Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs
Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014 Rapport 2014:13 Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014 Titel: Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014 Utgiven av Länsstyrelsen Gävleborg Text sammanställd av: Helena Eriksson Omslagsfoto: Helena Eriksson, Samhällsskydd Foto inlaga: Helena Eriksson, Samhällsskydd Länsstyrelsens rapportserie: 2014:13 Dnr: 451-8392-13 [1] There are known knowns. These are things we know that we know. There are known unknowns. That is to say, there are things that we know we don't know. But there are also unknown unknowns. There are things we don't know we don't know. Donald Rumsfeld [2] Förord Länsstyrelsen upprättar årligen en regional risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7). Syftet med länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys är att den ska utgöra en grund för det förebyggande krisberedskapsarbetet i länet samt att den ska ge en bild av vilka risker, hot och sårbarheter det finns i Gävleborgs län och vilken förmåga vi har att motstå och hantera dessa. En förhoppning är att analysen ska vara intressant för allmänheten och att de, genom rapporten, kan öka sin medvetenhet om de risker som finns samt länets förmåga att hantera dessa. Denna rapport utgör Länsstyrelsens redovisning till Myndigheten samhällsskydd och beredskap samt Regeringskansliet för 2014. Barbro Holmberg Landshövding Helena Eriksson Handläggare Samhällsskydd [3] för [4] Innehåll Förord...................................................................................................................................................................... 3 Sammanfattning...................................................................................................................................................... 6 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde ........................................................... 9 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod .............................................................................. 15 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet......................................................... 19 4. Identifierade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden ............................................................. 25 4.1 Inträffade händelser i länet under 2014 .............................................................................................. 25 4.2 Sjukdomsrelaterade risker ................................................................................................................... 27 Sjukdomar som påverkar människan ........................................................................................................... 27 Sjukdomar som påverkar djur och människor ............................................................................................. 31 4.3 Livsmedel ............................................................................................................................................. 34 Livsmedelsförknippade sjukdomar............................................................................................................... 35 4.4 Sociala risker och antagonistiska hot................................................................................................... 37 4.5 Extremväder och naturolyckor ............................................................................................................ 39 4.6 Farliga ämnen ...................................................................................................................................... 48 4.7 Kritiska beroenden .............................................................................................................................. 53 Samhällskonsekvensanalys och grundläggande säkerhetsnivåer ................................................................ 54 4.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..................................................................................... 55 Avbrott i elförsörjningen .............................................................................................................................. 55 Styrel ............................................................................................................................................................ 55 Tele- och datakommunikation (elektroniska kommunikationer)................................................................. 57 Elektronisk kommunikation och elförsörjning ............................................................................................. 58 Störningar i GNSS (Global Network Satellite System) .................................................................................. 60 5. 4.9 Dricksvattenförsörjningen ................................................................................................................... 62 4.10 Transporter .......................................................................................................................................... 64 Länsstyrelsen och länets resurser ................................................................................................................ 67 Länsstyrelsens resurser ................................................................................................................................ 67 Regionala nätverk ......................................................................................................................................... 67 Externa resurser ........................................................................................................................................... 69 6. Länsstyrelsen och länets förmåga ................................................................................................................ 73 Länsstyrelsens generella förmåga ................................................................................................................ 73 Länets generella förmåga ............................................................................................................................. 75 7. Särskild förmågebedömning ........................................................................................................................ 79 8. Planerade och genomförda åtgärder ........................................................................................................... 81 Bilaga 1 82 [5] Sammanfattning Krisberedskapen i Gävleborgs län påverkas av en mängd faktorer. Länet har ett antal olika parametrar som påverkar länets riskbild. Det är bland annat närheten till kärnkraftverket i Forsmark, förekomsten av de stora dammarna i Ljusnan och Dalälven och det stora antal anläggningar med farlig verksamhet. Av de händelser som bedömts är det ingen som utgör ett årligen återkommande hot mot länet. Det finns dock risker som kan bedömas återkomma oftare än andra och som har högre sannolikhet att inträffa. Till dessa hör framförallt naturolyckor och väderrelaterade händelser såsom stormar och skyfall samt avbrott i den elektroniska kommunikationen. För andra händelser såsom en kärnteknisk olycka eller en isstorm är sannolikheten mycket låg, däremot blir konsekvenserna av sådana händelser mycket allvarliga. Länsstyrelsens bedömning är att den generella förmågan att hantera allvarliga händelser och kriser i länet är god, men att den enskilda händelsen kan komma att påverka utfallet. Kriser såsom stora elavbrott och avbrott i de elektroniska kommunikationerna kan komma att påverka samhällets funktionalitet och kan komma att innebära kännbara konsekvenser för länets invånare. Ansvaret för att hantera kriser ligger till stor del på det offentliga men även privat sektor och den enskilde har ett ansvar. Varje år genomför Länsstyrelsen seminarier, övningar och utbildningar för att stärka samverkan i länet. Samverkan är en av de viktigaste delarna vad gäller en förbättrad beredskap och minskad sårbarhet vid krissituationer i länet. För att länet ska fungera vid en kris måste de ansvariga redan innan krisen inträffat ha förberett sig genom samverkan i olika nätverk. Samarbetet bygger på det kunskapsutbyte som sker mellan länets olika aktörer. God samverkan innan krisen underlättar skapandet av en samlad lägesbild när väl krisen uppstår. [6] [7] [8] 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen är en statlig myndighet direkt underställd regeringen. Myndigheten är en viktig länk mellan medborgare och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt med ett stort antal kompetensområden; allt från landsbygdsutveckling och biologisk mångfald till integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer. En av länsstyrelsens viktigaste uppgifter avseende krisberedskapen är att vara sammanhållande inom det geografiska området och verka för en god samordning före, under och efter en kris. Länsstyrelsens uppdrag och ansvar för krisberedskap regleras främst i: Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap I dessa förordningar utpekas Länsstyrelsen bland annat som geografiskt områdesansvarig, något som i praktiken innebär att myndigheten ska vara en länk mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Detta geografiska områdesansvar innebär också att samverka och samordna för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt resursutnyttjande i händelse av en kris. Myndigheten ska arbeta med att ta fram en gemensam lägesbild, dels till regeringen, men även till media och allmänhet. Ett led i samordningsansvaret innebär att årligen sammanställa en regional risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i vilken risker och sårbarheter inom myndighetens ansvarsområde ska identifieras och beskrivas. Länsstyrelsen har därtill tillsynsansvar gentemot länets kommuner bland annat enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) samt ansvar för att följa upp kommunernas arbete enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid händelse av ett radioaktivt utsläpp och en kärnteknisk olycka ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänst samt sanering. Myndigheten kan även överta den kommunala räddningstjänsten vid större olyckor, allt enligt lagen om skydd mot olyckor.1 Vid bekämpning av smittsamma djursjukdomar ska Länsstyrelsen bistå Jordbruksverket, detta gäller även det förebyggande arbetet och samordningen gällande smittskyddet för djur enligt epizootilagen.2 1 Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) [9] 2 Epizootilagen (1999:657) [10] Gävleborgs län Gävleborg är beläget i södra Norrland och består av landskapen Gästrikland och Hälsingland med dess tio kommuner. Inom kommunerna finns kommunalförbund och samarbetsorgan som ansvarar för bland annat skola, äldreomsorg, kommunal räddningstjänst och kommunalteknisk försörjning. Den 1 januari 2015 kommer landstinget och regionförbundet att slås ihop till en region med ett direktvalt regionfullmäktige. Regionen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppgifter inom folkhälsa, sjukvård och kultur samt regional utveckling och tillväxt. Regionen tar också över vissa uppgifter inom regional tillväxt från Länsstyrelsen.3 Befolkning4 I länet bor det drygt 277 900 invånare vilket utgör ungefär 3 procent av landets befolkning fördelade på de tio kommunerna i varierande storlek. Länets minsta kommun Ockelbo har knappt 6000 invånare medan Gävle kommun har drygt 97000. I Gävle kommun ligger även länets största stad Gävle, vilket även är länets residensstad. Folkhälsa Länet har, i jämförelse med landet generellt, en låg utbildningsnivå samt hög arbetslöshet och därigenom ett stort antal barn och unga som lever i familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar. Länet har även relativt höga ohälsotal samt ett stort antal invånare med psykisk ohälsa. Integration och tillväxt Gävleborgs län är det län som tar emot flest flyktingar per capita i hela landet. Länsstyrelsen har tillsammans med myndigheter, kommuner och andra aktörer arbetat med flera projekt i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att få ett arbete, samt för att arbetsgivare ska se nya möjligheter för tillväxt genom mångfald. Natur 82 procent av länets yta består av skogsmark men den långa kustremsan utmed Jungfrukusten gör även havet närvarande. I länet finns även två nationalparker, Hamra och Färnebofjärden, vilka bjuder på två helt olika naturupplevelser och visar på den variation länet har att erbjuda. Allt från urskog till älvlandskap och skärgård. Näringsliv I länet finns landets tredje största containerterminal samt ett antal internationella företag inom bland annat verkstads- stål- och pappersindustrin. 3 4 http://www.lg.se/upplev-och-utveckla/Region-2015/Om-regionbildningen/ Siffrorna kommer från SCB och beräknat tom 131231 [11] Gävleborg är ett viktigt europeiskt kluster inom geografisk informationsteknik och geografiska informationssystem (GIS). Länet har även en högskola samt ett antal folkhögskolor. Infrastruktur I länet finns ett antal större järnvägsförbindelser; Ostkustbanan, Bergslagsbanan samt Godsstråket som går genom Bergslagen till Storvik där Norra Stambanan tar vid. Det går även ett antal större vägar genom länet, både E4 och E18 samt ett antal större riksvägar. Strax utanför Gävle ligger Gestrike Airport. Flygplatsen tar inte emot någon persontrafik men trafikeras av bland annat ambulansflyg, fotoflyg, taxiflyg samt är hemmaflygplats för två flygklubbar. Gävle Hamn är en av Sveriges största containerhamnar och har blivit en av landets stora logistiknav. Kultur, fritid och turism Gävleborg fick under 2013 sitt första världsarv, Hälsingegårdar, vilket omfattar sju gårdar i fyra olika kommuner i Hälsingland. Förutom världsarvsgårdarna finns det gott om andra upplevelser i länet för både sinne och smak. Länet har gott om lokala råvaror och lokalproducerade produkter. Musik, teater och möjlighet till friluftsaktiviteter både sommar som vinter finns att tillgå. Även den idrottsintresserade torde kunna få sitt sinne stillat med både fotboll, ishockey och en mängd andra sporter som bedrivs i de olika kommunerna med varierande framgång. Generell riskbild Det finns ett antal parametrar som gör Gävleborgs län specifikt ur risksynpunkt. Närvaron till kärnkraftverket Forsmark i Uppsala län, förekomsten av de stora dammarna i Ljusnan och Dalälven och den alltid närvarande risken för skogsbränder i länets glesbebyggda och skogsrika områden. Även risk för översvämningar och höga flöden finns i länets tre älvar Ljusnan, Voxnan och Dalälven. Vidare är det en omfattande trafik av farligt gods på länets vägar, järnvägar och via sjöfarten. Länet är även ett av de län i landet som har störst förekomst av farliga anläggningar enligt Sevesolagstiftningen. [12] [13] [14] 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdraget Länsstyrelsen ska analysera de risker och sårbarheter i samhället som kan försämra förmågan till verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska beakta händelser som uppstår hastigt och utan förvarning, händelser som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. Analysen ska även beakta att de mest nödvändiga funktionerna i samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas. Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska stärka myndighetens egen och samhällets krisberedskapsförmåga, detta genom att analysera de hot och risker som kan försämra förmågan att bedriva verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även ligga till grund för interna planeringar, övningar, utbildningar och övriga aktiviteter som syftar till att öka medvetenheten kring de risker som finns och förmågan att hantera desamma. Sekretess Denna analys är en öppen handling och har heller ingen hemlig bilaga varför den blir tillgänglig för allmänheten att ta del av om så önskas. Rapporten publiceras på myndighetens externa webbsida, lansstyrelsen.se/gavleborg. Arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har tagits fram i enlighet med MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser5 samt den vägledning som MSB gav ut under 20116. Landstingets och de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna som gäller för mandatperioden 2011-2014 samt de tre senaste årens uppföljningar, är ett viktigt underlag för den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Även olika sektorsmyndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, andra rapporter och skrivelser, deltagande i olika semiarier och workshops samt erfarenheter från olika händelser ligger till grund för denna rapport. 5 6 MSBFS 2010:7 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, MSB 2011 [15] Riskidentifiering och riskanalys En riskidentifiering går ut på att identifiera vilka risker i form av händelser eller scenarier som kan tänkas medföra att en allvarlig händelse uppstår. Detta sker bland annat genom att följa aktuell forskning och kontinuerlig omvärldsbevakning. Riskidentifieringen i denna analys utgår främst, förutom från ovan nämnda kriterier, även från tidigare års risk- och sårbarhetsanalyser, kommunernas och landstingets arbete med riskidentifiering, deltagande i seminarier och workshops samt samverkan med icke-offentlig verksamhet. En riskanalys går i sin tur ut på att besvara frågorna vad som kan hända, hur sannolikt det är att det händer samt vilka konsekvenserna blir. Det handlar om att förfina riskscenarierna och bedöma hur troligt det är att de identifierade scenarierna inträffar. Genom åren har ett antal metoder använts, främst seminariebaserade scenariometoder, men under de senaste åren har fokus skiftat mot kontinuitetshantering och leveransförmåga istället för enskilda scenarier. Bedömning av sannolikheter och konsekvenser Sannolikheten bedöms på medellång sikt (två till fyra år) och värderas kvalitativt på en femgradig skala. Nivå Beskrivning av sannolikhet på medellång sikt 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet Vid bedömning av konsekvenser handlar det om att försöka förutse de direkta och indirekta (negativa) effekter som kan uppstå utifrån vissa givna förutsättningar. Även konsekvenserna anges på en femgradig skala. [16] Nivå Konsekvens 1 2 3 4 5 Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Beskrivning Små direkta hälsoeffekter Mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet Övergående misstro mot enskild samhällsinstitution Måttliga direkta hälsoeffekter Begränsade störningar i samhällets funktionalitet Övergående misstro mot flera samhällsfunktioner Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter Allvarliga störningar i samhällets funktionalitet Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter Extrema störningar i samhällets funktionalitet Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet Sårbarhetsanalys och förmågebedömning En sårbarhetsanalys syftar till att detaljerat analysera hur allvarligt och omfattande en specifik händelse påverkar samhället, eller den egna organisationen, och att med hjälp av analysen identifiera olika sårbarheter. Förmågebedömningen syftar till att bedöma olika myndigheter och organisationers förmåga att hantera olika krissituationer och att skapa en sammanhållen bild över samhällets krisberedskapsförmåga. Bedömningen av förmågan inom varje riskområde redovisas enligt följande skala: Skala Förmåga 1 2 3 4 Bedömningskriterier Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom kommunen, landstinget eller myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid en kris. God med Att förmågan är god med viss brist innebär att samhällsservice i viss mån åtsidosätts viss brist för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom kommunen, landstinget eller Bristfällig myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid en kris. God Mycket Att det inte finns någon förmåga eller att det är mycket bristfällig innebär att bristfällig verksamheterna inom kommunen, landstinget eller myndighetens ansvarsområde står i eller ingen det närmaste oförberedda. [17] [18] 3. Övergrip pande beskrivnin ng av iden ntifierad samhällssviktig v verksam mhet Med sam mhällsviktigg verksamh het avses såddan verksam mhet som up ppfyller en eeller samtlig ga av följandee villkor E Ett bortfall av eller en svår störninng i verksam mheten kan ensamt elleer tillsammaans med m motsvarandde händelse i andra verkksamheter på p kort tid leeda till att een allvarlig kris iinträffar i saamhället. V Verksamheten är nödv vändig eller mycket vässentlig för att en redan iinträffad alllvarlig kkris i samhäället ska kun nna hanteraas så att skad deverkningaarna blir så små som möjligt. m n tagit fram m en strategii7, en handliingsplan8, ooch en vägleedning9 MSB haar under de senaste åren med måålsättning attt säkerhetssställa att sam mhällsviktig ga verksamh heter har enn god förmååga att motstå ooch hanteraa störningar så att de neegativa effek kterna på saamhället blirr så små som m 10 möjligt.. 7 Ett funggerande samhälle i en förän nderlig värld, M MSB, 2011 Handlingsplan för skyydd av samhällsviktig verksaamhet, MSB, 2013 9 Vägledn ning för samhäällsviktig verksamhet, MSB,, 2014 10 Vägledning för samh hällsviktig verkksamhet, sid. 12, MSB, 2014 8 [19] Nedan följer de verksamheter som bedöms vara samhällsviktiga ur ett generellt krisberedskapsperspektiv enligt MSB:s vägledning för samhällsviktig verksamhet:11 Energiförsörjning: Ett längre avbrott inom el eller fjärrvärmeförsörjningen skulle få stora konsekvenser, både för den enskilde men även samhällsekonomiskt. Elproduktion och eldistribution Fjärrvärmedistribution Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer - Länet har flera hamnar, varav Gävle hamn har stor depåverksamhet med samtliga stora bolag. Gävle Hamn sköter också verksamheten med att från fartyg fylla specialtåg med flygbränsle som går vidare till Arlanda. Vattenregleringsföretag Pellets- och flistillverkare Finansiella tjänster: Det finansiella systemet har stor betydelse för samhällets funktionalitet Kontantförsörjning och kontanthantering Betalningssystem Värdedepåer och värdetransporter Handel och industri: Utan en fungerande handel och industri stannar landets ekonomiska tillväxt. Bygg och entreprenadverksamhet Detaljhandel Tillverkningsindustri Hälso- och sjukvård samt omsorg: Hälso- och sjukvård i alla dess former är en samhällsviktig verksamhet som alltid måste fungera för att samhället i övrigt ska vara funktionellt. 11 Akutsjukvård och primärvård Smittskyddsläkare Ambulansverksamhet Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 17-18, MSB, 2014 [20] Kommunal vård och omsorg av äldre med särskilda behov Skolverksamhet samt barnomsorg Kostförsörjning inom offentlig verksamhet Information och kommunikation: Det är av största vikt att information och kommunikation fungerar tillfredsställande i händelse av krissituation. Infrastruktur för elektroniska kommunikationer TV och radio Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Tidningsproduktion och distribution Post och paketutdelning Kommunalteknisk försörjning: Den kommunaltekniska försörjningen är viktig för att andra delar av samhället ska kunna upprätthålla sin förmåga. Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Avfallshantering Väghållning, främst vintertid Livsmedel: En större störning inom livsmedelssektorn skulle få stora konsekvenser i samhällets funktionalitet. Livsmedelsproduktion Livsmedelsdistribution Storköksverksamhet Livsmedelskontroll Livsmedelsbutiker [21] Offentlig förvaltning: Krisledning och krisinformation med stödfunktioner POSOM12-verksamhet Själavård Skydd och säkerhet: Funktionerna inom ramen för skydd och säkerhet är av största vikt för att samhället ska kunna upprätthålla de grundläggande värdena vad gäller demokrati, rättssäkerhet och mänskliga frioch rättigheter. Socialförsäkringar: Polismyndigheten Kriminalvården Räddningstjänst Försvarsmakten Kustbevakningen Migrationsverket SOS Alarm Bevakningsbolag Besluts- och utbetalningssystem Transporter: Ett stopp i transportsektorn skulle påverka många andra samhällsviktiga verksamheter, livsmedel kan inte levereras till butiker, människor kan inte ta sig till sina arbeten, etc. 12 Transporter för övriga samhällsviktiga verksamheters behov Kollektivtrafik POSOM – Psykosocialt omhändertagande i kommun [22] [23] [24] 4. Identifierade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden 4.1 Inträffade händelser i länet under 2014 Nedan kommer några av de incidenter som aktiverat länsstyrelsens TiB under året. December o Vädervarning klass 2, stormarna Sven och Ivar Stormen Sven drog in över landet under den 3 december och Ivar kom ungefär en vecka senare. Båda stormarna föranledde vädervarning klass 2 för kraftiga vindar. Länsstyrelsen höll vid båda tillfällena ett antal samverkanskonferenser i syfte att samordna eventuellt resursbehov i samband med stormarna. Det var främst de norra delarna av länet som drabbades av stormarna. I huvudsak ledde det till el- och teleavbrott, lokala bortfall av Rakel, nedfallna träd och störningar för hemtjänsten. Mars o Ett större telefoniavbrott i södra Hälsingland där cirka 3500 abonnenter blev utan fast telefoni. I samband med detta slutade även trygghetslarmen att fungera samt att telefonin vid Bollnäs sjukhus och hälsocentralerna i området lade av och reservtelefonin fick tas i bruk. Juni o Ett ammoniakutsläpp från pannkaksfabriken i Ockelbo. o En bil med gasoltuber exploderar utanför en förskola i centrala Gävle. Föraren skadades allvarligt. o Läckage av 90-100 liter olja vid vattenkraftverket i Sunnerstaholm i Voxnan. Inga åtgärder vidtagna. o Nationella samverkanskonferenser med anledning av SMHI:s värmevarningar. Inga regionala samverkanskonferenser genomfördes. Augusti o Den stora skogsbranden i Västmanland bryter ut den 31 juli och eskalerar de följande veckorna till att bli en av de största bränderna i modern tid i landet. I början av augusti har brandröken spridit sig till stora delar av länet och länets räddningstjänster blir nerringda av oroliga medborgare. Länsstyrelsen håller samverkanskonferens i syfte att samordna information kring brandröken och det rådande eldningsförbudet som utfärdats av Länsstyrelsen. o Skogsbrand i Gammelstilla på cirka 100 hektar. o Skogsbrand i Bjuråker på cirka 100 hektar. [25] September o Ett större telefoniavbrott i det fasta telenätet i västra Gästrikland med knappt 5000 drabbade abonnenter. o En större lastbil välter vid Testeboån i Gävle inom området för skyddsområdet för Gävles vattentäkt. I samband med olyckan läcker det diesel från bilens tank. o Ett jordskalv i närheten av Mora känns av även i länet. Skalvet uppmätte 4 på richterskalan men orsakade inga skador. o Skogsbrandflyget har mellan 1 maj – 22 september upptäckt 26 bränder. 16 bränder i Gästrikland och 10 bränder i Hälsingland. Oktober o Brand i avfallsanläggningen i Sävstaås, Bollnäs. [26] 4.2 Sjukdomsrelaterade risker Det finns ett stort antal mikroorganismer som kan sprida smitta och orsaka epidemier bland både djur och människor. Antalet skadliga bakterier och virus är enormt och sjukdomar man som människa eller djur kan drabbas av är otaliga. Vissa är mer farliga än andra. Många av sjukdomarna är mer eller mindre isolerade till specifika områden medan andra finns runt om i världen. Vissa av sjukdomarna är otroligt smittsamma och har en hög dödlighet men är desto bättre inte speciellt vanliga. Gemensamt för de flesta vanliga sjukdomar är att de smittar och därigenom kan påverka en stor del av befolkningen, med bortfall av samhällsviktiga verksamheter som följd. Sjukdomar kan även skapa stor rädsla och oro. Sjukdomar som påverkar människan Influensapandemi Influensa orsakas av virus och har en förmåga att förändras varför det inte är ovanligt med större epidemier vissa år. Influensavirus är en så kallad aerosol smitta som sprids via små partiklar i luften. Det finns tre olika typer av influensavirus; A, B och C, där typ A är det virus som ger kraftigast symptom, det är den farligaste men också den vanligaste. Typ B är en lindrigare variant medan typ C är den mildaste och endast ger förkylningssymptom. Vissa år dyker ett influensavirus upp som härstammar från djur, främst fågel och svin, och drabbar människan. Dessa virus har en annan uppbyggnad än det traditionella säsongsviruset vilket gör att det drabbar fler människor och ofta ger värre symptom. Ibland får detta virus en enorm genomslagskraft i stora delar av världen och blir en pandemisk influensa. Den senaste pandemiska influensan var A(H1N1) som härstammade från två olika svininfluensastammar, därav namnet ”svininfluensan”. Det officiella namnet var dock ”den nya influensan”. I juni 2009 förklarade Worlds Health Organisation (WHO) att influensan uppnått fas 6, den högsta nivån, och att den därmed blev klassad som en fullskalig pandemi. Under hösten/vintern 2009 genomfördes massvaccinationer av landets befolkning och det massmediala pådraget kring influensan var enormt. Vaccinationen som användes var en annan än den som använts vid tidigare vaccinationskampanjer och efter massvaccineringen har det kunnat konstateras att 155 personer drabbats av narkolepsi som direkt följd av vaccinationen. Detta faktum, samt det enorma massmediala pådraget, kan ha minskat den framtida trovärdigheten kring vaccinationskampanjer. Att myndigheternas budskap och samhällsinformationen är samordnade är av största vikt för invånarnas förtroende för samhällets instanser och att minska rädslan och osäkerheten kring fenomenet. [27] Under hösten 2014 erbjuder landstinget Gävleborg, förutom det årliga influensavaccinet, även vaccination mot pneumokocker13 till samtliga över 65 år eller de som tillhör en riskgrupp. Pneumokockvaccinet behöver förnyas vart tionde år medan influensavaccinet måste tas varje år.14 Risk och förmåga kring en influensapandemi Vid en allvarlig pandemi påverkas hela samhället, främst genom personalbortfall. De största påfrestningarna med hög arbetsbelastning kommer finnas inom sjukvård och kommunal omsorg. Hårda prioriteringar kommer genomföras och de som är i behov av kommunens stöd kan drabbas av stora påfrestningar. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X God Länsstyrelsen har en pandemiplan och personella resurser för att kunna verka under minst en veckas tid. Drabbas många på specifika nyckelpositioner kan uthålligheten komma att påverkas och trycket på den kvarvarande personalen blir hög, främst vad gäller lägesrapportering och samordning av information. Omfördelning av personal kan dock ske samt att samverkan med de övriga länen inom NordSam kan underlätta personalsituationen. Länets förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig Krishanteringsförmåga God med viss brist God X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Samtliga av länets kommuner har pandemiplaner, liksom Landstinget och Polisen, samt ett stort antal andra samhällsviktiga verksamheter. Vid ett pandemiskt utbrott kommer både kommun och landsting ha en acceptabel ledningsförmåga, däremot kan den personella uthålligheten bli lidande. Prioritering av verksamhet och personal kommer ske i stor utsträckning beroende på vilka grupper i verksamheten som insjuknar. 13 Pneumokocker kan ge lung-, öron och bihåleinflammation och ibland också orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. 14 http://www.gd.se/allmant/gastrikland/landstinget-erbjuder-pneumokockvaccin (2014-10-21) [28] Antibiotikaresistens Antibiotika är ämnen som hämmar tillväxten hos eller dödar bakterier och används därför för behandling av bakterieinfektioner hos både djur och människor. Bakterier som blivit motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta, och bakterier som blivit resistenta mot flera olika sorters antibiotika kallas multiresistenta. Ökad resistens leder till att den antibiotika som finns inte är verksam mot det resistenta smittämnet. Infektioner som idag verkar harmlösa kan bli svårbehandlade eller obehandlingsbara och därigenom orsaka onödigt lidande för patienten eller i värsta fall att denne avlider. Problem med bakteriers resistens mot antibiotika har förekommit alltsedan antibiotikan började användas men har vuxit i takt med att användningen ökat. Förutom resistensen i sig är även den globala spridningen av resistenta bakterier ett stort problem. I och med ökad rörlighet av både människor, djur och livsmedel sker spridningen av antibiotikaresistens allt snabbare. I ett globalt perspektiv har Sverige ännu ett gott läge med förhållandevis lite resistensproblematik, men det ökande resandet och antal sjukhusvistelser utomlands ökar risken att få med sig resistenta bakterier hem. Sverige har en god antibiotikapolicy som syftar till att minska resistensutvecklingen men i många andra länder är den okontrollerade antibiotikaförskrivningen ett stort problem. Under 2014 har den så kallade svin-MRSA spridit sig i Danmark både bland djur och människor. Smittan beräknas finnas i nära hälften av alla danska svinbesättningar och under första halvan av året upptäcktes nästan 600 personer ha blivit smittade men man uppskattar att mellan 6000 – 12 000 danskar bär på smittan. Den största oron kring bakterien är att den ska få fäste inom sjukvården så människor smittas i samband med sjukhusvistelse. Svin-MRSA är inte den allvarligaste av de resistenta MRSA-bakterierna men är i nuläget den allra vanligaste i Danmark.15 Ebola 16 Ebola är en så kallad viral hemorragisk feber, en så kallad blödarfeber som orsakas av virus, vilka kännetecknas av bland annat blödningar i olika delar av människokroppen och feber. Ebola finns ursprungligen hos en typ av fladdermus och kan smitta apor och andra djur. Smittan överförs till människor via hantering av kött från vilda djur. Smitta mellan människor sker främst genom direktkontakt och indirekt kontakt med kroppsvätskor efter det att en person uppvisat symptom. 15 16 http://www.sydsvenskan.se/sverige/svinbakterie-sprids-snabbt-i-danmark/ (2014-09-04) Samverkansmöte med smittskyddsläkare Signar Mäkitalo 2014-10-30 [29] Det aktuella utbrottet av Ebola startade i Guinea i december 2013 och har i nuläget (oktober 2014) spridit sig till främst Sierra Leone och Liberia. Fram till den 15 oktober har drygt 9000 misstänkta och bekräftande fall av Ebola rapporterats varav 4493 dödsfall. Ett antal personer utanför det drabbade området i västra Afrika har behandlats för Ebola och många av dem har överlevt och blivit fri från smittan. Risken att ett utbrott skulle drabba Sverige är minimal, om än dock inte obefintlig. Landet har höjt beredskapen vad gäller smittsamma pandemier i allmänhet, och kanske Ebola i synnerhet. Ebola klassas som en samhällsfarlig sjukdom vilket innebär att en smittskyddsläkare kan besluta att en person med misstänkt, eller bekräftad, smitta av sjukdom som klassats som samhällsfarlig ska genomgå hälsoundersökning. Detta gäller även personer som varit i dennes närhet. Smittskyddsläkaren kan även, om det anses vara nödvändigt ur ett samhällsperspektiv, besluta att personer som riskerar att sprida smittan vidare ska sättas i karantän. Vid universitetssjukhuset i Linköping finns en högisoleringsenhet vid vilken man kan behandla upp till två patienter med mycket smittsamma sjukdomar, som exempelvis Ebola. Det finns även en specialanpassad ambulans för transport av mycket smittsamma patienter, och finns den smittade långt från Linköping kan ambulansen köras ombord på ett av flygvapnets Herkulesplan. Att ta hand om en bekräftad smittad person, eller person som är misstänkt smittad av Ebola är mycket resurskrävande och kräver noggranna säkerhetsrutiner både av personal som hanterar patienten och kring vårdplatsen där den sjuke vårdas. Vid landstinget Gävleborg har man tagit fram ett antal dokument med rutiner kring hur man ska hantera en person med misstänkt Ebola, eller annan viral hemorragisk feber, inom sjukvården. Det finns även rutiner framtagna för exempelvis ambulanspersonal samt olika rutiner beroende på vilken avdelning som kan komma att hantera patienten. Dessa rutiner gäller för landstingets samtliga enheter samt Bollnäs sjukhus. Det finns även en instruktionsfilm framtagen för hur sjukvårdspersonal ska klä av/på sig skyddskläder vid hantering av patient. Vid ett eventuellt omhändertagande av en misstänkt smittad patient vid enhet utanför Gävle sjukhus kommer det främst att handla om ett första vårdande för att sedan transportera patienten till Gävle sjukhus eller vidare till Linköpings universitetssjukhus. Det finns inte resurser på samtliga enheter för att hantera denna typ av patienter då hanteringen är otroligt resurskrävande. Fortsatt arbete kring sjukdomar som påverkar människan Länsstyrelsen kommer i samverkan med Landstinget Gävleborg att öva karantänhamnen och förmågan att vid en händelse agera samordnat i länet. Länsstyrelsen följer utvecklingen av Ebola och andra smittsamma sjukdomar och kommer vid behov att samordna information och andra åtaganden inom ramen för det geografiska områdesansvaret. [30] Sjukdomar som påverkar djur och människor Allvarliga djursjukdomar, så kallade epizootier, finns ständigt närvarande i vår omvärld. Genom att resandet, både med och utan djur ökar, ökar även riskerna för att olika typer av smittämnen ska spridas och få fäste i landet. Genom ökade importer av bland annat livsmedel och foder ökar även risken för att zoonoser ska få fäste och sprida sig. Ökade risker innebär även ökade krav på effektiva kontroller. En stor utmaning är de antibiotikaresistenta bakterierna som hela tiden ökar och utgör ett stort problem i samhället. Om en allvarlig djursjukdom skulle drabba en djurbesättning ska de ansvariga myndigheterna, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) samt ansvarig länsstyrelse ansvara för smittbekämpning. Handlar det om zoonoser blir även Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet (SMI) inkopplade. Epizooti och zoonos En epizooti är en allvarlig och smittsam djursjukdom som kan spridas genom smitta bland djur, eller från djur till människa och som kan tänkas få stor spridning. Dessa sjukdomar omfattas av Epizootilagen (1999:657) och ska vid misstanke om smitta direkt anmälas till veterinär. Exempel på en allvarlig djursjukdom är mul- och klövsjukan. Denna kan drabba alla klövbärande djur som exempelvis kor, grisar, får och getter. Sjukdomen är mycket smittsam och sprids lätt, samt att de ekonomiska konsekvenserna vid ett utbrott av mul- och klövsjuka skulle bli enorma och påverka näringar även utanför den primära jordbrukssektorn varför det finns tydliga EU-direktiv över hur smittbekämpning ska ske. Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor och orsakas främst av virus, bakterier, svampar och parasiter. Smittspridningen kan ske direkt via kontakt mellan djur och människa eller indirekt via smittat livsmedel eller dricksvatten. Smittämnen kan även spridas indirekt via smittbärande djur som exempelvis insekter av olika slag. Vid många zoonoser uppvisar inte djuren några sjukdomssymptom utan är endast smittbärare. Liksom epizootierna lyder under epizootilagen faller de zoonosa sjukdomarna under zoonoslagen (1999:658). Även här har Jordbruksverket, SVA och länsstyrelserna ett stort ansvar, men då det även kan drabba människor och livsmedel berörs även Livsmedelsverket och smittskyddsinstitutet i hög grad. Ett av de vanligaste exemplen på zoonos är salmonella. Salmonella är en bakterie som är vanligt förekommande över hela världen, med undantag för de nordiska länderna tack vare sin gynnsamma situation. Kontroll av salmonella i foder och hos djur påbörjades i landet under 1950-talet och har därefter hållit en hög kvalité varför det knappt finns salmonellasmittat foder eller livsmedel. [31] Salmonella Mbandaka Händelsebeskrivning I april 2013 upptäcktes det vid en rutinprovtagning på en foderfabrik i mellersta Sverige att fodret var smittat av salmonella Mbandaka. Salmonellatypen är inte den mest smittsamma men det har hänt att människor blivit smittade. Vid upptäckten stoppades samtliga leveranser från fabriken, men misstanke fanns att hundratals gårdar med nötkreatur, mjölkproducerande djur, hästar och värphöns fått det smittade fodret levererat till sig. Jordbruksverket, som ansvarade för hanteringen av händelsen, beslutade att provtagning av djur på de gårdar som fått foder skulle ske, med ett första fokus på äggproducenter och därefter nöt- och svinbesättningar. Jordbruksverket beslutade även att upprätta en operativ ledningscentral (OLC) vid distriktsveterinärkliniken i Fjärdhundra mellan Västerås och Uppsala. Till en början var osäkerheten tämligen stor över hur många gårdar som fått fodret och mellan vilka datum det smittade fodret kan ha lämnat foderproducenten. Det som vid första larmet skulle kunna vara kring 600 gårdar blev efter sex dagar färre än 170 djurbesättningar och det totala resultatet blev provtagning på 153 gårdar. Totalt gjordes 4160 salmonellaanalyser på djur samt 682 foderanalyser. Av samtliga provtagningar hittade man salmonella Mbandaka på tio gårdar. I länet togs prover från 33 gårdar varav en fick positivt provsvar. De gårdar med smitta spärrades, vilket innebär ett förbud mot att sälja djur samt skicka djur till slakt. Mjölk kan dock skickas till mejeri då salmonellabakterier dör vid pastörisering. Bekämpning av smittan sker genom bra hygien och skötsel och på de smittade gårdarna togs ytterliga två prover med en månads mellanrum. Vid negativa svar släpps spärren och hantering av djur och foder kan ske som vanligt. Länsstyrelsens agerande under utbrottet Länsstyrelsen var med i hela processen inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Det var representanter från krisberedskapsfunktionen, länsveterinären och informationsenheten som i huvudsak var involverade. Inga direkta arbetsuppgifter tilldelades Länsstyrelsen, utan de huvudsakliga arbetsuppgifterna bestod i att delta i de telefonkonferenser Jordbruksverket initierade samt att därefter informera berörda aktörer och den interna organisationen. Risk och förmåga i samband med en epizooti och/eller zoonos Vid ett större utbrott av epizooti och/eller zoonos är det framför allt kommunerna som blir hårt belastade med främst praktiska detaljer som att stötta de smittbekämpande aktörerna. Praktiska problem kan komma att uppstå för de instanser som behöver ta sig till smittade gårdar då de som utsatts för smitta kommer behöva saneras och isoleras för att undvika smittspridning. [32] Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Krishanteringsförmåga Bristfällig God med viss brist God X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Då det är Jordbruksverket som leder verksamheten vid ett epizootiutbrott är Länsstyrelsen stöttande i deras arbete, ett uppdrag som myndigheten bedöms ha god förmåga att hantera. Det finns övad och utbildad personal som kan verka upp till en vecka vid ett eventuellt utbrott, samt att myndigheten har ett epizootiförråd med materiel för hantering av smitta. Enskilda funktioner som länsveterinären och informationsenheten blir dock mycket hårt belastade. Länets förmåga Behövs ej God med Mycket God Bristfällig viss brist bristfällig Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X I länet finns distriktsveterinärerna som komplement till länsveterinären och det finns utbildad och övad personal som har uthållighet i minst en veckas tid. En förutsättning att klara en händelse är dock att Jordbruksverket bistår med resurser. Det finns dock ett lågt bestånd av djur och fjäderfäbesättningar, vilket minskar länets sårbarhet. Fortsatt arbete kring epizooti och zoonoser Länsstyrelsen planerar att under 2015 genomföra en seminarieövning avseende ett epizootiutbrott för att stärka länets förmåga att agera samordnat vid ett eventuellt utbrott. Myndigheten har under de senaste åren påbörjat en inventering och kunskapshöjning inom området för biologiska ämnen. Arbetet sker inom ramen för risk- och sårbarhetsanalys samt Regional samverkansfunktion (RSF). Målet med arbetet är inventera riskerna och öka den regionala förmågan inom området. [33] 4.3 Livsmedel Livsmedelsförsörjningen och livsmedelskedjan är mycket komplex med många beroenden från många olika verksamheter och sektorer. Nedan följer ett exempel på de många beroenden som finns enbart i mjölkproduktionen. Bild 1. Illustration över mjölkproduktionen. Källa: FOI Ett avbrott i livsmedelskedjan skulle påverka en stor del av samhället och det skulle krävas stora samordnade åtgärder från flera aktörer. Allt från primärproducenten till åkeriet som levererar det färdiga livsmedlet till affären. Innan ett livsmedel blir ett livsmedel är det fortfarande inom det som kallas för primärproduktionen. Primärproduktion handlar om djurhållning, vattenbruk, vegetabilisk livsmedel- och foderproduktion samt jakt och fiske av vilt samt vilda växter. Inom dessa områden finns ett stort antal sårbarheter som måste tas hänsyn till. Bland annat sjukdomar som kan drabba både djur och växter, epidemier, radioaktivitet i mark och vatten och kemiska utsläpp. [34] Bara inom salladsodling finns ett stort antal steg inom vilka det finns olika typer av beroenden. Bild 2. Samtliga led i salladsodling. Från frö till konsument. Källa: FOI Då livsmedelsförsörjningen och livsmedelskedjan består av så många olika delar och beroenden är det svårt att göra en helhetsbedömning över de risker och sårbarheter som finns inom området. Livsmedelsverket driver sedan 2012 ett projekt med att sammanställa en sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Detta görs med hjälp av olika myndigheter, organisationer och företag i syfte att öka kunskapen om både verksamhetsspecifika och övergripande hot bland livsmedelskedjans aktörer, att öka kunskapen om beroenden mellan kedjans aktörer, att skapa en gemensam bild över sårbarheterna i livsmedelskedjan samt öka samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer. Målet är att Livsmedelsverket i slutet av 2014 ska ha en färdig rapport och att arbetet med den ska ha ökat förståelsen hos de olika aktörerna för varandras verksamheter, att kommunikationen både inom och mellan sektorerna ska ha ökat samt att öka hela sektorns förmåga att hantera en krissituation. De enskilda aktörerna kan ha en god förmåga men sektorns totala förmåga är låg. Livsmedelsförknippade sjukdomar Det finns ett antal olika bakterier som orsakar smittspridning och sjukdomar som kan härledas till livsmedel och hur denna hanteras. Ehec En av dessa sjukdomar är EHEC – eller Enterohemorragisk E. coli som den egentligen heter. EHEC är en bakterie som kan finnas i tarmarna hos människor, kor, får och getter. Smittan sprids av förorenade livsmedel, vatten, djur eller av andra människor. Efter en till tio dagar drabbas man av magsmärtor och diarréer som ofta är blodiga. Under 2011 var det ett stort utbrott som härstammade från Tyskland och som skapade stor orolighet även i Sverige. Den gången var orsaken smittat bockhornsklöver. Många som insjuknar i ehec har dock fått i sig bakterien vid utlandsvistelse vilket var drygt hälften av alla som blev sjuka 2013. Listeria En annan bakterie som kan finnas i livsmedel och kan orsaka främst mag-tarmsymptom är Listeriabakterien. Listeria finns överallt i naturen och i många livsmedel. Bakterien dör av upphettning över 70 grader men trivs bra i främst charkprodukter som inte upphettas. Den största riskgruppen finns bland gravida, gamla och personer med immunförsvar varför man ofta går ut med rådet att personer i dessa riskgrupper ska undvika charkuterivaror i så stor utsträckning som möjligt. [35] I oktober 2013 startade ett listeriautbrott i Sverige som fortfarande pågår. I augusti 2014 hade 44 personer insjuknat och 7 personer avlidit till följd av bakterien och man hade i augusti ännu inte hittat källan till utbrottet. I Danmark har under året cirka 12 personer insjuknat under året på grund av dålig rullsylta. Risk och förmåga kring livsmedelsförsörjningen Det finns ingen regional risk eller förmågebedömning gjord över livsmedelsförsörjningen utan länet får i nuläget förlita sig på det nationella arbete som görs inom området. Fortsatt arbete kring livsmedelsförsörjningen Länsstyrelsen följer aktivt Livsmedelsverkets arbete kring den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalysen i syfte att framgent kunna applicera arbetet på regional nivå. Myndigheten påbörjade även arbetet inom området under våren 2013 i samverkan med kommuner och övriga intressenter, ett arbete som kommer fortsätta under de kommande åren. [36] 4.4 Sociala risker och antagonistiska hot Det finns många olika typer av risker som kan påverka samhället och orsaka kriser och oro. Fokus har under många år legat på de fysiska och tekniska riskerna i samhället, det är först på senare år sociala risker och social oro aktualiserats i samband med risk- och sårbarhetsanalyser. De senaste årens oroligheter runt om i svenska förorter såsom exempelvis Gottsunda, Rosengård, Husby, Tensta – listan kan göras lång, har visat på att det i samhället finns ett stort behov av att lyfta frågor som berör människors sociala situation även i ett krisberedskapsperspektiv. Blir det oroligt i delar av samhället kan dess grundläggande funktionalitet påverkas och det kan bli svårt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Sociala risker och social oro Under 2011 påbörjade länsstyrelsen ett pilotprojekt inom ramen för sociala risker och social oro. Myndigheten har i det arbetet provat metoden Levande analys för trendbevakning inom sociala risker. Syftet med metoden var att dela, dokumentera och följa upp den samlade kunskapen som idag finns inom många olika verksamheter som kommer i kontakt med ungdomar. Arbetet har i huvudsak bedrivits genom workshopar med ett tjugotal deltagare från olika myndigheter och verksamheter där de fått ge sin bild över hur de ser på social oro och sociala risker utifrån deras profession och synsätt. Resultatet av arbetet har resulterat i rapporten ”Låt mig få veta att jag är en som kan – om frustrationsgap, skuldbeläggning och utanförskap. En rapport om sociala risker och social oro i Gävleborgs län”. Rapporten finns att ladda ner på myndighetens hemsida lansstyrelsen.se/gavleborg och kan läsas som ett komplement till denna rapport varför inga resultat kommer delges här. Antagonistiska hot och angrepp Antagonistiska hot och angrepp är handlingar där upphovsmakarna avsiktligt handlar på ett sådant sätt som har till syfte att skada samhällets institutioner eller de demokratiska värdena på ett direkt eller indirekt sätt. Det är i huvudsak Säkerhetspolisen som arbetar med antagonistiska hot och grupperingar som kan tänkas utföra angrepp mot samhället. Säkerhetspolisen ser även till den grova organiserade brottsligheten som genom hot, trakasserier och våld har i syfte att påverka myndighetsföreträdares, journalisers eller förtroendevaldas yrkesutövning. Det finns i länet ett antal personer och grupperingar som bedöms tillhöra den grova organiserade brottsligheten. Den mediala uppmärksamhet dessa personer stundtals ges kan öka oron i samhället kring vad de kan åstadkomma. Inte allt för sällan tillskrivs de större potential än vad de egentligen råder över. [37] Det finns också i länet intressegrupper kring rovdjursfrågan. Denna fråga skapar ofta starka känslor hos de inblandade, både för och emot och det kan finnas risk för någon typ av antagonistiska hot, då främst otillåten påverkan, från personer som har intresse i frågan. Både inom Länsstyrelsen och inom de enskilda kommunerna finns det handläggare som handhar vad som kan ses som känsliga ärenden. Ärenden som kan få den enskilde individen att känna sig åtsidosatt eller kränkt beroende på ärendets natur. [38] 4.5 Extremväder och naturolyckor Naturolyckor och klimatrelaterade händelser i form av skyfall, översvämningar, ras och skred, värmeböljor och översvämningar kan få enorma konsekvenser för människors hälsa, egendom miljö och samhällets funktionalitet. Stora nederbördsmängder kan lokalt skapa stora problem, antingen i form av översvämningar eller ”snökaos” vid stora snömängder. Vintern 2014 var dock, till skillnad mot året innan, relativt snöfattig och snön skapade inga större problem i länet. Sommaren upplevdes nog av många som en fantastiskt fin sommar med många soltimmar och rekordtemperaturer på många platser runt om i landet och länet. SMHI gick ett antal gånger under juli och augusti ut med värmevarningar, alltså varning för temperaturer över 30 grader eller mer tre dagar i rad, för stora delar av landet. Med värmen följde även åskoväder med medföljande skyfall. Mest drabbat blev västra och södra delarna av landet, men även Stockholm fick sig ett ordentligt regnoväder. Länet klarade sig förhållande vis bra från de värsta skyfallen. Värre var det dock i augusti 2013 då Vågbro i södra Hälsingland fick 249 mm nederbörd under ett dygn vilket var den högsta uppmätta nederbörden i landet under augusti 2013. Det är inte bara nederbörden som kan orsaka stora problem, även stormar kan ställa till det i samhället. I mitten av december 2013 drog stormarna Ivar och Sven in över landet vilka främst drabbade de norra delarna av länet. Stormarna avlöste varandra med knappt en veckas mellanrum och ställde till stora problem där de drog förbi. Stormen Dagmar Även om både Ivar och Sven skapade problem i de drabbade områdena är det fortfarande Dagmar som orsakat mest skada i länet. Ivar passerade för långt nordväst för att ställa till med allt för stor skada och Sven hade mer karaktären av snöstorm, vilket i sin tur skapade andra problem än de en mer traditionell höststorm orsakar. Händelsebeskrivning av stormen Dagmar Natten mot annandag jul 2011 drog stormen Dagmar in över länet väster ifrån. Stormen orsakade omfattande trädfällning, skogsbolaget Holmen uppskattar att tre miljoner kubikmeter skog föll i södra Norrland under stormen17. Trädfällningen orsakade elavbrott och tranmissionsfel i kommunikationsnät samt störningar och avbrott inom den elektroniska kommunikationen. Som mest var fler än 300 000 elkunder och tiotusentals abonnenter utan strömförsörjning och elektronisk kommunikation (fast- och mobiltelefoni). Den 30/12 hade antalet drabbade elkunder reducerats till cirka 1300 och antalet abonnenter till 4000. 17 http://sv.wikipedia.org/wiki/Stormen_Dagmar [39] Som en följd av avbrott i den elektroniska kommunikationen försvann tillgången till trygghetslarm samt möjligheten att nå 112 inom stora områden. Även andra larmfunktioner samt något övervakningssystem för vattenverk påverkades. De som drabbades hårdast var glesbefolkade områden i Hudiksvalls, Nordanstigs och Ljusdals kommuner. Inom länet är den samhällsviktiga verksamheten i huvudsak koncentrerad till länets tätorter varför skadorna på denna blev begränsade. Ingen kännedom om skador eller dödsfall som orsakats av störningar i de elektroniska kommunikationerna kom till Länsstyrelsens kännedom. En hjälp i detta kan ha varit den milda temperaturen dagarna efter stormen, samt att stormen främst drabbade glesbygden där de boende ofta har god beredskap för störningar inom både el- och vattenförsörjningen. Länsstyrelsens agerande under stormen Med bakgrund av myndighetens geografiska områdesansvar blev de viktigaste uppgifterna att ge stöd för samverkan och samordning utifrån en övergripande lägesbild. Samverkansmöten med ett antal aktörer18 hölls dagligen mellan den 25-30 december 2011 på initiativ från myndigheten. Isstorm Sannolikheten att drabbas av en isstorm är tämligen liten, men fenomenet bedöms till ungefär vart hundrade år och den senaste isstormen drabbade landet 1920. En isstorm uppkommer när underkylt regn träffar en yta och fryser till ett tjockt islager, ibland flera meter tjockt. Varm luft strömmar in och trycker undan kall luft och eftersom väggen med varm luft lutar bildas det en kil med kall luft under den varma. Snön som faller i den varma luften smälter och blir regn och när regnet når det kalla luftlagret närmast marken kyls det ner. Har det kalla luftlagret en temperatur under noll grader får regnet frysgrader och är luftlagret tillräckligt tunt hinner regnet inte frysa till is utan når marken som underkylt regn.19 1998 drabbades Kanada (östra Kanada och staten Québec) av en isstorm som hade katastrofnivå i 8-10 dagar. Kanada har ungefär samma förutsättningar som Sverige vad gäller klimat och energiförsörjning med ett närmast totalt beroende, vilket gör det intressant att dra erfarenheter från den inträffade händelsen. Konsekvenserna kring isstormen i Kanada finns beskriven i tidigare risk- och sårbarhetsanalyser varför ingen beskrivning kommer ske i denna version. 18 Deltagande aktörer var Länsstyrelsen, kommuner, räddningstjänster, Landstinget, Polisen, SOS Alarm, aktörer från el- och telesektorerna (Fortum, E.ON, TeliaSonera, Tele2), Trafikverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten, SMHI, MSB, Radio Gävleborg 19 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/underkylt-regn-1.5896 [40] I risk- och sårbarhetsanalyserna för 2010 och 2011 har ordentliga redogörelser för hur länet kan hantera en isstorm därför kommer detta inte att redogöras för här utan hänvisas till tidigare års RSA:er. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Då en isstorm skulle komma att påverka samhället stort gjorde kommunerna mycket olika bedömningar över sin förmåga att hantera en eventuell isstorm. Det var allt ifrån mycket bristfällig till god. Slutsatsen blev dock att kommunerna i Gästrikland bedömde förmågan sämre än kommunerna i Hälsingland, Polismyndigheten och Landstinget. Klimatförändringar Länsstyrelsen gjorde under 2007 och 2008 ett fördjupat arbete kring klimatförändringar och naturolyckor inom ramen för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Ett arbete som redovisades i rapporten ”Gävleborgs län inför klimatförändringarna – översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys med fokus på samhällsplanering”. Under 2010 tog Statens geotekniska institut (SGI) och SMHI fram en klimat- och sårbarhetsanalys över Gävleborgs län, ”Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys – naturolyckor”. Båda rapporterna finns att hämta från Länsstyrelsens hemsida lansstyrelsen.se/gavleborg. 2014 har Länsstyrelsen beslutat om en handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen togs fram i samråd med olika aktörer i länet och syftar till att belysa och utvärdera klimatanpassningsarbetet lokalt och regionalt i länet, samt formulera åtgärdsförslag för klimatanpassningsarbetet fram till 2020. Kartläggningen visar att kunskapen om klimatförändringarnas effekter på lokala förhållanden och hur klimatförändringarna slår på olika samhällsviktiga sektorer i samhället är delvis bristfällig. Vidare finns en stor osäkerhet hos beslutsfattare i hur man bör hantera riskerna. Handlingsplanen innehåller ett antal åtgärder riktade mot länets kommuner, Länsstyrelsen Gävleborg och andra aktörer att initiera och genomföra. Åtgärderna kan delas in i tre kategorier: samverkansåtgärder, identifieringsåtgärder och implementeringsåtgärder. Åtgärdsförslagen ska vara vägledande för det kommande arbetet och planen ska verka samordnande för kommunerna och andra verksamhetsutövare i länet att gå vidare i sitt arbete med klimatanpassning på både kort och lång sikt.20 Även handlingsplanen finns att ladda ner på Länsstyrelsens hemsida lansstyrelsen.se/gavleborg. 20 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Gävleborgs län, sid. 7-9,Länsstyrelsen Gävleborg, 2014 [41] Översvämningar Med översvämning avses att mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med vatten. En översvämning kan få stora ekonomiska konsekvenser och kan även påverka människors hälsa och säkerhet samt att samhällsviktiga funktioner kan drabbas. Inom ramen för förordningen om översvämningsrisker (SFS 2008:956) har MSB pekat ut 18 orter med betydande översvämningsrisk, varar Edsbyn i Ovanåkers kommun är en av orterna. För dessa orter sker ett nationellt arbete; ett arbete som drivs av länsstyrelserna med stöd av MSB. Arbetet sker i tre steg. I det första steget ska en konsekvensbeskrivning av effekterna för orten som drabbas av en översvämning tas fram. I steg två ska kartor över de översvämningshotade områdena tas fram. Kartor som bland annat illustrerar hur många människor som drabbas, vilken typ av verksamhet som ligger inom det översvämningsdrabbade området samt vilken miljöskada en översvämning kan orsaka. I det tredje och sista steget ska riskhanteringsplaner tas fram och fastställas för de utpekade områdena, ett arbete som är påbörjat och ska vara färdigt i januari 2016. Skyfall Ett skyfall är enligt SMHI:s definition ett kortvarigt intensivt regn när det faller minst 50 mm på en timme eller minst 1mm på en minut. Översvämningar är en av flera konsekvenser vid skyfall men även andra materiella skador kan uppstå samt ökad olycksrisk för individen vid exempelvis trafikolyckor på grund av dålig sikt. Beträffande översvämningar är det främst vid hårdgjorda ytor med avrinningssystem som inte är anpassade för häftiga skyfall utan vanligen för 10-års regn, ett regn som statistiskt sett återkommer en gång vart tionde år, där de flesta översvämningar inträffar. Framtida scenarier vad gäller nederbörd är att den för Sveriges del kommer att minska under sommarmånaderna i större delen av landet men att den däremot kommer öka under vintermånaderna. Däremot kommer frekvensen av regn med höga intensiteter att öka på grund av ett varmare klimat.21 Scenario skyfall Temat för den särskilda förmågebedömningen från MSB 2014 är skyfall. Scenariot går i stort ut på att det under en dag i augusti varnas för mycket kraftiga skurar i ett fiktivt område och att en vädervarning klass 1 utfärdas för området. Under 10 minuter uppmäter man 29 mm nederbörd och totalt för dygnet faller 135,4 mm. Följderna av skyfallet blir översvämmade vägar och vattenfyllda viadukter samt att järnvägsspår översvämmas och delar av banvallen riskerar att rasa. Antalet översvämmade källare är stort och räddningstjänst får svårt att ta sig fram på vägarna. För en ordentlig genomgång av scenariot, se bilaga 2 21 Pluviala översvämningar, sid 11, MSB, 2013 [42] Risk och förmågor kring skyfall För en ordentlig genomgång av vilka konsekvenser naturolyckor får för samhället i stort och länet specifikt hänvisas till risk- och sårbarhetsanalysen 2011 samt de rapporter som nämndes i stycket Klimatförändringar. Slutsatsen för skyfallsscenariot är att de stora vattenmängderna blir svåra att hantera och att infrastrukturen kommer drabbas hårt. Följdverkningar av detta gör att transporter blir påverkade med förseningar och ekonomiska bortfall. Även samhällsviktig verksamhet såsom blåljusverksamhet samt hemtjänst kan hindras eller försenas i sina utryckningar. Antalet översvämmade källare är mycket stort och även samhällsviktiga verksamheter såsom sjukhus har drabbats av kraftiga översvämningar. De stora regnmängderna har lett till störningar i trafik på väg och järnväg men även avbrott för el och störningar i tele- och datatrafiken. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Länsstyrelsen bedöms ha en god förmåga att hantera ett skyfall utifrån myndighetens geografiska områdesansvar. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X I länet finns det ingen organisation eller kommun som har en särskild beredskap för just skyfall utan att man vid en sådan händelse får använda sig av den generella beredskap som finns oberoende av händelse. Då ett skyfall har ett snabbt förlopp är det oftast de vardagliga resurserna som får användas då rekvirering av andra resurser tar tid och kräver viss planering. Beroende på kommunens storlek varierar både de materiella och personella resurserna, men det brukar finnas en benägenhet att hjälpa varandra mellan kommunerna om så behövs. Vid stora vattenmängder kan IT-infrastrukturen komma att påverkas men det finns ofta en redundans vad gäller kommunikationssystem. För det akuta skeendet med stora vattenmassor finns inte någon beredskap utan det gäller att ha bra inarbetade rutiner för avbrott i de samhällsviktiga verksamheterna oavsett händelse. [43] För att kunna hantera de framtida skyfallen handlar det mycket om att ha en god samhällsplanering och arbeta med klimatanpassningsarbete. Fortsatt arbete kring klimatanpassning och naturolyckor Arbetet inom ramen för översvämningsdirektivet kommer fortlöpa under 2015 med syfte att få färdigt riskhanteringsplanerna. Klimatanpassningsarbetet kommer under 2015-2016 fokusera på att stärka nätverk inom identifierade sakområden och ta fram detaljerat regionalt underlag som stöd för länets aktörer. Frågor som är prioriterade berör dricksvatten, VA-/dagvatten, policy för planering i havsnära områden, naturvård och areella näringar. Tyngdpunkten ligger på att ta fram underlag som möjliggör fysiska åtgärder och uppstart av projekt i frågor som rör vatten och identifiering av klimatförändringarnas effekter och möjliga hanteringsalternativ genom stärkande av nätverk inom naturvård och areella näringar. Övriga områden inom ramen för naturolyckor kommer att utökas under de närmaste åren med att belysa fler områden. Dammbrott I Sverige finns cirka 10000 dammar, och för uppskattningsvis 200 av dessa dammanläggningar skulle ett dammbrott medföra betydande konsekvenser för liv, hälsa, miljö eller ekonomiska värden. Omkring 25 dammanläggningar i de stora kraftverksdammarna skulle i händelse av dammbrott medföra omfattande översvämningar längs älvdalen, och skulle förutom fara för många människors liv och hälsa kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter.22 Scenario dammbrott Ljusnan Det finns ett antal dammar i älven Ljusnan, och kraftverken i Ljusnan står för 6 procent av landets vattenkraft.23 FOI har tagit fram ett scenario med ett dammbrott i dammen Lossen i Ljusnan, vilket är den största dammen i älven. 22 23 Underlag till nationell riskbedömning 2012, sid. 76, FOI 2013 Ibid. [44] Bild 3. Övversikt över Ljjusnans dalgå ång och dess 220 dammanlägggningar. Källa a: Elforsk 20006. Beredskaapsplanering för dammbrott – Ett pilotprrojekt i Ljusnan Scenarioot går i storrt ut på att det d under enn längre tid, flera månad ders tid, harr kommit sto ora nederböördsmängdeer vilket ledeer till att maarken är määttad på vattten och överrsvämningaar uppstår i låglänta områden. o Dåå regnet intee avtar stigeer vattenniv våerna strax över dämninggsgräns ochh efter en tid d havererar dammen occh vattenmaassorna vräkker ned läng gs slänten. Detta lederr i sin tur tilll att nedströöms liggand de vattenkraaftmagasin ooch dammaar ma vattenmäängderna.24 För en ordeentlig genom mgång av sccenariot och h raseras av de enorm 25 konsekvvenserna häänvisas till rapporten r Riisker och fö örmågor 201 12 h förmåga kring k damm mbrott i Lju usnan Risk och Slutsatssen blir att stora s områdeen kommer översvämm mas med rasserade bygggnader och infrastruuktur som följd. fö Då sto ora delar av infrastruktu uren blir förrstörd komm mer transporterna till och från norra delarna d av laandet blir sttarkt påverk kade. Elnätet kommer attt påverkas med m bedömnningen att regionalr och h lokalnätenn drabbas hårdast. h Detta leeder i sin turr till stora ellavbrott meed dess följd dverkningarr. 24 Underlag till nationeell riskbedömn ning 2012, sid 76-78, FOI 20 013 Risker o och förmågorr 2012 – Redovvisning av reggeringsuppdraag om natione ell riskbedömnning respektivve bedömning av krisbereedskapsförmå åga, sid. 56-588, MSB 2013 25 [45] Det finns risk för att människor kan komma att omkomma i samband med att flodvågen går fram. I riskområdet för översvämning bor det cirka 9000 personer som kommer behöva evakueras under en längre tidsperiod. Återställandet efter dammbrottet kommer kosta samhället flera miljarder kronor, dels i rena reparationskostnader, men även uteblivna intäkter för industrier och företag i det drabbade området. Bedömningen blir att sannolikheten för att ett dammbrott i den utsträckning scenariot förutsätter är medelhög då kunskapen kring dammbrott hela tiden ökar och förstärkning av befintliga dammar görs. Konsekvenserna bedöms däremot som mycket stora då det inte är omöjligt att människor kan omkomma i samband med dammbrottet. De totala samhällskostnaderna skulle troligtvis överskrida en miljard kronor och händelsen skulle förmodligen få politiska konsekvenser. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X I länet finns redundans vad gäller informationsteknik, telefon och radiosamband som ska kunna fungera om de ordinarie näten slås ut. Länets förmåga har även stärkts genom att en samordnad beredskapsplanering har skett med kommunerna längs Ljusnan. Informationsbroschyrer har delats ut och möten har hållits för boende i riskområden. Motsvarande arbete har genomförts gällande Dalälven. En av svårigheterna är att kunna larma allmänheten i händelse av ett dammbrott, det finns inget färdigt system för hur larm ska ske. Det pågår ett projekt inom Ljungan där man kommer prova en funktion med SMS-larm och slår det väl ut hoppas man på att området kring Ljusnan står på tur. Detta kan dock ske allra tidigast under 2015, men än finns inga färdiga tidsplaner. I nuläget ske varningen genom att man via högtalare på bilar påkallar de boendes uppmärksamhet. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X [46] Fortsatt arbete kring dammbrott Arbete kring dammarna och säkerheten runt omkring dessa är ständigt pågående. Under våren 2014 genomfördes en större övning avseende dammbrott i Dalälven, störtflod Dalälven. Övningen leddes av Länsstyrelsen Dalarna men Länsstyrelsen Gävleborg deltog i mindre utsträckning. Vid övningen konstaterades att ett dammbrott i Dalälvens största damm Trängslet inte skulle innebära några större konsekvenser i varken Sandvikens- eller Gävle kommun där Dalälven rinner genom Under kommande år kommer arbetet med en samordnad beredskapsplanering avseende Ljusnan och Voxnan påbörjas. Denna innebär bland annat förnyade översvämningskarteringar samt analys av konsekvenser vid dammbrott. Proposition 2013/14:38 dammsäkerhet är antagen i vilken man föreslår att en samlad reglering av frågor om dammsäkerhet införs i miljöbalken. Detta innebär att Länsstyrelserna fortsättningsvis kommer att klassificera dammar enligt tre olika kriterier. Länsstyrelsen kommer även att ha ett tillsynsansvar. Detta kommer att träda i kraft senast 1/7 2017. [47] 4.6 Farliga ämnen Farliga ämnen kan innefatta en otal mängd olika typer av ämnen. Inom ramen för krisberedskap talar man ofta om ämnen inom CBRNE området. CBRNE står för kemiska-, biologiska-, radioaktiva-, nukleära- och explosiva ämnen. Denna indelning minskar knappast antalet ämnen, men den delar in dem i olika områden och förenklar kategoriseringen och den teoretiska hanteringen av ämnena. Under 2011 påbörjades projektet ’Stärkt CBRNE-förmåga i Gävleborg’, ett projekt som de första åren fokuserade på C-delen och de kemiska ämnena. Under slutet av 2012 byttes fokus till att beröra de biologiska ämnena, var de finns och vilka risker de medför. Arbetet med de kemiska ämnena fortsätter dock kontinuerligt och är ständigt aktuellt. CBRNE – C-verksamhet / farligt gods hantering Gävleborgs län ligger på femte plats av de län i landet som har flest anläggningar enligt Sevesolagstiftningen26, totalt finns det 15 stycken på den högre kravnivån och sju stycken på den lägre. Det finns även 32 stycken anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap. 4§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa anläggningar hanterar ämnen som på olika vis kan orsaka skada på människor, egendom och/eller miljön. Ämnena och mängderna som hanteras skiljer sig åt mellan de olika anläggningarna, men gemensamt är att en olycka vid någon av anläggningarna kan få mycket allvarliga konsekvenser. Inom Gävle hamn finns Sveriges tredje största containerhamn plus att hela hamnverksamheten är komplex och består av många olika verksamheter som omfattas av bland annat Sevesolagstiftningen. Inom länet transporteras det en ansenlig mängd farligt gods på såväl väg, järnväg, sjö och luft, men det finns i nuläget ingen tillförlitlig uppskattning över hur stora mängderna är. Den senaste uppskattningen gjordes av Räddningsverket 2006. Länsstyrelsen har dock rekommenderat ett antal vägar för farligt godstransporter och som delas in i primära och sekundära vägar: 26 De primära transportlederna bildar ett huvudnät för genomfartstrafik och ska användas så långt det är möjligt. Det sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter till och från de primära lederna och ska inte användas för genomfartstrafik. Lagen (199:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor [48] Bild 4. Anläggningar enligt Seveso och 2kap. 4§ LSO, rekommenderade vägar för farligt godstransporter samt stambanan. [49] Risk och förmåga kring CBRNE – C-verksamhet / farligt gods hantering Riskbilden kring olyckor på C-verksamhet i länet har ökat då antalet verksamheter som bedriver farlig verksamhet inom C-området har blivit flera. Sannolikheten för att en olycka ska hända är dock avhängigt det enskilda företagets vidtagna säkerhetsåtgärder. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Länets förmåga att hantera en kemikalieolycka beror i stor utsträckning på hur de kommunala räddningstjänsterna kan bekämpa olyckan samt vilka avtal eller förbund de har slutit med andra räddningstjänster och eventuellt andra aktörer rörande kemdykutrustning med mera. En större kemikalieolycka kan medföra ett stort antal skadade. Landstinget Gävleborg har samarbete med närliggande sjukhus samt att det finns saneringsavdelningar både vid Gävleoch Hudiksvalls sjukhus. Det har även under året tagits fram, i samarbete mellan räddningstjänsten, polisen och landstinget, ett styrdokument gällande personsanering vid olycka med CBRN-ämnen. Under 2014 genomfördes i länet både utbildning och övning i personsaneringsdokumentet. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Fortsatt arbete kring C-verksamhet / farligt gods hantering Det huvudsakliga arbetet inom C-området kommer handla om att genomföra övningar och utbildningar med framför allt länets räddningstjänster, Polismyndighet och Landsting. Länsstyrelsen kommer under 2015 pröva ett antal nya verksamheter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Under senhösten 2014 genomförs en kriskommunikationsövning, X-ray, som bland annat kommer att öva hur deltagande organisationer kan hantera en kemolycka. [50] Länsstyrelsen har även för avsikt att under 2015 genomföra en seminarieövning avseende oljeskadeskydd med syfte att testa den regionala oljeskyddsplanen, den regionala kriskommunikationsplanen samt lokala oljeskyddsplaner. CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen I landet finns tre kärnkraftverk. Forsmark kärnkraftverk i norra Uppland är det verk som kan skapa mycket stora konsekvenser för länet. Förutom de tre kärnkraftverken finns ett antal kärntekniska anläggningar samt att radiologiska källor går att finna bland annat vid olika forskningsinstitut och industrier. Icke att förglömma är de hundratals kärnreaktorer som finns inom på 100 mils avstånd från länet. Ett haveri vid något av dessa skulle orsaka stora konsekvenser för länet. Än idag påverkas länet av det radioaktiva utsläpp kärnkraftsolyckan i Tjernobyl orsakade. Risk och förmåga kring CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen Det fraktas radioaktivt skrot i länet via samtliga typer av transportmedel vilket gör att en olycka med radioaktiva ämnen inte kan uteslutas. Närheten till kärnkraftverket i Forsmark gör att länet ligger i en absolut riskzon vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens ledningsplats är inte skyddad mot ett radioaktivt nedfall vilket påverkar myndighetens förmåga negativt om ett nedfall sker i Gävle. Belastningen på Länsstyrelsens personal blir omfattande då myndigheten övertar ansvaret för den kommunala räddningstjänsten. Även myndighetens informationsenhet blir hårt belastad då behovet av information från allmänheten med största sannolikhet blir enormt. Myndigheten kommer i ett sådant läge bli beroende av verksamhetsansvariga myndigheter och experter samt övriga samarbetspartners. Under december 2013 genomförde Länsstyrelsen Uppsala en övning med fokus på en kärnteknisk olycka, övning Havsörn, Länsstyrelsen Gävleborg deltog i övningen genom att öva det egna stabsarbetet samt att två personer deltog som observatörer på plats i Uppsala. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Det finns brister i vad gäller de personella resurserna både inom ledning och styrning samt inom de verksamheter som behöver personal för att kunna hantera de praktiska göromålen. Brister finns även inom organisationerna för att ta emot och hantera förstärkningsresurser. [51] Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Fortsatt arbete kring CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen Under senhösten 2014 genomför Länsstyrelsen Gävleborg en kriskommunikationsövning med fokus på en kärnteknisk olycka. I samband med övningen kommer även en seminariedag med fokus på radioaktiva ämnen och kärnkraft genomföras. [52] 4.7 Kritiska beroenden Dagens samhälle präglas av en ökande grad av beroenden. Kritiska beroenden är starkt förknippat med den samhällsviktiga verksamheten som förklarades i kapitel 3. Enligt MSB är kritiska beroenden ”ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Det karaktäriseras av att en störning av en levererande verksamhet snabbt och varaktigt försämrar funktionen hos en beroende verksamhet. Sådana funktionsnedsättningar kan inträffa om den beroende verksamheten saknar stötdämpare och därmed uthållighet”27 Genom att analysera beroenden kan man få en bättre bild av vad den enskilda samhällsviktiga verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att fungera. Elberoendet i samhället är enormt. Ett avbrott i elförsörjningen skulle få enorma konsekvenser för många samhällsviktiga verksamheter. Vatten- och avloppssystem, fjärrvärme, elektroniska kommunikationer och kontanthantering för att nämna några. Störningar i de elektroniska kommunikationerna leder i sin tur till att funktionaliteten i många samhällsviktiga verksamheter sjunker drastiskt. Tillgången till IT och telefoni är mer eller mindre en förutsättning för att många verksamheter ska fungera. Det finns många delar som är beroende av IT för att fungera, exempelvis logistik, betalningstjänster och kontanthantering. Många verksamheter verkar efter just-in-time-principen och har små eller inga lager utan förlitar sig på regelbundna avstämningar och beställningar med stöd av olika informationssystem. ICA har till exempel endast sex lager28 i landet som är helt beroende av ett fungerande logistiksystem. Ligger systemet nere står samtliga lager still, allt som handlas loggas i kassan och skickas direkt till lager för notering och packning. Allt är automatiserat och enormt känsligt för störningar i exempelvis IT systemen.29 En störning i transportsystemen får snabbt följdverkningar och påverkar andra delar av samhället och den samhällsviktiga verksamheten. Förutom livsmedel kan det handla om medicin och bränsletransporter, men även transporter av personal och i övrigt en fungerande infrastruktur. Den viktigaste delen för transportsektorn är tillgången till drivmedel. Brister drivmedelsförsörjningen, faller transportsektorn och då blir följderna i samhället enorma. 27 Faller en – faller få alla?, sid 13, KBM 2010 Lagren ligger i Helsingborg, Kungälv, Västerås, Stockholm, Borlänge, Umeå 29 Föreläsning av Jan-Olof Ekh, risk- och säkerhetschef ICA logistik, Mötesplats Transporter 130221 28 [53] Samhällskonsekvensanalys och grundläggande säkerhetsnivåer Som ett led i arbetet med kritiska beroenden har myndigheten i samverkan med de övriga länsstyrelserna i NordSam arbetat med grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) och samhällskonsekvensanalys (SIA). Ett arbete som innebär att fokus hamnar på kontinuitetshantering och leveransförmåga istället för enskilda scenarion. En samhällskonsekvensanalys går i stort ut på att: skapa kunskap om organisationens kritiska processer, aktiviteter och resurser identifiera organisationers känslighet för störningar identifiera tidsgränser för hur länge kritiska aktiviteter kan ligga nere Vid en SIA är det alltid ”worst case” scenario för att därigenom identifiera det mest kritiska. Grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) handlar om att sätta minimikrav på förmågan eller funktionaliteten inom respektive verksamhet. Att se till samhällets normala robusthet och förmåga att motstå vardagliga och allvarliga störningar. Inom ramen för det gemensamma NordSamprojektet har fyra stycken beroendekartor tagits fram. Kartor över de mest samhällskritiska verksamheterna inom Länsstyrelsen, verksamheter som identifierades till att vara Tjänsteman i Beredskap, Krisledningsfunktion, Ledning av räddningstjänst och sanering samt Smittspårning och bekämpning. Samtliga kartor finns att finna längst bak i rapporten som bilaga. Arbetsprocess och metodförklaring finns i 2012 års risk- och sårbarhetsanalys varför detta inte kommer redogöras för i årets rapport. [54] 4.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Vad gäller riskområdet för teknisk infrastruktur och försörjningssystem har de en tydlig koppling till de kritiska beroendena och skapar enorma konsekvenser för de samhällsviktiga verksamheterna och samhället i stort om de slås ut eller drabbas av stora störningar. Avbrott i elförsörjningen I princip hela samhället är beroende av elförsörjning. Olika samhällssystem bygger på att det finns en fungerande elförsörjning vilket har lett till att särskilt sårbara system har byggt redundanta system som kan klara störningar och tillfälliga bortfall. Det finns tre olika typer av elnät30: 1) Stamnätet: är de största högspänningsledningarna som transporterar el genom landet och som ägs av Svenska kraftnät. I dessa ledningar är spänningen 400 kV. 2) Regionnätet: är det nät som efter transformering fått en spänningsnivå mellan 130 kV till 20kV. Det är dessa ledningar som förser regioner och större städer med el. Även större elintensiva industrier kan få el direkt från regionnätet. 3) Lokalnät: det är detta nät som skickar ut elström till mindre industrier och hushåll och som har den användbara spänningen på 230 volt. Det finns cirka 170 företag som äger de olika elnäten i Sverige, men de tre största E.ON, Vattenfall och Fortum äger majoriteten av regionnäten. Vad gäller lokalnäten är variationen av ägare större. Vid elavbrott är det ofta lokalnäten som drabbas då region- och stamnätet inte är lika känsliga. Skulle regionnätet drabbas av störning blir tidsrymden för störningen längre och påverkar större geografiska områden. Styrel Energimyndigheten har utvecklat en planeringsmetod för identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist. Metoden kallas för Styrel – styrning av el till prioriterade användare och syftar till att i så stor utsträckning som möjligt identifiera och prioritera elanvändare som är viktiga för att samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, räddningstjänst och elektroniska kommunikationer, men också elanvändare som till exempel svarar för att vatten- och avloppssystem ska fungera.31 30 31 http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elnatet/ http://www.energimyndigheten.se/styrel [55] Bild 5. Biild över frånko oppling enligt Styrel-planerringen: lägst rangordnade elledningar e koopplas bort förre elledninggar som innehåller samhällssviktiga funkti oner. Bild från Energimynd dighetens hem msida Styrel ppåbörjades 2004 2 och deen första nattionella gen nomgången genomfördees år 2011 och o började gälla från den d 1 januarri 2012. Unnder hösten 2014 2 påbörjjas den andr dra planerinngsomgångeen som kom mmer att gennomföras un nder 2015 och o ska varaa färdig den n 16 novembber 2015. För en m mer detaljerrad genomgång av Styrrelsprojekteet hänvisas till t Energim myndigheten n. Risk och h förmåga kring k ett av vbrott i elförrsörjningen n Bedömnningen är gjjord på konssekvensernaa och erfareenheterna från stormen Dagmar, viilken finns förklarad i kaapitel 4.5 Naaturolyckorr. v utveckl klingsmöjlig gheter är I sambaand med Dagmar identiifierades ettt antal områåden inom vilka möjligaa: vvikten av vääder- och trrädsäkring fför elförsörjning och elektronisk ko kommunikattion dden (med saamhälleligaa mått) bristaande robusttheten, tillgåången till rreservkraftssförsörjning g och beredsskapen för reparationer r r inom sektoorn elektron nisk kkommunikaation bbrister i sam mverkan meellan elsektoorn, sektorn n elektronisk k kommunikkation och oområdesanssvariga myn ndigheter fööre, under occh efter en kris k bbehov av föörbättrad läg gesinformattion där det framgår hu ur många abbonnenter so om ddrabbats, innom vilka om mråden tillssammans med m prognoser för felavhhjälpning, samt s ooklarheter i Post och Telestyrelsen T n (PTS) och h Nationellaa Telesamveerkansgrupp pens ((NTSG) rolller i relation till områddesansvarigaa under en omfattande o telestörning g [56] Vid Dagmar drabbades Länsstyrelsen inte direkt av elavbrottet utan blev involverad som områdesansvarig, ett uppdrag där förmågan får bedömas som god. Skulle Länsstyrelsen bli direkt drabbad av ett längre elavbrott finns förutom myndighetens generella förmåga (se kapitel 6) även redundans vad gäller radiokommunikation samt satellittelefon. Problem i den samverkande rollen kan dock bli besvärlig om avbrottet blir längre. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej God med Mycket God Bristfällig viss brist bristfällig Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X I arbetet med stormen Dagmar uppvisade de drabbade kommunerna att de trots besvärliga förhållanden hade en god förmåga. De brister som uppmärksammades berodde inte på kommunernas egen organisation, utan till stor del på de externa beroendet av andra aktörer. Då elmarknaden är avreglerad med ett stort antal bolag är samverkan både inom och utom sektorn viktigt för att reducera risker och sårbarheter. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Tele- och datakommunikation (elektroniska kommunikationer) I lagen om elektroniska kommunikationer (LEK)32 omfattas begreppet elektronisk kommunikation av alla typer av elektroniska kommunikationsnät som telenätet, internet och kabel-TV-nätet.33 I följande avsnitt kommer fokus ligga på telenätet. I december 2013 fanns det 3,9 miljoner fasta telefoniabonnemang i Sverige, vilket är en minskning med 6 procent sedan samma tid 2012. Antalet mobilabonnemang har under samma tid ökat med 2 procent till 14,2 miljoner.34 Post och Telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet vad gäller elektroniska kommunikationer vilket gör att de har ett övergripande ansvar dels för sektorn och dels för den egna 32 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation http://www.pts.se/sv/Bransch/Regler/lagar/lag-om-elektronisk-kommunikation/ 34 Svensk telemarknad 2013, sid. 7, PTS, 2014 33 [57] verksamheten. Sektorn består av knappt 500 operatörer med allt från multinationella företag till mindre operatörer som finns inom ett avgränsat område35. PTS redogör i sin risk- och sårbarhetsanalys redogör för de övergripande riskerna, sårbarheterna och förmågorna kommer denna rapport inte att behandla dessa frågor. Önskas en redogörelse hänvisas till PTS risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation 2013. Elektronisk kommunikation och elförsörjning36 Som nämnt tidigare finns ett nära samband mellan de elektroniska kommunikationerna och elförsörjning. Vid längre elavbrott drabbas telenätet hårt men även kortare avbrott i elförsörjningen kan få stora konsekvenser för de elektroniska kommunikationerna. I fasta telenätet finns normalt reservkraft som räcker mellan 8-12 timmar och vid noder på större orter finns fasta reservelverk som ger en uthållighet upp till en vecka utan drivmedelsförsörjning. Tillgängligheten vid elvabrott försämras generellt med avståndet från en centralort. För GSM-nätet (2G) finns reservkraftsbatterier som vid normal belastning räcker 2-3 timmar, men vid ett elavbrott ökar nätbelastningen i GSM-näten vilket minskar drifttiden. Transmission och basstationer är i vissa fall samlokaliserade, vilket i sin tur minskar tiden ytterligare då transmissionen prioriteras före täckningen. Under stormen Dagmar påverkades ungefär 48000 abonnenter i det fasta telenätet av störningar och, och huvuddelen av samtliga avbrott, uppskattningsvis cirka 70 procent orsakades av avbrott i elförsörjningen. I det mobila nätet var det cirka 230 000 abonnenter som påverkades av avbrott, varav många varade längre än 24 timmar. Här orsakades ungefär 95 procent av elavbrott. Risk och förmåga i samband med tele- och datakommunikation (elektroniska kommunikationer) Som tidigare konstaterats finns det ett nära samband med bortfall i elförsörjningen och avbrott i de elektroniska kommunikationerna. Så även vad gäller förmågan. Vad som är specifikt vid ett längre teleavbrott är att myndigheten har en redundans vad gäller radiokommunikation samt anslutningar till publika telenät. Det finns även tillgång till Försvarets telenät (FTN) och satellittelefon. Anslutningen till publika telenät har redundans när det gäller framföringsvägar till anslutningsstationen. Försvarets telenät är ett internt myndighetsnät för Försvarsmakten där viktiga myndigheter har beretts möjlighet att vara anslutna. 35 36 Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation, sid. 19, PTS 2013 Föreläsning av Hans Åkermark från PTS vid NordSamkonferens 120912 [58] Länsstyrelsen har också tillgång till Rakel med vilken myndigheten kan kommunicera med egna aktörer och aktörer i andra län . Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Liksom vid avbrott i elförsörjningen uppvisar kommunerna en god förmåga och även här berodde inte bristerna på kommunernas egen organisation, utan till stor del på det externa beroendet av andra aktörer. Även vad gäller marknaden för elektronisk kommunikation är den avreglerad med ett stort antal operatörer som tillhandahåller tjänsterna, varför det även här är viktigt med interna och extern samverkan för att reducera risker och sårbarheter. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X [59] Störningar i GNSS (Global Network Satellite System) GNSS står för Global Navigation Satellite System och är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigationssystem som exempelvis GPS. Det finns i nuläget fyra olika navigationssystem som används i olika delar av världen. GPS (Global Position System) - Drivs av amerikanska staten och är fullt operativ sedan 1994. Har tillgång till 31 satelliter. GLONASS (GLObal NAvigation Satellite System) - Är byggt av Sovjetunionen och är fullt operativ sedan 1996 GALILEO - Är ett europeiskt system under uppbyggnad och beräknas operativt kring 2014-2016. BEIDOU - Är ett kinesiskt system och drivs av nationella säkerhetsintressen och den nationella industrin. GPS, vilket är det system som används i stora delar av västvärlden, så även i Sverige, bedöms vara ett robust system. Det består av 30 satelliter som är fördelade på sex omloppsbanor runt jorden. Det finns även tre satelliter i reserv om någon av de befintliga skulle gå sönder. Det räcker med 24 satelliter för att täcka hela jorden.37 GNSS används brett inom olika sektorer i samhället och tjänsterna är i huvudsak baserade på positioneringsdata eller tidsdata. Det har under de senaste åren skett en ökning av GNSS användandet men hur sårbart samhället är för stora störningar är oklart. MSB har med hjälp av FOI försökt göra en kartläggning över hur användningen och beroendet ser ut i nuläget, men för att få en tydligare bild krävs djupanalyser inom enskilda sektorer. Risk och förmåga kring störningar i användningen av GNSS Konsekvenserna i stort skulle handla om att positioneringstjänsterna i olika system och applikationer skulle försvinna och kartfunktioner i bil-GPS:er och mobiltelefoner skulle sluta uppdatera. Larmcentraler och övriga ledningscentraler skulle tappa förmågan att se var deras fordon befinner sig. Även rederier, flygplatser och logistikföretag skulle få svårigheter i att bedriva sin verksamhet. Det är även möjligt att datanätverk, styrsystem och kommunikationssystem som hämtar tid och frekvens genom GNSS slutar att fungera. Ser man till de enskilda sektorerna är det en hög osäkerhet inom de flesta sektorer då kunskapsluckorna kring hur och var GNSS används är stora varför en generell bedömning är svår att genomföra. 37 Risker och förmågor 2012, sid 117ff. MSB 2013 [60] Då kunskapen om vilka följder en störning i GNSS får för samhället är det svårt att göra en adekvat riskbedömning. Men utifrån det faktum att sannolikheten för att det kommer att ske, samt att det i många fall finns alternativa lösningar blir riskbedömingen som ovan. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Länsstyrelsen bedöms ha en god förmåga att hantera en störning. Det finns redundanta system och alternativa arbetssätt som klarar en störning. Länets förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X God Länet har även de gjort en bedömning att de klarar en störning med god förmåga. Vissa brister har dock identifierats. Bristerna handlar i första hand om att det skulle bli en ansträngd personalsituation då alternativa arbetssätt skulle komma att kräva större personaluttag. Effektiviteten i hantering av ledning och styrning kan i vissa delar påverkas, framför allt vad gäller ledning av fordon inom främst blåljusmyndigheterna. [61] 4.9 Dricksvattenförsörjningen Dricksvattenförsörjning är ett absolut krav för överlevnad och ett avbrott på vattendistributionen skapar problem redan inom några timmar, exempelvis genom att toaletter inte går att spola. Vid längre avbrott blir, förutom risken för liv och hälsa, de samhällsekonomiska effekterna enorma. Exempelvis drabbas industrier som är beroende av vatten i sin produktion av produktionsstopp, sprinklers och brandbekämpning är helt beroende av vatten och måste fungera för att övrig verksamhet ska få bedrivas och sjukhus utan vatten eller små mängder nödvatten får stora problem.38 Trycklösa ledningsnät innebär en överhängande risk för att förorenat grundvatten tränger in via exempelvis avlopp från läckande ledningar, och tillgång, mängd och kvalitet har avgörande betydelse för hälso- och smittskyddet om vattenbristen blir långvarig.39 Dricksvattnet hämtas från en vattentäkt vilken kan bestå av en sjö, ett vattendrag, grundvatten eller kombinerat yt- och grundvatten. Inte allt för sällan är vattentäkterna belägna så att de är utsatta för stora risker genom olyckor med utsläpp av farliga ämnen och många större tätorter har ingen reservvattentäkt. En förorenad vattentäkt eller annan anledning till att drickvattnet blir otjänligt kostar samhället enorma summor. Utbrottet med cryptosporidium i Östersund beräknas ha uppgått till cirka en halv miljard kronor i totala samhällskostnader.40 Lokalt projekt inom dricksvattenförsörjningen Med början under 2011 fram till början av 2013 genomfördes ett pilotprojekt med fokus på vattenförsörjning. Projektet har drivits av Gästrike Vatten med hjälp av konsulter. Arbetet har utförts med hjälp av metoden för grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) och samhällskonsekvensanalys (SIA), vilket förklaras under stycket för kritiska beroenden. Gästrike Vatten har genomfört en SIA av vattenförsörjningen i Ockelbo tätort samt Hofors vattenverk. När detta arbete nu är slutfört har Gästrike Vatten skaffat sig kontinuitetsplaner över de tre delprocesserna; vattentäkt, vattenverk samt distribution. Detta arbete har ökat medvetenheten över riskerna och de kritiska beroendena samt ökat förmågan att kunna stå emot en kris om och när den uppstår. Risk och förmåga i samband med dricksvattenförsörjning Utifrån Länsstyrelsens perspektiv torde ett avbrott i dricksvattenförsörjningen under en begränsad tid inte påverka myndighetens förmåga nämnvärt. 38 Föreläsning av Eva-Marie Abrahamsson 121015 ibid 40 ibid 39 [62] Länsstyrelsens förmåga Behövs ej God med Mycket God Bristfällig viss brist bristfällig Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Många av länets kommuner har flera vattentäkter eller reservvattentäkter, men inte alla vilket kan ses som en brist och kan skapa problem vid avbrott i dricksvattenförsörjningen. Samtliga kommuner har dock möjligheter och resurser för att kunna ta emot förstärkningsresurser från exempelvis VAKA. Projektet Gästrike Vatten har arbetat med under de senaste åren har stärkt förmågan och medvetenheten kring en eventuell kris. Under hösten 2013 genomförde Gävle kommun en dricksvattenövning, Ragnar, i samverkan med Livsmedelsverket och Gästrike Vatten. Syftet med övningen var att öva samverkan och ledning i händelse av otjänligt drickvatten. Övningen visade på att det inom kommunen finns en förmåga att hantera en dylik händelse men att beroendet av information och kunskap från experter är stort. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X [63] 4.10 Transporter Som nämnts tidigare är fungerande transporter och tillgång till drivmedel mer eller mindre en förutsättning för att stora delar av den samhällsviktiga verksamheten ska kunna bedrivas. Logistikbranschen har förändrats under de senaste 50-60 åren. Tidigare tillverkades en stor del av varorna i landet och butikerna hade egna lager. Idag ser det helt annorlunda ut. Majoriteten av våra dagligvaror kommer från utlandet och lagren finns endast på några fåtal platser i landet. Under 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 80 procent med lastbil. En vecka utan lastbilar41 Sveriges Åkeriföretag har gjort en undersökning över vad som händer om lastbilstransporterna skulle upphöra under en veckas tid. Resultaten är generella med vissa lokala avvikelser beroende på om orten har specifika förutsättningar. Redan efter några timmar tar mjölken slut i livsmedelsbutikerna. Ingen hämtning av mjölk sker heller varför mjölkbönder kan bli tvungna att hälla ut mjölk. Även färskt bröd tar slut inom några timmar. Apoteken har heller inga lager utan får dagliga leveranser, vilket leder till att det snabbt skulle uppstå medicinbrist. Redan första dagen kommer restauranger sakna råvaror och deras soprum kommer snabbt att fyllas. Samma fenomen kommer uppstå för storkök som förser barnomsorg, skolkök och äldreboenden med mat. Efter ett par dagar kommer operationer få ställas in i brist på rena textilier. De flesta drivmedelsstationer får påfyllning två-tre gånger i veckan vilket får till följd att kollektivtrafik och personbilstrafik får svårt att hållas igång då det uppstår brist av drivmedel. Även flygtrafiken kan komma att påverkas då även denna behöver drivmedel. Efter tre-fyra dagar kan större industrier få lägga ner produktionen då det uppstår brist av insatsvaror, livsmedelsbristen börjar bli akut och sophanteringen börjar bli ohållbar. Undersökningen påvisar det stora transportberoendet som finns i samhället, uteblir lastbilstransporterna får det konsekvenser för nästan alla delar av samhället. De som drabbas tidigt är främst sjukvården, livsmedelsförsörjningen, sophanteringen och stora arbetsplatser. Just- in-time systemet har skapat ett gemensamt beroende vilket också är enormt sårbart. Undersökningen i sin helhet går att läsa i rapporten ”En vecka utan lastbilar – en undersökning på 6 orter i Sverige” 42 som finns att ladda ner på Sveriges Åkeriföretags hemsida akeri.se. 41 42 Föreläsning av Hans Engström 130221 samt 130522 http://www.akeri.se/sites/default/files/uploaded_files/evul_rapport_2011.pdf [64] Risk och förmåga i samband med omfattande avbrott i transporter Ett avbrott i transporterna är ett landsomfattande samhällsproblem som drabbar hela samhället. Som nämnt tidigare finns det vissa orter som skulle kunna klara sig bättre beroende på lokala förutsättningar. Vissa delar kan man även försöka säkra genom att skriva avtal för exempelvis livsmedelsförsörjning och drivmedel, ett arbete som är påbörjat men som kan utökas och förbättras. Poolorganisationen föreslår att samhällsviktig verksamhet beskriver var de har sin reservkraft, hur mycket som förbrukas, hur stort lager man själv råder över samt vilken typ av transport som kan ta sig dit för att leverera. De enskilda kommunerna bör även utse en plats vid vilken man kan placera en tank i syfte att kunna användas vid samhällsviktiga transporter i händelse av avbrott. Ser man endast till drivmedelsbrist som följd av avbrott i transporterna skulle Länsstyrelsen klara sig tämligen bra under en kortare tidsperiod då det finns reservkraft som räcker i en veckas tid. Det mest kritiska skulle i detta fallet vara de personella resurserna då många använder sig av drivmedelsburna transportmedel för att ta sig till arbetet. Ett stort antal är dock bosatta så att alternativa transportsätt är möjligt. Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Även de flesta kommuner har personella resurser som räcker i en veckas tid och omflyttning av personal är möjlig om detta kan ske med alternativa transportsätt. Länets förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X [65] [66] 5. Länsstyrelsen och länets resurser Länsstyrelsens resurser För att Länsstyrelsen ska kunna utöva sitt geografiska områdesansvar och kunna verka för en god samordning före, under och efter en kris disponerar myndigheten över ett antal resurser. Tjänsteman i beredskap (TiB) Länsstyrelsen har en TiB-organisation bestående av 10 personer. TiB finns tillgänglig och anträffbar dygnet runt alla dagar om året och larmas via SOS Alarm. Funktionens ansvar är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, bekräfta, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Ledningsplats Varje länsstyrelse har en ledningsplats som ägs och förvaltas av MSB. Skötsel, underhåll och disponering sköts dock av respektive länsstyrelse. Signalskydd Länsstyrelsen förfogar över signalskydd vilket kan användas vid behov. Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett webbaserat informationssystem som tillhandahålls av MSB och syftar till att underlätta informationsdelning mellan olika aktörer vid händelse. Kommunikationsmedel Länsstyrelsen använder i viss utsträckning Rakel (radiokommunikation för effektiv ledning) och kommer utöka användningsområdet under kommande år. Resurser och integrerat beslutsstöd (RIB) RIB är ett dataprogram vilket kan användas i arbetet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning och utförande av tillsyn och planering. Regionala nätverk Samhällsrådet Samhällsrådet består i nuläget av landshövdingen, länspolismästaren, regiondirektören samt landstingsdirektören, men i och med regionbildningen från och med 2015 kommer sammansättningen att förändras. Rådet träffas ungefär två gånger per år och har i huvudsak fokus på sociala- och brottsförebyggande frågor. Det är även styrgrupp för det regionala krishanteringsrådet. Regionala krishanteringsrådet Rådet består av representanter från Länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna, Sveriges Radio, Polismyndigheten, Landstinget, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Rådet är under utveckling och rådets deltagande aktörer kan komma att förändras. [67] Älvgruppen för Ljusnan och Voxnan Gruppen består av representanter från räddningstjänsterna i berörda kommuner, vattenregleringsföretagen och Länsstyrelsen. Älvgruppens uppgift är att genom samordning av myndigheter och organisationer längs älvarna skapa bättre lokala och regionala förutsättningar för hanteringen av höga flöden. Älvgruppen är inte operativ utan arbetar uteslutande med nätverksbyggande och kunskapsuppbyggnad. Regionala sjösäkerhetsrådet/Sjöassistans Sjösäkerhetsrådet arbetar för att förbättra sjösäkerheten och informera om hur sjöolyckor kan och ska undvikas. I det regionala sjösäkerhetsrådet ingår Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polisen, kustkommunernas räddningstjänster, Länsstyrelse, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) samt Svenska Sjöräddningssällskapet. Säkerhetssamordnar-/beredskapssamordnarnätverket Nätverket består av säkerhetssamordnaren/beredskapssamordnaren från varje kommun samt landstinget och träffas regelbundet under Länsstyrelsens regi några gånger per år. Säkerhetssamordnarna/beredskapssamordnarna har även egna konstellationer landskapsvis för att stärka samverkan mellan kommunerna. Informatörsnätverket Länsstyrelsens informationsfunktion driver ett nätverk för kommunernas informatörer där fokus ligger på kriskommunikation och samarbete. NordSam De sex nordligaste länsstyrelserna43 samarbetar inom ramen för NordSam där en samordnare är anställd för att samordna arbetet. Inom NordSam finns ett antal samverkansgrupper, där SG RSA är en av grupperna. Vid en kris och vid övningar ska grupperna kunna stödja varandra, och ett mål är att samtliga län i NordSam ska ha liknande rutiner och standardiseringar för att lättare kunna stödja varandras organisationer. Samarbetet är utvärderat av MSB och finns sammanställt i rapporten ”Länsstyrelsesamverkan genom NordSam”44 Skogsbrandflyg Länsstyrelsen upphandlar tjänsten av lokala flygklubbar, inre befäl vid Gästrike Räddningstjänst gör bedömningarna och man flyger över hela länet. Regional samordningsfunktion (RSF) Ett nätverk med deltagare från Länsstyrelsen, Polisen, Kustbevakningen, Räddningstjänsten, Landstinget samt Försvarsmakten som samverkar kring CBRNE45-frågor i länet. 43 Gävleborg, Dalarna, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Länsstyrelsesamverkan genom NordSam – Har krisberedskapen stärkts?, MSB511, 2012 45 CBRNE – kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära, explosiva ämnen 44 [68] Externa resurser VAKA – Vattenkatastrofgrupp VAKA bildades 2004 av Livsmedelsverket i syfte att stödja kommunerna med rådgivning, expertstöd och coaching vid svårare händelse i dricksvattenförsörjningen. Medlemmarna i VAKA har tillgång till ett brett expertnätverk som kan utnyttjas beroende på fråga samt att de kan vara på plats i den drabbade kommunen inom något dygn efter begärd hjälp. Nationellt nödvattenlager Livsmedelsverket har nationella nödvattenlager på sex platser46 i landet med syfte att förstärka kommunernas kapacitet för vattenförsörjning när den ordinarie vattenförsörjningen behöver förstärkas på grund av smitta, elavbrott eller annan liknande händelse. VAKA är de som godkänner lån ur nödvattenlagret, och de kan nås via VAKA:s jour dygnet runt. Släckmedelscentralen – SMC Oljebolagen i Sverige bildade 1994 företaget Släckmedelscentralen – SMC AB i syfte att förebygga och släcka bränder på oljedepåer. Depånätet är indelat i fyra regioner, varav Gävleborg tillhör den norra regionen med Gävle som depåort.47 SMC larmas via SOS Alarm av ansvarig räddningsledare på brandplatsen och ska vara på väg mot skadeplats inom 30 minuter.48 Försvarsmakten Försvarsmakten har som uppgift att bistå samhället med stöd i händelse av kris. Det kan handla om att skydda människor, miljö eller samhällsfunktioner. När kommunernas egna resurser inte räcker till kan Försvarsmakten bistå med kompetens och utrustning. Försvarets skyldigheter och befogenheter finns reglerat olika lagar och förordningar49. Försvarsmakten har delat in landet i fyra militärregioner varav Gävleborg tillhör Militärregion Mitt (MRM). Hemvärnet är en del av försvarets insatsorganisation och utgör nästan hälften av Försvarsmaktens personal. I länet finns den lokala förankringen i och med Hemvärnets Gävleborgsgrupp som finns lokaliserad i Gävle. Elsamverkan Elnätsföretagen har i Svensk Energis regi utvecklat en regional störningsberedskap på lokala och regionala störningar där grundidén är att hjälpa drabbade företag med manskap och 46 Ljung, Stockholm, Eslöv, Sundsvall, Luleå, Visby http://spbi.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/09/SMC-presentation.pdf 48 Ibid. 49 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terroristbekämpning 47 [69] materiel. Det finns sju samverkansområden där Gävleborg ingår i två av dem; GävleDala elnätsägare (GDE) samt Nedre Norrland (NNL).50 Socialstyrelsens beredskapslager Socialstyrelsen har ett beredskapslager i form av vårdplatsutrustning, medicinteknisk utrustning samt vissa läkemedel som kan utnyttjas av kommuner och landsting i händelse av kris. Socialstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktas om beredskapslagret behöver nyttjas.51 Frivilliga resursgrupper (FRG) Frivilliga resursgruppen består av personer från olika frivilligorganisationer som finns till hands för kommunen när de ordinarie resurserna inte räcker till. Det kan handla om evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Det är Civilförsvarsförbundet som utbildar medlemmarna till de frivilliga resursgrupperna och FRG kan även nyttjas av landsting och centrala myndigheter.52 I länet finns FRG i tre53 av länets kommuner. POSOM (psykosocialt omhändertagande i kommun) I händelse av en kris där behov av psykosocialt stöd behövs för de drabbade finns i varje kommun en POSOM-grupp. Förutom ovan nämnda resurser finns i samhället ett antal olika organisationer och myndigheter som även de tillhandahåller resurser vid händelse av kris. 50 http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetar-med/Fragor-A-F/Elsamverkan/ http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen/kris/underenkris 52 http://www.civil.se/frg/ 53 Ovanåker, Sandviken, Söderhamn 51 [70] [71] [72] 6. Länsstyrelsen och länets förmåga I detta kapitel redovisas Länsstyrelsens samt länets förmåga att motstå och hantera händelser oavsett typ. För specifika scenarier hänvisas till kapitel fyra Identifierade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden. Länsstyrelsens generella förmåga Förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Länsstyrelsens övergripande bedömning är att myndighetens krishanteringsförmåga samt förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är god. Bedömningen grundar sig bland annat i att det finns en fungerande krisorganisation som har tillgång till både materiella och personella resurser. Det bör dock tilläggas att vid en störning som kan komma att pågå under en längre tid kan de personella resurserna påverkas negativt. Det finns även former för larm, omvärldsbevakning och samverkan. Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen. Ledning, samverkan och information Krisledningsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild. Även rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt intern information finns uppbyggda. För samverkan finns befintliga nätverk där regionala krishanteringsrådet är ett av dem54. Det genomförs regelbundet samverkansövningar inom de olika nätverken. Övningar som syftar till att stärka samverkan och samarbetet. Även samarbetet inom NordSam förstärker myndighetens krishanteringsförmåga. Larm och omvärldsbevakning Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnet runt, året om. Det är för närvarande nio (9) personer som upprätthåller funktionen och de larmas via SOS Alarm. Det finns väl inarbetade rutiner för varning vid kriser eller händelser som kräver extra uppmärksamhet. Vid exempelvis vädervarningar, minst klass 2, genomförs telefonkonferenser med berörda kommuner och aktörer. 54 För medlemmar se kapitel 5, regionala nätverk [73] Informationssäkerhet Inom myndighetens befintliga kommunikationssystem finns robusthet och redundans. Under 2013 anslöt sig myndigheten till länsstyrelsernas gemensamma telefonistorganisation som flertalet av landets länsstyrelser. Värdlän för telefonistorganisationen är Länsstyrelsen i Kronoberg. Detta innebär i praktiken att det skapats en ny teleteknisk plattform med ny teknik för bland annat telefonväxlar. Det innebär också att det är möjligt att styra om samtal till en annan växel om den lokala tekniken av någon anledning inte skulle fungera. Skulle samtliga växlar inom plattformen slås ut finns möjlighet att använda en lokal växel som fungerar autonomt. Det finns även möjlighet att använda sig av telefonlinjer som ej är kopplade via växeln, samt mobila nät finns att tillgå. Myndigheten har även tillgång till Försvarets telenät och satellittelefon samt RAKEL. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Myndigheten har tillfredsställande redundans och robusthet vad gäller den interna infrastrukturen. Det finns en vattentank som kan fyllas vid behov och som är dimensionerad att räcka i en veckas tid. Det finns även tillgång till nödvatten för kylning av exempelvis servrar och växlar. Reservkraft Länsstyrelsen har tillgång till reservkraftaggregat som klarar av hela myndighetens normala elförsörjning utan begränsningar. Drivmedelstanken är dimensionerad för att klara en veckas drift utan påfyllning. Ledningsplatsen har ytterligare ett reservkraftsaggregat som enbart betjänar ledningsplatsen. Även denna är dimensionerad för en veckas drift. Reservkraften provkörs för hela huset en gång per kvartal och för ledningsplatsen en gång per månad. Vid ledningsplatsen finns även uttag vid vilka det går att ansluta ett mobilt elverk för strömförsörjning av ledningsplatsen vid störningar och bortfall av ordinarie reservkraftsinstallation. Personella resurser Myndigheten har inom krisledningsorganisationen utbildad och övad personal. Under det kommande året kommer krisledningsorganisationen ses över och utökas för att skapa bättre struktur och uthållighet. Skulle den nuvarande krisledningsorganisationen tas i anspråk under en längre tid kan brister i uthålligheten uppstå, då främst inom specifika expertfunktioner där sårbarheten är som störst. [74] Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Länsstyrelsen har ingen alternativ ledningsplats, men vid händelse då den egna ledningsplatsen är obrukbar kan myndigheten nyttja Länsstyrelsen i Dalarna eller annan länsstyrelse inom NordSam. Nyttjande av detta har dock inte prövats, varken under övning eller skarp händelse. Länets generella förmåga Förmåga Behövs ej Mycket God med Bristfällig God bristfällig viss brist Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Länsstyrelsens övergripande bedömning är att länets krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå störningar bedöms vara god med vissa brister. Samtliga kommuner har en fungerande krisorganisation med regelbundna utbildningar och övningar. Det finns även väl etablerade nätverk för samverkan, både inom och mellan kommunerna. Bristerna återfinns främst inom de samhällsviktiga kommunikationssystemen. Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen. Ledning, samverkan och information Samtliga kommuner i länet har kontinuerlig samverkan med varandra. Därutöver finns en samverkansgrupp för Gästrikland respektive Hälsingland. Inom ramen för detta genomförs kommunövergripande övningar minst en gång per år i Hälsingland. Lokalt krishanteringsråd finns i majoriteten av länets kommuner, men även där krishanteringsråd ej ännu upprättats pågår samverkan. Larm och omvärldsbevakning Majoriteten av kommunernas krisledningsorganisation har en övad larmplan samt inövade rutiner. Ingen av kommunerna har en TiB i den rätta bemärkelsen, men kommunerna har löst det på alternativa sätt. Kommunerna i Gästrikland nyttjar inre befäl (IB) vid Gästrike Räddningstjänst som TiB-funktion och många av kommunerna i Hälsingland har avtal med räddningstjänsten där befäl i beredskap (BiB) har motsvarande TiB-roll. Samtliga kommuner har TiB eller motsvarande vilket täcker kommunernas larmberedskap. Övrig samhällsviktig verksamhet inom länet såsom räddningstjänst, sjukvården och trafikverket har alla TiB eller motsvarande funktion dygnet runt. Polismyndigheten har vakthavande befäl som alltid finns tillgänglig. [75] Informationssäkerhet Bedömningen av informationssäkerhet blir osäker då det variera mellan kommunerna. Några kommuner har redundanta IT lösningar medan andra inte har det. Majoriteten av länets kommuner använder sig av RAKEL. Även här har övrig samhällsviktig verksamhet tillfredsställande kommunikationssystem som inte kan nås av obehöriga. Även RAKEL används i varierad utsträckning inom räddningstjänst, polis och sjukvård. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Att för Länsstyrelsen skapa sig en helhetsbild över kommunernas samhällsviktiga infrastruktur är svårt då detaljkunskapen inte alltid finns. Det finns vissa brister inom både elnät och vatten- och avloppsnäten då samtliga är så kallade stjärnnät. Detta innebär att samtliga delar av nätet är sammankopplade till en och samma bas. Vissa kommuner har flera vattentäkter eller reservvattentäkter, dock inte alla. Avsaknad av alternativ vattentäkt skapar en sårbarhet i händelse av avbrott i dricksvattenförsörjningen. Reservkraft Samtliga av länets kommuner har reservkraft till sina ledningsplatser. Majoriteten av kommunerna innehar reservkraft, mobila reservkraftverk eller möjligheten att ta emot reservkraft till räddningstjänst, kommunalteknisk försörjning, äldreboenden och reservledningsplatser. Personella resurser Kommunerna har många verksamheter som kan verka över en längre tid. Behovet av specialistkompetens kan dock bli svårt att tillgodose under en längre tidsperiod. Vissa av kommunerna samarbetar även med Frivilliga resursgruppen (FRG) vilka kan utnyttjas inom olika kommunala verksamheter. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats De flesta kommuner bedömer att de har möjlighet att flytta ledningen och ledningsplats till alternativ plats. Majoriteten av kommunerna säger sig även ha en planläggning av äldreboende för alternativ placering av vårdtagarna. [76] [77] [78] 7. Särskild förmågebedömning Årets särskilda förmågebedömning behandlar scenariot omfattande skyfall lämnas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap enligt särskilt formulär. Vad gäller det specifika scenariot återfinns bedömningen i kapitel fyra, och den generella bedömningen finns i kapitel sex. [79] [80] 8. Planerade och genomförda åtgärder Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att bli bättre och utveckla arbetet inom risk- och sårbarhetsanalyser. För att underlätta detta förbättringsarbete bedriver myndigheten ett projekt avseende risk- och sårbarhetsanalys, dels inom länet och dels gemensamt med de övriga länsstyrelserna inom Nordsam. Förutom projektet kring risk- och sårbarhetsanalys bedriver länsstyrelsen ytterligare ett antal projekt inom ramen för kriskommunikation, krisledning och samverkan, stärkt CBRNEförmåga samt regional samordning och inriktning. Detta med syfte att stärka både den lokala och regionala krishanteringsförmågan. För de specifika åtgärder som kommer ske inom ramen för de olika riskscenarierna hänvisas till kapitel 4. [81] Bilaga 1 Beroendekartor [82] [83] [84] Länsstyrelsens rapporter 2014 2014:1 2014:2 2014:3 2014:4 2014:5 2014:6 2014:7 2014:8 2014:9 2014:10 2014:11 2014:12 2014:13 Kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2013 - Långvindsfjärden 2002-2013 Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Övergripande riktlinjer för älgförvaltning inom Gävleborgs läns inrättade älgförvaltningsområden En aktuell översiktsplan - Sammanfattande redogörelse för Gävleborg Till dig som är tonårsförälder – om cannabis Hitta ut - Natur- och kulturutflykter i Gästrikland och Hälsingland Kustnära förorenade områden som kan utgöra källor till dioxin i Bottenhavet Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling Analys av bostadsmarknaden 2014 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2014 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Gävleborgs län Mottagande och etablering av nyanlända i Gävleborg 2013 – Resultatet av en enkätundersökning riktad till länets kommuner Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014 Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2014:13 ISSN: 0284-5954 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 010-225 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg
© Copyright 2024