1. No category

RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 1 (15p)
Syftet med frågan är att svaret ska visa kunskap och förståelse för dels grundläggande
straffprocessrättsliga principer (objektivitet, saklighet, proportionalitet, hänsyn, behov), dels
konkreta i lag angivna regler till skydd för den misstänktes rättigheter. I frågan anges klart att det är
en straffprocessrättslig bedömning som ska göras av polis och åklagares beslut och åtgärder.
Materiellt straffrättsliga delar av svaren ger därför normalt sett inga poäng. Då endast rätten kan
besluta om häktning faller detta naturligen utanför frågans ramar.
Åtminstone följande bör uppmärksammas i svaren:
1) Det saknas saklig grund för att överhuvudtaget stoppa Souhail i första skedet. Att basera
ingripande på en påhittad omständighet (Köpenhamnsresan) strider alltså mot grundläggande
straffprocessuella principer, mot legalitetsprincipen, mot RF och mot EKMR. (2 poäng)
(hänvisning till RF och EKMR krävs inte).
2) Souhail har enligt RB 24:9 rätt att få reda på vilket brott han misstänks för. (2 poäng)
3) När poliserna upprättar sitt protokoll och felaktigt uppger att de stoppat Souhail på grund av en
trasig baklampa ger detta inte en trogen bild av vad som förekommit vid utredningen, jfr.
Förundersökningskungörelsen 22§ 1st. (1 poäng)
4) För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåttspå vilket
fängelse kan följa. (RB 28 kap. 11§). Att begära att Souhail klär av sig naken tyder emellertid på att
poliserna genomför en kroppsbesiktning (RB 28 kap. 12§ 2 st.).
För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket
fängelse kan följa (RB 28 kap. 12§ 1 st). I vilket fall som helst krävs som huvudregel ett beslut av
undersökningsledare, åklagare eller rätten (RB 28 kap 13§ 1st. jfr. m. RB 28 kap 4§ 1 st.). Endast vid
fara i dröjsmål får beslut om kroppsvisitation tas av polisman (RB 28 kap. 13§ 1 st).
Mera omfattande kroppsbesiktning ska enligt RB 28 kap. 13§ 2st utföras inomhus och i ett avskilt
rum. (5 poäng).
6) Oviljan att eftersöka Gösta strider förmodligen mot RB 23 kap. 4§, kravet på att också beakta
omständigheter som talar för den misstänkte . (Objektivitetsprincipen). ( 2 poäng).
7) Under förhöret används en uppenbarligen lögnaktig uppgift angående ”polaren som erkänt” för
att förmå Sohail att erkänna brott. Dessutom förespeglar förhörsledaren att Souhail kan undgå
häktning om han erkänner brott. Souhail förvägras också nödvändig vila. Dessa förhörsmetoder
strider mot RB 23 kap. 12§. (2 poäng).
8) Uppenbarligen har åklagaren valt att göra en framställan om häktning till rätten. (RB 24 kap 11§).
Detta beslut sker av allt att döma inom de tidsramar som finns (RB 24 kap. 12§). I detta skede kan det
emellertid ifrågasättas om åklagaren i tillräcklig utsträckning utrett omständigheter som kan tala för
att den misstänkte är oskyldig till brott. (1 poäng).
Korrekta och välmotiverade resonemang om husrannsakan, de rättsliga förutsättningarna för ett
sådant beslut samt vem som får fatta beslutet, kan ge alternativa poäng.
RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 2 (5 poäng)
(A) ”Tingsrätten har redan i lagakraftvunnen dom (meddelad den 18 augusti 2014) avgjort frågan om
vem som begått brott vid aktuell händelse. Det föreligger därför hinder mot rättegång nr 2.”
Svar:_________________FALSKT_____________________ (1 poäng)
(B) ”Tingsrätten kan självmant under rättegång nr. 2, efter att filmen förevisats, döma Urban för det
olaga hot som framgår av filmen.”
Svar:_________________FALSKT_____________________ (1 poäng)
(C) ”Åklagare kan, efter att ha tagit del av filmen under rättegången, väcka åtal mot Urban för det
olaga hot som framgår av filmen.”
Svar: ________________FALSKT______________________(1 poäng)
(D) ”Filmen från mobiltelefonen utgör ett så kallat andragradsbevis och kan därför åberopas endast
av den som vid gärningstillfället själv hållit i telefonen.”
Svar: __________________FALSKT_____________________
(E) ”Åklagaren hade haft rättslig möjlighet att under rättegång nr. 1 justera åtalet till att också
omfatta det olaga hot som Urban gjort sig skyldig till”
Svar:__________________SANT_____________________ (1 poäng)
OBS! En långsökt men möjlig tolkning av RB 30:9 jfr. med RB 45:5 är att svaret på C) är ”SANT”. En
logisk förutsättning för att då få poäng på E) är att samma student där anger svaret ”FALSKT”.
RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 3 (5 poäng)
(A) ”Människan är endast en kropp eller organism.”
Svar:________________FALSKT_______________ (1 poäng)
(B) ”Gärningsmannens yrkesroll vid gärningstillfället kan få betydelse för bedömningar av om ett
risktagande ska anses vara otillåtet.”
Svar:______________SANT_________________ (1 poäng)
(C) ”Att bevisa uppsåt är främst en fråga om tillgången på tillräcklig kunskap om objektiva
omständigheter och kunskap om själva händelseförloppet. Endast i liten utsträckning är
det fråga om att beskriva vad som sker ”inne i huvudet” på gärningsmannen.”
Svar:______________SANT__________________ (1 poäng)
(D) ”Brottsbegreppets funktion i det straffrättsliga systemet är att tillgodose lagstiftarens intresse av
att antalet lagföringar blir så många som möjligt.”
Svar:______________FALSKT___________________ (1 poäng)
(E) ”Vid bedömning av om ett risktagande ska anses vara otillåtet ska hänsyn också tas till
gärningsmannens uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och socio-ekonomiska förutsättningar”
Svar_______________FALSKT__________________ (1 poäng)
RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 4 (5 poäng)
Fråga:
Vad är skillnaden mellan allmän straffrätt och specialstraffrätt å ena sidan och straffrättens allmänna
och speciella del å den andra?
Förklara, det vill säga redogör på enklast möjliga sätt (max 60 ord) för de fyra begreppen!
SVARSFÖRSLAG:
1) Uppdelningen i allmän straffrätt och specialstraffrätt utgår ifrån straffbestämmelsernas
placering i lagstiftningen.
2) Uppdelningen i straffrättens allmänna del och straffrättens speciella del avser uppdelningen i
de för hela straffrätten gemensamma reglerna å ena sidan och de enskilda
brottsbeskrivningarna å den andra.
RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 5 (10p)
Syftet med frågan är att svaret ska visa insikter om och förståelse för brottsbegreppet så som det
beskrivs hos Asp/Jareborg/Ulväng. Vidare är syftet att svaret ska visa sådan förmåga och färdighet
som krävs för att reflektera över olika möjliga argumentationer vid en tillämpning av detta
brottsbegrepp på en given situation/händelseförlopp. Det avgörande vid poängsättningen är alltså
inte en bestämd slutsats angående vilket brott som har begåtts.
De kriminaliseringar som blir aktuella är BrB 3 kap. 7§ (Vållande till annans död), BrB 3 kap. 1§ (Mord)
samt BrB 3 kap 2§ (Dråp). Resonemangen i svaren skall alltså ta avstamp i frågan om något av dessa
brott har begåtts av Thomas.
För att få höga poäng krävs att svaret tar utgångspunkt i och genomför en bedömning av
gärningsculpa, så som detta beskrivs i kurslitteraturen. Svaret ska ange och på ett korrekt sätt
tillämpa följande steg i en bedömning av gärningsculpa med utgångspunkt i Thomas beteende:
Kontrollerad gärning –> otillåtet risktagande -> relevans -> okontrollerad (& oönskad) följd.
1. Vilken är den kontrollerade gärningen?
2. Utgör den kontrollerade gärningen ett otillåtet risktagande? Vilket är risktagandet? Varför bör det
bedömas som otillåtet?
3. Var detta risktagande relevant för den oönskade följden?
Svaret bör innehålla en sådan bedömning i förhållande till rekvisiten i samtliga av de ovan angivna
straffbuden. Det är användningen av begreppsapparaten som ger poäng, inte eventuella slutsatser
om huruvida gärningsculpa ska anses föreligga eller ej. Vidare är det en förutsättning för poäng i
denna del att frågan om otillåten gärning hålls isär från frågan om personligt ansvar.
A) Bedömningar av otillåtet risktagande är en normativ operation. Det som sker är att en
aktsamhetsnorm konstrueras, för att sedan jämföras med den misstänktes/gärningsmannens
uppvisade beteende. Detta innebär att gärningsculpabedömningar de facto handlar om att
bestämma och avgränsa det kriminaliserade området för de straffbud som tillämpas.Svar
som innehåller en väl genomförd och välmotiverad gärningsculpabedömning ifråga om det
som inträffar när Thomas knuffar mannen ut i gatan framför bussen erhåller 3 poäng.
B) Svar som innehåller en väl genomförd och välmotiverad diskussion angående gränsen mellan
oaktsamhetsekvisitet i BrB 3:7 och kravet på åtminstone likgiltighetsuppsåt i BrB 3:1/3:2 i
förhållande till Thomas beteende erhåller 3 poäng
C) Svar som innehåller en kvalificerad och relevant diskussion angående gränsen mellan BrB 3:1
(Mord) och BrB 3:2 (Dråp) kan erhålla ytterligare 4 poäng. Svaren ska då åtminstone
innehålla reflektioner angående följande element:, med den uttryckliga utgångspunkten att
skillnaden mellan mord och dråp, enligt ordalydelsen, framförallt är de omständigheter som
föranleder gärningen, t.ex provokation från offrets sida:
a.
b.
c.
d.
Betydelsen av (bristen på) planering av gärningen, hur fort händelseförloppet gått.
Betydelsen av offrets skyddslösa ställning.
Betydelsen av hänsynslöshet och råhet
Betydelsen av huruvida offret utsatts för svår dödsångest.
RÄTTNINGSPRINCIPER LAGE02 Omtentamen vt2015
FRÅGA 6 (10p)
Frågan syftar dels till att studenten noggrant skall tillämpa rekvisiten för trolöshet mod huvudman
(BrB 10 kap. 5§), dels till att studenten skall resonera kring skillnaderna mellan Stöld (BrB 8 kap 1§)
och Förskingring (BrB 10 kap 1§).
1) Trolöshet mot huvudman, BrB 10:5. För full poäng (5p) i denna del ska svaret innehålla åtminstone
följande bedömningar/motiveringar:
a) Befinner sig Margareta i förtroendeställning? (befattningsbeskrivning, befogenhet m.m) 1 p.
b) Är det på grund av förtroendeställningen enligt a) att hon fått uppgiften att sköta ekonomiska
angelägenheter för arbetsgivaren? 1 p.
c) Utgör befogenheterna enligt befattningsbeskrivningen sådant som faller inom begreppet sköta
ekonomiska angelägenheter? (ja, framförallt p.g.a inköpsbefogenheten) 1 p.
d) Vari består missbruket av förtroendeställningen? (det ofördelaktiga inköpsavtalet angående
stråhattarna) 1p.
e) Vilken är skadan för huvudmannen? (prisskillnaden mellan offerterna) 1p.
Trolöshet mot huvudman är ett uppsåtligt brott. Det saknas egentligen information om Margaretas
uppsåt i frågan. Om svaret helt bortser ifrån uppsåtsfrågan men i övrigt innehåller punkterna a) till e)
bör slutpoängen i denna del bli 4p.
2) Pengarna ur växelkassan och råsaftcentrifugen – stöld eller förskingring?
För full poäng i denna del ska svaret innehålla åtminstone följande resonemang:
a) Pengarna ur växelkassan och råsaftcentrifugen tillhör annan. (1p.)
b) Kan Margareta anses ha för avsikt att tillägna sig pengarna och råsaftcentrifguen? (Ja, hon tänker
köpa och äta upp bröd i bageriet för pengarna och hon tar hem råsaftcentrifugen, slår in den som en
present till sin sambo). (1p.)
Punkterna a) och b) motsvarar rekvisit som finns såväl i stöldbestämmelsen som i förskingsbrottet.
Därutöver krävs ett resonemang som handlar om hur Margaretas besittning till pengarna respektive
råsaftcentrifugen uppkommit. Båda nedanstående alternativa men sinsemellan oförenliga
resonemang kan ge poäng:
Alternativ 1 (3p) En möjlig bedömning är att Margaretas besittning både vad gäller pengarna och
råsaftcentrifugen uppkommit genom hennes anställningsavtal; och att hennes arbetsuppgifter som
gäller inköp och påfyllning av varor i butiken utgör en sådan besittning som är en förutsättning för
förskingringsbrottet. Tillsammans har då kontanter och råsaftcentrifugen ett värde som gör att
ansvar för förskingring blir aktuellt.
Alternativ 2 (3p) En annan möjlig bedömning är att endast Margaretas besittning av kontanterna
uppkommit genom hennes anställningsavtal. Isåfall bör hennes tillgrepp av råsaftcentrifugen istället
bedömas som stöld (BrB 8:1). Då består hennes förskingring endast av att hon tillägnar sig pengarna.
Båda varianterna (alternativ 1 eller 2) bör alltså kunna resultera i att full poäng (5 p.) uppnås i denna
del, förutsatt att svaret också reflekterar över uppsåtskravet.