Fråga 1 (10 p
LAGE02 Straffrätt och straffprocessrätt Rättningskommentarer till salstentamen 5 juni 2015 Eventuell omprövning av tentamensresultatet skickas via e-post till studieadministratör Ida Hermansson. Omprövningen ska innehålla uppgift om vilken/vilka frågor som omprövningen gäller samt en motivering till varför du anser att du ska vara berättigad till ytterligare poäng. LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 1 (10 p.) Linda arbetar som lastbilschaufför. Hon kör 24 meter långa långtradare på sträckan Malmö-Göteborg. Linda lider också av epilepsi. Hon tar dock läkemedel som motverkar epilepsianfallen. Klockan 8 på morgonen måndagen den 1 juni 2015 påbörjar hon en sedvanlig rutt med start i Malmö. Hennes arbetsschema är pressat och måndagsmorgnar är alltid stökiga. Tanken att hon på morgonen glömt att ta sina epilepsitabletter far genom Lindas huvud. Hon känner efter i fickan och konstaterar att hon har dem med sig. Hon bestämmer sig för att ta dem under första rasten. Hon startar resan som först går genom tättbebyggda delar av Malmö. När hon passerar en korsning får hon ett mycket kort epilepsianfall. Hon märker det nästan inte själv. För bråkdelen av en sekund förlorar hon medvetandet och missar att ett trafikljus lyser med rött ljus. Lastbilen åker i 40 km/h rakt över korsningen. Flera korsande bilar får tvärbromsa. På andra sidan korsningen – när Linda åter är vid fullt medvetande – träffar lastbilen en 80-årig kvinna som är på väg över övergångsstället. Kvinnan träffas hårt i sidan av bilen och avlider på plats av inre blödningar och svåra skallskador inom några minuter. På polisens trafikenhet i Malmö utreds händelsen. Linda delges skälig misstanke om att hon gjort sig skyldig till brott. Efter att trafikpolisen utrett händelsen lämnas förundersökningen till åklagarmyndigheten. FRÅGA: Gör, utifrån omständigheterna ovan, en bedömning av om det ska väckas åtal mot Linda! Det vill säga, med vilka straffrättsliga argument kan åklagaren dra slutsatsen att ett brott begåtts respektive att inget brott har begåtts? Förklara! (10 p.) SVAR FRÅGA 1: Frågan handlar om bedömning av huruvida det föreligger en otillåten gärning, det vill säga en bedömning inom nivåerna A1 och A2 i Asp/Ulväng/Jareborgs brottsbegrepp. Ett svar bör innehålla nedanstående element för att uppnå full poäng. Det är inte avgörande för poängantalet huruvida svarets slutsats är att åtal ska väckas eller ej. 1) Argumenten som studenten har använt sig av måste hänföra sig till gärningsculpabedömningens olika steg, d.v.s svaret måste visa att studenten har insikt om gärningsculpabedömningens olika moment: Kontrollerad gärning – otillåtet risktagande – relevant orsakssamband – okontrollerad följd. Svaret ska visa att studenten kan använda denna begreppsapparat för att analysera det konkreta händelseförloppet. Det första steget är att fråga sig om det föreligger kontrollerad gärning. Kravet på gärningsculpa är ju ett sätt att sortera bort situationer där gärningsmannen inte haft erforderlig kontroll över gärningen. (4 p). 2) När det gäller den trafikolycka som Linda är inblandad i är det frågan hur man ska bedöma det korta epilepsianfall hon drabbas av och vilken betydelse det har för det som sker. Epilepsianfall är rent kroppsliga händelser och kan därför beskrivas som ofrivilliga handlingar. Linda agerar vid tillfället som en kropp, inte som en person. Det framgår av händelseförloppet att det är epilepsianfallet som gör att Linda förlorar herraväldet över bilen hon kör. Ofrivilliga handlingar utesluter i princip gärningsculpa. (3 p) 4) Vidare bör svaret innehålla resonemang som handlar om huruvida Linda uppvisat föregående gärningsculpa. I detta fall handlar det om en bedömning av det faktum att Linda glömt att ta sin medicin på morgonen. Glömskan kan i princip vara en kontrollerad gärning eftersom inget tyder på att hon varit förhindrad att ta medicinen. Frågan är snarast om denna glömska utgör ett otillåtet risktagande (bör det finnas straffsanktionerad norm angående att ta epilepsimediciner före bilfärd?) och i så fall om detta risktagande är relevant för följden 2 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper (Utebliven medicinering -> det korta epilepsianfallet –> förlorat herrevälde över lastbilen -> den gamla kvinnans död). (3 p). 3 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 2 (10 p.) Adam och Viktor åker en fredag första veckan i februari 2015 till Staffanstorp i Viktors bil. Viktor är den som kör bilen. De är maskerade i Star Wars-kostymer och –masker. Med sig har de ett avsågat hagelgevär. I Staffanstorp parkerar de utanför en bensinmack. De rusar in butiken, avlossar ett skott i taket och begär att personalen skall lämna över alla tillgängliga kontanter. De skriker att det måste gå fort om ingen vill dö. Bytet för Adam och Viktor blir 75 000 kronor. Personalen blir svårt chockad. Genom ett tips från en avundsjuk ”kamrat” (som heter Göran), kan polisen gripa Adam och Viktor i Viktors hem i Landskrona några timmar efter händelsen i Staffanstorp. Även pengarna och hagelgeväret återfinns hemma hos Viktor. Förundersökningsledaren (som heter Anitra) är mycket nöjd med att kunna avsluta ärendet snabbt, inte minst på grund av den kraftiga mediala uppmärksamhet som ”Star Wars-rånet” fått. Redan efter en månad väcks åtal mot Adam och Viktor. De åtalas för grovt rån med följande gärningsbeskrivning: ”A och V har måndagen den 4 februari 2015 begivit sig i bil från Landskrona till Storgatan 8 i Staffanstorp. Där har A och V tillsammans och i samråd, genom att med hjälp av ett avsågat hagelgevär skrämma och uttala dödshot mot personalen i servicebutiken på bensinstationen ”NORDOIL”, tilltvingat sig pengar till ett värde av 75 000 SEK tillhöriga NORDOIL Svenska AB. Pengarna transporterades därefter i bil av A och V till P:s bostad. ” Huvudförhandlingen hålls i Lunds tingsrätt den 2 april 2015. Adam och Viktor döms båda för grovt rån. Domen vinner laga kraft den 13 maj 2015. Under sommaren 2015 dyker plötsligt ett försenat provsvar upp via post till Anitra. Det framgår där att Viktor haft 0,9 promille alkohol i blodet den 4 februari 2015. Anitra påminner sig då också om att hon under förundersökningen konstaterade att Viktor saknade körkort vid tiden för rånet. Under sommaren hör också flera personer av sig vars koloniträdgårdar blivit förstörda när Adam och Viktor på väg från rånet körde med Viktors bil rakt igenom dem. Anitra blir också kontaktad av en kolonistugeägare (Oskar) som inte vågat ringa polisen förrän han förstått att rånarna blivit dömda. Han berättar nu att han var på promenad i kolonistugeområdet den 4 februari när en bil kom körande rakt igenom alla trädgårdarna. Han hötte med sin promenadkäpp och skrek till bilföraren. Bilen stannade, varvid Oskar fick ett avsågat hagelgevär riktat mot sig och passageraren i bilen hotade honom till livet med orden: ”Om du vill leva så glömmer du att du har sett oss här! Fattar du gubbjävel?”. FRÅGA: Anitra funderar nu på möjligheterna att väcka nya åtal mot Adam och Viktor. För Viktors del skulle det då handla om brotten grovt rattfylleri, olovlig körning och skadegörelse. För Adams del tänker sig Anitra att det skulle handla om olaga hot. Utgör den lagakraftvunna domen från den 13 maj 2015 ett hinder mot en ny rättegång angående något eller flera av dessa nya åtal? SVAR FRÅGA 2: För att erhålla full poäng bör ett svar innehålla åtminstone följande element: 1) Svaret ska visa insikt om att det handlar om ett problem angående Res Judicata (RB 30:9). Hänvisning till lagrummet krävs. Det går utmärkt att redogöra för lagrummet i termer av Orubblighetsprincipen eller Ne Bis in Idem. (2p) 2) Det som därefter ska bedömas är huruvida det är samma gärning som det skulle vara fråga om i de båda rättegångarna. Svaret måste återspegla insikten om att det är två gärningsbeskrivningar som ska jämföras med varandra, det vill säga att det faktiska händelseförloppet naturligtvis är och förblir detsamma. (2 p) 3) Det som ska bedömas är alltså gärningens identitet i det två rättegångarna. 4 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Det finns därvidlag två alternativa tillvägagångssätt, antingen det traditionella som ansluter sig till Ekelöfs resonemang i kurslitteraturen eller det som representeras av Högsta Domstolens argumentationer angående t.ex. skattebrott/skattetillägg och ne bis in idem. Båda alternativen kan ge poäng. Alternativ A) Ekelöfs förslag till hur man ska avgöra en gärnings identitet är: (Ekelöf III s. 253) -Det råder identitet mellan handlingen (det någon gör/underlåter att göra) eller - Det råder identitet mellan angreppsobjektet/brottsresultatet . Alternativ B) Högsta domstolens praxis avseende förbudet mot dubbelbestraffning fokuserar på följande: En tidigare lagakraftvunnen dom förhindrar lagföring och dom för ett andra brott i den mån som detta härrör från identiska fakta eller från fakta som i allt väsentligt är desamma som beträffande det första brottet. Prövningen ska utgå från vad som bildar en uppsättning konkreta fakta som berör samma tilltalad och är oupplösligt förbundna med varandra till tid och rum. Bedömningen ska riktas in på de faktiska omständigheter som åberopas mot den enskilde och inte på frågan om förfarandena har olika syften eller om två olika nationella regler bygger på olika subjektiva rekvisit. Oavsett vilket alternativ som väljs för att diskutera gärningsidentiteten, ska svaret uppehålla sig kring en jämförelse av gärningsbeskrivningen som föregått den lagakraftvunna domen med de nya händelser som aktualiserats och därvidlag tillämpa någon av ovanstående alternativ för att argumentera för en viss gärningsidentitet. Kärnfrågan som svaret måste diskutera är alltså om domens rättskraft också omfattar de nya påståendena. Här kan jämföras med RB 45 kap 5§ 1 st, dvs. frågan om åklagaren i den första rättegången hade haft möjlighet att justera åtalet så att det också skulle omfatta de nya påståendena. Det svar som jämför de båda alternativa tillvägagångssätten med varandra för att undersöka skillnader i slutsatserna mellan de båda, ligger närmare full poäng. (6p) 5 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 3 (5 p.) Oskyldighetspresumtionen är en fundamental rättsprincip som ligger till grund för svensk straffprocess, från förundersökning till lagakraftvunnen dom. Ange ytterligare fem av de fundamentala rättsprinciper som ligger till grund för den svenska straffprocessen! (Principerna ska endast benämnas, du ska inte här förklara innebörden av dem). SVAR FRÅGA 3: Följande principer ger poäng: - Ackusatoriska principen, den Behovsprincipen Bevisomedelbarhetens princip Bästa bevismaterialet, Principen om det Förbudet mot reformatio in pejus (förbudet mot förändring till det sämre) Hänsynsprincipen Jura novit curia Koncentrationsprincipen Kontradiktionsprincipen Legalitetsprincipen (till skillnad från delegationsprincipen) Likställdhet (equality of arms), Principen om parternas Muntlighetsprincipen Objektivitetsprincipen Offentlighetsprincipen Omedelbarhetsprincipen Orubblighetsprincipen (RES JUDICATA) Principen om fri bevisföring Principen om fri bevisvärdering Proportionalitetsprincipen Ändamålsprincipen 6 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 4 (5 p.) Påståendena nedan är antingen sanna eller falska. Ange för varje påstående om det är sant eller falskt! Varje korrekt svar ger 1 poäng. a) Målsäganden kan, i egenskap av part, besluta att en förundersökning ska läggas ned. RÄTT SVAR: FALSKT b) Den tilltalade har en rättighet att ta del av gärningsbeskrivningen i åtalet mot honom eller henne. RÄTT SVAR: SANT c) Innan påföljdsbestämningen görs skall rätten alltid höra målsäganden om dennes inställning i påföljdsfrågan. SVAR: FALSKT d) Hörsägen och andrahandsuppgifter är otillåten bevisning och ska avvisas av rätten. SVAR: FALSKT e) Åklagare kan, i en skriftligt upprättad överenskommelse med den misstänkte, i utbyte mot ett erkännande, förbinda sig att besluta om åtalsunderlåtelse eller att förändra brottsrubriceringen. SVAR: FALSKT 7 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 5 (5 poäng.) Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 60 ord för ditt svar. Om svaret överskrider 60 ord beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad plats på svarsbladet. Fråga:. Eftersom rättsordningen har som ideologisk utgångspunkt att den enskilde i viss utsträckning bör tillåtas att förfoga över sina egna intressen, finns det därför möjlighet att inom vissa ramar låta en skadelidandes samtycke få ansvarsbefriande verkan i straffrättslig mening. Vilka är förutsättningarna för att lämna ett straffrättsligt giltigt samtycke ? Bortse ifrån oförsvarlighetsbedömningen. Förklara, det vill säga redogör på enklast möjliga sätt (max 60 ord) för förutsättningarna för att ett samtycke ska vara straffrättsligt giltigt! SVAR FRÅGA 5: Förutsättningarna för att ett samtycke ska vara straffrättsligt giltigt är följande: 1. Samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen (och under hela dess utförande). (1p) 2. Den samtyckande har behörighet att förfoga över det skyddade intresset. (1p) 3. Den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen. (1p) 4. Samtycket har lämnats frivilligt och med insikt om relevanta förhållanden. (1p) 5. Samtycket är allvarligt menat. (1p) (Kriminalrättens grunder avsnitt 3.4.1) 8 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper Fråga 6 (15 p.) Åklagaren väckte åtal mot M.B. för bl.a. våldtäkt mot barn enligt följande gärningsbeskrivning: M.B. har den 11 maj 2011 i en lägenhet i X-torp uppsåtligen haft samlag jämte annan sexuell handling som är jämförlig med samlag med målsäganden, som är 13 år gammal. Av utredningen är följande klarlagt: Vid gärningstillfället var M.B. 19 år och drygt en månad gammal, medan målsäganden var 13 år och knappt 2 månader gammal. Målsäganden och hans två år äldre kamrat C.J. hade träffat M.B. och hennes kompis J.N., som var fjorton år gammal, utanför Hemköp i X-torp. Pojkarna följde med flickorna till den lägenhet som dessa för tillfället disponerade. Målsäganden och C.J. lämnade lägenheten efter en stund, men återkom dit vid 01-tiden på natten. Enligt vad C.J. har uppgett hade pojkarna på vägen till lägenheten talat med varandra om att försöka ha sex med tjejerna under natten. M.B. och J.N., som vid pojkarnas ankomst hade gått och lagt sig för att sova, blev överraskade av det sena besöket men släppte in dem. Målsäganden och C.J. uppgav vid ankomsten att de hade druckit öl och senare under natten kom ungdomarna att dricka hembränd glögg ur en petflaska. Inledningsvis spelade ungdomarna musik och såg på film i lägenheten men efter någon timme ville M.B. och J.N. gå och lägga sig för att sova. M.B. har berättat att målsäganden då började hångla med henne i sovrummet. Till en början ville hon avstyra närmandena, men kom så småningom att ge efter för målsägandens önskemål. Senare under natten hade hon och målsäganden flera samlag och andra sexuella aktiviteter med varandra. Det var målsäganden som tog initiativet till dessa handlingar och hon deltog frivilligt i de sexuella aktiviteterna på det sätt som målsäganden önskade. Själv hade hon aldrig haft sex förut, medan målsäganden hade tidigare erfarenheter av sexuella förbindelser. M.B. har uppgett att hon egentligen inte ville ha sex med målsäganden eftersom hon visste att han var underårig. Hon har dock svårt att säga nej när någon ber henne om något. Hennes inställning till frågan om att ha sex med målsäganden komplicerades också av att hon tidigare inte hade haft sex med någon men nu fick tillfälle att pröva. Vid fem - sex tiden på morgonen somnade ungdomarna i lägenheten. Några dagar senare fick M.B. höra från kamrater att målsäganden hade berättat för flera av sina kompisar i skolan att han hade haft sex med henne. Hon blev ledsen och förtvivlad över detta och kände ånger över att ha medverkat i de sexuella aktiviteterna. Av vittnesförhöret med den legitimerade psykologen H.L., som under det senaste året har haft behandlingskontakter med M.B., framgår att hon är en person som socialt och emotionellt har nedsatta funktioner, att hon gärna undviker konflikter 9 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper för att inte väcka andras missnöje och att hon ofta sätter andras behov före sina egna. FRÅGA: Anser du att den tilltalade (M.B) ska dömas för något brott? Förklara hur du resonerar vid din bedömning och motivera ditt svar! OBS! Bortse ifrån frågor om samtycke som ansvarsfrihetsgrund. SVARSFÖRSLAG FRÅGA 6: Frågan är delvis hämtad ifrån RH 2013:12 och kan ge maximalt 15 poäng. Någon direkt hänvisning till RH 2013:12 krävs inte. Hänvisningar till förarbeten krävs inte. En förutsättning för full poäng är att svaret tar hänsyn till det inbördes förhållandet mellan BrB 6 kap. 4, 5 och 14§§. Det vill säga att ansvarsfrihetsregeln i BrB 6 kap. 14§ endast är tillämplig i fall av sexuellt utnyttjande enligt 6 kap 5§. Det finns, utöver vad som täcks in av texten nedan - för full poäng - alltså ett krav på att svaret diskuterar huruvida den tilltalades beteende ska betraktas som Våldtäkt mot barn (BrB 6 kap 4§) eller Sexuellt utnyttjande av barn (BrB 6 kap. 5§). Det saknar i princip betydelse för poängbedömningen huruvida slutsatsen är att brott har begåtts eller att den tilltalade bör gå fri från ansvar. Det är vägen till slutsatsen som ger poäng. Svaret ska innehålla tre element i argumentationen (exemplifierade nedan): 1. Vilka bestämmelser är tillämpliga, hur förhåller de sig till varandra och hur allvarligt är brottet (övergreppet)? (max 7 poäng) 2. Den tilltalades ålder, mognad och beteende i situationen (max 4 poäng) 3. Målsägandes ålder, mognad och beteende i situationen (max 4 poäng) Dessa tre element i argumentationen kan användas för att motivera tre alternativa, lika godtagbara slutsatser: 1. Den tilltalade har gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn, eller 2. Den tilltalade har gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av barn, eller 3. Den tilltalade har gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av barn men bör gå fri från ansvar enligt BrB 6 kap. 14§. 10 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper ELEMENT 1: Vilka bestämmelser är tillämpliga, hur förhåller de sig till varandra och hur allvarligt är brottet (övergreppet)? Våldtäkt mot barn (BrB 6 kap. 4§) eller sexuellt utnyttjande av barn (5§) . I sistnämnda fall kan den tilltalade gå fri från ansvar med stöd av ansvarsfrihetsregeln i BrB 6 kap. 14 §? (7 poäng) Ett konstaterande av att bestämmelsen våldtäkt mot barn är tillämplig ska göras. Det ska även konstateras att bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn täcker samma område som bestämmelsen om våldtäkt mot barn men att den för tillämpning förutsätter att brottet, utifrån omständigheterna kring det, är mindre allvarligt. Omständigheter som i det aktuella fallet kan göra brottet mindre allvarligt är att det över huvud taget inte har förekommit någon form av våld/tvång eller otillbörligt utnyttjande, att samlagen varit frivilliga och ömsesidiga samt att kränkningen, utifrån omständigheterna kring gärningen och målsägandens beteende, framstår som i princip obefintlig. Ansvarsfrihetsregeln i 6:14 är enbart tillämplig om brottet rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn. För tillämpning av bestämmelsen krävs att det ska vara uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen om våldtäkt mot barn är tillämplig när en gärningsman har samlag med ett barn som är under femton år eller med ett sådant barn genomför en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförbar med samlag. Bestämmelsens ordalydelse kan ge intryck av att ha ett vidsträckt tillämpningsområde som skulle träffa flertalet fall där en gärningsman genomför ett samlag eller en därmed jämförbar handling med någon som är under femton år. Av de uppgifter som lämnats av både målsäganden och M.B. framgår att det inte har förekommit något otillbörligt, t.ex. hot eller påtryckningar, från M.B:s sida mot målsäganden utan att samlaget och övriga sexuella aktiviteter mellan parterna har varit frivilliga och byggt på ömsesidighet. Det står också klart att målsäganden haft en sådan utveckling och mognad att han förstått innebörden av sitt handlande. Det är målsäganden som i huvudsak har varit pådrivande och initiativrik i fråga om det sexuella umgänget i lägenheten och att målsäganden inte synes ha påverkats negativt av gärningen eller uppfattat den som ett övergrepp. Av betydelse vid bedömande av ansvarsfrågan är vilken åldersskillnad som råder mellan ungdomarna och vad som kan anses utrett om deras respektive utveckling och mognad vid tiden för gärningarna. Hänsyn ska också tas till deras relation och övriga omständigheter av betydelse, bl.a. under vilka förhållanden gärningen företogs. 11 LAGE02 Straff- och straffprocessrätt 18hp SALSTENTAMEN 2015-06-05, Rättningsprinciper ELEMENT 2: Målsägandes ålder, mognad och beteende i situationen (4 p) I målet är klarlagt att det råder en åldersskillnad mellan M.B. och målsäganden om sex år. Det står samtidigt klart att denna åldersskillnad knappast kan sägas motsvara de faktiska förhållandena i fråga om utveckling och uppträdande hos de båda ungdomarna. Målsäganden var visserligen endast tretton år gammal vid tiden för gärningarna men av de uppgifter som lämnats i målet framkommer att han har uppträtt på ett sätt som inte kan sägas vara vanligt i den åldersgruppen utan snarare är jämförbart med vad som kan förekomma bland ungdomar som är flera år äldre. Det är målsäganden och hans två år äldre kamrat C.J. som i alkoholpåverkat tillstånd har sökt upp M.B. och J.N. vid 01-tiden den aktuella natten. Utredningen ger vidare vid handen att målsäganden, som är förhållandevis storvuxen för sin ålder, vid tiden för gärningarna redan var sexuellt erfaren och var den som tog initiativet till de sexuella aktiviteterna med M.B. och instruerade henne hur de skulle genomföras. Målsägandens uppträdande i övrigt under kvällen och natten tyder även på att han är en person som inte har låtit sig styras av M.B. eller blivit utnyttjad av henne utan tvärtom varit påtagligt självständig och initiativrik. Inte heller har han, såvitt utredningen visar, i tiden efter händelserna i lägenheten påverkats negativt av det som inträffat utan tvärtom berättat om de sexuella aktiviteterna i lägenheten för flera kamrater i skolan. ELEMENT 3: Den tilltalades ålder och mognad och beteende i situationen (4 p) M.B., som inte tidigare hade haft samlag med någon, har inte motsatt sig de sexuella inviterna från målsäganden utan frivilligt deltagit i aktiviteterna. Av vittnesförhöret med den legitimerade psykologen H.L., som under det senaste året har haft behandlingskontakter med M.B., framgår dock att hon är en person som socialt och emotionellt har nedsatta funktioner, att hon gärna undviker konflikter för att inte väcka andras missnöje och att hon ofta sätter andras behov före sina egna. Det är givetvis förenat med svårigheter att exakt ange vilken utveckling och mognad som en viss person kan sägas ha uppnått. Men redan det förhållandet att M.B. var kompis och umgicks med J.N., som endast var fjorton år gammal, och dessutom accepterade att efter midnatt släppa in två pojkar i lägenheten, en tretton år gammal och den andre nästan femton år, för att tillsammans med dem lyssna på musik och se på film tyder på att hennes faktiska utveckling och mognad ligger klart under hennes ålder. 12
© Copyright 2024