1. No category

fe3
Malung-Säiens kommun
Kallelse/underrättelse
Sida
2015-09-17
Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2015-09-22
Plats:
Tid:
Kommunkontoret, Malung
08:30 Gruppmöte kl 08.00
Ersättarna underrättas om sammanträdet enligt 6 kap 11 § kommunallagen.
Ordförande
Kurt Podgorski (S)
/Nämndskansliet
0280-18102
Föredragningslista
Ärende
Beteckning
1.
Val av justerare
2.
Kl. 08.30 - Personalärenden
3.
Inrättande av en central
bemanningsenhet
4.
Kl. 09.30 - Besök av
näringslivsenheten
5.
Översyn av näringslivsenheten
6.
Kl. 10.30 - Avstämning med
service- och teknikförvaltningen
7.
Granskning av processerna kring
ombyggnationen av f.d.
Rosengrensfastigheten för
riksidrottsgymnasiet
KS/2015:224
8.
Yttrande Vansbro LIS
KS/2015:181
9.
Remissvar över Dalarnas regionala KS/2015:331
kultur- och bildningsplan 2016-2018
10.
Delårsbokslut 2015
KS/2015:360
11.
Förfrågan om särskild
medlemsinsats - kommuninvest
KS/2015:361
12.
Medborgarundersökning 2015,
återrapportering
KS/2014:490
13.
Skattesats 2016
KS/2015:364
KS/2015:206
KS/2014:357
Malung-Säiens kommun | Box 14, 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Bankgiro 458-4312 j vww.malung-salen.se
1
fs? Malung-Sälens kommun
O
Tjänsteutlåtande
Personalkontoret
Sten-Inge Eriksson
[email protected]
0280-18121
Kommunfullmäktige
Sida
2015-09-16
Dnr KS/2015:206
Inrättande av en central bemanningsenhet
Förslag till beslut
1. En central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun.
2. Personalkontoret uppdras vidta nödvändiga insatser och åtgärder som
möjliggör för den centrala bemanningsenheten att administrera
vikarieanskaffning för kommunens samtliga förvaltningar.
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsen harden 9juni 2015, § 101, beslutat att överföra
bemanningsenheten inom socialförvaltningen till personalkontoret.
Arbetsutskottet beslutade den 24 juni, § 182, att föreslå att en central
bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun. Syftet är att den
centrala bemanningsenheten ska sköta all vikarieanskaffning inom
kommunen. Kommunstyrelsen beslutade den 8 september 2015, § 111, att
återremittera ärendet för vidare beredning.
Arbetsutskottet har den 24 juni 2015, § 182, vidare beslutat att
uppdra till personalkontoret att utreda organisation, riktlinjer och total
bemanning för en central bemanningsenhet. Personalkontoret har
återrapporterat ärendet i samband med arbetsutskottets sammanträde den
1 september 2015, § 212.
Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL § 11 gällande att överföra
bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades
med Kommunal och Vision den 4 maj 2015.
Fackliga förhandlingar med övriga fackförbund avseende förslaget att
inrätta en central bemanningsenhet för vikarieanskaffning för samtliga
förvaltningar är planerade att genomföras och avslutas innan
kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt den 19 oktober 2015.
Timlönekostnader
Kostnaden för timlöner var för hela 2014, 29 833 603 kr. Det motsvarar
233 475 timmar och 117,92 helårsarbetare.
Utvecklingen under de sex första månaderna 2015 visar att det skett en
ökning jämfört med förra året med 9567 timmar vilket motsvarar en
kostnadsökning motsvarande 1 627 000 kr. Omarbetat till årsarbetare
motsvarar siffran för per sista juni 115 helårarbetare. Kostnaden är totalt för
de sex första månaderna 14 853 009 kr.
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 | Fax: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 | www.nialung-salen.se
o.
fs? Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-16
Sida
2
Ökningen beror främst på ett ökat timuttag från socialförvaltningen och
skolförvaltningen.
En orsak till att timbehovet ökar är att sjukskrivningarna forsätter att öka.
Den totala sjukfrånvaron var vid halvårsskiftet 6,12 %, jämfört med 2014
var siffran 5,20 %. Det är främst den korta sjukfrånvaron som ökat.
Ökningen är störst i gruppen i gruppen 30-49 år. Procentuellt största
ökningen är dock i gruppen upp till 29 år.
Ett faktum är att antalet tillsvidare anställda minskar medan antalet
visstidsanställda och timanställda ökar. Det innebär att den totala
kostnadsmassan för utbetald lön är utan hänsyn tagen till löneökningar
konstant. Det innebär att varje års löneökningar, ökar kommunens
driftkostnader med cirka 12 miljoner kronor.
Vidtagna åtgärder som verksamheten arbetar med..
Bemanningsenheten övergår till Personalkontoret under hösten 2015.
Syftet är att få en samlad bild av vikarieanskaffningen inom
socialförvaltningen i första skedet och därefter övriga verksamheter i
kommunen.
Berörd personal är: S:S (1,0) Y:L (1,0) K:E( 0,5) (S:L) 0,5) + (Norra 0,5)
Bemanningsenhetens arbete kommer att genomlysas och metoder och
rutiner ska utvecklas.
Ett nära samarbete bemanningsenhet och löneavdelning kommer att ge
positiva synergieffekter. Bemanningsenheten samlokaliseras med
personal- och lönekontoret.
Aktivitetsplan
Nedanstående punkter beskriver den aktivitetsplan som pågår gällande
flytten av Bemanningsenheten.
1. Informationsplan
En informationsplan gällande nedanstående ska tas fram för information till
EC, administrativ personal (administrativa assistenter, lön) och
verksamheternas personal. Planen tas fram av BE, personalkontoret och
berörda fackliga organisationer.
2. Grundbemanningen
Vad: Rätt grundbemanning på alla arbetsplatser.
Åtgärd: EC tillsammans med administrativ assistent och
personalutvecklaren bestämmer vilka tjänster som bör tillsättas. Samverkan
med Kommunal om tjänstetillsättningen. EC skriver tjut till SNAU. SNAU
och KSAU tar beslut om tjänstetillsättningen. Vid JA tillsätts tjänsterna
enligt gällande rutiner.
Tidsplan: Hösten 2015.
3. Grundbemanning på enheterna vid införandet av
Bemanningsenhet/önskad ssg 2012
Maiung-Sälens kommun | Box 14. 782 21 Malung j Tfn; 0280-181 00 j Fax: 0230-183 09 i Bankgiro: 468-4312 j vvww.malung-salen se
O
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-16
Sida
3
Vad: För att socialförvaltningen ska ha en rätt personalstat vid överförandet
av Bemanningsenheten till Personalkontoret, ska tjänstgöringsgrader för
personalen vid införandet av önskad sysselsättningsgrad 2012
sammanställas. Exempelvis om en medarbetare önskat 100 procent tjänst,
men bara har75 procent på sin schemarad ska övriga 25 procenten
(tillgänglig tid) tillhöra/ budgeteras socialförvaltningens bemanningspool
inom BE.
Åtgärd: Personalutvecklaren tar fram uppgifterna för budgeterade
sysselsättningsgrader för tjänsterna innan införandet av önskade
sysselsättningsgrader (mätpunkt december 2011).
Tidsplan: Hösten 2015.
4. LAS-pool lista
Vad: För att ha koll på vilka medarbetare som har sin anställning i LASpoolen ska en aktuell LAS-pool lista tas fram.
Åtgärd: Personalutvecklaren tar fram en aktuell LAS-pool lista.
Tidsplan. Hösten 2015
5. Grundschema på enheterna vid införandet av
Bemanningsenhet/önskad ssg 2012
Vad: Varje medarbetare ska ha ett grundschema utifrån sin anställning inför
införandet av Bemanningsenhet/önskad sysselsättningsgrad 2012.
Åtgärd: Enhetschef ansvarar för att ta fram grundschema.
Tidsplan: Hösten 2015
6. Bemanningsenheten norr
Vad: Tjänst 50 procent BE-assisten norr. Se över hur rutinerna ska fördelas
mellan BE norr och söder.
Åtgärd: Arbetsgrupp för framtagande av förslag (Karin Birgersdotter,
Sandra Sjöström, Ann-Sofie Lindgren, Johan Björson). Förslaget godkänns
av Sten-Inge och Jenny. Samverkan med Kommunal och Vision om
förslaget. Tjut SN om att permanent tillsätta tjänsten. Vid JA tjänsten
tillsätts enligt gällande rutiner inkl. Vision och Kommunal.
Tidsplan. Hösten 2015
7. Bemanningsenhetens öppettider
Vad: Bemanningsenheten öppet vardagar
Åtgärd: EC och BE fastställer rutin för att planera bemanningen inför
helgerna. EC fastställer rutiner och bl.a. att utse ansvarig för beordring
under helgerna. MBL förhandling med samtliga fackliga parter.
Tidsplan: Hösten 2015
8. Sjukskrivningar
Vad: Sjukskrivning till arbetsplatsen
Åtgärd: MBL förhandling Kommunal och Vision. Vid vakanstillsättning tas
följande steg (1) arbetsplatsen (2) enheten (3) beställning BE.
Tidsplan: Hösten 2015
9. Utförsäkrade
Malung-Sälens kommun i Box 14. 782 21 Malung ] Tfn: 0280-181 00 i Fax. 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se
Malung-Salens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-16
Sida
4
Vad: Sammanställning av samtliga medarbetare inom socialförvaltningen
som varit sjukskrivna i ett år och där inte längre sjukskrivning betalas ut av
Försäkringskassan. Vilka de är och hur många.
Åtgärd: Personalkontoret tar fram uppgifterna.
Tidsplan: Hösten 2015
10. Beordringsrätten
Vad: Beordringsrätten återförs från BE till EC
Åtgärd: EC fastställer rutiner och bl.a. att utse ansvarig för beordring under
helgerna. MBL förhandling med samtliga fackliga parter.
Tidsplan: Hösten 2015
11. Beställningsrutiner för enheten/arbetsplatsen
Vad: Fastställa beställningsrutiner för enheten/arbetsplatsen.
Åtgärd: EC fastställer rutiner för hur enheten hanterar vakanser och bl.a. för
vem som gör beställningar till BE (EC, samordnare, assistent,
omsorgspersonal). Vid vakanstillsättning tas följande steg (1)
arbetsplatsen (2) enheten (3) beställning BE. Samverkan med Kommunal
och Vision.
Tidsplan: Hösten 2015
12. Scheman
Vad: Fasta eller påverkbara scheman.
Åtgärd: EC fastställer schemavariant. Time Care ansvariga hanterar det
praktiska (Helen Bäcke och Susanne Lövsta). Samverkan med Kommunal.
Tidsplan: Våren 2016
13. Timbanken
Vad: Möjlighet använda timbanken enligt Tillämpningsanvisningarna.
Åtgärd: EC fastställer rutiner. Time Care ansvariga hanterar det praktiska
(Helen Bäcke och Susanne Lövsta). Samverkan med Kommunal.
Information till omvårdnadspersonalen.
Tidsplan: 2016
14. Timvikarier och LAS-polare
Vad: Timvikarier och LAS-polare anställs inom Bemanningsenheten.
Åtgärd: Minska antalet LAS-polare genom att tillsätta vakanta tjänster med
LAS-polare (se grundbemanning ovan). BE skriver anställningsbevis.
Tjänsterna ska tillsättas enligt gällande rutiner inkl. Kommunal. BE tar fram
rutiner för introduktion och APT för timvikarier.
Tidsplan: 2016
15. BE-polare
Vad: Fler BE-polare och mindre timvikarier.
Åtgärd: BE tar fram förslag för antalet BE-polare utifrån statistik om
vikariebehovet. Tjut till KSAU om att tillsätta tjänsterna. Vid JA tillsätts
tjänsterna enligt gällande rutiner inkl. Kommunal.
Tidsplan: 2016
16. Övriga förvaltningar
Övriga förvaltningar involveras i bemanningsarbetet under 2016.
Malung-Salens kommun | Box 14, 782 21 Malung | Tfn; 0280-131 00 | Fax 0280-183 09 i Bankgiro- 468-4312 | www.malung-salen.se
Malung-Sälens kommun
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-09-08
§111
Bemanningsenheten till personalkontoret (KS/2015:206)
Kommunstyrelsens beslut
Ärendet återremitteras för fortsatt beredning.
Beskrivning av ärendet
Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det
personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att
bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till
personalkontoret.
Kompetensförsörjningsfrågorna blir samlade på personalkontoret och
bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för
kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens
omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam
hantering av bemanningsfrågorna är effektivast.
Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den
som har överblicken och som vid behov kan flytta personalresurser till den
verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av
bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i
istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all
vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och
kontroll av det samlade vikariebehovet.
Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från
socialförvaltningen till personalkontoret från och med den 1 oktober 2015.
Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL § 11 gällande att överföra
bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades
med Kommunal och Vision den 4 maj 2015.
Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen
till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det
innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra
kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare
800 procent.
Arbetsutskottet har den 24 juni 2015, § 182, beslutat att föreslå att en
central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun.
Arbetsutskottet har den 1 september 2015, § 212, beslutat att
1. Personalkontoret uppdras att utreda organisation, riktlinjer och total
bemanning för den centrala bemanningsenheten.
2. Återrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september
2015.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
4
Malung-Sälens kommun
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-09-08
Dagens sammanträde
Carina Albertsson (S) yrkar med biträde av Sofia Söderström (S) att
ärendet återremitteras för ytterligare beredning.
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet för
ytterligare beredning.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13
Kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 § 101
Beslutet skickas till
Personalchef Sten-Inge Eriksson
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
5
junci-bäens Kornrnun
Sammanträdesprotokoil
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-06-24
§182
Bemanningsenheten till personalkontoret (KS/2015:206}
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1.En central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun.
Arbetsutskottets beslut
1. Personalkontoret uppdras att utreda organisation, riktlinjer och total
bemanning för den centrala bemanningsenheten.
2. Återrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september
2015.
Beskrivning av ärendet
Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det
personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att
bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till
personalkontoret.
Kompetensförsörjningsfrågorna blir samlade på personalkontoret och
bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för
kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens
omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam
hantering av bemanningsfrågorna är effektivast.
Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den
som har överblicken och som vid behov kan flytta personalresurser till den
verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av
bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i
istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all
vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och
kontroll av det samlade vikariebehovet.
Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från
socialförvaltningen till personalkontoret från och med den 1 oktober 2015.
Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL § 11 gällande att överföra
bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades
med Kommunal och Vision den 4 maj 2015.
Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen
till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det
innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra
kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare
800 procent.
Arbetsutskottet föreslår den 19 juni 2015, § 141, bifall till tjänsteutlåtandets
förslag.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
9
Sammanträdesprotokoli
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Dagens sammanträde
Carina Albertsson (S) och Brita Sohlin (M) redogör för ärendet.
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att en central
bemanningsenhet inrättas för Malung-Salens kommun, att personalkontoret
uppdras utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för den centrala
bemanningsenheten samt att en återrapportering sker till
kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september 2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13
Kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 § 101
Beslutet skickas till
Styrgruppen via personalstrateg Johan Björson
Personalchef Sten-Inge Eriksson
Justerare
fa
i Utdragsbestyrkande
Sida
10
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
Sida
2015-09-07
Kommunkansliet
Erik Hansson
[email protected]
0280-18133
1
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2014:357
Översyn av näringslivsenheten - återrapportering
Förslag till beslut
Uppdrag för näringslivsenheten fastställs enligt upprättat förslag.
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sammanträde den 7 oktober
2014, § 199, att genomföra en översyn av Näringslivsenheten (NLE).
Översynen skulle enligt beslutet innefatta ledningsfunktion, bemanning,
uppdrag, mål och resultat samt organisation. Uppdraget att genomföra
översynen lämnades till kontoret för verksamhetsstöd för återrapportering
senast den 31 mars 2015.
Kontoret för verksamhetsstöd har genomfört översynen och sammanställt
den i en rapport, som bland annat belyst mål och riktlinjer, arbetsuppgifter,
samverkan och resultat för NLE. Sammanfattningsvis konstateras i
rapporten att kommunstyrelsens styrning, kontroll, uppföljning och
rapportering gällande NLE fortsatt kan utvecklas.
I samband med att kommunstyrelsen tog emot rapporten den 12 maj 2015,
§ 78, beslutades följande.
1. Rapporten är mottagen.
2. Kommunchefen ges i uppdrag att utarbeta förslag till uppdrag och mål
för Näringslivsenheten i enlighet med rapportens innehåll.
3. Kommunchefen ges i uppdrag att, inom ramen för pågående
organisationsöversyn, beakta behovet av ett tydligt mandat för
Näringslivsenheten för att säkerställa ett gemensamt förhållningssätt i
all kommunal verksamhet.
4. Kommunchefen återrapporterar lämnade uppdrag senast den 31
augusti 2015.
Kommunchefen har i enlighet med uppdraget upprättat förslag till uppdrag
och organisation för näringslivsenheten.
Arbetsutskottet beslutade den 1 september 2015, § 2014, att hänskjuta
ärendet till sammanträde den 15 september, samt att uppdra till
kommunkansliet att upprätta ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut inför
den vidare behandlingen av ärendet.
Bedömning
Utarbetat förslag till uppdrag och organisation för näringslivsenheten,
inkluderande bilagd beskrivning för enhetens uppdrag kring
Malung-Salens kommun | Box 14. 782 21 Malung i Tfn; 0280-181 00 • Fax: 0280-183 09 i Bankgiro: 468-4312 | www malung-salen se
Malung-Salens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-07
Sida
2
processägarskap, redovisar uppdrag och mål för näringslivsenheten och
ger näringslivsenheten ett tydligt mandat att via processägarskap hålla ihop
de flöden som startar med näringslivets, företagens och entreprenörers
generella och specifika behov av väl fungerande kommunala tjänster.
Processägarskapets innehåll och innebörd - att inneha initiativrätt i frågor
som rör samordning av kommunens interna insatser och åtgärder för att
främja tillväxt och utveckling - torde vara ändamålsenligt utifrån den strategi
för näringslivsutveckling som kommunfullmäktige fastställt i sin
verksamhetsplan, vilken föreskriver följande.
"Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare,
entreprenörer och lokala initiativ för att höja attraktiviteten och öka
inflyttningen."
Det utarbetade förslaget till uppdrag och organisation lägger grund för att
den kommunala organisationen genom näringslivsenheten inrymmer
förståelse för och ett professionellt förhållningssätt i förhållande till
näringslivets villkor och företagandets behov liksom rutiner, arbetssätt och
synsätt som främjar effektivitet och samverkan såväl externt som internt.
Förslaget till uppdrag och organisation för näringslivsenheten måste anses
fullständigt satt i relation till vad som belysts och konstaterats inom ramen
för genomförd översyn av näringslivsenheten.
Uppdrag för näringslivsenheten bör därför fastställas enligt upprättat
förslag.
Beslutsunderlag
Näringslivsenhetens uppdrag och organisation, förslag daterat 25 augusti
2015
Beslutet skickas till
Kommunchefen
Näringslivsenheten
Malung-Salens kommun ! Box 14. 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 • Fax: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 ; mvw.malung-salen.se
.O
Malung-Sälens kommun
UPPDRAG
it$l OJDHUSI
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Kommunkansliet
Kommunchefen
rolf.davidssonalung-salen.se
0280-181 32
Datum 2015-08-25
Mottagare Kommunstyrelsen
Näringslivsenhetens uppdrag och organisation
Bakgrund
Näringslivsenheten i Malung-Sälens kommun är kommunens enhet för strategiska närings­
livsfrågor och har kommunstyrelsen som ansvarig nämnd.
Näringslivsenheten leds och samordnas av näringslivschefen.
Enhetens övergripande arbetsområden är,
•
•
•
•
•
•
•
•
Näringslivsutveckling och företagsutveckling
Främjande av entreprenörskap
Etablering av kommersiellt drivna verksamheter i förenings eller bolagsform
Evenemangssamordning och evenemangsutveckling
Platsmarknadsföring ("Bilden av Malung-Sälens kommun")
Inflyttarservice
Samhälls- och landsbygdsutveckling, inklusive infrastrukturplanering
Projektstöd och projektsamordning
Näringslivsenheten ansvarar även för kommunens konsument-, budget- och skuldrådgiv­
ning.
Näringslivschefen har kommunchefen som närmaste chef.
Näringslivschefen rapporterar till kommunstyrelsens ordförande.
Näringslivschefen är ansvarig tjänsteman för kommunens näringslivsråd.
Näringslivschefen samordnar enhetens kommunövergripande och kommuninterna arbete.
Kommunfullmäktige fastställer näringslivsenhetens övergripande styrdokument, genom an­
tagande av kommunens näringspolitiska program. Enhetens verksamhet styrs även av
kommunfullmäktiges verksamhetsplan och av kommunstyrelsens nämndsplan.
Uppdrag
Näringslivsenhetens har till uppdrag att vara kommunens resurs i frågor kopplade till nä­
ringslivsutveckling, tillväxt och utveckling.
Näringslivsenheten har även till uppdrag att initiera och samordna insatser och åtgärder
som stärker kommunens roll och funktion i samhällsbyggandet samt att fungera som stöd i
kommunens myndighetsutövning och service gentemot kommersiellt drivna verksamheter.
Intern arena
Med näringslivsenhetens uppdrag följer att enheten har initiativrätt (processägarskap) i frå­
gor som rör samordning av kommunens interna insatser och åtgärder för att främja tillväxt
Malung-Sälens kommun j 8o* 14, 732 2i fv-^unn ; i;n 02o0-1S1 00 j Fax 0280-183
468-4312 i www.m.;-n;Hn
.$:?
och utveckling. Enhetens uppdrag (processägarskap) inom den interna arenan preciseras i
bilaga till denna uppdragsbeskrivning.
Externa arenan
Näringslivsenhetens uppdrag på den externa arenan tydliggörs och uttrycks genom det nä­
ringspolitiska programmet. Med det externa uppdraget följer att enheten representerar
kommunen i förhållande till andra aktörer som verkar inom enhetens uppdragsområden, i
enlighet med fastställda mål.
Övergripande mål
Näringslivsenheten ska bidra till tillväxt och utveckling i Malung-Sälens kommun genom att
aktivt arbeta med näringslivs- och företagsutveckling, inflyttarservice, evenemangsutveckl­
ing och evenemangssamordning samt med landsbygdutveckling - internt och externt. Det
externa arbetet kan ske i samarbete och samverkan med andra aktörer.
Indikatorer
Andel nya företag per 1 000 invånare.
Andel nöjda företagare (enligt extern mätning)
Antal inflyttade per år
Antal evenemangsbesökare per år
Förankring och rapportering
Näringslivschefen rapporterar minst en (1) gång per år till kommunfullmäktige, minst två (2)
gånger per år till kommunstyrelsen och minst fyra (4) gånger per år till kommunstyrelsens
arbetsutskott. Syftet ska vara att lämna aktuell information i strategiska tillväxtfrågor till de
centrala politiska beslutsnivåerna i kommunen.
Näringslivschefen informerar och initierar gruppen förvaltningschefer genom förvaltnings­
chefsmötet som arena. Syftet ska vara att förankra och genom ständiga förbättringar ut­
veckla den interna delen av enhetens uppdrag. Inom ramen för det interna uppdraget plane­
ras kommunens övergripande marknadsföring samt insatser och åtgärder för ökad inflytt­
ning till kommunen.
Näringslivschefen rapporterar löpande till kommunstyrelsens ordförande i egenskap av ord­
förande i ansvarig nämnd för enheten. Kommunstyrelsens ordförande kan ge direktiv och
anvisningar inom ramen för enhetens fastställda uppdrag, internt och externt.
Kommunstyrelsens ordförande kan bereda näringslivschefen tillträde till samverkansorgan
där kommunen är ensam part eller part i samverkan med andra aktörer.
Näringslivschefen har löpande uppföljning med kommunchefen enligt fastställd ordning.
Näringslivschefen initierar förankring och acceptans för enhetens uppdrag och mål genom
träffar med kommunens näringslivsråd.
Malung-Salens kommun i Box 14, 782 21 Malung j Tfn. 0280-131 C
O j Fax' 0280-183 09 , Bankgiro: 468-4312 I www mamna-safen se
Malung-Salens kommun
116 j M I ^ 3 S ?
Näringslivsenhetens uppdrag och organisation
Bilaga 1
PROCESSÄGARSKAP
BAKGRUND
Kommunfullmäktige har i sin verksamhetsplan angett ett flertal strategier för att nå de över­
gripande inriktningsmålen i planen.
Den strategi som har tydligast bäring på näringslivsenhetens uppdrag är följande.
"Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och
lokala initiativ för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen."
MÖJLIGGÖRANDE ARBETSSÄTT OCH SYNSÄTT
Ett "möjliggörande arbetssätt och synsätt" kräver hög förståelse för näringslivets villkor
och företagandets behov inom den kommunala organisationen i sin helhet - utifrån bl.a.
kommunens utbud av tjänster och service, myndighetsutövning, planarbete och huvudman­
naskap inom utbildning samt infrastrukturplanering. Likaså utifrån kommunens övergripande
mål om hållbar tillväxt och ökad inflyttning.
PROCESSÄGARSKAP
Näringslivsenhetens uppdrag förutsätter PROCESSÄGARSKAP för att säkerställa att de
flöden som startar med näringslivets, företagens och entreprenörers generella och specifika
behov av väl fungerande kommunala tjänster i vid bemärkelse - i fråga om bl.a. bemötande
och service samt effektivitet och sammanhållen ärendehantering - kanaliseras via bered­
ning och handläggning fram till avgörande.
Fungerande flöden utifrån näringslivets, företagens och entreprenörers behov kräver rutiner,
arbetssätt och synsätt, inom dem kommunala verksamheterna, som främjar effektivitet, sak­
lighet och enkelhet. Det ställer också krav på hög grad av samsyn, samverkan och samar­
bete, eftersom processerna oftast berör flera verksamheter och enheter.
Fungerande flöden uppstår när överlämnande och samordning mellan processens delar
fungerar varje gång - kvalitetsmässigt och tidsmässigt.
PROCESSÄGARROLLEN
Näringslivsenhetens processägarskap innefattar ett huvudansvar för dem kommuninterna
flödena med avseende på näringslivets, företagens och entreprenörers behov.
I förhållande till den kommunala linjeorganisationen har näringslivsenheten till uppgift att
främja flödet och lämna förslag till korrigeringar och ändringar så att korrekta resultat produ­
ceras (ändamålsenlighet) inom rätt tid (effektivitet). Syftet är att skapa ett mervärde för så
väl intressenter som för kommunen, genom att dem kommunala verksamheterna uppträder
samordnat och insiktsfullt (möjliggörande), för att så långt som möjligt tillgodose önskemål
och behov.
PROCESSÄGARSKAPETS INNEHÅLL
Processägarskapet innebär att,
•
•
•
•
ansvara för att processen är definierad, dokumenterad, säkrad och känd.
värdera processens lämplighet och tillämpning
initiera och leda förbättringsarbetet utifrån tydliga mål
utbilda och stödja utförarna
Mahing-Söiens kommun , Box i-5.
VRJ
21 Making : 'i In. 0280- - i Sn 00 j Oan 0280-o;3 00 i Bankgiro 008-4312 i t w i ma iung-soten ss
• kommunicera och samverka med brukare, koncern med flera
Ur ett medarbetarperspektiv är det nödvändigt att linjeorganisationen skapar förutsättningar
i form av befogenheter, tillgång till information och stöd för att optimera processerna. Det är
således av största vikt att verksamheterna och näringslivsenheten (i egenskap av process­
ägare) har samma målbild för att balansera linjen och processen.
kiöking-Saleo?. Kommun j Box 14. 732 21 Making ! Tfn 02S0--1 - 00 j Fax 0280-183 00 j Bankgiro
1 \ www
-salen sa
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutiåtande
2015-09-16
Kommunkansliet
Erik Hansson
[email protected]
0280-18133
Sida
1
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:224
Granskning av processerna kring ombyggnationen av f.d.
Rosengrensfastigheten - yttrande
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag.
Beskrivning av ärendet
De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun har genom
KPMG låtit granska investeringsprocess och beslutsprocess kring
ombyggnaden av f.d. Rosengrensfastigheten till träningslokal för
riksidrottsgymnasiet inom Malung-Sälens Gymnasieskola.
Revisorerna konstaterar utifrån granskningen bland annat att de beslut som
är fattade i processen inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade.
Revisorerna har begärt kommunstyrelsens yttrande över rapporten.
Kommunkansliet har upprättat förslag till yttrande.
Beslutsunderlag
Förslag till yttrande daterat 8 september 2015
Beslutet skickas till
Kommunrevisionen
Malung-Sälens kommun i Box 14, 782 21 Malung j Tfn 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Bankgiro. 468-4312 { www.malung-salen.se
Malung-Sälens kommun
Yttrande
S'\da
2015-09-08
Kommunstyrelsen
Erik H a n s s o n
[email protected]
0280-18133
A
Kommunrevisionen/
Dnr KS/2015:224
Yttrande över Granskning av "Ombyggnation av fastighet titt
idrottsutbildningarna vid Malung-Sälens Gymnasieskola"
Beskrivning av ärendet
De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun har genom
KPMG låtit granska investeringsprocess och beslutsprocess kring
ombyggnaden av f.d. Rosengrensfastigheten titt tränings\oka\ för
riksidrottsgymnasiet inom Malung-Sälens Gymnasieskola.
Revisorerna konstaterar utifrån granskningen bland annat att de beslut som
är fattade i processen inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade.
Yttrande
Granskningen utmynnar i två huvudsakliga slutsatser. Kommunstyrelsens
yttrande tar sin utgångspunkt i dessa två slutsatser. Den första s\utsatsen
lyder som följer.
Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälens kommun skulle
få utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde
ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte.
Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen till sammans med
service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en
preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda
nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att
godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta.
Redan under första kvartalet 2013 beslutade kommunstyrelsens
arbetsutskott (KSAU) den 19 mars 2013 § 48 att tillsätta en arbetsgrupp lör
att klargöra beslutsprocessen samt utifrån detta utarbeta strategi för ett
bibehållet riksidrottsgymnasium (RiG) i kommunen. När kommunen
mottagit besked om att få behålla utbildningen fortsatte arbetsgruppen sitt
arbete med förberedelser och utvecklingsfrågor i anslutning t\\l RiG. Då
fastighets- och lokalförsörjningsfrågor utgjorde några av de frågor
arbetsgruppen hade att hantera beslutade KSAU den 17 september 2015 §
179 att utöka arbetsgruppen med representation från service- och
teknikförvaltningen, för att möjliggöra för gruppen att lösa \oka\frågan.
Vidare beslutade KSAU den 22 oktober 2013 § 206 att uppdra titt serviceoch teknikförvaltningen att kostnadsberäkna om- och tittbvggnad i
Rosengrensfastigheten med anledning av riksidrottsgymnasiets behov av
lokaler. Kostnadsberäkningen utgjorde en del av beredningen i arbetet med
investeringsplan 2014. Beredningen kom att innebära att det, inom ramen
för ärendet rörande investeringsplan 2014, iades som försiag att ans\å 6
mkr för ombyggnad av Rosengrensfastigheten för RiG. Kommunfu\\mäkt\ge
Malung-Sälens kommun i Box 14, 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 I Bankgiro 468-4312
mm .ma\un§-$aten se
*£5? Malung-Sälens kommun
Yttrande
2015-09-08
Sida
beslutade den 16 december 2013 § 117 att anta investeringsplanen med
detta anslag.
KSAU beslutade den 10 december 2013 § 246 att uppdra till
stadsbyggnadskontoret att påbörja detaljplanearbete för
Rosengrensfastigheten (Svetsaren 1) i syfte att inrymma
riksidrottsgymnasiets lokaler där. Beslutet föranleddes av ett
tjänsteutlåtande upprättat av service- och teknikförvaltningens chef samt
fastighetschefen. I beredningsfasen, och som framgår av protokollet, hade
man konstaterat att kostnaden för detaljplaneändringen inryms i
kostnadsberäkningen för ombyggnaden av Rosengrensfastigheten.
Mot ovanstående bakgrund anser kommunstyrelsen att processen under år
2013 i stora drag motsvarar den beskrivning som granskningsrapporten
redovisar beträffande hur processen borde ha sett ut.
Granskningsrapportens andra slutsats är formulerad som följer.
Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från
de olika berörda enheterna. De skulle fått ett tydligt uppdrag och
direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om
projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen åren
relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om viktiga
investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra
viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken.
Framför allt kan man inte utelämna KF från beslutsfattandet.
Såväl KSAU som kommunstyrelsens budgetutskott (KSBU) behandlade det
aktuella ärendet den 10 mars 2014, § 55 respektive § 15. KSAU:s
beslutade att tillsätta en ledningsgrupp, med uppdraget att samordna
arbetet utifrån tekniska, ekonomiska och pedagogiska krav och effekter.
Principerna i beslutet har vad kommunstyrelsen erfarit i praktiken gjorts
gällande genom att service- och teknikförvaltningen via
entreprenadingenjör kontinuerligt bevakat och tillsett att projektet
framskridit i enlighet med syfte och ändamål samt inom ramen för i
investeringsplanen anvisade ekonomiska medel.
KSBU beslutade för sin del följande den 10 mars 2014 § 15.
1.
Service- och teknikförvaltningen uppdras att i samråd med barn- och
utbildningsförvaltningen analysera föreliggande underlag för
iordningsställande av lokaler för riksidrottsgymnasiet, i förhållande till
riksidrottsförbundets krav avseende riksidrottsgymnasium.
2. Service- och teknikförvaltningen uppdras att se över kostnaderna för
kommande investeringar och lämna förslag på finansiering av
investeringarna.
3. Barn- och utbildningsförvaltningen uppdras att redovisa förväntade
intäkter av utökningen av riksidrottsgymnasiet.
I anslutning till budgetutskottets sammanträde besökte service- och
teknikförvaltningens chef samt fastighetschefen budgetutskottet i syfte att
redogöra för pågående arbete och då föreliggande underlag. Uppdraget till
Malung-Salens kommun : Box 14. ?82 21 Malung i Tfn G280-1S1 00
fax: 0280-183 09 j Bankgiro 468-43 !2 i www rnaiung-saisn.se
2
fepl Malung-Sälens kommun
Yttrande
2015-09-08
Sida
3
service- och teknikförvaltningen att se över kostnaderna för kommande
investeringar samt lämna förslag på finansiering av investeringarna
bereddes vidare inom arbetet med investeringsplan 2015 (fastställd av KF
den 15 december 2014 § 135) i vilken 12 mkr är anslagna för det fortsatta
arbetet med ombyggnad av Rosengrensfastigheten. Uppdraget till barnoch utbildningsförvaltningen att redovisa förväntade intäkter av utökningen
av riksidrottsgymnasiet har, precis som granskningsrapporten pekar på,
dock inte återrapporterats.
Kommunstyrelsens slutsatser
Kommunstyrelsen anser att den projektgrupp som granskningsrapporten
efterfrågar i princip tillgodosetts via beslut i KSAU. Även om
granskningsrapporten pekat på att projektgruppen inte arbetat i enlighet
med vad KSAU avsett bedömer kommunstyrelsen att samordningen av
arbetet utifrån tekniska, ekonomiska och pedagogiska krav och effekter i
praktiken har fungerat på ändamålsenligt vis. Samtidigt vill
kommunstyrelsen, precis som granskningsrapporten, framhålla att
upphandlingsprocessen genomförts regelmässigt korrekt.
Kommunstyrelsens arbetsutskott är ett beredande organ för
kommunstyrelsen med viss beslutanderätt. Utskott som endast bereder
fråga för avgörande kan sägas vara mindre styrt av formalia och
lagmässiga krav på protokoll och dokumentation, med undantag för de fall
utskottet fattar beslut på delegation. Den bristande dokumentation
granskningsrapporten pekar på är enligt kommunstyrelsen inte uppkommen
på grund av underlåtenhet att dokumentera beslut utan snarare ett resultat
av hur ärenden i stor utsträckning behandlas generellt, det vill säga på
förvaltningsnivå och politisk beredningsnivå.
Kommunstyrelsen kan dock till delar instämma i att processen kunde
dokumenterats tydligare vid de tillfällen den politiska nivån följde upp och
tog del av diverse återrapporteringar över arbetets fortskridande.
Kommunfullmäktige har att enligt 9 § 3 kap kommunallagen besluta i
ärenden av principiell beskaffenhet, bl.a. mål och riktlinjer för verksamheten
samt budget. Kommunstyrelsen vill avslutningsvis följaktligen framhålla att
bedömningen att kommunfullmäktige utelämnats från beslutsfattandet
saknar grund, med tanke på att kommunfullmäktige i beslut den 16
december 2013 § 117 respektive den 15 december 2014 § 135 godkänt
investeringsplaner som inrymt beräknade kostnader för ombyggnationen av
Rosengrensfastigheten och därigenom givit sitt i godkännande till projektets
genomförande, inom ramen för anvisade medel.
Samtidigt kan kommunstyrelsen instämma i att avsikten att investera i och
genomföra ombyggnationen, som ett led i att säkerställa transparens och
insyn för allmänheten samt som utgångspunkt för ett tydligare direktiv till
berörda förvaltningar, hade kunnat bli föremål för politiskt beslut på
erforderlig politiskt nivå i ett tidigare skede.
tviaiuny-Säiens kommun ! Box 14, /82 21 Malung j Tfn: 0280-181 00 Fax. 0280-183 09 ] Bankgiro: 463-4312 i www.m3lung-3aien.se
Malung-Sälens kommun
Kommunrevisionen
2015-05-07
"Kjjmrmmstvrelseit»
Barn- och utbildningsnämnden
Granskning av "Ombyggnation av fastighet till idrottsutbildningarna
vid Malung-Sälens Gymnasieskola"
KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fatt i uppdrag att
granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten
till tränings-lokal för Malung-Sälens Gymnasieskola.
Vi konstaterar i denna granskning att de beslut som är fattade i denna process inte är
tillräckligt dokumenterade och förankrade. Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen
skulle få utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut
fattats huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvalt­
ningen tillsammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en
preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha
behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt
bidrag till detta.
Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om
viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra viktiga beslut ger
heller inte medborgarna någon insyn i politiken.
Revisionen begär yttrande över bifogad rapport, senast 2015-08-31.
,
De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun.
Carin Skålander
Ordförande
i
1(•- ^
v V
" ?i u
9
*
ww§
Malung-Sätens kommun
Granskning av ombyggnationen av
fastighet till idrottsutbildningarna vid
Malung-Sälens Gymnasieskola
KPMG AB
20 april 2015
Antal sidor: 9
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative {"KPMG International*), a Swiss entity. Allrights reserved.
ISfflP
Malung-Stilens kommun
Granskning av ombyggnalionen av fastighettill
Malung-Sälens Gymnasieskola
2015-04-20
Innehåll
1.
Sammanfattning
1
2.
Bakgrund
1
3.
Syfte
1
4.
Avgränsning
1
5.
Revisionskriterier
1
6.
Ansvarig nämnd/styrelse
1
7.
Metod
1
8.
Projektorganisation
1
9.
9.1
9.2
9.3
9.3.1
9.3.2
9.3.3
9.3.4
9.4
9.5
Resultat av granskningen
Styrdokument och tillämpningsanvisningar
Förkortningar
Beslutsprocessen
Beslutsprocessen år 2013
Kommentarer
Beslutsprocessen år 2014
Kommentarer
Upphandlingsprocessen
Slutsats
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
406690 Rapport granskning ombyggnation Rosengrensfastigheten.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Al rights reserved.
Malung-Siilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Salens Gymnasieskola
2015-04-20
1.
Sammanfattning
KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fatt i uppdrag att granska
investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten till tränings­
lokal för Malung-Sälens Gymnasieskola.
I juni 2013 fick Malung-Sälens gymnasieskola besked om att de hade blivit beviljade ett fortsatt
riksintag på skidgymnasiet. I ansökan hade man beskrivit sina utvecklingsplaner för gymnasiet och
med det positiva beskedet från Svenska Skidförbundet gällde det nu att omsätta
utvecklingsplanerna till verklighet.
Vi konstaterar i denna granskning att de beslut som är fattade i denna process inte är tillräckligt
dokumenterade och förankrade. Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen skulle fa
utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats
huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen
tillsammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär
kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat
ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta.
Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från de olika berörda enheterna. De
skulle fatt ett tydligt uppdrag och direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om
projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut
och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra
viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Framför allt kan man inte
utelämna KF från beslutsfattandet.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. All rights reserved.
i
Malung-Stilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sälens Gymnasieskola
2015-04-20
2.
Bakgrund
KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fått i uppdrag att granska
investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten till tränings­
lokal för Malung-Sälens Gymnasieskola.
3.
Syfte
Syftet med granskningen har varit att bedöma om projektet med en ombyggnation av byggnaden
till träningshall för gymnasieskolan är förankrat i kommunens organisation på ett korrekt sätt.
Vi har därför granskat
® Hur har beslutsvägarna sett ut?
® Hur har upphandlingen skett?
4.
Avgränsning
Granskningen omfattar ombyggnationen av träningslokal för idrottsutbildningarna på MalungSälens Gymnasieskola (ombyggnad av Rosengrensfastigheten). Granskningen avser barn- och
utbildningsnämnden och kommunstyrelsen.
5.
Revisionskriterier
Vi kommer att bedöma om rutinerna/verksamheten uppfyller
6.
•
Kommunallagen kap 6
•
Lagen om offentlig upphandling
«
Budget och direktiv från fullmäktige
o
Styrdokument om projektarbete och uppföljning av projekt.
•
Övriga tillämpbara interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut
Ansvarig nämnd/styrelse
Granskningen avser barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen (tekniska kontoret)
7.
Metod
Granskningen har genomföras genom:
® Studier av relevanta dokument
• Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Allrights reserved.
2
Malung-Stilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sälens Gymnasieskola
2015-04-20
8.
Projektorganisation
Granskningen har utförts av Marita Castenhag, konsult under ledning av Lena Forsell, certifierad
kommunal revisor.
9.
Resultat av granskningen
9.1
Styrdokument och tillämpningsanvisningar
"Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-10-28.
Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten.
"Riktlinjer gällande upphandling och inköp för Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013­
10-08. Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten.
"Delegationsordning för Kommunstyrelsen". Antagen av KS 2014-03-11.
"Reglemente för kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2010-12-13.
"Arbetsordning för kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun".
"Allmänt reglemente för nämnderna i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-03-25.
"Allmän arbetsordning för nämnderna i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-11-25.
"Arbetsordning för kommunfullmäktige". Antagen av KF 2013-06-17.
9.2
Förkortningar
KF
KS
KsAu
KsBu
BUN
SoT
RIG
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsens Arbetsutskott
Kommunstyrelsens Budgetutskott
Barn- och utbildningsnämnd
Service- och Teknik
Riksidrottsgymnasium
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative {'KPMG Internationa!"), a Swiss entity. All rights reserved.
3
Malung-Sälens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sälens Gymnasieskola
2015-04-20
9.3
Beslutsprocessen
9.3.1
Beslutsprocessen år 2013
Nedan följer en tabell som redovisar vilka enheter som har agerat i ärendet i kronologisk ordning.
Aktör/Tid
KS/Utskott
feb-13 mar-13
3)
Arbetsgrupp
Ledningsgrupp
Projektgrupp
BUN
]un-13 sep-13
6}
3}
okt-13
7)
nov-13 dec-13
8), 9), 10) 12), 13)
6}
16)
1)
2)
Byggnadsnämnd
15)
Service- och Teknik
1)
Gymnasieskola
KF
Näringslivschef
Stadsbyggnadskontoret
1)
—
I• — — -/..W-X
1
3)
4)
5), 6)
4)
6)
7)
8), 11)
8)
14)
3)
6)
—
13)
1) I början av år 2013 bestämmer sig Malung-Sälens Gymnasieskola för att skicka in en ansökan
om RIG Alpin 2014 till Svenska Skidförbundet. I den ansökan nämns att - "samtal har även
torts med kommunens ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, skolchefen samt
kommunens fastighetschef.
2) BUN har sammanträde 2013-03-12.1 punkten 6 om verksamhetsberättelse 2013 står att läsa att
förvaltningen står inför stora utmaningar framöver med oförändrad budgetram. Bland annat
"Utveckling av RIG-utbildning på gymnasiet".
3) KsÅu beslutar 2013-03-19 att tillsätta en arbetsgrupp (skola/näringsliv) med uppdrag att
klargöra beslutsprocessen, utarbeta strategi- och handlingsplan för ett bibehållet RIG.
Sammankallande i gruppen är näringslivschefen.
4) Gymnasieskolan får beslut från Svenska Skidförbundet 2013-06-19 att skolan får RIG. Samtal
pågår mellan gymnasiechef och fastighetschef. Fastighetschefen säger att han har skrivit ett
tjänsteutlåtande om en ombyggnation, men något sådant står inte att finna.
5) Service- och teknik informerar KS 2013-09-10 om att Rosengren utvecklas till ett projekt som
kommer att skapa sysselsättning inom SoT.
6) KsAu beslutar att service- och teknik ska ingå i "arbetsgruppen" (skola/näringsliv) 2013-09­
17.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. Allrightsreserved.
4
mm
Malung-Siilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sätens Gymnasieskola
2015-04-20
7) Förslag inkommer till KsAu 2013-10-22 från "arbetsgruppen" att lokalisera RIG till
Rosengrensfastigheten. Dessutom beslutar KsAu att Service- och teknikförvaltningen uppdras
att kostnadsberäkna om- och tillbyggnad av Rosengrensfastigheten i enlighet med
tjänsteutlåtande från 2013-10-15.
8) 2013-11-14 har man ett arbetsmöte (informellt) som inte protokollförs då ingen sekreterare är
närvarande. Deltar i mötet gör den politiska styrgruppen (majoriteten i KsBu) samt SoT.
Underlag för budget och investeringsplan diskuteras och summor läggs fram. Summan om 6
mkr för 2014 tas då fram som en start/böljan för ombyggnationen. En behovsutredning pågår
då mellan SoT och gymnasiet.
9) 2013-11-19 skriver Planeringschefen och ekonomstrategen ett tjänsteutlåtande till
kommunfullmäktige där man kort beskriver kommande investeringar 2014-2018 samt förslag
till investeringsplan bifogas.
10) 2013-11-26 har KsBu sammanträde angående investeringsplanen. KsBuföreslår till KS att man
beslutar i enlighet med tjänsteutlåtandet per 2013-11-19 med vissa justeringar.
11) 2013-11-28 skriver SoT ett tjänsteutlåtande till KsAu att man bör ge stadsbyggnadskontoret i
uppdrag att påbörja ett detaljplanearbete för fastighet Svetsaren 1 i syfte att inrymma RIG i
Rosengrenslokalerna.
12) 2013-12-03 bifaller KS till KsBu's förslag.
13) 2013-12-10 ger KsAu stadsbyggnadskontoret i uppgift att påbörja detaljplanearbete för
fastighet Svetsaren 1 i syfte att inrymma RIG i Rosengrenslokalerna.
14) 2013-12-16 antas investeringsplanen för 2014-2018 i paragraf 117 av Kommunfullmäktige.
Debatten i ärendet redovisas som protokollsbilaga. I investeringsplanen upptas 6 mkr år 2014
för investeringen. Dock har KS ordförande, enligt uppgift, muntligen informerat KF om att 6
mkr bara är en uppstartskostnad och att kostnadsberäkning pågår och kommer att komplettera
investeringsplanen för 2015-2018.
15) 2013-12-18 beslutar byggnadsnämnden att detaljplanearbete far påbörjas.
16) 2013-12-19 hålls första projektmötet avseende ombyggnationen av Rosengrensfastigheten. Här
finns inget skriftligt beslut om att köra igång. Klartecknet att köra igång, enligt SoT, gavs till
barn- och utbildningsförvaltningen när beskedet kom att Malung-Sälen fick RIG (2013-06-19).
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Ailrights reserved.
5
MalungSiilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Salens Gymnasieskola
2015-04-20
9.3.2
Kommentarer
KsAu tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att klargöra beslutsprocessen, utarbeta strategi- och
handlingsplan för ett bibehållet RIG. Enligt både näringslivschefen och gymnasieskolchefen
var det inte så de hade uppfattat uppdraget. Enligt dem handlade det endast om en samverkan
mellan näringsliv och skola för att få behålla RIG. Ingen har klargjort beslutsprocessen.
Fastighetschefen informerade gymnasiechefen om att ett tjänsteutlåtande till KS var skrivet
angående ombyggnationen av Rosengren. Redan i juni 2013 står det alltså redan klart att det är
Rosengrensfastigheten som ska byggas om for att iniymma träningsanläggning till RIG. Ett
tjänsteutlåtande skrivet av fastighetschefen går dock inte att finna.
Genom att fastighetschefen förde diskussioner med gymnasieskolan om ombyggnation så insåg
SoT att det skulle innebära arbete för dem. Därför skrev de ett tjänsteutlåtande till KS och KS
beslutade att SoT skulle ingå i arbetsgruppen. Något möte med arbetsgruppen blev inte SoT
kallade till. Den kostnadsberäkning som SoT blev ålagda att utföra för ombyggnationen i
oktober 2013 blev inte klar förrän under våren 2014 i samband med att upphandlingsprocessen
kom igång och anbud inkom från entreprenörer. Då först visste man vad projektet skulle kosta.
BUN var under den här perioden inte involverade i beslutsprocessen utan ansåg att
investeringen var KS ansvar. De blev dock hela tiden muntligen (informellt) informerade om
projektets fortskridande. Inga protokoll om detta har förts, varken att BUN lämnar över
ansvaret på KS eller att BUN har fatt information från KS.
Vid beredning av investeringsplanen för 2014-2018 hölls ett arbetsmöte som inte
protokollfördes och i december 2014 antog KF den föreslagna investeringsplanen där 6 mkr
var avsatta för ombyggnation av Rosengrenfastigheten. KS framhöll muntligen för KF att detta
bara var en uppstartskostnad och att den skulle komma att kompletteras vid nästa
investeringsplan. Detta är dock inte protokollfört. I och med att investeringsplanen godkändes
tillsatte SoT en projektgrupp som höll sitt första projektmöte tre dagar efter antagen
investeringsplan. Något särskilt beslut eller direktiv till SoT lämnades inte som gav klartecken
att starta upphandlingsprocessen utan man anser att klartecken att starta lämnats redan beskedet
kom att Malung-Sälen blev beviljade RIG.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of ihe
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ('KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
6
Malung-Siikns kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malimg-Scilens Gymnasieskola
2015-04-20
9.3.3
Beslutsprocessen år 2014
Nedan följer en tabell som redovisar vilka enheter som har agerat i ärendet i kronologisk ordning.
jan14 feb-14
Aktör/Tid
KS/Utskott
mar-14
maj14
jun14
sep-14 dec-14
18), 20)
Arbetsgrupp
Ledningsgrupp
Projektgrupp
16)
BUN
16)
24)
18), 19)
Byggnadsnämnd
17)
22)
18)
Gymnasieskola
26)
23)
18), 20),
21)
Service- och Teknik
25)
25)
KF
Näringslivschef
Stadsbyggnadskontoret
26)
21}
17) 2014-01-21 inkommer bygglovsansökan till byggnadsnämnden angående ändrad användning.
18)2014-03-04 bestämmer KsAu att tillsätta en ledningsgrupp med uppdrag att samordna de
tekniska, pedagogiska och ekonomiska kraven och effekterna gällande ombyggnaden av
Rosengrensfastigheten för RIG-utbildningarna. Förvaltningschefen för SoT ges i uppdrag att
leda ledningsgruppen. BUN uppdras att utse representanter att ingå i ledningsgruppen.
Dessutom redogörförvaltningschef och fastighetschef för det pågående planeringsarbetet och
föreliggande underlag avseende iordningsställande av lokaler för RIG för KsBu. Dessa beslutar
att SoT tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen ska analysera underlag för
iordningsställande av lokaler iförhållande till riksidrottsförbundets krav. Dessutom får SoT i
uppgift att se över kostnadenia för kommande investeringar och lämna förslag på finansiering
av investeringarna. BUN ska redovisaförväntade intäkter av utökningen av RIG.
19) 2014-03-12 utser BUN förvaltningschef och gymnasiechef som representanter att ingå i
ledningsgruppen. Förvaltningschef och gymnasiechef uppdras att redovisa förväntade intäkter
av utökningen av RIG.
20) Enligt SoT meddelas KsAu/KsBu vid att av de stående mötena att han inte anser att han ska
vara sammankallande och samordna projektet, utan skolchefen. Detta finns dock inte
protokollfört.
21) Löpande under våren rapporterar SoT till KsBu om kostnadsberäkningen. Detta sker i samband
med det årliga arbetet med investeringsplanen (för 2015). Investeringsplanen för 2015-2018
fastställs av KF 2014-12-15 där 12 mkr är anslagna för det fortsatta arbetet med ombyggnad av
Rosengrensfastigheten. Finns inte särskilt protokollfört.
22) 2014-05-27 beställer man entreprenadarbeten till ett pris av ca 16,5 mkr.
© 2015 KPMG AB. a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. Allrights reserved.
7
Malung-Stilens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sälens Gymnasieskola
2015-04-20
23) 2014-05-28 har Byggnadsnämnden sammanträde och beslutar om att bevilja ett tidsbegränsat
bygglov för ändrat användningssätt av industribyggnad till lokaler for skidgymnasium. Detta i
enlighet med upprättat tjänsteutlåtande daterat 2014-05-14.
24) 2014-06-05 har projektgruppen startmöte för den upphandlade totalentreprenaden.
25) 2014-09-10 besöker sportchefen BUN för att redogöra för aktuellt läge avseende RIG och dess
nya lokaler.
26) 2014-12-10 informerar skolchefen BUN att 17,5 mkr är avsatta för ombyggnationer i
Rosengrenfastigheten samt 500 tkr till inventarier.
9.3.4
Kommentarer
Under våren 2014 förbereds inför ombyggnationen. Tidsbegränsat bygglov beviljas och
detaljplaneändringsarbete påböijas. Samtidigt pågår projektmöten under januari och februari
där en detaljerad kravspecifikation skrivs och förfrågningsunderlag tas fram. Det är därför
märkligt att KS beslutar att tillsätta en ledningsgrupp med uppdrag att samordna de tekniska,
pedagogiska och ekonomiska kraven och effekterna gällande ombyggnationen. SoT ges i
uppdrag att leda ledningsgruppen, men avsäger sig senare det uppdraget. Detta är dock inte
protokollfört. Några möten i denna ledningsgrupp hölls aldrig.
KS ger BUN i uppdrag att redovisa förväntade intäkter av utökningen av RIG. BUN ger i sin
tur detta uppdrag till gymnasieskolechefen. Någon redovisning tillbaka har inte skett. Enligt
gymnasiechefen är det omöjligt att räkna ut hur mycket intäkterna förväntas öka pga. RIG.
9.4
Upphandlingsprocessen
Enligt den delegationsordning som är antagen av KS och som gäller i Malung-Sälens kommun, har
Förvaltningschef på SoT delegation på att genomföra byggupphandl ingår. Man har i det här ärendet
samarbetat med upphandlingsenheten som tillstyrker att upphandlingen har gått korrekt till.
Det är även SoT som är byggherrens ombud enligt AB92.1 denna totalentreprenad har SoT klargjort
detta för samtliga inblandade i byggprojektet. Dock har gymnasieskolan gjort ett fåtal egna
korrigeringar som de kommunicerat direkt till entreprenören, vilket har fördyrat ombyggnationen
något.
<
S
> 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative ('KPMG International*), a Swiss entity. All rights reserved.
8
Mahing-SBlens kommun
Granskning av ombyggnationen av fastighet till
Malung-Sätens Gymnasieskola
2015-04-20
9.5
Slutsats
Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen skulle fa utökade platser och behålla riksintag
på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte.
Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med service- och teknik hade
arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i
berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna
ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta.
Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från de olika berörda enheterna. De
skulle fatt ett tydligt uppdrag och direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om
projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut
och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra
viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Framför allt kan man inte
utelämna KF från beslutsfattandet.
KPMG, dag som ovan
Marita Castenhag
Konsult
Lena Forsell
Kimdansvarig/certifierad kommunal revisor
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative {'KPMG International'), a Swiss entity. Allrights reserved.
9
o
W Malung-Salens kommun
/
INII
. I .
YTTRANDE
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Datum 2015-09-17
Stadsbyggnadskontoret
Nadja Lind
0280-18148
[email protected]
Dnr: KS/2015:181
Dnr: ÖVR.2015.379
Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära
läge (LIS)
Yttrande
Malung-Sälens kommun har inga synpunkter på Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro
kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).
Beskrivning av ärendet
Under tiden 2015-07-20 - 2015-09-30 är det tematiska tillägget till översiktsplan,
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), för Vansbro kommun utställt.
Syftet med det tematiska tillägget är att redovisa strandnära områden vilka kan möjliggöra en
långsiktig positiv utveckling för kommunen.
Stadsbyggnadskontoret har tagit del av handlingarna och har inga synpunkter på det tematiska
tillägget.
Skickas till
Vansbro kommun
Malung-Sälens kommun
Lisagatan 34
Box 14, 782 21 Malung
Tfn: 0280-181 00
Fax: 0280-181 46
www.malung-salen.se
Ankom
Vansbro
kommun
Malung-Sälens Kommun
Dnr. ÅSJ.?W.
.i l.
KUNGÖRELSE OM UTSTÄLLNING
Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Vansbro kommun har tagit fram ett förslag på tematiskt tillägg, med avseende på
landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k LIS-områden). Syftet med det tematiska tillägget är
att redovisa strandnära områden vilka kan möjliggöra en långsiktig positiv utveckling för
kommunen.
Samrådsredogörelsen redovisar inkomna yttranden. Av kommentarerna framgår vilka eventuella
ändringar som gjorts i planförslaget efter samrådet
Utställningen pågår under tiden 2015-07-20 - 2015-09-30.
Handlingarna finns tillgängligt på kommunens hemsida: www.vansbro.se och på de lokala
servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap, Gamla skolan i
Nås och Bystugan i Närsen under samrådstiden.
Synpunkter på förslaget ska senast den 30 september 2015 lämnas till Vansbro kommun,
Medborgarhuset, 780 50 Vansbro.
Kommunstyrelsen
Samrådsredogörelse
Områden för landsbygdsutveckling i
strandnära områden (LIS)
Tillägg till översiktsplan för Vansbro kommun
Juni 2015
INLEDNING
Vansbro kommun har tagit fram ett tematiska tillägg till Utvecklings- och översiktsplanen för
Vansbro kommun som behandlar landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Tillägget
ersätter den gällande LIS-planen antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17.
Planförslaget, upprättat i januari 2015, har varit på samråd enligt 3 kap. 9 § plan- och bygg­
lagen (SFS 2010:900).
Tiden för samrådet har varit 2015-03-01- - 2015-04-30. Planhandlingen har funnits tillgänglig
på de lokala servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap,
Gamla skolan i Nås och Bystugan i Närsen samt på kommunens hemsida.
Information om samrådet har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens
hemsida.
Under samrådet har 22 yttranden inkommit. Samtliga yttranden finns redovisade i denna
samrådsredogörelse och de synpunkter som inkommit har kommenterats.
Länsstyrelsens yttrande och vissa kortfattade yttranden redovisas i sin helhet. Övriga
yttranden har i mindre omfattning sammanfattats.
Samrådsmöten har hållits i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen.
Inkomna skrivelser
1. Länsstyrelsen Dalarna
2. Försvarsmakten
3. Filipstads kommun
4. Leksands kommun
5. Dalarnas museum
6. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun
3
9
9
9
10
11
7.
8.
9.
Andreas Eriksson
Annika Simm Eriksson
Lars Larsson
11
12
12
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Margareta Rågenklint
Busjöns samfällighetsförening
Bo Gärds och Annika Lindén
ThordLidén
Inger EPrans
Eivor Eklund
Malte Ericsson
Bertil Österby
Bengt Ehnström
Anders Lundin
Magnus Fagerberg
13
13
14
15
15
15
16
16
17
17
18
21. Magnus Hultgren
22. Carl Nordström
18
19
2(20)
INKOMNA SYNPUNKTER SAMT KOMMENTARER
Nedan redovisas en sammanfattning samt kommentarer till samtliga inkomna yttranden.
Dessa förvaras i sin helhet i planakten hos kommunen.
STATLIGA MYNDIGHETER OCH VERK M.M.
1.
Länsstyrelsen Dalarna
RIKSINTRESSEN
Riksintresse Naturvård
Bysjön har höga naturvärden och är bl. a. utpekad som område av riksintresse för naturvård nr
44. Som riksvärde nämns sjö och strand, sjön är oreglerad och vattennivån varierar naturligt.
Områdena 18a, 18b och 18 d ligger helt eller delvis inom riksintressets avgränsning. Läns­
styrelsen är, med stöd av att de naturliga vattenståndsvariationerna nämns som grunden till
utpekandet av riksintresseområdet, tveksam till utpekande av nämnda områden i strandens
direkta närhet. Detta gäller framfor allt område 18b. Kommunen bör även utveckla hur LISområdenas lokalisering förhåller sig till riksintressets övriga värden, då det inte bara är det
varierande vattenståndet som motiverar riksintresset. Detta för att förtydliga hur riksintresset
påverkas av de föreslagna LIS-områdena.
Kommentar:
Områdena 18a, 18b och 18d ligger i anslutning till bef bebyggelse. Avgränsningen av
18b justeras så att passagen vid stranden utökas något. Rekommendationerna
kompletteras med att vid prövning av bygglov ska eventuell problematik med över­
svämning (varierat vattenstånd) särskilt belysas. Påverkan på naturvårdens riksintresse
utvecklas i konsekvensbeskrivningen.
Riksintresse Kulturmiljö
Två sjöar med utpekade höga kulturvärden är utpekade som LIS-områden och kan påverkas
negativt. Dessa är Busjön och Vansjön. I Vansjön är område 3g olämpligt iförhållande till
riksintresset. LIS-området innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom
riksintresset.
3. Van. Tidigare etableringar av fritidshus vid sjön har inneburit negativ påverkan på riks­
intresset. Stor restriktivitet ska därför råda med ytterligare exploatering med nya fritidshus.
Vid uppförande av ny bebyggelse vid Van behöver kulturmiljövärdering särskilt beaktas och
behovet av arkeologisk utredning prövas. 3g är olämpligt iförhållande till riksintresset. LISområdet innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom riksintresset.
Föreslaget område ligger i anslutning till fäboden Olarsvallen. Att läget är olämpligt nämns
även i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005). På sidan
58 för sjön Van, under rekommendationer stårföljande: Ny bebyggelse eller andra verksam­
heter bör inte tillåtas i tidigare obebyggda landskapspartier då den skulle störa det visuella
intrycket av fornlämningarna utmed sjön.
Kommentar:
Med anledning av länsstyrelsens yttrande förelås att område 3g vid Van utgår.
3(20)
STRANDSKYDD
Naturvärdesinventering
Angående naturvärdesinventeringar så har kommunen på sid. 10 skrivit att en översiktlig
naturvärdesinventering genomförts i samband med framtagandet av planen. Detta förfarande,
en översiktlig naturvärdesinventering inför en översiktlig LIS-plan, anser Länsstyrelsen är en
godkänd hantering. Men på några ställen i planen står det att naturinventering ska genomföras
i fortsatt planering för aktuellt område. Länsstyrelsen anser att det ska vara ett krav att man i
alla enskilda strandskyddsdispenser och detaljplaner gör en naturvärdesinventering. Läns­
styrelsen anser att det är ett grundläggande krav att man, inför hantering av en strandskyddsdispens, gör en naturvärdesinventering.
Områdena 4b, 4c, 5a och 5b ligger alla inom "Vildmarksriket", vilket är ett större område som
har inventerats och har höga naturvärden. Länsstyrelsen har kännedom om att det vid område
4b finns mycket höga naturvärden, och att det vid område 5b finns en utpekad och avgränsad
nyckelbiotop (Nyligen utpekad av Skogsstyrelsen). Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att
peka ut LISområden där det finns kännedom om höga naturvärden. Ett utpekande av LISområden vid områdena 4b, 4c, 5a och 5b bör därför redan i detta skede föregås av en djupare
naturvärdesinventering, för att utreda om exploatering i form av bebyggelse vid dessa platser
kan strida mot strandskyddets syften. Samt även utreda om något av områdena bör tas bort
eller minskas. Ett utpekande inom områden med höga naturvärden strider även mot de
kriterier som kommunen själv satt upp som krav för ett LIS-område.
I planförslaget anger kommunen att det ska finnas fri passage mellan bebyggelse och strand­
linjen. LIS-områdena 8b, 21a och 21b sträcker sig ända ner till stranden vilket inte är lämp­
ligt. En passage vid vattnet behöver införas vid dessa tre områden.
Kommentar:
Kommunen har i planbeskrivningen angett att LIS-områdena har besökts och "över­
siktligt inventerats. Vid platsbesöken har planarkitekt, landskapsarkitekt, plan- och
bygglovhandläggare samt t.f. miljö- och byggchef deltagit". Benämningen "översikt­
ligt" inventerat är inte en uttömmande och helt relevant beskrivning av inventerings­
arbetet. Samtliga föreslagna LIS-områden är besökta och sakligt bedömda vad gäller
bl. a. eventuella naturvärden utifrån samma noggrannhet som generellt görs i strandskyddsärenden av kommunens tjänsteman som har att bevaka naturvärdena i
kommunen.
Efter förnyatbesök på platsen minskas LIS-områdena 4b och 4c. Rekommendationerna
för område 4b, 4c, 5a och 5b kompletteras med att naturvärdesinventering ska göras.
Passage ska finnas vid 8b vilket framgår av beskrivningen, men kartan förtydligas.
Enligt planbeskrivningen bör LIS-områdena vid Närsen "nyttjas för uthyrningsstugor
eller någon annan typ av turistanläggning. Vid stranden kan anordningar för natur­
turism uppföras, t.ex. slogbod, eldstad m.m., under förutsättning att stranden är allmänt
tillgänglig". Område 21a ligger ovan vägen och är väl avskild, att område 21b som är
avsett för slogbod, eldstad mm kanot m.m. och att passage ska finnas genom område
kompletteras i rekommendationerna.
ÖVRIGA INTRESSEN
Fornlämningar
Som nämns på sidan 11 i planförslaget är fäbodar anlagda före 1850 att betraktas som
fornlämning oberoende om de är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.
4(20)
Detta ålderskriterie gäller även torp och finnbosättningar, som kan betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850. Det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är
tillståndspliktiga. Kommunen bör därför samråda med länsstyrelsen vid bygglov i eller i nära
anslutning till fäbodar, torp och finnbosättningar. Flera fäbodar och en finnbosättning berörs
av utpekade LIS-områden, se nedan:
LIS-område le ligger inom fabodmiljön Storkyan. Fäbodar anlagda före 1850 betraktas som
fornlämningar. Storkyan finns på kartor före 1850.
LIS-område 3a, 3b och 3c ligger inom fäboden Stövlingsvallen, tidigare kallad Wansberget.
Stövlingsvallen finns på karta före 1850.
3d ligger i anslutning till fäboden Kilfallet, oklart om den anlagts före 1850. 3e ligger inom
fäboden Vansliden. Uppgift om husgrund i anslutning till LIS-området. Vansliden finns på
karta före 1850.
3h. Ligger inom fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före 1850.
3i och 3j. Ligger inom södra delen av fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före
1850.
Rörande ny bebyggelse i Olarsvallen står följande i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell
Sundström, Vansbro kommun 2005) på sidan 58 för sjön Van: Ytterligare fritidshus vid
Rämyrbackarnas fäbodvalloch i de västra och södra delarna av Olarsvallen bör undvikas.
3k. Ligger inom fäboden Björkbäcken och anslutning till fäboden Högberget. Björkbäcken
och Högberget finns på karta före 1850.
16: Mellanvakern: är en finnbosättning som funnits sedan åtminstone början av 1700-talet.
Aktuella LIS-områden ser ut att beröra övergiven åkermark synlig på kartor före år 1850.
Kommentar:
Planbeskrivningen kompletteras vad gäller att även torp och finnbosättningar kan
betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850 och att det innebär att alla
ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga.
Områdesbeskrivningarna kompletteras vad gäller äldre fäbodar.
Beträffande kommunens hantering av bygglov i eller i nära anslutning till fäbodar, torp
och finnbosättningar så är detta en fråga som bör hanteras i den kommuntäckande
översiktsplanen, eftersom detta är en generell frågeställning som inte enbart berör
hantering av LIS-områden.
Kulturmiljö
Vid Storsjön ligger Snöåbruk som har ett stort kulturhistoriskt värde. 9a och 9b är olämpliga
med tanke på den värdefulla bruksmiljön och skogsmiljön runt denna. Detta påpekas även på
sidan 67 i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005): De
södra delarna av Storsjön har medtagits för att tillsammans med strandlagen skydda detta
område mot vidare exploatering. Ytterligare fritids- eller villabebyggelse bör undvikas. Bägge
kommer även ligga i anslutning till vandringsleden Romboleden vilket kan ha negativ
påverkan på friluftslivet och dess upplevelsevärde när man tar sig till och från Snöå bruk.
Både 9a och 9b innebär även ny exploatering i obebyggda landskapspartier.
LIS-områden
1. Busjön.
5(20)
Busjön berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljö. Riksintresset är en fornlämningsmiljö
med stort insjögravfält. Stor försiktighet med ny bebyggelse bör iakttas i det område kring
Busjön som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Av de delområden som presen­
teras ligger le inom detta riksintresse. Enligt ekonomiska kartan från 1971 har det tidigare
stått två byggnader inom området. LIS-område ld ligger alldeles norr om riksintresset. Fornlämningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-områden ld
och le bör med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör
en arkeologisk utredning utföras. Fornlämningsmiljön kring främst norra delen av Busjön gör
att la och lb är bägge bra områden för boplatser och intressanta ur arkeologiskt perspektiv.
18. Bysjön:
18a: ligger inom ett arkeologiskt intressant område med närhet till flera fornlämningar och
troligen fler dolda under mark. Det utpekade LISområdet är ett bra boplatsläge. Fornläm­
ningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-området 18a bör
med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör en
arkeologisk utredning utföras.
Skogsstyrelsen upplyser att det vid sjöarna Van, Stora Säxen, Idsjön, Nåsen, Mellanvakern
och Flatsjön kan finnas stigar som är av kulturhistoriskt intresse. Stigarna härstammar från
ekonomiska kartor från tidigt 1970-tal. Stigarnas verkliga sträckningar och varför de upp­
kommit är okänt. Detta bör tas i beaktande i den fortsatta planeringen av LIS-områdena.
Kommentar:
Område 9a och 9b finns med i gällande LIS-plan, men områdena har nu nyanserats.
Områdena ligger ovanför en grusväg, som också används som vandringsled "Romboleden Kommen kan inte se att det finns någon fara för att nyttjandet av vandrings­
leden påverkas av en eventuell utbyggnad av dessa områden eftersom grusvägen är
tydlig som allmänt tillgänglig. För utbyggnad av dessa områden krävs detaljplan, enligt
angivna rekommendationer.
För område l d och le anges i rekommendationerna att kulturmiljövärdena behöver
"särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas dvs kontakt ska tas
med länsstyrelsen för sådan prövning. De föreslagna områdena är små och medger
högst ett par tomtplatser per område, varför kommunen bedömer att behov inte
föreligger av detaljplaneläggning. Rekommendationerna för l a och lb kompletteras
med liklydande rekommendationer som finns för l d och le.
I rekommendationerna för LIS-område 18 a anges att och behovet av arkeologisk
utredning prövas". Rekommendationen för område 18a förtydligas att arkeologisk
utredning ska göras.
Kommunen vill understryka att alla föreslagna områden har besökts och då har
eventuella stigar observerats och hänsyn har tagits till dessa.
Lagen om allmänna vattentjänster
I planen föreslås att enstaka hus far byggas, ibland i anslutning till befintlig bebyggelse.
Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen bilda verksamhetsområde vid en
samlad bebyggelse (20 till 30 hus) om det krävs för att skydda hälsa och miljö. Det kan alltså
bli ett resultat av planen, att kommunen blir skyldig att ordna vatten och avlopp.
6(20)
VA
LIS-planen hänvisar till att enskilda avloppslösningar krävs i flera av de föreslagna LISområdena. Detta kan dock skapa osäkerhet om vilka exploateringar som är möjliga, då
områden med enskilda VA-lösningar i framtiden kan behöva gemensamma VA-lösningar.
Kommentar:
Kommunen noterar synpunkterna. Vansbro Teknik håller på att ta fram en VA-plan.
LIS-områdena, som var för sig oftast enbart innebär etablering av någon enstaka
bostad, innebär i sig inte att behov uppstår av bildande av verksamhetsområde. Behov
av gemensamma lösningar beror snarast på omfattningen av befintlig bebyggelse.
Grundvattenskydd
Vid granskning av de föreslagna områdena ur ett grundvattenperspektiv har det visat sig att
några av de områden som ges som förslag ligger inom områden som i Länsstyrelsens rapport
Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län (2012:02) bedöms som viktiga ur ett kommunalt
perspektiv för vattenförsöljningen. Att det finns vattenförsörjningsintresse behöver inte
betyda att området ska undvikas i arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men
det kan vara viktigt att ta hänsyn till skyddet av grundvattenresursen för nutida/eventuellt
framtida utnyttjande både i planering och när det gäller tekniska lösningar vid eventuell
byggnation. Det bör även tydliggöras hur vattenskyddsområden och grundvattenresurserna
bedöms påverkas av planförslaget.
I planförslagets sammanfattning, Miljö (s. 3) anges att "inga föreslagna LIS-områden ligger
på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer" vilket är ett felaktigt påstående. Detta
med anledning av att det i kapitel 4.3 (S.80) anges att "Några föreslagna LIS-områden ligger
på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer ... ". Detta bör förtydligas .
Kommentar:
Texten kompletteras angående påverkan på grundvattenförekomster.
Förorenade områden
De flesta av de föreslagna LIS-områdena berörs inte av förorenad mark. Det finns dock några
områden där risk finns för förorenad mark. Flera av områdena finns utpekade i gällande
översiktsplan, men dessa behöver i LIS-planen kompletteras med:
•
Nåsen - gruvor/upplag med sulfidmalm
Kommentar:
Texten kompletteras.
Störningar
Generellt ser Länsstyrelsen positivt på de urvalskriterier som har använts vid valet av de sjöar
där LIS-områden ska utpekas. Bland annat är det bra att sjöar inom vindkraftsområden har
undantagits. Det bör även tydligare framgå om hänsyn tagits till störningar av buller från
enskilda vindkraftverk, täkter eller andra miljöfarliga verksamheter och vilka skyddsavstånd
som i så fall har använts.
Kommunen har som mål utveckla Västerdalsbanan samt att trafiken på inlandsbanan ska
kunna återupptas i framtiden, detta bör tas i beaktande vid lokaliseringen av LIS-områden.
7(20)
Det bör framgå hur LIS-områden lokaliserade nära järnvägen skulle kunna påverkas vid
utveckling/återöppnande av järnvägen. Exempelvis påverkan från buller eller vid olyckor med
farligt gods.
Kommentar:
Under analysen av lämpliga LIS-områden har även bedömningar gjorts utifrån befint­
ligt planeringsunderlag vad gäller risk frånbullerstörningar från trafik, vindkraftverk
och täkter. Hänsynen baseras på generell kunskap samt de riktlinjer som anges i den
kommuntäckande översiktsplanen. T.ex. att "Trafikverket anser att för bebyggelse inom
150 meterfrån järnvägska en utredning göras avseende eventuella buller- och vibra­
tionsstörningar .. LIS-område 17d ligger närmare än 150 meter från Inlandsbanan,
varför rekommendationerna kompletteras med behov av utredning av eventuellt buller.
LIS-områdena 20a och 20c ligger cirka 2 km från vindkraftverk Röbergsfjället. Detta
finns nämnt i områdesbeskrivningarna. Områdena ligger längre ifrån verken än
befintlig bebyggelse i Flatbyn (cirka 1,5 km från vindkraftverk). Nordväst om Flatsjön
finns även en större bergtäkt, men även den ligger långt ifrån (cirka 2,5 km).
Vildmarksriket
Det finns föreslagna områden för bebyggelse inom Vildmarksriket. Inom detta område finns
utpekat särskilt skyddsvärda skogar som har betydelse för natur och vildmarksturism. Det bör
tydligare framgå om föreslagna områden inom Vildmarksriket är knutna till friluftsliv och
turism.
Kommentar:
Av beskrivningen för respektive LIS-område framgår tänkt användning.
Jordbruksmark
Områdena Al, A2 och C4 består av jordbruksmark. Jordbruksmark får enligt MB 3 kap 4§
endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls­
intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande
sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen bör i och med detta förtydliga och
förklara varför bebyggelse iföreslagna LIS-områden är av väsentligt samhällsintresse, samt
varför detta inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.
Kommentar:
Område Al, A2 och C4 är avsedda förtätortsutveckling. Kommunens tätorter, som
ligger i Västerdalälvens dalgång, är omgivna av jordbruksmark och det är svårt att
hitta alternativ mark som är attraktiv för tätortsutveckling. De utpekade områdena
utgörs av marker som ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och ingår inte i större
brukningsenheter.
Trafik
Det bör framgå hur LIS-områdena ska anslutas till det statliga vägnätet, eller om anslutningar
behöver förbättras för att de ska vara trafiksäkra. Vid byggande av nya anslutningar krävs
tillstånd från Trafikverket enligt väglagen, bland annat för att säkerställa att vägen inte skadas.
Det är även viktigt att nya bostäder inom området Cl klarar riktlinjerna för buller i och med
närheten till E16.
8(20)
Kommentar:
Vid bedömning av LIS-områdena har även möjligheterna till trafikförsörjning av tomt­
erna beaktats. Huvuddelen av LIS-områdena ligger i anslutning till mindre skogsbil­
vägar eller befintliga anslutningsvägar. Rekommendationen för LIS-område C6
förtydligas vad gäller behov av anslutningsväg.
Ny sträckning är på gång förEl 6, vilket innebär att Cl efter denna vägutbyggnad inte
kommer att ligga i anslutning till E l 6.
Redaktionella ändringar
I Samrådshandlingarna finns områdena 31 och 3m utsatta på kartan över södra delen av Van,
men i de GIS-filer samt uppdaterade kartor som Länsstyrelsen tagit del av finns dessa
områden inte utsatta. Efter samtal med kommunen har det kommit fram att områdena 31 och
3m har tagits bort som potentiella LISområden, och dessa områden bör därför även tas bort i
samrådshandlingarna.
Kommentar:
Kartan revideras (31 och 3m utgår).
Behovsbedömning enligt 6 § forordning om miljökonsekvenser
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att tillägget till översiktsplanen inte medför
betydande miljöpåverkan.
2.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende.
ANGRÄNSANDE KOMMUNER
3.
Filipstads kommun
Filipstads kommun har tagit del av samrådshandling avseende tematiskt tillägg till översikts­
plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Vansbro kommun, Dalarnas län.
De flesta av områdena som Vansbro kommun pekar ut som LIS-områden ligger långt från
Filipstads kommungräns och bedöms inte påverka Filipstad i någon större omfattning.
Filipstads kommun har därför inget att erinra mot planförslaget.
4.
Leksands kommun
Vansbro kommun har tagit fram ett förslag på tematiskt tillägg till sin översiktsplan med
avseende på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). Förslaget är
ute på samråd och Leksands kommun har fatt den på remiss.
Leksands kommun berörs inte av förslaget till landsbygdsutveckling i strandnära lägen och
har inga synpunkter på förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen i Vansbros kommun.
9(20)
Leksands kommun har inga synpunkter på förslag till tematiskt tillägg till Vansbros över­
siktsplan avseende landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
INSTITUTIONER, FÖRENINGAR
/ ORGANISATIONER
5.
Dalarnas museum
Dalarnas museum framhåller att det är positivt att förslagen har bedömts med hänsyn till de i
kommunens kulturmiljöinventering utpekade områdena. Dock är inventeringen utförd 1999
och borde uppdateras vilket betyder att det kan finnas kulturhistoriskt värdefulla platser,
fornlämningar och miljöer, som inte uppmärksammats eller som uppmärksammats efter det
att inventeringen gjordes.
Jordbruksmark bör inte bebyggas på grund av att odlingslandskapet vanligen har stor
betydelse för kulturlandskapet men även på grund av vårt ansvar för den globala livsmedels­
försörjningen.
Kommentar:
LIS-områden har till övervägande del pekats ut inom skogsmark. Beträffande område
Al, A2 och C4 se kommentar till länsstyrelsens yttrande.
Museet redovisar sedan detaljerade synpunkter på redovisningen under avsnitt 2.4 Planerings­
förutsättningar.
I den nya Kulturmiljölagen heter det enbart fornlämningar och inte som tidigare fasta
fornlämningar.
Strandnära lägen vid sjöar, älvar, åar och bäckar har varit mycket attraktiva för människor i
förhistorien när det gäller placering av t ex boplatser, gravar, fångstanordningar samt myroch sjömalmsbaserad järnframställning, men även för placering av olika verksamheter under
historisk tid. Utmed framförallt Västerdalälven och vid Van, Busjön och Bysjön finns det ett
stort antal registrerade fornlämningar.
Museet framhåller att de fornminnesinventeringar som utförts i Vansbro kommun är brist­
fälliga och ca 45 år gamla. Det finns säkerligen många fler fornlämningar än de som idag
finns med i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesregister FMIS, Fornsök. En del av
de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är registrerade är inte avgrän­
sade. Boplatser från stenåldern till järnåldern och järnframställningsplatser är förhållandevis
svåra att lokalisera och avgränsa utan närmre utredning. Boplatser kan dessutom täcka stora
ytor. Fornminnesinventeringarna utfördes som regel på sommaren vid högvatten varvid
stenåldersboplatser och järnframställningsplatser vid vattendrag är omöjliga att upptäcka.
Generellt behövs nya kunskapsunderlag för att kunna göra kvalificerade bedömningar av de
föreslagna LIS-områdena. Med nuvarande kunskapsunderlag behöver flera LIS-områden bli
föremålför arkeologiska utredningar, vilket länsstyrelsen avgör.
Om oregistrerad fornlämning eller fornfynd påträffas vid pågående schakt- och grävnings­
arbete ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till Länsstyrelsen Dalarna. Allt
enligt Kulturmiljölagen. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen.
Museet har sedan lämnat en noga genomgång med kommentarer till samtliga berörda sjöar
och huvuddelen av de utpekade LIS-områden. När det gäller Busjön N vid Lillsjön skriver
museet att stenåldersboplatsen Äppelbo 102:1 syns inte på kartan och finns inte med i texten.
10(20)
Eftersom stenåldersboplatsen inte är avgränsad vet man inte storleken på den.
Fångstgropssystemet finns inte med på kartan.
Kommentar:
Texten revideras så att uttrycket "fast"fornlämning utgår. Beskrivningen kompletteras
även med sjöarna och åarnas attraktivitet för förhistoriska bosättningar m.m.
Kommunen har tacksamt tagit del av museets kommentarer. När det gäller komplette­
ringar beträffande behov av arkeologiska utredningar, se kommentar till länsstyrelsens
yttrande.
Text och karta över Busjön N kompletteras angående stenåldersboplats (fornlämning
Äppelbo 102:1). Fångstgroparna vid l a finns nämnda i texten.
6.
LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun
Vi vidhåller den uppfattning vi redovisade för nuvarande LIS-plan, att arbetet i stället för att
utpeka områden för ev. bebyggelse, borde utpeka de områden som är extra skyddsvärda. Det
borde förenkla arbetet med både plan och kommande bygglovsansökningar. I övrigt se vårt
tidigare yttrande.
Kommentar:
Den föreslagna planeringsmetodiken är inte möjlig enligt gällande lagstiftning. Iden nu
aktuella planförslaget har LIS-områdena preciserats och förtydligats i jämförelse med
tidigare LIS-plan samtidigt som ytterligare några områden har identifierats. En grund­
läggande aspekt för utpekandet av LIS-områdena har varit att dels underlätta kom­
mande bygglovprövning för både sökande och kommunen, dels så långt som möjligt
säkerställa att bygglov kan ges inom utpekade områden, dvs ge en korrekt information
till berörda fastighetsägare.
MARKÄGARE M.FL.
7.
Andreas Eriksson
Vi ansöker om att få två LIS-områden utpekade på 3:2 Sälen. I dessa områden finns idag
redan befintliga byggnader på båda sidor om Högåsflån. Det enda skiftet som ej är bebyggt är
således 3:2. Därmed anser vi att 3:2 skulle vara ett passande ställe att bygga på (se bifogad
karta).
LIS 1: finns redan idag väg på karta och även synlig på mark. Igenom hela skiftet till när­
liggande hus söder om skiftet. LIS 2: är vårt andra val av LIS-område. Väg finns till rågräns.
Kommentar:
Det östra föreslagnaområdet ("LIS 1") ligger på en kraftig långsträckt åsbildning, som
inte bedöms vara lämplig som tomtplats.
Del av föreslaget område ("LIS 2 ") som ligger strax sydost om befintligt fritidshus på
en platå väl avskiljdfrån Högåsflån bedöms lämpligt. Efter platsbesök föreslås ett nytt
LIS-område här.
11 (20)
8.
Annika Simm Eriksson
Enl. möte på Kommundelsträffen i Äppelbo torsdag den 19 mars 2015 blev jag helt bestört
över att vår fastighet Ovanheden 10:23 vid Busjön i Äppelbo har fråntagits rätten om
bygglov. Vi är även ägare till grannfastigheten Ovanheden 10:22 som är bebyggd. Dessa
tomter blev uttagna av Länsstyrelsen (totalt 11 tomter) slutet av 60-talet som avstyckade och
byggbara tomter. Nu visar det sig att Ovanheden 10:23 är borttagen och att det inte är möjligt
att få bygga på. Till båda tomterna finns det elektricitet och fast telefon fram draget. Båda
tomterna är köpta av Myr Tore Johansson.
Jag ställer frågan, när togs detta beslut bort? Jag anser att ovanstående ska ändras!
Kommentar:
För byggande inom strandskyddsområde krävs särskilt skäl som numera finns reglerat i
7 kapitlet 18§c i miljöbalken. Tyvärr är inte längre en tidigare avstyckadfastighet
något särskilt skäl. Fastigheten Ovanheden 10:23 ligger på Långnäset och är avstyckad
som strandtomt. Enligt dagens lagstiftning måste alltid passagemöjligheter finnas
utmed stranden, vilket inte är möjligt vid denna tomtplats. Dessutom råder stor
restriktivitet att bygga på näs, uddar och öar. Kommunen kan tyvärr inte utifrån
gällande lagstiftning peka ut ett LIS-område fördenna fastighet.
9.
Lars Larsson
I början av år 1960 tänkte jag bygga ett fritidshus vid Busjön. Korsnäs ägde ett skogsskifte
med en udde ut i Busjön jag fick löfte att köpa en tomt där. När jag sökte bygglov av
kommunen fick jag till svar att det var byggförbud och området var klassat som grönområde.
Hane Erik Eriksson var ägare till ett skogsskifte inom samma område där en gammal stuga
stod, den var byggd på 50 talet och var i dåligt skick. Han försökte att få bygglov på en ny
stuga men fick avslag av kommunen genom att skiftet låg inom grönområdet.
För några år sedan köpte Lars Christians Korsnässkiftet och byggde en väg in på skiftet. Man
kunde tro att vägen var för skogsbruket, men den gick ut på udden där han planerat marken
för byggnader. Han har också varit med grävmaskinen i vattnet och planerat.
Jag var till kommunen och frågade byggnadsnämnden hur de kunde bevilja bygglov på ett
grönområde och fick till svar att politikerna kört över nämnden.
Övriga stugägare far ej planera marken för att gå ner till stranden.
När Lis-området l f utmärktes var Lars Christians ägare till skogsskiftet där området utmärk­
tes. Han försökte att sälja en tomt men han fick ej någon köpare genom att skiftets bredd var
c:a 30 m samt ej någon väg. Han bytte bort skiftet och köpte till flera skiften inom grönom­
rådet från li till lh där han kommer att sälja flera tomter för att finansera sitt skogsköp.
Han äger 1 stuga vid Storkyan och 2 stugor på grönområdet. Det ser ut som att Lars Christians
har tagit ut Lis-områden på västra sidan Busjön Långmoren.
Om den här planen går genom kommer det ej att finnas någon plats på västra sidan av Busjön
där man kan gå i land. Övriga områden där det ej finns stugor är myrmark.
Om Lars Christians far tomter på 1i och lh kommer han att bygga väg på sin mark inom
grönområdet då far han sälja ytterligare tomter.
Jag vill få ett svar från kommunen vart grönområdesplanen från början av 1960 tagit vägen.
Bifogar en karta på grönområdet som är markerat med röd färg. I dag äger Lars Christians
hela grönområdet utom två små bitar litt.25:3 och 2:2 som han ej lyckats köpa.
12(20)
Kommentar:
Den efterfrågade äldre grönområdesplanen har inte haft någon formell juridisk status
utan enbart varit vägledande. I samband med ny lagstiftning genom plan- och bygg­
lagen ersattes äldre plandokument med översiktsplan för kommunen.
Avgränsningen av område l i justeras i väster, se kommentar till skrivelse 10. LISområde Ih överenstämmer med gällande LIS-plan antagen 2013.
10. Margareta Rågenklint
Lämnar här mina synpunkter och motiv mot att uppfora fritidsbebyggelse inom området 1i vid
Långmoren, Busjön. Området ligger i ett grönområde.
1. Det framgår inte till fullo av Samrådshandling Januari 2015 vad avsikten är med området 1i
när det bara nämns under rubriken Befintliga förhållande. Ett klarläggande av detta räknar vi
med.
2. Under pkt.12 sid. 10 i Samrådshandlingen framgår att mark som är blockrik inte är lämplig
att uppfora byggnader på. Området li består av en kulle där marken är synnerligen rik på stora
block. Omgivningen består av myr och sankmark detta gör att landskapet här far en mycket
speciell karaktär med alla dessa block som sträcker sig ner till sjön och når en bra sträcka ut 1
sjön.
3. Kullen med alla dessa block, omgivningen med myr och sankmark och Busjöns alla block
drar till sig ett rikt antal fågelarter beroende på åtkomst av föda och boplatser. Rikedomen av
insekter på myrmarken och mängden av små fisk som vistas i det blockrika vattnet intill
området utgör ett idealiskt område för fåglar.
4. Till området leder en enkel smal väg med mycket dålig bärighet på ett flertal ställen. Vägen
kommer inte att tåla den belastning som den kommer att utsättas för vid en utökad byggnation
i området 1i och framförallt inte under utbyggnadstiden. Den ombyggnad som fodras för att
klara de nya belastningarna kommer att vara mycket omfattande och förändra den lilla
skogsvägen och omgivningen på ett drastiskt sätt.
Jag motsätter mig en ganska begränsad men en byggnation som påverkar omgivning och
djurliv på ett väldigt drastiskt sätt.
Kommentar:
Avgränsningen av område l i justeras i väster för att ytterligare tydliggöra passage­
möjligheterna ut på näset som sträcker sig ut i Busjön. Området bedöms vara byggbart.
11. Busjöns samfällighetsförening
Fråga om bebyggelse som redovisas i nya LIS-planen har varit föremål för många
bearbetningar de senaste fem-sex åren, men som inte alltid bemötts av acceptans från
lokalbefolkningen.
I detta tillägg till översiksplanen under den nya mandatperioden, ser vi som tagit del av
samrådsmaterialet som positivt att tidigare ställningstaganden kan omprövas.
Vi som avger dessa synpunkter representerar befolkningen i kommundelen Äppelbo och då
ligger det nära till hands att vi koncentrerar oss kring sjön Busjön. Den ligger oss varmt om
hjärtat, då den representerar den svenska drömmen om ett fritidshus vid vatten i en vacker
natur och vänliga stränder och med rent vatten utan utsläpp av föroreningar.
13 (20)
Sammantaget kan vi gå i god för att långt fler Äppelbobor och andra intresserade kan få plats
att avnjuta sin fritid nära Busjöns vatten.
Vad vi särskilt har noterat i den föreliggande samrådshandlingen med kartor och beskriv­
ningar är att tomtlägen som tidigare fick avslag på bygglov nu har fått accept vilket är mycket
glädjande. Mellan 5-10 sådana lägen har omprövats och fått tillstånd att bygga.
Men vi anser att det finns utrymme för ytterligare utvidgning av byggrätter helt i linje med
ambitionen att tillgodose behovet av en Landsbygdsutveckling som är värd namnet.
På bifogade kartmaterial har vi givit förslag på ytterligare lämpliga tomtlägen och vi skulle
med glädje ställa upp och ha en dialog med arbetsgruppen som nu kommer att bearbeta alla
inkomna förslag innan de går vidare med dessa till politiska beslut.
Vi har under arbetet med granskningen rönt stort intresse från allmänheten och många har
deltagit med viktiga synpunkter.
Som vi tidigare påpekat har vi enbart koncentrerat oss på Busjöområdet men ickeförtyfinns
andra angelägna sjöar och vattendrag inom gamla Äppelbo kommun som borde vara föremål
förfördjupade studier.
Dock är det av samhällsekonomiska skäl av vikt att koncentrera insatserna med tanke på
infrastruktur, vägar, VA-frågor, eldistribution och avfall m.m.
Det måste understrykas att ett utökat byggande för boende belastar kommunens ekonomi
högst marginellt, skapar jobb under lång tid medans byggandet fortskrider. Hela vägsystemet
sköts av en ekonomisk förening med ett mindre bidrag från staten.
Sist men inte minst drar vi till oss turism då boendet utökas där vi kan erbjuda fiske, jakt,
kanoing och andra upplevelser i vår natur.
Vi upprepar vårt förslag att ha en dialog vid ett öppet möte som vi kan hjälpa till att styra upp
och innan ärendet kommit till beslut.
Med förhoppning om ett givande samarbete i denna viktiga fråga om satsning på glesbygden
tecknar vi för Busjöns Samfållighetsförening med 150 fritidshusägare och 150 markägare som
representerar omkring 700 personer.
Kommentar:
Kommunen uppskattar det intresse och engagemang som föreningen har lagt ner på att
studera förslaget till LIS-plan och tillföra ytterligare förslagpå utvecklingsmöjligheter.
Ett stort antal av förslagen har redan i kommunens inledande arbete utretts men tyvärr
befunnits ej lämpliga på grund av svårigheter att f åtill stånd passagemöjligheter,
låglänt, fuktigterräng eller område på näs (se även kommentar till skrivelse 8). Även
om låglänta sankmarker kan dikas ut bör detta undvikas. Dessa marker utgör en
biotoptyp som är värdefull och markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken.
Kommunen och bysamhälligheten har haft ett utbyte av information där Busjön och
eventuell LIS-utbyggnad runt sjön diskuterade. Efter platsbesök föreslås tre nya LISområden i anslutning till Busjön, se även den sammanfattande sammanställningen
längst bak i denna samrådsredogörelse.
12. Bo Gärds och Annika Lindén
Vi motsätter oss förslaget 15k vid sjön Nåsen eftersom området ligger med tomtgräns nära
inpå oss, och på en höjd med insyn rakt ner på vårt hus och tomt!
14(20)
Vår fastighetsbeteckning är Heden 1:15, Ringvägen 24, Lilla Kallbergsudden.
Kommentar:
LIS-område 15k bedöms lämpligt för bebyggelse och olägenheterna för befintlig
bebyggelse bedöms vara av begränsad omfattning.
13. Thord Lidén
Jag vill emotsätta mig byggnation på LIS-område 15k vid sjön åsen.
Jag köpte denna fastighet sep 2013 för att det enbart var byggnader på höger sida av vägen
och inga byggnader på vänster sida av vägen. Det är träd mellan våra stugor, vilket gör att det
blir lite avskilt även om det ligger fastigheter i närheten. Om det byggs på vänster sida av
vägen anser jag att mycket av den avskildhet som finns idag försvinner, eftersom min
fastighet ligger lägre vilket innebär fri insyn till mig. Jag hoppas det kan lösas på ett bra sätt.
Annars tycker jag idén är bra att det går ut erbjudanden om tomter vid sjöar, vilket gynnar
handel och bebyggelse och kan skapa mer jobb.
Kommentar:
Se kommentar till skrivelse 12.
14. Inger E Prans
Önskar att del av Vansbro Noret 7:23 ska ingå i LIS-planen. Till skrivelsen finns en bifogad
karta.
Kommentar:
Området ligger i anslutning till Noret samt mindre bäck i anslutning till bropassage
över ån. Strandområdet utmed ån bedöms vara av värde för allmänheten i detta parti
och området närmast stranden är även låglänt med risk föröversvämning. Eftersom
området är relativt litet, begränsat av vägar och ån, så bedöms det inte möjligt att f å till
en lämplig tomtplats och samtidigt uppfylla strandskyddsbestämmelserna.
15. Eivor Eklund
Vid möte 2013-05-24 med bygglovshandläggare Åsa Joelsson angående diskussion om
bygglov på min skogsfastighet, Lappheden 4:2 vid Busjön fick jag veta att gränsen för
strandskyddet var 100 meter och för att fa bygglov krävdes det strandskyddsdispens, som
länsstyrelsen vid en överprövning med stor sannolikhet inte skulle godkänna. Joelsson
framhöll att LIS-planen skulle ses över och vi fick rådet att invänta resultatet av detta.
Ser nu i samrådshandling jan2015 under rubrik Gällande Översiktsplan att kommunfull­
mäktige kort därefter 2013-06-17 antog nu gällande tematiska tillägg.
"Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden". I detta tillägg är en större yta
föreslagen som LIS-område jämfört med förslaget "samrådshandlingjan2015". Att kommun­
fullmäktige 2013-06-17 hade antagit ett tematiskt tillägg kom aldrig till min kännedom. Detta
innebär att jagförhindrades inkomma med bygglovshandlingar i det skedet.
Jag hade telefonsamtal med Åsa Joelsson 2014-08-21 och fick då veta att en konsult skulle tas
in för att bestämma LIS-områden och att det blir klart först 2015. Joelsson upplyste mig
vidare om att jag var välkommen att skicka in en ansökan om bygglov, men i det fall ansökan
15 (20)
skulle följas av ett avslag så skulle jag för alltid få nej på inkomna ansökningar om bygglov
gällande aktuell fastighet. Jag ställer mig nu frågande till om detta är med verkligheten
överensstämmande? Förklara gärna tydligt om det verkligen är intentionen i PBL.
Efter att ha besökt kommundelssamrådsmötet i Vansbro 2015-03-12 har jag nedanstående
synpunkter angående delområde Busjön N vid Lillsjön.
• Antal skogsfastigheter i detta område är väldigt många och ni har utpekat ytterst fa jämfört
med tematiskt tillägg, "Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden", som antogs
av kommunfullmäktige 2013-06-17. Varför är det så?? När ni skriver att varje nytillskott är av
betydelse för kommunens utveckling och ur fastighetsägarens synvinkel ska LISområden ses
som en möjlighet att utveckla markanvändningen, inte som ett krav.
Jag har genom arv erhållit Lappheden 4:2 vilket innebär att jag är ett nytillskott och vill som
fastighetsägare få möjlighet att utveckla markanvändningen och bidra till utvecklingen av
Vansbro kommun. Om detta ska vara en realistisk möjlighet är jag i stort behov av att
området Lappheden 4:2 som markerats på bifogad karta läggs till som LIS-område.
Kommentar:
Grunden för utpekandet av LIS-områden beskrivs i planhandlingen. Efter besök på
platsen bedöms att den befintliga bebyggelsen kan kompletteras med ytterligare en väl
avgränsad tomtplats i söder. Avgränsningen görs så att strandområdet fortfarande är
tillgängligt för allmänheten. Behovet av arkeologisk utredning kommer att prövas av
länsstyrelsen i samband med ansökan om bygglov.
16. Malte Ericsson
Jag vill ha ett LIS-område utlagt vid Laxtjärn så att jag kan återuppbygga det nedbrunna
huset, se bifogad karta. Byggnaderna runt om är komplementbyggnader som tillhört det
nedbrunna huset.
Kommentar:
Området ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och är sedan tidigare nyttjat för
bostadsbebyggelse. Utöver husgrundfrån nedbrunnen byggnadfinns två övriga
byggnader på platsen. Efter platsbesök föreslås ett nytt LIS-område här.
17. Bertil Österby
Berörd markägare till fastigheterna Ovanheden 9:3 och Rågsveden 23:7 önskar utökning av
planförslaget. Även dessa fastigheter ska ingå i LIS-planen enligt rödmarkering på bifogade
kartor för Lillsjön vid Busjön och Vassgaln.
Kommentar:
Det föreslagnaområdet vid Busjön, Ovanheden 9:3, bedöms ej lämpligt med hänsyn till
att passage måste finnas utmed strandområdet och innanför strandvallen är området
låglänt och sankt. Om platsen ska bebyggas måste detta ske väster om det låglänta
området utanför strandskyddet.
Föreslagna områden vid Vassgaln ligger på en udde, som utgörs av två mindre höjdpartier och däremellan låglänt sankare mark. Som anges i LIS-planen så är generellt
uddar, näs och öar ej lämpliga för LIS-utveckling, se även propositionen till gällande
lagstiftning (prop 2008/2009:119). Vid besiktning av området bedömdes däremot att det
vore möjligt med ett LIS-område i anslutning till befintlig vändplan för skogsbilväg, på
16(20)
ett höjdparti med utblick över Vass gain. Området ligger dock på annan fastighet än den
föreslagna.
18. Bengt Ehnström
Vid orienteringsmötet om LIS i Skidstugan i Nås tyckte jag att man skulle kunna lägga till
några ytterligare delområden.
Vid Hjulbäcksviken där det redan finns tre fritidshus kunde man nämna området. Tyvärr
ligger stränderna inom de hotande 100-års variationerna så det kanske ej är tillrådligt att välja
ut några nya LIS-områden direkt vid stränderna. Längst ner efter älven vid Vallboms finns
även minst tre fritidshus på norra stranden. Här gränsar en flera meter hög ås med möjliga
tomter ytterligare. Man borde nämna Borgbuors fäbodar nedströms Utanhed med ganska
många välskötta stugor nära älven.
Möjligen finns någon fäbod stuga kvar vid Hjulbäcksbodarna nere vid älven c:a 1 km
nedström Borgbuor. Dessa fäbodar ligger på motsatta sidan om älven mot Europavägen. Man
bör därför sträcka ner området efter älven i Nås till Wallboms nära sockengränsen till Gagnef.
Efter älven mitt emot Hjulbäck ligger den mycket fina Frömans holme med jättetallar och
efter utloppet från Bysjön fram till älven (Noret) finns mycket fina strandbestånd med gamla
grova barrträd blandat med björk.
Området efter älven från Storänget, Valnäset, Frömans holme, Noret ingår i de områden som
inplanerats i det tänkbara Vitryggsområdet efter Västerdalälven.
Rörande Bysjön NV vid Närsjö och Orsala bör man tillfoga den fina tallmiljö som vi har vid
Gillerholmarna men en fridlyst jättetall. Mitt emot liggen Sandnäset dör det lever tre
rödlistade insektsarter.
Vid Bysjön S vid Sjöhägnaden bör man nämna urskogen på Storön där båda fiskljuse och
lärkfalk häckar. Vid Äskans utlopp i Bysjön finns ett av landets största insjödeltan (utanför
fjällregionen).
De grova tallar som finns vid Bysjön, Grycken och Närsen blir intressanta genom att havsörn
observeras nästan årligen runt dessa sjösystem och vi har ju redan fyra häckningar i Dalarna.
Vid Närsen kan man nämna att det redan finns tre uthyrningsstugor vid sjön och ytterligare en
ligger vid Rösjön.
Kommentar:
Kommunen uppskattar att f å del av ovan lämnade synpunkter på byggplatser och
informationer om naturvärden. Kommunen har även träffat förslagsställaren för
diskussion.
Området kring Hjulbäcksviken söder El6 är låglänt och bedöms ej vara lämpligt för ny
bebyggelse inom strandskyddet.
Värdefull information om höga naturvärden har noterats, men inget av dessa områden
bedöms direkt beröras av föreslagna LIS-områden.
19. Anders Lundin
Har ett förslag, eller rättare sagt en vilja att få till ett LIS-område östra stranden vid nedre
fjärn av sjön Orsalen i enlighet med bifogad karta. Tanken är att uppfora ett par kanske tre
övernattningsstugor där på sikt. Stugorna skall vara av enkel natur och kunna användas för att
17(20)
i framtiden hålla upplevelseturism. Har några av barnen som arbetar inom den verksamheten
och för att de ska kunna stanna kvar i bygden så måste vi hitta ett ytterligare ben att stå på.
Marken som avses att ta i bruk ägs av undertecknad. Vid besiktning av området vill under­
tecknad vara med for att beskriva området.
I övrigt så borde det öppnas upp för fler möjligheter kring Bysjön, dels på åsen ovanför den
västra stranden i Närsjö men också på östra stranden som en fortsättning på redan föreslaget
område.
Vad det gäller Närsjön på finnmarken så måste det till ett bättre möjlighet att använda sig av
den möjlighet som sjön erbjuder i en i övrigt inbjudande byggd som bär på många möjligheter
för en entreprenör. Här bör man inbjuda Närsenbefolkningen samt boende i närliggande byar
för att ta fram en plan för området. Det är inget som på ett bra sätt växer fram på ett skrivbord.
Kommentar:
Området i anslutning till Orsalens nordöstra strand bedöms som lämpligt för utveckling
av enklare fritidshus för uthyrning. Två mindre områden som ligger på en mindre
höjdparti, avskilt från stranden med en befintlig stig/enkel skogsväg, förslås läggas ut
som LIS-områden.
Vid Närsjöns västra strand finns i anslutning till den befintliga bebyggelsen en plan
grusyta som bedöms lämplig för kompletterande bebyggelse och förslås som nytt LISområde. Området år väl avskilt från det lägre liggande strandområdet.
Vid Bysjöns sydöstra strand vid Sjöhägnaden finns några LIS-områden utlagda i sam­
rådshandlingen. Norr om Sjöhägnaden ligger Midsjöbodarna. Bebyggelsen i Midsjöbodarna bedöms kunna kompletteras med två mindre LIS-områden för fritidsbe­
byggelse.
20. Magnus Fagerberg
Vi har letat länge efter ett passande fritidsboende. När våra intressen är jakt, fiske och diverse
vinter aktiviteter så har Flögsjön hamnat som nr 1 på vår önskelista. Vi har sett på olika
alternativ, så som stugor i Sälen, Vemdalen, Idre, mm men allt har slutat med att vi vill ha nått
här hemma i Vansbro kommun.
Tomt förslaget 2a vid Flögsjön skulle passa perfekt för oss att bygga vårat fritidshus på. Vi
har planer på att stugan ska bli självförsörjande med solenergi så tomtens placering i
förhållande till solen är väldigt bra.
Däremot så skulle vi vilja förlänga tomtgränsen 25-30 m söderut. (Se bild). Det är ett par
mindre åsar bredvid tomten så om man kan dra ut gränsen lite till så kan man använda den
biten antingen för en infiltration eller som parkering.
Längre norrut går marken mer ihop med ett myrstråk så det vore lämpligare att gå en bit till
söderut.
Kommentar:
Område 2a föreslås utökas söderut.
21. Magnus Hultgren
Önskar tillägg till LIS-planen vid östra stranden av Vansjön. Till skrivelsen finns en bifogad
karta.
18(20)
Kommentar:
Föreslagt område bedöms ej lämpligt, på grund av svårigheterna att f å till stånd
lämplig passagemöjlighet samt närhet till Inlandsbanan.
22.
Carl Nordström
Jag önskar att Fastigheten Risheden 7:20 ska tas med i det framtida så kallade LISområdet. På
bifogad karta är markerat plats där jag helst önskar uppföra byggnad. Platsen ligger ovanför
grusväg vilket innebär att allmänheten fortfarande kommer ha tillträde till strandlinjen och
möjlighet att passera förbi. Enligt kartan ligger platsen utanför område för översvämningsrisk.
Kommer man fram till att platsen inte skulle vara lämpad för byggnation är jag öppen för
förslag att bygga någon annanstans på denna del av Risheden 7:20.
Kommentar:
Den föreslagna LIS-området är olämpligt dels eftersom området berörs av övervämningsrisk, dels eftersom näs och uddar generellt bedöms som olämpliga att bebygga ur
strandskyddssynpunkt. Kommunen anser däremot att det skulle vara positivt att utveckla
en rastplats med enklare tillhörande turistanordningar i anslutning till befintlig "parke­
ringsplats " vid Lissgranstrand. Området kan enbart nyttjas för enklare byggnader och
anordningar där översvämning kan accepteras. Ett nytt LIS-område föreslås här.
Övrigt - bygglovansökan med anknytning till LIS
Ansökan om bygglov har inkommit från fastigheten Ovanheden 54:3, som ligger i anslutning
till Busjöns nordvästra strand. Ansökan gäller uppförande av två komplementbyggnader på
fastigheten. Byggnaderna ligger inte i direkt anslutning till befintlig bostadshus och skulle
uppföras enligt intentionerna i testamente.
Kommentar:
Uppförande av byggnader enligt ansökan kan inte utgöra komplementbyggnader enligt
bestämmelserna i plan- och bygglagen och strandskyddsdipens kan inte heller medges
eftersom de inte ligger inom hävdad tomtplats. Området bedöms inte heller lämpligt för
uppförande av bostadshus med hänsyn till närheten till fornlämningen (Äppelbo 102:1,
stenåldersboplats) som ligger i anslutning till sjöstranden. Vid besök på platsen har
kommunen dock bedömt att angränsande fastighet skulle kunna utgöra ett LIS-område.
SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDSMÖTE
Samrådsmötena i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen var välbesökta, totalt
omkring ett sjuttiotal besökare. Kommunen informerade om syftet med strandskyddsbes­
tämmelserna och principerna för utpekande av LIS-områden. Under mötena framfördes olika
förslag på framför allt kompletteringar med fler LIS-områden. De besökande uppmanades att
även inkomma skriftligen med sina förslag.
SAMMANFATTNING
Planhandlingarna kompletteras i enlighet med ovanstående kommentarer.
19(20)
Nedan redovisas en sammanställning över LIS-områden där numrering av områdena
förändras eller justering av områdenas avgränsning görs:
UTSTALLNINGSHANDLING
Nr LIS-område
1. Busjön
1 a - 1b
1c
Befintliga områden, inga ändringar
Nytt område
1d-1e
1f
1q
1h
Tidigare 1 c - 1d
Nytt område
Tidigare 1e
Nytt område
1i-1k
11
1m
2. Flögsjön
2a utökas söderut
3. Van
3a-3f
Tidigare 1f —1h
Nytt område
Tidigare 1i, gränsen justeras i väster
-
3g - 3 i
3i
13. Vassgalen
13a
13b
I
00
CO
00
18. Bysjön
18a
18b
18c -18e
18h - 18i
18i-18n
Område A - Äppelbo
A4
Område D - Snöån
D1
Område G - Sågen - Laxtjärn
G1
G2
Område H - Högåsflån
H1
SAMRÄDSHANDLING
TIDIGARE NUMRERING
Berörd skrivelse
Nytt område i anslutning till
förslag i skrivelse 11 och till
bygglovärende
Skrivelse 15
Nytt område i anslutning förslag i
skrivelse 11
Skrivelse 11
Skrivelse 10
Skrivelse 20
Befintliga områden, inga ändringar
Tidigare 3g utgår
Tidigare 3h - 3j
Tidigare 3k
Befintligt område, inga ändringar
Nytt område
Tidigare 18a flyttas söder ut
Nytt område
Tidigare 18b-d, gräns för tidigare 18 b
justeras
Nya områden
Nya områden
Tidigare 1 8 e - 18i
Nytt område
Skrivelse 1
Nytt område i närheten av
skrivelse 17
Skrivelse 19
Skrivelse 19
Skrivelse 19
Nytt område i närheten av
skrivelse 22
Justering av avgränsning
Befintligt område, ingen ändring
Nytt område
Nytt område
Nytt område
Vansbro kommun
Tomas Isaksson
t.f miljö- och byggchef
20 (20)
Skrivelse 16
Skrivelse 7
<
j^| > Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-16
Kommunkansliet
Erik Hansson
[email protected]
0280-18133
Sida
1
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Dnr KS/2015:331
Svar på remiss av Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan
2016-2018
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden uppdras att svara på remissen av Dalarnas
regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018.
Beskrivning av ärendet
Landstinget Dalarna arbetar med en plan som ska klarlägga hur den
framtida regionala kultur- och bildningsverksamheten i Dalarna ska se ut.
För att färdigställa kultur- och bildningsplanen har landstinget skickat ut en
remissutgåva i länet, för inhämtande av synpunkter.
Malung-Sälens kommun har givits möjlighet att ge in remissvar.
Ärendet har skickats vidare till berörda verksamheter internt inom
kommunen, för eventuella yttranden som underlag för ett remissvar.
Bedömning
Av kommunens verksamheter har framför allt kultur- och fritidsnämnden
arbetat med att ta fram underlag till remissvar.
Den interna remissrundan har inte föranlett några särskilda synpunkter från
övriga berörda verksamheter.
Utifrån det arbete kultur- och fritidsnämnden gjort samt utifrån nämndens
allmänna uppdrag torde det vara lämpligt att kommunstyrelsens
arbetsutskott ger nämnden i uppdrag att ge in remissvar för Malung-Sälens
kommuns räkning.
Beslutet skickas till
Kultur- och fritidsnämnden
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung | Tfn. 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 i www.malung-salen.se
I
Landstinget
I B DALARNA
Ankom
KULTUR OCH BILDNING
2015 "08" 1 ^
Malung-Sälens Kommun
Dnr.
Inbjudan att lämna synpunkter på remissutgåvan
av Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan
2016-2018
Landstinget Dalarna önskar få in synpunkter på hur den framtida regionala kultur- och
bildningsverksamheten i Dalarna ska se ut. För att färdigställa kultur- och
bildningsplanen skickas en remissutgåva ut enligt bifogad sändlista. Den slutgiltiga
versionen av planen kommer Landstinget Dalarna att fatta beslut om i november 2015.
De remissinstanser som nämns i sändlistan är välkomna att lämna ett remissvar. Utöver
remissinstanserna är även andra intresserade välkomna att inkomma med synpunkter.
Remissutgåvan finns att ladda ner på Landstinget Dalarnas hemsida: www.ltdalarna.se
Den kommande kultur- och bildningsplanen ska bl a visa hur kultur- och
bildningsområdet ska se ut i Dalarna, vara ett instrument för planering och tjäna som
underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen. Planen ska vara
framåtsyftande. Planen ska också ersätta nuvarande styrdokument "Kulturen i Dalarna En enhet av mångfalder - Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015".
Välkomna att delta i någon av de två workshops som arrangeras som stöd för alla som
vill inkomma med remissvar. På plats finns Mursal Isa, ordförande i Kultur- och
bildningsnämnden, och Malin Lagergren, förvaltningschef Kultur och bildning.
Måndagen 24 augusti, kl. 15.00-17.00, Fornby folkhögskola, Borlänge
Måndagen 7 september, kl. 15.00-17.00, Mora folkhögskola, Mora
Anmälan till [email protected].
Remissvaren ska sändas i elektronisk form (word-format eller pdf-format) till
Landstinget Dalarna på adressen: [email protected] senast den 15 september.
Landstinget Dalarna
Mursal Isa
Kultur- och bildningsnämndens ordförande
Malin Lagergren
Kultur- och bildningsförvaltningen chef
Landstinget Dalarna Kultur och bildning
Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023- 49 00 00
Landstinget
DALARNA
KULTUR OCH BILDNING
Remissinstanser:
Dalarnas kommuner
Avesta kommun
Borlänge kommun
Falun kommun
Gagnef kommun
Hedemora kommun
Leksand kommun
Ludvika kommun
Malung/Sälen kommun
Mora kommun
Orsa kommun
Rättvik kommun
Smedjebacken kommun
Säter kommun
Vansbro kommun
Älvdalen kommun
Region Dalarna
Länsstyrelsen i Dalarna
Högskolan Dalarna
Politiska partigrupper Landstinget Dalarna
Folkbildning
Dalarnas Bildningsförbund
Mora folkhögskola
Malung folkhögskola
Fornby folkhögskola
Brunnsviks folkhögskola
Sjöviks folkhögskola
Leksands folkhögskola
Västanvik folkhögskola
Skådebanan
ABF
Folkuniversitetet
Ibn Rushd
Medborgarskolan
NBV
Sensus
Studiefrämjandet
Studieförbundet
Studieförbundet Vuxenskolan
Kulturens Bildningsverksamhet
Festivaler event
Peace & Love
Hagenfestivalen
Musik vid Siljan
Dansbandsveckan Malung
Vildrosfestivalen
Bingsjöstämman
Dan Andersson-veckan
Rockstad Falun
Kultur för barn och unga
Elevkulturomdbuden i kommunerna
Kulturcentrum Asken (Borlänge kommun)
Kulturskolan Miranda (Mora kommun)
Teaterföreningen Humus
Framtidsmuseet
Ung Jazz Dalarna/Jazz i Dalarna
Bildkonstaktörer
Avesta Art
Zornmuseet
Carl Larsson-gården
Galleri Se
Meken (Smedjebackens kommun)
Konstfrämjandet i Dalarna
Konst i Dalarna
Konstgrafiska verkstaden (Falu kommun)
Orsa grafik
Dalarnas konstförening
Rättviks konsthall (Rättviks kommun)
KRO-mitt
Musik teater dans litteratur film
Folkmusikens hus
Föreningen Stora Daldansen
Bergslagens kammarsymfoniker
Vattnas Konsertlada
Dalhallas vänner
Dalarnas författarförbund
Scenkonstellationen
Falu dramatiska teater
KLYS
Sveriges författarförbunds ombud i Dalarna
Björn Bio
Kulturella och kreativa näringar
Magasinet Falun
Svensk form Dalarna
Arkitekturrådet Dalarna
Företagarna, Dalarna
Svenskt näringsliv, Dalarna
Landstinget Dalarna Kultur och bildning
Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023- 49 00 00
É
|
Landstinget
DALARNA
KULTUR OCH BILDNING
Museer kulturarv
Arkivcentrum Dalarna
Dalarnas hemslöjdsförbund
Dalarnas Folkrörelsearkiv
Dalarnas hembygdsförbund
Säters film- och biografmuseum (Säters
kommun)
Jussi Björlingmuseet (Borlänge kommun)
Porfyr- och Hagströmsmuseet (Älvdalens
kommun)
Ekomuseum Bergslagen
Husbyringen Dalarna
Intresseföreningen Bergslaget
Sätergläntan
Stiftelsen Stora Kopparberget
Arrangörer
Folkets Hus och Parker, Mellansverige
Våra gårdar, Dalarna
Dalarnas bygdegårdsdistrikt
Riksteatern Dalarna
Svenska kyrkan, Västerås stift
Mottagare av projektbidrag från Kulturoch bildningsförvaltningen
Föreningar som ingår i
Folkr örelseberedningen
Tillgänglighet
HSO Handikappadföreningarnas
Samarbetsorgan i Dalarna
Fackförbund
Fackförbund på Landstinget Dalarna
LO
TCO
SACO
Nationella minoriteter
Förvaltningskommuner: Älvdalen, Borlänge,
Ludvika och Smedjebacken
Förvaltningslandsting: Landstinget Dalarna
Landstinget Dalarna Kultur och bildning
Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023- 49 00 00
^
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
Datum: 2015-09-16
Tjänsteställe: KFV
Handläggare: Kerstin Söderlund
Tobias Birgersson
E-postadress:
Telefonnr:
Mottagare: Kommunstyrelsen
Diarienr:
Delårsbokslut 2015
Förslag till beslut
1. Delårsbokslutet godkänns enligt bilaga.
Beskrivning av ärendet
Sammanfattning
Delårsbokslutet visar kommunens resultat för perioden januari till juli 2015. Enligt
beslut i kommunstyrelsen den 5 februari 2013, § 11, har brytpunkten för
delårsbokslutet ändrats från augusti månad till juli från och med 2013. Kommunens
utfall per 31 juli 2015 är ett underskott motsvarande ca 17,5 mkr.
Prognosen för hela året pekar på ett underskott för den kommunala förvaltningen på ca
33 mkr inklusive markenheten, vilket är cirka 38 mkr lägre än budgeterat. Största
avvikelserna är i socialnämnden som har ett underskott i prognosen på 24 mkr. Även
barn- och utbildningsförvaltningen och service och teknik prognostiserar ett underskott
på 4 mkr respektive 6 mkr.
Koncernprognosen för helåret 2014 pekar mot ett underskott jämfört med budgeten
med cirka 31 mkr. Det beror främst på att kommunens prognostiserade underskott på
cirka 38 mkr jämfört med budgeten. Enligt prognosen visar koncernen på ett negativt
resultat med cirka 14 mkr.
I delårsbokslutet finns förvaltningarnas kommentarer avseende verksamhet och
ekonomi. Status för måluppfyllnad utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ingår i
kommentarerna. Redovisningen är från och med 2013 mer enhetliga, eftersom
samtliga nämnder nu utarbetat nämndsplaner. På övergripande nivå finns indikatorer
fastställda för de prioriterade inriktningsmålen. De flesta indikatorer mäts endast en
gång per år och därför blir redovisningen inte fullständig. Kommunfullmäktiges
prioriterade åtgärder har kommenterats på övergripande nivå. Av åtgärderna är en
färdig och Inom 15 av 18 områden pågår arbete med att genomföra åtgärderna samt
två som inte är påbörjad än.
Beslutsunderlag
Delårsrapport 2015
Skickas till
För kännedom:
Samtliga nämnder
Kommunrevisorerna
För åtgärd:
Malung-Sälens kommun j Box 14, 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 I Plusgiro: 3 43 41-8 | Bankgiro: 468-4312 | vAvw.malung-salen.se
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
Datum: 2015-09-07
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Mottagare: Kommunstyrelsen
KFV
Tobias Birgersson
[email protected]
0280-181 20
Diarienr:
Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 - Kommuninvest
Förslag till beslut
Alternativ
1. Malung-Sälens kommun erlägger ett extra insatsbelopp på
4 273 517 kr för att nå den högsta insatsnivån.
2. Malung-Sälens kommun erlägger ett extra insatsbelopp på
2 030 492 kr kr för att nå 75 procent av högsta insatsnivån.
3. Malung-Sälens kommun erlägger inget extra insatsbelopp under
2015.
Beskrivning av ärendet
Föreningsstämman fastställde den 2015-04-16 nya stadgar för
Kommuninvest ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit
en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt
erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den
obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet.
Kommuninvest har därför skickat ut denna förfråga till samtliga
medlemar för att efterhöra hur vi som medlem vil! utnyttja den nya
möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Sista dag för att
lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra
kapital under 2015 är den 31 oktober.
Nya lagkrav på bl.a. större kapital som växt fram under finanskrisen
påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Planen syftar till
att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då
kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft.
Kommuninvest påpekar att många medlemmar har aviserat sin
avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den
högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet
av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests
anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut
och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av
uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra.
Högsta insatsnivån är 900 kr per invånare och mininivån är 200 kr
nu, år 2018 är målet att samtliga medlemmar ha nått högsta nivån.
Malung-Sälens kommun har idag ett totalt insatt kapital på 471 kr
per invånare dvs över mininivån och 50 procent. Kommunen
behöver antingen erlägga 2 030 492 kr för att nå 75 procent eller
Malung-Sälens kommun i Box 14: /82 21 Malung i i fn: 0280-181 00 Fax. 0280-183 09 | Plusgiro. 3 43 41-8 j Bankgiro: 468-4312 | www.maiung-salen.se
_
_
( f å Maiung-Sälens kommun
4 273 517 kr för högsta nivån. Om en medlem har uppnått 75
procent eller högsta nivå får medlemmen behålla 75 procent eller
100 procent av den årliga återbäringen. Medlemen får det som en
ränta på insatt kapital istället för att det återgår som ett insatskapital
för medlemmen.
Bedömning
Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) föreslår att Maiung-Sälens
kommun erlägger 4 273 517 kr för att nå högsta nivå redan 2015.
KFV anser det som viktigt för att bland annat bidra till att stärka
Kommuninvests anseende till myndigheter, ratinginstitut och andra
marknadsaktörer. Vid bättre anseende kan Kommuninvest låna
pengar billigare, vilket gör att de i sin tur kan låna ut billigare till sina
medlemmar. Kommunen får även en avkastning på insatt kapital
varje år i form av en överskottsutdelning som då kommunen får
behålla (år 2014 fick Maiung-Sälens kommun 1 665 120 kr i
överskottsutdelning, som sen återgick som insatskapital).
Beslutsunderlag
Skickas till
För kännedom:
För åtgärd:
Maiung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 - Fax; 0280-183 09 | Plusgiro 3 43 41-8 | Bankgiro. 468-4312 j www.maiung-saien.se
[ii?l Malung-Sälens kommun
O
Tjänsteutlåtande
Kontoret för verksamhetsstöd
Kerstin Söderlund
[email protected]
028018644
Kommunstyrelsen
2015-09-16
\
Sida
1
Dnr KS/2014:490
Medborgarundersökning 2015, återrapportering
Förslag till beslut
1. Rapporten är mottagen.
2. Nämnder och förvaltningar ska väga in resultaten av undersökningen i
sitt pågående utvecklings- och förbättringsarbete.
Beskrivning av ärendet
Malung-Sälens kommun har för tredje gången genomfört Statistiska
Centralbyråns, SCB:s, medborgarundersökning, som görs två gånger per
år. Undersökningen genomfördes i form av en enkät våren 2015 och
skickades till 600 slumpvis utvalda invånare mellan 18 och 84 år i
kommunen. Sammanlagt deltog 60 kommuner i vårens mätning. Totalt har
260 av landets kommuner deltagit.
Undersökningen i Malung-Sälens kommun genomfördes mellan den 16
mars och den 11 maj 2015. Av de 600 personer som tillfrågades besvarade
49 % enkäten.
Resultatet presenteras i form av tre olika delar med var sitt helhetsbetyg.
• Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om kommunen
som en plats att bo och leva på.
• Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) med frågor om
kommunens olika verksamheter.
• Helhetsbetyget Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) med frågor om
medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter.
Ovanstående tre helhetsbetyg ingår som informationsmått i uppföljningen
av kommunfullmäktiges verksamhetsplan för perioden 2015-2018.
Undersökningen är ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens
medborgare ser på sin kommun. Modellanalyserna är inte tänkta att i första
hand få mått på hur stor andel av medborgarna som är nöjda eller
missnöjda med sin kommun utan syftar till att ge en helhetsbild, som pekar
ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de
helhetsbetyg som medborgarna ger.
r
Resultatet för Malung-Sälens kommun har sammanställts i en rapport från
SCB, där svaren för de tre delarna finns redovisade tillsammans med
kommentarer till varje del om vilka verksamheter/områden som kommunen
bör uppmärksamma för att få nöjdare medborgare. I en rapportbilaga finns
samtliga tabeller och diagram som tagits fram för Malung-Sälens kommun.
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00
Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se
3 i[J
Malung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-09-16
Sida
2
Kontoret för verksamhetsstöd har tillsammans med kommunkansliet gjort
en sammanfattning av resultaten och lämnar i den interna rapporten även
en del kommentarer. Det samlade resultatet för Malung-Sälens kommun
visar inte några större signifikanta avvikelser mellan mätningarna 2013 och
2015.
Medborgarundersökningens resultat bör komma till användning i
kommunens fortsatta förbättringsarbete.
Beslutsunderlag
SCB:s Medborgarundersökning - Våren 2015
Rapport medborgarundersökningen 2015, daterad 2015-09-16
Skickas till
Samtliga nämnder
Malung-Salens kommun | Box 14. 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 • Fax- 0280-183 09 i Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se
Malung-Sälens kommun
Dokumenttyp: Rapport
Datum: 2015-09-16
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Mottagare: Kommunstyrelsen
KFV
Kerstin Söderlund
[email protected]
0280-18644
Diarienr: KS/2014:490
Medborgarundersökningen 2015
1. Inledning
Malung-Sälens kommun har för tredje gången genomfört Statistiska Centralbyråns, SCBs,
medborgarundersökning, som görs två gånger per år. Undersökningen genomfördes som
tidigare i form av en enkät våren 2015 och skickades till 600 slumpvis utvalda invånare
mellan 18 och 84 år i kommunen. Sammanlagt deltog 60 kommuner i vårens mätning.
Totalt har 260 av landets kommuner deltagit i mätningen. Kommunernas resultat är
tillgängliga via www.scb.se/medborqarundersökninqen.
Undersökningen i Malung-Sälens kommun genomfördes mellan den 16 mars och den 11
maj 2015. Av de 600 personer som tillfrågades besvarade 49 % enkäten. Enkäten fanns
tillgänglig både som post- och webbenkät. Två skriftliga påminnelser skickades ut.
Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd­
Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och
dels av ett antal faktorer, som återger delar av den undersökta verksamheten eller
området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten
hos kommunens medborgare. Helhetsbetyget mäts med tre specifika frågor, medan varje
faktor i regel mäts med flera frågor.
Resultatet presenteras i form av tre olika delar med var sitt helhetsbetyg.
• Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om kommunen som en plats
att bo och leva på.
• Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) med frågor om kommunens olika
verksamheter.
• Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-lndex (Nil) med frågor om medborgarnas
inflytande på kommunala beslut och verksamheter.
För varje område kan man se resultat för samtliga kommuner som besvarat enkäten och
jämföra resultat för Malung-Sälens kommun 2011, 2013 och 2015. Man kan också
jämföra svar mellan kvinnor och män, svar mellan olika åldergrupper (sju kategorier) och
svar mellan ortstyper (centralort, annan tätort eller utanför tätort). Det går att göra
jämförelser med övriga kommuner som deltagit i undersökningen hösten 2014 och våren
2015 (133 stycken) samt att göra jämförelser med kommuner i samma storleksklass
befolkningsmässigt.
Undersökningen är ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare
ser på sin kommun. Modellanalyserna är inte tänkta att i första hand få mått på hur stor
andel av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun utan syftar till att ge
en helhetsbild, som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en
förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger.
SCB anger i rapporten att en tolkning av alla betygsindex kan göras genom att index
under 40 motsvarar "inte godkänt", att gränsen för "nöjd" går vid 55 och index på 75 eller
högre kan tolkas som "mycket nöjd".
Malung-Salens kommun
För att kunna göra jämförelser över tid, anges resultat från mätningen 2013 inom parentes
i denna rapport.
2. Nöjd-Region-Index (NRI)
Det sammanfattande betygsindexet NRI för hur medborgarna bedömer Malung-Sälens
kommun som en plats att bo och leva på blev 55 (56). Det är ingen säkerställd förändring
mellan åren. NRI för samtliga 133 (137) kommuner som deltagit i undersökningen blev 60
(59).
Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 51 (49) för Malung-Sälens kommun
mot i genomsnitt 58 (58) för deltagande kommuner.
Nöjd-Region-Index bygger på frågor som belyser faktorerna arbetsmöjligheter,
utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikationer, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter
och trygghet.
Faktorn arbetsmöjligheter speglar hur man skattar möjligheten att få arbete inom rimligt
avstånd.
Faktorn utbildningsmöjligheter innehåller frågor om tillgång till högskola och annan
utbildning på rimligt avstånd.
Faktorn bostäder fångar upp hur man ser på möjligheten att hitta bra boende, hur utbudet
av boendeformer är och hur trivsam bebyggelsen är.
Faktorn kommunikationer belyser tillgång till gång- och cykelvägar, tillgång till
kollektivtrafik och enkelhet i transporter med bil.
Faktorn kommersiellt utbud speglar tillgång till livsmedelsaffärer, utbud av andra affärer
och service samt tillgång till kaféer, barer och restauranger på rimligt avstånd.
Faktorn fritidsmöjligheter ställer frågor om grönområden, möjlighet att utöva
fritidsintressen, tillgång till idrotts-, kultur- och nöjesarrangemang.
Faktorn trygghet innehåller frågor om olika aspekter av trygghet; att vistas ute på kvällsoch nattetid, risk för hot och rån samt risk för inbrott.
Av svaren på faktorerna trygghet och bostäder kan man för Malung-Sälens kommun se
positiva resultat, över medelvärde bland de deltagande kommunerna. Högsta betyget ges
som tidigare för faktorn trygghet. Kommunen har även högre resultat för dessa faktorer
jämfört med de kommuner som tillhör samma kommunstorlek (färre än 10 000 invånare).
Faktorerna arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, kommunikationer,
kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter har klart lägre betygsindex jämfört med
övriga deltagande kommuner. Här är kommunens resultat också lika som eller lägre än
jämförbara kommuner.
Kvinnor är mer nöjda än män och har sammantaget ett högre NRI jämfört med svarande
män.
Åldersgrupperna 25-34 år samt 75-84 år mest nöjda med kommunen som en plats att leva
och bo på. Minst nöjd är åldersgruppen 18-24 år.
När man ser på svar efter ortstyp kan man konstatera att, i likhet med tidigare mätningar,
är boende i centralorten mest nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på.
Helhetsbetyget NRI är 55 (56). NRI bedöms utifrån tre frågor; en helhetsbedömning, hur
väl kommunen uppfyller förväntningarna och en skattning i förhållande till ett perfekt ideal
av kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget är inte någon säkerställd
förändring jämfört med våren 2013 men är lägre än genomsnittsresultatet. NRI är inte
säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för storleksmässigt
jämförbara kommuner.
Malung-Sälens kommun
32 % (29 %) av medborgarna i Malung-Sälens kommun kan starkt rekommendera vänner
och bekanta att flytta till kommunen, medan 27 % (28 %) vill avråda från det.
SCB:s rekommendationer (diagram 2A)
Den faktor som bör prioriteras enligt SCB:s analysmodell är arbetsmöjligheter och
kommunikationer. Faktorerna har relativt låga betygsindex och har stor påverkan på
helhetsbetyget.
Faktorer som bör förbättras om möjligt är bostäder och fritidsmöjligheter. Även om dessa
faktorer har högre index, har de stor effekt på helhetsbetyget.
«1 Statistiska centralbyrån
Diagram 2A: Prioriteringsmatris
f s Statistics Sweden
r
Nöjd-Region-Index (NRI)
Medborgarna om att bo och leva i
kommunen
Del A
Förbättra
om möjligt
Malung-Sälens kommun
Våren 2015
NRI
Rekommendation
55
56
Antal svarande
Andel svarande (%)
Medelindex
Medeleffekt
289
49
51
0,8
Trygghet
Bostäder
Kommers.utb.
Utb.möjl.
Faktor
Arbetsmöjligheter
Utbildnings möjiigh.
Bostäder
Kommunikation!
Kommersiell tjutbud
FritfdsmdjUghj
Trygghet
Betygs­
index
• Fritidsjfnöjl
• Arb.möjl.
• Kommunik.
Effektmätt
Lägre
Prioritera
prioritet
_
36
0,9
= kommunens medelindex
och medeleffekt
' =medelindexför
samtliga kommuner
hösten 2014 och
våren 2015
a lägsta
kommunmedel index
hösten 2014 och
våren 2015
• s högsta
kommunmedel index
hösten 2014 och våren
2015
(SSI
Malung-Sälens kommun
3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI)
Det sammanfattande betygsindexet NMI för hur medborgarna bedömer kommunens
verksamheter i Malung-Sälens kommun blev 46 (50). Det är ingen säkerställd förändring
mellan åren. NMI för samtliga 133 (137) kommuner blev 54 (53).
Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 57 (59) för Malung-Sälens kommun
mot i genomsnitt 60 (60) för deltagande kommuner.
Nöjd-Medborgar-lndex bygger på faktorerna bemötande och tillgänglighet, förskola,
grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, räddningstjänst,
gång- och cykelvägar, gator och vägar, idrotts- och motionsanläggningar, kultur,
miljöarbete, renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp.
Faktorerna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, stöd för utsatta
personer, räddningstjänst och miljöarbete innehåller endast en fråga: Vad tycker du
om xx-verksamheten i din kommun?
Faktorn bemötande och tillgänglighet ställer frågor om lätthet att få kontakt, bemötande
och service avseende tjänstemännen i kommunen.
Faktorerna gång- och cykelvägar och gator och vägar fångar nöjdhet avseende
belysning, underhåll, snöröjning och trafiksäkerhet.
Faktorn idrotts- och motionsanläggningar har frågor om öppettider, skötsel och
utrustning samt belysning i motionsspår.
Faktorn kultur speglar biblioteks-, utställnings- och teater/konsertverksamhet.
Faktorn miljöarbete frågar om nöjdhet avseende kommunens insatser för att invånarna
ska kunna leva miljövänligt.
Faktorn renhållning och sophämtning innehåller frågor om sophämtning, tillgänglighet
vid återvinningscentraler, åtgärder mot klotter och skadegörelse samt renhållning av
parker och allmänna platser.
Faktorn vatten och avlopp belyser nöjdhet med dricksvatten, vattenförsörjning och
avloppssystem.
För faktorerna grundskola, äldreomsorg, samt vatten och avlopp är resultaten för
Malung-Sälens kommun högre än medelvärdet för deltagande kommuner. Kommunen har
även högre betygsindex för faktorerna grundskola samt vatten och avlopp än jämförbara
kommuner.
Faktorerna bemötande och tillgänglighet, förskola, gymnasieskola, stöd för utsatta
personer samt idrotts- och motionsanläggningar har betygsindex som ligger i nivå
med medel för deltagande kommuner. I förhållande till jämförbara kommuner är index för
förskola, gymnasieskola, stöd till utsatta personer, idrotts- och motionsanläggningar samt
miljöarbete på motsvarande nivå.
De faktorer som redovisar ett lägre betygsindex än medelvärdet är räddningstjänst,
gång- och cykelvägar, gator och vägar, kultur, miljö samt renhållning och
sophämtning. Även jämfört med de kommuner som storleksmässigt är lika har MalungSälens kommun lägre värden, förutom avseende miljöarbete.
Kvinnor är i stort mer nöjda med kommunens verksamheter än män.
Ser man på hur olika åldersgrupper svarar kan man hitta de mest nöjda invånarna i
gruppen 65-74 år. Den yngsta åldersgruppen, 18-24 år, är minst nöjd.
Inom områdena förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, socialtjänst och
kontakt med tjänstemän eller annan personal (bemötande och tillgänglighet) finns en
Malung-Sälens kommun
följdfråga, om man haft erfarenhet av/kontakt med verksamheten under de senaste två
åren. Sammantaget svarar drygt hälften att de inte haft någon erfarenhet/kontakt.
Utifrån ortsgrupperna kan man se att invånare boende i tätort utanför centralorten är
något mer nöjda än invånarna i centralorten. Minst nöjda är invånare utanför tätort.
Helhetsbetyget NMI är 50 (52). NMI bedöms utifrån tre frågor; nöjdhet avseende hur
kommunen sköter sina verksamheter, hur väl verksamheterna uppfyller förväntningarna
och en skattning av hur nära man är en kommun med perfekt skötta verksamheter.
NMI för Malung-Sälens kommun ligger lägre än genomsnittsvärdet för deltagande
kommuner och även lägre än storleksmässigt jämförbara kommuner.
SCB:s rekommendationer (diagram 2B)
Verksamheter som bör prioriteras är gator och vägar, gymnasieskolan samt stöd för
utsatta personer.
Verksamheter som bör förbättras om möjligt är renhållning och sophämtning.
{ | Statistiska centralbyrån
Diagram 2B: Prioriteringsmatris
I f Statistics Sweden
°
°
Nöjd-Medborgar-lndex (NMI)
Medborgarna om kommunens
verksamheter
Del B
[ Bevara
Malung-Sälens kommun
Våren 2015
NMI
Bemötande och tillgänglighet
46
55
;
—
-
•R&S
j • RÄ *
ÄL
i
G&C
j
i
i
f KU • Ml
i
Effektmått
|
ä;
1
•
• i&M
;
!
i
•
i
i
i
i
Betygs*
index
-
p
ö
r
289
49
57
0,4
- — H -
j
Verksamhet
Förskolan = FÖ
i • V&A
i
Antal svarande
Andel svarande (%)
Medelindex
Medeleffekt
Förbätlni
om mdjtigt
• ST
• G&V
iymnasieskolan = GY
Stöd för utsatta personer = ST
Gång- och cykelvägar g G&C
i Lägre
1 prioritet
Idrotts- ochrooti onsa ni äggningar = l&M
Prioritera
i
Miljöarbete = Ml
Vatten och avlopp =V&A
= kommunens medelindex
och medeleffekt
' = medelindex för
samtliga kommuner
hösten 2014 och
våren 201S
»lägsta
kommunmedel i ndex
hösten 2014 och
våren 2015
• — = högsta
kommunmedeli ndex
hösten 2014 och våren
2015
fe3 Malung-Sälens kommun
4. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil)
Det sammanfattande betygsindexet Nil för hur medborgarna bedömer möjligheterna till
inflytande i Malung-Sälens kommun blev 33 (38). Det är ingen säkerställd förändring
mellan åren. Nil för samtliga 133 kommuner blev 41 (39).
Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 42 (45) för Malung-Sälens kommun
mot i genomsnitt 48 (46) för deltagande kommuner.
Nöjd-lnflytande-lndex bygger på faktorerna kontakt, information, påverkan och förtroende.
Faktorn kontakt innehåller frågan hur nöjd man är med kontakten med kommunens
politiker.
Faktorn information ställer frågor avseende tillgång till information om kommunen och
dess verksamheter, tydlighet, om information ges i god tid samt hur kommunens
webbplats upplevs.
Faktorn påverkan fångar upp hur nöjd man är med hur politiker lyssnar till synpunkter, hur
invånarna kan påverka politiska beslut och kommunala verksamheter samt i vilken
utsträckning de egna åsikterna finns representerade bland kommunens partier.
Faktorn förtroende speglar om man bedömer att politikerna arbetar för kommunens
bästa, är ansvarstagande, om högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa samt hur
väl politiska beslut genomförs.
För faktorn kontakt ligger kommunens resultat på en nivå som inte är statistiskt säkerställt
högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för deltagande kommunerna. Övriga
faktorer har lägre värde än genomsnittsresultatet. I förhållande till jämförbara kommuner
ligger faktorerna påverkan och förtroende lägre, medan faktorerna kontakt och information
inte säkerställt ligger högre eller lägre.
Kvinnor har högre betygsindex på samtliga faktorer jämfört med män.
Ser man på hur olika åldersgrupper skattar faktorerna är grupperna 25-34 år samt 65-74
år mest nöjda medan den yngsta gruppen 18-24 år är minst nöjd.
Sorterat på ortsgrupper finns de mest nöjda i centralorten och de minst nöjda i tätort
utanför centralorten.
Helhetsbetyget Nil är 33. Nil bedöms utifrån tre frågor; nöjdhet avseende insyn och
inflytande över kommunens beslut och verksamheter, hur väl kommunen uppfyller
förväntningarna på möjligheter till insyn och inflytande samt en skattning av hur nära en
ideal situation för invånarnas insyn och inflytande kommunen är.
Nil för Malung-Sälens kommun ligger lägre än genomsnittsvärdet för deltagande
kommuner och lägre än värdet för storleksmässigt jämförbara kommuner.
fe3
Malung-Sälens kommun
SCB:s rekommendationer /diagram 2C)
Faktorer som bör prioriteras är påverkan och förtroende.
§Statistiska c e n t r a l b y r å n
Diagram 2C: Prioriteringsmatris
Statistics Sweden
Nöjd-lnflytande-lndex (Nil)
Medborgarna om inflytandet i
kommunen
Del C
Förbätira
om möjiigt
Malung-Sälens kommun
Våren 2015
Nil
33
Antal svarande
Andel svarande (%)
Medelindex
Medeleffekt
289
49
42
1,2
Kontakt
Information
Förtroende
•
Faktor
Kontakt
Informaton
Påverkan
•
Betygs­
index
49
4S
32
38
Effektmätt
Påverkan
Lägre
prioritet
Prioritera
0,4
2,3
__2*2
= kommunens medelindex
och medeleffekt
' =medelindexför
samtliga kommuner
hösten 2014 och
våren 2015
• = lägsta
kommunmedelindex
hösten 2014 och
våren 2015
- = högsta
kommunmedelindex
hösten 2014 och våren
2015
5. Öppna svar
I slutet av enkäten fick de svarande lämna synpunkter på de avsnitt i enkäten, som man
särskilt ville kommentera. Av de 289 som svarade lämnade 90 stycken synpunkter och
kommentarer i denna mätning, jämfört med 55 vid den förra.
Det område som flest svarande har synpunkter om rör gator och vägar. Som exempel kan
nämnas snöröjning, belysning och vägstandard. Även i denna mätning är tillgången till
gång- och cykelvägar ett område som flera svar tar upp. Hängbron i Malung kommenteras
av några svarslämnare.
Kollektivtrafiken kommenteras av relativt många som undermålig och flera menar att
järnvägen bör rustas upp. Flygplatsen i Rörbäcksnäs ifrågasätts av några.
Fiberutbyggnaden har av några pekats på som bristfällig och nödvändig.
Landsbygdsfrågor i termer av tillgång till service i byarna och satsning på landsbygden har
fått tämligen många kommentarer. Behov av upprustning i centralorten har påpekats av
några svarslämnare.
fe5 Malung-Sälens kommun
Synpunkter gällande VA och renhållning har i denna mätning fått relativt många
kommentarer. Det finns synpunkter på taxor, sophämtningsintervall, avlopp i Sälen och
bolaget VAMAS.
Det finns några svarande som har tagit upp tjänstemäns och politikers attityder och
förhållningssätt. Likaså finns några kommentarer som gäller kommunens chefer.
Innehållet i skolan och i äldreomsorgen kommenteras av några svarslämnare. Det är dock
färre synpunkter gällande de kommunala verksamheteran i denna mätning jämfört med
2013.
6. Diskussion
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning. Tillsammans med andra verktyg i
form av olika faktaunderlag, intervjuer, brukarundersökningar, jämförelser, med mera, ger
medborgarundersökningen indikationer på områden som är viktiga för kommunen att
fokusera på ur ett medborgarperspektiv.
Helhetsbedömningarna tillsammans med faktorernas betygsindex kan ge värdefull
information inför beslut om till exempel budgetramar, prioriteringar och särskilda insatser
inom vissa områden.
När man ser på resultaten för 2015 års medborgarundersökning och jämför med
undersökningen 2013, är förändringarna inte så stora.
Nöjd-Region-Index (NRI)
Utifrån ett medelindex kan man se att kommunen har flera områden att förbättra.
Faktorerna arbetsmöjligheter och kommunikationer ligger för Malung-Sälens kommun
lägre än genomsnittsresultatet för deltagande kommuner. Dessa båda faktorer är
samtidigt viktiga att förbättra om helhetsbetyget ska höjas. Det är samtidigt områden som
kommunen inte ensam har kontroll över.
Andelen svar som starkt skulle rekommendera vänner och bekanta från att flytta till
kommunen är har ökat till 32 procent.
Nöjd-Medborgar-lndex (NMI)
Medelindex är för NMI ligger under medelvärdet för deltagande kommuner. NMI är lättare
att arbeta med ur förbättringshänseende, eftersom kommunen själv äger frågorna.
Faktorer som har lägre värden och som bör prioriteras är gator och vägar,
gymnasieskolan samt stöd för utsatta personer.
Inga verksamheter har dock fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med våren
2013.
Nöjd-Inflytande-Index (Nil)
Detta index innehåller inga signifikanta avvikelser mellan åren. Man är mest nöjd med
kontakt och information samt minst nöjd med påverkan.
Nöjd-inflytande-index har generellt lägre värden än övriga index. Detta gäller även för
resultaten för Malung-Sälens kommun. Kommunens medelindex ligger under medelvärdet
för deltagande kommuner. Det är framför allt områdena förtroende och påverkan som har
stor förbättringspotential. Nil kan ge värdefull information i arbetet med
demokratiutvecklingen.
fe3 Malung-Sälens kommun
Bilaga.
Bakgrundsfakta
Antal deltagande kommuner hösten 2014
Antal deltagande kommuner våren 2015
Summa
73
60
133
Kommungrupper efter antal invånare
> 10 000
17
10 0 0 0 ­
14 999
20
15 0 0 0 ­
19 999
16
20 000 29 999
26
30 000 49 999
23
50 000 -
Samtliga
31
133
I kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18-84 år gjordes ett urval på 600
personer. I kommuner med 10 000 eller fler invånare i åldrarna 18-84 år gjordes ett urval
på 1 200 personer.
Svarsgrupper Malung-Sälens kommun
1. Kön
Andel kvinnor
Andel män
Summa
145
144
289
2. Åldergrupper
18-24
18
25-34 35-44
28
34
45-54 55-64
54
52
65-74
65
75 eller äldre
38
Samtliga
289
3. Ortsgrupper
Kommunens centralort
118
Annan tätort
49
Utanför tätort
119
Uppgift saknas Samtliga
3
289
Svarsfrekvensen för Malung-Sälens kommun var 49 % medan genomsnittet för de
deltagande kommunerna våren 2015 var 47 %.
SCB:s medborgarundersökning - våren 2015
; ah :ig-Jä''is korr
Rapport
Kommuner som deltagit i
undersökningen
SCB.s medborgarundersökning våren 2015
Innehållsförteckning
Analysrapport
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Resultat Del A
- Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo
och leva på?
Resultat Del B
-Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
Resultat Del C
- Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
Om undersökningen
Inför eget arbete med resultaten
Enkät
Rapportbilaga
Arbeta vidare med resultaten
Förändringar i enkäten
SCB:s analysmodell med NKI
Om undersökningen
Diagram och tabeller
Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att
bo och leva på?
Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
1
2
8
15
21
22
23
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
SCB:s medborgarundersökning
våren 2015
Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges
kommuner att delta i SCB:s medborgarundersökning.
Sammanlagt deltog 60 kommuner i undersökningen våren 2015.
Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har
260 av landets kommuner deltagit och 233 av dessa har deltagit mer
än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga
via www.scb.se/medborgarundersokningen.
I denna rapport redovisas resultatet för Malung-Sälens kommun.
Undersökningen genomfördes mellan den 16 mars och den 11 maj
2015. Ett urval på 600 personer i åldrarna 18 - 84 år tillfrågades och
av dessa besvarade 49 procent enkäten.
Jämförelser med resultat för samtliga kommuner och med
kommuner i samma storleksklass avser de 133 kommuner som var
med i undersökningen hösten 2014 eller våren 2015.
SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index
Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s
analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Analysmodellen är
uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal
faktorer som återger delar av den undersökta verksamheten eller
området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras
för att öka nöjdheten bland kommunens medborgare.
Tre olika delar med varsitt helhetsbetyg
•
Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om
kommunen som en plats att bo och leva på.
•
Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), med frågor om
kommunens olika verksamheter.
•
Helhetsbetyget Nöjd-lnflytonde-lndex (Nil), med frågor om
medborgarnas inflytande på kommunala beslut och
verksamheter.
•
Helhetsbetygen mäts med tre specifika frågor.
•
Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg
och 10 är högsta betyg.
•
Faktorernas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan
variera mellan 0 och 100.
•
Betygsindex under 40 klassas som "inte godkänt". Gränsen
för "nöjd" går vid 55 och 75 eller högre tolkas som "mycket
nöjd".
För att avgöra om skillnaderna i betygsindex är statistiskt säkerställda
används följande förfarande: Om intervallen (indexvärdet ±
felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är
skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om
intervallen för två betygsindex tangerar varandra anses skillnaden
vara statistiskt säkerställd. Alla kommenterade skillnader mellan
kommunens betygsindex och genomsnittsresultaten är statistiskt
säkerställda om inget annat anges.
En utförligare beskrivning av analysmodellen finns i rapportbilagan.
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Nöjd-Region-Index
Del A.
Hur bedömer medborgarna Malung-Sälens
kommun som en plats att bo och leva på?
(Nöjd-Region-Index)
•
Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur
medborgarna bedömer Malung-Sälens kommun som en plats att bo
och leva på blev 55.
•
För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av betygs­
indexen för faktorerna Arbetsmöjligheter samt Kommunikationer som
kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index.
•
32 procent av medborgarna i Malung-Sälens kommun kan starkt
rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan
27 procent vill avråda från det.
Tabell A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorerna efter
sina betygsindex för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
2
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
NRI för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten
2014 eller våren 2015 blev 60. NRI för Malung-Sälens kommun är lägre
jämfört med genomsnittsresultatet.
Skiljer sig Malung-Sälens kommun från
samtliga deltagande kommuner?
Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn ...
Diagram A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas
betygsindex för Malung-Sälens kommun samt för samtliga 133 kommuner i
undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015
... Arbetsmöjligheter lägre.
... Utbildningsmöjligheter lägre.
®f Malung-Sälens kommun
?
i; Samtliga komjnuner
... Bostäder högre.
Rekommendation
... Kommunikationer lägre.
Arbetsmöjligheter
... Kommersiellt utbud lägre.
Utbildningsmöjligheter
... Fritidsmöjligheter lägre.
Bostäder
... Trygghet högre.
Kommunikationer
Kommersiellt utbud
Fritidsmöjligheter
Trygghet
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Betygsindex
3
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
NRI för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare)
blev 56. IMRI för Malung-Sälens kommun är inte säkerställt högre eller
lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma
storleksklass.
Skiljer sig Malung-Sälens kommun från
deltagande kommuner i samma
storleksklass?
Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma
storleksklass är betygsindexet för faktorn ...
Tabell A2. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas
betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i undersöknings­
omgångarna hösten 2014 eller våren 2015
... Arbetsmöjligheter inte säkerställt högre eller lägre.
... Utbildningsmöjligheter lägre.
... Bostäder högre.
... Kommunikationer lägre.
... Kommersiellt utbud inte säkerställt högre eller lägre.
... Fritidsmöjligheter inte säkerställt högre eller lägre.
... Trygghet högre.
4
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhets­
betyget NRI. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har
förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NRI.
Vilka faktorer bör uppmärksammas för att
få nöjdare medborgare i Malung-Sälens
kommun?
I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till
höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har
förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras.
Diagram A2. Nöjd-Region-Index (NRI) - Prioriteringsmatris för Malung-Sälens
kommun. Våren 2015
i Bevara
Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen
kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex
förväntas ha en lägre effekt på NRI.
Förbättra
om möjligt
Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras.
En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar
och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen.
Faktorer som bör prioriteras
Trygghet*
Kommers.utb.
Arbetsmöjligheter, Kommunikationer
*
Faktorer som bör förbättras om möjligt
• Bostäder
Fritidsmöjligheter, Bostäder
• Fritidsmöjl.
Faktorer som kan ges lägre prioritet
> Utb.möjl.
• Arb.möjl.
Utbildningsmöjligheter
• Kommunik.
Faktorer som bör bevaras
Lägre
prioritet
Kommersiellt utbud, Trygghet
Prioritera
5
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Jämförelser med tidigare år
Malung-Sälens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren
2011 och våren 2013.
Diagram A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas
betygsindex för Malung-Sälens kommun. De tre senaste omgångarna kommunen
deltagit
NRI för Malung-Sälens kommun blev 55 i årets undersökning. Det är inte
en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då NRI var 56.
Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Malung-Sälens
kommun våren 2013 har faktorn Arbetsmöjligheter fått högre betygs­
index.
Rekommendation
Indexet Rekommendation blev 56 för Malung-Sälens kommun i årets
undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren
2013 då indexet Rekommendation var 54.
Arbetsmöjligheter
Utbildningsmöjligheter
Kommunikationer
Kommersiellt utbud
Fritidsmöjiigheter
Trygghet
10
20
30
Betygstndex
Malung-Sälens kommun
6
Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på ?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Faktorernas betygsindex efter kön och ålder
Tabell A3. Nöjd-Region-Index (NRI), Indexet Rekommendation samt faktorernas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
Tabell A4. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
7
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Del B.
Nöjd-Medborgar-lndex
Vad tycker medborgarna i Malung-Sälens
kommun om kommunens verksamheter?
(Nöjd-Medborgar-lndex)
•
Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) för
hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i MalungSälens kommun blev 46.
•
För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av betygs­
indexen för verksamheterna Gator och vägor, Gymnasieskolan samt
Stöd för utsatta personer som kan höja helhetsbetyget NöjdMedborgar-lndex.
Tabell B1. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt
verksamheterna efter sina betygsindex för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
56
49
48
47
44
42
±2,8
±3,5
±3,0
±4,2
±4,2
8
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
NMI för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten
2014 eller våren 2015 blev 54. NMI för Malung-Sälens kommun är lägre
jämfört med genomsnittsresultatet.
Skiljer sig Malung-Sälens kommun från
samtliga deltagande kommuner?
Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för verksamheten ...
Diagram B1. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet
samt verksamheternas betygsindex för Malung-Sälens kommun samt för samtliga
133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015
... Förskolan inte säkerställt högre eller lägre.
... Grundskolan högre.
NMI
• MalungfSälensj kommun
is Samtliga kommuner
Bemötande och tillgänglighet
... Gymnasieskolan inte säkerställt högre eller lägre.
Förskolan
... Äldreomsorgen högre.
Grundskolan
Gymnasieskolan
... Stöd f ö r utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre.
Äldreomsorgen
... Räddningstjänsten lägre.
Stöd för utsatta personer
Räddningstjänsten
... Gång- och cykelvägar lägre.
Gång- och cykelvägar
Gator och vägar
... Gator och vägar lägre.
Idrotts- och motionsanläggningar
Kultur
... Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre.
Miljöarbete
... Kultur lägre.
Renhållning och sophämtning
Vatten och avlopp
10
20
30
40
50
60
70
80
... Miljöarbete lägre.
90
100
Betygsindex
... Renhållning och sophämtning lägre.
... Vatten och avlopp högre.
9
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
NMI för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare)
blev 51. NMI för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med
Skiljer sig Malung-Salens kommun från
deltagande kommuner i samma
storleksklass?
genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass.
Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma
storleksklass är betygsindexet för verksamheten ...
Tabell B2. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och
verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i
undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015
... Grundskolan högre.
Kommunens storlek. Arttal invånare
Färre
än
10 000
10 000
15 000
20 000
... Förskolan inte säkerställt högre eller lägre.
Samtliga
Kommun-
30 000
50 000
kommuner
54
46
resultat
... Gymnasieskolan inte säkerställt högre eller lägre.
14 999
52
19 999
51
52
29 999
54
49 999
56
eller
fler
58
57
57
56
57
56
56
57
55
65
63
62
64
63
62
63
66
55
56
56
57
57
57
56
60
... Gång- och cykelvägar lägre.
54
54
56
59
58
61
58
56
... Gator och vägar lägre.
53
51
52
51
51
50
51
57
46
47
47
48
48
49
48
47
73
71
73
73
75
76
74
65
51
51
54
54
55
56
54
44
... Miljöarbete inte säkerställt högre eller lägre.
51
52
52
53
55
56
54
42
... Renhållning och sophämtning lägre.
58
57
59
60
61
62
60
59
62
63
... Äldreomsorgen inte säkerställt högre eller lägre.
55
59
60
67
62
49
50
54
54
55
57
59
55
48
64
66
66
66
67
67
66
60
78
75
78
77
78
81
78
83
5178
8 552
9 286
15 393
13 240
17 596
69 245
289
20
16
26
23
31
133
17
... Stöd för utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre.
... Räddningstjänsten lägre.
... Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre.
... Kultur lägre.
... Vatten och avlopp högre.
10
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
Vilka verksamheter bör uppmärksammas
för att få nöjdare medborgare i MalungSälens kommun?
Diagram B2. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) - Prioriteringsmatris för Malung-Sälens
kommun. Våren 2015
SCB.s medborgarundersökning våren 2015
Verksamheter som bör prioriteras
Gator och vägar, Gymnasieskolan, Stöd för utsatta personer
Verksamheter som bör förbättras om möjligt
Renhållning och sophämtning
Verksamheter som kan ges lägre prioritet
Miljöarbete, Äldreomsorgen, Gång- och cykelvägar, Kultur
i Bovara
•
Förbättra
om möjligt
Förskolan, Idrotts- och motionsanläggningar, Räddningstjänsten, Vatten
och avlopp, Grundskolan
V&A
;
Verksamheter som bör bevaras
FÖ
• RÄ *
•G
R
• R&S
• l&M
• GY
ÄL
"
K
U
• Ml
• ST
>G&C
Lägre
prioritet
FÖ = Förskolan
GR = Grundskolan
GY = Gymnasieskolan
ÄL = Äldreomsorgen
ST = Stöd för utsatta personer
• G&V
Prioritera
RÄ = Räddningstjänsten
G&C = Gång- och cykelvägar
G&V = Gator och vägar
l&M = Idrotts- och motionsanläggningar
KU = Kultur
Ml = Miljöarbete
R&S = Renhållning och sophämtning
V&A = Vatten och avlopp
11
•
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
Malung-Sälens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren
2011 och våren 2013.
Jämförelser med tidigare år
NMI för Malung-Sälens kommun blev 46 i årets undersökning. Det är inte
en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då NMI var 50.
Diagram B3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), Indexet Bemötande och tillgänglighet
samt verksamheternas betygsindex för Malung-Sälens kommun. De tre senaste
omgångarna kommunen deltagit
NMI p
a 2013
a 2011
jH
Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 55 för Malung-Sälens kommun
i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med
våren 2013. Då var indexet Bemötande och tillgänglighet 57.
Grundskolan fm
Gymnasieskolan H
Äldreomsorgen p
Stöd för utsatta personer
W
Räddningstjänsten p
Gång- och cykelvägar
sm
11
<WW-Siii—_
Gator och vägar
Idrotts-och motionsanläggningar
För Malung-Sälens kommun har inga verksamheter fått säkerställt
förändrade betygsindex jämfört med våren 2013.
2015
Bemötande och tillgänglighet (Rj
Förskolan
•
Kultur IJ
Miljöarbete
M
Renhållning och sophämtning S j
0
i
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
^
•*
«
'
i
tmm i m1i 'fw^wrnmmr
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Betygsindex
| Malung-Sälens kommun
12
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Verksamheternas betygsindex efter kön
Tabell B3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt
verksamheternas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
13
Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Verksamheternas betygsindex efter ålder
Tabell B4. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
14
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Nöjd-lnflytande-lndex
Del C.
Vad tycker medborgarna i Malung-Sälens
kommun om inflytandet i kommunen?
(Nöjd-lnflytande-lndex)
Tabell C1. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorerna efter sina betygsindex för
Malung-Sälens kommun. Våren 2015
15
•
Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) för
hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i MalungSälens kommun blev 33.
•
För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av
betygsindexen för faktorerna Påverkan samt Förtroende som kan
höja helhetsbetyget Nöjd-lnflytande-lndex.
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Nil för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten
2014 eller våren 2015 blev 41. Nil för Malung-Sälens kommun är lägre
jämfört med genomsnittsresultatet.
Skiljer sig Malung-Sälens kommun från
samtliga deltagande kommuner?
Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn ...
Diagram C1. Nöjd-lnflytande-lndex (NU) och faktorernas betygsindex för MalungSälens kommun samt för samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna
hösten 2014 eller våren 2015
... Kontakt inte säkerställt högre eller lägre.
... Information lägre.
m Malung-Sälens kommun
Samtliga kortimuner
... Påverkan lägre.
... Förtroende lägre.
Kontakt
Information
Påverkan
Förtroende
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Betygsindex
16
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet I sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Nil för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare) blev
39. Nil för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med
genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass.
Skiljer sig Malung-Sälens kommun från
deltagande kommuner i samma
storleksklass?
Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma
storleksklass är betygsindexet för faktorn ...
Tabell C2. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter
kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014
eller våren 2015
... Kontakt inte säkerställt högre eller lägre.
... Information inte säkerställt högre eller lägre.
... Påverkan lägre.
... Förtroende lägre.
1
40
39
41
41
42
41
33
52
50
51
50
48
50
49
54
54
55
56
57
55
48
40
38
41
41
42
40
32
44
45
43
47
47
48
46
38
5 178
8 552
9 286
15 393
13 240
17 596
69 245
289
17
20
16
26
23
31
133
54
i 52
1 3
1 9
17
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Vilka faktorer bör uppmärksammas för att
få nöjdare medborgare i Malung-Sälens
kommun?
Faktorer som bör prioriteras
Påverkan, Förtroende
Faktorer som bör förbättras om möjligt
Ingen faktor har hamnat i detta område.
Diagram C2. Nöjd-Inflytande-Index (Nil) Prioriteringsmatris för Malung-Sälens
kommun. Våren 2015
Faktorer som kan ges lägre prioritet
Ingen faktor har hamnat i detta område.
j Bevara
Faktorer som kan bevaras
Förbättra
om möjligt
Information, Kontakt
[ K o n t a k t Information
[
•
•
]
Förtroende!
•
| Lägre
j prioritet
i
Påverkan
Prioritera
18
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Jämförelser med tidigare år
Malung-Salens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren
2011 och våren 2013.
Diagram C3. Nöjd-Inflytande-Index (Nil) och faktorernas betygsindex för MalungSälens kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit
Nil för Malung-Sälens kommun blev 33 i årets undersökning. Det är inte
en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då Nil var 38.
För Malung-Sälens kommun har inga faktorer fått säkerställt förändrade
betygsindex jämfört med våren 2013.
13 2015
ss 2013
Kontakt
Information
Påverkan
Förtroende
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Betygsindex
| Malung-Salens kommun
19
Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Faktorernas betygsindex efter kön och ålder
Tabell C3. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
31
±4,5
35
±7,7
33
±4,0
46
±5,3
53
±8,1
49
±4,4
48
±3,3
46
±4,3
51
±6,2
32
±4,3
32
±7,2
32
±3,7
36
±5,2
41
±7,1
38
±3,9
144
145
289
Tabell C4. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015
20
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Om undersökningen
Tabell D. Svarsfrekvens och nettourval per kommun. Våren 2015
Om undersökningen
Population och urval
Målpopulationen är Malung-Sälens kommuns invånare i åldrarna 18-84
år. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning och SCB:s
register över totalbefolkningen (RTB) var urvalsram. Som standard drogs
ett urval på 600 personer i kommuner med färre än 10 000 invånare i
åldrarna 18-84 år och 1200 personer i kommuner med 10 000 eller fler
invånare.
Insamling
Innan insamlingsstart skickades ett förbrev ut med information om
undersökningen och dess syfte. Därefter skickades enkät och svarskuvert
ut. På enkäten trycktes inloggningsuppgifter som gjorde det möjligt att
besvara enkäten via Internet, där enkäten även fanns tillgänglig på
engelska, finska och spanska. Två påminnelser skickades ut, varav den
sista innehöll en ny enkät och nytt svarskuvert. Insamlingen startade den
16 mars och avslutades den 11 maj 2015.
Svarsandel
Svarsandelen för Malung-Sälens kommun blev 49 procent. Malung-Sälens
kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2013.
Svarsandelen blev då 52 procent.
21
SCB:s medborgarundersökning våren 2015
Inför eget arbete med resultaten
Rapportbilaga
Inför eget arbete med resultaten
Till denna resultatrapport finns en bilaga. Bilagan innehåller samtliga
tabeller och diagram som har tagits fram för Malung-Sälens kommun och
som använts till analysen i denna rapport. Utöver det finns mer ingående
information om undersökningen, analysmodellen med NKI samt riktlinjer
för att tolka och arbeta vidare med resultaten.
Det är viktigt att komma ihåg att SCB:s medborgarundersökning är en
attitydundersökning och ingen brukarundersökning. Undersökningen
är tänkt att vara ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens
medborgare ser på sin kommun. Det är därför viktigt att även inhämta
kunskap från andra håll om de områden som undersökningen tar upp.
Jämförelser med andra kommuner och
undersökningsomgångar
Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka
områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de
helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun.
Resultaten för de kommuner som varit med i undersökningen är
tillgängliga via www.scb.se/medborgarundersokningen.
22
^
Malung-Sälens kommun
Mars 2015
Vad tycker du om Malung-Sälens kommun?
Malung-Sälens kommun vill erbjuda sina invånare en så bra kommun som möjligt.
För att kunna göra detta är det viktigt att veta hur du som invånare ser på vår
kommun.
Vad tycker du om Malung-Sälens kommun som en plats att bo och leva på? Hur
bedömer du skolan, äldreomsorgen, gator och vägar och kommunikationer? Hur ser du
på inflytandet i kommunen? Det är sådant frågorna i enkäten handlar om. Visst kan det
vara svårt att svara på frågor om sådant man kanske inte har så stor egen erfarenhet av
men vanligtvis har man ändå en uppfattning. Vi vill ta del av vad du anser om våra olika
verksamheter.
Statistiska centralbyrån (SCB) genomför denna undersökning i samarbete med
Malung-Sälens kommun. Du är en av 600 invånare i Malung-Sälen som valts ut av
SCB för att medverka i undersökningen.
Jag hoppas att du tar dig tid att svara på frågorna!
På detta sätt bidrar du med i arbetet med att utveckla vår kommun och de
kommunala verksamheterna.
Tack på förhand för din medverkan!
Kurt Podgorski
Kommunstyrelsens ordförande
23
Statistiska centralbyrån
Statistics Sweden
Våren 2015
SCB15003
Vad tycker du om din kommun?
För ledningen i din kommun är det viktigt att veta vad invånarna tycker om kommunen
och dess verksamheter. Några av frågorna de vill ha svar på är följande:
- Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?
- Vad tycker du om vägarna, skolan och äldreomsorgen?
- Vilket förtroende har du för kommunens politiker?
Det är din uppfattning som kommunen vill ha reda på. Har du ingen direkt erfarenhet av
vissa frågor räcker det med din uppfattning utifrån vad du kanske hört eller läst.
Din kommun har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ställa frågor till dig och
andra invånare i kommunen.
På nästa sida finns mer information om undersökningen. Du kan även läsa mer om den på
www.scb.se/ medborgarundersökningen. For information about this survey in English,
please visit www.scb.se/ medborgarundersökningen-eng.
Dina svar är viktiga
Du är en av flera invånare i din kommun i åldern 18-84 år som har blivit slumpmässigt
utvalda från befolkningsregistret. Dina svar bidrar till kunskapen om vad invånarna
tycker om kommunen. Det är frivilligt att delta i undersökningen, men din medverkan är
viktig. Den bidrar till att resultaten blir tillförlitliga. Dina svar kan inte ersättas med någon
annans.
Du gör så här
Du kan besvara frågorna via
www.insamling.scb.se. Logga då in
med användarnamnet och lösenordet till
höger. På webbsidan finns frågorna även
på engelska, finska och spanska.
Användarnamn:
Om du istället väljer att besvara pappersenkäten skickar du in den i det portofria
svarskuvertet.
Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt.
Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning
Bo Thydén
Undersökningsledare, SCB
Mer information finns på nästa sida
Kontakta oss gärna:
019-17 69 30, [email protected]
SCB, DIH/ENK, 701 89 Örebro
www.scb.se/medborgarundersökningen
24
Hur lämnade uppgifter används
Insamlade uppgifter sammanställs i tabeller och diagram som ger en bild av vad
kommunens invånare tycker om sin kommun. För att inte fråga mer än nödvändigt
kommer vi att komplettera dina svar med uppgifter som redan finns på SCB. Det är
uppgifter om kön, ålder, civilstånd, födelseland (i grupper), medborgarskap (i grupper)
och inkomst.
Förutom vid SCB kan lämnade uppgifter i form av en avidentifierad svarsfil komma att
användas av din kommun och av forskare. Sådan forskning och statistikverksamhet
omfattas av statistiksekretess (se nedan). SCB kommer att förse uppgifterna med en
särskild beteckning för att göra det möjligt att senare kunna komplettera med aktuella
registeruppgifter.
Skydd av lämnade uppgifter
Det kommer inte att framgå vad just du har svarat när undersökningens resultat
redovisas.
Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). De personer vid SCB som arbetar med undersökningen
omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Efter avslutad bearbetning
hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan resultaten överlämnas till din kommun
för fortsatt bearbetning. Hos kommunen blir uppgifterna inte skyddade av sekretess.
Regler för personuppgiftsbehandling finns även i personuppgiftslagen (1998:204) samt i
lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Information om personuppgifter
Var och en har rätt att en gång per kalenderår fa gratis information om egna person­
uppgifter som hanteras på myndigheten. Man har rätt att begära att personuppgifterna
rättas, blockeras eller raderas, om det skulle visa sig att de behandlats i strid med person­
uppgiftslagen. Ansökan om sådan information, så kallat registerutdrag, ska ske skriftligt
och vara egenhändigt undertecknat.
Numret på framsidan av enkäten är bland annat till för att SCB under insamlingen ska
kunna se vilka som har svarat.
Resultat
Resultaten från denna undersökning finns tillgängliga hos din kommun och på
www.scb.se/ medborgarundersökningen i juni 2015.
Så här fyller du i enkäten:
Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig
därför tänka på att:
•
Använda kulspetspenna med svart eller blå farg
•
Markera dina svar med kryss, så här:
•
Om du svarat fel, täck hela rutan med det felaktiga krysset, så här:
' .'ÄtistiÄ
:
[5j|
r
Wane'! arid» ÄiuÄiÉw,:feipjé».«ehiltnÄöÄ #| éfete» ÄttÄÉ 'flps f i
| j f | facabook.com/statlslicsswtd8n
25
1
^@SCS_nyh8ter
+
1
+
Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?
Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att
bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter, bostäder och trygghet.
Vissa frågor kan kanske vara svåra att svara på om du inte har så stor erfarenhet. Ofta har
man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är just din
uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor.
Frågorna har svarsalternativ graderade från 1 till 10, där 1 betyder lägsta betyg och 10 betyder
högsta betyg. Sätt ett kryss i den ruta på skalan som stämmer bäst med vad du tror eller tycker.
ARBETSMÖJLIGHETER
Hur ser du på...
2
3
•
•
...möjligheterna att få arbete inom rimligt
avstånd?
Inte alls
bra
1
•
4
•
S
•
6
•
7
•
8
•
9
•
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
UTBILDNINGSMÖJLIGHETER
Hur ser du på...
1
3
4
5
6
7
8
9
10
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...tillgången till övriga utbildningar inom
rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvali­
ficerad Yrkesutbildning, Komvux etc.)
2
Ingen
åsikt
•
...tillgången till universitets- eller hög­
skoleutbildning inom rimligt avstånd?
Inte alls
bra
I allra
högsta
grad
bra
•
•
•
•
•
•
•
•
•
BOSTÄDER
Hur ser du på...
Inte alls
bra
1
2
3
4
S
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
•
...utbudet av olika typer av boendeformer
(hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...hur trivsam bebyggelsen är?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...möjligheterna att hitta bra boende?
•
•
•
•
•
•
•
•
+
+
26
_|_
2
-{-
KOMMUNIKATIONER
Hur ser du på...
Inte alls
bra
2
1
3
4
5
6
7
9
8
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
...tillgången till gång- och cykelvägar?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...möjligheterna till att använda kollektiv­
trafiken för resor? (Med kollektivtrafik
menas lokal och regional trafik med
buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/
eller båt/färja.)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...tillgången till förbindelser för längre
resor? (Resor med tåg, buss, båt och/
eller flyg.)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
... möjligheterna till att enkelt kunna
transportera sig med bil?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur ofta åker du med kollektivtrafiken?
•
Minst 4 gånger i veckan
•
1 - 3 gånger i veckan
•
1 - 4 gånger i månaden
Q
Mer sällan än 1 gång i månaden
•
Aldrig
KOMMERSIELLT UTBUD
Hur ser du på...
Inte alls
bra
2
1
3
4
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
bra
10
Ingen
åsikt
... utbudet av livsmedelsaffärer inom
rimligt avstånd?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...utbudet av andra affärer och service
inom rimligt avstånd?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...utbudet av kaféer/barer/restauranger
inom rimligt avstånd?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
+
+
27
+
+
3
FRITIDSMOJLIGHETER
Hur ser du på...
.tillgången till parker, grönområden
och natur?
Inte alls
bra
1
2
3
4
5
6
7
8
•
•
•
9
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
•
•
•
•
•
friluftsliv, föreningsliv?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
tillgången till idrottsevenemang?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
tillgången till kulturevenemang?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
nöjesutbudet?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.möjligheterna till att kunna utöva
fritidsintressen t.ex. sport, kultur,
TRYGGHET
Hur ser du på...
Inte alls
bra
1
2
3
4
5
6
7
8
I allra
högsta
grad
bra
9
Ingen
åsikt
10
.hur tryggt och säkert du kan vistas
utomhus på kvällar och nätter?
• • • • • • • • • •
•
.hur trygg och säker du kan känna dig
mot hot, rån och misshandel?
• • • • • • • • • •
•
.hur trygg och säker du kan känna dig
mot inbrott i hemmet?
• • • • • • • • • •
•
HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOMMUN SOM EN PLATS ATT BO
OCH LEVA PÅ
Hur nöjd är du med din kommun i
dess helhet som en plats att bo och
leva på?
Hur väl uppfyller din kommun dina
förväntningar på en plats att bo och
leva på?
Föreställ dig en plats som är perfekt
att bo och leva på. Hur nära ett sådant
ideal tycker du att din kommun kommer?
I allra
högsta
grad
nöjd
Inte alls
nöjd
1
2
•
•
Inte
alls
1
•
3
•
i
•
5
6
7
8
9
10
•
•
•
•
•
•
I allra
högsta
grad
2
•
10
•
•
•
•
•
•
•
Långt
ifrån
1
2
•
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
•
Mycket
nära
9
•
10
•
+
+
28
+
4
+
REKOMMENDATION
3
4
5
•
•
•
•
Kan du rekommendera vänner och
bekanta att flytta till din kommun?
Nej,
absolut
inte
1
2
•
6
•
7
•
8
9
•
•
Ja,
absolut
10
•
Vad tror eller tycker du om din kommuns verksamheter?
I denna del ställs frågor om din kommun och de verksamheter som kommunen ansvarar för.
Frågorna handlar bl. a. om skolan, omsorg och gator och vägar. Vissa frågor kan vara svåra att
besvara om du inte har så mycket erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man
hört eller läst. Det räcker. Det är just din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla
frågor.
FÖRSKOLAN
Vad tror eller tycker du om
förskolan i din kommun?
Inte alls
bra
1 2
•
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
I allra
högsta
grad
bra
10
9
•
Ingen
åsikt
•
•
Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av förskolan aenom...
Flera alternativ kan markeras
•
...eget/egna barn eller barnbarn?
•
...vänner/bekanta?
•
... att du själv arbetar/arbetat inom förskolan?
•
Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från förskolan under de senaste två åren.
GRUNDSKOLAN
Vad tror eller tycker du om
grundskolan i din kommun?
Inte alls
bra
1 2
•
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
I allra
högsta
grad
bra
9 10
• •
Ingen
åsikt
•
+
+
29
+
+
5
Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av grundskolan genom...
Flera alternativ kan markeras
•
...eget/egna barn eller barnbarn?
•
...vänner/bekanta?
O ...att du själv arbetar/arbetat inom grundskolan?
•
Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från grundskolan under de senaste två åren.
GYMNASIESKOLAN
(Om din kommun saknar egen gymnasieskola avser frågan den gymnasieutbildning som
kommunens ungdomar erbjuds i annan kommun.)
Inte alls
bra
1
Vad tror eller tycker du om
gymnasieskolan i din kommun?
2
•
•
3
•
4
5
6
7
8
9
•
•
•
•
•
•
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av gymnasieskolan genom...
Flera alternativ kan markeras
•
...att du själv går/gått i gymnasieskolan?
•
...eget/egna barn eller barnbarn?
•
...vänner/bekanta?
•
...att du själv arbetar/arbetat inom gymnasieskolan?
•
Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från gymnasiekolan under de senaste två åren.
ALDREOMSORGEN
•
2
3
•
1
•
•
•
Vad tror eller tycker du om
äldreomsorgen i din kommun?
•
Inte alls
bra
4
•
5
6
7
8
•
9
•
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av äldreomsorgen genom...
Flera alternativ kan markeras
•
.. .att du själv får/fått hjälp från äldreomsorgen?
G ...nära anhörig?
•
...vänner/bekanta?
•
...att du själv arbetar/arbetat inom äldreomsorgen?
•
Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från äldreomsorgen under de senaste två åren.
+
+
30
+
+
6
..
STOD FOR UTSATTA PERSONER (Hjälp från socialtjänsten)
2
3
•
•
•
1
•
Inte alls
bra
•
•
•
Vad tror eller tycker du om det
stöd och den hjälp som utsatta
personer får i din kommun?
4
5
6
7
8
•
9
•
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
•
•
Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av socialtiänsten aenom..
Flera alternativ kan markeras
•
... att du själv får/fått hjälp från socialtjänsten?
O
...nära anhörig?
•
...vänner/bekanta?
•
...att du själv arbetar/arbetat inom socialtjänsten?
•
Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från socialtjänsten under de senaste två åren.
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
3
I I
4
5
6
7
8
9
10
•
•
•
•
•
•
•
•
1
Ingen
åsikt
•
2
•
Inte alls
bra
Vad tror eller tycker du om
räddningstjänsten (brandkåren)
i din kommun?
I allra
högsta
grad
bra
I
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR
Vad tror eller tycker du om...
•
7
8
9
10
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
6
•
•
•
5
•
•
•
4
Ingen
åsikt
•
•
•
•
•
3
•
•
•
•
2
•
•
•
1
•
•
...trafiksäkerheten på gång- och cykel­
vägar i din kommun?
•
...snöröjning av gång- och cykelvägar i
din kommun?
•
...underhåll och skötsel av gång- och
cykelvägar i din kommun?
•
...belysningen av gång- och cykelvägar
i din kommun?
•
Inte alls
bra
I allra
högsta
grad
bra
•
•
•
•
+
+
31
+
+
GATOR OCH VAGAR
Vad tror eller tycker du om...
I allra
högsta
grad
bra
9 10
•
•
.belysningen av gator och vägar i din
kommun?
Inte alls
bra
1
2 3
•
•
•
ingen
åsikt
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
. underhåll och skötsel av gator och
vägar i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.snöröjning av gator och vägar i din
kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.trafiksäkerheten på gator och vägar i
din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
IDROTTS- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR (Idrottshall, Ishall, simhall, motionsspår etc.)
Vad tror eller tycker du om...
I allra
högsta
grad
bra
8 9 10
•
•
•
.öppettiderna vid kommunens idrottsoch motionsanläggningar?
inte alls
bra
1 2 3
•
•
•
ingen
åsikt
4
•
5
•
6
•
7
•
.utrustning och skötsel av kommunens
idrotts-och motionsanläggningar?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
. belysningen i kommunens motionsspår?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
KULTUR
Vad tror eller tycker du om...
Inte alls
bra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
. biblioteksverksamheten?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
. utställnings- och konstverksamheter?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.teaterföreställningar och konserter?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
8
•
I allra
högsta
grad
bra
9 10
•
•
MILJÖARBETE
Vad tror eller tycker du om...
. kommunens insatser för att
kommuninvånarna ska kunna
leva miljövänligt?
Inte alls
bra
1
2 3
•
•
•
4
•
5
•
6
•
7
•
Ingen
åsikt
•
+
+
32
+
+
8
RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING
Vad tror eller tycker du om...
Inte alls
bra
1
2
3
4
S
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
...sophämtningen i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...tillgängligheten till återvinnings­
centraler i din kommun? (Där du
t.ex. kan lämna in farligt avfall,
grovavfall och elektronikavfall.)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...kommunens åtgärder mot klotter
och annan skadegörelse?
•
O •
•
•
•
•
•
•
•
•
...renhållningen av parker och
allmänna platser i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
VATTEN OCH AVLOPP
Vad tror eller tycker du om...
Inte alls
bra
1
2
3
4
5
7
6
8
9
I allra
högsta
grad
bra
Ingen
åsikt
10
...dricksvattnet i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...din kommuns vattenförsörjning?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...din kommuns avloppssystem?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOflifl UNS VERKSAMHETEER
Hur nöjd är du med hur din kommun
sköter sina olika verksamheter?
Hur väl uppfyller din kommuns
verksamheter dina förväntningar?
Föreställ dig en kommun som sköter
sina olika verksamheter på ett perfekt
sätt. Hur nära ett sådant ideal anser
du att din kommun kommer?
I allra
högsta
grad
nöjd
Inte alls
nöjd
1
2
•
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
9
•
•
I allra
högsta
grad
Inte
alls
1
2
•
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
9
•
Långt
ifrån
1
2
•
•
10
10
•
Mycket
nära
3
•
4
•
5
•
6
•
7
•
8
•
9
•
10
•
+
+
33
BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET
I allra
högsta
grad
nöjd
Hur nöjd är du med...
Inte alls
nöjd
...hur lätt det är att komma i kontakt
med tjänstemän eller annan personal
i din kommun?
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Ingen
åsikt
10
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...hur du blir bemött när du har kontakt
med tjänstemän eller annan personal
i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...den servicen du får när du har kontakt
med tjänstemän eller annan personal
i din kommun?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
...möjligheter att komma i kontakt med
kommunens högre chefer?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Har du under de senaste två åren haft kontakt med tjänstemän eller annan
personal i kommunen?
Flera alternativ kan markeras
•
Ja
•
Nej
O
Är själv/har varit anställd av kommunen
O
Minns ej
Hur nöjd är du med invånarnas inflytande i din kommun?
Nu följer ett antal frågor om invånarnas inflytande i kommunen på kommunens verksamheter och
beslut. Frågorna handlar bl. a. om vilka möjligheter du har att komma i kontakt med kommunens
politiker och vilketförtroende du har för dem. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte
har någon erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker.
Det är din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor.
KONTAKT
1
2
3
•
•
•
•
•
•
•
•
•
möjligheter att komma i kontakt med
kommunens politiker?
•
Inte alls
nöjd
Hur nöjd är du med...
4
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
nöjd
10
Ingen
åsikt
•
+
+
34
+
+
10
Har du under de senaste två åren haft kontakt med någon politiker i kommunen?
Flera alternativ kan markeras
•
Ja
•
Nej
O Är själv/har varit politiker
O Minns ej
INFORMATION
Hur nöjd är du med...
Inte alls
nöjd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
nöjd
Ingen
åsikt
10
.tillgången till information om
kommunen och dess verksamheter?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.tydligheten i kommunens information?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
.i hur god tid kommunen informerar
om viktiga frågor?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
. kommunens webbplats?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
PÅVERKAN
Hur nöjd är du med...
1
2
3
4
•
•
•
. invånarnas möjligheter att påverka
politiska beslut?
•
•
•
. invånarnas möjligheter att påverka
inom de kommunala verksamheterna?
•
•
•
•
•
. hur kommunens politiker lyssnar till
invånarnas synpunkter?
Inte alls
nöjd
•
. i vilken utsträckning dina åsikter i
stort finns representerade bland
kommunens partier?
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
nöjd
10
Ingen
åsikt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
FÖRTROENDE
Vad tror eller tycker du om...
Inte alls
bra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I allra
högsta
grad
bra
10
ingen
åsikt
hur kommunens politiker arbetar
för kommunens bästa?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
hur ansvarstagande kommunens
politiker är?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
hur kommunens högre tjänstemän
arbetar för kommunens bästa?
hur väl politiska beslut genomförs?
+
+
35
+
+
11
HELHETSBEDÖMNING AV INVÅNARNAS MÖJLIGHETER TILL INFLYTANDE
PÅ BESLUT INOM KOMMUNEN
Hur nöjd är du med den insyn och
det inflytande invånarna har över
kommunens beslut och verksamheter?
Inte alls
nöjd
1
2
•
•
Hur väl uppfyller din kommun dina
förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?
Inte
alls
1
•
Försök föreställa dig en ideal situation
för invånarnas insyn och inflytande
över kommunens verksamheter och
beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker
du att invånarnas insyn och inflytande
kommer i din kommun?
Långt
ifrån
1
2
•
•
2
•
3
•
3
•
3
•
4
•
4
•
4
•
5
•
5
•
5
•
6
•
6
•
6
•
7
•
7
•
7
•
8
•
8
•
8
•
I allra
högsta
grad
nöjd
9
10
•
•
I allra
högsta
grad
9
10
•
•
Mycket
nära
9
10
•
•
NÅGRA FRÅGOR OM DIG
Är du kvinna eller man?
•
Man
•
Kvinna
Hur gammal är du?
•
18-24 år
•
25-34 år
•
35-44 år
•
45-54 år
•
55-64 år
•
65-74 år
O 75 år eller äldre
Var bor du?
•
I kommunens centralort
•
I annan tätort i kommunen
G Utanför tätort
Hur länge har du bott i din kommun?
O 2 år eller kortare tid
•
3 - 5 år
•
6-10 år
O 11 år eller längre tid
+
+
36
+
12
+
SYNPUNKTER TILL DIN KOMMUN
Om det finns något avsnitt i enkäten som du särskilt vill kommentera kan du göra det här.
Observera att det du skriver nedan blir en allmän handling hos din kommun. Detta innebär att
uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten.
Du ska inte skriva ditt namn eller telefonnummer här.
Tack för din medverkan
+
+
37
Maiung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
Datum: 2015-09-17
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Mottagare: Kommunfullmäktige
KFV
Tobias Birgersson
tobias.birgersson@malung-salen
0280-18120
Diarienr:
Skattesats för år 2016
Förslag till beslut
1. Skattesatsen för år 2016 höjs med 50 öre till 23,04 kr.
Laahänvisninq
Kommunallagen 8 kap 8 - 9 §§
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige ska före november månads utgång fastställa budget för
kommande år. En del i budgetbeslutet är fastställande av skattesatsen. Enligt
kommunallagen (8 kap 9 §), om kommunfullmäktige på grund av särskilda skäl
inte kan fastställa budgeten före november månads utgång, ska fullmäktige
ändå fastställa skattesatsen före november månads utgång.
Den politiska majoriteten föreslår en skattehöjning med 50 öre med anledning
av kommunens mycket ansträngda ekonomi. En skattehöjning med 50 öre
innebär en intäktsförstärkning med ca 9 mkr per år.
Bedömning
Skattesatsen föreslås höja med 50 öre till 23.04 kr för år 2016
Skickas till
För kännedom:
För åtgärd:
Maiung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung ; Tfn. 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Plusgiro 3 43 41-8 j Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se