Examensarbete Jenny H & Hanna L
Fakulteten för lärande och samhälle Barn- unga- samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Vuxnas ansvar - en studie om barns möjligheter till delaktighet och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Adult responsibilities - a study on children's opportunities for participation and influence in the shaping of the preschool environment. Hanna Larsson Jenny Hermansson Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Kalle Jonasson Datum: 2015-06-12 Handledare: Johan Lundin 1 Förord Vi vill börja med att tacka förskollärarna som deltagit och gett oss möjligheten att genomföra vår studie. Ett stort tack vill vi rikta till våra familjer och vänner som visat stort stöd under denna intensiva period. Vi vill tacka varandra för ett bra samarbete. Under studiens gång har vi i vårt arbete varit lika delaktiga. Intervjuerna delade vi upp lika mellan oss och den som inte intervjuade satt bredvid och antecknade. Bearbetningen av materialet gjorde vi tillsammans för att gemensamt kunna analysera och diskutera materialet. 2 Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att undersöka och synliggöra pedagogers tankar kring barns delaktighet och inflytande i förskolans miljö. Vi har i studien gjort en teoretisk tolkning med hjälp av begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Vi ville även undersöka idén om det kompetenta barnet i förskolans verksamhet. Vårt val av metod var semistrukturerad metod i form av intervju. I läroplanen för förskolan beskrivs delaktighet, inflytande, demokrati och miljö som begrepp som skall synliggöras i verksamheten. Vårt resultat visar att begreppen ofta kommer till uttryck. Resultatet visar också konkreta exempel på hur verksamheten tänker och arbetar för att synliggöra samt utveckla de olika begreppen tillsammans med barnen. Slutsatserna vi drar av vår studie är att det finns en stor medvetenhet och kunskap inom områdena. Det finns även en problematik som inte går att undvika enligt förskollärarna. De stora skillnader vi upplevt innan studien fick vi inte syn på i vårt resultat. Nyckelord: delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, kompetenta barnet, kunskap, medvetenhet, miljö, problematik 3 4 Innehållsförteckning 1. Inledning……………………………………………………………7 2. Syfte och frågeställningar……….…………………………………9 3. Litteraturgenomgång……………………………………………..10 3.1 Delaktighet och inflytande…………..………………..………..10 3.1.2 Demokrati…………………………………………………….11 3.1.3 Barnperspektiv………………………………………..…......12 3.1.4 Förskolans miljö……………………………………..….........12 3.2 Teoretiska utgångspunkter………………………….………....15 4. Metod och genomförande………………………………………....18 4.1 Kvalitativ metod………………………………………………...18 4.2 Kvalitativ intervju…………………………………………….....18 4.2.1 Semistrukturerad metod………………………………..……..19 4.3 Urval…………………………………………………………….19 4.4 Genomförande…………………………………………………..20 4.4.1 Bearbetning av material…………………………………….…20 4.5 Forskningsetiska principer…………………………………......21 5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ………...……………....…23 5.1 Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet och inflytande i förskolan?.................................................................................23 5.1.2 Analys och tolkning……...…………………………….……....24 5.2 Hur tänker förskollärare kring miljön i förskolan?.....................27 5.2.1 Analys och tolkning…………...…………………………….…27 5.3 Vilken möjlighet ger förskollärare barnen att påverka utformandet av verksamhetens miljö?.............................................................................29 5.3.1 Analys och tolkning………...…………………………………..30 6. Slutsats och diskussion……………………………………………......32 5 6.1 Vuxnas ansvar……………………………..…………….…………32 6.1.2 Det demokratiska arbetet……………………………………...….33 6.2 Miljön är hela verksamheten……………………………….……....34 6.3 Barns påverkan av miljön…………………………………………..35 6.4 Resultatets betydelse för professionen……………………………..36 6.5 Kritisk reflektion…………………………………………………....37 6.6 Förslag till fortsatt forskning…………...…………………………..38 Referenser………………………………………………………………39 Bilaga 1……………………………………………………....................42 6 1.Inledning Studien grundar sig i att vi upplever att det finns för stora skillnader mellan förskollärares tankar kring delaktighet och inflytande inom samma förskola. Vi ville undersöka om det vi upplever förekommer i verksamheten.Vi valde att inrikta oss på barns möjligheter till delaktighet och inflytande i utformandet av miljön. Anledningen till vårt val var för att vi både anser att förskolans miljö har en betydande roll för barns trygghet, utforskande, trivsel och lärande. I Läroplanen för förskolan står det att: Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll samt förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö 98.rev, 2010 s.12). Från våra egna upplevelser och ur ovanstående utdrag från Läroplanen för förskolan uppkom funderingar kring förskollärares tankar om barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolans miljö. I Barnkonventionen kan vi läsa om barns olika rättigheter, inte minst rätten att bli respekterade och lyssnade på (Johannesen & Sandvik, 2009). Barns rättigheter består även av rätten att vara delaktiga i sitt eget lärande samt möjlighet att uttrycka sin åsikt i betydelsefulla sammanhang. Barns delaktighet är en pedagogisk fråga att inkludera i olika sammanhang, speciellt då Barnkonventionen är ett globalt dokument som är ratificerat av nästan alla länder (2009, s. 28-35). Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) menar att när vuxna lyckas fånga och tolka barns perspektiv ges barn möjlighet att erfara sig som förstådda och delaktiga. När barn upplever att deras värld blir hörd och sedd och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar de att barn har inflytande och är delaktiga. Att förstå barns perspektiv förutsätter ett förhållningssätt där vuxna tillåter barn ett eget sätt att erfara och förstå världen. Ett förhållningssätt som leder till att barn ges ett reellt inflytande och deras delaktighet tas tillvara på i olika pedagogiska sammanhang. Barns agerande och barns röster kan föras fram av vuxna men för att barn aktivt ska kunna påverka sin egen situation krävs att de är delaktiga och att deras agerande tas på allvar (2003). 7 Hur pedagoger planerar miljön på förskolan visar hur pedagogerna uppfattar förskolans roll, barn och barns lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Barn gör det som miljön inbjuder dem att göra därför ska barnen inte anpassa sig till miljön utan miljön ska anpassas till barnen, menar Åberg & Lenz Taguchi. Miljön måste vara föränderlig då det ständigt uppkommer nya intressen hos barnen. För att förstå hur vi kan skapa en miljö som är intressant och spännande för barnen måste vi iaktta hur barnen använder sin miljö (2005, s.27-33). Vi har erfarit att förskolor vill arbeta med barns delaktighet och inflytande då det anses vara en central utgångspunkt i förskolans vardag med stöd i läroplanen. Förskolan förespråkar detta förhållningssätt då det kan stärka olika egenskaper hos barn, exempelvis visa respekt och inkludera alla, deras egen förmåga till initiativ och medbestämmande. Vi ville ta reda på hur förskollärare tänker kring delaktighet och inflytande och hur det kan synliggöras i utformandet av förskolans miljö. 8 2. Syfte och frågeställningar I såväl läroplanen som Barnkonventionen, har delaktighet och inflytande tydligt framgått som grundläggande för att främja en god barndom. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare tänker kring arbetet med barns delaktighet och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Vi ville undersöka vilka likheter och skillnader i hur förskollärare som arbetar i samma verksamhet tänker kring detta. I vilken utsträckning idén om det kompetenta barnet genomsyrar förskolans verksamhet ville vi också undersöka. Vi kom fram till följande frågeställningar: Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? Hur tänker förskollärare kring miljön i förskolan? Vilka möjligheter ger förskollärare barnen att påverka utformandet av verksamhetens miljö? 9 3. Litteraturgenomgång I detta avsnitt kommer vi att redogöra för tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter som blev relevanta i vår studie. De begrepp och perspektiv vi kommer att lyfta är delaktighet, inflytande, demokrati, barnperspektiv, miljön i förskolan och teorin om ”det kompetenta barnet”. 3.1 Delaktighet och inflytande Inflytande och delaktighet är två komplexa begrepp och används oftast synonymt (Arnér, 2009). Beroende på vilka sammanhang begreppen ingår i finns det möjligheter att tolka begreppen olika. Enligt Elisabeth Arnér handlar begreppet inflytande i förskolan om att barn ska ges möjligheter att påverka sin tillvaro. Vidare menar Arnér att det handlar mer om barns möjligheter att påverka sin tillvaro i större omfattning än vad delaktighet gör. Delaktighet beskriver författaren som att barnen tar del av något som andra redan bestämt (2009, s.14). Forskaren och förskolläraren Kristina Westlund (2011) har i sin studie Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan. En utgångspunkt är att arbetet med barns inflytande utgör en del i ett demokratididaktiskt arbete. Studiens syfte var att göra en konkret beskrivning av hur pedagogerna arbetar med förskolebarns inflytande. Westlund använder sig av ett kritiskt relationellt perspektiv och prövar vilken betydelse detta perspektiv kan få för att öka förståelsen av vad arbetet med förskolebarns inflytande kan betyda. Metoderna som användes var intervjuer med pedagoger, observation av pedagoger i barngrupp, fältanteckningar samt videoobservation. Hennes val av metoder var för att kunna undersöka arbetet med barns inflytande på olika sätt och få olika infallsvinklar i materialet. Resultaten visar att pedagogerna använder varierade arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. De olika arbetsformerna är att skapa handlingsutrymme för barnen, skapa möjligheter för samtal med barn, stödja barns interaktion, planera verksamheten utifrån barns behov och intressen, ge barn möjlighet till att välja och bestämma samt att pedagogerna ger barn möjlighet till vara medbestämmande. Studiens resultat visar att arbetet med barns inflytande innebär en ständig fördelning mellan frihet och styrning. Studien visade även att beroende på om pedagogerna har inflytande som 10 mål eller andra mål som omsorg eller lärande i fokus så påverkas barnens möjligheter till inflytande (2011, s.182). För att få en inblick hur man tänker kring delaktighet internationellt, så finns en studie gjord av professorn och forskaren Sharon Bassell (2009) kring barns delaktighet i Filippinerna. Resultatet visade att det är vuxnas attityder som är avgörande för barns möjligheter till delaktighet och medbestämmande. Barns deltagande har sitt ursprung från en världsbild baserad på de mänskliga rättigheterna där inflytande är en grundläggande rättighet. Barns deltagande grundar även sig på tanken att social rättvisa bygger på jämlikhet och respekt för alla individer (2009, s. 299-300). 3.1.2 Demokrati Ett av de återkommande etiska perspektiven i läroplanen för förskolan är demokrati (Öhman, 2009). Begreppet demokrati kan ha olika innebörder inom det rättsliga, ekonomiska och mänskliga. I rättslig mening vara delaktig i att ta beslut, i ekonomisk mening kunna fördela tillgångar lika och i mänsklig mening relationen mellan människor, hur man respekterar varandra. Enligt läroplanen har förskollärare ansvaret för att skapa en demokratisk miljö och ett demokratiskt arbetssätt en så kallad demokratifostran. Professor Marita Lindahl (2005) menar att demokratifostran innebär att demokratiska ideér tas tillvara på i förskolans vardag (2009, s. 86-87). En viktigt uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som ska hållas levande i arbetet med barn. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten (Lpfö 98 rev. 2010, s. 4 ). I resultatet av studien gjord i Filippinerna (2009) framkom det att demokrati innebär att barn lär sig att respektera andras åsikter om deras åsikter respekteras. Barns deltagande förbereder dem på demokratiska processer där barn lär sig att ta ansvar för sina rättigheter och engagera sig i frågor som rör samhället. Barns deltagande motiveras som ett tillvägagångssätt för att stärka de demokratiska processerna. Genom deltagande ges barn grundläggande livskunskaper för att fungera i samhället och utvecklas som en kompetent och ansvarstagande vuxen (2009, s. 305). 11 3.1.3 Barnperspektiv Begreppet barnperspektiv används på olika sätt i både allmän debatt och i forskning (Qvarsell, 2003). Ibland handlar det om hur vuxna som arbetar med barn ser på barn och ibland handlar det om hur barnen ser på sin värld, sina villkor, eller hur de ser på sig själva och hur de själva är (2003, s. 102). Barnperspektiv handlar också om att belysa de premisser som barn befinner sig i och hur dessa påverkar dem i deras vardag. Att ha barn och barns villkor som utgångspunkt i undersökningar utifrån en teoretisk förståelse av barns ståndpunkt kan också innebära att inta ett barnperspektiv (Engdahl, 2007, s. 14). Barnperspektiv avser tankar om barns bästa formulerade av oss vuxna (Tallberg Broman, 2011). Vidare förklaras begreppet som vuxnas skyldighet för att ge barnen bra framtida livschanser som barnen ännu inte förstår betydelsen av. I detta framkommer barnperspektivets oundvikliga värde (2011, s. 68-69). 3.1.4 Förskolans miljö I läroplanen för förskolan står följande: Verksamheten ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Miljön ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Barnen ska få möjligheter till att forma, konstruera och nyttja material och teknik i det dagliga arbetet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Miljön på förskolan ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande (Lpfö 98. rev, 2010, s.6-7). När barn får vara delaktiga i diskussionen med pedagoger kring utformandet av miljön, blir det självklart för barnen att följa överenskommelser de tillsammans kommit fram till (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Både pedagoger och barns delaktighet ska tas tillvara på i miljöns utformning i verksamheten. Hur vi pedagoger skapar miljön avgör vilka möjligheter barnen får i sitt utforskande. Miljön på förskolan kan uppmuntra barn att lära tillsammans, men kan också förhindra möjligheterna till gemensamt upptäckande. I utformandet av miljön är det pedagogernas ansvar att vara uppmärksam på hur barnen tänker och vad de gör, först då kan vi skapa en meningsfull miljö (2005, s. 31-33). Pia Björklid (2005), professor i pedagogik, har skrivit en rapport som lyfter fram forskning inom den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Författarens utgångspunkt var att hon ansåg att forskning om förskolans fysiska miljö är eftersatt. 12 Syftet med rapporten var att få ökad förståelse för den fysiska miljöns betydelse i barns lärandeprocesser. Metoden hon använde sig av var genom att sammanställa åtskilliga studier med litteraturöversikter som handlar om samspelet mellan barns lärande och den fysiska miljön. Slutsatser från rapporten blev blandannat att den fysiska miljön anses sända tydliga signaler om man är välkommen eller inte i en miljö. En miljö som tillåter utforskande med kroppen och alla sinnena är viktigt för de små barnen. Barnen kan då identifiera miljön och väcka nyfikenhet som känns meningsfull för dem (2005). Ingrid Engdahl, universitetslektor i barn och ungdomsvetenskap har tillsammans med Eva Ärlemalm-Hagsér, universitetslektor i pedagogik startat ett projekt där utgångspunkten var att barn har rätt till delaktighet och inflytande över sitt eget lärande vilket är en pedagogisk dimension (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2011). Syftet med projektet var att utveckla nya metoder för öka kunskapen om barns delaktighet och inflytande i förskolans miljö. Metoderna författarna använde sig av var: Fokusgrupper där samtalen utgått från väsentliga begrepp för projektet Handledning i grupp som utgått från pedagogernas erfarenheter i syfte att utmana invanda tankesätt och hitta nya strategier Gemensamma observationer och pedagogisk dokumentation i olika former som pedagogerna och barnen genomfört Fältanteckningar för senare gemensamma reflektioner Pedagoginitierade observationer av praktiken Inspirationsföreläsningar Olika former av erfarenhetsbyte mellan förskolor Resultatet av projektet blev först och främst att betrakta barn som viktiga medborgare som har kompetenser och förmågor att vara en resurs. Det här uppnås genom att lyssna och se, att vara nära och ge möjlighet för barnen att uttrycka sig i olika estetiska former, att diskutera och reflektera för att försöka förstå, att ta ansvar för att något sker genom stöd och utmaningar. Ett annat resultat som synliggjordes var hur barnen försökte få inflytande. Det framkom att barn har olika strategier för uppnå sin önskan till inflytande. De vuxna utvecklade en ökad lyhördhet för barnen 13 och ett ifrågasättande av tidigare regler i förskolans miljö. Efter avslutat projekt visades att ålder, genus och makt påverkar barnen men de vuxna har störst makt över vad som erbjuds och tillåts i miljön. Ett lyssnande förhållningssätt eller en förändrad organisation bidrar till ökad medvetenhet och till att förskolans miljö fylls med möjligheter för barnen att vara aktiva utforskare (2011). 14 3.2 Teoretiska utgångspunkter Vi kommer använda oss av begreppen inflytande, delaktighet och demokrati som de teoretiska utgångspunkterna i vår studie. Vi kommer även använda oss av teorin ”det kompetenta barnet” som vi anser vara en barnsyn som bör finnas i arbetet med ovanstående begrepp. Johannesen och Sandvik (2009) anser att delaktighet och inflytande handlar om mer än att göra val eller låta majoriteten ta beslut. I denna förståelse av de två begreppen uppkommer både utmaningar och möjligheter, som belyses utifrån en uppfattning om delaktighet som etiska möten mellan människor. Begreppen beskrivs vidare som att barnets intentioner, känslor och tankar ska bidra till att forma livet i förskolan. Författarna menar att delaktighet och inflytande inte betyder att barnen ska bestämma, utan det handlar om att alla på förskolan är del av en gemenskap där allas åsikter respekteras och inkluderas. Enligt författarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande innebär barns deltagande inte enbart när barnen är närvarande, utan barns tankar och ideér ska också påverka på olika nivåer. Den förståelsen av begreppet stödjer författarna sig på Bae (2006). Vidare anser Johannesen och Sandvik att det är viktigt att vuxna i förskolan har ett nyanserat men också ett reflekterande förhållande både till begreppens innehåll men också till vad begreppen innebär i praktik. Det är ett krav att vuxna är öppna för förändring i förskolan och att se på det som görs i förskolan med kritiska ögon utan att kasta alla traditioner åt sidan. (2009,s. 28-31). Målen i läroplanen utgår ifrån att barns intresse och behov skall vara centralt i verksamheten. I läroplanen står det att förskolan ska skapa möjligheter för barnen att påverka sitt eget lärande. Forskning visar att barn måste vara intresserade och delaktiga i det de utforskar för att de ska erhålla djupare kunskap. Barn klarar bättre av att göra egna val, lära av varandra och samarbeta om de fått möjligheter att utöva inflytande. Forskning visar även att delaktighet och inflytande är viktigt för barns goda hälsa. I förskolan skall barn aktivt tillsammans med andra barn och vuxna delta i beslut kring miljön, diskutera regler för en god trivsel och få valmöjlighet mellan olika material och aktiviteter (Utbildningsdepartementet, 2003, s. 10-12). Delaktighet och inflytande är kunskap och värden som är viktiga i det svenska samhället (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2009). Begreppen förväntas synas tydligt 15 i den pedagogiska verksamheten och inte betraktas som något som bara ska överföras till barnen (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003 & 2009, s. 37). Forskning visar att små barn har egen vilja, egna åsikter och intentioner (Johannesen & Sandvik, 2009). Barn skapas inte som ”tomma kärl” som ska fyllas med olika kunskaper något som måste vara intressant i olika kontexter som gäller delaktighet och inflytande (2009, s. 16). Delaktighet och inflytande relateras ofta till ett annat komplext begrepp, nämligen demokrati (Johannesen & Sandvik, 2009, s. 30) Elisabeth Arnér fil. lic i pedagogik (2009) tar stöd från Ann-Kristin Göhl-Muigai (2004) som menar att genom låta barn ta ansvar leder det till en känsla av frihet, självständighet och inflytande men skapar också möjligheter till insikter om vad demokrati kan innebära. Det krävs att barns perspektiv på olika sätt tas tillvara på om de ska ha någon mening för barnen att bli fostrade till demokrati. För att barn ska förstå innebörden om samspel och att ha respekt för varandra behöver de vänja sig vid att ta hänsyn. Genom detta utvecklar barn en känsla för ansvar och förståelse för vad som är viktigt för att ett demokratiskt liv ska bli möjligt. En anledning till det ökade diskussionerna kring barns ansvar i förskolan, har att göra med den förändrade barnsyn som skedde under mitten på 1900-talet då även tanken kring hur barn bör fostras förändrades. Genom att barn får ta ansvar ger det också en möjlighet för barnen att känna sig självständiga och självbestämmande. I samspel med både andra barn och vuxna skapas möjligheterna för inflytande, delaktighet och demokrati. En faktor som har stor betydelse för detta ska kunna göras möjligt är hur vuxna ser på barn, lärande och fostran. Fostran och utbildning har en avgörande roll i skapandet av ett demokratiskt samhälle, ett samhälle där alla har rätt till sin egen röst men också ska ha möjligheten till att göra sin röst hörd. Ingen människa blir demokratisk av sig själv utan det är något man skapas till i en gemenskap. För att en demokrati ska utvecklas och fungera så måste grunden vara att alla människor strävar efter och förstår vikten av att varje individs ansträngningar behövs för att känslan av ett pålitligt levnadssätt ska uppstå. Alla måste förstå och ta ansvar för sina handlingar men även ta sitt ansvar för konsekvenserna som kan uppstå. För att detta ska bli möjligt tar Arnér stöd av John Dewey (1916/1999) som anser att kontinuerlig utbildning kring alla dessa frågor för alla i samhället måste finnas, och att utbildningen bör starta med de yngre barnen (2009, s. 21-23). 16 Ett syfte för en demokratisk fostran är att forma självständiga och reflekterande individer som vågar säga ifrån, tycka till men även fatta beslut som stöder de svaga i samhället (Öhman, 2009). Denna tanke belyser värden och demokrati som livsform. Det finns en annan tanke som belyser demokrati som beslutsform där det istället handlar om att överföra engagemang och kunskap för representativ demokrati. Vuxna i förskolan bör kritiskt diskutera och reflektera över vad demokrati i förskolan kan innebära. Johansson (2007) menar att det är viktigt att det förs en diskussion kring demokratins svårigheter, som tillexempel individens behov kontra kollektivets, minoritetens vilja kontra majoritetens, samt förstå att göra sin röst hörd och bli lyssnad på inte innebär att få sin vilja igenom i alla lägen (2009, s.86). I nutida utvecklingspsykologi uppfattas barn i allmänhet som aktiva och nyfikna där fokus är hur barn uppfattar sin reella värld (Pramling Samuelsson, Sommer & Hundeide, 2011). Inom utbildning är det centralt att inta denna form av barnperspektiv då det till vis del är barnets egna erfarenheter och uppfattningar som utgör grunden för lärandet. Barn anses komma till världen redo för kommunikation och socialt samspel utan psykologiskt skydd från omgivningen. När barn föds existerar kommunikativ kompetens i hjärnan som kontinuerligt utvecklas under hela livet. Forskning om små barn i förskolan visar att barn måste erbjudas bra möjligheter till inflytande och delaktighet i den fysiska och psykologiska miljön för att kunna vara kompetenta aktörer (2011). I Sverige förändrades barnsynen i mitten på 1900- talet från att se barn som mer eller mindre osynliga objekt till idag där barn ses som kompetenta aktörer. Det finns länder som inte utvecklat samma syn på barn som kompetenta förrän tidigt 2000 - tal (Bessell, 2009). Ett av dessa länder är Filippinerna där landets politiker i samråd med FN:s barnkonvention såg över barnsynen som rådde i landet. Detta arbete ledde till en förändrad barnsyn där barn numera ses som kompetenta och anses som en viktig dimension i den ideologiska barndomen. Arbetet ledde även till en större acceptans kring att barn ska kunna uttrycka sina åsikter om beslut som påverkar deras liv (2009, s. 299). 17 4. Metod och genomförande I detta avsnitt motiveras och argumenteras vårt val av metoder för vår studie. Vi kommer återge hur undersökningen genomfördes och hur bearbetningen med vår empiri sett ut. Avslutningsvis tar vi upp de forskningsetiska principerna och beskriver hur vi förhållit oss till dessa. 4.1 Kvalitativ metod Vår studie grundar sig på en kvalitativ metod. Ett övergripande syfte för kvalitativ forskning är att få en förståelse om fenomen som rör personer och olika händelser i deras livsvärld (Dalen, 2015). Det innebär att få en medvetenhet om hur människan anpassar sig till sina levnadsvillkor (2015, s.15). Enligt Alvehus (2013) är definitionen av kvalitativ metod mer komplex än så och innefattar många olika variationsmöjligheter. Vidare refererar Alvehus till antropolgen Geertz som betonar att antropologin i första hand intresserar sig för hur människor skapar sin livsuppfattning och sina samband med omgivningen. All kvalitativ forskning är inte antropologi men föreställningen om vad människor upplever som viktigt och att verkligheten ses som skapad av de aktörer som lever där, är central i många traditioner i kvalitativ forskning (2015, s.20). Vi valde kvalitativ metod då den lämpade sig bäst för att öka vår förståelse kring förskollärares tankar och arbete med delaktighet och inflytande med barn i olika åldrar.Vi ville få syn på förskollärares meningsskapande, värderingar och attityder kring delaktighet och inflytande i verksamheten. 4.2 Kvalitativ intervju Att använda sig av metoden intervju innebär ett samtal mellan två personer som samtalar om ett specifikt ämne (Dalen, 2015). Syftet med en intervju är att få fram information som beskriver hur andra människor uppfattar sina livsvillkor på olika sätt. Vi valde denna metod för att få förståelse om informantens egna upplevelser, tankar och känslor som den kvalitativa intervjun är särskild avsedd för (2015, s.14). 18 4.2.1 Semistrukturerad metod Vi valde att använda oss av en semistrukturerad intervju. I en semistrukturerad intervju följer intervjuaren ett fåtal utvalda öppna frågor (Alvehus, 2013). I denna intervjuform har respondenten stor möjlighet att påverka innehållet och intervjuaren måste vara aktiv i sitt lyssnande (2013, s. 83). Vi valde denna metod med öppna frågor för att ge alla förskollärare samma möjlighet att uttrycka sina tankar och uppfattningar och för att få olika perspektiv på vårt valda ämne. Vårt val av semistrukturerad intervju istället för strukturerad intervju var att vi inte ville ha färdiga svarsalternativ som annars är en egenskap för strukturerad intervju (Alvehus, 2013, s.83). Vi tror detta kan leda till att förskollärarna känner att de inte kan svara fritt hur dom tänker utan blir styrda mot ett svar. En ostrukturerad intervju som innebär ett öppet samtal där intervjuaren befinner sig mer i bakgrunden var inte ett alternativ då vi ville försäkra att få svar på våra utvalda frågor och med möjlighet till utvecklande svar (Alvehus, 2013, s. 83). 4.3 Urval Intervjuerna har gjorts på en kommunal förskola i en storstad på fyra olika åldersindelade avdelningar. Vi valde att utföra intervjuerna på en förskola som vi utfört olika studier på innan under vår utbildning. Vi känner redan personalen och har en bra relation med dem. Det kändes tryggt att använda oss av den förskolan för samla in vårt material. Förskolan har ingen speciell inriktning. Vårt urval av de pedagoger som skulle medverka gick till som så att vi ville enbart ha med förskollärare, då det är den professionen vi utbildar oss mot. Vi gjorde ett medvetet val att intervjua förskollärare som arbetar med barn i olika åldrar eftersom vi ville få syn på om det finns likheter och skillnader på deras tankesätt. Vi besökte förskolan och frågade alla förskollärarna om de kunde tänka sig att delta i en intervju som skulle hjälpa oss att samla in material till vårt kommande examensarbete som handlar om förskollärararnas tankar kring vad delaktighet och inflytande innebär samt hur arbetet synliggörs i verksamheten. 19 4.4 Genomförande Vi började med att besöka förskolan där vi ville genomföra vår studie och informerade förskollärarna vad studien gick ut på och frågade om intresse för deltagande fanns. Responsen vi fick var positiv då vi kände en stor nyfikenhet från förskollärarna till deras deltagande i vår studie. Vi utformade underlag för våra intervjuer där vi sammanställde relevanta frågor för vår studie. Frågorna diskuterades fram och tillbaka och det blev en del ändringar innan vi kom fram till de frågor som vi använt oss av (Bilaga 1). Med underlaget färdigt kontaktade vi förskolan igen för att bestämma när det var möjligt för oss att komma och intervjua de utvalda förskollärarna. Vi besökte förskolan vid fyra tillfällen då intervjuerna genomfördes. Intervjuerna delade vi upp lika mellan oss och den som inte intervjuade satt bredvid och antecknade. Vid ett tillfälle när vi besökte förskolan för att genomföra två intervjuer gick det inte att utföra på grund av personalbrist. Vår studie blev inte drabbad av det besked vi möttes av då vi har förståelse för hur det kan se ut i förskolan. Vi bokade in ett nytt tillfälle för oss att återkomma till förskolan. Intervjuerna utfördes enskilt och varade ca 15-25 minuter. Våra frågor var öppna och tolkningsbara för att inte styra in förskollärarna på ett särskilt spår. 4.4.1 Bearbetning av material När intervjuer har använts som metod för att samla i material ska materialet sedan transkriberas (Alvehus, 2013). I ett analysarbete är transkribering ett första steg där tal omarbetas till text (2013, s.85). Transkriberingen av vårt material väntade vi med tills alla intervjuer hade genomförts.Vårt tillvägagångssätt valde vi för att kunna bearbeta svaren på en fråga i taget. Vi började med att läsa igenom informanternas svar, våra anteckningar och diskuterade materialet. Därefter började ett gemensamt transkriberade av allt material där vi bearbetade en fråga i taget och kortade ner materialet. Vi tog sedan bort det som vi inte ansåg vara relevant för syftet med vår studie men innebörden i svaren är fortfarande samma. För att få en tydligare bild av innehållet delade vi upp svaren från intervjuerna och summerade till en löpande text under rubriker som utgick från våra frågeställningar. Totalt har vi intervjuat 8 informanter som vi namnger A-P då informanterna namn börjar på allt mellan A-P. Vi kommer inte att redogöra för enskild förskollärares svar vid alla rubriker men allas svar kommer presenteras på något ställe. 20 Om det uppkommer liknande tankar hos informanterna kommer vi skriva antalet som tänkt likartat och inte deras benämningar. Vid citaten med flera benämningar har vi använt oss av exakta meningar som informanterna sagt och sammanställt dem. Enligt Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014) handlar tillförlitligheten i en studie om att samla in material på ett omsorgsfullt sätt och i tillräcklig mängd för att kunna dra några slutsatser av det. Vidare handlar det om att undvika det man själv tar för givet och strukturera sitt arbete noggrant för att få möjlighet att få svar på sitt syfte (2014, s.51). Materialet kan användas för att besvara våra frågeställningar men visar endast hur arbetat med delaktighet och inflytande i utformandet på miljön synliggörs på de fyra avdelningar vi besökt. Vi analyserade och tolkade vårt material utifrån tidigare forskning, vår valda teori och kopplade det till intervjusvaren vi samlat in. 4.5 Forskningsetiska principer Vi har under vår undersökning följt de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet. Vi har innan undersökningen informerat samtliga deltagare om de olika principerna. Informationskravet innebär att vi som utför studien ska informera alla deltagare om vilka villkor som gäller för deras deltagande och till vilket syfte studien utförs (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna ska bli informerade om att deras medverkan är frivillig och att de har rätten att avbryta sitt deltagande när som helst (2002, s.7). I vår kontakt med deltagarna informerade vi först om studiens syfte. Vi informerade också att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet. Samtyckeskravet innebär att deltagare i undersökningen själv har rätt att bestämma över sina förutsättningar och under hur lång tid deltagandet sker (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna skall ha möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att det leder till negativa konsekvenser för dem. I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte deltagarna utsättas för olämplig påtryckning eller påverkan (2002, s.9-10). Vi bad om deltagarnas samtycke innan studien startades. Även här informerade vi om att de när som kunde avbryta sitt deltagande utan att bli ifrågasatta. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagarna i studien inte ska kunna identifieras (Vetenskapsrådet, 2002). Alla uppgifter ska sammanfattas och förvaras på 21 ett sätt så att obehöriga inte kan komma åt uppgifterna (2002, s.12). Vi informerade deltagarna att deras namn och övriga personuppgifter inte kommer publiceras i vårt färdiga arbete. Materialet vi samlat in har förvarats i säkerhet och endast vi har haft tillgång till materialet. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som är insamlade om deltagarna endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). De insamlade uppgifterna får inte användas för beslut eller åtgärder som påverkar deltagaren utom vid medgivande från deltagaren (2002, s.14). Vårt insamlade material har endast använts av oss och kommer att kasseras efter avslutat arbete. 22 5. Resultat, analys och teoretisk tolkning I denna del av texten kommer vi att gå igenom vårt insamlade material. Vi har delat in vårt resultat i avdelningsrubriker utifrån våra frågeställningar för att synliggöra det för läsaren. I slutet av varje avdelningsrubrik tolkar och analyserar vi resultatet där vi använder centrala begrepp, tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter som stöd. 5.1 Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? Alla åtta förskollärare ansåg att delaktighet och inflytande är stora begrepp som kan diskuteras ur olika synvinklar och kan definieras på en mängd olika sätt. Alla ansåg även att det är deras skyldighet att skapa möjligheter för delaktighet och inflytande för barnen i verksamheten. Förskollärarna menade att det är deras skyldighet att lyssna på barnen, ta tillvara på barnens tankar och ideér samt skapa en verksamhet utifrån det barnen uttrycker. Alla informanter var överens om att det inte handlar om att låta barnen bestämma och få sin vilja igenom alltid utan det handlar om att ta barnens röst på allvar. Informanterna ansåg för att barnen ska känna sig delaktiga måste vuxna vara lyhörda och bemöta barns tankar med respekt. Barnen ska ges möjlighet att påverka sin dag, sin miljö och få möjlighet att välja själv vad de känner för att göra. Vi vuxna ska bjuda in till samtal med barnen kring aktiviteter, lärmiljöer och att vi är lyhörda för barnens intresse. Det handlar om att ta tillvara på barns egna tankar om hur de själv kan vara med att påverka verksamheten (informant F, 20150415 & informant B, 20150417). Under samtalen kring delaktighet och inflytande kom fem av informanterna in på ansvarsfördelning mellan barn och vuxna. Tanken om att ge barn olika uppdrag där de får ta ansvar och tillåtelse att växa i den rollen är viktigt. Det är även viktigt att vi vuxna visar att vi har förtroende för barnen och deras kompetenser. Vi brukar exempelvis låta barnen duka fram till lunchen så att alla får ta del av det ansvaret. Vi får inte låta barnen ta för stort ansvar då det kan bidra till att barn kan bli stressade och istället går lusten till att inhämta ny kunskap förlorad. Att hitta den balansen ligger hos vuxna (informant A, 20150415, informant H, 20150416 & informant P, 20150417) Sex av informanterna nämnde under samtalet ett annat begrepp som de ansåg inte går att undvika när man talar om delaktighet och inflytande, nämligen demokrati. Fem av 23 informanterna pratade om demokrati som att införa en förståelse för begreppet hos barnen. En av informanterna berättade om arbetet kring demokrati genom ett röstningssystem. Informanterna berättade också om att demokrati handlar om både små och stora val hos barnen. Ibland får barnen bestämma vad de vill göra utan en vuxens påverkan och i vissa fall får de möjlighet att uttrycka sin tanke i någonting som någon annan redan bestämt. I det stora hela ansåg informanterna att barnen hade stor möjlighet till medbestämmande men att det finns en del regler att rätta sig efter. De regler informanterna talade om var regler utformade av säkerhet- och hygienskäl tillexempel springa runt med saxar eller tvätta händerna före och efter maten. Demokrati handlar om att inom ramen för dagens rutiner och struktur ge barn stor valmöjlighet att påverka sin dag. Demokrati i förskolan handlar om att barnen ska kunna välja aktivitet i den fria verksamheten. Barnen ska få möjlighet att komma med egna förslag i den styrda verksamheten. Barnen ska kunna välja om de vill vara inne eller ute när det är möjligt. Det handlar också om att respektera barns åsikter genom att vara en aktivt närvarande pedagog som lyssnar och hör barnens åsikter (informant A, 20150415, informant M, 20150415 & informant D, 20150416). Utifrån svaren vi fick uppkom en följdfråga som blev: Kan det uppstå konflikter av att barn får vara med och bestämma och ge förslag kring deras vardag på förskolan? Alla informanter svarade nej på den här frågan dock fick vi ett utförligare svar av fyra informanter. Nej men ibland kan det vara svårt att genomföra vissa önskningar och då får man mötas på halva vägen eller kompromissa. Barn är otroligt öppna för förhandling om man är lyhörd och visar att det de föreslår är viktigt (informant F, 20150415). Nej men det finns saker där vi inte kan möta barnens önskemål exempelvis vid val av vilken mat eller när barnen vill gå hem för de är ledsna. Annars anser jag att till allt kan man föra resonemang med barnen och mötas på halva vägen (informant D, 20150416). Nej men ibland behövs att vi vuxna behöver inspirera barnen till att våga något nytt. En del barn kan fastna i ett visst mönster eller handling (informant B, 20150417). Nej men ibland kan det vara svårt att tillmötesgå allas önskningar. Det kan då finnas de barn som hamnar i skymundan med sina önskningar (informant E, 20150420). 5.1.2 Analys och tolkning När vi ska försöka tolka resultatet om hur informanterna tänker kring vad delaktighet och inflytande innebär i förskolan handlar det om att ta tillvara på barns kunskaper. I det dagliga arbetet ska barnen lyssnas in och vara medbestämmande, men inom ramen för 24 dagens rutiner och struktur. Det handlar om att finna en balans mellan vuxna och barns önskningar, viljor, tankar och behov. Tankarna som förskollärarna har är precis det som Johannesen & Sandvik (2009) talar om när de benämner vad delaktighet och inflytande handlar om. Delaktighet och inflytande handlar inte om att barn ska bestämma och alltid få sin vilja igenom utan det handlar om att vuxna lyssnar på barnen och ger dem en känsla av att bli tagna på allvar. En förutsättning för att barn ska känna sig delaktiga och ha inflytande är att pedagoger lyssnar och förstår det barn uttrycker men det är även grunden för en god barndom (2009, s.31-35,93). Tankarna kring begreppen kan även tydliggöras med hjälp av Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) som menar att delaktighet handlar också om att vilja och kunna fånga det som intresserar barnen och hur det kan tas tillvara på i verksamheten. När barn upplever sin värld som hörd och sedd definierar författarna att barn är delaktiga och har inflytande (Pramling Samuelsson & Sheridan , 2003, s. 71- 72). Informanterna pratade om att genom låta barn vara delaktiga och ha inflytande i sin vardag kan möjligheter för utveckling som främjar barns lärande skapas. Vidare ansåg de att det kan skapa en känsla av trygghet hos barn att få vara medskapande aktörer av sin miljö. En tanke som lyftes under samtalen var att synen på barn som kompetenta handlar inte om att låta barnet alltid göra som det vill eller bestämma utan det innebär att alltid lyssna på barnet och försöka förstå barnets behov. Vi uppfattade utifrån samtalen att förhållandet mellan barn och vuxna kan bli öppnare om vuxna ser barn som kompetenta. Utifrån samtalen tolkar vi att det bör finnas en balans så att barn inte känner att de får ta för mycket ansvar då de kan ha negativa effekter på barnen. Den här beskrivningen av det kompetenta barnet styrker Johansson (2007) som menar att respektera barns röster innebär inte att låta barnet alltid göra som det vill eller få sina önskningar igenom. Det innebär att ta sig tid att lyssna på vad barnet säger och försöka förstå vad barnet menar och visa att vi finns där för barnen. Som vuxen har vi ett ansvar för barnet som innebär att vi ibland måste säga nej av olika anledningar (2007, s. 23). Utifrån samtalen med informanterna uppfattade vi att genom lyssna på barnen förmedlar vuxna en känsla till barnen att det de har att berätta är viktigt. Detta leder till att barnen känner sig respekterade och får en känsla av att vara en tillgång för gruppen. Öhman (2009) menar att det barnen berättar bör leda till konkreta handlingar, så att barnen får inflytande i verksamheten (2009, s. 135). 25 Fem av informanterna talade om ansvarsfördelningen mellan vuxna och barn. Vuxna måste ge barn så stort ansvar som de klarar av men ändå inte så att barn känner press över att få det förtroendet av de vuxna. Barn måste få ta ansvar för att utvecklas och känna ett förtroende till sig själv. Enligt Åberg och Lenz Taguchi (2005) ska man som pedagog vara medveten om sitt eget ansvar så valen man gör i verksamheten gynnar barnen. Om vi vuxna lägger för stort ansvar hos barnen kan det leda till att de tappar intresset och går miste om egenskaperna i vad ansvar innebär. Tillåta barn att få göra medvetna val är en stor del av det demokratiska arbetet i förskolan. Pedagoger skall i enlighet med ett demokratiskt förhållningssätt och de grundläggande demokratiska värderingar, utforma verksamheten och göra den synlig i förskolans vardag (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s.43, 64-65). I samtalen med informanterna om demokrati, uppkom många tankar kring förhållningssätt. Informanterna var överens om att ett demokratiskt förhållningssätt är grunden till ett fortsatt arbete kring demokrati. Utifrån samtalen med informanterna tolkar vi att ett demokratiskt förhållningssätt dels handlar om att vuxna låter barn vara medbestämmande i sin vardag. Det handlar också om att barn får möjligheter till att utveckla den kunskap som behövs för att argumentera för sin sak, föra fram egna synpunkter och kunna kompromissa. Denna tanke om vad ett demokratiskt förhållningssätt innebär kan styrkas med Öhman (2009) som talar om liknande tankar (2009, s. 88). Demokrati är inget färdigt arbetssätt utan något alla tillsammans i verksamheten kontinuerligt arbetar med. Enligt Åberg & Lenz Taguchi (2005) är demokrati en ständigt pågående process som vi lever i och bygger tillsammans med barnen. För att barnen skall få förståelse för ett demokratiskt förhållningssätt måste vi lyssna på barnen och ha tillit till deras kunnande. En förskola som bygger på demokrati innebär att alla blir respekterade och ges utrymme till självständighet (2005, s.64-65). Utifrån läst litteratur och samtalen med förskollärarna kring demokrati fick vi uppfattningen om att de besitter kunskap kring ett demokratiskt arbete och vad det innebär i förskolan. Demokrati verkar vara något som förskolan arbetar mycket med och som förskollärarna ständigt tycks söka ny kunskap kring för att utveckla sitt arbetssätt. Något vi blev förundrade över var att endast en informant talade om att det kan vara svårt att tillmötesgå alla barns önskningar och känner ibland att något eller några barn hamnar i skymundan med sina tankar och önskningar. 26 5.2 Vad innebär miljön i förskolan för förskollärare? Miljön i förskolan är hela verksamheten. Informanterna pratade om den fysiska miljön som innefattar utformandet av rum och hur material placeras ut. När de pratade om den psykiska miljön i förskolan kom de in på ljudnivå, språkbruk, temperatur etcetera. Informanterna var överens om att både den fysiska och psykiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling. Miljön är både utformandet av alla rum men också ljudnivån, temperaturen, språkbruk, omsorg etcetera. Miljön är viktig för barns utveckling och lärande. En inbjudande miljö som lockar till utforskande och lek men även hur rummen är utformade och hur materialet är placerat är en grund för en bra verksamhet (informant D, 20150416 & informant B, 20150417). Sex av informanterna kom in på tankar kring svårigheter med anpassningen av miljön i förskolan. Informanterna pratade om att det är en tuff utmaning att inkludera alla barns önskningar då det är många viljor att ta hänsyn till och försöka tillgodose. Informanterna ansåg att de är begränsade i vad de kan köpa in till verksamheten på grund av olika aspekter. Alla informanter ansåg att miljön i förskolan bör vara föränderlig för att stimulera alla barns olika behov och intressen men endast en av informanterna nämnde miljöns anpassning till olika åldrar. Miljön kring småbarn upplevs ibland vara för begränsad. En del barn kan inte komma åt det material de vill för att de inte når det eller för det är inlåst i något skåp. Där hämmar vi vuxna deras kreativitet och upptäckande. Några material måste ju vara högt upp eller inlåsta av säkershetskäl men i övrigt bör små barn befinna sig i en minst lika tillåtande miljö som de stora barnen. Att anpassa miljön efter alla barns önskningar och viljor är en utmaning som ständigt pågår. Vi försöker utforma miljön efter den aktuella barngruppens intressen så att alla barn blir inkluderade.Vi samtalar med barnen kring hur de vill ha sin miljö och vad som ska finnas i den när vi känner att miljön inte längre tilltalar dem. För oss är det viktigt att barnen får vara delaktiga och ta beslut kring utformandet av miljön i förskolan. Förskolan är en stor del i barnens vardag och det är viktigt att de får en känsla av tillhörighet och att de ”äger” en del av verksamheten (informant F, 20150415, informant H, 20150416 & informant P, 20150417). 5.2.1 Analys och tolkning Miljön i förskolan är ett omfattat och omtalat begrepp som innefattar hela verksamheten. Efter samtalen med informanterna om vad miljön i förskolan innebär för dem, så tolkar vi deras svar som att de anser att det handlar om allt från de små detaljerna till de stora mer avgörande valen i förskolans vardag. Vi upplevde att det finns en stor medvetenhet kring vikten av att skapa en god miljö och vad det innebär för barns möjligheter till upptäckande och utforskande. Barn måste känna sig trygga 27 och må bra i sin omgivning. En nyfikenhet hos barn väcks då och de börjar utforska miljön och får möjligheter att inhämta ny kunskap. Miljön på förskolan ska vara utformad på det vis att den utmanar och lockar till ett lustfyllt lärande. I enlighet med Björklid (2005) är det viktigt att skapa miljöer där barn inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande för att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål. Den pedagogiska miljön omfattar både det klimat som råder i verksamheten men även den fysiska utformningen. Miljön ska vara utformad så att barns lärande både främjas, stimuleras och utmanas (2005, s.38). Det fanns en tydlig problematik som inte gick att undvika att tala om i samtalet kring miljön. En del i problematiken ansågs vara för stora barngrupper med många olika behov och intressen att tillgodose. Tankarna kring en inkluderande verksamhet var många och informanterna ansåg att det är ett komplext begrepp som måste arbetas kontinuerligt med. Aasebø & Melhuus (2007) menar även att det finns en problematik kring detta komplexa begrepp som både syftar till det enskilda barnet samt gruppen. Det är en utmaning att skapa en förskola för alla där utgångspunkten är individuell anpassning. Inklusion ska ses som både ett omsorgstagande till det enskilda barnets intresse men även som ett led i att skapa tillhörighet i en grupp. Alla på förskolan har en skyldighet att individen blir inkluderad i miljön. För att skapa en inkluderande förskola är det inte barnen som ska ändra sig utan institutionen måste organiseras om och pedagogerna måste inta andra perspektiv (2007, s. 150-152). Vidare menar Björklid (2005) att miljön innefattar både fysiska som psykiska aspekter som exempelvis hur klimatet är men också rummens utformning. Förskolans fysiska utformning ska kunna förändras beroende på vilka verksamheter som pågår och utifrån den aktuella barngruppens intresse (2005, s.38). Tankarna var många kring miljön och vad miljö på förskolan egentligen innebär. De rådde delade meningar men slutsatserna blev att miljön infattar hela verksamheten och allt som befinner sig i den. Det fanns en medvetenhet kring att utforma miljön efter barnens intresse och att kontinuerligt arbeta med att miljön ska tilltala barnen. Det här arbetet kräver att man aktivt lyssnar på barnen, ser vad som intresserar dem och diskuterar kring vilket material barnen vill ha i sin lärmiljö. Betydelsen av att låta barnen vara delaktiga är något som vi upplevde att alla informanterna ser som en självklarhet då det främjar barnens lärande. För att synliggöra det här, använder vi Björklid (2005) 28 som menar att främja barns lärande och utveckling är det viktigt att barnen aktivt deltar i utformningen av sin miljö (2005, sid 38). Det är inget kortsiktigt arbete utan det krävs att man som pedagog är engagerad och visar att man finns där för barnen och vill skapa en miljö som gynnar dem enligt informanterna. 5.3 Vilken möjlighet ger förskollärare barnen att påverka utformandet av verksamhetens miljö? I denna fråga skiljde sig informanternas tankar åt. Tre av informanterna svarade att de försöker ge barnen stora möjligheter att påverka miljön genom regelbunda samtal tillsammans. Vidare berättades att de observerar var och hur barnen leker, för att få syn på hur miljön kan utformas efter barnens intresse. Informanterna berättade att utifrån observationerna och samtalen reflekterar arbetslaget över hur de kan ta tillvara barnens intressen och önskningar för att möjliggöra fortsatt utveckling hos barnen. Vi försöker ge barnen stora möjligheter till att påverka sin miljö genom att observera barnen men även genom regelbunden kommunikation. Genom att vi i arbetslaget reflekterar över det vi får syn på och det barnen berättar har vi större möjlighet at ta tillvara på barnens intressen och behov mot en fortsatt utveckling (informant A, 20150415, informant F, 20150415 & informant H, 20150416). Fyra av informanterna pratade om att det mesta material finns tillgängligt för barnen och de eftersträvar att det ska finnas ett stort urval av material. Informanterna ansåg att det material som inte finns tillgängligt är material som måste vara inlåsta eller placerade utom räckhåll för barnen på grund av säkerhetsskäl. Vårt material finns tillgängligt för barnen så att de själv kan nå det. Vi eftersträvar att det ska finnas ett stort urval av material och materialet ska kunna förändras utifrån vad barnen gör i de olika rummen. Rummen tilltalar barnen när materialet placeras synligt och strukturerat. Vi har material som inspirerar barnen till utforskande och skapande (informant B, 20150417 & informant P, 20150417). Endast en av informanterna pratade kring ekonomin som styrning av materialet i verksamheten. Vidare berättade endast en annan informant om hur barnen kan påverkas av att få delta i utformning av miljön men också hur förhållandet mellan barn och vuxna kan påverkas. Om barnen tillåts vara med att utforma sin lärmiljö känner barnen att de är viktiga och trivs bättre. Förhållandet mellan barn och vuxna blir öppnare när vi vuxna visar att vi ser dem som kompetenta (informant E, 20150420). 29 En av informanterna upplever att det är en allmän brist på kunskap kring miljön i förskolan och menade att det är en lång process där man först och främst förändrar sig själv sedan verksamheten. En annan informant talade om miljöns påverkan på barnen. Miljön har stor påverkan på barnen. Den kan både skapa möjligheter men också begränsningar. Genom att ha en öppen och tillåtande miljö skapar det stora möjligheter för barnen att vara friare i sitt upptäckande och utforskande. En begränsning för barnen är att vi vuxna inte alltid har möjlighet att tillgodose barnens alla önskningar i stunden med material av olika orsaker (informant M, 20150415). 5.3.1 Analys och tolkning Varför svaren blev olika i den här frågan kan bero på hur den man ställer frågan till bemöter frågan och hur den tolkas. Andra faktorer kan vara erfarenheter, upplevelser eller antal år som verksam i förskolan. Som förskollärare blir man inte fullärd i sitt yrke utan utvecklas, får ny kunskap och nya infallsvinklar hela tiden. Det råder en medvetenhet hur man tar tillvara på barns intresse och önskningar i utformandet av miljön. Under intervjuerna uppkom känslan av att arbetet med miljön är något förskolan arbetar mycket kring. Betydelsen av ett stort urval med material på barnens nivå är en grundsten för att verksamheten ska vara utformad efter barnens behov. I enlighet med Lökken, Haugen & Röthle (2006) ska miljön underlätta för barnen att orientera sig så att de själva kan hämta material och lägga tillbaka det utan att behöva fråga om hjälp eller tillåtelse av en vuxen. Ett stort urval som är väl strukturerat i barns höjd leder till att barnen trivs bättre i sin miljö. Materialet ska kunna användas på många olika och ständigt nya sätt i varierande sammanhang. Materialet ska locka barnen till att utforska, samspela och intressera sig i gemensamma aktiviteter. I valet av material måste man avväga två kriterier, nämligen säkerhet och utmaning (2006, s. 129-130). Samtalen gav känslan att förskollärarna vill arbeta med att barnen ska ges stora möjligheter till delaktighet och inflytande över sin miljö. Det finns dock en problematik där exempelvis ekonomin styr eller en kunskapsbrist. Känslan vi fick vid samtalen var att det även handlade om tidsbrist i verksamheten. Vi blev förvånade över att inte fler av informanterna hade samma tankar om miljön utan det var enbart en (olika) informant som berättade kring olika tankar. Vi tänker att en miljö som är tillgänglig och öppen skapar större möjligheter för barn att vara kompetena aktörer i sina egna aktiviteter utan att behöva be en vuxen om hjälp eller tillåtelse. Vår tanke kan stärkas med Arnér (2009) som anser att i förskolan ska barn ges utrymme att utveckla självständighet samt fatta beslut, men också få möjligheter till att skapa relationer både med andra barn och 30 vuxna. För att barn ska få möjlighet till detta är det viktigt att barn får ha inflytande i vardagen på förskolan. Genom att skapa en tillåtande miljö där barns röst tas på allvar skapas möjligheter för barn att vara delaktiga och ha inflytande (2009, s. 23). Slutligen tolkar vi utifrån vårt resultat genom att ta tillvara på barns kunskaper, låta de komma med egna förslag och utforma verksamheten utifrån det barnen uttrycker skapas en verksamhet som är för barnen. 31 6. Slutsats och diskussion I denna del kommer vi diskutera vårt resultat och presentera slutsatser utifrån våra teoretiska utgångspunkter under rubriker som vi anser vara relevanta utifrån vårt resultat. I slutet kommer vi kritiskt reflektera kring vår studie och presentera förslag till fortsatt forskning. 6.1 Vuxnas ansvar Förskollärarna ansåg att delaktighet och inflytande var komplexa begrepp som kan diskuteras och ses ur olika infallsvinklar. Vi kan ur vårt resultat se en tanke att det är vuxnas ansvar att skapa möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten. Vår uppfattning är att förskollärarna försöker förmedla att det är barnens arena där allt barnen uttrycker ska tas tillvara på. Verksamheten ska skapas efter barnens behov och önskningar, vilket vi tror är något förskolan arbetar kontinuerligt kring. Ett område vi upplevde som betydelsefullt var ansvarsfördelning mellan barn och vuxna, då det fanns en medvetenhet av vikten att ha förtroende till barn och deras kompetenser, samtidigt innebär inte det att vuxna frånsäger sig ansvaret. Denna innebörd synliggör Åberg & Lenz Taguchi (2005) som menar att vuxna inte bör lämna över ansvaret på barnen utan bjuda in för att tillsammans ta ansvar i verksamheten (2005, s.66). Vi såg en tydlig kunskap som förskollärarna besitter kring de negativa faktorerna om barn får ta för mycket ansvar. Genom vårt resultat kan vi se att förskollärarna har anammat idén om barn som kompetenta genom hur de tänker, talar och arbetar med barn. Det finns en tydlig tanke att det bör skapas möjligheter i förskolans vardag där barnen tillåts att vara medskapande aktörer. Genom att skapa verksamheten utifrån barns tankar och ideér bekräftas barnen som kompetenta. I enlighet med Johannesen & Sandvik (2009) som menar när vuxna lyssnar på barnens upplevelser och tankar i förskolan och tar vara på de i planeringen samt genomförandet av verksamheten bekräftas barnen som kompetenta (2009, s. 16). Tilltron på barnens egna förmåga att ta ansvar och växa i den rollen är en stor del i att se barnen som kompetenta. Det är i slutändan hos de vuxna det största ansvaret ligger i alla avseenden. 32 I det stora hela känner vi att det generellt sätt finns stor kunskap och medvetenhet inom delaktighet och inflytande. Vi blev förvånade att ingen pratade kring eventuella svårigheter kring delaktighet och inflytande då vi uppfattar arbetet med det som en omfattande process. Vad det kan bero på vågar vi tro ännu en gång är att kunskapsnivån och medveheten är hög inom detta område. Vi baserar detta på alla insamlade svar från informanterna. Om vi haft möjlighet att följa verksamheten under längre tid tror vi att vi fått större inblick i verksamheten och kunnat redogöra lättare för anledningen till att ingen tog upp eventuella svårigheter. En annan tanke som uppkommit är att ingen talade om de eventuella negativa effekter som kan uppstå genom att se barn som kompetenta. Vi tror att det kan bli negativa effekter av att se barn som kompetenta i alla lägen. Denna tanke styrker Johannesen & Sandvik, (2009) då de menar att det är viktigt att inte se barnen som lika kompetenta i alla sammanhang då det kan medföra att barnen inte ges den möjlighet till utveckling de bör få (2009, s. 16). 6.1.2 Det demokratiska arbetet Demokrati är ett stort begrepp som har olika betydelser beroende på vem man frågar. I vår studie framkom skilda tankar kring begreppet. Majoriteten ansåg det som att införa kunskap och förståelse hos barnen kring begreppet precis som Öhman (2009) menar är en inriktning inom demokrati. Ett sätt för barnen att få kunskap och förståelse kring demokrati är att ge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Demokrati är inte bara att få vara med och bestämma utan att allas röster ska lyssnas på och alla ska ges möjlighet till medbestämmande.Vi anser att det inte endast räcker att prata om demokrati med barnen utan de måste även få möjlighet att utöva demokrati. I enlighet med Marita Lindahl (2005) har alla barn rätt till att leva i demokrati där deras ideér levandegörs i verksamheten. Barn ska få ha inflytande över sin vardag och alltid ges valmöjligheter (2009, s.87). Arbetet kring demokrati ansågs inte vara något som lärs ut utan det är en ständigt process som utövas tillsammans med barnen. I denna process är det viktigt att vara lyhörd, ge utrymme till självständighet samt ta barnens tankar på allvar. Inom verksamhetens struktur och ramar bör barn ges både små och stora val utan påverkan av vuxna. Barnen ska även få möjligheter att uttrycka sig i bestämmelser som redan finns. Vi får känslan av att förskolan har ett öppet klimat där vuxna har förtroende för barns 33 kompetenser. Det öppna klimatet tror vi kan gynna barnen i många anseenden men en negativ effekt kan bli att barnen blir stressade. Det kändes som det fanns en problematik som gör att arbetet kring demokrati inte utförs på det sätt som önskas i verksamheten. Ett av problemområdena som nämns är att det är stora barngrupper där många önskningar och viljor ska bemötas och respekteras. Barngruppens storlek är inget som går att påverka men genom att rannsaka verksamheten, tror vi möljligheter skapas att se arbetet kring demokrati mindre problematiskt. Slutsatsen blir att några av tankarna skiljde sig åt men i det stora hela var samtliga förskollärare överens om att det är stora begrepp. De var även överens om att det är vuxnas skyldighet att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Samtliga var överens om att demokrati är ett begrepp som inte kan undvikas när det talas om delaktighet och inflytande. Föreställningen vi bibehåller är att det finns medvetenhet och kunskap inom områdena där det ständigt söks ny kunskap för att utveckla sitt arbetssätt. De skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom inte i vårt resultat. 6.2 Miljön är hela verksamheten Att miljön i förskolan innefattar hela verksamheten var något som synliggjordes i vårt resultat. Vi upplevde att det fanns stor medvetenhet av att skapa en god miljö och vad det innebär för barns utveckling och lärande. Miljön i förskolan bör vara föränderlig för att stimulera alla barns olika behov och intressen. Vår uppfattning kring förskolans miljö är att den kan vara avgörande för barns nyfikenhet och lust till lärande. För att skapa en miljö som tilltalar barnen tror vi det krävs lyhörda och närvarande pedagoger som kommunicerar dagligen med barnen om miljön. Tankarna grundar vi utifrån resultaten som framkommit i studien. Vi förstår arbetet kring miljön som inget kortsiktigt, utan det kräver en verksamhet med engagerade pedagoger som vill skapa en miljö som gynnar alla som befinner sig på förskolan. Det fanns en problematik som inte gick att undvika i samtalet kring miljön. En del i problematiken ansågs även här vara för stora barngrupper med många olika behov och intressen att tillgodose. Barngruppens storlek är ännu en faktor vi inte kan påverka, men vi tror att om verksamheten ser över sitt arbete med miljön och vågar prova nya 34 lösningar kan en del av den problematiken som upplevs undvikas. När vi pratade om den fysiska och psykiska miljön uppkom tankar om begränsningar i verksamhetens miljö. Vi fick en känsla av att utformandet i miljön var ett område med svårigheter då det är en tuff utmaning att inkludera allas önskningar. Något vi tror påverkar mer än vad som framkom i resultatet är begränsningar i ekonomin men även olämpliga lokaler. Vi fick även uppfattningen att den psykiska miljön tillförde stress då det exempelvis talades om för hög ljudnivå och dålig ventilation. I enlighet med Urban Bengtson (1993) styrks vår uppfattning då Bengtson nämner att bullrig miljö, brister i planlösningen och dålig luft skapar stress (Björklid, 2005, s. 40). Slutsatsen blir tyvärr att frågan kring miljön kändes påfrestande att prata om men vi tyckte oss se en tro på att vilja kunna förändra i förskolans miljö till det bättre. Slutsatsen blir att alla var överens om att miljön är hela verksamheten.Vi fick känslan av att det är en tuff utmaning att tillgodose allas barns viljor och behov. Det finns olika begränsingar som stoppar arbetet kring miljön som vi presenterat tidigare. I denna fråga finns även en medvetenhet men också en problematik som lyfts fram. Några av problemområdena går inte att påverka men vi upplever att det finns kunskap kring de faktorer som går att påverka. De faktorer som går att påverka fick vi känslan av att de arbetar med för att minska den upplevda problematiken. De skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom inte heller i denna fråga. 6.3 Barns påverkan av miljö Tankarna kring barns möjligheter att påverka utformandet av miljön skiljde sig åt. Barnen ges möjligheter att påverka sin miljö genom regelbundna samtal tillsammans med förskollärarna.Vidare skapas möjligheter för barnen via att de vuxna observerar hur barnen leker och med vad de leker. Genom detta får förskollärarna syn på hur miljön kan utformas utifrån barnens intresse. För att skapa en miljö som främjar barnens fortsatta utveckling behövs reflektion och diskussion i verksamheten. För att materialet ska vara utformat efter barnens behov bör det finnas ett stort urval med material som placeras på barnens nivå. Materialet på förskolan upplevde vi som att det mesta av materialet finns tillgängligt för barnen och ett stort urval av material eftersträvas. Barnen ges stora möjligheter att själv kunna nå det material de vill ha utan att behöva be en vuxen om tillåtelse eller hjälp. Material som inte finns tillgängligt är sådant som måste vara inlåst eller placerade utom räckhåll för barnen på grund av säkerhetsskäl. I 35 det stora hela upplever vi att förskollärarna skapar möjligheter för barnen att kunna påverka utformandet av sin miljö för att skapa en känsla hos barnen att det är deras arena. Björklid (2005) menar att den fysiska miljön kommunicerar möjligheter för barnen. En möjlighet är att barnen själva kan vara med att påverka utformandet av miljön. När barnen får vara med att forma sin fysiska miljö bidrar det till att barnen får en känsla av tillhörighet i förskolan (2005, s.81). I denna fråga uppkom skilda tankar kring vad förskollärarna ansåg vara problemområden. Områdena som nämndes var ekonomin som styrning av materialet i verksamheten samt en allmän brist på kunskap kring miljön i förskolan. Vi fick en känsla av att mer kunskap om miljön vill inhämtas då man som förskollärare aldrig blir fullärd i sitt yrke men tillvägagångssättet för hur var oklart. Vi tror att andra faktorer som förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter kan spela in om hur man tänker kring hur man kan ta tillvara på barns ideér och tankar kring miljön. Känslan vi fick var att det även handlade om tidsbrist i verksamheten. En avslutande tanke blev att förskollärarna försöker arbeta med att ge barnen fler möjligheter till delaktighet och inflytande över sin miljö. Slutsatsen i denna fråga blir att de skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom till viss del i denna fråga då det fanns åtskilda tankar från förskollärarna.Vi upplever trots de skilda åsikterna att det finns en medvetenhet. Hur arbetet kring barns önskningar, ideér och möjligheter att påverka sin vardag tas tillvara på var något vi upplevde de arbetade mycket med. Två problemområden tycks vara ekonomin och brist på kunskap. Ekonomin är svår att påverka men vi upplever att förskolan kommer finna den kunskap som behövs för utveckla verksamheten. Viljan finns och även drivna förskollärare. 6.4 Resultatets betydelse för professionen Vårt syfte med studien anser vi ha uppnåtts då många tankar har synliggjorts kring arbetet med delaktighet och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Vi har också fått ökad kunskap kring arbetet med dessa begrepp. Vi tror att resultatet av vår studie kan bidra till ökad kunskap kring delaktighet och inflytande, samt hur man kan arbeta för att främja arbetet med de två komplexa begreppen tillsammans med barnen i förskolan. Studien tror vi kan bidra till vuxnas ökade förståelse då ansvaret ligger hos 36 dem att skapa möjligheter för barnen inom områdena. Vidare tror vi att det kan leda till ökad kunskap kring vad demokrati i förskolan innebär. Förskolan kan få kunskap om hur det kan införas ett demokratiskt arbetsätt och hålla arbetet kring det levande. Resultatet kan bidra till ytterligare förståelse för vad miljön kan ha för påverkan på barns trygghet, trivsel, lärande och utveckling. Vidare kan det leda till att förskolan får syn på hur det kan skapas möjligheter för barn att vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av miljön. Vi tror det kan bidra till mer förståelse för betydelsen av att barn ges möjligheter och hur det kan gynna barns fortsatta utveckling. Studien kan synliggöra en problematik som verksamheten kanske inte är medvetna om och ge en inblick om hur de kan arbeta för att minska problematiken. En ökad kunskap kring idén om barn som kompetenta aktörer och varför barn bör ses som kompetenta tror vi synliggörs i vår studie. Samtidigt påminns verksamheten om en balans som bör finnas så ansvaret som läggs på barnen inte är för stort eller att deras möjligheter till fortsatt utveckling stoppas för vuxna ser på dem som de redan kan allt. Slutligen kan resultatet leda till en påminnelse om att det är barnens arena där verksamheten ska vara utformad efter barns behov, önskningar, locka till utforskande och lärande samt skapa en känsla av tillhörighet. Vi hoppas genom att läsa vårt arbete leder det till att verksamheten börjar rannsaka både sig själv, sitt arbetssätt och verksamheten som helhet. 6.5 Kritisk reflektion I det stora hela känner vi oss nöjda med vår intervjustudie men vi tror att vi hade fått ett bredare material med fler infallsvinklar om vi samtalat med fler informanter. Metoden vi använde oss av är vi nöjda med men vi tror att vi skulle fångat ännu mer material med hjälp av ljudinspelning. Formuleringen av vissa frågor kunde varit tydligare då vi fick förklara för några informanter vad syftet med frågan var. Den följdfråga som uppkom i intervjuerna kan vi i efterhand tyda som normativ. Vi tror att det kan vara en orsak till att samtliga informanter svarade nej på frågan. Tillförlitligheten i resultaten kan ha påverkats av att vi utförde våra intervjuer informellt, vilket kan ha lett till att informanterna svarade det som de tror vi vill höra och anses vara det ”rätta”. Vi upplevde att informanterna verkade känna sig obekväma i vissa frågor. Vi tror att resultatet hade kunnat se annorlunda ut ifall vi hade använt oss av en formell intervjustudie där informanterna fått vara anonyma samt bestämma betänketiden själv. I efterhand önskar vi att vi hade intervjuat barn för att få deras tankar kring de olika 37 områdena för att sedan jämföra med förskollärarnas svar. Något vi funderat på är om fler följdfrågor i intervjuerna hade kunnat bidra till mer djupgående material. 6.6 Förslag till fortsatt forskning Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att barns delaktighet och inflytande undersöks på olika förskolor med barn i olika åldrar för att sedan jämföra resultaten. I studien hade barns upplevelser kring sina möjligheter till delaktighet och inflytande kunnat undersökts. Vidare hade resultatet kunnat jämföras mot vad som står i förskolans styrdokument. Frågeställningarna hade kunnat vara: Finns det skillnader och likheter i arbetet med delaktighet och inflytande på olika förskolor och med barn i olika åldrar? Hur upplever barn sina möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan? Vad säger förskolans styrdokument om barns delaktighet och inflytande? Vidare forskning kan även vara att undersöka de tankar kring all problematik som uppkommit i vår studie. I studien hade man kunnat gå mer på djupet kring den upplevda problematiken och de bakomliggande orsakerna. Frågeställningarna hade kunnat vara: Vilken orsaker tror ni ligger bakom den upplevda problematiken? Hur ser möjligheterna ut till att minska den upplevda problematiken? 38 Referenser Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Bae, B. (2006). Perspektiver på barns medvirkning i barnehage. I: Temahefte om medvirkning. Oslo: Kunnskapsdepartementet. Hämtad från http://www.udir.no/Upload/barnehage/Pedagogikk/Temahefter/temahefte_om_barns_m edvirkning.pdf?epslanguage=no Bessell, Sharon (2009). CHILDREN’S PARTICIPATION IN DECISIONMAKING IN THE PHILIPPINES. Understanding the attitudes of policy-makers and service providers. Childhood Vol. 16(3): 299–316. Hämtad från http://chd.sagepub.com.proxy.mah.se/content/16/3/299.full.pdf+html Bjervås, Lotta. (2003) Det kompetenta barnet. I E. Johansson & I. Pramling Samuelsson (red.), Förskolan- barns första skola! Lund: Studentlitteratur Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Oxford Engdahl, Ingrid (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola. Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm, 2007. Hämtad från http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.44669.1320917429!/IOL_Forskning40_Ingrid_Eng dahl.pdf Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2011). Barns delaktighet i det fysiska rummet: Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 20072010. Stockholm: Svenska OMEP Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber 39 Johansson, Thomas (2007). Experthysteri: kompetenta barn, curlingföräldrar och supernannies. Stockholm: Atlas Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.) (2006). Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. 1. uppl. Stockholm: Liber Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg, 8 Nr. 1-2. Hämtad från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7943/6997 Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2011). Skola och barndom: normering, demokratisering, individualisering. Malmö: Gleerups Qvarsell, Birgitta (2003): Barns perpektiv och mänskliga rättigheter. Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2),s. 101-113. Hämtad från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/qvarsell.pdf Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. (2003). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber 40 Elektroniska källor Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf 150408 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 150506 41 Bilaga 1 Intervjufrågor 1. Ålder: 2. Antal verksamma år som förskollärare: 3. Vad tänker du när du hör begreppet inflytande? 4. Vad tänker du när du hör begreppet delaktighet? 5. Hur kommer inflytande och delaktighet till uttryck i verksamheten? 6. Vad innebär miljö i förskolan för dig? 7. Hur anser du att miljön på förskolan påverkar när man talar om barns inflytande och delaktighet? 8. Vilken möjlighet ges barnen att påverka utformandet av förskolans miljö? 9. Hur ser utformandet av ert material ut? Tillgängligt material respektive inte tillgängligt material för barnen? Vad beror detta på isåfall? Utifrån svaren tillkom en följdfråga som blev: 10. Kan det uppstå konflikter av att barn får vara med och bestämma och ge förslag kring deras vardag på förskolan? 42
© Copyright 2024