1. No category

Barnfattigdom i Norden
— utkast projektplan
Mål och succékriterier
Bakgrund och nuläge
Hur ser möjliga och rimliga strategier ut för att minska och på sikt eliminera barnfattigdomen i
de nordiska länderna? Två centrala lärdomar kan identifieras från efterkrigstidens
välfärdspolitik.
För det första att fattigdom bäst bekämpas genom breda policyåtgärder inom samhällslivets
olika områden, t ex barnbidrag, allmän sjukförsäkring. Det är genom att dra undan grunden för
bakomliggande orsaker till ekonomisk utsatthet som fattigdomen adresseras på ett effektivt
sätt. Under de senaste årtiondena har vi sett en policyförskjutning som fokuserar på riktade
individåtgärder för individer och hushåll som tenderar att marginaliseras i Norden
För det andra att välfärdsutvecklingen och dess fördelningspolitiska roll inte är förutbestämd.
De nordiska länderna och Grönland, Färöarna och Åland genomgår snabba förändringar i
termer av globalisering, urbanisering och migration. Arbetslivets omvandling, demografiska
förändringar och bostads- och utbildningspolitikens utformning är vitala ingredienser för en
snabb fortsatt samhällsomvandling. Frågan är i vilken grad som välfärdspolitiken förmår att
förnya sig i takt med dessa förändringar. Det märks tendenser till en förstärkt in- och
outsiderproblematik där befintliga välfärdsinsatser inte förmår att minska klyftorna mellan
etablerade och marginalhotade befolkningsgrupper så som utrikes födda, ensamstående
föräldrar och personer med låg utbildning.
Dessa lärdomar visar att välfärdspolitiken i Norden står inför fortsatt stora utmaningar. Detta
gäller inte minst uppgiften att bekämpa fattigdom och ojämlika uppväxtvillkor för barn. Det är
genom att bryta mönster av polarisering och utsatthet i unga år som framtida ojämlika
levnadsvillkor bekämpas allra bäst. En samlad social investeringspolitik på såväl lokal, regional
som nationell nivå ökar barns möjligheter till goda levnadsvillkor.
De nordiska länderna och Grönland, Färöarna och Åland har olika behov och förutsättningar
för att bekämpa barnfattigdom, men det finns också stora likheter. Det är i stort samma
grupper som är marginalhotade, fattigdom drabbar barn på ett likartat sätt och den nordiska
välfärdsmodellen är gemensam. Därför har vi mycket att lära av varandra i Norden. Det finns
alltså ett nordiskt mervärde i att lyfta fram och sprida konkreta exempel på hur barnfattigdom
kan bekämpas.
Projektidé
NORDBUK, Nordiska barn- och ungdomskommittén, har bett Nordens Välfärdscenter, NVC, att
komma med ett förslag på inriktning och upplägg av ett projekt om barnfattigdom. Förslaget
tas fram i samråd med Idah Klint, Seniorrådgivare ansvarig för barn och unga, Nordiska
ministerrådet.
Projektet ska ha inriktning på barns egna erfarenheter och hur man praktiskt kan arbeta med
barnfattigdom. Det ska innehålla konkreta exempel och politiknära förslag.
Det övergripande målet för det barn- och ungdomspolitiska arbetet i Norden är att främja barn
och ungas möjligheter till goda levnadsvillkor och inflytande. I ”Strategin för barn och unga i
Norden” slås fast att barn har rätt till utbildning, sociala och ekonomisk trygghet, god hälsa,
och möjlighet till utveckling. Dessutom skall barn vara med och påverka sitt eget liv, sin
närmiljö och samhällsutvecklingen i stort. Som grupp har ekonomiskt utsatta barn det sämre
än andra barn på samtliga dessa områden.
Det finns flera satsningar i de nordiska länderna som har som mål att förbättra
levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn. Det finns både nationella och lokala satsningar.
Dessutom finns det bredare satsningar som tar ett vidare grepp på frågan och sådana som
riktar in sig på enskilda problem. Viktiga områden där det finns kunskap och exempel att sprida
är hur man förbättrar hälsan, hur man minskar vräkning av barnfamiljer, hur man ökar
utbildningsnivån och minskar arbetslösheten för svagare grupper, och hur man får fler utrikes
födda kvinnor i arbete.
Nordens Välfärdscenter driver, och har drivit, flera projekt som berör området barnfattigdom.
Projekten handlar om frågor som sysselsättning för utsatta unga, tidiga insatser för familjer,
förhindra avhopp från skolan, fosterbarns hälsa, utbildning och etablering som unga vuxna
samt familjepolitiska förändringar. Senast fokuserade Nordens Välfärdscenter på
barnfattigdomsfrågan genom att göra ett temahäfte. Syftet var att diskutera hur man kan se
på fattigdom i Norden, peka på dess konsekvenser och visa några goda nordiska exempel på
hur man arbetar mot barnfattigdom. Man lämnar också fem rekommendationer om hur man
kan gå vidare på området. Temahäftet var av övergripande karaktär och gick således inte på
djupet på något utvalt område.
Nordens Välfärdscenter har byggt upp breda och starka nordiska nätverk inom det
välfärdspolitiska området och arbetar med olika typer av professionella nätverk i alla projekt.
Nätverken bidrar med expertkunskap till projekten, men också med nationella kunskaper och
kunskaper från den frivilliga sektorn. Att ha goda nätverk är avgörande både i fråga om att
samla in kunskap, sammanställa den och inte minst för att sprida den. Dessa nätverk är till stor
nytta om man ska fortsätta utveckla området barnfattigdom.
För att stärka ekonomiskt utsatta barns möjlighet att påverka samhällsutvecklingen vill NVC ta
reda på vad de själva anser bäst skulle vara till hjälp. Nordens Välfärdscenter har arbetat fram
en metod för hur man genomför samlingar med sårbara/utsatta unga. Metoden har använts
vid fyra tillfällen i två olika projekt. Syftet med samlingarna är att öka ungas inflytande genom
att ta tillvara deras erfarenheter för att arbeta fram förbättringsförslag.
Syfte, mål och delmål
Syftet med projektet är att genom nordiskt samarbete bidra till en kunskapshöjning på
området barnfattigdom och underlätta spridningen av nya insatser som kan förbättra barns
levnadsvillkor i Norden.
Projektets mål är:


att gå igenom insatser/projekt i Norden som syftar till att bekämpa barnfattigdom och
sprida de som kan förbättra levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn i Norden, på
både kort och lång sikt, med fokus på sårbara grupper
undersöka hur det är att växa upp som ekonomiskt utsatt i Norden idag och ta reda på
vad unga med sådana erfarenheter anser bäst skulle hjälpa barn i den situationen?
Det görs genom att samla unga som vuxit upp i ekonomiskt utsatta familjer för att få
deras kunskap om vad man bör fokusera på.
Avgränsningar
Projektet har inte möjlighet att göra en systematisk kartläggning av alla nordiska projekt som
syftar till att förbättra levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn. För det krävs en mer
omfattande arbetsinsats.
Projektet ska inte utvärdera om insatser/projekt är framgångsrika eller ej.
Projektet ska genomföra två samlingar med unga på olika platser i Norden.
Projekttid
Projektet beräknas pågå cirka 15 månader, med start under hösten 2014 och med avslut till
årsskiftet 2015.
Nyttan/effekten av projektet
Beskriv hur projektet bidrar till utveckling av den nordiska
välfärdsmodellen
Ekonomiskt utsatta barn är utsatta på flera sätt. Barnen får enligt studier inte tillgång till
välfärdssamhällets alla resurser såsom fullvärdig hälso- och sjukvård samt rätt skolinsatser.
Fattigdom går i arv. Barn som växer upp i fattigdom har i jämförelse med
normalbefolkningen avsevärt ökade risker för att marginaliseras som vuxna. De är oftare
arbetslösa eller sjukskrivna, de har sämre hälsa och utbildning, är oftare dömda för brott och
riskerar att dö i förtid.
Projektet kommer beskriva ungas egna erfarenheter av att växa upp under knappa
förhållanden och lyfta fram deras förslag på förbättringar. Dessutom finns det
forskningsbaserad kunskap om hur man kan förbättra samhällets omhändertagande av
ekonomiskt utsatta barn. Denna kunskap har omsatts i olika insatser och projekt på olika
platser i Norden. Projektet kan bidra till att kunskapen ökar hos politiker och beslutsfattare
om hur man ytterligare förbättrar situationen för de ekonomiskt utsatta barnen. I
förlängningen kan projektet bidra till att den nordiska välfärdsmodellen något bättre stödjer
en utsatt grupp barn så de själva kan bidra till sin försörjning och samhällets välfärd.
Hur bidrar projektet till att fler grupper inkluderas i samhället?
Som tidigare beskrivits i projektplanen är risken större att ekonomiskt utsatta barn utvecklas
ogynnsamt och exkluderas från samhället, i jämförelse med mer välbeställda barn. Projektets
syfte är att genom nordiskt samarbete bidra till en kunskapshöjning på området
barnfattigdom och underlätta spridningen av barnens egna erfarenheter och nya insatser
som kan förbättra barns levnadsvillkor i Norden.
Vilken nordisk nytta kommer projektet att bidra till?
Genom att skapa ett nordiskt nätverk av både experter och frivillig- och
intresseorganisationer ökar kunskapsutbytet inom området. Nätverket bör bestå av forskare
och/eller nationella experter från myndigheter samt representanter från frivillig- och
intresseorganisationer. Ett mål med projektet är att få hela eller delar av nätverken att
fortsätta ha kontakt och utbyta kunskap och idéer. Projektet kommer att bidra med att lyfta
fram de ekonomiskt utsatta nordiska barnens röster och sprida deras erfarenheter.
Projektets organisering
Projektorganisation
Projektledare, informatör, nätverk.
Nordiska nätverk
Ett nordiskt nätverk skapas, bestående av forskare, nationella experter och representanter
från frivillig- och intresseorganisationer. Målet är att alla nordiska länder ska vara
representerade och helst också Grönland, Färöarna och Åland. Nätverket kommer bistå
projektet med ett nationellt perspektiv, fackkunskap och ett barnperspektiv.
Vid rekrytering av representanter från frivillig- och intresseorganisationer kommer de
organisationer som har möjlighet till direktkontakt med målgruppen prioriteras.
Riskanalys
Projektet är av det mindre slaget och måste därför avgränsas. Nuvarande inriktning bedöms
möjlig att genomföra med givna resurser.
Det finns inte brukarorganisationer för ekonomiskt utsatta barn på samma sätt som det finns för
andra brukargrupper. Detta kan försvåra rekryteringen av unga till samlingarna.
Risk för att projekttiden är så begränsad att det blir problematiskt att hinna med en genomgång
av alla nordiska insatser/satsningar mot barnfattigdom.
Risk för att begränsade resurser och begränsad tid gör det svårt att få resultaten spridda till alla
målgrupper.
Kommunikationsplan
Målgrupper som man i första hand vill nå ut till med projektresultaten är relevanta nordiska
fackministerråd och nationella aktörer i de nordiska länderna med strategiskt ansvar för barnoch ungdomspolitik och dess implementering.
En rapport tas fram och en nordisk slutkonferens genomförs. Nätverket används för att sprida
resultaten. Projektet presenteras på relevanta konferenser och seminarier. Eventuellt kommer
resultaten kunna spridas genom en NVC-turné där man besöker alla nordiska länder.
Evaluering
En evaluering kommer att göras i anslutning till att projektet avslutas. Dels kommer man att gå
igenom att alla aktiviteter genomförts och om så inte är fallet ska det tydligt framgå varför så
inte skett. Dels kommer man genom en enkät att följa upp hur deltagarna i nätverken bedömer
att arbetet bidragit till projektets mål. De ska svara på hur informationen spridits och om någon
har gått vidare med något konkret utvecklingsprojekt. Även NORDBUK, som uppdragsgivare,
skall svara på frågor om de anser att projektet uppnått sitt syfte och mål.