Styrmedel och konsumtion

Styrmedel och konsumtion
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten utlyser
forskningsmedel till forskning som ökar kunskapen om
styrmedel och åtgärder för att minska den svenska
konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö, i
Sverige och i andra länder.
Forskare välkomnas att göra ansökningar för forskningsprojekt på
totalt 2-6 miljoner kronor fördelat på 2-3 år (2016-2018). Flera projekt
beviljas inom området, som sammantaget kan få en budget på 25
miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 15 september.
Utmaning i miljöarbetet
Fjorton av våra sexton miljömål bedöms inte vara möjliga att nå till
2020 med beslutade styrmedel och planerade åtgärder. Dagens
konsumtionsmönster i Sverige och andra höginkomstländer, och den
utveckling som förutses, innebär ökad användning och förädling av
naturresurser till varor och tjänster samt leder till negativa miljö- och
hälsoeffekter. En fortsatt hög och ökande nivå på import, tillverkning
och användning av varor och tjänster i Sverige försvårar möjligheter
att uppnå det av riksdagen beslutade generationsmålet:
”…till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Den fördjupade utvärderingen av generationsmålet 2012 visade att
bl.a. klimatpåverkan från den svenska konsumtionen ökar över tid,
vilket strider mot önskad inriktning om att ”Konsumtionsmönstren av
varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som
möjligt”, en av strecksatserna i generationsmålet [1]. Den fördjupade
utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015 pekar på att minst fyra av
målen är svåra att nå bland annat på grund av ohållbara
konsumtionsmönster, nämligen målen: Begränsad klimatpåverkan,
Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö och God
bebyggd miljö [3]. För att nå generationsmålet och våra
miljökvalitetsmål behövs väl fungerande styrmedel och åtgärder som
effektivt bidrar till måluppfyllelse.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten räknar med att
kunna dra nytta av forskningsresultaten från denna satsning vid
genomförande av regeringsuppdrag, inom uppföljningen av
miljökvalitetsmålen, inom arbetet med åtgärdsprogrammen för
akvatisk och terrestermiljö och vid uppdrag med anknytning till hållbar
konsumtion där vi är remissinstanser. Forskningsresultaten kommer
även att kunna användas vid genomförandet av FN:s 10-åriga
ramverk av program för att bryta ohållbara konsumtions- och
produktionsmönster där Naturvårdsverket är svensk samlingspunkt, så
kallad fokalpunkt, liksom vid det kommande arbetet med hållbara
utvecklingsmål, den s.k. Post 2015-agendan [17], [18]. Forskningen
förväntas även generera resultat som kan bidra till
kunskapsförsörjning och kompetens vid internationella förhandlingar
och övrigt samarbete inom EU och internationellt.
Prioriteringar
Forskningssatsningen är inriktad mot privat och offentlig konsumtion
med syfte att ge förslag på effektiva styrmedel och åtgärder som leder
till minskad miljö- och hälsopåverkan, både i Sverige och utanför
Sveriges gränser. Projektansökningar efterfrågas som bidrar till ökad
kunskap om de incitamentstrukturer som stimulerar handlingar och
beteenden i hållbar riktning. Ansökningar kan omfatta varors och
tjänsters miljö- och hälsopåverkan längs hela livscykeln, där relationer
mellan produktion, konsumtion och avfall lyfts fram.
Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som mång- och tvärvetenskapliga
projekt och uppmuntrar forskare från olika vetenskapliga discipliner att
göra gemensamma analyser. Vi uppmuntrar också att
frågeställningarna adresseras på ett gränsöverskridande sätt, genom
att forskare arbetar tillsammans med det omgivande samhället i
projekten. Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan.
Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor,
forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del
av sitt uppdrag. Med forskningsinstitut avses organisationer som har
forskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet.
Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets
årliga konferens, eventuella årsmöten med forskningssatsningen samt
avsätta resurser för interaktioner med myndigheter och andra aktörer.
Bakgrundsmaterial


















[1] Steg på vägen, 2012. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012.
Naturvårdsverket rapport nr 6500
[2] Uppföljning av generationsmålet 2012. Underlag till den fördjupade utvärderingen
av miljömålen 2012. Naturvårdsverket rapport 6504.
[3] Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015 (FU2015), fokusområde Hållbar
konsumtion: Rapport Naturvårdsverket. 2015. Prel. titel Fokusområde Hållbar
konsumtion - fördjupad utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6663 (in press).
[4] Underlagsrapport till FU2015: ”Styrmedel och andra insatser för att minska svensk
konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder”, Rapport av SEI på uppdrag
av Naturvårdsverket.
[5] Underlagsrapport till FU2015: ”Hållbara konsumtionsmönster – analyser av
maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050”. En
forskarantologi. NV rapport 6653.
[6] Underlagsrapport till FU2015: ”Styrmedel för hållbar konsumtion - Perspektiv från
ett urval av utvärderingar” NV rapport 6658.
[7] Rapport från EEA: SOER 2015 - The European environment - state and outlook
2015. A comprehensive assessment of the European environment's state, trends and
prospects, in a global context.
[8] Sanne, C. (2012). Hur vi kan leva hållbart 2030. Naturvårdsverket, rapport 6524,
140 s.
[9] Studie som visar att olika former av miljöföroreningar, bl.a. från industriutsläpp i
låg- och medelinkomstländer, är den största dödsorsaken i dessa länder och orsakar
nästan tre gånger så många dödsfall som malaria, HIV/AIDS och tuberkulos
tillsammans.
[10] National Environmental Performance on Planetary Boundaries, Naturvårdsverket
rapport 6576.
[11] "Hållbar avfallshantering, Populärvetenskaplig sammanfattning av
Naturvårdsverkets forskningsprogram”, 2012, Naturvårdsverkets rapport 6523.
[12] Rapport från forskningssyntes: ”Nudging - Ett verktyg för hållbara beteenden?”
NV rapport 6642.
[13] En studie om styrmedel för hållbar konsumtion. NV rapport 6658
[14] "Utveckling av indikatorer för samhällsfenomen som påverkar utsläpp av
näringsämnen till havet”, 2014. Havsmiljöinstitutet rapport 2014:1
[15] "Konsumtionsrapporten - 2014”. Centrum för konsumtionsvetenskap –
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
[16] Assessing the Environmental Impacts of Consumption and Production: Priority
Products and Materials, A Report of the Working Group on the Environmental
Impacts of Products and Materials to the International Panel for Sustainable
Resource Management. UNEP 2010. Hertwich, E., van der Voet, E., Suh, S., Tukker,
A., Huijbregts M., Kazmierczyk, P., Lenzen, M., McNeely, J., Moriguchi.
[17] Information om FN:s 10-åriga ramverk av program för att bryta ohållbara
konsumtions- och produktionsmönster.
[18] Arbetet med hållbara utvecklingsmål, den s.k. Post 2015-agendan.
Kontakt
Martin Gustafsson, forskningssekreterare
Tel: 010-698 16 37
E-post: [email protected]
Kerstin Jansbo, forskningssekreterare
Tel 010-698 14 56
E-post: [email protected]
---------------------------------------------------------------