommun invigdes officiellt i december
2014.
Missbruksarbetartjänster köps fr o m september 2014 från A-kliniken och steget till att använda sig av A-klinikens
avvänjningsvård verkar mindre än tidigare då dessa tjänster använts oftare under slutet av år 2014.
Den nya socialvårdslagen påverkar inte bara det förebyggande barnskyddet utan kommer att kräva mer byråkrati än
tidigare när det gäller alla socialvårdens klienter. Riksdagen kommer att besluta om den nationella social- och
hälsovårdsreformen i mars 2015.
131
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Äldreomsorgsenhet
Ansvarsperson: Äldreomsorgschef
VERKSAMHET
Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. En organisationsförändring ägde rum 2014 så, att
hemvården organisatoriskt flyttades bort från förmännen på åldringshem/serviceboende. Hemvården indelades i två
distrikt och började kallas Vård i hemmet. Södra distriktet, som inkluderar skärgården har kontorsutrymmen i
Dalsbruk och Norra distriktet i Kimito. Vård i hemmet i Västanfjärd delas mellan de två distrikten liksom tidigare och
klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin vård av Vård i hemmet Lammala och Silverbackens personal.
Organisationsförändringen har varit nödvändig för att en utveckling av Vård i hemmet skall kunna förverkligas.
Åldringshemmet Hanna-hemmet har under året minskat vårdplatserna för institutionsvård (1.11.2014) till förmån för
effektiverat serviceboende. Ansökan till FPA lämnades in för 18 vårdplatser, men eftersom ett flertal anhöriga
motsatte sig förändringen, förverkligades förändringen gällande 13 vårdplatser. De övriga fem förändras efterhand som
platsen blir ledig. Almahemmet har under året haft 32 och Silverbacken 16 vårdplatser för effektiverat serviceboende.
Platsantalet för institutionsvård har under 2014 tillfälligt varit reducerat till 40 på grund av Hanna-hemmets renovering
och installation av automatisk släckningsanordning. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende;
Fridhem. Platsantalet utökades där efter renoveringen till 10 (tidigare 9). I de nationella målen för att trygga ett bra
åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:15) rekommenderas att institutionsvården minskas till 2-3 % och
effektiverat serviceboende ökas till 6-7 % till år 2017. Inom Kimitoöns kommun var motsvarande siffror 3,7 %
respektive 6,3 % den 31.12.2014. Alla äldreomsorgens enheter dokumenterar besök och klientuppgifter i elektronisk
form fr.o.m. oktober 2014, då Hanna-hemmet som sista enhet tog i bruk elektronisk vårddokumentation. Plan för att
stödja den äldre befolkningen 2014-2017 – Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun godkändes av
omsorgsnämnden 18.12.2014.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Den åldrande befolkningen i Finland kräver nya verksamhetsformer. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens
funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) trädde i kraft den 1.7.2013. Lagen har
trätt i kraft successivt åren 2013-2015 och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt Tillstånds- och tillsynsverket för
social- och hälsovården (Valvira) övervakar via kommunenkäter att lagen efterföljs. Ett syfte med lagen är att stödja
den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och
utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden.
Socialvårdslagstiftningen har förnyats (30.12.2014/1301). Lagen träder i kraft 1.4.2015, men gällande ökad service med
låg tröskel för barn och ungdom (hemservice) redan 1.1.2015.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Två
tillsvidareanställda hemvårdare har utbildat sig till närvårdare via läroavtal, och fått sin examen i december 2014.
Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Äldreomsorgslagen kräver att
kartläggningar, bedömningar och serviceplaner görs upp inom begränsad tid. Tvärsnittsunderökning med hjälp av
RAVA-index (mätare för äldre personers rörelseförmåga och hjälpbehov) görs inom äldreomsorgens enheter en gång
per år. Dessutom mäts RAVA-index alltid vid kartläggning av klienters vårdbehov. Kriterierna för när hemvårdstjänster
beviljas har skärpts och alternativa servicemodeller bör hittas. Allt fler av klienterna inom Vård i hemmet är i behov av
sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare vid
tillsvidareanställningar.
Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och
tjänster för äldre på våra serviceenheter.
132
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Äldreomsorgsenhet
Ansvarsperson: Äldreomsorgschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Seniorrådgivningen startar sin verksamhet
Eftersträvad nivå / uppföljning
Mottagning i Dalsbruk 1-2 dagar/vecka, sektoröverskridande
samarbete/verksamhet.
Seniorrådgivningen startade i februari 2014 med mottagning en dag
per vecka i Dalsbruk. Temaföreläsningarna, som ordnats ca 1 gång per
månad har varit sektoröverskridande.
Dag-centerverksamheten utvecklas och besökarantalet ökas i Kimito
Förmannen deltar i planering och utveckling av verksamheten.
Dag-centret har satsat mera på sysselsättning och samvaro och strävat
till att duschning och bad i större utsträckningsker i klientens eget hem.
Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren"
Hela hemvårdsteamet arbetar rehabiliterande, med hälsomotion
som motto. Resterande gammal och ny personal utbildas enligt
programmet.
Hela hemvårdsteamet strävar till att arbeta rehabiliterande och största
delen av personalen har fått utbildning enligt programmet.
Tyngdpunktsområden för serviceboenden och
åldringshem bestäms
Förverkligande av idéer och ideologi.
Alla serviceboenden och åldringshemmet har aktivt satsat på att förbättra sysselsättningen och skapa en mera meningsfull vardag för klienterna.
En personal med stark yrkesidentitet, ökad självkännedom och och positiv verksamhetsutveckling
Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet samt inom
hemvården. Utvecklingssamtal och utvärdering.
Arbetshandledningen har fortsatt. Utvecklingssamtalen genomförs, men
har pga förmansbyten blivit lidande.
En förbättrad och enhetlig dokumentation inom
omsorgen
Utbildning och förverkligande av elektronisk dokumentation inom
äldreomsorgens enheter.
Hela äldreomsorgen omfattas av elektronisk dokumentation,
Hanna-hemmet som sista enhet i september-oktober 2014.
Svarsprocent hög i utvärderingsverksamheten
Enkäter sänds till klienter/anhöriga och personal inom såväl
hemvård som åldringshem/serviceboende i början av året.
Svarsprocenten har stigit, men det är önskvärt att få ännu mera
feedback från klienter och anhöriga. tersonalens svarsprocent
var närmare 100%.
133
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Äldreomsorgsenhet
Ansvarsperson: Äldreomsorgschef
NYCKELTAL
Prestationer
Hemvårdsbesök
Dag-center besök
Stöd för närståendevård klienter/år
Lätt serviceboende, vårddygn
Effektiverat boende, vårddygn
Institutionsvård, vårddygn
BS 12
49.541
2.344
33
3.141
11.160
24.722
Mätare
Hemvård euro/besök
27,11
Lätt serviceboende €/boendedag
18,39
Effektiverat boende
Almahemmet €/boendedag
63,90
Silverbacken €/boendedag
110,29*
Institutionsvård
Almahemmet €/vårddygn
129,92
Hannahemmet €/vårddygn
91,54
*innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd
** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m. 2014
BS 13
47.410
2.118
41
3.068
11.481
21.946
BG 14 ÄND BG 14
50.000
50.000
3.000
3.000
41
41
3.200
3.200
16.000
16.000
17.200
17.200
BS 14
56.207
2.291
54
2.873
16.992
16.292
30,77
19,78
30,68
21,71
30,68
21,71
26,49
45,84
58,56
107,07*
124,68
123,34*
124,68
123,34*
115,60
104,28*
151,79
101,59
**
101,52
**
101,52
**
92,86
Förändring i nyckeltal:
Institutionsvården är lägre än beräknat eftersom platsantalet minskats under Hanna-hemmets sprinkling och
renovering, som drog ut på tiden längre än planerat.
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Äldreomsorgschef
Kanslist
Förmän
Ansvarig arbetstagare
Ansvarig sjukskötare
Teamdragare
Sjukskötare/Hälsovårdare
Närvårdare/Primärskötare
Mentalvårdare
Konditionsskötare
Hemvårdare
Hemhjälpare
Vårdbiträde
Anstaltsvårdare
Sysselsättare
Textilarbetare
Resursperson
Totalt
BS 12
BS 13
1
0,75
3
0
2
4
8
39,196
1
1
19,5
1,75
9
3
1,78
1,6274
1
97,6034
1
0,75
3
0
3
4
7
43,55
1
1
18,5
1,55
9
3
1,78
1,6274
1
100,757
BG 14 ÄND BG 14
1
0,75
4,6
0,4
3
0
11
44,55
1
1
18,5
1,55
9
3
1,78
1,6274
1
102,757
1
0,75
4,6
0,4
3
0
11
44,55
1
1
18,5
1,55
9
3
1,78
1,6274
1
102,757
BS 14
1
0,75
4,6
0
3
0
11,4
50,30
1
1
13,75
1,55
9
3
1,78
1,6274
103,757
134
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Äldreomsorgsenhet
Ansvarsperson: Äldreomsorgschef
Förändringar:
Två sysselsättare har fastanställts inom äldreomsorgen under året (till bägge Dag-centren). Organisationsförändringen
inom äldreomsorgens förmansskap har föranlett att serviceboendet Fridhem har en helt egen personal, jämfört med
att hemvårdspersonalen tidigare skötte klienterna alla kvällar och veckoslut. Ökningen innebär 1,8 årsverken. En
resurs på 1,2 närvårdare har ökats inom hemvården (0,2 för hemvård för barnfamiljer, 1,0 utökning i norra distriktet).
Hemvårdare som pensionerats under året har ersatts med närvårdare och 2 hemvårdare har utbildats till närvårdare
via läroavtal i december 2014. Resursen som ansvarig arbetstagare har använts som sjukskötarresurs under 2014 (p.g.a
moderskapsledighet).
ÄLDREOMSORGSENHETEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
1 867 231
2 049 876
1 929 100
1 929 100
2 108 462
Personalkostnader
-4 882 447
-5 070 931
-5 365 100
-5 365 100
-5 264 342
Köp av tjänster
-1 034 358
-1 105 925
-1 099 736
-1 099 736
-1 122 417
-241 301
-240 229
-240 700
-240 700
-240 128
-220 264
-241 244
-241 244
-265 908
-879 684
-896 376
-961 557
-961 557
-833 264
-7 214 983
-7 533 725
-7 908 337
-7 908 337
-7 726 057
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
-5 347 752 -5 483 849 -5 979 237
-5 979 237 -5 617 595
* I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera
budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten.
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun (1377-1378/2010 § 16 a)
+140 025 €
Minskade utgifter för interna hyror
+120 270 €
Minskade personalutgifter
+100 760 €
Minskade inkomster för vårddagar (anstaltsvård)
- 65 750 €
Ökade inkomster för hemvård
+ 37 400 €
Ökade kostnader för stöd för närståendevård
- 35 030 €
Ökade kostnader för underhåll av inventarier och områden
- 32 350 €
Ökade inkomster för boendedagar
+ 24 430 €
Ökade inkomster pga sjukförsäkrings- och olycksfallsersättning
+ 24 125 €
Ökade hyresinkomster pga ökat antal effektiverat serviceboende
Ökade inkomster pga ökad matservice
+ 12 670 €
+10 685 €
135
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Äldreomsorgsenhet
Ansvarsperson: Äldreomsorgschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 361 642 €. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades
2011 en ny 16 a § enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan
orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin
hemkommun. Fem sådana vårdplatser har under året inbringat drygt 140 000 €, eftersom personernas tidigare
hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice.
Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit 65 750 € mindre än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets minskade
platsantal under sprinkling och renovering. Trots att man under denna tid varit tvungen att tillfälligt anställa extra
nattpersonal, eftersom Dag-centrets utrymmen använts som patientrum, har de beräknade personalutgifterna
underskridits på Hanna-hemmet. Detta har varit möjligt p.g.a. att personalstyrkan kvällstid kunnat minskas. Under
denna tid (t.o.m. 30.4.2014) har Dag-centret hyrt utrymmen i Furulund för sin verksamhet. Även Silverbackens
personalkostnader har varit lägre än beräknat. Den ökade efterfrågan på kommunal matservice speciellt i öns norra del
har lett till en tilläggsfaktura för intern mattjänst, men utgiften täcks av de ökade inkomsterna för servicen.
Flera avtal om stöd för närståendevård har ingåtts än budgeterat och anslaget har överskridits med 35 030 €. Trots att
den totala underskridningen är över 362 000 €, kan man inom äldreomsorgen som helhet konstatera, att
verksamhetens utgifter har underskridits med 182 776 €. Av denna summa utgör de interna hyrorna 120 270 €.
136
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
VERKSAMHET
Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård.
Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis ges befolkningen service vid en rådgivningsbyrå, och
hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och
sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för
rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör
laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Utgångspunkten för den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 1.5.2011 är att klienternas ställning,
tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss
yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. Fr.o.m. 1.1.2014 utvidgas valfriheten att gälla
hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. Akutvården har överförts från kommunerna till sjukvårdsdistrikten
fr.o.m. 1.1.2013, och år 2014 blir det första då sjukvårdsdistriktet konkurrensutsatt sjuktransporterna/akutvården för
Kimitoöns del. Inom sjukvårdsdistriktet har ett gemensamt patientregister för de kommunala hälso- och
sjukvårdsenheterna bildats, för att förbättra informationsgången mellan distriktet och hälsocentralerna. Kimitoöns
hälsocentral kommer att producera data till registret i och med uppkopplingen till det nationella eArkivet.
Rehabiliteringsservicekedjan mellan specialsjukvården och primärvården ska göras smidigare, och som ett led i det
arbetet är Kimitoöns kommun numera medlem i den regionala hjälpmedelscentralen. Inom Egentliga Finlands
sjukvårdsdistrikt har en multiprofessionell primärvårdsenhet grundats, för att stöda kommunernas arbete med att
uppgöra en plan för anordnande av primärvård, i vilken man bland annat avtalar om samarbete mellan kommunerna.
Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter ska uppgöra planer om kvalitetsledning och verkställande av
patientsäkerhet, ett arbete som har påbörjats också på Kimitoön. Kommunens primärvård svarar för sammanjämkning
av helheten när det gäller vården av patienten. Kommunen ska i sin strategiska planering och i sitt beslutsfattande
uppställa mål om främjande av hälsa och välbefinnande som beaktar lokala förhållanden och behov samt precisera
åtgärder som stöder dessa. Kommunen ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och
förebygga sjukdomar hos kommuninvånarna. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga
personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Lagen om stödjande
av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade
äldreomsorgslagen, har trätt i kraft den 1 juli 2013. Bl.a. ska den äldre befolkningen enligt lagen erbjudas
rådgivningstjänster och riskgrupper ska erbjudas hälsokontroller, mottagningar eller hembesök.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Den offentliga hälso- och sjukvården måste ansluta sig till eArkivtjänsten i KanTa-tjänsterna senast den 1.9.2014. I det
första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande.
eArkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och ibruktagningen
föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens hela personal. Omsorgsavdelningen deltar dels i
sjukvårdsdistriktets regionala eArkivprojekt, och dels i ett sk. klusterprojekt tillsammans med tre andra
hälsovårdsorganisationer, vilka använder samma patientdataprogram som Kimitoöns hälsocentral (Abilitas Medix program). För den lokala projektadministrationen har också utsetts en projektgrupp och en projektchef.
137
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga
utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana
försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö
mycket. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år 2013.
Förutom utrymmesbrist inverkar vikariebrist på hälsovårdsenhetens verksamhet. Läkar- och tandläkarbristen håller i
sig, och i allt högre utsträckning är det också brist på vikarierande vårdutbildad personal. Det kan under
ekonomiplaneperioden bli aktuellt med nya öppningar inom personalrekryteringen.
Inom läkarmottagningarnas verksamhet sätts fokus på kundbetjäning och rådgivning till kunderna. I september 2013
togs en ny telefonservice i testbruk, och år 2014 finns planer på att införskaffa ett elektroniskt beslutsstöd för
bedömning av vårdbehov. Kimito hälsostation får karaktären av en huvudhälsostation, läkartjänster erbjuds
fortsättningsvis vid två hälsostationer. De tidigare fem läkartjänsterna ska till antalet bli sex. Inom rådgivningarnas
verksamhet behöver de utvidgade hälsogranskningarna genomföras inom alla delområden, vilket tidvis kräver
ytterligare läkarresurser. Företagshälsovården har hand om de långtidsarbetslösas hälsokontroller. En seniorrådgivning
öppnas i samarbete med äldreomsorgen. Talterapeutbefattningen har inte lockat sökande, men lediganslås på nytt, för
att ersätta köptjänsterna. Laboratoriets personalresurser har förstärkts, vilket gör att man med större sannolikhet kan
säkerställa att tjänsternas tillgänglighet. Föråldrad röntgenapparatur förnyas åren 2014-2016. Inom tandvården görs
satsningar inom det förebyggande arbetet, inom olika åldersgrupper. Verksamheten har fortsättningsvis överskuggats
av rekryteringsproblem; ledande tandläkaren är ordinarie anställd och de två tjänster som är obesatta sköts av
hyrestandläkare. Bäddavdelningarna satsar på en aktiverande patientvård och motionsrådgivning för att stöda äldre
personers funktionsförmåga. Det är speciellt viktigt för den ökande andelen patienter i intervallvård på den
rehabiliterande bäddavdelningen. Bäddavdelningarna utökar deltagandet i samarbetsnätverk ordnade av
sjukvårdsdistriktet. År 2014 stängs vardera hälsostationen turvis på sommaren, också bäddavdelningarna.
138
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Att ta i bruk eArkiv-tjänsterna.
Kimitoön tar i bruk eArkivtjänsterna planenligt.
Uppföljning 31.12.2014
Kimitoöns hälsocentral uppkopplas till KanTa i mars 2015.
Förberedande arbete har gjorts under år 2014.
Att fullfölja hälsovårdslagens stadganden.
De utvidgade hälsogranskningarna tas i bruk inom
alla delområden.
Uppföljning 31.12.2014
De utvidgade hälsogranskningarna är ibruktagna.
Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhets-
Hälsovårdens urymmen planeras i som teamarbete med
utrymmen.
beaktande av både personalens och kundernas
synvinklar.
Uppföljning 31.12.2014
Personalen har intervjuats och preliminära planer finns.
Det egentliga planeringsarbetet inleds år 2015.
Att göra servicekulturen positivare och synligare.
Hälsovårdens informationskultur utvecklas så att den
kommer närmare patienter/kunder. IKT utnyttjas.
Uppföljning 31.12.2014
Arbetet med att utveckla hälsovårdens hemsidor har börjats
och fortsätter under år 2015.
Att vidareutveckla läkarmottagningarnas verksamhet.
Läkarmottagningen i Kimito utvecklas stegvis till en
akutmottagning, men också läkarmottagningen i D:bruk
erbjuder icke-brådskande och brådskande läkarvård.
Uppföljning 31.12.2014
Utvecklingen har skett planenligt och är genomförd.
139
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
Att fortsätta utveckla patientsäkerheten för att
Inom läkarmottagningarna utvecklas "åtgärdspaket"
förebygga och minska skador och utveckla
som beskriver hur personalen ska förfara i olika
säkerhetskulturen.
vårdsituationer för att skapa säkrare vård, t.ex. vården
vid hjärtinfarkt, gipsning etc. Inom bäddavdelningarna kartläggs riskmoment i vårdprocessen och patientinformationen
förbättras.
Uppföljning 31.12.2014
Inom läkarmottagningarna har uppgjorts informativa dokument (åtgärdspaket) gällande gipsning och resuskitation,
arbetet fortsätter med övriga sjukvårdsåtgärder. En stor del
vårdpersonalen på bäddavdelningarna har genomgått en
webbaserad utbildning i patientsäkerhet och utarbetandet av
”checklistor” har påbörjats. En patinetenkät gällande information och delaktighet i vården har delats ut på bäddavdelningarna, resultatet analyseras i början av år 2015.
Att fortsätta utvecklandet av kundbetjäningen
och rådgivningen till patienterna.
Bedömningen av vårdbehovet utvecklas (brådskande/ickebrådskande) med hjälp av ett elektroniskt arbetsredskap
för att göra bedömningen systematisk. Fungerar också som
kunskapsunderlag till arbetsfördelning och leder till
gemensamma vårdlinjer på läkarmottagningarna.
Uppföljning 31.12.2014
Behovet av ett dylikt program utreds ännu under år 2015.
Att utveckla förebyggande arbetet med andra enheter
(bildning/fritidsenheten), projektstart år 2014.
Projektet Mannen år 2020 startas och deltagandet i Kraft i
Åren fortsätter.
Uppföljning 31.12.2014
Hela den hälsofrämjande verksamheten ska revideras år 2015
och därför har Mannen 2020 inte ännu genomförts. Däremot
har motionsrådgivning planerats under år 2014 och verksamheten inletts år 2015 i samarbete med fritidsenheten. Projektet
Kraft i åren har avslutats men projektets idé, aktivare äldre,
implementeras kontinuerligt i hälsovårdens verksamhet.
Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete.
Tandvården förverkligar i samarbete med skolorna och
Kimitoöns vatten en kampanj "Vatten släcker törsten".
Uppföljning 31.12.2014
Projektet genomfördes planenligt i öns högstadieskolor, och
fortsätter i de andra åldersgrupperna år 2015.
Att förbättra de äldres munhälsa.
Munhälsovårdens rutiner utvecklas i samarbete med äldreomsorgen; munhälsovården inom åldringshemmen, hemvården och bäddavdelningarna stöds.
Uppföljning 31.12.2014
Personalen inom bäddavdelningarna, serviceboenden och
hemvård har handletts och processen fortgår år 2015.
Att inom bäddavdelningarna utveckla en aktiverande
vårdmiljö.
Utbildnings- och planeringsdag ordnas för personalen.
Patienter och anhöriga informeras tydligt om vårdfilosofin.
Uppföljning 31.12.2014
Planeringsdag ordnades planenligt. För att förbättra patientinformationen har en mobil dator tagits i bruk under läkarronden i patientrummen. Under år 2015 fortsätter satsningen
på patientinformationen.
140
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
Att förankra och vidareutveckla projektet "Kraft i Åren" Bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildar avdelningarnas
inom bäddavdelningarna.
närvårdare/primärskötare i motion för äldre. Rehabiliteringsplan uppgörs för patienter, som också får individuella motionsråd med hem.
Uppföljning 31.12.2014
Största delen av vårdpersonalen har genomgått "kunnon
hoitaja-utbildningen" inom projektet "Kraft i Åren" under året.
Arbetet med rehabiliteringsplaner fortgår.
Att delta i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk så som
t.ex. sårvårds- och hygiennätverken.
En sjukskötare från bäddavdelningarna utses att delta i
nätverket "palliativ vård".
Uppföljning 31.12.2014
Hälsovården har sjukskötarrepresentant i följande samarbetsnätverk inom sjukvårdsdistriktet: palliativ vård, sårvård,
minnessjukdomar, infektionssjukdomar.
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Besök, primärhälsovård
30 204
30 380
30 500
29 796
Besök, stödtjänster
24 046
24 922
23 000
23 971
Besök, tandvård
7 976
8 879
7 500
9 012
Vårddygn, DBA
7 126
6 796
6 235
6 202
Vårddygn, KBA
8 531
7 977
7 330
7 939
Mätare
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Besök/vårdpersonal, primärhälsovård
1 545
1 515
1 432
1 354
Besök/vårdpersonal, stödtjänster
5 116
4 512
4 164
4 340
Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) *)
23
23
23
23
Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) *)
27
27
27
27
Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk
0,59
0,59
0,59
0,59
Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito
0,61
0,61
0,61
0,61
Öppenvård, €/besök
47,20
49,71
50,94
45,68
Tandvård, €/besök
94,35
89,81
104,91
90,23
Vårddygn DBA, €/dygn
184,72
186,25
232,70
209,57
Vårddygn KBA, €/dygn
151,91
177,02
217,37
181,87
I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning.
I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar.
*) Under respektive avdelnings sommarstängning avviker platsantalen från de angivna.
141
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
PERSONALBUDGET
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Ledande läkare
1
1
1
1
Vårdchef
0
0
1
1
Ledande skötare öv
1
1
1
0
Ledande skötare bädd
1
1
1
0
Byråsekreterare
0,4
0,4
0,4
0,4
Anstaltsbiträde
Antal årsverken
10,284
10,284
10,284
10,284
Läkare
4
4
5
5
Avdelningsskötare
1
1
1
2
Bitr. avdelningsskötare
Sjukskötare
3
3
3
2
16,5
16,5
16,5
16,5
15
15
15
15
Vårdresurs bädd
0
0
0
1
Mottagningsbiträde
3
3
3
3
Instrumentvårdare
2
2
2
2
Primärskötare/Närvårdare
7
7
7
8
1,75
1,75
2
2
Talterapeut
0
0,5
1
1
Laboratorieskötare
2
2,523
2,523
2,523
Hälsovårdare
Psykolog
1
1
1
1
2,5
3
3
3
Tandläkare
3
3
3
3
Munhygienist
1
1
1
1
Tandskötare
5
5
5
5
1,307
1,307
1,307
1,307
Röntgenskötare
Fysioterapeut
Avdelningssekreterare
Sysselsättare
Sammanlagt
0,784
0,784
0,784
0,784
83,525
85,048
87,798
87,798
HÄLSOVÅRDSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
962 700
892 657
833 802
833 802
892 474
Personalkostnader
-4 184 782
-4 195 213
-4 941 300
-4 941 300
-4 156 326
Köp av tjänster
-1 587 776
-1 847 042
-1 358 058
-1 358 058
-1 667 856
-486 503
-439 716
-438 400
-438 400
-430 619
-501 363
-487 050
-522 468
-522 468
-520 166
VERKSAMHETSKOSTNADER
-6 760 424
-6 969 022
-7 260 226
-7 260 226
-6 774 967
VERKSAMHETSBIDRAG
-5 797 724
-6 076 365
-6 426 424
-6 426 424
-5 882 493
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
142
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
* I dispositionsplanen för år 2014 har 5000 euro flyttats från äldreomsorgsenheten till hälsovårdsenheten för att garantera
budgetmedel för seniorrådgivningsverksamheten.
AVVIKELSER BG14 – BS14
Ökade försäljningsintäkter
Ökade avgiftsintäkter
Minskade understöd och bidrag och övriga verksamhetsintäkter
Minskade personalkostnader (obs. kostnaderna för hyrd arbetskraft)
Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan)
Minskade kostnader för köp av akutvård (obs. spec.sjukvården), -277 700
Ökade kostnader för köp av fysioterapitjänster, +14 300
Ökade kostnader för köp av specialtandläkartjänster, +15 200
Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och andra köpta öppenv.tjänster, +32 200
Ökade kostnader för köp av annonseringstjänster, +8 400
Ökade kostnader för underhåll av maskiner (instrument- o. tandvården), +12 200
Ökade kostnader för laboratorieanalyser, +33 400
Ökade kostnader för köpta av magnetröntgenunders. och datortomografier, +9 000
Minskade kostnader för radiologtjänster, -5 500
Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, -19 000
Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), +507 900
Minskade kostnader för köp av interna it-tjänster, -7 600
Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan)
Minskade kostnader för köp av beklädnad, -7 600
Ökade kostnader för köp av läkemedel, +7 900
Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, +10 200
Minskade kostnader för köp av utdelade vårdförnödenheter, -9 400
Minskade kostnader för köp av inventarier, -9 600
Minskade kostnader för övrigt
Ökade kostnader för övriga hyror, +8 300
Minskade kostnader interna hyror, -35 900
Ökade övriga kostnader, inkl. kostnadsförda fordringar +25 300
Sammanlagt
- 24 400
- 36 600
+2 300
-785 000
+309 800
-7 800
-2 300
-544 000
143
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Hälsovårdsenheten underskred budgeten med 544 000 euro, eller 8,5 %. Av summan hör ett anslag om 280 000 euro
(för akutvården) till specialsjukvårdens budget, och då man beaktar den summan så blir den faktiska underskridningen
264 000 euro. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger närmare 800 000
euro under budget. Av summan står de ordinarie läkar- och tandläkarlönerna för närmare 600 000 euro inkl.
personalsidokostnader. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till
ett värde av ca 528 000 euro.
Verksamhetsbidraget för år 2014 är 3,2 %, eller ca 194 000 euro, lägre än verksamhetsbidraget för år 2013, och
underskridningarna fördelar sig mellan de flesta verksamheterna. En bidragande orsak är att sommarstängningarna år
2014 förverkligades så, att hälsostationerna stängde i sin helhet fem veckor under sommaren. Hälsovårdens
verksamhetsintäkter var både år 2013 och år 2014 ca 892 000 euro.
Fr.o.m. 1.1.2014 utvidgades möjligheten att välja hälsocentral att gälla alla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i
Finland. För Kimitoöns del innebar det här att sammanlagt 27 personer med annan hemkommun än Kimitoön hittills
(per den 20.1.2015) har valt Kimitoöns hälsocentral till egen hälsocentral för minst ett år. Samtidigt har hälften färre
eller 13 personer med hemkommun Kimitoön valt en annan hälsocentral. Möjligheten till val av hälsocentral har inte
haft någon synbar inverkan på hälsocentralens verksamhet.
Uppkopplingen till det nationella patientdataarkivet har för Kimitoöns del fördröjts p.g.a. att auditeringen av
programleverantörens system senarelades och ibruktagningen är nu planerad till slutet av mars år 2015. Projektet har i
övrigt framskridit planenligt och hälsovårdens personal har genomfört en webb-utbildning i eArkiv.
Hälsovårdens olika verksamhetspunkter har uppgjort eller påbörjat uppgörandet av delplaner för patientsäkerheten.
En gemensam patient- och klientsäkerhetsplan för omsorgsavdelningen som har varit under arbete några år färdigställs
i början av år 2015.
Diskussionen om hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens utrymmesbehov har överskuggat hela budgetåret 2014,
liksom den gjorde år 2013. Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes slutligen av
kommunfullmäktige i november 2014 och anslag för planerings-, renoverings- och tillbyggnadsarbeten finns upptagna i
investeringsplanen för åren 2015-2017.
Under året har det skett organisationsförändringar inom hälsovårdens ledning. Den ena av de två tidigare ledande
skötarna arbetar sedan den 1.4.2014 som vårdchef för att skapa en enhetligare verksamhet och ett förbättrat
samarbete mellan hälsovårdens olika delområden. Samtidigt har tre närförman utsetts, och dessa utgör en viktig ny
länk i organisationen. Rekryteringssvårigheterna har lättat något då det gäller rekrytering av vårdpersonal till
specialistuppgifter, läkare och tandläkare, men ännu är det svårt att rekrytera vikarier med vårdutbildning, speciellt
sjukskötare till treskiftesarbete.
Vardera hälsostationen, inklusive bäddavdelningarna och laboratorierna, var turvis stängd fem veckor under
sommaren. Stängningarna innebar kostnadsinbesparingar, och gjorde att man kunde bromsa en ökning av
verksamhetskostnaderna. Stängningarna var också nödvändiga att genomföra p.g.a. svårigheterna att rekrytera utbildad
vårdpersonal under personalens semestrar. Röntgen var stängd sju veckor p.g.a. att ingen vikarie för röntgenskötaren
kunde rekryteras.
144
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
Öppna vården
Kimito hälsostation har fått karaktären av en huvudhälsostation, vilket har öppnat nya möjligheter då det gäller att
strukturera verksamheten, både den brådskande och den icke-brådskande. Läkarna kan sedan början av år 2014 vara
högst sex till antalet, mot tidigare fem, men medeltalet har under året varit något lägre än så, även om också hyresoch köptjänstläkare har anlitats. Utöver en fastanställd läkare arbetar vid årsskiftet 2014/2015 flera erfarna
allmänläkare, tre nyutexaminerade läkare, en barnpsykiater, en gynekolog och fr.o.m. februari en geriatriker hel- eller
deltid, vilket gör att hälsocentralen för närvarande har ett fungerande läkarteam. Hyresläkar- och
hyrestandläkartjänster har köpts till ett värde av ca 500 000 euro, eller ca 100 000 euro mindre än året innan, men
kostnaden utgör den största enskilda överskridningen i budgeten. Rekrytering av direktanställda läkare och tandläkare
pågår fortgående och insatser görs för att hyrestjänsterna ska utgöra bara ett komplement till den egna personalens
arbete.
Rådgivningsverksamhetens och den hälsofrämjande verksamhetens innehåll och arbetsmetoder har kartlagts. En
utveckling och effektivering av verksamheten har startat och fortgår. De utvidgade hälsokontrollerna inom
rådgivningsverksamheten fungerar på alla delområden fr.o.m. början av år 2015. Rådgivningen deltog år 2014 i en
enkätundersökning, ordnad av THL, som utredde nöjdheten med tjänsterna inom mödra- och barnrådgivningen.
Enkäten genomfördes på hösten men resultaten finns inte ännu att tillgå. Personalen inom rådgivningsverksamheten
har haft en utvecklingsdag och har genomfört den webbaserade läkemedelsutbildningen (Love) utöver fortbildningar
inom egna yrkesområden.
Kimitoöns kommun är tillsammans med Pargas med i ett regionalt Kaste II projekt - Välmående barn och unga Åboland år 2013-2015. Det är ett mångprofessionellt, gränsöverskridande samarbete mellan hälsovården, socialvården
och bildningen riktat till barn-och ungdomsfamiljer. En hälsovårdare (50 %) har varit anställd som handledare i Kaste projektet. De processer i förebyggande familjearbete som startats upp i Kimitoöns kommun ska implementeras i
verksamheten. Inom Kaste-projektet deltog rådgivningen år 2014 i en enkätundersökning bland barnfamiljer under
skolåldern. Undersökningen gällde barnfamiljers önskemål om servicen i kommunen. Av svaren (48 st) framkom att
familjerna överlag är nöjda med servicen i kommunen, men mera motion och kultur riktad till barnfamiljer önskades,
samt information om dem.
Företagshälsovården har tillsammans med TE-centralen, FPA och socialenheten utvecklat och tagit i bruk
hälsogranskningar och -rådgivning för personer i arbetsför ålder, som varit arbetslösa en längre tid. Under hösten
aktiverades verksamheten och ca 10 personer som tillhör målgruppen har besökt företagshälsovården.
Seniorrådgivningsverksamhet startade under år 2014 som ett samarbete mellan hälsovården och äldreomsorgen. En
sjukskötare har haft mottagning en dag per vecka och en gång per månad har det ordnats temaföreläsningar av olika
sakkunniga. Besöken har varit få under det inledande året. Minnesmottagningen integrerades i seniorrådgivningens
verksamhet under året, vilket gjorde att besöken ökade. År 2015 planeras en utveckling av minnesmottagningens
verksamhet. Åbonejdens Alzheimerförening har påbörjat ett regionalt treårigt projekt ”Hjärningar” 2014-2016 för
förebyggande arbete inom minnessjukdomar. I Kimitoöns kommun har en arbetsgrupp bildats med representanter från
hälsovården och äldreomsorgen. Under inkommande år ska arbetsgruppen planera verksamheten och utveckla hela
vårdkedjan med stöd av projektets ledare.
En talterapeut anställdes i december 2013 och arbetade heltid hela år 2014. Verksamheten fick en bra start och antalet
besök uppgick till drygt 500. Talterapeuten är arbetsledig år 2015 och rekryteringen av en vikarie har inte gett
resultat.
145
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Hälsovårdsenhet
Ansvarsperson: Ledande läkaren
Stödtjänsterna
Laboratorie- och fysioterapiverksamheten har löpt planenligt under året. Verksamheten inom röntgen har fungerat
med deltidsarrangemang. Ordinarie röntgenskötaren beviljades pension sommaren 2014, efter en lång sjukledighet,
och för närvarande pågår insatser för att lyckas rekrytera en ny tillsvidareanställd röntgenskötare. Utrustningen (benthoraxröntgen och ortopantomografapparaten) förnyas år 2015, och den nya apparaturen kommer att vara
direktdigital. Satsningen är stor för en liten hälsocentral, men helt nödvändig med tanke på läkarnas verksamhet. Den
gamla ben-thoraxröntgen är föråldrad.
Tandvården
Antalet patienter och besök har varit ungefär de samma som året innan. I allt högre utsträckning har såväl patienterna
som besöken haft sin tyngdpunkt i den allra äldsta åldersgruppen. Behovet av vård har ökat och ökar då
åldersgruppens relativa andel har stigit och antalet personer med egna tänder inom de äldsta åldersgrupperna har
ökat. Småbarnens och skolelevernas besök har till antalet varit färre än tidigare.
Av de tre tandläkartjänsterna har en tjänst varit besatt. Två lediga tjänster har skötts i huvudsak med hyresarbetskraft
och till en mindre del med två deltidsvikarier. Till hyresarbetskraft har använts ca 262 000 euro. Hyresarbetskraft är
dyrare än ordinarie arbetskraft. Budgeten har överskridits med ca 42 000 euro. Patientavgifterna blev ändå ca 38 000
högre än budgeterat (budgeterat 195 000 euro och utfall ca 233 000 euro). Sommarstängningarna innebar
inbesparingar i och med att tandvården kunde fungera med bara två samtidiga tandläkare, tidvis arbetade bara en
tandläkare.
Bäddavdelningarna
Bäddavdelningarna har satsat på aktiverande vård och motionsrådgivning till patienter. Som ett resultat av projektet
”Kraft i Åren” har bäddavdelningarnas fysioterapeut utbildat vårdpersonalen i hur man aktiverar äldre patienter.
Inkommande år planeras samarbetet med hemvårdens personal öka gällande motionsrådgivning och motionsprogram
för patienterna vid utskrivning från bäddavdelning.
Bäddavdelningarna har utökat deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk genom att en sjukskötare deltar i
nätverket för palliativ vård. Under år 2015 ökas användningen av sjukvårdsdistriktets nätsidor ”Hoitopolku”. På Kimito
bäddavdelning har patientvården tidvis varit medicinskt mycket krävande under året, bl.a. vårdades en patient kopplad
till andningsmaskin. På bäddavdelningarna har flera patienter varit i kö till serviceboende-enhet inom äldreomsorgen.
Utvecklingsdagen för bäddavdelningarnas personal utmynnade i en tydligare vårdfilosofi gällande aktiverande vård och
patientsäkerhet. Arbetet fortsätter med att tydliggöra vårdfilosofin för patienterna. Vårdpersonalen på
bäddavdelningarna har genomfört en omfattande webbaserad utbildning i patientsäkerhet, den var kostnadsfri för
personal som jobbar inom sjukvårdsdistriktet. Två tillsvidare-anställda anstaltsbiträden har gått en läroavtalsutbildning
för anstaltsvårdare. Utbildningen ordnas av Salon Seudun Aikuisopisto och Axxell, den slutförs under år 2015.
En sjukskötare har gått i pension under året, bäddavdelningarna har inte lyckats rekrytera en sjukskötare till
befattningen.
146
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Specialsjukvården
Ansvarsperson: Ledande läkaren
_____________________________________________________________________________________
VERKSAMHET
Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets
uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område.
Sjukvårdsdistriktet
• producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar
bassjukvården vid hälsocentralerna
• svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra
motsvarande specialtjänster
• har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde
Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat
serviceproducent.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN
Ett nytt begrepp inom specialsjukvården är ERVA-område. Finland är indelat i fem ERVA-områden. Ett ERVA-område
sköter om den specialiserade sjukvården. Kimitoön hör till ÅUCS ERVA–område, som består av Egentliga Finlands och
Satakunda sjukvårdsdistrikt.
Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av
sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa
betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt.
De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras.
Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och
sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja
servicen. Alla kommuner skall ta ibruk eArkivtjänsten senast 1.9 2014. Detta innebär att man inom specialsjukvården
och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Fr.o.m. 1.1 2013 har Egentliga
Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten.
Kommunen står dock för kostnaderna även i framtiden. Det är ännu i skrivande stund oklart hur kostnaderna kommer
att påverkas av att sjukvårdsdistriktet handhar verksamheten. Det troliga är att kostnaderna ökar.
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har startat en samjour på ÅUCS 2013, vilket kommer att innebära en
koncentrering av jourverksamheten till ÅUCS i vår region.
Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart.
Kommunerna har redan länge väntat på att staten skall dra upp riktlinjerna för den framtida hälso- och sjukvården på
nationell nivå.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kostnaderna för specialsjukvården beräknas stiga avsevärt 2014. Det är av största vikt att primärvården sköter sin del
av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen
deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i
diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT.
147
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Specialsjukvården
Ansvarsperson: Ledande läkaren
_____________________________________________________________________________________
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Inga straffavgifter från specialsjukvården.
Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att
inga straffavgifter uppkommer
Uppföljning 31.12.2014
27 straffavgiftsdagar har uppkommit under
bäddavdelningarnas sommarstängning (5 + 5 veckor).
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
12 006
13 116
12 731
13 156
1 281
1 267
1 222
1 214
Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands
sjukvårdsdistrikt)
Antal vårdperioder (Egentliga Finlands
sjukvårdsdistrikt)
SPECIALSJUKVÅRDEN
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
-191 822
-198 044
-195 300
-195 300
-174 041
-7 589 720
-8 101 216
-7 958 600
-7 958 600
-8 935 673
-7 368
-8 000
-8 000
-6 827
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
-7 788 213
-8 306 627
-8 161 900
-8 161 900
-9 116 541
VERKSAMHETSBIDRAG
-7 788 213
-8 306 627
-8 161 900
-8 161 900
-9 116 541
AVVIKELSER BG 14-BS 14
Ökade kostander för specialsjukvården
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och privata sjukvårdstjänster
+ 676 941 euro
148
OMSORGSAVDELNINGEN
Enhet: Specialsjukvården
Ansvarsperson: Ledande läkaren
_____________________________________________________________________________________
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka
användningen av dessa. - Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Under 2014 uppkom
straffavgifter för 27 dygn (12 700 euro) under sommarmånaderna när bäddavdelningarna turvis var stängda.
Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2014 varit högre än
de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården budgeten med 954 641 euro.
Utgifterna täcks delvis av att det i primärhälsovårdens budget för 2014 har budgeterats 277 700 euro för akutvården
trots att utgifterna syns inom specialsjukvården. Ändå har specialsjukvårdens budget överskridits med 676 941 euro.
Orsaken till den stora utgiftsökningen är bl.a. ökat antal öppenvårdsbesök (ökning med 425 besök inom Egentliga
Finlands sjukvårdsdistrikt). Antalet vårdperioder inom specialsjukvården 2014 håller sig på budgeterad nivå men
kostnaderna för dem har blivit 740 512 euro högre än budgeterat.
Kommunerna väntar på att staten skall dra upp riktlinjer för social- och hälsovården i landet skall ordnas.
149
16.5 Avdelningen för miljö och teknik
•
•
•
•
•
Miljö och teknik förvaltning
Tillsynsenhet
Fastighetsenhet
Samhällsteknisk enhet
Planläggningsenhet
Avdelningen för miljö och teknik
verksamhetsbidrag enligt enhet
(utan kapitaldel av intern hyra)
13 %
34 %
MoT förvaltning
Tillsynsenhet
Fastighetsenhet
40 %
11 %
Samhällsteknikenhet
Planläggning
2%
Avdelningen för miljö och teknik
Kostnadsslag i procent
Personalkostnader
Köpta tjänster
2% 5% 0%
39 %
21 %
33 %
Material, förnödenheter
och
Understöd
Hyreskostnader
Övriga
verksamhetskostnader
150
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk
Ursprunglig
BS 2013
Budget-
BG 2014 ändringar
Avvikelse
BS 2014
%
3 979 866 3 658 536
91,93 %
BG 2014
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
3 703 948
3 979 866
315 671
260 900
260 900
321 367
123,18 %
45 640
90 780
90 780
117 785
129,75 %
3 464 863
3 719 008
236 315
318 800
7 766 437
8 369 354
3 719 008 3 355 684
90,23 %
331 206
103,89 %
0 8 369 354 7 784 578
93,01 %
318 800
86 360 -100,00 %
45 151
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
2 683 768 2 515 877
93,74 %
2 509 114
2 683 768
Pensionskostnader
662 321
722 501
722 501
664 337
91,95 %
Övriga lönebikostnader
136 840
177 977
177 977
133 469
74,99 %
Lönebikostnader
799 162
900 478
900 478
797 806
88,60 %
Personalkostnader
3 308 276
3 584 246
0 3 584 246 3 313 683
92,45 %
Köp av tjänster
2 822 962
2 763 183
2 763 183 2 800 494
101,35 %
Material, förnödenheter och varor
2 019 511
2 174 813
2 174 813 1 827 618
84,04 %
Understöd
163 772
168 000
168 000
160 624
Hyreskostnader
410 321
450 969
450 969
400 483
88,80 %
79 820
22 650
22 650
53 522
236,30 %
8 804 663
9 163 861
0 9 163 861 8 556 424
93,37 %
-993 075
-794 507
0
-685 485
86,28 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-1 366 691
-1 552 590
-1 552 590 -1 517 141
97,72 %
RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT
-2 359 766
-2 347 097
0 -2 347 097 -2 202 626
93,84 %
Löner och arvoden
0
Lönebikostnader
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
-794 507
95,61 %
151
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk
Ursprunglig
BS 2013
Budget-
BG 2014 ändringar
Avvikelse
BG 2014
BS 2014
%
0 5 808 116 5 383 751
92,69 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
5 543 452
5 808 116
315 671
260 900
260 900
321 367
123,18 %
45 640
90 780
90 780
117 785
129,75 %
3 464 863
3 719 008
3 719 008 3 355 684
90,23 %
543 951
698 800
9 913 577
10 577 604
0
698 800
594 000
85,00 %
0 10 577 604 9 772 588
92,39 %
45 151
86 360 -100,00 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
2 509 114
2 683 768
Pensionskostnader
662 321
722 501
722 501
664 337
91,95 %
Övriga lönebikostnader
136 840
177 977
177 977
133 469
74,99 %
Lönebikostnader
799 162
900 478
900 478
797 806
88,60 %
Personalkostnader
3 308 276
3 584 246
0 3 584 246 3 313 683
92,45 %
Köp av tjänster
3 742 166
3 746 113
3 746 113 3 560 040
95,03 %
Material, förnödenheter och varor
2 345 532
2 511 913
2 511 913 2 183 022
86,91 %
Understöd
163 772
168 000
Hyreskostnader
410 321
450 969
Övriga verksamhetskostnader
132 522
28 650
10 102 589
10 489 891
-143 861
87 713
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-2 082 194
RÄKENSKAPSPER. RESULTAT
-2 226 055
0 2 683 768 2 515 877
93,74 %
Lönebikostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
168 000
160 624
450 969
400 483
88,80 %
28 650
81 858
285,72 %
0 10 489 891 9 699 710
92,47 %
0
0
87 713
95,61 %
159 239
181,55 %
-2 257 590
-2 257 590 -2 214 804
98,10 %
-2 169 877
0 -2 169 877 -2 055 565
94,73 %
152
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Miljö- och teknik förvaltning
Ansvarsperson: Tekniska chefen
VERKSAMHET
Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår
avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga
trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion,
övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter, kommunens markpolitik samt den strategiska
planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som
kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som
värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallsnämnden i Salo stad samt för brand- och räddningsväsendet
där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Förbindelsefartygstrafiken inom kommunens område kommer från och med årets början att ha en ny entreprenör
enligt ett nytt koncept för att operera på de rutter som ingår i avtalet. Det nya i konceptet är att förbindelsefartyget
samtidigt fungerar som oljebekämpningsfartyg. I konceptet ingår också att entreprenören sköter samtliga rutter på
Hitis ruttområde. En av rutterna kommer att skötas av en underentreprenör. Intressebevakningen av skärgårdstrafiken
fortsätter kontinuerligt i samarbete med skärgårdsnämnden.
Inom kollektivtrafiken finns på nationell nivå en förändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur
kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad
statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Processen kommer att pågå fram till
2016 – 2017. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, NTM centralen och kommunen kommer att få ett
större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Servicetrafiken, i form av periferiskjutsar, har
upphört s.g.s. helt och hållet i kommunens regi. Den viktigaste orsaken till detta är mycket liten efterfrågan, men också
det faktum att statsbidrag för en sådan service inte längre kan fås.
Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas.
Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare
energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer.
De omvälvande händelserna i Kimitoöns näringsliv i och med FN Steel Oy Ab:s konkurs och därmed efterföljande
åtgärder, ger sannolikt följdverkningar inom avdelningen för miljö och teknik. Den fortsatta låsta situationen gällande
konkursförvaltningens roll i Dalsbruk skapar utmaningar framförallt inom markanvändning och planläggning.
Kommunreformen liksom den planerade SOTE reformen, kommer också att kräva insatser av samtliga avdelningar,
också av avdelningen för miljö- och teknik.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Mark- och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i
programmet. Processen med byggnadsuppmaning fortsätter under 2014 och under ekonomiplanperioden.
Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och
marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras.
153
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Miljö- och teknik förvaltning
Ansvarsperson: Tekniska chefen
Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt
marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal.
Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik.
Programmet EKO-LOGISKT uppdateras under 2014. Samtidigt bör fästas större uppmärksamhet på hur programmet
kan förankras i den kommunala verksamheten och beslutsfattandet. Sannolikt bör programmet också utvecklas i en
sådan riktning att det tjänar som ett program som motsvarar en klimatstrategi för kommunen.
Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud på mark och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till
försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att
erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som
närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket
stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter
ska övervägas.
Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2014 att vara ett försiktigt normalår.
154
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Miljö- och teknik förvaltning
Ansvarsperson: Tekniska chefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Programmet EKO-LOGISKT uppdateras
En intern förankringsprocess inleds, med mål att ekologiska och
klimatsmarta val blir en del av av verksamheternas vardag.
Uppföljning 31.12.2014
Målet nåddes inte i och med att programmet EKO-LOGISKT inte
blev klart under året. Arbetet pågick under större delen av året
men arbetet blev inte klart. Arbetet fortsätter.
Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i
beslutsprocesser i hela kommunen.
Uppföljning 31.12.2014
Arbetet har påbörjats i samband med uppdateringsprocessen av
EKO-Logiskt i en intern arbetsgrupp. Bättringar kan alltid göras
Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och
Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafik-
statliga lösningar inom skärgårds- och
upprätthållare
kollektivtrafiken
Uppföljning 31.12.2014
Fortsatt kontakt har hållits och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden
Verkställa markpolitiska programmet
Dialog med markägare inom ramen för processen med
bygguppmaning gällande delar av Kimito centrum.
Vid behov avge bygguppmaning på Kimito centrums
detaljplaneområde
Uppföljning 31.12.2014
Samtliga markägare som har uppmanats att kontakta kommunen
(de som har liten eller ingen utnyttjad byggnadsgrad) har tagit
kontakt. Politisk diskussion om uppdatering av planläggning och
och/eller bygguppaning bör föras.
Verkställa boendepolitiska programmet
Sälja 12 bostadstomter
Medverka till att ett nytt bostadsprojekt av storleksordningen radhus eller flervåningshus
Uppföljning 31.12.2014
Fyra bostadstomter har sålts och en har arrenderats ut.
Två industritomter har sålts. Det är svåra tider inom byggandet
och inom tomtförsäljningen. Försäljningen av Eknäs kan
medföra positiva effekter i framtiden. Av bebygda fastigheter har
Brännboda skola sålts under året. En bostadslägenhet har sålts
155
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Miljö- och teknik förvaltning
Ansvarsperson: Tekniska chefen
NYCKELTAL
Prestationer
Tekniska nämndens möten
Behandlade paragrafer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
13
10
11
11
267
199
250
227
Beslut tekniska chefen
70
47
70
43
Intressebevakningsuppdrag
19
23
20
21
Sålda eller utarrenderade tomter
9
5
12
7
Övriga köpebrev, bostäder, områden
9
4
7
9
25
0
0
0
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
1
1
1
1
0,75
0,2
0,6
0,6
1
1
2,6
2,6
Avfallshanteringsbeslut
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Teknisk chef
Byråsekreterare
Byråsekreterare på tidsbundet avtal
1
Projektledare (Smarta Kimitoön)
Summa årsverken
1,75
2,2
* Projektledare, Smarta Kimitoön se under utevecklingsavdelningen sid 83
MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
142 344
234 304
375 560
375 560
392 026
Personalkostnader
-186 715
-201 638
-242 224
-242 224
-228 803
Köp av tjänster
-738 360
-739 916
-779 212
-779 212
-741 772
-5 379
-4 534
-6 400
-6 400
-2 213
-153 959
-97 101
-73 590
-73 590
-86 504
-1 085 413
-1 043 189
-1 102 426
-1 102 426
-1 059 292
-943 069
-808 885
-726 866
-726 866
-667 266
VERKSAMHETSINTÄKTER
Material, varor och tillbehör
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
0
AVVIKELSER BG14 – BS14:
156
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Miljö- och teknik förvaltning
Ansvarsperson: Tekniska chefen
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Verksamheten löpte i normala spår. Inkomsterna från Eknäs områdets försäljning och den ännu oavslutade
försäljningen av skogsområdet i Kulla för METSO skyddsändamål, kommer att garantera att målen för markförsäljning
nås också 2015. Också övriga lovande försäljningar som samtidigt ger mervärde och aktivitet finns i sikte.
Kommunen har också förvärvat markområden speciellt i Kimito centrum Också den utvecklingen förväntas fortsätta
och ge möjlighet till att köpa nya intressanta områden.
157
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Tillsynsenheten
Ansvarsperson: Tillsynschef
VERKSAMHET
Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens
beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt
ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt
uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och
behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Omfattningen av byggandet
uppskattas bli ca 380 lov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen
före den 15.3.2016. Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte
fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenhetens arbetsbörda.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de
delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra
arbetsrutinerna effektivare.
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Satsning på utveckling av personalen
Eftersträvad nivå / uppföljning
Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd
Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen
Uppföljning 31.12.2014
Personalen har deltagit på utbildningstillfällen
Utvecklingssamtal har förts med personalen
Bygglovshanteringen
Fatta beslut inom 4 veckor efter att bygglov blivit anhängigt
Uppföljning 31.12.2014
Beslut har i medeltal fattats inom fyra veckor efter att bygglov
blivit anhängit
Avfallshanteringsplaner för småbåtshamnar
Godkänna avfallshanteringsplaner för småbåtshamnarna
Uppföljning 31.12.2014
En del av afallsplanerna har godkänts för småbåtshamnarna
Uppmana fastighetsägare ytterom vattentjänstverkets
Annonsera och informera fastighetsägare om förordningen
verksamhetsområde att förbättra fastighetens
som berör behandling av avloppsvatten
avloppsvattensystem
Uppföljning 31.12.2014
Fastighetsinnehavare har informerats om förordringen som berör
behandling av avloppsvatten
158
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Tillsynsenheten
Ansvarsperson: Tillsynschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
anmälningar
372
383
380
356
Utförda syner
554
554
550
573
147
149
200
166
60
98
45
103
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Tillsynschef
1
1
1
1
Byggnadsinspektör
2
2
2
2
Ledande miljösekreterare
1
1
1
1
Miljöinspektör
1
1
1
1
Byråsekreterare
1
1
1
1
Teknisk assistent
1
1
1
1
Totalt
7
7
7
7
Byggnadstillsyn
Bygglov, åtgärdstillstånd och
Miljövård
Givna utlåtanden och
tjänstemannabeslut
Utförda inspektioner
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
159
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Tillsynsenheten
Ansvarsperson: Tillsynschef
TILLSYNSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
202 641
215 356
203 960
203 960
179 714
-336 882
-353 615
-365 480
-365 480
-345 511
-43 937
-43 368
-54 950
-54 950
-50 544
-3 169
-2 221
-6 550
-6 550
-3 732
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-1 114
-959
VERKSAMHETSKOSTNADER
-385 102
-400 162
-426 980
-426 980
-401 030
-1 243
VERKSAMHETSBIDRAG
-182 461
-184 806
-223 020
-223 020
-221 316
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Tillsynsenhetens verksamhetskostnader har varit + 26 000 mindre än budgeterat.
Intäkterna har varit - 24 200 € (byggnadstillsynen - 5 200 € / miljötillsynen - 19 000 €) mindre än budgeterat.
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Året innebar inga större förändringar. Föreskrifterna inom miljövården och byggnadstillsynen skärps kontinuerligt
vilket innebär fortsatta utbildningsbehov av personalen.
160
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
VERKSAMHET
Verksamheten inom fastighetsenheten är uppdelad i två verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen.
Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter.
Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärs- och
ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken
sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft.
Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal
verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av
städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar,
skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive
kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen.
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Energifrågor, bra inomhusklimat samt åtgärdande av mögelskador är saker som fortfarande är aktuella gällande
fastigheter. Energieffektiva lösningar samt förnyelsebara energiformer utvecklas hela tiden och används vid
nybyggnation och renoveringar i mån av möjlighet.
Arbetet med att minska på den stora reparationsskuld som finns på fastigheterna fortsätter på nationell nivå. På många
håll har man kommit fram till att en renovering av en byggnad inte är ett alternativ, utan att det är mera lönsamt att
bygga nytt. Reparationsskulden har helt enkelt blivit för stor för den aktuella bygganden.
Det funderas även mera på det verkliga behovet av utrymmen som behövs för en viss verksamhet. Livscykelkostnaden
för en byggnad är trots allt betydligt större än investeringskostnaden och det är skäl att försöka optimera utrymmena
för att nå den totalekonomiskt mest fördelaktiga lösningen. Inom byggandet har man även blivit mera mån om att ta i
beaktande att vi lever i en föränderlig värld. Byggnader byggs så att de med relativt små förändringar kan göras om till
en annan verksamhet än de ursprungligen är tänkta för.
Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många
olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot.
Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag.
Allt detta gör att vi inom kost- och städfunktionen får ta oss en funderare på hur mycket av detta vi skall ta till oss.
Från den första golvvårdsmaskinen på 50-talet till dagens städmaskiner har det hänt otroligt mycket. Städbranschen har
inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare
städmaskiner, intressanta utmaningar!
161
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
EKONOMIPLAN 2014-2016
Arbetet med åtgärdsprogrammet för fastigheterna fortsätter. D.v.s. programmet som bl.a. bör ta ställning till nivån på
fastighetsskötseln, vilka fastigheter som skall förbli i kommunens ägo, vilka som skall säljas och vilka som skall hyras
utifrån, hur man kan optimera användningen av utrymmena samt vilka åtgärder som skall vidtas på de olika
fastigheterna och med vilken tidtabell.
Utvecklandet av den interna hyran fortsätter, så att de olika avdelningarna i framtiden betalar även en ränteandel. Efter
införandet av ränteandelen överförs samtliga kostnader för utrymmena de olika avdelningarna utnyttjar på dem själva.
Utvecklingen medför att avdelningarna blir mera måna om vilka utrymmen de verkligen behöver.
För att ytterligare få kunderna medvetna om vad de betalar för, bör ett serviceavtal uppgöras mellan fastighetsenheten
och de interna kunderna gällande såväl fastighetsskötseln som städ- och mattjänsterna. Ur avtalet bör framgå
tjänstenivån, innehållet och priset på tjänsten samt vilka tjänster som kan erbjudas utöver de primära och till vilket
pris.
Konditionsgranskningar görs fortsättningsvis för en del av fastighetsbeståndet för att så småningom uppnå en situation
där granskningar gjorts för största delen av byggnaderna.
Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard
jobbar vi för även framöver.
Städskolningen kommer att ge redskap för städpersonalen att kunna utföra sitt städarbete på ett effektivare och bättre
sätt, både vad gäller ekonomi och ergonomi.
162
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Fastigheterna
Åtgärdsprogram för fastigheterna
Åtgärdsprogrammet för fastigheterna färdigställs under året.
Uppföljning 31.12.2014
Arbetet med åtgärdsprogrammet har inte framskridit enligt
planerad tidtabell och har inte färdigställts.
Förberedande arbete för en kommande
Bakgrundsmaterialet för dimensioneringen finns tillgängligt vid
dimenstionering av fastighetsskötseln
årets slut.
görs internt
Uppföljning 31.12.2014
Arbetet har inletts och fortsätter under 2015.
Servicebeskrivning gällande
En servicebeskrivning görs upp mellan fastighetsenheten och de
fastighetsenhetens tjänster
interna kunderna.
Uppföljning 31.12.2014
Servicebeskrivningen har påbörjats, men inte färdigställts.
Kost- och städfunktionen
Göra en undersökning i skolorna
Göra en jämförelse med tidigare undersökningar som gjorts
beträffande matens kvalitet.
i kommunen.
Uppföljning 31.12.2014
En skolmatsundersökning har gjorts. Resultatet av undersökningen
visar på att våra kunder nu är nöjda med skolmatens kvalitet.
Städskolning för städpersonalen fortsätter.
Skolningen slutförs under 2015.
Uppföljning 31.12.2014
Fem av kommunens anstaltsvårdarstuderande utexamineras i maj 2015.
Utvecklingssamtal för personalen en gång/år.
Utvecklingssamtal görs en gång/år/anställd.
Uppföljning 31.12.2014
Kost- och städchefen har hållit utvecklingssamtal med största delen av
personalen.
Färdigsställa datorprogram för recept-, näringsoch kostnadsberäkning
Att programmet används i det dagliga arbetet i köken.
Uppföljning 31.12.2014
Under arbete, men inte slutfört.
Kompostering i alla kök.
Genomgång av hur komposteringen är skött.
Uppföljning 31.12.2014
Största delen av köken sorterar bioavfallet.
163
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
51 204
47 594
47 819
47 018
Antal byggnader
43
40
41
39
Bostadslägenheter
50
23
23
22
428 770
408 087
409 663
386 530
21 476
21 074
20 817
21 074
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Fastigheternas våningsyta
Antal matportioner
Städade ytor
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Enhetschef
1
1
1
1
Byggnadsingenjör
-
1
1
1
Projektingenjör
-
-
-
1
Kost-och städchef
1
1
1
1
0,75
0,85
0,85
0,85
1
1
1
1
Fastighetsskötare
8,66
8,6
8,6
8
Städarbetsledare
1
1
1
0,5
23,6
23,4
23,4
22,33
Byråsekreterare
Fastighetsarbetsledare
Kökspersonal
164
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
FASTIGHETSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
6 541 580
6 560 425
Tillverkning för eget bruk
7 008 934
7 008 934
499
Personalkostnader
-2 001 911
-2 062 449
6 404 118
9 708
-2 180 017
-2 180 017
-2 022 892
Köp av tjänster
-1 265 978
-1 226 895
-1 382 011
-1 382 011
-1 258 709
Material, varor och tillbehör
-1 802 614
-1 729 385
-1 812 563
-1 812 563
-1 541 897
-17 378
-9 000
-9 000
-16 051
-284 087
-358 886
-352 500
-352 500
-336 356
-5 377 324
-5 394 993
-5 736 091
-5 736 091
-5 175 905
1 164 257
1 165 931
1 272 843
1 272 843
1 237 921
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Verksamhetsintäkterna
-604 800 €
Försäljningsintäkter
Hyresintäkter
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetsintäkter
- 242 000€
- 382 000 €
+ 6 000 €
+ 3 500 €
Verksamhetskostnaderna
-560 200 €
Personalkostnaderna
-157 100 €
Köp av tjänster
-123 300 €
Bygg och underhåll av maskiner och anläggn.
Avfallshantering
Bygg och underhåll av byggnader
Interna förvaltningstjänster
Interna köp av servicepoolen
Inköp av material, varor och förnödenheter
Livsmedel
Värme
Övrigt material
Städ- och rengöringsmaterial
Snöröjning
Inventarier
Internt vatten
+
+
-
31 500 €
12 800 €
89 800 €
44 000 €
35 100 €
- 270 700 €
+ 33 000 €
- 162 000 €
- 107 000 €
- 8 700 €
- 7 500 €
- 7 000 €
- 6 700 €
165
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Fastighetsenheten
Ansvarsperson: Fastighetschef
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
För fastighetsenhetens del har verksamheten på det stora hela fortsatt som förut. Av fastighetsskötarna har en
deltidsanställd gått i pension under året och i början av år 2015 går ytterligare en person i pension. Åtminstone
inledningsvis kommer inga nyanställningar att göras i stället för dessa personer i.o.m. att fastighetsmassan också
kontinuerligt har minskat.
Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är delvis en aning osäker eftersom man på riksnivå inte ännu kommit
fram till hur social- och hälsovården ordnas i framtiden. När det klarnar hur dessa saker skall skötas, klarnar antagligen
samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Den
utredning som under 2015 görs, om hur fastighetsskötseln kan effektiveras, kommer högst troligt även den att inverka
på verksamheten i form eller annan.
166
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Samhällsteknik
Ansvarsperson: Infrachef
VERKSAMHET
Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och
vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och
hamnverksamhet mm.
Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden:
1 Samhällsteknisk förvaltning
2 Trafikleder
3 Parker och allmänna områden
4 Hamnverksamhet
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens
verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än
tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket
kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service.
Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla
personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns
en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa
informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar
och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för
personalbyten.
167
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Samhällsteknik
Ansvarsperson: Infrachef
BINDANDE MÅL 2014-2016
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Utbrytning av vägområden, grönområden och
hamnområden på detaljplaneområden 20142016
Första förutsättningen för att kunna förverkliga och
underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de
allmänna områdena.
2-3 detaljplaners vägområden styckas ut per år
Förarbete har uppgjorts på flera planeområden för att
möjliggöra styckningar. På detaljplaneområdet DahlbyGammelby och Småland har större gatuområden styckats
ut under året.
Miljötillstånd för kommunens
småbåtshamnar2014-2015
Utredning om och en eventuell utlokalisering av
kommunens bryggverksamhet
Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och
har alla nödvändiga tillstånd. 1-2 småbåtshamnar gås
igenom per år.
Hamnområdet i Dahlby har fått miljötillstånd men de öriga
områdenas tillstånds process går långsamt framåt.
Försäljning eller uthyrning av
brygghelheter, utarrendering av hamnområden,
bolagisering, eller gemensamt bolag med privata.
/ Kommunen reder ut olika alternativ hur
bryggverksamheten kunde skötas med mindre
kommunal arbetsinsats, i framtiden. Målsättningen
är att bryggverksamheten, skulle generera avkastning.
Arbetet har påbörjats under 2013
Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist
Register över kommunens gator 2014
Register uppgörs över samtliga gator. Registret bör
innehålla byggnads år, mark bottnens ägo förhållande,
gatuhållningsbesluts datum, detaljplan, typ av slityta,
trafikmärken, anslutningar, längd och brädd, karta,
reparations behov och tidtabell mm.
Arbetsredskap. Arbetet har påbörjats under 2013
Arbetet har framskridit dåligt pga av tidsbrist
168
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
Enhet: Samhällsteknik
Ansvarsperson: Infrachef
NYCKELTAL
Prestationer
Personal
Enhetschef
Expert
Byråsekreterare
Arbetsledare
Servicemän
BS12
BS13
BG14
BS14
1
1
2,25
1
7,6
1
1,5
2,25
1
7,6
1
2
2
1
8
1
2
2
1
8
SAMHÄLLSTEKNISKENHET
VERKSAMHETSINTÄKTER
Tillverkning för eget bruk
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
579 473
656 635
721 440
721 440
664 486
26 307
44 652
Personalkostnader
-527 780
-612 448
-668 100
-668 100
-648 037
Köp av tjänster
-391 435
-492 993
-390 540
-390 540
-421 061
Material, varor och tillbehör
-286 954
-280 382
-348 500
-348 500
-279 527
Understöd och bidrag
-143 303
-146 395
-158 000
-158 000
-144 573
-36 535
-32 464
-46 829
-46 829
-29 667
-1 386 007
-1 564 680
-1 611 969
-1 611 969
-1 522 866
-780 226
-863 393
-890 529
-890 529
-781 727
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETSKOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
76 653
FÖRÄNDRINGAR BG14  BS14:
De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut:
Ersättning för uppbyggda Kalkholmsbodar
En relativt stor del av personalens arbete bokfördes på investering
El kostnader
Bidrag betalades inte ut åt nya vattenandelslag
Omfattande asfalterings lappningsar
Snöröjningskostnader
Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med
En större engångsavskrivningspost har gjorts med anledning
av icke slutförda investeringar vars planerings kostnader kostnadsförts
ungefär + 18 500 €
ungefär + 76 000 €
ungefär + 23 000 €
+ 15 000 €
ungefär 25 000 €
ungefär + 30 000 €
ungefär 110 000 €
65 686,46 €
169
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Planläggningsenhet
Ansvarsperson: Tekniska chefen
VERKSAMHET
Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om
delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten
sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2014-2016
Det förändrade läget i kommunen efter FN-Steel Oy Ab:s konkurs har medfört ett nytt extra tryck på
markplaneringen. Likaså har de kommunala besluten om att skapa sammanhållen förvaltning med statliga myndigheter,
öppnat upp planläggningsläget i Dalsbruk. Fokus finns nu på Dalsbruk. Detaljplanen för Dalsbruks hamn är prioriterad i
prioritetsgrupp ett. Till första prioritet hör också Kimito centrums delgeneralplan som skall föras till fullmäktige för
beslut under 2014. Viktiga andra planer är Kasnäs detaljplan och Brinkkulla detaljplan.
Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om främjande av förnybar
energiproduktion. Vindkraften har sedan 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns
fem vindkraftsgeneralplaner under arbete samt dessutom en detaljplan som innehåller vindkraft. I samband med
generalplanering för vindkraft pågår för en del av vindkraftsparkerna, samtidigt en miljökonsekvensbedömningsprocess,
som underlättar planeringen, men som ändå är personresurskrävande.
Planläggning och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i
samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga
myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt.
EKONOMIPLAN 2014-2016
Kimito centrums delgeneralplan färdigställs under ekonomiplanperiodens första år, liksom också detaljplanen för
Lammala. Avsikten är också att i rask takt slutföra detaljplanerna för Dalsbruks hamn och för Brinkkulla. Uppdatering
av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under 2015.
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Delgeneralplanen för Kimito centrum
tlanen förs till fullmäktige för godkännande
Uppföljning 31.12.2014
Målet nått. Delgeneralplanen har vunnit laga kraft
Detaljplan för Dalsbruks hamn
tlanen sätts till påseende som utkast och
förslag
Uppföljning 31.12.2014
Målet delvis nått. Planen varit som utkast till påseende
och är som förslag till påseende i början av 201D
170
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Planläggningsenhet
Ansvarsperson: Tekniska chefen
BINDANDE MÅL 2014
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Detaljplanen för Lammala
Planen förs till fullmäktige för godkännande
Uppföljning 31.12.2014
Förslaget nåtts, planen har vunnit laga kraft.
Detaljplanen för Kasnäs
Planen sätts till påseende som utkast
Uppföljning 31.12.2014
Målet har inte nåtts. Markägarnas vilja att medverka
har fördröjt planläggningen.
Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet
Uppföljning 31.12.2014
Målsättningen har inte nåtts. Det är fråga om en
jättestor plan och tar tid att berabeta responsen
från påseendet som utkast (83 åsikter, 6 utlåtande).
Samtidigt och parallelt har en del av området, Örö,
avancerat som en annan strandelgeneralplan till
utkast som varit till påseende.
Detaljplan för .rinkulla
Planutkastsarbetet påbörjas
Uppföljning 31.12.2014
Planeringsarbet inlett i början av 2015. Har varit
beroende av att delgeneralplanen vinner laga kraft.
Detaljplanen för Kimito centrum
Planläggninsbeslut och planutkastarbetet inleds
Uppföljning 31.12.2014
Målet har både nåtts och inte nåtts. Det avsedda målet
att uppdatera Kimito centrum och Kimito västra
centrum har inte inletts. Däremot har detaljplanen som
gäller en liten del av centrum, det s.k. detaljhandels
avancerat till förslag.
Vindkraftsgeneralplaner
De flesta sätts till påseende som förslag
Uppföljning 31.12.2014
Nordanå-Lövböle har godkänts av fullmäktige.
Grösböle har remmitteras av fullmäktige och finns nu
för ny beredning i tekniska nämnden.
KMsnäs vindkrMfPsplMn hMr MvsluPMPs, de övrigM hMr inPe
MvMncerMP.
171
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Planläggningsenhet
Ansvarsperson: Tekniska chefen
NYCKELTAL
Prestationer
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
Slutförda generalplaner eller uppdateringar
0
1
1
1
Slutförda små uppdateringar generalplaner
4
2
4
4
Slutförda detaljplaner eller ändringar
0
1
1
1
Slutförda stranddetaljplaner
5
2
8
2
47
29
35
25
BS 12
BS 13
BG 14
BS 14
0,8
0,8
0,8
0,8
0
1
0
Undantagslov eller planeringsbehovslösningar
PERSONALBUDGET
Antal årsverken
Planläggningsarkitekt
Planläggare
Planläggningskoordinator
0,35
Byråsekreterare
0,25
0,8
0,4
0,6
1,4
1,6
2,2
1,4
Totalt
PLANLÄGGNINGSENHETEN
VERKSAMHETSINTÄKTER
Personalkostnader
Köp av tjänster
Material, varor och tillbehör
BS 2012
BS 2013
BG 2014 ÄND BG 2014
BS 2014
TP 2012
TP 2013
TA 2014 MUU TA 2014
TP 2014
81 834
99 717
59 460
59 460
144 233
-66 749
-78 127
-128 425
-128 425
-68 440
-221 371
-319 790
-156 470
-156 470
-328 407
-6 872
-2 989
-800
-800
-249
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetskostnader
-3 081
-732
VERKSAMHETSKOSTNADER
-298 073
-401 638
-286 395
-286 395
-397 331
-235
VERKSAMHETSBIDRAG
-216 239
-301 921
-226 935
-226 935
-253 098
172
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK
Enhet: Planläggningsenhet
Ansvarsperson: Tekniska chefen
AVVIKELSER BG14 – BS14:
Ökade inkomster för planläggning främst beroende på vindkraftsplanläggning men också betydande inkomster för detaljplaner
som har direkt enskilt intresse
Vindkraftsplaner över budget
ca 11 000 €
Detaljplaner över budget
ca 65 000 €
Utgifterna för generalplanering har överskridit budgeten med
Utgifterna för detaljplanering har överskridit budgeten med
ca 20 000 €
ca 69 000 €
ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
En del planer har nu slutförts. 2013 Dalsbruks delgeneralplan och 2014 Kimito centrums delgeneralplan. Det här
betyder att två stora och mycket arbetsdryga planer är avklarade och de ger samtidigt förutsättningar att gå vidare
med detaljplanläggningen på båda orterna.
Dalsbruks hamn, Brinkkulla och Kimito centrums detaljplaner är sådana exempel. Också Valsverksholmens detaljplan
bör uppdateras. Vidare läggs fokus nu på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan och Örö delgeneralplan.
Bland detaljplanerna stiger Kasnäs fram i prioritet an efter som de övriga avancerar.
Avdelningen lyckades i början av 2015 anställa en planläggare så då det gäller personresurser ser nu framtiden ljusare
ut än på flera år.
173
17 BUDGETUTFALL
17.1 Driftsekonomidelens utfall 2014
Budget
2014
Budgetändring
€
Ändrad budget
2014
Bokslut Avvikelse
2014
€
%
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
467 525
436 017
31 508
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETENS INTÄKTER
-2 135 299
-1 996 060
-139 239
93,48 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-1 667 774
-1 560 043
-107 731
93,54 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
93,26 %
-64 270
-40 342
-23 928
62,77 %
-1 732 044
-1 600 385
-131 659
92,40 %
226,71 %
FÖRVALTNINGSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
14 300
32 420
-18 120
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-829 837
-786 452
-43 385
94,77 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-815 537
-754 033
-61 504
92,46 %
-46 170
-15 448
-30 722
33,46 %
-861 707
-769 481
-92 226
89,30 %
116,55 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
PERSONALENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
60 900
70 977
-10 077
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-366 841
-366 518
-323
99,91 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-305 941
-295 541
-10 400
96,60 %
-305 941
-295 541
-10 400
96,60 %
257,34 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
EKONOMIENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
3 500
9 007
-5 507
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-548 756
-519 563
-29 193
94,68 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-545 256
-510 556
-34 700
93,64 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-700
-2 974
2 274
424,82 %
-545 956
-513 530
-32 426
94,06 %
IKT-ENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
388 825
323 613
65 212
83,23 %
-389 865
-323 527
-66 338
82,98 %
-1 040
86
-1 126
-8,28 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-17 400
-21 920
4 520
125,98 %
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-18 440
-21 834
3 394
118,41 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
174
Budget
2014
Budgetändring
€
Ändrad budget
2014
Bokslut Avvikelse
2014
€
%
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
263 101
322 734
-59 633
122,67 %
-1 073 774
-1 092 380
18 606
101,73 %
-810 673
-769 646
-41 027
94,94 %
-13 150
-16 092
2 942
-100,00 %
-810 673
-785 738
-24 935
96,92 %
UTVECKLINGENS FÖRVALTNING
VERKSAMHETENS INTÄKTER
840
910
-70
108,33 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-171 609
-189 914
18 305
110,67 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-170 769
-189 004
18 235
110,68 %
-2 700
-5 647
2 947
-100,00 %
-173 469
-194 651
21 182
112,21 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
SKÄRGÅRD
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-12 690
-9 124
-3 566
71,90 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-12 690
-9 124
-3 566
71,90 %
-12 690
-9 124
-3 566
71,90 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
TURISM
4 980
26 795
-21 815
538,05 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETENS INTÄKTER
-230 006
-251 079
21 073
109,16 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-225 026
-224 284
-742
99,67 %
-10 450
-10 445
-5
99,95 %
-235 476
-224 284
-11 192
95,25 %
1 878
-1 878
-100,00 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-70 800
-59 254
-11 546
83,69 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-70 800
-57 376
-13 424
81,04 %
-70 800
-57 376
-13 424
81,04 %
-100,00 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
LANDSBYGD
VERKSAMHETENS INTÄKTER
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
MARKNADSFÖRING
VERKSAMHETENS INTÄKTER
280
220
60
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-128 934
-137 256
8 322
106,45 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-128 654
-137 036
8 382
106,51 %
-128 654
-137 036
8 382
106,51 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
NÄRINGSLIV
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
74 560
66 074
8 486
88,62 %
-151 070
-102 640
-48 430
67,94 %
-76 510
-36 566
-39 944
47,79 %
-76 510
-36 566
-39 944
47,79 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
PROJEKTVERKSAMHET
VERKSAMHETENS INTÄKTER
182 441
226 856
-44 415
124,34 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-308 665
-343 114
34 449
111,16 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-126 224
-116 258
-9 966
92,10 %
-126 224
-116 258
-9 966
92,10 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
175
Budget
2014
Budgetändring
€
Ändrad budget
2014
Bokslut Avvikelse
2014
€
%
BILDNINGSAVDELNINGEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
801 870
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
1 058 104
-256 234
0
0
131,95 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-14 344 826
-14 099 738
-245 088
98,29 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-13 542 956
-13 041 634
-501 322
96,30 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-133 670
-130 700
-2 970
97,78 %
-13 676 626
-13 172 335
-504 291
96,31 %
842,41 %
BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING
VERKSAMHETENS INTÄKTER
560
4 718
-4 158
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-222 908
-174 529
-48 379
78,30 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-222 348
-169 812
-52 536
76,37 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-62 190
-53 044
-9 146
85,29 %
-284 538
-222 856
-61 682
78,32 %
87,58 %
BARNOMSORGSENHETEN
418 080
366 152
51 928
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETENS INTÄKTER
-2 929 308
-2 773 771
-155 537
94,69 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-2 511 228
-2 407 619
-103 609
95,87 %
-2 511 228
-2 407 619
-103 609
95,87 %
248,92 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
UNDERVISNINGSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
173 740
432 467
-258 727
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-9 112 520
-9 049 046
-63 474
99,30 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-8 938 780
-8 616 580
-322 200
96,40 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-50
-2 457
2 407
4914,00 %
-8 938 830
-8 619 037
-319 793
96,42 %
99,38 %
VUXENINSTITUTET
56 560
56 211
349
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETENS INTÄKTER
-358 348
-356 349
-1 999
99,44 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-301 788
-300 137
-1 651
99,45 %
-301 788
-300 137
-1 651
99,45 %
239,39 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
BIBLIOTEKSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
15 300
36 626
-21 326
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-648 081
-634 186
-13 895
97,86 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-632 781
-597 560
-35 221
94,43 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-26 670
-30 438
3 768
-100,00 %
-659 451
-627 998
-31 453
95,23 %
124 350
134 347
-9 997
108,04 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-772 450
-798 494
26 044
103,37 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-648 100
-664 148
16 048
102,48 %
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
FRITIDSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-40 670
-40 671
1
100,00 %
-688 770
-704 818
16 048
102,33 %
KULTURENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
13 280
27 583
-14 303
207,70 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-301 211
-313 363
12 152
104,03 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-287 931
-285 779
-2 152
99,25 %
-4 090
-4 090
0
100,01 %
-292 021
-289 870
-2 151
99,26 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
176
Budget
2014
Budgetändring
€
Ändrad budget
2014
Bokslut Avvikelse
2014
€
%
OMSORGSAVDELNINGEN
2 960 342
0
2 960 342
3 389 461
-429 119
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-27 550 575
-350 000
-27 900 575
-28 526 779
626 204
102,24 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-24 590 233
-350 000
-24 940 233
-25 137 318
197 085
100,79 %
-231 320
-155 377
-75 943
67,17 %
-350 000
-25 171 553
-25 292 695
121 142
100,48 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-231 320
-24 821 553
114,50 %
OMSORGENS FÖRVALTNING
1 700
57 282
-55 582
3369,51 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-339 493
-364 001
24 508
107,22 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-337 793
-306 720
-31 073
90,80 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-115 120
-27 768
-87 352
24,12 %
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-452 913
-334 488
-118 426
73,85 %
169,23 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
SOCIALENHETEN
195 740
331 243
-135 503
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-3 880 619
-350 000
-4 230 619
-4 545 212
314 593
107,44 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-3 684 879
-350 000
-4 034 879
-4 213 969
179 090
104,44 %
-3 684 879
-350 000
-4 034 879
-4 213 969
179 090
104,44 %
109,30 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
195 740
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
ÄLDREOMSORGSENHETEN
1 929 100
2 108 462
-179 362
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-7 908 337
-7 726 057
-182 280
97,70 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-5 979 237
-5 617 595
-361 642
93,95 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-23 940
-22 552
-1 388
94,20 %
-6 003 177
-5 640 147
-363 030
93,95 %
107,04 %
HÄLSOVÅRDSENHETEN
833 802
892 474
-58 672
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-7 260 226
-6 774 967
-485 259
93,32 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-6 426 424
-5 882 493
-543 931
91,54 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
-92 260
-105 057
12 797
113,87 %
-6 518 684
-5 987 550
-531 134
91,85 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-8 161 900
-9 116 541
954 641
111,70 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-8 161 900
-9 116 541
954 641
111,70 %
-8 161 900
-9 116 541
954 641
111,70 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
SPECIALSJUKVÅRD
VERKSAMHETENS INTÄKTER
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
177
Budget
2014
Budgetändring
€
Ändrad budget
2014
Bokslut Avvikelse
2014
€
%
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK
VERKSAMHETENS INTÄKTER
10 577 604
9 772 588
805 016
92,39 %
86 360
-86 360
-100,00 %
-10 489 891
-9 699 710
-790 181
92,47 %
87 713
159 239
-71 526
181,55 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
-2 257 590
-2 214 804
-42 786
98,10 %
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-2 169 877
-2 055 565
-114 312
94,73 %
104,38 %
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
MOT FÖRVALTNING
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
375 560
392 026
-16 466
-1 102 426
-1 059 292
-43 134
96,09 %
-726 866
-667 266
-59 600
91,80 %
-25 690
-33 523
7 833
130,49 %
-752 556
-700 788
-51 768
93,12 %
88,11 %
TILLSYNSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
203 960
179 714
24 246
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-426 980
-401 030
-25 950
93,92 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-223 020
-221 316
-1 704
99,24 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-750
-749
-2
-100,00 %
-223 770
-222 064
-1 706
99,24 %
7 008 934
6 404 118
604 816
91,37 %
9 708
-9 708
-100,00 %
-5 736 091
-5 175 905
-560 186
90,23 %
1 272 843
1 237 921
34 922
97,26 %
-1 237 400
-1 130 584
-106 816
91,37 %
35 443
107 337
-71 894
302,85 %
721 440
664 486
56 954
92,11 %
76 653
-76 653
-100,00 %
FASTIGHETSENHETEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
SAMHÄLLSTEKNIK
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-1 611 969
-1 522 866
-89 103
94,47 %
-890 529
-781 727
-108 802
87,78 %
-288 750
-352 286
63 536
122,00 %
-1 179 279
-1 134 013
-45 266
96,16 %
242,57 %
PLANLÄGGNING
VERKSAMHETENS INTÄKTER
59 460
144 233
-84 773
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-286 395
-397 331
110 936
138,74 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-226 935
-253 098
26 163
111,53 %
-226 935
-253 098
26 163
111,53 %
90,03 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
KIMITOÖNS VATTEN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
2 208 250
1 988 010
220 240
-1 326 030
-1 143 286
-182 744
86,22 %
882 220
844 724
37 496
95,75 %
-705 000
-697 662
-7 338
98,96 %
177 220
147 061
30 159
82,98 %
KIMITOÖNS KOMMUN
VERKSAMHETENS INTÄKTER
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
15 070 442
0 0
15 070 442
14 978 903
91 539
99,39 %
0
0 0
0
86 360
-86 360
-100,00 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
-55 594 365
-350 000 0
-55 944 365
-55 414 666
-529 699
99,05 %
VERKSAMHETSBIDRAG
-40 523 923
-350 000 0
-40 873 923
-40 349 403
-524 520
98,72 %
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-2 700 000
0 0
-2 700 000
-2 557 314
-142 686
94,72 %
-43 223 923
-350 000 0
-43 573 923
-42 906 717
-654 056
98,47 %
178
17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2014
RESULTATRÄKNING
Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk
2014
Extern / intern
Budget
2014
2014
ändringar Änd budget
Budget-
Bokslut
Avvikelse
%
7 061 396
6 921 794,93
-139 601,07
98,02 %
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljningsintäkter
7 061 396
Avgiftsintäkter
2 596 400
2 596 400
2 679 386,25
82 986,25 103,20 %
754 736
754 736
1 082 288,81
327 552,81 143,40 %
3 856 010
3 518 172,31
-337 837,69
91,24 %
801 900
777 260,75
-24 639,25
96,93 %
15 070 442 14 978 903,05
-91 538,95
99,39 %
Understöd och bidrag
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
VERKSAMHETENS INTÄKTER
0
3 856 010
801 900
0
15 070 442
0
TILLVERKNING FÖR EGET BRUK
86 360,42
86 360,42 -100,00 %
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personalkostnader
25 245 032
25 000
25 270 032
24 060 384,48
Köp av tjänster
21 044 944
245 000
21 289 944
22 378 824,72
Material, förnödenheter och varor
3 622 496
0
3 622 496
3 333 121,03
Understöd
1 561 014
80 000
1 641 014
1 758 187,39
Hyreskostnader
3 978 829
3 978 829
3 631 861,05
142 050
252 287,78
Övriga verksamhetskostnader
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETSBIDRAG
142 050
0
55 594 365
350 000
-40 523 923
-1 209 647,52
95,21 %
1 088 880,72 105,11 %
-289 374,97
92,01 %
117 173,39 107,14 %
-346 967,95
91,28 %
110 237,78 177,60 %
55 944 365 55 414 666,45
-529 698,55
99,05 %
-350 000 -40 873 923 -40 349 402,98
524 520,02
98,72 %
SKATTEINKOMSTER
Kommunalskatt
17 000 000
350 000
Samfundsskatt
680 000
Fastighetsskatt
2 700 000
210 000
SKATTEINKOMSTER
20 380 000
560 000
STATSANDELAR
22 100 000
17 350 000
18 009 536,21
659 536,21 103,80 %
680 000
746 504,51
66 504,51 109,78 %
2 910 000
2 911 094,45
1 094,45 100,04 %
20 940 000 21 667 135,17
727 135,17 103,47 %
22 100 000 22 372 187,00
272 187,00 101,23 %
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Ränteintäkter
35 000
35 000
39 633,27
Övriga finansiella intäkter
59 033
59 033
57 462,59
-1 570,41
97,34 %
475 000
475 000
321 315,46
-153 684,54
67,65 %
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA
ÅRSBIDRAG
19 033
33 824,77
-400 000
19 033
0
-400 000
-258 044,37
1 556 077
210 000
1 766 077
3 431 874,82
-2 700 000
-2 557 314,30
-933 923
874 560,52
170 000
165 454,05
-763 923
1 040 014,57
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING
-2 700 000
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
-1 143 923
ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF
170 000
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT
-973 923
210 000
210 000
4 633,27 113,24 %
14 791,77 177,72 %
141 956
64,51 %
1 665 797,82 194,32 %
142 685,70
94,72 %
1 808 483,52 -93,64 %
-4 545,95
97,33 %
1 803 937,57 -136,14 %
I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgiften till vatten- och avloppsnät för den nya
brandstationen. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott 15.984 euro mindre, eftersom de interna posterna
där har eliminerats.
179
Specifikation av skatteinkomsterna
Ursprunlig
Budget-
Budget efter
budget
ändring
ändringar
Utfall
Avvikelse
Kommunens inkomstskatt
17 000 000
350 000
17 350 000
18 009 536
659 536
Andel av samfundsskatten
680 000
680 000
746 505
66 505
Skatteinkomster
2 700 000
210 000
2 910 000
2 911 094
1 094
20 380 000
560 000
20 940 000
21 667 135
727 135
Fastighetsskatt
Övriga skatteinkomster
Skatteinkomster totalt
Beskattningsbar
Inkomstskattesats
inkomst, €
Förändring %
2009
19 %
95 264 509
-2,3 %
2010
19,75 %
96 292 758
1,1 %
2011
19,75 %
98 251 186
2,0 %
2012
19,75 %
102 037 221
3,9 %
2013
19,75 %
100 877 367
-1,1 %
2014
19,75 %
År
År
Fastighetsskattesats
Allmän
Stadigvarande bostad
2009
1%
0,22 %
2010
1,1 %
0,32 %
2011
1,1 %
0,32 %
2012
1,1 %
0,32 %
2013
1,1 %
0,32 %
2014
1,1 %
0,32 %
Specifikation av statsandelarna
Statsandelar
Ursprunlig
Budget-
Budget efter
budget
ändring
ändringar
Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar
Utfall
Avvikelse
23 389 375
Övriga statsandelar för undervisnings- och
kulturverksamhet
-1 017 188
Behovsprövad höjning av statsandelen
Totalt
22 100 000
0
22 100 000
22 372 187
272 187
180
17.3 Investeringsdelens utfall 2014
Förvaltningsavdelningen
1.
ADB-utrustning och program
Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen
Investering 2014:
7 500 €
Kostnadsberäkning
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
Utgifter
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-7 500
-7 500
-7 500
-10 463,60
2 963,60
-10 463,60
-7 500
-7 500
-7 500
-10 463,60
2 963,60
-10 463,60
Inkomster
Nettoutgift
Analys:
Under året har vi varit tvungna at byta ut flera maskiner med Win XP till Win 7 än vi beräknat.
2.
IKT-utrustning och program
Serversystem, backup system och nätverk
Investering 2014:
45 000 €
Kostnadsberäkning
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
Utgifter
-45 000
-45 000
-45 000
-41 615,35
-3 384,65
-41 615,35
Inkomster
Nettoutgift
-45 000
-45 000
-45 000
-41 615,35
-3 384,65
-41 615,35
Analys:
Vi har förnyat servermaskiner, gjort uppgraderingar av nätverksutrustning och utökat användningen av
batteriuppbackade UPS system i nätverket.
Utvecklingsavdelningen
1.
ADB-utrustning och program
Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen
Investering 2014:
7 500 €
Kostnadsberäkning
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
Utgifter
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-7 500
-7 500
-7 500
0,00
-7 500,00
0,00
-7 500
-7 500
-7 500
0,00
-7 500,00
0,00
Inkomster
Nettoutgift
Analys:
Små anskaffningar har gjorts med driftsmedel under året.
Bildningsavdelningen
1.
IT-utrustning och programlicenser
Bildningsavdelningens mål är att på några års perspektiv vara en föregångare gällande ändamålsenlig
användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer,
kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera
skolornas IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Nästa år satsas pengar på arbetsdatorer för lärarna.
Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med
181
början från hösten 2016. En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande
studenterna.
Skolorna och lärarna
65 000 €
Gymnasiets elever
15 000 €
Bildningens övriga enheter 25 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-90 000
-92 983,14
Kostnadsberäkning
Utgifter
-90 000
-90 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Avvikelse beräkning 31.12.2014
2 983,14
-92 983,14
0,00
Nettoutgift
-90 000
0,00
Kostnadsberäkning
Användning
och förändring under tidigare år
-90 000
0
-90 000
-92 983,14
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-15 000
-12 016,64
2 983,14
-92 983,14
Gymnasiets elever
Utgifter
-15 000
-15 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-15 000
0,00
-15 000
0
-15 000
-12 016,64
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-12 016,64
-2 983,36
0,00
0,00
-2 983,36
-12 016,64
Analys:
Bildningsavdelningen anskaffade lärardatorer 75 st under år 2014. Det trådlösa nätverket förbättrades i
samtliga skolor och skolnätverkets servrar uppdaterades. Utöver utrustning till skolorna skaffades även ett
antal nya datorer till personal som sköter administrativa uppgifter inom bildningsavdelningen.
Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever i gymnasiet, utrustning för själva
elektroniska studentskrivningarna skaffades ej under 2014.
Omsorgsavdelningen
Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten
1.
ADB-utrustning och program, hårdvara
Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter.
Investering 2014: 25 000 €
2.
ADB-utrustning och program, mjukvara
Förberedande åtgärder och anskaffningar inför ibruktagning av eArkiv-tjänster. Programuppdateringar och –
anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården.
Investering 2014: 120 000 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-145 000
-81 703,75
-145 000
-145 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-63 296,25
-81 703,75
0,00
-145 000
0,00
-145 000
0
-145 000
-81 703,75
-63 296,25
-81 703,75
Analys (1 och 2):
Datorer och annan utrustning köptes för nästan 5 000 euro mer än budgeterat, men anslaget för köp av
programvara m.m. underskreds med ca 170 000 euro. Bland utrustningen som anskaffades kan nämnas
datorer till Hannahemmet, som under året tog i bruk elektronisk vårddokumentation. I övrigt handlade
anskaffningarna i huvudsak om förnyande av befintliga datorer, skärmar och skrivare. Abilita patientadministrationsprogrammet uppdaterades med Vårdjournal för Hannahemmet och ibruktagningen
kostade knappt 10 000 euro. Kostnaden för eArkivprojektet uppgick till ca 42 000 euro, vilket motsvarar ca
hälften av för projektet reserverat belopp. Orsaken till underskridningen är att ibruktagningen av eArkiv har
förskjutits från hösten år 2014 till våren år 2015. Den resterande inbesparingen beror på att vissa
182
ibruktagningsprojekt har lagts på is i väntan på att eArkivfunktionerna i patientadministrationsprogrammet tas
i bruk.
3.
Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier
Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och rullstolar.
Investering 2014: 20 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-20 000
-16 053,42
Kostnadsberäkning
Utgifter
-20 000
-20 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-3 946,58
-16 053,42
0,00
-20 000
0,00
-20 000
0
-20 000
-16 053,42
-3 946,58
-16 053,42
Analys:
Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med knappt 4 000 euro. Patientsängar köptes till
Hannahemmet, Almahemmet och Silverbacken. Till Hannahemmet köptes också nattduksbord och en
geriatrisk stol och till Silverbacken sängbord och antidecubitusmadrasser.
4.
Hälsovårdsenheten, vårdinventarier
Vårdinventarier, bl.a. INR-mätare, autoklav, audiometer m.m. utrustning till rådgivningarna, röntgenapparatur,
patientsäng och behandlingsbrits.
Investering 2014: 169 800 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-169 800
-68 303,14
-169 800
-169 800
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-68 303,14
-101 496,86
0,00
-169 800
0,00
-169 800
0
-169 800
-68 303,14
-101 496,86
-68 303,14
Analys:
Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med hälften eller ca 85 000 euro. Underskridningen
beror på att den planerade röntgeninvesteringen påbörjades under hösten 2014, men slutförs först år 2015.
Av röntgenanslaget som uppgick till 120 000 euro användes bara knappt 18 000 euro. Under året gjordes
också några oplanerade anskaffningar p.g.a. att apparatur gick sönder. Bl.a. skaffades två autoklaver (istället för
bara en) och en laboratorieanalysator. Planenligt köptes INR-apparater till öppna vården och audiometer
m.m. utrustning till rådgivningarna. Tandvårdens investeringsanslag på 8 000 euro användes inte. Till
bäddavdelningarna köptes år 2014 inga patientsängar, utan anslaget användes till en antidecubitusmadrass, en
lyftanordning och en tömklosett.
5.
Luftvärmepumpar
Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen.
Investering 2014: 9 000 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-9 000
-8 808,00
-9 000
-9 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-192,00
-8 808,00
0,00
-9 000
0,00
-9 000
0
-9 000
-8 808,00
-192,00
-8 808,00
Analys:
Sammanlagt 6 st luftvärmepumpar köptes till Hannahemmet, Almahemmet, Silverbacken och hälsostationen i
Dalsbruk (läkarmottagningen, fysioterapin, bäddavdelningen).
183
Avdelningen för miljö och teknik
Miljö- och teknik, förvaltning
1.
ADB-utrustning och program
Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året.
Investering 2014:
12 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-12 000
-9 544,20
Kostnadsberäkning
Utgifter
-12 000
-12 000
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-2 455,80
Inkomster
Nettoutgift
-9 544,20
0,00
-12 000
0,00
-12 000
0
-12 000
-9 544,20
-2 455,80
-9 544,20
Analys:
Budgetmedlen har i stort sett använts enligt kostnadsberäkning. Under år 2013 förnyades datorutrustningen i
betydande gard, vilket avspeglar sig på anskaffningsnivån 2014.
Försäljning av tomter, fastigheter och aktielägenheter
Kostnadsberäkning
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utgifter
Avvikelse beräkning 31.12.2014
0
Inkomster
Nettoutgift
Använt av kostnadsUtfall
0
0,00
0
0
0
0,00
0,00
269 076,97
-269 076,97
269 076,97
269 076,97
-269 076,97
269 076,97
Analys:
Total försäljning av anläggningstillgångar 538 615,18 euro.
Värde i balansräkningen 269 076,97 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen 274 538,21 euro,
försäljningsförlust i resultaträkningen 5 000 euro.
Varav:
Tomtförsäljningar sammanlagt 379 115,18 euro.
Värde i balansräkningen 239 292,88 euro, försäljningsvinster i resultaträkningen 144 822,30 euro,
försäljningsförlust i resultaträkningen 5 000 euro.
Försäljning av Brännboda skola (mark och byggnad) 130 000 euro.
Byggnadens värde i balansräkningen 17 948,53 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen 112 051,47 euro.
Försäljning av bostadsaktie i Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy 29 500 euro.
Värde i balansräkningen 11 835,56 euro, försäljningsvinst i resultaträkningen 17 664,44 euro.
Fastigheter
1.
Barnbyn byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola
Byggande av det nya daghemmet i Kimito inleds under 2014 enligt den planering som gjorts under 2013 och
2014. Daghemmet byggs ihop med Amosparkens skola och projektet omfattar således även renoverings- och
omändringsarbeten i skolan och åtgärder på sportplanen invid skolan. Totalinvestering 5 350 000 €.
Budget 2014: 1 630 000 €
Budget 2015: 2 540 000 €
Budget 2016: 1 180 000 €
184
Utgifter
Kostnadsberäkning Användning under
Ursrunglig budget
och förändring
tidigare år
2014
Budgetändringar
Budget efter
förändring
Utfall
-4 345 000,00
-45 435,46
-1 630 000
270 000
-1 360 000
-1 039 484,08
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-320 515,92
-1 084 919,54
0,00
-4 345 000,00
-45 435,46
-1 630 000
270 000
-1 360 000
-1 039 484,08
-320 515,92
-1 084 919,54
Analys:
Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober. Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i
slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av
juni 2016. Totalinvestering 5,75 miljoner euro.
2.
Kimito brandstation
Brandstationen i Kimito finns på arrendetomt och arrendetiden går ut vid utgången av mars 2015.
Räddningsverket har dessutom låtit uppgöra konditionsgranskningar på samtliga brandstationer i Egentliga
Finland och enligt konditionsgranskningen är det bästa alternativet för brandstationen i Kimito att bygga en ny
station i stället för att renovera den gamla. Totalinvestering 875 000 €. Det finns bidrag upp till 40 %,
maximalt 350 000 €, att söka från Brandskyddsfonden,
Budget 2014:
Budget 2015:
Tilläggsanslag 2015:
Utgifter
Brutto
Bidrag
Netto
525 000 €
350 000 €
300 000 €
150 000 €
100 000 €
375 000 €
250 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
Ursrunglig budget
och förändring
tidigare år
2014
-530 000,00
-16 428,10
Inkomster
150 000,00
Nettoutgift
-380 000,00
-16 428,10
Budget efter
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-525 000
-525 000
-564 166,93
39 166,93
150 000
150 000
161 182,49
-11 182,49
161 182,49
-375 000
-402 984,44
27 984,44
-419 412,54
-375 000
Budgetändringar
0
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-580 595,03
Analys:
Kommunen beviljades maximalt bidrag, 250 000 €, från Brandskyddsfonden för byggande av en ny
brandstation till Kimito. Byggnadsarbetena inleddes i augusti och planeras vara klara inom april månad 2015.
En liten överskridning av budgeten under 2014.
3.
Hannahemmets sprinkling och renovering
Arbetet med att förse Hannahemmet med sprinkler och renoveringen av fastigheten fortsätter över årsskiftet
in på år 2014. Totalinvestering 700 000 €.
Budget 2014: 350 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
Utgifter
Ursrunglig budget
Budget efter
Använt av kostnads-
och förändring
tidigare år
2014
Budgetändringar
förändring
Utfall
-1 230 000,00
-272 585,22
-350 000
-270 000
-620 000
-612 665,53
Inkomster
Nettoutgift
-1 230 000,00
-272 585,22
-350 000
-270 000
-620 000
-612 665,53
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-7 334,47
-885 250,75
0,00
0,00
-7 334,47
-885 250,75
Analys:
Arbetet med renoveringen och sprinklingen av Hannahemmet påbörjades under 2013 och färdigställdes 2014.
Arbetena färdigställdes inom budgeten.
185
4.
Reservkraft till fastigheterna
Reservkraften till de för kommunen mest centrala fastigheterna byggs ut enligt de planer som gjorts upp
under år 2013.
Budget 2014: 100 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
Utgifter
Ursrunglig budget
och förändring
tidigare år
2014
-110 000,00
-2 108,00
-100 000
Budget efter
Budgetändringar
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-100 000
-85 416,62
Inkomster
Nettoutgift
-110 000,00
-2 108,00
-100 000
0
-100 000
-85 416,62
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-87 524,62
-14 583,38
0,00
0,00
-14 583,38
-87 524,62
Analys:
Ett fast aggregat skaffades till Hannahemmet och ytterligare skaffades ett mobilt aggregat på vagn samt ett
traktordrivet aggregat. I Kimito kommunkansli och i Silverbacken har gjorts förberedelser för att möjliggöra
inkoppling av aggregat till byggnaden vid behov. Allt är utfört inom budgeten.
5.
Traktor med frontlastare
Kommunens servicemän är i sitt dagliga arbete i behov av en traktor, dels för att transportera saker med,
dels för att t.ex. sköta snöplogning med. Kommunens gamla traktor börjar bli i behov av större reparationer.
En ny traktor med frontlastare införskaffas.
Budget 2014: 50 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-50 000
-50 000,00
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-50 000
-53 709,68
Inkomster
Nettoutgift
-50 000,00
-50 000
0
-50 000
-53 709,68
Avvikelse beräkning 31.12.2014
3 709,68
-53 709,68
0,00
0,00
3 709,68
-53 709,68
Analys: En ny traktor skaffades under året. På samma gång köptes en släpvagn och ett schaktblad och p.g.a. det
en liten överskridning av budgeten.
6.
Kimito kommunkansli
Värme- och vattenrören i kulverten mellan de båda huskropparna har kommit till sin livslängds ände och bör
förnyas.
Budget 2014: 80 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
-80 000,00
tidigare år
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-80 000
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-80 000
-65 551,87
Inkomster
Nettoutgift
-80 000,00
-80 000
0
-80 000
-65 551,87
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-14 448,13
-65 551,87
0,00
0,00
-14 448,13
-65 551,87
Analys:
Värmerören och -elementen i mittbyggnaden och tekniska flygeln byttes ut inom budgeten.
7.
Kimito hälsostation, planering av en utvidgning och renovering
För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten.
Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen. En teknisk planering över renoveringen och
utvidgningen görs under 2014.
Budget 2014: 60 000 €
186
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
-60 000,00
Ursrunglig budget
Budget efter
Använt av kostnads-
2014
Budgetändringar
förändring
Utfall
0
-60 000
-60 000
-63 760,15
Inkomster
Nettoutgift
-60 000,00
0
-60 000
-60 000
-63 760,15
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-63 760,15
3 760,15
0,00
0,00
3 760,15
-63 760,15
Analys:
Under året gjordes en genomgång av verksamheternas behov och skisser över hur en tillbyggnad av Kimito
hälsostation kunde se ut. De uppgjorda planerna är dock för ambitiösa och fullmäktige beslutade i november
att en styrgrupp skall tillsättas för att implementera omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan,
som bl.a. tar ställning till när och i vilken ordning omsorgens fastigheter skall renoveras. Planeringsarbetet
fortsätter alltså under år 2015.
8.
Vatten och avlopp till Rosala "lilla" skolan
Rosala "lilla" skola har i dagens läge inget vatten in eller något avlopp. Saken åtgärdas enligt de planer som
gjorts upp under 2013.
Budget 2014: 30 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
Utgifter
Ursrunglig budget
och förändring
tidigare år
2014
-40 000,00
-1 662,58
-30 000
Budget efter
Budgetändringar
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-30 000
-34 427,18
Inkomster
Nettoutgift
-40 000,00
-1 662,58
-30 000
0
-30 000
-34 427,18
Avvikelse beräkning 31.12.2014
4 427,18
-36 089,76
0,00
0,00
4 427,18
-36 089,76
Analys:
Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten under 2014 p.g.a. små tilläggsarbeten.
Totalt sett är investeringen inom budgeten.
9.
Avlägsnande av gamla oljetankar
Då kommunen anslöt sina fastigheter i Dalsbruk till fjärrvärmenätet, blev en del oljetankar oanvända.
Tankarna är delvis fyllda med olja och för att förhindra att tankarna börjar läcka, bör de tömmas och
avlägsnas.
Budget 2014: 20 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
-20 000,00
tidigare år
Budget efter
Ursrunglig budget
2014
Budgetändringar
-20 000
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-20 000
0,00
Inkomster
Nettoutgift
-20 000,00
-20 000
0
-20 000
0,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-20 000,00
0,00
0,00
0,00
-20 000,00
0,00
Analys:
Ett tiotal gamla oljetankar tömdes på olja och rengjordes. Ingen oljetank avlägsnades dock. Rengöringen och
tömningen är bokförd som driftskostnad för respektive fastighet.
10. Plan för att åtgärda skador på byggnader
Arbetet med att uppgöra konditionsgranskningar i en del av kommunens fastigheter, som inleddes 2010,
fortsätter även under 2014. Konditionsgranskningsrapporterna fungerar som ett redskap för att planera de
kommande saneringarna.
Budget 2014: 20 000 €
Budget 2015: 20 000 €
187
Budget 2016: 20 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-20 000
-40 000,00
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-20 000
-16 310,00
Inkomster
Nettoutgift
-40 000,00
-20 000
0
-20 000
-16 310,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-16 310,00
-3 690,00
0,00
0,00
-3 690,00
-16 310,00
Analys:
Under året gjordes konditionsgranskning och inneluftsundersökning för två av kommunens fastigheter.
11. Hannahemmet, anslutning till områdesvärme samt värmeväxlare
Det finns planer på att bygga en områdesvärmecentral invid Hannahemmet i Genböle. Ett anslag för att
ansluta Hannahemmet till nätverket bör reserveras.
Budget 2014: 70 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
Ursrunglig budget
tidigare år
2014
och förändring
Utgifter
-70 000,00
Använt av kostnads-
Budget efter
Budgetändringar
-70 000
förändring
Utfall
-70 000
-72 687,86
Inkomster
Nettoutgift
-70 000,00
-70 000
0
-70 000
-72 687,86
Avvikelse beräkning 31.12.2014
2 687,86
-72 687,86
0,00
0,00
2 687,86
-72 687,86
Analys:
Arbetet gjordes under sommaren. En liten överskridning av budgeten p.g.a. oförutsedda tilläggsarbeten.
12. Stallscafé och Bio Pony, fasad- och takreparationer
Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk är i behov av fasad- och takreparationer. På Kimitoön kommer under 2014
att ordnas en utbildning inom husbyggnadsbranschen, anordnad av NTM-Centralen. Kommunen ställer
ovannämnda byggnader till förfogande som övningsobjekt för deltagarna i utbildningen. För
materialanskaffningarna till projektet bör reserveras medel.
Budget 2014: 100 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-100 000
-100 000,00
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-100 000
-9 388,90
Inkomster
Nettoutgift
-100 000,00
-100 000
0
-100 000
-9 388,90
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-90 611,10
-9 388,90
0,00
0,00
-90 611,10
-9 388,90
Analys:
Tanken var ursprungligen att under år 2014 få arbetet gjort inom ramen för en byggutbildning, men så blev
inte fallet. Under sensommaren 2014 gjordes sedan en upphandling gällande renoveringen av Stallscafé, men
upphandlingen avbröts. Arbetet upphandlas under 2015 för båda byggnadernas del.
13. Kimito skolcentrum
De gamla, tunga mattorna i vindfången byts ut till modernare som är lättare att handskas med.
Budget 2014: 12 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
-12 000,00
tidigare år
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-12 000
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-12 000
-5 086,03
Inkomster
Nettoutgift
-12 000,00
-12 000
0
-12 000
-5 086,03
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-6 913,97
-5 086,03
0,00
0,00
-6 913,97
-5 086,03
188
Analys:
Mattorna byttes ut inom budgeten.
14. Kabeldragningar i fastigheterna, IT
Under kalenderåret uppstår regelbundet behov av nya datakabeldragningar i fastigheterna. Ett
investeringsanslag reserveras för dessa dragningar.
Budget 2014: 10 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
-10 000,00
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-10 000
förändring
Använt av kostnadsUtfall
-10 000
Inkomster
Nettoutgift
-10 000,00
-10 000
0
-10 000
0,00
Avvikelse
beräkn. 31.12.2014
-10 000,00
0,00
0,00
0,00
-10 000,00
0,00
Analys:
Kabeldragningarna bokförda som driftskostnad för respektive fastighet.
15. Golvvårdsmaskin till städfunktionen
För att kunna effektivera städningen och även underlätta städarnas arbete, bör det finnas olika maskiner för
golvvård på våra enheter.
Budget 2014: 10 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
-10 000,00
Ursrunglig budget
2014
Budget efter
Budgetändringar
-10 000
Använt av kostnads-
förändring
Utfall
-10 000
-6 404,68
Inkomster
Nettoutgift
-10 000,00
-10 000
0
-10 000
-6 404,68
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-3 595,32
-6 404,68
0,00
0,00
-3 595,32
-6 404,68
Analys:
Anskaffningen gjordes inom budgeten.
16. Investeringspott
Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska
nämnden disponerar över anslaget.
Budget 2014: 150 000 €
Budget 2015: 150 000 €
Budget 2016: 150 000 €
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
-69 600,00
tidigare år
Ursrunglig budget
Budget efter
2014
Budgetändringar
förändring
-150 000
80 400
-69 600
Använt av kostnadsUtfall
Inkomster
Nettoutgift
-69 600,00
-150 000
80 400
-69 600
0,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-69 600,00
0,00
0,00
0,00
-69 600,00
0,00
Analys:
Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller.
189
Kimito HVC, värmeväxlare
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Ursrunglig budget
tidigare år
2014
Budget efter
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-9 900
-9 900
-9 900,00
-9 900,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
0,00
Inkomster
Nettoutgift
-9 900,00
0
-9 900
-9 900
-9 900,00
-9 900,00
0,00
0,00
0,00
-9 900,00
Analys: På Kimito hälsostation var man under året tvungen att byta en värmeväxlare.
Bäddavdelningen i Dalsbruk, personalens kafferum samt en toalett i ett patientrum
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Budget efter
Ursrunglig budget
2014
tidigare år
-9 700,00
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-9 700
-9 700
-9 648,80
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-51,20
Inkomster
Nettoutgift
0
-9 700,00
-9 700
-9 700
-9 648,80
-9 648,80
0,00
0,00
-51,20
-9 648,80
Analys: Ytorna i ett av personalens pausutrymme förnyades. Även en toalett i ett patientrum på
bäddavdelningen fick ny golvmatta och nya kakel på väggarna.
Veterinärfastigheten, förnyande av kulvert och cirkulationspump
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Ursrunglig budget
2014
tidigare år
-10 800,00
Budget efter
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-10 800
-10 800
-10 740,97
Inkomster
Nettoutgift
-10 800,00
0
-10 800
-10 800
-10 740,97
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-59,03
-10 740,97
0,00
0,00
-59,03
-10 740,97
Analys: En kulvert mellan pannrummet och bostadsbyggnaden förnyades, likaså en cirkulationspump.
Sofia daghem, planering av mindre åtgärder
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Ursrunglig budget
tidigare år
2013
-15 000,00
Budget efter
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-15 000
-15 000
-1 339,25
Inkomster
Nettoutgift
0
-15 000,00
-15 000
-15 000
-1 339,25
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-13 660,75
-1 339,25
0,00
0,00
-13 660,75
-1 339,25
Analys: Endast en del av planeringen utfördes 2014. Arbetet fortsätter under 2015.
Planering av förbättringsåtgärder gällande motionshallens tak
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
tidigare år
Ursrunglig budget
2013
-10 000,00
Budget efter
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-10 000
-10 000
-780,00
Inkomster
Nettoutgift
-10 000,00
0
-10 000
-10 000
-780,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-780,00
-9 220,00
0,00
0,00
-9 220,00
-780,00
Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord.
190
Kimito skolcentrums källare, planering av de sociala utrymmena
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Ursrunglig budget
tidigare år
Budget efter
2014
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-15 000
-15 000
-2 245,00
-15 000,00
Inkomster
Nettoutgift
-15 000,00
0
-15 000
-15 000
-2 245,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-12 755,00
-2 245,00
0,00
0,00
-12 755,00
-2 245,00
Analys: Planeringen av åtgärderna är delvis gjorda. Planeringsarbetet färdigställs i början av år 2015.
Planering av åtgärder gällande Dalsbruks brandstations golvlutningar
Kostnadsberäkning Användning under
och förändring
Utgifter
Budget efter
Ursrunglig budget
tidigare år
2014
Använt av kostnads-
Budgetändringar
förändring
Utfall
-10 000
-10 000
-971,41
-10 000,00
Inkomster
Nettoutgift
-10 000,00
0
-10 000
-10 000
-971,41
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-9 028,59
-971,41
0,00
0,00
-9 028,59
-971,41
Analys: En konstruktionsplan över förbättringsåtgärderna är uppgjord.
Almahemmets torrläggning
Innan de övriga renoveringarna inleds i Almahemmet, görs arbeten på gårdsplanen. Dränering och
regnvattenavledning förbättras för att förhindra att fuktproblem förvärras i fastigheten.
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
0
-23 800,00
Kostnadsberäkning
Utgifter
-450 000,00
-460 832,90
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-450 000,00
-460 832,90
0
0
0
-23 800,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
23 800,00
-484 632,90
0,00
0,00
23 800,00
-484 632,90
Analys:
Arbetet utfördes till största delen under sommaren 2013. En del av arbetet gjordes under våren 2014. En
liten överskridning av kostnadsberäkningen som beror på betydligt större mängd sprängning än vad man hade
räknat med.
Fastighetsenheten sammanlagt
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-7 307 000
-799 052,26
-3 157 000
-60 000
-3 217 000
-2 688 484,94
-528 515,06
150 000
0,00
150 000
0
150 000
161 182,49
-11 182,49
161 182,49
-7 157 000
-799 052,26
-3 007 000
-60 000
-3 067 000
-2 527 302,45
-539 697,55
-3 326 354,71
Inkomster
Nettoutgift
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-3 487 537,20
Samhällsteknik
1.
Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar
Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer
dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer
när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av
vägbelysningslinjer att undersökas.
Budget 2014
200 000 €
Ekonomiplan 2015
150 000 €
191
Ekonomiplan 2016
150 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-200 000
-228 537,68
Kostnadsberäkning
Utgifter
-200 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
0
0,00
-200 000
0
-200 000
-228 537,68
Avvikelse beräkning 31.12.2014
28 537,68
-228 537,68
0,00
0,00
28 537,68
-228 537,68
Analys:
Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under 2014 och dessutom färdigställdes några av projekten som
var budgeterade till 2013 först 2014. Trots överskridningen blev flera avsnitt förmånligt förverkligade.
2.
Asfaltering av detaljplanevägar
Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen
Budget 2014
40 000 €
Ekonomiplan 2015
40 000 €
Ekonomiplan 2016
50 000 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-40 000
-21 069,15
-40 000
-40 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-40 000
-40 000
0
-40 000
-21 069,15
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-18 930,85
-21 069,15
0,00
0,00
-18 930,85
-21 069,15
Analys:
Asfalteringslappningar gjordes i samband med asfalteringsarbetena som klassades som driftsåtgärder. Detta
resulterade i en underskridning av budget.
3.
Anskaffning av mark
För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar.
Budget 2014
100 000 €
Ekonomiplan 2015
100 000 €
Ekonomiplan 2016
100 000 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-100 000
-108 055,00
-100 000
-100 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-100 000
-100 000
0
-100 000
-108 055,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
8 055,00
-108 055,00
0,00
0,00
8 055,00
-108 055,00
Analys:
Under året gjordes några markaffärer och den sammanlagda anskaffningen överskred lite det budgeterade
beloppet. År 2013 förverkligas endast ytterst små markaffärer, det gav ett uppdämt behov till år 2014.
4.
Detaljplanevägar
Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort
behov av grundförbättring. Enligt gamla markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa
gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag
för dylika åtgärder. Förrättning på kommunens initiativ får ej påbörjas förrän det fattats beslut om det i
tekniska nämnden.
Budget 2014
100 000 €
Ekonomiplan 2015
100 000 €
192
Ekonomiplan 2016
100 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-100 000
-150 000
-250 000
-308 632,81
Kostnadsberäkning
Utgifter
-250 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-250 000
-100 000
-150 000
-250 000
-308 632,81
Avvikelse beräkning 31.12.2014
58 632,81
-308 632,81
0,00
0,00
58 632,81
-308 632,81
Analys:
Under året har flera mindre vägavsnitt åtgärdats och planerats. Skolvägens ombyggnad förverkligades också
och den investeringen krävde en budgetändring längsmed året. Kostnaderna överskred budget med 58 632,81
euro.
5.
Tyskaholms bron
Förverkligandet av en ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer.
Förnyandet av bron förutsätter även att kommunen får vägbottnet och på den befintliga bron i sin ägo.
Budget 2014
10 000 €
Ekonomiplan 2015
450 000 €
Ekonomiplan 2016
520 000 €
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-7 812,85
-10 000
-60 000
-70 000
-84 637,23
-110 000
Inkomster
Nettoutgift
Använt av kostnads-
9 600
-100 400
-7 812,85
-10 000
-60 000
-70 000
-84 637,23
Avvikelse beräkning 31.12.2014
14 637,23
-92 450,08
0,00
0,00
14 637,23
-92 450,08
Analys:
Planerings arbetet har visat sig vara mera omfattande än vad som ursprungligen kalkylerades, planerings
anslaget överskreds med 14 637,23 euro.
6.
Allmänt bryggunderhåll
För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas.
Budget 2014
30 000 €
Ekonomiplan 2015
30 000 €
Ekonomiplan 2016
30 000 €
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-30 000
-26 010,00
Kostnadsberäkning
Utgifter
-30 000
-30 000
Använt av kostnads-
Inkomster
Nettoutgift
-30 000
-30 000
0
-30 000
-26 010,00
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-3 990,00
-26 010,00
0,00
0,00
-3 990,00
-26 010,00
Analys:
En brygga förnyades i sin helhet, anslaget räckte till för arbetet.
7.
Planering av piren i Dalsbruk och underfart av väg 183 i Kimito
För investeringen utreds möjlighet till bidrag via ÄRM-status.
Budget 2014
25 000 €
Byggandet av detaljplanevägar i Kimito centrum för att förbättra centrums tillgänglighet, underlätta
kommande planering och för att förbättra trafiksäkerheten. Trafiklösningarna görs vid Arkadiavägens,
Wuoriovägens och Pajbölevägen anslutningarna till statens landsväg 183 (Dragsfjärdsvägen). Utöver detta
193
byggs korsningen Mästarvägen – Arkadiavägen -Engelsbyvägen om. För projektet har så kallade
strukturomvandlingspengar sökts.
Kostnadsberäkning
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utgifter
-295 000
Inkomster
-86 859,70
-25 000
48 000
Nettoutgift
-247 000
-86 859,70
-25 000
0
Använt av kostnadsUtfall
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-25 000
-25 000,00
0
0,00
0,00
-25 000,00
-86 859,70
-25 000
0,00
-86 859,70
Analys:
Bidrag hittades inte för projekten under 2014. Planeringskostnader från tidigare år kostnadsfördes som en
engångsavskrivning 2014.
Engelsby diket
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
-35 000
Inkomster
Nettoutgift
-35 900,39
0
7 122,40
-35 000
-28 777,99
Använt av kostnadsUtfall
0
0
0
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-35 900,39
0,00
1 780,60
-1 780,60
8 903,00
1 780,60
-1 780,60
-26 997,39
Analys:
Projektet har pågått många år och har under 2013 kompletterats med en rörläggning pga av dikes ras. Projektet
färdigställdes 2014.
Samhällsteknik sammanlagt
Kostnadsberäkning
Utgifter
Inkomster
Nettoutgift
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-860 000
-130 573
-505 000
-210 000
-715 000
-776 941,87
61 941,87
57 600
7 122
0
0
0
1 780,60
-1 780,60
-907 514,81
8 903,00
-802 400
-123 450,54
-505 000
-210 000
-715 000
-775 161,27
60 161,27
-898 611,81
Analys:
Investeringsbudgeten överskreds med 60 161,27 € pga höga planeringskostnader för Tyskaholmens bro samt
förverkligandet av vägbelysning och detaljplanevägar i större utsträckning än planerat.
194
KOMMUNENS DELUTFALL
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
Kostnadsberäkning
Utgifter
Inkomster
Nettoutgift
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-8 687 800
-929 625
-4 182 800
-270 000
-4 452 800
-3 806 918,05
-645 881,95
207 600
7 122
150 000
0
150 000
432 040,06
-282 040,06
-4 736 543,25
439 162,46
-8 480 200
-922 502,80
-4 032 800
-270 000
-4 302 800
-3 374 877,99
-927 922,01
-4 297 380,79
KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK
Kostnadsberäkning
Utgifter
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Utfall
-3 440 000
-3 440 000
-2 970 140,03
-469 859,97
1 065 000
1 065 000
1 063 190,77
1 809,23
1 063 190,77
0
-2 375 000
-1 906 949,26
-468 050,74
-2 737 163,82
-4 970 000
Inkomster
1 625 000
Nettoutgift
-3 345 000
-830 214,56
-830 214,56
-2 375 000
Använt av kostnadsAvvikelse beräkning 31.12.2014
-3 800 354,59
KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT
Användning
Ursrunglig
Budget-
Budget efter
och förändring under tidigare år
budget 2014
ändringar
förändring
Kostnadsberäkning
Utgifter
Inkomster
Nettoutgift
-13 657 800
-1 759 840
-7 622 800
-270 000
-7 892 800
1 832 600
7 122
1 215 000
0
1 215 000
-11 825 200
-1 752 717,36
-6 407 800
-270 000
-6 677 800
Använt av kostnadsUtfall
Avvikelse beräkning 31.12.2014
-6 777 058,08 -1 115 741,92
1 495 230,83
-8 536 897,84
-280 230,83
1 502 353,23
-5 281 827,25 -1 395 972,75
-7 034 544,61
17.4 Finansieringsdelens utfall 2014
195
FINANSIERINGSDELENS UTFALL
2014
Budget-
2014
2014
Budget
ändringar
Ändrad bg
Bokslut
Avvikelse
1 556 077
210 000
1 766 077
3 431 874,82
1 665 797,82
-270 000
-269 538,21
461,79
-7 892 800
-6 777 058,08
1 115 741,92
1 215 000
1 215 000
1 226 153,86
11 153,86
270 000
270 000
538 615,18
268 615,18
-4 911 723
-1 849 952,43
3 061 770,57
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
Extraordinära poster, netto
Korrektivposter till internt tillförda medel
-270 000
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akti
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-7 622 800
-4 851 723
-270 000
-60 000
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåningen till affärsverket
Minskning av utlåningen till affärsverket
0
-973 115,39
-973 115,39
160 970
160 970
184 773,68
23 803,68
0
973 115,39
973 115,39
6 131 000
6 131 000
0,00
-6 131 000,00
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån av kommunen
Ökning av långfristiga lån av övriga
Minskning av långfristiga lån av kommunen
Minskning av långfristiga lån av övriga
-160 970
-160 970
-184 773,68
-23 803,68
-1 996 296
-1 996 296
-1 996 296,48
-0,48
0
1 273 712,96
1 273 712,96
-722 583,52
-4 857 287,52
Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Övrig inverkan på likviditeten
Finansieringens kassaflöde
Förändring av likvida medel
4 134 704
0
4 134 704
-717 019
-60 000
-777 019
-2 572 535,95 -1 795 516,95
196
17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt
ANSLAG
BINDNING
BERÄKNADE INKOMSTER
Ursprunglig
Ändringar
Budget efter
budget 2014
i budgeten
ändringar
Utfall
Avvikelse
Ursprunglig
Ändringar i
budget 2014
budgeten
Budget efter
ändringar
Utfall
Avvikelse
-31 508
DRIFTSEKONOMIDEL
Förvaltningsavdelningen
N
2 135 299
2 135 299
1 996 060
-139 239
467 525
467 525
436 017
Utvecklingsavdelningen
N
1 073 774
1 073 774
1 092 380
18 606
263 101
263 101
322 734
59 633
Bildningsavdelningen
N
14 344 826
14 344 826
14 099 738
-245 088
801 870
801 870
1 058 104
256 234
27 900 575
28 526 779
626 204
2 960 342
2 960 342
3 389 461
429 119
10 489 891
9 699 710
-790 181
10 577 604
10 577 604
9 858 949
-718 655
270 000
270 000
274 538
4 538
5 000
5 000
Omsorgsavdelningen
N
27 550 575
Avd. för miljö och teknik
N
10 489 891
Varav försäljningsvinster
B
Varav försäljningsförluster
B
350 000
RESULTATRÄKNINGSDEL
Skatteinkomster
B
20 380 000
20 940 000
21 667 135
727 135
Statsandelar
B
22 100 000
22 100 000
22 372 187
272 187
Ränteinkomster
B
35 000
35 000
39 633
4 633
Övriga finansiella inkomste
B
59 033
59 033
57 463
-1 570
1 215 000
1 215 000
1 495 231
280 231
0
269 077
269 077
150 000
161 182
11 182
0
1 781
1 781
1 065 000
1 065 000
1 063 191
-1 809
160 970
160 970
184 774
23 804
0
0
973 115
6 131 000
6 131 000
Ränteutgifter
B
475 000
475 000
321 315
-153 685
Övriga finansiella utgifter
B
19 033
19 033
33 825
14 792
Förvaltningsavdelningen
B
52 500
52 500
52 079
-421
Utvecklingsavdelningen
B
7 500
7 500
0
-7 500
560 000
INVESTERINGSDEL
Bildningsavdelningen
B
105 000
105 000
105 000
0
Omsorgsavdelningen
B
343 800
343 800
174 868
-168 932
270 000
7 384 000
6 445 111
-938 889
9 544
Avdelningen för miljö och tek
B
7 114 000
B
12 000
Varav fastigheter
B
3 157 000
60 000
12 000
3 217 000
2 688 485
-2 456
-528 515
Varav samhällsteknik
B
505 000
210 000
715 000
776 942
61 942
Varav vattenaffärsverket
B
3 440 000
3 440 000
2 970 140
-469 860
0
973 115
973 115
Varav MoT förvaltning
150 000
FINANSIERINGSDEL
Förändringar i utlåningen
Ökning i utlåningen till affärsverket
Minskning av utlåningen till affärsverket
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån av kommunen
Ökning av långfristiga lån av övriga
160 970
160 970
184 774
23 804
1 996 296
1 996 296
1 996 296
0
0
0
65 701 050
-787 414
Minskning av långfristiga lån av komm
Minskning av långfristiga lån av övrig
Inverkan på likviditeten
TOTALT
65 868 464
N = bindande nettoanslag / nettoinkomst
620 000
66 488 464
0
B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst
65 151 445
560 000
973 115
-6 131 000
0
1 273 713
1 273 713
65 981 445
63 128 514
-2 582 931
18 BOKSLUTSKALKYLER
RESULTATRÄKNING
2014
2013
Försäljningsintäkter
2 873 818,89
2 788 936,54
Avgiftsintäkter
2 672 906,25
2 842 419,75
Understöd och bidrag
1 082 288,81
936 825,17
996 023,49
7 625 037,44
949 315,64
7 517 497,10
86 360,42
45 150,96
-18 418 783,58
-18 080 247,06
-4 666 241,10
-4 616 844,46
Verksamhetsintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
Verksamhetsintäkter
Tillverkning för eget bruk
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
-975 359,80
-977 380,98
-5 641 600,90
-5 594 225,44
Personalkostnader
-24 060 384,48
-23 674 472,50
Köp av tjänster
Övriga lönebikostnader
Lönebikostnader
-18 164 081,20
-17 505 250,39
Material, förnödenheter och varor
-3 275 024,23
-3 406 388,77
Understöd
-1 758 187,39
-1 707 489,36
Övriga verksamhetskostnader
Verksamhetskostnader
-819 107,54
-48 076 784,84
-961 367,38
-47 254 968,40
Verksamhetsbidrag
-40 365 386,98
-39 692 320,34
Skatteinkomster
21 667 135,17
22 590 423,43
Statsandelar
22 372 187,00
21 908 134,00
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
26 059,01
1 425,82
Övriga finansiella intäkter
40 929,59
36 861,19
-307 741,20
-331 498,93
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
-17 291,77
-15 426,41
Finansiella intäkter och kostnader
-258 044,37
-308 638,33
3 415 890,82
4 497 598,76
-2 557 314,30
-2 383 570,56
-2 557 314,30
-2 383 570,56
Räkenskapsperiodens resultat
858 576,52
2 114 028,20
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens
165 454,05
166 828,37
1 024 030,57
2 280 856,57
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivnignar
Avskrivningar enligt plan
Avskrivningar och nedskrivningar
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
FINANSIERINGSANALYS
2014
2013
3 415 890,82
4 497 598,76
-269 538,21
-72 029,88
-6 761 074,08
-3 412 028,02
1 226 153,86
414 059,44
538 615,18
700 480,00
-1 849 952,43
2 128 080,30
Verksamhetens kassaflöde
Årsbidrag
Korrektivposter till internt tillförda medel
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
4 500 000,00
-1 996 296,48
-3 000 923,16
3 973,83
8 868,48
-569,17
-4 795,65
Förändring av fordringar
380 591,67
-274 587,37
Förändring av räntefria skulder
889 716,63
-141 888,40
-722 583,52
1 086 673,90
-2 572 535,95
3 214 754,20
Likvida medel 31.12
4 274 050,70
6 846 586,65
Likvida medel 1.1
6 846 586,65
3 631 832,45
-2 572 535,95
3 214 754,20
Förändringar i eget kapital
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändring av omsättningstillgångar
Finansieringens kassaflöde
Förändring av likvida medel
Förändring av likvida medel
199
BALANSRÄKNING
AKTIVA
2014
2013
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Datorprogram
Övriga utgifter med lång verkningstid
Immateriella tillgångar
78 994,36
74 906,30
149 417,22
158 272,26
228 411,58
233 178,56
5 170 430,02
5 244 167,90
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader
19 794 187,90
19 878 537,74
Fasta konstruktioner och anordningar
13 044 843,02
13 091 378,87
915 298,62
803 342,14
11 773,15
11 773,15
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar
Materiella tillgångar
4 346 865,74
1 529 067,16
43 283 398,45
40 558 266,96
7 694 234,08
7 706 069,64
891,40
891,40
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
Placeringar
BESTÅENDE AKTIVA
26 777,00
26 777,00
7 721 902,48
7 733 738,04
51 233 712,51
48 525 183,56
FÖRVALTADE MEDEL
Statliga uppdrag
Donationsfondernas särskilda täc
FÖRVALTADE MEDEL
1 998,05
5 106,17
181 271,32
182 183,25
183 269,37
187 289,42
48 032,38
47 463,21
1 292 933,29
1 422 228,20
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Fordringar
g
g
g
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
515 042,11
490 853,71
Resultatregleringar, fordringar
843 630,75
1 119 115,91
Kortfristiga fordringar
2 651 606,15
3 032 197,82
2 651 606,15
3 032 197,82
Kassa och bank
4 274 050,70
6 846 586,65
RÖRLIGA AKTIVA
6 973 689,23
9 926 247,68
58 390 671,11
58 638 720,66
Fordringar
AKTIVA SAMMANLAGT
p pp
200
PASSIVA
2014
2013
EGET KAPITAL
Grundkapital
19 408 230,24
19 408 230,24
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
12 511 691,38
10 230 834,81
1 024 030,57
32 943 952,19
2 280 856,57
31 919 921,62
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
EGET KAPITAL
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
2 708 633,05
2 874 087,10
2 708 633,05
2 874 087,10
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övrigt förvaltat kapital
FÖRVALTAT KAPITAL
44 276,38
49 187,73
181 271,32
182 183,25
5 777,06
231 324,76
231 370,98
10 109 346,15
2 114 945,38
11 560 894,23
2 587 531,85
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder
Långfristigt
1 619 080,21
1 705 287,11
13 843 371,74
15 853 713,19
Kortfristigt
1 451 548,08
1 510 763,64
Lån från offentliga samfund
472 586,47
485 532,84
Erhållna förskott
207 231,03
150 319,57
2 583 164,56
1 778 033,83
Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter
Skulder till leverantörer
Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder
Resultatregleringar, skulder
Kortfristigt
FRÄMMANDE KAPITAL
PASSIVA SAMMANLAGT
932 044,92
919 251,98
3 016 814,31
2 915 725,91
8 663 389,37
7 759 627,77
22 506 761,11
23 613 340,96
58 390 671,11
58 638 720,66
201
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL
2014
2013
1 000 €
1 000 €
25 979
25 433
-64 461
-63 503
2
1
-38 480
-38 069
Skatteinkomster
21 667
22 590
Statsandelar
22 372
21 908
Ränteintäkter
23
-3
Övriga finansiella intäkter
51
40
-641
-741
-37
-37
4 955
5 688
-4 155
-3 883
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Andel av intressesamfunds vinst (förlust)
Verksamhetsbidrag
Finansiella intäkter och kostnader
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapsperiodens över- och underparivärden
Nedskrivningar
Extraordinära
-50
97
Räkenskapsperiodens resultat
847
1 805
Bokslutsdispositioner
167
262
-3
4
Minoritetsandelar
Inkomstskatter
-15
Räkenskapsperiodens överskott (underskott
997
2 071
40,30
40,05
Årsbidrag / Avskrivningar, %
119,25
146,48
Årsbidrag, euro / Invånare
713,67
811,99
6 943
7 005
Koncernresultaträkningens nyckeltal
Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, %
Invånarantal
202
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL
2014
2013
1 000 €
1 000 €
4 955
5 687
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
Extraordinära poster
Korrektivposter till intern tillförda medel
83
-179
-13
-8 486
-4 883
1 263
431
647
744
-1 717
1 966
-1
-1
1 103
5 371
-4 461
-3 879
-359
359
92
2
5
6
-4
3
749
-247
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåningen
Minskning av utlåningen
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar i likviditeten
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändring av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar
Förändring av räntefria skulder
2 428
-586
-445
1 029
-2 162
2 995
Likvida medel 31.12
5 768
7 927
Likvida medel 1.1
7 927
4 930
Intern finansiering av investeringar, %
68,60
127,74
Intern finansiering av kapitalutgifter, %
42,40
68,25
0,85
1,07
27
40
Finansieringens kassaflöde
Förändring av likvida medel
Förändring av likvida medel
Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal
Låneskötselbidrag
Likviditet, kassadagar
203
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL
AKTIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
95
297
8
91
277
4
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Förskottsbetalningar
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Anslutningsavgifter
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och
pågående anskaffningar
6
40
13
2
017
173
069
947
6
40
13
3
092
222
135
122
25
26
4 750
1 685
315
376
1 029
983
Lånefordringar
Hos dotterbolag
Hos övriga
1
1
Övriga fordringar
Hos övriga
54
54
FÖRVALTADE MEDEL
299
331
Omsättningstillgångar
203
205
3 960
4 626
1
1
5 768
7 926
79 010
79 157
Placeringar
Andelar i intressesamfund
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
Övriga aktier och andelar
Fordringar
Långfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Finansiella värdepapper
Kassa och bank
AKTIVA SAMMANLAGT
204
PASSIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
19 408
23
19 408
23
1 137
1 138
12 025
997
9 851
2 071
959
940
2 887
326
3 066
314
AVSÄTTNINGAR
463
336
FÖRVALTAT KAPITAL
364
391
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Byggnadsfond
Övriga fonder
Övrigt eget kapital
Över-/underskott från tidigare räkenskapsper.
Räkenskapsperiodens över-/underskott
MINORITETSANDEL
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
FRÄMMANDE KAPITAL
Lånfristigt räntebärande främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebärande främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
23
1
5
10
PASSIVA SAMMANLAGT
79 010
79 157
47
149
13 022
1,88
4 143
28 768
6 943
45
156
11 922
1,70
4 438
31 088
7 005
572
568
196
085
27
1
3
8
702
655
386
877
Koncernbalansräkningens nyckeltal
Soliditetsgrad, %
Relativ skuldsättningsgrad, %
Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €
Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv
Koncernens lån, €/inv
Koncernens lånestock 31.12, 1 000 €
Invånarantal
205
19 NOTER TILL BOKSLUTET
1
19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper
Vid upprättandet av bokslutet för år 2014 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare
år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift
minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har
beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. En ny avskrivningsplan har trätt i kraft
1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013 avskrivs enligt den nya avskrivningsplanen.
Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för
avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 euro (adb-utrustning och program 5 000 euro) har
bokförts som årskostnad.
Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset.
Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen.
Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt
värde.
Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen
har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen har ingåtts före
kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2016 medan andra gäller ända fram till år 2021.
19.2 Noter till resultaträkningen
Kommunens intäkter av verksamheten
2014
2013
€
€
Förvaltningsavdelningen
112 825,88
126 558,79
Utvecklingsavdelningen
322 667,94
412 893,97
Bildningsavdelningen
1 046 323,53
988 011,77
Omsorgsavdelningen
3 331 056,45
3 169 968,60
Miljö och teknik
2 812 163,64
2 820 063,97
Sammanlagt
7 625 037,44
7 517 497,10
206
Specifikation av skatteinkomsterna
Kommunens inkomstskatt
Andel av samfundsskatteintäkter
Fastighetsskatt
2014
2013
18 009 536
19 384 472
746 505
632 819
2 911 094
2 573 133
21 667 135
22 590 423
2014
2013
19 348 440
18 815 285
3 600 430
3 740 136
440 505
440 508
-1 017 188
-1 087 795
22 372 187
21 908 134
Övriga skatteinkomster
Skatteinkomster totalt
Specifikation av statsandelarna
Statsandel för kommunal basservice
Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster
Utjämning till följd av systemändringen
Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet
Behovsprövad höjning av statsandelen
Statsandelar sammanlagt
Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem
Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad
avskrivningsplan.
De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och
Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas
avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns
avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft 1.1.2013.
Anläggningstillgångar som tas i bruk 1.1.2013 eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen.
Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden.
De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida.
207
AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013
Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan.
Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 euro)
Avskrivningsmetoden är lineär.
Immateriella tillgångar
Utvecklingsutgifter
2 år
Immateriella rättigheter
5 år
Goodwill
2 år
Övriga utgifter med lång verkningstid
Adb-program
2 år
Övriga
2 år
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
ingen avskrivningstid
Byggnader och konstruktioner
Förvaltnings- och institutionsbyggnader
20 år
Fabriks- och produktionsbyggnader
20 år
Ekonomibyggnader
10 år
Fritidsbyggnader
20 år
Bostadsbyggnader
30 år
Fasta konstruktioner och anordningar
Gator, vägar, torg och parker
15 år
Broar
20 år
Kajer
10 år
Småbåtsbryggor
10 år
Badinrättningar
10 år
Övriga jord- och vattenkonstruktioner
15 år
Vattendistributionsnät
30 år
Avloppsnät
30 år
Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer
40 år
Fjärrvärmenät
20 år
Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning
15 år
Telefonnät, central och abonnentcentraler
10 år
Naturgasnät
20 år
Övriga rör- och kabelnät
15 år
Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år
Fasta lyft- och flyttanordningar
15 år
Trafikregleringsanordningar
10 år
Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner
10 år
Maskiner och inventarier
Fartyg av järn
15 år
Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner
8 år
Övriga transportmedel
4 år
Övriga rörliga arbetsmaskiner
5 år
Övriga tunga maskiner
10 år
Övriga lätta maskiner
5 år
Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar
5 år
Adb-utrustning
3 år
Övriga anordningar och inventarier
3 år
Övriga materiella tillgångar
Naturresurser
avskrivning enligt användning
Konst- och värdeföremål
ingen avskrivningstid
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
ingen avskrivningstid
Placeringar bland bestående aktiva
Aktier och andelar
ingen avskrivningstid
208
Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall
avskrivas i bokslutet för kommunen
Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2013 - 2017:
Genomsnittliga avskrivningar enligt plan
2 957 977
Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som
avskrivs
5 836 819
Differens €
-2 878 842
Differens %
-49 %
Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen, omsorgen
och Kimitoöns Vatten.
Avskrivningstiderna har förkortats i den nya avskrivningsplanen som trädde i kraft 1.1.2013
Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva
2014
2013
Övriga verksamhetsintäkter
Vinster från försäljning av mark - och vattenområden
256 873,77
Vinster från försäljning av byggnader
Vinst vid försäljning av aktielägenhet i Bost. Ab Kimito Centrum
Försäljningsvinster totalt
66 644,17
100 825,23
17 664,44
274 538,21
167 469,40
Övriga verksamhetskostnader
Förlust vid försäljning av mark - och vattenområden
-5 000,00
Förlust vid försäljning av Ytterkulla skola
-13 228,52
Förlust vid försäljning av De Gamlas Hem
-9 847,04
Förlust vid överlåtelse av Mekaniska Verkstaden
-53 042,82
Förlust vid försäljning av byggnader
-76 118,38
Förlust vid försäljning av aktier i Bostads Ab Boda Tull
-19 321,14
Försäljningsförluster totalt
-5 000,00
-95 439,52
209
19.3 Noter till balansräkningen
19.3.1 Noter till balansräkningens aktiva
Placeringar
Aktier intresse- och
AKTIER OCH ANDELAR
Anskaffningsutgift 1.1.2014
Aktier
Samkommun-
övriga ägarintresse-
Övriga aktier
dottersamfund
andelar
samfund
och andelar
2 633 175,93
3 805 107,00
357 634,47
Ökning under räkenskapsperioden
50 489,64
Minskning under räkenskapsperioden
Anskaffningsutgift 31.12.2014
910 152,24
-62 325,20
Sammanlagt
7 706 069,64
50 489,64
-62 325,20
2 633 175,93
3 805 107,00
295 309,27
960 641,88
7 694 234,08
2 633 175,93
3 805 107,00
295 309,27
960 641,88
7 694 234,08
Nedskrivningar och deras återföringar
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12.2014
Minskning av aktier i intressesamfund: Försäljning av aktielägenhet i Bostads Ab Kimito Centrum, vilket medför att Bostads Ab Kimito Centrum
överförs från intressesamfund till övriga aktier och andelar.
210
Materiella och immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga
utgifter med
Immateriella
Dator-
lång
rättigheter
program
verkningstid
Mark-och
Totalt vattenomr.
Byggnader
Fasta
Maskiner
Övriga
konstruk-
och
materiella
tioner
inventarier tillgångar
354 283,01 1 406 343,00
5 244 167,90
40 695 073,44
29 247 088,04
4 306 285,56
52 975,52
165 555,00
742 934,35
976 660,79
421 395,23
Anskaffningsutgift 1.1.2014
0,00 1 052 059,99
Ökning under räkenskapsperioden
0,00
52 975,52
0,00
Minskning under räkenskapsperioden
0,00
0,00
0,00
Överföringar mellan poster (pågående ansk.)
0,00
0,00
0,00
Anskaffningsutgift 31.12.2014
11 773,15
Pågående
anskaffningar
Totalt
1 952 018,87
81 456 406,96
4 401 553,19
6 708 098,56
-239 292,88
-17 948,69
0,00
0,00
0,00
-257 241,57
0,00
0,00
278 104,80
72 709,13
2 108,00
-352 921,93
0,00
0,00 1 105 035,51
354 283,01 1 459 318,52
5 170 430,02
41 698 163,90
30 296 457,96
4 729 788,79
6 000 650,13
87 907 263,95
Planenliga avskrivningar 1.1.2014
0,00
937 403,03
196 010,75 1 133 413,78
16 687 542,64
13 436 471,47
3 212 505,70
Planenliga avskrivningar under räkenskapsper.
0,00
48 887,46
57 742,50
1 087 440,46
1 034 716,13
311 546,75
Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2014
0,00
986 290,49
204 865,79 1 191 156,28
17 774 983,10
14 471 187,60
3 524 052,45
39 750,67
4 128 992,90
2 719 237,71
0,00
51 780,60
Influtna finansieringsandelar 1.1.2014
0,00
39 750,67
Finansieringsandelar under räkenskapsper.
0,00
0,00
Överföringar mellan poster (pågående ansk.)
0,00
0,00
Influtna finansieringsandelar 31.12.2014
0,00
39 750,67
8 855,04
33 336 519,81
65 868,46 *
0,00
39 750,67
4 128 992,90
2 780 427,35
2 499 571,80
65 868,46
35 836 091,61
290 437,72
422 951,71
7 561 620,04
0,00
1 174 373,26
1 226 153,86
-9 409,04
0,00
0,00
1 587 915,93
8 867 275,24
11 773,15
4 346 865,74
43 283 398,29
0,00
9 409,04
Småanskaffningar som under räkenskapsper.
upptagits som kostnader
Bokföringsvärde 31.12.
11 773,15
290 437,72
149 740,92
0,00
78 994,36
149 417,22
228 411,58
* Tilläggsavskrivning 65.868,46 € för planeringskostnader för investeringsprojekt som inte kommer att förverkligas.
5 170 430,02
19 794 187,74
13 044 843,02
915 298,62
Värdepapper ingående i placeringar
Samfund
Dottersamfund
Kiinteistö Oy Berglund
Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy
Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy
Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy
Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy
Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy
Dalmed Oy Ab
Oy Dalsbostäder Ab
Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy
SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder
Hemort
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Samkommuner
Egentliga Finlands förbund
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
Kårkulla samkommun
Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri
Salon seudun koulutuskuntayhtymä
Åbo
Åbo
Pargas
Pemar
Salo
Ägarintresse- och intressesamfund
Fastighets Ab Kimito Arkadia
Bostads Ab Furubacken
Faxell 2.0
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Övriga aktier och andelar
Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy
Bostads Ab Sparbacka
Medbit Oy
Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I
Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II
Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy
Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy
Kimito Telefonaktiebolag Ab
Björkboda vattenandelslag
Bostads Ab Furumo Asunto Oy
Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy
Kuntien Asuntoluotto Ab
Metsäliitto Osuuskunta
Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området
Vikändans Båt Ab
Kommunfinans Abp
Sydvästra Finlands Andelsslakteri
Kimito Andelsmejeri
Oy Vasso Ab
Rouskis Oy
Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland
Kommunens Bokföringsvärde
Koncernens Kommunkoncernens andel
ägarandel %
ägarandel
31.12
100,00
16 818,79
100,00
85 547,65
81,80 105 678,69
75,00
75,32 1 917 929,95
100,00 218 644,31
75,00
6 000,00
100,00
84 093,96
100,00
198 462,58
2 633 175,93
100,00 %
100,00 %
81,80 %
75,00 %
75,32 %
100,00 %
75,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
1,52
5 264,44
2,00 3 315 162,97
2,94 258 878,78
0,23
7 132,68
2,30 218 668,12
3 805 106,99
1,52 %
1,99 %
2,94 %
0,23 %
2,30 %
9,90
43,60
41,20
84 934,90
170 374,37
40 000,00
295 309,27
1850
18
50 489,64
81 999,04
2 000,00
15 565,12
1 443,05
5 523,81
21 846,94
19 884,96
929,24
9,4
11,5
6,2
9,77
9,90 %
43,60 %
41,24 %
av eget kapital
av främmande
kapital
av räkensk.
vinst/förlust
12 976,88
344 400,75
97 705,72
30 088,41
2 737 553,48
192 078,51
6 052,07
572 994,16
167 171,44
270 696,15
4 967 618,14
1 749 619,14
7 493 966,63
613 464,66
398 485,42
47 703,02
587 830,77
414,15
1 908,30
46 341,09
0,00
-7 411,59
-7 767,47
25 034,63
-203,85
-49 572,03
0,21
4 161 021,42
16 129 798,09
8 329,29
12 615,43
3 309 990,19
284 459,93
6 867,44
429 419,68
4 043 352,67
17 263,37
7 670 075,34
523 964,67
34 532,01
311 325,15
8 557 160,54
903,45
193 845,48
-21 940,51
3 580,93
21 591,66
197 981,00
170 617,04
39 243,98
209 861,02
444,77
0,00
444,77
1 749,91
-174,23
1 575,67
5 718,11
3 363,76
10 122,56
800,00
4 204,70
5 045,64
1 177,31
500,00
162 500,00
567 528,00
960 641,88
I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt.
Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig.
Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner
Kortfristiga fordringar
2014
2013
41 371,36
33 236,37
Dotterbolag
Kundfordringar
Lånefordringar
3 530,35
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Sammanlagt
41 371,36
36 766,72
14 455,25
2 562,35
Resultatregleringar
28 640,84
131 408,39
Sammanlagt
43 096,09
133 970,74
928,06
2 371,21
928,06
2 371,21
Samkommuner
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Intressebolag
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Sammanlagt
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar
2014
2013
FPA:s ersättning för företagshälsovård
110 129,64
107 218,55
EU-bidrag och övriga understöd
575 990,89
773 455,73
Övriga resultatregleringar
157 510,22
238 441,63
843 630,75
1 119 115,91
Kortfristiga resultatregleringar
Icke erhållna inkomster
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
213
19.3.2 Noter till balansräkningens passiva
Specifikation av det egna kapitalet
2014
2013
19 408 230,24
19 408 230,24
Grundkapital 31.12.
19 408 230,24
19 408 230,24
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
12 511 691,38
10 230 834,81
12 511 691,38
10 230 834,81
1 024 030,57
2 280 856,57
32 943 952,19
31 919 921,62
Grundkapital 1.1.
Ändringar under räkenskapsperioden
Ändringar under räkenskapsperioden
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12.
Räkenskapsperiodens överskott / underskott
Eget kapital totalt
Till långfristigt kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år
2014
Saldo
2013
Saldo
31.12.2019
31.12.2018
5 308 748,00
6 379 683,90
619 956,00
899 940,00
Övriga skulder
1 274 252,61
1 360 459,51
Långfristiga skulder sammanlagt
7 202 956,61
8 640 083,41
Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
214
Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner
Långfristiga skulder
2014
2013
Lånefordringar
707 722,21
788 929,11
Sammanlagt
707 722,21
788 929,11
Skulder till leverantörer
62 068,11
62 427,14
Övriga skulder
86 206,90
86 206,90
148 275,01
148 634,04
60 471,30
65 324,69
Dotterbolag
Kortfristiga skulder
Dotterbolag
Erhållna förskott
Resultatregleringar
Sammanlagt
Samkommuner
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringar
239 913,01
Sammanlagt
300 384,31
65 324,69
Intressesamfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
109,06
Övriga skulder
Resultatregleringar
Sammanlagt
109,06
215
Specifikation av övriga skulder
2014
2013
Anslutningsavgifter
916 358,00
916 358,00
Övriga
702 722,21
788 929,11
932 044,92
919 251,98
2 551 125,13
2 624 539,09
Långfristiga övriga skulder
Kortfristiga övriga skulder
Anslutningsavgifter
Övriga
Övriga skulder totalt
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder
2014
2013
60 861,05
90 309,73
2 689 615,22
2 765 125,82
266 338,04
60 290,36
3 016 814,31
2 915 725,91
Kortfristiga resultatregleringar
Obetalda utgifter
Ränteperiodiseringar
Semesterlöneperiodisering
Övriga obetalda utgifter
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
Vårdtagarnas medel
Vårdtagarnas medel och kapital 1.1
2014
2013
9 429,87
8 258,85
Vårdtagarnas medel vid påbörjande av förvalt. (skett efter 1.1)
5 254,62
Inkomster under året
107 710,87
126 589,79
Utgifter under året
111 267,01
130 247,40
5 211,31
425,99
662,42
9 429,87
Vårdtagarnas medel vid avslutande av förv.
Vårdtagarnas medel och kapital 31.12
216
19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser per 31.12.2014
Ursprungligt
Kapital 2014
Kapital 2013
kapital
Kimitoöns Värme Ab
(beviljad 2003, 2.500.000 €)
2 500 000
1 079 200,00
1 204 200,00
(beviljad 2011, 4.300.000 €)
2 800 000
2 380 000,00
2 520 000,00
1 300 000
1 300 000,00
1 300 000,00
1 800 000
1 255 923,33
1 313 769,03
(beviljad 2006, 900.000 €)
900 000
740 521,39
766 928,92
(beviljad 2014, 900.000 €) *
900 000
750 000,00
(beviljad 2004, 3.000.000 €)
3 000 000
788 929,11
875 136,01
Solkullastiftelsen rf
1 111 400
996 153,44
1 022 387,35
484 997
384 977,00
404 981,00
Dalsbostäder Oy Ab
1 940 510
434 835,62
470 575,58
Stiftelsen Silverringen
100 000
53 333,10
59 999,80
597 000
172 352,52
238 318,56
298 500
80 092,63
119 455,14
(beviljad 2005, 366.349 €)
366 349
51 047,38
70 310,53
(beviljad 2014, 9,77 % av 1.300.000 €)
127 010
127 010,00
Södersundvik vatten- och avloppsandelslag
500 000
200 000,00
300 000,00
10 794 375,52
10 666 061,92
Fab Kimitobacken
(beviljad 2004, 1.800.000 €)
Fab Kimito Landsbygdsrådet
(beviljad 2008, 1.120.000 €)
Dragsfjärds Industri Ab
(beviljad 2005, 100.000 €)
Bab Dragsfjärds Solberga
Rouskis Oy
(beviljad 2010, 500 000 €)
Sammanlagt
* Fastighets Ab Kimitobacken för under bildning varande bolag: Malminselkä Koy
217
Ansvar för Kommunens garanticentrals borgensansvar
2014
2013
31 998 044,48
30 829 558,75
22 122,54
20 675,99
Kommunens andel av
garanticentralens borgensansvar 31.12
Kommuenens andel av
garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12
Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12
19.5 Noter angående personalen och revisorns arvoden
Antalet anställda 31.12.2014
Tillsvidare-
Visstids-
anställda
anställda
Totalt 2014
Totalt 2013
Förvaltning
16
0
16
19
Utveckling
9
1
10
9
Bildning
160
44
204
199
Omsorg
189
90
279
265
70
16
86
91
444
151
595
583
2014
2013
18 689 122,68
18 370 436,66
-270 339,10
-290 189,60
5 641 600,90
5 594 225,44
24 060 384,48
23 674 472,50
86 360,42
45 150,96
121 607,84
121 571,87
98 910,81
117 202,06
Verksamhetsenhet
Miljö och teknik
Sammanlagt
Kommunens personalkostnader
Löner och arvoden
Personalersättningar
Lagbestämda personalbikostnader
Sammanalgt enligt resultaträkningen
Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar
Naturaförmåner
Personalutbildning
Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten.
218
Arvode till revisor
2014
2013
14 146
15 153
555
200
2 137
1 643
16 838
16 996
Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy
Revisionsarvoden
Utlåtanden av revisor
Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden
Övriga arvoden
Arvoden sammanlagt
219
19.6 Noter till koncernbokslutet
KONCERNSCHEMA
KIMITOÖNS KOMMUN
INTRESSE- OCH
ÄGARINTRESSEBOLAG
DOTTERBOLAG
SAMKOMMUNER
Kiinteistö Oy Berglund
100 %
Egentliga Finlands förbund
1,52 %
Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy
100 %
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
2,00 %
Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy
81,80 %
Kårkulla
2,94 %
Kiinteistö Oy Malminselkä
75 %
Salon seudun koulutuskuntayhtymä
2,30 %
Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy
75,32 %
Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri
0,23 %
Fastighets Ab Kimito Arkadia
9,9 %
33,3 % rösträtt i styrelsen
Bostads Ab Furubacken Vfjärd
43,60 %
Faxell 2.0
41,24 %
Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus Oy
100 %
Oy Dalsbostäder Ab
100 %
Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy
100 %
Dalmed Oy
75 %
Samfund
Dottersamfund
Kiinteistö Oy Berglund
Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy
Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy
Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy
Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy
Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy
Dalmed Oy Ab
Oy Dalsbostäder Ab
Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy
SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder
Hemort
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
Kommunens Bokföringsvärde
Koncernens Kommunkoncernens andel
ägarandel %
31.12
ägarandel
100,00
100,00
81,80
75,00
75,32
100,00
75,00
100,00
100,00
16 818,79
85 547,65
105 678,69
1 917 929,95
218 644,31
6 000,00
84 093,96
198 462,58
2 633 175,93
Samkommuner
Egentliga Finlands förbund
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
Kårkulla samkommun
Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri
Salon seudun koulutuskuntayhtymä
Åbo
Åbo
Pargas
Pemar
Salo
Ägarintresse- och intressesamfund
Fastighets Ab Kimito Arkadia
Bostads Ab Furubacken
Faxell 2.0
Kimitoön
Kimitoön
Kimitoön
100,00 %
100,00 %
81,80 %
75,00 %
75,32 %
100,00 %
75,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
1,52
2,00
2,94
0,23
2,30
5 264,44
3 315 162,97
258 878,78
7 132,68
218 668,12
3 805 106,99
1,52 %
1,99 %
2,94 %
0,23 %
2,30 %
9,90
43,60
41,20
84 934,90
170 374,37
40 000,00
295 309,27
9,90 %
43,60 %
41,24 %
av eget kapital
av främmande
kapital
av räkensk.
vinst/förlust
12 976,88
344 400,75
97 705,72
30 088,41
2 737 553,48
192 078,51
6 052,07
572 994,16
167 171,44
270 696,15
4 967 618,14
1 749 619,14
7 493 966,63
613 464,66
398 485,42
47 703,02
587 830,77
414,15
1 908,30
46 341,09
0,00
-7 411,59
-7 767,47
25 034,63
-203,85
-49 572,03
0,21
4 161 021,42
16 129 798,09
8 329,29
12 615,43
3 309 990,19
284 459,93
6 867,44
429 419,68
4 043 352,67
17 263,37
7 670 075,34
523 964,67
34 532,01
311 325,15
8 557 160,54
903,45
193 845,48
-21 940,51
3 580,93
21 591,66
197 981,00
170 617,04
39 243,98
209 861,02
444,77
0,00
444,77
1 749,91
-174,23
1 575,67
220
Uträkningsgrunder för koncernbokslutet
Koncernbokslutets omfattning
Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys
samt bilagor och noter till dessa.
Eliminering av intern innehav
Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden.
Interna skulder och fordringar
Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till
kommunens ägoandel.
Minoritetsandelar
Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen.
Rättelser av avskrivningar
Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet
med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna
kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder.
Samkommunerna
Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel.
Dotterbolag
Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet.
Intressesamfund
Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel
av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt.
221
FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER
Koncernen
Kortfristiga fordringar
2014
2013
41 371,36
33 236,37
Dotterbolag
Kundfordringar
Lånefordringar
3 530,35
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Sammanlagt
41 371,36
36 766,72
14 455,25
2 562,35
Resultatregleringar
28 640,84
131 408,39
Sammanlagt
43 096,09
133 970,74
928,06
2 371,21
928,06
2 371,21
Samkommuner
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Intressebolag
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Sammanlagt
222
EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden
Koncernen
2014
2013
19 408 230,24
19 408 230,24
19 408 230,24
19 408 230,24
23 137,49
23 137,49
1 137 511,01
1 140 543,32
-49,52
-3 032,31
Övriga egna fonder 31.12
1 137 461,49
1 137 511,01
Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1
7 297 361,20
9 529 522,01
Ändringar under räkenskapsperioden
4 727 505,38
-2 232 160,81
12 024 866,58
7 297 361,20
997 286,59
2 070 726,86
33 590 982,39
29 936 966,80
Grundkapital 1.1
Ändringar under räkenskapsperioden
Grundkapital 31.12
Uppskrivningsfond 31.12
Övriga egna fonder 1.1
Ändringar under räkenskapsperioden
Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12
Räkenskapsperioden över- / underskott
Eget kapital sammanlagt
223
SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER
Koncernen
2014
2013
Lånefordringar
707 722,21
788 929,11
Sammanlagt
707 722,21
788 929,11
Skulder till leverantörer
62 068,11
62 427,14
Övriga skulder
86 206,90
86 206,90
148 275,01
148 634,04
60 471,30
65 324,69
Långfristiga skulder
Dotterbolag
Kortfristiga skulder
Dotterbolag
Erhållna förskott
Resultatregleringar
Sammanlagt
Samkommuner
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringar
239 913,01
Sammanlagt
300 384,31
65 324,69
Intressesamfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
109,06
Övriga skulder
Resultatregleringar
Sammanlagt
109,06
224
BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN
Koncernen
Ursprungligt
Kapital 2014
Kapital 2013
kapital
Kimito Värme Ab
(beviljad 2003, 2.500.000 €)
2 500 000
1 079 200,00
1 204 200,00
(beviljad 2011, 4.300.000 €)
2 800 000
2 380 000,00
2 520 000,00
1 300 000
1 300 000,00
1 300 000,00
1 800 000
1 255 923,33
1 313 769,03
766 928,92
Fab Kimitobacken
(beviljad 2004, 1.800.000 €)
(beviljad 2006, 900.000 €)
900 000
740 521,39
(beviljad 2014, 900.000 €) *
900 000
750 000,00
3 000 000
788 929,11
875 136,01
484 997
384 977,00
404 981,00
1 940 510
434 835,62
470 575,58
9 114 386,45
8 855 590,54
Fab Kimito Landsbygdsrådet
(beviljad 2004, 3.000.000 €)
Dragsfjärds Industri Ab
Dalsbostäder Oy Ab
Totalt borgensansvar per 31.12.2014
225
20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT
20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden
Budgetutfall
Kommunen
Elimineringar
Vattenaffärsverket
Kommunen
Sammanlagt
Vattenaffärsverket Resultaträkningen i
exkl. VA-verket
(extern/intern)
kommunens bokslut
(extern/intern)
Verksamhetsinkomster
Försäljningsinkomster, externa
1 320 320,18
1 553 498,71
Försäljningsinkomster, interna
3 876 259,54
171 716,50
Avgiftsintäkter
2 672 906,25
Avgiftsintäkter, interna
6 480,00
Understöd och bidrag
1 082 288,81
Övriga verksamhetsintäkter
Övriga verksamhetsintäkter, intern
Verksamhetsinkomster
Tillverkning för eget bruk
2 873 818,89
-3 876 259,54 1)
-171 716,50 1)
0,00
2 672 906,25
-6 480,00 1)
0,00
1 082 288,81
982 556,95
13 466,54
3 050 081,29
249 328,28
12 990 893,02
1 988 010,03
996 023,49
-3 050 081,29 2)
-249 328,28 2)
-6 932 820,83
-421 044,78
86 360,42
0,00
7 625 037,44
86 360,42
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
-24 060 384,48
Köp av tjänster, externa
-17 950 646,07
-213 435,13
Köp av tjänster, interna
-3 668 632,96
-546 110,56
Material, förnödenheter och varor
-2 926 983,66
-348 040,57
-50 732,90
-7 363,90
Material, förn. o varor, interna
Understöd
-24 060 384,48
-18 164 081,20
3 668 632,96 1)
546 110,56 1)
0,00
-3 275 024,23
50 732,90 1)
7 363,90 1)
-1 758 187,39
0,00
-1 758 187,39
Övriga verksamhetskostnader, exte
-790 809,39
-28 298,15
Övriga verksamhetskostnader, inte
-3 065 003,29
-38,00
-819 107,54
Verksamhetskostnader
-54 271 380,14
-1 143 286,31
6 784 369,15
553 512,46
-48 076 784,84
Verksamhetsbidrag
-41 194 126,70
844 723,72
-148 451,68
132 467,68
-40 365 386,98
3 065 003,29 2)
38,00 2)
0,00
Skatteinkomster
21 667 135,17
21 667 135,17
Statsandelar
22 372 187,00
22 372 187,00
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
25 818,87
Ränteintäkter, interna
13 574,26
Övriga finansiella intäkter, externa
29 783,03
Övriga finansiella intäkter, interna
16 533,00
Räntekostnader, interna
Räntekostnader, externa
Övriga finansiella kostnader
26 059,01
-13 574,26 4)
0,00
11 146,56
40 929,59
-16 533,00 3)
-13 574,26
-213 283,35
-94 457,85
-17 210,25
-81,52
Ersättning för grundkapital
Finansiella intäkter och kostnade
240,14
0,00
13 574,26 4)
0,00
-307 741,20
-17 291,77
-16 533,00
16 533,00 3)
0,00
-144 784,44
-113 259,93
-30 107,26
30 107,26
-258 044,37
2 700 411,03
731 463,79
-178 558,94
162 574,94
3 415 890,82
-1 859 651,85
-697 662,45
-2 557 314,30
Avskrivningar och nedskrivninga -1 859 651,85
-697 662,45
-2 557 314,30
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapsperiodens resultat
840 759,18
33 801,34
Ökning (-) eller minskning (+) av avsk
129 599,13
35 854,92
Räkenskapsperiodens överskott
970 358,31
69 656,26
-178 558,94
162 574,94
858 576,52
165 454,05
-178 558,94
162 574,94
1 024 030,57
Elimineras:
1) Interna försäljningar och köp
2) Övrig intern försäljning och interna hyror
3) Ersättning för grundkapital
4) Räntekostnader interna lån
Differensen mellan kommunens interna överskott (178.558,94 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning (162.574,94 euro) bero
på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt 15.984 euro.
226
20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten
Budgetutfall
Sammanlagt
Elimineringar
Kommunen
Vattenaffärsverket Kommunen
(extern/intern)
(extern/intern)
Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i
kommunens bokslut
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
2 700 411,03
731 463,79
-178 558,94 1)
162 574,94 1) 4)
3 415 890,82
2 430 872,82
731 463,79
-178 558,94
162 574,94
3 146 352,61
-3 806 918,05
-2 970 140,03
162 963,09
1 063 190,77
538 615,18
-3 105 339,78
-1 906 949,26
15 984,00
-674 466,96
-1 175 485,47
-162 574,94
Extraordinära poster, netto
Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet i verksamheten
-269 538,21
-269 538,21
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
15 984,00 4)
-6 761 074,08
1 226 153,86
Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Kassaflödet för investeringarnas del
538 615,18
-4 996 305,04
Verksamhetens och investeringarnas
kassaflöde
162 574,94
-1 849 952,43
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåning till affärsverket
-973 115,39
0,00
973 115,39 2)
Förändringar i lånestocken
0,00
Ökning av långfristiga lån av kommunen
973 115,39
-973 115,39 2)
0,00
184 773,68 3)
0,00
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån av kommunen
Minskning av långfristiga lån
0,00
184 773,68
-184 773,68
-1 309 380,11
-686 916,37
-184 773,68 3)
-1 996 296,48
Förändring av kortfristiga lån
0,00
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar i likviditeten
0,00
199 652,83
1 074 060,13
1 273 712,96
Finansieringens kassaflöde
-1 898 068,99
1 175 485,47
788 341,71
-788 341,71
-722 583,52
Förändring av likvida medel
-2 572 535,95
0,00
625 766,77
-625 766,77
-2 572 535,95
0,00
Elimineras:
1) Intern försäljning samt köp
2) Interna lån
3) Amortering interna lån
4) Intern anslutningavgift
227
20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk
Årsberättelse 2014
Kimitoöns Vatten – Kemiönsaaren Vesi
228
Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2014
Ansvarsperson: VD
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. VERKSAMHETSIDÉ
2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT
3. ORGANISATION OCH PERSONAL
4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING
5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING
6. UTGIFTER
7. VATTENANSKAFFNING
8. RENING AV AVLOPPSVATTEN
9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT
10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN
ANVISNINGAR
10.1 INVESTERINGAR 2014
10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET
10.3 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS
11. RESULTATRÄKNING 2014
12. BALANSRÄKNING 31.12.2014
13. FINANSIERINGSANALYS 31.12.2014
14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL
15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK
16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH
INVESTERINGSRAM
17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE
229
1. VERKSAMHETSIDÉ
Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta
innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt att leda avloppsvattnet
som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med reningsverkens tillståndsvillkor.
Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet.
Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av
konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam.
Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna.
2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT
Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv
avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd.
Kimitoöns Vatten betjänar idag på sitt verksamhetsområde ungefär 4736 människor fördelade på 1722
kundförhållanden, av vilka 195 är fritidsfastigheter. Det sjätte verksamhetsåret har också varit händelserikt. Under året
har flera vatten läckor åtgärdats i vattennätet, flera vattenanslutningar har gjorts, vattenventiler har bytts ut men
överlag har vatten försörjningen fungerat bra trots att det hänt en hel del. Andelen ofakturerat vatten är dock
fortfarande stor, andelen har stigit till 33,4 %. Höstens rikliga regn förorsakade igen utmaningar för
avloppsvattenreningsverken, som var tvungna att ta emot stora mängder inläckagevatten igen. Andelen ofakturerat
avloppsvatten var ungefär 42,4 %. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera
arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikes vatten renas. Under året har10-tals
inläckage platser i avloppsvattennätet åtgärdats som eget arbete.
Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och
de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats.
Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vattenoch avloppsvattenlinjer Björkboda – Kimito och sträckan Björkboda-Dalsbruk byggdes närapå färdigt. I slutet av året
uppgjordes entreprenadavtalet för utvidgning och effektivering av Tyskahomens reningsverk. Utbyggandet av
kommunalteknik till Långdalen färdigställdes.
Under året har investeringar förverkligats för netto 1,9 miljoner euro. Investeringsbudgeten underskreds med 468 00
€. Verkställandet av och ibruktagandet av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Den största
orsaken till underskridningen var sakliga entreprenadpriser och att utbyggnaden av reningsverket påbörjades först i
slutet av året.
Bokslutet för 2014 visar ett litet överskott på 69 656 euro vilket betyder att det sammanlagda ackumulerat överskott
utgör nu 207 057 €. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora
engångsavskrivningar 2015 och 2016. Det goda resultatet är ett resultat av stram penning användning, stigande antal
kunder och en fördelaktig ränteutveckling.
Året har varit aktivt, mångsidigt och Kimitoöns Vattens verksamhet och ekonomi har utvecklats i rätt riktning. Till slut
vill jag tacka personalen för deras yrkesskickliga insats samt direktionen för deras arbete.
Kimitoön den 28 februari 2015
Roger Hakalax
Verkställande direktör
Kimitoöns Vatten
230
3. ORGANISATION OCH PERSONAL
Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av
pumpstationer och en som ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en
arbetsledare på 50 % som deltar i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på 50 % med
bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en
VD på 50 %. Den totala arbetsstyrkan är således sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den
samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov.
Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp.
Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under av 2014:
Lars Nummelin, Brita Drugge, Veijo Lücke, ordförande Daniel Wilson och Malin Lindholm
4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING
Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är drifts
inkomsterna och kostnaderna relativt förutsägbar vilket underlättar uppskattningen av framtiden.
Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som
ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden.
-
Anslutningsavgifterna kommer att utgöra en mindre del av inkomsterna.
Investeringsnivån sjunker klart under avskrivningsnivån 2016 för en längre tid vilket möjliggör
avkortning av lån
Avskrivningarna ökar kännbart 2016.
Stora engångsavskrivningar 2015-2016 när två reningsverk stängs.
Räntorna kommer att börja stiga de närmaste åren.
Staten kommer att höja momsen.
Taxan behöver anpassas till de ändrade omständigheterna 2016.
5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING
231
Under året såldes drygt 193 00 m3 vatten (- 4 %) och 215 000 m3 avloppsvatten (- 7 %) togs emot för behandling.
Dessa sålda mängden är mindre än föregående år. Orsaken beror delvis på flera stora vattenkunder använt mindre
vatten än tidigare år.
Under året såldes 26 vattenanslutningar, 26 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är enligt budget men
klart färre än föregående år. Kimitoöns Vatten har 1 722 kundavtal den 31.12.2014.
Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från tidigare år, från 30 % till 14 % nu till 11 %. Detta gör
ekonomin mindre sårbar. Anslutningsavgifterna täcker idag 50–80 % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid
anslutningsögonblicket förutsagt att samtliga ansluter sig på området. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30
års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta, därav är det viktigt att
en stor andel av inkomsterna är fasta i form av grundavgifter och anslutningsavgifter. Intäkterna för slamhantering har
stigit med drygt 2 % tackvare att den kommunala slaminsamlingen effektiverats.
Omsättningen för Kimitoöns Vattens sjätte verksamhetsår var under budget och slutade på 1 750 622 euro.
Underskridningen beror på minskad vatten och avloppsvatten försäljning-
232
6. UTGIFTER
Enligt budgetutfallet är driftskostnaderna klart lägre än budgeterade. Bakgrunden till underskridningen är bla mindre
personalkostnader än beräknat, då en del av arbetsinsatsrna bokförts på investering. Räntekostnaderna var också
lägre än föregående år och lägre än budgeterat. Budgetlån upptogs inte i den utsträckning som budgeerades. Att leasa
bilar är ett mycket dyrt sätt att hålla personalen med bilar vilket syns i stigande övriga kostnader. Att köpa bilar skulle i
längden vara ett förmånligare alternativ för vattentjänstverket.
Tabellens siffror är visar storleksordningen
En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större än omsättningen! Stigande
låneskötselkostnader i framtiden är den största ekonomiska risken för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till
fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring.
På lång sikt, efter att de strategiska investeringarna är gjorda, är det viktigt fästa uppmärksamhet vid lånebördan.
Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 47 % och driftskostnaderna 53 %
av de totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är material 20 % (innehåller bla el), arbete 17 % och tjänster13
%, de övriga posterna är relativt små. År 2014 har en del av förvaltningens och servicemännens lönekostnader
bokförts på investeringar, vilket minskat lönekostnaderna i driften.
233
7. VATTENANSKAFFNING
Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra och de nämnda och Skinnarvik har belastats inom
ramarna för sina miljötillstånd under året.
I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade
enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³.
Vatten
Björkboda andelslag
Kårkula vattenverk
Nordanå + Skinnarvik vattenverk
Dalsbruk ytvattenverk
Renade m3
Sålda m3
m3/år
0
81 918
209 118
0
291 036
193 883
m3/d
€/år
€/m3
0
0
224
54 758
0,67
573
85 116
0,41
0
0
797 139 874
531 139 874
med €/m3
0,48
0,72
*)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov
Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl
8. RENING AV AVLOPPSVATTEN
Tyskaholmens avloppsreningsverk
Kimitoöns Vattens största avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år 2008. Verket
fungerar bra och har renade vattnet enligt sitt miljötillstånd. Den största utmaningen för anläggningen är
kvävereningen som under våren fungerade sämre pga stora mängder slam som kördes till reningsverket från Lammala.
Under hösten fungerade anläggning mycket bra och där reningsresultatet kan bra kan jämföras tom med de flest stora
reningsverken i Finland. Utsläppsmängderna har varit betydligt lägre än tidigare år.
234
Tyskaholmens
Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde
reningsverk
CODCr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Behandlat vatten
Reningsgrad
mg/l
%
34
96
21
97
23
97
35
94
48
96
17
99
60
90
BOD7 ATU Behandlat vatten
mg/l
2,9
1,6
6,5
10
11
2
10
%
mg/l
99
0,065
99
0,082
100
0,05
96
0,36
97
0,55
99
0,038
95
0,3
95
Reningsgrad
kok.P
Behandlat vatten
%
100
100
99
95
97
100
KA
Behandlat vatten
mg/l
4,4
3,4
4,3
15
33
5
15
Reningsgrad
%
mg/l
%
99
29
99
27
46
41
99
19
58
95
23
45
96
28
57
98
24
52
95
50
avloppsvatten
än
Reningsgrad
Behandlat vatten
N
Reningsgrad
Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk
Björkboda Lås Ab har levererat mindre mängd
avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen under 2014.
tidigare
till
Kimitoöns
Vattens
Kimito avloppsvattenreningsverk
Kimito reningsverket som är byggt 1981 har fungerat betydligt bättre än sitt lindriga miljötillstånd. Kimitoöns Vatten
fick under året ett reviderat miljötillstånd för reningsverket som är i kraft två år och med samma reningskrav.
Reningsverket är i dåligt skick och det kan med fog konstateras att reningsverket har tjänat ut sig, anläggningen är en
kontinuerlig riskfaktor. Reningsverket har igen klarat sina miljötillstånds krav, men miljöbelastningen från reningsverket
är trots detta stor. Men reningsverket är kostnadseffektivt i drift.
235
Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde
Kimito
reningsverk
CODCr
KA
N
2010
2011
2012
2013
2014
Halt i utgå
mg/l
54
57
36
42
46
47
125
Reningsgr
%
89
93
94
93
93
96
75
mg/l
14
13
5,8
7,9
5,9
11
15
Reningsgr
%
90
96
97
97
98
97
90
Halt i utgå
mg/l
0,7
0,76
0,4
0,44
0,46
0,58
1
Reningsgr
%
91
94
95
95
95
96
90
Halt i utgå
mg/l
15
34
18
17
13
19
35
Reningsgr
%
91
91
95
94
97
98
90
Halt i utgå
mg/l
32
37
18
30
37
41
-
Reningsgr
%
40
43
41
51
26
45
-
BOD7ATU Halt i utgå
kok.P
2009
Lammala avloppsvattenreningsverk
Lammala reningsverk har fungerat betydligt bättre än under tidigare år, de lindriga miljötillstånds kraven som ställts
uppfylldes nästan. Reningsresultatet är känsligt för variationer i inkommande vattenmängder, d.v.s. inläckagevatten ger
lätt driftstörningar som resulterar i sämre reningsresultat. Anläggningen har underhållits kontinuerligt och har varit
under aktiv uppsikt. Vilket har minskat på driftstoppen. Reningsresultatet framgår av nedanstående graf. Under våren
2014 läkte eftersedimenteringsbassängen ut i Lammalabäcken och förorsakade endel oangelägenheter åt
fastighetsägarna längsmed bäcken. Bäcken putsades därför under hösten. Trots att anläggningen fungerat klart bättre
än tidigare år så belastar denna lilla anläggning vattendragen tex med tre gånger mera fosfor per år än Tyskaholmens
reningsverk belastar vattendragen.
236
mg/l
%
mg/l
%
mg/l
%
240
160
120
290
200
120
73
84
8D
70
84
8D
29
kok.P
Lammala
reningsverk
Halt i utgående vatten
Reningsgrad
Halt i utgående vatten
Reningsgrad
Halt i utgående vatten
Reningsgrad
Halt i utgående vatten
Reningsgrad
mg/l
%
120
63
42
88
57
49
KA
62
84
83
69
88
86
CODCr
BOD7ATU
Årsmedeltal
2009
Årsmedeltal
2010
Årsmedeltal
2011
Årsmedeltal
2012
Årsmedeltal
2013
Årsmedeltal
2014
81
36
48
120
75
80
91
85
65
85
88
7,6
3,9
2,7
6,6
2,6
1,9
48
74
79
56
85
85
Gränsvärde
125
75
15
90
0,7
90
35
90
I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och
avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m³ räknats fram. Från tabellen
framgår tydligt inläckagevattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. Den två nedre raderna i tabellen presenterar
vad renade av allt avloppsvatten beräknas kosta i ett reningsverk på Tyskaholmen.
m3/år
m3/d
€/år
€/m3
med €/m3
Tyskaholmens reningsverk
232 810
638
302 926
1,30
Kimito reningsverk
125 483
344
64 970
0,52
Lammala reningsverk
14 993
41
95 429
6,36
Renade m3
373 286
1 023
463 325
1,24
Sålda m3
215 011
589
463 325
2,15
Allt avloppsvatten till Tyskaho 373 286
1 023
422 926
1,13
Inbesparing i drift per år
40 398
Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl.
Belastning på miljön
De tre reningsverkena belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från
årmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Den blåa
delen av tabellen är en framtidsprognos som avspeglar den nya situation när allt avloppsvatten renas på Tyskahomen
2016. Prognosen bygger på att reningsverket fungerar lika bra 2016 som det gjorde på Tyskaholmen 2014. Enligt
planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i
stort sätt kommer att halveras till 2016. Tabellen visar tydligt att Kimito reningsverk belastar miljön mest av alla mätt i
kg/år. Men också det att Lammala reningsverk belastar miljön med 3 gånger mera fosfor än Tyskaholmens reningsverk,
237
trots att betydligt större vattenmängder renas vid Tyskaholmens reningsverk. Framtidprognosen gällande
Tyskaholmens reningsverk ser också bra ut, miljö belastningen prognostiseras sjunka med ungefär 50 % år 2016.
9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT
Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda
vattenmängder. Under år 2014 byggdes vattennätet ut med ungefär 20,8 km (+ 10,5 %) och avloppsnätet med ungefär
20,8 km (+ 12 %).
Kimitoöns Vatten har även ansvar för 394 st pumpstationer, varav 68 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att
underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt
under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som
vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet.
Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från
bilden kan bla avläsas vilka pumppar som går, flöden, fel meddelandentryck, vatten mängder i vattenreservoaren,
pumpade mängder, trender mm. Via automations systemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar
för vattenreningsprocessen ändras.
238
Delområde
Linje P
Fastighets P
Totalt
Dragsfjärd
36
65
101
Kimito
16
102
118
Västanfjärd
16
159
175
Totalt
68
326
394
Vattennät
31.12.2013
byggt 2014
31.12.2014
196 870
20 770
217 640
Avloppsnät
31.12.2013
byggt 2014
31.12.2014
173 870
20 770
194 640
Tryckhöjning
5
1
1
7
239
10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERNANVISNINGARNA
BINDANDE MÅL 2014-2016
Mål
Eftersträvad nivå / uppföljning
Inläckagevatten utredning över avloppsnätet
Minskad inläckagevattenmängd i Västanfjärds delen av
nätet. Arbetet har påbörjats 2013.
Minskad inläckagevattenmängd i Kimito delen av nätet.
Arbetet påbörjas 2014.
Minskad inläckagevattenmängd i Dragsfjärdsdelen av nätet.
Arbetet påbörjas 2015.
Arbetet har påbörjats, men arbetsfältet är stort
och resultatet kommer långsamt
Ansluta minst 100 fastigheter till nätet
(minst 35 fastigheter per år)
Inte anslutna fastigheter på bla områdena Östanå,
Jordbron, Genböle, Dahlby och Långdalen ansluts.
26 fastigheter anslöts under året, antalet kunde
gärna ha varit större.
Uppmana fastigheter på befintliga
verksamhetsområden att ansluta sig till
vattentjänsterna
Hundra tals brev har skickats ut till fastighetsägare
Minskning av lånestocken
Lånestocken börjar sjunka from 2016 / enligt uppgjord
budget och ekonomiplan börjar Kimitoöns Vatten
minska på lånebördan 2016 tackvare att de stora
investeringarna är då gjorda och taxan är vid behov
justerad.
Mindre lån har upptagits än budgeterat
Ackumulerat underskott
Under ekonomiplanperioden uppstår inte mera
underskott.
Överskott gjordes 2014, det ackumulerade
överskottet är över 200 000 €.
240
NYCKELTAL
Prestationer
BS11
BS12
BS13
BG14
BS14
Antal kunder
1581
1656
Vattenpris, €/m3
1,5
1,6
Avloppsvattenpris, €/m3
2,3
2,5
Sålt vatten (1000 m3)
205
225
Sålt avloppsvatten (1000 m3)
226
243
1696
1,7
2,8
202
230
1725
1,7
2,8
225
240
1722
1,7
2,8
205
226
Sålda vatten m3/m rör
1,08
Sålda avloppsvatten m3/m rör
1,35
1,18
1,45
4444
1,03
1,32
4553
Mätare
4303
Lån per kund
0,89
1,1
4542
10.1 INVESTERINGAR 2014
Fjärrövervakning av VA-nätet
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-50 000
Utfall
Avvikelse
-4380.00
-4380.00
-4380.00
-4380.00
Utfall
Avvikelse
0.00
-10 000
0.00
-10 000
Utfall
Avvikelse
-47 134,84
-22 865,16
Inkomster
Nettoutgift
-50 000
0
Planering för nya bostadsområden
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-10 000
Inkomster
Nettoutgift
-10 000
0
V linjer och anslutningar på verksamhetsområde
Ursp. budget
2014
Utgifter
-70 000
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
Inkomster
241
Nettoutgift
-70 000
0
-47 134,84
-22 865,16
Utfall
Avvikelse
-58 744,85
- 11 255,15
A linjer och anslutningar på verksamhetsområde
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-70 000
Inkomster
0.00
Nettoutgift
-70 000
0
-58 744,85
- 11 255,15
Utfall
Avvikelse
-60 000
-99 944,57
39 944,57
Inkomster
25 000
25 000,00
Nettoutgift
-35 000
Vattennät Långdalens verksamhetsområde
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
0
-74 944,57
39 944,57
Utfall
Avvikelse
-819 853,15
419 853,15
V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-400 000
Inkomster
160 000
Nettoutgift
-240 000
379 201,35 - 219201,35
-440 651,80
200 651,80
Utfall
Avvikelse
A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-2 100 000
Inkomster
-1432 256,53 -668 256,53
840 000
Nettoutgift
568 989,42
-1 479 000
272 989,42
-863 267,11 -615 732,89
Sanering av avloppsnät
Ursp. budget
2014
Utgifter
-50 000
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
0
Utfall
Avvikelse
-12 724,78
-37 275,22
242
Inkomster
Nettoutgift
-50 000
0
-12 724,78
-37 275,22
Utfall
Avvikelse
Tyskaholmens reningsverk
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
-550 000
Inkomster
-360 753,06 -189 246,94
15 000
Nettoutgift
65 000,00
-535 000
-50 000,00
-295 753,06 -239 246,94
Kimito reningsverk
Ursp. budget
2014
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
Utgifter
Utfall
Avvikelse
-3 854,00
-3 854,00
Inkomster
0.00
Nettoutgift
0
-3 854,00
-3 854,00
Utfall
Avvikelse
-80 000
-130 494,25
-50 494,25
Inkomster
25 000
25 000
0.00
Nettoutgift
-55 000
-105 494,25
-50 494,25
Utfall
Avvikelse
Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
Budget efter
förändr.
0
KIMITOÖNS
VATTENAFFÄRSVERK
Ursp. budget
2014
Utgifter
Budgetändringar
-3 440 000
0
Inkomster
1 065 000
0
Nettoutgift
-2 375 000
0
Budget efter
förändr.
-2 970 140,03 -469 859,97
1 063 190,77
-1 809,23
-1 906 949,26 -468 050,74
243
ANALYS
Fjärrövervakning av VA-nätet
Det budgeterade anslaget för arbetet behövdes inte pga av att övriga arbeten försenades.
V-anslutningar på verksamhetsområde
Anslutning av fastigheter under året krävde mindre nya linjedragningar än vad som kalkylerats på förhand
A-anslutningar på verksamhetsområde
Analysen är samma som för vattennätet.
Planering av VA till nya planeområden
Kommunens planläggning kom inte så långt att VA planering skulle ha behövts.
Vattennät Långdalens verksamhetsområde
Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till.
V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, vattenlinje
Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen
överskreds anslaget
A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, avloppsvattenlinje
Arbetet framskred bra tack vare två operativa entreprenörer. På grund av budgeterings obalans mellan V- och A-linjen
underskreds anslaget
Sanering av avloppsnät
En områdes pumpstation sanerades.
Kommunens egen personal har dock åtgärdat 10 tals inläckage punkter som eget arbete.
Tyskaholmens reningsverk
Byggandet av reningsverket påbörjades först riktigt i slutet av året. Därav underskreds anslaget.
Avloppsvattennät Långdalens verksamhetsområde
Arbetet påbörjades sent 2013, vilket resulterade i att anslaget för 2014 inte räckte till.
Sammanfattning
Det av kommunfullmäktige fastslagna nettoinvesteringstaket underskreds betydlit pga försenad tidtabell för
reningsverket och för den ena transportlinjen, underskridningen var sammanlagt 468 050,74 €. Kimitoöns Vatten
nettoinvesterade för 1 906 949,26 € år 2014.
244
10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET
RESULTATRÄKNING
Omsättning
Övriga intäkter av affärsverksamhet
Budget
Bokslut
Avvikelse
%
1 828 250,00
1 725 215,21
103 034,79
94,4
380 000,00
262 794,82
117 205,18
69,2
-337 100,00
-355 404,47
18 304,47
105,4
-982 930,00
-759 545,69
-223 384,31
77,3
-1 320 030,00 -1 114 950,16
-205 079,84
84,5
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Köp av tjänster
Material och tjänster
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga kostnader för affärsverksamhet
Rörelseöverkott (-underskott)
-705 000,00
-697 662,45
-7 337,55
99,0
-705 000,00
-697 662,45
-7 337,55
99,0
-6 000,00
-28 336,15
22 336,15
472,3
177 220,00
147 061,27
30 158,73
83,0
240,14
-240,14
-100,0
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Övriga finansiella intäkter
Till kommunen betalda räntekostnader
Till övriga betalda räntekostnader
Ersättning för grundkapital
2 000,00
11 146,56
-9 146,56
557,3
-35 000,00
-13 574,26
-21 425,74
38,8
-140 000,00
-94 457,85
-45 542,15
67,5
-16 533,00
-16 533,00
0,00
100,0
-81,52
81,52
-100,0
Övriga finansiella kostnader
Överskott (underskott) före extraordinära po -12 313,00
33 801,34
-46 114,34 -274,5
Överskott (underskott) före överföring till res -12 313,00
33 801,34
-46 114,34 -274,5
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens
36 403,00
35 854,92
548,08
98,5
24 090,00
69 656,26
-45 566,26
289,2
Ökning (-) eller minskning (+) i reserver
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
245
10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS
FINANSIERINGSANALYS
Budget
Budget-
Slutlig
ändring
budget
Bokslut
Avvikelse
30 158,73
Kassaflödet i verksamheten
Rörelseöverskott (-underskott)
177 220
177 220
147 061,27
Avskrivningar och nedskrivningar
705 000
705 000
697 662,45
7 337,55
Finansiella intäkter och kostnader
-189 533
-189 533
-113 259,93
-76 273,07
692 687
692 687
731 463,79
-38 776,79
-3 440 000
-3 440 000
-2 970 140,03
-469 859,97
1 065 000
1 065 000
1 063 190,77
1 809,23
Kassaflödet i verksamheten
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
0
Investeringarnas kassaflöde
-2 375 000
0
-2 375 000
-1 906 949,26
-468 050,74
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-1 682 313
0
-1 682 313
-1 175 485,47
-506 827,53
0
973 115,39
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån från kommunen
Ökning av långfristiga lån från övriga
-973 115,39
2 530 201
2 530 201
2 530 201,00
Minskning av långfristiga lån från kommunen
-160 970
-160 970
-184 773,68
23 803,68
Minskning av långfristiga lån från övriga
-686 918
-686 918
-686 916,37
-1,63
Förändring av fordringar på övriga
501 966,67
-501 966,67
Förändringar av räntefria skulder till övriga
572 093,46
-572 093,46
Övriga förändringar i likviditeten
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i likvida medel
1 682 313
0
1 682 313
1 175 485,47
506 827,53
0
0
0
0,00
0,00
246
11. RESULTATRÄKNING 2014
RESULTATRÄKNING
1.1 -31.12.2014
1.1 -31.12.2013
1 725 215,21
1 839 504,77
262 794,82
307 635,31
355 404,47
326 020,38
759 545,69
919 204,45
1 114 950,16
1 245 224,83
697 662,45
715 502,73
697 662,45
715 502,73
28 336,15
52 701,19
147 061,27
133 711,33
240,14
161,72
Övriga finansiella intäkter
11 146,56
5 533,23
Till kommunen betalda räntekostnader
13 574,26
12 234,40
Till övriga betalda räntekostnader
94 457,85
106 686,41
Ersättning för grundkapital
16 533,00
23 989,00
81,52
185,80
Överskott (underskott) före extraordinära poster
33 801,34
-3 689,33
Överskott (underskott) före överföring till reserve
33 801,34
-3 689,33
35 854,92
35 854,92
69 656,26
32 165,59
Avkastning på placerat kapital, %
1,34 %
1,21 %
Avkastning på kommunens placerade kapital, %
0,92 %
0,51 %
Vinst, %
1,96 %
-0,20 %
Omsättning
Övriga intäkter av affärsverksamhet
Understöd och bidrag av kommunen
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Köp av tjänster
Material och tjänster
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Nedskrivningar
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga kostnader för affärsverksamhet
Rörelseöverkott (-underskott)
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Övriga finansiella kostnader
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens
Ökning (-) eller minskning (+) i reserver
Inkomstskatt
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL
12.
BALANSRÄKNING
247
BALANSRÄKNING
31.12.2014
31.12.2013
109 440,28
109 440,28
Byggnader
2 272 998,90
2 367 568,14
Fasta konstuktioner och anläggningar
8 135 530,57
8 400 678,39
2 433 740,53
864 736,66
12 951 710,28
11 742 423,47
12 951 710,28
11 742 423,47
406 262,57
652 237,49
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Datorprogram
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
Materiella tillgångar
Placeringar
BESTÅENDE AKTIVA
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Fordringar på kommunen
Övriga fordringar
85,02
Resultatregleringar
280 120,03
536 026,76
Kortfristiga fordringar
686 382,60
1 188 349,27
686 382,60
1 188 349,27
686 382,60
1 188 349,27
13 638 092,88
12 930 772,74
Fordringar
Kassa och bank
RÖRLIGA AKTIVA
AKTIVA
248
PASSIVA
31.12.2014
31.12.2013
3 006 081,46
3 006 081,46
137 400,80
69 656,26
105 235,21
32 165,59
3 213 138,52
3 143 482,26
821 920,06
857 774,98
821 920,06
857 774,98
Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter
3 219 737,35
3 726 697,83
Lån från kommunen
3 072 998,95
2 349 531,60
Lån från offentliga samfund
612 730,30
773 480,69
Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skul
916 358,00
916 358,00
7 821 824,60
7 766 068,12
Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter
506 960,48
526 165,98
Lån från kommunen
249 648,04
184 773,68
Lån från offentliga samfund
160 750,39
160 750,39
Leverantörsskulder
830 422,48
197 327,23
0,00
0,00
10 743,66
62 643,78
22 684,65
31 786,32
1 781 209,70
1 163 447,38
9 603 034,30
8 929 515,50
13 638 092,88
12 930 772,74
29,59 %
30,94 %
483,05 %
406,79 %
207,06
137,40
7 822,83
7 721,40
0,00
0,00
EGET KAPITAL
Grundkapital
Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
EGET KAPITAL
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Masskuldebrevslån
Resultatregleringar
Långfristigt
Kortfristigt
Masskuldebrevslån
Räntefria skulder till kommunen
Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skul
Resultatregleringar
Resultatregleringar
Kortfristigt
FRÄMMANDE KAPITAL
PASSIVA
NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET
Soliditetsgrad, %
Relativ skuldsättningsgrad, %
Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 €
Lånestock 31.12, 1.000 €
Lånefordringar 31.12, 1.000 €
249
13. FINANSIERINGSANALYS 2014
FINANSIERINGSANALYS
2014
2013
Rörelseöverskott (-underskott)
147 061,27
133 711,33
Avskrivningar och nedskrivningar
697 662,45
715 502,73
Finansiella intäkter och kostnader
-113 259,93
-137 400,66
731 463,79
711 813,40
-2 970 140,03
-1 188 638,96
1 063 190,77
401 059,44
Investeringarnas kassaflöde
-1 906 949,26
-787 579,52
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-1 175 485,47
-75 766,12
973 115,39
357 077,47
Kassaflödet i verksamheten
Extraordinära poster
Inkomstskatt
Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet i verksamheten
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringar
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån från kommunen
Ökning av långfristiga lån från övriga
800 000,00
Minskning av långfristiga lån från kommunen
-184 773,68
-160 968,52
Minskning av långfristiga lån från övriga
-686 916,37
-633 584,87
501 966,67
-362 426,74
572 093,46
75 668,78
1 175 485,47
75 766,12
0,00
0,00
Likvida medel 31.12
0,00
0,00
Likvida medel 1.1
0,00
0,00
-2 093 596
-1 985 049
38,36 %
90,38 %
Låneskötselbidrag
0,86
0,02
Likviditet, kassadagar
0,00
0,00
Quick ratio
0,39
1,02
Qurrent ratio
0,39
1,02
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar i likviditeten
Förändring av fordringar på övriga
Förändring av räntefria skulder till kommunen
Förändringar av räntefria skulder till övriga
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i likvida medel
Förändring av likvida medel
NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år
Intern finansiering av investeringar, %
250
14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL
Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 489
1 548
1 581
1 656
1696
1722
4 095
4 257
4 348
4 554
4 664
4 736
6 106 253
6 297 941
5 657 629
5 020 680
5 187 096
4 500 179
170 539
342 727
1 144 972
2 338 196
2 534 305
3 321 951
Lånebörda samanlagt (€)
6 276 792
6 640 668
6 802 601
7 358 876
7 721 401
7 822 130
Omsättning
1 505 945
1 627 397
1 505 048
1 846 764
1 839 504
1 750 622
4,17
4,08
4,52
3,98
4,20
4,47
155 951
155 741
164 197
163 458
118 921
108 032
4 215
1 533
105
4 290
1 560
101
4 303
1 565
104
4 444
1 616
99
4 553
1 656
70
4 542
1 652
63
Kunder (kund)
Antal anslutna personer (pers.)
ca
Lån av kreditinstitut (€)
Lån av kommunen (€)
Lånebörda/Omsättning
Betalda räntor (€)
Lån per kund (€/kund)
Lån per ansluten pers. (€/pers.)
Betalda räntor per kund (€/kund)
ca
ca
Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund men beloppet har lite sjunkit från föregående år. Förhållandet
skuld/omsättning har gått upp pga att omsättningen sjunkit från föregående år. Det är viktigt att sträva till att öka
kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast
minskas samtidigt som omsättningen ökar. Under året har den totala lånebördan ökat med interna lån som har lyfts
och i gengäld har de externa lånen minskat. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare
gynnsam ränteutveckling. Det finns således positiva tecken över riktningen, trots att relativt stora investeringar har
gjorts.
Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder
Sålt vatten
Sålt avloppsvattenr
2009
m3
230 433
236 538
2010
m3
224 079
237 578
2011
m3
205 922
226 092
2012
m3
225 444
243 367
2013
m3
202 025
230 197
2014
m3
193 883
215 011
Sålt vatten
Sålt avloppsvattenr
m3/m
1,44
1,73
m3/m
1,31
1,61
m3/m
1,08
1,35
m3/m
1,18
1,45
m3/m
1,03
1,32
m3/m
0,89
1,10
Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,89 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m³/m
rör/år. Det här bekräftar att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har
251
byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här är samtidigt ett resultat av subventionerade vattentaxor, de
som bor utanför centrumområdena har velat ansluta sig till det subventionerade nätet. Denna utbyggnad har ökat
kostnaderna och nätverkets längd. Vatten- och avloppsvattennäten har vardera ökat med över 10 km/år under de
senaste 9 åren. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i
samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för
vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden.
Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt mindre vatten och leverera mindre avloppsvatten 2014 än 2013.
En bidragande orsak till den sjunkande försäljningen kan vara att en stor del av vattenmätarna börjar vara gamla och
börjar därav visa för lite. Av denna orsak har Kimitoöns Vatten gått inför att börja förnya vattenmätarna med
fjärravläsbara vattenmätare. Dessa nya mätare kommer dessutom att underlätta avläsandet och faktureringen.
Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd
Ofakturerat
Ofakturerat vatten i %
Ofakturerat avloppsvaten i %
2009
2010
2011
2012
2013
2014
16,84 %
21,37 %
35,56 %
36,46 %
34,49 %
33,20 %
21,50 %
39,01 %
25,58 %
37,56 %
33,38 %
42,40 %
0,72
0,92
0,57
0,67
0,32
0,93
0,35
0,80
0,45
0,81
Ofa kturera t = (l everera t va tten - s å l t va tten)/l everera t va tten * 100%
ofakturerat vatten/m rör/år
ofakturerat avloppsvatten/m rör/år
0,29
0,47
Andelen ofakturerat vatten har stigit. Detta beror på att det funnits flera vattenläckor längsmed året, stora mängder
spolningsvatten har använts för att spola nya vattenlinjer och många kopplingsarbeten har gjorts som har krävts
spolning. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8
m³/m/år i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27).
Kimitoöns Vattens procent 33,38 % och mängd 0,45 m³/m/år är således ett relativt bra resultat.
Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. Största enskilda orsaken är den regniga augustimånaden
och läckande självfallsbrunnar. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 40,0 % i
referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31).
Det är helt uppenbart att detta kommer att kräva en del åtgärder de närmaste åren. Det största behovet är att öka
organisationens kunnande när det gäller att lokalisera läckor samt sedan skaffa utrustning och hjälpmedel för detta
arbete.
252
Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder
År
2009
2010
2011
2012
2013
2014
vatten och avlopp
m
296 600
319 000
343 400
358 740
370 740
412 280
Omsättning
€/år
1 505 945
1 627 397
1 505 048
1 846 764
1 839 504
1 750 622
Omsättning
€/m
5,08
5,10
4,38
5,15
4,96
4,25
Omsättning
€/kund
1 011
1 051
952
1 115
1 085
1 017
Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till
infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i omsättningen 2012. Problemet
är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden.
Analys av förhållandet mellan driftskostnader för vatten och avloppsvatten:
Bruksavgifter+ räntor (förutom avskrivningar)
Vattenförsörjning
Avloppsvatten försörjning
2009
€/m
2,32
4,42
2010
€/m
2,24
4,46
2011
€/m
1,83
4,32
2012
€/m
1,88
4,22
2013
€/m
2,12
4,49
2014
€/m
1,60
3,40
Vattenförsörjning
Avloppsvatten försörjning
€/m3
1,60
2,56
€/m3
1,71
2,78
€/m3
1,63
3,06
€/m3
1,59
2,91
€/m3
2,07
3,39
€/m3
1,80
3,08
Tabellen innehåller inte avskrivningskostnader över huvudtaget. Kostnadsfördelningen innehåller en 50/50 % fördelning
av räntekostnader samt ersättning för grundkapital.
När man jämför driftskostnaderna för nätverket , euro/m-kostnader för vatten med avloppsvatten kan man konstatera
att avloppsnätet är drygt 100 % dyrare att upprätthålla per m än vattennätet. De årliga tyngdpunktsområdena i
underhållet syns tydligt i jämförelsepriserna.
Då man jämför driftkostnaderna mellan vattenförsörjning och avloppsvattenhantering (den nedre tabellen) fördelat på
euro/m3, 1,80/3,08 = 1/1,71 och då förhållandet i taxan är 1,7/2,8 = 1/1,65 (taxa from 1.1.2013) kan man konstatera
att taxan borde justeras så att skillnaden mellan vatten och avloppsvattenpriset borde vara ungefär 0,1 € större per
m3 för att priserna skulle vara i rätt förhållande. Förhållandena varierar från år till år. Om avskrivningskostnaderna
skulle beaktas i jämförelsen skulle prisförhållandet visa att avloppsvattenpriset borde vara ytterligare lite högre. Lagen
om vattentjänster förutsätter kostnadsmotsvarighet i taxan.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att Kimitoöns Vatten fortfarande har en stor utmaning i sin ekonomi fast de tre
senaste åren uppvisat överskott så att det nu finns ett ackumulerat överskott på över 200 000 €. Överskottet
kommer att behövas i sin helhet för att täcka de stora engångs avskrivningarna som görs för Lammala reningsverk
2015 eller 2016. Verket har ett relativt litet antal kunder som ökar långsamt. Vattentjänstverket har ett stort nätverk,
stora skulder, stora avskrivningar och stora investeringar under arbete. Detta betyder entydigt att Kimitoöns Vatten
kommer att ha relativt höga avgifter de närmaste åren jämfört med många andra kommuner. Men jämförelserna är
orättvisa för de flesta grannkommunerna subventionerar sina vattentaxor med skattemedel. Det positiva är att
Kimitoöns Vatten har en motiverad personal som tackvare bildandet av ett affärsverk har redskapen att sköta denna
basservice operativt och målmedvetet för sina kunders bästa. Flera ekonomiska mätare tyder också på att
verksamheten är på rätt spår och att en svängning sker i slutet av 2015. Från och med år 2016 börjar de årliga
253
investeringarna minska steg för steg till en nivå som är lägre än avskrivningstakten. Detta möjliggör amortering av lån
och en ekonomisk utveckling i rätt riktning.
År 2014 har den resterande bidrags delen på ungefär 135 000 € för ”trygga vattenförsörjningen på Kimitoön”
utbetalats, summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år 2012. Dessutom har ett bidrags belopp på
ungefär 401 000 € för ”byggandet av vattenförsörjningslinjer och transportlinjer på Kimitoön” betalats ut under året,
summan har funnits i balansen som en resultatreglering sedan år 2013. Dessa utbetalningar har underlättat
finansieringen av pågående investeringar och tack vare detta har lånestocken endast ökat med 100 000 € under 2014,
betydligt mindre än vad som budgeterats.
254
15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK
Noter angående tillämpade bokslutsprinciper
Anläggningstillgångar och avskrivningar
Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift
minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har
beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna
enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre
anskaffningar under 10 000 € (adb-utrustning och program 5 000 €) har bokförts som årskostnad.
Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt
värde.
Noter till resultaträkningen
Redogörelse för grunderna för avskrivningarna enligt plan i vattenaffärsverkets bokslut.
Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad
avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds,
Kimitos och Västanfjärds kommuner avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner.
Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ny
avskrivningsplan trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013 avskrivs enligt Kimitoöns
kommuns nya avskrivningsplan.
Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden.
De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetod är följande:
255
AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013
Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan.
Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 €)
Avskrivningsmetoden är lineär.
Immateriella tillgångar
Utvecklingsutgifter
2 år
Immateriella rättigheter
5 år
Goodwill
2 år
Övriga utgifter med lång verkningstid
Adb-program
2 år
Övriga
2 år
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
ingen avskrivningstid
Byggnader och konstruktioner
Förvaltnings- och institutionsbyggnader
20 år
Fabriks- och produktionsbyggnader
20 år
Ekonomibyggnader
10 år
Fritidsbyggnader
20 år
Bostadsbyggnader
30 år
Fasta konstruktioner och anordningar
Gator, vägar, torg och parker
15 år
Broar
20 år
Kajer
10 år
Småbåtsbryggor
10 år
Badinrättningar
10 år
Övriga jord- och vattenkonstruktioner
15 år
Vattendistributionsnät
30 år
Avloppsnät
30 år
Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer
40 år
Fjärrvärmenät
20 år
Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning
15 år
Telefonnät, central och abonnentcentraler
10 år
Naturgasnät
20 år
Övriga rör- och kabelnät
15 år
Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk
10 år
Fasta lyft- och flyttanordningar
15 år
Trafikregleringsanordningar
10 år
Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner
10 år
Maskiner och inventarier
Fartyg av järn
15 år
Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner
8 år
Övriga transportmedel
4 år
Övriga rörliga arbetsmaskiner
5 år
Övriga tunga maskiner
10 år
Övriga lätta maskiner
5 år
Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar
5 år
Adb-utrustning
3 år
Övriga anordningar och inventarier
3 år
Övriga materiella tillgångar
Naturresurser
avskrivning enligt användning
Konst- och värdeföremål
ingen avskrivningstid
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
ingen avskrivningstid
Placeringar bland bestående aktiva
Aktier och andelar
ingen avskrivningstid
256
Utredning om överensstämmelsen mellan avskrivningarna enligt plan
och de investeringar som är föremål för avskrivning
Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2013 - 2017:
Planavskrivningar i medeltal
805 873
Egen finansieringsandel för investeringar
underställda avskrivningar i medeltal
1 158 906
Differens €
-353 033
Differens %
-30 %
Investeringsbudgeten 2013 - 2017 baserar sig på Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster.
Investeringarna i planen är relativt framtunga, men på en 10 års period så planar investeringstakten kraftigt ut. Det är
viktigt att nettoinvesteringstakten inte överskrider avskrivningsnivån under en längre period efter att de stora
investeringarna är gjorda. De stora investeringarnas förverkligande är bundna till statliga bidrag och krav på
miljötillstånd.
Under perioden har stora engångsavskrivningar beaktats för de två avloppsreningsverk som skall stängas.
Avskrivningsplanen är ändrad för transportlinjer så att avskrivningstiden har förlängts från 30 till 40 år från och med
2013.
257
Noter till balansräkningen
Noter till balansräkningens aktiva
Materiella och immateriella tillgångar
Anskaffningsutgift 1.1.2014
Immateriella
Mark-och
tillgångar
vattenomr.
36 419,67
109 440,28
Byggnader
2 892 315,26
Ökning under räkenskapsperioden
Fasta konstruk- Maskiner och
Pågående
tioner
anskaffningar
inventarier
17 977 657,52
14 195,59
1 265 796,10
22 295 824,42
353 423,29
2 616 716,74
2 970 140,03
34 522,10
-34 522,10
0,00
3 847 990,74
25 265 964,45
Minskning under räkenskapsperioden
0,00
Överföringar mellan poster (pågående ansk.)
Anskaffningsutgift 31.12.2014
36 419,67
Planenliga avskrivningar 1.1.2014
36 419,67
109 440,28
Planenliga avskrivningar under räkenskapsper.
Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2014
Sammanlagt
36 419,67
Influtna finansieringsandelar 1.1.2014
2 892 315,26
18 365 602,91
14 195,59
460 747,12
7 519 833,59
14 195,59
8 031 195,97
94 569,24
603 093,21
555 316,36
8 122 926,80
14 195,59
8 728 858,42
64 000,00
2 057 145,54
401 059,44
2 522 204,98
50 000,00
1 013 190,77
1 063 190,77
1 414 250,21
3 585 395,75
2 433 740,53
12 951 710,28
Finansieringsandelar under räkenskapsper.
697 662,45
Överföringar mellan poster (pågående ansk.)
Influtna finansieringsandelar 31.12.2014
0,00
0,00
64 000,00
2 107 145,54
Småanskaffningar som under räkenskapsper.
0,00
0,00
upptagits som kostnader
Bokföringsvärde 31.12.
0,00
109 440,28
2 272 998,90
8 135 530,57
0,00
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsfordringarna
2014
2013
NTM-centralens bidrag för projekt
Trygga vattenförsörjningen på Kimitoön
134 967,32
Vesi- ja viemärijohtolinjojen rakentaminen Kemiönsaaren
vesihuollon varmistamiseksi
280 120,03
401 059,44
Sammanlagt
280 120,03
536 026,76
258
Noter till balansräkningens passiva
Specifikation av det egna kapitalet
Grundkapital 1.1.
2014
2013
3 006 081,46
3 006 081,46
3 006 081,46
3 006 081,46
137 400,80
105 235,21
137 400,80
105 235,21
69 656,26
32 165,59
3 213 138,52
3 143 482,26
Ändringar under räkenskapsperioden
Grundkapital 31.12.
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
Ändringar under räkenskapsperioden
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12.
Räkenskapsperiodens överskott / underskott
Eget kapital totalt
Långfristigt främmande kapital som förfaller senare än efter fem år
2014
2013
Saldo
Saldo
31.12.2019
31.12.2018
61 420,00
92 080,00
0,00
23 275,90
1 407 234,00
1 753 000,00
2 074 406,80
1 610 436,88
173 326,00
216 660,00
3 716 386,80
3 695 452,78
LÅN FRÅN FINANSIELLA INSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSANSTALTER
Lån från OKO
Lån från Nordea
LÅN FRÅN KOMMUNFINANS AB
Lån från Kommunfinans
LÅN FRÅN KOMMUNEN
Lån från kommunen
LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND
Lån från Kommunernas Pensionsförsäkring
SAMMANLAGT
259
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsskulder
Låneränteperiodisering
2014
2013
22 684,65
31 786,32
Noter angående revisorns arvode
Vattenaffärsverkets revisionsarvoden ingår i de arvoden som kommunen betalar till revisionssammanslutningen.
Revisionsarvodena presenteras bland kommunens not angående revisorns arvode.
260
16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENSRESULTAT OCH INVESTERINGSRAM
Direktionen föreslår för kommunfullmäktige att årets överskott 69 656 euro överförs till konto för
affärsverkets ackumulerade över-/underskott.
Det sammanlagda ackumulerade överskottet utgör
därmed 207 057 euro.
Direktionen konstaterar att investeringsbudgeten underskreds med 468 050, 74 . Under året lyftes
mindre län än budgeterat, sammanlagt 973 115 interna län. Externa län amorterades för 686 916
och interna lån för 184 774 . Den sammanlagda länestocken är 31. 12. 2014, 7822825, 51 .
Kimitoöns Vatten har relativt stora kundfodringar och resultatregleringar pga beviljade men inte
utbetalda statliga bidrag och pga den sista fakturerings periodens obetalda fakturor. Under året har
Kimitoöns Vatten erhållit sammanlagt 536026, 76
bidragsinbetalningar frän tidigare år, det är
frågan om bidrags poster som upptagits som resultatregleringsposter
år 2012 och 2013 i
balansräkningen, dessa har i väsentlig grad underlättat finnanseringen av pågående investeringar.
Under aret har Kimitoöns Vatten även erhållit bidrag 783 070, 74 som betalats ut för verksamheten
under budgetåret
17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDEOCH UNDERTECKNANDE
Kimitoön den //. 3. 2015
^^.
Verkställande direktör
Direktion
ogér^ffakalax
^~^
Daniel Wilson
Veijo Lucke
Ordförande
Viceordförande
^M/^
Brita Drugge
Jag har granskat bokslutet
Kimitoön den . . 2015
Malin Lindholm
Lars Nummelin
21. BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE
Kimitoön31. 3. 2015
Kommundirektör
Tom Simola
Kommunstyrelsen
a
~z^
Jag har idag avgivit berättelse över utförd revision
Kimitoön ^'.-> 2015
^ffö /t^^-kr ft^
(yc. -sa^i^^
?-^
^c, ^- i^i^
(^7% -rs^sar
262
22 BILAGA PERSONALRAPPORT
263