1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY MÖTESANTECKNINGAR 2015-10-29 Ärendenr: NV-00322-14 NÄRVARANDE Weine Wiqvist, Avfall Sverige Johanna Eriksson, Havs- och vattenmyndigheten Anne-Marie Johansson, KemI Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen Anna Säfsten, Borås stad Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet Björn Frostell, KTH Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kommun Britt Sahleström, Återvinningsindustrierna Karl-Axel Reimer, Svenska Naturskyddsföreningen Extra inbjudna: Johan Sundberg, Profu Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme Charlotta Broman, Miljö- och energidepartementet Maria Arm, Statens geotekniska institut Från Naturvårdsverket: Lena Callermo Erika Nygren Catarina Östlund Sanna Due Sjöström Kari Wigart Yvonne Augustsson Helge Ziolkowski Elin Forsberg Staffan Asplind Elisabeth Österwall Kristina von Rein Tid: Plats: 30 september 2015 kl 09.30-15.00 Naturvårdsverket, Valhallavägen 195, Söderåsen – V A L H A L L A V Ä G E N 195 – F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B P O S T : 106 48 S T O C K H O L M T E L : 010 -698 10 00 F A X : 010 -698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET .SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE BESÖK: STOCKHOLM ÖSTERSUND NATURVÅRDSVERKET 2(9) Anteckningar från Avfallsrådet den 30 september 2015 Välkomnande Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet välkomnar. Hon berättar att vår nya GD Björn Risinger börjar den 1 oktober. Lena informerar vidare om budgetpropositionen för 2016 som innebär ökning för flera av Naturvårdsverkets anslag på totalt 1,3 miljarder. Det handlar om ytterligare ökningar av Naturvårdsverkets förvaltningsanslag och av sakanslagen för miljöövervakning, skydd och skötsel av värdefull natur och viltförvaltning med mera, sanering av förorenade områden, klimatinvesteringar och ersättningar för viltskador. I propositionen finns också några nyheter. Utöver vad som tidigare aviserats föreslås en ytterligare ökning för saneringsanslaget, betydligt större än den ökning som redan tidigare aviserats. Den ska enligt regeringen användas för efterbehandling av mark för bostadsbyggande. Dessutom föreslås en ökning av anslaget för stöd till friluftsorganisationer och ett utökat stöd till ideella miljöorganisationer. Vad gäller det nya klimatinvesteringsanslaget ”Klimatklivet” har flera ansökningar redan kommit in. Bordet runt Viktigaste avfallsfrågan just nu inom er organisation? Johanna Eriksson, HAV Det viktigaste förutom regeringsuppdraget om mikroplaster är att beslut är på gång om åtgärdsprogrammet för marin nedskräpning. Britt Sahleström, ÅI Kvalitetsaspekter råvaror kontra återvunna material. Marknadsfrågor, konkurrensneutralitet, valfrihet för avfallslämnare samt skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi. Främja innovation. Anna Säfsten, Borås stad Arbetar mycket med Götalandsbanan som påverkar både översiktsplanen och detaljplaner. Andra frågor såsom avfallsfrågor prioriteras ned. De driver ett särskilt projekt för att sluta cirkeln för plast. Inger Olofsson, Region Västerbotten Fokus just nu är utredningen om insamlingsansvaret samt slamproblematiken (gäller både slam från enskilda avlopp och reningsverk). Ev. ska en pilotanläggning för behandling av slam byggas. Arbetar också med avfallstransporter. Åsa Stenmarck, IVL Deras forskargrupp har växt och gruppen är nu 12 personer. De arbetar allt mer med farliga ämnen. Annat viktigt på gång är det nya strategiska innovationsprogrammet Re:source som syftar till att samla avfallsforskningen. De ska på informationsturné 2729 oktober. Anne-Marie Johansson, KEMI SAICM har högnivåmöte där ett globalt ramverk för information om farliga ämnen kommer att diskuteras. Det har kommit ett beslut från EU-domstolen om att även komponenter i varor ska ses som en vara. Mycket viktigt för tillämpningen av artikel 33 i REACH. Har arbetat i 20 år med att driva detta. Björn Frostell, KTH NATURVÅRDSVERKET 3(9) Fokus på avfall som resurs och cirkulär ekonomi. Har fått pris från ISWA. Arbetar med elementflödesanalyser. Har tagit fram en agenda för urban food. Kent Carlsson, FTI Fokus just nu är att nå de nya återvinningsmålen för 2020. Nästa år är fokus nedskräpning kopplat till beteendevetenskap. Håll Sverige Rent är viktig aktör, internationell fråga. Karl Axel Reimer, Naturskyddsföreningen Arbetar mycket med hållbar konsumtion, t.ex. klädbytardagen. Tittar mycket på delad ekonomi. Har arbetat fram mineralpolicy som innehåller en mineralhierarki. Nytt tänkande behövs om hur samhället bygger hållbara infrastrukturer. Maria Arm, SGI Viktiga frågor är säker återvinning av massor, t.ex. återvinning av icke förorenade massor bland förorenade massor, hantering av askor och hållbar bergmaterialförsörjning. Ger stöd för beräkning av platsspecifika riktvärden, vilket handlar om tillämpning av bilaga 1 i handboken om återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Weine Wiqvist, Avfall Sverige Nedskräpning är en viktig fråga som bör tas upp nästa möte. Stort fokus också på kommande förslag från EU-kommissionens om cirkulär ekonomi. Viktigaste frågan just nu är dock biogas-frågan, där det är mycket dålig lönsamhet p.g.a. konkurrerande drivmedel. Hur ska etappmålet nås? Uppmanar NV att genast skriva till Miljö- och energidepartementet. Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme Driver projekt för att öka utsorteringen av återvinningsbart avfall i hushållen. Vill lyfta upp avfallsförbränningens roll och att åtgärder/styrmedel behövs för att öka materialåtervinningen tidigare i kedjan. Det kan inte göras efter leverans till avfallsförbränningsanläggningarna. Ann-Charlotte Duvkär, Länsstyrelsen i Västmanlands län (frånvarande men lämnat in skriftliga kommentarer inför mötet) Deponier; tolkning av tillstånd, många avslutade deponier som ännu inte är sluttäckta, Landfill mining, vandelsprövning, transport av avfall i Skåne, tillsyn av avfallsförbränningsanläggning, ökad nedskräpning i naturen. Är nyfikna på utvärderingen av handboken om avfall för anläggningsändamål! På gång inom avfallsområdet Inför varje avfallsråd tar Naturvårdsverket fram den så kallade på gång listan som beskriver aktuella frågor inom avfallsområdet. Listan finns på webben http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/Avfallsradet/ Kort information gavs kring följande aktiviteter: Elin Forsberg, Naturvårdsverket berättade om delredovisningen av regeringsuppdraget om avfallsstatistik och spårbarhet som lämnats till Miljö- och energidepartementet. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/Forbattrad-avfallsstatistik-och-sparbarhetssystem/ Elisabeth Österwall, Naturvårdsverket berättade om regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Flera konsultuppdrag på gång. Just nu är det mycket internt NATURVÅRDSVERKET 4(9) arbete. Vid nästa avfallsråd den 1 december är planen att ett antal knäckfrågor ska diskuteras. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/ Martin Boije, praktikant på Naturvårdsverket berättade om arbetet med uppföljning av nationella avfallsplanen och programmet för förebyggande av avfall. Martin Boije håller telefonintervjuer med privata aktörer. Maria Ivarsson, Naturvårdsverket kontaktar myndigheter. Syftet är dels att hålla arbetet med åtgärder igång genom kontakterna och dels att få ett underlag till arbetet med ett nytt program och plan. Uppföljningen är också ett återrapporteringskrav enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev och ska redovisas senast i slutet av detta år. Regeringsuppdraget om textil och nordiska projekt Elin Forsberg, Naturvårdsverket informerade om textiluppdraget. Mer info här: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/Hantering-av-textilier/ Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket informerade om de nordiska projekten om textil, avslutade och på gång. Här finns NVs samlingssida om arbetet med textilier: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/ Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket informerade om övriga nordiska projekt. Här finns alla rapporter från nordiska avfallsgruppen samlade: http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/ministerraad/nordiskaministerraadet-foer-miljoe-mr-m/institutioner-samarbetsorgan-ocharbetsgrupper/arbetsgrupper/nordiska-avfallsgruppen-nag/publikationer-och-rapporter Cirkulär ekonomi och andra aktuella kretsloppsfrågor Charlotta Broman på Miljö- och energidepartementet informerar om Regeringens arbete. Under sommaren var det två konsultationer från EU-kommissionen; en om cirkulär ekonomi och en om hinder på avfallsmarknaden. Dessutom skickades en enkät riktad till medlemsländerna om cirkulär ekonomi. Den 2 december har EU-kommissionen aviserat att ett meddelande om cirkulär ekonomi kommer som innehåller en aktionsplan om arbetet under denna kommissions mandatperiod. Samma datum kommer förslag på revideringar av avfallsdirektiv. Regeringskansliet kommer att remittera förslaget och ev. kommer också en hearing att anordnas. Det beror på hur förslaget ser ut. Den 16 december kommer föreslaget presenteras i Miljörådet. Våren 2016 påbörjas förhandlingsarbetet i rådets arbetsgrupp för miljöfrågor. Regeringens non-paper med svenska ståndpunkter finns på NVs webbsida om cirkulär ekonomi: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-ochinternationellt/EUs-miljooarbete/EU-och-resurseffektivitet-EU-2020/Cirkular-ekonomi/ Några andra aktuella kretsloppsfrågor är - Ändring av ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Mia Torpe har uppdraget som ska redovisas i mars 2016. Hon har just nu kontakt med ett flertal berörda aktörer. 5(9) NATURVÅRDSVERKET - Skrivelse om Riksrevisionens rapport om transporter av farligt avfall Hantering av förslagen till nya etappmål Ytterligare anslag till Naturvårdsverket bl.a. vad gäller sanering av förorenade områden samt till Vinnova för förstärkning av befintligt program för ökad återvinning och resurseffektivitet. Diskussion om kommunal avfallsplanering – ange behov av infrastruktur i planerna Catarina Östlund, Naturvårdsverket informerade om arbetet med att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan. Ett externt referensmöte planeras till den 22 oktober. I december skickas förslaget på remiss och målet är att det till sommaren 2016 finns nya föreskrifter med vägledning på plats. För att uppfylla kraven i avfallsdirektivet på vad medlemsstaternas avfallsplaner ska innehålla ser Naturvårdsverket att det kan finnas behov av att komplettera föreskrifterna med en ny paragraf om att kommunernas planer ska innehålla krav om att analysera behovet av ny infrastruktur för avfall. Avfallsrådet fick i bikupor diskutera denna fråga. Följande synpunkter framkom: - Det är viktigt att hitta kopplingen mellan fysisk planering och kommunal avfallsplanering, men det är komplicerat. - Viktigt att mark avsätts för avfallshantering. - Kommunen kan bara styra över sina egna anläggningar. - Det kommunala perspektivet är för snävt, det behövs ett regionalt perspektiv. Länsstyrelsen kan vara en aktör. - Behov koppla samman näringsflöden från avlopp med näring från avfall. - Naturvårdsverket har en viktig roll för att se till att det finns infrastruktur för avfall. - Komma ihåg det globala perspektivet och koppling till cirkulär ekonomi. - Att ange platser för anläggningar verkar vara en bra idé. - Avfall kommer inte alltid in i andra planer och program. - Avfallsplanen är inte alltid så styrande, ofta är det översiktsplanen som är det viktiga styrande dokumentet, därför viktigt att vara med och påverka att avfallsfrågorna kommer med i arbetet med att ta fram översiktsplan. Introduktion till diskussionen om energiåtervinning Catarina Östlund, Naturvårdsverket inledde med att berätta om behovet att ta fram en intern policy för hur Naturvårdsverket ser på utvecklingen inom området och vad det finns för behov av åtgärder. Det finns behov av policy både för att det sker så mycket inom området (ökad utbyggnad och import) och då frågan om energiåtervinning berör så många olika delar av organisationen såsom att vi:  ger tillstånd till import av avfall till energiåtervinning samt tillstånd till export av askor till Norge  deltar som part vid prövning av förbränningsanläggningar och vägleder tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare  har det övergripande ansvaret för att det finns en fungerande infrastruktur för avfall i Sverige  ansvarig för att ta fram den nationella avfallsplanen (Nuvarande plan innehåller åtgärder om att förbättra kontrollen av utsläpp till luft och åtgärder för att minska risken för bränder i avfallslager. I planen konstateras vidare att energiåtervinningen har ökat att det finns behov av styrmedel för att öka materialåtervinningen.) NATURVÅRDSVERKET 6(9) Därefter presenterade Johan Sundberg från Profu uppgifter om dagens importsituation. Importen av avfall för energiåtervinning har ökat stadigt. Från Norge ligger det på ungefär samma nivå men avfallet från Storbritannien och Irland ökar, även en viss import från Finland. Profu har gjort en analys av hur beslutade och föreslagna mål för ökad återvinning liksom effekter av arbetet med förebyggande av avfall kommer att påverka förbränningen av svenskt hushållsavfall. Svenska anläggningar är bäst på att nyttiggöra energin i avfallet för fjärrvärme och el. 140 miljoner ton avfall deponeras i EU idag (ej inkl. gruvavfall). Vår import under 2014 minskade deponibehovet i Europa med ca 1 procent. Det är flera andra länder som importerar avfall för förbränning, till exempel Nederländerna och Tyskland. Resultat från ett projekt var denna slutsats: ”Vi har inte hittat någon produkt bland allt ”skräp” som vi importerar som ur klimatsynpunkt är bättre att importera än brännbart avfall.” samt att det alltid kommer att finnas ett behov av energiåtervinning. Helge Ziolkowski från Naturvårdsverket informerade om import och export av avfall. Under 2014 hanterade Naturvårdsverket 900 anmälningar avseende import och export och för 2015 har det hittills inkommit 600 anmälningar. Under 2013 och 2014 importerades cirka 2,2-2,3 miljoner ton importerat för energiåtervinning. Vi har även en ökad import för materialåtervinning i Sverige. Vad gäller exporten av flygaska så ökar inte denna i samma grad. Allt mer flygaska deponeras nu i Sverige efter föregående behandling. Staffan Asplind, Naturvårdsverket avslutade inledningen med att berätta om Naturvårdsverkets arbete för att förbättra kontrollen av utsläpp av dioxiner och furaner till luft från avfallsförbränning, vilket är ett prioriterat område i nationella avfallsplanen. Sverige har genomfört EU:s bestämmelser om förbränning av avfall huvudsakligen utan att precisera eller skärpa dem. Exempelvis har Sverige inte längre gående regler än i resten av EU avseende i vilka anläggningar som avfall får förbrännas vilket innehåller PCB eller andra persistenta organiska föroreningar. De flesta anläggningar övervakar inte heller sina utsläpp till luft mer eller bättre än vad som görs i resten av EU. Samtidigt är vi en stor avfallsimportör för förbränning. Det nämnda prioriterade området i den nationella avfallsplanen ska ses mot denna bakgrund. Naturvårdsverket anser att förbättrad kontroll av utsläpp av dioxiner och furaner till luft från avfallsförbränning behövs för att kunna garantera låga utsläpp av dioxiner och furaner från svenska anläggningar och samtidigt rusta dem för att bli en kvalificerad och respekterad partner i avgiftningen av den cirkulära ekonomin. Gruppdiskussionen om energiåtervinning Diskussionen handlade om de förslag till huvudbudskap (se bilaga 1) som Naturvårdsverket hade tagit fram inför mötet. Deltagarna delades in i tre grupper. De fick fokusera på olika frågeställningar och huvudbudskap. Nedan en sammanfattning av synpunkterna på frågeställningarna. Mer utförliga anteckningar redovisas i bilaga 2. 1. Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder för att nå högre i avfallshierarkin? Vilket avfall bör förbrännas respektive materialåtervinnas? - Överkapaciteten kan vara ett hinder, särskilt när det blir lönsamt för kommuner att skicka avfall till förbränning jämfört med materialåtervinning och speciellt då de har egna anläggningar - Ett komplement, men inte ett hinder - Vi inte får mer förebyggande av avfall genom styrmedel för att minska förbränningen - Energiåtervinning har en stor och viktig roll för att styra bort från deponi. - Experterna får avgöra vad som är återvinningsbart avfall, det låter rimligt att farliga ämnen sorteras ut ur recirkuleringen genom att klassa det som avfall. 7(9) NATURVÅRDSVERKET - Så länge som energiåtervinning ur ett ekonomiskt perspektiv är mer fördelaktigt kommer man att välja den lösningen. Materialåtervinningen kan öka genom tydliga regler och ökad kompetens i alla led. 2. Bidrar import av avfall till avfallsförbränning att EU når högre i avfallshierarkin, eller kanske tvärtom? - Importen kan bidra till att EU som helhet når högre i hierarkin. - Importen kan vara ett hinder. Kan ta längre tid för andra länder att bygga ut återvinningskapaciteten. - Viktigt att det finns ambitiösa återvinningsmål. - Viktigt att det finns krav på sortering av avfallet i de länder som exporterar till Sverige 3. Ökad miljöpåverkan till följd av ökad avfallsförbränning? - Kan ge ökad lokal miljöpåverkan. LCA behövs, transporter, drifttid, arbetstillfällen. - Avfallsimporten kan leda till att avfall förbränns istället för biobränsle som skulle haft mindre miljöpåverkan. Sammanfattning av synpunkter för några av huvudbudskapen: Sverige ska gå från avfallshantering till resurshushållning. Avfallsförebyggande åtgärder och materialåtervinningen i Sverige måste öka. Hela EU ska klättra i avfallshierarkin (dvs först och främst minska avfallsmängderna). - Bra – behövs vision för vad detta innebär och i vilken takt vi vill gå. Förtydliga att det är en jättestor skillnad mellan att förbygga och materialåtervinna. Det är så mycket bättre att förebygga och det borde framgå. Lägg till (i rött) Hela EU ska klättra i avfallshierarkin och energiåtervinning innebär att avfall lyfts och bort från deponi. Risken med att se avfall som resurs är att det ses som en tillgång med avfall. Avfall är ett problem. Viktigt att komma ihåg att allt avfall inte ska cirkuleras. Dvs vi vill ha giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det kan innebära att mer avfall måste brännas. Det kan i dagsläget vara alltför fördelaktigt att förbränna avfall vilket medför att materialåtervinningen inte drivs framåt. Därför vill Naturvårdsverket på sikt se över styrmedel för att öka materialåtervinningen. Dock ska inte allt materialåtervinnas. Det finns avfall som innehåller farliga ämnen vilka ska fasas ut ur kretsloppet. Detta avfall kan vara lämpligt att förbränna. Kring detta budskap diskuterades behovet av styrmedel. Möjliga styrmedel skulle kunna vara: - Inga generella styrmedel behövs, de riskerar bli för trubbiga. Däremot intressant med fokuserade styrmedel som producentansvar för t.ex. plast och metall som styr mot högre materialåtervinning. - Förbud mot förbränna avfall som går att materialåtervinna. Och krav på att endast sorterat avfall får förbrännas. Styrmedlen ska främst läggas på dem som genererar avfallet, d.v.s. producenterna. - Tillsynen över avfallsförbränningsanläggningar behöver bli bättre och det är också ett styrmedel. Vilket avfall förbränns och hur hanterar man avfallet? 8(9) NATURVÅRDSVERKET - Behov av tydligare kommunikation mellan avfallslämnare och behandlare om vad avfallet innehåller. Synpunkter om EU:s närhetsprincip. - Den riktar sig till hela EU, att EU som område ska ha tillräckligt med behandlingskapacitet. - Närhetsprincipen bör stärkas och förtydligas. - LOU gör det svårt att tillämpa närhetsprincipen. LOU i Sverige kan medföra att avfall inte förbränns i närmaste anläggning. Det kan vara positivt att avfall från EU som annars skulle deponeras energiåtervinns i Sverige. Svenska förbränningsanläggningar har hög verkningsgrad där både värme och el produceras. Förbränning av avfall som annars skulle ha deponerats i utlandet kan vara ett alternativ till dess kapacitet för återvinning har byggts ut. - Kanske OK? Behövs en målbild på svensk nivå – hur mycket kan/bör vi ta hand om? Förslag ändring: ”Det är kan vara positivt att avfall från EU…” Det beror på! Förutsätter långsiktig och genuin vision om hållbar utveckling. Förutsätter kvalitetskontroll. En viktig hörnsten i det svenska systemet är verksamhetsutövarens (VU) eget ansvar. VU ska ha god egenkontroll och rutiner för att säkerställa att de endast tar emot sådant avfall som godkänts/bedömts lämpligt vid tillståndsprövningen av den specifika anläggningen. Tillsynsmyndighetens roll är att följa upp att egenkontrollen fungerar. - Verksamhetsutövaren har ansvaret men det behövs bättre tillsyn/kontroll av efterlevnad av regelverk. Tillsynsvägledning behövs. Utvärderingen av handboken om avfall för anläggningsändamål Kari Wigart, Naturvårdsverket berättade om resultatet från utvärderingen. Rapporten är inte godkänd internt ännu, det är ett styrgruppsmöte i slutet på oktober. Efter styrgruppsmötet kommer rapporten publiceras på Naturvårdsverkets hemsida Alla som svarade på enkäten (och alla som bjöds in att svara) kommer få en blänkare per mail om att rapporten ligger ute. Projektet att revidera Handbok 2010:1, om det beslutas att det kommer genomföras, kommer att dra i gång under 2016. Referensgruppen kommer bjudas in via hemsidan, när rapporten är publicerad. Det pågår, och har genomförts, flera projekt runt om i landet gällande hantering av massor/askor/återvinning av avfall som tangerar innehållet i handboken, t.ex. av Miljösamverkan Sverige, SGI m.fl. Diskussioner pågår internt på Naturvårdsverket om huruvida handboken även ska omfatta hantering av massor som inte är avfall. Inget beslut om detta har fattats. Illegala avfallstransporter Helge Ziolkowski, Naturvårdsverket informerade om arbetet med att hindra illegala avfallstransporter. Antalet stoppade illegala transporter ökar stadigt, både från Sverige och från andra länder. Illegala transporter av avfall bidrar också till förlust av värdefulla råvaror. Viktiga ändringar träder i kraft den 1 januari 2016 i lagstiftningen om NATURVÅRDSVERKET 9(9) gränsöverskridande avfallstransporter. Myndigheterna får ökade möjligheter att kontrollera avfallstransporterna och nya verktyg, exempelvis läggs bevisbördan hos exportören. Helge berättade vidare om en ny olycklig dom från Helsingborgs tingsrätt 2015-09-18 där det har bedömts transporten inte var olaglig. Domen är överklagad. Avslutning Mötet avslutades med att deltagarna fick skriva förslag på mötespunkter inför nästa möte med avfallsrådet den 1 december. Exempel på förslag var: - Tema nedskräpning. Flera intresserade av detta! Fokus på källorna till nedskräpning– inte bara problemen. - Det nordiska arbetet - Producentansvar - Bjuda in några producenter, det är de som kan designa återvinningsbara produkter. - Regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp respektive deponiåtervinning - Diskutera slamfrågan - Klassning av farligt avfall - Hantering av olika massor vid infrastrukturprojekt - Nytt tänkande behövs om hur samhället bygger hållbara infrastrukturer. - Styrmedel – hur de påverkar mellan olika sektorer – energi- och råvaruåtervinning. - Marknadsbaserade styrmedel för avfallshierarkin alt. materialstrategi Lena tackade och avslutade mötet.