Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2014
INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd kvalitet i handläggningen 4 Kontroll av fondmedlens användning 6 Uppföljning och utvärdering 6 Fortsatta kommunikationsinsatser 7 Ökning av utdelade medel åren framöver 8 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 10 Arvsfondsdelegationen 10 Ärendehantering 11 Projektstöd 12 Lokalstöd 12 Krav på redovisning 12 Allmänna arvsfondens förvaltning 13 När Arvsfonden får egendom 15 Kostnad för förvaltning och administration 16 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 19 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 21 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 22 Geografisk fördelning av beviljade medel 25 Projekt inom de prioriterade områdena 26 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori 29 Fördelning av lokalstöd 31 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 32 Egen Kraft! 32 Satsning på lokalstöd 34 KOMMUNIKATION 36 Att öka kännedomen och kunskapen om Arvsfonden 36 Nya arvsfonden.se – två webbplatser blev en 36 Antalet besökare på webben fortsätter att öka 36 Sociala medier 37 Satsningar för specifika målgrupper 38 ”Ring in och testa din idé” 39 Mässor, konferenser och seminarier 40 Sverigeresan 40 PR 41 Arvsfondens Guldkorn 42 1 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 43 Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter 43 Synen på projekt 43 Uppföljning av enskilda projekts överlevnad 43 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2014 45 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2007-2014 46 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2014 46 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2007 - 2014 47 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett genusperspektiv 47 Utvärderingsverksamheten 49 Sociala inventioner och institutionella traditioner 49 Från tradition och omsorg till nyskapande och inflytande – en svårfångad process 50 Kultur med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning 50 Möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 51 Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer 52 ”Det här har jag byggt, känns bra!” Platser att bygga på 53 KONTROLL AV ARVSFONDSMEDLENS ANVÄNDNING 55 BILAGA 1 – TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION 2014 (KR) BILAGA 2 – 93 ÖVERLEVANDE PROJEKT 2014 2 Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Kammarkollegiet utför även administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. 3 Arvsfondsdelegationen fattade under 2014 beslut om projektmedel uppgående till 616 miljoner kronor till 427 stycken projekt runt om i landet. Det är 70 miljoner kronor mer än året innan och det högsta årliga belopp som beslutats under Arvsfondens 86-åriga historia. Det är det fjärde året i rad som volymen beslutade projektmedel ökar. Det är även det högsta antalet beslut om beviljade projekt på fem år. Det genomsnittliga arvsfondsprojektet fick under året finansiering ur fonden motsvarande 1,4 miljoner kronor. Det är samma nivå som under 2013. Det är således inte projekten som blivit större. Arvsfondsdelegationen är en viktig finansiär för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Därför är det glädjande att projektstödet till den målgruppen ökade till 200 miljoner kronor, vilket är den högsta nivån någonsin. Ökningen var 58 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 41procent jämfört med 2013. Den kraftiga ökningen beror till stor del på satsningen Egen kraft!. Om man räknar med samtliga projekt som omfattar personer med funktionsnedsättning, det vill säga även barn och ungdomar med funktionsnedsättning, motsvarade volymen projektmedel till den målgruppen 265 miljoner kronor eller 43 procent av den totala volymen beviljade medel under 2014. I nästan samtliga av dessa projekt deltar funktionshindersorganisationer som aktiv samarbetspartner. Funktionshindersorganisationerna är också den organisationskategori som uppvisar störst ökning av tilldelade medel ur fonden, jämfört med föregående år. Arvsfondens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Finansieringen har gått från en nivå på knappt 70 miljoner kronor 2004 till 276 miljoner kronor under 2014, vilket är den högsta volymen för ungdomsprojekt i Arvsfondens historia. Arvsfondens finansiering av ungdomsprojekt under 2014 överstiger summan av statsbidragen till ungdomsorganisationerna under samma år. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick under året till drygt 139 miljoner kronor, vilket är den näst högsta nivån någonsin. Mängden beslutade lokalstöd har ökat stadigt sedan 2004, då nivån var knappt två miljoner kronor. Under 2014 beviljades 118 miljoner kronor i lokalstöd. Det är den högsta nivån någonsin och en ökning med 37 procent jämfört med året innan. Lokalstöd är en stödform som utnyttjas mest av lokala föreningar på mindre orter. Därför är den kraftiga ökningen av stödet särskilt positiv. I takt med att Arvsfondsdelegationen hanterar allt större volymer av beslutade projektmedel har kraven på beslutsunderlagen inför beslutstillfällena ökat de senaste åren. Som en följd av detta har kraven på underlag från sökande föreningar och 4 pågående projekt höjts. Handläggningsrutinerna har utvecklats under en rad av år i syfte att öka kvalitet och effektivitet. Ett exempel på detta är att inkomna ansökningar bereds i grupper eller parvis av handläggare, för att öka rättssäkerheten i bedömningarna av enskilda ärenden. En annan kvalitetshöjande åtgärd är att kanslifunktionen rutinmässigt tar kontakt med samarbetspartners, tar referenser på den sökande i det fall organisationen inte tidigare är känd, genomför skattekontroller samt inhämtar synpunkter från experter på myndigheter, kommuner, Regeringskansliet, forskarvärlden eller organisationer. Sedan 2014 är det dessutom obligatoriskt att samtliga nya projekts budgetar ska granskas av controllerfunktionen. En indikator på projektens kvalitet är i vilken utsträckning de lever vidare, efter det att finansieringen från Arvsfonden har upphört. Handläggarna inleder en dialog om överlevnaden med den sökande organisationen redan vid handläggningen av ett projekts första år. Det är en dialog som därefter sker löpande under ett projekts genomförande. Det har bidragit till att överlevnadsgraden för projekten ligger kring 50 procent. Överlevnadsgraden är något som följs upp av såväl kanslifunktionen som de forskare delegationen anlitar som utvärderare. Av de slutredovisade projekt som godkändes av Arvsfondsdelegationen under 2014 bedömdes nästan 32 procent leva vidare genom att hela verksamheter hittade sin finansiering (överlevnadskategori 4). Det är en högre siffra än något år tidigare. En kortfattad beskrivning av samtliga överlevande projekt redovisas i bilaga 2. Under de senaste tre åren har dessutom ett antal åtgärder vidtagits, efter diskussioner i delegationen och rekommendationer från Kammarkollegiets internrevision, för att ytterligare minska risken för att arvsfondsmedel används på ett felaktigt sätt. Detta kan ses som en indikator på att kvaliteten på handläggningen inte bara är bibehållen, utan snarare ökat under de senaste åren. För att hantera en ökande volym projektmedel, och samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten på verksamheten, har verksamheten de senaste åren tillförts resurser för handläggning, controllerverksamhet och kommunikationsinsatser. Det är dessa resursförstärkningar som till stor del förklarar nivåhöjningen av beslutade medel, men även de ökade kostnaderna för driften av verksamheten. Kostnaderna för verksamheten var 34,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,5 miljoner kronor eller knappt 8 procent. Trots det kan det konstateras att driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel under 2014 uppgick till 5,3 procent, vilket är den lägsta nivån på fem år. Dessutom har kostnaderna per beslutad ansökan minskat jämfört med 2013, efter att tidigare ökat under en rad år. Dessa lägre relaterade kostnader beror på att såväl volymen beslutade medel som antalet beslut har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna i förhållande till beslutade medel är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. 5 Sedan 2012 har verksamheten kompletterats med en controllerfunktion, som har bidragit till ökad kvalitet i handläggningen och förbättrad kontroll och ekonomisk uppföljning av arvsfondsmedlens användning. Under 2013 förstärktes controllerfunktionen ytterligare. Detta gör att verksamheten klarat av att hantera större volymer beslutade medel utan att tumma på kvaliteten i handläggningen av ansökningar. Under 2015 har dessutom verksamheten förstärkts med en jurist. En viktig del av stödet till och kontrollen av projekt är projektbesök på plats. Controllerfunktionen genomförde under året 39 stycken kontrollbesök på plats, vilket motsvarar 10 procent av de projekt som erhöll stöd ur Arvsfonden året innan. I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och i enlighet med beviljad budget. Inga försök till bedrägerier har upptäckts. En allmän iakttagelse var att den ekonomiska redovisningen och bokföringen av projektmedel hade förbättrats ytterligare jämfört med året innan. Även handläggarna genomförde under året projektbesök, till del i kontrollsyfte. På detta sätt besöktes ytterligare 105 stycken projekt under 2014. Under 2014 besöktes således 144 stycken projekt, vilket motsvarar vart tredje projekt som fick finansiering ur Arvsfonden det året. En annan viktig del i stödet till och kontrollen av projekten är introduktionsdagarna, som är obligatoriska för alla nya arvsfondsprojekt. Alla introduktionsdagar utvärderas och betygen från deltagarna för dessa aktiviteter var i samtliga fall mycket höga. De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierat utförs av kvalificerade forskare. Utvärderingarna visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas tillvara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Det civila samhällets organisationer utvecklar sitt organisationskapital, gör nya upptäcker inom sitt område, utökar sina målgrupper och skaffar nya samtalspartners. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer Arvsfondens tre målgrupper till godo. De genomförda studierna visar på projektens möjligheter att skapa mötesplatser och ge nya positiva förebilder för människor som lever i utanförskap. Utvärderingarna ger många exempel på hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Studierna visar även på möjligheterna, men ibland även svårigheterna, som finns i organisationers partnerskap med offentliga aktörer. Rapporterna belyser även hur projekt synliggör samhällsproblem som tidigare inte uppmärksammats, samtidigt som projekten i sig genererar kunskap. Kunskaper som enligt forskarna ibland kan anses vara banbrytande för utvecklingen inom det aktuella området. Men studierna visar också på kortsiktiga ekonomiska lösningar, organisatoriska hinder i mötet med den offentliga sektorn och en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället som påverkar projektens möjlighet att genomföra sitt arbete. 6 Flera utvärderingar lyfter också de komplexa situationer som många projektmedarbetare möter, ofta utan professionellt stöd. Projektmedarbetare förväntas ha förmågan att engagera, mobilisera och tydliggöra för att kunna organisara arbetet. Det krävs också att de ska lyssna, känna av situationer och anpassa arbetet efter situationen och att kunna tala med människor, både i målgruppen och från andra samarbetsparterna och myndigheter. Många projekt är dessutom personberoende och därmed sköra om projektmedarbetare slutar innan projektet är avslutat. För närvarande ingår drygt 700 stycken projekt i pågående utvärderingar. Under 2015 kommer utvärderingarna av projekt om unga och arbete, föräldrastöd och ledarskap att slutredovisas. Sedan 2006 har Arvsfondsdelegationen redovisat resultat från 42 stycken utvärderingar och kategoriserat 1 143 stycken slutredovisningar. I nästan femtio procent av projekten lever erfarenheterna vidare i någon form och endast 4 procent lyckas inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Det betyder att Arvsfondens medel inte bara kommer de barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning till del som deltar i projektet. Fondens medel leder dessutom till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel, förbättrade former för delaktighet med mera sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. På det sättet blir projekten investeringar i samhället, som kommer Arvsfondens målgrupper till del även långt efter det att finansieringen ur fonden upphört. Arvsfondsdelegationens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet visar att fondens medel lämnar spår, men också att många utmaningar återstår för att säkerställa att fondens medel når ut till målgrupperna oavsett ålder, kön, etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning och plats. En annan utmaning är att fondens målgrupper får reella möjligheter att också ha inflytande över och i de verksamheter som bedrivs. Under 2015 kommer Arvsfonden att intensifiera arbetet med att synliggöra vilka som får del av de verksamheter som beviljas medel, vilka som inte nås och hur målgruppens delaktighet ser ut. Under 2015 kommer också en utvärdering att starta som analyserar och beskriver Arvsfondens samhällsnytta. Information om Allmänna arvsfonden och hur fondens medel används är en förutsättning för att ansökningar ska fortsätta komma in från landets ideella organisationer. Under 2014 har Arvsfondsdelegationens nya webb lanserats och en offensiv bearbetning av media samt ett betydande antal informationsträffar gentemot föreningslivet prioriterats. Som ett resultat av dessa insatser ökade antalet inkomna ansökningar för andra året i rad. En annan indikator på kommunikationsarbetet är att antalet besök på Arvsfondens webb i genomsnitt var 18 800 i månaden, vilket motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med året innan. 7 Föreningsansvariga tjänstemän i landets kommuner är viktiga aktörer i kommunikationsarbetet. Under 2014 har tjänstemän från hela landet bjudits in till informationsträffar, inte minst inom ramen för Arvsfondens Sverigeresa. Dessa personer är sedan Arvsfondsdelegationens kontaktpersoner ute i kommunerna. De tar därmed på sig att sprida information om Arvsfonden till sina föreningar samt fungera som referenspersoner till kanslifunktionen vid handläggning av ansökningar från lokala föreningar. Under året har nästan 300 kommunala tjänstemän deltagit på ovan nämnda aktiviteter. Totalt har därmed tusen kommuntjänstemän deltagit de senaste fyra åren. Det har haft en positiv effekt på den breda informationsspridningen om Arvsfonden i landets kommuner. Förutom de kommunala tjänstemännen har 4 000 föreningsaktiva personer i elva län deltagit i Arvsfondens Sverigeresa under de senaste två åren. Sverigeresan har bidragit till ökningen av besök på Arvsfondens webb samt ett ökat antal mejl och telefonsamtal från de län som har besökts. Sverigeresan fortsätter och resterande län i landet kommer att besökas under 2015 – 2016. Under 2014 ökade Arvsfondsdelegationens aktivitet på sociala medier, inte minst på Facebook. Även de åtgärderna har bidragit till ett ökat antal besök till Arvsfondens webb. En ny service till sökande organisationer infördes från och med september 2014. På särskilt avsatta telefontider två gånger i veckan kan organisationer testa sina projektidéer på ansvariga handläggare. Testet har fallit mycket väl ut och aktiviteten kommer att fortsätta under 2015. Under 2015 kommer kommunikationsarbetet att syfta till att ytterligare höja kvaliteten på ansökningarna samt att nå målgrupper som inte sökt medel ur fonden tidigare. Det övergripande kommunikationsmålet är att öka kännedomen och kunskapen om Arvsfonden. De ökade kommunikationsinsatserna inom främst PR och på sociala medier fortsätter, liksom satsningen Egen kraft!. Med tanke på att medelsinflödet till fonden är förenat med osäkerhet och att myndigheten i praktiken gör finansiella åtaganden upp till tre år är det nödvändigt med en viss marginal vad gäller å ena sidan finansiella åtaganden mot de organisationer som driver arvsfondsprojekt och å andra sidan de medel Arvsfondsdelegationen disponerar varje år. Det behövs helt enkelt en buffert i form av sparade disponibla medel. Under en rad av år har denna buffert vuxit, vilket har gjort att Arvsfondsdelegationens kansli de senaste åren fått resurser för att kunna hantera en större volym ansökningar. Volymen beslutade medel har ökat med 140 procent sedan 2004. Som delegationen redovisat i tidigare verksamhetsberättelser till regeringen bör volymen beslutade projektmedel de närmaste åren ligga på en nivå som gör att de sparade disponibla medlen minskar i en rimlig takt. Under 2014 ökade inflödet av 8 medel till Arvsfonden återigen. Trots den högsta beslutsvolymen av arvsfondsprojekt någonsin ökade därför volymen disponibla medel för Arvsfondsdelegationen inför 2015 med 30 miljoner kronor till drygt 1 366 miljoner kronor. Ett hjälpmedel för att kunna hantera större volymer av ärenden med bibehållen eller ökad kvalitet och effektivitet är ett modernt ärendehanteringssystem. Utvecklingen av ett nytt ärendehanteringssystem har förskjutits i tiden och kommer att indelas i två faser. Den första delen består av ett nytt diarieföringssystem, som beräknas kunna implementeras under 2015. En andra del kommer att utvecklas och implementeras under kommande år. Delegationen räknar med att beslutsvolymen under 2015 kommer att uppgå till 600 miljoner kronor och åren därefter sannolikt till högre belopp. För att uppnå detta genomförs kommunikationsinsatser med fortsatt intensitet och en fortsatt utveckling av administration och handläggning för att öka effektiviteten, med bibehållen kvalitet i verksamheten och i de projekt som erhåller finansiering ur Arvsfonden. 9 Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden En förening får en projektidé Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen Projekt I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Pernilla Baralt – statssekreterare, Socialdepartementet (förordnades under 2014) Roger Mörtvik – statssekreterare, Socialdepartementet (förordnades under 2014) 10 Ragnwi Marcelind – statssekreterare, Socialdepartementet (entledigades från posten som ordförande under 2014) Ulrika Stuart Hamilton – statssekreterare, Utbildningsdepartementet (entledigades från posten som vice ordförande under 2014) Inger Ashing – verkställande direktör, Global Child Forum Per Arne Kölhed– ordförande Personskadeförbundet RTP Kenneth Ljung – utredare, Barnombudsmannen Roy Melchert – enhetschef, Sveriges Kommuner och Landsting Helena Corell – kansliråd, Justitiedepartementet (förordnades under 2015) Malin Ekman Aldén – ämnesråd, Socialdepartementet (entledigades under 2014) Ordförande Ledamot Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kanslifunktionen Kammarkollegiet De ansökningar om projekt- och lokalstöd och de redovisningar som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Kammarkollegiet, som är den myndighet som utför de administrativa och handläggande uppgifterna åt Arvsfondsdelegationen. Vid bedömningen av ansökningar har Kammarkollegiet möjlighet att inhämta synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. De potentiella bifallen läses av minst två handläggare. Controllerfunktion ger stöd till handläggarna i bedömningen av projektens budgetar och deras ekonomiska redovisning. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för ansvarig avdelningschef. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. 11 Allmänna arvsfonden har, enligt 5–7 § arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt för hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska, senast det datum som anges i beslutet om stöd, lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. 12 Ansökan skickas in Arvsfondsdelegationen beslutar Ansökan handläggs Ansökan registreras Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning ska tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Det som sedan återstår får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2014 till 4 739 miljoner kronor, jämfört med 4 193 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 7 124 miljoner kronor, jämfört med 6 442 miljoner kronor föregående år (se tabell 1). Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt företagsobligations-, aktieindex- och räntekonsortierna. Vid 2014 års utgång var 22 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 21,99 procent i det utländska aktiekonsortiet, 20,65 placerade i aktieindexkonsortiet, 22,30 procent i räntekonsortiet, 11,84 procent i företagsobligationskonsortiet och 1,20 procent i likvida tillgångar. Bokfört värde 2014 2013 2012 2011 2010 Tillgångar 5 109 4 532 4 192 3 370 3 149 Skulder Summa 370 4 739 339 4 193 255 3 937 222 3 148 192 2 957 Marknadsvärde 2014 2013 2012 2011 2010 Tillgångar 7 494 6 781 5 621 5 149 5 656 Skulder 370 339 255 222 192 Summa 7 124 6 442 5 366 4 927 5 464 13 31 dec 2014 1 670 Netto köp/sälj 251 Direktavk. 2014 56 Värdeförändring -54 31 dec 2013 1 418 Svenska aktiekonsortiet 1 648 -120 52 -154 1 870 Utländska aktiekonsortiet 1 647 -198 47 112 1 686 Aktieindexkonsortiet Företagsobligationskonsortiet Bankmedel och fordran bank Summa 1 547 -208 55 -14 1 714 887 850 17 20 - 95 - 2 - 93 7 494 575 229 -91 6 781 Tillgångsslag Räntekonsortiet Avkastning 2014 3,6 Index 2014 3,0 Avkastning 2013 2,3 Index 2013 1,8 6,6 6,0 15,7 15,7 25,8 26,3 Utländska aktiekonsortiet 28,3 28,3 26,0 25,7 Aktieindexkonsortiet 13,8 13,8 24,9 24,8 Bankmedel Portföljens totalavkastning -0,8 0,5 0,1 0,9 13,2 12,8 19,9 19,8 Tillgångsslag Räntekonsortiet Företagsobligationskonsortiet Svenska aktiekonsortiet Under år 2014 har innehavet i räntekonsortiet haft en avkastning på 3,6 (2,3) procent jämfört med index1 3,0 (1,8) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 3,5 procent jämfört med index 2,8 procent. I början av 2014 inkluderades tillgångsslaget företagsobligationer i portföljen. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet2 blev 6,6 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,6 procentenheter. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2014 haft en avkastning på 15,7 (25,8) procent jämfört med index3 15,7 (26,3) procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktiekonsortiet har under 2014 haft en avkastning i linje med index4 på 28,3 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Motivet till den höga avkastningen förklaras i första hand av att den svenska kronan försvagats markant under året, vilket ökar avkastningen mätt i kronor. 1 OMRX Bond All 1-3 Years NOMX Credit SEK, Total Return 3 OMXS Cap Gross Index 4 MSCI World Net (developed) 2 14 Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2014 haft en avkastning på 13,8 (24,9) procent att jämföra med index5 13,8 (24,8) procent. Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden har varit ca 11 procent, vilket är likvärdigt med index. Kollegiet lyckades dessutom skapa ett mervärde på 0,4 procentenheter eftersom den aktiva avkastningen bidrog positivt det vill säga överpresterade mot jämförelseindex. Detta kan hänföras till en lyckosam aktiv förvaltning i såväl ränte- som företagsobligationskonsortiet. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit god. Under året har fonden tillförts 734,3 (792,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 614,9 (508,3) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2014/15 ett belopp uppgående till 1 366 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2015. Året innan var motsvarande belopp 1 336 miljoner kronor. Om någon avlider utan att efterlämna make/maka eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder Arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2014 kom det in 1 515 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 039 fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena 5 OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning 15 godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens räkning uppgick till 558 stycken. Under 2014 kom det in 464,2 miljoner kronor netto till Arvsfonden. En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2014 kom det in 106 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Då ansökan kommit in till och med 2013 och värdet av den egendom som ansökan avser överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen beslutar regeringen om avstående och när värdet ligger under detta belopp beslutar kollegiet. Från och med 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående, oavsett värde. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande. Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka kostnaderna för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar inkomna till Arvsfondsdelegationen samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet. 16 2014 2013 2012 2011 2010 Kammarkollegiet totalt 25,7 23,6 20,5 18,9 17,9 Dödsboavveckling med mera 16,5 15,8 14,3 12,8 12,0 Fondförvaltning 8,5 7,4 5,4 5,3 5,1 Utbetalning av beviljat stöd 0,7 0,4 0,8 0,8 0,8 Arvsfondsdelegationen totalt 34,3 31,8 29,7 27,5 26,9 Personalkostnader 19,2 16,9 17,1 14,7 14,2 2,1 1,8 1,8 1,7 1,4 13,0 13,1 10,8 11,1 11,3 60,0 55,4 50,2 46,4 44,8 Lokalkostnader Övriga kostnader Totalt förvaltnings- och administrationskostnader I tabell 4 redovisas kostnaderna för Arvsfondsdelegationen utifrån en annan fördelning än tidigare år. Fördelningen i tabellen är densamma som återfinns i Kammarkollegiets årsredovisning. Den tidigare fördelningen av kostnader för Arvsfondsdelegationen var personalkostnader, förvaltningskostnader samt verksamhetsspecifika kostnader, vilket försvårade jämförelsen med Kammarkollegiets årsredovisning. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Förstärkningen har följt en i Regeringskansliet väl förankrad och genomtänkt strategi, till följd av de förändringar som regering och riksdag beslutade om gällande Arvsfondsdelegationen under 2003/04. Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till de medel som inkommer till följd av avvecklingen av dödsbon och dels direktavkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalité i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i enlighet med en strategi som stämts av med Regeringskansliet och i enlighet med Arvsfondslagens utformning. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen en community, det vill säga ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten och dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänheten, föreningslivet, media och övriga intressenter. Under 2012 inrättades en controllerfunktion som dels ansvarar för att ge projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor och dels att förbättra kontrollen 17 ytterligare av projektmedlens användning. Controllerfunktionen förstärktes ytterligare under 2013, vilket har möjliggjort en högre nivå av preventivt arbete och därigenom minskat risken för oegentligheter. Under 2014 har en ny webb utvecklats och lanserats, vilket lett till ökade kostnader. Under året har även kostnader för utveckling av ett nytt diarium/ärendehanteringssystem belastat budgeten. Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2014 till 5,3 procent. Tabell 5 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Andelen driftskostnader 2014 2013 2012 2011 2010 5,3 5,5 5,9 5,6 5,8 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel hållits på en nivå som är lägre än någon gång under femårsperioden. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna. En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut angående projektansökningar som fattas. I tabell 6 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, det vill säga även del av Kammarkollegiets overheadkostnader (exempelvis lokalkostnader och ITkostnader) samt verksamhetens kostnader för kommunikation, utvärdering med mera. Som beslut räknas även godkännande av projektens redovisningar samt de ansökningar som, efter ibland omfattande handläggning, har dragits tillbaka av den sökande organisationen och därmed läggs ad acta. Driftskostnader per beslut 2014 2013 2012 2011 2010 18 700 20 300 19 400 15 500 14 800 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut minskade under 2014. Den tidigare ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det även att göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt beroende på att antalet ansökningar varit relativt lågt under perioden 2011 - 2013 och att handläggarna då kunnat lägga ner mer tid per inkommen ansökan. Under 2013 och 2014 ökade antalet inkomna ansökningar och därmed antalet beslut under 2014. 18 Under år 2014 inkom det 1 861 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är i nivå med året innan. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 7. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår även ärenden från enskilda personer. Inkomna ärenden 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 516 489 346 413 407 Ungdom 870 801 770 844 935 Personer med funktionsneds. 397 475 399 395 450 Totalt 78 1861 111 1 876 81 1 596 57 1 709 105 1 897 Fördelade på 2014 2013 2012 2011 2010 Ansökningar 1331 1 295 1 175 1 240 1 425 Övrigt ärende 22 45 29 25 32 Redovisningar 508 536 392 444 440 1861 1 876 1 596 1 709 1 897 Inte fondens målgrupper Totalt Under 2014 har sammanlagt 1 302 beslut fattats. Det är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. 2014 2013 2012 2011 2010 Bifall 427 386 398 426 415 Avslag 854 685 692 827 1 017 21 1302 126 1 197 77 1 167 39 1 292 32 1 464 Övriga ärenden Totalt 19 I tabell 9 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Bifall 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 103 108 90 106 86 Ungdom 192 178 203 206 204 Personer med funktionsnedsättning 132 100 105 114 125 Antal projekt 427 386 398 426 415 2014 2013 2012 2011 2010 Barn 272 175 139 203 263 Ungdom 405 295 334 415 520 Personer med funktionsnedsättning 126 156 153 168 165 51 59 66 41 79 854 685 692 827 1 017 Avslag Inte fondens målgrupper Totalt antal avslag Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 854 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har 33 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2014. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 21 procent. Den är därmed på samma höga nivå som de senaste två åren. Bifallsfrekvens (%) 2014 2013 2012 2011 2010 33 36 37 34 29 Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Det görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2014 har totalt 458 redovisningar granskats och godkänts. Det beror främst på att ett relativt stort antal projekt slutredovisades under året. 20 Godkända redovisningar 2014 2013 2012 2011 2010 458 372 362 447 349 Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har 616 miljoner kronor fördelats till projekt genom beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 118 miljoner kronor lokalstöd och 498 miljoner kronor projektstöd. Tabell 12 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Fördelning av stöd 2014 2013 2012 2011 2010 616 546 477 469 434 Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen personer med funktionsnedsättning ökat i förhållande till övriga målgrupper. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. 21 Under perioden 2010-2014 har volymen projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen ökat med 42 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen drygt 350 miljoner kronor, eller 140 procent. Under 2014 beslutades om 139 miljoner kronor till barnprojekt. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 276 miljoner kronor. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 200 miljoner kronor. Projekt som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning avser projekt där huvudfokus ligger på personer äldre än 25 år eller projekt utan fokus på viss ålder. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 265 miljoner kronor, eller 43 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2014. Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för att utveckla en verksamhet, metod, utbildningsinsats eller delaktighets-/informationsarbete under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I det här avsnittet redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget 22 annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 139 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 13. Det innebär en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med 2013. Antalet bifall under 2014 var 103 stycken, vilket är fyra färre än året innan. Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 27 48 492 Familjestöd 17 17 287 Information/utbildning 13 13 414 Fördel barn! (särskild satsning) 12 16 100 Kultur 9 10 850 Egen kraft! (särskild satsning) 8 13 138 Demokrati och delaktighet 4 5 444 Psykisk ohälsa 4 3 152 Integration 3 4 539 Förebyggande av brott, våld och mobbing 2 2 470 Barn i utsatta situationer 1 550 Arbete/sysselsättning 1 1 201 Hjälpmedel 1 1 409 1 103 1 203 139 249 Jämställdhet/könsroller Totalt Under 2014 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 276 miljoner kronor till projekt med målgruppen ungdom (se tabell 14). Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 20 miljoner kronor. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp ökade med 16 stycken jämfört med föregående år. 23 Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 35 62 794 Kultur 34 44 978 Förebygga brott, våld och mobbing 21 41 716 Demokrati och delaktighet 18 26 286 Vi deltar! (särskild satsning) 14 12 878 Arbete/sysselsättning 12 20 955 Psykisk ohälsa 11 13 455 Egen kraft! (särskild satsning) 11 13 138 Information/utbildning 10 11 050 Integration 9 8 745 Jämställdhet/könsroller 6 6 157 Familjestöd 5 4 511 Drogförebyggande 3 4 253 Ungdomar i utsatta situationer 2 4 798 1 192 585 276 299 Fördel barn! (särskild satsning) Totalt Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 200 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning (se tabell 15). Det är en ökning med 58 miljoner kronor, eller 41 procent, jämfört med 2013. Ökningen kan till mycket stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft!. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning ökade med 29 stycken eller drygt 28 procent jämfört med 2013. Inom ramen för målgruppen personer med funktionsnedsättning inkluderas givetvis även äldre personer med funktionsnedsättning. De flesta projekt som vänder sig specifikt till äldre personer med funktionsnedsättning riktar sig till personer med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Ett exempel är Hushållningssällskapet Väst, som under året fick stöd för projektet Mat, musik och minnen. I projektet utvecklas en metod för att med stimuli kopplat till mat och musik underlätta för demenssjuka personer att minnas. Modellen kommer att testas på 20 äldreboenden med demensinriktning samt på 20 anhörigträffar för demenssjuka personer i Västra Götaland. Ett annat exempel som vänder sig till målgruppen äldre är Teckenspråkigt IT stöd för döva och hörselskadade som Stockholms Dövas Förening driver. Syftet med projektet är att etablera ett ITsupportcenter med teckenspråkskunnig personal i Dövas Hus i Stockholm. Projektet är ett samarbete med bland annat Stockholms läns Dövas Pensionärsförening och Sveriges Dövas Pensionärsförbund. 24 Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Egen kraft! (särskild satsning) 73 116 465 Demokrati och delaktighet 15 19 698 Psykisk ohälsa 9 12 186 Fritid/idrott 6 6 007 Information/utbildning 5 8 345 Arbete/sysselsättning 4 5 702 Kultur 3 4 090 Förebygga brott, våld och mobbing 3 5 653 Jämställdhet/könsroller 3 4 620 Rehabilitering 3 3 196 Familjestöd 2 2 849 Hjälpmedel 2 1 547 Tillgänglighet 1 2 659 Kost och motion 1 2 235 Bemötande 1 3 427 Integration 1 1 727 132 200 406 Totalt Nästan 60 procent, 366 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2014 gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 65 procent (276 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. Som de senaste åren erhöll projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 16 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att inget län har färre än fyra projekt. 25 Län Antal beviljade ansökningar Summa, Mkr Stockholm 56 73 Skåne 45 61 Västra Götaland 36 42 Kalmar 15 20 Kronoberg 13 18 Gävleborg 12 22 Södermanland 11 16 Halland 10 10 Jönköping 10 12 Västerbotten 9 16 Uppsala 8 9 Dalarna 7 14 Örebro 6 8 Norrbotten 6 6 Östergötland 5 4 Jämtland 5 9 Värmland 5 6 Gotland 5 4 Västernorrland 4 5 Västmanland 4 2 4 276 9 366 Blekinge Totalt I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. I tabell 17 framgår att drygt 581 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 94 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2014. Sett till antalet var 405 stycken av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 95 procent av samtliga projekt. 26 Prioriterade områden Antal projekt Summa, Tkr Främjande av psykisk och fysisk hälsa 141 203 286 Demokrati/delaktighet 100 130 846 Delaktighet i kulturlivet 54 80 194 Förebygga våld, trakasserier och mobbing 30 50 164 Främjande av ett stärkt föräldraskap 25 27 212 Främja etableringen på arbetsmarknaden 23 41 987 Stärka barnets rättigheter Stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning Totalt 19 20 547 13 27 141 405 581 377 I det följande redovisas ett exempel på projekt som pågick under 2014 per prioriterat område. Galleri Syster är en förening av konstnärer i Luleå. Under en ungdomssatsning 2011 kom ungdomarna fram med projektidén. De upptäckte att det finns ett tomrum inom ungdomskulturen för de som är intresserade av bildkonst. Det finns behov av en plats där ungdomar kan visa sin konst och komma i kontakt med samtida konst och professionella konstnärer. Då skapades projektet Lillasyster. Projektet består av tre delar. För det första utvecklar projektet metoder så att ungdomar själva kan genomföra arrangemang i samband med galleriets ordinarie utställningar för att så småningom kunna arrangera sina egna utställningar. För det andra fungerar ett antal etablerade konstnärer som mentorer åt ungdomarna. Slutligen arrangeras workshops för regionens konstintresserade ungdomar sex gånger per år i samband med utställningar. Projektet genomförs bland annat i samarbete med organisationen Konstpedagoger i Norrbotten. Efter projektets slut tänker man att arrangörskapet är utvecklat och att ungdomarna kan stå på egna ben. Mentorskapet fortsätter Galleri Syster att driva och det konstpedagogiska projektet driver studieförbundet Sensus. Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala samarbetar med bland annat Citypolisens Hatbrottsgrupp i Stockholm, Brottsförebyggande rådet, RFSL Brottsofferjour, BRIS och ett stort antal andra organisationer i projektet NätVaro. Projektets övergripande syfte är att motverka och förebygga hatbrott och diskriminering på internet. Det ska ske genom dels förebyggande arbete i form av utbildningsinsatser, dels åtgärdande arbete bestående av råd och stöd till individer som utsatts på internet. Projektet har tagit fram två olika utbildningskoncept med tillhörande utbildningsmaterial som testats både på föreningar, skolor och stödjande verksamheter, 27 samt som nätaktivism för ungdomar. Den primära målgruppen är ungdomar 12-25 år som är en särskilt utsatt grupp för näthat. Handikappförbunden samarbetar i projektet med Diskrimineringsombudsmannen, Independent Living Institute, Famnas LSS-nätverk och ett antal andra organisationer. Projektet syftar till att göra det möjligt för fler individer med funktionsnedsättning att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Projektet avser att skapa en verktygslåda med metoder och arbetssätt som gör det möjligt att följa upp CRPD-kommitténs (Committee on the Rights of Persons with Disabilities) rekommendationer till regeringen ur funktionhinderrörelsens perspektiv. Projektet omfattar även att enskilda personer får en guide kring individuell klagorätt utifrån CRPD samt att framtagandet av en handbok med juridiskt stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Målgruppen är barn och vuxna med funktionsnedsättning. Efter projektslut kommer materialet att finnas tillgängligt på Handikappförbundens hemsida. Genom ett samarbete mellan stiftelsen Lek för Hållbarhet och Rosengårds stadsdelsnämnd ska 600 barn få medverka i en lekfull, skapande verksamhet där de ska få uppleva och lära sig mer om barnkonventionen, miljö och hållbarhet. Målet är också att barnen genom lek ska utbyta erfarenheter och möta andra barn i olika stadsdelar i Malmö för att bredda sin förståelse för det mångkulturella Malmö och även få möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Under projekttiden ska metoden Retoy Lab utvecklas och spridas, en metod för att stärka förskolors arbete med normer, värden och rättigheter. Astma- och allergiförbundets projekt ska stärka familjer där ett eller flera barn har en svår allergi genom att ge möjligheter att hantera sin vardag med egen kraft. Projektet riktar sig till barn och ungdomar med allergi, deras syskon samt föräldrar och närstående. Målet är att starta föräldragrupper där hela familjer ska träffas och utbyta erfarenheter för att kunna hantera sin vardag. En digital mötesplats ska skapas så att ungdomar kan ha en plats för erfarenhetsutbyte med fokus på att stärka sin självständighet och självtillit. Planen är att projektet ska kunna integreras i Astma- och allergiförbundets och Unga allergikers ordinarie verksamhet. Studieförbundet Vuxenskolans projekt syftar till att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Målet var att utarbeta en processmetod för att öka valdeltagandet bland målgruppen i valen 2014. Projektet ska även bidra till varaktiga samarbeten och metoder med målsättningen att varje människa med 28 intellektuell funktionsnedsättning ska få hjälp till att förstå valets tillvägagångssätt och innehåll. Målgruppen är röstberättigade personer med intellektuell funktionsnedsättning. Totalt ska minst 500 personer ur målgruppen nås av projektet. I projektet samarbetar Vuxenskolan med bland annat Föreningen Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna samt Centrum för Lättläst. Syftet med projektet är att bidra till att förebygga kombinationsproblematiken självskadebeteende och ätstörningar. En verktygslåda av pedagogiska verktyg – utbildningsfilmer, en bok, en forumteaterföreställning – ska tas fram och spridas, bland annat i skolor. Projektet genomförs i nära samverkan med drabbade ungdomar, deras anhöriga och professionellt verksamma. Genom att ta tillvara erfarenheter från ungdomar som varit drabbade men blivit friska ska projektet kunna förmedla att det trots allt är möjligt att bli frisk och må bra. Primär målgrupp för projektet är drabbade, skolelever och anhöriga/vänner. Sekundär målgrupp är skolpersonal, vårdpersonal, relevanta myndigheter samt föreningar. I projektet arbetar föreningen Shedo (Self Harm and Eating Disorders Organisation) med SKL, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, UMO – Ungdomsmottagningar på nätet, Sveriges Elevrådsorganisation (SVEA), BRIS samt ytterligare ett antal organisationer. Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten har som mål med projektet att starta sociala arbetskooperativ för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning som genomgått gymnasiesärkskola. Målsättningen är att 10-12 personer ur målgruppen ska starta ett socialt arbetskooperativ inom sina kompetensområden, prova och utveckla anpassade arbetsplatser samt att bygga upp system för stöd och kompetensutveckling. Projektet har i en förstudie förankrat samarbete med gymnasiesärksolan i Umeå, Coompanion i Västerbotten, FUB i Umeå, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialnämnden i Umeå. Deltagarna ska få utbildning i socialt företagande, utveckla affärsplaner och förbereda företaget för igångsättande år två. Under förstudien har de haft en referensgrupp av ungdomar ur målgruppen där diskussioner förts om olika affärsidéer. Projektarbetet dokumenteras löpande och ska resultera i en metodhandledning vid projektets slut för att inspirera andra ungdomar som vill starta sociala företag. Projektet ska verka för att en eftergymnasial entreprenörsutbildning inrättas som drivs av en folkhögskola eller ett bildningsförbund. Ansökningarna till Arvsfonden kommer från ett brett spektra av organisationer och föreningar runt om i landet. Allt från stora etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att renodla en kategori görs ändå ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Arvsfonden. 29 Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel fortsätter att öka och är likt föregående år den kategori organisationer som erhållit flest bifall. Majoriteten av projekten är lokalstöd, vilket sannolikt hänger samman med den lokalstödssatsning som lanserades under 2012. Idrottsföreningarna som fått stöd avser främst att utöka sina verksamheter med flera aktiviteter och att nå nya målgrupper, bland annat personer med funktionsnedsättning. Flera organisationer uppger också mer övergripande mål med sin idrottsverksamhet som exempelvis integration, bidra till tryggare och lugnare bostadsområden, hjälpa unga ut i arbetslivet och bättre matematikkunskaper. För att nå målet med sin verksamhet samarbetar många av organisationerna med andra föreningar och skolor. Funktionshinderorganisationerna har brutit de senaste årens nedåtgående trend och har beviljats fler projekt än föregående år. Funktionshindersorganisationerna är också den organisationskategori som uppvisar störst ökning i tilldelade medel, med en ökning på 36 miljoner kronor. Projekten handlar bland annat om att skapa arenor och mötesplatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få ökat inflytande och bli delaktiga i samhället. Ett återkommande teman i flera projekt är att hitta vägar som leder till ökat tillträde till arbetsmarknaden samt främjande av psykisk och fysisk hälsa. Tre av projekten vänder sig till kvinnor, varav ett till kvinnor med invandrarbakgrund och ett projekt vänder sig till unga män. Allt fler kulturföreningar får stöd ur fonden. Med kulturen som redskap ges människor möjlighet att få en röst i samhället och gestalta sina erfarenheter och drömmar, bana väg ut i arbetslivet, få struktur i sin vardag och fördjupa sin läsförståelse. Majoriteten av projekten samverkar med andra föreningar och offentlig sektor som Migrationsverket, skolor, mödravårdscentraler och Svenska Kyrkan. Offentlig sektor kan söka medel ur fonden om det sker i samverkan med en ideell förening. Drygt hälften av de projekt som under året beviljats medel har personer med funktionsnedsättning som målgrupp, främst barn med intellektuell funktionsnedsättning i samarbete med organisationer som Attention, Svenska Downföreningen och FUB. Antalet ansökningar från organisationer bildade på etnisk grund ligger kvar på en relativt låg nivå. Antalet bifall har dock ökat från fem stycken under föregående år till elva stycken under 2014. Organisationerna har beviljats medel för verksamheter som rör identitetsarbete och information om det svenska samhället. Tre projekt har personer med funktionshinder som målgrupp. Och fem projekt drivs av somaliska föreningar, två av dessa handlar om att utveckla och pröva metoder för att förebygga och motverka att unga utvecklars sympatier för extrema religiösa åsikter. Tabell 18 visar vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för de projekt som fick finansiering ur Arvsfonden under 2014. I varje projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som medsökande eller samarbetspartner. Nästan 80 procent av projekten är konkreta samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer såsom skolor, fritidsförvaltningar, sjukhus, socialtjänsten kriminalvården med mera. Vissa organisationer har under året fått stöd till fler än ett 30 projekt. I bilaga 1 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Arvsfonden under 2014. Organisationskategori Antal bifallsbeslut Summa, Tkr 101 125 552 Idrottsföreningar 82 134 414 Funktionshindersorganisationer 66 101 892 Kulturföreningar 46 61 435 Studieförbund 32 44 318 Offentliga huvudmän 27 29 987 Stiftelser 24 38 577 Sociala organisationer 20 38 485 Ungdomsorganisationer 13 18 557 Organisationer bildade på etnisk grund 11 16 301 3 2 441 2 427 3 995 615 954 Övrigt Trossamfund Universitet och högskolor Totalt Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling de senaste åren (se tabell 19). Det har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Sävsjö Klätterklubb, Gnosjö Friluftsklubb, Hofors Skyttegille och föreningen Kulturstaden i Kristianstad. Antal lokalstödsprojekt Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 2014 2013 2012 2011 2010 67 45 44 30 23 118 86 73 44 23 31 Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. Därutöver genomförs särskilda kommunikationsinsatser för att få in fler ansökningar som överensstämmer med satsningens inriktning och syfte. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick aktivt under 2014 – Egen Kraft! och Lokalstödssatsningen. I tabell 20 redovisas även de fortsättningsprojekt som ingick i de avslutade satsningarna Vi deltar! och Fördel barn! och som erhöll stöd för sitt tredje projektår under 2014. Under 2014 beviljades totalt 260 miljoner kronor inom de fyra satsningarna, vilket utgör 42 procent av de medel som beviljades under året. Om lokalstödssatsningen borträknas, eftersom det är en befintlig stödform snarare än ett prioriterat tema, utgör andelen 28 procent. Antal projekt Summa, Tkr Fördel barn! 13 16 685 Vi deltar! 14 12 878 Egen Kraft! 92 142 741 Lokalstödssatsningen Totalt 46 87 760 165 260 064 Satsning Egen Kraft! är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs under 2013-2016. Satsningen syfte är att skapa förändring i samhället som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, oavsett ålder i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fokusområden för satsningen är en arbetsmarknad för alla, skola och utbildning för alla samt en aktiv fritid i livets alla faser. Projekten ska vara samarbetsprojekt mellan civilsamhället och offentliga aktörer eller mellan olika aktörer inom civilsamhället och syfta till att utveckla verksamheter eller metoder. Arvsfondsdelegationen har som mål att fördela minst 250 miljoner kronor till projekt inom satsningen. För att öka kännedom om satsningen har kansliet under året organiserat seminarier, deltagit på relevanta konferenser med utställningsbord, bjudit in till samtal samt skickat ut information om Arvsfonden till berörda organisationer med fokus på funktionshinderrörelsen. 32 Under 2014 behandlades totalt 208 stycken ansökningar inom ramen för Egen Kraft! varav 133 stycken ansökningar var projektstöd och 75 stycken ansökningar lokalstöd. Under året fick 92 stycken av dessa ansökningar stöd ur fonden, fördelat på 71 projektstödsansökningar och 21 lokalstödsansökningar. Den totala summan för beviljade projekt inom satsningen var nästan 143 miljoner kronor. Inom ramen för de olika fokusområdena är fortfarande en aktiv fritid för alla den största för beviljade projekt vilket kan förklaras av att det är det bredaste fokusområdet och som i de flesta fall också inkluderar andra saker än rena fritidsaktiveteter såsom modeller för samverkan och anhörigstöd. De flesta lokalstödsansökningarna inom satsningen är inriktade på att ge stöd till fritidsanläggningar och faller i nästan samtliga fall också under kategorin en aktiv fritid för alla. Målsättningarna i projekten skiljer sig åt men många handlar om att skapa ett nytt arbetssätt eller ny modell som idag saknas, exempelvis i vårdkedja eller utbildningssystem. Projektstöden är en blandning av lokala och nationella projekt och hitintills dominerar funktionshinderorganisationerna som projektägare även om många studieförbund och idrottsföreningar också finns representerade bland de beviljade projekten. I det följande redovisas exempel på projekt som pågick under 2014 per fokusområde. Autism och aspergerförbundet driver projektet där syftet är att skapa ett nytt strukturerat, individuellt arbetssätt med metoder och verktyg riktat till målgruppen studenter med Aspergers syndrom vid högskola och universitet. Målet är att tillsammans med målgruppen skapa fungerande verktyg och metoder som ska ge stöd i studiesituationen. Projektet kommer att följa 20 stycken studenter på KTH under projekttiden och tillsammans med dem pröva och utvärdera stödinsatser. Man kommer även att inhämta kunskap från forskning och internationella erfarenheter. Detta ska dokumenteras och bli till en handbok/webbutbildning som vänder sig till universiteten/högskolorna, studenterna själva och samordnare/mentorer som stöttar dessa studenter. Föreningen O-Ringen Borås 2015 driver projektet som syftar till att tillgängliggöra orientering för personer med funktionsnedsättning genom att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta i O-ringen Borås 2015. Genom att inkludera personer med funktionsnedsättning i orienteringstävlingen vill projektet göra omvärlden medveten om möjligheter och metoder som gör sporten tillgänglig för en bredare målgrupp. Projektet kommer att fokusera på målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning, fysisk funktionsnedsättning samt synnedsättning. Projektet avser att tillgänglighetsanpassa två områden i Borås kommun som modell. Det 33 innebär bland annat att göra justeringar i terrängen, ta fram anpassat kartmaterial och erbjuda olika elektroniska lösningar. Kooperativet Silvermånen Ideell förening ska i samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Coompanion utveckla en modell för att stimulera socialt företagande riktat till unga arbetslösa med psykisk funktionsnedsättning. Metoden bygger på Coompanions material som riktar sig till unga vuxna och där ungdomar tillsammans arbetar fram idéer och koncept som kan leda till nya kooperativa företag. Målet är att fyra nya kooperativ ska skapas under den treåriga projekttiden. Lokalstöd kan sökas för verksamhet som är nyskapande på orten och som för att bli möjlig kräver en ny eller förändrad lokal eller anläggning. Ett lokalstödsprojekt ska i huvudsak vara ämnat för Arvsfondens målgrupper, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd kan ges till lokaler och anläggningar som möjliggör ny verksamhet och/eller knyter till sig nya målgrupper. Lokalstödet täcker byggnationskostnader. Med en lansering 2012 inledde Arvsfondsdelegationen en särskild satsning som avser att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att få ekonomiskt stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Den särskilda satsningen avslutades juni 2014 och en utvärdering är gjord (se avsnittet Uppföljning och utvärdering). Satsningens volymmål – att med bibehållen kvalitet i handläggningen dela ut minst 200 miljoner kronor i lokalstöd under tre år – uppfylldes med marginal och visar på hur stort behovet av medel för att utveckla sin verksamhet är hos föreningslivet i landet. Efter satsningens slut är ambitionen att vidhålla Arvsfondens lokalstöd på denna högre nivå. Arvsfondsdelegationen har under 2014 arbetat aktivt med att tydliggöra kriterier och krav som ställs på föreningar som söker och blir beviljade lokalstödsmedel. Ett arbete har också gjorts för att standardisera ansökningsförfarandet genom en blankett som lanseras under första kvartalet 2015. Under 2014 har begränsningar införts vad gäller omfattningen av finansiering ur Arvsfonden för enskilda lokalstödsprojekt. Sammantaget bidrar detta till att säkerställa långsiktighet och kvalitet i den bidragsgivande verksamheten. Det är framför allt idrottsklubbar som ansöker om lokalstöd. Därför gjordes under året särskilda kommunikationsinsatser mot kulturorganisationer, men även mot företrädare för olika vintersporter. Under 2014 fick 67 stycken lokalstödprojekt bifall till en summa om totalt nästan 118 miljoner kronor. Av dessa lokalstödsprojekt hänförs 21 stycken till Egen kraft! och resterande 46 stycken till lokalstödssatsningen. 34 Under perioden 2012 – 2014 har totalt 156 stycken lokalstödsprojekt fått stöd ur Arvsfonden. Det sammanlagda stödet ur Arvsfonden uppgår till drygt 281 miljoner kronor. Då är samtliga lokalstöd inräknade, det vill säga även de lokalstöd som hänförs till Egen kraft!. Här nedanför redovisas exempel på lokalstödsprojekt som beslutades under 2014 per målgrupp. Hemmingsmarks idrottsförening ska anlägga en spontanidrottsanläggning i Piteå kommun. Den planerade anläggningen ska innehålla planer för fotboll/landhockey, basket, beachvolleyboll, aktivitetsbana och en skateboardyta. Anläggningen ska bli en naturlig samlingspunkt som lockar till aktivitet både bland barn och unga i Hemmingsmark, men även unga i grannbyarna Jävre och Blåsmark. Projektet stöds även av Riksidrottsförbundet och Piteå kommun. Listers EFS Missionsförening i Sölvesborg gör en satsning på barn och ungas kulturliv. Föreningen ska bygga ett musik- och aktivitetsrum samt en utomhusscen i Sölvesborg. Med musik- och aktivitetsrummet vill föreningen skapa en fritidsgårdsliknande miljö där barn kan vara efter skolan. Syftet med utomhusscenen är att via konserter samt barn- och ungdomsarrangemang nå fler och nya grupper av barn och ungdomar som kanske annars inte skulle söka sig till kyrkans verksamhet. Projektet genomförs i samarbete med musik- och kulturskolan. Landskrona Ridklubb ska uppföra ett tillgänglighetsanpassat ponnystall för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Genom sitt projekt når föreningen nya målgrupper och kan erbjuda ny verksamhet på orten. I stallet ska aktiviteter även för de som vill vara med hästar utan att rida finnas. Föreningen bygger också omklädningsrum med duschar, vilket saknas idag. 35 Under året har kommunikationsfunktionen arbetat intensivt för att uppfylla de högt ställda målen för verksamheten. Att öka kännedomen och kunskapen om Arvsfonden är därför de övergripande kommunikativa målen för att öka inflödet av ansökningar. Kommunikationsfunktionen arbetar med två parallella kommunikationsspår. Ett långsiktigt för kommande år och ett kortsiktigt för att öka inflödet av kvalitativa ansökningar i närtid. Arvsfondens webbplats – www.arvsfonden.se – är den främsta kanalen för att ge aktuell information om vad pengarna i fonden används till. I juni 2014 lanserades en helt ny webbplats som ersatte de tidigare webbplatserna arvsfonden.se och arvsfondsprojekten.se. Den nya webbplatsen innehåller myndighetsinformation och en interaktiv projektdel, där de projekt som fått stöd ur fonden själva berättar om sin verksamhet under projekttiden – idag finns omkring 570 stycken pågående projekt representerade där. Webbplatsen är skalbar, det vill säga den anpassar sig till den enhet besökaren använder sig av utan att innehållet ändras. Det genomsnittliga antalet besök på arvsfonden.se var under 2014 ungefär 18 800 per månad (se tabell 21). Det genomsnittliga antalet unika besökare var ungefär 13 200 per månad. Det genomsnittliga användandet av mobila enheter, främst smartphones och läsplattor, har sedan 2012 stadigt ökat från omkring 1 000 besök per månad till omkring 4 700 besök månatligen under 2014 (se tabell 22). Det innebär att 25 procent av det totala antalet besök under 2014 skedde genom användningen av mobila enheter. Hälften av besökarna kommer till arvsfonden.se via en sökmotor, en fjärdedel är direkttrafik och en fjärdedel kommer via en annan webbplats. Besökare Antal besök per månad 2014 2013 2012 18 800 17 200* 9 800* 36 Mobila enheter 2014 2013 2012 Antal besök per månad* 4 700 3 350 1 000 Under året har verksamhetens närvaro på sociala medier ökat. En tydlig strategi för närvaron på sociala medier har också tagits fram och den kommer under 2015 att implementeras fullt ut. Under 2014 användes för första gången Facebookannonser för att marknadsföra och öka kännedomen om Arvsfonden. Under 2015 kommer verksamheten att fortsätta att använda Facebookannonser som en kanal för att öka kännedomen om fonden, verksamheten och aktuella arrangemang. Under 2014 genomfördes en kvalitativ analys över hur det skrivs om Arvsfonden på sociala mediekanaler. Under den period som analysen omfattade (12/3-2013 - 12/32014) omnämndes Arvsfonden 2 130 gånger på sociala mediekanaler (Twintip Insights, tidigare ConnyCom). I diagram 3 och 4 redovisas statistik från undersökningen. 37 Den vanligaste anledningen till att någon uttycker sig positivt om Arvsfonden är att personen i fråga är glad över att ett särskilt projekt har blivit beviljat stöd ur fonden. Det är också vanligt att Arvsfonden nämns i inlägg som har en positiv ton när någon berättar om ett projekt som de uppskattar och i samband med det nämner att projektet finansieras av Arvsfonden. Den vanligaste anledningen till att någon uttrycker sig negativt kring Arvsfonden är att de är kritiska till att pengarna tillfaller Allmänna Arvsfonden när det inte finns någon annan legal arvinge. Grunden till kritiken handlar i de flesta fall om att de som skriver är kritiska till en del av de projekt som blir beviljade stöd ur fonden, vanligen de projekt som på olika sätt arbetar med integrationsfrågor. Arvsfondsdelegationen har bjudit in kommunala tjänstemän som arbetar med föreningsstöd och andra relevanta områden till två informationstillfällen under året. Totalt fick 86 stycken tjänstemän från hela landet information om Arvsfondens verksamhet, vilka kriterier som gäller för att få stöd och vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på de projekt som får stöd. Tjänstemännen utbildas under informationsträffarna till ambassadörer för Arvsfonden och sprider den information de får under träffen vidare till föreningarna i sin kommun via exempelvis digitala kanaler, nyhetsbrev, möten och personliga kontakter. Utvärderingarna av informationstillfällena visar att de tjänstemän som deltar uppskattar att få lära sig mer om Arvsfonden och vilka möjligheter till stöd som finns för det lokala föreningslivet i deras kommun. 38 Antal kommunala tjänstemän 2014 2013 2012 2011 86* 251 99 72 Under året arrangerades tre introduktionsdagar för nya projektledare. Deltagarna får på introduktionsdagarna bland annat information om Arvsfonden och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på de projekt som får stöd när det gäller information, utvärdering, uppföljning och redovisning. Utvärderingarna av introduktionsdagarna visar att de får mycket höga betyg, både vad gäller innehåll och relevans. Antal projektledare 2014 2013 2012 2011 205 221 261 210 Samtliga organisationer som får stöd ur Arvsfonden informeras i beslut och villkor om att det ska framgå att projektet genomförs med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden samt att Arvsfondens logotyp ska finnas med på det material som tas fram inom projektet, såsom trycksaker, webbplatser, filmer och dylikt. På så sätt fungerar projekten som ambassadörer som sprider kännedom om Arvsfonden. Alla projekt uppmuntras att kontakta media, särskilt lokalt, för att berätta om att de har fått stöd ur Arvsfonden för att genomföra sina utvecklingsidéer. Under september 2014 lanserades konceptet ”Ring in och testa din idé” där de som har en projektidé vid fasta telefontider kan ringa in och diskutera den med verksamhetens handläggare. Utfallet av satsningen var positivt och många har tagit chansen att ringa in för att ställa frågor om sina projektidéer. Omkring hälften av de idéer som har presenterats vid samtalen har varit potentiella bifall (se tabell 25). 39 Antal samtal 152 Varav antal potentiella bifall* 62 Andel potentiella bifall 41% Antal persontimmar** 18 138 73 53% 18 November 90 50 56% 16 December 51 28 55% 8 431 213 x̄ = 50% 60 September Oktober Totalt Verksamheten har under året deltagit på flera mässor och konferenser, både som utställare med monter och som talare på scen. Några exempel på mässor och konferenser där verksamheten har varit representerade under året är MR-dagarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) rikskonferens och Almedalen. Under 2014 har Arvsfondsdelegationen även arrangerat flera seminarier, både som ensam arrangör och i samarbete med andra myndigheter. Representanter för verksamheten har vid flera tillfällen under året medverkat på scen vid andras mässor, seminarier och konferenser för att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Under 2013 inleddes projektet Sverigeresan. Under projektet ska representanter för verksamheten besöka och genomföra informationsträffar i alla län i Sverige för att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Hittills har informationsträffar i elva av Sveriges 21 län genomförts, varav fyra genomfördes under 2014 (se tabell 26 och 27). Det bör tilläggas att liknande träffar genomförts i ytterligare fyra län under perioden 2010 – 2012. I varje län har två informationsträffar genomförts (med undantag av Hallands, Västerbottens och Norrbottens län där tre informationsträffar genomfördes). Den ena träffen, på dagtid, har riktat sig till större föreningar samt tjänstemän som arbetar på kommuner, regioner, landsting, studieförbund och paraplyorganisationer. Den andra träffen, på kvällstid, har riktat sig till ideella organisationer och föreningsaktiva. Omkring en vecka efter länsträffarna har deltagarna möjlighet att ringa in och diskutera sina projektidéer med verksamhetens handläggare vid en exklusiv telefontid. Bara de som har deltagit vid någon av informationsträffarna i länet får kännedom om telefontiden. 40 Län Kvällsträff Dagträff Västerbotten 550 60 Dalarna 305 120 Gävleborg 215 150 Norrbotten 345 85 1 415 415 Totalt 2013 2 080 Dagträff (antal kommunala tjänstemän) 500 (201) 2014 1 415 415 (213) Totalt 3 495 915 (414) År Kvällsträff Sverigeresan har fått stor uppmärksamhet i såväl lokala som regionala medier. Inför respektive länsbesök har pressinbjudningar eller pressmeddelanden skickats ut. Varje stopp på Sverigeresan har resulterat i 2-3 tidningsartiklar samt intervjuer i både radio och TV. De länsbesök som tidigare genomförts (2010-2012) har resulterat i att fler projekt än tidigare erhållit stöd ur fonden och att mängden utdelade medel har ökat i de besökta länen. Trots att informationsträffarna inom Sverigeresan nyligen genomförts så går det redan nu att se resultat av kommunikationsinsatserna i form av ökat antal utdelade medel i de besökta länen. Under året har kontakterna med media intensifierats för att öka kännedomen om Arvsfonden. Genom att aktivt kontakta media har såväl lokala som rikstäckande medier uppmärksammat Arvsfondens verksamhet, främst i samband med Sverigeresan och delegationssammanträden. Uppmärksamheten i media har bidragit till en ökad mängd telefonsamtal och att trafiken till arvsfonden.se har ökat. I samband med varje delegationssammanträde har pressmeddelanden skickats ut för att marknadsföra de projekt som har fått bifall. Varje utskick har lett till både artiklar och reportage i såväl lokal som regional media. Rikstäckande media som SVT Rapport gjorde på försommaren ett par större inslag för att uppmärksamma hur mycket medel Arvsfondsdelegationen har fördelat. I inslagen uppmärksammades också att det fortfarande är många föreningar som inte känner till möjligheten att söka projektmedel ur Arvsfonden. Även Sveriges Radios ”Plånboken” 41 gjorde under hösten ett större inslag som fokuserade på hur pengar kommer in till fonden och hur ideella organisationer gör för att söka pengar ur fonden. Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för ideella projekt som med framgång har genomfört sina idéer och fått dem att leva vidare efter det att finansieringen ur Arvsfonden har upphört. Utmärkelsen delas ut i fyra kategorier: barn, ungdom, personer med funktionsnedsättning och lokalstöd. Syftet med priset är att synliggöra projekten och lyfta fram deras erfarenheter. I tabell 28 redovisas 2014 års Guldkornsvinnare. Kategori Förening Projekt Barn Verdandi Ungdom Maskrosbarn Personer med funktionsnedsättning Projektor Inkubator funktionsnedsättning Lokalstöd Laholms bordtennisklubb Serve Utbyggnad av servehallen Utsatta barn blir insatta och drivande i fritidsverksamheten Frågar man inget får man inget veta Till skillnad från tidigare år då fyra Guldkornsfilmer, en per kategori, tagits fram gjordes i år bara en film som omfattade samtliga pristagare. Syftet med filmen var, utöver att lyfta fram projekten, att etablera Arvsfonden som en finansiär för idéer som kan förbättra samhället. Under tidigare år har Guldkornsfilmerna lagts ut på webbplatsen och på Youtube. En nyhet för 2014 var att filmen även laddades upp och spreds på Facebook genom annonser, vilket resulterade i att filmen redan efter en månad hade visats mer än dubbelt så många gånger som 2013 års fyra Guldkornsfilmer tillsammans. 42 Arvsfondsdelegationens strategi för uppföljning och utvärdering följer pengarnas väg från inkommen ansökan fram till avslutat och redovisat projekt. Syftet är att ta tillvara kunskaper och erfarenheter från inkomna ansökningar och beviljade projekt. Strategin genomförs i tre steg; uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning och utgår från ett antal övergripande frågeställningar: Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på? Hur upplever målgrupperna insatserna? Hur många har deltagit i den aktuella verksamheten? Projektverksamhet handlar om att pröva något nytt, vilket göra att projekt till sin natur både är komplexa och oförutsägbara. Arvsfondens projekt bedrivs dessutom inom den ideella sektorn, där organisationer och föreningar verkar under olika förutsättningar. Bland de projekt som erhåller medel ur fonden återfinns gamla och nya organisationer, föreningar med fast anställda och projektanställda, avlönade och oavlönade, utbildade och outbildade. Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten belyser därför projektens verksamhet ur olika perspektiv som till exempel organisationens, medarbetarnas, projektdeltagarnas och ur aspekter på jämställdhet. Genom att belysa verksamheterna från olika perspektiv kan strategin synliggöra värdefull kunskap om och ge förståelse för det civila samhällets organisationers insatser och betydelse i samhället. Organisationer och föreningar som beviljas medel ur Arvsfonden ska efter varje avslutat projektår lämna in en redovisning av projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas särskilt och grupperas sedan i fyra olika kategorier utifrån vilka spår projekten lämnar. Kategoriseringen görs dels utifrån slutredovisningen och dels utifrån kompletterande diskussioner med kanslifunktionen. Syftet med granskningen av slutredovisningarna ur ett överlevnadsperspektiv är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan handlar snarare om att ge kunskap om under vilka betingelser Arvsfondens pengar lämnar spår. Uppföljningen fokuserar således på projekts utvecklingspotential samt villkor för överlevnad. Under 2014 har totalt 192 projekt stöd slutredovisats och kategoriserats enligt nedan. Lokalstödsprojekten ingår inte i överlevnadskategoriseringen som redovisas i det följande. I de årliga uppföljningar som görs av lokalstödsprojekten ligger överlevnadsgraden avsevärt högre för dessa projekt. Det är inte ovanligt att samtliga lokalstödsprojekt lever vidare efter fyra respektive tio år. I kategori 1 ingår de projekt som inte lyckades genomföra den verksamhet som de hade beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar berodde det i tre fall på att 43 projekten har haft problem med att nå målgruppen. I ett annat projekt har projektidén inte varit förankrad inom organisationen. I denna kategori återfinns de projekt som har gjort precis det som stod i deras projektplan. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis läkemedelsberoende, intellektuella funktionsnedsättningar och föräldraskap eller strategier för att stödja unga kvinnor inom kulturbranschen. Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Exempelvis de unga som gått vidare till studier eller arbete via HSO Jönköpings projekt Agera Mera. I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som sedan används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Erfarenheter som i flera fall, efter projektens slut, används i olika former av utbildningar i studiecirklar och mentorskapsprogram. Projektet Friskvård och livsstilsfrågor som genomförts av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH har startat en rad olika verksamheter på temat runt om landet och Män för jämställdhet som med projektet Frihet från våld har startat Våldspreventivt Centrum som säljer sina tjänster till skolor och kommuner är exempel på detta. Ett annat exempel är Kristna Fredsrörelsens projekt Salaams vänner som utbildar coacher i dialog och ickevåld och har bildat en plattform för religionsdialog. Föreningen håller nu workshops runt om i landet. Se bilaga 2 för en kort beskrivning av respektive projekts överlevnad efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. I denna kategori finns projekt där verksamheter lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommun, landsting, avgifter eller via statliga medel. Ett exempel är Afrosvenskarnas Riksförbunds projekt Kultur Aktiv – sysselsättningsverksamhet för funktionshindrade afrosvenskar. Föreningen driver nu en daglig verksamhet för spridandet av afrikansk kultur där afrosvenskar som har funktionshinder kan arbetsträna med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare efter projekttidens slut är Författarcentrum Västs projekt Made in Backa som bildat en redaktion där barn i åldrarna 10-13 år i stadsdelen Backa i Göteborg tillsammans med kulturpedagoger, gästande journalister och författare producerar tidskriften Made in Backa. Kulturnämnden i Göteborg och Kultur och Fritid i Norra Hisingen finansierar. 44 Av de sammanlagt 61 projekt inom denna kategori finansieras 36 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. Elva av projekten säljer tjänster av olika slag till kommunen och arbetsförmedlingen. Sju stycken har övergått i offentlig verksamhet. I fyra av dessa var offentlig sektor medsökande. Ett sådant projekt är Unga Funkisar och Habiliteringen & Hjälpmedel Region Skånes projekt Unga mentorer som nu erbjuder barn och unga som har en funktionsnedsättning mentorer som själva har en funktionsnedsättning. Verksamheten drivs nu vidare i Region Skånes regi och har blivit en ordinarie del av verksamheten inom BoU och Vuxenhabiliteringen. I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. Exempelvis Sundsgårdens Folkhögskola som genom projektet En kreativ livsväg inom ramen för sin teaterlinje startat en teaterkurs för elever med Aspergers syndrom. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Närmare hälften av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkande redan på ett tidigt stadium med offentlig sektor. Se bilaga 2 för en kort beskrivning av respektive projekts överlevnad efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. Genomgången av 192 inkomna slutredovisningar utmynnar i följande kategorisering av överlevnad efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. Överlevnadskategorier Kategori 1 4 Kategori 2 95 Kategori 3 32 Kategori 4 Totalt antal granskade slutredovisningar 61 192 Uppföljningen av redovisade projekt visar att 48 procent (kategorierna 3 och 4) av projektens verksamhet lever vidare i någon form och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara: – Projektförankring, både inom den egna organisationen och externt, är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst 45 viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten. – Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare. – Tiden är ytterligare en betydelsefull faktor. Att engagera, och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid. Under den senaste åttaårsperioden har 1143 avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projekten efter det att Arvsfondens finansiering upphört. Av projekten lever 50 procent vidare (se tabell 30) vid tidpunkten för kansliets granskning. Överlevnadskategorier Kategori 1 44 Kategori 2 253 Kategori 3 268 Kategori 4 Totalt antal granskade slutredovisningar 304 1143 En viktig del i de utvärderingar som forskare genomför på uppdrag av Arvsfondsdelegationen är att kategorisera överlevnaden i de projekt som utvärderas. Utvärderarna kategoriserar avslutade projekt på samma sätt som Arvsfondsdelegationen. De har använt sig av projektens dokumentation, enkäter och/eller telefonintervjuer, projektbesök samt intervjuer. Nedan redovisas den kategorisering av projektens överlevnad som gjorts av forskarna i de utvärderingar som genomfördes under 2014. Totalt omfattar denna kategorisering 268 projekt. Överlevnadskategorier Kategori 1 12 Kategori 2 130 Kategori 3 46 Kategori 4 80 Totalt antal kategoriserade projekt Pågående projekt, ej kategoriserade 268 81 46 Störst problem att hitta vägar till överlevnad uppvisar de projekt som handlar om arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Forskarna pekar på hinder som bristande flexibilitet i regelverket, målgruppens utsatthet och samverkanssvårigheter. Trots de svårigheter som projekten stött på visar forskarenas kategorisering att 47 procent av samtliga projekt lever vidare i någon form vid undersökningstillfället. En jämförelse med projekt som kanslifunktionen själva kategoriserat tidigare och med kategoriseringar som andra forskare gjort då projektet ingått i en annan tematisk studie, tyder på att många av de verksamheter som finns kvar efter projekttidens slut lever under osäkra villkor. Projekt som tidigare hade finansiering från offentlig sektor läggs ner eller drivs i mindre skala av organisationen. Men i några fall har också det omvända konstaterats och organisationen har lyckats hitta finansiärer. Under den senaste åttaårsperioden har 1005 projekt kategoriserats av forskarna utifrån deras grad av överlevnad. Forskarna och Arvsfondsdelegationens kategorisering över tidsperioden överensstämmer till viss del, detta trots att det inte handlar om exakt samma projekt. De projekt som utvärderats av forskarna har fått stöd ur Arvsfonden under perioden 1994-2014. Enligt forskarnas egen bedömning lever 47 procent (475 projekt) vidare i någon form efter det att finansieringen ur Arvsfonden har upphört. Samtidigt lyckades inte 7 procent av projekten genomföra sin verksamhet under projektet. Resterande 46 procent av projekten genomfördes som planerat, men forskarna kunde inte vid tidpunkten för utvärderingen konstatera om verksamheten/metoden lever vidare eller ej. Överlevnadskategorier Kategori 1 66 Kategori 2 464 Kategori 3 252 Kategori 4 223 Totalt antal kategoriserade projekt 1005 Arbetet med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och på vilket sätt Arvsfondens projekt utmanar den rådande maktstrukturen i ett intersektionellt perspektiv. Arbetet med jämställdhet sker på tre nivåer, i kanslifunktionens inre arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Olika utredningar har påtalat att endast ett fåtal organisationer inom det civila samhället bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete6. Samma utredningar menar också att jämställdhet till väsentliga delar handlar om attitydförändringar som är svåra att påverka. Det civila samhället organisationer är en del av ett ojämställt samhälle och 6 E Jeppson Grassman och L Svedberg samt 2005, SOU 2004:59 47 arbetet måste komma från organisationerna själva, men det är ändå viktigt att driva frågorna framåt. Genusperspektivet uppmärksammas i så väl handläggning av ärenden som i de utvärderingar som initieras. För att synliggöra könsmaktsordningen i de projekt som beviljas medel görs en uppföljning av mäns och kvinnors olika roller i projekten. Arvsfondsdelegationen följer också upp de projekt som riktar sig enbart till män respektive kvinnor för att få kunskap om vilka frågeställningar som det civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte uppmärksammar ur ett genusperspektiv. Studier av det civila samhällets organisationer har visat att män oftare deltar på högre nivå i organisationerna än kvinnor, som i högre utsträckning än män återfinns på positioner med begränsad makt men med stort ansvar. I de projekt som slutredovisats under 2014 är närmare två tredjedelar av projektledarna varit kvinnor. När det gäller lokalstödsprojekten gäller det omvända. Majoriteten av projektledare är män. Att leda projekt, starta upp och genomföra verksamheter med syfte att pröva nya metoder, möta och ge stöd åt människor som lever i utsatta situationer, leda volontärer och ansvara för en budget innebär sannolikt både stort ansvar och makt i situationen men nödvändigtvis inte över sin situation. Det finns ingen större skillnad vad det gäller vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för. Här skiljer sig arvsfondsprojekten från studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg, solidaritet och kultur. Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2014 bedriver två verksamheter som riktar sig enbart till män. Projektet Fatta man – för dig som vill fatta och förändra som drivs av Riksorganisationen Män för jämställdhet som tillsammans med Crossing Boarders och Femtastic syftar till att få unga män, 15-25 år, att reflektera kring frågor om sexuellt våld. Målsättningen är att de ska förstå, ta ansvar och vilja vara en del av det förändringsarbete som startats upp genom kampanjen FATTA. Projektet kommer att samla in en mängd personliga berättelser som belyser hur killar och unga män upplever och relaterar till maskulinitetsnormer och sexuellt våld. Det andra projektet Aktiva killar som drivs av Föreningen Idrott För Handikappade ska genom fysiska och sociala aktiviteter arbeta med unga mäns sociala kompetens, självkänsla och självförtroende. Målgruppen är unga män med rörelsenedsättning som under ett första år ska utbildas till ledare för nya grupper i den egna organisationen. Arton projekt riktar sig enbart till kvinnor. Av dessa drivs två av kvinnoorganisationer. Sex projekt handlar om att stärka mammors föräldraskap, fyra projekt vänder sig till kvinnor med funktionshinder och tre har som syfte att stödja unga kvinnor som lever med begränsat livsutrymme och/eller hedersnormer. Bland projekten finns exempelvis Stockholms Dövas Förenings projekt Tredubbelt utsatt som syftar till att bryta isoleringen för döva kvinnor med annan etnicitet än svensk genom skapandet av nätverk 48 med olika teckenspråkiga instanser som ger råd och stöd. Ett annat exempel är projektet Lesbisk Makt – A Queer Girls Guide to Everything som genomförs av Kvalitetsteatern i Stockholm. Syftet med projektet är att skapa ett nationellt arrangörsnätverk av unga lesbiska, en rikstäckande arrangörsguide samt ett bestående digitalt och fysiskt arkiv. Med arkivet vill projektet bidra till en historieskrivning som erbjuder nya perspektiv på att vara ung och lesbisk idag och möjliggör fler identifikationspunkter för målgruppen. De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierar spänner över ett vitt fält och omfattar både pågående projekt och projekt som genomfördes flera år tillbaka i tiden. Utvärderingarna sker i tre steg – en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en enkätstudie och ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Utvärderingarna genomförs av forskare från en rad olika forskningsdiscipliner såsom företagsekonomi, etnologi och kulturgeografi. Sex utvärderingar av 536 projekt och 207 lokalstöd har avslutats 2014. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Förutom de utvärderingar som redovisas nedan pågår ytterligare nio utvärderingar, varav tre kommer att avslutas under 2015. Utvärderingen omfattar 36 projekt som under perioden 1995-2013 beviljats projektmedel inom området unga och kriminalitet. Projekten har totalt beviljats 159 miljoner kronor. De allra flesta projekten har fokuserat på socialt stöd, ”behandling” och ett nätverksarbete till ungdomar/unga vuxna. Fokus i projekten är att arbeta med identitets- och värdegrundsfrågor via projektens sociala relationer för att på så sätt, för ungdomarna, skapa ett normaliserat socialt kapital. Enligt utvärderingen har projekten en hög grad av måluppfyllelse när det gäller att socialt inkludera såväl ledare med tidigare erfarenheter av ett utanförskap och de deltagande ungdomarna. Detta tolkas att ske genom att de allra flesta verksamheterna bidrar till ett ökat socialt kapital och nya sociala nätverk för ledare och deltagande ungdomar. Projekten har även ett omfattande samarbete och kontakt med offentliga organisationer för att bland annat komma i kontakt med ungdomarna eller stödja dem vid myndighetskontakter. Kontakten och samarbetet kan dock beskrivas vara ganska svårarbetade och ibland inte utan problem. I en stor andel av projekten införlivas antingen verksamheten, delar av den, eller dess idéer i föreningens/organisationens ordinarie verksamhet efter att projektet har avslutats. Projekten sätter därigenom tydliga avtryck i det civila samhället och i arbetet med unga. Några av projekten har infört nya metoder till det offentligas befintliga och institutionaliserade sammanhang. 49 Arvsfonden har genom åren finansierat ett stor antal projekt som riktar sig till barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna utvärdering omfattar 162 projekt som under perioden 1994-2011 beviljats totalt 319 miljoner kronor. Projekten verkar inom ett brett spektra av områden som handlar om stöd, fritid och information. Gemensamt för projekten är att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen. Enligt utvärderingen möjliggör Allmänna Arvsfondens projektmedel utveckling av aktiviteter, verksamheter och framtagande av informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering. En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelse att de genomfört något som inte prövats någon annanstans förut. Flertalet projekt har någon grad av brukarinflytande men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen. I huvudsak deltar man som mottagare av projektets insatser. Ett fåtal projekt kan anses ha reella empowermentambitioner. Flertalet projekt lämnar någon slags spår/effekter efter sig. Erfarenheter som gjorts bedöms leva vidare i viss utsträckning och en mindre andel projekt lever vidare med annan finansiering. En kritisk punkt i projektprocessen är att den kunskap och lärdom som utvecklats i projekten har svårt att nå ut och spridas eftersom det ofta saknas kanaler och resurser efter projekttidens slut. Utvärderarna menar att det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning och att gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter/ utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Ca en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som faller under samhällets lagstiftade ansvar. Utvärderingen omfattar 48 projekt som under perioden 1994-2011 beviljats projektmedel inom området kultur för och med personer med intellektuella funktionshinder. Totalt har dessa projekt beviljats 73 miljoner kronor. Arvsfondens projektmedel har gjort det möjligt att både skapa och utveckla kulturella verksamheter med och för personer med intellektuella funktionshinder. Det finns bredd i projektens innehåll och inriktningsmål, här inryms kultur för kulturens skull och kultur som verktyg, det senare för att möjliggöra utveckling och realisera handikappolitiska mål. Verksamheten som projekten bedrivit har inneburit möjligheter till personlig växt och individuell utveckling för deltagarna. Projekten har därmed haft betydelse för 50 deltagarnas upplevelser av meningsfullhet och identitet. I ett flertal projekt var delaktighet för projektdeltagarna en utgångspunkt i genomförandet. Flera projekt lyfter fram vikten av engagemang, ideellt arbete och samverkan med andra organisationer, föreningar och den offentliga funktionshinderomsorgen som betydelsefulla faktorer för projektens genomförande. De ekonomiska och organisatoriska villkoren sågs som det största hindret, både under projekttiden och för möjligheten att verksamheten skulle kunna leva vidare. När det gäller de organisatoriska villkoren handlar det huvudsakligen om att strukturer i den offentliga handikappomsorgen skapar hinder. Ekonomiska hinder är bristande resurser hos målgruppen och bristande resurser inom och utanför projekten. En klar majoritet av projektverksamheterna antingen lever vidare eller har generat kunskaper och erfarenheter som lever vidare. De projekt som drivs av etablerade verksamheter tenderar att ha större möjlighet att leva vidare efter projekttidens slut. Ett annat område där Arvsfondsdelegationen genom åren beviljat medel till ett stort antal projekt är att finna vägar till arbete och sysselsättning. Denna utvärdering handlar om 60 projekt som fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden inom området arbete, sysselsättning och personer med funktionsnedsättning. Ytterst handlar projekten om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Totalt har projekten beviljats ca 152 miljoner kronor. Projekten har främst drivits av funktionshindersorganisationer och det är en stor spridning på de typer av funktionsnedsättningar som finns representerade. Projekten har målsättningen att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden vilket är en fråga om förankring, livskvalitet och tillhörighet. Rätten att inte vara exkluderad i samhället och att frigöra sig från bidragsberoende och få en egen försörjning är central i många projekt, men utvärderingen visar är det ofta en lång och svår väg att gå för att nå dessa högt ställda mål. Forskarna pekar i studien på att alla inte har en livssituation som är sådan att målet om arbete är möjlig att nå, åtminstone inte på kort sikt, och där det mer handlar om att upprätta en vardag som ger struktur, mening och innehåll utan att vara kopplad till ett eget arbete. Studien visar att den stora majoriteten av projekt varit framgångsrika men att de lämnat spår mer är av lokal och temporär karaktär. Den visar också att följande omständigheter tycks vara centrala för att nå framgång: god organisation och struktur i verksamheten (projektmognad), viss obundenhet gentemot externa aktörer, ett internt engagemang, god målgruppskännedom och förankring i målgruppen, god ämneskunskap och erfarenhet samt god samverkan och engagemang från externa parter. Den visar också att hög grad av nytänkande (innovation) kan vara problematisk. 51 Denna utvärdering är den andra av tre studier av arbete och sysselsättnings projekt som Arvsfondsdelegationen initierat. Tidigare har en utvärdering om socialt företagande redovisats och under 2015 kommer ytterligare en utvärdering av projekt som handlar om unga och arbete. Utvärderingen handlar om tretton Arvsfondsprojekt som genomförts i Malmö mellan 2008-2014 och är den första i en serie utvärderingar om platsens betydelse. Totalt har Malmöprojekten beviljats 52 miljoner kronor. Dessa projekt har en stor variation både vad gäller syfte och spridning, med det gemensamma att de är genomförda i eller omkring Malmö. Alla projekt syftar till att skapa nya arbetssätt med barn och unga. Exempelvis skapa möten mellan barn med invandrarbakgrund och äldre personer med svensk och invandrarbakgrund i Malmö, trygga mötesplatsers för HBTQ-ungdomar eller starta en kör där unga är med och skapar innehållet och skriver egna texter. Projekten och projektledarna har olika syn på hur projekten kan och bör utvecklas. Många av projekten bygger till stor del på nyckelpersoners engagemang och vilja, vilket också påverkar resultaten. En allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället påverkar projektmedarbetarnas möjligheter att genomföra sina arbeten. En av de absolut viktigaste faktorerna för projektens möjlighet att nå sina målgrupper är lokal förankring. De projekt som redan innan projektet startar har en lokal förankring har stora fördelar. Flera projekt arbetar vidare med att mycket konkret skapa olika former av ”trygga rum” för sina målgrupper. Ofta saknar målgruppen en trygg och öppen plats, vilket projekten på olika sätt försöker tillgodose. Att organisationen tillåter reflektion, kontinuerlig utvärdering och stöd i olika skeden av projektet är ofta avgörande för projektens framgång, liksom förmågan att se målgruppen som medskapare i processen och projektets övriga delar. Forskarna upplevde dessutom en projekttrötthet, en känsla av att någon reell social förändring inte sker. Men, menar forskarna, det betyder inte att projekten inte bidrar med något eller att det arbete alla projektdeltagare och projektmedarbetare lägger ner inte betyder något. Tvärtom, säger de, utan engagemanget och initiativet som alla dessa projekt uppvisar skulle vi inte få nya perspektiv och nya sätt att närma oss frågan om social rättvisa. När välfärdssamhället drar sig tillbaka från hela bostadsområden och tidigare målgrupper får civilsamhället en allt större betydelse. Civilsamhällets aktörer har här en viktig roll som ett komplement som kan driva på utvecklingen men också vara en röst för alla dem som oftast inte kan göra sin röst hörd. Här har civilsamhället en viktig roll även i framtiden. Ytterligare tre utvärderingar av projekt på temat platsens betydels pågår och kommer att redovisas under 2016. Studierna handlar om aktuella projekt i Stockholm, Göteborg och Arvsfondsprojekt i sociala medier. 52 Utvärderingen av lokalstödet omfattar 207 lokalstödsprojekt som under perioden 20072013 beviljats medel för att bygga nytt, bygga om eller bygga till. Totalt har dessa projekt beviljats ca 283 miljoner kronor. Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka spår Arvsfondens lokalstöd lämnar i de sammanhang som lokalstödsprojekten sker i, samt att synliggöra det arbete som lokalstödsprojekten innebär för deltagarna. Ett särskilt fokus i utvärderingen har varit att få reda på mer om vad som händer när projekten har fått lokalstöd; vad som krävs av projektledarna för att genomföra lokalbygget, vilken tillgång till lokalen projektets målgrupp (barn, ungdomar och/eller personer med funktionsnedsättning) har samt vilken betydelse lokalbygget och lokalen har för föreningen och för målgruppen. Utvärderingen visar på de spår som lokalstödet lämnar i föreningen, lokalsamhället och kommunen. Lokalförändringen medför positiva effekter för de föreningar som genomfört lokalstödsprojekt och lokalstödet har varit ett lyft för föreningen och lokalsamhället. Det ideella arbetet, att arbeta och kämpa tillsammans, är en viktig del av de positiva effekter som lokalstödet medför. Att ha fått möjligheten att genomföra en (om)byggnation och göra en investering i den lokala lokal- och anläggningsstrukturen har stärkt föreningars och lokalsamhällens kollektiva självkänsla och lett till stolthet och en förnyad tro på framtiden. Investeringar i den byggda miljön är inte bara materialitet utan signalerar att invånarna på denna plats är värda att satsas på och betyder någonting för samhället. Detta är särskilt viktigt att känna för grupper såsom barn, ungdomar, nyanlända svenskar i alla åldrar, socioekonomiskt svaga grupper och personer med funktionsnedsättning. Framför allt på platser som präglas av avbefolkning och nedskärningar i kultur- och fritidssektorn och en känsla av hopplöshet och vanmakt innebär lokalstödet ett lyft för hela bygden. Att få chansen att delta i en upprustning och investering i den fysiska miljön leder till fortsatt vårdande av denna miljö. Centrala faktorer för hur lokalstödet genomförs och fortlöper är kommunens förhållningssätt till föreningen, samt föreningens medlemmar – vilka dessa är och vilka möjligheter de har att ställa upp som ideell arbetskraft. Genomförandet av ett lokalstödsprojekt kräver ofta mycket arbete och innebär många olika arbetsuppgifter som överlag sker ideellt. Projektledningens tillgång på ”byggspecifika” kunskaper och sociala kontakter, ideella resurser, logistisk kompetens och framför allt tid utgör centrala förutsättningar för hur arbetet med projektet fortskrider och upplevs av projektansvariga. För enstaka individer har priset varit högt och det är när för stor ideell arbetsbörda ligger på enskilda personer som den ideella arbetsinsatsen kan bli ett – ibland alldeles för stort – problem. En tydlig projektstruktur och tydliga roller i projektgruppen är avgörande för att lokalstödsprojektet ska kunna genomföras på ett smidigt sätt. Utvärderingen visar att barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning är delaktiga i lokalstödsprojektens planering och genomförande, även om projekten ofta initieras och leds av engagerade vuxna. Samhällsplaneringstraditioner och starka aktörsgrupper innebär att både barnperspektivet och barns perspektiv ofta kommer i skymundan och prioriteras bort i den kommunala planeringen. Arvsfondens lokalstöd 53 utgör ett komplement till den befintliga planeringen och det befintliga anläggningsutbudet i kommunerna. Lokalstödsprojektens målgrupper – barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning – har tillgång till lokalerna och till den nya verksamheten och både lokalerna och verksamheten kommer målgrupperna tillgodo. Lokalstödsprojekten når ut till sina målgrupper men vissa grupper – som personer med funktionsnedsättning och flickor med utländsk bakgrund – är svårare att nå ut till än andra. Orsaker till att arbetet med att nå ut till och behålla nya målgrupper kan dra ut på tiden eller stanna av ses både kopplade till vilka målgrupper det handlar om och till förhållanden i lokalsamhället. Sammantaget visar utvärderingen att det finns ett ömsesidigt beroende mellan föreningarna och de lokalsamhällen de verkar i. Föreningarna behöver kunna rekrytera medlemmar för att överleva och lokalsamhället behöver föreningslivet för att invånarna ska kunna ha en meningsfull fritid och för en god social sammanhållning. Lokalstödet gynnar båda och fungerar som en katalysator. Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under det gångna året har Arvsfondsdelegationen hållit fem seminarier där ca 400 personer från Regeringskansliet, Riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit. Vid lanseringen av en utvärdering har information skickats ut till ca 500 personer. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden. Via de nätverk som Arvsfondsdelegationen ingår i har även andra myndigheter tagit del av erfarenheterna från Arvsfondens projekt och utvärderingar. Exempelvis Nätverket för bidragsgivande myndigheter där ett trettiotal myndigheter ingår och Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågors myndighetsnätverk för det civila samhället. Erfarenheterna har också presenterats på konferenser och seminarier som exempelvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors årliga konferens Forum för det civila samhället och Regeringskansliets dialog om regeringens överenskommelse med idéburna organisationer. Information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter finns för nedladdning på Arvsfondsdelegationens webbplats. 54 För att stärka den interna styrningen och kontrollen inrättades 2012 en controllerfunktion. Under 2013 utökades funktionen och består nu av två medarbetare. De övergripande arbetsuppgifterna är att vara stöd till de organisationer som erhållit stöd ur Arvsfonden samt till kanslifunktionens handläggare i frågor som rör projektens ekonomiska redovisning och budgetering. Controllerfunktionen har under 2014 fortsatt arbetet med utformningen av rutiner för arbetet samt operativt genomfört intern och extern kontroll av Arvsfondens medelsanvändning. Samtliga budgetar för alla nya projekt har under året granskats av controllerfunktionen för att de projektbeslut som fattas för första året ska vara budgetmässigt så väsentligt och kostnadseffektivt som möjligt. I det stödjande och kontrollerande arbetet ingår att på plats hos projekten granska att de utbetalade arvsfondsmedlen använts på ett riktigt och effektivt sätt. Under året har controllerfunktionen utfört 39 stycken kontrollbesök. Urval görs utifrån såväl slump som risk och väsentlighet. Controllerfunktionen har granskat 18 stycken projekt i kategorin slump under året. Två stycken av dessa avsåg lokalstöd och 16 stycken projektstöd. I två stycken (11 procent) av projekten gjordes iakttagelser som krävde åtgärd från stödmottagarens sida. Exempel på åtgärder som stödmottagarna fått vidta är att tydliggöra hanteringen av ekonomiska transaktioner till medsökande och samarbetspartners. I kategorin risk och väsentlighet granskade controllerfunktionen 21 stycken projekt under året. Sex stycken av dessa avsåg lokalstöd och 15 stycken projektstöd. I två stycken (10 procent) av besöken gjordes iakttagelser som krävde åtgärd från stödmottagarens sida. Exempel på åtgärder som stödmottagaren fått vidta är rättelse i bokföring och förstärkning av bokföringskompetens. I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och i enlighet med beviljad budget. Inga försök till bedrägerier har upptäckts. I nästan alla besökta projekt har proaktiva och stödjande insatser gjorts av controllerfunktionen. Proaktiviteten har bestått i att felaktigheter som upptäckts har korrigerats innan redovisningen granskats av revisor. De stödjande insatserna har bestått i exempelvis rådgivning i bokföring, stöd inför redovisning eller fortsättningsansökan. Denna stödjande funktion har varit mycket uppskattad av projekten. Ett avsevärt arbete vad gäller kontroll av ansökande organisation och det tänkta projektet görs även av handläggarna i beredningen av inkommande ansökningar. Som exempel kan nämnas att kansliet under 2014 tagit referenser hos kommuner, gjort avstämningar med medsökanden och samarbetspartners samt genomfört skattekontroller av ansökande organisationer. 55 Handläggarna utför även kontroll av projektmedlens användning genom att ha en tät dialog med projekten, följa projekten på webbplatsen samt genomföra projektbesök på plats. Under 2014 genomförde handläggarna platsbesök hos 105 stycken projekt runt om i landet. Varje år görs en uppföljning av lokalstöd som beviljades för tio respektive fyra år sedan för att undersöka om föreningarna fortfarande bedriver den verksamhet som de fått stöd för. I tioårsuppföljningen som omfattade tre stycken föreningar visade uppföljningen att två stycken av föreningarna fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för. I ett fall hade föreningen avyttrat fastigheten, då medlemsunderlaget var för lågt för att bedriva verksamheten. I fyraårsuppföljningen som omfattade 21 föreningar, visade uppföljningen att samtliga föreningar fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för. 56 BILAGA 1 - TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION 2014 (KR) Funktionshindersorganisationer Afasiföreningen i Skellefteå Astma- och Allergiförbundet Attention Hisingen-Kungälv Autism och aspergerförbundet De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter Endometriosföreningen, Sverige Falkenbergs Fontänhus Funkibator ideell förening Förbundet Blödarsjuka i Sverige Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd Föreningen Attention, KFV-regionen Föreningen för de Neurosedynskadade Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Uppsala Föreningen Idrott För Handikappade Föreningen Passalen Handikappförbundens Samarbetsorgan Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län HandikappHistoriska Föreningen Handikappidrottsföreningen Kämparna Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärtebarnsförbundet Hörselskadades Riksförbund Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Intresseförbundet för schizofreni och andra psykiska sjukdomar i Blekinge (IFS-AP och Schizofreniförbundet Intressegruppen för Assistansberättigade LHON Eye Society ideell förening Lunds Fontänhus Mind Neuroförbundet Västerås Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR Falun och Norra Dalarna Nordisk förening för sjuka barns behov Organiserade Aspergare Reaktiveringsföreningen RAS Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Örebro Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar, Västerås Riksförbundet Sällsynta Diagnoser Riksförbundet Unga Allergiker Skånes Dövas Distriktsförbund Stockholms Dövas Förening Stockholms Dövas Ungdomsråd Svenska Dövidrottsförbundet Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 4 1 1 1 1 1 1 Belopp 975 000 1 516 000 1 485 000 1 423 000 1 472 000 2 659 000 355 000 1 068 000 1 613 000 1 000 000 1 878 000 1 568 000 1 401 000 3 427 000 777 000 1 744 000 7 925 000 1 731 000 1 204 000 1 582 000 3 273 000 804 000 1 050 000 1 1 612 000 1 2 598 000 1 1 2 2 1 1 1 1 1 6 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 1 103 000 2 445 000 2 053 000 1 406 000 683 000 1 687 000 1 874 000 1 606 000 2 104 000 12 463 000 717 000 1 512 000 3 784 000 2 299 000 2 003 000 1 005 000 1 774 000 1 726 000 1 170 000 773 000 Svenska OCD-förbundet Ananke Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott Sveriges Dövas Riksförbund Synskadades Riksförbund Kalmar Län Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län Örebro läns Handikappidrottsförbund Överviktigas Riksförbund Idrottsföreningar 127 JKS basket Alunda SK Arbetarnas idrottsförening (AIF) Barrikaden Askims Bangolfklubb Borlänge Stora Tuna Bandyklubb Borås Golfklubb Bräcke Sportklubb Bågskytteklubben Gripen Eslövs Golfklubb Filipstads Skidförening Free motion parkour klubb Färjestadens Innebandyklubb Föreningen O-Ringen Borås 2015 Gnosjö Friluftsklubb Gävle Golfklubb Habo Wolley 87 Halmstads konståkningsklubb Hammerdals IF Hedesunda Idrottsförening Hemmingsmarks idrottsförening Hjärnarps GIF Hofors Skyttegille Hästsportarena i Åre Ekonomisk förening Hörby Allmänna idrottsförening Höörs Skateförening, c/o Höörs Föreningsallians, ek förening IFK Grängesberg fotboll IFK Trollhättan IK Sirius Fotbollsklubb Isabergs Ridklubb Kalmar Klätterklubb Karlskrona Miniracingklubb Kiladalens Golfklubb Kilafors idrottsförening Kristinehamns Orienteringsklubb Laholms Bordtennisklubb Serve Landskrona idrottens samorganisation Landskrona Ridklubb Ljusdals IF Lysegårdens Golfklubb Malmköpings Idrottsförening 1 2 046 000 1 1 333 000 3 2 880 000 1 1 134 000 1 1 079 000 1 858 000 1 2 235 000 67 101 892 000 Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Belopp 2 463 000 312 000 786 000 3 037 000 1 777 000 2 618 000 582 000 957 000 1 574 000 2 831 000 470 000 728 000 1 381 000 2 562 000 1 970 000 1 134 000 851 000 532 000 3 123 000 436 000 1 022 000 1 624 000 5 512 000 802 000 2 412 000 1 159 000 715 000 822 000 970 000 2 671 000 1 043 000 253 000 1 792 000 570 000 50 000 1 040 000 2 237 000 5 147 000 1 711 000 1 512 000 Malungs Idrottsförening Myssjö-Oviken IF Mälarhöjdens IK Norrbottens Motorsällskap Norrham Hamrångebygdens Idrottsförening Nyköpings tennisklubb Nöbbele Bollklubb Obbola IK Ockelbo Ryttarförening Roofy's Safety Ambassadors Rödeby AIF Shanta Idrottsförening Simklubben Poseidon Sjöbo Golfklubb Sjögärde Golfklubb Skånsta Ryttare Slöinge Tennisklubb Stockholm Suburban Surfers Strömsholms Golfklubb Svenska Cykelförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Konståkningsförbundet Säters IF Fotboll Sävsjö klätterklubb Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten Söraby Skytteförening Umeå baseboll och softbollklubb Umeå Golfklubb Warbergs Dart Club Westervik Motorsportklubb WMSK Westerviks Segelsällskap Wikingarna Vetlanda Bågskytteklubb Vetlanda Rally och Racing Club Viarps Kör- och Ridklubb Vimmerby IF Vinbergs IF Åsarps IF Älvkarleby Idrottsklubb Älvsbyns Motorsällskap Örebro läns Idrottsförbund Öved-Östraby Skytteförening Överums Hästsportförening Organisationer bilade på etnisk grund Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm Föreningen Galka Utbildning och Utveckling Föreningen Hidde Iyo Dhaqan Neutrala Ungdoms Föreningen Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 5 012 000 1 1 568 000 1 947 000 1 1 512 000 1 1 709 000 1 5 865 000 1 2 217 000 1 2 769 000 1 164 000 1 1 338 000 1 4 442 000 1 768 000 1 1 691 000 1 413 000 1 1 304 000 1 4 284 000 1 262 000 1 988 000 1 471 000 1 1 573 000 1 965 000 1 1 627 000 1 2 412 000 1 289 000 1 500 000 1 2 965 000 1 2 162 000 1 1 657 000 1 739 000 1 880 000 1 112 000 1 1 654 000 1 1 025 000 1 1 062 000 1 731 000 1 3 207 000 1 1 012 000 1 1 174 000 1 1 653 000 1 1 039 000 1 312 000 1 4 752 000 82 134 414 000 Antal 1 1 1 1 1 Belopp 1 352 000 550 000 2 875 000 1 420 000 1 727 000 Somalilands Förening i Malmö Somaliska Freds- och Skiljedomsföreningen Somaliska Riksförbundet i Sverige Somali-Swedish Relief and Development Association Svenska Samernas Riksorganisation Sverigefinländarnas arkiv Kulturföreningar Amatörteaternas Riksförbund, södra distriktet Art Lab Gnesta Berättarministeriet Clownetterna Dance Culture dansförening Filmateljén Ideell förening Föreningen Anders Föreningen Artikel 31 Föreningen Cirkus Cirkör Föreningen Fisksätra museum Föreningen för nyskriven dramatik Föreningen Gotlands Fornvänner Föreningen Moliére Ensemblen Föreningen Stapelbädden Föreningen Trolldansare Galleri Syster Konstfrämjandet i Bergslagen Konstföreningen Panncentralens Vänner Kreativa Akademin Kulturens Bildningsverksamhet Kulturföreningen Kachikally Kulturföreningen Ormen Kulturföreningen Parken Kulturföreningen Viva Kvalitetsteatern Masthuggsteatern Musikcentrum Öst Pantomimteatern Re:Orient/Moriska Paviljongen Riksorganisationen Svenska Gospelverkstaden Riksteatern Halland Scenplats Glada Hudik Share Music Sweden Stockholm Gospel / Riksföreningen Svenska Gospelverkstaden Stödföreningen för Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark Svenska Gospelverkstaden Sveriges Musik och Kulturskoleråd Teater Nu Teatermaskinen Ek. förening Umeå Teaterförening Virserums Konsthallsförening 1 1 1 1 1 1 11 2 158 000 924 000 2 071 000 550 000 1 599 000 1 075 000 16 301 000 Antal 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 Belopp 1 018 000 679 000 2 267 000 411 000 2 100 000 500 000 980 000 3 687 000 1 041 000 767 000 2 372 000 1 019 000 1 431 000 2 162 000 762 000 450 000 923 000 1 365 000 1 435 000 1 499 000 1 962 000 1 336 000 1 430 000 875 000 1 281 000 1 486 000 2 626 000 1 013 000 1 559 000 1 245 000 646 000 1 498 000 2 720 000 1 215 000 1 046 000 2 236 000 3 157 000 1 233 000 1 747 000 1 015 000 1 554 000 Ögonblicksteatern 1 46 1 687 000 61 435 000 Offentlig huvudman Akademiska sjukhuset Arbetets museum Borås Stad, Fritid- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad, Stadsdel Öster DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder i Göteborg, Sahlgrenska sjukhuset DART Kommunikations- och dataresurscenter, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Enheten för Barnneuropsykiatri FoU Sjuhärad Välfärd Föreningen Kulturverket Göteborgs stadsmuseum Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, Barn- och ungdomshabilitering Karlshamns kommun, omsorgsförvaltningen, Verksamhet LSS stöd och service Kulturskolan i Stockholm Landstinget i Västmanland Medeltidscentrum Söderköping , Söderköpings kommun Norrköpings kommun Kultur och Fritid Region Jämtland Härjedalen, Regional utveckling Räddningstjänsten Väst Samordningsförbundet Östra Södertörn Skara kommun Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Solna Kulturskola Sölvesborg - Bromölla Kommunalförbund Vårdcentralen i Hjällbo, Västra Götalands offentliga primärvård Vänersborgs kommun, arbetsmarknadsavdelningen Växjö kommun Antal 1 1 1 1 Belopp 898 000 1 826 000 1 534 000 2 179 000 1 487 000 1 1 409 000 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 27 246 000 1 505 000 1 501 000 2 787 000 1 367 000 575 000 462 000 763 000 410 000 396 000 986 000 1 373 000 2 852 000 843 000 2 636 000 306 500 193 000 1 768 000 295 000 390 000 29 987 500 Sociala organisationer Barnombudsmannen (BO) i Uppsala Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat våld i hemmet Ersta Diakonisällskap Föreningen Bryggan Stockholm Föreningen Maskrosbarn Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Maskrosbarn RFHL Riks Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende, RFHL, Gävleborg Riksorganisationen Män för Jämställdhet Rädda Barnen Rädda Barnen i Göteborg Rädda Barnen i Österhaninge Röda Korset, Uppsaladistriktet Antal 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 Belopp 1 179 000 294 000 585 000 1 848 000 50 000 4 773 000 970 000 718 000 538 000 703 000 6 179 000 12 160 000 601 000 1 039 000 445 000 Suicidprevention i Väst Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund Unga KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället Ungdomsförbund 1 1 1 20 481 000 1 553 000 4 369 000 38 485 000 Stiftelser FUB:s stiftelse ALA Gabriel Klints Insamlingsstiftelse Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond Insamlingsstiftelsen Choice Insamlingsstiftelsen Lek för Hållbarhet Insamlingsstiftelsen Ren Idrott Norrtälje Naturvårdsstiftelse Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Bräcke Diakoni Stiftelsen Hippocampus Stiftelsen Independent Living Institute Stiftelsen Johannesdalsinitiativet Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Stiftelsen Regementsheden i Skillingaryd Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad Stiftelsen Rosendals Trädgård Stiftelsen Tensta konsthall Antal 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 4 1 1 1 1 24 Belopp 2 198 000 3 026 000 684 000 1 756 000 1 869 000 727 000 637 000 2 692 000 1 989 000 1 125 000 3 786 000 880 000 693 000 2 198 000 8 992 000 642 000 1 310 000 1 969 000 1 404 000 38 577 000 Studieförbund Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Syd Halland Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Överkalix Arbetarnas bildningsförbund, ABF Norr Arbetarnas Bildningsförbund, Östra småland / Öland Folkuniversitetet i Landskrona Kulturens Bildningsverksamhet Sensus Studieförbund Falun Sensus Studieförbund Norra Norrland Sensus Studieförbund, Stockholm/ Medis 5 Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland Sensus Studieförbund, Västra Sverige Sensus Östergötland Norra Småland Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge Studiefrämjandet i Småland/Gotland Studiefrämjandet i Örebro Studieförbundet Bilda Gävle Dala Studieförbundet Bilda i Älvsjö Studieförbundet Bilda Syd Studieförbundet Vuxenskolan Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 2 2 1 1 1 2 Belopp 658 000 1 616 000 1 047 000 5 306 000 1 457 000 457 000 1 336 000 2 161 000 3 434 000 1 073 000 1 203 000 1 397 000 1 100 000 2 449 000 1 556 000 824 000 2 270 000 2 199 000 2 210 000 346 000 461 000 2 635 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar län Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland Studieförbundet Vuxenskolan, Väst Studieförbundet Vuxenskolan, Åre Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 1 1 1 1 32 712 000 720 000 2 402 000 865 000 2 424 000 44 318 000 Trossamfund Arvika pastorat Kristen Samverkan Mellansverige, Hjälmargården Kungsportens Friskvård Antal 1 1 1 3 Belopp 500 000 1 286 000 655 000 2 441 000 Ungdomsorganisationer Föreningen för Alternativ Ungdomsverksamhet i Kinda, FAUK KFUK-KFUM, Göteborg KFUK-KFUM, Malmö KFUM Basket Nässjö KFUM, Umeå Kulturstaden Reacta Romska Ungdomsförbundet Röda Korsets Ungdomsförbund Tälje Skog och ungdom Ung Företagsamhet i Sverige Ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL Ungdom Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Belopp 976 000 1 610 000 3 182 000 642 000 1 433 000 871 000 1 233 000 2 297 000 780 000 1 104 000 1 134 000 1 1 443 000 1 13 1 852 000 18 557 000 Universitet och högskolor Linnéuniversitetet, Växjö Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Avdelningen för socialt arbete Antal 1 Belopp 2 200 000 1 1 795 000 2 3 995 000 Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 Belopp 525 000 1 270 000 1 017 000 1 882 000 1 111 000 1 179 000 2 712 000 2 466 000 868 000 3 172 000 772 000 439 000 Övriga organisationer Afrika-Grupperna Ándale AnimalSpirits.org Brottsofferjourernas Riksförbund Demokrati för Barns Framtid Dunkelbyrån Fair Trade Återförsäljarna Folkbildningsföreningen i Malmö Folkets hus Hammarkullen Forum SKILL Forza Ungdom Friluftsfrämjandet Region Öst Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar Föreningen ALMA Europa Föreningen Bryggan Norrköping Föreningen Familjefamnen Föreningen FreeZone Föreningen för Fairtrade Sverige Föreningen Glädjeverkstan Föreningen Jordens Vänner Föreningen Kumulus Föreningen Kvinnors Nätverk Föreningen Läsrörelsen Föreningen Naturfilmarna Föreningen Norden Föreningen PeaceWorks Sweden Föreningen Projektor Föreningen Sandhamns vänner Föreningen Shedo, Self Harm and Eating Disorders Organisation Föreningen Staffansgården Föreningen Svenska Idébanken Emmaboda Föreningen Tjejers Rätt I Samhället Föreningen Urkraft Förslövs Bygdeförening Gotlands Bygdegårdsdistrikt Grimsås Samhällsförening Göteborgs FöreningsCenter Hela Sverige ska leva Norrbotten Hushållningssällskapet Halland Hushållningssällskapet Väst Ideellt Resurs och utvecklingscentrum, IRUC Imagenes del Sur/Bilder från Södern Ingesunds folkhögskola Inkludera Invest Internationella Bekantskaper Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön IPA-Barns Rätt till lek Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring Ideel förening Kista Folkhögskolas förening Kod-Knäckarna, ideell förening Kooperativet Silvermånen Ideell förening Kriminellas revansch i samhället (KRIS) 08 Stockholm Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg Kvinnorättsförbundet Women´s Rights Association LajvVerkstaden Sverige Macken Växjö Ekonomisk Förening Maktsalongen Mångkulturell Kunskap Ekonomisk förening MKEF 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 342 000 2 186 000 999 000 1 068 000 631 000 399 000 1 412 000 1 209 000 1 249 000 1 108 000 1 970 000 779 000 3 418 000 1 541 000 50 000 710 000 2 056 000 1 138 000 1 725 000 1 573 000 2 806 000 894 000 567 000 412 000 1 290 000 1 154 000 425 000 3 288 000 932 000 1 223 000 3 357 000 1 232 000 835 000 1 310 000 729 000 951 000 942 000 715 000 973 000 829 000 875 000 1 625 000 518 000 987 000 823 000 1 490 000 Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i Sörmland-Östergötland 1 352 000 New Connexion Noaks Ark Skåne 1 1 1 585 000 1 107 000 Nordiska Folkhögskolan Projektor Reaktor Sydost Real Stars Ideell organisation Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Riksförbundet för HBT-personers rättigheter Riksförbundet för Sexuell Upplysning Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) i Gävleborg Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Malmö Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Rydö historiska förening Scouterna Spelberoendes Förening i Göteborg Stiftelsen Crossing Boarders Svenska COPE Föreningen Svenska psykoanalytiska föreningen Sveriges Förenade Studentkårer Sveriges Konsumenter Sveriges Schackförbund Sverok Syd i fokus Syntolkning nu i Sverige Team 49 Olofström The Good Tribe Ideell Förening Transfer Mälardalen UNICEF SVERIGE Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala Verdandi Stockholm Västanviks Folkhögskola Youth Kids International Ädelfors Folkhögskola Öppna Kanalen Växjö 1 2 294 000 1 1 131 000 2 3 682 000 1 1 387 000 1 1 076 000 2 2 278 000 1 738 000 1 630 000 1 1 305 000 2 3 677 000 1 609 000 1 2 176 000 1 578 000 1 969 000 1 944 000 1 1 480 000 1 1 770 000 1 2 153 000 1 837 000 1 1 307 000 1 998 000 1 690 000 1 1 654 000 1 625 000 1 551 000 1 1 455 000 1 1 699 000 2 1 090 000 1 1 354 000 1 973 000 1 1 725 000 2 2 515 000 100 125 552 000 SUMMA TOTALT 427 615 954 500 Under 2014 fick totalt 192 stycken avslutade projekt sin slutredovisning godkänd av Arvsfondsdelegationen. Arvsfondsdelegationen har därefter kategoriserat samtliga av dessa projekt utifrån vad som hänt med verksamheten efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden upphört. I denna bilaga redovisas kortfattat de projekt som bedömts leva vidare på ett tydligt sätt efter projektens slut. Det betyder att de tillhör kategori 3 eller 4, enligt den klassificering som Arvsfondsdelegationen använder. Totalt bedöms 93 stycken projekt leva vidare, vilket motsvarar drygt 48 procent av samtliga avslutade projekt som fick sina slutredovisningar godkända under 2014. Lokalstödsprojekten ingår inte i nedanstående sammanställning. Till kategori 4 hör projekt där hela, eller stora delar av, verksamheter lever vidare och finansieras varaktigt av organisationen själv eller av andra. 1. Verdandi. Utsatta barn blir insatta och drivande i fritidsverksamheten. Syftet med projektet var att minska droghandeln och brottsligheten och få till stånd en mer samordnad verksamhet mellan föräldrar, skola och fritid. Verksamheten drivs vidare i föreningens regi med stöd från Stockholms stad och Folkhälsoinstitutet. 2. Rädda Barnen. På samma villkor. Syftet med projektet var att tillgodose rättigheterna för barn och ungdomar i socialt utsatta områden och att motverka utanförskap. Erfarenheterna har nu blivit en nationell satsning. Verksamheten finansieras av Rädda Barnen och kommunen på orten där de är verksamma. 3. Göteborgs kungliga Segelsällskap. Det stora sjöslaget. Projektet har anpassat och byggt om en seglarskola så att barn och ungdomar med funktionsnedsättning kan delta i dess reguljära verksamhet. 4. Bosse Råd, Stöd och Kunskapscenter. Bosse på nätet. Föreningen har tagit fram en virituell mötesplats på nätet som nu drivs vidare med stöd från landstinget. 5. Samarbetsorganisationen för invandrare i Uppsala. Integrationsprojekt. Syftet med projektet var att genom en fadderverksamhet bidra till att påskynda integration av nyanlända familjer. Föreningen driver nu verksamheten vidare med stöd från Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun. 1 6. Folkets Hus Hammarkullen. Tidskapseln. Projektets syfte var att barn och vuxna i Hammarkullen ska bli medvetna om Barnkonventionen och ges möjlighet att analysera och reflektera över denna. Folkets Hus fortsätter nu arbetet inom en ny verksamhet kallad Barnateljén. 7. Studiefrämjandet i Uppsala län. Bring down the Beat. Föreningen har startat en hip-hop skola som finansieras av Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala kommun. 8. Ideella föreningen Origo. Skapa gott liv. Församlingar och ideella föreningar har utvecklat ett rehabiliterande stödsystem för personer med funktionsnedsättning. Verksamheter har etablerat sig på åtta orter genom avtal med Arbetsförmedlingen. 9. Projektor ideell förening. Inkubator funktionsnedsättning. Syftet med projektet är att bygga upp ett utvecklingscenter (inkubator) med inriktning på personer med funktionsnedsättning. Nu har en ny organisation som finansieras av kommunen, folkhögskolan m.fl. bildats. 10. Föreningen Idrott för Handikappade – FHIS Malmö. Aktiva tjejer – En nationell satsning. Genom projektet ges tjejer med någon form av funktionsnedsättning möjlighet att bli mer delaktiga i föreningslivet, arbetslivet och i samhället i stort. Liknande verksamheter finns nu på flera orter runt om i landet. Bland annat med bidrag från kultur- och fritidsnämnden och som studiecirkel genom Studieförbundet Vuxenskolan. 11. Romska Ungdomsförbundet. Radio Jek, Duj och Trin. Projektet riktar sig till barn och unga mellan 12-25 år i Malmöregionen som skapar och sänder radio. Projektets övergripande mål var att skapa en mötesplats för unga romer för samtal och dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter genom radiosändningar på romani chib. Verksamheten finansieras nu av Malmö stad. 12. Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland. Teaterprojektet HRF. Projektets syfte var att minska diskriminering av hörselskadade i Stockholms stad. Personer med hörselskador ska genom teater sprida kunskap om sina erfarenheter och livsvillkor till politiker, tjänstemän och allmänhet. En ideell kulturförening har bildats där HRF finansierar en tjänst inom Sensus för att leda teaterverksamheten. 13. ABF. Tjejer i Tabergsdalen. ABF ville genom skapande verksamhet, värdegrundsövningar, forumteater, videofilmande och vuxenstöd arrangera cafékvällar, utställningar m.m. för unga tjejer 10-16 år. Organisationen driver nu verksamheten vidare med stöd från kommunen. 2 14. Individuell människohjälp i Lund. Introduktion av nyanlända invandrarungdomar i föreningslivet. Föreningen har startat en IVIK-grupp för invandrare i Landskrona. Gruppen bestående av volontärer ska introducera nyanlända ungdomar i föreningslivet. Verksamheten lever i nu vidare i föreningens regi. 15. Sundsgårdens Folkhögskola. En kreativ livsväg. Folkhögskolan har tillsammans med den befintliga teaterlinjen startat en teaterkurs för elever med Aspergers syndrom. 16. Föreningarnas hus i Skellefteå. Skellefteå B&B Gränden. Föreningarnas Hus har startat en Bed&Breakfast verksamhet som nu tagits över av kommunen. 17. Stiftelsen Fountain House Stockholm. Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom. Föreningen har utvecklat en metod för aktivt kamratstöd för att hjälpa unga vuxna med psykiska problem att återgå till ett meningsfullt liv. Verksamheten ingår efter projektets slut som en del av organisationens löpande verksamhet. 18. Reumatikerförbundet. Patientskolor, primärvård och föreningar i samverkan. Föreningen har tagit fram en metod för att arbeta med reumatikerpatientskolor. Skolor finns nu runt om i landet. 19. Falkenbergs Fontänhus. Fontänkids – tillbaka till verkligheten. Syftet med projektet var att genom uppsökande verksamhet nå unga med psykisk ohälsa. Organisationen har nu en ny verksamhet som riktar sig till unga. 20. Via Heliantus, Solrosen ek. föreningen i Östervåla. Volontärkraft. Föreningen har startat upp en lokal volontärbyrå i kommunen. Volontärbyrån har startat ett socialt företag, tar emot personer i arbetsrehabilitering, driver en kvinnojour och två kvinnoboenden med stöd av kommunen. 21. Föreningen Furuboda. Samspel – ett projekt för musikaliska möten. Föreningen har tagit fram teknik för att öka möjligheterna för personer med omfattande rörelsehinder att aktivt delta i musikkulturen och att själva kunna spela. Tekniken används på föreningens folkhögskola och det finns möjlighet att pröva på metoden på Furuboda. 22. Afrosvenskarnas Riksförbund. Kultur Aktiv – sysselsättningsverksamhet för funktionshindrade afrosvenskar. Föreningen har startat en daglig verksamhet för spridandet av afrikansk kultur där funktionshindrade afrosvenskar kan arbetsträna. Verksamheten finansieras via lönebidrag. 3 23. Föreningen X-CONS, Stockholm. Med i Matchen. Genom ett samverkansprojekt med näringsliv och arbetsförmedling ville organisationen introducera unga lagöverträdare på arbetsmarknaden genom introduktion med yrkesträning och därefter arbetspraktik. Föreningen säljer nu sina tjänster till socialtjänsten. 24. Föreningen NySnö. Modern freestyle för yngre tjejer. Föreningen har tagit fram en helt ny verksamhet där unga flickor får lära sig att åka snowbord och skejt. Det är numera en reguljär del av föreningens verksamhet. 25. Stockholms Dövas Förening. Seniorboende – Trygghetsboende. Föreningen har tillsammans med ett bostadsbolag skapat ett seniorboende för personer med hörselnedsättning. 26. Robertsfors kommun. The Globe. Kommunen har tillsammans med föreningen RobRock startat ett drogfritt allaktivitetshus för unga upp till 23 år som nu drivs och finansieras av kommunen. 27. RFSL Stockholm. Transit. Syftet med projektet var att starta olika verksamheter för att stödja transpersoner i deras identitetsprocess. Stödgrupper finns nu även på olika platser i landet bla Göteborg, Örebro och Malmö. I Stockholm stöds verksamheten av landstinget. 28. Ågrenska stiftelsen. Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon. Syftet med projektet var att erbjuda barn eget utrymme och en fristad från den problematiserade hemmiljön. Ågrenska fortsätter nu att arbeta med syskonverksamhet inom ramen för sitt ordinarie arbete. 29. Stapelbädden. Cykelköket. Cykelkökets primära mål var att höja cykeln och cyklandets status bland barn och unga. Genom projektet skulle unga tillsammans lära sig sköta, reparera och bygga cyklar. Verksamheten lever nu vidare i föreningens regi med finansiering från kommunen och privata sponsorer. Verksamheten har spridit sig till andra orter och cykelkök finns på åtta ställen runt om i landet och i Norge och Litauen. 30. Stiftelsen Hippocampus. Hästanknuten verksamhet för barn med autism. Syftet med projektet var att skapa verktyg för att underlätta införandet av hästanknuten terapiverksamhet för barn med en autismspektrumdiagnos. Verksamheten lever nu vidare i stiftelsens regi och finansieras via avgifter. 4 31. Kvinnorättsförbundet Women’s Right Association, Malmö. BOM – Barn och mammor – ett projekt för våldsutsatta barn och deras mammor. Föreningen har utvecklat metoder och verksamheter för barn som utsätts för eller bevittnat våld i sin hemmiljö. Verksamheten finansieras efter projektets slut med stöd från Malmö stad och en rad stiftelser. 32. Röda Korset. Samverkan kring asylsökande barnfamiljer. Syftet med projektet är att förebygga, lindra och behandla allvarliga psykiska störningar hos asylsökande barn och stärka familjernas egna resurser. Idag ingår även denna grupp patienter i Röda Korsets Behandlingscenter och Västra Götaland överenskommelsen. 33. HSO, Värmland. Regional samverkan för psykisk hälsa- organisering av brukarmedverkan i Värmlands läns psykiatri. Ett nätverk som träffas regelbundet har formaliserats och ett anhörigrum i psykiatrin, som bemannas av brukarorganisationer en kväll i veckan har skapats. 34. Folkbildningsföreningen i Malmö. Watch it. Projektet har utvecklat metoder och verktyg för praktiskt demokrati- och förändringsarbete i vardagen. Nu finns en uppdragsutbildning som föreningen driver. Kommunen är bland dem som upphandlar utbildningen för sin personal. 35. Västernorrlands idrottsförbund. Vi deltar. Syfte med projektet var att ungdomar i Västernorrland ska finna vägar för påverkansarbete och hitta kanaler för dialog med beslutsfattare. Man har genomfört en mängd verksamheter som nu lever vidare inom föreningen och till del finansieras av kommunen. De unga driver själva vissa verksamheter som de sökt och fått medel för. 36. Maskrosbarn. Frågar man inget får man inget veta. Syftet med projektet var att öka kunskap och förståelse bland vuxna inom skolan och socialtjänsten för barn och unga med en hemmiljö präglad av föräldrars missbruk och/eller psykisk sjukdom. Föreningen samarbetar idag med socialtjänsten runt om i landet. 37. Sörberge Intresseförening. Ungdomskanalen i Timrå. Syftet med projektet var att unga skulle ges förutsättning att starta en webbradioverksamhet i Timrå kommun. Kommunen har nu anställt projektledaren för att fortsätta webbradiosändningarna. 5 38. Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar. Ungdomsinflytande, demokrati och empowerment. Projektets syfte var att öka ungas inflytande och empowerment på fritidsgårdar och ungdomsgårdar. Nu har man tagit fram en metod som används på gårdar runt om i landet. Föreningen, som inte tidigare hade någon ungdomsverksamhet, har startat ungdomsföreningar på 350 platser runt om i landet. 39. Insamlingsstiftelsen Crossing Boarders. Crossing Boarders – ett aktionsmaterial som förändrar. Föreningen har tagit fram ett aktionsmaterial för hur man kan skapa förutsättningar för tjejer att få tillgång till ett bredare sortiment av fritidsaktiviteter och därigenom få större tillgång till en aktiv fritid. Verksamheten drivs vidare i föreningens regi och föreningen säljer utbildningar och föreläsningar runt om i landet. 40. Kulturföreningen m.i.m. TAKK för språket. Föreningen har i samarbete med Språkens Hus, Skånes Universitetssjukhus tagit fram en metoder för hur familjer som har barn med funktionsnedsättning och flerspråkig bakgrund ska kunna använda TAKK metoden. Nu utbildas lärare och föräldrar i denna metod med finansiering av Göteborgs stad. 41. Föreningen Off-Stockholm. Mamma, pappa, barn. Syftet med projektet var att med kulturen som verktyg utveckla en för Sverige unik dagverksamhet för ungdomar som vill komma bort från kriminalitet och droger. Erfarenheterna har spridits vidare och Karlstads kommun har nu en verksamhet som arbetar efter denna metod. 42. Coompanion Göteborgsregionen ek för. Mamas Retro. Syftet med projektet var att skapa meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag för kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Verksamheten drivs nu vidare som socialt företag och har startat en filial i en annan stadsdel. 43. FSDB. Utveckling av ny utbildning för syn och hörselinstruktörer. Föreningen har tagit fram en ny utbildning syn- och hörselinstruktörer. Kurser finns nu på Hagabergs folkhögskola. 44. Dalheimers hus. Barn som anhöriga. Föreningen har tagit fram en modell som beskriver flödet för stöd och andra insatser när en förälder eller annan vårdnadshavare drabbas av allvarlig sjukdom. Denna modell har nu implementerats på Neurosjukvården, Sahlgrenska i Göteborg och på Dalheimers hus. 6 45. Ung Media. Yttrandefrihet i praktiken. Syftet med projektet är att öka ungdomars medvetenhet och intresse när det gäller frågor om yttrandefrihet, tryckfrihet, offentlighetsprincip, fri åsiktsbildning och demokrati. Genom ett antal utbildningar och de två handböcker som tagits fram i projektet har Ung Media utbildat ca 1700 unga medieproducenter i hela landet. Föreningen fortsätter att erbjuda utbildningen. 46. JAG. Kultur för alla – I hela landet. Föreningen har tillsammans med det lokala kultur- och samhällslivet på flera platser runt om i landet byggt upp lokala kulturforum för människor med omfattande funktionsnedsättning. 47. Trelleborgs museum. Salt. Syftet med projektet var att upptäcka och testa ny pedagogik och teknik i utställningsrummet. Målet var att utveckla metoder och möjligheter för tillgänglighet och kommunikation för alla sinnen. Anpassningen vänder sig i huvudsak till personer som ryms under neuropsykiatriska funktionshinder. Trelleborgs museum har nu inrättat en tillgänglighetsambassadör. 48. KFUM Göteborg. Musiktrampolin. I projektet ska man vägleda och stötta unga i arbetet med att skapa musik från idé till färdig produkt. Verksamheten fortsätter nu i föreningens regi och föreningen har startat ett eget musikhus. Verksamheten får ekonomiskt stöd från bl.a. stadens ungdomssatsning och Sensus. 49. ABF. We sign. Projektet har etablerat ett kontaktnät mellan de olika intresseorganisationer som finns för döva eller hörselskadade. Syftet med projektet var ökad tillgänglighet, mer inflytande och större delaktighet i samhällets kultur- och fritidsliv för teckenspråkiga medborgare, samt att stärka svenskt teckenspråks status. Nu finns en halvtidstjänst på ABF förbundsnivå som fortsätter arbetet på nationell nivå. 50. Författarcentrum Väst. Made in Backa. Syftet med projektet var att bilda en redaktion och producera ett återkommande litterärt magasin. Nu finns Made in Backa, en litterär tidskrift av och för barn i åldrarna 10-13 år i stadsdelen Backa i Göteborg. Barnen skriver dikter, berättelser och artiklar och gör reportage under vägledning av en kulturpedagog och gästande journalister och författare. Kulturnämnden i Göteborg och Kultur och fritid i Norra Hisingen finansierar. 7 51. Sölvesborgs kommun. Var kommer jag ifrån? Hembygdens Kultur och Historia i en konstnärlig framställning. Sölvesborgs kommun och Sölvesborg/Bromölla Handikappfritidsförening har genomfört ett projekt för att få ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning att intressera sig för hembygdens kultur och historia samt att utforska sin närmiljö, gällande natur, hantverk och dialekt. Verksamheten drivs vidare som en del av en daglig verksamhet med inriktning på kultur. 52. Botkyrka kommun. Botkyrka konsthall. YAPP i Botkyrka - Young Artist Production Program. Botkyrka konsthall och Föreningen CC7 i Botkyrka har med projektet lyckats sammanföra ämnet bild/form/konst i två utbildningsnivåer, gymnasiet och Kungliga konsthögskolan. Genom att låta eleverna/studenterna vara delaktiga i planeringen av innehållet i kurserna och att man prövar nya pedagogiska arbetsmetoder hoppas man att få både fler och nya elevgrupper att söka dessa kurser/utbildningar. YAPP i Botkyrka har blivit en del av Botkyrka konsthall. 53. Unga funkisar/Habiliteringen & Hjälpmedel Region Skåne. Unga mentorer. Barn och unga oavsett funktionshinder kan idag få mentorer som själva har en funktionsnedsättning. Syftet med mentorskapet är att underlätta övergången till vuxenlivet genom att ha kontakt med en rollmodell som visar vad som faktiskt är möjligt för en person med funktionsnedsättning. Unga Mentorer drivs nu vidare i Region Skånes regi och har blivit en del av ordinarie verksamhet inom BoU och Vuxenhabiliteringen. 54. FC Växjö. Teater Respekt. Syftet med projektet var att genom arbetet med att producera en sommarföreställning och samtidigt komplettera sina studier, få ungdomarna in i arbetslivet via Arbetsförmedlingen, Växjö kommun och mentorer inom det lokala näringslivet. Verksamheten drivs nu vidare som ett socialt företag. 55. Folkets hus i Sofielund. URT – Undersökande Radioteater. Ungdomar i Malmö arbetar nu med hjälp av undersökande interaktiv radioteater i studiecirkelform med ungdomsaktuella frågor kring identitet, konsumtion och livsstil. 56. FUB. Att leva i informationssamhället. Projektet syftade till att utveckla kommunikationsmöjligheter som är anpassade till personer med utvecklingsstörning. Föreningen har nu en helt ny webbplats med kognitiv tillgänglighet och håller utbildningar för sina lokalföreningar. 57. Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället. Stödhelger för familjer som drabbats av förslust – en arbetsmodell. Organisationen driver nu verksamheten vidare och utbildar kring den modell man tagit fram. 8 58. Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Barnet i Pappaprogrammet – BiP. Syftet med projektet var att vidarutveckla det pappaprogram som mottagningen arbetar med genom att på olika sätt förstärka och fördjupa barnperspektivet genom barn- och mammastöd. Har nu tagit fram en ny metod som organisationen nu använder sig av i den löpande verksamheten. 59. Somalilands förening. Från Rosengård till Rosenbad. Projektets syfte var att öka ungas kunskap om och deltagande i samhället, politiken, föreningslivet och media. Ungdomarna har nu bildat en egen förening, Somaliska ungdomsföreningen. Föreningen samverkar med Räddningstjänsten och Fritidsförvaltningen och har stöd från Rosengårds stadsdelsnämnd som ställer upp med lokaler. 60. FC. Växjö. Ditt fria val. Det övergripande målet för projektet var att prova och utveckla modeller för att öka demokratiintresset inom målgruppen i det segregerade bostadsområdet Araby/Dalbo samt att höja valdeltagandet bland unga förstagångsväljare. Verksamheten har utökats med en rad nya aktiviteter och drivs vidare i föreningens regi i nära samarbete med arbetsförmedlingen, kommunen och studieförbund. 61. KFUM Göteborg. Unga smyckar stan. Projektet handlar om ungdomar i årskurs 7 och 8 i två skolor i Göteborg som ska delta i en utställning i en spårvagn mellan två områden i Göteborg. Konst och demokrati är temat. Workshops har hållits på en rad olika platser som Världskulturmuseet, stads biblioteket m.fl. En fotobok och metodmaterial har tagits fram. Verksamheten lever vidare som en av KFUMs verksamheter och ett antal skolor använder metoden. 9 Till kategori 3 hör projekt där man exempelvis har utvecklat en verksamhet, metod eller ett nytt arbetssätt som efter projektets slut används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Jämfört med kategori 4 är det för dessa projekt svårare att uttala sig om omfattningen. 62. Studieförbundet Vuxenskolan. Att få sin röst hörd. Syftet med projektet är att fler ungdomar, framför allt ungdomar med utländsk bakgrund, får ökad kunskap och blir mer delaktiga i politiken. Projektet har tagit fram ett studiematerial, en blogg, en hemsida och utbildat ett 30-tal ungdomar till studiecirkel ledare och sedan startat egna cirklar. Majoriteten av ungdomarna är kvinnor med utom nordisk bakgrund. Bloggen lever vidare och studieförbundet driver vidare en nyutvecklad studiecirkelverksamhet. 63. Alma Europa. HBTQ i hedersmiljöer. Syftet med projektet är att kartlägga HBTQ-ungdomars villkor i hedersmiljöer. En rapport har tagits fram som ska användas i arbetet med målgruppen bl.a. i form av rekommendationer för yrkesverksamma. En webbsida har utvecklats och ungdomar kan chatta och maila med utbildade mentorer. Utbildningar genomförs och en bok har tagits fram som används i rektorsutbildningen. Projektet har genomförts tillsammans med RFSL Ungdom. 64. Riksteatern. Ung filosofi i skolan. Det övergripande målet med projektet var att hitta tillämpbara metoder där pedagoger och kulturarbetare genom strukturerade samtal ökar förståelsen för skolans värdegrund. Nu finns en högskolekurs ”Filosofiska samtal” på Södertörns högskola och Skolverket har publicerat en skrift som tagits fram i projektet. 65. Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro län. Vild,Vacker, Vuxen. Projektet har möjliggjort aktiviteter kring estetiska verksamheter som musik, dans, teater och cirkus m.m. för målgruppen personer med utvecklingsstörning för att skapa förutsättning för eftergymnasial kulturutbildning. Verksamheten fortsätter i studiecirkelform. 66. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Working it out – verktyg i en heteronormativ värld. RFSL har utvecklat en metod för HBT-ungdomar där de, genom dramapedagogiska övningar, får öva sig i att sätta gränser och göra aktiva egna val. Organisationen har tagit fram en metodbok och fortsätter att utbilda unga. 10 67. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Förstudie: Friskvård och livsstilsfrågor. RSMH har tagit fram en informationsskrift samt anordnat informationsträffar om sambandet mellan medicin, kost och motion. Man ville starta en hälsoskola och olika aktiviteter bl.a. studiecirklar för sina medlemmar har utvecklats. Hälsoskola har blivit ett begrepp som fått fäste och bl.a. finns det hälsoskoleaktiviteter i Sundsvall mer än ett år efter projektets slut. 68. ABF. Demokratislaget. Skärholmens stadsdelsförvaltning och ABF Stockholm Sydväst samarbetade för att unga ska få praktisera demokratiska processer inför valet 2010. Efter projektets slut arbetar delar av Sdf i Skärholmen på ett nytt sätt med ungdomar – i enlighet med den modell som utvecklats under projektet. 69. Tidsnätverket i Bergsjön. Inte som du tror. Syftet med projektet var att med film som metod bygga upp en relation och bygga upp ett förtroende mellan barn och ungdomar i Bergsjön och polisen. Projektet producerade två filmer. Västtrafik har under året efter projektet köpt ett antal visningar och samtal av ungdomarna. Totalt motsvarar detta 25 procent av en tjänst. 70. Imagenes del sur/Bilder från södern. FRISKUS – Frihet och kultur för kvinnor i samhället. Målet var att utarbeta en modell som bidrar till unga kvinnors självförtroenden och en positiv utveckling hos ungdomar genom att föra in kultur i deras liv. Efter projektets slut hålls studiecirklar i film och genus med samma upplägg som i projektet. Studiecirklarna drivs i ABFs regi. 71. RFSL Ungdom. Tusen bilder tusen ord. Målet var att utveckla metoder och sätt att förbättra psykisk hälsa hos unga HBT-personer. Ungdomarna har skildrat sina liv, sin tillvaro, sin kärlek och sina drömmar genom olika konstformer såsom foto, målning och litterär verksamhet. RFSL Ungdom har nu en ny verksamhet och metod som man arbetar med på flera orter med utbildad personal. 72. Handikapphistoriska föreningen. HAIKU – Handikapphistorisk och kulturhistorisk dokumentation och erfarenhetsutbyte. Projektet syftade till att öka svenska museers och institutioners engagemang i ämnet samt utveckla samarbete mellan funktionshinderrörelsen och museisektorn. Ambitionen är att handikapphistoria på sikt ska bli en naturlig del i museernas ordinarie verksamhet och finansiering. Utställningen lever vidare efter projektets slut som var hösten 2013. 73. Riksförbundet Attention. Projektet NSPH-utbildning för att öka brukarinflytandet. Nu finns utbildningar för ett utökat brukarinflytande. 11 74. Transnationella Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning. Som broar över mörka vatten. Projektet har utvecklat en befintlig metod genom att arbeta med asylsökande ensamkommande barn och unga samt till andra ungdomar i familjer i behov av extra stöd. Inom ramen för projektet har en bok och en film tagits fram. Ett antal familjecentraler arbetar nu på detta sätt. 75. ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade. Inflammatoriska tarmsjukdomar IBD hos tonåringar. Mag- och tarmsjuka samarbetar med vården. Projektet har byggt upp IBD-skolor runt om i landet. Skolor fanns redan tidigare, men nu har fler startat och ungdomarna fortsätter att träffas. Ungdomarna har tagit fram film och en informationsbroschyr. 76. Stockholms funktionshindrades frilufts- och fiskeförening. Tillgänglighet för alla oavsett funktionshinder. Syftet med projektet var att erbjuda barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar möjlighet att komma ut i skärgården till fiske och friluftsliv. Verksamheten fortsätter till viss del och är avgiftsfinansierad. Kommunen sponsrar. 77. SLSO, Handikapp och Habilitering. Livsstilsprogrammet – en metod för ökad livskvalitet och bättre hälsa. Projektet har erbjudit personlig coaching och ska med motiverande samtal, rådgivning och stöd finnas till hands, hjälpa till och underlätta valet av aktiviteter för den enskilde. Metoden är en coachingtrappa i sju steg som nu används efter projektets slut. 78. Studieförbundet Vuxenskolan, Stockholm. Åldersrelaterat Studiematerial i TAKK. Projektet har utvecklat ett nytt ålders- och mer situations anpassat studiematerial för anhöriga och personal för anhöriga och personal som kommer i kontakt med barn som har nedsatt kommunikationsförmåga. Projektet har tagit fram en bok och en lärarhandledning som används i studiecirkelverksamhet efter det att projektet avslutats. 79. Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap – JAG. Funkisbyrån. Föreningen startade Sveriges första modellagentur för personer med funktionsnedsättning i syfte att förändra mediabilden och vidga mångfaldsbegreppet till att även inkludera funktionsnedsättningar. Verksamheten finns nu till viss del kvar i föreningen. 80. Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott. Ge plats åt tjejer. Projektet erbjöd tjejer med funktionsnedsättning möjlighet att spela innebandy. Nu finns lag på flera ställen. 81. Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala. Magma – Mer för fler. Projektets syfte var att skapa ett meningsfullt fritids- och kulturcentrum utifrån verklig brukardelaktighet. En del aktiviteter finns kvar. 12 82. Svea Sträng/Ung utan pung. Sanning och konsekvens. Projektet syftade till att arbeta med frågor som handlar om lag och rätt, konsten att våga vittna och bli kvitt. Pjäsen spelas fortfarande runt om i landet och flera skolor har startat ”råd”. 83. Sveriges Fontänhus, Stockholm. Fontänhusskolan. Syftet med projektet var att skapa en modell för kunskapsutveckling mellan högskolornas socionomprogram och Sveriges Fontänhus. Göteborgs universitet och Ersta Sköndal fortsätter samarbetet. 84. Svensk Forms Regionförening För Skåne. Plats för kunskap. Projektets syfte var att utveckla den fysiska skolmiljön utifrån barns och ungas perspektiv. Projektet har tagit fram metoder för att inspirera pedagoger, arkitekter, byggare, konstnärer och forskare att involvera barn och unga i den fysiska planeringen av skolan. Projektet har arbetat med två skolor i Malmö. Stadsbyggnadskontoret finansierade ombyggnaden. 85. Förorten i centrum. Förorten i centrum – kollektiv muralkonst för social förändring. Föreningen bildades med Arvsfondspengar och har nu medel från Postkodlotteriet för att sprida erfarenheterna vidare. 86. Kristna Fredsrörelsen. Salaams vänner. Syftet med projektet var att motverka våld och aggression genom att kristna, icke-troende och muslimer gemensamt diskuterar frågor om mänskliga rättigheter, tolerans, religiösa traditioner m.m. Projektet har utbildat coacher i dialog och ickevåld, ungdomar har utbildats till workshopledare i religionsdialog och fred. Man har hållit i workshops för 4 500 ungdomar i hela landet och har därigenom bildat en plattform för religionsdialog. 87. ABF. Inre frid med stärkt självbild. Ungdomar, främst tjejer med ADHD, har utbildats till informatörer och handledare för olika verksamhet via Attentions kontaktnät. Projektet har informerat på skolor och fritidsgårdar om problematiken och om möjligheten att delta i olika studiecirklar m.m. Föreläsningarna fortsätter i ABFs regi. 88. Föreningen Fredens Hus. Breaking Stereotypes. Syftet med projektet var att prova nya pedagogiska metoder/modeller för barn och unga att arbeta kring frågor som fördomar, rasism, diskriminering, mobbing och våld. Verksamheten lever vidare i föreningens regi. Bl.a. med medel från Uppsala kommun. 13 89. Furuboda. Steget in i arbetslivet. Projektets syfte var att öppna arbetsmarknaden för fler ungdomar/unga vuxna med funktionsnedsättning och med ersättning från försäkringskassan. Furuboda har tagit fram en ny modell som man nu använder och sprider. 90. Föreningen Vi är Landskrona. LA Stories. Syftet med projektet var att utveckla en långsiktig och hållbar dialog mellan unga och mellan unga och vuxna kring mänskliga rättigheter och aktivt medborgarskap. Projektet har utbildat handledare och ungdomsassistenter i denna storytellingmetod. Föreningen driver metoden vidare. 91. Män för jämställdhet. Frihet från våld. Syftet med projektet var att förebygga våld för unga 12-25 år, genom att utarbeta preventiva metoder som främjar jämställdhet och icke-våldsamhet. Organisationen har tagit fram ett helt nytt koncept, Våldspreventivt Centrum, som nu säljer sina tjänster till skolor och kommuner. Metodmaterial har också tagits fram. 92. Föreningen Ung i kör. Rösträtt. UNGiKÖR, Körcentrum Syd och RGRA samt 13 förskolor, 1000 barn och 200 förskollärare har tillsammans med pedagoger inom barnkör och hiphop skapat körverk med barns egna texter och melodier där traditionell kör blandas med hiphop och rap. Verksamheten har genomförts i samarbete med Malmö högskola som nu använder erfarenheterna i sin utbildning. 93. Föreningen Furuboda. SID Sinnelighet – Interaktion och Delaktighet. Föreningen har utvecklat en metodik som gör att barn och unga med grav utvecklingsstörning kan gå ner i varv. Metoden används av Furuboda efter projektets slut. 14
© Copyright 2024