Examensarbete Jenny H & Hanna L

Fakulteten för lärande och samhälle
Barn- unga- samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vuxnas ansvar
- en studie om barns möjligheter till delaktighet och inflytande i
utformandet av förskolans miljö.
Adult responsibilities
- a study on children's opportunities for participation and influence
in the shaping of the preschool environment.
Hanna Larsson
Jenny Hermansson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng
Examinator: Kalle Jonasson
Datum: 2015-06-12
Handledare: Johan Lundin
1
Förord
Vi vill börja med att tacka förskollärarna som deltagit och gett oss möjligheten att
genomföra vår studie. Ett stort tack vill vi rikta till våra familjer och vänner som visat
stort stöd under denna intensiva period. Vi vill tacka varandra för ett bra samarbete.
Under studiens gång har vi i vårt arbete varit lika delaktiga. Intervjuerna delade vi upp
lika mellan oss och den som inte intervjuade satt bredvid och antecknade.
Bearbetningen av materialet gjorde vi tillsammans för att gemensamt kunna analysera
och diskutera materialet.
2
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet var att undersöka och synliggöra pedagogers tankar kring
barns delaktighet och inflytande i förskolans miljö. Vi har i studien gjort en teoretisk
tolkning med hjälp av begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Vi ville även
undersöka idén om det kompetenta barnet i förskolans verksamhet. Vårt val av metod
var semistrukturerad metod i form av intervju.
I läroplanen för förskolan beskrivs delaktighet, inflytande, demokrati och miljö som
begrepp som skall synliggöras i verksamheten. Vårt resultat visar att begreppen ofta
kommer till uttryck. Resultatet visar också konkreta exempel på hur verksamheten
tänker och arbetar för att synliggöra samt utveckla de olika begreppen tillsammans med
barnen.
Slutsatserna vi drar av vår studie är att det finns en stor medvetenhet och kunskap inom
områdena. Det finns även en problematik som inte går att undvika enligt förskollärarna.
De stora skillnader vi upplevt innan studien fick vi inte syn på i vårt resultat.
Nyckelord: delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, kompetenta barnet, kunskap,
medvetenhet, miljö, problematik
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning……………………………………………………………7
2. Syfte och frågeställningar……….…………………………………9
3. Litteraturgenomgång……………………………………………..10
3.1 Delaktighet och inflytande…………..………………..………..10
3.1.2 Demokrati…………………………………………………….11
3.1.3 Barnperspektiv………………………………………..…......12
3.1.4 Förskolans miljö……………………………………..….........12
3.2 Teoretiska utgångspunkter………………………….………....15
4. Metod och genomförande………………………………………....18
4.1 Kvalitativ metod………………………………………………...18
4.2 Kvalitativ intervju…………………………………………….....18
4.2.1 Semistrukturerad metod………………………………..……..19
4.3 Urval…………………………………………………………….19
4.4 Genomförande…………………………………………………..20
4.4.1 Bearbetning av material…………………………………….…20
4.5 Forskningsetiska principer…………………………………......21
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ………...……………....…23
5.1 Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet och
inflytande i förskolan?.................................................................................23
5.1.2 Analys och tolkning……...…………………………….……....24
5.2 Hur tänker förskollärare kring miljön i förskolan?.....................27
5.2.1 Analys och tolkning…………...…………………………….…27
5.3 Vilken möjlighet ger förskollärare barnen att påverka utformandet
av verksamhetens miljö?.............................................................................29
5.3.1 Analys och tolkning………...…………………………………..30
6. Slutsats och diskussion……………………………………………......32
5
6.1 Vuxnas ansvar……………………………..…………….…………32
6.1.2 Det demokratiska arbetet……………………………………...….33
6.2 Miljön är hela verksamheten……………………………….……....34
6.3 Barns påverkan av miljön…………………………………………..35
6.4 Resultatets betydelse för professionen……………………………..36
6.5 Kritisk reflektion…………………………………………………....37
6.6 Förslag till fortsatt forskning…………...…………………………..38
Referenser………………………………………………………………39
Bilaga 1……………………………………………………....................42
6
1.Inledning
Studien grundar sig i att vi upplever att det finns för stora skillnader mellan
förskollärares tankar kring delaktighet och inflytande inom samma förskola. Vi ville
undersöka om det vi upplever förekommer i verksamheten.Vi valde att inrikta oss på
barns möjligheter till delaktighet och inflytande i utformandet av miljön. Anledningen
till vårt val var för att vi både anser att förskolans miljö har en betydande roll för barns
trygghet, utforskande, trivsel och lärande.
I Läroplanen för förskolan står det att:
Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och
verksamhetens innehåll samt förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de
rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. De behov och
intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för
utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö 98.rev, 2010 s.12).
Från våra egna upplevelser och ur ovanstående utdrag från Läroplanen för förskolan
uppkom funderingar kring förskollärares tankar om barns möjligheter till delaktighet
och inflytande i förskolans miljö. I Barnkonventionen kan vi läsa om barns olika
rättigheter, inte minst rätten att bli respekterade och lyssnade på (Johannesen &
Sandvik, 2009). Barns rättigheter består även av rätten att vara delaktiga i sitt eget
lärande samt möjlighet att uttrycka sin åsikt i
betydelsefulla sammanhang. Barns
delaktighet är en pedagogisk fråga att inkludera i olika sammanhang, speciellt då
Barnkonventionen är ett globalt dokument som är ratificerat av nästan alla länder (2009,
s. 28-35).
Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) menar att när vuxna lyckas fånga och tolka
barns perspektiv ges barn möjlighet att erfara sig som förstådda och delaktiga. När barn
upplever att deras värld blir hörd och sedd och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar
de att barn har inflytande och är delaktiga. Att förstå barns perspektiv förutsätter ett
förhållningssätt där vuxna tillåter barn ett eget sätt att erfara och förstå världen. Ett
förhållningssätt som leder till att barn ges ett reellt inflytande och deras delaktighet tas
tillvara på i olika pedagogiska sammanhang. Barns agerande och barns röster kan föras
fram av vuxna men för att barn aktivt ska kunna påverka sin egen situation krävs att de
är delaktiga och att deras agerande tas på allvar (2003).
7
Hur pedagoger planerar miljön på förskolan visar hur pedagogerna uppfattar förskolans
roll, barn och barns lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Barn gör det som miljön
inbjuder dem att göra därför ska barnen inte anpassa sig till miljön utan miljön ska
anpassas till barnen, menar Åberg & Lenz Taguchi. Miljön måste vara föränderlig då
det ständigt uppkommer nya intressen hos barnen. För att förstå hur vi kan skapa en
miljö som är intressant och spännande för barnen måste vi iaktta hur barnen använder
sin miljö (2005, s.27-33).
Vi har erfarit att förskolor vill arbeta med barns delaktighet och inflytande då det anses
vara en central utgångspunkt i förskolans vardag med stöd i läroplanen. Förskolan
förespråkar detta förhållningssätt då det kan stärka olika egenskaper hos barn,
exempelvis visa respekt och inkludera alla, deras egen förmåga till initiativ och
medbestämmande. Vi ville ta reda på hur förskollärare tänker kring delaktighet och
inflytande och hur det kan synliggöras i utformandet av förskolans miljö.
8
2. Syfte och frågeställningar
I såväl läroplanen som Barnkonventionen, har delaktighet och inflytande tydligt
framgått som grundläggande för att främja en god barndom. Vårt syfte med denna
uppsats var att undersöka hur förskollärare tänker kring arbetet med barns delaktighet
och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Vi ville undersöka vilka likheter och
skillnader i hur förskollärare som arbetar i samma verksamhet tänker kring detta. I
vilken utsträckning idén om det kompetenta barnet genomsyrar förskolans verksamhet
ville vi också undersöka. Vi kom fram till följande frågeställningar:

Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet och inflytande i förskolan?

Hur tänker förskollärare kring miljön i förskolan?

Vilka möjligheter ger förskollärare barnen att påverka utformandet av
verksamhetens miljö?
9
3. Litteraturgenomgång
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för tidigare forskning och de teoretiska
utgångspunkter som blev relevanta i vår studie. De begrepp och perspektiv vi kommer
att lyfta är delaktighet, inflytande, demokrati, barnperspektiv, miljön i förskolan och
teorin om ”det kompetenta barnet”.
3.1 Delaktighet och inflytande
Inflytande och delaktighet är två komplexa begrepp och används oftast synonymt
(Arnér, 2009). Beroende på vilka sammanhang begreppen ingår i finns det möjligheter
att tolka begreppen olika. Enligt Elisabeth Arnér handlar begreppet inflytande i
förskolan om att barn ska ges möjligheter att påverka sin tillvaro. Vidare menar Arnér
att det handlar mer om barns möjligheter att påverka sin tillvaro i större omfattning än
vad delaktighet gör. Delaktighet beskriver författaren som att barnen tar del av något
som andra redan bestämt (2009, s.14).
Forskaren och förskolläraren Kristina Westlund (2011) har i sin studie Pedagogers
arbete med förskolebarns inflytande undersökt hur pedagoger arbetar med barns
inflytande i förskolan. En utgångspunkt är att arbetet med barns inflytande utgör en del i
ett demokratididaktiskt arbete. Studiens syfte var att göra en konkret beskrivning av hur
pedagogerna arbetar med förskolebarns inflytande. Westlund använder sig av ett kritiskt
relationellt perspektiv och prövar vilken betydelse detta perspektiv kan få för att öka
förståelsen av vad arbetet med förskolebarns inflytande kan betyda. Metoderna som
användes var intervjuer med pedagoger, observation av pedagoger i barngrupp,
fältanteckningar samt videoobservation. Hennes val av metoder var för att kunna
undersöka arbetet med barns inflytande på olika sätt och få olika infallsvinklar i
materialet. Resultaten visar att pedagogerna använder varierade arbetsformer för att
arbeta med barns inflytande. De olika arbetsformerna är att skapa handlingsutrymme för
barnen, skapa möjligheter för samtal med barn, stödja barns interaktion, planera
verksamheten utifrån barns behov och intressen, ge barn möjlighet till att välja och
bestämma samt att pedagogerna ger barn möjlighet till vara medbestämmande. Studiens
resultat visar att arbetet med barns inflytande innebär en ständig fördelning mellan frihet
och styrning. Studien visade även att beroende på om pedagogerna har inflytande som
10
mål eller andra mål som omsorg eller lärande i fokus så påverkas barnens möjligheter
till inflytande (2011, s.182).
För att få en inblick hur man tänker kring delaktighet internationellt, så finns en studie
gjord av professorn och forskaren Sharon Bassell (2009) kring barns delaktighet i
Filippinerna. Resultatet visade att det är vuxnas attityder som är avgörande för barns
möjligheter till delaktighet och medbestämmande. Barns deltagande har sitt ursprung
från en världsbild baserad på de mänskliga rättigheterna där inflytande är en
grundläggande rättighet. Barns deltagande grundar även sig på tanken att social rättvisa
bygger på jämlikhet och respekt för alla individer (2009, s. 299-300).
3.1.2 Demokrati
Ett av de återkommande etiska perspektiven i läroplanen för förskolan är demokrati
(Öhman, 2009). Begreppet demokrati kan ha olika innebörder inom det rättsliga,
ekonomiska och mänskliga. I rättslig mening vara delaktig i att ta beslut, i ekonomisk
mening kunna fördela tillgångar lika och i mänsklig mening relationen mellan
människor, hur man respekterar varandra. Enligt läroplanen har förskollärare ansvaret
för att skapa en demokratisk miljö och ett demokratiskt arbetssätt en så kallad
demokratifostran. Professor Marita Lindahl (2005) menar att demokratifostran innebär
att demokratiska ideér tas tillvara på i förskolans vardag (2009, s. 86-87).
En viktigt uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra värden som vårt
samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
är värden som ska hållas levande i arbetet med barn. Värdegrunden uttrycker det etiska
förhållningssätt som skall prägla verksamheten (Lpfö 98 rev. 2010, s. 4 ).
I resultatet av studien gjord i Filippinerna (2009) framkom det att demokrati innebär att
barn lär sig att respektera andras åsikter om deras åsikter respekteras. Barns deltagande
förbereder dem på demokratiska processer där barn lär sig att ta ansvar för sina
rättigheter och engagera sig i frågor som rör samhället. Barns deltagande motiveras som
ett tillvägagångssätt för att stärka de demokratiska processerna. Genom deltagande ges
barn grundläggande livskunskaper för att fungera i samhället och utvecklas som en
kompetent och ansvarstagande vuxen (2009, s. 305).
11
3.1.3 Barnperspektiv
Begreppet barnperspektiv används på olika sätt i både allmän debatt och i forskning
(Qvarsell, 2003). Ibland handlar det om hur vuxna som arbetar med barn ser på barn och
ibland handlar det om hur barnen ser på sin värld, sina villkor, eller hur de ser på sig
själva och hur de själva är (2003, s. 102). Barnperspektiv handlar också om att belysa de
premisser som barn befinner sig i och hur dessa påverkar dem i deras vardag. Att ha
barn och barns villkor som utgångspunkt i undersökningar utifrån en teoretisk förståelse
av barns ståndpunkt kan också innebära att inta ett barnperspektiv (Engdahl, 2007, s.
14). Barnperspektiv avser tankar om barns bästa formulerade av oss vuxna (Tallberg
Broman, 2011). Vidare förklaras begreppet som vuxnas skyldighet för att ge barnen bra
framtida livschanser som barnen ännu inte förstår betydelsen av. I detta framkommer
barnperspektivets oundvikliga värde (2011, s. 68-69).
3.1.4 Förskolans miljö
I läroplanen för förskolan står följande:
Verksamheten ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till
lek och aktivitet. Miljön ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Barnen ska få
möjligheter till att forma, konstruera och nyttja material och teknik i det dagliga arbetet.
Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge
utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus
som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i
planerad miljö och i naturmiljö. Miljön på förskolan ska vara öppen, innehållsrik och
inbjudande (Lpfö 98. rev, 2010, s.6-7).
När barn får vara delaktiga i diskussionen med pedagoger kring utformandet av
miljön, blir det självklart för barnen att följa överenskommelser de tillsammans
kommit fram till (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Både pedagoger och barns
delaktighet ska tas tillvara på i miljöns utformning i verksamheten. Hur vi pedagoger
skapar miljön avgör vilka möjligheter barnen får i sitt utforskande. Miljön på
förskolan kan uppmuntra barn att lära tillsammans, men kan också förhindra
möjligheterna till gemensamt upptäckande. I utformandet av miljön är det
pedagogernas ansvar att vara uppmärksam på hur barnen tänker och vad de gör, först
då kan vi skapa en meningsfull miljö (2005, s. 31-33).
Pia Björklid (2005), professor i pedagogik, har skrivit en rapport som lyfter fram
forskning inom den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Författarens
utgångspunkt var att hon ansåg att forskning om förskolans fysiska miljö är eftersatt.
12
Syftet med rapporten var att få ökad förståelse för den fysiska miljöns betydelse i
barns lärandeprocesser. Metoden hon använde sig av var genom att sammanställa
åtskilliga studier med litteraturöversikter som handlar om samspelet mellan barns
lärande och den fysiska miljön. Slutsatser från rapporten blev blandannat att den
fysiska miljön anses sända tydliga signaler om man är välkommen eller inte i en
miljö. En miljö som tillåter utforskande med kroppen och alla sinnena är viktigt för
de små barnen. Barnen kan då identifiera miljön och väcka nyfikenhet som känns
meningsfull för dem (2005).
Ingrid Engdahl, universitetslektor i barn och ungdomsvetenskap har tillsammans med
Eva Ärlemalm-Hagsér, universitetslektor i pedagogik startat ett projekt där
utgångspunkten var att barn har rätt till delaktighet och inflytande över sitt eget
lärande vilket är en pedagogisk dimension (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2011).
Syftet med projektet var att utveckla nya metoder för öka kunskapen om barns
delaktighet och inflytande i förskolans miljö.
Metoderna författarna använde sig av var:

Fokusgrupper där samtalen utgått från väsentliga begrepp för projektet

Handledning i grupp som utgått från pedagogernas erfarenheter i syfte att
utmana invanda tankesätt och hitta nya strategier

Gemensamma observationer och pedagogisk dokumentation i olika former
som pedagogerna och barnen genomfört

Fältanteckningar för senare gemensamma reflektioner

Pedagoginitierade observationer av praktiken

Inspirationsföreläsningar

Olika former av erfarenhetsbyte mellan förskolor
Resultatet av projektet blev först och främst att betrakta barn som viktiga
medborgare som har kompetenser och förmågor att vara en resurs. Det här uppnås
genom att lyssna och se, att vara nära och ge möjlighet för barnen att uttrycka sig i
olika estetiska former, att diskutera och reflektera för att försöka förstå, att ta ansvar
för att något sker genom stöd och utmaningar. Ett annat resultat som synliggjordes
var hur barnen försökte få inflytande. Det framkom att barn har olika strategier för
uppnå sin önskan till inflytande. De vuxna utvecklade en ökad lyhördhet för barnen
13
och ett ifrågasättande av tidigare regler i förskolans miljö. Efter avslutat projekt
visades att ålder, genus och makt påverkar barnen men de vuxna har störst makt över
vad som erbjuds och tillåts i miljön. Ett lyssnande förhållningssätt eller en förändrad
organisation bidrar till ökad medvetenhet och till att förskolans miljö fylls med
möjligheter för barnen att vara aktiva utforskare (2011).
14
3.2 Teoretiska utgångspunkter
Vi kommer använda oss av begreppen inflytande, delaktighet och demokrati som de
teoretiska utgångspunkterna i vår studie. Vi kommer även använda oss av teorin ”det
kompetenta barnet” som vi anser vara en barnsyn som bör finnas i arbetet med
ovanstående begrepp.
Johannesen och Sandvik (2009) anser att delaktighet och inflytande handlar om mer än
att göra val eller låta majoriteten ta beslut. I denna förståelse av de två begreppen
uppkommer både utmaningar och möjligheter, som belyses utifrån en uppfattning om
delaktighet som etiska möten mellan människor. Begreppen beskrivs vidare som att
barnets intentioner, känslor och tankar ska bidra till att forma livet i förskolan.
Författarna menar att delaktighet och inflytande inte betyder att barnen ska bestämma,
utan det handlar om att alla på förskolan är del av en gemenskap där allas åsikter
respekteras och inkluderas. Enligt författarnas uppfattning om begreppen delaktighet
och inflytande innebär barns deltagande inte enbart när barnen är närvarande, utan barns
tankar och ideér ska också påverka på olika nivåer. Den förståelsen av begreppet stödjer
författarna sig på Bae (2006). Vidare anser Johannesen och Sandvik att det är viktigt att
vuxna i förskolan har ett nyanserat men också ett reflekterande förhållande både till
begreppens innehåll men också till vad begreppen innebär i praktik. Det är ett krav att
vuxna är öppna för förändring i förskolan och att se på det som görs i förskolan med
kritiska ögon utan att kasta alla traditioner åt sidan. (2009,s. 28-31).
Målen i läroplanen utgår ifrån att barns intresse och behov skall vara centralt i
verksamheten. I läroplanen står det att förskolan ska skapa möjligheter för barnen att
påverka sitt eget lärande. Forskning visar att barn måste vara intresserade och delaktiga
i det de utforskar för att de ska erhålla djupare kunskap. Barn klarar bättre av att göra
egna val, lära av varandra och samarbeta om de fått möjligheter att utöva inflytande.
Forskning visar även att delaktighet och inflytande är viktigt för barns goda hälsa. I
förskolan skall barn aktivt tillsammans med andra barn och vuxna delta i beslut kring
miljön, diskutera regler för en god trivsel och få valmöjlighet mellan olika material och
aktiviteter (Utbildningsdepartementet, 2003, s. 10-12).
Delaktighet och inflytande är kunskap och värden som är viktiga i det svenska
samhället (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2009). Begreppen förväntas synas tydligt
15
i den pedagogiska verksamheten och inte betraktas som något som bara ska överföras
till barnen (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003 & 2009, s. 37). Forskning visar att
små barn har egen vilja, egna åsikter och intentioner (Johannesen & Sandvik, 2009).
Barn skapas inte som ”tomma kärl” som ska fyllas med olika kunskaper något som
måste vara intressant i olika kontexter som gäller delaktighet och inflytande (2009, s.
16). Delaktighet och inflytande relateras ofta till ett annat komplext begrepp, nämligen
demokrati (Johannesen & Sandvik, 2009, s. 30)
Elisabeth Arnér fil. lic i pedagogik (2009) tar stöd från Ann-Kristin Göhl-Muigai (2004)
som menar att genom låta barn ta ansvar leder det till en känsla av frihet, självständighet
och inflytande men skapar också möjligheter till insikter om vad demokrati kan
innebära. Det krävs att barns perspektiv på olika sätt tas tillvara på om de ska ha någon
mening för barnen att bli fostrade till demokrati. För att barn ska förstå innebörden om
samspel och att ha respekt för varandra behöver de vänja sig vid att ta hänsyn. Genom
detta utvecklar barn en känsla för ansvar och förståelse för vad som är viktigt för att ett
demokratiskt liv ska bli möjligt. En anledning till det ökade diskussionerna kring barns
ansvar i förskolan, har att göra med den förändrade barnsyn som skedde under mitten på
1900-talet då även tanken kring hur barn bör fostras förändrades. Genom att barn får ta
ansvar ger det också en möjlighet för barnen att känna sig självständiga och
självbestämmande.
I samspel med både andra barn och vuxna skapas möjligheterna för inflytande,
delaktighet och demokrati. En faktor som har stor betydelse för detta ska kunna göras
möjligt är hur vuxna ser på barn, lärande och fostran. Fostran och utbildning har en
avgörande roll i skapandet av ett demokratiskt samhälle, ett samhälle där alla har rätt till
sin egen röst men också ska ha möjligheten till att göra sin röst hörd. Ingen människa
blir demokratisk av sig själv utan det är något man skapas till i en gemenskap. För att en
demokrati ska utvecklas och fungera så måste grunden vara att alla människor strävar
efter och förstår vikten av att varje individs ansträngningar behövs för att känslan av ett
pålitligt levnadssätt ska uppstå. Alla måste förstå och ta ansvar för sina handlingar men
även ta sitt ansvar för konsekvenserna som kan uppstå. För att detta ska bli möjligt tar
Arnér stöd av John Dewey (1916/1999) som anser att kontinuerlig utbildning kring alla
dessa frågor för alla i samhället måste finnas, och att utbildningen bör starta med de
yngre barnen (2009, s. 21-23).
16
Ett syfte för en demokratisk fostran är att forma självständiga och reflekterande
individer som vågar säga ifrån, tycka till men även fatta beslut som stöder de svaga i
samhället (Öhman, 2009). Denna tanke belyser värden och demokrati som livsform. Det
finns en annan tanke som belyser demokrati som beslutsform där det istället handlar om
att överföra engagemang och kunskap för representativ demokrati. Vuxna i förskolan
bör kritiskt diskutera och reflektera över vad demokrati i förskolan kan innebära.
Johansson (2007) menar att det är viktigt att det förs en diskussion kring demokratins
svårigheter, som tillexempel individens behov kontra kollektivets, minoritetens vilja
kontra majoritetens, samt förstå att göra sin röst hörd och bli lyssnad på inte innebär att
få sin vilja igenom i alla lägen (2009, s.86).
I nutida utvecklingspsykologi uppfattas barn i allmänhet som aktiva och nyfikna där
fokus är hur barn uppfattar sin reella värld (Pramling Samuelsson, Sommer &
Hundeide, 2011). Inom utbildning är det centralt att inta denna form av barnperspektiv
då det till vis del är barnets egna erfarenheter och uppfattningar som utgör grunden för
lärandet. Barn anses komma till världen redo för kommunikation och socialt samspel
utan psykologiskt skydd från omgivningen. När barn föds existerar kommunikativ
kompetens i hjärnan som kontinuerligt utvecklas under hela livet. Forskning om små
barn i förskolan visar att barn måste erbjudas bra möjligheter till inflytande och
delaktighet i den fysiska och psykologiska miljön för att kunna vara kompetenta aktörer
(2011). I Sverige förändrades barnsynen i mitten på 1900- talet från att se barn som mer
eller mindre osynliga objekt till idag där barn ses som kompetenta aktörer. Det finns
länder som inte utvecklat samma syn på barn som kompetenta förrän tidigt 2000 - tal
(Bessell, 2009). Ett av dessa länder är Filippinerna där landets politiker i samråd med
FN:s barnkonvention såg över barnsynen som rådde i landet. Detta arbete ledde till en
förändrad barnsyn där barn numera ses som kompetenta och anses som en viktig
dimension i den ideologiska barndomen. Arbetet ledde även till en större acceptans
kring att barn ska kunna uttrycka sina åsikter om beslut som påverkar deras liv (2009, s.
299).
17
4. Metod och genomförande
I detta avsnitt motiveras och argumenteras vårt val av metoder för vår studie. Vi
kommer återge hur undersökningen genomfördes och hur bearbetningen med vår empiri
sett ut. Avslutningsvis tar vi upp de forskningsetiska principerna och beskriver hur vi
förhållit oss till dessa.
4.1 Kvalitativ metod
Vår studie grundar sig på en kvalitativ metod. Ett övergripande syfte för kvalitativ
forskning är att få en förståelse om fenomen som rör personer och olika händelser i
deras livsvärld (Dalen, 2015). Det innebär att få en medvetenhet om hur människan
anpassar sig till sina levnadsvillkor (2015, s.15). Enligt Alvehus (2013) är definitionen
av
kvalitativ
metod
mer
komplex
än
så
och
innefattar
många
olika
variationsmöjligheter. Vidare refererar Alvehus till antropolgen Geertz som betonar att
antropologin i första hand intresserar sig för hur människor skapar sin livsuppfattning
och sina samband med omgivningen. All kvalitativ forskning är inte antropologi men
föreställningen om vad människor upplever som viktigt och att verkligheten ses som
skapad av de aktörer som lever där, är central i många traditioner i kvalitativ forskning
(2015, s.20). Vi valde kvalitativ metod då den lämpade sig bäst för att öka vår förståelse
kring förskollärares tankar och arbete med delaktighet och inflytande med barn i olika
åldrar.Vi ville få syn på förskollärares meningsskapande, värderingar och attityder kring
delaktighet och inflytande i verksamheten.
4.2 Kvalitativ intervju
Att använda sig av metoden intervju innebär ett samtal mellan två personer som
samtalar om ett specifikt ämne (Dalen, 2015). Syftet med en intervju är att få fram
information som beskriver hur andra människor uppfattar sina livsvillkor på olika sätt.
Vi valde denna metod för att få förståelse om informantens egna upplevelser, tankar och
känslor som den kvalitativa intervjun är särskild avsedd för (2015, s.14).
18
4.2.1 Semistrukturerad metod
Vi valde att använda oss av en semistrukturerad intervju. I en semistrukturerad intervju
följer intervjuaren ett fåtal utvalda öppna frågor (Alvehus, 2013). I denna intervjuform
har respondenten stor möjlighet att påverka innehållet och intervjuaren måste vara aktiv
i sitt lyssnande (2013, s. 83). Vi valde denna metod med öppna frågor för att ge alla
förskollärare samma möjlighet att uttrycka sina tankar och uppfattningar och för att få
olika perspektiv på vårt valda ämne. Vårt val av semistrukturerad intervju istället för
strukturerad intervju var att vi inte ville ha färdiga svarsalternativ som annars är en
egenskap för strukturerad intervju (Alvehus, 2013, s.83). Vi tror detta kan leda till att
förskollärarna känner att de inte kan svara fritt hur dom tänker utan blir styrda mot ett
svar. En ostrukturerad intervju som innebär ett öppet samtal där intervjuaren befinner
sig mer i bakgrunden var inte ett alternativ då vi ville försäkra att få svar på våra utvalda
frågor och med möjlighet till utvecklande svar (Alvehus, 2013, s. 83).
4.3 Urval
Intervjuerna har gjorts på en kommunal förskola i en storstad på fyra olika
åldersindelade avdelningar. Vi valde att utföra intervjuerna på en förskola som vi utfört
olika studier på innan under vår utbildning. Vi känner redan personalen och har en bra
relation med dem. Det kändes tryggt att använda oss av den förskolan för samla in vårt
material. Förskolan har ingen speciell inriktning. Vårt urval av de pedagoger som skulle
medverka gick till som så att vi ville enbart ha med förskollärare, då det är den
professionen vi utbildar oss mot. Vi gjorde ett medvetet val att intervjua förskollärare
som arbetar med barn i olika åldrar eftersom vi ville få syn på om det finns likheter och
skillnader på deras tankesätt. Vi besökte förskolan och frågade alla förskollärarna om de
kunde tänka sig att delta i en intervju som skulle hjälpa oss att samla in material till vårt
kommande examensarbete som handlar om förskollärararnas tankar kring vad
delaktighet och inflytande innebär samt hur arbetet synliggörs i verksamheten.
19
4.4 Genomförande
Vi började med att besöka förskolan där vi ville genomföra vår studie och informerade
förskollärarna vad studien gick ut på och frågade om intresse för deltagande fanns.
Responsen vi fick var positiv då vi kände en stor nyfikenhet från förskollärarna till
deras deltagande i vår studie. Vi utformade underlag för våra intervjuer där vi
sammanställde relevanta frågor för vår studie. Frågorna diskuterades fram och tillbaka
och det blev en del ändringar innan vi kom fram till de frågor som vi använt oss av
(Bilaga 1). Med underlaget färdigt kontaktade vi förskolan igen för att bestämma när det
var möjligt för oss att komma och intervjua de utvalda förskollärarna. Vi besökte
förskolan vid fyra tillfällen då intervjuerna genomfördes. Intervjuerna delade vi upp lika
mellan oss och den som inte intervjuade satt bredvid och antecknade.
Vid ett tillfälle när vi besökte förskolan för att genomföra två intervjuer gick det inte att
utföra på grund av personalbrist. Vår studie blev inte drabbad av det besked vi möttes
av då vi har förståelse för hur det kan se ut i förskolan. Vi bokade in ett nytt tillfälle för
oss att återkomma till förskolan. Intervjuerna utfördes enskilt och varade ca 15-25
minuter. Våra frågor var öppna och tolkningsbara för att inte styra in förskollärarna på
ett särskilt spår.
4.4.1 Bearbetning av material
När intervjuer har använts som metod för att samla i material ska materialet sedan
transkriberas (Alvehus, 2013). I ett analysarbete är transkribering ett första steg där tal
omarbetas till text (2013, s.85). Transkriberingen av vårt material väntade vi med tills
alla intervjuer hade genomförts.Vårt tillvägagångssätt valde vi för att kunna bearbeta
svaren på en fråga i taget. Vi började med att läsa igenom informanternas svar, våra
anteckningar och diskuterade materialet. Därefter började ett gemensamt transkriberade
av allt material där vi bearbetade en fråga i taget och kortade ner materialet. Vi tog
sedan bort det som vi inte ansåg vara relevant för syftet med vår studie men innebörden
i svaren är fortfarande samma. För att få en tydligare bild av innehållet delade vi upp
svaren från intervjuerna och summerade till en löpande text under rubriker som utgick
från våra frågeställningar. Totalt har vi intervjuat 8 informanter som vi namnger A-P då
informanterna namn börjar på allt mellan A-P. Vi kommer inte att redogöra för enskild
förskollärares svar vid alla rubriker men allas svar kommer presenteras på något ställe.
20
Om det uppkommer liknande tankar hos informanterna kommer vi skriva antalet som
tänkt likartat och inte deras benämningar. Vid citaten med flera benämningar har vi
använt oss av exakta meningar som informanterna sagt och sammanställt dem.
Enligt Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014) handlar tillförlitligheten i en studie om
att samla in material på ett omsorgsfullt sätt och i tillräcklig mängd för att kunna dra
några slutsatser av det. Vidare handlar det om att undvika det man själv tar för givet och
strukturera sitt arbete noggrant för att få möjlighet att få svar på sitt syfte (2014, s.51).
Materialet kan användas för att besvara våra frågeställningar men visar endast hur
arbetat med delaktighet och inflytande i utformandet på miljön synliggörs på de fyra
avdelningar vi besökt.
Vi analyserade och tolkade vårt material utifrån tidigare
forskning, vår valda teori och kopplade det till intervjusvaren vi samlat in.
4.5 Forskningsetiska principer
Vi har under vår undersökning följt de forskningsetiska principerna från
Vetenskapsrådet. Vi har innan undersökningen informerat samtliga deltagare om de
olika principerna.
Informationskravet innebär att vi som utför studien ska informera alla deltagare om
vilka villkor som gäller för deras deltagande och till vilket syfte studien utförs
(Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna ska bli informerade om att deras medverkan är
frivillig och att de har rätten att avbryta sitt deltagande när som helst (2002, s.7). I vår
kontakt med deltagarna informerade vi först om studiens syfte. Vi informerade också att
deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet.
Samtyckeskravet innebär att deltagare i undersökningen själv har rätt att bestämma över
sina förutsättningar och under hur lång tid deltagandet sker (Vetenskapsrådet, 2002).
Deltagarna skall ha möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att det leder till negativa
konsekvenser för dem. I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte
deltagarna utsättas för olämplig påtryckning eller påverkan (2002, s.9-10). Vi bad om
deltagarnas samtycke innan studien startades. Även här informerade vi om att de när
som kunde avbryta sitt deltagande utan att bli ifrågasatta.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagarna i studien inte ska kunna
identifieras (Vetenskapsrådet, 2002). Alla uppgifter ska sammanfattas och förvaras på
21
ett sätt så att obehöriga inte kan komma åt uppgifterna (2002, s.12). Vi informerade
deltagarna att deras namn och övriga personuppgifter inte kommer publiceras i vårt
färdiga arbete. Materialet vi samlat in har förvarats i säkerhet och endast vi har haft
tillgång till materialet.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som är insamlade om deltagarna endast får
användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). De insamlade uppgifterna får
inte användas för beslut eller åtgärder som påverkar deltagaren utom vid medgivande
från deltagaren (2002, s.14). Vårt insamlade material har endast använts av oss och
kommer att kasseras efter avslutat arbete.
22
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
I denna del av texten kommer vi att gå igenom vårt insamlade material. Vi har delat in
vårt resultat i avdelningsrubriker utifrån våra frågeställningar för att synliggöra det för
läsaren. I slutet av varje avdelningsrubrik tolkar och analyserar vi resultatet där vi
använder centrala begrepp, tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter som
stöd.
5.1 Hur tänker förskollärare kring begreppen delaktighet
och inflytande i förskolan?
Alla åtta förskollärare ansåg att delaktighet och inflytande är stora begrepp som kan
diskuteras ur olika synvinklar och kan definieras på en mängd olika sätt. Alla ansåg
även att det är deras skyldighet att skapa möjligheter för delaktighet och inflytande för
barnen i verksamheten. Förskollärarna menade att det är deras skyldighet att lyssna på
barnen, ta tillvara på barnens tankar och ideér samt skapa en verksamhet utifrån det
barnen uttrycker. Alla informanter var överens om att det inte handlar om att låta barnen
bestämma och få sin vilja igenom alltid utan det handlar om att ta barnens röst på allvar.
Informanterna ansåg för att barnen ska känna sig delaktiga måste vuxna vara lyhörda
och bemöta barns tankar med respekt.
Barnen ska ges möjlighet att påverka sin dag, sin miljö och få möjlighet att välja själv vad
de känner för att göra. Vi vuxna ska bjuda in till samtal med barnen kring aktiviteter,
lärmiljöer och att vi är lyhörda för barnens intresse. Det handlar om att ta tillvara på barns
egna tankar om hur de själv kan vara med att påverka verksamheten (informant F,
20150415 & informant B, 20150417).
Under samtalen kring delaktighet och inflytande kom fem av informanterna in på
ansvarsfördelning mellan barn och vuxna.
Tanken om att ge barn olika uppdrag där de får ta ansvar och tillåtelse att växa i den
rollen är viktigt. Det är även viktigt att vi vuxna visar att vi har förtroende för barnen och
deras kompetenser. Vi brukar exempelvis låta barnen duka fram till lunchen så att alla får
ta del av det ansvaret. Vi får inte låta barnen ta för stort ansvar då det kan bidra till att
barn kan bli stressade och istället går lusten till att inhämta ny kunskap förlorad. Att hitta
den balansen ligger hos vuxna (informant A, 20150415, informant H, 20150416 &
informant P, 20150417)
Sex av informanterna nämnde under samtalet ett annat begrepp som de ansåg inte går att
undvika när man talar om delaktighet och inflytande, nämligen demokrati. Fem av
23
informanterna pratade om demokrati som att införa en förståelse för begreppet hos
barnen. En av informanterna berättade om arbetet kring demokrati genom ett
röstningssystem. Informanterna berättade också om att demokrati handlar om både små
och stora val hos barnen. Ibland får barnen bestämma vad de vill göra utan en vuxens
påverkan och i vissa fall får de möjlighet att uttrycka sin tanke i någonting som någon
annan redan bestämt. I det stora hela ansåg informanterna att barnen hade stor möjlighet
till medbestämmande men att det finns en del regler att rätta sig efter. De regler
informanterna talade om var regler utformade av säkerhet- och hygienskäl tillexempel
springa runt med saxar eller tvätta händerna före och efter maten.
Demokrati handlar om att inom ramen för dagens rutiner och struktur ge barn stor
valmöjlighet att påverka sin dag. Demokrati i förskolan handlar om att barnen ska kunna
välja aktivitet i den fria verksamheten. Barnen ska få möjlighet att komma med egna
förslag i den styrda verksamheten. Barnen ska kunna välja om de vill vara inne eller ute
när det är möjligt. Det handlar också om att respektera barns åsikter genom att vara en
aktivt närvarande pedagog som lyssnar och hör barnens åsikter (informant A, 20150415,
informant M, 20150415 & informant D, 20150416).
Utifrån svaren vi fick uppkom en följdfråga som blev:
Kan det uppstå konflikter av att barn får vara med och bestämma och ge förslag kring
deras vardag på förskolan?
Alla informanter svarade nej på den här frågan dock fick vi ett utförligare svar av
fyra informanter.
Nej men ibland kan det vara svårt att genomföra vissa önskningar och då får man mötas
på halva vägen eller kompromissa. Barn är otroligt öppna för förhandling om man är
lyhörd och visar att det de föreslår är viktigt (informant F, 20150415).
Nej men det finns saker där vi inte kan möta barnens önskemål exempelvis vid val av
vilken mat eller när barnen vill gå hem för de är ledsna. Annars anser jag att till allt kan
man föra resonemang med barnen och mötas på halva vägen (informant D, 20150416).
Nej men ibland behövs att vi vuxna behöver inspirera barnen till att våga något nytt. En
del barn kan fastna i ett visst mönster eller handling (informant B, 20150417).
Nej men ibland kan det vara svårt att tillmötesgå allas önskningar. Det kan då finnas de
barn som hamnar i skymundan med sina önskningar (informant E, 20150420).
5.1.2 Analys och tolkning
När vi ska försöka tolka resultatet om hur informanterna tänker kring vad delaktighet
och inflytande innebär i förskolan handlar det om att ta tillvara på barns kunskaper. I det
dagliga arbetet ska barnen lyssnas in och vara medbestämmande, men inom ramen för
24
dagens rutiner och struktur. Det handlar om att finna en balans mellan vuxna och barns
önskningar, viljor, tankar och behov. Tankarna som förskollärarna har är precis det som
Johannesen & Sandvik (2009) talar om när de benämner vad delaktighet och inflytande
handlar om. Delaktighet och inflytande handlar inte om att barn ska bestämma och alltid
få sin vilja igenom utan det handlar om att vuxna lyssnar på barnen och ger dem en
känsla av att bli tagna på allvar. En förutsättning för att barn ska känna sig delaktiga och
ha inflytande är att pedagoger lyssnar och förstår det barn uttrycker men det är även
grunden för en god barndom (2009, s.31-35,93).
Tankarna kring begreppen kan även tydliggöras med hjälp av Pramling Samuelsson &
Sheridan (2003) som menar att delaktighet handlar också om att vilja och kunna fånga
det som intresserar barnen och hur det kan tas tillvara på i verksamheten. När barn
upplever sin värld som hörd och sedd definierar författarna att barn är delaktiga och har
inflytande (Pramling Samuelsson & Sheridan , 2003, s. 71- 72). Informanterna pratade
om att genom låta barn vara delaktiga och ha inflytande i sin vardag kan möjligheter för
utveckling som främjar barns lärande skapas. Vidare ansåg de att det kan skapa en
känsla av trygghet hos barn att få vara medskapande aktörer av sin miljö. En tanke som
lyftes under samtalen var att synen på barn som kompetenta handlar inte om att låta
barnet alltid göra som det vill eller bestämma utan det innebär att alltid lyssna på barnet
och försöka förstå barnets behov. Vi uppfattade utifrån samtalen att förhållandet mellan
barn och vuxna kan bli öppnare om vuxna ser barn som kompetenta. Utifrån samtalen
tolkar vi att det bör finnas en balans så att barn inte känner att de får ta för mycket
ansvar då de kan ha negativa effekter på barnen. Den här beskrivningen av det
kompetenta barnet styrker Johansson (2007) som menar att respektera barns röster
innebär inte att låta barnet alltid göra som det vill eller få sina önskningar igenom. Det
innebär att ta sig tid att lyssna på vad barnet säger och försöka förstå vad barnet menar
och visa att vi finns där för barnen. Som vuxen har vi ett ansvar för barnet som innebär
att vi ibland måste säga nej av olika anledningar (2007, s. 23). Utifrån samtalen med
informanterna uppfattade vi att genom lyssna på barnen förmedlar vuxna en känsla till
barnen att det de har att berätta är viktigt. Detta leder till att barnen känner sig
respekterade och får en känsla av att vara en tillgång för gruppen. Öhman (2009) menar
att det barnen berättar bör leda till konkreta handlingar, så att barnen får inflytande i
verksamheten (2009, s. 135).
25
Fem av informanterna talade om ansvarsfördelningen mellan vuxna och barn. Vuxna
måste ge barn så stort ansvar som de klarar av men ändå inte så att barn känner press
över att få det förtroendet av de vuxna. Barn måste få ta ansvar för att utvecklas och
känna ett förtroende till sig själv. Enligt Åberg och Lenz Taguchi (2005) ska man som
pedagog vara medveten om sitt eget ansvar så valen man gör i verksamheten gynnar
barnen. Om vi vuxna lägger för stort ansvar hos barnen kan det leda till att de tappar
intresset och går miste om egenskaperna i vad ansvar innebär. Tillåta barn att få göra
medvetna val är en stor del av det demokratiska arbetet i förskolan. Pedagoger skall i
enlighet med ett demokratiskt förhållningssätt och de grundläggande demokratiska
värderingar, utforma verksamheten och göra den synlig i förskolans vardag (Åberg &
Lenz Taguchi, 2005, s.43, 64-65).
I samtalen med informanterna om demokrati, uppkom många tankar kring
förhållningssätt. Informanterna var överens om att ett demokratiskt förhållningssätt är
grunden till ett fortsatt arbete kring demokrati. Utifrån samtalen med informanterna
tolkar vi att ett demokratiskt förhållningssätt dels handlar om att vuxna låter barn vara
medbestämmande i sin vardag. Det handlar också om att barn får möjligheter till att
utveckla den kunskap som behövs för att argumentera för sin sak, föra fram egna
synpunkter och kunna kompromissa. Denna tanke om vad ett demokratiskt
förhållningssätt innebär kan styrkas med Öhman (2009) som talar om liknande tankar
(2009, s. 88). Demokrati är inget färdigt arbetssätt utan något alla tillsammans i
verksamheten kontinuerligt arbetar med. Enligt Åberg & Lenz Taguchi (2005) är
demokrati en ständigt pågående process som vi lever i och bygger tillsammans med
barnen. För att barnen skall få förståelse för ett demokratiskt förhållningssätt måste vi
lyssna på barnen och ha tillit till deras kunnande. En förskola som bygger på demokrati
innebär att alla blir respekterade och ges utrymme till självständighet (2005, s.64-65).
Utifrån läst litteratur och samtalen med förskollärarna kring demokrati fick vi
uppfattningen om att de besitter kunskap kring ett demokratiskt arbete och vad det
innebär i förskolan. Demokrati verkar vara något som förskolan arbetar mycket med och
som förskollärarna ständigt tycks söka ny kunskap kring för att utveckla sitt arbetssätt.
Något vi blev förundrade över var att endast en informant talade om att det kan vara
svårt att tillmötesgå alla barns önskningar och känner ibland att något eller några barn
hamnar i skymundan med sina tankar och önskningar.
26
5.2 Vad innebär miljön i förskolan för förskollärare?
Miljön i förskolan är hela verksamheten. Informanterna pratade om den fysiska miljön
som innefattar utformandet av rum och hur material placeras ut. När de pratade om den
psykiska miljön i förskolan kom de in på ljudnivå, språkbruk, temperatur etcetera.
Informanterna var överens om att både den fysiska och psykiska miljön är viktig för
barns lärande och utveckling.
Miljön är både utformandet av alla rum men också ljudnivån, temperaturen, språkbruk,
omsorg etcetera. Miljön är viktig för barns utveckling och lärande. En inbjudande miljö
som lockar till utforskande och lek men även hur rummen är utformade och hur
materialet är placerat är en grund för en bra verksamhet (informant D, 20150416 &
informant B, 20150417).
Sex av informanterna kom in på tankar kring svårigheter med anpassningen av miljön i
förskolan. Informanterna pratade om att det är en tuff utmaning att inkludera alla barns
önskningar då det är många viljor att ta hänsyn till och försöka tillgodose.
Informanterna ansåg att de är begränsade i vad de kan köpa in till verksamheten på
grund av olika aspekter. Alla informanter ansåg att miljön i förskolan bör vara
föränderlig för att stimulera alla barns olika behov och intressen men endast en av
informanterna nämnde miljöns anpassning till olika åldrar.
Miljön kring småbarn upplevs ibland vara för begränsad. En del barn kan inte komma åt
det material de vill för att de inte når det eller för det är inlåst i något skåp. Där hämmar
vi vuxna deras kreativitet och upptäckande. Några material måste ju vara högt upp eller
inlåsta av säkershetskäl men i övrigt bör små barn befinna sig i en minst lika tillåtande
miljö som de stora barnen. Att anpassa miljön efter alla barns önskningar och viljor är en
utmaning som ständigt pågår. Vi försöker utforma miljön efter den aktuella barngruppens
intressen så att alla barn blir inkluderade.Vi samtalar med barnen kring hur de vill ha sin
miljö och vad som ska finnas i den när vi känner att miljön inte längre tilltalar dem. För
oss är det viktigt att barnen får vara delaktiga och ta beslut kring utformandet av miljön i
förskolan. Förskolan är en stor del i barnens vardag och det är viktigt att de får en känsla
av tillhörighet och att de ”äger” en del av verksamheten (informant F, 20150415,
informant H, 20150416 & informant P, 20150417).
5.2.1 Analys och tolkning
Miljön i förskolan är ett omfattat och omtalat begrepp som innefattar hela
verksamheten. Efter samtalen med informanterna om vad miljön i förskolan innebär
för dem, så tolkar vi deras svar som att de anser att det handlar om allt från de små
detaljerna till de stora mer avgörande valen i förskolans vardag. Vi upplevde att det
finns en stor medvetenhet kring vikten av att skapa en god miljö och vad det innebär
för barns möjligheter till upptäckande och utforskande. Barn måste känna sig trygga
27
och må bra i sin omgivning. En nyfikenhet hos barn väcks då och de börjar utforska
miljön och får möjligheter att inhämta ny kunskap. Miljön på förskolan ska vara
utformad på det vis att den utmanar och lockar till ett lustfyllt lärande. I enlighet med
Björklid (2005) är det viktigt att skapa miljöer där barn inspireras till olika typer av
verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande för att verksamheten i
förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål. Den pedagogiska
miljön omfattar både det klimat som råder i verksamheten men även den fysiska
utformningen. Miljön ska vara utformad så att barns lärande både främjas, stimuleras
och utmanas (2005, s.38).
Det fanns en tydlig problematik som inte gick att undvika att tala om i samtalet kring
miljön. En del i problematiken ansågs vara för stora barngrupper med många olika
behov och intressen att tillgodose. Tankarna kring en inkluderande verksamhet var
många och informanterna ansåg att det är ett komplext begrepp som måste arbetas
kontinuerligt med. Aasebø & Melhuus (2007) menar även att det finns en
problematik kring detta komplexa begrepp som både syftar till det enskilda barnet
samt gruppen. Det är en utmaning att skapa en förskola för alla där utgångspunkten
är individuell anpassning. Inklusion ska ses som både ett omsorgstagande till det
enskilda barnets intresse men även som ett led i att skapa tillhörighet i en grupp. Alla
på förskolan har en skyldighet att individen blir inkluderad i miljön. För att skapa en
inkluderande förskola är det inte barnen som ska ändra sig utan institutionen måste
organiseras om och pedagogerna måste inta andra perspektiv (2007, s. 150-152).
Vidare menar Björklid (2005) att miljön innefattar både fysiska som psykiska
aspekter som exempelvis hur klimatet är men också rummens utformning.
Förskolans fysiska utformning ska kunna förändras beroende på vilka verksamheter
som pågår och utifrån den aktuella barngruppens intresse (2005, s.38). Tankarna var
många kring miljön och vad miljö på förskolan egentligen innebär. De rådde delade
meningar men slutsatserna blev att miljön infattar hela verksamheten och allt som
befinner sig i den. Det fanns en medvetenhet kring att utforma miljön efter barnens
intresse och att kontinuerligt arbeta med att miljön ska tilltala barnen. Det här arbetet
kräver att man aktivt lyssnar på barnen, ser vad som intresserar dem och diskuterar
kring vilket material barnen vill ha i sin lärmiljö. Betydelsen av att låta barnen vara
delaktiga är något som vi upplevde att alla informanterna ser som en självklarhet då
det främjar barnens lärande. För att synliggöra det här, använder vi Björklid (2005)
28
som menar att främja barns lärande och utveckling är det viktigt att barnen aktivt
deltar i utformningen av sin miljö (2005, sid 38). Det är inget kortsiktigt arbete utan
det krävs att man som pedagog är engagerad och visar att man finns där för barnen
och vill skapa en miljö som gynnar dem enligt informanterna.
5.3 Vilken möjlighet ger förskollärare barnen att påverka
utformandet av verksamhetens miljö?
I denna fråga skiljde sig informanternas tankar åt. Tre av informanterna svarade att de
försöker ge barnen stora möjligheter att påverka miljön genom regelbunda samtal
tillsammans. Vidare berättades att de observerar var och hur barnen leker, för att få syn
på hur miljön kan utformas efter barnens intresse. Informanterna berättade att utifrån
observationerna och samtalen reflekterar arbetslaget över hur de kan ta tillvara barnens
intressen och önskningar för att möjliggöra fortsatt utveckling hos barnen.
Vi försöker ge barnen stora möjligheter till att påverka sin miljö genom att observera
barnen men även genom regelbunden kommunikation. Genom att vi i arbetslaget
reflekterar över det vi får syn på och det barnen berättar har vi större möjlighet at ta
tillvara på barnens intressen och behov mot en fortsatt utveckling (informant A,
20150415, informant F, 20150415 & informant H, 20150416).
Fyra av informanterna pratade om att det mesta material finns tillgängligt för barnen
och de eftersträvar att det ska finnas ett stort urval av material. Informanterna ansåg att
det material som inte finns tillgängligt är material som måste vara inlåsta eller placerade
utom räckhåll för barnen på grund av säkerhetsskäl.
Vårt material finns tillgängligt för barnen så att de själv kan nå det. Vi eftersträvar att det
ska finnas ett stort urval av material och materialet ska kunna förändras utifrån vad
barnen gör i de olika rummen. Rummen tilltalar barnen när materialet placeras synligt
och strukturerat. Vi har material som inspirerar barnen till utforskande och skapande
(informant B, 20150417 & informant P, 20150417).
Endast en av informanterna pratade kring ekonomin som styrning av materialet i
verksamheten. Vidare berättade endast en annan informant om hur barnen kan påverkas
av att få delta i utformning av miljön men också hur förhållandet mellan barn och vuxna
kan påverkas.
Om barnen tillåts vara med att utforma sin lärmiljö känner barnen att de är viktiga och
trivs bättre. Förhållandet mellan barn och vuxna blir öppnare när vi vuxna visar att vi ser
dem som kompetenta (informant E, 20150420).
29
En av informanterna upplever att det är en allmän brist på kunskap kring miljön i
förskolan och menade att det är en lång process där man först och främst förändrar sig
själv sedan verksamheten. En annan informant talade om miljöns påverkan på barnen.
Miljön har stor påverkan på barnen. Den kan både skapa möjligheter men också
begränsningar. Genom att ha en öppen och tillåtande miljö skapar det stora möjligheter
för barnen att vara friare i sitt upptäckande och utforskande. En begränsning för barnen är
att vi vuxna inte alltid har möjlighet att tillgodose barnens alla önskningar i stunden med
material av olika orsaker (informant M, 20150415).
5.3.1 Analys och tolkning
Varför svaren blev olika i den här frågan kan bero på hur den man ställer frågan till
bemöter frågan och hur den tolkas. Andra faktorer kan vara erfarenheter, upplevelser
eller antal år som verksam i förskolan. Som förskollärare blir man inte fullärd i sitt yrke
utan utvecklas, får ny kunskap och nya infallsvinklar hela tiden. Det råder en
medvetenhet hur man tar tillvara på barns intresse och önskningar i utformandet av
miljön. Under intervjuerna uppkom känslan av att arbetet med miljön är något förskolan
arbetar mycket kring. Betydelsen av ett stort urval med material på barnens nivå är en
grundsten för att verksamheten ska vara utformad efter barnens behov. I enlighet med
Lökken, Haugen & Röthle (2006) ska miljön underlätta för barnen att orientera sig så att
de själva kan hämta material och lägga tillbaka det utan att behöva fråga om hjälp eller
tillåtelse av en vuxen. Ett stort urval som är väl strukturerat i barns höjd leder till att
barnen trivs bättre i sin miljö. Materialet ska kunna användas på många olika och
ständigt nya sätt i varierande sammanhang. Materialet ska locka barnen till att utforska,
samspela och intressera sig i gemensamma aktiviteter. I valet av material måste man
avväga två kriterier, nämligen säkerhet och utmaning (2006, s. 129-130).
Samtalen gav känslan att förskollärarna vill arbeta med att barnen ska ges stora
möjligheter till delaktighet och inflytande över sin miljö. Det finns dock en problematik
där exempelvis ekonomin styr eller en kunskapsbrist. Känslan vi fick vid samtalen var
att det även handlade om tidsbrist i verksamheten. Vi blev förvånade över att inte fler av
informanterna hade samma tankar om miljön utan det var enbart en (olika) informant
som berättade kring olika tankar. Vi tänker att en miljö som är tillgänglig och öppen
skapar större möjligheter för barn att vara kompetena aktörer i sina egna aktiviteter utan
att behöva be en vuxen om hjälp eller tillåtelse. Vår tanke kan stärkas med Arnér (2009)
som anser att i förskolan ska barn ges utrymme att utveckla självständighet samt fatta
beslut, men också få möjligheter till att skapa relationer både med andra barn och
30
vuxna. För att barn ska få möjlighet till detta är det viktigt att barn får ha inflytande i
vardagen på förskolan. Genom att skapa en tillåtande miljö där barns röst tas på allvar
skapas möjligheter för barn att vara delaktiga och ha inflytande (2009, s. 23). Slutligen
tolkar vi utifrån vårt resultat genom att ta tillvara på barns kunskaper, låta de komma
med egna förslag och utforma verksamheten utifrån det barnen uttrycker skapas en
verksamhet som är för barnen.
31
6. Slutsats och diskussion
I denna del kommer vi diskutera vårt resultat och presentera slutsatser utifrån våra
teoretiska utgångspunkter under rubriker som vi anser vara relevanta utifrån vårt
resultat. I slutet kommer vi kritiskt reflektera kring vår studie och presentera förslag till
fortsatt forskning.
6.1 Vuxnas ansvar
Förskollärarna ansåg att delaktighet och inflytande var komplexa begrepp som kan
diskuteras och ses ur olika infallsvinklar. Vi kan ur vårt resultat se en tanke att det är
vuxnas ansvar att skapa möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten.
Vår uppfattning är att förskollärarna försöker förmedla att det är barnens arena där allt
barnen uttrycker ska tas tillvara på. Verksamheten ska skapas efter barnens behov och
önskningar, vilket vi tror är något förskolan arbetar kontinuerligt kring. Ett område vi
upplevde som betydelsefullt var ansvarsfördelning mellan barn och vuxna, då det fanns
en medvetenhet av vikten att ha förtroende till barn och deras kompetenser, samtidigt
innebär inte det att vuxna frånsäger sig ansvaret. Denna innebörd synliggör Åberg &
Lenz Taguchi (2005) som menar att vuxna inte bör lämna över ansvaret på barnen utan
bjuda in för att tillsammans ta ansvar i verksamheten (2005, s.66). Vi såg en tydlig
kunskap som förskollärarna besitter kring de negativa faktorerna om barn får ta för
mycket ansvar. Genom vårt resultat kan vi se att förskollärarna har anammat idén om
barn som kompetenta genom hur de tänker, talar och arbetar med barn. Det finns en
tydlig tanke att det bör skapas möjligheter i förskolans vardag där barnen tillåts att vara
medskapande aktörer. Genom att skapa verksamheten utifrån barns tankar och ideér
bekräftas barnen som kompetenta. I enlighet med Johannesen & Sandvik (2009) som
menar när vuxna lyssnar på barnens upplevelser och tankar i förskolan och tar vara på
de i planeringen samt genomförandet av verksamheten bekräftas barnen som
kompetenta (2009, s. 16). Tilltron på barnens egna förmåga att ta ansvar och växa i den
rollen är en stor del i att se barnen som kompetenta. Det är i slutändan hos de vuxna det
största ansvaret ligger i alla avseenden.
32
I det stora hela känner vi att det generellt sätt finns stor kunskap och medvetenhet inom
delaktighet och inflytande. Vi blev förvånade att ingen pratade kring eventuella
svårigheter kring delaktighet och inflytande då vi uppfattar arbetet med det som en
omfattande process. Vad det kan bero på vågar vi tro ännu en gång är att kunskapsnivån
och medveheten är hög inom detta område. Vi baserar detta på alla insamlade svar från
informanterna. Om vi haft möjlighet att följa verksamheten under längre tid tror vi att vi
fått större inblick i verksamheten och kunnat redogöra lättare för anledningen till att
ingen tog upp eventuella svårigheter. En annan tanke som uppkommit är att ingen talade
om de eventuella negativa effekter som kan uppstå genom att se barn som kompetenta.
Vi tror att det kan bli negativa effekter av att se barn som kompetenta i alla lägen.
Denna tanke styrker Johannesen & Sandvik, (2009) då de menar att det är viktigt att inte
se barnen som lika kompetenta i alla sammanhang då det kan medföra att barnen inte
ges den möjlighet till utveckling de bör få (2009, s. 16).
6.1.2 Det demokratiska arbetet
Demokrati är ett stort begrepp som har olika betydelser beroende på vem man frågar. I
vår studie framkom skilda tankar kring begreppet. Majoriteten ansåg det som att införa
kunskap och förståelse hos barnen kring begreppet precis som Öhman (2009) menar är
en inriktning inom demokrati. Ett sätt för barnen att få kunskap och förståelse kring
demokrati är att ge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Demokrati är inte
bara att få vara med och bestämma utan att allas röster ska lyssnas på och alla ska ges
möjlighet till medbestämmande.Vi anser att det inte endast räcker att prata om
demokrati med barnen utan de måste även få möjlighet att utöva demokrati. I enlighet
med Marita Lindahl (2005) har alla barn rätt till att leva i demokrati där deras ideér
levandegörs i verksamheten. Barn ska få ha inflytande över sin vardag och alltid ges
valmöjligheter (2009, s.87).
Arbetet kring demokrati ansågs inte vara något som lärs ut utan det är en ständigt
process som utövas tillsammans med barnen. I denna process är det viktigt att vara
lyhörd, ge utrymme till självständighet samt ta barnens tankar på allvar. Inom
verksamhetens struktur och ramar bör barn ges både små och stora val utan påverkan av
vuxna. Barnen ska även få möjligheter att uttrycka sig i bestämmelser som redan finns.
Vi får känslan av att förskolan har ett öppet klimat där vuxna har förtroende för barns
33
kompetenser. Det öppna klimatet tror vi kan gynna barnen i många anseenden men en
negativ effekt kan bli att barnen blir stressade.
Det kändes som det fanns en problematik som gör att arbetet kring demokrati inte utförs
på det sätt som önskas i verksamheten. Ett av problemområdena som nämns är att det är
stora barngrupper där många önskningar och viljor ska bemötas och respekteras.
Barngruppens storlek är inget som går att påverka men genom att rannsaka
verksamheten, tror vi möljligheter skapas att se arbetet kring demokrati mindre
problematiskt.
Slutsatsen blir att några av tankarna skiljde sig åt men i det stora hela var samtliga
förskollärare överens om att det är stora begrepp. De var även överens om att det är
vuxnas skyldighet att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande över
sin vardag i förskolan. Samtliga var överens om att demokrati är ett begrepp som inte
kan undvikas när det talas om delaktighet och inflytande. Föreställningen vi bibehåller
är att det finns medvetenhet och kunskap inom områdena där det ständigt söks ny
kunskap för att utveckla sitt arbetssätt. De skillnader vi upplevt finnas i verksamheten
framkom inte i vårt resultat.
6.2 Miljön är hela verksamheten
Att miljön i förskolan innefattar hela verksamheten var något som synliggjordes i vårt
resultat. Vi upplevde att det fanns stor medvetenhet av att skapa en god miljö och vad
det innebär för barns utveckling och lärande. Miljön i förskolan bör vara föränderlig för
att stimulera alla barns olika behov och intressen. Vår uppfattning kring förskolans
miljö är att den kan vara avgörande för barns nyfikenhet och lust till lärande. För att
skapa en miljö som tilltalar barnen tror vi det krävs lyhörda och närvarande pedagoger
som kommunicerar dagligen med barnen om miljön. Tankarna grundar vi utifrån
resultaten som framkommit i studien. Vi förstår arbetet kring miljön som inget
kortsiktigt, utan det kräver en verksamhet med engagerade pedagoger som vill skapa en
miljö som gynnar alla som befinner sig på förskolan.
Det fanns en problematik som inte gick att undvika i samtalet kring miljön. En del i
problematiken ansågs även här vara för stora barngrupper med många olika behov och
intressen att tillgodose. Barngruppens storlek är ännu en faktor vi inte kan påverka, men
vi tror att om verksamheten ser över sitt arbete med miljön och vågar prova nya
34
lösningar kan en del av den problematiken som upplevs undvikas. När vi pratade om
den fysiska och psykiska miljön uppkom tankar om begränsningar i verksamhetens
miljö. Vi fick en känsla av att utformandet i miljön var ett område med svårigheter då
det är en tuff utmaning att inkludera allas önskningar. Något vi tror påverkar mer än vad
som framkom i resultatet är begränsningar i ekonomin men även olämpliga lokaler. Vi
fick även uppfattningen att den psykiska miljön tillförde stress då det exempelvis
talades om för hög ljudnivå och dålig ventilation. I enlighet med Urban Bengtson
(1993) styrks vår uppfattning då Bengtson nämner att bullrig miljö, brister i
planlösningen och dålig luft skapar stress (Björklid, 2005, s. 40). Slutsatsen blir tyvärr
att frågan kring miljön kändes påfrestande att prata om men vi tyckte oss se en tro på att
vilja kunna förändra i förskolans miljö till det bättre.
Slutsatsen blir att alla var överens om att miljön är hela verksamheten.Vi fick känslan
av att det är en tuff utmaning att tillgodose allas barns viljor och behov. Det finns olika
begränsingar som stoppar arbetet kring miljön som vi presenterat tidigare. I denna fråga
finns även en medvetenhet men också en problematik som lyfts fram. Några av
problemområdena går inte att påverka men vi upplever att det finns kunskap kring de
faktorer som går att påverka. De faktorer som går att påverka fick vi känslan av att de
arbetar med för att minska den upplevda problematiken. De skillnader vi upplevt finnas
i verksamheten framkom inte heller i denna fråga.
6.3 Barns påverkan av miljö
Tankarna kring barns möjligheter att påverka utformandet av miljön skiljde sig åt.
Barnen ges möjligheter att påverka sin miljö genom regelbundna samtal tillsammans
med förskollärarna.Vidare skapas möjligheter för barnen via att de vuxna observerar hur
barnen leker och med vad de leker. Genom detta får förskollärarna syn på hur miljön
kan utformas utifrån barnens intresse. För att skapa en miljö som främjar barnens
fortsatta utveckling behövs reflektion och diskussion i verksamheten. För att materialet
ska vara utformat efter barnens behov bör det finnas ett stort urval med material som
placeras på barnens nivå. Materialet på förskolan upplevde vi som att det mesta av
materialet finns tillgängligt för barnen och ett stort urval av material eftersträvas.
Barnen ges stora möjligheter att själv kunna nå det material de vill ha utan att behöva be
en vuxen om tillåtelse eller hjälp. Material som inte finns tillgängligt är sådant som
måste vara inlåst eller placerade utom räckhåll för barnen på grund av säkerhetsskäl. I
35
det stora hela upplever vi att förskollärarna skapar möjligheter för barnen att kunna
påverka utformandet av sin miljö för att skapa en känsla hos barnen att det är deras
arena. Björklid (2005) menar att den fysiska miljön kommunicerar möjligheter för
barnen. En möjlighet är att barnen själva kan vara med att påverka utformandet av
miljön. När barnen får vara med att forma sin fysiska miljö bidrar det till att barnen får
en känsla av tillhörighet i förskolan (2005, s.81).
I denna fråga uppkom skilda tankar kring vad förskollärarna ansåg vara
problemområden. Områdena som nämndes var ekonomin som styrning av materialet i
verksamheten samt en allmän brist på kunskap kring miljön i förskolan. Vi fick en
känsla av att mer kunskap om miljön vill inhämtas då man som förskollärare aldrig blir
fullärd i sitt yrke men tillvägagångssättet för hur var oklart. Vi tror att andra faktorer
som förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter kan spela in om hur man tänker
kring hur man kan ta tillvara på barns ideér och tankar kring miljön. Känslan vi fick var
att det även handlade om tidsbrist i verksamheten. En avslutande tanke blev att
förskollärarna försöker arbeta med att ge barnen fler möjligheter till delaktighet och
inflytande över sin miljö.
Slutsatsen i denna fråga blir att de skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom
till viss del i denna fråga då det fanns åtskilda tankar från förskollärarna.Vi upplever
trots de skilda åsikterna att det finns en medvetenhet. Hur arbetet kring barns
önskningar, ideér och möjligheter att påverka sin vardag tas tillvara på var något vi
upplevde de arbetade mycket med. Två problemområden tycks vara ekonomin och brist
på kunskap. Ekonomin är svår att påverka men vi upplever att förskolan kommer finna
den kunskap som behövs för utveckla verksamheten. Viljan finns och även drivna
förskollärare.
6.4 Resultatets betydelse för professionen
Vårt syfte med studien anser vi ha uppnåtts då många tankar har synliggjorts kring
arbetet med delaktighet och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Vi har också
fått ökad kunskap kring arbetet med dessa begrepp. Vi tror att resultatet av vår studie
kan bidra till ökad kunskap kring delaktighet och inflytande, samt hur man kan arbeta
för att främja arbetet med de två komplexa begreppen tillsammans med barnen i
förskolan. Studien tror vi kan bidra till vuxnas ökade förståelse då ansvaret ligger hos
36
dem att skapa möjligheter för barnen inom områdena. Vidare tror vi att det kan leda till
ökad kunskap kring vad demokrati i förskolan innebär. Förskolan kan få kunskap om
hur det kan införas ett demokratiskt arbetsätt och hålla arbetet kring det levande.
Resultatet kan bidra till ytterligare förståelse för vad miljön kan ha för påverkan på
barns trygghet, trivsel, lärande och utveckling. Vidare kan det leda till att förskolan får
syn på hur det kan skapas möjligheter för barn att vara delaktiga och ha inflytande i
utformandet av miljön. Vi tror det kan bidra till mer förståelse för betydelsen av att barn
ges möjligheter och hur det kan gynna barns fortsatta utveckling. Studien kan
synliggöra en problematik som verksamheten kanske inte är medvetna om och ge en
inblick om hur de kan arbeta för att minska problematiken. En ökad kunskap kring idén
om barn som kompetenta aktörer och varför barn bör ses som kompetenta tror vi
synliggörs i vår studie. Samtidigt påminns verksamheten om en balans som bör finnas
så ansvaret som läggs på barnen inte är för stort eller att deras möjligheter till fortsatt
utveckling stoppas för vuxna ser på dem som de redan kan allt. Slutligen kan resultatet
leda till en påminnelse om att det är barnens arena där verksamheten ska vara utformad
efter barns behov, önskningar, locka till utforskande och lärande samt skapa en känsla
av tillhörighet. Vi hoppas genom att läsa vårt arbete leder det till att verksamheten
börjar rannsaka både sig själv, sitt arbetssätt och verksamheten som helhet.
6.5 Kritisk reflektion
I det stora hela känner vi oss nöjda med vår intervjustudie men vi tror att vi hade fått ett
bredare material med fler infallsvinklar om vi samtalat med fler informanter. Metoden
vi använde oss av är vi nöjda med men vi tror att vi skulle fångat ännu mer material
med hjälp av ljudinspelning. Formuleringen av vissa frågor kunde varit tydligare då vi
fick förklara för några informanter vad syftet med frågan var. Den följdfråga som
uppkom i intervjuerna kan vi i efterhand tyda som normativ. Vi tror att det kan vara en
orsak till att samtliga informanter svarade nej på frågan. Tillförlitligheten i resultaten
kan ha påverkats av att vi utförde våra intervjuer informellt, vilket kan ha lett till att
informanterna svarade det som de tror vi vill höra och anses vara det ”rätta”. Vi
upplevde att informanterna verkade känna sig obekväma i vissa frågor. Vi tror att
resultatet hade kunnat se annorlunda ut ifall vi hade använt oss av en formell
intervjustudie där informanterna fått vara anonyma samt bestämma betänketiden själv. I
efterhand önskar vi att vi hade intervjuat barn för att få deras tankar kring de olika
37
områdena för att sedan jämföra med förskollärarnas svar. Något vi funderat på är om
fler följdfrågor i intervjuerna hade kunnat bidra till mer djupgående material.
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att barns delaktighet och inflytande
undersöks på olika förskolor med barn i olika åldrar för att sedan jämföra resultaten. I
studien hade barns upplevelser kring sina möjligheter till delaktighet och inflytande
kunnat undersökts. Vidare hade resultatet kunnat jämföras mot vad som står i förskolans
styrdokument. Frågeställningarna hade kunnat vara: Finns det skillnader och likheter i
arbetet med delaktighet och inflytande på olika förskolor och med barn i olika åldrar?
Hur upplever barn sina möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan? Vad säger
förskolans styrdokument om barns delaktighet och inflytande?
Vidare forskning kan även vara att undersöka de tankar kring all problematik som
uppkommit i vår studie. I studien hade man kunnat gå mer på djupet kring den upplevda
problematiken och de bakomliggande orsakerna. Frågeställningarna hade kunnat vara:
Vilken orsaker tror ni ligger bakom den upplevda problematiken? Hur ser möjligheterna
ut till att minska den upplevda problematiken?
38
Referenser
Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap:
kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Bae, B. (2006). Perspektiver på barns medvirkning i barnehage. I: Temahefte om
medvirkning. Oslo: Kunnskapsdepartementet. Hämtad från
http://www.udir.no/Upload/barnehage/Pedagogikk/Temahefter/temahefte_om_barns_m
edvirkning.pdf?epslanguage=no
Bessell, Sharon (2009). CHILDREN’S PARTICIPATION IN DECISIONMAKING IN
THE PHILIPPINES. Understanding the attitudes of policy-makers and service
providers. Childhood Vol. 16(3): 299–316. Hämtad från
http://chd.sagepub.com.proxy.mah.se/content/16/3/299.full.pdf+html
Bjervås, Lotta. (2003) Det kompetenta barnet. I E. Johansson & I. Pramling Samuelsson
(red.), Förskolan- barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i
förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Oxford
Engdahl, Ingrid (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola.
Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Stockholm : Lärarhögskolan i
Stockholm, 2007. Hämtad från
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.44669.1320917429!/IOL_Forskning40_Ingrid_Eng
dahl.pdf
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2011). Barns delaktighet i det fysiska
rummet: Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 20072010. Stockholm: Svenska OMEP
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande:
några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
39
Johansson, Thomas (2007). Experthysteri: kompetenta barn, curlingföräldrar och
supernannies. Stockholm: Atlas
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.) (2006).
Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och
pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg, 8 Nr. 1-2. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7943/6997
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i
kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011).
Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2011). Skola och barndom: normering,
demokratisering, individualisering. Malmö: Gleerups
Qvarsell, Birgitta (2003): Barns perpektiv och mänskliga rättigheter.
Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2),s.
101-113. Hämtad från
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/qvarsell.pdf
Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. (2003). Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer. Hämtad från
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan.
Stockholm: Liber
40
Elektroniska källor
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm:
UNICEF Sverige. Hämtad från
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
150408
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 150506
41
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Ålder:
2. Antal verksamma år som förskollärare:
3. Vad tänker du när du hör begreppet inflytande?
4. Vad tänker du när du hör begreppet delaktighet?
5. Hur kommer inflytande och delaktighet till uttryck i verksamheten?
6. Vad innebär miljö i förskolan för dig?
7. Hur anser du att miljön på förskolan påverkar när man talar om barns inflytande och
delaktighet?
8. Vilken möjlighet ges barnen att påverka utformandet av förskolans miljö?
9. Hur ser utformandet av ert material ut? Tillgängligt material respektive inte
tillgängligt material för barnen? Vad beror detta på isåfall?
Utifrån svaren tillkom en följdfråga som blev:
10. Kan det uppstå konflikter av att barn får vara med och bestämma och ge förslag
kring deras vardag på förskolan?
42