1. No category

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN
1. UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN
Serviceproducent
Privat serviceproducent
Serviceproducentens namn
Kommun
Kommunens namn
Folkhälsan Syd ab
Helsingfors
Serviceform och klientgrupp för vilken servicen produceras
Förläggningskommun
Serviceboende
Helsingfors
Förläggningskommunens kontaktuppgifter
Folkhälsan Blomsterfonden. Pohjolagatan 42, 00600 Helsingfors. Tfn: 09 - 77712 213.
Serviceproducentens officiella namn
Serviceproducentens FO-nummer
Folkhälsan Syd ab
1801682-8
Verksamhetsenhetens namn
Hemmet Fridhäll
Verksamhetsenhetens postadress
Pohjolagatan 40
Postnummer
Postort
00600
Helsingfors
Namnet på den som ansvarar för verksamheten
Telefon
Monica Ståhls-Hindsberg
09 - 77712 213
Postadress
Pohjolagatan 42
Postnummer
Postort
00600
Helsingfors
E-post
[email protected].
Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice)
Datum för beviljande av regionförvaltningsverkets/Valviras
Datum för beviljande av ändringstillstånd
tillstånd (privata enheter som bedriver verksamhet dygnet
runt)
1.9.2013.
Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice)
Datum för kommunens beslut om mottagande av anmälan
Datum för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut
Ansvarsförsäkringens giltighetstid (ska styrkas på begäran)
2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER
Verksamhetsidé
Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska
befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag, formulerad i den s.k.
ändamålsparagrafen från år 1921 (§ 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar):
”Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i
svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och
kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna.”
Folkhälsan Syds äldreomsorg har som mål att överträffa användarkundens förväntningar. Detta
avi21u1
1/17
gör vi genom att erbjuda service och omsorg vilken utgår från människans friskresurser, livsstil
och önskemål. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda
de äldre en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Att beakta de
anhöriga är en självklar, men uttalad, del av vårt förhållningssätt. Folkhälsans Förbund och
Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofrämjande äldreomsorg. Våra mätare
för hur vi uppfyllt användarkundens förväntningar är RAI, TAK och responsuppföljning.
För att svara mot kundens förväntningar uppfyller vår äldreomsorg de krav
övervakningsmyndigheterna ställer. Hur vi uppnått dessa målsättningar mäter vi genom
responsen från de årliga auditeringarna övervakningsmyndigheterna ålagt kommunerna. De
centrala processerna beskrivs i handboken för äldreomsorg. Enheterna arbetar med sina egna
processer under året med RAI som mätinstrument. För att uppnå förbättrade resultat används
den senaste samlade kunskapen. För att nå målsättning med klara processer har äldreomsorgen
riskhanteringsplan för de största riskerna, befattningsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna
samt en beskrivning över informationsprocessen.
Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot
målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare
känner att deras arbete är meningsfullt och genom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå
detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till
delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feed-back.
Värderingar och verksamhetsprinciper
Folkhälsans gemensamma värdegrund Komptens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för
äldreomsorgens verksamhetsprinciper.
Folkhälsan erbjuder en äldreomsorg där människan lever i ett meningsfullt samanhang i enlighet
med sin livsstil. Verksamheten konkretiseras i de individuella vårdplanerna där
friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull även på ett grupphem. Vi
följer upp hur vi lyckats hjälp av olika mätare (RAI, TAK, Respons). Vår målsättning är att ha
medarbetare som kan (kompetens), vill (engagemang) och orkar (motivation) arbete i enlighet med
äldreomsorgens vision och målsättningarna för enheten som årligen konkretiseras i
verksamhetsplanerna.
Kunderna erbjuds service, vård och omsorg som utgår från deras unika resurser, livsstil och
behov. Varje pensionär har möjlighet att berätta och skriva ner sin livshistoria i form av
livsberättelse vid ankomsten till enheten tillsammans med anhöriga, om så önskas, samt den egna
vårdaren. RAI-benchmarkingen är vårt viktigaste instrument för enhetens
verksamhetsutveckling. Utgående från resultatet av de 29 kvalitetsindikatorerna väljer vi
utvecklingsområden som konkretiseras i verksamhetsplanerna i mål, mätetal och tidtabell.
Servicen grundar sig på ett hälsofrämjande arbetssätt vilket innebär att vi all vår verksamhet
utgår från de individuella resurserna och arbetar för att de äldre skall känna att de hanterar sin
vardag, är delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Handboken för
äldreomsorgen är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete.
Uppdateringsplan
Folkhälsan använder kvalitetsmodellen EFQM (European Foundation for Quality Management)
som ramverk för ledarskap, verksamhetsutveckling och självutvärdering. De nio kriterierna i
modellen fungerar som checklista för utvecklingsarbetet. Kriterierna tar fasta på: grunden för
verksamheten, resurserna, arbetsprocesserna och resultaten. Folkhälsans egen variant av det
internationella utvecklingsinstrumentet Balanced Scorecard har döpts till Karta och kompass för
strategiarbete och långsiktig verksamhetsplanering. I praktiken betyder det att Folkhälsans
verksamhetsenheter tillsammans med organisationens högsta ledning kommer överens om målen
för verksamheten, uppföljningen och utvecklingen inom fyra perspektiv; kund, ekonomi, processer
och personal. En av målsättningarna inom processperspektivet är att varje enhet har en plan för
egenkontroll. Planen finns till allmänt påseende på enheten samt arkiveras i Folkhälsans
avi21u1
2/17
elektroniska arkiveringsprogram.Enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för
egen kontroll. Team-ansvariga rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att
praktiskt förverkliga delar av egenkontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta
och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner.
Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner för hur dessa mål skall
uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts.
Obligatoriska mätare för verksamhetens kvalitet är:
1.RAI-benchmarkingens 29 kvalitetsindikatorer. För det första en uppföljning två gånger per år
hur många av enhetens indikatorer är bättre, lika med eller sämre en medeltalet för hela landets
deltagare i RAI-benchmarking. För det andra en jämförelse av hur många indikatorer av 29 för
enhetens del har uppnått det högre internationella gränsvärdet. Rapportering två gånger per år
till bolagets ledning.
2.Antalet spontan skriftlig positiv och negativ respons samt antalet åtgärder i förhållande till
negativ respons. Enheten förväntas åtgärda all negativ respons vilket innebär minst en personlig
kontakt till givaren av responsen samt en analys av möjligheter till åtgärder. Rapportering
månatligen till bolagets ledning.
3.Riktad respons. Enheterna utför årligen en enkät till kunder och anhöriga för att mäta
kundtillfredsställelsen. Rapportering årligen till bolagets ledning.
4.Antal avvikelser. Uppföljning av avvikelser från god praxis. Månatlig rapportering till bolagets
ledning.
5.Antalet läkemedelsavvikelser. Månatlig rapportering till bolagets ledning.
Enhetsansvarig för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande:
1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan
2. Under september månad årligen och sänder planen till ansvarig ledningsgruppsmedlem för
äldreomsorg för godkännande.
Tidigare versioner av plan för egenkontroll överförs i en mapp avsedd för ändamålet och förvaras
i 10 år.
3. ORGANISERING OCH LEDNING AV SAMT ANSVARIGA PERSONER FÖR EGENKONTROLLEN
Representant/er för ledningen som svarar för egenkontrollen samt dennes/deras uppgifter
Äldreomsorgschef Kira Exell-Paakki - Godkänner planen
Kontaktuppgifter till den ansvariga personen för egenkontrollen samt dennes uppgifter
Enhetsansvarig: Monica Ståhls-Hindsberg
Telefon: 09 - 77712 213
E-post: [email protected]
Ansvarar för att planen är uppdaterad och motsvarar myndighetskrav. Ansvarar för att
verksamheten följer planen för egenkontroll.
Enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för egenkontroll. Team-ansvariga
rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av
egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för
verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna
innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal
för uppföljning av hur målen uppnåtts.
De medlemmar i gruppen för planering och verkställande av egenkontrollen som ingår i enheten (yrkesbeteckningar)
Enhetsansvarig Monica Ståhls-Hindsberg
Ansvarig sjukskötare Carina Hellgren.
Övrig Lill Larsson, Anja Lappalainen.
avi21u1
3/17
Personalens medverkan i genomförandet av egenkontrollen: (kan ingå som del i verksamhetsenhetens inskolningsplan)
Plan för inskolning och utbildning av personal och studerande i planering och genomförande av egenkontrollen
1. Genomgång av planen för egenkontroll ingår i enhetens inskolningsplan.
Ingår i enhetens introduktionsplan under punkten introduktion av enhetens dokument. För
introduktionen finns en skriftlig plan där den för introduktionen ansvariga personen bekräftar
med datum och underskrift att introduktionen verkställts.
2. Genomgång av planen för egenkontroll 1 gång / år på personalmöte
Bilaga 1: Introduktionsplan
Se även beskrivning av introduktion: Folkhälsans Handbok för äldreomsorg.
4. DELAKTIGHET FÖR KLIENTER OCH ANHÖRIGA SAMT KLIENTRESPONS
Beskrivning av insamlingen av klientrespons (i planen för egenkontroll införs förfaranden för insamling av respons från
klienterna och deras anhöriga, behandling av klientresponsen och användning av responsen vid utvecklandet av
verksamheten)
Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons
(kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas.
Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom äldreomsorgen kan den
spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med
personalen, - den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar
och vårdmöten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan
ske anonymt.
Beskrivning av behandlingen av klientrespons i enheten/inom serviceverksamheten
Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda
personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras
omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och
ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar
betonas. Enhetsansvariga ansvarar för att en person som gett respons och gett sina
kontaktuppgifter får muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. Årliga
enkäter (TAK) riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av
TAK enkäten presenteras för klienter och anhöriga.
Beskrivning av användningen av klientresponsen vid utvecklandet av verksamheten
Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta
fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga
och en plan för förbättring görs upp. Planen kan innehåll stödsamtal, utbildning. Negativ respons
av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att
förbättra verksamheten överenskommes.
Plan för utvecklandet av klientresponssystemet
- Årliga enhetsvisa TAK enkäter till klienter och anhöriga
- Månatlig rapportering av positiv och negativ respons till ledningsgruppen
- Fortsatt uppföljning av antal positiv och negtiv spontan respons samt åtgärdad negativ respons.
5. IDENTIFIERING AV RISKER OCH MISSFÖRHÅLLANDEN SAMT KORRIGERANDE ÅTGÄRDER
För verksamhetsenhetens interna bruk ska dokument gällande olika delar i denna helhet utarbetas, där planer och tidtabeller
avtalas för korrigerande åtgärder angående konstaterade brister och skadliga händelser. I planen för egenkontroll införs en
beskrivning av förfarandet för förebyggande av skadliga händelser och en beskrivning av registreringen, hanteringen och
informationen om skadliga händelser och tillbud.
avi21u1
4/17
Beskrivning av förfarandet för föregripande identifiering av risker, kritiska arbetsmoment och farliga situationer
Folkhälsan har utarbetat en riskhanteringspolicy. Äldreomsorgen har i enlighet med den kartlagt
de kritiska riskerna inom sektorn och beskrivit följande riskområden enhetsvis:
Risk för att klienter dör, Risk för klienter skadas, rymmer eller försvinner, Risk för att klienter
utnyttjas sexuellt, Risk med felmedicinering, Matförgiftning, Våld mot personal, Olämplig
personal (knarkare, pedofiler o. motsvarande), Processer är ineffektiva, Risker för att ITsäkerheten är för låg, Risk att egna IT-servrar skadas, Risk för brand, Risk för stöld, Risk att
alarm inte fungerar . Utgående från kartläggningen har enheten gjort upp handlingsplaner för
befintliga risker.
Alla verksamhetsenheter har en uppdaterad säkerhetsplan vilken innehåller direktiv för brand,
räddning, utrymning, rymningar, våld och olycksfall. Samtliga i personalen bekantar sig med
planerna vilket verifieras genom namnteckning. Årliga skolningstillfällen ordnas i förfarande vid
brand och utrymning samt I:a hjälp.
För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan utarbetat en handbok Bilaga 2.
Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens
hälsogranskningar minst vart tredje år.
Beskrivning av förfarandet för behandling av tillbud och observerade missförhållanden
Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den
person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till
enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av
avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart
till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen.
Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort.
Beskrivning av förfarandet för åtgärdande av konstaterade missförhållanden
Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i
personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras
anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits.
Beskrivning av hur personal och vid behov samarbetsparter informeras om korrigerande åtgärder
Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte
behandlas de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid
ansvarig ledningsgruppsmedlem.
Mer information om detta i bland annat SHM:s publikation 2011:15: Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för
ledningen och säkerhetsexperterna inom social- och hälsovården: http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/_julkaisu/1571326 (på
finska)
6. PERSONAL
Beskrivning av antalet anställda och av personalens dimensionering och struktur; yrkesutbildad och assisterande personal
(bestämmelserna i dagvårds- och barnskyddslagen, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom
socialvården samt i tillsynsprogrammen)
Personaltätheten är 0,3.
Vårdpersonalen består av:
1
Enhetsansvarig 0% i vårdarbete och 100% i administrativa uppgifter.
1
Sjukskötare 50% i vårdarbete och 50% i adminitrativa uppgifter.
2,5
Närvårdare
Övrig personal
1Vårdbiträden
Matservice från Folkhälsans kosthåll
avi21u1
5/17
Städtjänster från Folkhälsans städenhet
Fastighetsservice från Stiftelsen Blomsterfonden.
Enhetsansvarig ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att de
planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram.
Beskrivning av principerna för rekrytering av personal (transparens vid ansökningsförfarandet, säkerställande av behörigheten,
kontroll av straffregistret inom barnskyddet, förfaranden för anskaffning av vikarier osv.)
Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts
utbildning inom branschen. Enhetsansvariga ansvarar för kontroll av originalbetyg och för
kontroll av att sjukskötare är upptagna i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig
intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar enhetsansvariga för att kontrollera referenser
från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med
enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet
med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision.
Plan för vikarieanvändning
Folkhälsan Syd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom
organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier
via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier
och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är strävan att
personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen alternativt är i slutskedet av sina studier
d.v.s. två sista terminerna. Är vikarien studerande finns en handledare av samma yrkesgrupp
tillgänglig för handledning. Vikarier anställs för kortare frånvaro så att personaltätheten uppfylls.
Beskrivning av inskolningen av personalen: (det rekommenderas att en inskolningsplan utarbetas för personalen, se även
punkt 3)
Introduktion för ny personal och studerande på enheten beskrivs i Handboken för äldreomsorg
enligt följande: Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och av
närmaste förmannen. I introduktionsplanen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem
den ges (personligen, i form av skriftligt material etc), vem som ansvarar för den och för varje
punkt tidtabell när introduktionen skall ges (genast, inom en vecka etc.). Introduktionen skall
omfatta åtminstone följande: Äldreomsorgens handbok, enhetens verksamhetsplan, enhetens
processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egenkontroll, journaler och
dokumentering, utvärderingsinstrument (t.ex. RAI, RAVA), arbetsfördelning, arbetskamrater,
samarbete, teamarbete, specialområden, medicinhanteringen, användning av apparatur
(vårdinstrument, datorer), förfarande vid olika akuta situationer och vid dödsfall, säkerhetsplan,
riskhantering.
Bilaga 1: Verksamhetsenhetens introduktionsplan
Beskrivning av upprätthållandet av personalens kompetens och arbetshälsa och av kompetensledningen
(t.ex. förfaranden för planering och uppföljning av fortbildningen, uppföljning av frånvarodagar till följd av sjukdom, uppföljning
av kompetensen, yrkesskickligheten och dess utveckling, utvecklingssamtal) (det rekommenderas att en fortbildningsplan
utarbetas för personalen)
Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett
målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och
arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och
arbetarskyddet. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy
och ledarskapspolicy. Genom fortbildning, team- och utvecklingsarbete utvecklar Folkhälsan
personalens kunnande och yrkesskicklighet.Utbildningsplanen fastställs utgående från
utbildningsbehoven vid enheten och vid individuella behov som evalueras årligen i samband med
utvecklingssamtal. Varje medarbetare deltar i minst tre fortbildningsdagar årligen. Viktiga
redskap för att kartlägga enhetens utbildningsbehov är klienternas funktionsförmåga (kognitiv,
fysisk och social) mätt med RAI-instrumentet, RAI-kvalitetsindiktorerna, kundenkäten,
personalenkäten och utvecklingssamtalen. Regelbundna dokumenterade utvecklingssamtal hålls
årligen med alla anställda. Varje år görs också en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande
avi21u1
6/17
och arbetsprestation bedöms enligt de bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans
ledningsgrupp. Det rekommenderas att arbetsvärderingen görs i samband med
utvecklingssamtalet. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på intranätet.
Ledningsgruppen följer upp antalet utvecklingssamtal med ett krav på 100% genomförda samtal.
Antalet sjukledigheter analyseras per kvartal i ledningsgruppen. Analysen görs i hänseende till
längden på sjukledigheterna men även till diagnosgrupp.
Utvecklingsplan för personalfrågor
Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot våra
målsättningar. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare
känner att deras arbete är meningsfullt och genom arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå
detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till
delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feedback. Folkhälsans enhetsansvariga deltar
årligen i organisationens egen förmansutbildning, dessutom erbjuds förmännen möjlighet att
genomföra utbildningen Specialyrkesexamen i ledarskap. Folkhälsan gör kontinuerligt olika
personalsatsningar via HR för att stöda en personalens välmående, samt via företagshälsovården
för hantering, uppföljning och tidigts stödjande av arbetsförmågan.
7. LOKALER, PRODUKTER OCH UTRUSTNING
I planen för egenkontroll ska finnas en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten och av principerna för hur de
används. I principerna för hur lokalerna används beskrivs bl.a. förfarandena för placering av klienter: bl.a. hur klienterna
fördelas på olika rum, hur man sköter om att klienternas integritetsskydd förverkligas e.d.
Beskrivning av lokalerna som är i klienternas personliga bruk (eget rum, rummets storlek, möbler osv.)
På Fridhäll finns 10 lägenheter med två små rum i varje lägenhet. Pensionärerna har sina egna
möbler och erbjuds sjukhus säng från hemmet Folkhälsan. I bostäderna finns ett pentry och
toalett med dusch.
Beskrivning av lokalerna som är i klienternas gemensamma bruk (matsalens funktionalitet, hobby-, rehabiliterings- och
aktivitetslokaler, hygienutrymmenas funktionalitet, tillgången till bastu osv.)
På hemmet finns en matsal i vilken de boende äter alla sina måltider. I samband med matsalen
finns ett tillredningskök. Maten hämtas från centralkök på Pohjolagatan 42, Helenahemmet. I
husets bottenvåning finns en bastu som de boende kan använda. Det finns även en Gillestuga med
stor skärmTV. Gillestugan kan användas för olika aktiviteter.
Beskrivning av hur klienternas gemenskap tillgodoses i enheten med avseende på lokalerna
De boende äter alla sina måltider tillsammans i matsalen på hemmet. De har även möjlighet att äta
i stora matsalen invid centralköket på Helenahemmet. Gillestugan kan användas för olika
aktiviteter. De boende erbjuds möjligheter att delta i olika evenemang som ordnasi stora matsalen.
Information om evenemang finns på anslagstavlan.
Beskrivning av förfaranden i anslutning till städning, avfalls- och tvätthantering
Städning: En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de
uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen,
städfrekvenser och arbetsmoment.Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller
efter behov. Dessa utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städenhetens
personal är utbildad och kunnig och består av lokalvårdare, anstaltsvårdare samt ledare inom
städningsarbete. En städtekniker ansvarar för helheten. De flesta har lång erfarenhet från
branschen. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i
första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap
och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls
fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov
i enhetens tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen
och städpersonalen följer dessa.
avi21u1
7/17
Tvätthantering: Pensionärernas kläder tvättas dels på enheten, dels i tvätteriet på bottenvåningen.
Boendena samlar smutsbyk i en tvättkorg som hämtas av personalen och ren tvätt hämtas tillbaka
av tvätteriets personal.
Avfallshantering: Stiftelsen Blomsterfonden Jari Johansson. Se skild bilaga.
Beskrivning av förfarandet för kvalitetssäkring av inomhusluften (förfaranden för konstaterande av fuktskador, mätning av
inomhusluften, samarbete med fastighetsskötaren och hälsoskyddsmyndigheterna osv.)
Stiftelsen Blomsterfondens verksamhetsledare Jari Johansson ansvarar.
Beskrivning av produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård i enheten
Samtliga sängar på enheten är hydrauliska vårdsängar.
Till medicinsk apparatur på enheten kan räknas följande: Blodtrycks- och blodsockermätare samt
febertermometer. Enhetsansvariga ansvarar för att dessa är funktionsdugliga. Kundernas
personliga hjälpmedel ansvarar kommunernas hjälpmedelscentraler för dock så att enhetens
personal ansvarar för att bristfälliga hjälpmedel repareras av kommunen eller ersätts med nya.
Kontaktuppgifter till ansvarspersonen
Enhetsansvarig: Monica Ståhls-Hindsberg, tfn 09 - 77712 213. e-post: [email protected].
Med produkter för hälso- och sjukvård avses enligt 5 § i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010)
anordningar som används för vård och behandling, exempelvis sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och
blodstryckmätare o.d. Om verksamhetsidkarens skyldigheter föreskrivs i 24–26 § i lagen om produkter och utrustning för hälsooch sjukvården (629/2010) samt i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens bestämmelse 4/2010. Anmälan om
risksituationer orsakade av produkter och utrustning görs till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.
I planen för egenkontroll ska utses en ansvarig person för de professionellt använda produkternas och utrustningarnas
säkerhet. Denna person ska se till att anmälan om tillbud eller risksituationer görs och att andra bestämmelser som gäller
utrustning iakttas.
Länk till Valviras föreskrifter:
http://www.valvira.fi/files/tiedostot/f/o/foreskrift_4_2010_anmalan_om_riskhandelse_anvandare.pdf
Utvecklingsplan för lokaler, produkter och utrustning
Då en säng, lyftanordning eller annan medicinsk utrustning anskaffas sker det i relation till
klienternas funktionsförmåga och behov.
Varje vårdare ansvarar för att kontrollera att lokaler, produkter och utrustning är
funktionsdugliga. Brister som hotar klientsäkerheten rapporteras omedelbart till förman och
kolleger. Samtidigt vidtas åtgärder så att klientsäkerheten säkerställs och reparation beställs.
8. KLIENTSÄKERHET
För att utveckla klientsäkerheten ska en verksamhetsplan utarbetas, där säkerhetsrelaterade risker i anslutning till direkt
klientarbete behandlas
Kontaktuppgifter till personen/personerna som ansvarar för enhetens säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet
Enhetsansvarig:Monica Ståhls-Hindsberg. Kontaktuppgifter, se ovan.
Beskrivning av hur klientsäkerheten säkerställs (särdragen hos service som ges hemma samt hos service inom barnskyddet
och service till handikappade och åldringar ska beaktas)
För klientsäkerheten på enheten ansvarar den enhetsansvariga. Miljön på hemmet Fridhäll är
planerad för att vara trygg och anpassad till verksamheten på enheten. Golvmaterialet är valt med
tanke på att undvika fallolyckor och utrymmena är anpassade för att personer skall kunna röra
sig med hjälpmedel.
På enheten finns brandvarnare utplacerade enligt gällande rekommendationer och enheten har
automatisk sprinkleranläggning. Ytterdörren fingerar på kod mellan 0700 - 20.00. Vid brands
avi21u1
8/17
stängs branddörrar per automatik. I hemmen finns rökvarnare.
Säkerhetsplan, se bilaga.
En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet
möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid
avvikande aktivitetsnivå. Kunden kan även alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att
trycka på alarmet. Vivago vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig
genom dörren eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den.
Ytterdörren till gatan har kodlås mellan 0700 - 20.00. Pensionärerna bestämmer själv om de vill
ha dörren till sin lägenhet, låst eller olåst. Till hemmet Fridhäll finns en inre låst dörr vid
Pohjolagatans ingång.
Bilaga 2: Förebyggande av fallolyckor
Bilaga 3: Trygghetsalarmet
Bilaga 4: Säkerhetsplan
Beskrivning av enhetens övervakningsanordningar och av hur deras funktion säkerställs
Bilaga 3: Trygghetsalarmet. Alla boende har alarmklocka. Klockan ger alarm vid avvikande
tillstånd.
Beskrivning av hur det säkerställs att säkerhetsanordningar och larmsystem som används av klienterna fungerar (enhetens
larmsystem, säkerhetsarmband, övervakningsanordningar, säkerhetsanordningar hos klienter som bor hemma samt
säkerställande att larmresponsen fungerar osv.)
Bilaga 3 : Trygghetsalarmet
Utvecklingsplan för klientsäkerhet
Ny personal introduceras i klientsäkerhetsfrågor i samband med introduktionen
Årlig genomgång på personalmöte av förebyggande av fallolyckor, säkerhetsplanen
Årlig utbildning i säkerhetsfrågor
Årlig släcknings- och räddningsövning
9. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER
Beskrivning av handledningen och rådgivningen för klienten och av utvärderingen av klientens servicebehov, av utarbetandet
av serviceavtal/förvaltningsbeslut och service-/klientplan (barnskydd/dagvård) och av uppdateringen av dessa samt av
klientens deltagande i beslut
Privata klienter: Uppgörs avtal där innehållet i servicen samt avgifter för hyra, kost, service och
vård definieras. Avtalet innehåller även uppgifter om upphörandet av avtalet. I övrigt enligt
ovan.Vårddokumentering och vårdplanering sker i RAI. Vårdmöten med boende och anhöriga
hålls minst 1 gång/år, oftare vid behov.
Beskrivning av hur klienten bereds möjlighet att bekanta sig med enheten på förhand
Personer som är intresserade av hemmet Fridhäll kan kontakta förståndare och komma överens
om ett besök för att bekanta sig.
avi21u1
9/17
Beskrivning av hur klienten informeras om innehållet i avtalen (serviceavtal, hyresavtal o.d.), om kostnaderna för servicen och
om avtalsändringar.
Privatbetalande kunder gör upp ett avtal med Folkhälsan Syd ab där innehållet i servicen och
vården definieras samt avgiften för hyra, kost och service fastställs. Gällande debitering av
tilläggstjänster avtalas alltid skilt med kunden eller kundens intressebevakare.
Beskrivning av hur klientens självbestämmanderätt och rätt till deltagande förverkligas (privatlivet, integritetsskydd, personlig
frihet, okränkbarhet; 7 och 10 § i grundlagen, 8–10 § i klientlagen)
Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i
lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv betraktas
i alla situationer. Självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom eller nedsatt
funktionsförmåga och vid behov konsulteras expertis, t.ex. sakkunniga inom demensvård. I fråga
om klienter med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att
vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket
svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen
dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de
anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekterasi första hand kundens önskemål.
Beskrivning av förfarandet för skötsel av pengar, nycklar och andra saker i klientens besittning och information om den som
ansvarar för denna egendom
Personalen bevittnar inte juridiska eller ekonomiska handlingar, utan de anhöriga bör skaffa
utomstående vittnen. Personalen befattar sig inte heller i övrigt med klienternas ekonomiska
transaktioner. Vid behov tas initiativ för att utse en intressebevakare för klienten.
Vissa kommuner har förutsatt att Folkhälsan administrerar den äldres smärre kontanter och då
måste Folkhälsan åta sig uppdraget. Ansvaret ligger då helt hos Folkhälsan. Pengar finns inlåsta i
kansliskåp och kvitteras ut av ansvarig vårdare i arbetstur i vittnes närvaro. Båda kvitterar med
sitt namn och alla insättningar och uttag bokförs. Summa som förvaras per boende är högst 200 €.
Bankkort med koder hanteras inte av vårdarna.
Vid inflyttning skall smycken och andra värdesaker genomgås och dokumenteras. Värdesaker bör
helst försäkras av kunden, eftersom Folkhälsan inte kan ansvara för den äldres personliga
värdesaker.
På grund av det beroendeförhållande som en klient lätt upplever i förhållande till en vårdare
upplevs det allmänt som oetiskt att en vårdare tar emot större gåvor eller testamenten av en klient.
Folkhälsan har därför förbjudit sin personal att ta emot gåvor och testamenten av klienter. Ifall
klienten vill ge pengar skall detta avböjas vänligt men bestämt (även smärre belopp). Sedvanliga
smärre gåvor, såsom en blombukett, en chokladask, annat godis eller tårta kan komma ifråga.
Plan för hur behovet att vidta begränsande åtgärder och sanktioner avses att minimeras
Med begränsande vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar
klientens rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. Användningen av dessa
åtgärder minimeras genom en kultur där människan som en unik person alltid är i centrum.
Frågor kring begränsande handlingar behandlas återkommande på personalmöten, utbildningar
och vid diskussioner om värdegrunden för verksamheten. Genom att handlingarna bör grunda sig
på en utvärdering, lov av läkare, information till klient och de anhöriga samt en plan för vilken
handling vidtas, hur den utvärderas och vilken är tidsdimensionen strävas till att säkerställa att
handlingen är genomtänkt och grundar sig på klientens behov.
Beskrivning av kriterierna för vidtagande av begränsande åtgärder och sanktioner samt av beslut, förfaranden, registrering och
uppföljning av konsekvenserna i anslutning till begränsande åtgärder (se bl.a. 11 kap i barnskyddslagen, lagen om
utvecklingsstörda, tillsynsprogrammen)
Det rekommenderas att anvisningar om förfaringssätt utarbetas
I vissa situationer kan det med tanke på klientens hälsa, risk för olycksfall eller av andra
motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta dessa åtgärder. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas
dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på
vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vårdhandlingar
används sker det efter att läkare konsulterats och han givit tillstånd till detta. Om möjligt begärs
avi21u1
10/17
äldres samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande
vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken
utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar.
I Handbok för äldreomsorg definieras processen för begränsande vårdhandlingar och blankett för
plan för begränsande handling.
Bilaga 5: Blankett för statistik över begränsande handlingar
Beskrivning av förfarandet om det konstateras att en klient har blivit utsatt för osakligt eller kränkande bemötande
Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande.
Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att
liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning uttfärdas om förutsättningarna
för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet
kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att klienten får den hjälp och omhändertagande som
han behöver för att bearbeta situationen.
Beskrivning av beredningen och genomförandet av åtgärder då en klientrelation upphör
(förflyttning av klienten från en vårdplats till en annan, beredning av eftervård inom barnskyddet, osv.)
Klienterna vårdas huvudsakligen till livets slut på enheten. Föreligger det ett uppenbart behov av
vård på en annan vårdplats kontaktas kommunens kontaktperson som avgör om och vart klienten
flyttas. Vid en flyttning kontaktas mottagande enhet för överenskommelse om en smidig
överflyttning där klientens välbefinnande ligger i fokus. En skriftlig blankett där behövliga
uppgifter för kontinuiteten i vården finns, följer med klienten till den nya vårdplatsen.
En klient som är missnöjd med sitt bemötande har rätt att framställa anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten
eller till en ledande tjänsteinnehavare. När servicen baserar sig på ett avtal om köpta tjänster framställs anmärkningen till den
myndighet som svarar för organiseringen av servicen (Valviras anvisning 8:2010).
Namn och kontaktuppgifter för den person/instans, till vilken anmärkning riktas
Socialombudsmannens kontaktuppgifter
[email protected]
Rådgivning mån kl. 13¿15, tis och tors kl. 10-12, tfn 09 3104 3365
PB 6060, 00099 Helsingfors stad
Beskrivning av förfarandet för behandling av anmärkningar som gäller enhetens verksamhet
Eventuella anmärkningar behandlas alltid av äldreomsorgschefen. En anmärkning föranleder
alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter
kontaktas personen omedelbart och överenskommes om ett möte. Skriftligt svar på anmärkningar
ges inom utsatt tid eller högst en vecka.
Beskrivning av samarbetet mellan kommunen och serviceproducenten vid planeringen och uppföljningen av klientens vård och
service
Kommunens kontaktperson kontaktas vid eventuella frågeställningar gällande klientens vård och
service.
Beskrivning av information som gäller konsumentskydd
I avtalet med privata klienter ingår information om att meningsskiljaktigheter avgörs som
konsumenttvisteärende.
avi21u1
11/17
Utvecklingsplan angående klientens ställning och rättigheter
Enheten behandlar på personalmöte årligen frågor som berör klientens ställning och rättigheter.
10. SÄKRING AV KVALITETEN PÅ SERVICENS/ENHETENS KLIENTARBETE (VERKSAMHET)
Kriterier och nivåer fastställs i de verksamhetsspecifika riksomfattande tillsynsprogrammen, som finns på Valviras webbplats:
http://www.valvira.fi/
Beskrivning av verksamheten som upprätthåller och främjar klienternas prestationer, funktionsförmåga och livskontroll samt
klienternas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande
Folkhälsans äldreomsorg bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. Det innebär att se människans
resurser och ge henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Det hälsofrämjande
arbetssättet har som mål att hjälpa den äldre att upprätthålla, återfå eller förbättra sin
funktionsförmåga och uppleva en meningsfull tillvaro. Grunden till ett hälsofrämjande arbetssätt
ligger i vårdarnas förhållningssätt och bygger på varje enskild vårdares förmåga att se resurser.
Att förhålla sig innebär att det är integrerat i vårdarens sätt att gestalta vård och
omsorgsverklighet, att se människan.
Personalen är lyhörd för den äldres åsikter, förväntningar och önskemål gällande vården och
uppmuntrar den äldre till aktivitet och till att försöka klara av vardagen själv, så långt det är
möjligt. Den äldre skall alltid vara delaktig i det som sker, i tanke, känsla och/eller handling
oberoende funktionshinder. Anhöriga och närstående är viktiga samarbetsparter i den
rehabiliterande vården. Estetiken är en viktig del av en meningsfull tillvaro. Trevliga matstunder
eller att kunna känna sig fin och få själv välja sina kläder kan öka glädjen i livet. Likaså är det
viktigt att den äldre får vistas ute och få njuta av naturen eller t.ex. lyssna på musik. Den andliga
dimensionen är också central för upplevelsen av livskvalitet, kulturella upplevelser är här en del
av vardagen på enheten. Folkhälsanhusen erbjuder många möjligheter till en aktiv vardag. Det
generationsöverskridande mötet med barn och ungdomar bidrar till glädje i vardagen.
Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet (Resident
Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande
målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var
sjätte månad.
Beskrivning av förfaranden i anslutning till ordnandet av klienternas kost och måltider (intervallerna mellan måltiderna,
nattfastans längd, uppföljningen av klienternas näringstillstånd osv.)
Ansvaret för matservicen handhas av Folkhälsans kök, husmor Sanne Wahrman. Köket följer för
verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och komptent personal.
Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser,
kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och
eftermiddagskaffe tillreds på enheten.
Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och ett senare nattmål för att
undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Vid framdukning beaktas estetik. Maten serveras i
allmänna utrymmen eller i det egna rummet enligt den personliga vårdplanen och den boendes
individuella situation och önskemål. Personalen på enheten har hygienpass.
Kundernas näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning minst två gånger per år (RAI)
och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna.
Statens näringsdelegation:
http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/portal/se/naringsrekommendationer/
avi21u1
12/17
Kontaktuppgifter till ansvarig person för enhetens matförsörjning
Carina Hellgren, vårdansvarig.
Husmor Sanne Wahrman
Beskrivning av hur de dagliga aktiviteterna har ordnats (stöd för barnens skolgång, tryggandet av specialundervisning,
utnämning av en person som svarar för frågor som gäller barnets skolgång (barnskyddslagen), arrangemangen för klienternas
utevistelser och motionsmöjligheter, verksamhet som stödjer funktionsförmågan samt fritids- och rekreationsverksamhet m.m.)
I ett meningsfullt liv ingår möjligheter till olika aktiviteter, intressen, upplevelser och samvaro
med andra. De äldre inom äldreomsorgen har möjlighet att efter förmåga och intresse delta i olika
aktiviteter. Detta genomgås i samband med vårdplaneringen och egenvårdaren ansvarar
tillsammans med den äldre själv att den äldre deltar i olika aktiviteter. En aktivitetsansvarig utses
på varje enhet. De äldre har möjlighet att enligt önskemål och rörelseförmåga vistas utomhus
regelbundet, t.ex. sitta ute på gården eller på balkongen eller komma ut på promenad. Frivilliga
medarbetare är en viktig resurs men personalen ansvarar alltid för vården. Enheten har ett
schema där utevistelse följs upp och personalen är medveten om att utevistelse hör till de dagliga
aktiviteterna på enheterna. Motion är en viktig del av ett hälsofrämjande arbetssätt. Förutom
nyttomotion vid förflyttning på enheterna ordnas regelbundet gymnastik anpassad till de äldres
funktionsförmåga t.ex. i form av sittdans.
THL:s motionsrekommendationer för olika åldersgrupper:
http://www.ktl.fi/portal/suomi/tietoa_terveydesta/elintavat/liikunta (på finska)
Beskrivning av hygienförfaranden och förebyggande av spridningen av infektionssjukdomar samt åtgärder vid epidemier
En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras
kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser
och arbetsmoment.Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa
utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städpersonalen som arbetar på
vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är
utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är
miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska
belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens
tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och
städpersonalen följer dessa.
Tvätthantering: Mindre kläder tvättas på hemmet Fridhäll, sängkläder och ömtåligt byk i
tvätteriet.
Avfallshantering: Stiftelsen Blomsterfonden, se skild bilaga.
Folkhälsan Syd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för
handhygien, bilaga "Handhygien".
Enheten följer med antalet infektioner via RAI-benchmarking.
Bilaga 5 Föreskrifter för handhygien.
Bilaga 6 om MRSA och ESBL.
Plan för att utveckla klientarbetet och den dagliga verksamheten
Folkhälsan arbetar målmedvetet för att den salutogena tankeraman skall genomsyra all
verksamhet. För äldreomsorgens del betyder detta att målsättningarna formuleras så att de utgår
från resurser och från en meningsfull, begriplig och hanterbar vardag för klienterna. Enheten
konkretiserar detta i den årliga verksamhetsplanen.
Bilaga 6 Verksamhetsplan
11. ORDNANDET AV HÄLSOVÅRDEN OCH SJUKVÅRDEN
avi21u1
13/17
Beskrivning av hur enheten/servicen ordnat hälso- och sjukvården för sina klienter och beskrivning av enhetens egna
ansvarsuppgifter inom hälsovården och sjukvården (hälsofrämjande, hälsokontroller, screeningundersökningar,
undersökningar i anslutning till uppföljning av hälsan, kontroller osv.)
Pensionären välöjer själv om de önskar ha en egen läkare eller anlita stadens läkare vid den lokala
HVC. I vård och serviceplanen är det önskvärt att en ansvarsläkare nämns. Lab prov tar klienten
på HVC eller privat läkarstation.
Blodtryck och blodsocker kan kontrolleras på hemmet.
Beskrivning av hur verksamhetsenhetens läkartjänster ordnas samt vilken aktör som svarar för klienternas sjukvård i ickebrådskande situationer
Pensionären kontaktar sin läkare.
Beskrivning av förfarandet för vård av klient som behöver brådskande sjukvård
Hjälp tas från hemmet Skogsstjärnan, telefonnummer 224. Vid akuta fall kontaktas ambulans på
numret 112. Vården sköts därefter i enlighet med de direktiv som ges från ambulanspersonal eller
sjukhus.
Beskrivning av användningen av och tillgången till specialiserad sjukvård (terapitjänster, tillgången till barnpsykiatri, psykiatrisk
vård osv.)
Klienten kan remmiteras till specialiserad sjukvård av läkare. Personalen ansvarar för att klienten
har möjlighet att besöka den specialiserade sjukvården och agerar följeslagare om inte anhöriga
har möjlighet att göra det.
Beskrivning av upprätthållandet, uppdateringen och verkställandet av planen för läkemedelsbehandling samt beskrivning av
uppföljningen av planens genomförande
(Planen för läkemedelsbehandling ska utarbetas enligt social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker
läkemedelsbehandling (2005:32).) SHM:s handbok finns på adressen: http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/_julkaisu/1083030 (på
finska)
Enheten har uppgjort läkemedelsplan enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv Säker
läkemedelsbehandling (2005:32) och Nationell handbok för genomförande av
läkemedelsbehandling inom social-och hälsovården 2007:5.
Enhetsansvarig är ansvarig för att läkemedelsplanen uppdateras årligen eller oftare om det skett
väsentliga förändringar. Enhetens ansvariga sjukskötare, ansvarar för adekvat
läkemedelshantering enligt den uppgjorda planen.
Kontaktuppgifter till personen som ansvarar för läkemedelsbehandlingen
Carina Hellgren, vårdansvarig.
Patientombudsmannens kontaktuppgifter
Utvecklingsplan för hälsovård och sjukvård
Vid kommunens årliga auditering diskuteras utvecklingen av hälso- och sjukvården. Den
fortlöpande strävan är att kommunens läkare skulle besöka klienten vid boende-enheten för
hälsogranskningar och uppföljning av icke akuta hälsofrågor. Vid akuta hälsofrågor som inte
avi21u1
14/17
kräver sjukhusvård, kunde telefonkontakt med hälsovårdcentralen vara ett alternativ vid sidan
om besök hos jourhavande läkare.
12. HANTERING AV KLIENTUPPGIFTER
(Det ska finnas skriftliga anvisningar om förfarandet)
Beskrivning av registreringen och hanteringen av klientuppgifter och av iakttagandet av bestämmelserna om konfidentialitet
Dokumentationen på enheten sker i journaler i pappersformat samt i det elektroniska
dokumenteringssystemet RAI. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras på
särskild för ändamålet avsedd blankett för att särskiljas från den dokumentation som hänför sig
till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens högsta ledning, anvisningar
finns i Folkhälsans Handbok för äldreomsorgen. När Folkhälsan ingår avtal om
serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Då
en klient byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya vårdenheten. Hälsooch sjukvårds dokumentation arkiveras vid Folkhälsan men för den fortsatta vården nödvändiga
dokument kopieras och överlåts med klientens eller intressebevakarens tillstånd.
Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och servicen och
för att arbetet skall löpa smidigt samt att trygga tillgången på information som behövs för vård
och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Dokumentationen skall ge en klar
bild av den äldres totala vårdbehov, av målsättningarna, med vilka metoder de uppnås och vilka
resultat som uppnåtts. Med dokumentation av vården avses registrering av alla uppgifter som är
av betydelse för vårdarbetet som helhet. I dokumentationen ingår vårdplan, uppföljning
funktionsförmåga och hälsotillstånd, anteckningar om hur vård- och servicearbetet utförs och
annat som är av väsentlig betydelse för vården och servicen. Med journalhandlingar avses sådana
dokument, i pappersform eller elektroniskform, som används, uppgörs eller emottas i samband
med vården och servicen, och som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd, vård och
livssituation och andra personliga uppgifter. De uppgifter som insamlas och antecknas i
journalhandlingarna skall vara riktiga, behövliga och nödvändiga för bedömningen och
planeringen av vården och servicen. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras,
avlägsnas och kompletteras) görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synliga.
Den som gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rättelsen. Alla
uppgifter i journalhandlingarna är sekretessbelagda och skall hanteras konfidentiellt.
Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den
yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i
journalhandlingarna. Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan
personal som deltar i eller utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inom ramen
för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av
hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren skall med sin
underskrift godkänna studerandens anteckningar. (Hanbok för äldreomsorgen)
Folkhälsan Syd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Ny
personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering.
Klienterna har rätt att ta del av de journalhandlingar som berör deras person. Anhöriga får ta del
av journalhandlingar med klientens medgivande eller i egenskap av intressebevakare.
Personuppgiftslagen och hanteringen av klientuppgifter inom den privata socialvården:
http://www.tietosuoja.fi/uploads/url67adp78.pdf
Kontaktuppgifter till dataskyddsansvarig
Jan Selén
Telefon: 019/27811 (växel) [email protected]
avi21u1
jan
15/17
Förhållningsregel om information till klienten vid hantering av personuppgifter: anvisningar www.tietosuoja.fi
Dataskyddsbeskrivning: Modellblankett och anvisningar på sidan: http://www.tietosuoja.fi/uploads/pyt8v09dr3cvr.pdf och
http://www.tietosuoja.fi/uploads/20v8k_2.pdf
Klientens samtycke till användning/överlåtelse av konfidentiella uppgifter: Dataskyddsombudsmannens handbok
http://www.tietosuoja.fi/uploads/z0fmxdt_1.pdf
Beskrivning av hur personalen utbildas i dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning och hur deras kunnande på detta område
säkerställs (närmare information i socialvårdens klientdokument: http://www.sosiaaliportti.fi/File/eef14b19-bacf-4820-9f6e9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf (på finska))
Introduktionen av nyanställd personal tar fasta på dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning
Folkhälsan Syd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation.
Enhetsansvarig ansvarar för att personalens kunnande är tillräckligt inom området.
En serviceproducent som upprätthåller ett klientregister ska göra upp en registerbeskrivning enligt 10 § i personuppgiftslagen
även i det fall att serviceproducenten verkar i ett annat företags lokaler.
Registerbeskrivning (om en sådan inte ingår som bilaga): dataombudsmannens anvisning och blankett:
http://www.tietosuoja.fi/uploads/sx3lwv97l_1.pdf och http://www.tietosuoja.fi/uploads/3f7o1lq64njkim_3.pdf
Andra broschyrer om dataskydd finns på sidan http://www.tietosuoja.fi/27255.htm: Behandlingen av uppgifter i användarlogg
enligt personuppgiftslagen, Gör upp en dataskyddsbeskrivning, Personuppgiftslagen som guide!, Rättelse av en uppgift som
ingår i ett personregister, Kontroll av uppgifter som ingår i ett personregister, Påföljdssystemet enligt personuppgiftslagen
Beskrivning av hur arkiveringen av handlingar har ordnats (det är viktigt att privata socialserviceenheter på förhand avtalar med
klienternas hemkommun om arkiveringen av handlingarna för klienter som lämnat enheten)
Enligt produktionsavtalet med kommunen returneras klientens handlingar till hemkommunen
efter att klienten lämnat enheten.
Beskrivning av hur informationsgången ordnas med de andra aktörerna som deltar i servicehelheten för klienten
Kommunens kontaktperson: Kontakt vid behov.
Pensionären kan själv sköta sin medicinska vård. Om pensionären önskar att vårdansvarig sköter
medicinen och vård, kontaktar pensionären vårdansvarig Carina Hellgren.
Utvecklingsplan för hanteringen av klientuppgifter
Fortsatt kontinuerlig utbildnig för personalen i dokumenthantering
13. EGENKONTROLL AV SERVICE SOM PRODUCERAS SOM UNDERLEVERANS
Beskrivning av enhetens förfarande för övervakning av kvaliteten på tjänster som upphandlats av underleverantörer
Förteckning över underleverantörer
-
avi21u1
16/17
Utvecklingsplan
14. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV EGENKONTROLLEN
Beskrivning av uppföljningen av genomförandet av enhetens egenkontroll
Planen för egenkontroll bygger på Folkhälsans lednings- och kvalitetssystem. Systemet omfattar
mål, mätetal och rapporteringar vilket garanterar en kontinuerlig uppföljning.
Beskrivning av processen för uppdatering av planen för egenkontroll
Enhetsansvarig för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande:
1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan
2. Under september månad årligen och sänder planen till ansvarig ledningsgruppsmedlem för
äldreomsorg för godkännande.
Tidigare versioner av plan för egenkontroll överförs i en mapp avsedd för ändamålet och förvaras
i 10 år.
Uppdateringarna godkänns av äldreomsorgschefen
Egenkontrollplanen ska vid behov uppdateras. Ändringar som gjorts i anvisningar eller förhållningsregler ska utan dröjsmål
införas i egenkontrollplanen och planen ska fastställas årligen även om den inte ändrats.
Ort och tid
Helsingfors 28.1.15
Underskrift
(Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens
ansvariga föreståndare)
Namnförtydligande Monica
avi21u1
Ståhls-Hindsberg
17/17