1. No category

Anteckningar Kommunberedningen 2015-11-04
Lokal:
Tid:
1
Lokal Kungsbackarummet, Kommunstyrelsens förvaltning i Stadshuset
Kl. 13.30-15.30
Regional utveckling
2
Regional samverkan, 7 partners
3
Kommunal samverkan, 6 partners
Närvarande
Politiker
Ronny Löfquist (ordf.), Stefan Bengtsson, Lise-Lott Bensköld Olsson, Elisabet Babic , Kjell Henriksson, Carl Fredrik Graf, Anders
Rosén, Mari-Louise Wernersson, Per Svensson, Ann-Charlotte Stenkil, Jana Nilsson, Hans Forsberg och Eva Borg
Tjänstemän
Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss, Henry Bengtsson, Annbritt Ulfgren, Ann-Charlotte Järnström och Pia Wiberg
Förhinder
Mats Eriksson, Dag Hultefors, Per Persson, Henrik Erlingsson, Nils Danred, Rolf Landholm och Per Borg
Föredragande/Övriga deltagare
Punkt 1 och 2: Lena Sommestad, Jörgen Peters och Mustafa Adanalic från Länsstyrelsen, Boel Abelson Crossley, Pernilla Isaksson
och Janet Harrysson från Region Halland, Oscar Åström från Hylte kommun,
Punkt 3: Lena Sommestad och Jörgen Peters från Länsstyrelsen
Ärende
Kort beskrivning
1. Återkoppling från förmiddagens
integrationsråd
KOMMUNBEREDNINGENSVERKSAMHETSPLAN
Information
Fortsatt arbete med flaskhalsar och identifierade bekymmer i
framförallt asylprocessen men också långsiktigt i
integrationsprocessen. Koppling till pågående och befintliga
arbeten. CGH arbetar med frågan för att kunna ta frågan
vidare.
Förberedande frågor
Syfte
Diskussion
Föredragande
Pernilla Isaksson, Region Halland, Oscar Åström, Hylte kommun, Mustafa Adanalic, Länsstyrelsen
Bilaga
Rapport: ”Asylprocessen, etableringsprocessen, processen för ensamkommande barn”
Powerpoint från mötet
Anteckningar
I rapporten ”Asylprocessen, etableringsprocessen, processen för ensamkommande barn” beskrivs de tre processerna.
Dessa tre processer har mynnat ut i sju fokusområden:
1) Mottagande och bostadsförsörjning
2) Resurser i asyl- och etableringsprocessen
3) Resurser och kompetenser inom förskola och skola
4) Hälsa
5) Information och samverkan
6) Sysselsättning, språk och sociala nätverk
7) Arbetsmarknad,
Till varje fokusområde har ett antal utmaningar/utvecklingspunkter identifierats vilka redovisas i rapporten.
På kommunberedningen presenterades förslag på fortsatt hantering:
- Ta hand om de olika fokusområdena i nätverk/strategiska/taktiska grupper som redan finns idag.
- Prioritera och fördela de olika fokusområdena
- Genomföra insatser/åtaganden
- Följa upp och utvärdera
Chefsgrupp Halland har diskuterat rapporten på sitt sammanträde den 21 oktober och konstaterat att en hel del täcks
av projektet Integration Halland. Dock jobbar Integration Halland exempelvis inte med mottagande och
bostadsförsörjning, resurser i asylprocessen eller med resurser och kompetenser inom förskola och skola.
Kommunberedningen behöver fokusera på de svaga punkterna som redovisas i rapporten och som inte omfattas av
Integration Halland. Vad finns det för brister i de olika processerna som vi ser? Finns det uppdrag som kan läggas till
befintliga strategiska/taktiska grupper eller behöver nya grupper starta? Vad hör hemma i en regional respektive
kommunal diskussion?
Vidare skiljer sig situationen i respektive kommun åt varför behoven i kommunerna också ser olika ut. CGH och KB
behöver fundera på vilka delar som vinner på att vi gör det gemensamt.
Inspel från kommunerna som lämnades vid KB-mötet:
- Kungsbacka kommun har två personer som på ideell basis samordnar civilsamhället vilket bl.a. har bidragit till ett
mycket bättre flöde.
- Styrgruppen för Integration Hylte har haft liknande uppdrag som nämndes från Kungsbacka ovan.
- Hur kan vi samordna så att personer som finns på boenden kommer ut i jobb (ex. bygga bostäder)? Hur ser
byggprogrammet ut på våra gymnasieskolor? Vad har vi för mark som skulle kunna vara möjlig att bygga
bostäder på?
- Positivt att kommunerna har möjlighet att vända sig direkt till migrationsverket för att teckna avtal gällande
asylboende samt att migrationsverket kan teckna 6-åriga avtal när det gäller nya bostäder. Det är bostäder som
kommer behövas även framåt i tiden. I Laholm tittar man på en ny typ av ungdomsbostäder (Pers Torp).
- Finns det möjlighet för privatpersoner att upplåta fritidshus eller rum i privatbostäder genom avtal med
migrationsverket?
- Ont om sfi-lärare påverkar skolsituationen.
- Hur kommunicerar vi ut till medborgarna så att man ska förstå hur vi jobbar? Laholms kommun kommer att skicka
ut information innan jul till invånarna där man bl.a. beskriver processerna etc.
- Hur kan vi gemensamt skapa trygghet och möta de främlingsfientliga strömmar och den oro som råder?
- Hur kan processen avseende validering av utbildning/yrke förbättras/snabbas på? Region Halland kommer, efter
idé från Kalmar, etablera en rutin där man i samband med de hälsoundersökningar som genomförs på boenden
också frågar om utbildning och yrkesbakgrund. Man behöver därefter hitta former för matchning.
- Vi är inne i en extraordinär situation med stora behov. Vi har områden/frågor för vilka var och en har ett
självständigt ansvar men som bör präglas av en öppenhet och ett lösningsfokuserat synsätt, men det finns även
områden där vi behöver samordna oss.
- Parallellt med den akuta situationen måste vi även tänka i det långsiktiga perspektivet. Vilket Sverige vill vi se/ha
om 5-7 år?
- Boendesituationen och arbetsmarknadssituationen måste lösas.
- Hur ser staten på kommuner som har fattat beslut om att pausa flyktingmottagandet i kommunen? Vad händer
om det blir en spridningseffekt i landet så att fler kommuner väljer att göra så?
- Region Halland har börjat titta på samordningspunkter (när vi ska samordna oss och när vi inte ska göra det/när
det inte finns behov av att göra det) kopplat till det operativa och det strategiska perspektivet
Frågan kommer upp igen på nästa KB.
Ärende
Kort beskrivning
2. Arenor för arbetet med integration
KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN
Information
Arenor för arbetet med integration: roller och representation
Förberedande frågor
Syfte
Diskussion
Föredragande
Carl Fredrik Graf
Bilaga
Anteckningar
I dagsläget är det många olika instanser/myndigheter som kallar till olika typer av möten med anledning av nuvarande
flyktingsituation. Vi behöver inrätta en ordning där vi vet varför vi går på olika möten då vi är i en situation som är med
största sannolikhet kommer råda en lång tid framöver.
- Vad är syftet med respektive möte?
- Vem är målgruppen?
- Vilka roller deltar vid vilka tillfällen?
Det finns ett behov av en sådan kartläggning så att vi når rätt effekt med dessa möten.
Respektive organisation behöver själv få avgöra vem inom organisationen som ska delta på respektive forum. Möjligt
att använda Kommunberedningen respektive Chefsgrupp Halland som det forum där man når kommunchefer och
kommunstyrelseordföranden i Halland.
Länsstyrelsen håller samman de statliga myndigheterna och samordnar deras informationsmöten så att inte
inbjudningar och kallelser ska komma från flera olika håll.
Diskussion om formen för integrationsrådet framåt: vara en mötesplats mellan stat, regioner, kommuner, civilsamhälle
och näringsliv. Bra att nyttja integrationsrådet som en möjlighet till att bjuda in ex. statssekreterare, myndigheter. Bör
troligtvis äga rum 2-3 gånger om året.
Medskick från Länsstyrelsen: Den 4 mars 2015 äger en regional konferens rum (Halland tillsammans med VGR och
Skåne). Konferensen riktar sig till kommunråd och kommunchefer och det är regeringen som anordnar detta.
Ärende
Kort beskrivning
3. Regionfrågan
KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN
Information
Rapport från mötet med indelningskommittén den 21 oktober.
Förberedande frågor
Syfte
Information och diskussion
Föredragande
Lise-Lotte Bensköld Olsson, Stefan Bengtsson, Elisabet Babic
Bilaga
Anteckningar
Lise-Lotte Bensköld Olsson, Stefan Bengtsson, Mats Eriksson samt Elisabet Babic var på mötet med
indelningskommittén i Stockholm den 21 oktober. Till mötet var både region- och kommunrepresentanter kallade.
Endast sju organisationer hade skickat in svar på de frågeställningar som hade skickats ut inför mötet. Den 20 januari
äger nästa referensgruppsmöte rum (två referensgrupper finns varav länsstyrelserna/landshövdingarna utgör den
andra).
Halland bjöd in till ett öppet förmöte samma dag. På det mötet konstaterades att många brottas med samma
resonemang som Halland och att många har problematiserat frågeställningarna.
Eftermiddagens möte var med indelningskommittén. SKL har skapat en egen grupp kring indelningskommitténs
uppdrag (kallad ”kärnan”). På mötet med indelningskommittén informerade Barbro Holmberg om uppdraget som
handlar om att man ska dela in landet i väsentligt färre län och landsting. Man bygger det på ansvarskommitténs
tidigare utredning och ställningstagande.
Motiven till reformen anges vara följande:
- Möta hälso- och sjukvårdens utmaningar
- Starkare och jämnare regional utvecklingskraft
- Förstärkt regional demokrati
- Samverkan stat och region
Känd tidsplanering för indelningskommitténs arbete:
20 januari 2016 - Referensgruppsmöte
29 februari 2016 - Delredovisning
30 juni 2016 - Delbetänkande
Januari 2017 - Delrapport
31/8 2017 - Slutbetänkande
Medskick från de organisationer som deltog 21 oktober:
Detta kan ej göras som en tvåstegsraket.
Hur ska förankringen ske? Indelningskommittén har tänkt åka ut i landet. Region Halland har bjudit in dem till
Halland.
Man bör inte bygga regioner kring arbetsmarknadsregioner som ständigt är under förändring.
Hälso- och sjukvårdens utmaningar löses inte av större regioner.
Medskick från kommunberedningen:
- Länsstyrelsen: reformarbetet utgår från kommunerna och regionerna och det är också där som processen ska
drivas. Länsstyrelsen ska ha samma indelning som regionerna får. Kritik mot att utredningsdirektivet till stor del
endast rör storleken på framtida regioner.
- Landshövdingsgruppen har mött indelningskommittén.
- Viktigt att ha ett hallandsperspektiv när vi svarar på indelningskommitténs och SKLs frågor. Vi behöver också
träffa branschorganisationer, civilsamhället, näringsliv för att diskutera regionfrågan.
- Indelningskommitténs uppdrag vilar i mångt och mycket på ansvarskommitténs tidigare utredning och hur möter vi
detta?
- Region Halland håller på att ta fram faktaunderlag. Jobbar även med externt stöd som hjälper till i processen.
Även Kommunberedningen behöver få tillgång till det materialet.
- Kritik mot frågeställningen i sig men även mot processen.
- Även SKL vill ut och träffa regioner och kommuner med anledning av regionfrågan
- Regionreformen ska vara genomförd under mandatperioden. Kommunreformen ska vara påbörjad under
mandatperioden (utredningsdirektiv håller på att tas fram).
- Den linje vi går fram med är ett enat Halland. Men indelningskommitténs uppdrag är färre och större regioner och
hur förhåller vi oss då till detta?
- Hur tänker indelningskommittén kring indelningen? Vill man ex. skapa jämnare regioner som både består av
”starka och svaga” kommuner?
- Viktigt att visa på funktionssammanhang/funktionssamarbeten som sker oberoende av regiongränser.
- Fundera kring motargumentmot mot våra teser för att i sin tur kunna bemöta dessa.
- Spridningen av vårt budskap är viktig i de sammanhang som vi vistas.
- Genom att luta sig mot ansvarskommitténs utredning riskerar man att backa in i framtiden.
Frågan tas upp igen på KB i december.