Kallelse med sammanträdeshandlingar, 964 kB

1
KALLELSE
Datum
2015-05-29
Ta hänsyn till våra allergiker – kom doftfri
Sammanträdande organ
Bildningsnämnden
Tid
Tisdag den 9 juni, klockan 13
Plats
KTS-salen, Vita Huset
Drottninggatan 18, Katrineholm
Allmänhetens frågestund
Nr Ärenden
1
Närvaro
2
Val av justerare
3
Dagordning
Nr Information
4
Kvalitetsuppföljning enligt plan
5
Verksamhetsinformation
Nr Ärenden
Sid
6
Ekonomisk uppföljning april 2015 – särskild bilaga
J Siverskog
3
7
Omfördelning av investeringsbudget 2015
J Siverskog
6
8
Förslag till utdelning från stipendier och fonder
H Weidås
7
9
Förslag till rutiner för hantering av stiftelser och
donationsfonder – särskild bilaga
H Weidås
10
10 Återtagande av beslut om ändring av upptagningsområde inom
centrala Katrineholm
J Rüdeberg
11
11 Yttrande Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm
H Björkqvist
12
12 Yttrande förslag till nya tomter för förskolor och skolor i
Katrineholms stad – särskild bilaga
J Rüdeberg
22
13 Samråd ny förskolechef
kallelse bin 150609
Handl.
A Thörn
2
Nr
Anmälningsärenden
14 Delegationsbeslut
24
15 Inkomna skrivelser och protokoll
26
16 Inkomna protokoll från områdesråd och programråd
27
Johan Söderberg
ordförande
Ordinarie ledamöter:
 Johan Söderberg
 Bo Sivars
(S)
(S)
(S)
(M)
Ersättare:
 Håkan Björndahl
 Anette LarssonFredriksson
 Thamer Mohamad
 Fathia Gahair
 Abdikarim Haji
Osman
 Jenny Lundborg
 Ann Karlsson
 Fredrik Ahlman
 Inger Hult
(FP)
(MP)
(KD)
(SD)
 Leif Strand
 Ismail Abukar
 Anita Johansson
 Kenneth Malm
(S)
(M)
 Ann-Charlotte Olsson (C)
 Åsa Thorell-Russell (S)
(S)
 Tony Karlsson
 Ewa Fager
 Tommi Lycke
 Martina Henke
 Ismaail Mahamed
Mahamuud
 Jesper Ek
 Ylva G Karlsson
 Marian Loley
 Per-Ola Fransson
(S)
(S)
Tjänstemän:
 Helene Björkqvist
 Agneta Svallin
(S)
(S)
(S)
 Anna Thörn
 Jörgen Rüdeberg
 Johanna Siverskog
(S)
(M)
(M)
(FP)
 Arijana Bajric Gredelj
 ……………………………
 ……………………………
 ……………………………
(C)
 ……………………………
(MP)  ……………………………
(V)
(SD)
3
Dnr 2014:61, 042
Handläggare: Johanna Siverskog
Ekonomisk uppföljning april 2015
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Bildningsnämnden godkänner månadsrapport för april 2015
Budgetuppföljning och prognos bildningsförvaltningen
Sammantagen prognos bildningsförvaltningen
Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut är ett nollresultat.
Förskola
Den samlade prognosen för förskolan är +/-0.
Det finns dock enheter som behöver minska sina kostnader för att hamna i balans med
sina intäkter. Några förskolor har haft svårigheter att rekrytera förskollärare vilket
minskar kostnaderna på kort sikt. Andra förskolor prognostiserar ett plusresultat.
Förskoleklass-år 6 inklusive fritidshem
Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas
prognoser motsvarande – 250 tkr för året.
Några av de små skolorna har dock svårigheter att balansera sina kostnader och
intäkter, eftersom de låga elevantalen gör att det är svårt att lägga en effektiv
organisation. Detta gäller framförallt Valla, Strångsjö och Björkvik. Småskolornas
svårigheter ställer högre krav på de större enheterna att täcka upp ekonomiskt och
därmed sätts socioekonomiska tilldelningen ur spel.
År 7-9
Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas
prognoser motsvarande – 300 tkr för året.
Södra skolan har under föregående år genomfört en anpassning av organisationen till
elevantalet, men skolan kommer att vara i ekonomisk balans först hösten 2016.
Gymnasieskola
Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten. Osäkerhet råder kring höstens
prognoser då antalet elever per program är svårt att förutse innan antagningen är klar.
På KTC finns osäkerhet på grund av att Industriprogrammet kommer att minska
ytterligare till hösten då endast ett antal lärlingar beräknas att tas in även i år.
Nytt för hösten är att det i omvalsperioden kommer att finnas möjlighet att söka
yrkesintroduktion på industriprogrammet.
På Lindengymnasiet behöver det göras en genomlysning av restaurangverksamheten.
Gymnasiet och restaurangen är nära sammankopplade och det finns svårigheter att
särskilja dessa. Intäkterna ser ut att bli lägre än budget, vilket gör att besparingar
måste göras för att nå ett nollresultat. Till hösten beräknas utökning med en klass på
4
Ekonomiprogrammet vilket gör att de på totalen är i ekonomisk balans.
Ledningsorganisationen kommer att förändras till hösten vilket kommer göra att
ledningen kommer närmare den pedagogiska verksamheten. Ekonomiskt innebär det
att nya enheter bildas och program kommer att flyttas. Detta har tydliggjort att det
finns ett behov att se över programpengen inför nästa år.
Grundsärskolan
Målet för året är en +/- 0 resultat för verksamheten men i dagsläget redovisas en
prognos motsvarande – 750 tkr för året. Underskotten syns framförallt inom
fritidshemmets verksamhet.
Verksamhetens kostnader ska ses över, men det finns också ett behov att se över
tilldelning av skolpengen.
Gymnasiesärskolan
Prognosen för året är +/-0.
På Gymnasiesärskolan kommer antalet elever på
till hösten (beräknat 5 färre elever), vilket
organisationen. Det är tre program vilket gör att
går att samläsa. Minskning av kostnaderna
vikariekostnader.
nationella programmen att minska
skapar svårigheter att få ihop
de programspecifika kurserna inte
pågår genom att bl.a. dra ner
Gemensamma verksamheter
Prognosen för året är +/-0.
Tillströmningen av barn och ungdomar från andra länder har fortsatt i hög takt under
året och antalet elever på IKE har ökat. Stora svårigheter finns med att placera ut
elever i deras ordinarie skola då mnga av skolorna i tätorten är fulla. Till hösten
kommer IKE att flytta till Valla skola för att frigöra utrymme i tätorten och Nyhem f6 kommer att ta över delar av IKE´s lokaler. Interkulturella enhetens skoldel är i fas
med budget och prognosen för året är i dagsläget +/-0.
När det gäller budgeten för modersmål och studiehandledning kan kostnaderna under
hösten komma att bli högre än budgeterat. Bildningsförvaltningen tillförs medel för
varje tillkommande elev utöver budget. I den peng som tillförs finns medel för
modersmål och studiehandledning, dessa medel är dock beräknade utifrån att endast
en mindre del av de tillkommande eleverna är berättigade till
modersmålsundervisning och studiehandledning. I dagsläget har dock merparten av
de tillkommande eleverna studiehandledning och är berättigade till
modersmålsundervisning.
Kulturskolan håller i dagsläget på att planera vad de medel som de tillfördes i budget
för 2015 ska användas till för att få bäst effekt enligt de direktiv som gavs. Prognosen
för året är +/- 0.
Inom elevhälsan har antalet ansökningar för psykologutredningar ökat och till följd av
detta har även väntetiderna för en psykologutredning blivit längre. Detta kan kopplas
till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor
där nyanlända elever placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie
skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan
du uppstå frågor om elevens begåvning.
5
Just nu finns ett överskott på elevhälsan och detta överskott planeras att användas för
köpa in ytterligare en utredningsvecka från externa psykologer under hösten.
Även väntetiderna för läs- och skrivutredningar ökar då resurser motsvarande 1,0
specialpedagogtjänst och 0,5 psykologtjänst har omfördelats till Skolfam.
Elevhälsan redovisar i dagsläget en prognos för året som visar på ett +/-0 resultat.
Förvaltningscentralt
Prognosen för året är +/-0.
Kostnaden för placerade elevers skolgång ligger just nu något högt i förhållande till
budget, detta är dock något som kan ändra sig snabbt om en placering avslutas.
Kostnaderna för omsorg på obekväm tid har under året fyra första månader varit höga
och prognosen pekar mot överskridande av budget med 1,0 mnkr. Dessa kostnader
måste hämtas hem inom något annat område.
Av den buffert på 2 mnkr som förvaltningen avsatt kommer en mindre del att
användas för att täcka merkostnader för flytten av interkulturella enheten till Södra
skolan och Valla.
Nämnd
Prognosen för året är +/-0.
Elevantal i förhållande till budget
Förskolan hade 48 barn fler än i budget i april och grundskolan hade 66 elever fler än
budget. Gymnasieskolan hade samma månad 31 elever fler än budget.
Ärendets handling
•
Månadsrapport bildningsförvaltningen april 2015
6
Dnr 2014:61, 042
Handläggare: Johanna Siverskog
Omfördelning av investeringsbudget 2015
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Bildningsnämnden beslutar att lägga 911 000 kr av de ombudgeterade
investeringsmedlen från 2014 i potten för oförutsedda investeringar 2015.
Bakgrund
I samband med bildningsnämndens beslut om fördelning av investeringsbudget 2015
avsattes 300 tkr för oförutsedda investeringar 2015.
Efter att detta beslut togs har ytterligare investeringsbehov uppstått då de ökade barn
och elevantalen har gjort att omflyttning behöver ske och nya lokaler behöver tas i
bruk.
Kommunfullmäktige tog den 18:e maj 2015 beslut om godkänna ”Årsredovisning och
bokslut för Katrineholms kommun 2014”. Kommunfullmäktige godkände också
ombudgetering av investeringar från 2014 till 2015. I detta ingick en överföring av
1 055 tkr från 2014 till 2015 avseende Bildningsnämnden.
Investeringar förskola
Investeringar grundskola
Investeringar gymnasieskola
Årlig anskaffning/reinvestering lagstiftning
Anpassad utrustning Bibas
Förvaltningsövergripande
Tallåsaulan
Totalt BIN
158 tkr
343 tkr
227 tkr
117 tkr
135 tkr
-69 tkr
144 tkr
1 055 tkr
Bildningsförvaltningen bedömer att samtliga medel undantaget Tallåsaulans 144 tkr
kan omfördelas för att täcka de ökade behoven av oförutsedda investeringar 2015.
7
Dnr 2015:60, 046
Handläggare: Hanna Weidås
Förslag till utdelning från stipendier och fonder
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
1. Bildningsnämnden beslutar följande utdelning från Katrineholms Tekniska skolas
minnesfond
• 48 755 kr till Katrineholms Tekniska College
• 48 500 kr till KomTek
2. Bildningsnämnden beslutar att inte göra utdelning från Katrineholms skolors
samfond för stipendier åt lärare.
Ärendebeskrivning
Ingenjörsförbundet Katrineholms Tekniska skolas minnesfond
Enligt minnesfondens urkund ska avkastningen användas för bidrag till studieresor och
för främjande av fritidsverksamhet vid Katrineholms Tekniska skola. Ansökan ställs till
bildningsnämnden.
2015 finns 97 255 kr i utdelningsbara medel. Det är viktigt att inspirera yngre elevers
intresse för tekniskt verksamhet för att motivera flickor och pojkar till senare tekniska
studier. Därför föreslår bildningsförvaltningen att utdelning görs till KomTek och till
Katrineholms Tekniska College.
Katrineholms skolors samfond för stipendier åt lärare
Enligt urkunden ska disponibel avkastning användas för stipendier åt lärare vid
Katrineholms skolor för studier, studieresor samt vetenskapligt och pedagogiskt
författarskap.
2015 finns 493 kr i utdelningsbara medel. Bildningsförvaltningen föreslår att ingen
utdelning sker då beloppet är så lågt.
Sköldinge sockens magasinsfond och Lerbo sockens magasinsfond
Disponibel avkastning skall användas till stipendier åt studerande jordbrukarungdom
från Sköldinge respektive Lerbo socken ingående i f.d. Sköldinge landskommun.
Fonderna har ett underskott som måste återhämtas innan utdelning kan ske.
Ärendets handlingar
•
•
Ansökan från Komtek
Ansökan från Katrineholms Tekniska College
8
9
10
Dnr 2015:59, 046
Handläggare: Hanna Weidås
Förslag till rutiner för hantering av stiftelser och
donationsfonder
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
1. Bildningsnämnden beslutar att anta ”Rutiner för hantering av stiftelser och
donationsfonder inom bildningsnämnden” enligt bildningsförvaltningens förslag.
2. Rutinerna ersätter tidigare dokument gällande hantering av stiftelser och
donationsfonder.
Bakgrund
Tidigare finns ett antal nämndbeslutade dokument gällande hantering av stiftelser och
donationsfonder. Dessa är inaktuella då organisationen förändrats samt att dokumenten
motsäger varandra. Av den anledningen behövs ett enhetligt och uppdaterat dokument för
hanteringen. Det finns även behov av förtydligande.
Ärendebeskrivning
Bifogat dokument ”Rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder inom
bildningsnämnden” är en sammanställning över bildningsnämndens samtliga stiftelser
och donationsfonder. I dokumentet redogörs för stiftelseförordnande samt rutiner för
hantering. Rutiner för hantering avser bland annat vem/vilka som kan ansöka om
stipendier samt hur ofta utdelning ska ske.
Under flera år har de utdelningsbara medlen från ett flertal
stiftelserna/donationsfonderna varit negativt, dvs. det har funnits ett underskott som
måste återhämtas innan utdelning kan ske. För att möjliggöra reducering av
underskotten finns det behov av att undersöka om det är möjligt att slå ihop ett flertal
stiftelser/donationsfonder.
Ärendets handlingar
•
Förslag Rutiner för hantering av stiftelser och donationsfonder inom
bildningsnämnden
11
Dnr 2015:40, 001
Handläggare: Jörgen Rüdeberg
Återtagande av beslut om ändring av upptagningsområde
inom centrala Katrineholm
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
1. Bildningsnämnden beslutar att återta beslutet om ändring av upptagningsområde
från 2015-05-05 §38
2. Bildningsnämnden uppdrar till bildningsförvaltningen att göra en översyn av
nuvarande upptagningsområden ur ett integrationsperspektiv. Uppdraget ska
redovisas i februari 2016 inför läsåret 2016/17
Bakgrund
Varje kommunal skolenhet har ett upptagningsområde med ett antal tillhörande
adresser. Elever folkbokförda på dessa adresser bereds vanligtvis plats på denna
skola, som benämns hemskola. Undantag kan göras utifrån platsbrist och i dessa fall
ska skolgång erbjudas på en annan nära skola. Den senaste tidens elevökning gör att
ett flertal skolenheter har platsbrist. Skogsborgsskolan ska byggas ut men tidsplanen
för planeringsprocessen har inte följts. Lokaler i Nävertorpsskolan har i delar friställts
i och med att den Interkulturella enheten successivt flyttas ut. Dessa tillförs
Nyhemsskolan F-6 från och med augusti 2015.
Aktuell situation inför hösten 2015
Slopandet av den zon som funnits definierad mellan Skogsborgsskolan och
Nyhemsskolans upptagningsområden baserades på att Nyhemsskolan, men inte
Skogsborgsskolan tillförts nya lokaler. Skogsborgsskolan ska byggas ut men
utbyggnaden är försenad och beräknas inte vara klar förrän tidigast december 2015.
Situationen är olycklig ur ett integrationsperspektiv eftersom det i den aktuella zonen
bor många nyanlända elever. Emellertid har Skogsborgsskolan nu erbjudits tillfälliga
evakueringslokaler i en fastighet som benämns Björkbacken. Detta innebär att en
lämplig fördelning av elever mellan skolenheterna även fortsättningsvis kan ske. Mot
denna bakgrund är det lämpligt att zonen kvarstår.
När Skogsborgsskolan är utbyggd behöver en översyn av samtliga upptagningsområden i tätorten göras mot bakgrund av den förändrade demografiska situationen.
Emellertid går denna så snabbt att det inte är lämpligt att redovisa den förrän i
samband med att Skogsborgsskolan är utbyggd.
12
Dnr 2015:44, 734
Handläggare: Helene Björkqvist
Yttrande över Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm
Bildningsförvaltningens förslag till yttrande
Bildningsnämnden instämmer i yttrandet och överlämna till kommunledningsförvaltningen
Bakgrund
Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande
barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet ”Barnfattigdom – vad kan vi göra för
att mildra konsekvenserna?” I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om
barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som
lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot
denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm
görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen
kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen.
Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF 2013-10-21 § 171, att bifalla
motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet,
identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare
att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet
återrapporterades till kommunstyrelsen i april 2014.
Bildningsförvaltningens yttrande
Bildningsförvaltningen instämmer i kommunledningsförvaltningens beskrivning av
nuläge och bedömning av insatser. Med tanke på att nästan alla de barn som beskrivs
i förstudien finns i bildningsförvaltningens verksamheter, är förskolan och skolan
viktiga aktörer i det framtida arbetet.
Förvaltningen ingår gärna i en förvaltningsgemensam grupp för framtagande av
handlingsplan och i den föreslagna inventeringen för att tillsammans med övriga
förvaltningar se till att mildra konsekvenserna av barnfattigdom.
Ärendets handling
•
Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm
13
1 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Vår handläggare
Jenny Bolander
Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm
Ärendebeskrivning
Bakgrund
Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande
barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet ”Barnfattigdom – vad kan vi
göra för att mildra konsekvenserna?” I motionen hänvisar motionärerna till den
rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att
antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av
försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av
barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med
konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen.
Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF 2013-10-21 § 171, att bifalla
motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga
ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta.
Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt
fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april 2014.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har lika värde och att alla
barn utan åtskillnad ska ha samma utvecklingsmöjligheter. Enligt artikel 27 i FN:s
konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs
för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
FN:s barnkonvention bildar en ram kring barns hela tillvaro och markerar inte bara
barns rätt till ekonomiskt bra förhållanden utan hela barnets livssituation skall ses
som en helhet. Tanken är att man inte kan se barnets levnadsstandard enkom som en
mätning av den enskilda individens/familjens inkomstnivå utan en familjs ekonomi
påverkar också andra delar av dess liv. Flera studier har belagt samband mellan låg
socioekonomisk position i barndomen och sämre hälsa, utbildning och inkomster i
vuxen ålder och i vissa fall har ekonomisk utsatthet direkt kunnat utpekas som
bakomliggande orsak till detta. Många barn bär med sig ”utsattheten” in i vuxenlivet
och för den vidare till nästa generation. De belastas med ett ”negativt arv”, med sämre
möjligheter än andra.
14
2 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Kommuner har som uppgift att följa barnkonventionen. Förstudien utgår därför från
en ambition om att dels i ett längre perspektiv utveckla det systematiska arbetet med
strukturella insatser och dels om direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att
leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu.
Bedömningen är att en del åtgärder kan mer direkt påverka barns omedelbara
livsvillkor och andra är mera långsiktiga sätt att påverka barns levnadsvillkor.
I förstudien används begreppet ”ekonomiskt utsatta”. Skälet är att begreppet utsatthet
är ett ord som markerar sammanhanget mellan ett barns/ens familjs ekonomiska
situation och dess övriga livssituation.
Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet
Det finns en oenighet kring användandet av definitionen barnfattigdom. Sverige har
inte ett entydigt sätt att beskriva fattigdom eller hushållens materiella levnadsstandard
på, utan flera olika beskrivningsmetoder används. Ett entydigt sätt att mäta
förekomsten av barnfattigdom finns därav inte.
Ett mått som har använts handlar om relativ fattigdom vilket är EU:s fattigdomsmått,
vilket beskriver andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets
medianinkomst (Salonen T. 2010). Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut
mått där två delmått satts samman, låg inkomststandard och försörjningsstöd.
Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg
inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). Definitionen kan
klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster
under en viss miniminivå räknas som fattigdom. För fokus på de rent ekonomiska
förutsättningarna för familjer som lever i ekonomisk utsatthet kan således Rädda
Barnens definition av ”barnfattigdom” användas.
Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen av fattigdom,
men exempelvis Statistiska Centralbyrån (SCB) har i rapporten ”Barns fritid” (2009)
visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma
utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport ”Barns och ungas hälsa,
vård och omsorg” (2013) lyfter den sociala dimensionen. De menar att barn i
ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av
andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det
kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet.
Låg inkomststandard
Måttet låg inkomststandard är framtaget av Statistiska Centralbyrån för att relatera
hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Modellen tar hänsyn till
hushållens inkomster och utgifter.1
1
I Rädda Barnens rapport 2012 (sid 15) ges exempel på hur detta mått fungerar: 2010
angavs gränsvärdet för ett hushåll med en vuxen och ett barn till 11453 kronor per
månad (gränsvärdena räknas fram från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister
enligt framtagna formler). Alla familjer med en disponibel inkomst (när alla skatter,
15
3 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd är en mätning av antalet hushåll som under en angiven tid söker och
har rätt till försörjningsstöd. Försörjningsstöd har genom historien haft både olika
namn och utformning men är också idag samhällets hantering av människors behov
av ekonomiskt stöd till sin dagliga överlevnad. Försörjningsstödets föregångare har
bland annat kallats fattighjälp, socialhjälp eller socialbidrag. Rätten att få
försörjningsstöd är omgärdat av ett nationellt och lokalt (kommunalt) regelverk.
Staten fastställer en så kallad riksnorm för försörjningsstödet. För varje enskild sker
sedan en individuell prövning av hushållets ekonomi, där alla möjligheter att lösa de
ekonomiska problemen på annat sätt skall prövas.
Omvärldsbevakning
Nationell nivå
Enligt Rädda Barnens årsrapport 2014 finns det cirka 230 000 barn som lever i
ekonomisk utsatthet. Enligt rapporten uppgick barnfattigdomen år 2012 till 12,0
procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar cirka 230 000 barn. Det är en
minskning med 0,1 procentenheter eller cirka 2 000 barn i åldern 0–17 år jämfört med
2011. Fler barn levde i familjer med enbart låg inkomststandard (5,6 procent av alla
barn i Sverige) än i familjer med enbart försörjningsstöd (4,1 procent). Andelen barn i
familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 2,3 procent under
2012. Konjunkturläget är fortsatt osäkert vilket påverkar framför allt de barnhushåll
där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom de
flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med
arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa.
I årsrapporten som Rädda Barnen tagit fram om barnfattigdom, konstateras det att det
finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk
respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1
procent lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av de barn som har
föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre
bland barn med utländsk bakgrund.
I rapporten konstateras också att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder
är faktorer som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under ekonomiskt
begränsade förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket
tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften, 53,4
procent av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i
ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde
med båda sina svenskfödda föräldrar.
Rädda Barnens årsrapport 2014 visar att:
bidrag, förmåner räknats in) under det aktuella gränsvärdet har en ”låg”
inkomststandard.
16
4 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning





Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer minskade 2012 med
0,1 procentenheter till 12,0 procent. Cirka 230 000 barn levde i ekonomisk
utsatthet år 2012. Detta motsvarar en minskning med cirka 2 000 barn i åldern
0–17 år.
Barnfattigdomen har minskat generellt i Sverige mellan 2011 och 2012 oavsett
föräldrakonstellation.
Barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har minskat från 28,0
procent till 27,8 procent. I gruppen barn till sammanboende föräldrar har
barnfattigdomen minskat från 8,1 till 8,0 procent.
I 162 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under 2012.
Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner, från
31,7 procent i Malmö till 3,6 procent i kranskommunen Lomma.
De flesta av de 20 kommuner som har lägst barnfattigdom är kranskommuner i
storstadsregionerna såsom Lomma, Härryda, Täby, Knivsta och Hammarö.
Kommuner
Forshaga kommun utsågs av Föreningen Majblomman till årets Majkommun 2013 för
sitt arbete med att ta fram en handlingsplan för minskad barnfattigdom.
Handlingsplanen innehåller ett antal förslag såsom tillgång till avgiftsfria aktiviteter,
garanti för att alla unga i en viss ålder garanteras feriearbete och nolltolerans mot
bostadslöshet för barnfamiljer.
År 2014 utsågs Sundbyberg till årets Majkommun för att kommunen visat en hög
kompetens i alla sektorer som berörs av barnfrågor. Långsiktigt har kommunen
evidensbaserade mål för att minska barns socioekonomiska utsatthet i Sundbyberg.
Förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden har beslutats om en
avgiftsfri förskola och skola, vilket betyder att inga aktiviteter får kosta eller kräva
särskild utrustning hemifrån för att man ska kunna delta. Det betyder också att
matsäck ska göras i förskolan eller skolan om det behövs vid utflykter.
Vidare har Sundbyberg satt igång ett arbete för att försöka utjämna ytterligare
skillnader. Det pågår en kartläggning av hur det ser ut specifikt i staden. Arbetet med
att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomiskt utsatthet i Sundbyberg har skett
stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i egna verksamheter
och i övriga landet.
Partnerskap för barnkonventionen
Tio kommuner bildade 2004 ett Partnerskap för barnkonventionens genomförande.
Kommunerna samarbetar för att utveckla arbetet för barns rättigheter. Ambitionen
med Partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring
olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet
har valt tre områden att arbeta med: Barns och ungas inflytande, kommunernas
styrprocesser samt uppföljning med indikatorer.
Partnerskapet består av följande 10 kommuner i samarbete:
Borlänge kommun
17
5 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Gävle kommun
Göteborg stad
Haninge kommun
Karlskoga – Degerfors kommuner
Trelleborgs kommun
Uppsala kommun
Västerås kommun
Örebro kommun
Östersund kommun
Exempel på insatser för att stärka skyddet för barn
Nedan sammanfattas ett antal exempel på insatser för att mildra konsekvenserna av
barnfattigdom/ekonomisk utsatthet. Sammanställningen har gjorts utifrån extern och
intern översyn av befintliga insatser.

Kommunal handlingsplan

Barnperspektivet redovisas/synliggörs i alla beslut

Barnkonsekvensanalyser vid beslut som påverkar barn

Barnchecklistor vid beredning/beslut av ärenden
Nollvision för vräkningar av barnfamiljer


Feriearbete för unga vuxna

Satsning på arbetsplatser för vuxna för att öka familjers intäkter. Till exempel
projektet pågående projekt som Arbetslinjen 3.0 och tidigare Arbetslinjen.

Möjlighet till förskola på obekväm tid

Läxhjälp

Avgiftsfri skola
Avgiftsfria kultur- och fritidsaktiviteter


Regler för insamlingar i skolan

Kostnadsfria skollovsaktiviteter

Sommarläger erbjuds barn som önskar/behöver

Inrättande av lokala barnombudsmän
Livsvillkor i Katrineholm
I november månad 2014 fanns 1 654 öppet arbetslösa och sökande i program med
aktivitetsstöd i Katrineholm. Av dessa var 712 personer utrikesfödda. (AMS)
Socialförvaltningens uppföljning visar att det under 2013 fanns 1 250 barn i hushåll
som beviljats försörjningsstöd. Under 2012 var det 947 barn.
I Rädda barnens rapporter ses att Katrineholm under flera år legat förhållandevis stilla
när det gäller nivån på barnfattigdomen i kommunen. I en ranking av andel barn i
ekonomiskt utsatta hushåll 2012 har Katrineholm en rankingplats på 278 bland
Sveriges 290 kommuner. Under 2012 fanns det 6 447 barn i Katrineholm varav 1 234
var barn i ekonomiskt utsatta hushåll.
Nedan framgår andel barn 0–17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller
försörjningsstöd i Sörmlands kommuner år 2012.
18
6 (9)
Datum
2015-04-22
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Vingåker
Gnesta
Nyköping
Oxelösund
Flen
Katrineholm
Eskilstuna
Strängnäs
Trosa
KS/2015:205-734
Varken
låg inkomststandard
eller
försörjningsstöd.
Enbart
låg inkomststandard.
Enbart
försörjningsstöd.
Både låg
inkomststandard
och
försörjningsstöd.
84,9
90,1
90,6
92,6
79,6
80,9
78,2
89,4
94,8
7
5,1
3,6
3
5,3
5,1
5,5
3,6
2,3
5
3,4
3,8
2,8
7,8
8,3
9,4
5,8
2,1
3
1,5
2
1,6
7,3
5,8
6,9
1,2
0,7
Total
andel barn
i
ekonomiskt
utsatta
hushåll.
15
9,9
9,3
7,4
20,4
19,2
21,8
10,6
5,1
Nedan framgår andelen familjer i Katrineholm med låga inkomster 2012 enligt SCB:s
inkomst och taxeringsregister (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata)
Andel (%)
familjer med
låga inkomster
Katrineholms
kommun
Länet
Riket
Ensamstående
utan hemmav.
barn*
Ensamstående
med hemmav.
barn*
Övrig familjer med
hemmav. barn*
Familjer med sjukoch
aktivitetsersättning
16
16
17
48
43
39
16
14
12
15
15
15
*Barn under 18 år.
Avser disponibel inkomst.
Barnfattigdomsindex 2012
Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata)
Antal barn 0-17 år
Andel (%) barn med utländsk
bakgrund
Andel (%) barn med utländsk
bakgrund som finns i
ekonomiskt utsatta hushåll
Andel (%) barn med svensk
bakgrund som finns i
ekonomiskt utsatta hushåll
Differens utländsk – svensk
bakgrund, procentenheter
Andel (%) barn totalt som finns
i ekonomiskt utsatta hushåll
Katrineholms
kommun
Länet
Riket
6 447
31
55 659
28
1 920 935
28
45
37
29
8
7
5
37
30
24
19
16
12
19
7 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Kommunledningsförvaltningens bedömning
Katrineholms kommuns utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm.
Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och
det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt
att gynna män. Därför vill kommunen att styrsystemet ska bidra till att minska
ojämställdheten. Ambitionen med att styra genusmedvetet är att i både planering och
uppföljning synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan
könen och utifrån detta medvetet omfördela resurser och makt, så att män och
kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor.
Det ovanstående är en av utgångspunkterna i Katrineholms kommuns styrsystem.
Kommunplanen för 2015 – 2018 anger att Katrineholms kommun även
fortsättningsvis ska vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegreringen av
styrningen, vilket innebär att det kommande arbetet med barnfattigdom måste
kartläggas och analyseras ur ett genus-/jämställdhetsperspektiv. Med hänvisning till
kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika livsvillkor, utifrån ett genusperspektiv,
är det viktigt att i det fortsatta arbetet konsekvent integrera ett genus- och
jämställdhetsperspektiv. De resultat, åtgärder, strategier som det fortsatta arbetet ska
utmynna i kommer att blir mer träffsäkra om de har utgått ifrån en medvetenhet om
att utsattenheten kan se olika ut och få olika konsekvenser, utifrån ett könsperspektiv.
Under 2012 fanns det 6 447 barn i Katrineholm varav 1 234 var barn i ekonomiskt
utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att ett av fem
barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av
sin barndom idag. Det pågår flera insatser med syfte att mildra effekterna av
ekonomisk utsatthet och att minska barnfattigdom på längre sikt.
Kommunfullmäktiges beslutade i januari 2012 om att ”Alla ärenden ska belysas
utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”. Under 2015 planeras fortsatt arbete med
att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd.
I Rädda Barnens årsrapport framgår att sedan 1990-talets början har
inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste
barnfamiljerna. Arbetstillfällen lyfts därför ofta som svar mot barnfattigdom då
barnen drabbas av förädlarnas uteblivna inkomst. Inom Katrineholms kommun
Övergripande plan med budget 2015-2017 står det i ett av de övergripande målen att
”Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda
möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb”. För att få ut
fler personer i lönearbetet finns också följande resultatmål:

Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka

Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen
försörjning ska öka

Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå
vidare till studier eller arbete
20
8 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning
Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Vad görs i Katrineholm redan idag
I Kommunplan 2015-2018 framgår att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka
för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och
enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Vidare framgår att
”genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid
och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och
en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra.”
Vidare anges att den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och
aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Kommunen ska i
första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Kommunplanen
anger också att folkhälsoarbetet både kan handla om insatser för enskilda och om
förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga.
Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den
långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen
anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen
ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för
nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen.
I det vidare arbetet är det viktigt att särskilja på vilken nivå åtgärder och insatser för
att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt
att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt
som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom
för flickor och pojkar just nu.
Förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet
minska barnfattigdom på längre sikt
Vad kan Katrineholm göra
I förstudien har ett antal aktiviteter identifierats i syfte att förbättra villkoren för
utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. Aktiviteterna har som mål att vara hållbara
och långsiktiga. En del av de föreslagna aktiviteterna förutsätter medel vid ett
eventuellt genomförande.

En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga
situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av
handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av
barnkonventionen
o
Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i
respektive förvaltning

Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns
rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän

Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att ”Alla
ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”.

Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur
ett barnperspektiv

Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut
21
9 (9)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
KLF Ledning




Datum
2015-04-22
KS/2015:205-734
Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med
försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i
föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det
utrymme som redan finns kanske kan utökas något)
Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete
Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger
Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar
vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande
22
Dnr 2015:49, 609
Handläggare: Jörgen Rüdeberg
Yttrande gällande Förslag till nya tomter för förskolor och
skolor i Katrineholms stad
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnämnden ställa sig bakom
bildningsförvaltningens förslag till remissvar och överlämna till kommunstyrelsen
Bakgrund
Bildningsnämnden har getts möjlighet att yttra sig gällande ”Förslag till nya tomter
för förskolor och skolor i Katrineholms stad”. Av förslaget framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen definierar fyra utvecklingskategorier för tomter inom
Katrineholms tätort. Två av dessa är förskoletomter på kort och lång sikt. En rör
skoltomter på lång sikt. Den fjärde kategorin rör förskoleutbyggnad kopplad till
nybyggnation inom tätorten på lång sikt.
Förslaget förordar även ett koncept på förskoletomters ytstorlek satt i relation till
antal barn som planeringen avser.
Bildningsförvaltningens yttrande
Nybyggnation och planerad nybyggnation på kort sikt pågår redan beträffande
förskoleutbyggnad och förvaltningen har varit involverad och delaktig i denna
planering. En förstudie för nybyggnation av skola har genomförts i samarbete med
kommunledningen utifrån de i förslaget utpekade tomterna.
Verksamhetsmässiga aspekter
Bildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om ”standardiserad
förskoletomt”. Detta underlättar för en snabbare bedömning av potentiella ytor för
nybyggnation framgent. Konceptet bedöms även rimligt i sin utformning för att
kunna hålla en god kvalitet vid nyetablering av förskolor.
Beträffande utpekade ytor framhåller samhällsbyggnadsförvaltningen att parkeringsoch trafiksituationen måste ses över beträffande förskolor. Bildningsförvaltningen
anser att detta är minst lika angeläget beträffande tomlokalisering för skolor eftersom
elever ofta på egen hand tar sig till och från skolan, samtidigt som många elever
skjutsas av föräldrar och andra i skolskjutsfordon. Detta utgör en säkerhetsrisk.
Vid prioritering av utbyggnad bör förskolor och skolor om möjligt lokaliseras intill
varandra så att lokalerna kan användas flexibelt och att en förskolelokal lätt kan
ställas om till en skollokal för elever i grundskolans lägre årskurser beroende på den
demografiska utvecklingen. Därför bör i första hand dessa utpekade tomter utredas
vidare.
23
Ärendets handling
•
Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad
24
Delegationsbeslut
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Redovisningen av delegationsbesluten godkännes.
Ärendebeskrivning
Redovisning av beslut som fattats på nämndens vägnar med stöd av gällande
delegation:
Enskilda utskottet
§
2015:15
Beslut
• Avstängning av elev enligt skollagen 5 kap 17§
2015:16
•
Avstängning av elev enligt skollagen 5 kap 17§
Beslutande
Johan Söderberg (S) ordf.
Bo Sivars (M) 1:e vice ordf.
A-C Olsson (C ) 2:e vice ordf
-”-
Ordförande
§
2015:17
Beslut
• Fullmakt företräda bildningsnämnden NTA:s
årsstämma
Beslutande
Johan Söderberg (S)
Förvaltningschef
§
2015:18
Beslut
• Fördelning av arbetsmiljöansvar
• Utse beslutsattestanter
Beslutande
Helene Björkqvist
Bitr. förvaltningschef/verksamhetschef
§
2015:19
Beslut
• Omsorg på kvällar, nätter och helger (6 beslut)
• Återtagande av beslut uppsägning plats i förskola/
pedagogisk omsorg och/eller fritidshem
• Avtal nyttjande av tjänster Dammsdal
• Avtal plats i förskola i Katrineholms kommun,
Norrköpings kommun (2 avtal)
• Avtal plats i förskola i Katrineholms kommun,
Vingåkers kommun
• Avtal plats i förskola Lidingö stad
• Mottagande av elev i grundsärskola
Beslutande
Bitr. förvaltningschef/verksamhetschef
Jörgen Rüdeberg
Verksamhetschef
§
2015:20
Beslut
• Anställning förskolechef
Beslutande
Anna Thörn
25
Anmälan av incidentrapporter för diskriminering eller annan kränkande
behandling enligt Skollagen 6 kap. 10§
Inkomna under perioden 24 april till 27 maj 2015.
Skolenhet
Fågelbo förskola
Forssjö skola
Interkulturella enheten
Nyhemsskolan (framgår inte om
det är F-6 eller 7-9)
Sandbäcken
Skogsborg
Strångsjö
Södra
Tallås
Trädgårdens förskola
Antal under perioden
1 st
3 st
1 st
3 st
Antal läsåret 14/15
1
4
10
32
22 st
8 st
1 st
1 st
3 st
1 st
94
92
1
14
32
3
26
Inkomna skrivelser och protokoll
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Bildningsnämnden tar informationen till protokollet
Ärendebeskrivning
Nedan redovisas skrivelser och protokoll inkomna till bildningsnämnden under
perioden 24 april till 27 maj 2015.
1
Kommunstyrelsen
§85 Omdisponering av medel samt uppdrag
§86 Planeringsdirektiv 2016 med plan 2017-2018
§88 Långsiktig planering för förskolor och skolor
2
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sammanställning av inkomna remissvar på Gång- och cykelplan
för Katrineholms kommun
3
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kontrollrapporter – Utförd kontroll i enlighet med Tobakslag avseender
rökfria skolgårdar (sex rapporter)
Mankom Global AB
Ansökan om godkännande och rätt till bidrag fristående förskola
4
27
Inkomna protokoll från områdesråd och programråd
Bildningsförvaltningens förslag till beslut
Bildningsnämnden lägger protokollen till handlingarna
Ärendebeskrivning
Sammanställning över protokoll/mötesanteckningar från områdesråd och programråd
inkomna till förvaltningen under perioden 24 april till 27 maj 2015.
Samordningsområde Norr
Datum
Julita skola
2015-05-07
Samordningsområde Öst
--Samordningsområde Syd
Nävertorps grundsärskola
Häringe/Asplunden förskolor
2015-04-29
2015-05-11
Samordningsområde Väst
--Samordningsområde år 7-9
Tallåsskolan
2015-05-18
Samordningsområde gymnasiet
Duveholms gymnasiesärskola
Ellwynska skolan – vård och omsorg
Duveholmsgymnasiet
Samhällsprogrammet
Estetiska programmet
Övriga
---
2015-05-21
2015-05-18
2015-05-25
2015-05-04