kvalitetsrapport för källängens skola läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT FÖR KÄLLÄNGENS
SKOLA LÄSÅRET 2014/2015
1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE
Skolans ledning består av en rektor med övergripande ansvar, en biträdande rektor
med ansvar för elevhälsan och en biträdande rektor med ansvar för pedagogisk
utveckling. Skolledningen består av rektorsgruppen samt en arbetslagsledare från
varje arbetslag samt en samordnare.
Skolledningen träffas varje vecka för att lösa praktiska frågor samt under några
heldagar varje termin för mer långsiktigt strategiska frågor. Även rektorerna träffas
en gång per månad på en s k strategidag för att driva skolans utveckling och det
systematiska kvalitetsarbetet framåt.
Läsåret 14/15 gick skolan in i en ny organisation med årskursvisa arbetslag.
Organisationsändring föranleddes av att ett ökat antal klasser. Antalet klasser
kommer att öka ytterligare de kommande åren.
Skolan har 671 elever fördelat på 28 klasser. Antalet platser per årskurs beräknas för
mellanstadiet på i genomsnitt 25 elever per klass och i genomsnitt 26 på högstadiet.
Andelen flickor på skolan är 49 % av eleverna. 84 % av föräldrarna har eftergymnasial
utbildning och 7 % av eleverna har utländsk bakgrund.
Antal elever per lärare är 13,1. Andel lärare med pedagogisk examen är cirka 75 % vid
läsårets slut, vilket är en högre siffra än Skolverkets statistik visar eftersom några
lärare har blivit klara med sin lärarutbildning under året. 96 % av lärarna har
högskoleutbildning inom sitt ämnesområde eller en nästan avslutad lärarutbildning.
Vi har en hög andel manliga lärare (44 %) och en stor spridning av åldrar.
Personalomsättningen är låg. Två lärare avslutade sin anställning i samband med
läsårets slut.
Skolan har 3,4 tjänst som speciallärare. Elevhälsan består av biträdande rektor
elevhälsa, en skolsköterska och en skolkurator samt speciallärarna. Skolans syv kan
adjungeras i olika ärenden. Vi har även tillgång till skolpsykolog genom Lidingö stad
samt handledande specialpedagoger.
Skolan har brist på undervisningslokaler. Till 28 klasser har vi 22 klassrum, vilket styr
hela schemat. Högstadiebyggnadens korridorer är mycket trånga och inte tänkta för
det elevantal vi har. Även toaletternas placering är olycklig i ett elevperspektiv. Vi har
dock välutrustade salar för de praktisk-estetiska ämnena liksom för NO-
1
undervisningen. Skolan har trådlöst nätverk i alla lokaler samt projektorer i alla
klassrum. Alla lärare har en bärbar dator.
Skolan ligger nära grönområden och Vallen, som används mycket i
idrottsundervisningen.
2. METODER SOM HAR ANVÄNTS FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
De gamla arbetslagen gjorde en skattning i BRUK i samband med utvärderingen av
förra läsårets verksamhetsplan. Utifrån arbetslagens utvärderingar och BRUKskattningar fastställde rektorerna skolans mål för läsåret 14/15 som lyder: Skolor och
förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling,
utifrån våra värdegrundsord.
Utöver detta sätter arbetslagen egna mål i verksamhetsplanen.
Arbetslagens egna mål var
Arbetslag 4
Arbetslag 5
Arbetslag 6
Arbetslag 7
Arbetslag 8
Arbetslag 9
Vara uppmärksamma på elevers kamratrelationer och skapa
strategier
för elevernas tillhörighet
Använda bedömningar som gör eleverna aktiva i sitt eget lärande
Eleverna ska bibehålla sin nyfikenhet och lust att lära
Öka samarbetet mellan och över ämnesgränserna
Öka elevernas känsla av trygghet genom inflytande och
delaktighet
Skapa ett demokratiskt klimat genom förutsättning för diskussion
och inflytande
Få bukt med nedskräpning i korridoren och därmed öka trivseln i
skolan
Få fungerande struktur på alagsrådet och meningsfullt innehåll på
alagsrådsmöten och därmed öka elevernas demokratiska
inflytande och trivsel
I augusti planerade arbetslagen åtgärder för att nå målen. Dessa utvärderades på
studiedag i oktober samt en slututvärdering under en studiedag i maj. På
studiedagen i maj gjordes också en ny BRUK-skattning av de ny arbetslagen. Vi kan
konstatera att BRUK nu använts på ett mer genomtänkt sätt där man reflekterar mer
än man har gjort tidigare. Skattningarna blir därför mer varierade.
Underlag för kvalitetsrapporten hämtas också från brukarenkäten,
medarbetarenkäten samt klassernas arbete med Husmodellen under vår s k
Värdegrundsdag och skolans interna trivselenkät samt givetvis statistik kring
kunskapsresultat vad gäller betyg och nationella prov. Källängsrådet har under
läsåret använts som bollplank kring temaområdena studiero, läxor samt normer och
värden.
2
Alla klasser har på vårens föräldramöte diskuterat temat smal norm, utifrån
Källängsrådets önskemål efter förra läsårets kvalitetsrapport. Biträdande rektor
pedagogik har besökt alagsråd för att diskutera eleverans inflytande.
3. MÅLUPPFYLLELSE, RESULTAT OCH ANALYS
Normer, värden och inflytande
Årets huvudmål i verksamhetsplanen handlar om området normer och värden och ett
antal av åtgärderna i förra årets kvalitetsrapport riktade sig mot detta område. Vi
kan se att kommentarer har försvunnit om trängsel och knuffar i matkön efter det att
vi har förändrat matvaktsschemat.
Idrottens omklädningsrum är för de äldre eleverna ett område där man känner sig
mindre trygg och där den personliga integriteten är svårare att upprätthålla.
Situationen kan förstås upplevas som känslig när man klär om tillsammans med
andra. Vi kan konstatera att kommentarerna och inkomna incidentrapporter visar att
något allvarligt inte inträffar i omklädningsrummen, även om eleverna har en känsla
av att saker skulle kunna hända. Detta är inte något som förvånar oss och något som
framkommer varje år i våra undersökningar.
Många kommentarer har kommit kring korridorerna. I första hand handlar det även i
år om toaletterna som finns i korridorerna, som upplevs som mindre trygga, då andra
elever kan rycka i handtaget eller banka på dörren när man är där. Arbetslagen måste
fortsätta att prata med eleverna om att respektera varandras toalettbesök. Det hela
beror ytterst på att vi har för många elever i förhållande till antalet toaletter samt att
dessa till stor del har en placering som är mindre lämplig. Kommentarerna kommer
därför inte som någon överraskning, utan vi är väl medvetna om detta problem.
Brukarenkäten i åk 5 visar att 96 % av eleverna känner sig trygga, vilket är en
förbättring jämfört med föregående år. 86 % av eleverna uppger att de vuxna arbetar
aktivt mot att någon ska behandlas illa, vilket även det är en förbättring. Däremot
svarar 24 % att de har blivit kränkta någon gång under året, vilket är en försämring.
Siffrorna är motsägelsefulla. Siffrorna på dessa frågor ligger över tid rätt lika, även om
det finns variationer mellan åren.
I åk 8 uppger 98 % att de känner sig trygga i skolan, vilket är en förbättring jämfört
med föregående år. 78 % anger att de vuxna motverkar att någon behandlas illa,
vilket är en markant förbättring jämför med föregående år. 22 % uppger att de har
blivit kränkta någon gång under året vilket är ungefär samma som föregående år. När
det gäller att känna sig trygg i skolan har siffran över tid långsiktigt förändrats i positiv
riktning, liksom siffran att de vuxna motverkar att någon behandlas illa. Motsatsen
gäller dock för siffran att bli kränkt. Där svarar över tid fler att de har blivit kränkta
under året. Eleverna är uppenbarligen medvetna om att man inte ska behandlas hur
som helst och markerar det genom sina svar i enkäten. Över tid får även
likabehandlingsgruppen allt färre fall att arbeta med. Vi har väl utarbetade rutiner om
något inträffar som vi följer.
3
De nya årskursvisa arbetslagen har givit positiva effekter som har skapat samhörighet
och trygghet.
När det gäller kränkningar på nätet är vi däremot förvånade över att det bara har
kommit en kommentar om detta från eleverna.
Under året har vi lyft temat smal norm med både elever i klasserna samt med
föräldrarna på föräldramöten. Föräldrarna tyckte att problemet är mindre än vad
eleverna tycker. Flera föräldragrupper blev överraskade över att barnen upplever det
som ett problem. Däremot är både föräldrar och elever väl medvetna om vilka
märken och prylar som gäller om man ska vara inne. Källängsrådet konstaterar att
föräldrar är intresserade av märken och har ekonomiska resurser vilket överförs till
barnen. Skolan har svårt att påverka det, men genom dessa diskussioner har vi
medvetandegjort både elever och föräldrar.
Även i år har vi kunnat genomföra en föreläsning av överlevare från Förintelsen för
våra elever i åk 9. Även en grupp elever har rest med lärare till Auschwitz på en
studieresa arrangerad av SKMA.
Kunskaper, utveckling och lärande
I brukarundersökningen i åk 5 har vi förbättrat de flesta resultaten jämfört med förra
året. Resultaten har sjunkit på två frågor, nämligen att skolarbetet gör dem nyfikna att
lära sig mer samt att mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Det
sistnämnda är förvånande, eftersom arbetslagets egna mål handlade om detta. En
teori kan vara att eleverna har haft svårt att ta till sig arbetet med matriser. Frågan
behöver analyseras vidare av arbetslaget under nästa läsår.
I åk 8 har vi förbättrat samtliga frågor inom området kunskaper, utveckling och
lärande. Vi har uppenbarligen höga, men ändå rimliga förväntningar på våra elever.
Även föräldrarna har tydliga förväntningar på sina barn. Det är lätt att få ordning och
arbetsro, vilket gör att stor del av undervisningstiden ägnas åt det den ska ägnas åt.
Vi har detta läsår gjort om elevens val, så att vi har en elevens val-vecka i slutet av
vårterminen. Där har vi kunnat erbjuda en mängd olika specialinriktade och kreativa
kurser inom samtliga ämnen till eleverna. Detta har inte utvärderats ännu, men det
har varit en insats för att skapa större lust för lärande som verkar ha fallit mycket väl
ut.
4
Meritvärde åk 9
Meritvärde åk 9 Merit
totalt
flickor
268.6
278.1
Merit
pojkar
258.5
Behöriga till nationellt gymnasieprogram är 100 %.
Meritvärdet på Källängen är detta år bland de högsta skolan har haft. Skillnaden i
resultat mellan pojkar och flickor har dock ökat igen, efter att förra året ha
minskat markant. Men även om killarna på Källängen har presterat sämre än
Källängens flickor, presterar de bättre än killarna på övriga kommunala skolor på
Lidingö. Vi kan konstatera att resultatmässigt ligger killarna på en historiskt rätt
vanlig nivå på Källängen, till och med aningen över. Däremot har flickorna dragit
iväg och presterar bättre än någonsin. I statistiken för åk 8 kan vi se att denna
trend ser ut att fortsätta även nästa år.
Våra lärare har höga förväntningar på att eleverna ska prestera. Lärarna är
duktiga på att framhålla att elevernas goda prestationer. På Källängen kan lärarna
ägna sin tid åt att vara just lärare. Elever och föräldrar har också höga
förväntningar på våra lärare. Fokus ligger på kunskapsresultat. Det genomsyrar
hela verksamheten, och kan sannolikt förklara skolans resultat tillsammans med
goda socio-ekonomiska förutsättningar.
Vi har god tillgång till specialpedagoger/lärare, vilket gör att vi har goda
möjligheter att fånga upp elever som har problem att nå kunskapskraven. Detta
sker dock huvudsakligen genom enskild undervisning eller i mindre grupp. Vi ser
att det finns förutsättningar att inkludera fler elever genom att förbättra arbetet
med anpassningar i klassrummet. Antalet elever med annan typ av problematik
än det som kan mötas genom enskild specialundervisning. Vi har genom åren fått
fler elever, särskilt på högstadiet, som tenderar att falla ur och har stor frånvaro.
Vi har under läsåret haft läxstuga för både mellan- och högstadiet.
Mellanstadieleverna utnyttjar möjligheten i större utsträckning än högstadiet.
5
Betyg åk 9 (124 elever)
Ämne
Biologi
Bild
Språkval fr
Språkval sp
Språkval ty
Engelska
Fysik
Geografi
Historia
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Kemi
Matematik
Modersmål
Musik
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andra språk
Teknik
Totalt för årskursen
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
F
1
0
0
0
0
0
1
1
0
0
1
1
0
0
0
1
1
0
0
0
1
8
E
9
2
5
9
2
1
22
15
11
0
5
13
29
0
5
15
9
4
8
0
4
168
D
30
8
3
9
3
9
27
30
30
3
12
27
21
0
22
18
33
15
24
0
32
356
C
29
34
8
17
3
22
36
39
39
17
38
33
32
0
41
47
32
37
41
0
51
596
B
A
26 29
37 43
9
7
22 17
4
0
37 55
25 12
25 14
27 17
58 46
28 40
26 24
27 15
0
2
47
9
22 21
26 23
37 31
31 20
0
0
24 12
538 437
Resultat Nationella prov åk 9
Ämne
Engelska A
Engelska B
Engelska C
Engelska-provbetyg
Matematik-provbetyg
Svenska A
Svenska B
Svenska C
Svenska-provbetyg
Fy – provbetyg
Historia
Totalt för årskursen
Ej betyg
0
0
0
0
1
1
1
1
2
4
2
12
F
0
0
1
0
7
0
4
4
0
7
3
26
E
2
4
1
1
16
4
7
32
11
21
17
116
D
11
7
10
9
22
11
12
33
23
33
42
213
C
22
19
40
19
29
31
50
28
45
30
29
342
B
22
29
30
39
29
41
24
13
32
19
26
304
A
67
65
42
56
20
36
26
13
11
9
5
350
Vi kan konstatera att elevernas resultat överensstämmer väl mellan betyg och
nationella prov i engelska. I matematik däremot har eleverna fått lägre betyg
än resultaten på nationella proven. I svenska finns skillnader åt båda håll, men
totalt blir betygen något högre än resultaten på nationella provet. I
historieämnet är skillnaden mycket stor mellan resultat i nationella prov och
6
betyg. Samma sak gäller för fysikämnet. Ämnesgrupperna i historia och fysik
behöver under hösten analysera denna skillnad och förklara den.
Ett genomgående problem med de nationella proven är att elever inte har följt
provinstruktionen, och därmed kan få sämre resultat än de egentligen borde ha
haft.
Vi kan dock konstatera att det var andra ämnen som avvek förra året. Det är
alltså inte så att det är ett mönster för de olika ämnena, utan det har varierar
mellan åren. Uppenbart är att vi har arbete kvar att göra vad gäller likvärdig
bedömning. Det har även ämnesgrupperna sedan tidigare konstaterat. Under
de två senaste läsåren har vi därför jobbat med samrättning och
sambedömning av nationella prov där vi har samarbetat med Rudboda och
Bodal.
Betyg åk 6 (94 elever)
Ämne
Biologi
Bild
Engelska
Fysik ht-14
Kemi
SO
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Modersmål
Musik
Slöjd
Svenska
Svenska som andra språk
Teknik
Totalt för årskursen
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
F
2
0
1
2
2
2
0
0
0
0
0
0
0
2
0
11
7
E
6
4
10
10
25
8
0
4
10
0
8
5
21
0
11
122
D
27
17
13
38
32
21
4
13
28
0
23
24
27
0
30
297
C
37
24
28
40
20
36
30
25
29
1
35
41
25
0
37
408
B
20
38
21
4
12
20
30
33
19
0
23
24
13
0
14
271
A
2
11
21
0
3
7
30
19
8
2
5
0
6
0
2
116
Resultat Nationella prov åk 6
Ämne
Engelska A
Engelska B
Engelska C
Engelska-provbetyg
Matematik-provbetyg
Svenska A
Svenska B
Svenska C
Svenska-provbetyg
Totalt för årskursen
Ej betyg
1
0
0
1
0
0
0
0
0
2
F
2
1
2
1
4
2
6
17
4
39
E
11
9
9
7
13
13
6
30
18
116
D
8
9
10
11
26
18
9
14
24
129
C
17
10
23
7
30
37
24
21
30
199
B
25
30
22
36
14
17
23
7
13
187
A
30
35
28
31
7
7
26
5
5
174
Resultaten på de nationella proven ligger rätt lika jämfört med betygsättningen för åk
6. Intressant är dock att resultaten är markant lägre än i åk 9, även om de på en
nationell nivå fortfarande ligger mycket högt. Vad gäller betygsättning kan man se att
sexorna får höga betyg i de praktisk-estetiska ämnena. I de teoretiska ämnena får ett
fåtal elever betyget A.
I delprovet svenska C har många elever hamnat på F-nivå. Det beror nästan
uteslutande på att eleverna inte har följt instruktionerna vilket gör att de har missat
någon del som krävdes för att få ett godkänt provbetyg.
Övergång, samverkan och omvärld
Källängsrådet är skolledningens främsta organ att samverka med föräldrar. Vi har
under året haft olika teman för att inhämta föräldrarnas synpunkter. Källängsrådet är
väl besökt.
Tyvärr drogs brukarundersökningen för föräldrar in, så vi har inga siffror kring
föräldrarnas åsikter vad gäller samverkan med skolan i övrigt.
Fritidsklubben drivs inte av skolan, utan av Kultur och Fritidsförvaltningen. Under året
har en del föräldrar haft synpunkter på det, eftersom vi därmed inte har en daglig
samverkan.
Rutinerna kring elevers närvaro har skärpts upp och det har följts upp i samverkan
med hemmen. Detta läsår har vi haft färre övergångar än normalt, eftersom skolvalet
flyttades från åk 6 till åk 7. Det innebär att vi inte fick några nya elever till högstadiet.
Vi har haft samverkan med Bo och Klockargårdens skolor kring de elever som börjat
åk 4. Bo och Klockargården har varit mycket delaktiga i klassammansättningarna.
Elever från åk 8 har informerat eleverna på Rudboda i åk 6 om språkvalet. Eleverna
som börjar till hösten besöker alltid Källängen på vårterminen.
8
Vi har haft samverkan med Hersby kring Källängens elever som börjat där. Våra
elever i åk 9 har även erbjudits prova-på-lektioner på Hersby. Vår syv ger eleverna ett
mycket gott stöd i valet av gymnasieprogram. Även vår PRAO, håller en hög nivå.
Skolan har ett antal traditioner med besök i omvärlden. Det handlar om teaterbesök
och studiebesök. Källängens årliga musikal har utvecklats sedan vi tog hand om
arrangemanget själva. Tidigare köptes tjänsten av Saga-teatern. Fokus är nu att
eleverna, med vuxenstöd, ska driva projektet under hela åk 9 själva i och utanför
undervisningen. Detta sätt att arbeta på visar vilka resurser och starka drivkrafter
många av våra elever besitter.
Vår förra skolambassadör för EU lämnade sin tjänst för flytt till Norrland. Men vi
lyckades få plats för att utbilda en ny, som genomför utbildningen under läsåret. Vi
har ett strategiskt partnerskap inom ramen för Erasmus + med skolor Kroatien,
Cypern och Frankrike med inriktning på tonårsliv i olika länder inom EU.
Ung företagsamhet har utbildat alla lärare i sina material under hösten.
Källängen deltog med två klasser i den internationella TIMSS-undersökningen.
Skolan har deltagit i Känguru-tävlingen där en elev kom på nationell tredje plats i åk5.
En annan Källängselev kom på en nationell femte plats i åk 9.
En klass i åk 9 deltog i Danderyds gymnasiums mattetävling för högstadiet, och gick
till final.
Skolans mellanstadium har fått stipendium från Teknikspanarna.
En elev på mellanstadiet fick Mikael Passares stipendium för utmärkta resultat i
Kängurutävlingen.
Vi har många utbyten med omvärlden. Fortfarande saknar vi traditioner. Vi kommer
att jobba vidare med det under nästa läsår.
4. VART SKA VI?
Ledarskap för lärande kommer att våra skolans tema och målområde under nästa
läsår. Med det temat vill vi stärka det kollegiala lärandet för att förbättra samarbetet
på skolan så att vi kan komma fram till gemensam bedömning och samsyn inom både
arbetslag och ämneslag. Om vi lyckas med det så kan vi skapa en bättre helhet för
eleverna, vilket i sin tur kan minska stressen för eleverna och mer lustfyllt lärande och
bibehålla våra goda kunskapsresultat.
Som mål kommer vi att ha:
Lärande ska vara i fokus för arbetslagens arbete, såväl organisatoriskt, pedagogiskt
som elevhälsomässigt
9
Rektorsgruppen ska arbeta på samma sätt med skolledningen.
En åtgärd är att alla som jobbar på skolan ska ha gjort ett lektionsbesök under läsåret.
En slutsats av årets resultat är att vi måste fortsätta att jobba med likvärdig
bedömning. Det ska också kopplas till det kollegiala lärandet.
Skolan kan utveckla fler traditioner, vilket vi ska göra under nästa läsår.
Vi kommer att jobba vidare med extra anpassningar i klassrummet för en inkluderande
undervisning. Förstelärarna har fått ett särskilt ansvar för att driva detta.
Lidingö 2015-06-16
Patrik Nimmerstam, rektor
Susanne Tistad, bitr rektor
Jannica Andreasson, bitr rektor
10