1. No category

Hur förstå ekonomisk utsatthet
bland barnfamiljer i det
svenska överflödssamhället?
Konferensen ”Barn som anhöriga”
Västra Götalandsregionen
5 februari 2015
Tapio Salonen
Professor i socialt arbete
[email protected]
Den svenska välfärdsutvecklingen
i efterkrigstid
Fattigsamhället – motbilden vid 1900-talets mitt
Reformoptimism och expansion
Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och
dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet
Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och
selektiva inslag – omfördelningsparadox / välfärdsparadox
Välfärdsstatens oåterkallelighet?
Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet
Sociala utgifter i Sverige 1960 – 2011.
År
Sociala utgifter Förändring
(% av BNP) senaste 5 åren
_____________________________________
1960
12
1965
14
+2
1970
20
+6
1960-1980: + 21
1975
25
+5
1980
33
+8
1980-2000: - 2
1985
31
- 2
1990
36
+5
2000-2011: - 2
1995
36
0
2000
31
-5
2010: EU15 30,2
2005
31
0
Sv.
30,4
2010
30
-1
7:e av EU15
2011
29
-1
2011 1 030 av 3 500 miljarder SEK
Olika fattigdomsdefinitioner
•
Inkomstfattiga – hushåll med låga inkomster
(t.ex. högst 50 eller 60 % av landets
medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner
•
Ekonomiskt fattiga – hushåll med inkomster som
understiger en viss miniminivå för nödvändiga
utgifter och konsumtion. T.ex.”Låg inkomststandard”
•
Materiellt fattiga – hushåll som saknar tillgång till
nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF
•
Försörjningsstöd – hushåll som beviljas
behovsprövat bidrag.
Rädda Barnens årliga index
”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller
i familjer som uppbär försörjningsstöd ”
Två delmått:
•
Låg inkomststandard
Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
Norm för baskonsumtion + boendenorm
•
Familjer med försörjningsstöd
5
Rätt att inte vara fattig
FN:s konvention om barnets rättigheter
säger:
• varje barns rätt till en skälig
levnadsstandard
(artikel 27)
• skall säkerställas till det yttersta av
landets tillgängliga resurser (artikel 4)
• detta skall ske utan diskriminering
(artikel 2)
6
Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk
och social utsatthet, sårbarhet och risk.
1/ Relativt
2/ Multidimensionellt
3/ Relationell
4/ Dynamiskt
5/ Subjektivt
Risk-of-poverty in Nordic countries 2012.
Source: Eurostat 2014.
Risk-of-poverty = 60 % of median income
Barnfattigdom i OECD-länder.
Panel A. Percentage of persons living with less than 50% of
median equivalised household income, late-2000s
Panel B. Annual average change in poverty rate between mid1980s and late-2000s, percentages
Czech Republic
Denmark
Hungary
Iceland
Slovak Republic
Austria
Netherlands
Luxembourg
France
-0,2
Slovenia
Norway
Finland
Sweden
Switzerland
Germany
Belgium -1,9
Ireland
Poland
New Zealand
OECD
United Kingdom
Canada
-0,2
Italy
Greece
-1,1
Portugal
-1,3
Spain
-0,2
Estonia
Australia
Korea
Japan
Turkey
United States
-0,1
Chile
-0,7
Israel
Mexico
5,4
6,1
6,4
6,5
6,7
7,2
7,2
7,2
7,2
7,8
7,8
7,9
8,4
8,7
8,9
9,1
9,8
10,1
11,0
11,1
11,3
11,4
11,4
12,6
13,6
13,7
13,9
14,6
15,0
15,7
17,0
17,3
18,9
19,9
21,0
25
20
15
10
5
0
- 2,0
- 1,0
2,9
0,1
0,1
2,7
3,2
1,4
0,9
2,1
3,7
2,1
2,9
2,5
1,0
2,2
0,4
1,9
1,3
0,2
2,2
0,1
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
Source: OECD 2014
Gränsvärden för inkomstgränser
för olika barnhushåll 2012.
Gränsvärden, SEK/ mån
1 vuxen + 1 barn
2 vuxna + 2 barn
Median, disponibel ink.
19 047
44 391
Relativ fattigdom (- 60 %)
11 428
26 635
Låg inkomststandard
11 986 (63 %)
17 702 (41 %)
Fördelning av inkomststandard bland
barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och 2012.
I procent.
Inkomststandard
1991
2000
2012
–1
7
8
7
1–2
65
61
32
2–3
25
25
39
3–
4
6
22
Inkomstspridning i Sverige 1975 – 2011.
Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst.
Källa: SCB:s statistiskdatabas
2012: 0,32
Malmö högskola
Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1991 – 2011.
Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst)
Källa: SCB:s statistiskdatabas
2012: 30,2 %
Malmö högskola
Årsrapport 2014
• 230 000 barn i Sverige
levde i fattigdom 2012
• 12,0 procent av
samtliga barn 0-17 år
• Politisk handlingskraft
och konkreta löften
saknas
15
Barnfattigdom i Sverige 1991-2012
16
Fortsatt ökande klyftor mellan
• barn med svensk och utländsk bakgrund
• barn till ensamstående och
sammanboende föräldrar
• barn i de fattigaste och rikaste familjerna
• rika och fattiga kommuner
• rikare och fattigare stadsdelar i
storstäderna
17
Både utländsk bakgrund och ensamstående
förälder
18
Skillnader mellan kommuner
Kommun
Barnfattigdom i %
Ranking 2012
Lomma
3,6
1
Härryda
3,7
2
Landskrona
23,0
289
Malmö
31,7
290
13,2
17,3
215
269
Stockholm
Göteborg
19
20
21
22
Välfärd, inte för alla
Den ekonomiska familjepolitikens betydelse
för barnfattigdomen i Sverige
Tapio Salonen
Professor i socialt arbete
Malmö högskola
23
Den ekonomiska familjepolitiken
Ca 70 miljarder kronor. Administreras av Försäkringskassan
Tre huvudkategorier:
1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning,
havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och
efterlevandestöd till barn.
2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och
adoptionsbidrag.
3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och
underhållsstöd.
24
Betydelsen av ekonomisk familjepolitik för barnhushåll i Sverige 1998-2012.
Låg ekonomisk standard med och utan ekonomisk familjepolitik.
Källa: FK 2013:49
Låg ekonomisk standard = Disponibel inkomst under 60 procent av median respektive år.
Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken i Sverige 1998-2012.
Den ekonomiska familjepolitikens fördelning
bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008.
27
Barns rättigheter och föräldrars etablering –
växande dilemma
Två samtida policyinriktningar i Sverige
och internationellt:
1. Betoning på barns rättigheter här och nu
från ”becoming” till ”being”
2.
Aktiveringspolitik med skärpta krav och
skyldigheter
Insatser mot barnfattigdom
SYFTE
Lindra effekter – åtgärda orsaker?
FOKUS
Reaktiva eller proaktiva insatser?
STRATEGI
Selektiva eller generella åtgärder?
NIVÅ
Ett statligt eller kommunalt ansvar?
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
INSATSER MOT BARNFATTIGDOM
Reaktiva
Selektiva
Generella
Proaktiva
Vad skulle det kosta att eliminera
barnfattigdomen i Sverige?
Slutsatser
• Välfärdssystemens reversibilitet
• Tilltagande polarisering mellan inkluderade
och exkluderade, fattiggörande
• Uppkomst och förstärkning av duala
välfärdslösningar mellan etablerade och
oetablerade grupper
• Utmaningar för sammanhållningen
Strategier för inkluderande
policyåtgärder
Proportionell universalism – åtgärder av generell karaktär
som i sina effekter kommer de mest utsatta till störst nytta
Health in All Policies (HiAP) – EU-inspirerad policy;
”…which targets the key social determinants of health
through integrated plicy response across relevant policy
areas.”
Den svenska välfärdsparadoxen – hur fattigdom och
utsatthet har hanterats i den snabba uppbyggnaden av den
svenska välfärdsmodellen i efterkrigstid.
EU Commission Recommendations February 2013:
Investing in Children:
Breaking the Cycle of Disadvantage
Three Key Pillars:
• Access to adequate resources
Support parents participation in the labour market
Provide for adequate living standards through a combination of benefits
• Access to affordable quality services
Reduce inequality at a young age by investing in early childhood education and care
• Childrens right to participate
In play, recreation, sport and cultural activities and decisions that affect their
lives