Årsredovisning för år 2014
Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2012 Innehåll 2 Detta är Tjustbygdens Sparbank 3 Internationell och svensk ekonomi 2014 4 Redovisning för verksamhetsåret 2014 7 Fem år i sammandrag 9 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Finansiella Rapporter 10 Resultaträkning & Rapport över totalresultat 11 Balansräkning 12 Rapport över förändringar i eget kapital 13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 14 Noter 46 Styrelsens underskrifter 47 Revisionsberättelse 48 Bolagsstyrning 49 Bankens styrelseledamöter och revisorer 50 Här finns Tjustbygdens Sparbank Årsredovisning 2014 | 1 Detta är Tjustbygdens Sparbank Tjustbygdens Sparbank är en regionalt verksam bank med huvudkontor i Västervik. Bankens främsta uppgift är självklar - vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter. Vi vänder oss till alla kundkategorier - privatpersoner såväl som företag och andra organisationer - och beroende på kundernas behov tillhandahåller vi lösningar som passar var och en. Genom att erbjuda den bästa kombinationen av sortiment, kompetens, service, kvalitet, priser och villkor ska vi vara det naturliga valet för våra kunder. Vi har en nära och aktiv samverkan med Swedbank och övriga Sparbanker vilket ger våra kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät samtidigt som vi kan erbjuda storbankens lösningar i kombination med den mindre bankens flexibilitet. Genom vår lokala förankring och vår lokala ägare, Sparbanksstiftelsen Tjustbygden, är vi bygdens bank. För oss är det därför en självklar uppgift att bidra till regionens och det lokala samhällets utveckling. Detta gör vi genom vårt arbetssätt och en stor mängd lokala aktiviteter. Vår ambition är att vara en lokal utvecklingsmotor. Tillgång till finansiering och finansiell kompetens är viktiga förutsättningar för utveckling. Vi har resurser att tillgodose marknadens behov och genom våra många kompetenta medarbetare kan vi upprätthålla en hög servicenivå och tillgänglighet. Kvalificerad rådgivning är en allt större del av vårt arbete. Årsredovisning 2014 | 2 Banken är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och genom vår verksamhet arbetar vi för en positiv miljöpåverkan. Vår kreditgivning sker naturligtvis på affärsmässiga villkor men i våra kreditbeslut beaktar vi även andra värderingar, t ex hur vårt ställningstagande kan påverka regionens utveckling i positiv riktning. Det gör oss till en dynamisk och uthållig partner. Genom vårt lokala beslutsfattande och närheten till kunderna kan vi agera med en snabbhet och smidighet som kan vara avgörande för våra kunders egna beslut och framtidsplaner. Vi är ett affärsdrivande företag, men hela vår vinst används lokalt för att möta våra kunders förväntningar på en attraktiv bank även i framtiden. Internationell och svensk ekonomi 2014 Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2%. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Källa: Jörgen Kennemar, Swedbank. Den svenska kronan gentemot dollarn och euron ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Ränteutvecklingen i Sverige Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten Årsredovisning 2014 | 3 Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag, org nr 516401-0224 får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2014, det fjortonde i aktiebolagsform. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Banken bedriver, jämte traditionell bankverksamhet, förmedling av försäkringar samt genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Västerviks kommun och är inriktad på hushåll, små och medelstora företag inklusive lantbruk, föreningar, institutioner och församlingar samt kommunen och dess bolag. Ägarförhållanden Banken ägs till 100 % av Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. Bankens struktur Banken är organiserad i två affärsområden: Privatmarknad och Företagsmarknad. De två Affärsområdescheferna är direkt underställda VD. Banken har fullservicekontor i Västervik och Gamleby och ett kontor med begränsad service i Ankarsrum. Vid kontoren i Västervik och Gamleby finns specialister inom flera områden som står till förfogande för samtliga kunder. Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Under 2014 har vi fortsatt vårt långsiktiga arbete med att utveckla verksamheten för att möta nya krav till följd av ökande konkurrens, ändrade marknadsförutsättningar och nya lagar och regleringar. Det arbete som startade under 2013 där fokus var på att utveckla kundmötet och rådgivningen har fortsatt under 2014. I takt med att den digitala utvecklingen och utbudet av tjänster ökar inom bank och finans krävs ett förändrat arbetssätt. Banken har under hela 2014 aktivt arbetat med att upplysa både kunder och medarbetare om digitala tjänster och de förändringar som sker. Vi ser en tydlig trend i att allt fler kunder väljer att göra mer av sina enklare vardagsaffärer direkt via sin mobiltelefon eller surfplatta. Detta sätter ytterligare press på banken att kunna följa med i utvecklingen och leverera tjänster som ger kunden ett mervärde. Under året har exempelvis kunderna haft möjligheten att ansluta sig till utgiftskollen, som är en tjänst där kunden kan få en överblick över sin privatekonomi. Även antalet betalningar och överföringar med betaltjänsten Swish forsätter öka, nu även bland företag. Banken har beslutat att tjänsten tills vidare skall vara gratis för våra privatkunder. Det förändrade beteendet hos kunderna har även lett till färre kassatransaktioner vilket är en viktig aspekt både för miljön och för säkerheten. Banken erbjuder fortsatt kontanthantering över disk även om vissa begränsningar infördes redan under 2013. Vi ser ändå att fler kunder väljer att använda de insättnings- och uttagsautomater som finns tillgängliga via Bankomat AB för att hantera sina kontantbehov. För att stärka kompetensen hos våra medarbetare genomfördes redan 2013 en större utbildningsinsats då merparten av bankens anställda utförde inträdesprovet till Swedseclicensen. Under året har detta följts upp med en årlig uppdatering. Därutöver har några av personalen genomfört specifika utbildningar inom sina professioner. Bankens kärnområden vad gäller personalfrågor är kompetensutveckling, kompetensförsörjning och organisationsutveckling. Banken har därför tagit fram ett eget kompetensindex som bas för att leda utvecklingen framåt. Våra insatser inom detta område stärker vårt konkurrenskraftiga erbjudande och syftar till ökat kundvärde. Årsredovisning 2014 | 4 Under året har banken arbetat fram en ny vision ”En bättre bank – som gör skillnad” genom workshops tillsammans med personal, styrelse och ägare. I detta syfte har vi fortsatt anpassningen av vårt arbetssätt för att kunna ge ännu fler av våra kunder en mer specialiserad rådgivning vid det personliga mötet. Som en följd av förändrade regler kring avdragsrätten för privat pensionssparande (IPS) har banken aktivt arbetat med att informera och bjuda in kunder på rådgivningar kring sparande och trygghet, vilket varit mycket uppskattat. Vårt arbete med kundbearbetning visar även detta år på att vi har haft en fortsatt god kundtillströmning och att vårt erbjudande står sig väl i den ökade konkurrensen. En bidragande orsak till detta är också vårt starka lokala samhällsengagemang tillsammans med vår ägare Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. Bankens arbete med samhällsengagemang och samhällsansvar har bl a omfattat deltagande i Feriepraktik 2014, som bygger på ett samarbete mellan banken, Sparbanksstiftelsen Tjustbygden och Västerviks kommun. Syftet med projektet är att ge skolungdomar chansen att göra en meningsfull sommarpraktik i det lokala näringslivet. Banken har tillsammans med Sparbanksstiftelens Tjustbygden även gjort en satsning på att ge våra kunder och andra besökare i centrala Västervik möjligheten att ansluta sig till ett fritt trådlöst nätverk ”enbättrebank.nu”. Detta trådlösa nätverk kommer att utökas under 2015 för att fler besökare i Västervik ska kunna få tillgång till det men även våra kunder och andra besökare i Gamleby och Loftahammar. I en komplex värld med oändliga valmöjligheter och starka marknadskrafter är kunskap grunden för kloka beslut. För att kunna bidra har banken under året haft en anställd ungdomssamordnare som under hösten 2014 startade bankens stora satsning kring utbildning – UNG Ekonomi. UNG Ekonomi syftar till att underlätta och öka förståelsen kring alla de val som man behöver göra runt sin ekonomi – både nu och i framtiden. Utbildningen riktar sig framförallt mot gymnasieeleverna i Västerviks kommun. Banken har under året arbetet med att anpassa sig till det nya Basel III-regelverket. Regelverket syftar delvis till en harmonisering av regler och hur banker inom medlemsländerna i Europa kapitaliseras i förhållande till den risk de utsätter sig för. Banken följer kontinuerligt regelverksutvecklingen och bedriver ett aktivt arbete för att anpassa verksamheten till nya regelverk. Denna anpassning är en prioriterad fråga i banken och genom intern kompetens och ett aktivt samarbete med andra sparbanker anser vi oss ha de verktyg vi behöver för att lyckas. Affärerna har fortsatt att utvecklas väl och affärsvolymen har ökat med 4,6%. Ökningen förklaras främst av ökad utlåning och ökade placeringar men även till viss del av den starka börsutvecklingen under året (OMXSPI +12%). Räntenettot har påverkats av de förändrade marknadsräntorna som påverkats av ökad oro i omvärlden, låg inflation och åtgärder med sänkta styrräntor från såväl ECB som svenska Riksbanken. Trots sänkta marknadsräntor har bankens räntenetto ökat med 5,1%. Banken har genom sin affärsmodell och fortsatt god kreditefterfrågan ökat utlåningen och därav parerat effekten av sänkta utlåningsräntor samtidigt som inlåningsräntorna har sjunkit. Kreditförlusterna har varit förhållandevis låga och påverkar resultatet i liten omfattning. Genom aktivt arbete nära de kunder som får problem har banken under flera år uppnått goda resultat som reducerar kreditförlusterna. Andelen osäkra fodringar har dock ökat kraftigt i slutet av året. Ökningen förklaras främst av oregle- rade fordringar med fullgoda säkerheter varför bedömningen är att ökad reserveringsgrad inte behövs. Affärsvolym Bankens affärsvolym ultimo, det vill säga den sammanlagda summan av bankens förvaltade och förmedlade kundvolymer, har ökat med 566 661 tkr (4,6 %) till 12 877 977 tkr (12 311 316 tkr). Ökningen kommer framförallt av stark tillväxt i utlåningsvolymerna i banken men även av ökade placeringsvolymer. Ställning Bankens balansomslutning har ökat med 111 838 tkr till 4 245 072 tkr (4 133 234 tkr). Medelomslutningen 2014 var 4 169 918 tkr (3 950 040 tkr). Bankens ekonomiska ställning är fortsatt stark. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till 1 012 782 tkr (944 958 tkr). Soliditeten uppgår till 23,9 % (22,9 %), en ökning med 1 %-enhet. Kapitaltäckningen är fortsatt mycket stark. Överskottskapitalet i förhållande till lagstadgat minimikrav uppgick vid årets slut till 403 738 tkr (346 137 tkr). Total kärnprimärkapitalrelation uppgår per årsskiftet till 22,8 %. Även med beaktande av tillkommande kapitalkrav enligt intern kapitalutvärdering (IKU) har banken ett ansenligt kapitalöverskott. Överskottskapitalet efter avdrag för minimikapitalkrav och kapitalkrav enligt bankens IKU uppgår till 327 767 tkr (316 696 tkr). Resultat Räntenettot uppgick till 86 790 tkr mot 82 584 tkr föregående år (+ 5,1 %). Ökningen föranleds främst av ökade utlåningsvolymer och en minskad kostnad för inlåningen. Provisionsnettot ökade med 281 tkr (+ 0,7 %) till 39 441 tkr (39 160 tkr). Förändringen kommer från ökade provisionsintäkter avseende förmedlad utlåning och placeringar. Däremot belastas provisionsnettot av ökade kostnader relaterade till Bankomat AB:s övertagande av bankens insättningsautomater. Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick vid årets slut till 1 903 tkr (1 854 tkr) varav 390 tkr (757 tkr) avser ineffektiv del vid säkringsredovisning. Allmänna administrationskostnader ökade med 2 665 tkr och uppgick vid årets slut till 67 164 tkr (64 499 tkr). Ökningen beror framförallt på ökade kostnader avseende IT-utveckling och reparation och underhåll av bankens fastigheter. Bankens avskrivningar uppgick till 1 920 tkr (2 220 tkr), en minskning med 300 tkr. Kreditförluster netto uppgår för året till - 1 892 tkr (+ 2 695 tkr). Nivån för årets kreditförluster ligger i linje med de förväntningar som finns gällande konjunktur och lokala förutsättningar. Rörelseresultatet sjönk med 2,8 % till 71 850 tkr (73 904 tkr) vilket förklaras av de positiva kreditförlusterna netto som banken hade under föregående år. Det operativa rörelseresultatet för 2014 dvs. före kreditförluster och resultat av aktieinnehav är det högsta i bankens historia. Likviditet För att anpassa bemanningen till nya regelverk och arbetssätt har banken genomfört viss omorganisation. Tidigare ekonomichefen har övergått till tjänsten som kreditchef och ersatts av bankens affärscontroller. En compliance officer (ansvarig för regelefterlevnad) har tillsatts internt och en riskkontrollansvarig har nyrekryterats varefter banken är väl rustad för hantering av gällande regelverk. I samband med nyrekryteringar har banken även uppnått en kompetensväxling för att anpassa verksamheten till regelverkskrav, den digitala utvecklingen och ökade förväntningar från kunderna. Miljöarbete Banken bedriver ett aktivt miljöarbete och är miljöcertifierad enligt den internationella standarden SS-EN ISO 14001 sedan mars 2004. Enligt bankens miljöpolicy skall miljöarbetet i Banken vara en del i skapandet av en uthållig lönsamhet och bidra till ett uthålligt samhälle och stärkt varumärke. Banken ska därför: Bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv. Ha ett nära samspel med kunder och andra intressenter i miljöfrågor. I all verksamhet efterleva gällande lagar och föreskrifter samt sträva efter att minska och förebygga föroreningar. Bedriva ett strukturerat miljöarbete som resulterar i att bankens miljömål uppnås. Utbilda och uppmuntra medarbetarna till ett miljöarbete som leder till ständiga förbättringar och ökad affärsnytta. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen För information härom hänvisas till not 10 och till bankens hemsida www.tjustbanken.se. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer De mest väsentliga risker som banken exponerar sig mot är kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Banken identifierar kontinuerligt de risker som verksamheten medför. Årligen görs dessutom en riskinventering omfattande samtliga för banken identifierade riskexponeringar. Inventeringen görs under ledning av bankens Riskkommitté och processen beskrivs dels i styrelsens kapitalpolicy, dels i VD:s instruktion för Riskkommittén. Riskinventeringen ska säkerställa att banken på ett tydligt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är exponerad för. Inventeringen ligger sedan till grund för bankens interna kapitalutvärdering. Bankens affärsmodell innebär framförallt en exponering mot kreditrisk. Enligt bankens kreditpolicy ska banken ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. Bankens styrelse har därutöver fastställt en kreditstrategi för hantering av denna risk. Ytterligare information om bankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker. Bankens likviditetssituation är fortsatt god. Vid bokslutstillfället uppgår kassa, utlåning till kreditinstitut och kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel till 475 823 tkr (682 091 tkr). Förändringen härrör framförallt av den ökade utlåningstillväxten som varit under året. Likviditetsreservens storlek bedöms som tillfredställande i förhållande till bankens exponering mot likviditetsrisk och vi ser inom överskådlig tid inga problem med att uppfylla bankens åtaganden. Personal Med arbetstidsmåttet 1 730 timmar per helårsarbetare var medelantalet anställda i banktjänst 53 st (54 st). Det minskade antalet arbetade timmar beror delvis på föräldraledighet och sjukskrivningar men också av personalförändringar i form av pensionsavgångar och personal som slutat och där ersättningsanställningar inte tillkommit i motsvarande omfattning. Årsredovisning 2014 | 5 Förväntad framtida utveckling Banken anpassar löpande verksamheten i takt med de förändringar som sker inom branschen och på marknaden. Vi bedömer att utvecklingen på vår marknad följer riket i stort. Ökad konkurrens, nya regleringar och negativ ränta ställer krav på framtida utveckling för att hantera resultatpåverkan i nuvarande affärsmodell. Vi ser en fortsatt teknikutveckling där stort fokus läggs på kundvärdet och att kunden ges möjlighet att genomföra fler affärstransaktioner via sina mobiltelefoner och surfplattor. Genom denna utveckling får banken fler uppgifter som att t ex utbilda kunderna i den digitala miljön och att anpassa oss själva till ett förändrat arbetssätt där kunden får tillgång till mer kvalificerad rådgivning. Bankens prognos för 2015 baserar sig på de fakta som vi känner till. Givet det läge vi befinner oss i ser förutsättningarna för verksamheten och resultatet för 2015 goda ut. Vi förväntar oss dock ett lägre resultat 2015 jämfört med 2014, påverkat av marknadsförutsättningarna men även av andra yttre faktorer såsom regelverksförändringar. Nya regelkrav tillkommer, bl. a för att stärka kundskyddet och öka transparansen. Tillkommande regelverk medför oftast ökade kostnader. Andra förändringar som kan komma att påverka banken är förslaget om att slopa momsgrupper. En sådan förändring skulle riskera att få en direkt effekt på vår verksamhet genom kostnadsökningar. Till följd av ökad risk för att inflationen inte tar fart i Sverige har Riksbanken tidigt under 2015 agerat ytterligare för att stimulera ekonomin och öka inflationstrycket. Den 11 februari 2015 tog Riksbanken beslut om att ytterligare sänka styrräntan från redan rekordlåga 0 % till minus 0,10 % samtidigt som de köper statsobligationer för 10 miljarder kronor. I samband med beslutet justerade Riksbanken även ner räntebanan något och meddelade att någon höjning inte förväntas ske förrän i slutet av 2016. Årsredovisning 2014 | 6 Med anledning av den negativa styrräntan kommer banken att se över räntesättning och prisstrategi, dock ser vi inte i dagsläget att kunderna kommer få någon negativ ränta på sina inlåningskonton. Genom att fortsätta prioritera digital anpassning, kompetensutveckling, personlig service och utveckling av kunderbjudanden anser vi oss kunna möta kraven från våra kunder. Ambitionen är att öka kundnöjdheten och utveckla affärerna. Baserat på bankens pågående och planerade utvecklingsarbete är bedömningen att banken kommer att bibehålla sin höga marknadsandel och starka ekonomiska ställning. Fem år i sammandrag N Y CK EL T AL Volym Affärsvolym ultimo, tkr förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet, % 1 Kapitaltäckningskvot Primärkapitalrelation, % 2014 2013 12 877 977 4,6 12 311 316 8,8 23,9 22,8 22,8 22,8 22,9 2,63 26,2 - 20,5 2,59 26,1 - 19,0 2,68 27,3 - 20,1 2,76 28,3 - 2,08 1,20 0,57 1,45 5,73 0,51 0,52 2,09 1,24 0,63 1,82 6,66 0,51 0,49 2,39 1,28 0,51 0,96 5,65 0,56 0,60 2,57 1,23 0,40 0,96 4,80 0,62 0,68 1,93 1,27 0,54 1,80 6,90 0,55 0,58 18,7 2,66 0,06 66,4 0,49 -0,10 64,1 0,93 0,23 43,9 1,99 0,31 43,4 1,97 0,16 53 3 54 3 57 3 58 3 59 3 2 Kärnprimärkapitalrelation, % Total kapitalrelation, % Resultat Placeringsmarginal, % Rörelseintäkter/affärsvolym, % Rörelseresultat/affärsvolym, % Avkastning på totala tillgångar,% Räntabilitet på eget kapital, % KI-tal före kreditförluster KI-tal efter kreditförluster Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, % Kreditförlustnivå, % Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 2012 2011 2010 11 314 167 10 869 288 10 832 624 4,1 0,3 4,3 Definitioner A ffärsvolym, u lt imo Rörelsein t äkt er/affärsvolym M O ( medelomslu t n in g) Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer i tkr S olidit et Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapit alt äckn in gskvot Kapitalbasen i förhållande till lagstadgat minimikapitalkrav Primärkapit alrelat ion Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk. ÅR 2-5 För 2014 beräknas primärkapitalrelationen enligt Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Kärn primärkapit alrelat ion Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresu lt at /affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym A vkast n in g på t ot ala t illgån gar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning Rän t abilit et på eget kapit al Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital KI- t al före kredit förlu st er Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom Medeltalet av balansomslutningarna för årets tolv månader KI- t al eft er kredit förlu st er Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserverin gsgrad för osäkra fordrin gar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto A n del osäkra fordrin gar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kredit förlu st n ivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp T ot al kapit alrelat ion Totalt kapital I % av riskexponeringsbelopp i relation till räntenetto + rörelseintäkter Placerin gsmargin al Räntenetto i % av MO 1 2 till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier Definitionen gäller Fr o m år 2012 med anledning av förändring av bolagsskatten till 22 %. Övriga år beräknas som 73,7% av obeskattade reserver Primärkapitalrelationen from. 2014 beräknas enligt regelverk CRD IV (Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Årsredovisning 2014 | 7 RES U L T A T RÄ KN IN G ( t kr) 2014 2013 2012 2011 2010 Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Sum m a intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader 1 Kreditförluster Sum m a kostnader 86 790 39 441 1 903 22 095 150 229 -67 164 -9 324 -1 892 -78 380 82 584 39 160 1 854 22 559 146 157 -64 499 -10 449 2 695 -72 253 88 386 38 759 892 12 416 140 453 -66 396 -12 383 -5 789 -84 568 87 717 37 618 1 445 6 708 133 488 -70 685 -12 104 -7 347 -90 136 62 615 37 490 35 041 2 298 137 444 -63 138 -12 784 -3 912 -79 834 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat 71 850 0 -11 568 60 282 73 904 12 699 -14 815 71 788 55 885 -11 369 -8 905 35 611 43 352 0 -10 561 32 791 57 610 10 635 -9 479 58 766 2014 2013 2012 2011 2010 3 501 234 837 3 151 091 424 717 392 565 19 355 19 006 4 245 072 3 418 3 189 084 33 607 6 182 3 232 291 0 1 012 781 4 245 072 5 588 337 815 2 871 362 516 829 363 762 20 650 17 228 4 133 234 2 742 3 148 942 30 437 6 155 3 188 276 0 944 958 4 133 234 21 856 470 695 2 531 537 520 614 255 860 22 276 20 205 3 843 043 3 810 3 006 236 38 558 5 483 3 054 087 12 699 776 257 3 843 043 16 713 408 590 2 425 063 459 852 178 319 24 823 22 130 3 535 490 5 840 2 811 600 40 519 4 504 2 862 463 1 329 671 698 3 535 490 22 810 228 294 2 360 497 423 296 188 275 26 362 17 534 3 267 068 5 773 2 573 467 25 822 3 911 2 608 973 1 329 656 766 3 267 067 1 inkl av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar BA L A N S RÄ KN IN G ( t kr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer & andra räntebärande vp Aktier och andelar mm Materiella tillgångar Övriga tillgångar Sum m a tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pension mm Sum m a skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Sum m a skulder, avsättningar och eget kapital Rörelseintäkter 2010-2014 Rörelsekostnader 2010-2014 tkr tkr 155 000 90 000 150 000 75 000 145 000 60 000 140 000 45 000 135 000 30 000 130 000 15 000 125 000 2010 2011 2012 2013 0 2014 ÅR Årsredovisning 2014 | 8 2010 2011 2012 2013 2014 ÅR Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 60 281 771 kr. Till årsstämmans förfogande står: - Fond för verkligt värde 312 196 317 kr - balanserad vinst 340 302 671 kr - årets resultat 60 281 771 kr Sum m a 712 780 759 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägaren utdelas 20 000 000 kr - i ny räkning balanseras 692 780 759 kr - varav fond för verkligt värde 312 196 317 kr Förslaget till utdelning, som utgör 2,0 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 § aktiebolagslagen. Gällande tillsynsförordning (575/2013/EU) för kapitaltäckning, innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en total kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Där till skall även ytterligare kapital finnas för ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens totala kapitalrelation (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) enlighet not 35 uppgår per årsskiftet till 22,8%. Banken har ett överskottskapital i förhållande till lagstadgat minimikrav uppgående till 403 738 tkr och efter hänsyn taget till buffertkravet uppgår överskottskapitalet till 353 313 tkr. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Kapitalbas 2010-2014 Rörelseresultat 2010-2014 tkr tkr 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2010 2011 2012 2013 2014* ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 * Kapitalbasen avseende 2014 är beräknad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag som började gälla 1 januari 2014. Årsredovisning 2014 | 9 ÅR FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 1 januari – 31 december t kr N ot Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Sum m a rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Sum m a kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 4 5 6 7 8 9 10 19 11 12 13 14 2014 2013 104 148 -17 358 86 790 20 264 47 258 -7 817 1 903 1 831 150 229 -67 164 -1 920 -7 404 -76 488 113 772 -31 188 82 584 19 873 46 426 -7 266 1 854 2 686 146 157 -64 499 -2 220 -8 229 -74 948 73 742 -1 892 71 850 0 -11 568 60 282 71 209 2 695 73 904 12 699 -14 815 71 788 Rapport över totalresultat 1 januari – 31 december t kr 2014 2013 Årets resultat 60 282 71 788 28 339 110 122 0 -798 0 -1 210 Årets övrigt totalresultat 27 541 108 912 Årets totalresultat 87 823 180 700 Övrigt totalresultat Poster som kom m er återföras till resultatet Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillångar som kan säljas överfört till årets resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årsredovisning 2014 | 10 14 Balansräkning Per den 31 december T IL L GÅ N GA R ( t kr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Sum m a tillgångar S KU L DER, A V S Ä T T N IN GA R & EGET KA PIT A L ( t kr) Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - Inlåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - Uppskjuten skatteskuld Sum m a skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (2 500 000 st aktier och kvotvärde 100 kr) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Sum m a eget kapital Sum m a skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden N ot 2014 2013 3 501 234 837 3 141 693 9 398 424 717 392 565 5 588 337 815 2 871 032 330 516 829 363 762 3 347 16 008 4 585 14 421 4 245 072 3 928 16 722 2 995 14 233 4 133 234 N ot 2014 2013 22 3 418 2 742 23 24 24 25 26 3 189 084 667 16 799 16 141 3 148 942 2 531 11 434 16 472 3 762 2 420 3 232 291 0 3 275 2 880 3 188 276 0 250 000 50 000 250 000 50 000 312 196 340 303 60 282 1 012 781 4 245 072 284 655 288 515 71 788 944 958 4 133 234 Inga 33 084 351 947 Inga 130 289 344 113 15 16 17 18 19 20 21 27 28 29 30 Årsredovisning 2014 | 11 Rapport över förändringar i eget kapital t kr Bu n det eget kapit al 2013 Ingående eget kapital 2013-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Transaktioner med Sparbankens Ägare Utdelning Utgående eget kapital 2013-12-31 Frit t eget kapit al Fond för verkligt vä- Balanserad rde reserv vinst 175 743 264 904 0 0 108 912 0 108 912 0 0 23 611 T ot alt Aktiekapital 250 000 0 0 0 0 Reservfond 50 000 0 0 0 0 Årets Totalt eget resultat kapital 35 611 776 258 71 788 71 788 0 108 912 71 788 180 700 -23 611 0 0 250 000 0 50 000 0 284 655 0 288 515 -12 000 71 788 -12 000 944 958 250 000 0 0 0 0 50 000 0 0 0 0 284 655 0 27 541 27 541 0 288 515 0 0 0 51 788 71 788 60 282 0 60 282 -51 788 944 958 60 282 27 541 87 823 0 0 250 000 0 50 000 0 312 196 0 340 303 -20 000 60 282 -20 000 1 012 781 2014 Ingående eget kapital 2014-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Transaktioner med Sparbankens Ägare Utdelning Utgående eget kapital 2014-12-31 Affärsvolym 2010-2014 tkr 14 000 000 13 000 000 12 000 000 11 000 000 10 000 000 9 000 000 2010 2011 2012 Årsredovisning 2014 | 12 2013 2014 ÅR Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 jan u ari - 31 december ( t kr) 2014 2013 71 850 73 904 487 -549 1 920 2 336 -11 617 308 -757 2 220 -2 018 -14 864 64 426 58 793 -271 897 90 850 40 142 -676 -1 778 -5 509 -84 442 -337 807 -4 795 142 706 -1 068 -2 977 8 404 -136 744 Investeringsverksam heten Avyttning/inlösen av finansiella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksam heten 0 0 0 -623 -623 0 0 593 -997 -404 Finansieringsverksam heten Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksam heten -20 000 -20 000 -12 000 -12 000 -105 065 343 403 238 338 -149 148 492 551 343 403 3 501 234 837 238 338 5 588 337 815 343 403 Den löpande verksam heten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Övriga poster Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksam heten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksam heten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida m edel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden Utlåning till kreditinstitut Summa För specifikation till kassaflödesanalysen se not 33. Årsredovisning 2014 | 13 Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp i noter är i tusen kronor (tkr) och bokfört värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. Samtliga intäkter hänför sig i allt väsentlig del till Sverige. 1 Föret agsin format ion Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag, som är ett sparbanksaktiebolag med säte i Västervik. Bankens huvudkontor är beläget på Kvarngatan 20, Västervik. 2 Redovisn in gsprin ciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och Årsredovisning 2014 | 14 framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 34. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Banken tillämpar inga ändrade redovisningsprinciper under perioden. Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen. För eget kapitalinstrument är utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. ”Fair Value Option”. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Ändringarna i klassificerings- och värderingsreglerna väntas inte få någon inverkan på bankens resultat- eller balansräkning. Några betydande omklassificeringar mellan verkligt värde och anskaffningsvärde eller någon betydande effekt på kapitaltäckningen och stora exponeringar förväntas inte för den första tillämpningsperioden, men detta beror naturligtvis på vilka finansiella instrument som finns upptagna vid övergången. De nya kraven förväntas höja avsättningarna för kreditför- luster vilket minskar eget kapital och inverkar negativt på kapitaltäckingen vid övergången. De övriga förändringarna i IASBs normgivning och som EU godkänt eller förväntas godkänna, med som ännu inte trätt ikraft avser följande: IFRS 15 "intäkter från kundkontrakt" träder ikraft 1/1 2017 beskriver en enda heltäckande redovisningsmodell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS tex. IAS 18 "Intäkter". Bedömningen är att den nya standarden inte får någon betydande inverkan på bankens redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar. IFRIC 21 ”Avgifter” träder ikraft 1/1 2015 och innehåller regler över hur olika former av avgifter som myndigheter påför företag och vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår som föranleder skuldredovisning vilket har en koppling till IAS 37 – Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Ändringen ska tillämpas av banken första gången för räkenskapsåret som påbörjas 1/1 2015 med retroaktiv verkan. Banken ser inte någon direkt effekt på redovisningen i och med denna standard. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner Kostnad för insättningsgaranti. Kostnad för stabilitetsavgift. (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: - Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. - Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. - Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC, Lantmäteriet samt Bankomat AB. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - - Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. - Provisions- och avgiftsintäkter - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, Årsredovisning 2014 | 15 Allmänna administrationskostnader Klassificering och värdering Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Årsredovisning 2014 | 16 - Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handels ändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Samtliga obligationer och andra räntebärande värdepapper som banken innehar per balansdagen redovisas också som tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringar i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilket redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swappräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. Metoder för bestämning av verkligt värde Derivat och säkringsredovisning Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: Risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swappräntan. För övriga finansiella instrument använder sig bolaget av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. Innehav i onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att Årsredovisning 2014 | 17 avyttra de onoterade innehaven i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade innehaven vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 565 tkr (1 762 tkr). Övriga kommentarer avseende beräkningen till verkligt värde lämnas i not 32. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner med låneskuld understigande 200 tkr sker en schablonmässig reservering med 75 % om krediten varit oreglerad i mer än 60 dagar. Årsredovisning 2014 | 18 En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om objektiva belägg finns härför. Som objektiva belägg betraktas en väsentlig eller varaktig nedgång i verkligt värde under anskaffningsvärdet, med beaktande även av händelser efter balansdagen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Om det finns objektiva belägg som indikerar att det finns nedskrivningsbehov på räntebärande värdepapper utgör beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga el- ler omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 12. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. - Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Om det finns objektiva belägg som indikerar att det finns nedskrivningsbehov på räntebärande värdepapper utgör beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. - Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som banken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter maskiner och andra tekniska anläggningar inventarier, verktyg och installationer se nedan 5 - 12 år 3 - 10 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheter på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring Årsredovisning 2014 | 19 Aktiekapital Kortfristiga ersättningar Utdelningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Banken har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda som inte har säkerställts genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad, "pensionering i egen regi". Företagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har i balansräkningen värderats till nuvärdet av företagets framtida förväntade pensionsutbetalningar (kapitalvärdet). Beräkningen har gjorts för varje anställd och bygger på antaganden om bl.a. nuvarande lönenivå och i vilken grad som pensionen intjänats. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet bygger på de av Finansinspektionen (FI) fastställda föreskrifterna FFFS 2007:24. Dessa föreskrifter innehåller bl.a. instruktioner om valet av diskonteringsränta, säkerhets- och driftskostnadsbelastningar samt antagande om dödlighet och sjuklighet. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Årsredovisning 2014 | 20 Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Fin an siella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Finans och Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delege- rat ansvaret till olika kreditdelegationer. Centralt kreditutskott och kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist huvudsakligen är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. För privatpersoner används scoring som en viktig parameter i syfte att uppnå strukturerad riskbedömning. Bankens totala exponering av stora kreditengagemang enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2014:12 om tillsynskrav och kapitalbuffertar (exponeringar över 10 % av bankens godtagbara kapital ”Kapitalbas”) uppgår till 692 931 tkr (111,28 % av bankens godtagbara kapital), Häri ingår bankens exponering mot Swedbank om 341 434 tkr. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Årsredovisning 2014 | 21 K re di tri sk e xpone ri ng brutto oc h ne tto 2 0 1 4 Krediter(1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen (2) Pb i villa- och fritidsfastigheter (3) Pb i flerfamiljsfastigheter (4) Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga (5) -varav kreditinstitut Sum m a Värdepapper Andra emittenter - Rating AAA - Rating AA- Rating A - Rating BBB - Utan rating Sum m a Derivat Andra emittenter - Rating A+ Sum m a Åtaganden (6) Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Sum m a Total kreditriskexponering K re di tri sk e xpone ri ng brutto oc h ne tto 2 0 1 3 Krediter(1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen (2) Pb i villa- och fritidsfastigheter (3) Pb i flerfamiljsfastigheter (4) Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga (5) -varav kreditinstitut Sum m a Värdepapper - Rating AAA - Rating A - Rating AA- Rating A- Rating BBB+ - Rating BBB - Rating Baa2 - utan rating Sum m a Derivat - Rating A+ Sum m a Åtaganden (6) Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Sum m a Total kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total kreditriskexponering (före nedskrivning) ning/ Avsättning värde säkerheter Kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 1 000 883 544 423 703 562 988 745 679 258 707 294 765 443 3 170 386 0 588 270 0 4 321 7 116 7 000 0 19 296 1 000 882 956 423 433 562 988 741 358 251 591 287 765 443 3 151 090 1 000 867 916 417 479 560 693 690 811 246 565 5 690 443 2 790 154 0 15 040 5 954 2 295 50 546 5 026 282 075 0 360 936 267 393 30 294 45 723 71 200 10 107 424 717 0 0 0 0 0 0 267 393 30 294 45 723 71 200 10 107 424 717 235 000 0 0 0 0 235 000 32 393 30 294 45 723 71 200 10 107 189 717 206 550 206 550 278 958 72 989 33 084 385 031 4 186 684 0 0 0 0 0 0 19 296 -10 138 -10 138 278 958 72 989 33 084 385 031 3 950 700 0 0 0 0 0 0 3 025 154 0 0 278 958 72 989 33 084 385 031 935 684 Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total kreditriskexponering (före nedskrivning) ning/ Avsättning värde säkerheter Kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 0 782 665 367 403 481 497 685 674 266 743 315 401 1 696 2 899 383 0 556 270 0 7 127 11 915 8 153 0 28 021 0 782 109 367 133 481 497 678 547 254 828 307 248 1 696 2 871 362 0 757 747 363 891 477 687 644 551 251 532 3 294 1 696 2 498 702 0 24 362 3 242 3 810 33 996 3 296 303 954 0 372 660 338 688 45 704 10 134 10 004 10 165 10 100 10 006 82 028 516 829 0 0 0 0 0 0 0 0 0 338 688 45 704 10 134 10 004 10 165 10 100 10 006 82 028 516 829 335 000 0 0 0 0 0 0 0 335 000 3 688 45 704 10 134 10 004 10 165 10 100 10 006 82 028 181 829 237 550 237 550 300 153 43 960 130 289 474 402 4 128 164 0 0 0 0 0 0 28 021 -1 306 -1 306 300 153 43 960 130 289 474 402 3 861 287 0 0 0 0 0 0 2 833 702 0 0 300 153 43 960 130 289 474 402 1 028 891 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 ej utnyttjade krediter i räkning Årsredovisning 2014 | 22 Kreditkvalitet Banken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. Scoringverktygen och antalet förfallna krediter visar att banken har en tillfredställande kreditkvalitet både inom företags- och privatsegmentet. Lånefordringar, kreditkvalitet, Företagssektor Låg till medel risk Högre risk Sum m a Privatpersoner Låg till medel risk Högre risk Sum m a För privatkunder används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringssystemet för såväl privatpersoner som företag används även av Swedbank och andra fristående sparbanker. 2014 2013 2 033 916 1 916 142 241 440 157 103 2 275 356 2 073 245 877 220 17 811 895 031 812 173 14 628 826 801 Oreglerade och osäkra fordringar Å ldersan alys, oreglerade men ej n edskrivn a lån efordrin gar 2014 2013 Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre 58 733 Fordringar förfallna > 60 dagar - 90 dagar 0 Fordringar förfallna > 90 dagar - 180 dagar 2 096 Fordringar förfallna > 180 dagar - 360 dagar 6 737 Fordringar förfallna > 360 dagar 2 374 Sum m a 69 940 Med oreglerade fordringar avses fordringar som förfallit till betalning > 60 dagar. 0 207 0 0 247 454 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Sum m a varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra - företagssektor - hushållssektor Oreglerade fordringar som inte ingår i osäkra fordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Sum m a 2014 3 170 387 0 1 395 686 1 758 153 853 153 16 548 3 170 387 2013 2 899 383 0 1 290 182 1 593 424 766 093 15 777 2 899 383 21 975 68 791 11 852 8 071 0 0 0 0 31 279 71 993 33 782 8 397 10 993 7 162 21 711 5 693 0 1 141 0 617 0 1 384 693 1 749 850 850 967 16 548 3 151 091 0 1 268 471 1 587 114 764 393 15 777 2 871 362 Följande faktorer beaktar banken för att bestämma om tillgången är osäker: En lånefordran betraktas i allmänhet som osäker om betalning är försenad med mer än 60 dagar eller om annan information om bristande betalningsförmåga har framkommit. Årsredovisning 2014 | 23 Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkning tid ska uppgå till 50 Mkr efter avräkning av effekten av ett definierat stresscenario om 30 dagar. Som säkerhet för lån har banken tagit emot noterade värdepapper, vars marknadsvärde vid årsskiftet uppgår till 25 979 tkr (28 962 tkr). Dessa noterade värdepapper kan banken sälja eller använda som säkerhet. Per den sista december 2014 uppgick noterade värdepapper som banken sålt eller använt som säkerhet till 0 tkr (0 tkr). Bankens likviditetsreserv ska bestå av: Kassa Inlåningsmedel i riksbanken eller i annan bank (förutsatt att de är tillgängliga nästkommande dag) Tillgångar som är både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. För att säkerställa att banken har en god hantering av likviditetsrisker, en reserv av likvida tillgångar och en sund finansieringsstruktur har bankens styrelse fastställt en Likviditetspolicy. Banken ska enligt Likviditetspolicyn endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker och har inte som målsättning att öka intäkterna genom ökad likviditetsrisk. Bankens affärsmodell bygger på att matcha utlånings- och inlåningsflöden i så stor utsträckning som möjligt. Ofrånkomligen möter dock banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Banken ska därför hålla en likviditetsreserv som all- Årsredovisning 2014 | 24 Per den siste december 2014 uppgår bankens likviditetsreserv till 496 242 tkr (671 437 tkr), varav 228 849 tkr (332 749 tkr) utgör inlåningsmedel i Swedbank och 237 485 tkr (338 688 tkr) säkerställda obligationer samt 29 908 tkr (0 tkr) utgörs av multilaterala utvecklingsbanker. Gränsnivån för bankens likviditetsreserv, framräknad enligt stresstest ovan med ett tillägg om 50 000 tkr, uppgår vid årsskiftet till 297 060 tkr (306 900 tkr). Banken anses således hålla ett överskott i likviditetsreserven om 199 182 tkr (364 536 tkr). För att kunna hantera de eventuella konsekvenserna av olika typer av krissituationer har banken också en beredskapsplan för likviditetsrisk. Beredskapsplanen innehåller definitioner på händelser som eskalerar och utlöser planen. Den listar också likviditetsskapande åtgärder. Under 2014 har beredskapsplanen ej aktiverats. Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation. 2014 Löptidsinform ation Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) sam t förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande vp Derivat Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Sum m a tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Sum m a skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier Totalt Skillnad 2013 Löptidsinform ation Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) sam t förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldsförbinderlser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande vp Derivat Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Sum m a tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Sum m a skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier Totalt Skillnad Odiskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån 3-12 mån 1-5 år Summa nom >5 år Utan löptid kassaflöden 3 501 0 234 837 0 0 198 486 0 50 000 0 0 0 0 0 0 238 338 248 486 0 0 0 0 252 375 1 798 491 50 000 320 000 0 0 0 0 0 0 302 375 2 118 491 0 0 965 281 0 0 0 0 965 281 0 0 0 0 0 416 505 14 421 430 926 3 501 234 837 3 214 633 420 000 0 416 505 14 421 4 303 897 510 2 908 2 892 498 140 938 0 878 0 0 2 893 008 144 724 0 0 0 33 084 -2 654 670 70 678 0 0 139 392 18 655 2 467 6 722 0 0 141 859 25 377 72 989 0 0 0 87 527 2 093 114 0 0 0 0 0 0 0 965 281 0 0 0 39 789 39 789 0 0 391 137 3 418 3 191 483 10 067 39 789 3 244 757 72 989 33 084 953 067 Odiskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån 3-12 mån 5 588 0 0 0 337 815 0 0 119 113 0 80 000 0 0 0 0 0 0 343 403 199 113 2 2 863 077 0 0 2 863 079 0 0 -2 519 676 2 747 147 946 428 0 151 121 0 130 289 -82 297 1-5 år Summa nom >5 år Utan löptid kassaflöden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 259 995 1 435 646 1 356 060 70 000 360 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 329 995 1 795 646 1 356 060 0 0 0 0 0 0 387 407 14 233 401 640 5 588 0 337 815 3 170 814 510 000 0 387 407 14 233 4 425 857 0 0 0 93 083 48 959 0 1 283 10 268 0 0 0 0 94 366 59 227 0 43 960 0 0 0 0 0 191 669 1 736 419 1 356 060 0 0 0 36 592 36 592 0 0 365 048 2 749 3 153 065 11 979 36 592 3 204 385 43 960 130 289 1 047 223 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I bankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i Årsredovisning 2014 | 25 marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränteprisrisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen (se vidare i not om redovisningsprinciper). Per den 31 december 2014 hade banken ränteswappar med ett kontraktsvärde på 206 550 tkr (237 550 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till – 9 710 tkr (- 1 032 tkr) bestående av skulder om 9 710 tkr (skulder om 1 032 tkr). I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. För att säkra sig mot ränteprisrisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i en viss utsträckning ingått ränteswappavtal, dvs avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Bankens ränteriskexponering är limiterad till att den omedelbara värdeförändringen i eget kapital vid ett parallellskifte av räntekurvor med 200bp inte får överstiga 5% av kapitalbasen. Per den 31 december 2014 uppgick den beräknade värdeförändringen till – 14 271 tkr (- 14 004 tkr) vid 200 räntepunkter upp och 6 879 tkr (12 099) vid 200 räntepunkter ned, vilket utgör – 2,29 % (-2,51 %) samt + 1,10 % (2,17 %) av kapitalbasen. Hanteringen av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Ett sätt att indikativt mäta räntenettorisken är den s k gapanalysen, som återfinns nedan. Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014 Högst 1 mån 0 234 837 1 708 969 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år >5 år Utan ränta Totalt 0 0 971 029 0 0 20 749 0 0 69 479 0 0 200 598 0 0 180 267 0 0 0 3 501 0 0 3 501 234 837 3 151 091 60 728 0 2 004 534 363 989 0 1 335 018 0 0 20 749 0 0 69 479 0 0 200 598 0 0 180 267 0 0 0 0 430 926 434 427 424 717 430 926 4 245 072 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Sum m a skulder och eget kapital 0 510 2 932 290 0 0 0 2 932 800 2 908 100 942 0 0 0 103 850 0 120 767 0 0 0 120 767 0 17 593 0 0 0 17 593 0 14 918 0 0 0 14 918 0 2 574 0 0 0 2 574 0 0 0 0 0 0 0 0 39 789 0 1 012 781 1 052 570 3 418 3 189 084 39 789 0 1 012 781 4 245 072 Differens tillgångar och skulder -928 266 1 231 168 -100 018 51 886 185 680 177 693 0 -618 143 0 0 198 750 0 0 -105 750 -93 000 0 0 0 -928 266 501 652 401 634 453 520 533 450 618 143 618 143 0 0 Högst 1 mån 0 337 815 1 546 884 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år >5 år Utan ränta Totalt 0 0 786 747 0 0 91 010 0 0 32 420 0 0 133 026 0 0 281 275 0 0 0 5 588 0 0 5 588 337 815 2 871 362 61 030 0 1 945 729 455 800 0 1 242 547 0 0 91 010 0 0 32 420 0 0 133 026 0 0 281 275 0 0 0 0 401 640 407 228 516 829 401 640 4 133 234 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Sum m a skulder och eget kapital 2 2 936 889 0 0 0 2 936 891 2 740 73 723 0 0 0 76 463 0 35 043 0 0 0 35 043 0 57 252 0 0 0 57 252 0 38 753 0 0 0 38 753 0 7 282 0 0 0 7 282 0 0 0 0 0 0 0 0 36 592 0 944 958 981 550 2 742 3 148 942 36 592 0 944 958 4 133 234 Differens tillgångar och skulder -991 162 1 166 084 55 967 -24 832 94 273 273 993 0 -574 322 0 0 207 550 0 0 -7 800 -199 750 0 0 0 -991 162 382 472 438 438 413 606 500 079 574 322 574 322 0 0 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Sum m a tillgångar Räntederivat, fast ränta erläggs (1) Kum ulativ exponering Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Sum m a tillgångar Räntederivat, fast ränta erläggs (1) Kum ulativ exponering En gap-analys av bankens räntebärande tillgångar och skulder per årsskiftet enligt tabell ovan, allt annat konstant indikerar att genomslaget på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/- 2 523 tkr (+/-2 235 tkr). Årsredovisning 2014 | 26 Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Bankens exponering mot valutarisk är mycket begränsad och hanteras främst genom motstående transaktioner avseende såväl valutor som belopp och löptider mot Swedbank. Banken tar således inga nettopositioner i utländsk valuta. Utlåning till allmänheten och Swedbank i utländska valutor uppgick vid årsskiftet till 8 895 tkr (7 802 tkr), vilket matchas med en skuld till Swedbank och inlåning från allmänheten i motsvarande valutor värderade till 8 851 tkr (7 773 tkr). Eventuella differenser redovisas under nettoresultat av finansiella transaktioner. Banken bedriver också handel med valutaterminer, men valutarisken hanteras även i detta avseende genom motstående transaktioner med Swedbank. Vid årsskiftet hade banken utestående valutaterminer till ett sammanlagt marknadsvärde om - 113 tkr (-56 tkr). De motstående transaktionerna mot Swedbank har ett marknadsvärde om 113 tkr (56 tkr). Valutaterminernas nominella belopp är 1 081 tkr (3 564 tkr). Detta värde omfattar såväl kundterminer som mottransaktion mot Swedbank. Bankens styrelse har i Policy för finansiella risker limiterat bankens valutariskexponering. För resevalutalager och eventuellt förekommande övriga nettoexponeringar i EUR, USD, GBP, NOK och DKK antas en värdeförändringsrisk om 10 %. För eventuellt tillkommande exponeringar i övriga valutor antas värdeförändringsrisken vara 20 %. Den på så vis beräknade risken är limiterad till 1 000 tkr. fälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl a omfattar kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering, samt informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Derivat avsedda för riskhantering Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 9 068 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 9 312 tkr. Mellanskillnaden 389 tkr är såldes periods redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (banken erhåller rörlig ränta). Förändringen av valutaterminernas verkliga värde avseende den säkrade posten under perioden uppgår till 57 tkr och säkringsinstrument (derivat) till 57 tkr. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till en aktie eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Exponeringen mot aktiekursrisk i placeringsportföljen är limiterad till ett totalt innehav om 10 % av bankens placeringsportfölj, dock högst 20 000 tkr. Banken har inte bedrivet någon aktiehandel för egen räkning under året och ej heller har banken haft aktier i handelslager. Således föreligger ingen exponering mot aktiekursrisk i placeringsportföljen. Ovanstående limiter gäller ej för strategiska innehav, varav innehavet i Swedbank utgör den klart dominerande posten. Innehavet är av intressekaraktär och upprätthålls såväl av historiska, som av organisatoriska anledningar. Med anledning av att innehavet avräknas från kapitalbasen och med anledning av att beslutanderätten angående innehavet ej har delegerats, har ej risken i innehavet limiterats. En försäljning av hela, eller delar av, innehavet kommer endast i fråga efter beslut av bankens styrelse. Derivat, 2014 Tkr Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Sw appar Valutarelaterade kontrakt Terminer Total sum m a Varav clearat Derivat, 2013 Tkr Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Sw appar Valutarelaterade kontrakt Terminer Total sum m a Varav clearat Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa m arknadsvär m arknadsden värden Upp till 1 år > 1 år – 5 år >5 år 7 800 198 750 0 206 550 0 -9 710 67 7 867 0 1 117 199 867 0 0 0 0 1 184 207 734 0 0 0 0 -113 -9 823 0 Total Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa m arknadsvär m arknadsden värden Upp till 1 år > 1 år – 5 år >5 år 30 000 207 550 0 237 550 363 -1 395 2 445 32 445 0 1 112 208 662 0 0 0 0 3 557 241 107 0 23 386 0 -79 -1 474 0 Total . En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas inte påverka bankens resultat före skatt för året som slutar 31 december 2014 utan ger enbart en påverkan på bankens eget kapital och övrigt totalresultat med 3 910 tkr (3 620 tkr). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, brist Årsredovisning 2014 | 27 4 Rän t en et t o 2014 2013 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 1 689 4 877 Utlåning till allmänheten 97 505 99 790 Räntebärande värdepapper 7 597 10 653 Derivat - säkringsredovisning -2 608 -1 537 Övriga -35 -11 Sum m a 104 148 113 772 Varav ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 106 756 115 309 Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 14 -76 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 8 In- och upplåning från allmänheten 16 515 varav kostnad för insättargaranti 2 370 Övriga 835 Sum m a 17 358 Varav räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 16 761 Sum m a räntenetto 86 790 23 29 688 2 293 1 477 31 188 28 955 82 584 Räntemarginal 1,96% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 2,08% Räntenetto i % av MO 1,86% Medelränta på utlåningen Medelränta på inlåningen Inkl. kostnad för insättargarantin 2,09% 8 N et t oresu lt at av fin an siella t ran sakt ion er 2014 Aktier/andelar 0 Räntebärande värdepapper 410 Derivat 390 Valutatransaktioner 1 103 Sum m a 1 903 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR 0 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 410 Finansiella skulder till verkligt värde via RR 0 Innehav för handelsändamål (skulder) 0 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsintrument i en särking av verkligt värde 9 068 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -9 068 Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument 390 Valutakursförändringar 1 103 Sum m a 1 903 Nettoresultat på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat 9 Ö vriga rörelsein t äkt er Intäkter från rörelsefastigheter Preskriberade medel Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga Sum m a 5 Erh ålln a u t deln in gar Sw edbank Övriga Sum m a 2014 20 200 64 20 264 6 Provision sin t äkt er Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avs utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Sum m a 2014 6 105 15 859 4 994 692 13 071 369 6 168 47 258 3,52% 10 A llmän n a admin ist rat ion skost n ader 0,97% Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter 2013 - kostnad för pensionspremier 19 800 - andra pensionskostnader 73 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl löneskatt 19 873 - övriga personalkostnader Sum m a personalkostnader 2013 Övriga allmänna administrationskostnader 7 254 - porto och telefon 15 201 - IT-kostnader 4 653 - konsulttjänster 1 045 - revision 11 903 - hyror och andra lokalkostnader 381 - fastighetskostnader 5 989 - övriga 46 426 Sum m a övriga allm . adm .kostnader 7 Provision skost n ader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Sum m a 2014 4 951 1 515 1 351 7 817 2013 4 535 1 523 1 208 7 266 2,64% 0,27% Totalt 2013 26 161 9 984 3 468 1 390 2 976 1 996 45 975 25 565 9 397 3 656 1 339 3 116 2 008 45 081 888 11 454 1 134 1 005 1 405 3 153 2 150 21 189 937 10 953 1 058 653 1 336 2 595 1 886 19 418 67 164 64 499 20 000 10 000 0 Årsredovisning 2014 | 28 2014 757 998 1 854 2014 30 000 2013 -330 2013 1 430 63 255 938 2 686 40 000 2012 330 2014 1 134 0 0 697 1 831 tkr 2011 0 99 0 0 27 541 108 912 Provision sn et t o 2010- 2014 2010 2013 0 99 757 998 1 854 ÅR Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner, arvoden Vinstandelsstiftelse Sociala kostnader (inkl. löneskatt) Sum m a 2014 Styrelse, VD och stf VD 4 255 109 1 777 6 140 Övriga anställda 21 906 2 286 8 789 32 981 2013 Styrelse, VD och stf VD 3 698 112 1 603 5 413 Övriga anställda 21 867 2 396 8 403 32 665 Av de löner som lämnats till övriga anställda enligt tabellen ovan avser 3 327 tkr övrig bankledning (3 259 tkr) bestående av 6 personer (6 personer). Av bankens pensionskostnader avser 2 657 tkr (2 632 tkr) bankens ledning. Bankens ledning utgörs av 8 personer (8 personer). Bankens utestående pensionsförpliktelser till ledningen uppgår till 3 762 tkr (3 275 tkr). Ledande befattningshavares ersättningar Berednings och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen och utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen utgörs av sammanträdesarvode till styrelseledamöter samt resultatandelar till VD och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner avser räntor, bilförmåner och kostnadsersättning. Med övrig bankledning avses ställföreträdande VD och de 7 övriga personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Löner, ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare Ersättningar och övriga förm åner 2014 Torvald Carlsson, styrelsens ordförande Gunnar Jansson, styrelsens vice ordförande Johan Grevelius, styrelseledamot Lars Övling, styrelseledamot Karl Barath, styrelseledamot Lena Segerberg, styrelseledamot Elisabeth Eidersjö, styrelseledamot Lars Björkvik, styrelseledamot Johanna Hafström, styrelseledamot Verkställande direktören Övrig bankledning (7 st) Sum m a Grundlön/ styrelsearvode 123 76 48 48 48 15 48 33 33 2 237 4 175 6 885 Sammanträdesarvode 154 92 35 40 148 44 42 38 37 0 0 629 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 196 495 691 Grundlön/ styrelsearvode 90 67 30 44 44 44 44 2 103 4 149 6 616 Sammanträdesarvode 76 92 21 30 63 27 34 0 0 342 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 171 443 614 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 154 1 503 2 657 Vinstandelsstiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 0 54 318 372 Summa 277 168 83 88 196 59 90 71 70 3 641 6 490 11 233 Ersättningar och övriga förm åner 2013 Torvald Carlsson, styrelsens ordförande Gunnar Jansson, styrelsens vice ordförande Johan Grevelius, styrelseledamot Lars Övling, styrelseledamot Karl Barath, styrelseledamot Lena Segerberg, styrelseledamot Elisabeth Eidersjö, styrelseledamot Verkställande direktören Övrig bankledning (7 st) Sum m a Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 1 170 1 462 2 632 Vinstandelsstiftelse 0 0 0 0 0 0 0 56 373 429 Summa 166 159 51 74 107 71 78 3 500 6 426 10 632 Offentliggörande av uppgifter om ersättning Övriga upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på bankens hemsida www.tjustbanken.se. Årsredovisning 2014 | 29 Pensioner Pen sion er mm t ill ledan de befat t n in gsh avare 2014 2013 Pensioner mm till ledande befattningshavare Till nuvarande och tidigare styrelse, VD och ställföreträdande VD - premier för pensionsförsäkring - utbetalda pensioner - förändring av pensionsavsättning Sum m a 1 205 4 505 1 714 1 222 4 482 1 708 Kapitalvärdet av bankens förpliktelser utgör 3 762 3 275 VD äger rätt till särskild ålderspension från 60 års ålder med 72% av lön till 65 års ålder. Bankens pensionsåtagande enligt ovan täcks genom försäkringsavtal och genom avsättning i balansräkningen. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har VD rätt till full lön och löneförmåner under 24 mån. För stf VD gäller 18 månader. Vid egen uppsägning har VD och stf VD sex månaders uppsägningstid. Ledande befattningshavares lån i banken VD och stf VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa 2014 2013 7 904 18 309 26 213 9 868 4 534 14 402 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 625 tkr (1 626 tkr) i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. I jämförelse med siffrorna för föregående år ingår i sammanställningen för 2014 krediter som banken förmedlar till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans eftersom banken beslutar om villkoren. Årsredovisning 2014 | 30 M edelan t al an st ällda 2014 Totalt i sparbanken 53 varav kvinnor 23 varav män 30 Könsfördelning i ledningen Styrelsen antal kvinnor 2 antal män 6 Övriga ledande befattningshavare, inkl verkställande direktören antal kvinnor 1 antal män 7 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Ernst & Young AB revisionsuppdrag 1 005 varav internrevision 488 varav externrevision 517 2013 54 24 30 2 6 11 Ö vriga rörelsekost n ader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Sum m a 12 Kredit förlu st er n et t o Specifik nedskrivning för individuellt värderade 1 lånefordringar 7 Årets bortskrivning konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas 653 som konstaterade förluster 425 Årets nedskrivning för kreditförluster 228 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och för kreditförluster bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, Årets nettokostnad för individuellt övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra värderade lånefordringar samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid Gruppvis nedskrivning för individuellt sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning R än t e n e t t o 2010- 2014 Gruppvis värderade hom ogena grupper av lånefordringar m ed begränsat värde och likartad kreditrisk tkr Årets bortskrivning konstaterade kreditförluster 105 000 90 000 Inbetalt tidigare års konstaterade kreditförluster 75 000 Avsättn./upplösn. av reserv för kreditförluster 60 000 Årets nettokostnad för gruppvis värderade 45 000 30 000 homogena lånefordringar 15 000 Ansvarsförbindelser 0 Årets nettokostnad för infriande av garantier 2010 2011 2012 2013 2014 ÅR och andra ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för kreditförluster 2014 1 463 418 1 465 3 964 94 7 404 2013 1 426 436 2 556 3 653 158 8 229 2014 2013 10 912 11 514 -10 496 3 438 -419 -9 789 1 421 -677 -2 192 -5 256 1 243 -2 787 0 0 150 -25 524 379 0 -287 649 92 0 1 892 0 -2 695 Årsredovisning 2014 | 31 13 Bokslu t sdisposit ion er Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Sum m a 14 S kat t på året s resu lt at Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (+)/skatteintäkt(-) Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad(+)/skatteintäkt(-) Uppskjuten skatt avseende uppskrivning Totalt redovisad skattekostnad Avstäm ning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler Omvärdering av uppskjuten skatt Schablonränta på periodiseringsfond Redovisad effektiv skatt Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Tkr Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat Redovisat i balansräkningen Uppskjutna skattefordingar och skulder Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skatteskulder hänför sig till följande: Avsättning avseende uppskrivning av fastighet Finansiella tillgångar som kan säljas Sum m a Förän drad skat t esat s Fr o m 1 januari 2013 är skattesatsen i Sverige 22%. Årsredovisning 2014 | 32 2014 2013 0 0 0 11 786 0 0 913 12 699 2014 2013 11 617 0 0 -49 11 568 14 864 0 0 -49 14 815 tkr 71 850 15 758 361 -4 551 0 procent 0 0 11 568 Före skatt 3 630 3 630 procent 22,0% 0,5% -6,3% 0,0% tkr 86 603 19 004 328 -4 545 0 0,0% 0,0% 16,1% 0 28 14 815 0,0% 0,0% 17,1% 22,0% 0,4% -5,2% 0,0% 2014 2013 Skatt Efter skatt Föreskatt Skatt Efter skatt 798 2 832 5 500 1 210 4 290 798 2 832 5 500 1 210 4 290 2014 2013 1 622 798 2 420 1 671 1 210 2 881 15 U t lån in g t ill kredit in st it u t Sw edbank - svensk valuta - utländsk valuta Skandinaviska Enskilda Banken - svensk valuta Sum m a 16 U t lån in g t ill allmän h et en Utestående fordringar, brutto Varav: Osäkra individuell reservering (spec se nedan) tillkommande gruppvis nedskrivning för individuellt utvärderade lån gruppvis nedskrivning för homogena smålån Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar 2013 Ingående balans 1 januari 2013 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 decem ber 2013 Förändring av nedskrivningar 2014 Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 decem ber 2014 2014 2013 228 849 5 988 332 749 5 062 0 234 837 4 337 815 Ut låning till allmänheten fördelad på kundsektorer 2014 Företag 2014 2013 3 170 387 103 272 18 155 2 899 383 42 179 27 404 1 141 3 151 091 617 2 871 362 Personliga företagare Hushåll Övriga Individuellt Gruppvis värderade värderade osäkra osäkra lånefordringar lånefordringar Summa 41 026 1 421 904 191 41 930 1 612 -5 256 -208 -5 464 -9 789 27 402 -270 617 -10 059 28 021 Individuellt Gruppvis värderade värderade osäkra osäkra lånefordringar lånefordringar Summa 27 402 3 441 617 667 28 021 4 108 -2 192 -31 -2 223 -10 496 18 155 -112 1 141 -10 608 19 296 Årsredovisning 2014 | 33 17 O bligat ion er och an dra rän t ebäran de värdepapper Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - finansiella företag - icke finansiella företag - Utländska emittenter S:a obligationer & andra räntebärande vp varav: Noterade värdepapper på börs Nominella värden Avvikelse mot nominella värden 18 A kt ier och an delar 2014 2013 Verkligt Redovisat värde värde Verkligt Redovisat värde värde 237 485 237 485 338 688 338 688 65 478 91 846 29 908 424 717 65 478 91 846 29 908 424 717 86 131 92 010 0 516 829 86 131 92 010 0 516 829 424 717 420 000 4 717 424 717 420 000 4 717 516 829 510 000 6 829 516 829 510 000 6 829 2014 2013 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas enl spec nedan - kreditinstitut - övriga Sum m a aktier och andelar 391 000 1 565 392 565 362 000 1 762 363 762 varav: Noterade värdepapper på börs varav: Onoterade värdepapper 391 000 1 565 362 000 1 762 Antal Börs- Redovisat värde värde 362 000 362 000 19 1 413 Fördelat per företag 2013 Företag Aktier - Sw edbank AB - Stegeholmshälsan - Sparbankernas Försäkring Kapitalandelslån - Sparbankerna Service AB Fördelat per företag 2014 Företag Aktier - Sw edbank AB - Stegeholmshälsan - Sparbankernas Försäkring Kapitalandelslån - Sparbankerna Service AB Årsredovisning 2014 | 34 2 000 000 39 1 255 - Antal 2 000 000 39 1 080 - - 330 Börs- Redovisat värde värde 391 000 391 000 19 1 216 - 330 19 M at eriella t illgån gar Inventarier Byggnader och mark Totalt Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Pågående nyanläggning Avyttringar Utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 22 603 997 0 -2 839 -1 986 18 776 22 671 0 0 0 0 22 671 45 274 997 0 -2 839 -1 986 41 446 Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Pågående nyanläggning Avyttringar Utrangeringar Utgående balans 31 decem ber 2014 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Avyttringar och utrangeringar Årets uppskrivningar Årets nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans 31 december 2013 18 776 623 0 0 -151 19 248 22 671 0 0 0 0 22 671 41 447 623 0 0 -151 41 919 0 0 0 0 0 0 7 815 0 0 0 224 7 591 7 815 0 0 0 224 7 591 0 0 0 0 0 0 7 591 0 0 0 224 7 367 7 591 0 0 0 224 7 367 17 763 1 506 -2 450 -1 971 14 848 12 195 490 0 0 12 685 29 959 1 995 -2 450 -1 971 27 533 Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar Utrangeringar Utgående balans 31 decem ber 2014 Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets nedskrivningar Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 14 848 1 205 0 -151 15 902 12 685 491 0 0 13 175 27 533 1 695 0 -151 29 076 0 0 0 0 0 855 0 0 0 855 855 0 0 0 855 Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivningar Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 decem ber 2014 Redovisade värden 1 januari 2013 31 december 2013 0 0 0 0 0 0 4 840 3 928 855 0 0 0 855 0 17 436 16 722 855 0 0 0 855 0 22 275 20 649 1 januari 2014 31 decem ber 2014 3 928 3 347 16 722 16 008 20 649 19 355 Ansk a ffni ngsvä rde Ingående balans 1 januari 2014 Avyttringar och utrangeringar Årets uppskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans 31 decem ber 2014 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar Utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 Årsredovisning 2014 | 35 U pplu pn a kost n ader och 20 Ö vriga t illgån gar Förfallna räntefordringar Fordran aktuell skatt, skattekonto Övrigt Sum m a 2014 3 2 617 1 965 4 585 2013 25 föru t bet alda in t äkt er 4 Upplupna räntekostnader 124 Övriga upplupna kostnader 2 867 Förutbetalda intäkter 2 995 Sum m a 2014 4 843 10 970 328 16 141 2013 6 244 9 878 350 16 472 21 u pplu pn a in t äkt er Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Sum m a 2014 1 021 1 451 11 949 14 421 22 S ku lder t ill kredit in st it u t Sw edbank - svensk valuta - utländsk valuta - clearingskulder Sum m a 2014 2013 26 A vsät t n in gar 2014 2013 721 Avsättning för pensioner 3 762 3 275 1 703 Avsättningen motsvarar kapitalvärdet på berörda pensionsåtaganden. 11 809 Uppskjuten skatteskuld 14 233 - uppskrivning av fastigheter 1 622 1 670 - obligationer redovisade till verkligt värde 798 1 210 2013 Sum m a 6 182 6 155 Föru t bet alda kost n ader och Beviljad limit hos Sw edbank - varav kontokredit 23 In lån in g från allmän h et en Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor - varav personliga företagare Övrigt Sum m a Antal konton 24 Ö vriga sku lder Samlingskonto avräkning Preliminärskatt räntor Avkastningsskatt IP Anställdas källskattmedel Egen skatteskuld Leverantörsskulder Sociala avgifter Negativt värde på derivatinstrument Övrigt Sum m a 0 2 908 510 3 418 2 2 740 0 2 742 0 0 0 0 2014 2013 3 183 140 5 944 46 498 396 2 570 847 493 328 119 795 3 189 084 60 899 2014 648 2 040 544 787 667 1 137 838 10 138 667 17 466 S parban ken s redovisn in g av pen sion sku ld Banken följer lagbegränsad IFRS innebärande att redovisning ansluter till tryggandelagens regelverk. De förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas därför som om de vore avgiftsbestämda och någon aktuariellt framräknad pensionsskuld redovisas ej. Den del som avser pensionering i egen regi och inte tryggats genom försäkring redovisas i balansräkningen som avsättning. Banken följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkningen av åtagandets storlek för pensioner i egen regi. 3 143 910 27 O beskat t ade reserver 2014 2013 5 032 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 14 Inventarier 467 731 Ingående balans 1 januari 0 913 2 545 368 Årets avskrivningar utöver plan 0 -913 467 731 Utgående balans 31 december 0 0 135 829 Periodiseringsfonder 3 148 942 Ingående balans 1 januari 0 11 786 - avsatt vid 2013 års taxering 0 11 786 60 035 Upplösning 0 -11 786 Utgående balans 31 december 0 0 2013 Sum m a 0 0 2 278 4 668 In låning 2014 fördelad på kundsektorer 343 736 Offentlig sektor 2 531 1 040 Hushåll 722 1 306 Företag 341 13 965 Personliga företagare Övrigt Årsredovisning 2014 | 36 28 Eget kapit al För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Emission har skett till överkurs innan detta datum. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas med avdrag för uppskjuten skatt fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 29 A n svarsförbin delser Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Sum m a 30 Å t agan den Övriga åtaganden - Lånelöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Sum m a 2014 2013 nominellt belopp 21 276 11 808 33 084 nominellt belopp 120 539 9 750 130 289 2014 2013 72 989 278 958 351 947 43 960 300 153 344 113 31 N ärst åen de Närståenderelationer Banken har närståenderelationer med Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. Sam m anställning över närståendetransaktioner Sparbanksstiftelsen Tjustbygden Försäljn av Inköp av Övrigt Fordran på Skuld till varor/tjänster varor/tjänster (ränta & närstående närstående till närstående fr närstående utdelning) per 31/12 per 31/12 0 0 20 530 0 49 845 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner m ed nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön, andra ersättningar, pensioner samt lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. Årsredovisning 2014 | 37 32 Fin an siella t illgån gar och sku lder 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatrkn Lånefordr och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Fin tillg som Innehav för som bestäms handelstillhöra ändamål denna kategori Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatrkn Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisn Summa redovisat värde Verkligt värde Fin skulder Innehav för som bestäms handelstillhöra ändamål denna kategori Kassa 0 Utlåning till kreditinstitut 0 Utlåning till allmänheten 0 Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 Aktier och andelar mm 0 Upplupna intäkter 0 Övrig tillgång 0 Upplupna intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 501 234 837 3 141 693 9 398 0 0 13 400 0 3 402 829 0 0 0 0 424 717 392 565 0 0 817 282 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 113 113 3 501 234 837 3 141 693 9 398 424 717 392 565 13 400 113 4 220 224 3 501 234 837 3 141 311 9 398 424 717 392 565 13 400 113 4 219 842 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Sum m a 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 418 3 189 084 0 2 452 7 707 3 202 661 0 0 10 138 113 0 10 251 3 418 3 189 084 10 138 2 565 7 707 3 212 912 3 418 3 188 313 10 138 2 565 7 707 3 212 141 Lånefordr och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisn Summa redovisat värde Verkligt värde 0 0 0 0 0 0 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt Fin tillg som Innehav för som bestäms handelstillhöra ändamål denna kategori Finansiella skulder värderade till verkligt Fin skulder Innehav för som bestäms handelstillhöra ändamål denna kategori Kassa 0 Utlåning till kreditinstitut 0 Utlåning till allmänheten 0 Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 Aktier och andelar mm 0 Upplupna intäkter 0 Sum m a 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 588 337 815 2 871 032 330 0 0 13 504 3 228 269 0 0 0 0 516 829 363 762 0 880 591 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 588 337 815 2 871 032 330 516 829 363 762 13 504 4 108 860 5 588 337 815 2 871 351 330 516 829 363 762 13 504 4 109 179 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Sum m a 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 742 3 148 942 0 3 659 9 163 3 164 506 0 0 1 306 0 0 1 306 2 742 3 148 942 1 306 3 659 9 163 3 165 812 2 742 3 148 024 1 306 3 659 9 163 3 164 894 0 0 0 0 0 0 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig bolaget av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Årsredovisning 2014 | 38 2014 Tillgångar Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande vp Aktier och andelar mm Övriga tillgångar Sum m a Skulder In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Sum m a 2013 Tillgångar Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande vp Aktier och andelar mm Sum m a Skulder In- och upplåning från allmänheten Derivat Sum m a Nivå 1 0 424 717 391 000 0 815 717 0 0 0 0 Nivå 1 0 516 829 362 000 878 829 0 0 0 Nivå 2 Sum m a 3 150 709 3 150 709 0 424 717 0 391 000 113 113 3 150 822 3 966 539 3 188 313 10 138 113 3 198 451 3 188 313 10 138 113 3 198 451 Nivå 2 Sum m a 2 871 681 2 871 681 0 516 829 0 362 000 2 871 681 3 750 510 3 148 024 1 306 3 149 330 3 148 024 1 306 3 149 330 Under året har inga väsentliga förflyttningar gjorts mellan nivåerna. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av bankens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av bankens kreditspread. Verkligt värde på ut- och inlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella ut- eller inlåningsränta som tillämpas. Verkligt värde på en skuld som är inlösenbar på anfordran tas emellertid inte upp till ett lägre belopp än det belopp som ska erläggas vid anfordran, diskonteras från det första datum när betalningen av detta belopp skulle kunna krävas. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Värderingen av ränteswappar är en kassaflödesmodell som utgår från det framtida finansiella kassaflödet. Diskonteringsräntan bestäms av en fördefinierad räntekurva som inhämtas från marknadskvoteringar. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Årsredovisning 2014 | 39 33 S pecifikat ion er t ill kassaflödesan alys Följande delkom ponenter ingår i likvida m edel: Kassa och banktillgodohavanden Utlåning till kreditinstitut Sum m a 2014-12-31 3 501 234 837 238 338 2013-12-31 5 588 337 815 343 403 2014-12-31 20 264 104 710 16 389 141 363 2013-12-31 19 873 114 390 32 736 166 999 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida m edel enligt följande utgångspunkter: • De har en obetydlig risk för värdefluktuationer • De kan lätt omvandlas till kassamedel • De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksam heten Erhållen utdelning Erhållna räntor Erlagda räntor Sum m a 34 Vikt iga uppskat t ningar och bedömningar Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende bankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar banken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Fastställande av verkligt värde Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier. Banken har per årsskiftet inte identifierat kritiska bedömningar avseende klassificeringen av bankens finansiella tillgångar eller skulder. Bankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 32 Finansiella tillgångar och skulder. Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificeras som säkringsrelation är att banken förväntar sig att säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte identifieras. Årsredovisning 2014 | 40 35 Kapit alt äckning Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen FFFS 2014:12 om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuella reserver) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på lång sikt (kapitalplan) som baseras på bankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s.k. stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga väsentliga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) genom ändringsföreskrifterna 2014:18 avseende kapitaltäckningsanalysen, tillsynsförordning (575/2013/EU) Avdelning II om transparens och offentliggörande. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.tjustbanken.se. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt ikraft under 2014. Banken har därför valt att presentera kapitaltäckningsuppgifterna i två separata tabeller då jämförbarheten i de olika regelverken är begränsad. Årsredovisning 2014 | 41 Belopp redovisas i tkr Kärnprim ärkapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Obeskattade reserver (78 % därav) Avdragsposter - Varav orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde - Varav kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn där insitutet inte har ett väsentligt innehav Sum m a kärnprim ärkapital Sum m a prim ärkapital Sum m a supplem entärtkapital Total kapitalbas 2014 952 499 0 -329 802 -312 197 0 -17 605 622 697 622 697 0 622 697 Riskvägda exponeringsbelopp Riskexponeringsbelopp för kreditrisker Riskexponeringsbelopp för operativa risker Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk Riskexponeringsbelopp för kreditvärdighetsjustering Totalt riskvägt belopp 2014 2 526 577 210 049 0 363 2 736 989 Riskvägt belopp per exponeringsklass kreditrisker Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Enheter inom den offentliga sektorn Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) Aktieexponeringar Övriga poster Sum m a riskvägda exponeringsbelopp 2014 0 0 0 60 520 1 064 133 781 893 382 827 125 157 23 752 0 0 65 266 23 031 2 526 577 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker enligt schablonmetoden Kapitalkrav för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering enligt schablonmetoden Totalt m inim ikapitalkrav* 2014 202 126 16 804 0 29 218 959 Buffertkrav Kapitalkonserveringsbuffert** Totalt buffertkrav 2014 68 425 68 425 Kapitalrelation Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation 2014 22,8% 22,8% 22,8% Kärnprim ärkapital tillgänglit att använda som buffert 18,3% * Minimikapitalkrav utgör 8% av totalt riskvägt belopp ** Kapitalkonserveringsbufferten utgörs av 2,5% av totalt riskvägt belopp enligt CRR Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Årsredovisning 2014 | 42 Kapitaltäckning Primärt kapital Avdrag från primärt kapital Supplementärt kapital Avdrag från supplementärt kapital Kapitalbas netto Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Sum m a kapitalkrav Primärkapitalrelation i procent (exkl. operativ risk) Primärkapitalrelation i procent (inkl. operativ risk) Kapitaltäckningsgrad i procent (inkl. operativ risk) Kapitaltäckningskvot 2013 640 302 -181 000 280 365 -181 000 558 667 195 726 16 804 212 530 26,2% 24,8% 21,6% 2,63 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 2013 Primärt kapital Inbetalt aktiekapital Överkurs vid aktieemission Reserver varav balanserat resultat varav kapitalandel av obeskattade reserver varav årets resultat varav föreslagen utdelning Sum m a prim ärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar avseende egetkapitalinstrument redovisade i fond för verkligt värde Sum m a supplem entärt kapital Avräkning av aktier från primärt och supplementärt kapital varav avräkning från primärt kapital varav avräkning från supplementärt kapital Total kapitalbas 250 000 50 000 340 302 288 514 0 71 788 -20 000 640 302 280 365 280 365 -362 000 -181 000 -181 000 558 667 Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Årsredovisning 2014 | 43 Kapitalkrav Tkr Kreditrisk enligt schablonm etoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 4. Institutsexponeringar 5. Företagsexponeringar 6. Hushållsexponeringar 7. Exponeringar mot säkerhet i fastighet 8. Oreglerade poster 9. Högriskposter 10.Exponeringar i form av säkerställda obligationer 11.Övriga poster Sum m a kapitalkrav för kreditrisker 2013 0 0 0 6 631 95 947 55 328 31 795 318 0 2 710 2 997 195 726 Risker i handelslagret Sum m a kapitalkrav för risker i handelslagret Operativa risker Schablonmetoden Sum m a kapitalkrav för operativa risker 0 0 16 804 16 804 Valuta- och råvarurisk Sum m a kapitalkrav för valutarisker Totalt m inim ikapitalkrav 0 0 212 530 Banken uppfyller, och har under hela året uppfyllt, miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Riskhantering Banken hanterar risk i enlighet med av bankens styrelse fastställda policies och riktlinjer. I enlighet med styrelsens Riskpolicy ska banken ha en låg riskprofil. Styrelsen fastställer policies och riktlinjer för riskhanteringen i banken och uppföljning av styrelsens uppställda limiter och mål görs av oberoende riskkontrollfunktioner. Se även not 3. Riskorganisation och processer För att säkerställa en oberoende riskkontroll finns det en självständig och oberoende central funktion med ansvar för den funktionella ledningen avseende riskkontrollen. Ansvar för riskkontroll är separerad från affärsverksamheten. Riskkontrollen ska identifiera, mäta, analysera och rapportera risker samt följa upp limiter på ett tillfredsställande sätt. Arbetet med riskidentifiering ska säkerställa att alla väsentliga risker är kända och uppmätta. Bankens fokus för riskhantering och uppföljning omfattar främst följande områden: Kreditrisk Hanteras i enlighet med styrelsens Kreditpolicy och Kreditstrategi och följs upp av bankens riskkontrollfunktion. Bankens VD har utfärdat närmare instruktioner för hantering av risken. Operativa risker Hanteras i enlighet med styrelsens Policy för operativa risker och följs upp av bankens riskkontrollfunktion. Bankens VD har utfärdat närmare instruktioner för hantering av risken. Finansiella risker Hanteras i enlighet med styrelsens Likviditetspolicy och Policy för marknadsrisker och följs upp av bankens riskkontrollfunktion. Årsredovisning 2014 | 44 Compliancerisk Hanteras i enlighet med styrelsens Compliancepolicy och följs upp av bankens Compliance Officer. Bankens VD har utfärdat närmare instruktioner för hantering av risken. Säkerhetsrisk Hanteras i enlighet med styrelsens Säkerhetspolicy och följs upp av bankens säkerhetsfunktion. Bankens VD har utfärdat närmare instruktioner för hantering av risken. För mer information om bankens riskhantering se not 3. Metod för utvärdering av kapitalbehov Bankens metod för bedömning av bankens slutliga kapitalbehov utgår från en intern riskinventeringsprocess, som tar sikte på de risker som banken exponerar sig mot utöver vad som kan anses falla under Pelare I i kapitaltäckningsregelverket. Inventeringen ger således ett underlag för beräkning av det kapital som banken kan anses behöva dels för att täcka minimikapitalkravet, dels därutöver tillkommande kapital. Metoden för kapitalutvärdering innehåller också en självutvärdering avseende operativa risker Med grund i riskinventeringen görs en beräkning enligt ett worst-case scenario, för att simulera det kapitalkrav som banken behöver för att klara av kraftigt försämrade förhållanden. Modellen kompletteras med stresstest av bankens resultat och balansräkningar och koncentrationsrisktest avseende bankens kreditportfölj. Stresstestscenario tillhandahålles av Swedbankkoncernens riskkontroll på uppdrag av banken. Scenarierna är negativa, osannolika men ändå möjliga och uppfyller Finansinspektionens riktlinjer om skeenden som kan tänkas inträffa vart 25:e år. På uppdrag av banken gör också Swedbank en beräkning av VaR beträffande namnkoncentrationen i bankens kreditportfölj. Avslutningsvis tar bankens styrelse ställning till hur banken och verksamhetsområdet utvecklas i framtiden. Fastlagda planer och planerad tillväxt kapitalberäknas. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs i enlighet med av styrelsen fastställd kapitalpolicy åtminstone årligen och baseras på den riskinventering som nämnts ovan samt den årliga verksamhetsplaneringen. Utifrån beräkningar av de risker som behandlas i riskinventeringen samt med kännedom om verksamhetsområdets och bankens utveckling fattar styrelsen beslut om bankens totala kapitalbehov för det kommande året. 36 Ekonomiska arrangemang som int e redovisas i balansräkningen Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Banken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 2 891 Mkr (2 947 Mkr). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 14 267 tkr (13 572 tkr), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har banken förmedlat fondsparande på 1 991 Mkr (1 655 Mkr) och försäkringssparande på 716 Mkr (631 Mkr). För detta har banken erhållit 11 059 tkr (10 092 tkr) respektive 4 699 tkr (4 373 tkr) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. Årsredovisning 2014 | 45 Styrelsens underskrifter Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen. Västervik den 24 mars 2015 Torvald Carlsson Ordförande Gunnar Jansson Vice ordförande Karl Baráth Johanna Hafström Elisabeth Eidersjö Lars Övling Johan Grevelius Lars Björkvik Thomas Waldenstål pers.repr. Mats Hasselquist Verkställande direktör Einebrant Åsa pers.repr. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2015. Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2015. Min revisionsberättelse har lämnats den 25 mars 2015. Håkan Hjalmarsson Auktoriserad revisor Årsredovisning 2014 | 46 Revisionsberättelse Till årsstämman i Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag, organisationsnummer 516401-0224. Rapport om årsredovisningen Jag har utfört revision av årsredovisningen för Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolags finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Västervik den 25 mars 2015 Håkan Hjalmarsson Auktoriserad revisor Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Årsredovisning 2014 | 47 Bolagsstyrning Tjustbygdens Sparbank bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform (bankaktiebolag) sedan år 2001 och ägs av Sparbanksstiftelsen Tjustbygden till 100 %. För Tjustbygdens Sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har dock utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken med ledning av valberedningens förslag. Valberedningen, som utgörs av stiftelsens styrelse, är stiftelsens organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Årsstämman väljer styrelseordförande och styrelsen väljer vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsen ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av nio ordinarie ledamöter och en suppleant. Därutöver ingår två personalrepresentanter och en suppleant för dessa. Av styrelsens tio ordinarie ledamöter är för närvarande två kvinnor och åtta män. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på nästföljande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelsens uppgifter och arbetsformer. Vidare anges frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. I till arbetsordningen fogad bilaga preciserar styrelsen sina instruktioner avseende ansvarsfördelningen mellan styrelsen, VD och övriga särskilt inrättade organ. Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och har ett särskilt ansvar för att fungera som en länk mellan VD och styrelsen samt att tillse att styrelsen fullgör sina uppgifter. Därutöver Årsredovisning 2014 | 48 tillser ordföranden att styrelsens ledamöter erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag samt att tagna beslut verkställs på ett lämpligt sätt. De ärenden som behandlas i styrelsen följer av gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgift, förutom att utse VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid nio tillfällen. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar bankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderingar av bankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens presidium Styrelsens presidium består av styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande samt VD. Ställföreträdande VD är suppleant för VD och inträder vid dennes förfall. För beslut erfordras enighet av samtliga tre ledamöter. Presidiet sammanträder enligt fastställt schema samt vid behov för att besluta om lämpliga åtgärder i, för Tjustbygdens Sparbank, väsentliga händelser som inte kan avvakta styrelsens nästkommande sammanträde. Presidiet behandlar även, vid behov, ärenden av anmälnings- och informationskaraktär av mindre principiell art samt ärenden som styrelsen särskilt delegerat till presidiet för beslut eller annan handläggning. Styrelsens kreditutskott Kreditutskottet består av styrelsens presidium samt en av styrelsen namngiven person och sammanträder vid behov. Utskottets uppgifter och befogenheter framgår av särskild instruktion för kreditbeslut. Kreditutskottet fattar beslut i kreditfrågor i enligt med fastställda beslutsmandat. Kreditutskottet är beslutsmässigt vid minst tre ledamöters närvaro varav VD eller dennes ställföreträdare ska delta i mötet. Beslut, som ska protokollföras och undertecknas, måste vara enhälliga. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. Bankens styrelseledamöter och revisorer Styrelseledamöter Invald år Mandattid t om Gamleby Västervik Västervik Västervik Västervik Västervik Västervik Lidingö Västervik Västervik Västervik 1998 2003 2004 2005 2007 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 Västervik Västervik 2009 2012 2015 2015 Oskarshamn 2011 2015 Stockholm 2015 Ordinarie Carlsson Torvald (ordf.) Hasselquist Mats (VD) Baráth Karl Jansson Gunnar (vice ordf.) Övling Lars Eidersjö Elisabeth Waldenstål Thomas (pers.repr.) Grevelius Johan Einebrant Åsa (pers.repr.) Johanna Hafström Lars Björkvik Ersättare Grahn Bengt (stf VD) Karlsson Anna(pers.repr) Revisorer Ordinarie revisor Hjalmarsson Håkan Revisorssuppleant Persson Stefan 2011 Årsredovisning 2014 | 49 Här finns Tjustbygdens Sparbank Kontoret Västervik Banken via telefon Kassa, expedition & bankfack Mån-Tors 10.00-18.00 Fre 10.00-15.00 Telefon 0490-81 50 00 Telefax 0490-81 51 20 Automathallen öppnar kl. 08.00 mån-fre. 0771-22 11 22 öppet för självbetjäning dygnet runt alla dagar Kontoret Gamleby Kassa, expedition & bankfack Mån och tors 10.00-18.00 Tis, ons och fre 10.00-15.00 Telefon 0490-81 50 00 Telefax 0493-81 50 10 Kontoret Ankarsrum Kassa, expedition & bankfack Med begränsad service Mån 10.00-15.00 Tors 10.00-18.00 Lunchstängt 12.30-13.30 Telefon 0490-81 50 00 Telefax 0490-81 50 60 Kontantärenden över disk Våra kontor i Västervik och Gamleby tar emot kontantärenden över disk mellan 10.00 – 13.00 mån till ons samt fre. Tors har kassan öppet mellan 10.00 – 18.00. Årsredovisning 2014 | 50 Banken via Internet www.tjustbanken.se Uttagsautomater Västervik Sparbankshuset 2 st Johannesdalsplan Allén 62 Ankarsrum Sparbankshuset Gamleby Gamleby Centrum Tjustbygdens Sparbank är en regionalt verksam bank med huvudkontor i Västervik. Bankens främsta uppgift är självklar – vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter. Vi vänder oss till alla kundkategorier - privatpersoner såväl som företag och andra organisationer - och beroende på kundernas behov tillhandahåller vi lösningar som passar var och en. Genom att erbjuda den bästa kombinationen av sortiment, kompetens, service, kvalitet, priser och villkor ska vi vara det naturliga valet för våra kunder.
© Copyright 2025