Handbok Ajourhållning Byggnad
L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Handbok Ajourhållning Byggnad Version 10.2 1 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Innehållsförteckning Revideringsförteckning ................................................................................................. 5 1 Inledning .............................................................................................................. 6 2 Författningar och regelverk ................................................................................. 7 2.1 Fastighetsregister ............................................................................................ 7 2.2 Byggnadsdelen ................................................................................................. 8 2.3 Lantmäteriet får meddela föreskrifter ............................................................. 9 3 Ajourhållning i samverkan ..................................................................................10 3.1 Avtal ............................................................................................................... 10 3.2 Kommunens roll ............................................................................................. 10 3.3 Lantmäteriets roll .......................................................................................... 14 3.4 Hur påverkar ett sammanhållet byggnadsobjekt ajourhållningen? .............. 16 3.5 Avisering till LINA-systemet vid fastighetsbildning ........................................ 17 4 Byggnadsinformationens användning .................................................................18 5 Byggnadsinformationens innehåll .......................................................................19 5.1 Vad är en byggnad? ....................................................................................... 21 5.2 Unik stabil identitet ....................................................................................... 21 5.3 Byggnadsgeometri, Byggnadsdel ................................................................... 21 5.3.1 Byggnad på byggnad 25 5.3.2 Schablon 25 5.3.3 Insamling via flygbild 25 5.4 Byggnadsobjektets status .............................................................................. 26 5.5 Byggnadsbeteckning ...................................................................................... 26 5.6 Byggnadsändamål .......................................................................................... 26 5.7 Byggnadsnamn (tidigare Alternativnamn) ..................................................... 27 5.8 Byggnadsanmärkning ..................................................................................... 28 5.9 Byggnad undantagen från adressättning ....................................................... 28 5.10 Adresskoppling............................................................................................... 29 5.11 Referenser...................................................................................................... 29 5.11.1 Skyddsrum 29 5.12 Verksamhetsåtgärd, objektversion, giltighetsdatum ..................................... 30 6 Allmänt om LINA .................................................................................................31 6.1 Hur systemet är uppbyggt ............................................................................. 31 6.2 Tekniska krav - rekommendationer ............................................................... 31 6.3 Hur Du startar/loggar in i systemet ............................................................... 31 6.4 Byta lösenord ................................................................................................. 33 6.5 Hur Du arbetar i systemet.............................................................................. 34 6.6 Menyn ............................................................................................................ 34 6.7 LINA´s startsida .............................................................................................. 36 7 Registrering i LINA ..............................................................................................39 7.1 Byggnad – Nyregistrering ............................................................................... 39 7.1.1 Grunduppgifter - byggnad 42 7.1.2 Geometriuppgifter – Byggnad 52 7.1.3 Referens för byggnad 55 7.2 Byggnad – Ändring ......................................................................................... 56 L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 2 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8 9 10 11 7.2.1 Åtgärdstyp 56 7.2.2 Byggnadsändamål – Detaljerat ändamål 56 7.2.3 Geometri 57 7.3 Byggnad - Avregistrera ................................................................................... 58 7.4 Övriga funktioner - byggnad .......................................................................... 59 7.4.1 Koppla byggnader till adressplatser 59 7.4.2 Byt fastighet 61 7.4.3 Byt husnummer 62 7.4.4 Hämta ägare 63 7.5 Brister och utredningsfall............................................................................... 63 7.5.1 Bristtypen ”Osäkert byggnadsändamål” 66 7.5.2 Bristtypen ”Bostad saknar detaljerat ändamål” 66 7.5.3 Bristtypen ”Flerfamiljshus som saknar lägenheter” 66 7.5.4 Bristtypen ”Bostad saknar adress” 67 7.5.5 Bristtypen ”Verksamhet saknar adress” 67 7.5.6 Bristtypen ”Samhällsfunktion saknar adress” 67 7.5.7 Bristtypen ”Industri saknar adress” 67 7.5.8 Bristtypen ”Unikt läge saknas” 68 7.5.9 Bristtypen ”Punktläge Ungefärligt lägesbestämd” 68 7.5.10 Bristtypen ”Punktläge Ingång saknar unikt läge” 68 7.5.11 Bristtypen ”Byggnadskoppling saknas” 68 7.5.12 Bristtypen ”Adressplats belägen i annan byggnad” 69 7.5.13 Bristtypen ”Lägenhet på reserverad adress” 69 7.5.14 Bristtypen ”Adressplatsbeteckning avviker från standard” 69 7.5.15 Samtliga brister sorterade per fastighet 70 7.5.16 Utredningsfall - Folkbokföringsärende 71 7.5.17 Utredningsfall - Fastighetsbildningsärende 71 7.5.18 Utredningsfall - Kassaregisterärende 74 7.5.19 Utredningsfall – Övrigt utredningsfall 76 7.6 Rapporter ....................................................................................................... 78 Ajourhålla BAL-informationen på 3D- och ägarlägenhetsfastigheter ...................82 8.1 Ajourhållning av byggnader på 3D-fastigheter i LINA .................................... 83 8.2 Adressplatser på 3D fastigheter i LINA .......................................................... 87 8.3 Lägenheter på 3D fastigheter i LINA .............................................................. 89 8.3.1 Koppla lägenheter i 3D-utrymme till 3D-fastighet 90 8.4 Ägarlägenhetsfastigheter i LINA .................................................................... 92 Kommunens leverans av byggnadsgeometrier ....................................................94 9.1 Gemensam objektspecifikation ABT med Exempelsamling Byggnad ............ 94 9.2 Leveransbilaga ............................................................................................... 94 9.3 Skicka leverans ............................................................................................... 94 9.4 Leverera geometrier ...................................................................................... 95 9.5 Hur Lantmäteriet hanterar geometrileveranser ............................................ 96 9.6 Exempelsamling Byggnad .............................................................................. 97 Support .............................................................................................................103 10.1 Information till användarna ......................................................................... 103 Ajourhållning via gränssnitt ..............................................................................104 L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 3 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 12 13 14 Förkortningar och begrepp ...............................................................................106 Bilaga 1 – Skatteverkets typkoder för fastighetstaxeringen ..............................109 Bilaga 2 – Exempelsamling Byggnadsändamål ..................................................112 L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 4 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 5 (114) Revideringsförteckning Version Datum Ändring 9.1 2014-02-24 Kapitel 3.3 – Kompletteringar Byggnadsgeometrier Nytt avsnitt – Höjdkoordinat på mätpunkter Kapitel 3.4 – Revidering Kapitel 5.3 – Kompletteringar Kapitel 5.7 – Revidering Kapitel 5.12 – Revidering + komplettering Kapitel 7.5.1 – Revidering Kapitel 7.5.2 – Ny rubrik för bristtypen Kapitel 7.5.3 – Ny rubrik för bristtypen Kapitel 7.5.4 – Ny rubrik för bristtypen Kapitel 7.5.5 – Ny rubrik för bristtypen Kapitel 7.5.10 – Revidering + komplettering Ajourhållningsärende/Kvalitetsärende 9.2 2014-03-21 Kapitel 8.1 – Nya bilder Kapitel 8.2 – Nya bilder Kapitel 8.3 – Nya bilder 10.0 2014-04-25 Kapitel 7.5 – 7.5.15 Revideringar med anledning av nya brister 10.1 2014-06-26 Kapitel 7.1.1 – Förtydligande med bilder för radhus, flerfamiljshus etc. 10.2 2015-02-10 Kapitel 6.3 – Ändrad inloggningsbild 2015-02-10 Kapitel 6.4 – Ny bild 2015-02-10 Kapitel 7.1.1 – Förtydligande – Flerfamiljshus L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 1 Version 10.2 6 (114) Inledning Från och med april 2011 har systemet för Lantmäteriets byggnadsinformation i fastighetsregistret förnyats. En byggnad som förut var flera objekt har nu omvandlats till ett sammanhållet objekt där både registerinformation och geometrisk beskrivning ingår. Anledningen till denna förnyelse är bland annat att: • Effektivisera Lantmäteriets informationsförsörjningsprocess och dess lagring så att det fungerar effektivt och till lägsta kostnad. • Eliminera risken med gamla grunddatasystem genom att ersätta dessa. • Skapa förutsättningar för att använda informationen effektivt i sam-hället, genom omstrukturering av informationen och förutsättningar för bättre tillgänglighet samt öka möjligheten till att anpassa efter mark-nadens behov. • Förenkla samverkan mellan kommuner, myndigheter, medborgare och företag. Lättillgänglig information för både användare och ajourhållare. Brukar kallas e-förvaltning! • Anpassa oss till kraven från EU (Inspire och PSI-direktiven) och till rekommendationerna i den nationella geodatastrategin, läs mer på www.geodata.se Lantmäteriet arbetar tillsammans med kommunerna när det gäller ajourhållning av byggnader. Denna handbok har tagits fram som stöd för de personer inom kommunen som arbetar med just ajourhållning eller på annat sätt kan ha behov av informationen. I handboken finns beskrivet hur ajourhållningen av byggnadsinformationen ska ske samt hur den är uppbyggd med grundläggande regelverk. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 2 Författningar och regelverk 2.1 Fastighetsregister Version 10.2 7 (114) Lantmäteriet ansvarar för drift och förvaltning av Fastighetsregistret, det vill säga det informationssystem som används för att samla in, lagra, bearbeta samt lämna uppgifter om innehållet i fastighetsregistret. Fastighetsregistret regleras av Lag om fastighetsregister (se SFS 2000:224) samt förordning om fastighetsregister (se SFS 2000:308). Registret består av olika delar. En allmän del, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel samt en taxeringsuppgiftsdel. De olika delarna innehåller följande: Allmän del - Fastigheter och samfälligheter Koordinater Planer m.m. Kvarter Gemensamhetsanläggningar m.m. Registerkarta (som förs med automatiserad behandling) (fastighetsgränser, beteckning, planer, bestämmelser) Tilläggsinformation Inskrivningsdel - Lagfart Tomträttsupplåtelse Tomträttsinnehav Inteckningar m.m. Anteckningar Äldre förhållanden Tilläggsinformation Adressdel - Belägenhetsadress - Uppgifter om postnummer och postort får redovisas Tilläggsinformation (ex. populärnamn, adressplatsanmärkning) För varje belägenhetsadress redovisas beteckning, fastighet eller samfällighet som är belägen på adressen samt i förekommande fall att adressen inte utnyttjas. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 8 (114) Byggnadsdel - Byggnad - Uppgifter från fastighetstaxeringen får redovisas Tilläggsinformation (ex. uppgifter om skyddsrum) För varje byggnad redovisas beteckning, adress (om sådan finns i adressdelen), uppgift om belägenhet (koordinater som beskriver schablon eller verklig geometri) Taxeringsuppgiftsdel - Taxeringsvärden Fastighetsägare/Tomträttshavare/Ägare till hus på ofri grund 2.2 Byggnadsdelen Byggnadsregistret var före år 2000 ett särskilt register vid sidan av fastighetsregistret. Byggnadsdelen är numera inordnad i fastighetsregistret och regleras på samma sätt som de andra delarna. Eftersom byggnadsregistret lades upp för samtliga kommuner och uppläggningen av registret har slutförts, behövs ingen särskild reglering av uppläggande av byggnadsdelen. I 60 § finns regler om förande av byggnadsdelen. Reglerna överensstämmer helt med bestämmelserna i 55 § om förande av adressdelen. Kravet på beslut av Lantmäteriet om förandet fanns inte tidigare. På grund av att upp-läggningen slutförts innebär dock övergångsbestämmelserna att något krav på sådant beslut inte blir aktuellt. Innehållet i byggnadsdelen finns redan redovisat ovan samt i kapitel 5 - Byggnadsinformationens innehåll. Vilka byggnader som ska ingå redovisas i kapitel 4 - Byggnadsinformationens användning. Paragraf 63 handlar om behörighet att föra in uppgifter i byggnadsdelen och är utformad på samma sätt som 59 §. Kommunen ges behörighet att föra in uppgifter enligt 62 § första stycket. Lantmäteriet ges av samma skäl som i 59 § behörighet att föra in samma uppgifter som kommunen och dessutom uppgifter som fastställts vid fastighetstaxering. I 70 § anges vilken tilläggsinformation som får redovisas i byggnadsdelen. Tilläggsinformationen får vara av tre skilda typer. • Kommunen får redovisa kommunal information av särskilt angivna slag som berör byggnaden. • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får redovisa uppgifter om skyddsrum. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 • Version 10.2 9 (114) Riksantikvarieämbetet (RAÄ) får redovisa vissa uppgifter av intresse för kulturminnesvården. 2.3 Lantmäteriet får meddela föreskrifter Genom 83 § ges Lantmäteriet befogenhet att meddela föreskrifter för tillämpningen samt att, om det i enskilda fall finns särskilda skäl, medge undantag från bestämmelser i förordningen. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 3 Ajourhållning i samverkan 3.1 Avtal Version 10.2 10 (114) Ajourhållningen av byggnadsinformationen sker i samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna. Samverkan regleras i normalavtal (ABT-avtal) med respektive kommun som bygger på ett ramavtal tecknat mellan Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). För normalavtal finns att antal samverkansnivåer. Avtalet är ett uttryck för parternas gemensamma strävan att uppfylla intentionerna om fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet. Avtalet innebär i korthet att kommunen åtar sig att ajourföra byggnadsinformationen. Ajourföringen sker dels via LINA och dels via leverans av byggnadsgeometrier. För detta arbete betalar Lantmäteriet en årlig ersättning till kommunen. Ersättningen beräknas enligt vissa principer, bland annat på antalet invånare i kommunen samt aktualiteten och kvaliteten i adress- och byggnadsinformationen. Lantmäteriet åtar sig att tillhandahålla ett ajourföringssystem (LINA) samt att vid behov genomföra utbildning. Lantmäteriet svarar också för behövliga handledningar och fortlöpande information om förändringar och nyheter i ajourföringssystemet. Ramavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Lantmäteriet hittar du på Lantmäteriets hemsida för Byggnad, Adress, Lägenhet och Topografi Lantmäteriet gör regelbundet uppföljning av avtalet för att bedöma om kraven enligt vald samverkansnivå uppfyllts. 3.2 Kommunens roll Kommunen är registerförare och svarar för uppgifterna i registret. Ajourföring av bebyggelsen kan nu ske dels i LINA-systemet, dels i form av geometrileveranser. Arbetet består i huvudsak i att hålla byggnadsbestånd, byggnadsbeteckningar och byggnadsgeometrier aktuella. Kommunen ansvarar för uppdatering av byggnader över hela kommunens yta för alla attribut utom byggnadsgeometri. ♦ För byggnadsgeometri ansvarar kommunen genom geometrileverans för uppdatering inom överenskommet ansvarsområde. ♦ Kommunen kan leverera byggnadsgeometri även utanför sitt ansvarsområde. Samtliga byggnader med en area på marken som är 15 kvm eller större ska tas med i geometrileverans. Därutöver de byggnader som är antingen bygglovpliktiga, adressatta eller inlagda i byggnadsregistret. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 11 (114) Anmärkning: Även mindre byggnader än 15 kvm från kommunen lagras på samma sätt. Kommunen följer t.ex. via bygglovhantering, karthantering m.m. förändringar i byggnadsbeståndet och utvecklingen av byggnadsbeståndet inom kommunen. Varje kommun avgör var i organisationen ajourhållningsrutinerna ska hanteras. Det är av största vikt att rutinerna hanteras i den del av den kommunala organisationen som normalt hanterar byggnadsinformation. Lägesbestämningen av bebyggelsen har ett naturligt samband med ajourhållningen av kommunens kartor. I och med att all byggnadsinformation (lägesuppgifter i form av geometri + alla textattribut) nu lagras som ett och samma objekt är det extra viktigt att ajourhållning sker i samverkan mellan alla handläggare – de som hanterar geometri och de som ansvarar för ajourhållning i LINA. Den byggnadsgeometri som skapas i LINA är en s.k. schablon. Den kan betraktas som en preliminär geometri som så snart som möjligt ska ersättas med verklig geometri. Den kan till exempel levereras från kommunen som en vanlig geometrileverans. I Lantmäteriets Topo-system ersätts schablonen med den korrekta geometrin. När byggnad rivs eller av annan anledning upphör är det kommunen som ansvarar för avregistrering (som sker i LINA). LINA är direktuppdaterande, d.v.s. införda uppgifter syns direkt i registret och GDS (GrundDataSystemet). Förändringar i byggnadsbeståndet som leder till ajourhållning av registret ♦ Nybyggnation av hus Nyregistrering av byggnad kan ske så snart bygglov beviljats, byggnaden får då status ”Planerad”. Nyregistrering kan även ske när byggnation har på-börjats eller när byggnaden är uppförd. Byggnaden får då status ”Gällande”. Tidpunkt för nyregistrering avgörs av kommunen. Grunduppgifter för ny byggnad registreras i LINA-systemet. Kommunen bestämmer själva hur stora byggnader de ska mäta in och leverera till Lantmäteriet. I Lantmäteriets egna verksamhet med periodisk ajourhållning utanför avtalsområdet mäts alla byggnader större än 15 kvm in. För nya byggnader registrerar kommunen fastighetsbeteckning, form, läge och eventuell adress samt den frivilliga information kommunen beslutat ska redovisas i registret, t.ex. byggnadsnamn, anmärkning eller referens. Ajourdatum skapas automatiskt när registrerade uppgifter sparas. ♦ Ändring av planerad byggnad L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 12 (114) Om registrering sker redan vid bygglov ska byggnadens status ändras från "planerad" till "gällande" när byggnaden är uppförd. ♦ Ändring av gällande byggnad Om en byggnad ändrar t.ex. boytan genom en tillbyggnad ska denna uppgift ändras i LINA och den nya geometrin levereras via geometrileveransen. ♦ Avregistrering av byggnad p.g.a. rivning, brand etc. När byggnad rivs eller av annan anledning (t.ex. brand) upphör ska uppgift om byggnad avregistreras. Även avregistrerade byggnader sparas i registret (som historisk version). Detta möjliggör informationssökning på avregistrerade byggnader. Om nyregistrering sker redan vid bygglov (planerad) måste byggnaden avregistreras om bygglovet inte fullföljs. När Lantmäteriet arbetar med ajourhållning av geometrier i egen regi har de ingen möjlighet att avregistrera en byggnad med adresskoppling. Det måste utföras av kommunen. En byggnad avregistreras aldrig bara för att den på grund av t.ex. en avstyckning ska tillhöra en ny fastighet. ♦ Avregistrering av byggnad p.g.a felregistrering Om en byggnad aldrig har funnits "fysiskt" så ska denna tas bort ur registret. Även en byggnad som felregistrerats sparas i registret som en sista historisk version. Förändringar i fastighetsindelning på grund av fastighetsbildningsåtgärd som leder till ajourhållning ♦ Kontroll mot förrättningsärenden/registerkarta etc. om byggnader är berörda av åtgärden Bevakas via LINA. Där presenteras berörda fastigheter och bl.a. uppgift om fastigheten är bebyggd och/eller har adress registrerad. Det framgår inte var fastighetens gränser är förändrade och om byggnad och/eller adress ska överföras till annan fastighet. Många kommuner har någon form av service från Lantmäteriet för att kontinuerligt kunna följa ändringar i fastighetsindelningen. Kommuner som inte har denna service, måste vid behov begära kopia av förrättningskarta. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 13 (114) ♦ Berörda byggnader kopplas till den nya fastigheten När byggnad på grund av fastighetsindelningen ska tillhöra en ny fastighet ska byggnaden få en ny beteckning, ny fastighetstillhörighet. Beteckningen består av den nya fastighetsbeteckningen samt ett nytt husnummer inom den nya fastigheten. Byggnaden kopplas till den nya fastigheten med hjälp av en särskild länk ”Byt fastighet” i LINA. Alla uppgifter/egenskaper om byggnaden finns kvar och den gamla byggnadsbeteckningen avregistreras automatiskt. Även kopplingen till adress finns kvar. Övriga registreringsuppgifter är att: ♦ koppla adressuppgifter till byggnad Via formuläret "Koppla byggnader till adressplatser" i LINA, kan kommunen koppla adressplats till byggnad som ska ha en adress. Detta kan också göras direkt när byggnadens grunduppgifter registreras. ♦ registrera byggnadsnamn på byggnad Här anges t.ex. namn från fastighetskartan eller primärkartan. Byggnadsnamn kan till exempel användas för att särskilja hus på ofri grund när flera sådana förekommer på samma fastighet. Informationen är efterfrågad av bland annat blåljusaktörerna (polis, ambulans, räddningstjänst). ♦ registrera anmärkning på byggnad Här kan en kort anmärkning som rör något av områdena adress, taxering eller ägare registreras. Registreringsunderlag Som underlag för registrering/ajourhållning i LINA-systemet används informationen från kommunens bygglov-, kart- och adresshantering. Kommunen bör sträva efter att så långt möjligt samordna registrering/ajourhållning i LINA med bygglovhanteringen. Underlag för registrering är även de aviseringar kommunen får i LINA från Lantmäterimyndighet angående ändringar i fastighetsindelningen. Brister och utredningsfall i LINA Brister och utredningsfall åtgärdas via LINA, se kapitel 7.5. När en byggnad avregistreras tas automatiskt all bristinformation bort från den aktuella byggnaden. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 3.3 Version 10.2 14 (114) Lantmäteriets roll Lantmäteriet ansvarar för byggnadsdelens innehåll och lagring. LINA Lantmäteriet ansvarar för förvaltningen av LINA-systemet. Det innefattar såväl underhåll av själva systemet som support till användarna. Förutom kommunerna kan även förvaltningen förändra objekten, t.ex. genom uppdateringar av vissa attribut. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ansvarar för ajourföring av skyddsrumsinformation. Byggnadsgeometrier Lantmäteriets ajourhållning av byggnadsgeometrier sker i samverkan med kommunerna eller i Lantmäteriets periodiska ajourhållning med stöd av flygbilder. Samverkan med kommunerna sker enligt den samverkansnivå och inom de ansvarsområden som kommunen avtalat om, i de flesta fall primärkarteområden. Det är Insamlingsenheten på Lantmäteriet som ansvarar för att ta emot byggnadsgeometrileveranser från kommunen och göra uppdateringen. Arbetet är fördelat på ett antal handläggare som finns i Gävle, Luleå och Karlskrona. Utanför kommunens ansvarsområden ajourhålls byggnadsinformationen av Lantmäteriets Insamlingsenhet, med stöd av flygbilder, genom digital fotogrammetri och digitala ortofoton. I denna verksamhet mäts alla byggnader större än 15 kvm in. Arbetet sker kontinuerligt över hela landet. Aktuellt produktionsläge hittar du här Produktionsläge Byggnad När Lantmäteriet arbetar med ajourhållning av geometrier kommer de att behöva avisera ajourhållningsfrågor till kommunen. Aviseringen sker via LINA, se ”Övrigt utredningsfall – Ajourhållningsärende”. Höjdkoordinat på mätpunkter Lantmäteriet mäter byggnader i takkant. Vid olika takhöjder på samma byggnad sker mätning enligt principen på bilden nedan. Om höjdvärden från kommunen ska lagras i Lantmäteriets datamodell så ska dessa representera byggnaden enligt samma princip som Lantmäteriet använder. Om olika kvalitet/metoder använts för samma geometri, anges medelfelet för den sämsta mätpunkten. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 15 (114) Byggnadsändamål Vid inmätning av ny byggnad tolkas och sätts byggnadsändamål efter vad kartören kan se i bilder och stereomodeller. Byggnadsändamål på befintliga byggnader ändras inte vid ajourhållning, kommunen har huvudansvar för uppgift om byggnadens ändamål. Ändring av kvalitetsuppgifter Lantmäteriets ajourhållning sker så att alla geometrier som ajourhålls oavsett förändring kommer att få kvalitetsuppgifter enligt den metod och det verktyg som används. Lantmäteriets ajourhållning sker med flygbilder och stereomodeller som karteringsunderlag. Detta medför att när Lantmäteriet ajourhåller byggnader sätts alltid mätläge på dessa till Takkant och medelfel utifrån vårt fotogrammetriska underlag. Exempelvis får byggnader som har objektstatus planerad och insamlingsläge husliv, samt ett lågt medelfel, dessa värden ändrade om det bedöms att byggnaden är byggd och statusen ska ändras till gällande. Ändringen kommer i detta fall att bli en byggnad som är gällande, har insamlingsläge takkant och ett medelfel enligt använt underlag. Detta gäller även om endast attributet objektstatus ändras och geometrin är densamma som tidigare. Kvalitetsförbättring av fastighetsgränser Lantmäteriet utför i sitt kvalitetsarbete systematiska kvalitetsförbättringar av bland annat lägesnoggrannheten på fastighetsindelningen i registerkartan. Då fastighetsgränser, som tidigare redovisades med ett felaktigt läge, flyttas till sitt rätta läge, kan det medföra att byggnadsgeometrier ändrar fastighetstillhörighet i registerkartan. Byggnadsgeometrins ändring av fastighetstillhörighet i registerkartan uppdateras inte med automatik. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 16 (114) För att kommunens handläggare av byggnadsregistret ska få kännedom om att rättning behöver göras, kontaktas de av Lantmäteriet. 3.4 Hur påverkar ett sammanhållet byggnadsobjekt ajourhållningen? Att byggnadsinformationen nu hålls ihop och hanteras i en gemensam datamängd får effekter i ajourhållningen. Ajourhållarna behöver ha kunskap och förståelse kring hur förändringar i informationen påverkar användningen av informationen utanför sitt eget område. Det behövs regelverk för vem som gör vad inom de områden där ansvaret är delat och det behövs rutiner för hur vi kommunicerar när frågor uppstår eller när man behöver hjälpas åt för att åtgärda en brist. Inom områden där kommunen ansvarar även för byggnadernas geometriska beskrivning, oftast primärkarteområdena, blir skillnaden minst men även här blir resultatet bäst om ansvariga för registreringen i LINA respektive leverans av geometrier har bra rutiner för samarbete. Rekommendationen är att registreringen i LINA alltid görs innan geometrileveransen skickas till Lantmäteriet. Den information som ska följa med geometrierna är bara byggnadsändamål och uppgifter om geometrins lägesnoggrannhet och vilket läge på byggnaden som den representerar. Om byggnaden ska ha fler uppgifter bör en byggnadsschablon redan finnas registrerad i LINA. En avregistrering i LINA betyder att hela objektet avregistreras och därmed också försvinner ur Lantmäteriets kartprodukter. Det betyder också att kommunen inte ska skicka in särskilda uppgifter för att radera geometrin i kartinformationen. Alla byggnader går nu att hantera i LINA, även de som tidigare bara fanns i kartan till exempel ekonomibyggnad och komplementbyggnad. Utanför de områden där kommunen ansvarar för geometrier sköter Lantmäteriet ajourhållningen via flygbildstolkning. I de fall det inte finns någon byggnad registrerad sedan tidigare kan byggnadsinformationen bli ofullständig avseende t.ex. detaljerat ändamål, byggnadsår och boarea. Även andra frågetecken kan uppstå som behöver stämmas av med kommunen. Avregistrering kommer i flera fall att kräva samarbete bl.a. beroende på att Lantmäteriet inte kan avregistrera byggnad med adresskoppling. För att undvika konflikter i systemet så underlättar det för både Lantmäteriet och kommunerna om vi håller varandra informerade när större åtgärder planeras. Anledningen är att konflikter kan uppstå om förändringar i ett objekt sker ifrån två håll samtidigt, eftersom arbetet sker mot samma databas. Resultatet kan då bli att ajourhållningsåtgärden inte blir registrerad och behöver göras om. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 3.5 Version 10.2 17 (114) Avisering till LINA-systemet vid fastighetsbildning Eftersom byggnadsbeteckningen bygger på fastighetsbeteckningen kommer byggnader att byta beteckning på grund av fastighetsbildningsåtgärder. Kommunerna svarar för denna ajourhållningsåtgärd. LINA-systemet innehåller för detta ändamål en särskild länk – ”Brister” som bland annat innehåller utredningsfall av typen Fastighetsbildningsärenden. Den utgör en lista över fastigheter som berörts av fastighetsbildningsåtgärder som är intressanta att bevaka från byggnads- och adressdelens synpunkt. Kommunen avgör vilka byggnader som berörts och kan vid behov göra nödvändiga förändringar, t.ex. byta fastighet. Vid vissa typer av fastighetsbildningsåtgärder kan det vara svårt för kommunen att avgöra rätt fastighetstillhörighet för en byggnad. Kommunen kommer i sådana fall att behöva kopia av förrättningskarta eller liknande för att kunna avgöra det. De flesta kommuner har redan genom befintliga rutiner tillgång till erforderligt underlag. I annat fall förutsätts Lantmäteriet medverka till att kommunerna får detta underlag. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 4 Version 10.2 18 (114) Byggnadsinformationens användning Information om byggnader har en bred användning inom statlig, kommunal och privat verksamhet. I statens verksamhet finns den största användningen inom fastighetstaxeringen, bostadsstatistiken, miljöområdet, krisberedskap och inom andra områden där individualiserade uppgifter om byggnader behövs. Aktörer inom Blåljusområdet (polis, brandkår, ambulans) har ett stort behov av aktuell byggnadsinformation. I ett europeiskt perspektiv kommer nya krav på byggnadsinformation genom INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in Europe). Byggnadsinformationen ska vara lättillgängligt och tillförlitligt. Byggnadsrelaterade data som är allmänt och frekvent efterfrågade ska kunna sökas i kartor och i användarnas olika GIS-tillämpningar. Grunduppgifter ska kunna kompletteras med användarens egna uppgifter i lokala tillämpningar, därför finns en unik identitet (UUID) för varje byggnad som bör utnyttjas i de lokala systemen. Belägenhetsadress som är kopplad till byggnadsidentitet är en mycket viktig grund för adresshanteringen i många verksamheter. Adressdelen i Fastighetsregistret ajourförs av kommunerna samordnat med byggnadsdelen. Genom referenser (akthänvisning etc.) finns hänvisningar till andra register vilket ytterligare ökar användningsmöjligheterna. Dessa referenser utnyttjas idag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för hantering av skyddsrum och kan eventuellt komma att utnyttjas av Riksantik-varieämbetet (RAÄ) för hantering av skyddsvärda byggnader och inventeringar som registrerats i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 5 19 (114) Byggnadsinformationens innehåll Byggnadsinformationen omfattar de byggnader som sedan tidigare hanterats i fastighetsregistrets byggnadsdel d.v.s. i huvudsak byggnader av kategorin bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri. Beståndet har utökats genom komplettering med byggnader som hämtats från topografiskt grunddata, i huvudsak byggnader av kategorin komplementbyggnad, ekonomibyggnad eller övrig byggnad. Det innebär att mängden byggnader har fördubblats. Det innebär också att alla byggnader har fått en geometrisk beskrivning i form av en eller flera byggnadsdelar(ytor). Hur ansvaret för ajourhållningen av de olika delarna i informationen fördelas beskrivs i kapitel 3. Beskrivning * ytterligare beskrivning finns i texten nedan UUID* Unik stabil identifierare Byggnadsgeometri* Uppgift om byggnadens belägenhet och form beskriven som en eller flera byggnadsdelar. Byggnadsdel(ar) Objektstatus Byggnad * Anger aktuell status för Byggnad, kan vara Planerad, Gällande eller Avregistrerad Byggnadsbeteckning* Byggnadsbeteckning utgörs av registerenhetens beteckning och husnummer (skapas automatiskt eller sätts manuellt). Registerenhet Husnummer Byggnadsändamål* Detaljerat ändamål Ändamål ska anges för alla byggnader och anger vilket ändamål som byggnaden används till. Byggnadsändamål kan vara Bostad, Samhällsfunktion, Verksamhet, Industri, Ekonomibyggnad, Komplementbyggnad eller Övrig byggnad. För byggnadsändamålen Bostad, Samhällsfunktion och Industri ska även detaljerat ändamål anges. Huvudändamål* Anges när en byggnad har flera ändamål, men där ett av ändamålen överväger. Osäkert ändamål* Ändamål som säkert inte kan bestämmas. Byggnadsnamn* Namn på byggnad. Namntyp Boarea Namntyper: • Alternativnamn • Alternativ byggnadsbeteckning Boarean för alla ingående lägenheter i en Byggnad. Är obligatoriskt för småhus enligt lägenhetsregisterlagen. Nybyggnadsår Årtal när byggnaden uppförs. Tillbyggnadsår Årtal när tillbyggnaden uppförs. Byggnadsanmärkning* Ytterligare anmärkning på byggnad. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 20 (114) Anmärkningstyper som kan användas för noteringar: • Adress • Taxering • Ägare Ofri grund Ägaren till byggnaden överensstämmer inte med ägaren till fastigheten. Byggnaden ingår inte i någon fastighet, d.v.s byggnaden är lös egendom. Vid taxeringen bildar byggnaden och fastigheten olika taxeringsenheter. Ägaren till byggnaden fås via taxeringen. Byggnadsservitut Ett servitutsavtal som innebär att en byggnad belastar en annan fastighet än den ligger på. Huvudbyggnad Pekar ut en byggnad, i ett större komplex av byggnader, på en fastighet som huvudbyggnad. Sätts på byggnader där behov av att särskilt markera att en huvudbyggnad, främst i presentationssyfte, finns. Byggnad undantagen från adressättning* Anger att Byggnad inte ska adressättas Adresskoppling Typ av adress anger ändamålet för Ingång/entré och ska endast anges när Byggnad har Ingång och denna ska kopplas till adress. Typ av adress som kan anges: • Bostadsadress • Butiksadress • Besöksadress • Leveransadress Typ av adress Referenser • • • Verksamhetsåtgärd Anger varför en förändring på objektet är gjord: Åtgärdstyp Skyddsrumsregistret, MSBs skyddsrum Skatteverkets taxeringsenhet Skatteverkets värderingsenhet Åtgärdstyper: • • • • • • • Godkänt bygglov Ny färdigbyggd byggnad Befintlig byggnad Byggnaden färdigbyggd Ändrad byggnadsinformation Riven, nedbrunnen byggnad Felregistrerad byggnad L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 5.1 Version 10.2 21 (114) Vad är en byggnad? Definitionen är: En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Plan- och bygglag (2010:900) Definitionen kompletteras med en beskrivning: Byggnader >= 15 kvm ska redovisas, i övrigt får mindre byggnader före-komma om de uppfyller kraven enligt specifikation. Master registreras inte som byggnad. 5.2 Unik stabil identitet För varje byggnad finns en unik stabil identifierare, en teknisk identitet, som inte ändras. Detta nummer kallas UUID (Universal Unique Identifier). En byggnad får ett UUID när den första gången registreras. Identiteten följer byggnaden ända tills den rivs och finns även med i databasens historiska version. Detta gäller även om den byggs om eller till och dess egenskaper ändras, t.ex. storlek. Även i samband med t.ex. en avstyckning är det samma byggnad även om kopplingen till fastighet ska ändras. Byggnaden är fortfarande densamma. 5.3 Byggnadsgeometri, Byggnadsdel Byggnadens belägenhet och form beskrivs som en eller flera byggnadsdelar. Delarna representeras av ytobjekt i databasen. Ytobjekten består, förutom av koordinater, av uppgifter kring lägesnoggrannhet och insamlingsläge d.v.s. vad geometrin representerar. Koordinater anges med x, y, z för objekt där någon koordinatangivelse har höjdvärden. Höjdvärden som ska lagras ska alltid avse att representera takkant på byggnaden enligt samma princip som Lantmäteriet använder vid kartering. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 22 (114) Saknar samtliga koordinatangivelser höjdvärden anges koordinaterna med x, y, d.v.s. som ett 2D-objekt. När enstaka höjdvärden saknas inom objektet ska de anges som ”tom-värde”(ej numeriskt värde). Med geometri avses en sluten polygon som representerar byggnaden som den ser ut i verkligheten. Alla geometrier ska vara ytbildade och de ska ha ett medelfel i plan, samt insamlingsläge som speglar medelfelet. Byggnadsytor som är över 15 kvadratmeter ska redovisas, men även mindre kan läggas in om behovet finns. En geometri ses som ett attribut och ett objekt kan bestå av flera olika byggnadsdelar, dvs. flera olika geometrier. Dessa måste dock vara av samma byggnadsändamål och de måste ha en fysisk närhet till varandra. Det ideala är att delarna ligger kant i kant, men de kan ligga med överlapp eller glapp om 0,2 meter. De attribut som får skilja mellan de ingående byggnadsdelarna är medelfel samt insamlingsläge. Byggnad med bygglov som inte blivit uppförd ska läggas in med objektstatus ”planerad” och antingen som en schablon d.v.s. med insamlingsläge ”illustrativt läge” eller med insamlingsläge ”fasad” om det finns uppgifter om en exakt geometri. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 23 (114) Byggnad som blivit uppförd och mätt sätts som ”Gällande” och Insamlingsläget ”Fasad” eller ”Takkant” beroende på inmätningsmetod. Om en uppförd byggnad representeras av en schablon ska den så fort som möjligt ersättas av en inmätt geometri. Insamlingsläge ”Ospecificerat” ska inte användas. En inmätt byggnad (med insamlingsläge annat än illustrativt läge) får inte heller ersättas med en schablon (med insamlingsläge = illustrativt läge). Om Lantmäteriet gör en ändring på en byggnad avseende geometri eller objektstatus, ändras alltid insamlingsläge och medelfel till det vi normalt använder vid kartering i flygbilder. Detta är insamlingsläge ”Takkant” och medelfel från vårt fotogrammetriska bakgrundsmaterial. I Lantmäteriets kartprodukter är det viktigt att inte få med planerade byggnader, därför undantas byggnader med objektstatus planerad från kartprodukterna. Även byggnader med insamlingsläge ”illustrativt läge” har hittills undantagits. En verklig geometri (skapad av kommunen eller Lantmäteriet) går inte att ändra i LINA. Däremot går det att ta bort hela objektet, inklusive geometri, i LINA. En fysisk byggnad, t.ex. ett parhus eller radhus, kan ligga på flera fastigheter. I det fallet ska en byggnad per fastighetsområde skapas (s.k. ”limpskivor” istället för en hel ”limpa”). L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Exempel ur Lantmäteriets Grunddatabas Exempel ur Topografiska Webbkartan Exempel Ortofoto Geometrierna får inte ha: • • • • Version 10.2 Dubbletter Cirkelbågar Spikar Selfintersect (rosetter) L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX 24 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 5.3.1 Version 10.2 25 (114) Byggn ad p å b yggn ad Hus på hus blir en allt vanligare företeelse, speciellt i storstadsområden där ledig mark för nybyggnation är begränsad. Byggnader för boende och annan verksamhet kan byggas på varandra. För att kunna registrera unika egenskaper (t.ex. byggnadsändamål) på de enskilda byggnaderna är det tillåtet att registrera dessa som unika objekt med egen geometri. OBS! Även om byggnad står på annan byggnad ska den överliggande byggnaden alltid kopplas till markfastigheten. Om hela eller delar av byggnaden utgör 3D-utrymmen eller ägarlägenheter ska dessa också kopplas till byggnaden. Adressättning av byggnader på byggnader beskrivs mer i Handbok Adress, kap 6.1. 5.3.2 Sch ab lon Den enklaste formen av geometri är en schablon som kan skapas i LINA. Den kan skapas och förändras i LINAs kartstöd. Använd inte ny schablon för att visa en tillbyggnad. Då skapas felaktigt ett helt nytt byggnadsobjekt. Skicka istället en ny uppdaterad geometri till det befintliga byggnadsobjektet. Tänk också på att tillbyggnadsår och boarea kan behöva uppdateras via LINA! En fysisk byggnad, t.ex. ett parhus eller radhus, kan ligga på flera fastigheter. I det fallet ska en schablon per fastighetsområde skapas (s.k. ”limpskivor” istället för en hel ”limpa”), se exempel ovan kapitel 5.3. 5.3.3 In sam lin g via flygb ild I Lantmäteriets periodiska ajourhållning med stöd av flygbilder uppstår det situationer där man säkert inte kan bedöma om byggnaden är ombyggd eller riven och ersatt med en ny byggnad. Lantmäteriet väljer i sådana situationer att omforma. Om det enligt kommunen istället borde ha varit en ny byggnad kan kommunen: • avregistrera den gamla byggnaden och nyregistrera den nya med rätt attribut, adress etc. och en anpassad schablon som Lantmäteriet kan mäta in/byta ut vid nästa ajourhållningstillfälle. • lägga in en schablon med rätt attribut, adress etc. och ta kontakt med Lantmäteriet så att de kan föra över geometrin till denna. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 26 (114) I idealfallet så har kommunen redan registrerat en schablon för den nya byggnaden innan Lantmäteriet ajourhåller, då uppstår inte ovanstående problem. Om Lantmäteriet istället avregistrerar och mäter in nytt där kommunen ser det som en ombyggnad, så försvinner attributinformationen och i vissa fall får Lantmäteriet problem att avregistrera p.g.a. adresskoppling. 5.4 Byggnadsobjektets status En byggnad registreras när bygglov beviljats. Byggnaden ges då status "planerad" och när byggnaden är uppförd ändras statusen till "gällande". Registreras byggnaden först när den är uppförd ges den statusen "gällande". En byggnad lever i registret ända till den rivs eller av andra orsaker (t.ex. brand) inte längre existerar. Byggnaden avregistreras då i registret, men finns kvar med status ”avregistrerad” som en sista (historisk) version. Status sätts automatiskt i LINA beroende på vilken verksamhetsåtgärd som registrerats. 5.5 Byggnadsbeteckning En byggnad ska ha koppling till en fastighet. Byggnadens beteckning ska bestå av fastighetsbeteckning med tillägg av ett husnummer, t.ex. Gävle Berga 1:1, hus 1. Beteckningen sätts normalt maskinellt. En levande fastighetsbeteckning måste väljas vid registrering medan husnummer sätts automatiskt om det inte registreras manuellt. Byggnadsbeteckningen ändras om byggnadens fastighetstillhörighet ändras vid fastighetsbildning, t.ex. avstyckning. 5.6 Byggnadsändamål För byggnaden ska ett eller flera byggnadsändamål anges. Byggnadsändamål kan vara Bostad, Samhällsfunktion, Verksamhet, Industri, Ekonomibyggnad, Komplementbyggnad eller Övrig byggnad. För Bostad, Samhällsfunktion och Industri ska ändamål dessutom anges på en mer detaljerad nivå, det benämns då Bostadsändamål, Samhällsfunktionsändamål respektive Industriändamål. För Industri kan dock Ospecificerad användas på detaljerad nivå. Även för Samhällsfunktion kan Ospecificerad användas i de fall där detaljerat ändamål inte kan avgöras. Om byggnaden har flera ändamål markeras vilket som är huvudändamålet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 5.7 Version 10.2 27 (114) Byggnadsnamn (tidigare Alternativnamn) Byggnadsnamnet kan vara namn på byggnad redovisat på fastighetskartan eller primärkartan. Kan också vara ett namn som används i "folkmun", d.v.s. byggnaden är känd av kommuninvånarna med ett namn. Uppgiften läggs in för att man ska kunna identifiera byggnad på annat sätt än genom beteckningen. Byggnadsnamn är en egenskap för byggnaden och är inte en del av adressen. Namnet kan vara samma som populärnamnet för adressen. Lantmäteriet rekommenderar att byggnadsnamn knyts till byggnader på fastigheter med många byggnader och byggnader som saknar belägenhetsadress. Behovet kan vara att särskilja byggnader på ofri grund när flera sådana förekommer på samma fastighet. I första hand bör namn på byggnad som finns på allmän karta utnyttjas. Flera byggnader som tillsammans utgör en grupp kan ges samma byggnadsnamn. Samma namn på byggnad kan också förekomma på flera ställen i kommunen. Förutom namnet på byggnaden kan andra alternativa benämningar, populär- eller kvartersnamn registreras. Här är det möjligheten att ajourhålla namnen som bör vara avgörande. Firmanamn bör t.ex. undvikas. Byggnadsnamn kan ge blåljusaktörerna värdefull information vid t.ex. en utryckning. Nedan presenteras några exempel på byggnadsnamn. Byggnadsnamn Fastighet, Husnr Kommentar Solvik Bönan 1:1, hus 12 ex. på byggnadsnamn för byggnad på ofri grund Lindesborg Bönan 1:1, hus 154 - " - Borgarskolan Väster 14:1, hus 1 ex. på byggnadsnamn för byggnad där namnet används av allmänheten Teatern Norrtull 28:2, hus 1 - " - Stadshuset Norr 1:1, hus 1 - " - Observera! Om byggnaden har flera namn kan samtliga registreras. Fyra olika namntyper förekommer. Namntypen beskriver namnets ursprung och typ, d.v.s från vilken källa de hämtats vid skapandet av det gemensamma byggnadsobjektet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 • Version 10.2 28 (114) Huvudnamn Topografi – Kommer från den topografiska informationen. Endast ett namn kan vara huvudnamn. Hanteras endast av Lantmäteriet. Kommunen kontaktar Lantmäteriet vid eventuella ändringar. • Övrigt namn Topografi – Förekommer om byggnaden har flera namn registrerade i den topografiska informationen. Hanteras endast av Lantmäteriet. • Alternativnamn – Namn redovisat i t.ex. primärkartan eller fastighetskartan. Kan också vara det namn som är känt av kommuninvånarna. Namn som kommunen registrerat i det gamla BALK-systemet eller i nuvarande LINA-systemet. Hanteras av kommunen. • Alternativ byggnadsbeteckning – Kan t.ex. vara nummer på en lott i kommunens interna register. Beteckning som kommunen registrerat i LINA-systemet. Hanteras av kommunen. Vid nyregistrering kan endast följande namntyper anges av kommunen • • 5.8 Alternativnamn Alternativ byggnadsbeteckning Byggnadsanmärkning Om det finns behov av att registrera ytterligare information om byggnaden utöver de attribut som finns i LINA kan den registreras som en byggnadsanmärkning. Välj då en av de tre anmärkningstyperna: Adress, Taxering eller Ägare. 5.9 Byggnad undantagen från adressättning Denna anmärkning ska användas för att markera att byggnaden inte behöver en adress. Gäller för byggnader med ändamålet Bostad, Industri, Samhällsfunktion och Verksamhet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 29 (114) Uthus, garage etc. som registrerats med byggnadsändamål ”komplementhus” behöver ingen anmärkning. Observera dock att komplementbyggnad med skyddsrum behöver adress. Anmärkningen kan också användas för att markera andra övriga byggnader som inte behöver adress, t.ex. en ekonomibyggnad på ett lantbruk. 5.10 Adresskoppling Kopplingen till adress redovisas om adress finns i adressdelen och inte är kopplad till annan byggnad. Belägenhetsadress är ett sätt att ange en plats utan att ange koordinater. Belägenhetsadresser är kända för dem som bor och verkar på platsen och ofta angivna med skyltar. Anger alltid en plats. Vid adressändring i adressdelen syns ändringen i byggnadsdelen automatiskt om adressen är kopplad till byggnad. 5.11 Referenser Referensen är en hänvisning till andra register/system. Referenser kan finnas till skyddsrumsregistret, taxerings- och värderingsenhetsidentitet. 5.11.1 Sk yd d sru m MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) svarar för ajourföring av skyddsrumsinformationen i fastighetsregistrets byggnadsdel. Förordningen om fastighetsregister har ändrats (2006:641) så att enbart MSB i fortsättningen får föra uppgifter om skyddsrum som tilläggsinformation. För kommunens del innebär detta: • att kommunen ansvarar för att alla de byggnader som innehåller skyddsrum är registrerade och att övriga uppgifter om byggnaderna är aktuella. • att kommunen även fortsättningsvis måste bevaka så att alla nya bygg-nader som ska innehålla skyddsrum blir registrerade. • att brister i byggnadsregistret som påtalas av MSB eller Lantmäteriet snarast åtgärdas. • att när kommunen avregistrerar byggnader som har skyddsrum, så bör kommunen skicka ett meddelande om detta till MSB [email protected] L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 5.12 30 (114) Verksamhetsåtgärd, objektversion, giltighetsdatum Verksamhetsåtgärd sätts vid varje förändring från en värdelista. Den beskriver varför ändringen gjorts. Relationen mellan verksamhetsåtgärd och objektstatus följer ett regelverk. Verksamhetsåtgärd Objektstatus Händelse/Kommentar Godkänt bygglov Planerad Nyregistrering Ny färdigbyggd byggnad Gällande Nyregistrering Befintlig byggnad Gällande Nyregistrering Ändrad byggnadsinformation Gällande Uppdatering/modifiering Riven, Nedbrunnen byggnad Avregistrerad Avregistrering Felregistrerad byggnad Avregistrerad Avregistrering Ändrad byggnadsinformation Gällande under utredning Rivningslov Till exempel när byggnadens objektstatus ändras från planerad till gällande är verksamhetsåtgärden Byggnaden färdigbyggd. Om byggnaden ges objektstatus avregistrerad är verksamhetsåtgärden antingen riven, nedbrunnen byggnad eller felregistrerad byggnad. Förändringar i objektet dokumenteras genom att varje version av objektet får ett versionsnummer, d.v.s. objektversion. Versionen märks med det datum den gäller från och det datum den upphör att gälla (giltighetsdatum). L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 6 Allmänt om LINA 6.1 Hur systemet är uppbyggt Version 10.2 31 (114) När det gäller byggnad och lägenhet så arbetar du med ett objekt vardera för byggnad och lägenhet. Du kan lägga till, ändra eller ta bort byggnader och lägenheter i systemet. När det gäller adresser arbetar du med två olika objekt, adressplats och adressområde enligt svensk standard för belägenhetsadresser. I systemet kan du lägga till, ändra eller ta bort adressplatser och adressområden. Förutom att du registrerar information om dessa objekt ska det också finnas olika kopplingar: 1. Byggnad måste alltid vara kopplad till fastighet 2. Adressplats måste alltid vara kopplad till adressområde. 3. Adress bör kopplas till byggnad, om det är möjligt, annars måste gällande adress vara kopplad till fastighet. 4. Lägenhet måste alltid vara kopplad till en adress. 6.2 Tekniska krav - rekommendationer LINA-systemet är utvecklat för att stödja Internet Explorer version 7 och senare och Firefox 3.0 och senare. Rekommendationen är dock att Explorer 8 eller Firefox 3.6 används. Systemet behöver inga särskilda Office-program för att fungera. LINA ses bäst med skärmupplösningen 1024 x 768 eller Rekommendationen är att skärmupplösningen 1280 x 1024 används. högre. För utskrift av rapporter och handbok behöver du ha Acrobat/Adobe Reader version 5 eller senare installerat. Rekommendationen är att Adobe Reader 9 används. 6.3 Hur Du startar/loggar in i systemet I samband med att du får ditt användarnamn och lösenord av Lantmäteriet, så får du också den www-adress som du ska använda. Skriv in denna www-adress och starta LINA-systemet. Du får då följande bild: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 32 (114) Skriv ditt användarnamn i fältet "Username" och ditt lösen i fältet "Password". Klicka på Login. Följande formulär visas: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 33 (114) Du har nu startat LINA-systemet och kan börja arbeta. 6.4 Byta lösenord Användare kan själv byta lösen. Klicka på ”Hjälp” i inloggningsrutan. En ny sida visas med en ruta där man väljer ”Byt lösenord”. Följ instruktionerna, du kommer att få ett lösenord skickat till dig. Om lösenordet som skickats inte fungerar, kontrollera att du inte kopierat lösenordet och fått med ett blanksteg på slutet. Tänk på att lösenordet ska innehålla 6-12 tecken, 2 versaler (stora bokstäver) och 2 siffror, inga specialtecken. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 34 (114) Det går också att klicka på länken ”Kontakta oss” i LINA för att komma till ovanstående sida för att byta lösenord. 6.5 Hur Du arbetar i systemet Du arbetar i systemet genom att klicka på olika länkar beroende på vad du vill göra. Du får då upp ett så kallat formulär. Från vissa formulär kan du komma vidare till s.k. underformulär för att till exempel göra kopplingar. Du behöver inte gå tillbaka till startsidan när du ska göra något annat i systemet, utan du kan direkt klicka på aktuell länk i menyn. Men kom ihåg att du måste klicka på knappen "Spara" om du vill att det du valt eller skrivit i formuläret ska sparas. När du ska avsluta ditt arbete i systemet kan du klicka på "Logga ut" i menyn. 6.6 Menyn Nedan ges en förklaring till de olika flikarna/länkarna i LINA:s meny. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 35 (114) Ajourhållning LINA:s startsida. Här kan du söka på fastighet eller adressområde samt direkt i kartan. Kommundel Länk till formuläret "Kommundel". Formuläret används för nyregistrera, ändra och ta bort kommundelar. Adressområde Länk till formuläret "Adressområde". Formuläret används för att nyregistrera, ändra eller ta bort adressområden. Formuläret används också för att nyregistrera, ändra eller tar bort gårdsnamn som hör till ett byadressområde. Brister Länk till ett formulär där du hittar olika typer av kvalitetsbrister som finns för BAL-informationen. Här finns också fastighetsbildningsärendena som kan innebära att kopplingen mellan byggnad och fastighet eller adress och fastighet ska ändras. Även folkbokföringsärenden som Skatteverket har aviserat finns här. Rapport Länk till ett formulär där du skapar rapporter för Fastighet, Byggnad, Lägenhet, Adressområde och Adressplats. Brevmall Länk till formuläret ”Brevmall”. I detta formulär kan du själv formulera innehåll, ange kontaktperson m.m för de olika breven (förslag och bekräftelse för adress samt underrättelse av lägenhetsnummer). Kontakta oss Här hittar du information om hur du kontaktar BALsupporten (telefonnummer, e-postadress samt öppettider). Här finns också information om t.ex. ansökan av behörighet till LINA. Handbok Länk till handböckerna för ajourhållning av Byggnad, Adress och Lägenhet samt Övrigt Topografi. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 36 (114) Senaste nytt Länk till Lantmäteriets hemsida ”Ajourhållning BAL”. Här kan du bl.a. läsa senaste Nyhetsbrevet, frågor och svar m.m. Logga ut Här klickar du när du vill logga ut från LINA-systemet. 6.7 LINA´s startsida När du har loggat in i LINA så visas denna bild: Om du arbetar med ajourhållning för flera kommuner så kan du på denna sida byta kommun. Klicka på ”plustecknet”, då visas de kommuner du har behörighet att arbeta med. Klicka på den kommun du vill byta till. Här anger du antingen den fastighet eller adress du vill arbeta med. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 37 (114) Du kan också söka genom att klicka i kartan (zooma in). När du har hittat den aktuella fastigheten i kartan så dubbelklickar du för att hämta byggnads-, adressoch lägenhetsinformationen. Om du klickar en gång så presenteras fastighetsbeteckningen i en grön ruta. Observera! Du måste först klicka på pilen i kartstödets verktygsfält. När du har gjort detta så presenteras byggnaderna, adresserna och lägenheterna på den valda fastigheten, se nedan. Klicka på: ♦ Byggnaden (byggnad 1) om du vill ajourhålla byggnadsinformationen ♦ Adressen om du vill ajourhålla adressinformationen ♦ Lägenheter om du vill ajourhålla lägenhetsinformation Du kan också från denna sida komma vidare till formulär för att nyregistrera byggnad eller adress, koppla byggnader till adressplatser, byta fastighet, byta husnummer, skriva ut brev samt hämta ägare genom att klicka på aktuell länk, se nedan. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 38 (114) ¨ L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 7 39 (114) Registrering i LINA Kommunen ansvarar för uppdatering av byggnader över hela kommunens yta för alla attribut utom byggnadsgeometri. ♦ För byggnadsgeometri ansvarar kommunen genom geometrileverans för uppdatering inom överenskommet ansvarsområde. ♦ Kommunen kan ansvarsområde. leverera byggnadsgeometri även utanför sitt Samtliga byggnader med en area på marken som är 15 kvm eller större ska tas med i geometrileverans. Därutöver de byggnader som är antingen bygglovpliktiga, adressatta eller inlagda i byggnadsregistret. Anmärkning: Även mindre byggnader än 15 kvm från kommunen lagras på samma sätt. 7.1 Byggnad – Nyregistrering Registreringen inleds med att du söker fram den fastighet som byggnaden ska registreras på. Klicka på ”Ajourhållning” i menyraden. Sökning sker i fältet med ”Ange Fastighetsbeteckning". Observera att kolon mellan block och enhetsnummer måste anges. Det finns flera alternativ att söka fram fastigheten. Dessa är: 1. Skriv fastighetens beteckning i klartext, t.ex. Brynäs 3:12. Klicka på ”Sök” eller använd tangentbordets Enter-knapp. Fastighetens samtliga byggnader, adresser och lägenheter visas i vänstra kolumnen. 2. Skriv minst de tre första bokstäverna i trakt/kvartersnamnet och ett procenttecken, t.ex. Bry%. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 40 (114) Klicka på ”Sök” eller använd tangentbordets Enter-knapp. En resultatlista presenteras i vänstra kolumnen. I denna lista visas samtliga fastigheter som motsvarar det du angav som sökbegrepp, t.ex. alla som börjar på "Bry". Klicka på den fastighet du söker. Observera! Om svaret innehåller alltför många träffar får du uppmaning att begränsa sökningen. 3. Sök i kartan genom att zooma in området där fastigheten ligger. - Klicka en gång på fastighet så visas enbart fastighetsbeteckningen. - Klicka två gånger så hämtas fastigheten samt byggnads-, adress- och lägenhetsinformationen. Till vänster så visas nu byggnad, adress och lägenhet för den valda fastigheten. Du kan nu välja vilken byggnad du vill arbeta med. Kartan visar den valda fastigheten med fastighetsgränserna i gul färg. Inom fastigheten visas byggnadernas geometri, husnummer samt de adressplatser som har kopplats till byggnaderna. I exemplet nedan finns två byggnader. Hus nr 1 har adressplatsen Myrbackavändan 81. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 För att registrera en ny byggnad – klicka på länken ”Lägg till ny byggnad”. Följande formulär med grunduppgifter öppnas: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX 41 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 42 (114) Formuläret har tre flikar i övre delen - Grunduppgifter, Geometri och Referenser. Flikarnas innehåll beskrivs var och en nedan. Du flyttar dig enklast mellan fälten med tabulatortangenten. Uppgifter markerade med asterisk (*) är obligatoriska. 7.1.1 G ru n d u p p gifter - b yggn ad Åtgärdstyp* Välj något av följande alternativ: ♦ Godkänt bygglov (innebär registrering av byggnad innan den är byggd. Bygglov har beviljats). ♦ Ny färdigbyggd byggnad (väljs när byggnad står på plats) ♦ Befintlig byggnad (väljs för en redan existerande byggnad) Byggn ad sän d am ål* Välj något av följande alternativ, med utgångspunkt från byggnadens huvudanvändning: Bostad Byggnad som till övervägande del används för permanent- eller fritidsboende. Industri L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 43 (114) Byggnad som till övervägande del innehåller tillverkning av produkter eller förädling av råvaror. Verksamhet Som till övervägande del används för rörelse, t.ex. hotell, kontor, handel, restaurang eller parkeringshus. Samhällsfunktion Byggnad som till övervägande del innehåller verksamhet som nyttjas av medborgare i samhällslivet. Ekonomibyggnad Byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring. Komplementbyggnad Byggnad som hör till andra byggnader med ändamål bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri t.ex. uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod eller friggebod. Även byggnader utan väggar ingår. Övrig byggnad Byggnad vars ändamål inte är Bostad, Industri, Samhällsfunktion, Verksamhet, Ekonomibyggnad eller Komplementbyggnad, t.ex. kolonistuga eller fristående skärmtak större än 15 kvm av varaktig konstruktion. Om byggnaden har flera ändamål, t.ex. det finns både bostäder och samhällsfunktion (vårdcentral) i byggnaden, så registrerar du detta genom att klicka på länken ”Lägg till ändamål”. Automatiskt blir då det ändamål som står överst ”huvudändamål”. Hur du ändrar detta samt tar bort ändamål redovisas i kapitel 7.2.2. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Detaljerat ändamål* Version 10.2 44 (114) För vissa byggnadsändamål ska också ett detaljerat ändamål registreras. Det gäller Bostad, Industri och Samhällsfunktion. Observera! För Industri kan dock ”Ospecificerad” användas på detaljerad nivå. Även för Samhällsfunktion kan ”Ospecificerad” användas i de fall där detaljerat ändamål inte kan avgöras. För Bostad av typen Småhus friliggande Småhus ska väljas Ett småhus med en bostad som inte är sammanbyggt med något av följande annat småhus. fyra alternativ. Småhus kedjehus Två eller flera, med varandra via garage, förråd eller dylikt, sammanbyggda enbostadshus. Varje bostad finns på en egen fastighet. Även parhus klassificeras som kedjehus. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 45 (114) Småhus radhus Ett småhus som ligger i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra och där varje bostad finns på egen fastighet. Småhus med flera lägenheter Ett småhus med flera bostäder på samma fastighet, t.ex. tvåbostadshus alternativt hyres- eller bostadsrättsradhus om minst tre bostäder. Hyres- eller bostadsrättsradhus Tvåbostadshus L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 46 (114) För Flerfamiljshus Flerfamiljshus kan endast ett alter- Byggnad som är inrättad med minst tre bostäder. nativ väljas. Observera! Husen kan ibland innehålla kontor, butik, hotell, restaurang och liknande – dock ska mer än 50% utgöras av bostad. -------------------------------------------------------------------------- Skillnaden mellan Flerfamiljshus och Småhus med flera lägenheter utgör en gråzon. För Småhus ska boarea* anges, bl.a. därför att denna kategori oftast innehåller standardbostäder (normalt kök + rum). * enda undantaget är småhus med två lägenheter med samma adress. Där krävs förutom boarea även lägenhetsnummer. -------------------------------------------------------------------------- L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 47 (114) För Industri ska Annan tillverkningsindustri något av följande Övrig byggnad för industriell verksamhet med tillverkning som inte överensstämmer med ovan speciväljas. ficerade ändamål. Gasturbinanläggning Anläggning för produktion av el med förbränningsgaser. Industrihotell Byggnad som inrymmer flera olika industrier, t.ex. industrihus. Kemisk industri Industri för tillverkning eller förädling av kemiska produkter, t.ex. färgindustri, plastindustri, läkemedelsindustri. Kondenskraftverk Anläggning för produktion av el ur ånga, tar inte tillvara spillvärme. Kärnkraftverk Anläggning för produktion av el ur kärnenergi. Livsmedelsindustri Industri för tillverkning av livsmedel bl.a. genom förädling av jordbruksprodukter, t.ex. charkuteri, konservindustri, fruktindustri. Metall- eller maskinindustri Industri för tillverkning och förädling av metall och maskiner, t.ex. bilindustri, järnverk, mekanisk industri, metallindustri, varv. Textilindustri Industri som tillverkar garn, tyg och dylikt samt bereder dessa, t.ex. tekoindustri, väveri. Trävaruindustri Industri för förädling av skogsråvaror, t.ex. träindustri, massaindustri, pappersbruk, pappersindustri, möbelindustri, sågverk, snickeri. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 48 (114) Vattenkraftverk Anläggning som omvandlar lägesenergi hos vatten till el. Vindkraftverk Anläggning för omvandling av vindenergi till el. Värmeverk Anläggning som levererar fjärrvärme med pannor för fast, flytande eller gasformiga bränslen samt el, t.ex. kraftvärmeverk eller fjärrvärmeverk. Övrig industribyggnad Övrig byggnad för industriell verksamhet som inte är tillverkning, t.ex. lagerbyggnad (även utan väggar), bensinstation, reparationsverkstad. Ospecificerad Industri med okänt ändamål. För Samhällsfunk- Badhus tion ska något av Byggnad med offentlig badinrättning, t.ex. badhus, kallbadhus, simhall, äventyrsbad. följande väljas. Brandstation Byggnad för räddningstjänsten, t.ex. brandstation Busstation Större busshållplats eller resecentrum med flera linjer, med byggnad, t.ex. resecentrum. Distributionsbyggnad Byggnad i distributionsnätet för gas, värme elektricitet eller vatten, t.ex. transformatorstation, nätstation, vattentorn, värmecentral, teknikbod (tele, bredband). Djursjukhus Byggnad för stationär vård av sjuka djur. Försvarsbyggnad Byggnad som används för förvarsändamål eller försvarsberedskap, t.ex. byggnad i anslutning till en militär anläggning eller ett militärt förråd. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 49 (114) Vårdcentral Enhet för öppen hälso- och sjukvård, t.ex. hälsocentral, vårdcentral, läkarstation, vårdcentrum. Dock inte privatläkarmottagning. Högskola Eftergymnasial skola, klassad som högskola. Ishall Inbyggd konstfrusen isanläggning, t.ex. för ishockey, bandy eller skridskor. Järnvägsstation Station eller hållplats som expedierar person- eller godstrafik enligt SJ författning (SJF611) och rikstidtabellen, t.ex. järnvägsstation. Kommunhus Huvudbyggnad för kommunledning, t.ex. kommunhus, stadshus, rådhus. Kriminalvårdsanstalt Institution för verkställande av fängelsestraff, t.ex. kriminalvårdsanstalt eller fängelse. Kulturbyggnad Byggnad som används för kulturellt ändamål som t.ex. teater, museum eller hembygdsgård. Multiarena En flexibel större arena för utövande av sport, kultur och genomförande av många slags arrangemang. Polisstation Byggnad inrymmande central för polisverksamhet. Reningsverk Byggnad för rening av avloppsvatten. Ridhus Byggnad med manege för ridning, t.ex. ridhus eller ridskola. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 50 (114) Samfund Byggnad för fast organiserad religiös gemenskap, t.ex. kyrka, frikyrka, moské, synagoga, tempel, kloster, församlingshem, krematorium, kapell eller gravkapell. Sjukhus Inrättning för sluten vård och specialiserad öppenvård, t.ex. lasarett, länssjukhus, regionsjukhus. Skola Byggnad för undervisning, t.ex. förskola, grundskola, gymnasium, folk-, handels-, jakt-, jordbruk-, lanthushålls-, natur- och kultur-, naturbruks-, nomad-, räddnings-, skogsbruks-, verkstads-, vård-, samisk skola. Sporthall Inomhusanläggning för sport och idrott, t.ex. idrottshall, badmintonhall, curlinghall, tennishall. Universitet Eftergymnasial utbildning klassificerad i högskoleförordning. Vattenverk Anläggning där grundvatten eller ytvatten bereds till dricksvatten, t.ex. vattenreningsverk. Ospecificerad Samhällsfunktion med okänt ändamål. Ska endast anges där mer detaljerat ändamål inte kan avgöras. Husnummer Första lediga nummer sätts automatiskt när du sparar uppgifterna. Det är även möjligt att själv välja ett nummer t.ex. när du vill använda en ”lucka” i nummerserien. Är numret upptaget kommer ett felmeddelande när uppgifterna sparas. Nybyggnadsår Normalt lika med byggnadens nybyggnadsår, d.v.s. det år byggnaden uppfördes, t.ex. 2002. Om detaljerat ändamål = Småhus friliggande, kedjehus eller radhus och åtgärdstyp = Ny färdigbyggd byggnad är nybyggnadsår obligatorisk. I övrigt om den finns tillgänglig. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 51 (114) Tillbyggnadsår Det år byggnaden har byggts om eller till, t.ex. 2010. Uppgiften registreras om den finns tillgänglig. Total boarea Fältet blir synligt då byggnadsändamål Bostad valts. Om detaljerat ändamål = Småhus friliggande, kedjehus eller radhus så är boarea obligatorisk. Observera! För bostadsrättsradhus väljs förfinat ändamål = Småhus med flera lägenheter. Då är inte boarea obligatorisk. Nedan ges en kort beskrivning av vad som är boarea och biarea för småhus enligt svensk standard, SS 021053. Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför ska man dela upp arean i boarea och biarea. Reglerna för uppdelningen är olika för våningsplan ovan mark, sluttningsvåning och källarvåning. I våningsplan där hela golvet ligger ovanför marknivån räknas all area som boarea. Undantag är följande utrymmen i småhus vilka räknas som biarea: garage, pannrum, soprum, inglasat uterum/altan, balkong, oinredd vind. I en sluttningsvåning ligger golvet delvis under marknivån. Där fördelar man arean på följande sätt: Boarea är den area som ligger inom 6,0 meter från en yttervägg mot det fria där den omgivande marken är i nivå med eller under golvnivån. Övriga delar av våningsplanet är biarea. Som biarea räknas dessutom alltid garage, pannrum, soprum, inglasat uterum/altan, balkong. I en källarvåning ligger hela golvet under marknivån. Där räknas hela arean som biarea. Ofri grund Om byggnaden står på ofri grund – klicka/markera i rutan. Med ofri grund menas att byggnaden ägs av annan än ägaren av den fastighet den är byggd på. Byggnaden är då lös egendom. Byggnadsservitut Om byggnaden utgör ett byggnadsservitut – klicka /markera i rutan. Med byggnadsservitut menas att byggnaden, genom ett servitut, tillhör en annan fastighet än den mark den är byggd på. Byggnaden är då fast egendom till den fastighet som den tillhör. Byggnadsnamn Välj namntyp Alternativnamn för kända namn på byggnaden (viktig information för t.ex. blåljusmyndigheter!) L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 52 (114) Välj namntyp Alternativ byggnadsbeteckning för t.ex. nummer på en lott i ett internt register. Om byggnaden har flera namn kan samtliga registreras. Klicka då på länken ”Lägg till namn” för att registrera ytterligare ett namn. Anmärkningar Används för att skriva korta noteringar (max 70 tecken) om: • Adress – Notering kring adressättning • Taxering – T.ex. taxering mindre än 50 000 kr • Ägare – T.ex. arrendator, disponeras av, ofri grund Koppling till adresser Om adressplatser som ska kopplas till byggnaden redan finns registrerade på fastigheten kan koppling ske här. 1. Ange typ av adress med utgångspunkt från huvudanvändningen: • Bostadsadress (Adress till bostäder) • Butiksadress (Adress till företag av typen affär/butik) • Besöksadress (Adress till företag/organisation) • Leveransadress (Används då särskild adress till entré för • leveransmottagning finns, t.ex. på större industriföretag) Uppgift saknas (Information om adresstyp saknas alternativt inget av ovanstående passar) 2. Välj i listan bland de okopplade adresser som finns registrerade på fastigheten. 3. Om byggnaden ska undantas från adressättning markera i rutan Undantagen från adressättning. 7.1.2 G eom etriu p p gifter – Byggn ad Här nedan beskrivs fliken Geometri. Om en ny byggnad registreras är geometri en obligatorisk uppgift. Formuläret för geometri ser ut så här: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 53 (114) I den övre raden finns följande funktioner: Panorera kartan = flytta kartbilden i önskad riktning. Klicka på pilen om du vill "flytta" kartutsnittet med musen. Du får då en pilsymbol när Du för musen över kartbilden. Håll vänster musknapp nertryckt och dra i önskad riktning. Klicka på förstoringsglaset + och klicka därefter i kartbilden om du vill förstora kartbilden. Upprepa tills önskad förstoring uppnås. Genom att hålla vänster musknapp nere och dra en ruta kring ett aktuellt område i kartbilden, kan du förstora detta område. Klicka på förstoringsglaset - och klicka därefter i kartbilden om du vill förminska kartbilden. Upprepa tills önskad förminskning uppnås. Växla mellan karta och ortofoto Visa husnummer respektive adress inom vald fastighet. Skapa en 12 x 8 meters illustrativt läge (schablon). Å återställer geometrin till en redan registrerad. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 54 (114) Klicka på knappen för illustrativt läge. En rektangel (schablon) läggs ut på fastigheten. Klicka på rektangeln/schablonen för att aktivera ändringsfunktioner: För markören till cirklarna för att ändra läge och form på rektangeln. - Blå cirklar ändrar rektangelns sidor - Lila cirkel ändrar lutning på rektangeln - Röd cirkel förflyttar hela rektangeln Observera! ♦ En schablon illustreras alltid med streckade gränslinjer. ♦ En verklig geometri (skapad av kommun eller Lantmäteriet) går inte att ändra i LINA. Däremot går det att ta bort hela objektet, inklusive geometri, i LINA (se avsnitt 7.6 ”Avregistrera byggnad”). ♦ En fysisk byggnad, t.ex. ett parhus eller radhus, kan ligga på flera fastigheter. I det fallet ska en schablon per fastighetsområde skapas (s.k. ”limpskivor” istället för en hel ”limpa”). Se exempel i kapitel 5.2. ♦ Använd inte en schablon för en tillbyggnad. Då skapas felaktigt ett nytt byggnadsobjekt. Skicka istället in en ny uppdaterad verklig geometri till det befintliga byggnadsobjektet. Tänk också på att tillbyggnadsår och boarea kan behöva uppdateras! ♦ Schabloner för planerade och gällande byggnader visas i LINA´s karta för omkringliggande fastigheter. Rotera rektangeln stegvis motsols och medsols Används om du redan har exakta koordinater för en tänkt mittpunkt på byggnaden. Följande ruta visas: Kommunens lokala koordinatsystem visas som standardvärde. Schablonen (12 x 8 m) placeras med den valda punkten som centralpunkt. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 55 (114) Koordinaterna lagras alltid i SWEREF 99 TM i Lantmäteriets grunddatasystem. Ändra storlek på schablonen. Storleken i form av bredd och längd i meter kan anges: Observera! Om du ska registrera en ny byggnad eller ny adressplats och den nya fastigheten inte är registrerad i kartan ännu, visas ett meddelande enligt nedan. I geometrifliken visas hela kommunen som en översiktskarta. Det är fortfarande möjligt att zooma i kartan och placera byggnad/adressplats på vanligt sätt om du vet var fastigheten ska vara. 7.1.3 Referen s för b yggn ad Under fliken Referenser visas följande formulär: Du kan välja följande referenstyper: Skyddsrumsregistret Om byggnaden innehåller ett skyddsrum finns här en referens till MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) register. Det är bara MSB som kan ajourhålla denna referens. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 56 (114) Taxeringsenhetsidentitet Om en koppling gjorts till en taxeringsenhet så visas identiteten här. Kommunen kan inte ändra uppgiften. Värderingsenhetsidentitet Om en koppling gjorts till en värderingsenhet så visas identiteten här. Kommunen kan inte ändra uppgiften. 7.2 Byggnad – Ändring 7.2.1 Åtgärd styp Välj något av följande alternativ om du ändrar en byggnad: ♦ Byggnaden färdigbyggd (visas bara om byggnaden har status planerad). Används när man vill ändra statusen till Gällande, men inte ändra någon annan byggnadsinformation. ♦ Ändrad byggnadsinformation (används generellt vid all ändring av befintlig information). 7.2.2 Byggn ad sän d am ål – D etaljerat än d am ål Om du ska ändra byggnadsändamål eller detaljerat ändamål, klicka på ”R Redigera”. Följande bild visas: eller Ändra byggnadsändamål respektive detaljerat ändamål genom att välja i vallistan. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 57 (114) Observera! Se till att markeringen i rutan för ”Osäkert ändamål” är borttagen innan du sparar. Om du vill lägga till ytterligare ett byggnadsändamål, klicka på ”+ Lägg till ändamål”. Välj byggnadsändamål respektive detaljerat ändamål genom att välja i vallistan. Följande bild presenteras: Välj vilket av ändamålen som ska vara ”huvudändamål” genom att klicka på ”pil uppåt”. Om du vill ta bort något av byggnadsändamålen, klicka på ”X” för att ta bort. Kom ihåg att spara ändrade uppgifter! 7.2.3 G eom etri En fysisk byggnad, t.ex. ett parhus eller radhus, kan ligga på flera fastigheter. I det fallet ska en schablon per fastighetsområde skapas (s.k. ”limpskivor” istället för en hel ”limpa”), se exempel kapitel 5.3.2. Geometrier för byggnad på byggnad, se kapitel 5.3.1. Om du vill ändra geometrin, t.ex. för en tillbyggnad - skapa inte en ny schablon. Då skapas felaktigt ett nytt byggnadsobjekt. Skicka istället in en ny uppdaterad L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 58 (114) verklig geometri till det befintliga byggnadsobjektet. Tänk också på att tillbyggnadsår och boarea kan behöva uppdateras! 7.3 Byggnad - Avregistrera Funktionen används för att avregistrera en byggnad. En byggnad avregistreras ur registret bara av två olika anledningar. En anledning kan vara att byggnaden rivs eller har brunnit ned. En annan orsak kan vara att byggnaden är felregistrerad, d.v.s. byggnaden har aldrig existerat. En byggnad avregistreras aldrig bara för att den på grund av till exempel en avstyckning ska tillhöra en ny fastighet. I sådant fall ska du ändra byggnadens fastighetskoppling. Detta gör du enklast via länken ”Byt fastighet”, se ovan. Välj åtgärdstyp. Du kan välja på: • • Riven, nedbrunnen byggnad Felregistrerad byggnad Klicka på ”Avregistrera byggnad”. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 59 (114) Oberoende av vilken åtgärdstyp du valt kommer byggnaden att sparas som en sista version i databasen. De avregistrerade husnumren kan sedan användas om nya byggnader registreras på fastigheten. 7.4 Övriga funktioner - byggnad I nedre vänstra hörnet av formuläret finns ett antal länkar till olika funktioner: Lägg till ny byggnad finns beskrivet ovan, se kapitel 7.1. Lägg till ny adressplats samt Skriv ut brev beskrivs i handbok Ajourhållning Adress. Övriga länkar beskrivs nedan. 7.4.1 Kop p la b yggn ad er till ad ressp latser Används för att på ett enkelt sätt koppla adresser till byggnad på fastigheten. Klicka på länken ”Koppla byggnader till adressplatser”. Följande formulär visas: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 60 (114) I fallet ovan är Hus nr 1 redan kopplat till Myrbackavändan 81. Den okopplade adressen, Myrbackavändan 81C, ska kopplas. Typ av adress, t.ex. bo-stadsadress – samt husnr, t.ex. 4 – väljs i listan. Observera! Om byggnaden är en bostad med detaljerat ändamål = Småhus friliggande, kedjehus eller radhus visas följande ruta när du sparar. Svara JA så lagras en lägenhet automatiskt med de obligatoriska uppgifter som krävs – enbart bostadsarea men inget lägenhetsnummer. Om du vill ta bort kopplingen mellan en byggnad och adressen, så markerar du i rutan för ”Ta bort koppling” och klickar sedan på ”Spara”. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 7.4.2 Version 10.2 61 (114) Byt fastigh et Används för att koppla om byggnad (med redan kopplade adresser och eventuella lägenheter) till annan fastighet. Följande formulär visas: Befintliga byggnader presenteras då, med möjlighet att markera den byggnad som ska kopplas till ny fastighet. Klicka sedan på ”Nästa”. Följande bild presenteras. Skriv in den fastighet som byggnaden ska flyttas/kopplas till. Du får sedan frågan om du är säker på att du vill genomföra flyttningen. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 62 (114) Är allt OK – bekräfta genom att klicka på ”Bekräfta och byt fastighet”. Om något är fel klickar du på ”Föregående” och återvänder till föregående formulär. När uppdateringen är genomförd visas ett meddelande i LINA. Härmed har du kopplat byggnaden samt tillhörande adresser och lägenheter till den nya fastigheten. Observera! – Byggnaden får första lediga husnummer på den nya fastigheten. Om det finns ”hål” i nummerserien, så får byggnaden det första lediga i serien, t.ex. 1, 3, 4, byggnaden får då nummer 5. 7.4.3 Byt h u sn u m m er Används i de fall du vill ändra befintliga husnummer. Följande formulär visas: Skriv in önskade nya husnummer och tryck Spara. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 7.4.4 Version 10.2 63 (114) H äm ta ägare Fastighetens lagfarna ägare presenteras i en separat resultatruta. Om det är flera ägare så presenteras deras andel i fastigheten. Ägaruppgifterna kan användas för att kontrollera att det är rätt fastighet du arbetar med. Som ägare menas myndighet, företag, organisation eller enskild person som är den juridiske ägaren av berörd fastighet. Observera att adressen som presenteras är den lagfarne ägarens adress, inte fastighetens/byggnadens adress. Uppgifterna hämtas från Fastighetsregistrets Inskrivningsdel. 7.5 Brister och utredningsfall I LINA´s meny finns fliken ”Brister”. Där hittar du Brister och Utredningsfall. Klicka på ”Brister” i menyn, följande presenteras. När du klickar på ”pilen”, får du följande alternativ att välja mellan: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 64 (114) Klicka på den bristtyp du vill arbeta med. Bristerna grupperas och presenteras enligt nedanstående grupperingar. • De brister som ska åtgärdas enligt överenskommen samverkansavtalet ABT – Brister ABT-avtalet. nivå • De brister som ska åtgärdas för att nå en högre avtalsnivå – Brister för högre avtalsnivåer. • Kvalitetsbrister som höjer kvalitén på informationen och bidrar bl.a. till förbättrade produkter. Här presenteras brister utifrån bland annat lägenhetsregisterlagen samt den svenska belägenhetsadresstandarden. Bristerna sorteras efter kommunens gällande avtalsnivå och kommer därför att presenteras olika för kommunerna. Nedan visas ett exempel hur det kan se ut för en kommun med avtalsnivå 1 för adresser och byggnader. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX i L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 65 (114) Klicka på den brist du vill arbeta med. Då presenteras de berörda objekten. Klicka sedan på det objekt du vill åtgärda. När du sedan har åtgärdat kan du alltid gå tillbaka till bristformuläret genom att klicka på länken ”Tillbaka till senaste bristformuläret” (ligger uppe till vänster). Viktigt att tänka på!! Bristen försvinner automatiskt när du har åtgärdat. När du jobbar med de aktuella bristerna – tänk på att se över helheten! T.ex. om byggnaden har osäkert ändamål, status för adressplatsen (gällande/reserverad), status för byggnaden (gällande/planerad), adresskoppling (ja/nej), undantagen från adressättning (ja/nej) samt övriga eventuella brister. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 7.5.1 Version 10.2 66 (114) Bristtyp en ”O säk ert b yggn ad sän d am ål” Här presenteras gällande byggnader som har osäkert ändamål. Exempel Bristen har skapats vid migreringen 2011, vid Lantmäteriets ajourhållning utanför kommunens ansvarsområde samt även i samband med hanteringen av kommunens ABT-leveranser. Kommunens åtgärd blir att bestämma byggnadsändamål samt detaljerat ändamål i de fall detta ska anges. Hur detta uppdateras beskrivs under punkt 7.2.2. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Byggnad”. 7.5.2 Bristtyp en ”Bostad sak n ar d etaljerat än d am ål” Här presenteras gällande bostadsbyggnader som saknar detaljerat ändamål. Exempel Kommunens åtgärd blir att ta reda på det detaljerade ändamålet och uppdatera. Se vidare under punkt 7.2.2. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Byggnad”. 7.5.3 Bristtyp en ”Flerfam iljsh u s som sak n ar lägen h eter” Här presenteras gällande bostadsbyggnad med ändamålet ”Flerfamiljshus” som saknar lägenheter. Byggnaden har en eller flera gällande adresser. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 67 (114) Kommunens åtgärd blir att registrera lägenheterna med tillhörande information om t.ex. lägenhetsnummer, boarea, antal rum. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Byggnad”. 7.5.4 Bristtyp en ”Bostad sak n ar ad ress” Här presenteras gällande byggnader med byggnadsändamålet ”Bostad” som saknar adress och inte är undantagen från adressättning. Kommunens åtgärd blir att koppla en adress till byggnaden eller ändra byggnadens ändamål om detta upplevs som fel alternativt undanta byggnaden från adressättning. Bristen gäller för avtalsnivå 1, adresser. 7.5.5 Bristtyp en ”Verk sam h et sak n ar ad ress” Här presenteras gällande byggnader med byggnadsändamålet ”Verksamhet” som saknar adress och inte är undantagen från adressättning. Kommunens åtgärd blir att koppla en adress till byggnaden eller ändra byggnadens ändamål om detta upplevs som fel alternativt undanta byggnaden från adressättning. Bristen gäller för avtalsnivå 2 och 3, adresser. 7.5.6 Bristtyp en ”Sam h ällsfu n k tion sak n ar ad ress” Här presenteras gällande byggnader med byggnadsändamålet ”Samhällsfunktion” som saknar adress och inte är undantagen från adressättning. Kommunens åtgärd blir att koppla en adress till byggnaden eller ändra byggnadens ändamål om detta upplevs som fel alternativt undanta byggnaden från adressättning. Bristen gäller för avtalsnivå 2 och 3, adresser. 7.5.7 Bristtyp en ”In d u stri sak n ar ad ress” Här presenteras gällande byggnader med byggnadsändamålet ”Industri” och saknar adress och inte är undantagen från adressättning. Kommunens åtgärd blir att koppla en adress till byggnaden eller ändra byggnadens ändamål om detta upplevs som fel alternativt undanta byggnaden från adressättning. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 68 (114) Bristen gäller för avtalsnivå 2 och 3, adresser. 7.5.8 Bristtyp en ”Un ik t läge sak n as” Här presenteras gällande adressplatser som saknar ett eget unikt läge. Det vill säga - det finns en annan adressplats inom 1 meter. Punktläget ska avse ingång om flera adresser är kopplade till samma byggnad. Kommunens åtgärd blir att ge adressplatserna ett unikt läge genom att för varje adressplats t.ex. ange platsens unika ingångskoordinater. Bristen gäller för avtalsnivå 3, adresser. 7.5.9 Bristtyp en ”Pu n k tläge Un gefärligt lägesb estäm d ” Här presenteras gällande adressplatser som har punktläge ”Ungefärligt lägesbestämd”. Kommunens åtgärd är att ändra detta punktläge till Ingång, Infart eller Tomtplats. Om Ni vill att adressplatsen ska ha byggnadens koordinatläge så kopplar Ni adressen till byggnaden, då får adressen automatiskt byggnadens koordinatläge. Bristen gäller för avtalsnivå 3, adresser. 7.5.10 Bristtyp en ”Pu n k tläge In gån g sak n ar u n ik t läge” Här presenteras gällande adressplatser som har punktläge ”Ingång” men som inte har ett eget unikt läge. Det vill säga – det finns en annan adressplats inom 1 meter. Kommunens åtgärd är att ge adressplatserna ett unikt läge genom att ange adressplatsens unika ingångskoordinat. Bristen gäller för avtalsnivå 3, adresser. 7.5.11 Bristtyp en ”Byggn ad sk op p lin g sak n as” Här presenteras gällande adressplatser som har punktläge ”Ingång” eller ”Byggnad” men som saknar koppling till byggnad. Kommunens åtgärd är att koppla adressen till en byggnad alternativt ändra punktläget till ”Infart” eller ”Tomtplats”. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Adress”. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 69 (114) 7.5.12 Bristtyp en ”Ad ressp lats b elägen i an n an b yggn ad ” Här presenteras gällande adressplats som har koppling till en byggnad, men är placerad i en annan byggnad alternativt så är adressen placerad minst 10 meter utanför byggnaden som den är kopplad till. Exempel Kommunens åtgärd är att ändra adressens koppling till ”rätt” byggnad alternativt rätta adressplatsens koordinater så att de ligger mitt i den byggnad den är kopplad till. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Adress”. 7.5.13 Bristtyp en ”Lägen h et p å reserverad ad ress” Här presenteras adressplatser som har adresstatus ”reserverad”, men som har tillhörande lägenheter. Enligt lägenhetsregisterlagen så ska bostadslägenheter alltid tillhöra en gällande adress. Kommunens åtgärd är att ändra adresstatusen till ”Gällande”. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Adress”. 7.5.14 Bristtyp en ”Ad ressp latsb eteck n in g avvik er från stan d ard ” Här presenteras gällande adressplatser som avviker från den svenska standarden för belägenhetsadresser. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 70 (114) Exempel Kommunens åtgärd blir att, om det är möjligt, ändra adressen så att den uppfyller kraven i den svenska standarden för belägenhetsadresser. Bristen visas som en ”Kvalitetsbrist Adress”. 7.5.15 Sam tliga b rister sorterad e p er fastigh et Välj ”Samtliga brister sorterade på fastighet” så får du lista på alla objekt. Klicka på det objekt du vill åtgärda. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 71 (114) 7.5.16 Utred n in gsfall - Folk b ok förin gsären d e Välj ”Folkbokföringsärende”. Då presenteras det som tidigare kallades ”brister temporär folkbokföring”. Vid Ärendetitel visas vilken typ av brist det är. Det finns två typer; adressplats saknas och adressplats ej gällande. Datum visar när ärendet är skapat. Ärendebeskrivning av den adress som har uppgetts av den boende när han/hon gjort en flyttanmälan hos folkbokföringen. Klicka på länken vid Berört objekt om du ska åtgärda, t.ex. ändra adressens status. Om det är en annan adress som ska gälla, och den finns registrerad, ange vilken adress som gäller i fältet Kommentar och klicka i rutan Stäng ärende. Om adressen inte ska finnas, ange varför adressen inte ska finnas i fältet Kommentar och klicka i Stäng ärende. Klicka på ”Visa” om du vill se tidigare kommentarer. Avsluta med att Spara/Ta bort ärenden. 7.5.17 Utred n in gsfall - Fastigh etsb ild n in gsären d e I många fall så kan fastighetsbildningsärendet åtgärdas genom att i LINA:s kartstöd se vilka ändringar som behöver göras när det gäller fastighetskopplingen. Fastighetsindelningen uppdateras kontinuerligt i samband med fastighetsbildning för de kommuner som har registerkartan hos Lantmäteriet. För kommuner med kommunal lantmäterimyndighet, KLM (f n 38) sker uppdateringen av fastighetsindelningen antingen kontinuerligt via ”Bryggan” eller i form av periodisk ajourhållning. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 72 (114) Kommunens åtgärd blir att utreda vilken fastighet berörda byggnader och adresser ska tillhöra. Välj ”Fastighetsbildningsärende”. Tips – Om kommunen är med i geodatasamverkan så har Ni tillgång till förrättningsakterna via Arken. Om du väljer ”Byggnad” under brister så presenteras också en länk till utredningsfallen ”Fastighetsbildningsärenden”, se exempel nedan. Klicka på länken så kommer du direkt vidare till listan över öppna fastighetsbildningsärenden. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 73 (114) Nedan beskrivs formulärets fält/uppgifter Akt Vald akt presenteras. Går inte att ändra. Anteckning Här kan du skriva dina egna anteckningar under ärendets gång. T.ex. ”Stamfastigheten är åtgärdad, fortsätt med de nybildade fastigheterna”. Möjlighet finns att uppdatera dessa under ärendets gång. Alla anteckningar Här presenteras de anteckningar du har skrivit. Antalet tidigare anteckningar står inom parentes. Klicka på ”Visa” för att se dem, klicka på ”Dölj” för att dölja texten. Fastighet Fastighet/fastigheter som är berörd/berörda av fastighetsbildningsåtgärden. Klicka på länken för att åtgärda, t.ex. ändra byggnadens fastighetskoppling och se kartan. Åtgärd Aktuell fastighetsbildningsåtgärd presenteras. Följande åtgärder är vanligast förekommande: ♦ Avstyckning - Genom avstyckning nybildas en eller flera styckningslotter, återstoden kallas stamfastighet. ♦ Klyvning - Genom klyvning bildas två eller flera nya fastigheter, återstoden avregistreras. ♦ Sammanläggning - Två eller flera fastigheter slås samman till en ny, sammanläggningsfastigheterna avregistreras. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 74 (114) ♦ Fastighetsreglering - Ombildning av fastigheter som kan innebära förändring av fastighetens läge, storlek eller rättigheter. Fastigheten kan avregistreras. Några nya fastigheter skapas inte. Har byggnad J = Anger om fastigheten är bebyggd enligt Fastighetsregistrets byggnadsdel. Har adress J = Anger om fastigheten har någon adressplats enligt Fastighetsregistrets Adressdel. Händelstyp De typer som kan förekomma är: ♦ Nyreg (nybildad fastighet) ♦ Berörd (befintlig fastighet) ♦ Avreg (avregistrerad fastighet) Ta bort Klicka i rutan när du åtgärdat akten. Spara/Ta bort ärenden När du har markerat att du vill ta bort en akt, klickar du sedan på ”Spara/ta bort ärenden”. Observera! Om du ska registrera en ny byggnad eller ny adressplats och den nya fastigheten inte är registrerad i kartan ännu, visas ett meddelande enligt nedan. I geometrifliken visas hela kommunen som en översiktskarta. Det är fortfarande möjligt att zooma i kartan och placera byggnad/adressplats på vanligt sätt om du vet var fastigheten ska vara. 7.5.18 Utred n in gsfall - Kassaregisterären d e Bakgrund Från och med 1 januari 2010 måste företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ha certifierade kassaregister och L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 75 (114) erbjuda kunden kvitto. Det har riksdagen beslutat i en lag (2007:592). Syftet är att skydda seriösa företagare mot illojal konkurrens. Skatteverket använder sig av Fastighetsregistrets adresser i sitt arbete med certifieringen av företagen i samband med att företagen anmäler sig. I detta arbete uppstår då att anmälan sker på adresser som saknas i adressregistret. Lantmäteriet och Skatteverket har kommit överens om att de brister som upptäcks i samband med ovanstående aviseras till Lantmäteriet som sedan vidarebefordrar detta till kommunerna via LINA. Detta är ett sätt att arbeta med kvaliteten på adresser till verksamheter. Uppskattningen är att antalet ärenden kommer att bli få. Välj ”Kassaregisterärende”. Då visas följande formulär: Ärendetitel Visar vilken typ av brist det är. Det finns endast en typ - ”Adressplats saknas”. Ärendebeskrivning Beskriver vilket företag det gäller och vilken adress de har uppgett till Skatteverket. Berört objekt Anger berörd fastighet. Kommentar Här kan du skriva en kommentar/anteckning i ärendet. Alla kommentarer Här presenteras de anteckningar/kommentarer som har skrivits tidigare. Antalet tidigare kommentarer står inom parentes. Klicka på ”Visa” för att presentera kommentarerna. Stäng ärende Markera i rutan när du har åtgärdat. Ärendet stängs och försvinner från listan över utredningsfall. Klicka sedan på Spara/Ta bort ärenden. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 76 (114) Kommunens åtgärd blir att antingen registrera den adress som saknas eller att konstatera att det är en annan adress som gäller. En rekommendation är då att kommunen informerar företaget om den gällande adressen. Företaget får sedan i sin tur kontakta Skatteverket. Om en ny adress registreras så aviseras/skickas detta tillbaka till Skatteverket enligt ordinarie rutiner. Observera! Lantmäteriet skickar/aviserar inte tillbaka de kommentarer kommunen skriver till Skatteverket. Kommentarerna är endast till stöd för kommunens arbete. När du är klar med ärendet klickar du i ”Stäng ärende”. Ärendet stängs och försvinner från listan över utredningsfall. 7.5.19 Utred n in gsfall – Ö vrigt u tred n in gsfall Det finns för närvarande två typer av utredningsfall - Ajourhållningsärenden och Kvalitetsärenden. Båda typerna skapas av Lantmäteriet. Ajourhållningsärendena skapas när nya eller förändrade byggnader mäts in vid Lantmäteriets periodiska ajourhållning. Kvalitetsärenden skapas vid de löpande kvalitetskontrollerna. Ärendetitel Vilken typ av ärende det är, t.ex. ”Kvalitetsärende - Adress saknas” eller ”Ajourhållningsärende – Avregistrera byggnad”. Ärendebeskrivning Beskriver vad ärendet handlar om. Berört objekt Den berörda fastigheten/byggnaden. Kommentar Här kan du skriva en kommentar/anteckning i ärendet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 77 (114) Alla kommentarer Här presenteras de anteckningar som har skrivits tidigare. Antalet tidigare kommentarer står inom parentes. Klicka på ”Visa” för att presentera kommentarerna. Stäng ärende Markera i rutan när du har åtgärdat. Ärendet stängs och försvinner från listan över utredningsfall. Klicka sedan på Spara/Ta bort ärenden. Kvalitetsären d e – Ad ress sak n as Bakgrund Under insamlingen av lägenheter så skapades att antal småhuslägenheter maskinellt, trots att det inte fanns någon adress vid det tillfället. Efter detta så har kommunen beslutat och registrerat adresser för ett antal av dessa, men vid registreringen så blev kopplingen till byggnad fel. Detta syns tydligt i LINA, se nedan. Kommunens åtgärd blir att ta bort kopplingen mellan adressen och byggnaden i formuläret ”Koppla byggnader till adressplatser”. Sedan kopplas adressen till byggnaden igen genom att använda byggnadsformuläret. När detta är gjort så ska ärendet stängas. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 78 (114) För detaljerad information om hur detta åtgärdas, se Handbok Ajourhållning Adress, kapitel 13, bilaga 2, fall 8. Ajou rh ålln in gsären d e – Avregistrera b yggn ad Bakgrund Vid den periodiska ajourhållningen på Lantmäteriet mäts nya eller förändrade geometrier för byggnader. Byggnader som inte längre finns kvar avregistreras. Om en byggnad som i flygbilden tolkats som riven eller nedbrunnen har koppling mot adress kan den inte avregistreras av Lantmäteriet, utan avregistrering måste göras av kommunen via LINA. Kommunens åtgärd blir att avregistrera byggnaden och ta ställning till om adressen, som är kopplad till byggnaden, ska vara kvar, avregistreras eller ändra läge (punktläge). När byggnaden har avregistrerats ska ärendet stängas. Om något behöver utredas innan åtgärd, skriv en kommentar och spara ärendet. Om kommunen inte anser att Lantmäteriets tolkning är rätt, skriv en kommentar om detta och stäng ärendet. 7.6 Rapporter Funktionen används för att presentera information om Fastighet, Byggnad, Lägenhet, Adressområde och Adressplats. Du kan fritt välja vilken rapport du vill ta del av, rapporten skapas som en pdf-fil. Välj ”Rapport” från menyn i LINA Välj i listan någon av rapporterna Fastighet, Byggnad, Lägenhet, Adressområde eller Adressplats. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 79 (114) När fastighet eller adress ska anges vid sökning finns det även möjlighet att söka genom att ange de tre första bokstäverna och %-tecken, t.ex. Ber%. I vissa urvalslistor kan en eller flera rader markeras, håll ned Ctrl-knappen och markera en rad längre ned på listan. Då markeras enbart de val du gjort. Rapporterna har begränsningar när det gäller att ta fram större mängder information. Om du får följande meddelande måste du förfina ditt urval. När du har gjort dina val så klickar du på ”Skapa rapport”. Tips! Om du får problem med att presentera resultatet i form av en pdf-fil – prova att hålla nere ctrl-knappen samtidigt som du klickar på ”Skapa rapport”. Håll även nere ctrl-knappen i nästa steg när du klickar på ”Öppna” eller ”Spara”. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 80 (114) Typ av rapport Urvalskriterier Visar Detaljer Fastighetsbeteckning Rapport – Fastighetsutdrag Fastighetsbeteckning, fastighetens areal, församling, fastighetsrättsliga åtgärder, byggnader, adresser m.m. Urvalskriterier Visar Detaljer Exempel Kort lista Markera: Kort lista Status: Gällande Ändamål: Bostad Urvalskriterier: Välj mellan Fastighet eller Adress. Rapport – Byggnad, kortlista Fastighet, husnr, status, byggnadsändamål och adress. Exempel Detaljerad lista Markera: Detaljerad lista. Status: Gällande Ändamål: Bostad Urvalskriterier: Välj mellan Fastighet eller Adress Rapport – Byggnad, detaljlista Fastighet, husnr, ajourdatum, status, byggnadsändamål, adress, nybyggnadsår, tillbyggnadsår, boarea, byggnadsnamn, anmärkning referens. Urvalskriterier Visar Detaljer Exempel Kort lista Urvalskriterier: Fastighet eller Adress Rapport - Lägenhet, kortlista Antal lägenheter, fastighet, adress, kommundel, husnummer och lägenhetsnummer. Exempel Detaljerad lista Urvalskriterier: Fastighet eller Adress Rapport - Lägenhet, detaljlista Antal lägenheter, fastighet, husnummer, byggnadsändamål, adressnamn, gårdsnamn, adressplats, kommundel, Fastighet Byggnad Lägenhet Genom att söka på adressen går det att ta fram en rapport för ägarlägenheter inom en entré. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 81 (114) ajourdatum, lägenhetsnummer, boarea, antal rum, kökstyp, lägenhetskategori, gemensamt kök, besluts- och underrättelsedatum. Urvalskriterier Visar Detaljer Rapport – Adressområde Alla adresser oavsett adressområdestyp (i bokstavsordning) inkl. kommundel. Rapport – Adressområde Alla adresser med vald adressområdestyp (i bokstavsordning) inkl. kommundel. Urvalskriterier Visar Detaljer Exempel Kort lista Markera: Kortlista. Status: Gällande Adressplatstyper: Gatuadressplats Rapport - Adressplats, kortlista. Adressnamn, adressplats, status, kommundel, fastighet och husnummer. Rapport – Adressplats, detaljlista. Ajourdatum, adressnamn, ev. gårdsnamn, adressplats, populärnamn, postnummer, postort, fastighet, kommundel, koordinatsystem, N- och E-koordinat, husnummer, anmärkning. Adressområde Exempel: Markera alla adressområdestyper. Välj hela kommunen eller en kommundel Exempel: Markera en adressområdestyp, t.ex. gatuadressområde. Urvalskriterier: Hela kommunen, kommundel, adressområde eller gårdsnamn. Adressplats Urvalskriterier: Fastighet, Adressområde eller kommundel. Exempel Detaljerad lista Markera: detaljerad lista. Status: Gällande Adressplatstyper: Gatuadressplats Urvalskriterier: Fastighet, Adressområde eller kommundel. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8 Version 10.2 82 (114) Ajourhålla BAL-informationen på 3D- och ägarlägenhetsfastigheter I normalfallet har en byggnad, en adress eller en lägenhet (BAL-information) koppling till endast en fastighet och kan därför tittas på och ajourhållas genom att du anger den aktuella fastighetsbeteckningen när du söker i LINA. I fastighetsbildningen är det sedan ett antal år möjligt att bilda fastigheter som urholkar andra fastigheter och då talar man om tredimensionell (3D) fastighetsbildning. I realiteten är det då byggnader eller andra anläggningar som är belägna på en fastighet som urholkas av en eller flera andra fastigheter. Se bild nedan där fastigheten Söder 19:7 urholkas av fastighetsområde 2 på fastigheten Söder 19:2. Denna urholkning kallas även ett 3D-utrymme. Grundregeln för en byggnad i fastighetsregistret är att den inte ska delas av en så kallad traditionell fastighetsgräns. Om en sådan traditionell fastighetsgräns delar en fysisk byggnad ska du i LINA registrera två byggnader. Däremot ska en byggnad inte skapas för ett 3D-utrymme som urholkar en annan fastighet. Ingen egen byggnad skapas för område 2. Därför naturligt att koppla utrymmet till byggnad 1 på Söder 19:7. I exemplet för Söder blir det därför som nedan: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8.1 Version 10.2 83 (114) Ajourhållning av byggnader på 3D-fastigheter i LINA För de fall där en byggnad fysiskt ligger på en fastighet, men en del av byggnaden berörs av en eller flera andra fastigheter (3D-utrymmen), kan du i LINA koppla denna byggnad till båda de berörda fastigheterna. När du i LINA söker byggnader, adresser och lägenheter på en fastighet som enligt fastighetsregistret urholkar en annan fastighet (Söder 19:7) eller urholkas en annan fastighet (Söder 19:2) visas resultatet på ett annat sätt, än om du söker på en traditionell fastighet. Se nedan: Här visas vilka fastigheter som urholkar eller urholkas av vald fastighet. Information om att vald fastighet är en 3D-fastighet/3D utrymme. Rosa färg betyder att vald fastighet berörs av 3D- Här kan du koppla byggnader till andra fastigheter som urholkar vald fastighet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 84 (114) Eftersom det i aktuellt exempel är byggnad 1 på Söder 19:7 som urholkas av Söder 19:2 så utgår du från Söder 19:7 det vill säga den markfastighet som byggnaden ligger på. Där väljer du länken ”Koppla fastigheter till byggnad” och får då upp detta fönster: Klicka på plustecknet eftersom byggnad 1 på Söder 19:7 även berörs av Söder 19:2 och när du sparat ser det ut så här i den ”rosa” resultatlistan: Stjärnan markerar att byggnaden är kopplad till flera fastigheter. Inom parentes presenteras vilken fastighet byggnaden ligger på. När du söker på fastigheten Söder 19:2 ser det nu ut på detta sätt i den ”rosa” resultatlistan: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 85 (114) Detta är samma byggnad som i bilden ovan Nu visas två stycken byggnader med nummer 1 i resultatlistan. En av byggnaderna har en stjärna och det betyder att byggnaden är kopplad till flera fastigheter. Inom parentes visas vilken fastighet byggnaden ligger på. Byggnaden utan stjärna i bilden ovan är den byggnad som fysiskt ligger på Söder 19:2 och byggnaden med stjärna är den som ligger på Söder 19:7 men urholkas av Söder 19:2. Byggnaden utan stjärna kan ajourhållas som vanligt men om du klickar på byggnadslänken för byggnaden med stjärna, i bilden ovan, kan du bara titta på byggnadsinformationen. Se nedan: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 86 (114) Observera att det står att byggnaden ligger på en annan fastighet i dessa fall och för att ajourhålla byggnaden ska du söka den på Söder 19:7. OBS! 3D-utrymme som bara tangerar eller inte alls har koppling till byggnad på markfastighet kopplas inte till denna byggnad. Endast då 3D-utrymmet rent fysiskt ”urholkar” byggnad ska koppling ske. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8.2 Version 10.2 87 (114) Adressplatser på 3D fastigheter i LINA På samma sätt som för byggnad ska en adressplats registreras på den fastighet den fysiskt ligger på det vill säga den fastighet vars mark adressplatspunkten befinner sig på. Adressplatsen kan sedan kopplas till den byggnad där ingången finns. Du ska med andra ord inte koppla en adress till ett 3D-utrymme i en byggnad. Västra Islandsgatan 10 I exemplet ovan ska det se det ut så här i LINA för respektive fastighet: L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 88 (114) I och med att en byggnad kopplats till en urholkande fastighet enligt kapitel 8.1 ovan så kan även adressplatsen ses när du söker på den urholkande fastigheten Söder 19:2 (bilden till höger ovan). På samma sätt som för byggnaden kan du bara titta på adressplatsen Västra Islandsgatan 10 om du sökt den via fastigheten Söder 19:2, se nedan: Observera att det även här står att adressplatsen ligger på en annan fastighet och för att ajourhålla adressplatsen ska du söka den på Söder 19:7. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8.3 Version 10.2 89 (114) Lägenheter på 3D fastigheter i LINA För att kunna registrera en lägenhet måste det först finnas en byggnad som är kopplad till en adress på en fastighet. Lägenheten kommer därför bara att kunna nyregistreras från den fastighet som byggnaden/adressplatsen ligger på. För exemplet på Söder ska lägenhet 1301 nyregistreras genom att du söker fram fastighet Söder 19:7 enligt nedan: Därefter klickar du på lägenhetslänken och registrerar som vanligt. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 90 (114) Lägenheten kan nås både från Söder 19:7 och söder 19:2 eftersom byggnaden är kopplad till båda fastigheterna enligt kapitel 8.1 ovan. 8.3.1 Kop p la lägen h eter i 3D -u trym m e till 3D -fastigh et När du registrerar lägenheterna så har du också möjligheten koppla lägenheten i ett 3D-utrymme till aktuell 3D-fastighet. Detta gör du i fältet ”Fastighet”, se nedan. I exemplet nedan är Slätten 1 den urholkade fastigheten och Slätten 3 den fastighet som urholkar Slätten 1 och det är till den lägenheten är kopplad. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 91 (114) OBS! En byggnad kan innehålla lägenheter men där vissa tillhör markfastigheten medan andra tillhör ett 3D-utrymme. Det är då viktigt att varje enskild lägenhet tillhör rätt fastighet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 8.4 Version 10.2 92 (114) Ägarlägenhetsfastigheter i LINA Ägarlägenhetsfastigheter är en speciell form av 3D-fastighet. En ägarlägenhet har ingen egen mark och den består bara av ett fastighetsområde som är en lägenhet, se bild nedan: Drottninggatan 12 I detta exempel finns ägarlägenhetsfastigheterna Äleklinta 3:13 till och med Äleklinta 3:17. För att det ska existera en ägarlägenhetsfastighet så måste det finnas fastighet som urholkas och i detta exempel är det Äleklinta S:5. På samma sätt som för andra 3D-fastigheter måste du i LINA registrera byggnad, adress och lägenheter på den fastighet som urholkas, i detta fall Äleklinta S:5. Sedan kopplar du de urholkande ägarlägenhetsfastigheterna till den aktuella byggnaden på samma sätt som beskrivs under kapitel 8.1 ovan. När ägarlägenhetsfastigheterna är kopplade till byggnaden ska du koppla varje lägenhet till den ägarlägenhetsfastighet som berör just denna lägenhet. Denna koppling kan du göra både när du sökt på den urholkade fastigheten Äleklinta S:5, eller när du sökt på en av ägarlägenhetsfastigheterna. I exemplet nedan har du sökt på ägarlägenhetsfastigheten Äleklinta 3:15. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 93 (114) Här kan du då koppla varje lägenhet till den ägarlägenhetsfastighet som lägenheten tillhör. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 94 (114) 9 Kommunens leverans av byggnadsgeometrier 9.1 Gemensam objektspecifikation ABT med Exempelsamling Byggnad I och med förändringarna av byggnadsinformationen så har objektspecifikationen anpassats och uppdaterats. Objektspecifikationen redovisar de objekt som omfattas av normalavtalet ABT. Den omfattar både attribut och geometri. Exempelsamlingen är en bilaga till objektspecifikationen och är avsedd att användas vid ajourhållning av byggnadsgeometrier. Den visar exempel på hur en kommunleverans ska se ut. Objektspecifikationen och exempelsamlingen hittar du på Lantmäteriets hemsida för ajourhållning BAL, se ABT-avtal. Exempelsamlingen presenteras också under punkt 9.6. 9.2 Leveransbilaga Det ska alltid bifogas en ifylld leveransbilaga när kommunen skickar en geometrileverans. Leveransbilagan består av fem flikar (leveransbesked, översättningstabell, medelfel, övrig topografi och filnamn-innehåll). För en geometrileverans ska flikarna Leveransbesked, Översättningstabell, Medelfel och Filnamn-innehåll fyllas i. Leveransbilagan hittar du som ett dokument kallat ”Leveransbilaga (xls)” på Lantmäteriets hemsida för ajourhållning BAL, se ”Leverans av byggnadsgeometrier”. 9.3 Skicka leverans Kommunens leveranser ska skickas via e-post till [email protected] Leveransen ska i ämnesfältet märkas med byggnader samt kommunnamn, se exempel nedan. Även övrig topografi leveranser skickas till denna postlåda och märks med topografi och kommunnamn. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 95 (114) Ibland kan leveransen ha blivit bortfiltrerad enligt Lantmäteriets säkerhetspolicy. Då inbjuds kommunen att skicka filer via Filskick, en tjänst för att skicka eller ta emot filer mellan Lantmäteriet och externa kunder. Lantmäteriet tar emot följande filformat: Shape-fil Mapinfo Dwg/Dxf Flyttfil Geodatabas 9.4 Leverera geometrier Nya och ändrade geometrier Kommunen ska leverera nya och ändrade byggnadsgeometrier i en och samma fil. Geometrierna ska levereras enligt bilaga 1 till Ramavtal ABT. Fil med borttaget Kommunens geometrileverans får bara innehålla fil med borttagna geometrier om det avser del av sammansatt byggnad. Sammansatt byggnad Sammansatt byggnad är ett byggnadsobjekt med två eller flera byggnadsdelar och med samma ändamål som representerar samma byggnad. I LINAs kartstöd visas de som på bilden Avregistrerade geometrier (ska inte levereras) När byggnad rivs eller av annan anledning upphör är det kommunen som ansvarar för avregistrering och det sker via LINA. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 96 (114) När Lantmäteriet arbetar med ajourhållning av geometrier i egen regi har vi inte möjlighet att avregistrera en byggnad med adresskoppling. Det måste utföras av kommunen. 9.5 Hur Lantmäteriet hanterar geometrileveranser Lantmäteriet ska utifrån kommunens leverans göra uppdateringen på ett kvalitetssäkrat och effektivt sätt. Kontroller och bearbetningar ska säkerställa kvalitén avseende innehåll och struktur i leveransen. Ajourhållningen av data som sker med indataleveransen som underlag ska resultera i mer aktuella data, som också uppfyller övriga kvalitetskrav. Bilden visar Lantmäteriets ajourhållningsprocess • När indataleveransen har [email protected] registreras den. kommit via postlåda ajourhallning- • Urval, underlag för kodning och kvalitet enligt gällande Gemensam objektspecifikation ABT med Exempelsamling Byggnad (finns att läsa på hemsidan Ajourhållning BAL), kontrolleras och bearbetas i FME. Lantmäteriet skapar en specifik FME-rutin för varje kommun. För att Lantmäteriet inte ska behöva göra en ny rutin varje gång kommunen gör en leverans, så är det bra om leveransformatet är lika varje gång. • Lantmäteriet uppdaterar befintliga geometrier med geometrier från kommunens leverans. Det befintliga objektet med sin unika identitet och all registerinformation bevaras när geometrin uppdateras. Det betyder att vi hanterar ett objekt i taget och inte kan ”kasta bort och lägga in nytt” så som varit möjligt tidigare. Som underlag vid ajourhållningen används Lantmäteriets flygbilder. Tips! När kommunen gör byte av programvaror, system och lagringsmiljöer, t.ex. i samband med SWEREF-övergång är det viktigt att göra en byggnadsleverans till Lantmäteriet precis INNAN övergången, så att kommande leverans kan innehålla precis de förändringar som skett i det nya. Då säkerställs att inga förändringar går förlorade och vi undviker en totalleverans. • Lantmäteriet avslutar ajourhållningen med att meddela kommunen och skicka eventuella aviseringar. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 97 (114) När Lantmäteriet arbetar med ajourhållning av geometrier i egen regi, kommer de att behöva avisera ajourhållningsfrågor till kommunen t.ex. när det ska avregistreras en byggnadsgeometri som har adresskoppling. Läs mer på Lantmäteriets hemsida för Ajourhållning BAL 9.6 Exempelsamling Byggnad Exempelsamlingen är avsedd att användas vid ajourhållning av byggnadsgeometrier enligt ABT-avtalet och utgör bilaga till Gemensam objektspecifikation ABT. Dokumentet innehåller exempel på hur en kommunleverans ska se ut och vad som gäller för lagring i GGD. Attribut Kommunleverans Lägesnoggrannhet Anges som medelfel i plan Lagra kommunleverans i GGD Lagras som attribut på varje byggnadsdel. Ange även medelfel i höjd om byggnaden har höjdvärde. Insamlingsläge Anges som fasad eller takkant. Ändamål Anges för samtliga byggnader. Lagras som attribut på varje byggnadsdel Lagras som attribut till objektet Byggnad. Om byggnaden finns registrerad gäller tidigare angivet ändamål. Förändring av ändamål görs i LINA. Om byggnaden ska ha flera ändamål eller om detaljerat ändamål ska anges så hanteras det av kommunen i LINA. Byggnadsnamn Kan anges som attribut. Lagras som attribut till objektet Byggnad. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Byggnad med en eller flera geometrier Kommunleverans Byggnadsindelning ska göras enligt byggnadsregistret så att varje registerbyggnad har en byggnadsgeometri (eller flera). Lagra kommunleverans i GGD Byggnad inom fastighet som är uppdelad i flera delar lagras som ett byggnadsobjekt med flera tillhörande geometrier (byggnadsdelar) Kommunbasen kan skilja på huvudbyggnad och tillbyggnad. Förespråkas Tillåts Utbyggnader kan redovisas på olika sätt. Stadskärnans byggnader inom kvarter kan redovisas med separata byggnadsgeometrier. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 98 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Kedjehus Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Byggnadsindelning ska göras enligt byggnadsregistret så att varje registerbyggnad har en byggnadsgeometri (eller flera). Båda nedanstående alternativ är tillåtna. Kedjehus kan redovisas med separat geometri för bostad och garage eller med gemensam geometri för bostad och garage. Intilliggande byggnader Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Vid ajourhållningsleverans krävs slutna fristående figurer för både S2 och S3. I kommunbasen kan en intillliggande byggnad vara en öppen figur dvs. det finns bara en linje mellan ytorna. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 99 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Cirkelbågar Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Vid ajourhållningsleverans får cirkelbågar inte förekomma. Cirkelbågar får inte förekomma i GGD. I kommunbasen kan cirkelbågar förekomma. Glapp och överskjutande linjer Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Glapp och överskjutande linjer är inte tillåtet för någon samverkansnivå. Glapp eller överskjutande linjer får inte förekomma i en anslutningspunkt. Start- och slutpunkt ska vara identisk för en sluten figur. Dubbel linje I kommunbasen kan det finnas glapp och överskjutande linjer. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 100 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Överlappning Kommunleverans Byggnader får överlappa varandra Lagra kommunleverans i GGD Byggnader får överlappa varandra I kommunbasen kan byggnader överlappa varandra t.ex. på grund av inmätning i husliv och takkant. Uppdelad linje Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Begränsningslinje ska vara sammanhängande I kommunbasen kan linje vara uppdelad med olika ursprung och medelfel. Begränsningslinjen skall vara sammanhängande. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 101 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Spikar och öglor (selfintersect) Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD När kommunen levererar ytor får det inte förekomma spikar eller öglor i leveransen. Dubbletter Kommunleverans Lagra kommunleverans i GGD Det får inte förekomma dubbletter av byggnader i en leverans. Atrium Kommunleverans Om kommunen skickar som två figurer, måste den inre figuren kodas som atrium. Lagra kommunleverans i GGD Byggnad med atrium mäts om som ett objekt. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 102 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 10 Version 10.2 103 (114) Support Du är alltid välkommen att kontakta supporten med dina frågor om BALinformationen och registrering i LINA. Supporten kan också hjälpa dig om du har glömt ditt lösenord eller har problem med inloggningen. Du når oss via telefon eller e-post. BAL – supporten: 020 - 34 00 56 [email protected] Öppettider: Måndag – Torsdag kl. 8.30 – 16.00 (15.30) Fredagar kl 8.30 – 11.30 Lunchstängt 11.30 – 13.00 Avvikelser presenteras via LINA samt på hemsidan. Om det är många som ringer och det blir kö, kan du välja mellan att stå i telefonkö eller att lämna ditt telefonnummer. Om du lämnar ditt telefonnummer så kontaktar någon ur supportgruppen dig inom kort. 10.1 Information till användarna Vi har också har möjligheten att direkt i LINA lämna information till användarna. Detta kan ske på två olika sätt. 1. Meddelande endast till dem som är inloggade För att snabbt få ut information om att t.ex. kartstödet inte fungerar, så skapas meddelanden som presenteras för dig när du sitter och arbetar i LINA. Du kommer då att få upp en meddelanderuta med den aktuella informationen. Detta meddelande kommer bara att visas för dem som just då är inloggade. 2. Meddelande till samtliga användare På LINA:s startsida under rubriken ”Senaste Nytt” presenteras information som gäller för en längre tid. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 11 104 (114) Ajourhållning via gränssnitt Kommunen erbjuds ytterligare ett sätt att utbyta information med Lantmäteriet. Förutom via LINA och via filleveranser av geometrier kan kommunen leverera all information om objekten (framför allt byggnad) direkt från sina lokala system. Detta sker med hjälp av ett s.k. öppet tjänstegränssnitt. Det innebär kortfattat att information utbyts direkt mellan externa system och Lantmäteriet med hjälp av gemensamma informationsmodeller för utbyte. På så sätt undviker man låsningar p.g.a. att systemen har byggts av olika systemleverantörer, var och en med sin egen tekniska lösning. Lösningen togs i drift i mars 2011. En grov skiss illustrerar hur flödet av information går till: Kommun Lantmäteriet Lokal bas Konvertering (innehållande Till XML/GML byggnadsobjekt) enligt utbytesmodell Webservice gateway/ Förmedlingsnod LINA GDS Lokal bas Toposystemet BAL förvaltning Tjänstehantering BUSS Fråga: Ändrad info? Brister/ärenden? Geodata-tjänster Bilden illustrerar hur dator-till-dator-kommunikation blir möjlig med hjälp av tjänster och ett gemensamt överföringsformat (XML/GML). Informationen finns också noggrant beskriven i en s.k. informationsmodell för utbyte. Den lokala basen och Lantmäteriets bas kan utbyta information om t.ex. byggnader så att baserna hela tiden är synkroniserade. Kommunen ajourhåller byggnader i sitt eget system, ”trycker på knappen” och ändringarna överförs till Lantmäteriet. Om Lantmäteriet å andra sidan förändrar kommunens L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 105 (114) byggnader, t.ex. efter bearbetning av flygfoton i sitt eget Toposystem, kan kommunen lyssna efter förändringar via uppdateringstjänster. Mer information finns att läsa: Lantmäteriets hemsida - Ajourhållning BAL, se ”Tjänstebaserad uppdatering”. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 12 Version 10.2 106 (114) Förkortningar och begrepp Begrepp/förkortning Förklaring Byggnad En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Plan- och bygglag (2010:900) FR-ADR Fastighetsregistrets Adressdel FR-BYGG Fastighetsregistrets Byggnadsdel GDS GrundDataSystemet GGD Grundläggande Geografiska Data LINA Lantmäteriets InsamlingsApplikation MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap RAÄ Riksantikvarieämbetet SCB Statistiska Centralbyrån Taxeringsenhet och värderingsenhet Taxeringsenhet används av Skatteverket för att: ♦ inom samma fastighet skilja på olika användning (byggnadstyper och markanvändning) ♦ inom samma fastighet skilja på ägare till olika delar ♦ föra samman flera fastigheter och/eller fastighetsdelar med samma användning och samma ägare som ska taxeras ihop. Alla taxeringsenheter utom de skattefria åsätts taxeringsvärde. Inom taxeringsenheten bildas värderingsenheter för mark och byggnader som ska värderas för sig. För hyreshus finns särskilda värderingsenheter för bostäder och lokaler. För industribyggnader som värderas enligt avkastningsmetoden finns särskilda värderingsenheter för produktionslokal, kontor och lager. Taxeringsvärdet är summan av värderingsenheternas värden. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 107 (114) Taxeringskoppling Taxeringsuppgifter kopplas till byggnaderna i FRBYGG. Byggnad kan kopplas till taxeringsenhet (ofullständig koppling) eller till värderingsenhet (fullständig koppling). Alla taxerade byggnader ska tillföras taxeringskoppling. Taxeringsuppgifter Taxeringsuppgifter är resultatet av fastighetstaxeringen. Uppgifterna omfattar klassificering av mark och byggnader t.ex. värdefaktorer samt värden för marken och byggnaderna. Dessutom ingår vissa grundläggande fastighets-, byggnads- och ägaruppgifter. Skatteverket svarar för uppgifterna. Lantmäteriet aviserar Skatteverket alla ändringar som sker i fastighets-, inskrivnings- och byggnadsregistret. Lantmäteriet svarar för informationsförmedlingen av taxeringsuppgifter utom i skatteärenden och får för denna verksamhet en kopia av Skatteverkets fastighetstaxeringsregister varje år. Fastigheterna indelas i taxeringsenheter efter användning och ägarförhållanden. Följande kategorier förekommer: Lantbruksenheter Småhusenheter Hyreshusenheter Industrienheter Täktenheter Elproduktionsenheter Specialenheter, skattefria Okända taxeringsenheter Inom de olika kategorierna sker uppdelning på typkod. En taxeringsenhet kan bestå av en eller flera fastigheter, del av fastighet eller delar av fastigheter som taxeras var för sig. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 108 (114) Begrepp/förkortning Förklaring Taxeringsuppgifter fastställs vid allmän eller särskild fastighetstaxering. Allmän fastighetstaxering sker vart tredje år enligt ett rullande schema för varje kategori. Särskild fastighetstaxering sker varje år för fastigheter som tillkommit eller ändrats. Ägarlägenhet En tredimensionell fastighet – d.v.s. en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt – som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 13 Version 10.2 109 (114) Bilaga 1 – Skatteverkets typkoder för fastighetstaxeringen Vid fastighetstaxeringen får varje fastighet en typkod av Skatteverket. Här visar vi en sammanställning av alla aktuella typkoder. Läs mer om typkoder på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se Fastighetstyp 1 - Lantbruksenheter 100 110 113 120 121 122 180 181 197 199 Lantbruksenhet, inte fastställd typ av Lantbruksenhet, obebyggd Lantbruksenhet, bostadsbyggnadsvärde under 50 000 kr Lantbruksenhet, bebyggd Lantbruksenhet, som endast utgörs av växthus/djurstall Lantbruksenhet, bebyggd enbart med ekonomibyggnad Lantbruksenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 2 §,2 st . FTL) Lantbruksenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 3 § FTL) Lantbruksenhet, övrig mark utanför tätort, taxeringsvärde 0 kr Lantbruksenhet, taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 2 - Småhusenheter 200 Småhusenhet, inte fastställd typ av 210 Småhusenhet, tomtmark till helårsbostad 211 Småhusenhet, tomtmark till fritidsbostad 212 Småhusenhet, tomtmark för okänt ändamål 213 Småhusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr 220 Småhusenhet, helårsbostad 222 Småhusenhet, tre eller fler bostadsbyggnader 223 Småhusenhet, med lokaler 240 Småhusenhet, bostadsbyggnad på vattenfastighet 280 Småhusenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 2 §,2 st . FTL) 281 Småhusenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 4 § FTL) 299 Småhusenhet, taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 3 - Hyreshusenheter 300 Hyreshusenhet, inte fastställd typ av 310 Hyreshusenhet, tomtmark 311 Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 313 Hyreshusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder 321 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler 322 Hyreshusenhet, hotell eller restaurangbyggnad 323 Hyreshusenhet, kiosk L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 324 325 326 340 380 381 399 Hyreshusenhet, parkeringshus/garage Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler Hyreshusenhet, kontor inom industrimark Hyreshusenhet, byggnad på vattenfastighet Hyreshusenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 2 §,2 st . FTL) Hyreshusenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 4 § FTL) Hyreshusenhet, taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 4 - Industrienheter 400 411 412 413 414 415 420 421 422 423 424 425 426 430 431 432 433 443 480 481 497 498 499 Industrienhet, inte fastställd typ av Industrienhet, tomtmark Industrienhet, med saneringsbyggnad Industrienhet, upplag eller uppställningsplats Industrienhet, byggnadsvärde under 50 000 kr Industrienhet, fiskefastighet Industrienhet, industrihotell Industrienhet, kemisk industri Industrienhet, livsmedelsindustri Industrienhet, metall- och maskinindustri Industrienhet, textil- och beklädnadsindustri Industrienhet, trävaruindustri Industrienhet, annan tillverkningsindustri Industrienhet, bensinstation Industrienhet, reparationsverkstad Industrienhet, lager Industrienhet, annan övrig byggnad Industrienhet, övrig byggnad f. radiokommunikation Industrienhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 2 §,2 st . FTL) Industrienhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 4 § FTL) Industrienhet, övrig mark inom tätort, taxeringsvärde 0 kr Industrienhet, övrig mark (gatu- och parkmark), tax.värde 0 kr Industrienhet, taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 5 - Ägarlägenhetsenheter 500 510 513 520 580 581 Ägarlägenhetsenhet, inte fastställd typ av Ägarlägenhetsenhet, obebyggd Ägarlägenhetsenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr Ägarlägenhetsenhet, bostad Ägarlägenhetsenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 2 §,2 st . FTL) Ägarlägenhetsenhet, skatte-/avgiftsfri (3 kap. 4 § FTL) L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 110 (114) L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Fastighetstyp 6 - Täkter 600 Industrienhet, inte fastställd typ av täktmark 610 Industrienhet, obebyggd täktmark 613 Industrienhet, täkt med byggnadsvärde < 50 000 kr 620 Industrienhet, bebyggd täktmark 699 Industrienhet, täktmark med taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 7 - Elproduktionsenheter 700 Elproduktionsenhet, inte fastställd typ av 711 Elproduktionsenhet, outbyggt strömfall 712 Elproduktionsenhet, tomt till kraftvärmeverk 713 Elproduktionsenhet, (vatten) byggn.värde < 50 000 714 Elproduktionsenhet, ersättningskraft 715 Elproduktionsenhet, tomt till kärnkraftverk 716 Elproduktionsenhet, tomt till kondenskraftverk 717 Elproduktionsenhet, tomt till gasturbinanläggning 718 Elproduktionsenhet, tomt till vindkraftverk 719 Elproduktionsenhet, (värme) byggn.värde < 50 000 720 Elproduktionsenhet, vattenkraftverk 730 Elproduktionsenhet, kärnkraftverk 731 Elproduktionsenhet, kondenskraftsverk 732 Elproduktionsenhet, kraftvärmeverk 733 Elproduktionsenhet, gasturbinanläggning 734 Elproduktionsenhet, vindkraftverk 740 Elproduktionsenhet, vindkraftverk i vattenområde 790 Elproduktionsenhet, vindkraftverk som inte tagits i drift 799 Elproduktionsenhet, taxeringsvärde under 1 000 kr Fastighetstyp 8 - Specialenheter (skatte- och avgiftsfria) 800 Specialenhet, inte fastställd typ av 810 Specialenhet, tomtmark till specialbyggnad 820 Specialenhet, distributionsbyggnad 821 Specialenhet, reningsanläggning 822 Specialenhet, värmecentral 823 Specialenhet, vårdbyggnad 824 Specialenhet, bad-, sport- och idrottsanläggning 825 Specialenhet, skolbyggnad 826 Specialenhet, kulturbyggnad 827 Specialenhet, ecklesiastikbyggnad 828 Specialenhet, allmän byggnad 829 Specialenhet, kommunikationsbyggnad 830 Specialenhet, kommunikationsbyggnad / telekommast 890 Specialenhet, försvarsbyggnad L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX Version 10.2 111 (114) L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 14 112 (114) Bilaga 2 – Exempelsamling Byggnadsändamål Bakgrund Indelningen i byggnadsändamål är framtagen under en lång process där såväl Skatteverkets indelningsgrunder som samverkan med kommunerna har påverkat resultatet. Som all form av klassificering av komplexa företeelser är det svårt att täcka in samtliga varianter. Det här är ett försök att genom exempel göra det lite tydligare för ajourförare och brukare av byggnadsinformation. Exemplen är sorterade i alfabetisk ordning. Byggnad Byggnadsändamål Kommentar Bibliotek Samhällsfunktion Kulturbyggnad Lägg till byggnadsnamn Campingstuga Övrig byggnad I den gemensamma objektspecifikationen ABT (bilaga 2 till normalavtal ABT) så nämns campingstuga som exempel på komplementbyggnad Deponianläggning Industri – Övrig industribyggnad Domstolsbyggnad Ospecificerad Flyktingförläggning Verksamhet Föreningsstuga Övrig byggnad Förskola Samhällsfunktion - Skola Härbärge Verksamhet Idrottsanläggning Samhällsfunktion - Sporthall Kolonistuga Övrig byggnad Kross (grus) Industri - Övrig industribyggnad Livsmedelsindustri Industri - Livsmedelsindustri Nöjespark Verksamhet Lägg till byggnadsnamn ”Finare” stuga = Bostad Tillverkning av livsmedel för vidaredistribution till återförsäljare L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T Version 10.2 HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Byggnad Byggnadsändamål Parkeringshus Verksamhet Scoutstuga Övrig byggnad Sopförbränning Industri – Övrig industribyggnad Storkök Verksamhet Tingsrätt Samhällsfunktion – Ospecificerad 113 (114) Kommentar För direkt konsumtion Transformatorstation Samhällsfunktion Distributionsbyggnad Vattentorn Samhällsfunktion Distributionsbyggnad Åklagarmyndighet Samhällsfunktion – Ospecificerad Återvinningscentral Industri – Övrig industribyggnad Äldreboende Bostad - Flerfamiljshus Om boende är folkbokförd där. I samband med registrering av lägenheter kan kategori ”Specialbostad för äldre och handikappade” användas. Äldreboende Samhällsfunktion - Ospecificerad Där boendet är tillfälligt, t.ex. för avlastning. Registrera ”Äldreboende” som Alternativ byggnadsbeteckning I många fall finns gråzoner. Några råd i sådana fall: Komplementbyggnad eller Övrig industribyggnad? Om byggnaden är av avsevärd storlek och i sin huvudfunktion avsedd för industriell verksamhet som inte är tillverkning – använd Övrig industribyggnad. Om byggnaden är av mindre storlek och kan betraktas som enbart ett komplement till annan byggnad – använd Komplementbyggnad. L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX L A N T M Ä T E R I E T HANDBOK BYGGNAD 2015-02-10 Version 10.2 114 (114) Industrihotell eller Verksamhet? Om byggnaden marknadsförs som industrihotell – använd Industri-hotell. Skillnaden mellan Övrig industribyggnad och Verksamhet är att verksamhet utgörs av icke-industriella aktiviteter såsom t.ex. restaurang, kontor och handel. Anläggningar med blandad bebyggelse? En anläggning som t.ex. nöjespark är ett område där byggnaderna kan ha olika ändamål. De flesta kan klassas som Verksamhet. Det kan också finnas bostäder som då ska klassas som sådana. Mindre byggnader (typ omklädningsrum) kan klassas som Komplement-byggnader. ------------------------------------------------------------------------------------------Generellt råd: Om byggnaden har ett namn – skriv in det som Byggnadsnamn! L:\LM_FORVALTNING\DIV_I\GEOGRAFI\FÖRVALTNINGSOMRÅDEN\REGISTRERING_BYGGNAD\ANVÄNDARSTÖD\HANDBÖCKER\BYGGNAD\BYGGNAD_V10_2.DOCX
© Copyright 2024