1. No category

 Bil 1 Landstingsdirektörens stab Eva Lindahl 1 (6)
Datum 2015‐05‐07 DET TILLGÄNGLIGA LANDSTINGET ‐ STRATEGI Inledning För dagens invånare är en hög tillgänglighet en självklarhet. Hög tillgänglighet är en viktig konkurrensfaktor i dagens samhälle och invånarna förväntar sig samma förhållningssätt även från offentliga aktörer, däribland landsting. Tillgänglighet är också en demokratifråga. Genom en god tillgänglighet i form av möjlighet att ta del av information i den demokratiska processen och även kunna påverka denna mellan valen, ökar både legitimiteten och viljan att bidra till en levande demokrati. Tillgänglighet är med andra ord en av de viktigaste faktorerna för intressenters förtroende för landstinget. I Landstingsplanen framhålls tillgänglighet som ett viktigt område: det är ett av fyra strategiområden. Genom att arbeta utifrån en tydlig, långsiktig och övergripande strategi som ligger till grund för verksamheternas egna arbete med tillgänglighetsfrågan, kan landstinget på ett resurseffektivt sätt vara en modern offentlig organisation som skapar förtroende. I denna strategi omfattar begreppet tillgänglighet flera delar, exempelvis: 










Servicenivåer – ex väntetider vid kontakt för att till exempel boka/boka av/boka om tider, för rådgivning/frågor/ provsvar, reseinformation mm. Vård inom den tid som landstingets mål anger Öppettider Guidning/hitta rätt/ge råd Delaktighet i beslut, egen hälsa mm Begriplighet (språk) Bemötande (personligt men också i fysiska lokaler) Möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten Tillgång till information Möjlighet till kommunikation/dialog/relation/påverkan/kunskapsutbyte Fysisk tillgänglighet ex i våra lokaler Inom begreppet tillgänglighet ryms olika kontaktvägar, exempelvis via  Personlig kontakt/besök  Telefon  Digitala kanaler/social medier  e‐tjänster  Brev Strategin för det tillgängliga landstinget utgår från landstingets vision och värdegrund, landstingsplan och relevanta styrande dokument. Ur Landstingsplanen ”För medborgaren är tillgängligheten en förtroendefråga. För att öka förtroendet, och därmed legitimiteten för landstinget, spelar tillgängligheten en avgörande roll.” Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
[email protected]
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (6)
Datum 2014‐09‐24 Utgångspunkt övergripande strategi För att uppfattas som tillgänglig krävs ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten och beslutsfattandet. Vad skapar värde/nytta för kunden? Vad är en rimlig servicenivå? Landstingets intressenter är olika och har olika behov av tillgänglighet. I de fall det är möjligt/rimligt att standardisera ett utbud ska landstinget göra det. I annat fall sker anpassningar utifrån specifika behov från intressent samt förutsättningar för verksamheterna. Utifrån en intressentkartläggning kan en segmentering göras för att anpassa servicen. Utgångspunkten är dock en jämställd/jämlik tillgänglighet (samma möjligheter oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder osv ). Landstinget Västmanland ska möta människor i deras naturliga kommunikationsmiljöer, utifrån deras behov, situation och förväntningar. Beteenden och kommunikationsmönster utvecklas kontinuerligt när exempelvis digitala/sociala medier är en naturlig del av många människors vardag. Samtidigt finns det människor som inte är digitalt delaktiga och som därmed ställs helt eller delvis utanför när informationen blir digital. När det gäller hälso‐ och sjukvård är en förflyttning av makt och beslutsbefogenheter till patienter inledd. Den nya patientlagen innebär att patienters och anhörigas inflytande stärks och ökade krav ställs på information och delaktighet. Dagens och morgondagens patienter har större möjligheter att välja vårdgivare, både inom och utanför läns‐ och landsgränser. Det ställer stora krav på information om valmöjligheter och rättigheter samt möjlighet att jämföra olika vårdgivare. Det kan ses som både en utmaning och möjlighet – utmaning i form av att västmanlänningar söker sig till andra vårdgivare och möjlighet genom att vårdsökande från andra landsting/regioner kan välja en vårdgivare som arbetar på uppdrag av Landstinget Västmanland. Tillgång till rätt information är inte bara en skyldighet utan kan också vara ett konkurrensmedel. Strategi, syfte och mål Målbild/Ledstjärna (Allmänt) ”En tillgänglig organisation som ger landstingets intressenter trygghet och förutsättningar för beslut och agerande. (Hälso‐ och sjukvård) Genom god tillgänglighet underlättar vi för västmanlänningar att ta ansvar för sin hälsa.” Kärnvärden (förhållningssätt)  Trygg (kunnig, engagerad, pålitlig)  Tillgänglig (”när du behöver oss via det sätt som passar dig”, ”vi vill ta del av dina synpunkter”)  Uppdaterad (modern, har senaste informationen/kunskapen) Syfte Syftet med strategin är att säkerställa att 
landstinget verkar för god tillgänglighet som skapar värde för intressenterna 3 (6)
Datum 2014‐09‐24 
verksamheterna driver och utvecklar sin verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt för att åstadkomma målsättningarna. Mål Tillgänglighetsarbetet ska inriktas mot följande långsiktiga effektmål: Intressenterna ska (generella mål): 





ha god kännedom om Landstinget Västmanlands servicemål ha god kännedom om hur man kommer i kontakt med Landstinget uppleva att landstinget erbjuder alternativa kontaktvägar känna möjlighet att påverka den demokratiska processen anse att Landstinget Västmanland är en öppen/transparent organisation uppleva att man har tillgång till aktuell och säker information som underlättar egna val och eget agerande uppleva tillgänglighet i våra lokaler och fordon uppleva att landstinget aktivt arbetar utifrån intressenteras olika förutsättningar 

(verksamhetsspecifika mål)  ges vård inom den tid som landstingets mål anger  uppleva att landstinget är ett stöd för egenvård  uppleva att det är enkelt att resa kollektivt med hjälp av VL  känna möjlighet till delaktighet i den egna hälsan Verksamheterna ska  känna till vilka mål Landstinget Västmanlands har och agera efter dessa  uppleva att det finns stöd inom landstinget som underlättar det egna utvecklingsarbetet kring tillgänglighetsfrågorna  aktivt arbeta med att följa upp och utvecklar sin service/tillgänglighet Förutom dessa mål sätts mål kopplat till olika områden på årsbasis, samt utifrån de nationella mål som rör exempelvis tillgänglighet inom e‐Hälsa. Intressenter/målgrupper  Invånare – bor i Västmanland, är finansiär av och uppdragsgivare till vår verksamhet  Invånare – bor i Västmanland och är en del av den demokratiska processen (inflytande, påverkan)  Kunder – nyttjar landstingets tjänster och betalar för dessa, i detta avseende exempelvis resenär, teaterbesökare. Agerar ofta på en marknad där det finns konkurrerande verksamhet/möjligheter  Patienter/brukare/anhöriga  Chefer inom Landstinget Västmanland  Medarbetare inom Landstinget Västmanland  Leverantörer och samarbets‐/avtalspartners  Förtroendevalda – sätter mål och ramar 4 (6)
Datum 2014‐09‐24 Övergripande strategiska utgångspunkter: Allmänna: Användarperspektiv Tillgängligheten ska ha ett användarperspektiv och präglas av det i innehåll, uttryck och övrig utformning. Enkelhet Det ska vara lätt att hitta rätt i organisationen, att få svar på frågor, att söka och förstå information och beslutsunderlag, att få kontakt med rätt person. Tydliga, enkla namn och begrepp ska användas för att beskriva verksamheterna. Helhetssyn Landstinget ska vara garant för en helhetssyn. Intressenter ska vara trygga i att landstinget tar ansvar för hela kedjan inom ansvarområdena. Landstinget ska vara tydlig i kravställning på/vår styrning av externa utförare, landstingsägda eller privata i dessa frågor. Oavsett driftsform ska intressenten ha samma rätt till tillgänglighet. Samverkan För att på ett resurseffektivt sätt öka tillgängligheten och säkra att lagstiftning, styrning från statsförvaltning och landstingsledning följs, ska utvecklingsarbetet drivas på landstingsövergripande nivå. Samtidigt är det de enskilda enheterna som känner ”kunden” och dennes behov bäst. Därför måste samverkan ske mellan landstingsledning och verksamheterna (inklusive uppdragstagare). Där det är möjligt ska samverkan eftersträvas med externa aktörer, som en del i att underlätta intressentens totala ”levererans‐/kontaktkedja”. Medveten styrning och utveckling utifrån analys och uppföljning Hur tillgängligt är Landstinget Västmanland? Gör vi rätt insatser? Det finns redan idag en rad olika underlag för att följa upp tillgängligheten, men de används inte optimalt. För att kunna erbjuda rätt nivå (utifrån behov och resurser) av tillgänglighet, ska denna följas upp på ett systematiskt sätt. Genom analys av nuvarande kontaktflöden kan landstinget förändra befintliga sätt att kontakta/kommunicera med landstinget som skapar mervärde för kunden och/ eller är mer resurseffektivt. Bygg på och premiera goda exempel som finns Det finns idag både kunskap och aktiviteter som genomförs i verksamheterna för att öka tillgängligheten. För att ytterligare sätta fokus på tillgängligheten ska verksamheter som är bra på tillgänglighet identifieras och kommuniceras samt och användas som ambassadörer. Dessutom kan framgångrika exempel premieras. 5 (6)
Datum 2014‐09‐24 Verksamhetsspecifika: Stödja beteende Tillgängligheten ska stödja beteenden som leder till att Landstinget Västmanlands mål nås: ytterst att invånare kan ta ansvar för och förbättrar sin hälsa, ökar resandet med kollektivtrafik m.m. och att medarbetare verkar som stöd för att uppnå detta. 1177 Vårdguiden nav för kommunikation kring hälso‐ och sjukvård 1177 Vårdguiden är huvudkanalen för all kommunikation kring hälso‐ och sjukvård; det ger en enkelhet och tydlighet för användarna (en väg in), gör det lättare att kommunicera och gör att verksamheterna kan koncentrera kommunikationen till en funktion/tjänst och därmed ökar möjligheterna till kostnadseffektiv kvalitetssäkring. Vård på rätt nivå Invånarna måste känna sig trygga med att den vård de får sker med hög kvalitet och säkerhet oavsett om den sker inom primärvård eller sjukhusvård. Primärvården ska utvecklas för att tydligare än idag bli den första naturliga kontakten vid lindrig skada eller sjukdom. Även invånartjänster som 1177 Vårdguiden ska ses som en del i utbudet av den primära kontakten för invånare som har behov av råd/stöd för egenvård och professionell vård. Vård på rätt nivå innefattar också ett nära och än mer utvecklat samarbete mellan kommunernas hemsjukvård, primärvården och den sjukhusanslutna vården för att styra patienter mot rätt vårdnivå. Den nya patientlagen ökar patienternas egna möjligheter att välja vårdgivare och Landstinget Västmanland måste kunna erbjuda rätt utbud av både egenproducerad och köpt vård vilket förutsätter ett fortsatt samarbete med omgivande landsting när det gäller såväl den högspecialiserade vården som vård på länssjukvårdsnivå. Utvecklings‐ och åtgärdsområden För att förverkliga målen för tillgängligheten krävs insatser och åtgärder inom följande utvecklings‐ och åtgärdsområden: 











Kund/patient/invånarfokus (utifrån‐ in –tänk) ”Organisation” för övergripande tillgänglighet Vård på rätt nivå Patient‐ och verksamhetsstöd Öka användningen av e‐tjänster Uppföljning/analys Telefoni Servicenivåer Landstingets digitala kanaler Språk Bemötande Komplement till digital inriktning 6 (6)
Datum 2014‐09‐24 Genomförande och ansvar Strategin gäller hela organisationen och är ett ledningsansvar. Även externa uppdragstagare omfattas av strategin, mål och aktiviteter. Förutsättningarna kan skilja sig, men alla förvaltningar, bolag och verksamheter har ansvar för att vidta åtgärder för att uppnå målen i strategin. Förvaltnings‐ och verksamhetsledningarna har också ansvar för att cheferna arbetar enligt strategin samt att chefer och medarbetare uppmuntras att använda de resurser som erbjuds och utvecklas inom strategins utvecklingsområden. Utvecklingen av de övergripande åtgärds‐ och utvecklingsområdena är ytterst landstingsdirektörens ansvar. Områdena spänner över flera organisatoriska enheter vilket innebär att även samarbete mellan olika funktioner/verksamheter inom landstinget måste utvecklas. Landstingsdirektörens stab Eva Lindahl 1 (7)
Datum 2015‐05‐07 HANDLINGSPLAN FÖR ATT UPPNÅ STRATEGIN FÖR DET TILLGÄNGLIGA LANDSTINGET 2015‐2016 Handlingsplanen visar på utvecklingsområden samt aktiviteter för att uppnå mål i tillgänglighetsstrategin som i sin tur är kopplade till landstingets vision och Landstingsplanen. Handlingsplanen revideras årligen. Det finns redan befintliga
program/handlingsplaner som ryms inom begreppet ”tillgänglighet”, bland annat
kopplat till barnkonventionen, funktionsnedsättning, riktlinje för Vårdgaranti och
valfrihet. Samtliga strategier/program/handlingsplaner bör hanteras som en helhet.
Strategiska utgångspunkter Det finns och kommer att finnas gap mellan behov av/förväntningar på tillgänglighet från våra intressenter och den tillgänglighet vi har möjlighet att erbjuda. För att landstingets intressenter ändå ska ha förtroende för verksamheterna, behöver de ha kunskap om vilken tillgänglighet vi har möjlighet att erbjuda. Utvecklings‐ och åtgärdsområden För att förverkliga målen för tillgängligheten krävs insatser och åtgärder inom följande utvecklings‐ och åtgärdsområden: Generellt:  Kund/patient/invånarfokus (utifrån‐ in –tänk)  ”Organisation” för övergripande tillgänglighet  Öka användningen av e‐tjänster  Uppföljning/analys  Telefoni  Servicenivåer  Landstingets digitala/sociala kanaler  Komplement till digital inriktning  Språk  Bemötande Hälso‐ och sjukvård:  Vård på rätt nivå  Patient‐ och verksamhetsstöd Kund/patient/invånarfokus (utifrån‐ in –tänk) För att framgångsrikt arbeta med att förbättra tillgänglighet/öppenhet behöver landstinget skifta perspektiv/utveckla befintligt: Vilka är vi till för? Hur skapar vi värde för dessa? Landstinget ska utveckla en kultur där ”utifrån‐ och intänk” är en utgångspunkt för det dagliga arbetet. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
[email protected]
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post Aktiviteter 2015‐2016  Se över vilka befintliga arenor/utvecklingsområden landstinget har/bör skapa för att främja ”utifrån‐ och in”‐tänk (utbildningar/möten etc)  Kartlägg intressenter/segmentera  Inrätta Tillgänglighetspris  Kommunicera goda exempel Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR ”Organisation” för övergripande tillgänglighet Tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Men för att skapa fokus kring och underhålla tillgänglighetsfrågan behöver en organisation skapas. Dock inte i formell mening, utan mer som en virtuell organisation med representanter för landstingets olika verksamheter och på sikt även från andra organisationer. Grupperingen ska samverka med andra grupperingar inom LTV som arbetar med uppföljning/analys. Aktivitet 2015‐2016  Lägg fast organisation och uppdrag för det strategiska tillgänglighetsarbetet Ansvariga: Koncernledningen Öka användning av e‐tjänster För att få fler att använda e‐tjänster, och därmed uppnå satta mål, måste exempelvis patienter se nyttan av att använda tjänsterna. Genom att öka antalet e‐tjänster där patienten själv ex kan boka om/av tid eller ta del av provtagning, skapar vi trafik till e‐
tjänsterna . Lika viktigt är att verka för att mottagningarna inför och aktivt använder sig av de e‐
tjänster som redan finns. Verksamheterna har också en viktig roll i att marknadsföra användningen av tjänsterna, i sina möte med patienter. Genom att öka utbudet samt marknadsföra och därmed öka kunskapen om möjligheterna att hantera tjänster digitalt kan vi styra antalet samtal från telefoni till digital hantering. Även inom landstingets övriga verksamheter ska utveckling och användning av e‐
tjänster stimuleras. Aktivitet 2015‐2016  Utöka standardutbudet av e‐tjänster på 1177/Vårdguiden Mina vårdkontakter (se specifika insatser i bilaga 1)  Marknadsföring av e‐tjänster  Öka verksamheternas egen användning av e‐tjänster Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling, Centrum för IT, berörda förvaltningar Uppföljning analys För att aktivt kunna följa tillgängligheten och därmed styra den, behöver vi samla in kunskap som redan finns, addera det som ev saknas och analysera detta. Det blir i sin tur faktaunderlag för insatser som skapar mesta möjliga värde för kunden och blir kostnadseffektiva. Underlag kan ex vara statistik: 









Brev/e‐brev Telefonsamtal Besök webbar Besök fysiska Samtal 1177 Samtal kundtjänst VL Samtal växeln Antal ärenden e‐tjänster Klagomål/lämnade synpunkter Servicenivåer Befintliga undersökningar 



Patientenkäter Vårdbarometern Kollektivtrafikbarometern Hur mäter vi inom regional utveckling? Aktiviteter 2015‐2016  Ta fram vilken faktaunderlag vi redan har tillgång till  Komplettera med det som fattas Ansvariga: Centrum för kommunikation och ”tillgänglighetsorganisationen” Telefoni Omfattar bland annat 


Växeln Mottagningar Kundcenter Landstinget ska utveckla en samlad hantering av telefonin. Dels förbättra tillgängligheten (servicenivåer), förbättra användarvänligheten (ex styra max antal val) men också aktivt följa upp och utveckla tillgängligheten via telefon. Aktiviteter 2015‐2016  Utifrån kartläggning av telefontillgängligheten i början av 2015, sätta mål för tillgänglighet kopplad till telefoni 
Utifrån ny upphandlad telefoniplattform, utveckla tillgängligheten kopplad till telefoni. Ansvariga: Centrum för kommunikation och tillgänglighetsorganisationen” Servicenivåer Det är också viktigt att vara tydlig med vilken service som är rimligt att förvänta sig av landstinget. Vad är omfattningen på vår service, exempelvis i fråga om öppet‐
/svarstider? Vad är en rimlig servicenivå? Tillgänglighet är en resursfråga, där nytta ska ställas mot kostnad. Ett ökat förtroende bland invånarna kräver, utöver det interna arbetet med att öka tillgängligheten, att de servicenivåer vi erbjuder kommuniceras tydligare externt. Aktiviteter 2015‐2016  Ta fram servicenivåer  Kommunicera servicenivåerna Ansvariga: Centrum för kommunikation och ”tillgänglighetsorganisationen” Landstingets digitala/sociala kanaler Inriktningen för kommunikation med olika intressenter är ett ökat fokus på digitala/sociala kanaler. Ett utvecklingsarbete pågår av landstingets olika webbplatser. Det styrs av landstingets kanalstrategi som ska tas fram 2015. Våra webbplatser ska följa nationella och internationella riktlinjer för användbarhet och tillgänglighet. En webbplats som följer riktlinjerna kan användas av fler, är enklare och mer effektiv och skapar nytta för användaren. 1177.se är portalen för hälso‐ och sjukvårdsinformation. Detta för att underlätta för invånare/patienter att hitta (”en väg in”) och för att kunna arbeta resurseffektivt och kvalitetsäkert med informationen. Sociala medier kan sprida landstingets budskap och öppna upp för dialog med olika intressenter. De kan stärka varumärket och bilden av organisationen som öppen och tillgänglig. De är också ett led i att vara en kunskapsorganisation, då sociala medier underlättar kunskapsdelning och omvärldsbevakning. Aktiviteter 2015‐2016  Hälso‐ och sjukvårdsinformation flyttas från ltv.se till 1177.se.  Översyn av ltv.se  Landstinget ökar sin närvaro i sociala medier på en övergripande nivå. Ansvariga: Centrum för kommunikation Komplement till digital inriktning Över 90 procent av svenskarna över 18 år har tillgång till Internet och för många av dessa är digitala kontaktvägar förstahandsvalet. Mobilt Internet har gjort sitt intåg och smarta mobiler och surfplattor gör Internet tillgängligt överallt. Samtidigt finns det människor som inte är digitalt delaktiga och som därmed ställs helt eller delvis utanför när informationen/kommunikationen blir digital. För att leva upp till målsättningarna inom tillgänglighet, bör landstinget särskilt se på vilka sätt vi kan tillgodose dessa grupper rättigheter och möjligheter. Aktiviteter 2015‐2016  Översyn av vilka behov/komplement som behövs till digital information/tjänster Ansvariga: Centrum för kommunikation och ”tillgänglighetsorganisationen”, CK Språk Utgångspunkten är att all information och kommunikation ska vara tillgänglig och användbar för alla. Den ska präglas av respekt för olika kulturer och mångfaldsaspekter. Informationen och kommunikationen ska vara tillgänglig, användbar och begriplig – oavsett om den sker muntligt, på papper, via webb eller i andra digitala kanaler. Vi ska anpassa information och kommunikation till våra målgrupper och använda ett språk som är lätt att förstå och utifrån ett normkritiskt perspektiv. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och för att möta behovet att föra dialog med patienter som inte talar svenska är tillgången till tolkar väsentligt. I nuläget råder det brist på tolkar inom vissa språkområden. Landstinget är finskt förvaltningsområde och stödjer på olika sätt sverigefinnarna i vårt område så att de kan behålla och utveckla sitt språk, vårda sitt kulturarv och vara stolta över sitt ursprung. För att kunna göra det får landstinget stadsbidrag. Utgångspunkterna för landstingets arbete med språk är bland annat Språklagen, Diskrimineringslagen, Minoritetslagen, Hälso‐ och sjukvårdslagen/patientlagen och patientsäkerhetslagen. Aktiviteter 2015‐2016  Ta fram handlingsplan för ”språk” och genomför aktiviteter  Ta fram och genomför klarspråkutbildningar  Fortsättning språkprojektet (inom hälso‐ och sjukvård)  Fortsättning finska förvaltningsområdet  Verka för tillgång på tolkar som möter behoven. Ansvariga: Centrum för kommunikation Bemötande Bemötande handlar om samspel mellan människor och den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck och tonfall. I Landstinget Västmanlands verksamhet är kärnan mötet mellan människor. Medarbetare möter dagligen människor med olika bakgrund, erfarenheter, förutsättningar och livssituation. Det är i dessa dagliga möten, som en stor del av upplevelsen skapas och påverkas. Ett gott bemötande har stor påverkan på målgruppernas förtroende för Landstinget Västmanland. Landstinget Västmanland ska på ett bättre och mer medvetet sätt, erbjuda målgrupperna en miljö, där vi med respekt och omtanke tar hänsyn till hela individens upplevelse och utifrån ett jämlikt bemötande. För att landstingets medarbetare ska kunna ge ett gott bemötande måste vi börja på ”hemmaplan” och skapa en bra arbetsmiljö som kännetecknas av ett gott bemötande mellan medarbetare. Bemötande handlar också om fysisk miljö – hur våra målgrupper uppfattar att de tas om hand när besöker in i landstingets lokaler. Aktiviteter 2015‐2016  Se över vilka befintliga aktiviteter som sker inom ”bemötande”  Ta fram ett utbildningspaket  Se över hur ärenden där bemötande ”anmäls” hanteras inom landstinget. Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR, Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling, ”tillgänglighetsorganisationen” Vård på rätt nivå Den påbörjade strukturförändringen som omfattar bland annat mer vård i öppen vård (inom primärvårdens ram) och i samarbete med kommunernas hemsjukvård ska fortsätta. Förändringen omfattar även en ökad samordning av landstingets akutverksamhet (länssjukvård och primärvård). Primärvården ska ta ett större ansvar för de akut vårdsökande och jourmottagningen i Västerås ska ersättas med en primärvårdsakut på sjukhusområdet. En utgångspunkt för styrning för vård på rätt nivå är de samverkansdokument som anger vilka diagnoser som ska skötas inom primärvården och vilka som ska skötas inom specialistvården. Ytterligare ett verktyg för styrning är produktionsstyrning, där landstinget styr antalet mottagningsbesök, operationsutrymme och bemanning för att ligga i fas med inkomna remisser. Att säkra kompetensförsörjning i form av att tillgången av läkare inom primärvården är central för att genomföra strukturförändringen och nå uppsatta mål. 1177/Vårdguiden på telefon har en strategiskt viktig roll i vårdkedjan. Landstinget ska stödja att invånare tar ansvar för sin egen vård och skapa trygghet genom att vägleda invånare till rätt vårdnivå. Tjänsten ska ses som egenvård/ första linjens sjukvård och ska få en tydligare roll och bättre förutsättningar för att nå de målsättningar som beslutas. Även webbplatsen 1177.se och dess e‐tjänster ska ses som en del i första linjens sjukvård och ges rätta förutsättningar. De verksamheter som hanterar tjänsterna behöver utveckla sitt samarbete för att skapa synergier och samsyn. Aktiviteter 2015‐2016 
Utveckla produktionsstyrning 
Utveckla samverkansdokumenten 
Säkerställa vård på rätt nivå genom bland annat satsning på ST‐läkare i primärvården, införande av primärvårdsakut, utveckling av samarbetet med kommunerna kring klinikfärdiga patienter och överföring av vissa vårduppgifter från sjukhusvård till primärvård 
Utveckla och renodla 1177/Vårdguidens uppdrag Ansvariga: Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling, berörda förvaltningar Patient‐ och verksamhetsstöd Kraven på information och enkla kontaktvägar för patienter och anhöriga ökar. Intressenter ska lätt kunna hitta till rätt information, utan att känna till landstingets interna organisation. Verksamheterna i sin tur bör avlastas samtal som rör övergripande information som ex rättigheter, utbud, loggkoll, spärra journaler, hitta rätt. Att utveckla patientstödfunktionerna och samordna dem som är möjliga är strategiskt viktig åtgärd om landstinget vill uppnå bättre/enklare stöd åt invånare och samtidigt stödja/avlasta verksamheterna. För att få driv i tillgänglighetarbetet behöver verksamheterna i landstingets kärnprocesser stöd i sitt utvecklings‐ och uppföljningsarbete. Ett tillgänglighetsteam inrättas för att fungera som stöd för kärnprocesserna och består av kompetens inom exempelvis telefoni, e‐tjänster, språk och bemötande. Genom att exempelvis studera flöden för kontaktvägar, kan teamet föreslå förändringar för att förbättra tillgängligheten. Aktivitet 2015‐2016  Ta fram och genomför koncept för kontaktcenter  Inrätta tillgänglighetsteam  Ta fram och genomför ett pilotprojekt Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling, Centrum för IT, berörda förvaltningar 2015‐05‐08 Landstingsdirektörens stab Eva Lindahl Bil 2
Datum 2015‐05‐07 1 (7)
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI LANDSTINGET VÄSTMANLAND Landstinget Västmanlands kommunikationsstrategi är en långsiktig och övergripande inriktningsplan för kommunikation i Landstinget Västmanland. Den utgår från vision och värdergrund, landstingsplan och relevanta styrande dokument. Ur kommunikationspolicyn ”Landstinget ska vara en kommunikativ organisation. Med detta menas en organisation: 



där alla är övertygade om att effektiv kommunikation skapar värde och är en avgörande konkurrensfaktor där kommunikativa effekter vägs in i beslutsprocesserna där allt fler medarbetare blir allt bättre på kommunikation där chefer är föredömen inom kommunikation”. Övergripande mål för landstingets kommunikationsarbete är att  Säkerställa att invånare har tillgång till politiskt neutral information om landstingets uppdrag, ansvarsområden och beslut samt om den demokratiska processen och vägarna för påverkan.  Säkerställa att invånare har tillgång till korrekt information om landstingets tjänster och service, de villkor som gäller, hur systemet fungerar som helhet och dess resultat.  Säkerställa att medarbetarna har tillgång till relevant information om beslut som påverkar den egna verksamheten och ges förutsättningar för dialog.  Säkerställa att externa leverantörer som arbetar på landstingets uppdrag har tillgång till relevant information för sitt åtagande.  Säkerställa att politiskt förtroendevalda har tillgång till relevant information för sitt uppdrag. Landstingets kommunikation utgår från värdegrunden i landstingsplanen. Kommunikation ska kännetecknas av att den är 
öppen 
korrekt 
snabb 
tillgänglig Utgångspunkter Offentliga organisationer ska vara transparenta, öppna och ge tydlig, uppdaterad information rörande verksamhet och beslutsprocesser samt möjlighet att Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
[email protected]
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (7)
Datum 2014‐07‐10 kommunicera kring dessa. Detta gäller både internt och externt. Med ökad öppenhet och transparens i offentlig verksamhet ges intressenter förutsättningar för egna beslut och eget agerande. Landstinget Västmanland ska möta människor i deras naturliga kommunikations‐
miljöer, utifrån deras behov, situation och förväntningar. Beteenden och kommunikationsmönster utvecklas kontinuerligt när digitala/sociala medier blir en naturlig del av många människors vardag. Det innebär även att gränserna mellan sändare ‐ mottagare och privat ‐ offentligt inte är lika tydliga som tidigare. De här förutsättningarna ger landstinget nya möjligheter för kommunikation men ställer också krav på kommunikationsarbetet. Särskilt när det gäller tillgänglighet och att säkerställa att kommunikationen är öppen, korrekt, snabb och samordnad. Över 90 procent av svenskarna över 18 år har tillgång till Internet och för många av dessa är digitala kontaktvägar förstahandsvalet. Mobilt Internet har gjort sitt intåg och smarta mobiler och surfplattor gör Internet tillgängligt överallt. Samtidigt finns det människor som inte är digitalt delaktiga och som därmed ställs helt eller delvis utanför när informationen/kommunikationen blir digital. Landstinget Västmanland är en kunskapsstyrd organisation som både är förmedlare av kunskap och är beroende av att inhämta kunskap. Kunskapsspridning/inhämtande sker numera ofta via nätverk, och allt vanligare/viktigare är de digitala/social nätverken. Det innebär att vår kommunikation och våra kommunikationskanaler ska anpassas för att underlätta kunskapsspridning/inhämtande. Intern kommunikation Landstinget Västmanlands verksamheter har alla samma grunduppdrag: att bedriva, förbättra och utveckla verksamheter och ansvarsområden i enlighet med de mål, visioner, värderingar och andra utgångspunkter som beslutas av de politiska organen. För att nå framgång i uppdraget är ett långsiktigt, uthålligt och medvetet internkommunikationsarbete ett nödvändigt medel och verktyg. Den interna kommunikationen ska på olika sätt bidra till att förverkliga gemensamma mål och beslut, värderingar och förhållningssätt. Den interna kommunikationen är också ett av medlen för att förverkliga de externa kommunikationsmålen. Landstinget Västmanlands medarbetare är dessutom en viktig målgrupp/nyckelgrupp i den externa kommunikationen. Genom sina många kontaktytor med invånarna är medarbetare ofta viktiga informationsförmedlare. Strategi, syfte och mål internkommunikation Syfte Landstinget Västmanlands interna kommunikation har två samverkande huvudsyften: 
Internkommunikationen är ett styr‐ och ledningsinstrument som ska bidra till en professionell verksamhet för invånare i Västmanland, genom att gemensamma 3 (7)
Datum 2014‐07‐10 
mål, beslut, förhållningssätt och värderingar styr och genomsyrar verksamheten och dess utveckling. Internkommunikationen ska bidra till utvecklingen av en gemensam organisationskultur och identitet. Effektmål (kunskaps‐/effektmål) Utifrån internkommunikationens båda huvudsyften ska det interna kommunikationsarbetet inriktas mot följande långsiktiga effektmål: Målgrupperna ska: 








ha ökad kommunikationskompetens, framför allt chefer/ledare. ha ökad kunskap om fastställda mål och planer. känna ökad delaktighet i och ansvarstagande för att omsätta gemensamma mål, beslut, värderingar och förhållningssätt i egna handlingar. ha större förståelse för Landstinget Västmanlands politiska styrning och övriga beslutsprocesser. ha ökad känsla av landstingstillhörighet. ha ökad kunskap och medvetenhet om chefer/medarbetares roll som bärare av varumärket Landstinget Västmanland. ha ökad kunskap och medvetenhet om gemensamma värderingar och förhållningssätt. känna ökad stolthet, arbetsglädje och ett ökat engagemang. känna ökad tillit till och ömsesidig förståelse för andra aktörer inom organisationen för att underlätta samspel/samarbete inom hela landstinget. Målgrupper och aktörer Internkommunikationsstrategin inriktas på två huvudmålgrupper: 

chefer medarbetare Cheferna är den högst prioriterade målgruppen. Det är närmaste chefen som har ansvaret för att verksamheten bedrivs utifrån gemensamma mål och beslut och är ansvariga för internkommunikationen inom det egna ansvarsområdet. Närmaste chef åtnjuter ett högt förtroende hos medarbetarna och är landstingets viktigaste interna kommunikationskanal. En viktig del i utvecklingen av internkommunikationen är att ge chefer stöd och förutsättningar att ta sitt kommunikationsansvar. Landstinget ska kännetecknas av ett kommunikativt ledarskap som omfattar 



chefens uppdrag att översätta och bryta ner övergripande vision och mål, och förmåga att skapa dialog, delaktighet och engagemang kring dessa. chefens sätt att kommunicera, dvs förmåga att vara tydlig vad gäller mål, förväntningar och återkoppling. chefens sätt att skapa förutsättningar för en kreativ dialog med sina medarbetare. chefens sätt att leda kommunikation och samspel mellan medarbetare och intressenter inom och utom den egna verksamheten. 4 (7)
Datum 2014‐07‐10 Alla medarbetare har ett eget ansvar att skaffa sig den information som krävs för att utföra ett gott arbete i enlighet med mål och gemensamma riktlinjer. I detta ansvar ingår även att informera närmast berörd chef om sådant som kan vara viktigt för verksamheten. Insatser gentemot målgruppen ”alla medarbetare” sker ofta via ansvarig chef, d.v.s. i linjen. Andra insatser sker direkt gentemot målgruppen – eller olika delmålgrupper – t.ex. genom landstingsgemensamma medier, utbildningar, olika aktiviteter och arrangemang. Internkommunikationsstrategin är ett verktyg både för chefer, kommunikatörer och andra nyckelgrupper. Organisationens professionella kommunikatörer ska stödja chefer, ledningar och verksamheter så att internkommunikationen långsiktigt bidrar till att fastställda mål uppnås. Strategiska Åtgärds‐ och utvecklingsområden Internkommunikation För att förverkliga målen för den interna kommunikationen krävs insatser och åtgärder inom följande sex strategiska utvecklings‐ och åtgärdsområden: 






Kommunikationskompetens Gemensamma budskap Kommunikationskanaler Gemensamma arenor och mötesplatser för dialog Introduktion Landstingsidentitet Verka för en perspektivförflyttning Strategi, syfte och mål extern kommunikation Bilden av Landstinget Västmanland påverkas och formas till stor del av hur invånarna personligen upplever landstinget verksamheter i praktiken, intryck via olika kommunikations‐ och marknadsföringsinsatser men också via artiklar i tidningar, sociala medier eller vad grannen, arbetskamraten eller vännerna säger. Inte minst påverkas de av hur de bemöts av landstingets medarbetare. De externt riktade kommunikationsinsatserna är en del av den totala kommunikationen. Kommunikationsåtgärderna i strategin spänner därför över ett brett spektrum från enkelriktad information till nätverksarbete och arenor för dialog. Åtgärderna riktar sig i huvudsak till målgrupper utanför den egna organisationen, t ex invånare och olika aktörer/intressenter men har även interna aspekter. Landstingets anställda en viktig målgrupp/nyckelgrupp i den externa kommunikationen. Genom sina många kontaktytor med invånarna är de ofta viktiga informationsförmedlare. Landstinget Västmanlands marknadskommunikation (marknadsföring, profilering) är en del av den externa kommunikationen, med inriktning på att stärka anseendet och attraktionskraften. Ytterst handlar det om varumärket Landstinget Västmanland. 5 (7)
Datum 2014‐07‐10 Roller/uppgifter Landstingsorganisationens olika roller, uppdrag, uppgifter och ansvarsområden genererar flera olika behov av externa kommunikationsinsatser. Landstinget Västmanland är t ex 



en demokratiskt styrd och skattefinansierad organisation arbetsgivare huvudman för hälso‐ och sjukvård stark aktör för regional utveckling och huvudman för kollektivtrafiken Som organisation och huvudman för olika verksamheter kommunicerar Landstinget Västmanland med invånarna i Västmanland som 


brukare av landstingsverksamheter (hälso‐ och sjukvård, tandvård, kultur, folkhögskola, kollektivtrafik) demokratiska aktörer och väljare skattebetalare/invånare i Västmanland Landstinget Västmanland kommunicerar även med målgrupper utanför länet, t ex som arbetsgivare och som stark aktör för den regionala utvecklingen. Landstinget Västmanland har också ett ansvar att stärka Västmanlands konkurrenskraft. Här krävs kommunikations‐ och marknadsföringsinsatser som gör Västmanland tydligare, synligare, mer känt och attraktivt både i Sverige, Europa, världen. Dessa insatser sker i samarbete med andra aktörer. Syfte Syftet med Landstinget Västmanlands externa kommunikationsinsatser är att göra Landstinget Västmanland som organisation mer känd, synlig, tillgänglig och konkurrenskraftig, det vill säga 






synliggöra och öka kunskapen om Landstinget Västmanland som organisation och dess erbjudanden synliggöra och öka kunskapen om Landstinget Västmanland som demokratisk samhällsutvecklare göra det lättare att få kontakt med, förstå och värdera organisationen, stärka Landstinget Västmanlands identitet, utveckla Landstinget Västmanlands anseende och omvärldens förtroende, stärka Västmanlands identitet och attraktionskraft, stärka Landstinget Västmanlands position inom områden där organisationen är en aktör bland flera. Övergripande effektmål (kunskaps‐/associationsmål) Landstinget Västmanland ska av berörda målgrupper uppfattas som en 


professionell och förtroendeingivande organisation öppen, lyhörd och tillgänglig demokratisk aktör garant för en tillgänglig, trygg och effektiv hälso‐ och sjukvård 6 (7)
Datum 2014‐07‐10 





garant för en tillgänglig och trygg kollektivtrafik i Västmanland. kunskapsorganisation med bredd och spets attraktiv arbetsgivare samlande och drivande aktör och samarbetspartner för regional tillväxt aktör inom kulturområdet som arbetar för kulturliv med bredd och kvalitet en organisation som präglas av medborgar‐/brukar‐/kund/patientperspektiv, mångfald och öppenhet mot omvärlden. Målgrupper  Invånare, i form av finansiär och uppdragsgivare  Invånare i form av väljare/påverkare/medaktör  Konsument av hälso‐ och sjukvård, kultur och kollektivtrafik  Anhörig  Studenter/potentiella medarbetare  Samarbetspartners  Uppdragstagare (privata utförare/leverantörer inom vård men också inom andra områden)  Beslutsfattare/opinionsbildare på kommunal, regional, nationell, internationell nivå.  Elever/studenter/lärare  Media Strategiska Åtgärds‐ och utvecklingsområden Externkommunikation För att förverkliga målen för den externa kommunikationen krävs insatser och åtgärder inom följande strategiska budskaps‐/utvecklings‐ och åtgärdsområden 






Tydliggör Landstinget Västmanlands uppdrag/ansvarsområden, organisation och resultat (varumärket) Tydliggör Landstinget Västmanland som demokratisk organisation och utveckla former för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig invånardialog Tydliggör Landstinget Västmanland som en attraktiv arbetsgivare Utveckla kommunikationskanaler Kompetensutveckla ambassadörer Utveckla landstingsgemensamma arenor och mötesplatser för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig dialog mellan verksamhet och intressenter Verka för en perspektivförflyttning Övriga målgrupper kopplat till mål i kommunikationspolicy mm  Förtroendevalda  Externa leverantörer Förtroendevalda Landstinget Västmanland styrs av demokratiskt valda politiker. Dessa ska ha tillgång till relevant information om Landstinget för att kunna verka i sitt uppdrag. 7 (7)
Datum 2014‐07‐10 Externa leverantörer Landstinget har många externa leverantörer som arbetar på landstingets uppdrag. För att de ska kunna utföra sitt uppdrag behöver de ha tillgång till relevant information för sitt åtagande. Strategi för kontakter med media Landstingets mediehantering syftar till att stärka och värna landstingets förtroende och varumärke. Detta sker genom: 





att ha goda relationer med media där kontakterna kännetecknas av öppenhet och respekt för medias uppdrag. ett proaktivt förhållningssätt i kontakterna med media och att verka för en god relation. att landstingets ståndpunkter förs fram, att faktafel minimeras samt att nyhetsrapporteringen om landstinget är nyanserad och allsidig över tid. att landstinget har en uppdaterad bild av mediabilden, via bevakning av nyhetsrapporteringen om landstinget. landstinget underlättar för massmedia att komma i kontakt med ansvariga chefer inom landstinget samt att få tillgång till allmänna och offentliga uppgifter. stötta landstingets chefer/medarbetare i mediakontakter Genomförande och ansvar Genomförande och ansvar Strategin gäller hela organisationen och är ett ledningsansvar. Även externa uppdragstagare omfattas av strategin, mål och aktiviteter. Förutsättningarna kan skilja sig, men alla förvaltningar, bolag och verksamheter har ansvar för att vidta åtgärder för att uppnå målen i strategin. Förutsättningarna kan skilja sig, men alla förvaltningar och verksamheter har ansvar för att vidta åtgärder utifrån internkommunikationens båda huvudsyften för att uppnå effektmålen i strategin. Förvaltnings‐ och verksamhetsledningarna har också ansvar för att cheferna arbetar enligt strategin samt att chefer och medarbetare uppmuntras att använda de resurser som erbjuds och utvecklas inom strategins utvecklingsområden. Utvecklingen av de övergripande åtgärds‐ och utvecklingsområdena är kommunikationsdirektörens, och ytterst landstingsdirektörens, ansvar. Flera områden kräver ett nära samarbete mellan exempelvis Centrum för kommunikation, Centrum för HR och Centrum för IT, men också med landstingets kärnverksamheter. Landstingsdirektörens stab Eva Lindahl 1 (8)
Datum 2015‐05‐08 HANDLINGSPLAN FÖR ATT UPPNÅ KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 2015‐2016 Handlingsplanen visar på utvecklingsområden samt aktiviteter för att uppnå mål i kommunikationsstrategin som i sin tur är kopplade till landstingets vision, mål och Landstingsplan. Handlingsplanen revideras årligen.
Internkommunikation Utvecklingsområden För att förverkliga målen för den interna kommunikationen krävs insatser och åtgärder inom följande sex utvecklings‐ och åtgärdsområden 





Kommunikationskompetens Gemensamma budskap Kommunikationskanaler Gemensamma arenor och mötesplatser för dialog Introduktion Verka för en perspektivförflyttning Områdena är ofta en del av andra närliggande utvecklingsområden och innebär att samarbete mellan olika funktioner/verksamheter inom landstinget måste utvecklas. Kommunikationskompetens Det som kommuniceras, medvetet och omedvetet, formellt och informellt, formar arbetsklimat, organisationskultur och påverkar måluppfyllelse. Undersökningar visar att närmaste chef är den ”kanal” medarbetare har störst förtroende för. Medvetenhet om kommunikationens betydelse samt god kommunikationsförmåga och ‐kompetens ska vara ett grundläggande krav på samtliga chefer i Landstinget Västmanland. Användandet av kommunikation som styr‐ och ledningsverktyg ska ständigt förbättras och beaktas i all chefs‐ och ledarutbildning som landstinget genomför. Som en del av kommunikationsutbildningen inom landstinget och ett sätt att, utifrån begränsade resurser inom den landstingsövergripande kommunikationsverksamheten, öka organisationens kommunikativa förmåga ska ”hjälp till självhjälp” och coachning vara en strategi. Förutom kommunikationsutbildning erbjuds ett antal kommunikationsverktyg samt utbildning i och coachning/stöd för dessa. Det pågår utvecklings‐/utbildningsinsatser inom kommunikationsområdet på olika håll inom landstinget. Det är av yttersta vikt att det finns en helhetssyn i vad som ska åstadkommas och hur landstinget ska åstadkomma detta, för att arbeta resurseffektivt och mot gemensamma mål. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
[email protected]
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (8)
Datum 2015‐05‐08 Kommunikationskompetensen behöver också stärkas för grupper som exempelvis projektledare, processägare/ledare och förändringsledare. Kommunikatörer inom landstinget ska bredda och fördjupa sin kompetens för att kunna stödja chefer och vara en strategisk resurs i ledningsgrupper. Aktiviteter 2015‐2016  Översyn av utvecklings‐/utbildningsverksamhet inom kommunikationsområdet i landstinget.  Kommunikationsutbildning erbjuds till chefer  I introduktionsaktiviteter för nya chefer ingår en introduktion i kommunikationsverksamheten inom LTV  Landstingets kommunikationsverktyg för chefer/ledare/medarbetare lanseras inklusive stöd/utbildning/coachning i dessa Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Gemensamma budskap Det krävs tydliga, stringenta och samstämmiga budskap för nå ut i hela organisationen med gemensamma beslut, mål, förhållningssätt, riktlinjer, strategier och dylikt, t ex efter politiska beslut och vid förändringar. Tydliga gemensamma budskap från landstingsledningen är grundläggande både i den landstings‐
övergripande kommunikationen och i den lokala enhetens eller arbetsgruppens kommunikation. Landstingsövergripande strategiska budskapsområden hämtas bland annat från landstingsplanen och kan kompletteras med budskapsområden inom olika verksamhetsnivåer. Aktiviteter 2015‐2016  Strategeiska budskapsområden tas fram och kommuniceras  Tydliggör och utveckla ledningskommunikationen inom landstinget Ansvariga: Centrum för kommunikation Kommunikationskanaler Undersökningar visar att kunskap om Landstingets Västmanlands vision, värdegrund, mål/resultat mm behöver förbättras. För att förbättra detta krävs bl.a. en sammanhängande kommunikationsstruktur med kanaler som kompletterar varandra – dels för alla anställda, dels specifikt för chefer. Det behövs interna landstingsgemensamma kanaler som når alla anställda med gemensam information – fakta, bakgrund, kunskaper och aktuell information om vad Landstinget Västmanland som helhet uträttar och står för. För chefer behövs direktkanaler som ökar kunskaper och insikter om aktuella frågor och beslut, utvecklingsfrågor och processer, gemensamma mål och utgångspunkter. 3 (8)
Datum 2015‐05‐08 Kommunikationskanaler omfattar också gemensamma utbildningar, kurser, introduktionstillfällen, seminarier, konferenser m.m. Aktiviteter 2015‐2016  Utveckla och synliggör internkommunikationssystemet  Lansera nytt intranät  Utveckling av chefer som ”kommunikationskanal” ‐ se avsnittet kommunikationskompetens Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR, Centrum för IT Gemensamma arenor och mötesplatser för dialog Förtroende, förståelse, gemenskap, ömsesidig respekt skapas i möten mellan människor, exempelvis mellan medarbetare och arbetsgivare. Möten skapar också möjlighet kring dialog, kunskapsöverföring och att ”skapa mening” kring exempelvis beslut. Återkommande eller fasta mötesplatser skapar förutsättningar för dialog där verksamma i organisationen kan mötas över roll‐, yrkes‐ och förvaltningsgränser och geografiska avstånd för att utveckla kunskap och kompetens, föra dialog om erfarenheter och insikter, utbyta idéer och perspektiv. Mötesplatserna kan vara fysiska och digitala. Aktiviteter 2015‐2016  Utveckla nya/befintliga fysiska mötesplatser för att främja dialog, kunskapsöverföring och meningsskapande. Under 2015 läggs särskilt fokus på ledningskommunikation.  Utveckla interaktiva digitala mötesplatser för att främja dialog, kunskapsöverföring och meningsskapande. Under året läggs särskilt fokus på särskilt ledningskommunikation. Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Introduktion för nyanställda Introduktionen lägger den första grunden i nya medarbetares syn på sin roll och funktion, på den egna verksamheten/enheten och på Landstinget Västmanland som helhet. Här förmedlas också – uttalat och outtalat – förhållningssätt och värderingar. Det är viktigt att ta väl vara på nya medarbetares och chefers första ”möte” med Landstinget Västmanland och att – förutom den mer praktiska introduktionen om den egna arbetsplatsen/verksamheten – förmedla en överskådlig och engagerande helhetsbild av Landstinget Västmanland och vad organisationen står för. Aktiviteter 2015‐2016  Ta fram och använd ett introduktionspaket enligt ovan som en del i introduktion för nyanställda. 4 (8)
Datum 2015‐05‐08 Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Landstingsidentitet Internkommunikationsstrategins mål är också mål för ett internt identitets‐
utvecklingsarbete, d v s åtgärder som bidrar till medarbetarnas känsla av landstings‐
tillhörighet/gemenskap och landstingsidentitet. Internkommunikationsstrategins samtliga åtgärdsområden bidrar på olika sätt till en ökad landstingsgemenskap/‐
identitet. Människor identifierar sig med grupper och system som man har förtroende för, känner samhörighet med, har nytta av och som ger ett mervärde. Grunden för en landstingsidentitet är en insikt om att man är en del av Landstinget Västmanland. Det kräver tydliga yttringar och uttryck för ”den landstingsgemensamma helheten” som gång på gång påminner om landstingstillhörigheten. Den grafiska profilen är ett sådant identitetsfrämjande uttryck, som är lika viktigt internt som externt. För att identifiera sig med organisationen som helhet – och t ex genomföra fattade beslut – krävs att man har kunskaper och insikter om de beslut och mål som gäller och upplever att man är delaktig i hur de ska förverkligas. Det krävs också att medarbetarna uppfattar Landstinget Västmanland som en organisation med gott anseende och som en god arbetsgivare. Dessutom krävs gränsöverskridande aktiviteter och åtgärder som bidrar till gemenskap och förståelse – se utvecklingsområdet ”Mötesplatser”. Aktiviteter 2015‐2016  Tydliggör Landstinget Västmanlands identitet internt – varumärke/arbetsgivarvarumärke och koppla detta tydligt till kommunikationsinsatser. Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Verka för en perspektivförflyttning Landstinget behöver skifta perspektiv/utveckla befintligt: Vilka är vi till för? Hur skapar vi värde för dessa? Landstinget ska utveckla en kultur där ”utifrån‐ och intänk” är en utgångspunkt för det dagliga arbetet och inte något som sker endast inom vissa områden? Aktiviteter 2015‐2016 Genomlysning av organisationskultur – nuläge och börläge Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR 5 (8)
Datum 2015‐05‐08 Externkommunikation Utvecklingsområden För att förverkliga målen för den externa kommunikationen krävs insatser och åtgärder inom följande budskaps/utvecklings‐ och åtgärdsområden: 






Tydliggör Landstinget Västmanlands uppdrag/ansvarsområden, resultat och organisation Tydliggör Landstinget Västmanland som demokratisk organisation och utveckla former för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig invånardialog. Tydliggör Landstinget Västmanland som en attraktiv arbetsgivare Utveckla kommunikationskanaler Kompetensutveckla ambassadörer Utveckla landstingsgemensamma arenor och mötesplatser för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig dialog mellan verksamhet och intressenter Verka för en perspektivförflyttning Områdena är ofta en del av andra närliggande utvecklingsområden och innebär att även samarbete mellan olika funktioner/verksamheter inom landstinget måste utvecklas. Tydliggör Landstinget Västmanlands uppdrag/ansvarsområden, resultat och organisation. För att Landstinget Västmanland ska uppfattas som en professionell och förtroendeingivande organisation måste vårt uppdrag, våra ansvarsområden, resultat och organisation vara tydliga och kommunicerade. Det kräver en kontinuerligt kommunikation både internt och externt. Åtgärder 2015‐2016  Tydliggör och kommunicera Landstinget Västmanlands uppdrag/ansvarsområden, resultat och organisation.  Utveckla ett mer aktivt och strategiskt massmediearbete. Ansvariga: Centrum för kommunikation Tydliggör Landstinget Västmanland som demokratisk organisation och utveckla former för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig invånardialog. Landstinget är en demokratisk styrd verksamhet som bedriver verksamhet på uppdrag av Västmanlänningar. Kunskapen om landstinget som demokratisk organisation, beslut och politisk organisation samt vilka påverkansmöjligheter som finns för invånare behöver öka. Arbetet med att utveckla dialogen med invånare ska fortsätta. Invånare använder idag kanalerna Demokratikanalen och Invånarpanelen för att kunna påverka. Det finns också möten där förtroendevalda möter invånare för att lyssna in åsikter kring specifika områden. Former/kanaler/forum bör utvecklas för att främja dialogen samt resultaten av dessa. 6 (8)
Datum 2015‐05‐08 Åtgärder 2015‐2016  Tydliggöra och kommunicera Landstinget Västmanlands som en demokratisk styrd organisation  Tydliggöra och kommunicera det politiska systemet, t ex hur beslut och verksamhet hänger ihop, hur man kan påverka m m.  Ökad kännedom om politiska beslut, aktiviteter, planer etc.  Ökar tillgängligheten och begripligheten när det gäller handlingar och beslutsunderlag  Se över och utveckla processen för befintlig invånardialog Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för Administration Tydliggör Landstinget Västmanland som en attraktiv arbetsgivare Rätt kompetens blir allt viktigare i en tid av snabb utveckling inom landstingets olika verksamhetsområden, allt äldre befolkning samt begränsade ekonomiska förutsättningar. Det råder stor konkurrens om vissa yrkesområden i landstingets verksamheter. Det blir allt viktigare för en organisation att ha en tydlig identitet och visa vad man står för. Det krävs ett långsiktigt och systematiskt arbete såväl inom landstinget som utåt mot externa målgrupper för att attrahera, anställa och behålla medarbetare. Åtgärder 2015‐2016  Tydliggöra och kommunicera Landstinget Västmanland som arbetsgivare med stor bredd när det gäller t ex yrkeskategorier, karriärvägar, arbetsplatser, orter.  Ta fram och verka efter marknadsplan  Kartlägg kanaler/arenor för kommunikation av arbetsgivarvarumärket Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR, Verksamhets‐ och ledningsstöd Utveckla kommunikationskanaler Landstinget Västmanland ska möta människor i deras naturliga kommunikations‐
miljöer, utifrån deras behov, situation och förväntningar. Beteenden och kommunikationsmönster utvecklas kontinuerligt när exempelvis digitala och sociala medier blir en naturlig del av många människors vardag. Det innebär att landstingets egna kommunikationskanaler kontinuerligt måste utvecklas/anpassas. Åtgärder 2015‐2016  Utarbeta en kanalstrategi för extern kommunikation  Översyn/utveckling av ltv.se  Ökad närvaro i sociala medier Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för IT 7 (8)
Datum 2015‐05‐08 Kompetensutveckla talespersoner/ambassadörer Som ett led i att öka kunskapen om/förtroendet för Landstinget Västmanland som organisation/arbetsgivare och dess erbjudanden, behöver medarbetare som ofta representerar landstinget i externa sammanhang kompetensutvecklas kring vad vårt varumärke står för och presentationsteknik. Åtgärder 2015‐2016  Identifiera och kompetensutveckla talespersoner/ambassadörer Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Utveckla landstingsgemensamma arenor och mötesplatser för att främja en öppen, lyhörd och tillgänglig dialog mellan verksamhet och intressenter Förtroende för organisationen skapas i möten mellan människor, exempelvis medarbetare/organisation och patient/kund/brukare och samarbetspartners. Möten skapar också möjlighet för dialog, relation och kunskapsutbyte. Mötesplatserna kan vara fysiska och digitala. Aktiviteter 2015‐2016  Ta fram en PR‐strategi  Se över och utveckla (vid behov) nuvarande arenor/mötesplatser.  Ta fram och verka efter eventstrategi Ansvariga: Centrum för kommunikation Verka för en perspektivförflyttning Landstinget behöver skifta perspektiv/utveckla befintligt: Vilka är vi till för? Hur skapar vi värde för dessa? Landstinget ska utveckla en kultur där ”utifrån‐ och intänk” är en utgångspunkt för det dagliga arbetet och inte något som sker endast inom vissa områden? Aktiviteter 2015‐2016  Se över vilka befintliga arenor landstinget har/bör skapa för att främja ”utifrån‐ och in”‐tänk (utbildningar/möten etc.) Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR Övriga målgrupper insatser kopplat till mål i kommunikationspolicy mm Landstinget Västmanland styrs av demokratiskt valda politiker. Dessa ska ha tillgång till relevant information om Landstinget för att kunna verka i sitt uppdrag. De externa leverantörer som arbetar på landstingets uppdrag ska också har tillgång till relevant information för sitt åtagande. 8 (8)
Datum 2015‐05‐08 Aktivitet 2015‐2016 Kartlägg behov och kanaler/arenor för att skapa tillgång till relevant information för målgrupperna 

Externa leverantörer Politiskt förstroendevalda Ansvariga: Centrum för kommunikation, Centrum för HR, Centrum för Administration, Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling (Vårdval) Bil 3
HANDLINGSPLAN 2015‐2016 1 (4) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva Handlingsplan ‐ delaktighet för personer med funktionsnedsättning år 2015‐2016 Utfärdad av: Godkänd av: HANDLINGSPLAN 2015‐2016 2 (4) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva Delaktighet för personer med funktionsnedsättning BAKGRUND Sverige ska sedan januari 2009 följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I landstinget finns ett program framtaget och fastställt av landstingsfullmäktige den 17 december 2014 utifrån konventionen. Programmet är uppdelat i tre målområden (MO); bemötande, fysiska tillgänglighet samt information och kommunikation. Landstingets samtliga verksamheter har ett ansvar att följa programmet. Det innebär att se behoven hos dem som har en funktionsnedsättning för att undvika att skapa ett funktionshinder. För att göra programmet möjligt att genomföra har en arbetsgrupp utsetts som i samarbete med handikapporganisationerna (HO) tagit fram aktiviteter inom respektive MO för att underlätta för personer med en funktionsnedsättning. Arbetsgruppen har även tagit hänsyn till nya diskrimineringslagen som gäller från 1 januari 2015. SYFTE Syftet med handlingsplanen är att bryta ner konventionen, lagen och landstingets mål i programmet, ”Lika möjligheter till faktiskt och fullständigt deltagande i samhället”, till genomförbara aktiviteter och tillföra kompetens till verksamheterna. MÅLGRUPP Handlingsplanen vänder sig till samtliga chefer och medarbetare i landstinget. LANDSTINGSÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKT:  att bemöta alla på ett respektfullt, serviceinriktat och professionellt sätt  att informationen om landstingets verksamheter anpassas så att alla invånare kan ta del av den  att varje invånare ska kunna påverka och delta i den politiska processen  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt FN:s standardregler om full delaktighet och jämlikhet för personer med funktions‐
nedsättning UTVÄRDERING/REVIDERING Handlingsplanen ska utvärderas och eventuellt revideras årligen i samband med framtagande av förvaltningsplaner. TÄNK PÅ: 
Utfärdad av: Godkänd av: Använd befintlig kompetens inom landstinget – ex habiliteringscentrum i bedömningar och framtagande av lösningar. HANDLINGSPLAN 2015‐2016 3 (4) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva GEMENSAMMA AKTIVITETER SAMTLIGA MÅLOMRÅDEN MÅL‐
OMRÅDE (MO) AKTIVITET UTFÖRARE ANSVARIG KLART Politiken Tillsätta en ledningsgrupp för det fortsatt arbetet utifrån programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Förslag:  tre politiker varav en är ordförande  en tjänsteman i landstingsdirektörens  fem tjänstemän från de olika förvaltningarna = arbetsgrupp  två representanter från handikapporganisationerna Ta fram regelverk för det fortsatta samarbetet mellan landstingets politiker och handikapporganisationerna, (regelverk i ”Dialog Forum för Handikapporganisationerna” – DFH) Ta fram modell för dialog mellan verksamheter och HO vid förändringsarbete. Kommunikationsdirektör Ordförande HO Landstings‐
styrelsens (LS) ordförande Kommunikations‐
direktör Ordförande HO 2015‐05‐
01 Arbetsgrupp tillsammans med HO LS ordförande 2015 Arbetsgrupp tillsammans med HO Arbetsgrupp Kommunikations‐
direktör 2016 2016 Arbetsgrupp med hjälp av Synergi och patientnämnden Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör HO Arbetsgrupp 2015 HO Arbetsgrupp 2015 Juridik och säkerhet Administrativ direktör Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör 2015 Politiken Alla MO Alla MO Initiera ett samarbete/nätverk med intilliggande landsting. Inventera tidigare avvikelser och anmälningar till patientnämnden om bemötande, kopplat till funktionsnedsättning – lista de vanligast förekommande och ta fram förslag på åtgärder. Identifiera bra och mindre bra exempel utifrån att vara funktionsnedsatt för att använda i utbildningssyfte. Ta fram utbildningsmaterial där handikapporganisationerna står för kompetensen. Identifiera lagar och styrande dokument och lista dem för att underlätta att göra rätt bedömningar. Föreslå olika verktyg för att enkelt göra mätningar inom de olika målområdena. Utbilda Landstingsfullmäktiges ledamöter. Alla MO Alla MO Alla MO Alla MO Alla MO Alla MO Arbetsgrupp Arbetsgrupp 2015‐10‐
31 2016 2015 MÅLOMRÅDE: BEMÖTANDE Mål: God kunskap hos landstingets medarbetare om situationen för personer med funktionsnedsättning. AKTIVITET UTFÖRARE ANSVARIG KLART Genomföra mätningar på enhetsnivå. Enhetschefer Verksamhetschef 2016 Presentera utbildningsmaterial för verksamheter. Arbetsgrupp Verksamhetschef 2016 Utfärdad av: Godkänd av: HANDLINGSPLAN 2015‐2016 4 (4) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva MÅLOMRÅDE: FYSISK TILLGÄNGLIGHET Mål: Den fysiska tillgängligheten utvecklas varje år så att möjligheten att ta del av landstingets tjänster och verksamheter ökar för alla. AKTIVITET UTFÖRARE ANSVARIG KLAR Införa organisation för att inrätta tillgänglighetsombud. Ledningsgrupp 2016 Ta fram uppdragshandling till tillgänglighetsombud (se ovan). Arbetsgrupp Införa så kallade tillgänglighetsronder och ta fram modell skapa checklista. Omvärldsbevaka utveckling på andra landsting inklusive studiebesök. Arbetsgrupp Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör Arbetsgrupp och ev. ledningsgrupp 2016 2016 2016 MÅLOMRÅDE: INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Mål: Informationen och kommunikationen om de tjänster och den service landstinget erbjuder är tillgänglig och användbar på ett sådant sätt att var och en kan ta del av den och kommunicera på sina villkor. Varje invånare ska kunna delta och påverka i den demokratiska processen. AKTIVITET UTFÖRARE ANSVARIG KLAR Kartlägga vad som är bra och mindre bra informations och kommunikationsmaterial idag. Kommunikations‐
direktör 2015 Omvärldsbevaka utveckling på andra sjukhus inklusive studiebesök. Arbetsgrupp, HO, Habcentrum och Centrum för Kommunikation (CK) och Centrum för IT (CIT) Arbetsgrupp och CK och CIT 2016 Anpassa landstingets hemsida till programmets mål. CK och CIT Kommunikations‐
direktör Kommunikations‐
direktör 2016 INTERN REFERENS Övergripande program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning REFERENS FN:s konvention om rättigheter för funktionsnedsatta Tillämpliga lagar (t.ex. Plan‐ och bygglag, diskrimineringslagen, HSL) Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Utfärdad av: Godkänd av: CHECKLISTA 1 (2) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 2014‐08‐11 12363‐1 Barnkonventionen ‐ Checklista 4 ‐ Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Barnchecklista inför beslut är ett verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid komma i första hand. När man ska bedöma vad som är ett barns bästa ska om möjligt barnet själv få tillfälle att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens 54 artiklar, samhällets regler, forskning samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmaste omgivning. Barnchecklista för Fullmäktige/Landstingsstyrelsen skall ingå som underlag vid alla beslut där nedanstående frågeställningar är relevanta. Ärende: Handlingsplan för ”Lika möjligheter till faktiskt och fullständigt Dnr: deltagande i samhället” Ansvarig: Eva Lindahl Handläggare: Ulla Elfvendahl Följande frågor ska ställas innan beslut fattas. Om någon fråga besvaras med ”Nej” bör en noggrann analys av vad detta får för konsekvenser för barn och ungdomar göras. Möjliga alternativ bör utredas ytterligare. Ja Nej 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? x Kommentar: 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? x Kommentar: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? x Kommentar: 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? x Kommentar: Handlingsplanen har tagits fram i samarbete med handikapporganisationerna som representerar barn med funktionsnedsättning. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? x Kommentar: Utfärdad av: Godkänd av: Ulla Elfvendahl Eva Lindahl Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet CHECKLISTA 2 (2) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 2014‐08‐11 12363‐1 Barnkonventionen ‐ Checklista 4 ‐ Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Utfärdad av: Godkänd av: Ulla Elfvendahl Eva Lindahl Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Bil 4
1 (4)
Datum 2015‐04‐26 Utvärdering Demokratikanalen 1
INLEDNING Västmanland var det första landstinget som införde möjligheten att lämna förslag via e‐tjänst, så kallade e‐petitioner. Sedan dess har åtminstone ett landsting följt efter. Bakgrunden till att Demokratikanalen infördes var att landstingsfullmäktige vid sitt möte i april 2011 biföll en motion om att införa en digital förslagslåda. I oktober beslutade landstingsstyrelsen om införande av e‐petitioner, och den 2 maj 2012 lanserade Landstinget Västmanland Demokratikanalen. Demokratikanalen är ett IT‐verktyg där alla medborgare via internet kan lägga förslag om landstingets verksamhet och stödja förslag som andra lämnat in. Alla förslag besvaras av demokratiberedningens ordförande, och svaren redovisas på webbplatsen. Förslag som får fler än 100 röster blir ett ärende för demokratibered‐
ningen. För att kunna lämna ett förslag eller rösta måste besökaren registrera sig. Till varje förslag som godkänns skapas en diskussionstråd på Demokratikanalen. Det är dock ganska få diskussionstrådar som har några inlägg, och de flesta har bara något enstaka inlägg. 2
SYFTE OCH MÅL Syftet är att Demokratikanalen ska bidra till en levande demokrati där fler är aktiva i landstingets utveckling. Målet med Demokratikanalen är dels att medborgarna får en kanal som gör det enkelt att engagera sig i landstingets och därmed samhällets utveckling och på så sätt få ökad förståelse för den demokratiska processen, dels att effektivisera och öka kvaliteten i verksamheten genom att medborgare kan bidra med sina kunskaper och erfarenheter. 3
ROLLER OCH ANSVAR Demokratikanalen är en möjlighet för landstingets förtroendevalda att få ökad kunskap om vad som engagerar medborgarna. Politiskt ansvarig för Demokrati‐
kanalen var tidigare Demokratiberedningen, men från den innevarande mandat‐
periodens början ligger ansvaret hos Beredningen för Invånardialog. Fram till att Beredningen för invånardialog övertog ansvaret, var chefen för LF‐ och LS‐sekretariat ansvarig tjänsteman. Efter den politiska organisationsförändringen är Kommunikationsdirektören ansvarig tjänsteman. Handläggare och moderator kommer från LF‐ och LS‐sekretariat. Centrum för kommunikation har bistått i frågor som berör kommunikation och marknadsföring. En styrgrupp har hanterat rutiner kring förslag och svar, marknadsföring, kontakter med leverantör samt andra löpande frågor. Styrgruppen har bestått av ett 2 (4))
Datum
m 201
15‐04‐26 Utvärdeering Dem
mokratikkanalen
laandstingsråd och ett opppositionsråd ffrån Demokrratiberednin gen, ansvarig tjjänsteman, m
moderator occh kommuniikatör. Efter den politiskaa organisatio
ons‐
fö
örändringen ligger ansvaaret för dessaa frågor hos Beredningenn för invånarrdialog. 4
M
MARKNADSFÖ
ÖRING Sedan starten
n 2012 har o lika insatser gjorts för attt marknadsfööra Demokra
atikanalen. mband med lanseringen,, en pressträäff anordnades och Flest insatser gjordes i sam
annonsplats i länets tidninngar köptes. Därefter har marknadsfföringen besttått i annonsering p
på Facebookk, pressmedd
delanden sam
mt förtroenddevaldas utde
elning av in
nformationskkort. Därutöver har delar av styyrgruppen m
D
medverkat på
å seminarier om e‐petitio
oner på SKL o
och e‐förvaltn
ningskonfereensen Offenttliga rummett, samt vid trräffar inom n
nätverk för m
medborgardia
alog. 5
IN
NSKICKADE FFÖRSLAG Sedan lanseringen den 2 m
maj 2012 har 84 förslag sskickats in. A
Av dem har 6
68 blivit godkända och
h publiceratss på demokraatikanalen.ltv.se. Inskicka
ade försslag
41
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
23
15
5
2012
2013
2014
20155 t o m
appril
Flest förslag sskickades in fförsta månad
den (22 förslag). Därefteer har 0‐5 förrslag per m
månad inkom
mmit. Förslagen harr berört varieerande delarr av landsting
gets verksam
mhet på olika
a nivåer, m
med tyngdpu
nkt på sjukv ård och kolle
ektivtrafik. De godkända förslagen haar totalt sam
D
mlat 861 röste
er, vilket mootsvarar 12‐13 röster per fö
örslag. Flest röster har föörslaget om rehabiliterin
ng på folkhöggskola fått (2
216 röster) saamlat. 18 förrslag har intee fått någon röst alls. 3 (4))
Datum
m 201
15‐04‐26 Utvärdeering Dem
mokratikkanalen
Orsaken till attt förslag ne kats är att de
O
e antingen in
nte gällt landdstingets verrksamhets‐
formulerats mer som åsikter och inte förslag till förbättring. Några av de o
område eller nekade försla
agen har ocksså rört frågo
or som uppen
nbart hanterras på andra sätt, till er eller arbettsförhållande
en för vårdpe
ersonal. exempel löne
6
Å DEMOKRAT
TIKANALEN. LTV.SE BEESÖKARE PÅ
Antalet besökkare på webbbplatsen var under de första åren dryygt 3 000 förr öka till A
4 400 2014. B
Besöksfrekveensen har hafft tydlig kopp
pling till olikaa marknadsfförings‐
nsatser. Exem
mpelvis med förde annon
nsering på Facebook undeer 2013 och 2014 en in
klar uppgång av besöken på webbplattsen under vveckorna annnonserna visa
ades. Unika besöka
are
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2012
2013
2014
4
20155 t o m
aapril
A
Av besökarna
a har drygt 9220 registreraat sig som an
nvändare. 7
EK
KONOMI Driftskostnaden för IT‐verrktyget uppggår till 5 000 kronor per m
D
månad. Till detta tiillkommer ko
ostnader för marknadsfö
öringsinsatser. Därutöver tillkommer mooderatorns arrbetstid vilke
D
et initialt upppskattats till 25 % men so
om i dagslägget inte kan uuppskattas tiill mer än me
ellan 5 och 1 0 %. 8
JÄ
ÄMFÖRELSE MED SÖRMLLAND E‐petitioner e
eller e‐förslagg finns i en rad kommuner, men baraa i två landstting – V
Västmanland och Sörmlannd – vad vi kunnat finna. 4 (4)
Datum 2015‐04‐26 Utvärdering Demokratikanalen Sörmland införde möjligheten för invånarna att lämna in e‐förslag 2014. Till och med april hade 24 godkända förslag inkommit. 9
ÖVRIGA E‐TJÄNSTER Medborgarpanelen är ett enkätverktyg där landstinget frågar intresserade med‐
borgare om deras åsikter inom olika områden. Det finns inget konkurrensförhållande gentemot Demokratikanalen; snarare kan de båda tjänsterna komplettera varandra. Allmänheten kan också lämna synpunkter i avvikelsehanteringssystemet Synergi. Skillnaden mot Demokratikanalen är att det är verksamheterna som svarar medborgarna, inte förtroendevalda, samt man inte kan samla stöd för förslag eller synpunkter. 10
DISKUSSION/FÖRSLAG Målet med Demokratikanalen är att ge invånarna möjlighet att enkelt engagera sig i landstingets och därmed samhällets utveckling och på så sätt få ökad förståelse för den demokratiska processen. Dessutom är avsikten att förslagen ska bidra till att effektivisera och öka kvaliteten i landstingets verksamheter. Demokratikanalen kräver resurser i form av arbetsinsatser och direkta kostnader för e‐verktyget. En avvägning bör alltid göras av hur landstingets resurser bäst ska användas. Under åren har ett 80‐tal invånare lämnat förslag till hur landstinget kan förbättras. Besöksstatistiken visar att allt fler upptäcker Demokratikanalen trots att marknads‐
föringen varit sparsam under senare år. Demokratikanalen har uppenbarligen fyllt ett tomrum och i så motto kan första målsättningen anses vara uppfylld. Det är svårare att påvisa att förslagen bidragit till att effektivisera verksamheterna. Även om vi inte kan peka på direkta resultat har vi fått signaler om att planerade förändringar i verksamheterna prioriterats högre till följd av förslag från invånarna. I dag är gränsen 100 namnunderskrifter för att ett förslag ska bli ett ärende för Demokratiberedningen. Sett till antalet namnunderskrifter som förslagen får, finns skäl att sänka den gränsen. Sammanfattningsvis föreslår styrgruppen att Demokratikanalen blir en permanent inslag i landstingets invånardialog. Därtill föreslås att gränsen för namnunderskrifter sänks från 100 underskrifter till 50 samt att nuvarande styrgrupp avvecklas. Slutligen vill vi betona att marknadsföringsinsatser krävs för att Demokratikanalen ska hållas levande. De förtroendevaldas intresse och engagemang, inte minst som budbärare, är fortsatt viktigt, men även marknadsföring i externa kanaler är nödvändig för att nå invånarna. Bil 5
PROJEKTIDÉ Landstingsgemensamma funktioner Centrum för HR/EKU Jeanett Klingtoft, 021‐17 62 59 , [email protected] Jonas Lostelius, 021‐17 52 50 , [email protected] 1 (7)
Datum 2015‐05‐05 PROJEKTBESKRIVNING ”EN VÄG IN” FÖR UTLANDSUTBILDAD VÅRDPERSONAL Föreliggande projektbeskrivning visar att nyanlända med vårdutbildning kan vara ett viktigt bidrag till kompetensförsörjningen men att hantering av potentiellt anställningsbar vårdpersonal med utländsk vårdutbildning är ett komplext område. Ett sätt att förbättra situationen är att inom ramen för den i landstingsplanen för 2015‐2017 bestluade femmiljonerssatsningen för år 2015 respektive för år 2016 för personer med utländsk vårdutbildning, upprätta ett projekt som tar sikte på att skapa ”En väg in” till Landstinget Västmanland. Eftersom projektbeskrivningen avser ”En väg in” för utlandsutbildad vårdpersonal är det en avgränsning mot andra grupper av vårdpersonal som anställs i Landstinget Västmanland. Under rubriken ”Olika vägar till kontakt med och anställning i Landstinget Västmanland” framgår ytterligare hur avgränsningen görs och vad den innebär. BAKGRUND Landstingets kompetensförsörjningssituation Flera kompetensförsörjningsrapporter har den senaste tiden pekat på brist på flera för landstinget relevanta yrkeskategorier. Enligt landstingets egen rapport ”Personal‐ och komptensförsörjning 2014” upplever landstinget brist på bland annat läkare och sjuksköterskor. Statistiska Centralbyråns rapport ”Trender och prognoser 2014” visar att Sverige behöver ett invandringsöverskott av läkare om cirka 300 per år fram till 2035 för att det inte ska råda markant läkarbrist. Nyanlända kan vara en outnyttjad resurs Representanter för Asyl‐ och integrationshälsan, den lokala Arbetsförmedlingen i Västerås och kommuner i länet ger signaler om att det finns en outnyttjad kompetensresurs i form av nyanlända med någon form av vårdutbildning. Landstinget får till och från förfrågningar från personer som vill göra praktik (statistik saknas emellertid). Dessa personer vänder sig ibland direkt till verksamhetschefer, ibland till AT‐chefen, ibland till HR‐Service och ibland till studierektorn för VFU. Även Arbetsförmedlingen kan som ombud försöka nå relevanta kontaktpersoner i landstinget. Att personer vänder sig till flera instanser inom Landstinget Västmanland riskerar att skapa ineffektivitet och ökar risken för olika besked. Det kan också ge ett oordnat intryck som i värsta fall kan stöta bort personen som önskar praktik. Förutom att det internt i landstinget inte alltid är helt tydligt vem som ansvarar för vad så kan man i dagsläget sätta ett frågetecken för i vilken utsträckning landstingets hemsida stödjer en effektiv hantering av inkommande förfrågningar. Svenska vårdyrken kräver legitimation som i sin tur kräver praktik De som arbetar i vissa yrken inom svensk sjukvård måste ha legitimation. Det finns totalt 21 reglerade yrken. Även de som redan har en legitimation i ett annat land behöver en svensk legitimation. Såväl de som är utbildade i Sverige och EU/EES som de som är utbildade i ett land utanför EU ska ansöka om legitimation hos Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
[email protected]
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (7)
Datum 2015‐05‐05 Socialstyrelsen. Socialstyrelsen bedömer sedan om utbildningen motsvarar kunskaperna som krävs för att få en svensk legitimation. Allt som oftast krävs också att personen i fråga har dokumentation på att man har de praktiska färdigheter som Socialstyrelsen kräver (det vill säga att man har genomfört praktik). I vissa fall kan landstingen anställa och anordna praktik för läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare och receptarier utan legitimation. Det gäller på vissa villkor och i vissa anställningsformer. I en del fall kan landstingen behöva ansöka om ett särskilt förordnande från Socialstyrelsen. OLIKA VÄGAR TILL KONTAKT MED OCH ANSTÄLLNING I LANDSTINGET VÄSTMANLAND Grovt kan man säga att det idag finns nedanstående vägar för att komma i kontakt med och kunna bli anställd i Landstinget Västmanland. Av dessa fokuserar den här projektbeskrivningen på den tredje och fjärde vägen. Emellertid kan det vara relevant att tydliggöra vilka vägar som finns så att läsaren får en chans att hålla isär de olika vägarna in. 1. Personer under utbildning.1 a. Studenter vid svenskt lärosäte. b. Studenter i EU‐land. Vissa EU‐medlemsstaters läkarutbildningar har krav på praktik mellan läsåren, på fyra till sex veckor. Praktiken kan ofta fullgöras i annat land. Landstinget Västmanland har avtal med universitetet i Wroclaw, Polen. Detta sker genom Uppsala universitet som står för kvalitetssäkring av utbildningens studieinnehåll samt försäkring för studenten. För studenter vid andra lärosäten i EU‐land gäller att om inte kvalitetssäkring av utbildningens studieinnehåll samt försäkring för studenten finns kan inte Landstinget Västmanland erbjuda praktik och alternativet är då att erbjuda anställning utifrån de rutiner och riktlinjer som finns för anställning. 2. Personer utbildade inom svensk högskola. Sjuksköterskor med legitimation kan anställas direkt medan läkare med läkarexamen behöver göra allmäntjänstgöring (AT) för att få sin legitimation. AT‐tjänster annonseras i landstinget Västmanland under vår och höst. Läkare 1
När det gäller praktik (verksamhetsförlagd utbildning) åtar sig givaren av praktiken, i detta fall Landstinget Västmanland, att stå för ett innehåll med god kvalitet som motsvarar kraven för praktiken. Studieinnehållet i den teoretiska delen av utbildningen ligger till grund för praktiken. I Landstinget Västmanland ska alla som verkar vara försäkrade. Ett fullgott försäkringsskydd bör innehålla skydd för person, smitta, olycksfall, yrkesutövande, annans (arbetsgivarens) egendom. Genom en anställning är medarbetaren försäkrad. Studenter vid svenska lärosäten är försäkrade genom lärosätet. 3 (7)
Datum 2015‐05‐05 som har gjort AT och har sin legitimation kan försöka göra specialiseringstjänstgöring (ST). a. Underläkare utan legitimation. För läkare som inte har legitimation krävs för anställning med vikariatsförordnande Socialstyrelsens särskilda förordnande att utöva läkaryrket. Det är landstinget som ska inge ansökan om ett särskilt förordnande till Socialstyrelsen. Den får anställas som läkare för allmäntjänstgöring eller med ett vikariatsförordnande som: i. Har avlagt läkarexamen i Sverige eller i ett annat nordiskt land. ii. Av Socialstyrelsen har föreskrivits allmäntjänstgöring som villkor för legitimation. b. Underläkare utan legitimation före godkänt kunskapsprov. I vissa fall kan Socialstyrelsen bevilja dispens för läkartjänstgöring innan det medicinska kunskapsprovet är helt godkänt. Det är huvudmannen/arbetsgivaren som ska ansöka om förordnande för berörd läkare hos Socialstyrelsen. Vikariat på en vårdcentral beviljas inte. Vikariat kan beviljas för maximalt ett år. Ett antal kriterier ska vara uppfyllda för att Socialstyrelsen ska bevilja dispens. 3. Personer utbildade inom EU.2 Personer som läst läkarprogram inom EU. Möjligheten att göra en svensk AT är inte öppen för den som har utbildat sig i ett EU‐land där läkare blir behöriga att utöva yrket redan efter examen, utan de kan direkt ansöka om en svensk legitimation. Däremot kan dessa personer behöva kunskaper om svensk hälso‐ och sjukvård och för dessa personer har landstinget ordnat en satsning på kompletterande underläkartjänstgöring (KULT) om fyra platser årligen. Personer som läst sjuksköterskeprogram inom EU. Sjuksköterskor utbildade inom EU, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz måste ansöka om en svensk legitimation hos Socialstyrelsen som prövar ansökan och fattar beslut. En rad handlingar ska skickas in, som till exempel ansökningsblankett, personbevis, examensbevis, bevis på yrkesbehörighet, intyg som visar behörighet att utöva yrket med mera. 4. Personer utbildade utanför EU/EES. Sjuksköterskor, som vill ansöka om svensk legitimation behöver göra såväl hospitering (om två veckor i primärvården) som praktiktjänstgöring (om tre till fem månader beroende på tidigare erfarenhet men inom medicin/kirurgi och geriatrik). 2
Beroende på respektive EU‐lands utbildningssystem, någon fördjupning görs inte här. 4 (7))
Datum 2015‐05‐05 Läkarre ska antinggen göra ordinarie AT elle
er provtjänsttgöring (gälle
er för läkare med vvidareutbild ning). Med hänsyn till attt många utländska läkarre inte har vaarit yrkesverrksamma under lång tid förre kunskapsp
provet eller p
provtjänstgö ringen, till exxempel som en följd av utbildnning i svenskka språket, ka
an det vara vvärdefullt me
ed ausku
ultation i denn svenska hälso‐ och sjukkvården. Det t innebär att läkaren "går vvid sidan om
m" och utför d
de arbetsupp
pgifter som vverksamhetss‐
/klinikledningen ddelegerar. Au
uskultation innebär inte att man utövvar läkaryyrket i formeell mening, m
men kan ändå vara ett vikktigt inslag i förbe
eredelserna i nför kunskap
psprov och p
provtjänstgö ring. MER OM VÄ
ÄG 4, PERSO
ONER UTBILD
DADE UTANFFÖR EU/EES
Personer som
m är utbildad e utom EU/EEES och som kommer till Sverige kan ha en aper i svenskka språket, o
om svensk alldeles utmärkt vårdutbi ldning men ssakna kunska
hälso‐ och sju
ukvård och o m hur man b
bär sig åt för att bli anstäällningsbar. Processbeskrrivning P
Eftersom utla
andsutbildad e kan ha en väldigt varie
erande bakgrrund och många aktörer kan komma att bli inblanddade är det vviktigt att kartlägga de nöödvändiga sttegen från att vara nyanländ och vårrdutbildad uttanför EU till att bli legiti merad och anställningsbar i Sverige. En preliminäär processbeskrivning, soom härstamm
mar från K
Köpings komm
mun men so m har revide
erats av personal inom laandstinget, redovisas nedan. 5 (7)
Datum 2015‐05‐05 I processbeskrivningen ovan kan landstinget även bli inblandat vid auskultation, som kan vara relevant för läkare inför det medicinska kunskapsprovet. Att vaska fram och erbjuda ”praktikplatser” med handledning är landstingets stora roll men redan under kommunens språkträning kan det vara fördelaktigt att landstinget är aktivt, exempelvis genom att erbjuda föreläsningar eller öppna upp för studiebesök för nyanlända med vårdutbildning. Landstinget kan även i ett tidigt skede förmedla information till nyanlända, till exempel i form av studiebesök, om hur det är att jobba i svensk sjukvård och vad som krävs när det gäller exempelvis språkkunskaper3. Aktörer Aktörerna är många och de som initialt har identifierats som relevanta är: 
Migrationsverket. Vilken roll har verket inledningsvis när nyanlända anländer? 
Arbetsförmedlingar i länet. Arbetsförmedlingen träder in när den nyanlände erhållit uppehållstillstånd. Vilket uppdrag har man då, vilka resurser finns, vilket ansvar tar man (exempelvis gällande ersättning och försäkring) och vilka är relevanta kontaktpersoner? 
Kommuner. Här finns Vuxenutbildningscentrum (eller motsvarande) som genomför kurser i svenska språket. Vad gör man mer och vilka resurser har man? 
Socialstyrelsen. Handlägger ansökningar om legitimation och har bra beskrivningar på sin webbplats om de olika stegen för olika kategorier. Det är även möjligt att ringa Behörighetsenheten för konsultation. 
Landstinget. Landstinget har en viktig roll i att informera om svensk sjukvård och i att tillhandahålla utbildningsmiljöer och handledare. Inom landstinget kan flera funktioner/enheter vara relevanta aktörer: o
Rekryterande chefer, verksamhetschefer, enhetschefer. o
Handledare på enskild enhet. o
Enheten för kunskapsstyrning och utbildning i egenskap av samordnare av praktik‐ och VFU‐platser, gällande organisation för kvalitetsarbete i utbildningsfrågor och som kanal inåt och utåt i samverkansfrågor. o
HR för att bygga upp och hålla igång nätverk inåt/utåt (till exempel med Arbetsförmedlingen, kommuner, Socialstyrelsen) och för information (inte minst på webben och på engelska). o
Asyl‐ och integrationshälsan. 3
Arbetsförmedlingen kan engagera tolkar i det fall det behövs. 6 (7)
Datum 2015‐05‐05 
Individen i fråga. Även personer som tidigare har gått igenom processen från nyanländ till anställd kan vara viktiga aktörer som förebilder och informationskällor. RESURSBEHOV Föreliggande projektidé tar sin utgångspunkt i att professionalisera landstingets agerande gällande väg 4. Om målsättningen är att göra ”En väg in” behöver även frågeställningar relaterade till personer utbildade inom EU/EES (väg 3) samt eventuellt även studenter inom EU‐land (väg 1 b) adresseras. Arbetet med att skapa en väg in behöver dock göras med hänsyn till redan befintlig och fungerande verksamhet. När det gäller aktiv utlandsrekrytering kan det behöva upprättas riktlinjer som exempelvis klargör att landstinget inte ska rekrytera spetskompetens från länder som själva lider brist på den kompetensen.4 Betraktar man processen från utlandsutbildad till anställningsbar så är bedömningen att resurser behöver användas till följande: 
Bygga upp kunskapen internt om de olika vägarna och klargöra ansvarsfördelning kring vem som gör vad. Därefter behöver bättre information ges runt om i organisationen kring vad som gäller och kring vem som gör vad och hur inkommande förfrågningar/ansökningar ska hanteras. 
HR behöver löpande föra kontakter in och ut ur organisationen och informera ur ett arbetsgivarperspektiv. 
Verksamheten kan behöva incitament för att ta emot ytterligare studenter/elever. Det behövs även handledartid och det kan behövas ytterligare handledare, detta kan kräva resurser i form av handledarutbildning och lönepåslag. Det produktionsbortfall som uppstår då handledare ägnar tid åt studenten/eleven behöver också ersättas av personal. 
EKU behöver vaska fram platser och placera dessa (huvudsakligen läkare och sjuksköterskor). 
Bättre anpassad webbsida för de olika vägar som finns med särskilt fokus på dem med utländsk vårdutbildning och bristande svenskkunskaper. 4
Stockholms läns landstings ”Riktlinjer vid rekrytering och anställning av utländsk vårdpersonal från EU/EES och för svenskar som studerar till läkare inom EU” kan fungera som inspiration. 7 (7)
Datum 2015‐05‐05 FÖRSLAG En projektledare föreslås engageras för att bygga upp en kunskap inom området och för att knyta relevanta kontakter internt och externt. Projektledningen bör kunna bedrivas på ungefär 40 procent. Därtill behöver HR en resurs på cirka 75 procent engagerad, en viktig bieffekt av att blanda in fler personer är att kunskapen fördelas på flera personer. Tillsammans kan dessa kartlägga processen ur landstingets perspektiv, arbeta fram rutiner och förankra arbetet i organisationen. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen från februari 2015 finns ett tjugotal nyanlända läkare och en handfull nyanlända sjuksköterskor i länet som kan tänkas tillhöra den relevanta målgruppen (jämför väg 4 ovan). Behovet i länet behöver också vägas mot verksamhetens möjligheter att handleda. En uppskattning är att landstinget årligen kan hantera cirka tio läkare och en handfull sjuksköterskor5. I nedanstående tabell görs en uppskattad beräkning av kostnader inom projektet och syftar till att ge en bild av hur det skulle kunna se ut. År 2015
Tid
Projektledning (intern eller extern). Beräkn 6 mån
Internt HR‐stöd och info (webb m m). Beräkn 6 mån
Provtjänstgöring för läkare
6 månader
Handledararvode till mottagande verksamhet
26 veckor
Auskultation för läkare
6 veckor
Handledararvode till mottagande verksamhet
6 veckor
Praktiktjänstgöring för utländska sjuksköterskor
3 månader
Handledararvode till mottagande verksamhet
12 veckor
Hospitering för utländska sjuksköterskor
2 veckor
Handledararvode till mottagande verksamhet
2 veckor
Övrigt (förlängd intro, språkundervisn, resor)
Totalt 2015
Antal
Lön per månad
ink soc avgift
Handledararvode till mottagande verksamhet
40%
21000
75%
39375
8
32250
8
3000
8 Från Af eller kommun*
8
3000
5
23250
5
3000
5
23250
5
3000
per vecka
per vecka
per vecka
per vecka
Summa
126 000 kr
236 250 kr
1 548 000 kr
624 000 kr
‐ kr
144 000 kr
348 750 kr
180 000 kr
58 125 kr
30 000 kr
500 000 kr
3 795 125 kr
5
Ett bekymmer för nyanlända sjuksköterskor är att utländsk sjuksköterskeutbildning ofta inte håller samma akademiska nivå som svensk sjuksköterskeutbildning. Socialstyrelsen kommer då inte att godkänna utbildningen och personen är i princip hänvisad till det reguljära svenska utbildningssystemet.