Kallelse kommunstyrelsen 2015-04-22
OSBY KOMMUN KALLELSE SSEn^a 2015-04-16 Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 22 april 2015 k l . 10.30 Plats: Långa salongen, Borgen Ärende 1. Upprop. 2. Val av justeringsperson, bestämmande av dag och tid för justering av protokollet samt godkännande av dagordning. 3. Anmälningar. 4. Anmälan av delegationsbeslut. 5 Kl. 10.30 Arbetsmiljörapport 2014 Christina Mårtensson, personalchef, och Anna Olsson, personalspecialist 6. Kl. 11.00 Vindkraftinformation Peter Vago, Gamesa Energy Sweden AB 7. Kl. 11.45 Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar 8. Kl. 11.55 Tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtson informerar 9. Kl. 13.00 Förslag till krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018 Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare 10. Kl. 13.00 Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare 11. Kl. 13.00 Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare 12. Kl. 13.30 Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan 2015-2018 Arne Grau Amnér, kultur- och fritidschef 13. Kl. 14.00 Näringslivsprogram med benchmarking för Osby kommun 2015 Paul Philips, näringslivschef 14. Ny taxa för trädgårdsservice. 15. Värdskapspris 2014. 16. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa, ansökan om extra kommunbidrag samt anstånd med kredit. 17. Kommunens tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft. 18. Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare. 1(2) Ärende 19. 20. Ny kvalitetsstandard för Skåneleden, yttrande till Region Skåne. Svar på medborgarförslag "Friskvård f ö r d e n del a v O s b y s befolkning s o m närmare G a m l e b y ä n Klinten" från Karl-Gösta Ekespong. 21. Vård- och omsorsnämndens rapport över ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2014. 22. Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder AB. M a r i k a Bjerstedt Hansen (S) Ordförande Benny Nilsson Kanslichef Sida OSBY m SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUN 1(26) Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen Plats och tid Långa salongen, Borgen kl. 10:30 Beslutande Marika Bjerstedt Hansen (S), ordförande Carl-Magnus Nilsson (M), Daniel Landin (S) Agne Ingvardsson (SD) Niklas Larsson (C), vice ordförande Margot Malmqvist (S) Ingmar Bernthsson (S) Jan Kornemalm (SD) Sonja Svenle-Pettersson (M) Rose-Marie Riling (S) Jimmy Ekborg (C) Tommy Augustsson (S) Carl Bejvel (SD) Emma Lundbeck (V) Stephan Hellqvist (KD) Övriga närvarande Reimer Maria (S) Dag Ivarsson (M) Bjerg Joes (S) Nordqvist Kenneth (SD) Lotte Melin (C) Folkunger Nathalie (S) Petersson Mattias (S) Hansson Esbjörn (SD) Lars-Erik Svensson (M) Diana Ledin (S) Ernstsson Mats (C) Nielsen Joakim (S) Nilsson Johan (SD) David Szemenkår (V) Maria Owiredu (KD), Tjänstemän/-kvinnor Pia Lindvall Bengtsson, t.f. kommunchef Evy Ågren, t.f. ekonomichef Christina Mårtensson, personalchef Benny Nilsson, kanslichef, sekreterare Peter Vago, Gamesa Energy Sweden AB Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare Arne Grau Amnér, kultur- och fritidschef Paul Philips, näringslivschef Utses till justerare Justeringens plats och tid Kansliet, kommunhuset i Osby, onsdagen den 29 april 2015, kl. 08.00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Benny Nilsson Ordförande Marika Bjerstedt Hansen (S) Juste ra re ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 22 april 2015 Datum då anslaget sätts upp 29 april 2015 Förvaringsplats för protokollet Kansliet, kommunhuset i Osby Underskrift Benny Nilsson Datum då anslaget tas ned 21 maj 2015 114- OSBY KOMMUN Sida 2(26) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen Ärendelista § 1 Upprop 3 § 2 Val av j u s t e r i n g s p e r s o n , b e s t ä m m a n d e av d a g o c h tid för justering av protokollet samt g o d k ä n n a n d e av d a g o r d n i n g 4 § 3 Anmälningar 5 § 4 A n m ä l a n av delegationsbeslut 6 § 5 Arbetsmiljörapport 7 § 6 Information 8 § 7 Information 9 § 8 Information 10 § 9 Krisledningsplan för O s b y k o m m u n s a m t r e g l e m e n t e för k r i s l e d n i n g s n ä m n d för m a n d a t p e r i o d e n 2 0 1 5 - 2 0 1 8 11 § 1 0 Policy för O s b y k o m m u n s säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018 12 § 11 Riktlinjer för O s b y k o m m u n s säkerhet och krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 13 § 12 Kultur- och fritidspolitiskt p r o g r a m m e d biblioteksplan O s b y k o m m u n 2015-2018 14 § 1 3 N ä r i n g s l i v s p r o g r a m m e d b e n c h m a r k i n g för O s b y k o m m u n 2 0 1 5 15 § 14 Ny taxa för trädgårdsservice 17 § 15 V ä r d s k a p s p r i s 2 0 1 4 18 § 16 A n s ö k a n o m extra k o m m u n b i d r a g samt a n s t å n d m e d kredit, L ö n s b o d a Folkets H u s - och Parkförening upa 19 § 17 K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft 21 § 18 S k å n e s luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare.22 § 19 Ny kvalitetsstandard för S k å n e l e d e n 23 § 20 S v a r på m e d b o r g a r f ö r s l a g "Motionsslingor G a m l e b y " från Karl-Gösta Ekespong 24 Justerandes sign § 21 Ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2 0 1 4 25 § 22 U p p d r a g till o m b u d vid fortsatt b o l a g s s t ä m m a i O s b y b o s t ä d e r A B 26 Expedierat Utdragsbestyrkande OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(26) Samman trädesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §1 Upprop Samtliga ledamöter, med undantag för I deras ställe tjänstgör för Justerandes sign är närvarande. Expedierat Utdragsbestyrkande OSBY KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §2 Val av justeringsperson, bestämmande av dag och tid för justering av protokollet samt godkännande av dagordning Kommunstyrelsen utser N N (?) att tillsammans med ordföranden Marika Bjerstedt Hansen (S) justera dagens protokoll. Ordföranden Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar om att dagens protokoll justeras onsdagen den 29 april 2015, k l . 08.00. Dagordningen godkänns. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 4(26) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen § 3 Anmälningar Kommunstyrelsens beslut Anmälningarna läggs t i l l handlingarna. Sammanfattning Till kommunstyrelsen har inkommit följande handlingar. 1. Kommuninvest ekonomisk förening, handlingar till föreningsstämma 2015. 2. Länsstyrelsen Skåne "Miljöhjältar i Skåne Miljötillståndet i Skåne 2015". 3. Osbybostäder A B , protokoll från styrelsesammanträde den 1 april 2015. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 5(26) Sida 1(4) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL OSBY- Sammanträdasdatum 2015-04-01 BOSTÄDER Osbybostäders styrelse Ekelund, kl 08:30-11:00 Plats och tid -04Beslutande Torsten Johansson (M) Sten Andersson (S) Henry Nilsson (C) Annelie Frostensson (S) Ingvar Andrén (KD) Lars-Olof Nilsson (S) Rita Ziemba-MarszaleK (FP) Oddbjörn Aasvold (M ersätter Jan Kornemalm (SD) Christer Christensson ( - ) Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare: Inga Magnusson (S) Yvonne Klintenheim (3) Göran Larsson ( - ) Utses till justerare Christer Christensson Justeringens plats och tid Ekelund 2015-04-01 övriga tjänstemän: Izabela Ahlin Björn Wemmenborn Ingvar Wimhed Underskrifter Paragrafer Sekreterare Izabela Ahlin Ordförande vi Torsten Johansson Juste ra re Christer Christensson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Osbybostäders styrelse Sammanträdesdatum 2015-04-01 Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Underskrift Expedlsrat os SAMMANTRÄDESPROTOK Sida 2015-04-01 W OSBYBOSTÄDER Osbybostäders styrelse ÄRENDELISTA Juslerandes sign § g Ändring av årsredovisningen 2014 avseende utdelning till ägarna 3 § °) Information 4 Expedierat Utdragsbostyrkande SAMMANTRÄDESPROTOK Sida 2015-04-01 » QSBYBOSTÄDER Osbybostäders styrelse § 8 Ändring av årsredovisningen 2014 avseende utdelning till ägarna Förslag till nytt beslut om utdelning av ränta på insatt kapital till ägarna på 2,62 % på 26 miljoner kr vilket är 681 200 kr som i årsredovisningen då skall ändras i "Förslag till vinstdisposition" vilket innebär att lydelsen blir: Förslag till vinstdisposition: T i l l årsstämman förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst Kronor Utdelning till ägaren 12 012 219 2 384 985 14 397 204 -681 200 Styrelsen föreslår bolagsstämman att vinstmedlen disponeras så att I ny räkning överförs Kronor 13 716 004 13 716 004 Styrelsen har i protokollet 2015-01-29 § 5 tagit beslut att inte ge ägaren utdelning på insatt kapital för 2014 som genom nytt beslut 2015-04-01 § 11 ändrades till att dela ut ränta på insatt kapital med 681 200 kr i enlighet med ägardirektivet. Beslut a) Punkten bordläggs. b) Presidiet och vd får uppdraget att kommunicera med ägarna om ändrade ägardirektiv om maximal utdelning enligt Allvill-lagen. c) Förslag på att ärendet behandlas på ordinarie styrelsemöte ons. den 29 april. Omedelbar justering av paragrafen. Juslerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOK Sida X) OSBY- 2015-04-01 B O S T A D E R Osbybostäders styrelse § 9 Information Båtbyggaren Redovisning av upphandlingsläget på Båtbyggaren Killeberg Färgsättning på väg att tas fram. Beslut Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §4 Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsens beslut Nedan angivna delegationsbeslut läggs till handlingarna. OBSERVERA! Listan med anmälda delegationsbeslut kommer att läggas p å bordet v i d sammanträdet den 22 april 2015. Sammanfattning I en delegationsordning antagen den 17 december 2014, § 333, har kommunstyrelsen överlåtit sin beslutanderätt i angivna ärenden till utskott och tjänstemän/-kvinnor. A l l a beslut som fattas med stöd av denna delegation skal anmälas t i l l kommunstyrelsen. Delegater ska notera fattade beslut på en särskild blankett. Underlag till beslutet ska bifogas blanketten. En anmälan av delegationsbeslut innebär inte att kommunstyrelsen godkänner, omprövar eller fastställer beslutet. Syftet med anmälan av delegationsbeslut är dels att tillgodose kommunstyrelsens informations- och kontrollskyldighet, dels att det anmälda beslutet ska vinna laga kraft. Ett anmält delegationsbeslut vinner laga kraft tre (3) veckor efter det att protokollet från det sammanträde där beslutet anmäldes har justerats och satts upp p å kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen har möjlighet att när som helst återkalla en lämnad delegation. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 6(26) OSBY KO SAMMANTRÄDESPROTOKOLL M M U N 7(26) Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen § 5 Arbetsmiljörapport Dnr KS/2015:246 026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. Arbetsmiljörapport 2014 godkänns och överlämnas till kommunens nämnder i enlighet med årsplaneringen för det systematiska arbetsmilj öarbetet Sammanfattning Enligt arbetsmiljölagen ska en organisation med fler än 10 anställda årligen genomföra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna uppföljning ska dokumenteras. I enlighet med kommunens årsplanering gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet ska nämnderna informeras om hur arbetet har fungerat under året. Arbetsmiljörapporten ska ge en övergripande bild av det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen men också en bild över hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom respektive verksamhetsområde. Arbetsmiljörapporten bygger bland annat på resultat från en enkät som chefer samt skyddsombud har besvarat. Enkätens frågor är konstruerade efter föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten innehåller även tillbud- och olycksfallsstatistik från Flexite, användning av friskvårdscheck, kommunens rutiner samt verksamhetsområdenas övergripande handlingsplaner. Beslutsunderlag Skrivelse "Arbetsmiljörapport 2014", daterad den 23 mars 2015, från personalchef Christina Mårtensson och personalspecialist Anna Olsson. Arbetsmiljörapport 2014, daterad den 17 mars 2015. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande Sida OSBY TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum KOMMUN 2015-03-23 Kommunledningskontoret Anna Olsson [email protected] Arbetsmiljörapport 2014 Dnr KS/2015:246 026 Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag till kommunstyrelsens beslut - att lägga informationen t i l l handlingarna - att överlämnar arbetsmiljörapporten till nämnderna i enlighet med årsplaneringen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammanfattning Enligt arbetsmiljölagen ska en organisation med fler än 10 anställda årligen genomföra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna uppföljning ska dokumenteras. I enlighet med kommunens årsplanering gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet ska nämnderna informeras om hur arbetet har fungerat under året. Arbetsmiljörapporten ska ge en övergripande bild av det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen men också en bild över hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom respektive verksamhetsområde. Arbetsmiljörapporten bygger bland annat p å resultat från en enkät som chefer samt skyddsombud har besvarat. Enkätens frågor är konstruerade efter föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten innehåller även tillbud- och olycksfallsstatistik från Flexite, användning av friskvårdscheck, kommunens rutiner samt verksamhetsområdenas övergripande handlingsplaner. Beslutsunderlag Arbetsmiljörapport 2014 Personalchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Personalspecialist Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsida www.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 OSBY 2015-03-17 KOMMUN Arbetsmiljörapport 2014 Osby kommun 2015-03-17 Sammanfattning Policy, rutiner och riktlinjer Under 2014 arbetades det fram en nya arbetsmiljöpolicy som började gälla 1 januari 2015. En ny likabehandlingsplan har tagits fram och gäller för åren 2015-2017. Rutiner för arbetsmiljöarbetet finns i form av en årsplaneringen gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årsplaneringen beskriver när under året vissa arbetsmiljöuppgifter ska genomföras. Utöver årsplaneringen finns det policy/rutiner inom arbetsmiljöområdet som medarbetare inom Osby kommun ska förhålla sig till. Friskvård Sedan 2012 har Osby kommun erbjudit sina medarbetare att beställa Friskvårdscheckar. Totalt har 703 medarbetare beställt friskvårdscheckar under 2014. Detta i jämförelse med 2013 då 811 medarbetare valde att beställa checkar. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljning sker genom en enkät som chefer och skyddsombud besvarar. 93 % av cheferna och 48 % av skyddsombuden besvarade enkäten. Den totala svarsfrekvensen blev 69 % vilket är ett tillförlitligt resultat. Utifrån de resultat som redovisas kan man dra slutsatsen att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra i våra verksamheter. Anmälda arbetsskador och tillbud Under 2014 anmäldes 56 arbetsskador jämfört med 44 anmälningar 2013, fördelat på olycksfall, färdolycksfall och sjukdom. Totalt anmäldes det, under 2014, 31 tillbud jämfört med 45 anmälningar 2012. Verksamhetsområdenas övergripande handlingsplaner Alla fem verksamhetsområden har lämnat in den övergripande handlingsplanen gällande brister i arbetsmiljön. Handlingsplanerna finns i bilaga 1. 1 Osby kommun 2015-03-17 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Genomförande 3 3. Policy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet 3 4. Friskvård 4 5. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 4 5.1 SAM som en naturlig del i verksamheterna 5.2 Medverkan 5 6 5.3 Arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljömål och arbetsmiljörutiner 7 5.4 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 8 5.5 Allmänt om kunskaper 10 5.6 Undersökning av arbetsförhållanden 11 5.7 Rapportering av arbetsskador och tillbud 13 5.8 Företagshälsovård 14 5.9 Slutsats 15 6. Anmälda arbetsskador 6.1 Yrkeskategori 15 16 7. Anmälda tillbud 16 8. Övergripande handlingsplan 17 Bilaga 1. Övergripande handlingsplan för verksamhetsområdena - systematiskt arbetsmiljöarbete 18 Bilaga 2. Förteckning över när chefer och skyddsombud senast gick utbildningen Bättre arbetsmiljö (BAM) 23 2 2015-03-17 Osby kommun 1. Inledning Enligt Arbetsmiljö verkets föreskrift systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska varje arbetsgivare årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren ska söka, finna och åtgärda bristerna innan det händer någon olycka. Man ska helt enkelt ta reda på hur de anställda har det på jobbet. Det gäller både olycksfallsrisker, kroppsliga belastningar och psykiska påfrestningar som exempelvis stress. Alla arbetsförhållanden ska undersökas. Det handlar om att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller på annat sätt far illa. Det handlar även om att utföra tillsyn av arbetsmiljön, följa regler och föreskrifter, samt skapa rutiner för arbetsmiljöarbetet. Medarbetarna ska känna sig delaktiga i arbetsmiljöarbetet för att så långt det är möjligt kunna påverka sin arbetssituation. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är viktiga forum för delaktigheten i arbetsmiljön. Chef, medarbetare och skyddsombud ska tillsammans driva och utveckla arbetsmiljöarbetet framåt. Chefen har ansvaret för arbetsmiljön och är den som initierar, dokumenterar och utvärderar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet är en viktig samarbetspart samtidigt som denne bevakar att arbetsgivaren fullföljer sitt ansvar i förhållande till arbetsmiljölagen. Medarbetarna ska medverka i arbetsmiljöarbetet genom att följa de rutiner och riktlinjer som finns för att förebygga ohälsa och olycksfall. Förutsättningen för detta är att chefer och skyddsombud får den utbildning och kompetens som krävs för att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi är varandras arbetsmiljö! 2. Genomförande Uppgifterna i arbetsmiljörapporten är hämtade från rapporteringssystemet -flexite vilket data för tillbud och arbetsskador hämtats, data från enkäten systematiskt arbetsmiljöarbete - en enkät som chefer och skyddsombud har fått besvara. Statistik har även hämtats från Friskvårdschecken. 3. Policy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 5§ ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena ska vara i verksamheterna för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppstår. Under 2014 antog kommunstyrelsen en ny arbetsmiljöpolicy som började gälla 1 januari 2015. Den beskriver ansvarsfördelningen, samarbete, vilket mål v i har, riktlinjer och hur uppföljningen ska gå till. 3 2015-03-17 Osby kommun Bortsett från arbetsmiljöpolicy finns det ett flertal andra policy och riktlinjer som styr/påverkar arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatserna. Ett viktigt dokument för en god arbetsmiljö är den likabehandlingsplan som har tagits fram för åren 2015-2017. Likabehandlingsarbetet ska skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, god hälsa, bra arbetsmiljö och verksamhetsutveckling där likabehandling har sin givna plats. Våra policys och riktlinjer finns i vår kommungemensamma personalhandbok. 4. Friskvård Osby kommun erbjudit sina anställda, tillsvidare samt anställda med en sammanhängande anställning på sex månader eller längre, att nyttja Friskvårdschecken. De anställda har möjlighet att plocka ut friskvårdscheckar för ett belopp på 750 kronor. Under 2014 beställde totalt 703 checkar jämfört med 2013 då 811 medarbetare beställde checkar. Av de som har beställt checkar har 62 % nyttjat checkarna. Många av de checkar som inte har nyttjats under 2014 har en giltighetstid som löper in på 2015. Friskvårdsaktiviteter • Bowling Diagram 1. Friskvårdsaktiviteter Diagrammet visar att de flesta medarbetare har nyttjat sina friskvårdscheckar till massage och till gym. 9 % har använt checkarna till simning/vattengymnastik. Enstaka har nyttja sina checkar till bowling, hälsoutveckling, innebandy och kostrådgivning. 5. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp genom en enkät som har besvarats av både chefer och skyddsombud. Frågorna i enkäten bygger på de krav som ställs i föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det skickades ut 40 enkäter till chefer varav 37 valde att besvara, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 93 % jämfört med 86 % år 2013. 42 enkäter skickades ut till skyddsombuden 4 2015-03-17 Osby kommun varav 20 valde att svara. Det motsvarar en svarsfrekvens på 48 % vilket är samma svarsfrekvens som år 2013. Den totala svarsfrekvensen hamnade på 69 % vilket ses som ett tillförlitligt resultat. Svarsfrekvens inom respektive verksamhetsområde Vård och omsorg Utbildning och arbete Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 0 • Skyddsombud 15 10 5 • Chefer Diagram 2. Antal svar/verksamhetsområde, chefer och skyddsombud Då svarsfrekvens från skyddsombuden inte är tillförlitligt kommer deras resultat redovisas gemensamt med chefernas. Det vill sägas att någon jämförelse mellan chefer och skyddsombudens svar kommer inta att redovisas. Flertalet av frågorna kommer att redovisas verksamhetsområdesvis. 5.1 SAM som en naturlig del i verksamheterna Enligt 3§ i AFS 2001:1 skall det systematiska arbetsmiljöarbetet ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Tre frågor ställdes för att se om detta lagkrav uppfylls i våra verksamheter. Diagrammen nedan visar på att arbetsmiljöfaktorer finns med i det vardagliga arbetet. Vård och omsorg 11 Utbildning och arbete Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 24 0 5 10 15 20 25 30 • Neg • Neu • Pos Diagram 3. Arbetsmiljöfaktorer finns med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet. 5 2015-03-17 Osby kommun Utifrån resultatet kan vi se att arbetsmiljöfaktorer finns med i de beslut som fattas i det vardagliga arbetet. En ställer sig negativ till påståendet och 7 personer ställer sig neutrala till påståendet. Kommentarer som lämnats: Att det kan bli bättre, pratar aldrig om arbetsmiljö på arbetsplatsen, tar alltid upp i olika forum som APT, enhetsråd etc. Diskuterar tillsammans hot och våld, ensamarbete, schemaläggning, hjälpmedel, arbetsbelastning. Vård och omsorg | 1 I ! Utbildning och a r b e t e • Samhällsbyggnad 6 Utbildning och a r b e t e 4 Kommunledningskont.. Kommunledningskont... 1 — i 0 5 l ^ J ^ Samhällsbyggnad 4 — Barn o c h skola Vård och omsorg 1 23 10 15 20 f*l m Barn o c h skola 25 t m g g X — 0 5 10 15 20 25 • Neg • Neu • Pos • Neg • Neu • Pos Diagram5. Psykosociala arbetsmiljöförhållanden hanteras i verksamheten på ett bra sätt. Diagram 4. Fysiska arbetsmiljöförhållanden hanteras i verksamheten på ett bra sätt. Utifrån diagrammen ovan kan vi utläsa att flertalet av de svarande anser att de fysiska och psykosociala arbetsförhållandena hanteras på ett bra sätt. Sex av de svarande ställer sig negativa till påståendena. Följande kommentar har lämnats: Diskuteras på APT. Försöker att ha ergonomiskt riktiga möbler, byter ut efterhand, svårt att påverka de lokaler vi använder. 5.2 Medverkan Enligt 4 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren ge arbetstagarna, skyddsombud och elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I enkäten ställdes en fråga för att följa upp hur detta fungerar. Besvarad av: 56 (90%) Ej besvarad av: 6 (10%) 1 | 1. Stämmer mycket dåligt 2 2. 3 4 5 60 - | 3. Varken bra eller dåligt | 4. 5. Stämmer mycket bra Medel: 4,45 1 2 3 * 5 Diagram 6. Skyddsombud (elevskyddsombud på skolorna) och medarbetare har möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet Utifrån diagrammet ovan kan v i utläsa att arbetsgivaren ger skyddsombud (elevskyddsombud) möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett skyddsombud och en chef har svarat att de inte finns möjlighet till medverkan. 6 2015-03-17 Osby kommun Några kommentarer som har lämnats: Jag som skyddsombud blir alltid kallad, elevskyddsombud deltar inte i alla frågor. Skyddsombuden är en stor tillgång och vi arbetar tillsammans i alla arbetsmiljöfrågor. Finns inget skyddsombud på plats vilken är en brist. Huvudskyddsombud kallas då skyddsombud saknas. 5.3 Arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljömål och arbetsmiljörutiner Enligt 5 § AFS 2001:1 skall det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Att ta fram arbetsmiljömål för verksamheten är ett sätt att arbeta med områden som verksamheten behöver förbättra. Arbetsmiljörutiner syftar till att få systematik i arbetsmiljöarbetet vilket kan förhindra felaktiga beslut. Utifrån denna paragraf ställdes fyra frågor Diagrammet nedan visar om personalen har kännedom om arbetsmiljöpolicyn. i V å r d och o m s o r g 1 ^ Bl Kommunledningskontoret Barn och skola ; •HaMaaaBBaaaaaaBa*4 Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad j i 2 H l i»»M»MMgBa^sasBiMBmmi^mi^^MMM^^^Mi 0 5 10 15 20 ? 25 30 B Pos • Neu • Neg Diagram 7. På min arbetsplats har personalen kännedom om arbetsmiljöpolicyn Inom Barn och skola och Utbildning och arbete anser övervägande av de svarande att personal har kännedom om policyn. Inom Vård och omsorg, Samhällsbyggnad och Kommunledningskontoret är svaren av en mer blandad karaktär. Kommentarer: Ny personal har inte blivit informerad, arbetsmiljöpärm finns på varje arbetsplats och jag tror att personalen har kunskaper. Ingen vet. Har haft utbildning av personalavdelningen för ett par år sedan, kunskaperna kan behöva uppdateras. Diagrammet nedan visar om det finns tydliga mål för arbetsmiljöarbete. V å r d och o m s o r g • • • • • • • • • • B 2 3 Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret ^^^^^M^SSBttKBSai&S^XS^^XBMSMBBSSA Barn och skola 0 5 i 10 Pos Neu 15 20 25 30 Neg Diagram 8. Vi har tydliga mål för arbetsmiljöarbetet 7 2015-03-17 Osby kommun Utifrån diagrammet kan vi utläsa att det finns tydliga mål inom alla verksamhetsområden. Av de svarande anser 53 % att målen är kända i verksamheten, 32 % svarar varken eller och 14 % anser att målen inte är kända i verksamheten. Diagrammet nedan visar om våra arbetsmiljörutiner kända i verksamheten. Vård och omsorg Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad • • • • • • • • • H l WKKSBBBBBBBå • Kommunledningskontoret Barn 3 • • • B skola • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 0 5 10 15 20 25 30 • Pos • Neu B Neg Diagram 9. Våra arbetsmiljörutiner är kända i verksamheten. Resultatet visar på att cirka hälften av de svarande anser att våra arbetsmiljörutiner är kända i verksamheten. Cirka 30 % anser varken eller och övriga anser att de inte är kända i verksamheten. Av de svarande anser 60 % att rutinerna följas, 32 % ställer sig neutral och 8 % anser att rutinerna inte följs. Kommentarer: Finns handlingsplaner inom varje verksamhet som följs upp årligen, mål för 2015 är att få ut kunskapen om arbetsmiljö i verksamheten, personal kan tappa bort rutiner och mål om det inte är aktuellt för tillfället. Behöver repeteras med jämna mellanrum. Personal vet vem de ska kontakta samt har de kännedom om handlingsplaner. Ett förbättringsområde. 5.4 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt 6 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Till cheferna ställdes fyra frågor utifrån denna paragraf. Diagrammet nedan visar om cheferna lar skrivit på blanketten fördelning av arbetsmiljöuppgift Diagram 10. Har du skrivit under blanketten fördelning av arbetsmiljöuppgifter? 8 Osby kommun 2015-03-17 Utifrån diagrammet kan v i utläsa att alla chefer inte har skrivit under blanketten fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Detta kan dels bero på att några är nyanställda men också på den omorganisation som har pågått sedan 2013. Arbetet med att förnya fördelningar pågår inom respektive verksamhetsområde där några ska upp till beslut i kommunstyrelsen innan fördelning kan ske. Kommentarer: Behöver förnyas, inte skrivit på någon på flera år, är ny som chef, tror inte det. Den andra frågan som ställdes var om man anser sig ha de befogenheter som krävs för att klara sitt uppdrag Diagram 11. Jag har de befogenheter som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet. Utifrån diagrammet kan v i utläsa att alla svarande utom tre anser att de har de befogenheter som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet. Kommentarer: Både ja och nej, inte fullt ut inom alla områden, kan inte påverka våra lokaler. Diagrammet nedan visar om cheferna anser sig ha de resurser som krävs för att klara sina arbetsmiljöuppgifter. Diagram 12. Jag har dem resurser som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet. Sex chefer anser att de inte har de resurser som krävs för att klara arbetsmiljöuppgifterna på ett bra sätt. 9 2015-03-17 Osby kommun Kommentarer: Tid saknas samt ekonomiska resurser. Har en bra chef som jag kan rådgöra med om jag behöver det. Den fjärde frågan som ställdes var om de upplever att de behöver mer kunskaper inom något område. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera krävs det att den som har blivit tilldelad en arbetsmiljöuppgift har tillräckliga kunskaper för att klara uppgiften. Här har även fem skyddsombuden svarat. V å r d och o m s o r g 1 4 1 Utbildning och arbete Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn skola anjBBHifaaaaajajajgajajB^^ 0 • Tillräckliga kunskper 2 4 6 • Kommunens arbetsmiljörutiner 8 10 12 14 i Psykosocial arebtsmiljö 16 18 Annat Diagram 13. Jag upplever att jag behöver mer kunskap inom följande område. Cirka hälften av de svarande anser att de har de kunskaper som krävs. 20 % svarar att de behöver en grundläggande introduktion till kommunens arbetsmiljörutiner. Som ny chef ingår detta i den nya introduktionsplan som har tagits fram. 32 % behöver mer kunskap om psykosocial arbetsmiljö och 7 % har svarat annat. Varje år anordnas en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Här prioriteras nya chefer och deras skyddsombud samt de som har en äldre utbildning. Utbildning behandlar områdena arbetsmiljöansvar utifrån lagen, riskanalyser, psykosocial arbetsmiljö, rehabilitering. Denna utbildning ger en mycket bra grund att stå på. Kommentarer: Kunskap får man aldrig för mycket av, vill fördjupa mig i kommunens arbete, den psykosociala arbetsmiljön är så komplex så det behövs ständig utveckling av kunskap inom det området. 5.5 Allmänt om kunskaper Enligt 7 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner. Utifrån denna paragraf ställdes två frågor. Den första frågan som ställdes var om introduktion av nyanställda sker på ett tillfredsställande sätt. Utifrån diagrammet nedan kan vi utläsa att introduktionen av nyanställda fungerar överlag tillfredsställande, men att det finns förbättringar att genomföra. 10 2015-03-17 Osby kommun Vård och omsorg Utbildning o c h a r b e t e Samhällsbyggnad 2 Kommunledningskontoret Barn o c h skola 0 5 Pos 10 Neu 15 20 25 30 Neg Diagram 14. Introduktion av nyanställda sker på ett tillfredsställande sätt. Kommentarer: Introduktion är viktigt, men idag bygger j u mycket på att man tar eget ansvar och söker sig egen kunskap. Vissa klarar det bra, andra sämre. Ett förbättringsområde. En bra och tydlig introduktionslista där arbetsmiljö genomgås. Kan bli bättre. Blir bra om rutinen följs. Den andra frågan som ställdes var om de anställda har kunskap om arbetet och om de risker som finns i arbetet. Vård och omsorg Utbildning o c h a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn o c h skola 0 5 10 15 20 25 30 • Pos • Neu • Neg • Har inga risker Diagram 15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet? Övervägande av de svarande anser att de anställda har de kunskaper om arbetet och dess risker som krävs. 7 % anser att de inte har det, 17 % ställer sig neutrala till påståendet. Kommentarer: Har hittills fungerat dåligt, riskbedömningar görs, diskuterar detta ofta, har inte så mycket risker i vår verksamhet. 5.6 Undersökning av arbetsförhållanden Enligt 8 § AFS 2001:1 skall arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i arbetet planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringen medför risker för 11 2015-03-17 Osby kommun ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. Undersökning av arbetsförhållanden kan ske på olika sätt. Det kan vara genom skyddsronder, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal etcetera. V i d förändringar utöver det vardagliga ska en riskbedömning göras. Fyra frågor ställdes utifrån AFS 2001:1 8§. Den första frågan handlade om det genomförs riskbedömningar i samband med förändringar i verksamheten. V å r d och o m s o r g Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 0 5 10 IS 20 25 30 • Pos • Neu • Neg Diagram 16. Genomförs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamheten eller organisationen? Diagrammet visar på att man är mycket medveten om att riskbedömningar ska genomföras vid förändringar av verksamheten. Endast två har svarat att det inte görs. Den andra frågan som ställdes var om arbetsplatsträffar genomförs där arbetsmiljö finns med som en punkt. V å r d och o m s o r g Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 0 5 i Pos 10 • Neu 15 20 25 30 Neg Diagram 17. Arbetsplatsträffar, där arbetsmiljöfrågor tas upp, genomförs minst varannan månad Det är positivt att stort sätt alla som svarat på enkäten anser att arbetsplatsträffar genomförs regelbundet. Tre personer har svarat nej. Kommentarer: APT genomförs men inga APT som man skriver minnesanteckningar. Inga arbetsmiljöfrågor tas upp på APT. Genomförs regelbundet. 12 2015-03-17 Osby kommun Den tredje frågan som ställdes var om det genomförs årliga medarbetarsamtal. Här har samtliga svarat att det genomförs. Dock har en chef kommenterat att hen inte har fått något medarbetarsamtal under det gångna året. Den fjärde frågan som ställdes i enkäten var om det hade genomförts någon skyddsrond på arbetsplatsen under 2014. Enligt Osby kommuns årsplanering för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsplatserna genomföra två skyddsronder per år, en på våren och en på hösten. Om man på arbetsplatsen anser att det räcker med en skyddsrond ska detta avtalas med skyddsombud, om det finns på arbetsplatsen. V å r d och o m s o r g Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola () 5 10 15 20 25 30 • Pos • Neu • Neg Diagram 18. Har det genomförts någon skyddsrond under 2014? Diagrammet ovan visar på att skyddsronder genomförs inom alla verksamhetsområdena Sju av de svarande säger att det inte har genomförts. Viktigt att verksamheterna genomför skyddsronder då detta är ett sätt att förebygga att olyckor inträffar men också ett sätt att hitta eventuella risker i arbetsmiljön. Kommentarer: Kommer att utföras i januari 2015. Delar av verksamheten har genomfört skyddsrond. Genomförs två gånger per år. Inte haft det på 2-3 år, sedan omorganisationen. 5.7 Rapportering av arbetsskador och tillbud I 9 § AFS 2001:1 står det att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förbyggas i fortsättningen. I Osby kommun har vi rapporteringssystemet Flexite, där cheferna ska rapportera olycksfall och tillbud. Tre frågor ställdes utifrån § 9. Första frågan var om arbetsskador anmäls i Flexite. V å r d och o m s o r g • • • • • • • • • • M l 2 Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 0 5 • Pos • Neu 10 15 • Neg Vet ej 20 25 30 Diagram 19. Arbetsskador anmäls alltid i Flexite. 13 2015-03-17 Osby kommun Diagrammen ovan visar att arbetsplatserna är medvetna om att arbetsskador ska rapporteras i Flexite. En har svarat nej och två har svarat att de inte vet. Kommentarer: Fungerar bra på vissa arbetsplatser. Glöms bort ibland. Varit problem med Flexite, får inte ut blankett t ex. Behöver förbättra rutinen för detta. Nästa fråga som ställdes var om tillbud anmäls i Flexite. Vård och omsorg Utbildning och a r b e t e 2 1 Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola 1 2 0 B 5 Pos B 10 15 20 25 30 Neu • Neg • Vet ej Diagram 20. Tillbud anmäls alltid i Flexite Diagrammen ovan visar att flertalet anser att tillbud anmäls men det finns mer eller mindre skillnader inom respektive verksamhetsområde. Kommentarer: Fungerar bra på vissa arbetsplatser. Medarbetaren har ett ansvar att anmäla till chef. Finns nog ett stort mörkertal. Kan bli mycket bättre. På grund av kunskapsbrister så anmäls tillbuden inte i den utsträckning som de borde. Den sista frågan som ställdes var om tillbud, olycksfall och ohälsa har utretts. Här svarar alla utom en att det görs. Två har svarat vet ej. 5.8 Företagshälsovård Enligt 12 § AFS 2001:1 "När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbete med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån". En fråga ställdes utifrån 12 §. Diagrammet nedan visar på att företagshälsovården används när det behövs. V å r d och o m s o r g Utbildning och a r b e t e Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Barn och skola o 5 Pos B Neu B 10 15 Neg Vet ej 20 25 30 Diagram 21. Företagshälsovården har använts i de fall det har behövts. 14 2015-03-17 Osby kommun 5.9 Slutsats Det vi kan se, utifrån de resultat som framkommit från enkäten, är att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar tillfredsställande i våra verksamheter. Ett aktivt arbete krävs för att arbetsmiljön även i fortsättningen ska upplevas tillfredställande. Det är viktigt att ha rutin på det systematiska arbetsmiljöarbetet, att exempelvis skyddsronder planeras in i god tid, att det finns en bra plan för introduktion av nyanställda eller medarbetare som kommer tillbaka till arbetet efter en längre tids frånvaro. Det är även viktigt att man diskuterar våra arbetsmiljörutiner kontinuerligt på arbetsplatsträffar samt har tydliga arbetsmiljömål för verksamheten. Dialog bör föras på varje arbetsplats om vilka risker som finns och hur vi kan undvika att någon drabbas av olycka eller ohälsa. 6. Anmälda arbetsskador Osby kommun använder sig av Flexite, som är ett system där chefer ska registrera tillbud och arbetsskador bland medarbetarna. Till sin hjälp finns det både rutiner och en lathund som kan laddas ner från det administrativa intranätet. Under 2014 anmäldes 56 arbetsskador fördelat på olycksfall, färdolycksfall och sjukdom vilket är en ökning jämfört med 2013 då 44 arbetsskador anmäldes. 43 av de rapporterade arbetsskadorna är olycksfall, sju färdolycksfall och sex sjukdom som direkt har orsakats av arbetet. Ökningen har skett inom alla tre kategorier av arbetsskador. Det är allvarligt att arbetsskador på grund av sjukfall har ökat från tre till sex fall. De sjukdomsfall som har rapporterats handlar om orimlig arbetsbelastning vilket har medfört utmattningssyndrom orsakat av psykosociala organisatoriska faktorer. Några sjukdomsfall handlar om kränkningar och några om trakasserier. I samtliga sjukdomsfall finns förslag på åtgärder, vissa åtgärder har genomförts och en del har påbörjats. Anmälda arbetsskador/verksamhetsområde på grund av olycksfall: Annat Snedtramp/feltramp Fysisk överbelastning Fordonsolycka Slog/stötte emot Den skadade föll Hot/våld Skada av maskin Skada fallande föremål Skada hantera föremål Skadad av person 0 • Barn och skola Utbildning och arbete 10 • Kommunledningskontoret 12 14 • Samhällsbyggnad • Vård och omsorg Diagram 22. Anmälda arbetsskador/verksamhetsområde på grund av olycksfall 15 2015-03-17 Osby kommun Utifrån diagrammet ovan kan vi utläsa att flest anmälningar gällande arbetsskador på grund av olycksfall är inom verksamhetsområdet Vård och omsorg, 35 av 43. Inom Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad har inga arbetsskador skett i kategorin olycksfall under 2014. Störst andel olycksfall finns i kategorin fysisk överbelastning och samtliga anmälningar är inom vård och omsorg. Där man i omvårdnadsarbetet har skadat sig vid t ex förflyttningar av brukare men även där personal har fått stötta upp brukar som har ramlat. En annan kategori som har en stor andel av anmälningarna är där den skadade föll och här handlar det främst om halkolyckor men även snubbelolyckor. Skada av hanterat föremål handlar främst om där personer har stuckit sig på en nål men även där person har bränt sig. När det gäller hot/våld handlar det om brukare som har agerat hotfullt. Kategorin annat innehåller anmälningar där det small till i vaden och i knät vid rörelse samt där en person bet i något hårt. 6.1 Yrkeskategori En uppföljning av arbetsskador har gjorts utifrån yrkeskategori. Utifrån tabellen nedan kan det utläsas att en ökning av anmälda arbetsskador har skett inom yrkesgrupperna undersköterska/vårdbiträde/personlig assistent, förskollärare/barnskötare, elevassistent/handledare, socialsekreterare/ handläggare/ bibliotekarie/ingenjör/inspektör jämfört med 2013. En minskning har skett i yrkesgrupperna sjuksköterskor/distriktssköterska, brandmän och chef. Yrkeskategorin undersköterskor/vårdbiträde/personlig assistent har flest anmälda arbetsskador och är den yrkeskategorin som har ökat mest sedan 2013. År 2014 År 2013 År 2012 38 25 29 7 5 9 Skolassistent 1 0 0 Elevassistent/handledare 2 0 9 Lärare/ Fritidspedagog/ Fritidsledare 3 3 2 Anläggningsarbetare/ Parkarbetare 0 1 2 Kokerska/ Ekonomibiträde 1 1 5 Socialsekreterare/ Handläggare/ Bibliotekarie/ Ingenjör/Inspektör 3 0 3 Sjuksköterska/distriktssköterska 1 5 3 Brandman 0 1 2 Badmästare 0 0 1 Yrkeskategori Undersköterskor/ Vårdbiträde/ Personlig assistent Förskollärare/ Barnskötare Chef 0 1 1 Totalt 56 42 66 Tabell 1. Anmälda arbetsskador/arbetssjukdomar fördelat/yrkeskategori 7. Anmälda tillbud När det gäller anmälda tillbud har det under 2014 inkommit 31 anmälningar jämfört med 45 anmälningar 2013. Flest tillbudsanmälningar har gjorts inom verksamhetsområdet Vård och 16 2015-03-17 Osby kommun omsorg, 20 stycken, vilket är 9 färre än under 2013. Inom Barn och skola har sex anmälningar om tillbud inkommit och inom Utbildning och arbete har fem anmälningar gjorts. Under 2013 var det totalt åtta anmälningar vardera för verksamhetsområdena Barn och skola och Utbildning och arbete. Elfel Hot Fall/halka Mänskliga faktorn Annan händelsetyp Aggression/kränkning 0 2 4 6 10 12 14 16 Diagram 23. Anmälda tillbud fördelat/orsak Utifrån diagrammet kan det utläsas att Aggression/kränkningar står för flest orsaksanmälningar, vilket främst anmäls inom Vård och omsorg. Inom kategorin hot har sju anmälningar gjorts, en anmälan inom verksamhetsområdet Utbildning och arbete och sex anmälningar från verksamhetsområdet Vård och omsorg. Anmälningarna handlar om att personal har blivit hotade verbalt eller där brukare/klient har kastat föremål, bänkat hotfullt på föremål, vilket har upplevts med stort obehag. I flertal av arbetena är det svårt att förebygga dessa verbala hot. Inom verksamheterna finns det skrivna rutiner hur de ska agera vid uppkomna hot situationer. Fyra anmälningar har gjorts gällande fall/halka vilket främst handlar om halt underlag på grund av våta golv samt isfläckar. Alla anmälda tillbud har en åtgärdsplan för att undvika att händelserna sker igen. 8. Övergripande handlingsplan Den övergripande handlingsplanen för verksamhetsområdena ska lämnas in varje år och ska omfatta konkreta åtgärder för att komma till rätta med verksamhetsövergripande brister vad gäller arbetsmiljöarbetet samt arbetsmiljöåtgärder som har blivit returnerade till verksamhetsområdesnivå. Alla fem verksamhetsområdena har lämnat in sin handlingsplan. De övergripande handlingsplanerna finns i bilaga I , 17 2015-03-17 Osby kommun Bilaga 1. Övergripande handlingsplan f ö r verksamhetsområdena - systematiskt arbetsmiljöarbete Handlingsplanen gäller för Kommunledningskontoret Handlingsplanen Kommunledningskontorets upprättades i samråd med ledningsgrupp Nr Problem Ansvarig för genomförand e av åtgärd Klart datum Uppföljning datum Christina Mars-15 Juni-15 Juni-15 Augusti-15 Enhetschef December-15 December-15 Christina 2015-04-07 December-15 Enhetschef med stöd av Anna December-15 December-15 Information till enheter Enhetschef om att inte använda allergiframkallande dofter mm. December-15 December-15 Skyltar i kommunhuset Björn om att ta hänsyn till allergiker. December-15 December-15 Åtgärd 1 Fysisk arbetsmiljö, Ergonomigenomgång arbetsplats 2 Björn Fysisk arbetsmiljö, Tillfällig lösning i väntan på ombyggnad klimat (Kyla, värme, matos mm) av förvaltningslokaler. 3 Stress Ständig översyn av arbetsfördelning och prioritering av arbetsuppgifter inom enheten. Anlita beteendevetare för information och utbildning i samband med kommunledningsträff 4 Kunskap kring krisarbete inom KLK 2015-02-13 Handlingsplanen upprättades/reviderades den Krispärmarna genomgång och uppdatering. Information på APT Utbildning HLR/Brandskydd mm 5 Allergi 18 2015-03-17 Osby kommun 6 Många anser att Flexite är svårt att använda avseende arbetsskaderegistrering Personalavdelningen kominer att implementera ett system i samarbete med AF A Anna Oktober-15 Handlingsplanen gäller för Vård och omsorg Handlingsplanen upprättades i samråd med Verksamhetområdeschef, Handlingsplanen enhetschefer och VoO:s upprättades/reviderades den samverkansgrupp Åtgärd 1 Fysiska och psykiska Individuella bedömningar Enhetschefer av arbetstekniska hjälpmedel Mindfulnessövningar/ handledning 2 Följsamheten gentemot Information till rökarna, rökfri arbetstid är dålig erbjuda rökavvänjning 2015-02-09 Ansvarig för Klart genomförande datum av åtgärd Nr Problem besvär är vanligt förekommande December-15 Uppföljning datum Löpande Juni-15 Löpande Juni-15 31/5-15 Juni-15 30/4-15 Juni-15 Demenssjuksköterska Enhetschefer Tillsägelser vid rökning Disciplinär åtgärd vid upprepad förseelse 3 Målen för verksamheten är inte kända i verksamheten och följs inte upp Nämndsmål bryts ner på Enhetschefer enhetsnivå och diskuteras kontinuerligt på APT och medarbetarsamtal. Medarbetarnas prestation kopplas till målen 4 Enhetschefer Kompetensutvecklingen Följa framtagen upplevs som otillräcklig kompetensutvecklingsplan 19 2015-03-17 Osby kommun (främst enh Funktionsneds) 5 Föreläsare, studiebesök, arbetsrotation Ta fram årshjul för viktiga Enhetschefer teman/händelser under året Okunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete 31/3-15 April-15 Löpande Juni-15 Skapa delaktighet på APT 6 Värdegrundsarbete, bemötande frågor och kunskap om likabehandling behöver förbättras Skapa överenskommelser Enhetschefer om bemötande Fortsätta arbetet med värdegrunden Feedback från arbetsledare vid bra insats Använda arbetsboken om likabehandling på APT Handlingsplanen gäller för Samhällsbyggnad Handlingsplanen Ledningsgruppen för upprättades i samråd Samhällsbyggnad med Handlingsplanen upprättades/reviderades den Nr Problem 1 Brister i fysisk och Lösa lokalfrågan i Osby på Driftledare/ 151231 160331 psykisk arbetsmiljö kort sikt. enhetschef drift på kommunförråden. Utreda framtida lokalisering och lokalbehov för kommunförråd. Åtgärd Ansvarig för genomförande av åtgärd 10 mars 2015 Klart datum Uppföljning datum Förbättra psykosocial arbetsmiljö 2 Arbetsbelastning för Tydliggöra uppdrag och chefer och vissa prioritera bort uppgifter enskilda befattningar. Enhetschefer/ VO-chef 151231 160630 20 2015-03-17 Osby kommun alternativt öka befogenhet och/eller antal tjänster. 3 Arbetsmiljö Allmän skyddsrond genomförs en gång/år. Arbetsmiljö ska vara en stående punkt på APT. Enhetschefer 151231 160331 4 Första hjälpen Utbilda all personal i hjärt- Enhetschefer /lungräddning och sjukvård. 151231 160331 5 Ensamarbete Ta fram rutiner för ensamarbete. Enhetschefer gemensamt 151231 160331 Handlingsplanen gäller för Handlingsplanen upprättades i samråd med Verksamhetsområde Barn och skola Samverkan, info till nämnd Handlingsplanen Februari 2015 upprättades/reviderades den Nr Problem Åtgärd Ansvarig för genomförande av åtgärd 1 Brist på rutin i det övergripande systematiska arbetsm i lj öarbetet Rutin och struktur med Verksamhetsområdeschef tydliga roller och ansvarsfördelning byggs upp. 2 Hög arbetsbelastning hos medarbetare i organisationen Fortsatt arbete med att skapa struktur och tydlighet; - Fördelning av arbetsuppgifter -Uppföljning av medarbetarenkät -Verksamhetens organisation -Förbättra delaktighet och information 3 Hög arbetsbelastning i Identifiera chefsorganisationen arbetsuppgifter som andra är bättre på att göra. Klart datum Uppföljning datum Maj 2015 November 2015 Verksamhetsområdeschef, rektorer, förskolechefer Pågående Hösten process 2015 Verksamhetsområdeschef, rektorer, förskolechefer Pågående Hösten process 2015 21 2015-03-17 Osby kommun Bättre samarbete i chefsgruppen och stöd i det pedagogiska utveckl ingsarbetet. 4 Ändamålsenliga lokaler Handlingsplanen gäller för Pågående Hösten Långsiktig planering för Verksamhetsområdeschef, process 2015 framtida förskolor och fastighetsstrateg, skolor i Osby kommun politiker,Osby bostäder Verksamhetsområde Utbildning och arbete Handlingsplanen SSR, Lärarnas upprättades i riksförbund, samråd med Lärarförbundet, Vision 2015-02-12 Handlingsplanen upprättades/reviderades den Nr Problem Åtgärd Ansvarig för genomförande av åtgärd Klart datum Uppföljning datum 1 Chefernas arbetssituation Översyn pågår. Roger Johanson 150630 150830 2 Dålig översikt av tillbud. Problemen med Flexite innebär att det finns en misstanke om att det finns ett stort mörkertal kring tillbuden. Problemen behöver åtgärdas, eller behöver systemet bytas. Roger Johansson/ 151231 Personalenheten 160330 3 Hot och Våld Översyn och genomgång av Roger plan. Se till att all personal Johansson /respektive är informerad. enhetschef 150630 150830 4 Handhavande av Se till att det finns maskiner, bilkörning policydokument. i tjänst 150630 Roger Johansson /personalenheten 150830 22 Osby kommun 2015-03-17 Bilaga 2. Förteckning över när chefer och skyddsombud senast gick utbildningen Bättre arbetsmiljö (BAM) Huvudskyddsombud Gull-Britt Åkesson, kommunal, HSO, barnomsorgen, B A M 10 Kommunledningskontoret Pia Lindvall-Bengtsson, tf. kommunchef, B A M 05 Christina Mårtensson, personalchef, B A M 05 Anna Olsson, personalspecialist B A M 09 Evy Ågren, tf. ekonomichef Benny Nilsson, kanslichef/kommunjurist Ericha Stridmark Skyddsombud Kommunhuset Vision, BAM 11 Kostorganisationen Andreas Arvidsson Rosenqvist, Kostchef, B A M 12 Tonje Bengtsson, skyddsombud Kommunal, Bergfast kök BAM 09 Ingela Werner, Hasslarödsskolans kök, B A M 07 Samhällsbyggnad Anna Lyhagen, verksamhetsområdeschef Miljö och bygg Annika Wijk, enhetschef B A M 10 Räddningstjänsten Peter Dubrefjord, räddningschef U l f Nilsson, ställföreträdande räddningschef B A M 11 23 Osby 2015-03-17 kommun Jan Persson, brandförman B A M 14 Helle Unosdotter, brandingenjör Sten-Erik Nilsson, brandförman/platschef Lönsboda, B A M 05 Bengt-Arne Bengtsson, platschef Hökön B A M 11 Lennart Steiner, brandförman Mikael Svensson, brandförman B A M 14 Dan Andersson, brandförman Kent Martinsson, brandförman B A M 14 Leif Nilsson, brandförman U l f Göstasson, brandförman Andreas Nilsson, brandförman Göran Ekman, brandförman B A M 11 Jeanette Reimer, skyddsombud Vision, räddningstjänsten BAM 14 Kultur och fritid Arne Grau Amnér, Kultur och fritidschef Fredrik Johnsson, samordnare simhallar B A M 07 Tore Hultner, skyddsombud Kommunal, Ishallen BAM 14 Maria Persson, skyddsombud Kommunal, Bulten/Pulsen Barn och skola Mia Johansson, verksamhetsområdeschef Elevhälsan Jessica Jönsson, enhetschef Catrin Liljedahl, skyddsombud Vårdförbundet, skolhälsovården BAM 09 24 2015-03-17 Osby kommun Grundskolan och fritidshem Johan Asp, rektor spår A, Hasslarödsskolan, B A M 11 Arm-Christin Svensson, skyddsombud Kommunal, Hasslarödskolans fritids, BAM 12 Karin Carlsson, Bitr. rektor, Klockareskogsskolan och Hasslarödsskolan, B A M 08 Dan Åkesson, skyddsombud Kommunal, Hasslarödskolan, sporthall, BAM 11 Eva-lott Engwall, skyddsombud LF, Hasslarödskolan Micael Nilsson, skyddsombud LR, Hasslarödskolan Klockarskogsskolan, Osby sim och BAM 09 och Klockareskogsskolan, BAM 11 Ingrid Ullsten, rektor Parkskolan, B A M 12 Eva Johansson, skyddsombud Kommunal, Killebergsskolan, Lena Leijonqvist, Skyddsombud LF, Parkskolan BAM 07 BAM 11 Cecilia Nilsson. Skyddsombud LF, Klockarskogsskolan BAM 11 Marianne Lindgren, skyddsombud LF, Örkenedskolan 1-6 Johan Månsson, rektor, Örkenedskolan B A M 12 Ulrika Eidelsson Thulin, skyddsombud Lärarförbundet, Ökenedskolan Cecilia Nilsson, skyddsombud Kommunal, Parkskolan BAM 12 Åke Berglund, Musikledare, B A M 08 Eva Eriksson, Ehrenberg, skyddsombud LR, musikskolan Förskolan 1-5 år Gunilla Andersson, skyddsombud Kommunal, Hemgården, BAM 09 Cecilia Hansson, förskolechef/rektor, Klockarskogs-gården/skolan, B A M 10 Birgit Håkansson, skyddsombud Kommunal Solgården, BAM 10 Annika Martinsson, förskolechef, Solgården, Trulsagården, B A M 11 Kristina Beyhammar, förskolechef Ängsgården, Gamlebygården, Klintgården 25 2015-03-17 Osby kommun Hans-Inge Eliasson, Tf. förskolechef Hemgården, Hasselgården Anita Ekberg, skyddsombud kommunal, Ängsgården, BAM08 Ann-Christin Nilsson, rektor/förskolechef, Örkenedskolan/Lönnegården B A M 12 Helena Nicklasson, skyddsombud Kommunal, Lönnegården, Ann Sjöstedt, skyddsombud Kommunal, Trulsagården BAM 10 BAM 08 Margaretha Johnsson, skyddsombud Lärarförbundet, Klockarskogsgården Anette Öhman, skyddsombud Kommunal, Klockarskogsgården Annelie Hallberg, skyddsombud Kommunal, BAM 10 Klintgården Ann-Charlotte Ledin, skyddsombud Lärarförbundet, Klintgården Ulrika Emilsson, skyddsombud Lärarförbundet, Hasselgården Gull-Britt Åkesson, skyddsombud Kommunal, Gamlebygården BAM 14 BAM 14 Utbildning och arbete Roger Johansson, verksamhetsområdeschef Villa Eken Anna-Karin Jäntti, enhetschef Villa Eken Malin Kanalidou, skyddsombud Kommunal, Villa Eken Arbetsmarknadsenheten Pål Cederqvist, Enhetschef, Arbetsmarknadsenheten, B A M 12 Robert Pedersen, skyddsombud Kommunal, servicegruppen Ekbackeskolan, lärcenter, Naturbruksgymnasiet Margareta Gabrielson, rektor Ekbackeskolan B A M 14 Klas Lundström, rektor lärcenter, (påbörjat B A M 2014) 26 2015-03-17 Osby kommun Lars Unné, rektor Naturbruksgymnasiet, B A M 12 Ulf Nilsson, skyddsombud Lärarförbundet, Ekbackeskolan BAM 12 Mattias Johansson, skyddsombud LR, Ekbackeskolan BAM 11 Bo Erlandsson, skyddsombud LR, Naturbruksgymnasiet Vård och omsorg Helena Ståhl,verksamhetsområdeschef, B A M 10 Hemtjänst, hemsjukvård, rehab, SSK Mensur Numanspahic, enhetschef hemtjänst, B A M 10 Christin Olsson, enhetschef hemtjänst, rehab B A M 14 Ida Mattson Levin, enhetschef hemtjänst Lönsboda, B A M 14 Johanna Wäppling, enhetschef sjuksköterskeorganisation Vildana Tesnjak, skyddsombud Vårdförbundet, Hemsjukvården BAM 11 LSS verksamhet Linda Sturesson, enhetschef, B A M 09 Annika Blixt, bitr. enhetschef Anna Cehlin, skyddsombud Kommunal, Dagcenter BAM 09 Daniel Sjöberg, skyddsombud Kommunal, Anita Ekberg, skyddsombud Kommunal, Väktaren Ängsgården Rönnebacken Lena Nilsson, enhetschef Rönnebacken, Åsa Bramwehl, enhetschef Rönnebacken Ulrika Ahlkvist skyddsombud Kommunal, Rönnebacken. BAM 09 27 Osby 2015-03-17 kommun Ann-Christin Rosdahl, skyddsombud Kommunal, Mariann Schär, skyddsombud Rönnebacken Vårdförbundet Lindhem Regina Bendz, enhetschef Lindhem B A M 14 Joanna Åkesson, skyddsombud Kommunal, Lindhem, BAM 10 Maria Reimer, skyddsombud Kommunal, Lindhem Bemanningsenheten Anita Bengtsson, enhetschef, Bemanningsenhet, B A M 08 Marie Svensson, skyddsombud Kommunal, bemanningsenheten BAM 12 Jennie Knorrin, skyddsombud Kommunal, bemanningsenheten Susann Lindhe, skyddsombud kommunal, bemanningsenheten, HSO Rönnebacken BAM 09 Soldalen Susanne Persson, enhetschef, Soldalen Katarina Holmqvist, skyddsombud Kommunal, Soldalen BAM 10 Bergfast Marie Ördén, enhetschef, B A M 09 Gull-Britt Olsson, skyddsombud Kommunal, Bergfast, BAM 12 28 Osby kommun 2015-03-17 29 OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(26) Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen § 6 Information Peter Vago, Gamesa Energy Sweden A B , informerar kortfattat om Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen § 7 Information Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar kortfattat om Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 9(26) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §8 Information Tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson informerar kortfattat om Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 10(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §9 Krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:211 016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Krisledningsplan, daterad den 25 mars 2015, samt reglemente för krisledningsnämnden mandatperioden 2015 - 2 0 1 8 antas. Sammanfattning Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för krisledningsnämnden och dess stab vid en extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen, benämnd samhällsstörning. Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande krisledningsplan antogs av kommunfullmäktige under 2011. Reglemente för krisledningsnämnden antogs v i d samma tillfälle. Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost gemensamt fram förslag p å ny krisledningsplan och reglemente för krisledningsnämnd. Krisledningsplan och reglemente ska revideras under ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och krav är oförändrade. Reglementet lämnas oförändrat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 49. Skrivelse "Förslag till Krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för Krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och beredskapssamordnare Bertil Håkansson. Förslag t i l l krisledningsplan för Osby kommun, 2015-03-25. Förslag t i l l reglemente för krisledningsnämnden mandatperioden 20152018. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 11(26) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §49 Förslag till krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:211 016 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta - anta förslag t i l l krisledningsplan samt reglemente för Krisledningsnämnden. Sammanfattning Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden och dess Stab v i d en Extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen, benämnd Samhällsstörning. Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande krisledningsplan antogs av Kommunfullmäktige under 2011. Reglemente för Krisledningsnämnden antogs v i d samma tillfälle. Beslutsunderlag Förslag till ny Krisledningsplan Förslag till nytt Reglemente för Krisledningsnämnd Ärende Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost gemensamt fram förslag på ny Krisledningsplan och Reglemente för Krisledningsnämnd. Krisledningsplan och Reglemente ska revideras under ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och krav är oförändrade. Reglementet lämnas oförändrat. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 5(19) Sida / OSBY TJANSTESKRIVEL.SE 1(2) Datum KOMMUN 2015-03-25 Kommunledningsstaben Bertil Håkanson, 0479-52 81 26 [email protected] Huvudmottagare Kommunfullmäktige Förslag till Krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för Krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018. Dnr KS/2015:211 016 Kommunledningsstabens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar förslag till krisledningsplan samt reglemente för Krisledningsnämnden. Sammanfattning Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden och dess Stab vid en Extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen, benämnd Samhällsstörning. Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande krisledningsplan antogs av Kommunfullmäktige under 2011. Reglemente för Krisledningsnämnden antogs vid samma tillfälle. Beslutsunderlag - Förslag till ny Krisledningsplan Förslag till nytt Reglemente för Krisledningsnämnd Ärende Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost gemensamt fram förslag på ny Krisledningsplan och Reglemente för Krisledningsnämnd. Krisledningsplan och Reglemente ska revideras under ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och krav är oförändrade. Reglementet lämnas oförändrat. Tf Kommunchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby säkerhets- och beredskapssamordnare Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsida www.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Beslutet expedieras till: Föi-valtningen Kommunens bolag Säkerhets- och beredskapssamordnaren Informationsansvarig Akten OSBY KOMMUN Datum 2015-03-25 Krisledningsplan för Osby kommun Dnr KS/2015:211 016 Antagen av Kommunfullmäktige 2015-MM-DD Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen. och dess Stab vid en extraordinär Kommunstyrelsens Ledningsutskott är Krisledningsnämnd i Osby kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder vice ordföranden, i Krisledningsnämnden som bedömer när en händelse är extraordinär och nämnden skall träda i funktion. Krisledningsnämndens stab består av Kommunchef (ordförande), Räddningschef, Fastighetsstrateg, Kommunikatör, Beredskapssamordnare och Sekreterare. ordinarie organisation anpassad organisation kri;lcdningsnämr.d kri:lcdi\mg;ariipp FfeVvait mnjs - organisation "Vardagskriser" störningar Extraordinära händelser beredskap „ (krig} Sannolikhet Konsekvens Vid Samhällsstörningar som ej är att betrakta som extraordinär händelse men som kräver särskild samordning och ledning kan Kommunchef, Räddningschef och/eller Beredskapssamordnaren besluta att kommunens Krisledningsgrupp skall samlas. Krisledningsgruppen skall då i tillämpliga delar följa denna plan. Kommunens krisledningsgrupp består av Krisledningsnämndens stab samt den eller de Verksamhets/Enhetschefer händelsen berör. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\KrisIedningsplan Osby 2015.odt Sida 1 (4) Kommunens ledningsansvar vid samhällsstörningar och extraordinära händelser En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. En extraordinär händelse innebär fara eller direkt påverkan för liv, hälsa, miljö eller annan omfattande materiell skada. Den kan beröra flera av kommunens verksamheter, vilket innebär behov av ledning och samordning. Närmare bestämmelser om extraordinära händelser finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser samt vad som föreskrivs i denna plan. A l l verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Svåra och långvariga räddningsinsatser kan få sådana konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att kommunens krisledningsorganisation måste engageras. Exempel på händelser som kan drabba Osby kommun och leda till aktivering av kommunens krisledningsorganisation: (utan inbördes prioritering eller sannolikhetsberäkning) • Förorening av kommunal vattentäkt • Höga vattenflöden • Stor skogsbrand • Orkan • Snöstorm • Långvarigt teleavbrott • Långvarigt elavbrott • IT-intrång • Plan som störtar i tätort • Järnvägsolycka med många döda och/eller skadade • Bussolycka med många döda och/eller skadade • Massaker på skola • Höga temperaturer Geografiskt områdesansvar Områdesansvaret innebär att kommunen under en krissituation skall: • Verka för gemensam kunskap om läget. • Verka för att information till allmänhet, massmedia och berörda aktörer samordnas. • Verka för att de lokala aktörernas åtgärder samordnas. • Verka för prioritering av resurser och ett effektivt resursutnyttjande. För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar finns ett regionalt krishanteringsråd inom Skåne Nordost. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Krisledningsplan Osby 2015.odt Sida 2 (4) Övergripande mål för Os by kommun vid extraordinär händelse • • • Kommunen skall vara organisatoriskt och personellt förberedd för att kunna hantera händelser som kan leda till snabba förändringar i samhällets funktionsförmåga, där medborgarnas liv och hälsa riskeras eller då stora miljömässiga eller ekonomiska värden riskeras. Kommunens verksamhet skall bedrivas under så normala former som möjligt och med hänsyn till människor med behov av stöd. Kommunen skall verka för att upprätthålla en acceptabel nivå i prioriterade kommunala verksamheter. Dessa mål uppnås genom samarbete och samverkan mellan kommunförvaltningens olika verksamheter, näringsliv, organisationer och andra samhällsorgan inom det geografiska ansvarsområdet. Ledningsorganisation Samhällsstörningar Ledningsansvar Krisledningsgrupp Extraordinära händelser Ledningsansvar Krisledningsnämnd med stöd av stab Uppgift • Samordna krishanteringen • Samordna extern och intern information • Skapa en samlad lägesbild • Utarbeta förslag till åtgärder för skydd av människor, djur och miljö • Bedöma behovet av särskilda insatser för psykologiskt och socialt omhändertagande • Dokumentera • Följa upp beslut • Svara för samverkan externt Uppgift • Ge inriktningsdirektiv till kommunala verksamheter för att hantera händelsen. • Besluta om vilka kommunala verksamheter som skall prioriteras. • Besluta om vilka kommunala verksamheter som skall stängas. • Besluta om ianspråktagande av reservsystem och hur resurser skall fördelas. • Ge direktiv till eventuell omdisponering av personal och förändring i kommunala verksamheter. • Ge inriktning för kommunens information till kommuninnevånarna. • Begära bistånd från annan kommun, regionen eller statlig myndighet. • Om läget så kräver lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelsen. • Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra åtgärder som är jämförbara med något av ovanstående fall. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Krisledningsplaii Osby 2015.odt Sida 3(4) Ledningsförmåga • • • • • • Krisledningsnämnd och stab alternativt Krisledningsgrupp skall ha förmåga till samordning och beslut inom 3 timmar från första larmning. Kommunens informationsfunktion skall kunna vara i funktion inom 3 timmar. Information på internet via särskild sida för krisinformation på kommunens hemsida skall kunna finnas tillgänglig inom 3 timmar. Kommunens växel skall kunna vara bemannad och öppnad inom 3 timmar. Kommunens ledningsgrupp för POSOM skall kunna vara samlad inom 3 timmar. Ledningslokaler i kommunhuset skall vara effektiva, uthålliga och driftsäkra inkluderande: o Reservkraft för elförsörjning o Säkerhetssystem till skydd för lokaler samt el-, tele- och datanät o Skydd mot driftsstörningar via alternativ teknik och reservförfarande Den kommunala krisledningsorganisationen skall samlas minst en gång per år för utbildning eller övning. Lokaler för krisledningsorganisationen Sammanträdesrum 2: Krisledningsnämnd. Sammanträdesrum 1: Krisledningsnämndens stab/Kjrisledningsgrupp Sammanträdesrum 4: Information till press. Då mängden massmediarepresentanter är stor, används Borgens stora konferenslokal. Receptionen: Telefonväxel. Reservlokal Brandstationen i Osby utgör reservledningsplats för krisledningsorganisationen i kommunen. Nödvändig utrustning hämtas från Kommunhuset. Förutom att se till att den tekniska utrustningen fungerar skall ansvarig för staben tillse att personal i stödfunktionerna kallas in, samt att det i ledningsrummet finns sådant skriv- och kartmaterial som krävs för ledningsgruppens arbete. Till ledningsorganisationens stödfunktioner räknas tryckeri, vaktmästeri, kommunens växel, IT-stab och övrig personal. Särskilda resurser Krisstödhantering, POSOM-ledningsgrupp I kommunen finns en organisation för psykologiskt och socialt omhändertagande. Organisationen leds av POSOM-ledningsgrupp. Till förfogande har ledningsgruppen ett flertal resurspersoner för att kunna medverka som stödpersoner för människor i kris. Enhetschef för Vuxenenheten, räddningsledare eller kommunens krisledningsnämnd har rätt att kalla in POSOM-ledningsgrupp för krisstödsarbete. POSOM-ledningsgrupp har rätt att kalla in de av verksamheterna utsedda resurspersonerna för psykologiskt och socialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer. Övriga organ utöver de kommunala, vilka ingår i POSOM-ledning, kan inkalla resurspersoner från respektive organisation. Separat plan finns för POSOM-verksamheten. Övriga resurser Den kommunala krisledningen kan disponera resurser som ställs till förfogande av entreprenörer, statliga organ, militär, frivilligorganisationer m.fl. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\KrisIedning\20I5\Krisledrimgsplan Osby 2015.odt Sida 4 (4) V OSBY •jr\>; KOMMUN R E G L E M E N T E F Ö R KRISLEDNINGSNÄMNDEN M A N D A T P E R I O D E N 2015-2018 Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnden i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid gäller bestämmelserna i detta reglemente. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. 1§ Krisledningsnämndens uppgifter Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser i fredstid, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå. Krisledningsnämnden skall fullgöra den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extra ordinära händelser i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de ramar och den ledningsplan som fullmäktige har antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Vid en extraordinär händelse äger krisledningsnämnden rätt att ta i anspråk de förvaltningsresurser som den begär. Dock skall krisledningsnämnden se till att samhällsviktig verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelser i detta reglemente. Krisledningsnämnden ska inom kommunens geografiska område verka för, att de åtgärder som vidtas av olika aktörer för krishantering och informationen till allmänheten under en extraordinär händelse i fredstid samordnas. 2§ Övertagande av Kommunstyrelsens verksamhetsområden Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från Kommunstyrelsen i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Ett sådant beslut skall omgående sändas till Kommunstyrelsen. Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller under nämndens verksamhetsområde, med rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelser och betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Krisledningsnämnden bör, om det är möjligt med hänsyn till rådande situation, samråda med Kommunstyrelsen, innan beslut fattas inom Kommunstyrelsens ansvarsområde. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt VIOSBY \ 4 r V KOMMUN 3§ t Bistånd mellan kommuner och mellan kommuner och landsting Kommunen får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid samt bistå annan kommun eller annat landsting med hälsooch sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse i omfattning enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:736). Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Krisledningsnämnden kan under en extraordinär händelse besluta om begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 4§ Uppgifter enligt övrig speciallagstiftning Krisledningsnämnden är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhet. För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information, gäller den sekretess, som skulle ha gällt i den ordinarie nämndorganisationen. Vidare får den som deltar eller har deltagit i kommunens verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser inte röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om; 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. Nämnden är också registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet förfogar över och ansvarar också för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. 5§ Krisledningsnämndens arbetsformer Krisledningsnämnden består av 6 ledamöter och 6 ersättare. Ledamöter respektive ersättare är samma personer som är ledamöter respektive ersättare i kommunstyrelsens ledningsutskott. Krisledningsnämnden skall kunna verka under långt över tiden utdragna händelser vilket kan innebära skifttjänstgöring. Krisledningsnämndens administration ombesörjs genom Kommunledningskontoret. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt Rapportering och uppföljning Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse ge länsstyrelsen, eller annan myndighet som regeringen bestämmer, lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 7§ Avveckling av verksamhet När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta, att de uppgifter som nämnden har övertagit från Kommunstyrelsen ska återgå till ordinarie nämnd. Kommunstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige. Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseförlopp, kostnader samt utvärdering lämnas till fullmäktigesammanträde så snart som möjligt. Fullmäktige beslutar om Kommunstyrelsen som genom krisledningsnämndens övertagande av denna nämnds beslutsrätt ska kompenseras för oförutsedda kostnader vilka uppstått genom beslut av krisledningsnämnden. 8 § Inkallande av Krisledningsnämnd Det åligger krisledningsnämndens ordförande att: besluta om när extra ordinär händelse föreligger, bestämma när krisledningsnämnden skall kallas in. om så behövs, innan krisledningsnämnden har samlats, fatta nödvändiga beslut. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. främja samverkan mellan krisledningsnämnden och kommunens övriga nämnder. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och den till åldern äldste ledamoten i nämnd ordning. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krislediimg\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §10 Policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:212 016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. "Policy för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015 -2018" antas. Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Denna policy ersätter tidigare mandatperiods p o l i c y . En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. M e d bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska bedrivas. Policyn är tillämpbar för all kommunal verksamhet inklusive kommunens olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör kompletteras i enlighet med policyn. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 50. Skrivelse "Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och beredskapssamordnare Bertil Håkansson. Förslag till "Policy tor säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015-2018". Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 12(26) V OSBY <f\> KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §50 Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:212 016 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta - anta förslag t i l l policy för säkerhet och krisberedskap Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Denna policy ersätter tidigare mandatperiods P o l i c y . Beslutsunderlag Förslag t i l l policy för säkerhet och krisberedskap. Ärende En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Med bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska bedrivas. Policyn är tillämpbar för all kommunal verksamhet inklusive kommunens olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör kompletteras i enlighet med policyn. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 6(19) V O KSOB Y / V MMUN Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-03-25 Kommunledningsstaben Bertil Håkanson, 0479-52 81 26 [email protected] Huvudmottagare Kommunfullmäktige Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:212 016 Kommunledningsstabens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar förslag till policy för säkerhet och krisberedskap. Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Denna policy ersätter tidigare mandatperiods Policy. Beslutsunderlag Förslag till policy för säkerhet och krisberedskap Ärende En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Med bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska bedrivas. Policyn är tillämpbara för all kommunal verksamheter inklusive kommunens olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör kompletteras i enlighet med policy. Pia L i n d v a l l Bengtsson Tf Kommunchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby Bertil H ä k a n s o n säkerhets- och beredskapssamordnare Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Beslutet expedieras till: Förvaltningen Kommunens bolag Säkerhets- och beredskapssamordnaren Informationsansvarig Akten KOMMUN Policy för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015-2018 Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-MM-DD Syfte Osby kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter och att skydda dessa mot störningar. Ett systematiskt säkerhetsarbete på alla nivåer är en förutsättning för att kunna trygga god beredskap, krishantering och säkerhet för människor som bor, verkar eller vistas i kommunen. Denna policy syftar till att skydda människor mot olyckor samt förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Detta skall uppnås genom att: • Bedriva ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. • Skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamheter. • Beakta säkerheten i all planering och samhällsutveckling. • Säkerställa informationens riktighet, sekretess och tillgänglighet. • Skydda anläggningar och egendom mot brand, brott och skada. • Upprätthålla en god beredskap och krishanteringsförmåga. • Beakta behovet av säkerhetsskydd för verksamheten. • Bedriva regelbunden uppföljning och kartläggning av risker, tillbud och skador på personal och egendom. • Samverka med övriga kommuner i Skåne Nordost Ansvar Ansvaret för att säkerhetsarbetet bedrivs i enlighet med såväl säkerhetspolicy som kommunstyrelsens riktlinjer, följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning i den kommunala verksamheten. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare svarar under kommunchefen för samordning av säkerhetsarbetet. Tillämpning av policy Kommunstyrelsen upprättar övergripande riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet skall bedrivas. Utifrån kommunstyrelsens riktlinjer ska övriga verksamheter utveckla rutiner för säkerhet och krishantering. 1 de kommunala bolagen ska, i den utsträckningen det behövs, bedrivas ett aktivt arbete med säkerhet och krisberedskap grundat på de kommunövergripande riktlinjerna för säkerhetsarbetet i riktlinjerna. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy och riktlmjer\2015\Policy för säkerhet och beredskap 2015.docx OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §11 Riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:213 016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. "Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015 - 2018" antas. Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar t i l l att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. M e d kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods riktlinjer. En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret p å alla nivåer i kommunen. M e d bifogat förslag t i l l riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och Beredskap vilket kominer att föra arbetet framåt Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamhet inklusive kommunens olika bolag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 5 1 . Skrivelse "Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och beredskapssamordnare Bertil Håkansson. Förslag t i l l "Kommunövergripande riktlinjer för för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015-2018". Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 13(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §51 Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:213 016 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta - anta förslag till kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap. Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. M e d kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods Riktlinjer. Beslutsunderlag Förslag till riktlinjer för säkerhet och krisberedskap. Ärende En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. M e d bifogat förslag till riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och Beredskap vilket kommer att föra arbetet framåt Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamhet inklusive kommunens olika bolag. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 7(19) OSBY TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) DATUM KOMMUN 2015-03-25 Kommunledningsstaben Bertil Håkanson, 0479-52 81 26 [email protected] Huvudmottagare Kommunstyrelsen Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 Dnr KS/2015:213 016 Kommunledningsstabens förslag till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar förslag till kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap. Sammanfattning Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamhet. Med kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen. Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods Riktlinjer. Beslutsunderlag Förslag till riktlinjer för säkerhet och krisberedskap Ärende En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Med bifogat förslag till riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och Beredskap vilket kommer att föra arbetet framåt. Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamheter inklusive kommunens olika bolag. Pia Lindvall Bengtsson Tf Kommunchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby f Bertil Håkänson säkerhets- och beredskapssamordnare Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsldawww.osby.se PlusGlro11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Beslutet expedieras till: Förvaltningen Kommunens bolag Säkerhets- och beredskapssamordnaren Informationsansvarig Akten V OSBY > \f \) KOMMUN Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015-2018 Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-MM-DD OSBY KOMMUN Innehållsförteckning: Sida 3 Inledning Avsnitt 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 i . Incident- och skaderapportering 2. Riskanalys 3. Sårbarhetsanalys 4. Säkerhetsskydd 5. Informationssäkerhet 6. Brandskydd 7. Egendomsskydd 8. Personsäkerhet 9. Allvarliga störningar och kriser i samhället 10. Skadefinansiering 11. Uppföljning av säkerhetsarbetet E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Po!icy och riktlinjer\2oi5\RiktUnjer för säkerhet o c h beredskap 2015-docx 2 Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete i Osby kommun Systematiskt säkerhetsarbete innebär i grunden att regelbundet följa upp dagliga funktioner i verksamheten och yttre förhållanden som kan påverka dessa. Identifierade hot skall tillsammans med inrapporterade avvikelser eller tillbud ligga till grund för riskbedömning och därmed efterföljande beslut om eventuella insatser av olika säkerhetshöjande åtgärder. Riktlinjerna för systematiskt säkerhetsarbete har utformats utifrån kommunfullmäktiges fastslagna säkerhetspolicy och syftar till att förtydliga hur ställda mål skall uppnås. Riktlinjerna riktas till Osby kommuns samtliga verksamheter och bolag. Säkerhetsarbetet skall i första hand inriktas mot att: • Identifiera områden som är mer riskutsatta än andra • Införa och tillämpa metoder som syftar till att förebygga att risker utvecklas till skador eller oönskade händelser • Minimera konsekvenserna av en inträffad skada/händelse Det är av stor vikt att det inom kommunen finns en uttalad säkerhetsorganisation med tydlig ansvarsfördelning. Genom samordning av kommunens och bolagens olika kompetensområden uppnås större möjligheter till ett effektivt säkerhetsarbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för all verksamhet som avser säkerhet och krisberedskap i kommunen och anger inriktning för säkerhets- och krisberedskapsarbetet i dessa riktlinjer. Riktlinjer: " • • • Osby kommun skall ha en organisation för säkerhet och krisberedskap med instruktioner. Ansvaret för att säkerhetsarbete och krisberedskap bedrivs i enlighet med såväl säkerhetspolicy som kommunstyrelsens riktlinjer, följer verksamhetsansvaret på alla nivåer. Alla anställda inom Osby kommuns verksamhet är skyldiga att aktivt arbeta för ökad säkerhet. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare svarar under kommunchefen för samordning av säkerhets- och krisberedskapsarbetet. 1. Incident- och skaderapportering Syftet med incident- och skaderapportering är i grunden att minska antalet skador, olyckor och tillbud i kommunen. För att lyckas med detta krävs ett aktivt förebyggande arbete där lärdom av tidigare inträffade händelser och incidenter dras. En noggrann rapportering av inträffade skador ger ett underlag till att identifiera och analysera risker i kommunens verksamheter. Åtgärder kan därefter sättas in på utsatta områden och på sikt kan den totala säkerheten inom kommunen öka. * Kunskap om incidenter och skador uppnås genom att: • • • Den enskilde medarbetaren rapporterar risker, tillbud och skador i kommunens incident- och skaderapporteringssystem. Det finns rutiner för polisanmälan vid incidenter och skadegörelse. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om incident- och skaderapportering. E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och riktlinjer\20l5\Riktlinjer för säkerhet och beredskap 2015-docx 3 V OSBY \ < r V KOMMUN 2. Riskanalys ; R i s k är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. En riskanalys genomförs i två steg; identifiering av risker samt värdering av dessa. • • • Riskidentifieringen utgör grunden för det systematiska säkerhetsarbetet samt påvisar behovet av och utgör underlag för vidare riskanalys. En riskanalys är en fördjupning av den eller de risker som identifierats. I riskanalysen görs en bedömning av hur stor sannolikheten är att en viss oönskad händelse skall inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna av den skulle bli. För att minska konsekvenserna och möjliggöra fortsatt verksamhet efter en eventuell oönskad händelse är det av stor vikt att behovet av såväl akuta som långsiktiga åtgärder finns planlagda. K u n s k a p o m r i s k e r uppnås g e n o m att: • Riskanalys utförs av respektive verksamhet/bolag. • Verksamhetschef/VD har ansvaret för att riskanalys inom varje verksamhetsställe utförs, dokumenteras och sammanställs. • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap kring riskanalyser. • Riskanalysen utgör underlag för handlingsplaner för undvikande av att risker realiseras och för att mildra konsekvenserna av en eventuell inträffad händelse. • Riskanalysen utgör underlag för åtgärdsförslag som syftar till att förebygga skador eller begränsa konsekvenserna vid en skada. " Riskanalysen utgör underlag för hur förebyggande och skadebegränsande åtgärderna bör finansieras. 3. Sårbarhetsanalys Skillnaden mellan riskanalys och sårbarhetsanalys är att riskanalysen syftar till att göra en storleksuppskartning av risker i form av parametrarna sannolikhet och konsekvens. Utgångspunkten är en riskkälla, och beräkningar görs för att bestämma hur stor risken är för ett system som utsätts för riskkällan. Sårbarhetsanalys fokuserar, i motsats till riskanalysen, på skyddsvärda system. Sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera och lyfta fram det skyddsvärda systemets svagheter i sin förmåga att stå emot och hantera påfrestningar. Det skyddsvärda systemet kan vara i form av t.ex. en funktion, verksamhet, objekt mm. Vid genomförande av riskanalyser ställs frågor som "vilka konsekvenser kan riskkällan orsaka och hur stor är sannolikheten att de inträffar?". Vid genomförande av sårbarhetsanalys ställs istället frågor som "vad är skyddsvart, vad kan hota det skyddsvärda och hur är dess förmåga att stå emot påfrestningar?". Genom att utföra sårbarhetsanalyser utvecklar kommunen en bättre förmåga att hantera kriser och minskar på så sätt den totala sårbarheten. Sårbarhetsanalysen ökar riskmedvetenheten och ligger till grund för samordning av säkerhetsarbetet och krisberedskap inom kommunen. K u n s k a p o m sårbarheter uppnås g e n o m att: E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och riktlinjer\20i5\Riktlinjer för säkerhet och beredskap 2015-docx 4 V OSBY KOMMUN • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare genomför vid inledningen av mandatperioden en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys, RSA. RSA revideras därefter årligen. • Samtliga verksamheter/bolag i kommunen genomför en sårbarhetsanalys. • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om sårbarhetsanalyser. • Sårbarhetsanalysen utgör underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Sårbarhetsanalysen ger även förslag till åtgärder. 4. Säkerhetsskydd Syftet med säkerhetsanalysen är att undersöka vilka uppgifter i kommunen som skall hållas hemliga och vilka anläggningar/verksamheter som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skydd mot terrorism. Även kommunens generella hotbild bör framkomma i analysen. Resultatet av säkerhetsanalysen används för att fullborda att det säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning finns. Med säkerhetsskydd avses bl.a. skydd mot spionage, sabotage och terrorism, skyddsåtgärder för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning, säkerhetsprövning etc. Riktlinjer angående säkerhetsskydd gäller även för kommunala bolag och andra bolag som överlåtits drift av kommunal verksamhet K u n s k a p o m h e m l i g a uppgifter o c h b e h o v e t av säkerhetsskydd uppnås g e n o m att: • En säkerhetsanalys genomförs som revideras vid större förändringar i kommunen och/eller omvärlden som kan komma att leda till en förändrad hotbild. • Säkerhetsanalysen utgör underlag för eventuella säkerhetshöjande åtgärder. • Kommunens säkerhetsskyddschef ansvarar för att säkerhetsanalys utförs samt bistår förvaltningarna/bolagen med råd och sakkunskap om säkerhetsanalys. • Säkerhetsprövning görs innan en person anställs på en befattning, eller på annat sätt, där denne får tillgång till information och anläggningar som har betydelse för rikets säkerhet. 5. Informationssäkerhet En stor del av kommunens information används, lagras och distribueras digitalt. Följaktligen är en hög säkerhet på de digitala informationssystemen ett krav för att kunna hålla en hög informationssäkerhet. Målsättningen med riktlinjerna är att skydda kommunens informationstillgångar mot alla tänkbara hot - interna eller externa, avsiktliga eller oavsiktliga. För att få ett strukturerat och enhetligt sätt att arbeta med informationssäkerheten i kommunen skall alla verksamheter uppnå och upprätthålla rimlig nivå. Informationssäkerhet gäller inte bara digitala informationssystem utan inkluderar även "traditionell säkerhet" som berörs i andra punkter i dessa riktlinjer. För att informationen skall kunna skyddas krävs att samtliga verksamheter inom kommunen har kontroll över den egna säkerheten samt tar ansvar för de digitala informationssystem som används. Informationssäkerhet uppnås g e n o m att: • Informationssäkerhetsarbetet samordnas av kommunens säkerhetssamordnare. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy och r i k t l i n j e r \ 2 0 l 5 \ R i k t l i n j e r för säkerhet o c h beredskap 2015-docx 5 • IT-fanktionen svarar för de tekniska kunskaperna och åtgärderna gällande digitala informationssystem. » Systemägare är utsedda för samtliga digitala informationssystem. • Informationen skyddas mot obehörig åtkomst. • Informationens riktighet, sekretess och tillgänglighet säkerställs i samtliga miljöer. • Rutiner för utlämning av handlingar finns. • Rutiner och regler för åtkomst och säkerhet i kommunens datanät är tydlig. • Alla IT-incidenter, konstaterade eller misstänkta, rapporteras till och undersöks av IT-funktionen. 6. Brandskydd Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand vidtas. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara ansvarsfördelning, utbildning och information. Det systematiska brandskyddsarbetet syftar till att upprätthålla och kontinuerligt förbättra brandskyddet. Den skriftliga dokumentationen syftar till att underlätta arbetet genom att tydliggöra vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas. S y s t e m a t i s k t b r a n d s k y d d uppnås g e n o m att: • Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar inom kommunen har det fulla ansvaret för brandskyddet och bedriver ett aktivt systematiskt brandskyddsarbete. • Gränsdragningslista finns som delar upp ansvaret för brandskyddande åtgärder mellan ägare och nyttjanderättshavare. • Vid varje verksamhet finns en ansvarig för brandskyddet. • Räddningstjänsten sprider aktivt och kontinuerligt viktig information och är rådgivande inom sitt verksamhetsområde. 7. Egendomsskydd För att minska antalet inbrott, stölder, skadegörelse och sabotage av kommunens anläggningar och egendom krävs ett fullgott skydd. Genom förebyggande insatser, vilka kan vara av både tekniska och organisatorisk karaktär, kan antalet brott minskas och genom tidig upptäckt konsekvenserna begränsas. Tekniska skydd kan dock inte helt eliminera riskerna för brott, utan skall ses som ett komplement till övriga förebyggande rutiner. E g e n d o m s s k y d d uppnås g e n o m att: • Det finns rutiner för klottersanering. • Det finns rutiner vid anläggningar med högt skyddsvärde för bevakning / rondering. • Förebyggande åtgärder i den yttre fysiska miljön vidtas för att minimera inbrott, stöld och skadegörelse. • Samtliga av kommunens fastigheter med skyddsvärde har inbrottslarm. • Det finns, i samtliga av kommuns fastigheter, lås- och passersystem anpassade till det skyddsvärda och rutiner för nyckelhantering. • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap kring egendomsskydd. E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och riktlinjer\20l5\Riktlinjer för säkerhet och beredskap 2015-docx 6 V OSBY V<r V KOMMUN 8. Personsäkerhet För att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamheter krävs en väl fungerande skyddsmetodik för den personliga säkerheten. Förebyggande åtgärder kan vara av både teknisk (överfallslarm etc.) och organisatorisk karaktär (rutiner etc). Av stor vikt är att särskild uppmärksamhet ägnas åt de grupper av anställda som löper större risk att utsättas för våld och hot. Hot eller våld på arbetsplatsen innebär att de anställda upplever arbetsmiljön som otrygg. Enskilda angrepp mot politiker eller tjänstemän är allvarliga incidenter dels mot den enskilde men också mot vårt demokratiska samhälle. P e r s o n l i g säkerhet uppnås g e n o m att: • En trygg och säker miljö skapas för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens verksamheter. • Förebygga fysisk och psykisk ohälsa. • Skapa rutiner för att motverka våld och hot i arbetsmiljön. • Skapa rutiner för fysisk och psykiskt omhändertagande. • Arbetsgivaren beaktar behovet av personsäkerheten och omedelbart stöd till den drabbade i situationer med uttalat hot. • Särskild uppmärksamhet ägnas åt riskutsatta grupper/enskilda personer och åtgärder vidtas för att minimera eller, om möjligt, eliminera risker för hot och våld. • Anställda och politiker utbildas för att få kunskap och ett högt säkerhetsmedvetande. • Skapa rutiner för säkerhet och trygghet vid ensamarbeten. • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om personsäkerhet. 9. Allvarliga störningar och kriser i samhället Händelser som kan leda till snabba försämringar i samhällets funktionsförmåga där medborgarnas liv och hälsa riskeras eller då stora miljömässiga och ekonomiska värden äventyras kan komma plötsligt. Detta medför stor vikt av att kunskap och rutiner för agerande finns utarbetade då en störning drabbar kommunen. Viktiga parametrar vid en samhällsstörning är information och kommunikation. Kommunens invånare, anställda, besökare, myndigheter, organisationer m.fl. har behov av snabb, relevant och korrekt information för att kunna göra en egen bedömning av hur situationen ska hanteras. E n g o d k r i s b e r e d s k a p uppnås g e n o m att: • Kommunen har en kompetent krishanteringsorganisation som är utbildad och övad i sin funktion. • Det finns kommunövergripande krisledningsplan för samhällsstörningar och kriser, vilken fastställs varje ny mandatperiod. • Varje verksamhet/bolag har planering för hantering av allvarliga störningar och kriser som kan drabba den egna verksamheten. • Planering för att hantera extraordinära händelser grundas på risk- och sårbarhetsanalyser. • Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår förvaltningarna/bolagen med råd och sakkunskap. • Det finns en organisation och rutiner för hantering av information till allmänheten vid samhällsstörningar. • Kommunen verkar för att de lokala krisaktörernas åtgärder samordnas. • Kommunen verkar för prioritering och samordning av resurser. E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy o c h riktlinjer\20l5\Riktlinjer för säkerhet o c h beredskap 2015-docx 7 OSBY KOMMUN 10. Skadefinansiering Skadefinansieringen är en del av säkerhetshanteringen för att begränsa ekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid skada eller annan oönskad händelse i kommunens verksamhet. Utan en skadefinansiering kan kommunen ekonomisk drabbas hårt vid en större skadehändelse. Försäkringskostnaderna kan oftast påverkas genom val av olika självrisker och genom ett aktivt skadeförebyggande säkerhetsarbete. S k a d e f i n a n s i e r i n g uppnås g e n o m att: • Försäkringar anpassas utifrån kommunens ambition och det försäkrades värde. • Försäkringens omfattning, självrisknivåer och former för intern skadefinansiering regleras i samband med kommunens försäkringsupphandling. • Central upphandling av försäkringar tillämpas. • Det finns en försäkringshandläggare inom kommunen som ansvarar för kommunens försäkringsupphandling samt bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om skadefinansiering. • Varje verksamhets/bolags förutsättningar och behov beaktas i upphandlingen. • Kunskap om försäkringsvillkor är välkända i organisationen. 11. Uppföljning av säkerhetsarbetet En strukturerad och kontinuerlig kontroll och uppföljning av säkerhetsarbetet i kommunens verksamheter/bolag, är en förutsättning för att säkerställa ett systematiskt säkerhetsarbete i kommunen. Egenkontroll i respektive verksamhet bestående av checklistor, säkerställer en systematisk och löpande kontroll av säkerhetsarbetet. Uppföljning a v säkerhetsarbetet uppnås g e n o m att: • Checklistor för egenkontroll av säkerhetsarbetet finns för att säkerställa ett fortlöpande säkerhetsarbete i verksamheterna. • Risker, tillbud och skador rapporteras i kommunens skaderapporteringssystem. • Säkerhets- och beredskapssamordnaren bistår med råd och sakkunskap om kontroll och uppföljning av säkerhetsarbetet i kommunen. E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy o c h riktlinjer\20i5\Riktlinjer för säkerhet o c h beredskap 2 0 i 5 . d o c x 8 Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUN 22 april 2015 Kommunstyrelsen §12 Kultur- och fritidspolitiskt program med biblioteksplan Osby kommun 2015-2018 Dnr KS/2015:200 809 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott beslöt den 8 april 2015, § 54 att hänskjuta ärendet för behandling i kommunstyrelsen den 22 april 2015. Sammanfattning Ett kultur- och fritidspolitiskt program och en biblioteksplan för Osby kommun har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i Osby kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt brukarundersökningar p å fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget till program bygger till stora delar p å dessa möten och undersökningar men också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt, nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur och fritid. Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen. Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett antal åtgärder för mandatperioden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 54. Skrivelse "Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan för Osby kommun 2015-2018", daterad den 9 mars 2015, från verksamhetsområdeschef Anna Lyhagen och kultur- och fritidschef Arne Grau Amnér. Arbetsmaterial, "Kultur- och fritidspolitiskt program med biblioteksplan Osby kommun2015-2018". Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 14(26) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §54 Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan 2015-2018 Dnr KS/2015:200.809 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar - hänskjuta ärendet för behandling i kommunstyrelsen 2015-04-22. Sammanfattning Ett kultur- och fritidspolitiskt program och en biblioteksplan för Osby kommun har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i Osby kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt brukarundersökningar på fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget till program bygger t i l l stora delar p å dessa möten och undersökningar men också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt, nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur och fritid. Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen. Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett antal åtgärder för mandatperioden. Beslutsunderlag Biblioteksplan och kultur- och fritidspolitiskt program för Osby kommun Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 11(19) Sida TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-09 Samhällsbyggnad, kultur- och fritid Arne Grau Amnér, 0479-52 82 94 [email protected] Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan för Osby kommun 2015-2018. Dnr KS/2015:200.809 Samhällsbyggnads förslag till ledningsutskottet Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen Att föreslå kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan för Osby kommun 2015-2018 Sammanfattning Ett kultur- och fritidspolitiskt program och biblioteksplan för Osby kommun har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i Osby kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt brukarundersökningar p å fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget t i l l program bygger till stora delar p å dessa möten och undersökningar men också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt, nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur- och fritid. Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen. Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett antal åtgärder för mandatperioden. Beslutsunderlag Biblioteksplan och kultur- och fritidspolitiskt program för Osby kommun Arne Grau Amnér Kultur och fritidschef 1(1) Arbetsmaterial Kultur- och fritidspolitiskt program med biblioteksplan Osby kommun 2015-2018 INLEDNING Kultur- och fritidspolitiska programmet är ett vägledande dokument för Osby kommuns kultur- och fritidsverksamheter, samt för politiska beslut som rör kultur- och fritidsfrågor. Programmet kan också inspirera ideella och kommersiella aktörer och enskilda att engagera sig i och ta del av kulturoch fritidslivet. Programmet gäller under mandatperioden 2015-2018 men är framtaget med ett mer långsiktigt perspektiv. Majoriteten av Osby kommuns medborgare anser att kultur och fritid är viktigt eller avgörande för att bo i kommunen. I arbetet med programmet har boende i kommunen tillfrågats om vad de v i l l få ut av kultur- och fritidssektorn. Då har det framkommit förslag som en djurpark eller ett tivoli och generationsöverskridande mötesplatser med en mångfald av aktiviteter. De personliga önskemålen bestod av alltifrån ett par nya fotbollsskor t i l l ett mer öppet klimat för hbtq-personer. En del förslag är lättare att tillmötesgå än andra, och naturligtvis måste kommunen göra prioriteringar. Många förslag och synpunkter sammantaget skapar dock en bild av vilka behov som finns i kommunen, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Osby kommuns kultur- och fritidsliv är rikt tack vare engagerade medborgare, personal och besökare. De ideella organisationerna och våra egna verksamheter, till exempel fritidsgårdarna, utgör grunden för kulturoch fritidsverksamheten. Dessa verksamheter har stor betydelse för kommunen genom att främja ungas positiva utveckling och verka förebyggande mot ohälsa, droger och kriminalitet. Engagemanget som finns ska värnas, vårdas och utvecklas. V i ska fortsätta göra vårt bästa för att skapa förutsättningar för att låta idéer b l i verklighet. Arbetsmetod för programmet Underlaget t i l l programmet har arbetats fram i dialog med medborgare i form av enkäter, fokusgrupper och möten med allmänheten. Kommunstyrelsens arbetsutskott har varit styrgrupp för arbetet. Kommunens övriga verksamhetsområden samt föreningar och studieförbund har också deltagit i diskussioner som ligger t i l l grund för det här programmet. Osby kommuns vision 2020 "Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer." Övergripande mål Osby kommun har valt ett antal övergripande mål för kommunen i sin helhet, och flera delmål. Kultur- och fritidssektorn kan framför allt bidra t i l l måluppfyllelse av de övergripande mål som citeras nedan. "Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i" "Kultur, rekreation och meningsfull fritid ska vara tillgänglig för alla" Organisation Osby kommun är indelad i fem verksamhetsområden. Barn och skola, Utbildning och arbete, Vård och omsorg, Samhällsbyggnad och Kommunledningskontor. Kultur och fritid är en enhet inom verksamhetsområdet Samhällsbyggnad. Kultur och fritid driver och tillhandahåller lokaler, idrottsanläggningar, simhallar, bibliotek och fritidsgårdar, samordnar allmänkultur och handlägger bidrag till föreningar och studieförbund. Kommunen ingår i samarbetet Skåne Nordost, som består av kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. INNEHÅLL Demokrati och mångfald Hållbarhet Folkhälsa Barn och unga Folkbildning och den idéburna sektorn Utemiljö Fritid Inledning Bad Ishall Fritidsgårdar Kultur Inledning Kulturarv och kulturmiljö Kultur och näringsliv De estetiska uttrycksformerna Musikskola Bibliotek Uppföljning och utvärdering Övergripande m å l d o k u m e n t och källor Bilaga: Biblioteksplan Disposition I programmet beskrivs först övergripande inriktningar som gäller hela kultur- och fritidsområdet. Därefter beskrivs arbetet för målgruppen barn och unga. Sedan följer specifika områden och verksamheter. Kultur och fritids mål formuleras som " V i v i l l . . . " . Målen följs av en beskrivning av åtgärder som under mandatperioden ska bidra till måluppfyllelse. Åtgärder som framförallt rör biblioteket anges i biblioteksplanen. Undantag från detta är specifika åtgärder för litteraturen som konstart, som anges under stycket "De estetiska uttrycksformerna". D E M O K R A T I O C H MÅNGFALD Enligt Osby kommuns övergripande delmål för demokrati ska kommunen "främja ett aktivt medborgarskap som på jämlika villkor ger invånarna möjlighet till inflytande, deltagande, delaktighet och ansvarstagande." Kultur och fritid spelar en viktig roll i denna strävan och våra verksamheter ska präglas av tillit, tolerans, nyfikenhet och lyhördhet gentemot medborgarna. Ett dynamiskt demokratiskt samtal är viktigt för ett socialt hållbart samhälle. Kultur och fritids verksamheter har olika vägar för inflytande som möten, tipslådor, sociala medier och daglig personlig kontakt. Föreningslivet bygger på medborgarnas egna initiativ, vilka v i stödjer såväl ekonomiskt som med praktiska förutsättningar. Alla ska kunna ta del av, påverka och känna sig välkomna i Osby kommuns kultur- och fritidsliv oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomiska förhållanden. V i ska arbeta aktivt för att inkludera dessa grupper och därmed följa diskrimineringslagen 2008:567 . Detta arbete behöver pågå kontinuerligt inom alla verksamheter. Det är viktigt att visa öppenhet för en åsiktsmässig och kulturell mångfald. Både för den enskilda individen och sett ur ett samhällsperspektiv skapar mångfald både attraktivitet och ekonomisk hållbarhet . De olika kulturer och identiteter som finns representerade i Osby kommun idag ska användas som en styrka och mångfald ska bejakas. Kommunens medborgare har tydligt uttryckt ett behov av mötesplatser för olika intressen, åldrar och bakgrund. Strävan efter jämställdhet mellan könen bör genomsyra all utveckling mot större mångfald. Unga vuxna, hbtq-personer och personer med utiändsk bakgrund prioriteras under mandatperioden. 1 2 När nya grupper och individer tar del av eller driver aktiviteter ska de informeras om möjlighet till inflytande. Ett internationellt utbyte med kreativa möten mellan kulturer inom kultur och fritidsområdet är önskvärt. Sådana möten kan bidra till en större mångfald av tankar och vanor. De kan både inspirera till nya arbetssätt och göra oss bättre på självreflektion. Vi vill att det ska vara möjligt att delta i Osby kommuns kultur- och fritidsliv oavsett var i kommunen man bor. Vi vill att kultur- och fritidsaktiviteter ska skapa möten mellan olika kulturer och generationer. Vi vill att en mångfald av identiteter och erfarenheter finns representerade i utbudet. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska driva utveckling av Medborgarhuset i Lönsboda till ett aktivt och attraktivt 'Utöver de diskrimineringsgrundande kategorier som diskrimineringslagen anger väljer vi att addera kategorin "socioekonomisk status". Klassificeringen grundar sig på individens position på arbetsmarknaden och socioekonomisk status har bland annat samband med hälsa. Charlotte Mellander, Richard Florida, red. The Creative Class Goes Global, 2014 2 allaktivitetshus. - För att inkludera ekonomiskt svaga grupper ska Kultur och fritid bli bättre på att samverka med hjälporganisationer, med övriga samhällsstöd samt se över system för subventioner. - Inom Kultur och fritid ska vi undersöka och ifrågasätta vilka inkluderande och exkluderande faktorer som finns i våra verksamheter. Därefter planera för kvantitativ förändring som jämn fördelning av resurser mellan könen. Personal och ledare ges fortbildning för att möta och skapa möten mellan olika individer, grupper och intressen. Barn, unga vuxna, hbtq-personer och personer med utländsk bakgrund prioriteras. - Kultur och fritid ska se över och utveckla Osby kommuns samordning av marknadsföring och information om kultur- och fritidsverksamheter och aktiviteter, tillsammans med Osby turism och kommunens informationsansvariga. - Kultur och fritid ska undersöka möjligheterna för internationellt utbyte, såväl för den egna organisationen som för föreningslivet. HÅLLBARHET "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras hållbar utveckling i Bruntlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" 1987. Det kommunövergripande målet för miljöfrågan lyder: "Osby kommun ska arbeta aktivt för en långsiktigt hållbar livsmiljö". En hållbar livsmiljö innefattar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Social hållbarhet handlar om demokrati, rättvisa och kulturell hållbarhet. Kultur- och fritid bidrar till ekonomin genom att attrahera människor att flytta till och bo kvar i kommunen, genom att förebygga brottslighet och genom att främja god hälsa, kreativitet och företagande. Särskilda åtgärder för social och ekonomisk hållbarhet finns inte med bland åtgärderna i detta stycke, de nämns istället särskilt under områden som berörs. Social hållbarhet ingår dessutom i kultur- och fritidssektorn i sin helhet eftersom den ökar möjligheten t i l l ett gott l i v i trygghet, gemenskap och inflytande. Ett samhälle med stor delaktighet, vilket kultur och fritid bidrar starkt t i l l , är en bra förutsättning för att kunna hantera problem och intressen där de privata och politiska sfärerna möts. När det gäller den miljömässiga hållbarheten v i l l Kultur och fritid bidra t i l l en bättre global klimatutveckling, genom kunskapsspridning samt genom lägsta möjliga energiförbrukning i de egna verksamheterna. Vi vill bidra till en hållbar utveckling i Osby kommun och bidra till inbromsning av de globala uppvärmningen. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska se över energieffektiviteten i alla kommunalt och anläggningar inom kultur- och fritidsområdet och ta fram en långsiktig föreningsdrivna åtgärdsplan. - Kultur och fritid ska verka för bättre allmänna kommunikationer för att underlätta för människor att ta sig till och från anläggningarna kollektivt och därmed minska personbiltrafik och utsläpp av avgaser från fossila bränslen. - Kultur och fritid ska uppmuntra föreningslivet verksamheter. att beakta miljöperspektivet - De verksamheter som drivs av Kultur och fritid och som erbjuder och rättvisemärkt utbud i så stor utsträckning som möjligt. i deras respektive livsmedel ska ha ett ekologiskt - Kultur och fritid ska initiera diskussion och sprida kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor, inom organisationen och gentemot medborgarna. både FOLKHÄLSA Delaktighet i kultur och idrott ger såväl individuella som samhällsekonomiska vinster. En känsla av sammanhang är viktigt för psykiskt välbefinnande, det bekräftas både av forskning och av Osby kommuns medborgare. Aktiviteter och social samvaro är viktiga ur ett förebyggande, hälsofrämjande friskvårdsperspektiv, och kan ha en positiv inverkan på förloppet av fysiska och psykiska åkommor. Samverkan med vård och skola är central. Nedan nämns åtgärder som framförallt rör möjligheten t i l l fysisk aktivitet. När det gäller psykisk hälsa kan Kultur och fritid bidra genom möjlighet till socialt sammanhang, delaktighet, bekräftelse och känslan att vara behövd. Vi vill bidra till att människor har en god fysisk och psykisk hälsa och kan delta i sociala sammanhang. 3 Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska verka för ökad möjlighet kultur- och fritidslivet. - Seniorer ska erbjudas fler möjligheter och utgöra en länk till föreningar. - Kultur och fritid ska utreda möjligheten - Kultur och fritid ska undersöka för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta till motion och rörelse. Kultur och fritid ska vara att skapa ytor för spontanidrott, möjligheten att tillämpa "Kultur på att delta i drivande behåll 4 recept" . - Kultur och fritid ska bejaka och uppmuntra medborgarna att vara aktiva, för möjlighet gemenskap och livskvalitet. till ökad BARN O C H UNGA Genom FN:s barnkonvention har barn och unga rätt att behandlas med respekt och komma till tals. Kommunens övergripande delmål lyder: "Osby kommun vill vara en bra plats för barn och unga". Barn och unga ska ha inflytande över kultur- och fritidsverksamheterna. Samtidigt bör barn och unga erbjudas upplevelser de inte visste fanns, och som komplement till de kommersiella och lättillgängliga. För yngre barn kan kultur- och fritidsaktiviteter särskilt berika och stärka fysisk aktivitet och motorik, den individuella utvecklingen och en ökad förståelse av omvärlden. Barn bör erbjudas vida referensramar och få möjlighet till bekräftelse för olika förmågor tidigt i livet. Detta skapar ett större handlingsutrymme senare i livet. Kultur och fritid och Barn och skola v i l l b l i bättre på att samverka och använda kommunens samlade resurser för att nå måluppfyllelse för båda verksamhetsområden. Samarbeten mellan Kultur och fritid och Barn och skola har en värdefull fortbildande funktion för personal i båda områden. Samarbeten leder till exempel till nya undervisningsmetoder och utbyten om barns och ungas preferenser och vardagsvillkor. För unga spelar kultur- och fritidssektorn en stor roll för attraktivitet på bostadsorten. Detta handlar till stor del om möjligheten t i l l en aktiv fritid och en faktisk möjlighet till inflytande. Osby kommun 3 Källor för hela stycket: Region Skånes strategi för vård och hälsa, samt Idrott hela livet: strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete 2007 "Kultur på recept innebär att en vårdinrättning skriver ut recept på kultur i form av till exempel eget skapande eller utställningsbesök, oftast åt padenter med psykisk åkomma, risk för socialt utanförskap eller smärtproblem. betraktar unga och unga vuxna som bärare av värden och kunskap som är viktiga för samhället både idag och på längre sikt. Målgruppen unga vuxna behöver sammanhang där de kan spegla sig i likasinnade, samtidigt som olika grupper behöver mötas för ökad tolerans, tillit och trygghet. Centralt är inflytande, delaktighet, demokrati, psykisk hälsa och jämställdhet. V i v i l l stödja de som står långt från arbete och utbildning att leva ett aktivt och meningsfullt liv. En nystartad mötesplats för unga 15-25 år finns på biblioteket i Osby tätort, som utvecklas utifrån målgruppens behov. Idrottsföreningarna i Osby kommun har ett stort deltagande bland barn framför allt upp t i l l 13 års ålder, därefter är det många som slutar med sin sport utan att hitta nya motionsformer och intressegemenskaper. Kultur och fritid prioriterar barn och unga i alla verksamheter. Vi vill bidra till att stärka kommunens barn, unga och unga vuxna genom skapande, deltagande och mottagande av kultur- och fritidsaktiviteter. Vi vill att kommun- och föreningsdrivna verksamheter ska ha stor lyhördhet för barns och ungas preferenser. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska bejaka barns och ungas digitala vanor som medel för kunskap, gemenskap och lek, som komplement till fysiska aktiviteter. kommunikation, - Kultur och fritid ska uppmuntra föreningar att inkludera fler unga personer som referenser för deltagande i administration och styrelsearbete. - Kultur och fritid ska utreda möjligheten för en kulturgaranti i grundskola och och förskola. - Kultur och fritid ska stimulera utökat utbud av aktiviteter för barn och unga sommartid. - Kultur och fritid ska prova modellen idrottsskola - Kultur och fritid ska utreda möjlighet för barn. till kulturskola för barn. - Kultur och fritid ska verka för att fler unga praktiserar tidsområdet. - Kultur och fritid ska använda och sysselsättning. och sommarjobbar inom kultur- och fri- 5 konceptet "Ung sommararrangör" för att uppmuntra engagemang - Samverkan mellan Kultur och fritid och verksamhetsområdet Utbildning och arbete ska kring målgruppen unga vuxna, för integration och för att motverka utanförskap. stärkas - Kultur och fritid ska utveckla inflytandeforum för unga. - Kultur och fritid ska vidareutveckla mötesplatser för unga 15-25 år. - Vid samarbeten mellan Kultur och fritid och Barn och skola, ska möjligheten nalen alltid tas till vara. att fortbilda perso- F O L K B I L D N I N G O C H D E N IDÉBURNA S E K T O R N Osby är en mycket föreningstät kommun med 170 registrerade föreningar (2015), och har 5 "Ung sommararrangör" är en form av feriepraktikplats som kommunen erbjuder till unga 16-17 år som har en idé till ett sommararrangemang inom kultur och/eller fritid, för en ung publik. De unga får lön samt handledning i att planera och genomföra arrangemanget. sammantaget många engagerade organisationer för kultur, idrott, trossamfund och friluftsliv. Kultur och fritid är bidragsgivare åt dessa. Bidragssystemet är dock ojämlikt och föråldrat, och uppfyller inte dagens behov. Den idéburna sektorn omfattas även av tillfälliga och mindre uppstyrda nätverk, och v i ska vara öppna för stödformer även till dem. Studieförbunden är viktiga aktörer för bildning och eget skapande i kommunen, och flera av studieförbunden är särskilt viktiga för integration och mångkultur. En ny gemensam modell har antagits inom Skåne Nordost för att säkra och stärka studieförbundens verksamhet i kommunerna, samt för att underlätta samarbeten mellan kommun och studieförbund och för samarbeten över kommungränser. Kultur och fritid har en kontinuerlig dialog med studieförbund och de ideella organisationerna. Vi vill att Osby kommun ska ha ett rikt ideellt engagemang och en omfattande folkbildande verksamhet för alla medborgare. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska genomföra en bidragsöversyn av alla kommunens stöd till föreningslivet. - Utöver konventionella föreningsbidrag ska Kultur och fritid införa ett "snabb slant"-bidrag, där tillfälliga grupper och enskilda kan söka ekonomiskt bidrag med kort handläggningstid för att genomföra projekt inom kultur- eller fritidsområdet Unga ska vara prioriterad målgrupp för snabb slant. - Kultur och fritid ska tillsammans med föreningslivet förenings- och ledarutveckling. kartlägga behov och utveckla former för - För att visa uppskattning och premiera engagemang vill Kultur och fritid arrangera en årlig gemensam social och utvecklande aktivitet för ledare och aktiva inom föreningslivet. - Kultur och fritid ska verka för någon form av föreningsråd; ett påverkansorgan föreningarnas frågor och som ökar samarbetet föreningar emellan. som driver - Kultur och fritid ska arbeta fram lokala mål för studieförbundsbidragen i Osby kommun i samråd med studieförbunden. De lokala målen ska komplettera den nyinförda modell för studieförbund som nämns ovan. - Kultur och fritid ska uppmuntra studieförbunden att sprida sina aktiviteter över hela kommunen. - Kultur och fritid ska stödja ungas deltagande och engagemang i till exempel föreningar eförbund. och studi- UTEMILJÖ Osby kommun har en varierad och artrik natur med våtmarker och betesmarker, och naturskyddsområden av riksintresse däribland urskogsområdet Nytebodaskogen. Här finns sjöar, skogar och ängar med motionsslingor, kanotled, cykelleder och badplatser. I de större orterna finns parker, torg och gröna ytor med lekplatser och konst. För att bli mer välbesökta mötesplatser behöver platserna i tätorterna göras mer attraktiva. V i vill att Osby kommun ska ha en attraktiv, trygg och välanvänd offentiig miljö med plats för eftertanke, rekreation och aktivitet och som uppmuntrar till möten mellan alla generationer. Åtgärder 2015-2018 - I samband med detaljplanearbete i kommunen ska Kultur och fritid verka för att trygghet, möjlighet till motion, lek, spontan idrott och den estetiska aspekten alltid tas i beaktande. - Kultur och fritid ska stärka samverkan med övriga enheter inom samhällsbyggnad, för att förbättra och utveckla utemiljön med kommunens samlade resurser och kompetenser. - Kultur och fritid ska undersöka medborgarnas medverkan. möjligheterna till, och hur den offentliga miljön kan utformas med FRITID Inledning Med fritid menar v i meningsfulla aktiviteter som höjer livskvaliteten, är hälsofrämjande och för välbefinnande. Begreppet fritid används här alltså med fokus på innehåll, i likhet med engelskans "leisure", snarare än som ett ord för tiden mellan sömn och arbete. Till fritidsområdet hör bland annat idrottsföreningar, friluftsföreningar och fritidsgårdar. Motion och idrottande utgör en stor del av fritidssektorn i Osby kommun och en övervägande del av dessa verksamheter riktar sig till barn och unga. Osby kommun tillhandahåller anläggningar och idrottsmiljöer för ett brett utbud. Det finns många sjöar med badplatser och fiskemöjligheter. Kommunen har två fullstora idrottshallar, Hasslaröd i Osby tätort samt en nyrenoverad hall i Lönsboda. 2014 gjordes en satsning på konstgräsplan på idrottsplatsen i Osby tätort. För friluftsliv och avkoppling i vacker natur finns Hjärtasjötorpet utanför Lönsboda till uthyrning sommartid. Utöver detta förfogar v i över några mindre gymnastiksalar i Parkskolan, Klockarskogsskolan, Killebergsskolan och Örkenedsskolan. De mindre gymnastiksalarna används relativt begränsat medan de fullstora sporthallarna är ständigt fullbokade vilket ställer till det när nya föreningar v i l l introducera sin verksamhet eller befintliga verksamheter ökar i omfång. Kultur och fritid uppmuntrar t i l l spontan och föreningsdriven idrott genom bidrag, subventioner, kontaktnät och samverkan inom kommunen såväl som över kommungränser. Flera av kommunens verksamheter som badhus och ishall har en koppling t i l l grundskoleverksamhet. De ideella idrottsföreningarna får ekonomiskt stöd från kommunen. Möjligheterna till spontan fysisk aktivitet behöver stärkas och det behövs fler insatser för äldres och funktionsnedsattas fysiska aktivitet. Osby kommun v i l l arbeta för att kommunens föreningar prioriterar breddverksamhet och arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Vi vill att alla ska erbjudas möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap, för en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Åtgärder 2015-2018 - Funktionsnedsatta ska erbjudas bättre möjligheter vara drivande och utgöra en länk till föreningar. - Kultur och fritid ska verka för ökade möjligheter lek. - Kultur och fritid ska säkerställa fiskebeståndet till motion och rörelse. Kultur och fritid ska till självorganiserad och tillgängliggöra spontan idrott, motion och fritidsfiske - Kultur och fritid och Barn och skola ska stärka samverkan kring användning anläggningar och utemiljöer. i kommunens sjöar. av lokaler, - Kultur och fritid ska göra en inventering av lokaler och behov av lokaler. - Utreda möjligheten att ersätta gamla gymnastiksalen vid Örkenedsskolan översynen av skolans framtida lokalbehov. i samband med - Kultur och fritid ska skapa bättre system för lokalbokning. - Medverka till renovering av befintlig A plan vid idrottsplatsen i Osby inklusive förnya - Kultur och fritid ska intensifiera samverkan med fritidsföreningar för behovsanpassade anläggningar. - Kultur och fritid ska fullfölja pågående i hela kommunen för att arbeta översyn av behovet av konstgräsplaner - Kultur och fritid ska uppmuntra idrottsföreningar att prioritera unga, med lyhördhet för barns och ungas preferenser. läktare. i kommunen. breddverksamheter för barn och SIMHALLAR Kultur och fritid driver idag två simhallar med allmänbad, simundervisning och olika aktiviteter. Öppettider och aktiviteter planeras med lyhördhet för besökarnas behov och önskemål. För simhallen i Lönsboda utgör familjebad den största delen av verksamheten. I Osby ligger tyngdpunkten på föreningssimning och motionssimning, och verksamheten samarbetar tätt med föreningslivet. Osby simhall är idag inte anpassad för personer med funktionshinder. Simhallarna har en mycket bred verksamhet som håller öppet för allmänheten sju dagar i veckan. Verksamheten bedriver en omfattande simundervisning i grundskolan, samt simundervisning för vuxna. Därför har Osby kommuns medborgare hög simkunnighet och kommunens skolbarn har under många år placerat sig i de främsta positionerna v i d svenska simförbundets årliga tävling "Skolsimmet". Vi vill att Osby kommuns simhallar ska värna om allas simkunnighet och vara attraktiva mötesplatser för rekreation och hälsa. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska stärka skillnaden mellan de två anläggningarna respektive nischer. - Kultur och fritid ska utveckla miljön genom enkla förändringar upplevelseorienterad och lekvänlig. - Kultur och fritid ska undersöka möjligheten behöver extra trygghet i badhusmiljön. - Lokalerna är ålderstigna och utveckla deras så den blir mer attraktiv, till åtgärder av omklädningsrum för personer som och Kultur och fritid ska initiera en utredning om simhallarnas framtid. ISHALL I Osby tätort finns en ishall som byggdes av ideella krafter på 60-talet och är i stort renoveringsbehov. Den drivs av Kultur och fritid och är välanvänd både av föreningar och för allmänåkning. Issporter är nationellt sett på nedåtgående, men i Osby kommun är både hockeyn och konståkningen mycket populära. En annan nationell tendens är att resurser som används till idrottsanläggningar medför en ekonomisk snedfördelning t i l l killars fördel. Eftersom Osby ishall används flitigt av både tjejer och killar är det särskilt angeläget och motiverat att satsa på hallen. V i vill att Osbys ishall ska erbjuda en attraktiv miljö som ger möjlighet till issportens utveckling och allmänhetens möjlighet till skridskoåkning. Åtgärder 2015-2018 - Former för samarbete mellan föreningar och Kultur och fritid arbetas fram för att stärka verksamheten och nyttja hallen optimalt samt öka trivseln och miljön i hallen. FRITIDSGÅRDAR Kommunen driver fritidsgårdsverksamhet i Osby och Lönsboda. Personalen arbetar med personligt bemötande och informellt lärande. Gårdsverksamheten är föränderlig och anpassas efter omvärldsförändringar, önskemål och behov. Verksamheterna arbetar aktivt med information och åtgärder mot droger, trakasserier och våld. Prioriterad målgrupp är ungdomar i högstadieålder och för att tillgodose gruppens behov behöver personalen vara verksam även utanför gårdarna, på ungdomarnas naturliga mötesplatser. Ledord för bemötandet är omsorg, uppmuntran, trygghet och delaktighet. Individens personlighet, egenskaper och möjligheter tas tillvara, bekräftas och utvecklas. Samarbete sker med skolan, polis, socialförvaltning, ungdomsmottagning med flera. V i vill att fritidsgårdarna ska vara öppna verksamheter där spontana och varaktiga aktiviteter genomförs för, av och med ungdomar. Vi vill att gårdarna ska vara trygga, alkohol- och drogfria miljöer, där goda relationer byggs mellan ungdomar och mellan ungdomar och vuxna. Vi vill att fritidsgårdarna utgör en plats för ungas växande och utveckling på deras egna villkor. Vi vill att fritidsgårdarna ska bidra till demokratisk utveckling, till skapande och till stärkande av målgruppens tro på sina förmågor. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska uppmuntra till större utbyte mellan föreningsliv, studieförbund och fritidsgårdarna för att tillgodose behovet av fler och mer utmanande aktiviteter, samt aktiviteter för särskilda intressen. - Gårdarna fortsätter genomföra aktiviteter och resor inom och utanför kommunen. - För att möta behoven behöver personalen utökas. Det ger mer stadga åt verksamheten och ledarna får bättre möjlighet att arbeta främjande på ungdomarnas olika arenor. - Kultur och fritid ska utveckla fritidsgårdarna scenframträdanden och eget musicerande. så att de lämpar sig ännu bättre för - Kultur och fritid ska hitta former för att nå och engagera ungdomar i hela kommunen. - Kultur och fritid ska uppmuntra att fler aktiviteter sker på ungas initiativ med stöd av vuxna. KULTUR Inledning Kultur är viktig för samhällsutvecklingen då den berikar demokratin med idéer och nyanserar det offentliga samtalet. Kultur skapar attraktionskraft och bidrar till en hållbar ekonomi. Både eget skapande inom traditionella och nyskapande konstarter och mottagande av professionella kulturuttryck är viktiga. I Osby kommun finns besöksmål, scener och aktörer för ett professionellt utbud. Idag är möjligheterna till delaktighet och eget skapande på fritiden begränsade och de behöver öka. K U L T U R A R V O C H KULTURMILJÖ Kulturarvet stöds av kulturmiljölagen 1988:950. Kulturarv är materiella och immateriella avtryck av mänsklig aktivitet som traditioner, språk, föremål och kulturmiljöer. Kulturmiljö är en del av kulturarvet och innefattar platser och områden som påverkats av mänsklig aktivitet genom olika historiska perioder. Osby kommuns kulturarv utgör viktiga besöksmål för lokal publik såväl som turister. I kommunen finns intressanta historiska spår från tidig industri, samt militärhistoria från både snapphanekrigen och beredskap från andra världskriget. Örnanäs är Skånes enda kulturreservat med spår av jord- och skogsbruk från olika tider fram till 1900. Kommunen driver ingen egen verksamhet men handlägger ärenden inom området och ger bidrag t i l l hembygdsföreningar. Vi vill att Osby kommuns kulturarv ska bevaras, synliggöras, användas och utvecklas. Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska verka för att kommunens ansvar för kulturarvsfrågan - En inventering av kulturbyggnader implementeringsfas. har genomförts utreds. och Kultur och fritid ska inleda en - Kultur och fritid ska verka för stärkt samverkan mellan turism, aktörer inom kulturarvsområdet, och aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna, för att synliggöra kulturarv och kulturmiljöer samt utveckla kulturturismen. K U L T U R O C H NÄRINGSLIV Ett kulturpolitiskt område är under framväxt på nationell och lokal nivå, " K K N " : Kulturella och kreativa näringar. Regionalt samverkar Kultur Skåne och den regionala tillväxtnämnden för att stärka de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. De kulturella och kreativa näringarna bidrar till kulturell, ekonomisk och social förnyelse och omfattar flera olika branscher såsom arkitektur, design, konst, scenkonst, litteratur, måltid, turism, besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Vår kommun finns i en region som präglas av många kulturella aktörer och ett rikt kulturellt utbud och det ska v i ta till vara. Kultur och fritid samverkar med Osby näringsliv i flera avseenden och v i ska fortsätta ha goda relationer till och välkomna samarbeten med näringslivet. V i vill att Osby kommun ska vara en plats som attraherar kulturella och kreativa näringsidkare att bosätta sig och verka i kommunen. Åtgärder 2015-2018 - Samverkan ska stärkas mellan Kultur och fritid, Osby turism och näringslivsutvecklaren. - Kultur och fritid ska tillsammans med kommunens näringslivsutvecklare driva utveckling av kulturella och kreativa näringar i kommunen. - Samverkan ska stärkas mellan Kultur och fritid och näringslivet ta fram en strategi för att i Osby. DE ESTETISKA UTTRYCKSFORMERNA Med de estetiska uttrycksformerna avses traditionella områden som scenkonst, musik, film, bildkonst och litteratur. Utöver dessa områden ska Kultur och fritid visa öppenhet för nya uttrycksformer. Det är viktigt att människor erbjuds sammanhang för att dela och diskutera kulturupplevelser. Särskilt för barn och unga är det viktigt att erbjuda sammanhang där konstnärliga uttryck diskuteras ur olika perspektiv. Eget skapande är värdefullt i sig, samtidigt som det kan skapa ökad förståelse av kulturens olika bilder och språk, och vara utgångspunkt för analys och ifrågasättande av ideal och budskap som förmedlas. Det finns flera scener för musik och scenkonst i kommunen. Tack vare en god regional infrastruktur har v i möjlighet att hålla en hög kvalitet på utbudet inom scenkonst och musik. I Osby tätort finns medborgarhuset Borgen som bland annat inrymmer en biograf med hög teknisk standard och ett kvalitativt och brett utbud. Biograflokalen tjänar även som lokal för scenkonst .Vi befinner oss i en region där professionellt filmskapande är på frammarsch, och det ska v i ta till vara. Kommunen ansvarar för konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön. Konsthallen i biblioteket i Osby tätort visar professionell lokal, regional och nationell samtidskonst. Kommunen har en konstsamling som kan utgöra en resurs för både pedagogik och besöksnäring. Biblioteken är en plats för mötet mellan författaren och läsaren, genom den traditionella prosan och poesin samt genom medier för bild, film och ljud. Biblioteken erbjuder också författarbesök, bokcirklar, litteraturförmedling samt skapande och läsfrämjande aktiviteter. Föreningar, studieförbund och bibliotek är viktiga för fortbildning och eget skapande. Kultur och fritid samverkar tätt med Barn och skola kring de estetiska uttrycksformerna. Vi vill att alla ska ha möjlighet till eget skapande. V i vill att alla ska ha möjlighet att ta del av och mötas kring professionell, varierad och konstnärligt nyskapande kultur. 6 Vi vill följa enprocentregeln för konstnärlig gestaltning vid ny- om- och 7 tillbyggnad . Åtgärder 2015-2018 - Kultur och fritid ska följa rekommendationer och avtal för professionella kulturskapares ersättningar, som MU-avtalet och författarförbundets standardarvode för författarbesök. - Kultur och fritid ska verka för att stärka den lokala infrastrukturen inom scenkonst, bildkonst, film och rörlig bild, musik och litteratur, det vill säga att utveckla dess delar och förbindelser mellan dem så att de blir resurser för varandra. 3 - Kultur och fritid ska kontinuerligt analysera tillgängligheten bredda publiken. till kulturen och arbeta aktivt med att - Kultur och fritid ska främja eget skapande inom traditionella och nyskapande estetiska uttrycksformer, genom bättre förutsättningar efter behov, till exempel kreativa verkstäder. - Kultur och fritid ska verka för ökad bredd i musikutbudet, samt större geografisk - Kultur och fritid ska verka för arrangemang och föreställningar som attraherar - Kultur och fritid ska inventera och utreda behovet av ändamålsenliga förutsättningar för kulturarrangemang och eget skapande. spridning. unga. scener och andra fysiska - Semiprofessionella filmskapare är en prioriterad grupp som Kultur och fritid ska stödja. Vi ska även verka för att deras produktioner ges visningsmöjlighet. - Kultur och fritid ska stimulera initiativ till filmvisning i Medborgarhuset i Lönsboda. - Ett verksamhetsöverskridande konstnärligt råd ska upprättas i kommunen, som kan sköta processen vid nyinköp av offentliga konstnärliga verk och installationer. Rådet bör även informera och uppmuntra privata bostadsbolag och fastighetsägare att beakta estetik och konstnärliga 6 Borgens teaterlokal är enligt Riksteatern klassificerad som "Grön -"; stor scen med godkänd standard för teknik, loger med mera. Se länk sist i programmet. 'Enprocentregeln innebär att en procent av den samlade kostnaden vid offendigt finansierad ny- om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Modellen är inte lagstadgad, men den har funnits som en rekommendation och har tillämpats på olika sätt i Sverige sedan 1960-talet. MU-avtalet är ramavtalet för konstnärers medverkan vid utställningar, och är tecknat mellan Statens kulturråd och Konstnärernas riksorganisation. 8 aspekter vid ny- om- och tillbyggnad. - Kultur och fritid ska se över möjligheten ny- om- och tillbyggnad ska ses över. att tillämpa den rekommenderade enprocentsregeln vid - Kultur och fritid ska arrangera författarbesök aktiviteter på biblioteket. och andra läsfrämjande och litteraturförmedlande - Biblioteksverksamheten ska verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap modersmål samt olika författarskap från olika delar av världen. på sitt BIBLIOTEK Folkbiblioteksverksamheten i Osby kommun bidrar till att berika Osbybornas fritid och erbjuder på olika sätt möjligheter till kulturupplevelser. Både folk-och skolbiblioteket är lagstadgad verksamhet med tydliga uppdrag i biblioteks- respektive skollagen. Biblioteken ska på olika sätt "verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning". Folkbiblioteksverksamhet finnas tillgänglig för alla, med särskild uppmärksamhet riktad mot personer som har annat modersmål än svenska, personer med funktionsnedsättning och barn och unga. Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska alla kommuner anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. I denna plan ska all folkbiblioteksverksamhet som styrs av bibliotekslagen och all skolbiblioteksverksamhet som styrs av skollagen samt de samverkansområden som sker mellan kommunens verksamheter finnas med. Skolbiblioteksverksamheten faller utanför det kultur- och fritidspolitiska programmet, men ingår i kommunens biblioteksplan. I Osby är de flesta kommunala verksamhetsområden i olika grad berörda av biblioteksplanen. Samhällsbyggnad ansvarar för folkbiblioteken i Osby, Lönsboda och Killeberg och samverkar internt med kultur och fritids. Verksamhetsområde Barn och skola ansvarar för skolbiblioteken på grundskolenivå och samverkar med folkbiblioteket i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Verksamhetsområde Utbildning och arbete ansvarar för skolbiblioteksverksamhet på gymnasieskolor, samt samverkar med folkbiblioteket genom vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet, försörjningsstöd och missbrukarvård. Vård och omsorg samverkar med folkbiblioteket inom äldreomsorgen och verksamhet för funktionsnedsatta. Biblioteksplanen för Osby kommun finns bifogat det kultur- och fritidspolitiska programmet. MUSIKSKOLAN Musikskolan ingår i verksamhetsområdet Barn och skola och ingår inte organisatoriskt i Kultur och fritid. Musikskolan arbetar mot alla målgrupper men barn och unga 10-18 år prioriteras. Verksamheten har stor betydelse för Osby kommuns barns och ungas musikaliska och sociala utveckling och samarbetsförmåga. Vidare är musikskolan viktig för integration och för barns självförtroende och personalen utgör en viktig vuxenkontakt. Verksamheten har i uppdrag att bredda elevernas musikaliska referenser och introducerar eleverna i till exempel klassiskt, pop, rock och jazz genom undervisningen i instrument, sång, rytmik och ensemblespel. Musikskolan samverkar tätt med grundskolan. Genom en omfattande utåtriktad verksamhet sker många samarbeten med den ideella sektorn, med flera av kommunens verksamheter, samt med andra kommuner. Åtgärder 2015-2018 - Musikskolan strävar efter ökad samverkan med Osby kommuns gymnasieskolor och med Kultur och fritid. UTVÄRDERING O C H UPPFÖLJNING Varje år skriver Kultur och fritids verksamheter en varsin verksamhetsplan, som följs upp och revideras i relation till Kultur- och fritidspolitiska programmet efter avslutat år. Programmet följs upp i början av nästkommande mandatperiod. Kultur och fritid ska kontinuerligt göra enkla kvantitativa och kvalitativa utvärderingar för att bättre kunna svara upp mot behov i kommunen. KÄLLOR O C H ÖVERGRIPANDE S T Y R D O K U M E N T Bibliotekslagen 2013:801 Diskrimineringslagen 2008:567 FN:s konvention om barnets rättigheter Fri tid eller fritid?: fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv, Hans-Erik Olsson, Täby 2010 Håll i och håll ut!: jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. SKL 2014 Idrott hela livet: strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete, 2007 Ingen regel utan undantag: Enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö, Konstnärsnämnden, 2013 Kulturmiljölagen 1988:950 Miljömål och handlingsprogram för Osby kommun, 2009 Nationella kulturpolitiska mål Osby kommuns bidragsregler Osby kommuns vision 2020 Osby kommuns övergripande mål Osby kommuns värdegrund: mångfald, förtroende, respekt, mod Regional kulturplan för Skåne 2013-2015 (framtagen i dialog med Skånes kommuner och med kulturlivets aktörer). RFSL:s kommunundersökning 2014 Riksidrottsförbundets stadgar Riksteatern, scenklassificering, http://scenkonstportalen.riksteatern.se/sites/default/files/Storleksguide%20-%20scener.pdf Scener i Sverige, översikt, www.scenrum.nu Statens elva folkhälsomål, Sveriges folkhälsoinstitut, 2008 Statistiska centralbyrån, www.scb.se Sveriges Musik- och kulturskoleråd SMOK, www.smok.se (2014-01-15) The Creative Class Goes Global, red. Charlotte Mellander, Richard Florida m fl 2013 Tid för kultur - Kulturdepartementets proposition från 2009/10:3. Ungdomspolitiskt handlingsprogram 2014-2017 (Regeringen) Enkätsvar, minnesanteckningar från möten, dialogträffar och fokusgrupper med medborgare och kommunens verksamhetsområden. Version 20150217 Arbetsmaterial Biblioteksplan Osby kommun 2015-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Utgångspunkter 2.1 Styrdokument 2.2 Beskrivning av folkbibliotek och skolbibliotek i Osby 3. Uppdrag 3.1 Kunskapscentrum och digital teknik 3.2 Läsfrämjande 3.3 Mötesplats 4 Samarbeten Källor och styrdokument 3 4 4 5 6 2 1. Inledning Folkbiblioteksverksamheten i Osby k o m m u n bidrar till a t t berika kommuninvånarnas fritid och e r b j u d e r på olika sätt möjligheter till kulturupplevelser. V e r k s a m h e t e n e r b j u d e r en viktig mötesplats för m e d b o r g a r n a och är en samhällelig aktör s o m v e r k a r för d e m o k r a t i , tillgång till i n f o r m a t i o n , l i t t e r a t u r och d e l a k t i g h e t . Skolbiblioteken är pedagogiska resurser i undervisningen v i d k o m m u n a l a g r u n d s k o l o r och gymnasieskolor och stödjer och främjar de utbildningsmål s o m gäller för skolan och i läroplanen. Både folk-och s k o l b i b l i o t e k e t är lagstadgad v e r k s a m h e t m e d tydliga uppdrag i biblioteks- r e s p e k t i v e skollagen. All b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t i Osby utgår y t t e r s t från artikel 19 i FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna, FN:s b a r n k o n v e n t i o n , Unescos skol- och f o l k b i b l i o t e k s m a n i f e s t , bibliotekslagen, skollagen, Skånes regionala k u l t u r p l a n och värdegrunden och målen för Osbys kommun. Enligt bibliotekslagen ska alla k o m m u n e r anta en biblioteksplan för sin v e r k s a m h e t på biblioteksområdet. I denna plan ska f o l k b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t e n som s t y r s av bibliotekslagen och s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t e n s o m styrs av skollagen s a m t de samverkansområden s o m utvecklats mellan k o m m u n e n s v e r k s a m h e t e r finnas m e d . Osby k o m m u n s biblioteksplan gäller 2 0 1 5 - 2 0 1 8 , ingår i d e t k u l t u r - och fritidspolitiska p r o g r a m m e t s o m en fristående del och är antagen av kommunfullmäktige. Den följs upp g e n o m årliga v e r k s a m h e t s p l a n e r och verksamhetsberättelser vid respektive verksamhetsområde. Vid s k r i v a n d e t av planen h a r hänsyn t a g i t s till den brukarundersökning s o m utfördes på f o l k b i b l i o t e k e n i Osby k o m m u n under hösten 2 0 1 4 . De övergripande delarna av k u l t u r - och fritidspolitiska p r o g r a m m e t s o m berör d e m o k r a t i , mångfald, hållbarhet och folkhälsa gäller även för biblioteksplanen. 2. Utgångspunkter 2.1 Styrdokument Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna är g r u n d e n för all b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t s o m vilar på en d e m o k r a t i s k g r u n d . Den säger a t t var och en h a r rätt till åsiktsfrihet och y t t r a n d e f r i h e t . Denna rätt i n n e f a t t a r f r i h e t a t t u t a n ingripande hysa åsikter s a m t söka, ta e m o t och sprida d e m o k r a t i s k i n f o r m a t i o n och d e m o k r a t i s k a idéer m e d hjälp av alla u t t r y c k s m e d e l och oberoende av gränser. FN:s b a r n k o n v e n t i o n m a n i f e s t e r a r barns lika rättigheter och värde. Varje barn har rätt till y t t r a n d e f r i h e t , t a n k e f r i h e t religionsfrihet och föreningsfrihet s a m t 3 rätt a t t u t t r y c k a sin m e n i n g och få sin åsikt b e a k t a d . De h a r rätt till u t b i l d n i n g , i n f o r m a t i o n s a m t rätt till ledighet och f r i t i d . Barn som tillhör en m i n o r i t e t har rätt till sitt språk, sin k u l t u r och sin religion. Unescos skol- och f o l k b i b l i o t e k s m a n i f e s t b e t o n a r a t t folk- och skolbibliotekens uppgift är a t t främja läskunnighet, u t b i l d n i n g , k u l t u r och förmågan a t t söka i n f o r m a t i o n . Tillgången till i n f o r m a t i o n och förmågan a t t hantera och värdera den är en förutsättning för e t t m e d b o r g a r a n s v a r och för d e l a k t i g h e t i e t t d e m o k r a t i s k t samhälle. Både folk- och skolbibliotek ska enligt bibliotekslagen på olika sätt "verka för det d e m o k r a t i s k a samhällets u t v e c k l i n g g e n o m a t t bidra till kunskapsförmedling och f r i åsiktsbildning". Vidare ska b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t finnas tillgänglig för alla, m e d särskild uppmärksamhet riktad m o t personer som h a r a n n a t modersmål än svenska, personer m e d funktionsnedsättning och barn och u n g a . Folkbibliotek ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, s a m t v e r k a för a t t öka k u n s k a p e n o m hur i n f o r m a t i o n s t e k n i k kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och d e l a k t i g h e t i k u l t u r l i v e t . Elever i g r u n d - o c h gymnasieskola ska e n l i g t skollagen ha tillgång till skolbibliotek. S k o l v e r k e t definierar e t t skolbibliotek s o m en " g e m e n s a m och ordnad resurs av m e d i e r och i n f o r m a t i o n s o m ställts till elevernas och lärarnas förfogande m e d hjälp av k o m p e t e n t personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska v e r k s a m h e t m e d u p p g i f t a t t stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed b e t r a k t a s dels s o m en materiell resurs s o m är en del i en skolas läromedel och övrig u t r u s t n i n g , dels s o m en f u n k t i o n s o m bidrar a k t i v t i k u n s k a p s u t v e c k l i n g e n och s v a r a r för viss service." 1 Skolinspektionen k o n s t a t e r a r a t t d e t "krävs e t t organiserat s a m a r b e t e mellan en skola och e t t k o m m u n a l t bibliotek för a t t k r a v e t på tillgång till skolbibliotek ska anses vara u p p f y l l t . Det räcker inte a t t skolan och eleverna v i d behov besöker till e x e m p e l e t t f o l k b i b l i o t e k i s a m m a k o m m u n . Det ska vara möjligt föi eleverna a t t k o n t i n u e r l i g t kunna använda biblioteket s o m en del av undervisningen". 2 Varje r e k t o r är ansvarig för skolbibliotekens pedagogiska u t v e c k l i n g . Skolbiblioteken på Osbys g r u n d s k o l o r o m f a t t a d e s f r a m till 2 0 1 2 av en s k o l b i b l i o t e k s - h a n d l i n g s p l a n . Denna handlingsplan hade fyra övergripande verksamhetsmål för k o m m u n e n s skolbibliotek, s o m också låg till g r u n d för en arbetsplan för v a r j e skolbibliotek. Dessa mål är välformulerade och lever härmed vidare i denna plan: • • 1 2 Skolbiblioteken ska vara en naturlig och väl integrerad del av kommunens grundskoleverksamhet och en pedagogisk resurs för elever och personal. Skolbiblioteken ska bidra till att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, språk, och kreativa tänkande. Skolverket "Skolbibliotek" s 5 Skolinspektionen "Om skolbibliotek" s 2 fantasi 4 • • Skolbiblioteken ska medverka till att utbilda eleverna i att hantera information i sitt kunskapssökande, samt för att få en ökad förståelse för omvärlden. Skol- och folkbiblioteken ska ha ett fortsatt samarbete samt arbeta mot gemensamma mål i barn- och ungdomsarbetet. Folk- och skolbibliotek styrs av Osbys k o m m u n s övergripande mål och värdegrund, s a m t f o l k b i b l i o t e k e t också av r i k t l i n j e r n a i Region Skånes kulturplan 2 0 1 3 - 2 0 1 5 . 2.2 Beskrivning av folkbibliotek och skolbibliotek i Osby Folkbiblioteket i Osby k o m m u n består av h u v u d b i b l i o t e k e t i Osby, s a m t filialerna i Lönsboda och Killeberg. H u v u d b i b l i o t e k e t har öppet 35 t i m m a r / v e c k a . Kommunfullmäktige h a r f a t t a t beslut o m a t t införa meröppet under 2 0 1 6 , v i l k e t k o m m e r a t t b e t y d l i g t förbättra öppettiderna och tillgängligheten för m e d b o r g a r n a till biblioteket i Osby. Lönsboda bibliotek s o m är beläget i Medborgarhuset har öppet 1 1 t i m m a r / v e c k a . Killeberg är e t t i n t e g r e r a t folk och skolbibliotek, där folkbiblioteksdelen är öppen t r e t i m m a r per vecka och s k o l b i b l i o t e k e t f e m t i m m a r per vecka. Skolbiblioteket i Killeberg b e m a n n a s idag av f o l k b i b l i o t e k e t . Folkbiblioteket har s j u anställda fördelat på 5,5 heltidstjänster. Skolbiblioteken på g r u n d s k o l a n består av sex enheter: Hasslarödsskolan, Klockarskogsskolan, Örkenedskolan, Parkskolan, Killeberg, och Visseltofta. På Visseltoftaskolan bedrivs idag ingen s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t alls. Klockarskogsskolan h a r haft enstaka besök i klasser av skolbibliotekarien, m e n har inget tillgängligt skolbibliotek. Killeberg är e t t i n t e g r e r a t folk- och skolbibliotek där f o l k b i b l i o t e k e t står för s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t f e m t i m m a r / v e c k a n . De t r e återstående skolbiblioteken har idag en skolbibliotekarietjänst och en lärarbibliotekarietjänst. Skolbibliotekarien fördelar sin heltid på Hasslarödskolan, Örkenedskolan och Parkskolan. Det är önskvärt a t t v a r j e skola utser en "bibliotekspedagog", en lärare m e d uppdrag a t t vara k o n t a k t p e r s o n mellan skolbiblioteket och lärarkollegiet, vara ambassadör för s k o l b i b l i o t e k e t och m e d v e r k a n d e i skolans biblioteksråd för eleverna och i k o m m u n e n s s k o l b i b l i o t e k s g r u p p . Beräknad t i d för u p p d r a g e t är 2-3 timmar/månad. B i b l i o t e k s p e d a g o g s f u n k t i o n e n finns redan idag, m e n inte formellt. I k o m m u n e n finns d e t en s k o l b i b l i o t e k s g r u p p för personal m e d relation till s k o l b i b l i o t e k e n , dvs skolbibliotekarie, lärarbibliotekarie, barnbibliotekarie och bibliotekspedagog från v a r j e skola. Dessa bör träffas en till två gånger per t e r m i n . Det finns också e t t biblioteksråd på v a r j e skola m e d r e p r e s e n t a n t e r för skolans elever, skolbibliotekarien och bibliotekspedagog en gång per månad. Detta råd a r b e t a r m e d läsfrämjande a k t i v i t e t e r , förmedlar s y n p u n k t e r och förslag mellan skola och skolbibliotek. G y m n a s i e s k o l o r n a i Osby k o m m u n , Ekbackeskolan och N a t u r b r u k s g y m n a s i e t 5 har idag inga skolbibliotek eller s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t . Vi vill att alla elever på Osbys grundskolor och gymnasieskolor ska ha väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Åtgärder 2015 2018: - Se över skolbibliotekens verksamhet till skollagens intentioner. på alla grundskolor så att de lever upp - Bibliotekspedagoger utses bland lärare på varje skola med uppdrag som kontaktperson mellan skolbibliotekarien och rektorn, ambassadör för skolbiblioteket och som medverkande i biblioteksrådet. - Se över möjligheten att inrätta ytterligare en skolbibliotekarietjänst stärka det utåtriktade pedagogiska arbetet. - Inrätta skolbiblioteksverksamhet på kommunens lever upp till skollagens intentioner. - Följa upp och i vissa fall upprätta arbetsplaner grundskolan gymnasieskolor för kommunens - Formalisera ansvaret för skolbiblioteksverksamheten och skolbiblioteket i Killeberg. för att så att de skolbibliotek på det integrerade i folk- 3. Uppdrag 3.1 Kunskapscentrum och digital teknik Bibliotekens v e r k s a m h e t h a r fokus på u p p d r a g e t från bibliotekslagen a t t i b r e t t perspektiv "verka för d e t d e m o k r a t i s k a samhällets utveckling g e n o m a t t bidra till kunskapsförmedling och f r i åsiktsbildning" Bibliotekslagen §2. Detta gör f o l k b i b l i o t e k e t g e n o m a t t e r b j u d a f r i tillgång till i n f o r m a t i o n , i n f o r m a t i o n s t e k n i k , l i t t e r a t u r och olika medier. Genom föreläsningar, utställningar, w o r k s h o p s m m fördjupas d e t t a arbete. I n f o r m a t i o n e n ska vara anpassad till användarnas ålder, funktionsnedsättningar s a m t språkliga eller lästekniska hinder. Biblioteken är sedan många år den samhällsinstitution s o m flest svenskar h a r förtroende för i de årliga SOM-undersökningarna. 70 procent har m y c k e t eller ganska s t o r t förtroende för biblioteken och endast fyra procent ganska eller m y c k e t litet förtroende. Brukarundersökningen som g j o r d e s v i d folkbiblioteken i Osby visar a t t m e d b o r g a r n a är m y c k e t nöjda m e d sina bibliotek, m e d u t b u d e t och m e d personalens bemötande och k u n n i g h e t . Det är e t t förtroende s o m d e t 3 3 http://wvm.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/01/Fakta-om-Bibliotek-ll.pdf 6 är v i k t i g t a t t förvalta. Ett av bibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen är a t t "verka för a t t öka kunskapen o m h u r i n f o r m a t i o n s t e k n i k kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och d e l a k t i g h e t i k u l t u r l i v e t " Bibliotekslagen §7. Digital k o m p e t e n s är också en nyckel för d e t livslånga lärandet. I d e t t a finns två u p p d r a g : dels ska folkbiblioteket tillhandahålla d a t o r e r och relevanta p r o g r a m till m e d b o r g a r n a och dels ska b i b l i o t e k e t på olika sätt förmedla kunskap o m h u r den digitala t e k n i k e n kan användas. Biblioteken i Skåne Nordost k o m m e r under 2 0 1 5 a t t lansera sin g e m e n s a m m a w e b b p o r t a l Arena, s o m k o m m e r a t t förstärka d e t digitala biblioteket och göra det m e r tillgängligt, i n k l u d e r a n d e och i n b j u d a n d e . Ett av målen i g r u n d s k o l o r n a s handlingsplan säger-.Skolbiblioteken ska medverka till att utbilda eleverna i att hantera information i sitt kunskapssökande, samt för att få en ökad förståelse för omvärlden. Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är a t t stärka alla elevers digitala och språkliga k o m p e t e n s . S k o l b i b l i o t e k e t ska inte bara r y m m a böcker, utan också i n f o r m a t i o n s t e k n i k och andra m e d i e r anpassat till elevernas behov. För a t t uppfylla sitt u p p d r a g är a d e k v a t t e k n i s k i n f r a s t r u k t u r och u t r u s t n i n g på både folk- och skolbibliotek i Osby k o m m u n v i k t i g . Vi vill att biblioteken fortsätter vara en viktig kraft för demokrati och tillgänglighet i Osby kommun. Vi vill att Osbys kommuns medborgare ska få tillgång till adekvat informationsteknik och hjälp att bli digitalt delaktiga på både kommunens folk- och skolbibliotek. Åtgärder 2015-2018: - Se över och behovsanpassa folk- och skolbiblioteken. - Arbeta för att kontinuerligt bibliotekspersonal. den tekniska infrastrukturen stärka den digitala och utrustningen kompetensen - Stärka arbetet för digital delaktighet för användarna genom teknikdropin, bättre publika datorer, digidel-verksamhet på på hos till exempel folkbiblioteken. - Barnbibliotekarien fortsätter att ladda ner talböcker till skolornas läsnedsättningar, samt undervisar talboksberättigade medborgare egen nedladdning. elever med tjänsten - Se över möjligheten att inrätta ytterligare en skolbibliotekarietjänst stärka det utåtriktade pedagogiska arbetet. för att 7 3.2 Läsfrämjande Läsfrämjande är e t t u t t a l a t uppdrag till f o l k b i b l i o t e k e n , "folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till l i t t e r a t u r " Bibliotekslagen §7. Läsning stödjer språkutvecklingen och är en förutsättning för livslångt lärande. Biblioteket ska köpa in och förmedla l i t t e r a t u r och media präglat av mångfald och k v a l i t e t . I n f o r m a t i o n och l i t t e r a t u r ska finnas anpassad för barn i olika åldrar, för synskadade, d y s l e k t i k e r , människor m e d a n n a t modersmål - d e t vill säga bibliotekets p r i o r i t e r a d e målgrupper. Den allmänna tekniska u t v e c k l i n g e n i samhället har förändrat användarnas m e d i e v a n o r och ökat efterfrågan på digitala medier s o m till e x e m p e l e-boken och digital i n f o r m a t i o n från i n t e r n e t och databaser. Bibliotekets boksamling ska ses s o m e t t av de v e r k t y g s o m biblioteket tillhandahåller för a t t uppfylla u p p d r a g e t a t t tillhandahålla i n f o r m a t i o n och litteratur. Genom s a m a r b e t e t m e d de andra f e m k o m m u n e r n a i Skåne Nordost har tillgången på m e d i e r för Osby k o m m u n s m e d b o r g a r e ökat. Genom den g e m e n s a m m a katalogen kan låntagarna själva reservera medier s o m m e d f r e k v e n t a t r a n s p o r t e r levereras till biblioteket i Osby, Lönsboda eller Killeberg. Detta s a m m a n t a g e t gör a t t u t b u d e t ökat, m e n också a t t användarnas beteende börjar ändras, v i l k e t ställer nya krav på bibliotekspersonalen och arbetet med medierna. I skolornas lokala arbetsplan heter det: Skolbiblioteken ska bidra till att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, språk, fantasi och kreativt tänkande. R u m m e t och de fysiska böckerna får inte överbetonas i skolbibliotekens v e r k s a m h e t , m i n s t lika v i k t i g är d e t utåtriktade, pedagogiska arbete s o m skolbibliotekarien och lärarbibliotekarien gör i samråd m e d lärarna ute i klasserna. Vi vill att Osbys medborgare på olika sätt ska inspireras till läsupplevelser av både kända och okända författarskap. Åtgärder 2015 - 2018: - Ökat fokus på författar besök och andra läsfrämjande litteraturförmedlande aktiviteter på folkbiblioteket. och - Verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap på sitt samt olika författarskap från olika delar av världen. - Skol- och barnbibliotekarie fortsätter samarbeta kring sin som bl. a. innebär en läsupplevelse per stadium och läsår. - Folkbiblioteket tar emot besök av - Folkbiblioteket jobbar aktivt modersmål läsfrämjandeplan skolklasser. och informativt mot barn, föräldrar samt 8 pedagoger. - Folkbiblioteket tar emot besök med utlåning och sagostund vid 6 tillfällen per läsår och klass. - Folkbiblioteket ska upprätta en långsiktig - Folkbibliotekets sagorum av förskoleklasser medieplan. ska göras åtkomligt under öppettid. 3.3 Mötesplats Folkbiblioteket är kommuninvånarnas mötesplats och är tillgänglig för alla. Det är en plats s o m bidrar till sammanhållning och g e m e n s k a p . Det kan ses s o m e t t samhällets v a r d a g s r u m , e t t r u m för upplevelser och för a t t möta k u l t u r och l i t t e r a t u r . Det utgör e t t r u m för föreläsningar, inspiration och skapande enligt Region Skånes " K u l t u r h u s t a n k e " . G e n o m a t t m e r a k t i v t arbeta m e d a t t skapa förutsättningar för s a m a r b e t e n mellan f o l k b i l d n i n g e n , ideella och k o m m u n a l a aktörer kan b i b l i o t e k s r u m m e t e r b j u d a m e d b o r g a r n a m e r allmänkultur. Lagunen är en mötesplats särskilt r i k t a d m o t unga v u x n a , 1 5 - 2 5 år s o m under planperioden k o m m e r a t t fortsätta utvecklas och f o r m a s e f t e r besökarnas önskemål. Kommunfullmäktige h a r t a g i t e t t beslut o m a t t göra biblioteket i Osby meröppet 2 0 1 6 . Det innebär a t t bibliotekets roll s o m öppen, tillgänglig och tillåtande mötesplats stärks g e n o m a t t hålla b i b l i o t e k s r u m m e t öppet för användarna även utanför b e m a n n a d öppettid. Vi vill vidareutveckla biblioteket som en attraktiv mötesplats i samhället för olika målgrupper. Vi vill vidareutveckla mötesplatser för unga 15-25 år. Vi vill med en väl fungerande biblioteksverksamhet bidra till att utveckla Medborgarhuset i Lönsboda. Åtgärder 2015 - 2018: - Påbörja arbetet - Stärka arbetet att införa meröppet på Osby bibliotek med Kulturhustanken - Utveckla Lagunen önskemål. - Starta på Osby bibliotek upp ett språkcafe på - Folkbiblioteket bidrar aktivt på 2016. folkbiblioteket. utifrån unga vuxnas behov och folkbiblioteket. i utvecklingen av Medborgarhuset i Lönsboda. 4 Samarbeten Folkbiblioteket i Osby k o m m u n ingår i e t t g e n o m g r i p a n d e s a m a r b e t e m e d biblioteken i Skåne Nordost (Hässleholm, Kristianstad, Bromölla, Hörby och Östra Göinge). Det finns en g e m e n s a m u t v e c k l i n g s p l a n , bibliotekskatalog, låntagarregister, w e b p o r t a l och server. Detta gör a t t a r b e t s g r u p p e r bildats för alla verksamhetsområden, såsom b a r n v e r k s a m h e t , t a l b o k s v e r k s a m h e t , mångspråk och inköp av m e d i e r . Detta s a m a r b e t e k o m m e r under planperioden att y t t e r l i g a r e fördjupas. Folkbiblioteket s a m a r b e t a r också m e d bl a barnavårdscentralerna, f a m i l j e c e n t r a l e n , föreningar och studieförbund. A t t bjuda in aktörer till b i b l i o t e k s r u m m e t är lika v i k t i g t s o m a t t biblioteket syns i nya s a m m a n h a n g ute i samhället för a t t på bästa sätt nå sina prioriterade målgrupper och uppfylla sina u p p d r a g . S a m a r b e t e mellan k o m m u n a l a verksamhetsområden s y f t a r till a t t på bästa sätt uppfylla k o m m u n e n s övergripande mål s a m t a t t särskilt nå bibliotekets p r i o r i t e r a d e målgrupper, barn och unga, människor m e d a n n a t modersmål än svenska och f u n k t i o n s h i n d r a d e . Samverkansområdena har i n v e n t e r a t s i a r b e t e t m e d biblioteksplanen och k o m m e r a t t följas u p p , förstärkas och i vissa fall initieras under planperioden 2 0 1 5 - 1 8 . I Osby är de flesta k o m m u n a l a verksamhetsområden i olika grad berörda av biblioteksplanen. Samhällsbyggnad a n s v a r a r för folkbiblioteken i Osby, Lönsboda och Killeberg och s a m v e r k a r i n t e r n t m e d k u l t u r och f r i t i d s e n h e t e r n a . Region Skåne vill i sin k u l t u r p l a n se en förstärkt allmänkultur på f o l k b i b l i o t e k e t g e n o m till e x e m p e l a t t utveckla användningen av bibliotekets tillgängliga r u m för m e r k u l t u r p r o g r a m och s k a p a n d e v e r k s a m h e t , den så kallade Kulturhustanken. Verksamhetsområde Barn och skola a n s v a r a r för skolbiblioteken på grundskolenivå och s a m v e r k a r m e d f o l k b i b l i o t e k e t i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. De g r u n d s k o l o r s o m idag saknar e t t f u n g e r a n d e skolbibliotek bör inleda a r b e t e för a t t skapa förutsättningar för d e t t a . Skolbibliotekarien och b a r n b i b l i o t e k a r i e n på f o l k b i b l i o t e k e t h a r e t t f u n g e r a n d e s a m a r b e t e g e n o m e x e m p e l v i s g e m e n s a m m a läsprojekt och nedladdning av talböcker, v i l k e t ska fortsätta. Skol- och folkbiblioteket ska ha ett fortsatt samarbete samt arbeta mot gemensamma mål i barn- och ungdomsarbetet. Verksamhetsområde Utbildning och a r b e t e ansvarar för s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t på g y m n a s i e s k o l o r , s a m t s a m v e r k a r m e d f o l k b i b l i o t e k e t g e n o m v u x e n u t b i l d n i n g , a r b e t s m a r k n a d s e n h e t , försörjningsstöd och missbrukarvård. Då d e t idag inte finns skolbibliotek på gymnasieskolorna i skollagens m e n i n g är detta e t t v i k t i g t område a t t prioritera inom planperioden. S a m a r b e t e för a t t stärka s t u d e n t e r n a i n o m v u x e n u t b i l d n i n g e n ses också s o m p r i o r i t e r a t t r o t s a t t lagkrav för b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t i v u x e n u t b i l d n n g e n saknas. 10 Verksamhetsområde v a r d och o m s o r g s a m v e r k a r m e d f o l k b i b l i o t e k e t inom äldreomsorgen och L S S - v e r k s a m h e t e n . I d a g bedrivs e t t uppsökande arbete kallat " H e m b i b l i o t e k e t " där äldreomsorgen och biblioteket förmedlar l i t t e r a t u r till o m s o r g s t a g a r e i eget eller särskilt boende, e t t arbete s o m ska förstärkas och utvecklas under p l a n p e r i o d e n . Biblioteken har också möjlighet a t t bidra till regionala p r o j e k t i n o m Kultur i Vården. Vi vill stärka folkbibliotekets uppsökande och utåtriktade arbete i samverkan med ideella krafter och andra kommunala verksamhetsområden för att uppfylla kommunens övergripande mål och nå bibliotekets målgrupper. - Fortsätta och utveckla grundskoloch folkbibliotekens gemensamma läsfrämjandeplanen. samarbete - Se över folkbiblioteksverksamheten riktad mot - Utveckla omsorg. med verksamhetsområde folkbibliotekets samarbete med den vuxenstuderande. vård och Källor och styrdokument FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna, artikel 19 http://www.fn.se/PaqeFiles/7177/Allmanforklarinqomdemanskliqarattiaheterna .pdf FN:s b a r n k o n v e n t i o n h t t p s : / / u n i c e f . S e / b a r n k o n v e n t i o n e n / l a s - t e x t e n # f u l l Unescos folk- och s k o l b i b l i o t e k s m a n i f e s t http://www.biblioteksforeninqen.org/wp-content/uploads/2012/05/Unesco.pdf Bibliotekslagen 2 0 1 3 : 8 0 1 h t t p : / / w w w . r i k s d a q e n . s e / s v / D o k u m e n t Laqar/Lagar/Svenskforfattninqssamlinq/sfs s f s - 2 0 1 3 - 8 0 1 / Skollagen 2 0 1 0 : 8 0 0 h t t p : / / w w w . r i k s d a q e n . s e / s v / D o k u m e n t Laqar/Laqar/Svenskforfattninqssamlinq/Skollaq-2010800 sfs-2010-800/ Skolinspektionen " S k o l b i b l i o t e k " 2 0 1 1 - 0 9 - 3 0 http://www.skolinspektionen.se/Documents/vaqledninq/infobladskolbibliotek.pdf S k o l v e r k e t "Om S k o l b i b l i o t e k " http://www.skolverket.se/polopolv fs/1.172929!/Menu/article/attachment/Sko 11 lbibliotek%20reviderad%202013-09-04.pdf Region Skånes Kulturplan 2 0 1 3 - 1 5 http://www.skane.se/Public/Kultur/Kulturpolitik%20i%20samspel/Kulturplan% 2 0 2 0 1 3 - 2 0 1 5 / k u l t u r p l a n LR sinqle.pdf Osby k o m m u n s värdegrund Osby k o m m u n s övergripande mål Osby k o m m u n s vision h t t p : / / w w w . o s b v . s e / k o m m u n politik/kommunfakta/vision-2020/ Osby k o m m u n s läsfrämjandeplan Svensk biblioteksförening angående årliga SOM-undersökningar http://www.biblioteksforeninqen.org/wp-content/uploads/2011/01/Fakta-omBibliotek-ll.pdf Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §13 Näringslivsprogram med benchmarking för Osby kommun 2015 Dnr2015ks.0003 140 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. "Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015" antas. Sammanfattning Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av kommunstyrelsen och redovisar inställning till näringslivsarbetet. Tre delar presenteras i dokumentet näringslivspolicy, verksamhetsplan för det kommande året och årsrapport över det avgående året. Näringslivspolicy syftar till att p å ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor. Detta betraktas som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl näringslivsservice som mer övergripande frågor. Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för mandatperioden och fastställer relativt långsiktiga strategier och fokusområden för näringslivsarbetet inom kommunen. Verksamhetsplanen är en handlingsplan för det kommande året som styrs av näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till aktuella resultat redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan vidareutvecklas och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att nödvändiga ändringar kan implementeras. Årsrapporten är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till föregående års mål. Näringslivspolicy bygger på fyra principer - Näringslivsservice - befintliga företag, nyetableringar och nystartade företag - Vägen till arbete - arbetsmarknad och utbildning - Samhällsutveckling - kommunikation, infrastruktur och miljö - Samarbete - internt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Dokumentet definierar näringslivsprogrammet genom att sammanfattar de fokusområden för kommunens engagemang i näringslivsfrågor i förhållande t i l l de fyra grundprinciperna och innehåller syfte, inriktning och övergripande m å l . Programmet varken kan eller skall vara detalj styrande eller ge svar på frågor som rör verksamhetsområdets arbete. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 15(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen Verksamhetsplanen specificerar specifika åtgärder relaterade till de fyra grundprinciperna som är avsedda att genomföras under det kommande året. Ett antal mätbara parametrar definieras som skall följas upp och redovisas för kommunstyrelsen. Årsrapportens sammanfattar resultat och nyckeltal relaterat till verksamhetens målsättning för att presentera en analys över verksamhetens arbete och resultat, som i sin tur bidrar till beslutsfattandet av nästa års verksamhetsplan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 53. Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete beslut 2015-03-25, § 26. Utkast till "Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015" Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 16(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete §26 Näringslivsprogram i Osby kommun Dm-2015.KS0003 140 Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbetes förslag till kommunstyrelsens beslut Osby kommun antar det föreslagna Näringslivsprogrammet för den kommande mandatperioden. Sammanfattning Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av kommunstyrelsen och redovisar inställning till näringslivsarbetet. Tre delar presenteras i dokumentet: Näringslivspolicy - syftar till att på ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor. Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för mandatperioden och fastställer relativt långsiktiga strategier och fokusområden för näringslivsarbete inom kommunen. Verksamhetsplanen - är en handlingsplan för det kommande året som styrs av näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till aktuella resultat redovisade i årsrapporten. Årsrapporten - är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande t i l l föregående års mål. Ärendet har behandlats av utskottet 2015-01-21 §3 och utskottet beslutade att ärendet skulle återremitteras till verksamhetsområdet för framtagning av mer information och jämförelse med andra kommuner. Jimmy Ekborg (C) anmäler j ä v och deltar inte i handläggningen av ärendet. Emma Lundbeck ( V ) tjänstgör som ersättare. Beslutsunderlag Verksamhetsområde Utbildning och arbetes tjänsteskrivelse Näringslivsprogram Osby kommun, daterad 2015-01-07. Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete 2015-01-21 § 3. Osby kommun - näringslivsprogram benchmarking. Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015 Utkast. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 8(15) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbetes behandling Ordföranden Ingmar Bernthsson (S) yrkar bifall till utskottet för utbildning och arbetes förslag till kommunstyrelsen att Osby kommun antar det föreslagna Näringslivsprogrammet för den kommande mandatperioden med ändringar i dokumentet för Näringslivsprogrammet som näringslivsutvecklaren Paul Philips redovisade på utskottets sammanträde 2015-03-25. Propositionsordning Ordföranden Ingmar Bernthsson (S) ställer proposition på sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Näringslivsutvecklare Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 9(15) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(19) Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §53 Näringslivsprogram med benchmarking för Osby kommun 201 Dnr 2015ks.0003 140 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta - anta förslag till näringslivsprogram med policy/verksamhetsplan för 2015 och årsrapport för 2014 Sammanfattning Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av kommunstyrelsen och redovisar inställning t i l l näringslivsarbetet. Tre delar presenteras i dokumentet Näringslivspolicy, Verksamhetsplan för det kommande året och Årsrapport över det avgående året. Näringslivspolicy syftar till att p å ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor. Detta betraktas som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl näringslivsservice som mer övergripande frågor. Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för mandatperioden och fastställer relativt långsiktiga strategier och fokusområden för näringslivsarbetet inom kommunen. Verksamhetsplanen är en handlingsplan för det kommande året som styrs av näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till aktuella resultat redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan vidareutvecklas och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att nödvändiga ändringar kan implementeras. Årsrapporten är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till föregående års mål. Beslutsunderlag Förslag till näringslivsprogram med delarna policy, verksamhetsplan och årsrapport. Ärende Näringslivspolicy bygger på fyra principer - Näringslivsservice - befintliga företag, nyetableringar och nystartade företag - Vägen till arbete - arbetsmarknad och utbildning - Samhällsutveckling - kommunikation, infrastruktur och miljö - Samarbete - internt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott Dokumentet definierar näringslivsprogrammet genom att sammanfattar de fokusområden för kommunens engagemang i näringslivsfrågor i förhållande till de fyra grundprinciperna och innehåller syfte, inriktning och övergripande mål. Programmet varken kan eller skall vara detalj styrande eller ge svar på frågor som rör verksamhetsområdets arbete. Verksamhetsplanen specificerar specifika åtgärder relaterade till de fyra grundprinciperna som är avsedda att genomföras under det kommande året. Ett antal mätbara parametrar definieras som skall följas upp och redovisas för kommunstyrelsen. Årsrapportens sammanfattar resultat och nyckeltal relaterat till verksamhetens målsättning för att presentera en analys över verksamhetens arbete och resultat, som i sin tur bidrar till beslutsfattandet av nästa års verksamhetsplan. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 10(19) Näringslivsprogram • för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015 UTKAST Fastställd av kommunstyrelsen den / 2015 Programmets syfte Detta dokument syftar till att på ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens hållning till och arbete med näringslivsfrågor. Programmet ska och kan inte ge några färdiga svar på alla frågor om arbetet utan ska betraktas som en plattform för vidare arbete med såväl näringslivsservice som mer övergripande frågor. Vision Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. Inledning Osby är en liten kommun i norra Skåne, med cirka 12 700 invånare och består av de tre tätorterna Osby, Lönsboda och Killeberg, som utgör cirka 75% av befolkningen. Resterande 25% är utspridda på småorter och landsbygd. Det finns ett mycket livligt och aktivt näringsliv med en stark tradition av entreprenörskap, vilket avspeglas i det faktum att det finns cirka 1 200 registrerade företag i kommunen, varav 95% utgörs av småföretag. Omvärlden förändras snabbare än någonsin tidigare och dessa förändringar har en direkt inverkan på den framtida välfärden och välståndet för invånare och näringslivet i Osby kommun. Politiska, tekniska, sociala, ekonomiska, kulturella och demografiska förändringar är centrala drivkrafter för de synliga förändringarna i befolkningsprofilen i våra samhällen. Potentialen för människor och företag i framtiden är enorm och affärspotentialen är inte begränsad till större företag. Potentialen är lika stor för småföretag som vill växa, och för nya företag att växa fram, som kan använda sina kreativa och innovativa idéer för att bryta igenom och dra nytta av dessa spännande förändringar. Det övergripande målet för Osby kommuns tillväxtstrategi, är att skapa gynnsamma förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Det innebär att förvalta och underlätta förändring; - att hjälpa befintliga företag att växa, att främja etableringen av nya företag och att hjälpa människor att utveckla de färdigheter som krävs för förvärvsarbete vilket i grunden bygger tillväxten i ett samhälle. Dessa mål kan inte uppnås enbart genom näringslivskontorets arbete, utan förutsätter snarare ett nära och effektivt samarbete och samverkan mellan alla verksamhetsområdena i kommunen samt näringslivet. Upplägg Detta dokument består av tre delar: Näringslivspolicy, Årsrapport 2014 och Verksamhetsplan 2015. Näringslivspolicyn syftar till att på ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens hållning till näringslivsfrågor. Detta betraktas som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl näringslivsservice som mer övergripande frågor. Årsrapport 2014 är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till föregående års mål. Verksamhetsplan 2015 är en handlingsplan för det kommande året som styrs av näringslivspolicyn men åtgärder tar också hänsyn till aktuella resultat redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan vidareutvecklas och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att nödvändiga ändringar kan implementeras. grogrund för ett blomstrande näringsliv Samhällsutveckling \ Näringslivspolicy 1. Näringslivsservice Regionen ska erbjuda kompetent arbetskraft, tillväxtkapital och attraktivt boende för både företagaren med familj och för anställda. Det ska vara enkelt som att starta, etablera, driva och utveckla företag i Osby kommun. Osby kommun ska erbjuda • ett företagsvänligt klimat, en smidig kommunal förvaltning med god service och hög kvalitet. I vår kommun ska den presumtive företagaren erbjudas ändamålsenliga lokaler och/eller mark för nybyggnation och god infrastruktur. • presumtiva företagare relevant information och service i samband med etablering, kvalificerad rådgivning, uppföljning och kontakter med det etablerade näringslivet och dess organisationer. • befintliga företagare relevant information och service, liksom utvecklings- och kompetenshöjande projekt, som stärker företagens konkurrenskraft och utvecklar regionens attraktion. 2. Vägen till arbete Människor är, tack och lov, väldigt olika och har diverse talanger och det har aldrig funnits ett så stort utbud av arbetstillfällen som idag. Ungdomar samt vuxna som står inför livsförändringar måste kanalisera sina talanger för att utveckla de kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. Genom samarbete med skolor ska Osby kommun och näringslivet styra kompetensutvecklingen, ge en introduktion till arbetslivet genom företagsbesök och föreläsningar, skapa möjlighet till arbetslivserfarenhet genom praktik och främja entreprenörskap. Vidareutbildning och kompetensutveckling av vuxna, för att hålla anställda ajour med marknadsutvecklingen och nya kompetenskrav, är nyckelfaktorer för fortsatt framgång och för att skapa konkurrensfördelar. Näringslivskontoret ska genom samarbete med näringslivet, arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet (AME), främja socialt ansvarstagande och deltar i projekt med syfte att minska arbetslöshet, besvärande hög ungdomsarbetslöshet, långtidsarbetslöshet samt integration av "nya svenskar". 3. Samhällsutveckling Dialogen med näringslivet är en avgörande faktor för kommunens övergripande samhällsutvecklingsmål, så att förutsättningar skapas för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsmöjligheter för medborgarna. Det är av vikt att utvecklingen av näringslivet sker parallellt med andra mål för samhällsutveckling. Miljöpolicy och bevarandet av naturen är viktiga aspekter som bidrar till den attraktionskraft som lockar fler invånare till kommunen. Osby kommun ska fortsätta att utveckla sina goda kommunikationer, med tåg- och vägförbindelser, med syftet att erbjuda logistik av första klass, för såväl industri som pendlare och turister. Utvecklingen av infrastrukturen för industriella områden är viktig, t ex ombyggnaden av den industriella järnvägsterminalen, och interregionala vägförbindelser. Planarbete, markexploatering och utveckling av attraktiva byggfärdiga industriområden, krävs för tillväxt, samt ett program för centrumutveckling i tätorten och landsbygdsutveckling för att stimulera handel. IT och telekommunikation är fundamental för företag i denna digitala era, och kommunen jobbar ständigt för att företagen ska ha en modern och effektiv digital kommunikationsplattform. Miljö- och energifrågor är i fokus för näringslivet genom främjande av rena och förnyelsebara energilösningar, samt uppmuntring av energieffektiviseringar, minskade föroreningar och koldioxidutsläpp. Miljö- och klimatfrågor, är en central aspekt av en orts attraktionskraft och bidrar direkt till inflyttning, ny arbetskraft samt vittnar om kompetens hos kommunens arbetsgivare. 4. Samarbete Effektivt samarbete är en viktig framgångsfaktor för att möjliggöra framsteg och att uppnå våra mål för näringslivet och samhället. I en global ekonomi behöver även de största och mest kraftfulla aktörerna samarbetspartners. För ett litet samhälle som Osby, är samarbete en överlevnadsfråga och det redan goda samarbete som finns måste vidareutvecklas och vi måste våga bryta ny mark, söka nya samarbetsområden och hitta nya partners på ett nyskapande sätt. Det huvudsakliga målet är ett gott och välfungerande samarbete på lokal nivå och en verkansfull näringslivsservice från kommunen. Samarbete och dialog med lokala näringslivsorganisationer är av yttersta vikt och utvalda specifika projekt stödjs av kommunen genom ekonomiskt bidrag. Regionalt, interregionalt, nationellt och internationellt samarbete spelar en viktig roll. Kommunen förbinder sig att följa riktlinjer, strategier och mål från EU, riksnivå, Region Skåne och Skåne Nordost, för att stimulera tillväxt i kommunen. Kommunen ska hjälpa företag i kommunen med nätverkande möjligheter och att söka bidrag till specifika tillväxt- och utvecklingsprojekt. Ett bra och fungerande internt samarbete mellan de olika verksamheterna, tjänstemän, nämnder och politiker i kommunen är en viktig ingrediens i en välfungerande näringslivsservice. Kommunen strävar efter att ha en effektiv kommunikation mellan olika verksamheter, enkla rutiner och förfarande som leder till en snabb och effektiv leverans av tjänster till näringslivet. Årsrapport 2014 (Enligt senaste tillgängliga statistik) Osby Näringslivsstruktur Samtliga företagsformer Översikt - aktiva aktiebolag, handels- och kommanditbolag samt enskild näringsverksamhet Aktivförändring 1209 - 1309 AB Enskild HKB Total 380 58 846 1 284 14 2 72 88 Konkurser -7 0 0 -7 Övriga på obestånd -1 0 -4 -5 Övriga förändringar 4 -6 -81 -83 390 54 833 1 277 -4 -13 •7 Aktiva företag vid periodens början Nystartade •HHBHHHHHHHMHHBN Aktiva företag vid periodens slut 10 Nettoförändring Senast uppdaterad 2013-10-15 Antal aktiva företag per bransch enl SNI 2007 periodvis 1309 1209 110 105 Tillverkning 56 59 Byggverksamhet 49 48 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 44 48 Fastighetsverksamhet 37 34 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänsfer och andra stödtjänster 17 14 Transport och magasinering 15 15 Finans- och försäkringsverksamhet 14 10 Jordbruk, skogsbruk och fiske 10 10 Branschtillhörighet okänd 10 8 Hotell- och restaurangverksamhet 6 7 Vård och omsorg 5 5 Annan serviceverksamhet 5 5 Informations- och kommunikationsverksamhet 5 4 Kultur, nöje och fritid 4 4 Utbildning 2 3 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 1 Handel Kommunens största företag De 20 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Företag Omsättning (Tkr) Omsättning (Tkr) Antal anställda 2012 2013 i kommunen Lekolar 645000 604740 179 Enertech AB / Osby Parca 563000 588255 50 (308 totalt) Cejn 410000 524448 100 (384 totalt) BRIO 218000 264333 31 Swansons Travel 187345 200562 26 Bröd Johansson Trä 128950 111095 45 SRS Sjölanders 98893 109543 51 Osby Glas 89154 96002 50 Affari 94475 95937 35 Triplan 96027 88673 33 108767 85954 28/61 Ekstrand & Son Heinz Nilssons Plåt 87050 81226 37 Osby Mekan 73898 76893 28 Nissma 71177 75652 18 ICA Citymarket 68400 72486 26 Trio Perfekta 63140 56141 26 Drivabolagen 62968 54516 43 Johpomek 46597 48693 37 Protech 47466 35210 17 Mec-Con 36218 30255 30 Nyföretaqande Antal arbetstillfällen. Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen (daqbefolkninq) (RAMS) efter reqion och år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4413 4453 4596 4417 4257 4499 4786 4742 Svenskt Näringsliv Företagsklimat Ranking 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 36 88 40 24 22 38 56 TOTALRANKING: 77 (-41) RANKINC: ENKÄT Här kan du se hur Osby har placerat sig I de rankingar som baseras pä Svenskt Näringslivs ärliga företagarenkät. Ranking 2014 baseras pä enkätsvar fran hösten 2013. +/- ENKÄTFRÅGA 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 -73 Service till företag 98 25 62 25 18 15 35 98 -46 Tillämpning av lagar och regler 69 23 114 37 6 13 32 52 -26 Konkurrens med företag 66 40 68 71 25 23 8 6 -32 Tillgång Gli kompetens 78 46 141 51 27 53 121 138 -2 V ä g n ä t tåg- och flyg 28 26 56 43 44 82 101 81 -60 Tele- och IT-nät 163 103 120 42 30 39 65 47 -27 Sammanfattande omdöme 52 25 58 27 16 17 42 40 +11 Allmänhetens attityder till företagande 39 50 73 52 49 33 66 97 -30 Kommunpolitikernas attityder till företagande 78 48 92 50 44 22 75 125 -61 Tjänstemäns attityder till företagande 102 41 97 41 17 16 44 110 -18 Medias attityder till företagande 89 71 142 104 87 25 114 168 -28 Skolans attityder till företagande 75 47 159 54 48 25 45 30 !ANKING: STATISTIK är kan du se hur kommunen har placerat sig i de rankingar som baseras pä statistik frän SCB +/- FAKTOR 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 -47 Nyföretagsamhet 233 186 172 165 - - - - -IS Andel i arbete 211 196 211 215 195 148 145 1S7 -10 Kommunalskatt 109 99 116 80 81 66 78 75 -1 Marknadsförsörjning 82 81 76 72 69 71 69 71 -19 Företagande 153 134 103 75 87 91 90 138 -7 Entreprenader 236 229 233 240 190 192 136 187 Benchmarking SKNO Företagsklimat och Insikt Nuläge indikatorer hösten 2014 Lokalt företagsklimat, maj 2014 - Betyg (ranking! Betyg (ranking) per k o m m u n Sammanfattande Kommunens service Kommunala Kommunala omdöme om till företagen politikers attityder till tjänstemäns attityder till företagande företagsklimatet i kommunen företagande Bromölla 3,45 (97) 3,27 (106) 3,71 (92) 3,71 (54) Hässleholm 3,10 (203) 2,92 (211) 3,34 ¡191) 3,11(222) Hörby 3,59 (63) 3,49 (48) 3,74(85) 3,61 (73) Kristianstad 3,25 (154) 3,11 (154) 3,35 ¡184) 3,19(199) Osby 3,65 ¡52) 3,30 (98) 3,78(78) 3,48(102) Ö Göinge 2,97 (235) 2,91 (216) 3,48(145) 3,35 (148) Snitt SKNO 3,34 3,17 3,41 3,57 S K L Servkeinätniug Iusikt 2013 NKI p e r Totalt Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelse kommun Serveringstillstånd Miljö & Hälsoskydd 71 69 - 82 71 69 _ 68 75 67 64 Kristianstad 68 73 66 Betygsindex per Information Tillgänglighe Osby 69 Bromölla 75 Hörby 58 Bemötande 46 74 Kompetens serviceområde Rättssäkerhe Effektivitet t Osby 68 74 76 67 70 73 Bromölla 74 78 80 73 74 80 Hörby 69 72 77 72 70 73 Kristianstad 67 71 72 68 67 68 Hässleholm Insiktsmätning ej genomförd 2013 Östra Göinge Insiktsmätning ej genomförd 2013 Betygsskala 0-100 >80 Mycket hög 70-80 Högt 62-69 Godkänt Verksamhetsplan 2015 1. Näringslivsservice 1.1 Företagsklimat Årsplan Tillhandahållande av "öppen dörr"-policy på näringslivskontoret så att alla näringslivsfrågor kan besvaras snabbt och direkt, eller hänvisas till behörigt ombud som har rätt kompetens och befogenhet att hantera ärendet. Näringslivskontoret skall effektivt koordinera politiker, kommunledning, tjänstemän och lämpliga verksamheter inom kommunen för att behandla frågor på ett korrekt och effektivt sätt. Näringslivskontoret jobbar aktivt med aktiviteter som relaterar till de indikatorer som bevakas av Svenskt Näringsliv. Benchmark Benchmark 1: Svenskt Näringsliv Företagsklimat Mål: Totalrankning bättre än 50. Lägst betyget fyra i alla kategorier. Företagsklimatet definieras och mäts varje år av Svenskt Näringsliv genom en enkätundersökning och rankning av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Ett flertal kategorier mäts och bedöms av deltagande företag i kommunen (ca 150 respondenter). Kommunen mottar ett betyg (1-6) i varje kategori samt en rangordning bland alla kommuner (1-290). Rankingmetoden är relativ i förhållande till andra kommuner, emedan betyget är ett absolut mått. Identifiera trender och utveckla en åtgärdsplan för kategorier som inte uppnår målen, eller visar på betydande negativ utveckling. Benchmark 2: Osby kommun och Osby Näringslivs egen undersökning. Mål: Lägst betyget fyra i alla servicekategorier (betygsskala 1-6). 1.2 Service till företag Effektiv kommunikation och samarbete mellan kommunens olika verksamheter är en absolut nödvändighet inom kommunen, för att tillhandahålla en kompetent, effektiv och korrekt behandling av ett brett spektrum frågor. Företag kräver relevant information, rådgivning och korrekt hantering av förfarande. Till exempel tillstånd för byggande, serveringstillstånd, miljöfrågor och ansökningar om bidrag. Årsplan För att ytterligare förbättra Osby kommuns service till företag, är förhoppningen att en näringslivsservicegrupp med representanter från olika verksamheter, skall kunna etableras under 2015. Denna grupp kommer att ta upp frågor som berör näringslivet med syfte att skapa informationsutbyte, bevaka aktuella frågor och projekt samt vidta lämpliga åtgärder vid behov. Benchmark: S K L Insikt SKL Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som kommunen beslutar att delta i enligt SNKO-överenskommelsen. SKL-undersökningen är en kvalitetsmätning av den kommunala myndighetsutövningen och servicen gentemot företag. Öppna jämförelser Företagsklimat visar inom vilka områden företagarna anser att myndighetsutövningen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunen behöver bli bättre på. Undersökningen omfattar fem myndighetsområden: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. För dessa fem områden ställs frågor kring sex serviceområden (kvalitetsfaktorer): information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Mål: minst 80% NKI (nöjd kund index) inom alla myndighetsområden och serviceområden. 1.3 Nystartade företag Skapandet av nya företag är avgörande för näringslivet i Osby kommuns framtida välbefinnande. Nya företag startas av människor i alla åldrar och med olika bakgrunder och det är viktigt att kommunen stödjer ett brett utbud av stödåtgärder. Osby kommun ska erbjuda den presumtive företagaren relevant information och kvalificerad rådgivning. Vi skall i samverkan med lokalt näringsliv verka för en fortsatt positiv utveckling av den ideella föreningen Osby NyföretagarCentrum, vars främsta uppgift är att ge professionell, kostnadsfri och konfidentiell rådgivning till personer som bär på idéer om eget företagande. Årsplan: Samarbete och stöd för NyföretagarCentrum och andra aktörer inom området för skapande av arbetstillfällen. Mål: Minst 60 nystartade företag per år. Minst 40 Nyföretagarcenter-rådgivningstillfällen per år och två "Starta eget"-kvällsmöten. Ökning av aktiviteter riktade mot människor med utländsk bakgrund, kvinnor och skapandet av kreativa och kulturella näringar. Mål: Nyföretagarbarometern rankning högre än 75. Bevakning: Nyföretagarcentrums statistik, SCB. Årsplan: Företagskuvös - stöd till eget Konceptet startades år 2009 med syfte att stödja nya företagsidéer i samarbete med bl.a. Osby Näringsliv. Kuvösmodellens grund är ett nätverk av intressenter inom rådgivning, finansiering, mentorverksamhet samt fastighetsägare. Möjligheten finns att får tillgång till lokaler som är subventionerade i upp till tre år. Mäl: Fortsätt med det nuvarande programmet för de företag som idag har ett kontrakt, men utveckla ett nytt system som kan erbjuda andra typer av stöd, till exempel möjligheten till en Business Inspiration Centre i BRIO hus för unga företagare. 2. Vägen till arbete Årsplan: Entreprenörskap i skolor. Ungdomar saknar många gånger en utstakad plan för sina liv och yrkesval i framtiden. Att prova olika saker är naturligt och deltagandet i entreprenörverksamhet utvecklar det entreprenöriella synssättet och öppnar kanske dörren för att en gång starta eget företag. Personer med entreprenöranda är eftertraktade i större företag, för att arbeta med och leda produktutveckling av nya och skräddarsydda produkter för nya målgrupper - idag kallas de "intraprenörer"! Ett nära samarbete mellan näringsliv och grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och yrkesutbildning befrämjas av kommunen. Mål: Delaktighet i och stöd av UF-projekt, Yrkesmässan, företagsbesök för skolor och praktikmöjligheter. Årsplan: Nyföretagare med utländsk bakgrund. Nystart Osby projekt för att hjälpa personer med utländsk bakgrund startar nya företag. Mål: Minst två seminarier i samarbete med ALMI IFS, kommuns arbetsmarknadsenhet och andra aktörer. Årsplan: Arbetsmarknaden. En dialog med arbetsmarknadens aktörer är viktig för att förbereda ungdomar och arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden, skapa möjligheter för arbetslösa och för att styra arbetsrelaterade utbildningsinsatser för att hjälpa människor få nya färdigheter i linje med arbetsmarknadens behov. Mål: Minst fyra möten med kommunens arbetsmarknadsenhet och två möten med regionala arbetsmarknadsrådet inklusive Arbetsförmedling. 3. Samhällsutveckling Årsplan: Industrispår och industriområde nordost. Mål: Näringslivskontoret ansvarar för färdigställandet av en strategisk plan för utvecklingen av industriområde nordost i samband med utbyggnaden av industrispåret samt etableringen av en marknadsföringsgrupp tillsammans med lokala företag, Osby Tåg och andra aktörer. Projektet ingår i Näringslivsservicegruppen för dialog med plan- och bygg- och miljöverksamheter. Genom struktur och utformning av industriområden ges näringslivet möjlighet att påverka den framtida näringslivsstrukturen. Årsplan: Utbyggnad av fibernät Mål: Ordna informationsmöten för näringslivet, marknadsföra och delta i planeringen av utbyggnaden till industriella områden, handel i centrum samt företagare på landsbygden. Samarbete med IP-Only och kommunens bredbandssamordnare. Årsplan: Miljö Mål: Inom Näringslivsservicegruppen etablera ett miljöråd med syfte att utveckla en strategi för ett miljö-och energiprogram för näringslivet. Övervaka framstegen av utvecklingen av området Ventilen och andra pågående detaljplaner. Årsplan: Industrimark och lokaler Mål: I Osby kommun ska den presumtive företagaren erbjudas ändamålsenliga lokaler liksom mark för nybyggnation. Lediga lokaler skall förmedlas. Mål: I samband med Näringslivsservicegruppen (plan & bygg, miljö) färdigställa detaljplanen för ett nytt byggfärdigt industri/handelsområde; Lars Dufwa. Undersöka efterfrågan för existerande ledig industrimark och utveckla en marknadsföringsplan samt undersöka om byggfärdiga tomter är mer eftertraktade jämfört med rå mark. 4. Samarbete Osby kommun ska medverka till samarbete inom alla områden som gynnar det lokala näringslivet och/eller bidrar till att öka kommunens attraktionskraft ur etablerings- och inflyttningshänseende. • Samverkan mellan Osby kommun och Osby Näringsliv och dess representanter. • Samarbete med organisationer som tillhandahåller tjänster/kunskap som företagen har behov av, lokalt och regionalt. • Stimulera till samarbete mellan företagarföreningar, inom och mellan branscher, nätverksbyggande osv. • Samverkan med skolan, högstadiet - högskola, beträffande näringslivets behov av kompetensförsörjning, forskning & utvecklingsprojekt och kompetensutveckling. • Medverkan i regionala, nationella och internationella projekt som stärker företagens konkurrenskraft, skapar kontakter eller utvecklar regionens attraktionskraft. • Tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost med syfte att genom långsiktig satsning utveckla ett allt bättre regionalt företagsklimat. Som underlag för arbetet finns handlingsplan innehållande de gemensamma näringslivsaktiviteter som skall genomföras under året. 4.1 Lokalt Osby Näringsliv ekonomisk förening är vår huvudsamarbetspartner på den lokala nivån och kommunen förbinder sig till fortsatt finansiellt stöd för olika ON-projekt, Osby Shopping och Lönsboda Köpmannagille. Årsplan: Osby Näringsliv Mål: Företagsluncher ca tio ggr, Osby Shopping-aktiviteter, Osby Outlet, Lönsboda Köpmannagilleaktiviteter, industriprojekt med samarbetspartners Linnaeus Technical Centre (Linnéuniversitetet) och Älmhult kommun samt IUC Skåne (Industriella Utvecklings Centra) i samverkan med SKNO, nätverket kvinnliga företagare, nätverket unga företagare (möjligtvis i samarbete med JCI Junior Chamber International), BRA kan bli bättre projekt (dialog med kommunledningen), kompetensutveckling (minst tre workshops/kurser t ex LOU), hemsida och nyhetsbrev, företagsregister och en inspirationskväll under hösten 2015. Årsplan: Företagsbesök Mål: Minst 60 företagsbesök inklusive tio besök med två politiker och två medföljande tjänstemän. Årsplan: Kommunikationsstrategi Aktuell näringslivsinformation i Allt om Osby ca 20 ggr/år, pressreleaser i Norra Skåne, information via hemsida, sociala medier och andra kanaler (samarbete med kommunens kommunikatör). 4.2 Regionalt Årsplan: Linnaeus Technical Centre (Linnéuniversitetet) och Älmhult kommun Mål: Driver ett industri projekt, erbjuder workshops med industriella tema (t.ex. produkt utveckling, produktionsekonomi, energieffektivisering, automation) etablera ett industri nätverk, erbjuder praktik och projektarbete med studenter och professorer från LTC. Ett pilot projekt ska drivas fram till maj med två workshops som skall utvärderas av kommunen, LTC och Osby Näringsliv. Ett fortsatt samarbete efter pilot projektet som är kostnadsfritt kräver en extra insats av cirka 70000 kr från kommunen. Årsplan: Leader Skånes E s s Leader Skånes Ess är det lokala leaderkontoret för Bromölla, Kristianstad (innerstaden frånräknad), Osby och Östra Göinge. Med ekonomiskt stöd, processtöd och nätverk stödjer vi utvecklingen av landsbygden i området. Mål: Delta i Leader Skånes Ess projekt och aktiviteter, informera Osby näringsliv. Årsplan: Skåne Nordost Tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost med syfte att genom långsiktig satsning utveckla ett allt bättre regionalt företagsklimat. Som underlag för arbetet finns handlingsplan innehållande de gemensamma näringslivsaktiviteter som skall genomföras under året. Mål: Delta i möten och aktiviteter relaterade till Skåne Nordosts verksamhetsplan Målbild 2020 och Aktivitetsplan 2015. Årsplan: Region Skåne - Näringslivsprogram för Skåne 1. Håll ihop regionen - vi har ett mål om en sammanhållen region. 2. Hantera den internationella konkurrensen, dra nytta av internationalisering och Öresundsintegrationen - vi har ett mål om ett internationellt och konkurrenskraftigt näringsliv. 3. Erbjud rätt utbildning och tillvarata kompetens/-er med öppet sinne - vi har ett mål om ett öppet och kompetent näringsliv. 4. Främja innovation, dra nytta av styrkeområden, attrahera kapital och kompetens - vi har ett mål om ett attraktivt och blomstrande näringsliv. 5. Ge förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap i både privat och offentlig sektor - vi har ett mål om ett aktivt entré- och intraprenörskap. Mål: Delta i möten och aktiviteter relaterade till Region Skånes näringslivsprogram för Skåne samt informera näringslivet i Osby. Årsplan: Nationell - Regeringskansliets strategier för näringsliv, handel, regional tillväxt och konsumentpolitik Näringspolitik huvudområden - Förenkla för företagen, innovationsstrategi, mineralstrategi, trygghetssystemen för företagare, kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund, ungas företagande, miljöteknik, konkurrens, handel - hållbart företagande (CSR) konsumentpolitik, e-handel. Mål: Följa nationella politiska riktlinjer, bevaka trender, informera Osby näringsliv om olika direktiv och möjligheter. 4.3 Internationellt Årsplan: EU Mål: Bevaka EU:s näringslivspolitik, söka möjligheter till EU-finansiering för näringslivsprojekt, informera näringslivet om direktiv och möjligheter till bidrag. Samarbete med Skåne Nordosfs EU-kontor. Årsplan: Samarbete Suderburg region Tyskland Under 2014 blev näringslivskontoret i Osby kontaktat av Ostfalia University i Suderburgregionen i Tyskland och under ett besök etablerades kontakt med universitetets affärs- och ekonomifakultet samt Suderburgs näringslivschef. Även företagsbesök och möte med unga entreprenörer genomfördes. Mål: Utveckla möjligheter för samarbete inom utbildningsområden, Osby Näringsliv och Osby kommuns unga entreprenörer. Vara värd för besök av en delegation från Suderborg hösten 2015. 4.4 Internt s a m a r b e t e Osby kommun ska erbjuda det lokala näringslivet en smidig kommunal förvaltning med god service och hög kvalitet. För att kontinuerligt förbättra vårt arbete är det angeläget att alla inom sina verksamhetsområden bidrar till att främja ett gott företagsklimat och en positiv utveckling av det lokala näringslivet. Årsplan: Näringslivsgruppen En viktig aspekt av Skåne Nordosts målbild 2020 är konceptet Kvalitetssäkrad företagsservice. Konceptet skall vidareutvecklas och följas upp, innebärande att fasta rutiner finns och följs gällande vårt sätt att arbeta serviceinriktat mot företag. Konceptet innehåller bl a riktlinjer gällande information, samordning och beslut i tillståndsärenden. Den viktigaste rollen som påverkare av det lokala företagsklimatet spelar kommunen som myndighetsutövare, utvecklare, byggare och förvaltare av den lokala infrastrukturen och som kund till det lokala näringslivet. För att dessa roller inte ska hamna i konflikt med varandra är god internkommunikation och ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kundperspektiv av största vikt. Mål: Etableringen av Osby kommuns Näringslivsservicegrupp, ett forum där kommunala tjänstemän som har näringslivskontakter träffas en gång/mån angående aktuella ärenden, kvalitetsarbete och informationsfrågor. Mål: För Osby och Skåne Nordosts kommuner, skall mer än 90 % av företagen vara nöjda med informations- och samordningsinsatserna vid tillstånds- och etableringsärenden, samt vid frågor kopplade till någon form av anmälningsärende. Årsplan: Stärka de kulturella och kreativa näringarna i Osby kommun. Region Skånes kulturnämnd och den regionala tillväxtnämnden samarbetar för att stärka de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. För att stärka aktörer inom KKN, gör Region Skåne i samverkan med kommuner, universitet och högskolor, en rad insatser i en handlingsplan. Näringslivschefen i ett samarbete med kultur- och fritidschefen deltar under 2015 i en utbildning - Att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar - som är ordnad av Region Skåne och Lunds universitet. 16 kommuner i Skåne deltar. Mål: Ta fram en strategi för att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar i Osby kommun. Kontaktinformation Osby kommun Besöksadress: V Storgatan 35, Osby Telefon: 0479-528000 Hemsida: www.osby.se E-post: [email protected] Postadress: 28380 Osby Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen, tfn 0479-528132, 0709-318132 E-post: [email protected] Oppositionsrådet Niklas Larsson, tfn 0479-528180, 0709-318180 E-post: [email protected] Näringslivschef Paul Phillips, tfn 0479-528326, 0709-318326 E-post: [email protected] Osby kommun - näringslivsprogram benchmarking Introduktion och Syfte Denna benchmarkingrapport innehåller extrakt från näringslivsprogram dokument från åtta kommun i Skåne med syfte att identifiera likheter och skillnader i strategi. Rapporten begärdes av U & A utskott som ska användas som underlag för diskussion om Osby näringslivsprogram. De åtta kommuner valdes ut på basis av hög placering i Svenskt Näringsliv företagsklimat ranking, hög förbättring i ranking och låg placering i ranking. Kan likheter och trender finns bland högt rankade kommuner som Osby kan lära sig av och indikatorer om brister i strategin som även man kan lär sig av? Svenskt Näringsliv företagsklimat ranking är inte helt vetenskapligt eftersom den är baserad på åsikter som kan påverkas av många olika typer händelser samt timing och det finns en stor skillnad på de lokala resurser kommuner har baserat på geografiskt läge, storlek på befolkning och socialekonomiska faktorer. Sammanfattning Det finns många likheter i näringslivspolicy oavsett om Kommuner är högt rankad eller lågt rankad. Alla kommuner har en vision som inkluderar attraktivt område att bo, bra bostäder, bra skolor, bra kommunikation, livliga centrum som attrahera lokalhandel, god teknisk infrastruktur, erbjuder bra möjligheter för nyetableringar och nystartade företag, bra näringslivsservice, bra miljö och kultur. Vissa kommuner har identifierat specifika branscher att fokusera på, har Osby fokus på industri och kreativa besöksnäringar, kanske andra branscher kan identifieras för mer fokus i framtiden. Vissa Kommuner har mer integration mellan näringslivskontoret och turism. Tabell över kommuner Ranking 2014 Sverige (290) Ändring Ranking 2014 Ranking 2014 Antal Andel % Nyföretag Högskol Befolkning 13-14 Skåne (33) SKNO (6) Invånare företag per 1000 utb ökning 77 -41 11 2 12700 7,5 8,4 13,7 -0,1 Vellinge 5 -3 1 33800 10,9 15,7 30,9 1,5 Ängelholm 8 +3 2 36866 8 11,1 20,5 1,2 Höganäs 14 +3 3 25080 9,8 14,1 25,9 1,8 Hörby 45 +17 7 14917 11,4 12,1 15,9 0,5 28 7130 6,7 11 11,7 1,1 Osby Perstorp 1 202 +59 Sjöbo 51 +45 9 18400 11,7 13,4 14,3 1,6 Burlöv 129 -87 17 17110 5,1 9,5 20,5 2,5 Östra Göinge 209 -29 29 13680 7 9,6 12,4 0,7 6 Extrakt av näringslivsprogram från utvalda kommuner Näringslivsprogram Vellinge (5 i Sverige / l i Skåne) Hela Vellinge kommun ska leva "Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln!"' Inledning Vellinge kommun bedöms som en av de mest näringslivsvänliga kommunerna i Sverige. Bedömningen görs av de företagare som är sysselsatta i Vellinge. Detta budskap bör spridas för att attrahera nya etableringar i kommunen. Kommunen har ur etableringssynpunkt många starka sidor. Med IT-teknologin behöver inte kunskapsföretag vara etablerade i storstäderna. Kommunen attraherar redan idag konsultföretag, ledningskontor, företag inom besöksnäringen, service, handeln j o r d b r u k och livsmedel. Vellinge omgiven av förstklassig jordbruksmark ska däremot inte locka företag i behov av stora markområden för produktionsanläggningar. Vellinges läge ur kommunikationssynpunkt är suveränt med närhet till Malmö och Köpenhamn och dess flygplatser och förbindelser med järnväg. Vellinge är också en attraktiv turistkommun, där Näset har en stor dragningskraft med natur, stränder, golf, fågelliv och hästsport. I det nedanstående föreslår vi mål, strategi, konkret förbättring av servicen till företagen och vi definierar branscher som skulle passa i Vellinge kommun. Centrum i Vellinge, Skanör och Falsterbo håller på att dö ut. V i fokuserar på hur service i form av handel etc. här ska förbättras till gagn för kommunens invånare. Mål och strategi I detta program fokuserar vi på följande punkter: • • • • Bra kommunal service till kommunens företag Vellinge som etableringsort för företag. Näset som attraktivt turist- och besöksområde. Levande centra i hela Vellinge kommun. Vellinge tätort bör definieras som ett kommersiellt centrum och attrahera nyetableringar som ger fler jobb i kommunen och som ökar underlaget för handeln i Vellinge centrum. 1. En satsning bör ske på utvalda branscher 2. Handeln i hela kommunen bör prioriteras 3. Näset ska ur näringssynpunkt främst ses som turist-, evenemangs- och konferenscentrum med en enastående natur, inbjudande stränder och ett rikt fågelliv. Årligen arrangeras internationellt topprankade Falsterbo Horse Show med mer än 60 000 besökare och Falsterbo Birdshow. På Näset ligger också några av Sveriges bästa golfbanor. Det finns två småbåtshamnar. Förbättrad företagspolitik En handlingsplan bör tas fram för att locka nya företag till kommunen och för att definiera vad kommunen kan ge för service till befintliga företag inom ramen för en sund ekonomisk, social och ekologisk utveckling. En enkät bör skickas ut till företagen för att få deras syn på näringslivsklimatet i kommunen och på hur relationerna mellan kommun och näringsliv fungerar. Fler mötesplatser bör skapas. Ledande företrädare för kommunen regelbundet träffa företagsledare i kommunen exempelvis över förslagsvis ett frukostmöte två gånger om året för att få näringslivets syn på viktiga näringslivsfrågor. Kommunen bör definiera vad man kan erbjuda för service till nya företag som vill flytta till kommunen för att attrahera till flytt och för att underlätta en flytt. Kommunen bör formulera tydliga mål i ägardirektiv för Veboa och Vexab, vad dessa företag ska ha för funktion som motiverar att företagen är kommunägda. Kommunen bör definiera hur de egna företagen kan underlätta toretagsetableringar och underlätta för handel och turism. Sophanteringen i kommunen som sköts av SYSAV bör konkurrensutsättas Kommunen bör definiera vad som krävs för att bibehålla och öka konkurrenskraften som etableringsort. Kommunen bör bättre marknadsföra Vellinges positiva företagsklimat. Näringslivs- och turistchefens uppgift ska tydligt vara att aktivt utveckla besöksnäring och bidra till nya toretagsetableringar. Ett nytt näringslivsprogram för kommunen bör tas fram. Nära samverkan med kommunens företagarföreningar bör ske. Kommunens konferensverksamhet bör i första hand förläggas till anläggningar i kommunen. Bättre service till företagen Kommunen ska satsa på bredband i hela kommunen, vilket skulle underlätta för företag att förlägga verksamhet till kommunen. Här ligger kommunen långt efter och nu bör de kommunala bolagen prioritera en utbyggnad för att resten av kommunen ska kunna följa efter. Ett sätt att förbättra servicen till företag är att etablera "one way in!" Det innebär att ett företag som planerar en etablering i kommunen endast ska behöva ha en kontaktperson i kommunen som kan hjälpa till med alla kommunala kontakter. Motsvarande bör gälla för när nyckelpersoner till företag flyttar till kommunen. Kommunen bör initiera en förbindelse till Sturup för alla som varje dag reser till främst Stockholm. Som ett komplement till den företagsmässa som kommunen arrangerar varje år, bör Vellinge kommun erbjuda alla lokala företag med kundkrets i kommunen plats på en gemensam plats under Vellinges hemsida. Prioriterade branscher Nedan definieras ett antal av kommunens viktigaste branscher. Genom att koncentrera rekryteringen till dessa branscher bidrar man till att stärka dessa kluster som kan ge erfarenhetsutbyte och fler jobb i kommunen. Konsultbranschen Konsultverksamhet inklusive kommunikation j u r i d i k , management, IT finns som främst fåmansbolag i hela kommunen. Många är enmansföretag. Många boende i kommunen är anställda i konsultföretag eller driver konsultföretag som idag är idag etablerade i Malmö eller Lund. För flera skulle det vara mer praktiskt och ekonomiskt effektivt att driva företag i Vellinge och slippa pendlingen till Malmö. Ett sätt att stödja de minsta företagen är att satsa på företagshotell i Vellinge för att skapa en kommersiell gemenskap. I ett steg 2 skulle en s.k. företagskuvös kunna startas för att hjälpa personer att komma igång med nytt företag. Här skulle ett samarbete kunna etableras med Malmö Högskola eller med Lunds universitet. Jordbruk och livsmedel Jordbruk, grönsaksodling och livsmedel är en viktig bransch i Vellinge. Kan antalet livsmedelsföretag öka? Det finns nästan 200 lantbruk och livsmedelsföretag i kommunen. Många odlar grönsaker och det tillverkas en del livsmedel lokalt. Varför inte ge Vellinges bönder möjlighet att komma in till förslagsvis Höllviken, Vellinge eller Skanör för att en gång varje vecka under säsong sälja på Bondens marknad? Kommunen bör också stimulera inköp av jordbruksprodukter som odlats i kommunen. Satsningen på Söderslättsmärkt tillsammans med b.la Trelleborgs, Svedalas och delar av Malmö kommun har misslyckats. Branschen är inte intresserad. Verksamheten har stagnerat efter 3 års verksamhet. Hemsidan är misskött och kontakten med ansvariga fungerar dåligt. En reflektion är att det inte behövs fler varumärken. Det är bättre att stärka de som finns. Handel Fler boende ger ökad marknad för handeln. Fler turister och besökare ger ökad marknad för handeln. Fler företag med anställda ger en ökad marknad för handeln. Kommunen bör utnyttja de möjligheter som föreligger att vitalisera centrum i Skanör, Falsterbo och Vellinge. Höllvikens centrum och Höllvikens externa köpcentrum bör samtidigt ges möjlighet att växa ihop. Några möjligheter: • • • Koncentrera affärsverksamheten i centrum i Skanör till Torget. Kommunens fastighetsbolag bör medverka till detta. Satsa på Vellinge centrum - arbeta aktivt för flera företagsetableringar och blir kommunens kommersiella centrum, vilket ökar underlaget för handel och restauranger. Kommunens fastighetsbolag bör medverka till detta. • • Satsa på företagshotell i Vellinge centrum med en s.k. företagskuvös. Slopa de konkurrenshinder som finns på livsmedelssidan på Höllvikens att Vellinge • • • • • externa köpcentrum i detaljplanen. Förbättra Höllvikens externa köpcentrums tillgänglighet. Planera för att Höllvikens externa köpcentrum blir en integrerad del av Höllviken centrum. Satsa på Bondens marknad Besöksnäring och turism Besöksnäring och turism är ett viktigt område för kommunen. På Näset finns möjligheter till bad och friluftsliv och en fantastisk natur med ett rikt fågelliv. Stora sporter är ridsport och golf. Därför bör det underlättas att etablera nya hotell och restauranger. Badgästerna måste erbjudas en bättre service med bryggor, kallbadhus och välskötta stränder. Åtgärder för att förlänga säsongen bör vidtas. Kommunen bör underlätta etableringar som ger besökare, konferensgäster och turister. Kommunens egna konferenser bör i första hand förläggas till anläggningar inom kommunen. En speciell satsning bör göras på Skanörs hamn och på Falsterbokanalen, för dels de som kommer landvägen men också för båtfolket. Hamnarna är viktiga för de två båtklubbarna. Här ska finnas högklassig service till båtar, båtfolk och landturister. Kommunen bör verka för att skapa en levande miljö med butiker, restauranter, kiosker och service till båtfolk och övriga besökare. Kommunens bör skapa en ny detaljplan för de två hamnarna för att underlätta att dessa mål uppnås. Inom nedanstående områden krävs förbättringar: • • • • • • • • • • • • • Agera för att få igång bygget av Badhytten i Skanörs hamn för att erbjuda restaurang och nöjesliv till främst ungdomen och till turister. Erbjud välskötta stränder. Bygg bryggor. Satsa på Skanörs hamn inklusive ett agerande från kommunens sida för att få byggt en kallbadbrygga. Agera för att fler restauranger etableras i Skanör och Falsterbo. Satsa på Falsterbokanalen med bostäder, båtklubb, gästhamn, restauranger och maritimt centrum. ( En särskild arbetsgrupp inom Nya Listan arbetar med denna fråga, då den täcker mer än näringspolitik). Länge har diskuterats behovet av ett hotell i Falsterbo. Intressera fastighetsbolag och hotellentreprenörer att i anslutning till Strandbaden etablera ett hotell. Kommunens katastrofala investering i olönsamma restaurang Strandbaden kan då också fungera som en konferensanläggning och bör på sikt säljas. Ersätt turistbyrån i Höllviken med en virtuell turistbyrå. Skapa ett besökscentrum vid kanalen. Staffanstorp - framtidens kommun (16 i Sverige / 4 i Skåne) Näringslivsprogram • • Kommunal verksamhet som konkurrerar med privata företag ska avvecklas, om inte starka skäl talar emot detta. One-stop-service-konceptet, det vill säga sådan servicehantering som ger företagen möjlighet att endast behöva ringa ett samtal eller besöka ett ställe för att få nödvändiga tillstånd eller efterfrågad service, ska vidareutvecklas. • • • • • Kommunen ska aktivt marknadsföras, bland annat genom att framhålla dess strategiska läge i Öresundsregionen, rimliga markpriser och låga skatt. Planberedskapen ska ytterligare förbättras. En översyn och eventuell justering ska göras av markpriserna, så att dessa är konkurrenskraftiga. Kommunen ska verka för att ytterligare handelsetableringar ska komma till stånd vid området kring väg 108, särskilt inom sektorn "hem-villa-fritid". I takt med att antalet boende i kommunen ökar, är det viktigt att också antalet personer som arbetar i kommunen också ökar. Syftet med näringslivsprogrammet är att få en långsiktig strategi som ska användas för planeringen för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Staffanstorps kommun. ESS-MAX IV Staffanstorps kommun deltar i Regions Skånes planeringsprojekt rörande ESS/MAX IVetableringarna, och det finns ett behov av att företag i Staffanstorp får del av vad som kommer fram av detta plus alla tillfällen att deltaga i upphandlingar. På Region Skånes webbplats kan du läsa mer om ESS/MAX IV, under Skåne.com hittar du också mer information läs också nyheter framöver på Business Port Staffanstorp om ESSMAX IV Starta eget företag Staffanstorps kommun samarbetar med ALMI Skåne för att stötta dig som funderar på att starta eget. Genom ALMI kan vi erbjuda informationsträffar, minikurs och en tvådagars starta eget-kurs (på egen bekostnad). När du börjar närma dig beslutet om du ska starta eller ej kan det vara skönt att få prata med någon utomstående och affärskunnig person om dina planer. Vi samarbetar också med Nyföretagarcenter Syd, Malmö där du kan få personlig rådgivning. • • • Starta och driva eget företag På mittforetag.com hittar du guider, inspirerande bloggar, smarta verktyg och med mera. StartaEgetlnfo.se är en kostnadsfri guide för dig som vill starta eget företag eller driver eget företag. Utveckla ditt företag Kompetenta småföretag är en hjälp till självhjälp för de riktigt små företagen. I nätverk med andra företag får du stöd i arbetet med att upprätta en utvecklingsplan för ditt företag och därefter hjälp med kompetensutveckling för att nå de uppsatta målen. Har du haft ditt företag ett tag och vill utveckla dig själv som företagsledare eller ditt företag så finns det ett flertal olika organisationer som har till syfte att vara behjälpliga med just detta. Här är några: • • • • ALMI Företagspartner AB Industriellt Utvecklingscenter Skåne Innovation Skåne / Kunskapsbron Sustainable Business Hub Företagarorganisationer och nätverk för företagare i Staffanstorp • • • • • • Företagsgruppen i Staffanstorp Företagarna i Staffanstorp Köpmannaföreningen i Staffanstorp Lantmännens Riksförbund Q-net (Nätverk för kvinnliga företagare) Svenskt Näringsliv • Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Export och import Att handla med andra länder är inte alltid detsamma som att handla inom Sverige. Regler, lagar, kulturer med mera skiljer sig åt. Olika organisationer kan hjälpa dig att hitta rätt sätt att utveckla dina kontakter med företag och marknader i andra länder. • • • • 0resundsUtveckling Enterprise Europe Network Exportrådet Tullverket Bidrag till näringsverksamhet Skåne är en välmående region och anses inte behöva bidrag för att få ett livskraftigt näringsliv. Några undantag finns dock och de är vid start av företag, kompetensutveckling och rekrytering Hörby kommuns Näringslivsstrategi 2012-2015 (45 i Sverige / 7 i Skåne / 1 SKNO) - Vi är en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner enkelt att starta, driva och utveckla företag i Hörby. och det ska vara Näringslivsstrategi Inledning Denna strategi är en revidering av den av Kommunfullmäktige antagna näringslivsstrategin 2008-03-31 § 42. I en ständig föränderlig omvärld ska strategin vara ett levande dokument. Därav är strategin lagd på t r e år, 2012-2015. Därutöver läggs en årlig verksamhetsplan. Den reviderade strategin har processats i Näringslivsrådet, k o m m u n e n s ledningsgrupp samt med Svenskt Näringsliv Skåne. Positionering Grunden för en kommuns framgång är attraktivitet. Kommunen ska vara attraktiv att leva, bo och verka i. Hörby har alla k o m p o n e n t e r f ö r detta. Hörby k o m m u n har ett strategiskt läge m i t t i Skåne med närhet till E22, storstadsregionen M a l m ö - Lund och hela Öresundsregionen. Hörby har utifrån detta förmånliga läge möjlighet till utveckling och samarbete på flera fronter. Företagen i Hörby k o m m u n är stabila och har i hög grad en god tillväxt. Det finns en bra spridning över branscher. M a j o r i t e t e n är mindre företag vilket gör sårbarheten gällande sysselsättning mindre. Hörby k o m m u n har även en stor andel lantbruksföretag och har en styrka och möjlighet till utveckling inom den gröna näringen. Det finns en anda och tradition av entreprenörskap i k o m m u n e n vilket skall bejakas och förvaltas. Besöksnäringen som identifierats till en av de snabbast växande näringarna i Sverige, har stor utvecklingspotential i Hörby. M e d den vackra naturen, småskalighet och fruktbart samarbete m e d övriga k o m m u n e r och entreprenörer runt Ringsjön, finns det stora möjligheter f ö r Hörbys besöksnäring a t t ta en stark position i Skåne. Företagsklimat Det är viktigt att Hörby k o m m u n verkar f ö r a t t kontinuerligt vidareutveckla e t t gott näringslivsklimat. Detta måste ske genom e t t serviceinriktat agerande som ger god j o r d m å n f ö r företagsamhet och tillväxt. Ett g o t t näringslivsklimat är en av många viktiga faktorer som ligger till grund f ö r e t t företags konkurrenskraft. Om företagen är framgångsrika kan nya arbetstillfällen skapas och k o m m u n e n s skatteunderlag och den kommunala servicen utvecklas då i en positiv riktning. Verksamhetsplan Hörby k o m m u n s näringslivsenhet upprättar årligen en verksamhetsplan som beskriver hur vi ska: _ Verka f ö r en utveckling av befintligt näringsliv. _ Verka f ö r entreprenörskap och skapa bättre förutsättningar f ö r e t t ökat nyföretagande. _ Arbeta aktivt i frågor kopplade till toretagsetableringar. _ Medverka i regionalt näringslivsarbete. 3 Övergripande mål _ Hörby k o m m u n ska erbjuda en god och väl utvecklad företagsservice. Detta mäts via deltagande i SKLs undersökning INSIKT, Hörby skall ha e t t NKI på minst 66. _ Hörby k o m m u n ska ha en positiv näringslivsutveckling innebärande en årlig ökning av såväl antal företag som arbetstillfällen. _ Hörby k o m m u n ska återfinnas bland landets 50 bästa k o m m u n e r inom ramen för organisationen Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företa 1 Hörby Verksamhetsplan - Näringsliv 2014 Kommunikation/marknadsföring Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta arbete är företagsbesök, samarbete med företagsgrupper samt en årlig sammankomst med de 10-15 största företagen i kommunen. Mål Minst 75 företagsbesök ska genomföras. Dessutom ska en sammankomst äga rum mellan kommunledningen och kommunens, personellt sett, 10-15 största arbetsgivare. Genomförande Företagsbesöken görs kontinuerligt över året. En sammankomst med kommunens största arbetsgivare under hösten. Ansvar Näringslivsansvarig, näringslivshandläggare och kommunledning. Samverkan Hörby kommuns befintliga samverkan med kommunens företagareföreningar upp, utvärderas och förnyas i syfte att vidareutveckla samarbetet. samt LRF ska följas Mål Leverera en årsplan över årets evenemang, öka samverkan kring evenemangen och bidra till utveckling av H ö r b y centrum. Genomförande Via cn sedan 2012 inrättad samverkansgrupp där ordförande i Företagarna och Köpmannaföreningen ingår, läggs en gemensam årsplan med aktiviteter. Årsplanen ger en bild om det behövs verka för fler och kompletterande aktiviteter och vilket behov det finns att samverka kring olika arrangemang. Det ska vid behov skapas arbetsgrupper som samverkar med fler aktörer och på bredare front i de fall aktiviteterna eller arrangemangen kräver detta. Kalenderfunktion finns kopplat till www.upplevhorby.se Från hösten 2013 deltar representant för fastighetsägarna i gruppen vilket säkerställer samarbete med en viktig grupp när det gäller centrumutveckling. Samverkansgruppen träffas 2 gånger per år. 2 Ansvarig Näringslivsansvarig, näringslivshandläggare samt ordförande i respektive föreningar. Näringslivsråd Hörby kommun ska koordinera och målmedvetet driva arbetet i Näringslivsrådet (en gruppering som ska spegla det lokala näringslivet) och ska tillsammans med dessa företrädare för näringslivet bl a lägga förslag till riktlinjer, strategier och utveckling av det framtida näringslivsarbetet. Mål Att genom kontinuerlig dialog i näringslivsrådet bidra till målet om att vara en av de mest företagsvänliga kommunerna. Att tidigt fånga signaler från näringslivet om behov av förbättringar och utveckling av näringslivsarbetet. Genomförande Minst fyra m ö t e n skall genomföras i Näringslivsrådet som dessutom ska fungera som remissinstans gällande den årliga verksamhetsplanen. Ansvarig Näringslivsansvarig Företagsträffar Hörby kommun ska kontinuerligt arrangera företagsträffar med näringslivsinformation. Mål Att skapa mötesplatser för inspiration, information och nätverkande som leder till utveckling och fler affärer. Genomförande V i ska i dialog med företagen och företagarföreningarna arrangera minst fyra företagsträffar varav ett ska ha kommunala frågor i fokus. Därutöver arrangeras större tematräffar i samverkan med H ö ö r och Eslöv. Tema L o U arrangeas exempelvis kontinuerligt. Ansvarig Näringslivsansvarig Nyhetsbrev Hörby kommuns lokala näringsliv ska kontinuerligt kommunens hemsida. förses med information via nyhetsbrev och Mål A t t underlätta för företagen och ge god service genom kontinuerlig information om nyheter och möjligheter till nätverk och utveckling i såväl Hörby som regionen. 3 Genomförande Det digitala nyhetsbrevet Näringslivsnytt ska utkomma minst 4 gånger per år. Här ges aktuell information från kommunen samt från andra aktörer och samverkanspartners. Dessutom ska hemsidan kontinuerligt förses med aktuell information. Ansvarig Näringslivsansvarig Marknadsföring Att stärka och stödja det lokala näringslivet och utgå från de lokala förutsättningarna stärker Hörbys varumärke. Att fortsätta vara tydlig som handelsort, intressant för besöksnäringen samt möjlig etableringsort är viktiga byggstenar i marknadsföringen. Mål A t t öka Hörbys attraktivitet för att bibehålla befintliga företag och attrahera nyetableringar. Genomförande Samarbete med Lokaltidningens Handla i Hörby, Näringslivsbilaga, "Näringsliv och människor i MittSkåne" tillsammans med Eslöv och Höör. Ansvarig N äringslivs an s varig Hemsida/sociala medier Hemsidan skall innehålla lättillgänglig relevant information för företagarna. Därutöver aktuell information och nyheter läggas ut kontinuerligt. Som komplement till hemsidan Facebookgruppen "Hörby kommun gillar företag". skall finns Mål A t t säkerställa att information finns tillgängligt i alla kanaler samt profilera näringslivsarbetet på ett positivt vis. Genomförande Hemsidan och facebookgruppen arbetas med kontinuerligt under året. Ansvarig Näringslivshandläggare Företagsbesök för kommunstyrelsen i samverkan med näringslivsorganisationer En till två gånger om året planeras och genomförs en halvdag då Kommunstyrelsen besöka ett antal företag i kommunen. Besöken genomförs tillsammans med näringslivsorganisationerna Företagarna och Svenskt Näringsliv. Besöken avslutas gemensam samling och diskussion bjuds in att med Mål A t t säkerställa dialog och förståelse mellan politiken och näringslivet, vilket bidrar till målet om företagsvänlig kommun. 4 Genomförande Genomförs vid lämplig tid, antingen sen vår eller tidig höst. Ansvarig Näringslivsansvarig och näringslivshandläggare Företagsservice Samverkan, service och lotsning Hörby kommun ska aktivt vidareutveckla företagsservice och kontinuerligt följa upp detta. För att följa företagens upplevelse av den kommunala servicen deltar kommunen i SKLs undersökning Insikt. E-tjänster bör införas för att underlätta för företagen. Mål Företagen ska uppfatta H ö r b y kommun som före tags vänlig och detta mäts dels via Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning där målet är att få betyget 4,0 i företagens samlade bedömning. 4,0 innebär att företagsklimatet bedöms som bra, i dagsläget ligger det på 3,6 vilket bedöms som godkänt. Dels via SKLs undersökning Insikt med mål att nå ett N K I på 70. Genomförande Näringslivsenheten ska fungera som en väg in för företag. Vid ärenden som innebär kontakt med flera olika myndigheter eller avdelningar så koordinerar näringslivsenheten m ö t e n och/eller samlar in information för återkoppling till företaget. Detta för att underlätta och förenkla för företagaren. I större mer komplexa ärenden görs gemensamma företagsbesök med en servicegrupp av handläggare som gemensamt tar fram en plan för vad som behöver göras för företaget. Därutöver hålls det månadsvisa plangruppsmöten då representanter från myndighetssidan tillsammans med samhällsbyggnadschef, kommunchef och näringslivsansvarig går igenom vad som är på gång gällande nybyggnad, ombyggnad, detaljplanefrågor, V A frågor mm. H ä r finns god möjlighet att tidigt fånga upp företags behov av lotsning. Ovanstående insatser ska tydligare marknadsföras och synliggöras i relevanta informationskanaler. För att kvalitetssäkra lotsningsmetodiken planeras en utbildning under hösten 2014. Dessutom planeras för ett gemensamt projekt i Skåne Nordost som fokuserar på företagsklimat. Ansvar Näringslivs ansvarig samt berörda förvaltningschefer, främst samhällsbyggnadschef. 5 Entreprenörskap NyföretagarCentrum Hörby kommun har ett etablerat samarbete med NyföretagarCentrum Öresund. Mål Att öka nyföretagandet i kommunen. Genomförande Rådgivning erbjuds varje vecka i Hörby. Informationsmöten ges på månadsbasis. Arbetet med att söka fler partnerföretag pågår kontinuerligt. Ansvarig Näringslivsansvarig Starta eget dagar För att inspirera och underlätta för människor som vill starta företag planeras att genomföra två starta eget dagar i samverkan med Höör och Eslöv samt företagsstödjande organisationer som bl ALMI, NFC, Coompanion, Skatteverket, banker etc. Mål Att skapa intresse för företagande och ge möjlighet att få information enkelt och samlat. Genomförande En dag på våren samt en på hösten. Ansvarig Näringslivsansvarig Näringslivsdag Skåne Nordost Näringslivsdagen syftar till att inspirera och skapa mötesplats mellan företagare, tjänstemän. Hörby skall ta aktiv del i planering och genomförandet av näringslivsdagen. Mål Att skapa en mötesplats som leder till samarbete och fler affärer. Genomförande Arrangemanget genomförs under hösten 2014. Hörby deltar via S K N O nätverket. Ansvarig Näringslivsansvarig och näringslivshandläggare 6 politiker och Vi lotsar dig rätt! Ängelholms Näringsliv AB Ängelholms Näringsliv AB bedriver övergripande näringslivsutveckling gemensam för hela kommunen. Ängelholms Näringsliv ska tillsammans med kommunen, alla näringslivsnätverk och företag i Ängelholm skapa Sveriges näringslivsvänligaste kommun. Ängelholms Näringsliv bedriver övergripande näringslivsutveckling gemensam för hela kommunen genom att vara en stödjande part vid företagsetableringar och befintliga företags utveckling samt tillgodoser företagens intressen. Bli kund i Ängelholms Näringsliv du också! Företagslots Att underlätta etableringar och myndighetskontakter är en prioriterad fråga i Ängelholms kommun och en Företagslots är nu etablerad. Företagslotsen är en kostnadsfri service som förenklar och samordnar företagens kontakter med Ängelholms kommun. Du kan vända dig till företagslotsen i en rad olika frågor. Den förenklar och underlättar kommunikationen vid företagsärenden som berör mer än en förvaltning. Det handlar om praktisk rådgivning, information och samordning för att du som kund ska få en effektiv handläggning. De ärenden som hanteras av företagslotsen handlar i huvudsak om nyetablering, omlokalisering och expansion av företag. Det kan gälla frågor om: • • • • • • • plan- och bygglov mark- och utbyggnadsfrågor miljöbestämmelser livsmedel alkohol-och utskänkningstillstånd brand- och säkerhet teknik/va-frågor Kontakta Kundtjänst 0431-87 000 eller [email protected] för vidare information Tillståndsguide för företagare När du ska starta en ny verksamhet eller om du redan driver en verksamhet, är det väldigt viktigt att du tar reda på om verksamheten kräver antingen registrering, anmälan eller ett tillstånd. För att förenkla denna process har vi tagit fram Tillståndsguiden som ska vara stöd för företagare att lättare reda ut vilka tillstånd som behövs för att verksamheten eller evenemanget ska fungera så bra som möjligt. Ungt entreprenörskap Hörby kommun ska ge förutsättningar entreprenöriellt för att unga skall få prova på företagande tänkande. En metod för detta är och ett Sommarlovsentreprenörerna. Mål A t t 10 ungdomar deltar i Sommarlovsentreprenörerna och får inspiration och lust för företagande. Genomförande Genomförs en gång per år, under sommarlovet. Inspirationsföreläsningar för alla åttor och nior genomförs innan ansökan för att ge intresserade ungdomar en försmak på entreprenörskap. Ö p p n a informationsträffar vid två tillfällen på Aktivitetshuset. Kick off för utvalda ungdomar i juni 2014, som därefter får utbildning och stöd under fyra veckor. Ansvarig Näringslivshandläggare Entreprenörskap i skolan Grundskolan ska verka för att få till stånd ett brett, hållbart och utvecklat samarbete lokala näringslivet. Likaså ska insatser göras inom ramen för projekt som berör entreprenörskap/företagsamhet. med det Mål A t t skapa ett formaliserat samarbete mellan skola och näringsliv för dels inspirera till företagande dels informera om möjliga framtida yrkesval. Genomförande En grupp med intressenter från skola och näringsliv tar fram en samverkansplan som redovisas under hösten 2014. Därutöver kan näringslivsenheten bistå med företagskontakter och modeller för entreprenörskap och ungt företagande i skolan på efterfrågan och uppdrag från utbildningsförvaltningen. En förläsning för alla åttor och nior om entreprenörskap genomförs under våren. Ansvarig Näringslivsansvarig samt förvaltningschef för Skola, Kultur och fritid. 7 Företagsetablering Etableringservice Hörby kommun ska verka för en god och professionell potentiella investerare och etablerare. företagsservice vad gäller att bemöta Mål Det ska vara enkelt och gå snabbt att etablera eller utveckla befintlig verksamhet i Hörby kommun. Genomförande Nära samverkan med plan- och byggavdelning i samband med förfrågningar från intressenter. Våra etablerade och planerade verksamhetsområden ska i samverkan med samhällsbyggnads förvaltningen marknadsföras där det är lämpligt och möjligt. Detaljplaner ses över så det finns möjlighet att svara upp till olika verksamheters behov. Våra markområden skall läggas in i markregister Syd. Lediga lokaler förmedlas och lokalregistret vakant.nu hålls aktuellt. Ansvar Näringslivsansvarig Upphandlingar Aktuella upphandlingar ska meddelas lokalt. Möjlighet att synliggöra förenklade skall provas då modul avseende detta är färdigutvecklad. upphandlingar Mål A t t genom tydlighet, information och synliggörande öka lokala företags möjlighet att lägga anbud. Genomförande Aktuella upphandlingar ska meddelas på hemsidan. Seminarier om L o U genomförs två till tre gånger per år i samarbete med H ö ö r och Eslöv. Ansvarig Näringslivsansvarig och Utredare 8 Medverkan i regionalt och delregionalt näringslivsarbete Kommunal och regional samverkan Vi skall tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost och grannkommunerna Höör och Eslöv, genom långsiktig satsning utveckla ett allt bättre regionalt företagsklimat. V i ska fortsätta utveckla samarbetet med H ö ö r och Eslöv i frågor som gynnar vårt gemensamma näringsliv. I frågor av gemensamt intresse ska samverkan även ske med andra kommuner. Tillsammans med Skåne Nordostkommunerna planeras det ett gemensamt projekt med fokus på företagsklimatfrågor. V i ska i övrigt medverka i Region Skånes gemensamma näringslivsarbete. Det är viktigt att kommunens företag får ta del av regionens näringslivspolitiska kapital och resurser. ESS Max IV V i ska vara tydliga intressenter i arbetet med ESS och Max I V etableringarna. V i fortsätter att vara delaktiga i det fortsatta arbetet som Region Skåne samordnar. Näringslivsansvarig ingår i arbetsgruppen för Industriell Plattform som underlättar samverkan mellan företag och forskningsanläggningar. Fortsatt fokus på affärsnyttan av etableringen för företagen genom samverkan med Företagarna samt olika informationsinsatser via frukostträffar och seminarier. Destinationsutveckling H ö r b y har sedan flera år samarbetat nära med H ö ö r och Eslöv med sikte på att bli en tydlig turistdestination med definierade reseanledningar. Flera Leaderprojekt har under åren genomförts med god framgång inom affärsutveckling och produktutveckling. Aven möjlighet till marknadsföring har ökat radikalt när kommunerna samarbetat. Det är av stor vikt att det ges förutsättningar att bygga vidare på samarbetet i Mitt-Skåne. Det finns intresse från såväl näringslivet som Tourism in Skåne att jobba vidare med utvecklingsfrågorna. Besöksnäringen är en snabbt växande bransch och det nationella målet att fördubbla omsättningen till 2020 är högt ställt. Förutsättningarna för att öka besöksnäringen i Hörby är gynnsamma. Småskaligheten och naturvärdena har möjlighet att utvecklas. Det finns några större anläggningar som kan fungera som dragare och om man bortser från kommungränserna och ser till områdets helhet så blir potentialen ytterligare större. Gällande taristbyråverksamheten löpte avtalet med Linderödsåsens turismförening ut 2014-04-30. Turistbyrån drivs i nuläget i egen regi. Under hösten utreds hur turistbyrån framöver ska driftas. Höganäs I Höganäs kommun skall det vara lätt att driva företag. I Höganäs kommun finns ett brett företagande och ett gott nyföretagande. Det finns drygt 2 700 företag registrerade inom kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat ligger Höganäs kommun på fjortonde plats i landet. I Höganäs kommun finns mer än 2 700 företag som växer och utvecklas. Näringslivet i Höganäs kommun består av många tillverkande företag, omkring en fjärdedel av arbetstillfällena är i tillverkningsföretag. Höganäs AB är det största. Kullabygden är ett turistmål med många hotell och restauranger. När Årets Företagare utsågs i mars 2014 gick utmärkelsen till Tillberg Design. Grattis! Handel i Handelsplats Höganäs och på Höganäs Design Outlet lockar många besökare. Välkända varumärken är Höganäs Keramik, Iittala och Oscar Jacobsson. Men kommunen är också en kreativ bygd med drygt 800 enmansföretag, specialiserade inom olika branscher. Höganäs en del av familjen Helsingborg Familjen Helsingborg är människor som möts, platser som stimulerar och sammanhang som utvecklar. Här växer både människor och företag. Känslan skapar Familjen Helsingborg. Vi är: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Perstorp Näringsliv & arbete Perstorp - Gyllene tillfällen till nyetablering Perstorp, logistiskt välbeläget i norra Skåne vid Skånebanan och riksväg 21 , kan erbjuda både mark och lokaler för nyetablering. Företagsklimatet är mycket gott och de kommunala beslutsvägarna korta. Politiker och tjänstemän är kända i kommunen och verkar nära företagare och invånare. Detta minimerar risken för krångel och innebär att kommunens företrädare strävar efter maximal effektivitet i samspelet med näringslivet. Perstorp industriPark, som utgör ett av Sveriges största centrum för kemisk industri, erbjuder helt unika möjligheter till nyetablering inom ramen för sitt "Plug in-koncept". Mera information om detta finns på Perstorp industriParks hemsida Positivt företagsklimat Sjöbo kommun är kommunens största arbetsgivare med runt 1 100 anställda. Här finns arbetstillfällen inom förskola, utbildning, individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappsomsorg, kultur och fritid, miljö och byggnad, gata, vatten och avlopp, administration, ekonomi med mera. På de här sidorna kan du läsa om hur du startar eget företag och vilket stöd du kan få som företagare, och om hur det är att jobba som kommunanställd. Här finns också lediga tjänster som Sjöbo kommun rekryterar till. Sjöbo erbjuder goda förutsättningar för företagsutveckling och ser det som en viktig del av framtidsarbetet att tillgodose samhällets behov. Sjöbo värnar om småföretagen inom alla branscher. Område för boende, handel och företag finns att tillgå och täcker de behov som uppstår. Genom samarbete med närregionen ska våra entreprenörer erbjudas kompetent arbetskraft, tillväxtkapital och attraktivt boende för såväl familj som för anställda. På de här sidorna finns stöd till dig som v i l l starta eget, nätverka, lära dig mer om vilka tillstånd du behöver för att driva eget företag och vilka upphandlingar som pågår i Sjöbo kommun. Burlöv Näringsliv och arbetsmarknad Burlöv har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser i varierande storlekar och verksamheter. Kommunen är den största arbetsgivaren men det finns flera företag som har mer än 100 anställda. Andra tecken på ett starkt näringsliv i Burlöv är att vi har en större inpendling av arbetskraft än utpendling och att det varje år etableras ca 80 nya företag till de dryga 1200 redan etablerade. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för vårt näringsliv idag och kommer att utvecklas i framtiden. Strävan m o t starkt näringsliv med trygga arbetstillfällen För att stimulera nyföretagande och stödja redan etablerade företag har vi ett samarbete med NyföretagarCentrum Öresund som innebär att kommuninvånare erbjuds kostnadsfri rådgivning för att etablera och utveckla företagande. I kommunens strävan att skapa goda förutsättningar för ett starkt näringsliv med trygga arbetstillfällen ingår naturligtvis samverkan med Arbetsförmedlingen och de företagsföreningar är verksamma i kommunen. Ett Näringslivsråd med uppgift att vara ett forum där näringsliv och kommun möts och bygger förtroende har skapats. som Si OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUN 22 april 2015 Kommunstyrelsen §14 Ny taxa för trädgårdsservice Dnr2014.ks.3150 044 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. Taxan för trädgårdsservice höjs till etthundrafemtio (150) kronor inklusive moms per timme. Sammanfattning V i d arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på etthundra (100) kronor per timme. Med hänsyn t i l l konkurrenslagstiftning kan detta vara ett underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning till etthundrafemtio (150) kronor per timme är nödvändigt för att få bättre samstämmighet med rådande marknadspris för dessa tjänster. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 58. Utdrag ur mötesanteckningar från Kommunala pensionärsrådet 2015-03-02 punkt 15 "Ny taxa för trädgårdsservice; yttrande". Skrivelse "Prisjustering trädgårdservice", daterad den 15 oktober 2014, från verksamhetsområdeschef Roger Johansson och enhetschef Pål Cederqvist. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 1 Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §58 Ny taxa för trädgårdsservice Dnr2014.ks3150 044 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta - höja taxan för trädgårdsservice till 150 kr inklusive moms per timme. Sammanfattning V i d Arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på 100 kr/timme. M e d hänsyn till konkurrenslagstiftning kan detta vara ett underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning till 150 kr/timme är nödvändigt för att få bättre samstämmighet med rådande marknadspris för dessa tjänster. Beslutsunderlag Yttrande Kommunala pensionärsrådet KPR 2015-03-03. Kommunstyrelsens utskott för arbete och utbildning 2015-01-21, § 8. KPR 2014-12-01, § 34. Kommunstyrelsen 2014-11-26, § 302. Utbildning och arbete 2014-10-15. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 15(19) OSBY MOTESANTECKNINGAR 1(5) KOMMUN 2015-03-02 Kommunledningskontoret Kerstin Ernerskog, 0709-318 131 [email protected] Kommunala pensionärsrådet Plats Samlingssalen i Lindhem, Osby Tid Måndagen den 2 mars 2015, klockan 14:00-15:00 Ledamöter Ordförande Margot Malmqvist (S),kommunstyrelsen Kurth Stenberg (S), tillsynsoch tillståndsnämnden Åke Källkvist, SPF Osby Raymond Borg, PRO Osby Ersättare Jan Nyberg, PRO Osby Lars-Erik Svensson (M), kommunstyrelsen Maud Ralsgård, SPF Osby Mats Benteer (M), tillsyns- och tillståndsnämnden Ej närvarande Anne-Marie Axelsson, PRO Osby (ledamot) Rune Nilsson, SPF Osby (ledamot) Marianne Johnsson, SPF Osby (ersättare) Ulf Pettersson, PRO Loshult (ersättare) Britt Håkansson, PRO Örkened (ersättare) Börje Ström, PRO Örkened (ersättare) Ledmot och ersättare från vårdoch omsorgsnämnden utses av nämnden den 24 mars 2015 Övriga Ingegärd Andresén, Rådet för funktionshindrade i Osby kommun (närvarorätt) Kerstin Ernerskog, kommunsekreterare Sonja Svenle-Pettersson, PRO Loshult Kristina Levin, PRO Örkened Margit Nilsson, PRO Örkened Ann-Britt Olsson, PRO Osby ersätter Anne-Marie Axelsson 1 Val av justerare Sonja Svenle-Pettersson utses att j ä m t e ordföranden justera mötesanteckningarna som förs v i d detta möte. 2 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkänns. 3 Presentation av rådets ledamöter och ersättare Var och en av de närvarande ledamöterna och ersättarna presenterar sig inför varandra. Noteras: Den 24 mars 2015 utser vård- och o m s o r g s n ä m n d e n ledamot och ersättare t i l l Kommunala pensionärsrådet. Den 5 mars 2015 utser tillsyns- och tillståndsnärrmden ledamot och ersättare t i l l Kommunala pensionärsrådet. Resöksarimss Västra .Storgatan 35 Tfilflfnn 0470-5? Sn 00 vy Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsida www nshy.se PlusGiroH 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Osby kommun Datum Sida 2015-03-03 4(5) Korrimunstyrelsen beslutade 2015-02-25, § 72 bland annat att överlåta åt RFFH och KPR att utse representanter i Region Skånes kundråd för färdtjänst. Ordförande meddelar att hon såsom ordförande för RFFH, efter att ha tillfrågat ledamoten i RFFH Ingegärd Andresén, anmält henne som representant for RFFH i Region Skånes kundråd för färdtjänst. Detta kommer att behandlas vid RFFH:s nästa sammanträde som planeras att hållas i april/maj. Beslut Kommunala pensionärsrådet utser Anne-Marie Axelsson som rådets representant i Region Skånes kundråd för färdtjänst. Ersättare för Anne-Marie Axelsson utses av Kommunala pensionärsrådet vid nästa möte (4 maj 2015). 13 Det fortsatta arbetet med Rådet för funktionshindrade (RFFH) och Kommunala pensionärsrådet (KPR) Arbetssätt diskuteras och särskilt om råden ska hålla gemensamma möten med efterföljande möten var för sig på samma dag. Detta medför vissa svårigheter på grund av att Margot Malmqvist är ordförande för båda råden. Överläggningarna om arbetssätt återupptas vid nästa möte. 14 Kommunala pensionärsrådet (KPR); kommunens remissinstans Med hänvisning till Kommunala pensionärsrådets reglemente, punkt 1 och 3 ska synpunkter inhämtas från KPR innan slutligt kommunalt beslut fattas i för KPR angelägna ärenden. Sådana ärenden bör lämnas för remiss till rådets ordförande eller sekreterare i god tid före rådets möten, senast 14 dagar före KPR:s mötesdag. På detta sätt ges skälig tid för KPR:s beredning. Se vidare beslut i föreliggande mötesanteckningar punkt 10. OBS! Ärenden som ska behandlas på KPR:s möte den 4 maj ska lämnas ordföranden eller sekreteraren senast den 13 april. till 15 Ny taxa för trädgårdsservice; yttrande Kommunstyrelsen har remitterat rubricerat ärende till Kommunala pensionärsrådet (KPR) för synpunkter. Kommunens arbetsmarknadsenhet utför olika trädgårdsarbeten hos ålderspensionärer. Avgiften är idag 100 kronor/timme. Arbetsmarknadsenheten föreslår en höjning till 150 kronor/timme. Skälet till detta anges vara att nuvarande avgift kan vara ett underpris med hänsyn till konkurrenslagstiftningen och risker för snedvriden konkurrens. En avgiftshöjning anses därmed vara nödvändig för att få en större samstämmighet med rådande marknadspriser för dessa tjänster. KPR anser att nuvarande taxa för kommunens avgift för trädgårdsservice ska vara oförändrad, det vill säga 100 kronor/timme. KPR anger främst två skäl till bibehållen taxa och varför det inte är relevant att jämföra arbetsmarknadsenhetens servicetjänster med de privata företagens: Osby kommun Datum Sida 2015-03-03 5(5) 1. Korrrmunen bör på olika sätt medverka till att underlätta för pensionärer att kunna bo kvar i sitt hem/hus så länge som möjlig. 2. Avgifterna för arbetsmarlmadsenhetens trädgårdsservice bör inte jämföras med privata serviceföretag med marknadsmässiga priser mot bakgrund av att arbetsmarknadsenhetens trädgårdsservice utförs av personer som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och/eller är utförsäkrade. D.v.s. tjänsterna utförs av personer som står långt från arbetsmarknaden. Detta innebär att arbetsmarknadsenhetens verksamhet har helt andra premisser att förhålla sig till än de privata företagen. KPR anser att beslutsunderlaget i ärendet bör kompletteras med följande information innan kommunfullmäktige kan fatta beslut om avgiften: - En inventering över företag i Osby kommun som utför trädgårdsservice. - Företagens timkostnad för trädgärdstjänster (exklusive RUT-avdrag) - Omfattningen/antalet ålderspensionärer som utnyttjande arbetsmarknadsavdelningens trädgårdstjänster under 2104. - Arbetsmarknadsenhetens beräkningsunderlag för föreslagen taxa (150 kronor/timme). - Kommunalrättslig bedömning med särskild inriktning på konkurrenslagstiftningen och kommunens befogenheter. Beslut KPR återupptar ärendet på mötet den 4 maj. 16 Årets sammanträdesdagar Kommunala pensionärsrådet från föregående mandatperiod har 2014-12-01 lämnat förslag till sammanträdesdagar för år 2015. Beslut Följande mötesdagar och plats för år 2015 fastställs: Måndagen den 4 maj i Lönsboda Måndagen den 21 september i Osby Måndagen den 2 november i Osby Justeras: justerare ordförande Mötesanteckningarna skickas till: Kommunstyrelsen Kommunjurist B. Nilsson ^-^p Sida OSBY TJANSTESKRIVEL.SE KOMMUN Datum 1(2) 2014-10-15 Utbildning och arbete Pål Cederqvist pal.cederqvist @ osby.se Prisjustering trädgårdservice Dnr ^/y/rXJ' J / t f V Y Utbildning och arbetes förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att höja taxan för trädgårdservice till 150 kr inkl moms per timme. Sammanfattning V i d Arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på 100 kr/timme. M e d h ä n s y n till konkurrenslagstiftning kan detta vara ett underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning till 150 kr/timme är nödvändigt för att få bättre samstämmighet med rådande marknadspris för dessa tjänster. Ärende Trädgårdsservicen inom Arbetsmarknadsenheten är riktad till ålderspensionärer inom Osby kommun och erbjuds som ett komplement till hemtjänsten. Det är en typ av hemservice utan biståndsbeslut, och som syftar till att äldre kan bo kvar längre i sina egna boenden och leva ett självständigt liv. I "Service i hemmet för äldre människor - kunskapsläge, utvecklingsarbete och juridiska förutsättningar" (SOU 2003:91) finns ett resonemang runt denna hemservice och att det finns ett berättigande för verksamheten (inte minst utifrån ett jämställdhetsperspektiv). Intressant resonemang är t ex, "varför är hemtjänsten endast traditionellt kvinnliga sysslor, såsom städning, tvätt, mm och inte traditionellt manliga sysslor, såsom gräsklippning och snöskottning". Det finns även en lydelse i Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) under andra kapitlet: Servicetjänster åt äldre 7 § Kommuner får utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. 8 § För servicetjänster åt äldre personer får kommuner ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunerna bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunernas självkostnader. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Utbildning och arbete 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsida www.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Huvudsyftet med verksamheten vid Arbetsmarknadsenheten och delområdet trädgårdsservice är arbetslivsinriktad rehabilitering och möjligheter till anpassade anställningar för människor med olika funktionsnedsättningar som en väg in på arbetsmarknaden. Arbete som utförs inom ramen för denna trädgårdsservice är: - gräsklippning - snöskottning - häckklippning - andra enklare trädgårdsarbeten (t ex räfsa löv) En avgift tas ut vid utfört uppdrag, vilket innebär att kommunen bedriver näringsverksamhet i liten skala. I Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) står i tredje kapitlet: 3 kap. Rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet Sysselsättning för personer med funktionshinder 1 § Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att 1. verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder, och 2.anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller, efter Arbetsförmedlingens medgivande, av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453). Viktigt i sammanhanget är att kommunen tar hänsyn till konkurrenslagstiftning. V i ska inte ha en dominerande roll på den relevanta marknaden och inte tillämpa underprissättning. V i har för närvarande en begränsad del av marknaden för trädgårdsarbeten och vänder oss bara till ålderspensionärer. Det finns ingen ambition att öka marknadsandelen. Viktigt är att det finns lämpliga arbetsuppgifter för människor i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassade anställningar. Avgiften för tjänsten har under lång tid varit 100 kr/timme inkl moms per person. För att inte prissättningen ska snedvrida konkurrensen bör detta pris höjas för att bättre spegla rådande pris på marknaden. Samtidigt är det viktigt att priset inte gör att verksamheten "går med vinst". De personer som utför arbete inom trädgårdsservice är i behov av anpassade arbetsuppgifter, oftast i form av speciellt handledarstöd och lägre tempo. Arbete som utförs av anställda inom dessa premisser behöver längre tid för att utföra arbetsuppgiften, i jämförelse med en fullt arbetsför inom ett eventuellt konkurrerande företag. V i kan heller inte erbjuda samma kvalité på arbetet. Därför bör priset vara lägre än jämförbart på marknaden. V i d en kontroll av priser företag tar ut landade priset på ca 200-250 kr/timme (inkl moms och efter RUT-avdrag). Lämpligt nytt pris för utfört arbete av trädgårdsservice inom Arbetsmarknadsenheten är 150 kr/timme inkl moms per person. Pål Cederqvist Verksamhetsområdeschef Enhetschef ^ Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §15 Värdskapspris 2014 Dnr KS/2015:247 028 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har inkommit. 2. Formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan premieras genom andra former. Sammanfattning Värdskapspriset instiftades av kommunstyrelsen 2009. Syftet med värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel på hur arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit, vilket är för få utifrån de riktlinjer om fem bidrag för att priset ska delas ut, där följande var nominerade: Pulsens och Bultens fritidsgårdar och Rönnebacken avd Västerbo grön Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 59. Skrivelse "Värdskapspriset 2014", daterad den 23 mars 2015, från personalchef Christina Mårtensson och personalkonsult Anna Olsson. Riktlinjer "Värdskapspriset 2014". Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 18(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §59 Värdskaps pris 2014 Dnr KS/2015:247 028 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta - värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har inkommit. - formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan premieras genom andra former. Sammanfattning Värdskapspriset instiftades av kommunstyrelsen 2009. Syftet med värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel på hur arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit där följande var nominerade: Pulsens och Bultens fritidsgårdar och Rönnebacken avd Västerbo grön Beslutsunderlag Riktlinjer för värdskapspriset. Ärende Två bidrag har lämnats i n vilket är för få utifrån de riktlinjer om fem bidrag för att priset ska delas ut. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 16(19) Sida OSBY TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUN 1(1) Datum 2015-03-23 Kommunledningskontoret Anna Olsson [email protected] Värdskapspriset 2014 Dnr KS/2015:247 028 Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag till kommunstyrelsens beslut - Värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har inkommit. - Formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan premieras genom andra former. Sammanfattning Värdskapspriset instiftades 2009 av Kommunstyrelsen. Syftet med värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel p å hur arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit där följande var nominerade: Pulsens och Bultens fritidsgårdar Rönnebacken Avd. Västerbo grön Beslutsunderlag Riktlinjer för värdskapspriset. Ärende Två bidrag har lämnats in vilket är för få utifrån de riktlinjer v i har om fem bidrag för att priset ska delas ut. Anna Olsson Personalchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby Personalkonsult Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 OSBY KOMMUN Värdskapspriset 2014 Värdskapspriset är från och med år 2009 ett årligt pris som delas ut av kommunstyrelsen. Vad är värdskap? Med värdskap menas konsten att få människor att känna sig väntade, välkomna och respekterade. Gott värdskap handlar om att få andra (t.ex. kommuninvånare, elever, brukare) att känna sig välkomna. Det handlar också om att välkomna varandra (t.ex. arbetskollegor, medarbetare p å andra avdelningar/enheter/förvaltningar). Andra ord för värdskap kan vara gott bemötande och god service. Att välkomna andra människor eller varandra är dock inte samma sak som att välkomna allt som människor säger eller gör. Värdskap är t.ex. att säga nej till trakasserier. Syftet Syftet med värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna att arbeta med gott bemötande. Nominering Det är öppet för anställda i kommunen att lämna i n bidrag t i l l Värdskapspriset senast den 30 december. Det går inte att nominera enskilda personer utan det är enbart kommunala arbetsplatser i Osby kommun som kan nomineras. Minst fem arbetsplatser ska vara nominerade för att värdskapspriset ska delas ut. H u r ska ett bidrag utformas? Bidraget ska utgöra konkreta exempel från 2014 p å hur arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Var så utförlig som möjligt. Använd blanketten "Bidrag till Värdskapspriset 2014" som finns på intranätet. Kriterier Viktiga delar i bedömningen är • • • • • Vad som har gjorts eller görs i temat värdskap/gott bemötande Vad har man gjort p å arbetsplatsen Användbarhet för andra arbetsplatser Det ska vara möjligt att överföra exemplet till andra arbetsplatser i kommunen Resultat Exemplet har resulterat i ett resultat. Det går att se effekterna av arbetet. Det har skett förändringar gentemot hur det var tidigare. Medborgarperspektiv/Kommunperspektiv Hur exemplet har gett mervärde t i l l kommuninvånarna, de som nyttjar verksamheten, för medarbetarna och/eller till kommunen som organisation. Mångfaldsperspektivet Hur har exemplet givit mervärde för t ex kvinnor och män, ung eller gammal, personer med annat etnicitet/religion etc. Juryn Kommunstyrelsens arbetsutskott väljer ut de tre bidrag som bäst svarar mot de kriterier som finns uppsatta. Arbetsutskottet kan beroende på antal bidrag och kvalitén p å bidragen välja ett färre antal bidrag eller att inte dela ut priset alls. De bidrag som har blivit valda av kommunstyrelsens arbetsutskott presenteras för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fattar sedan beslut om vilken arbetsplats som ska utses t i l l vinnare utifrån uppställda kriterier. Beslutet ska kunna motiveras. Priset Den vinnande arbetsplatsen får ett diplom samt 10 000 kr för det fortsatta arbetet med bemötande internt och externt. Priset delas ut i början av 2015 och ska användas under året 2015. Bidrag lämnas Bidrag ska lämnas p å blanketten "Bidrag till Värdskapspriset 2014" till personalavdelningen senast 30 december 2014. Det kan skickas via e-post till anna.olssonfajosby.se eller via internposten till personalavdelningen. OSBY KO fVt fVl U SAMMANTRÄDESPROTOKOLL N Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §16 Ansökan om extra kommunbidrag samt anstånd med kredit, Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa Dnr KS/2015:261 043 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. 1. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa medges anstånd med återbetalning av utfärdad kredit om 260.000 kronor till och med 2015-12-31. 2. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa beviljas ett extra bidrag om 140.000 kronor för år 2015, att finansieras ur anslaget för oförutsedd verksamhet 9102. 3. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa anmodas att presentera en budget med åtgärdsplan för åren 2015-2017. 4. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att ha överläggningar med styrelsen i Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa fyra (4) gånger om året. Sammanfattning Lönsboda folkets hus och parkförening har under senare år haft en ansträngd ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i offentlig dansverksamhet. Under 2014 redovisar man 27 danser varav knappt 50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang redovisar ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är bokade. Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas. Hela verksamheten bygger på ideellt arbete, under 2014 avslutades vaktmästartjänsten som varit föreningens enda anställda. Stor del av arbetet utförs av ordföranden vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar. Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260 tkr årligen, uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav ett plus om 275 tkr under 2014. På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en utgiftspost som borde kunna dämpas vid konvertering till annan uppvärmningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr. 2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som förföll 2014-12-31, vilket man nu begär att få anstånd med. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 19(26) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska annonseringen med 120 tkr per år och att förhandla ned de relativt höga räntorna. V i ställer oss frågande till om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler åtgärder inte minst på intäktssidan måste till för att komma tillrätta med obalansen i ekonomin. Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om 260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag på 140 tkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 60. Skrivelse "Lönsboda folkets hus och parkförening extra kommunbidrag samt anstånd med kredit", daterad den 2 april 2015, från kultur- och fritidschef Arne Grau A m n é r och tf. ekonomichef Evy Ågren. Skrivelse från Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa, med bilagor. Balansrapport per den 31 december 2014 för Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa. Resultatrapport för räkenskapsåret 2014 för Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 20(26) Sida OSBY SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(19) Sammanträdesdatum KOMMUN 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §60 Ansökan om extra kommunbidrag, Lönsboda folkets hus- och parkförening upa Dnr2015.ks0261 043 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta ge Lönsboda folkets hus- och parkförening anstånd med återbetalning av utfärdad kredit p å 260 000 kr till och med 2015-12-31. bevilja Lönsboda folkets hus- och parkförening ett extra bidrag på 140 000 kr för 2015 att finansieras ur anslaget för oförutsedd verksamhet 9102. anmoda Lönsboda folkets hus- och parkförening att presentera en budget med åtgärdsplan för 2015-2017. uppdra åt kultur- och fritidschefen att ha överläggningar med styrelsen i Lönsboda folkets hus- och parkförening fyra gånger om året. Sammanfattning Lönsboda folkets hus och parkförening har under senare år haft en ansträngd ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i offentlig dansverksamhet. Under 2014 redovisar man 27 danser varav knappt 50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang redovisar ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är bokade. Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas. Hela verksamheten bygger p å ideellt arbete, under 2014 avslutades vaktmästartjänsten som varit föreningens enda anställda. Stor del av arbetet utförs av ordföranden vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar. Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260 tkr årligen, uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav ett plus om 275 tkr under 2014. På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en utgiftspost som borde kunna dämpas v i d konvertering till annan uppvärmningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som förföll 2014-12-31, vilket man nu begär att få anstånd med. Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska annonseringen med 120 tkr per år och att förhandla ned de relativt höga räntorna. V i ställer oss frågande t i l l om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler åtgärder inte minst på intäktssidan måste till för att komma tillrätta med obalansen i ekonomin. Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om 260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag på 140 tkr. Beslutsunderlag Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid 2015-04-02 Skrivelse från föreningen daterad 2015-03-26 Protokoll från styrelsemöte 20150319 Resultatrapport 2014 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 18(19) TJÄNSTESKRIVELSE f : V .KOMMUN Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid Datum Arne Grau Amnér, 0479-528 294 2015-04-02 arne. grauamner@osby. se Lönsboda folkets h u s o c h parkförening extra kommunbidrag s a m t anstånd med kredit Dnr2015.ks0261 043 S a m h ä l l s b y g g n a d s förslag till ledningsutskottet Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen Sammanfattning Lönsboda folketshus och parkförening har under senare år haft en ansträngd ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i offentlig dansverksamhet, under 2014 redovisar man 27 danser varav knappt 50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang redovisar ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är bokade. Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas. Hela verksamheten bygger p å ideellt arbete, under 2014 avslutades vaktmästartjänsten som varit föreningens ända anställda. Stor del av arbetet utförs av ordförande vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar. Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260tkr årligen, uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav ett plus om 275 tkr under 2014. På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en utgiftspost som borde kunna dämpas v i d konvertering t i l l annan uppvärrnningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr. 2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som förföll 2014-12-31 vilket man nu begär att få anstånd med. Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska annonsering med 120 tkr per år samt förhandla ned de relativt höga räntorna. V i ställer oss frågande t i l l om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler åtgärder inte minst p å intäktssidan måste t i l l för att komma tillrätta med obalansen i ekonomin. Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om 260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag p å 140 tkr. Beslutsunderlag Skrivelse från föreningen daterad 2015-03-26 Protokoll från styrelsemöte 20150319 Resultatrapport 2014 Arne Grau Amnér Kultur- och fritidschef Tf. Ekonomichef Osby Kommun Vi översänder här beräkningar för samtliga danser under 2014 enligt ert önskemål. Det beräknade totala resultatet för samtliga danser blev en vinst på ca 2 7 5 . 0 0 0 : - . Övriga intäkter under året bestod av uthyrningar till en summa av 1 7 6 . 0 0 0 : - samt kommunens bidrag på 2 6 0 . 0 0 0 : - . Vi bifogar protokoll på styrelsemötet från den 19/3 där alla kostnader och intäkter genomgicks. Annonseringen har vi ju diskuterat innan, men tyvärr utan resultat. Nu fattades ett beslut att annonseringen skall minska med 1 2 0 . 0 0 0 : - , alltså till 9 0 . 0 0 0 : - . Detta innebär att vi måste sluta annonsera i 4 tidningar. Endast Kvällsposten och Allt o m Osby skall finnas kvar. All sponsring måste upphöra. Driftskostnaderna beräknar vi till 6 5 0 . 0 0 0 : - enl bilaga. Oljekostnaden till uppvärmning kan variera ganska mycket beroende på vintern. Dessutom amorterar vi 1 3 0 . 0 0 0 : - o m året. Vi har inte haft amorteringsbefrielse tidigare men har diskuterat det. På lån på 1.137.000:- har vi f n en ränta på 5,55%. På kontokrediten på 3 0 0 . 0 0 0 : - är räntan 4,05%. Dessa räntor håller vi på att förhandla ner. På det bundna lånet på 1.573.292:- har vi 2,94%. Uthyrningspriserna har inte höjts på många år så en höjning är befogad. Vi håller på att diskutera och räkna på det. När dessa samtliga ändringar är genomförda är vår tro och f ö r h o p p n i n g att vi skall få ett positivt resultat. Då vi nu har akuta likviditetsproblem ansöker vi om ett extra kommunbidrag på 1 4 0 . 0 0 0 : - . Vi ansöker o m anstånd på vår kredit till Osby Kommun på 2 6 0 . 0 0 0 : - förfallen per 20141231. LÖNSBQDA FOLKETS HUS- OCH PARKFÖRENING UPA Göte Johansson Protokoll fört vid Lönsboda Folkets Park styrelsemöte 2015.03.19 Närvarande: Göte Johansson, Anita Persson, Ellinor Lindqvist, K i m Skough, Magnus Johansson och Steve Stigsson. §1Ordf Göte Johansson hälsade alla välkomna och förklarade mötet Öppnat. §2. Dagordningen, godkändes. §3- Till att justera dagens protokoll valdes Ellinor Lindqvist och Kim Skough. §4. Rapporter, - Göte rapporterade om det stora ideela arbete som läggs ner i parken. Detta är mycket viktigt, och styrelsen tackar alla som ställer upp för vår folkpark! - Anita meddelade att hon bytt försäki mgsbolag till Mnsförsälcrirjgar. Förhoppningsvis ska detta på sikt betyda en lägre kostnad. - §5. Ekonomi. Göte och Anita har besökt kommunen, och redogjort för det ekonomiska läget.Kommunen kräver en handlinsplan från styrelsen, på hur v i tänker oss framtiden. §6. Åtgärdsprogram. - Minska annonsering. Besparing 120 000:- Se över lånen. Betala hög ränta idag. - Se över hyrorna i parken, samt vid utlåning av bord och stolar. Slut med välgörenheten! - Se över priserna i barerna. - Slopa all sponsring tills vidare. - Magdalena J, från Folkparkerna kommer till oss, för att hjälpa till med en långsiktig plan för vår verksamhet, - En allmän diskussion följde, med lite olika ideér på aktiviteter för att öka ilutornstenia. §7. Uppskov. Begära uppskov av Osby Kommun för betalning av ett lån på 260 000:§8. Avslutning. Göte Johansson tackade de närvarande och förklarade mötet avslutat. Justeras cfJ/ f / ( Ellinor Lindqvist Vid protokollet Steve Stigsson [/ Göte.Johansson Ordf DRIFTSKOSTNADER Renhållning och städning 45.000:-- Försäkring fastighet 80.000:-- Hyra arbetsmaskiner (Babs och kopiator) 13.000:» El 105.000:- Olja 65.000:- Vatten och avlopp 12.000:-- Reparation och underhåll 35.000:- Telefon och bredband 16.000:- Redovisningstjänster 36.000:- Bankkostnader (här ingår kostn. Babs) 13.000:- Förbrukningsinv. och förbrukningsvaror 55.000:- Övr. främmande tjänster 5.000:- Föreningsavg FPC 45.000:- Räntor ( Förhandl pågår med banken) 125.000:- SUMMA 650.000:- KALKYL SÖNDAGSDANSER. 8/3: 22/3: 12/4: 26/4 10/5: 22/5. 2015. I DENNA KALKYL INGÅR UTGIFTERNA: PERSONAL INKÖP. ORK. MOMS. STIM. ANNONSER CA: 3.500 VID VARJE TILLFÄLLE. INTÄKTER 321.000 UTGIFTER 254.000 ÖVER 64.000. KALKYL LÖRDAGAR 4/4: 25/4: 2/5. 2015. INTÄKTER UTGIFTER ÖVER. 950.000. 704.250. 246.750 HYRA. BINGO: CA. 28.000. PRO: 7.500 KALKYL SÖNDAGSDANSER 20/9 - 30/12 2015. UTGIFTERNA ÄR: ORK. STIM. PERSONAL MOMS. INKÖP ANNOSERINGEN HAR JAG NOLLAT HÄR. INKOMST UTGIFT KVAR 335.000 251.000 83.777 KALKYL LÖRDAGSDANSER 26/9 - 30/12. INKOMST UTGIFT KVAR 1.127.000 714.670 412.000 BINGO: 52.000 PRO: 12.500 UNDER SAMMA PERIOD. i Sida: LÖNSBODA F O L K E T S H U S & PARKFÖRENING Balansrapport 1 Utskrivet: 15-03-23 Preliminär 308 Senaste vernr: Räkenskapsår: 14-01-01 -14-12-31 Resultatenhet: Heta företaget Period: 14-01-01 - 14-12-31 liig balans Period Utg balans 5 698 133,19 -1 907 713,00 910 866,10 -910 866,10 0,00 -53 000,00 0.00 0,00 5 698 133,19 -1 960 713,00 910 866,10 -910 866,10 3 790 420,19 -53 000,00 3 737 420,19 3 790 420,19 -53 000,00 3 737 420,19 Omsättningstillgångar Varulager mm 1400 Lager 83 278,00 -28 483,00 54 795,00 S:a Varulager mm 83 278,00 -28 483,00 54 795,00 20 488,00 8 524,00 -104,00 4 798,00 31 932,00 65 638,00 82 273,00 9 800,00 0,00 -4 114,00 -31 932,00 102 761,00 18 324,00 -104,00 684,00 0,00 56 027,00 121 665,00 8 406,42 263 472,03 37913,12 -60 754,72 46 319,54 202 717,31 271 878,45 -22 841,60 249 036,85 420 794,45 4 702,40 425 496,85 4211 214,64 -48 297,60 4 162 917,04 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1110 Byggnader 1119 Ack avskiivn byggnader 1220 Inventarier 1229 Ack avskrivn inventarier S:a Materiella anläggningstillgångar S :a Anläggningsti 1 Igångar Fordringar Kundfordringar 1510 Förskott 1610 Avräkning skatter & avg (skattekonto) 1630 Skattefordringar 1640 Övr interimsfoidiingar 1790 S:a Fordringar Kassa och bank 1910 Kassa 1930 Checkräkningskontu S:a Kassa och bank S:a Omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR E G E T KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O C H S K U L D E R Eget kapital 2080 2083 2086 2091 2099 Eget kapital Inbetalda insatser Reservfond Balanserad vinst/förlust Redovisat resultat S:a Eget kapital 864,71 660,00 000,00 303,62 130,34 0,00 0,00 0,00 130,34 83 036,33 -317 -70 -310 119 83 -579 090,75 83 166,67 -495 924,08 -317 -70 -310 119 Långfristiga skulder 2330 2350 2351 2353 S:a Långfristiga Checkräkningskiedit Inteckningslån, Sparbanken Inteckningslån, Spintab Investeringslån -300 -1052 -1 602 -200 000,00 500,00 635,00 000,00 0,00 90 000,00 23 247,00 20 000,00 skulder -3 155 135,00 133 247,00 Kortfristiga skulder 2440 2550 2641 2650 Leverantörsskuldcr Skuld för preliminärskatl Ingående moms Moms redovisningskonto -266 714,95 0,00 0,00 -84 545,00 -15 745,00 0,00 -26 853,00 -41 359,33 -26 692,11 -935,50 -14 144,00 -34 639,24 3 527,00 -3 750,00 41 055,00 15 745,00 -260 000,00 26 853,00 22 875,40 13 248,29 6 536,48 433,00 -476 988,89 -168 116,07 -4211214,64 48297,60 2710 2840 2890 2920 2940 2941 2960 Personalens kiillskatt Låneskulder Övr kortfr skulder Upplupna semlöner Upplupna soc avgifter Upplupna sociala avgifter Upplupna ufgiftsräntor S:a Kortfristiga skulder S:A E G E T K A P I T A L , AVSÄTTNINGAR O C H S K U L D E R 864,7! 660,00 000,00 433,96 166,67 -300 -962 -1 579 -180 -3 021 000,00 500,00 388,00 000,00 888,00 -301 3 -3 -43 354,19 527,00 750,00 490,00 0,00 000,00 0,00 483,93 443,82 600,98 711,00 104,96 -260 -18 -13 5 -13 -645 -4 162917,04 1 Sida: LÖNSBODA F O L K E T S HUS & PARKFÖRENING Resultatrapport 15-03-23 Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: 14-01-01 - ¡4-12-31 Resultatenhet: Hela företaget Period: 14-01-01 - 14-12-3) 308 Senaste vernr: Perioden Period fg år 166 910,00 10 600,00 1 291 200,00 371 539,00 108 201,00 779 308,00 16 319,00 0,00 50 707,00 -36,46 152 650,00 12 100,00 1 491 736,00 312 570,40 99 451,00 764 569,80 140,00 -414,00 67 532,00 -36,57 2 794 747,54 2 900 298,63 Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3040 3041 3044 3052 3053 3054 3055 3081 3690 3740 Intäkter uthyrningar Försälj tjansl/Uthymg Intäkter entréer Försälj varor 12% sv Försälj varor 6% sv (Julshovv) Intäkter servering Försäljn. momsfri Given rabatt Övriga intäkter, Garderob Öresutjämning S:aNettoomsnttning Övriga rörelseintäkter 3921 3987 3989 3994 Provisionsintäktcr Erhållna kommunala bidrag Övriga erhållna bidrag Försäkringsersättning S:a Övriga rörelseintäkter S:a Rörolseintäktcr mm 292,83 000,00 362,00 986,00 2 866,30 260 000.00 191 592,00 0,00 429 640,83 454 458,30 3 224 388,37 3 354 756,93 3 260 152 13 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4010 Inköp varor 4110 Musikarvoden 4190 Artistfönncdl. 4990 Lagerförändring S:a Råvaror och förnödenheter mm Bruttovinst Övriga externa kostnader 5160 Renhålln och städning 5192 FYSrsäkringsprem fastighet 5210 Hyra arbetsmaskiner 5220 Hyra utrustn./ Tält 5310 El för drift 5330 Värmekostnad Olja 5380 Vatten 5410 Föl bi ukningsinvenlarier 5460 Förbrukningsmaterial Arbetskläder o skyddsmtrl 5480 5500 Reparation och underhåll 5910 Annonsering 5930 Reklamtrycksaker 5990 Övrig reklam 6110 Kontorsmaterial 6150 Trycksaker 6211 Telefon 6212 Mobiltelefon 6213 Bred band 6250 Porto 6310 Företagsförsäkringar Admin.kostn./Avgifler 6330 Avgilt STIM , SAMI 6492 6530 Redov isn ingstj änstcr 6570 Bankkost nåder 6590 Övr främmande tjänster Inhyrd personal 6800 6981 Förcningsavg F P C F*öreningsavg ej avdr gill 6982 Övriga kostnader 6990 -608 -888 -45 -28 -1 569 083,04 273,00 000,00 483,00 839,04 -591 -906 -45 5 -1 537 853,26 449,00 000,50 657,00 645,76 1 654 549,33 1 817 111,17 -48 345,26 -82 418,00 -13 411,00 -10 287,20 -104 956,33 -61 819,79 -18 459,24 -23 709,98 -34 608,19 -574,07 -48 906,72 -207 951,94 0,00 -20 119,00 -2 100,34 -2 439,00 -2 733,56 -9 337,00 -4 080,00 -780,00 0,00 -4 129,00 -41 215,30 -36 000,00 -13 385,28 -4 600,00 -237 474,00 -14 953,00 -29 719,00 -4 511,77 -52 740,14 -56 840,25 -14 639,00 -6 497,00 -112 194,57 -69 460,54 -9 545,94 -5 210,20 -12 118,04 -1 175,30 -34 377,97 -185 958,48 -9 526,00 -3 300,00 -11 208,29 -555,00 -5 055,88 -7 858,90 -3 139,90 -1 168,00 -500,00 -22 211,00 -67 296,00 -36 000,00 -11 509,18 0,00 -128 019,00 -13 302,00 -28 618,00 -8 386,08 Sida: LÖNSBODA F O L K E T S HUS & PARKFÖRENING Resultatrapport 2 Utskrivet: 15-03-23 Preliminär Räkenskapsår: 14-01-01 - 14-12-31 Resultatenhet: Hela företaget Period: 14-01-01 - 14-12-31 6993 Lämnade bidrag och gåvor S:a Övriga externa kostnader Personalkostnader 7010 7082 7090 7331 7390 7510 7519 7531 7570 308 Senaste vemr: Perioden Period fg år -5 451,28 - i 088 475,25 -918 737,86 -327,20 -339 -63 22 -21 992,50 699,36 875,40 087,00 0,00 -109 173,22 6 536,48 0,00 37 422,00 -469 -42 -8 -24 -6 -134 -1 -3 -17 -467 118,20 -709 524,16 -3 125 432,49 -3 165 907,78 98 955,88 188 849,15 -53 000,00 -53 000,00 -53 000,00 -53 000,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 45 955,88 135 849,15 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 45 955,88 135 849,15 Lön kollektivanställda Semesterlön Förändr som löneskuld Skattefri bilersättning Övr kostnadsersättningar Arbetsgivaravgifter Arb giv avg sem skuld Löneskatt A M F enl avtal S:a Personalkostnader S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm Rörelseresultat före avskrivningar 361,50 893,69 535,61 626,00 900,00 179,44 778,92 398,00 851,00 Avskrivningar Avskrivn byggnader 7821 S:a Avskrivningar Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8300 Ränteintäkter 2,48 46,78 2,48 46,78 -128 322,59 -196,44 -606,00 -135 070,29 -24,98 -931,00 -129 125,03 -136 026,27 -129 122,55 -135 979,49 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -83 166,67 -130,34 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -83 166,67 -130,34 Resultat före skatt -83 166,67 -130,34 Beräknat resultat -83 166,67 -130,34 83 166,67 130,34 S:a Övriga ränteintäkter och liknande rcsultatposter Räntekostnader och liknande resullatposter 8400 Räntekostnader 8422 Räntekostnader levskuldcr 843 i Räntekostnader skatteverket S:a Räntekostnader och liknande resultatposler S:a Resultat från finansiella investeringar 8999 Redovisat resultat Sida VOSBY <f\) SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §17 K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft Dnr KS/2015:291 374 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillstyrkande, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om tillstånd till en anläggning för vindkraft. Sammanfattning Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808). Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall göras av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna beslutanderätt till. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 61. Skrivelse "Kommunens tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft", daterad den 31 mars 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och kanslichef Benny Nilsson. Miljöbalken (1998:808) 16 kap. Utdrag ur prop. 2008/09:146. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 21(26) OSBY KO M M SAMMANTRÄDESPROTOKOLL U N Sammanträdesdatum 2015-04-08 Kommunstyrelsens ledningsutskott §61 K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft Dnr KS/2015:291 374 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta - delegera till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillstyrkande, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om tillstånd till en anläggning för vindkraft. Sammanfattning Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808). Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall göras av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna beslutanderätt till. Beslutsunderlag 16 kap. miljöbalken (1998:808) Utdrag ur prop. 2008/09:146 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 1 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-03-31 Kommunledningskontoret Benny Nilsson [email protected] K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft Dnr KS/2015: Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillstyrkande, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om tillstånd till en anläggning för vindkraft. Sammanfattning Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808). Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall göras av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna beslutanderätt till. Beslutsunderlag 16 kap. miljöbalken (1998:808) Utdrag ur prop. 2008/09:146 tf. kommunchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby kanslichef Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Miljöbalk (1998:808) Sida 1 av 2 FJÄRDE AVDELNINGEN PRÖVNINGEN AV MÅL OCH ÄRENDEN 16 k a p . A l l m ä n t o m p r ö v n i n g e n Prövningsmyndigheter 1 § Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. I fråga om prövningen av mål om straff eller förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet. Närmare bestämmelser om vilka mål och ärenden som prövas av respek- tive prövningsmyndighet finns i 17 kap. 1-4 §§, 18 kap. 1-2 §§, 19 kap. 1-2 §§, 21 kap. 1 § och i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkännande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten. Lag (2010:923). Tillstånd, godkännande och dispens 2 § Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd). I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, får det dock inte beslutas villkor om begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Andra stycket gäller inte villkor som i fråga om 1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller 2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2012:430). 2 a § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 § första stycket. Lag (2012:430). 3 § Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter. En säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten. Lag (2007:661). 4 § Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Lag 5 § Har upphävts genom lag (2009:652). (2010:882). 6 § Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd, godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökandens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning till den verksamhet där underlåtelsen har förekommit. 7 § Vid prövningen enligt denna balk skall hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. 8 § Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i 2 § andra stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm 2015-03-30 Miljöbalk (1998:808) Sida 2 av 2 följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt. Frågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor. Lag (2010:882). 9 § Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta 1. särskild undersökning av berört område, 2. särskilda åtgärder för att bevara berört område, och 3. särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap. Lag (2007:660). 10 § Om en vattenverksamhet har bedrivits utan tillstånd, är verksamhetsutövaren bevisskyldig i fråga om de förhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sattes i gång. 11 § Om mål eller ärenden enligt denna balk om tillstånd eller dispens till skilda verksamheter prövas samtidigt och verksamheterna på grund av att de berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte kan utövas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna, skall verksamheterna om möjligt jämkas så att de kan komma till stånd utan väsentlig nackdel för någon av dem. Om en sådan jämkning inte kan göras, skall företräde ges åt den verksamhet som bäst stämmer överens med 3 kap. Första stycket gäller inte om en samfällighet för de särskilda verksamheterna bildas enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätt att överklaga 12 § Överklagbara domar eller beslut får överklagas av 1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot, 2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, 3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och 4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har rätt att överklaga. Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (2010:898). 13 § Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. 2. 3. 4. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 6 eller 8 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2010:882). 14 § Bestämmelserna i 13 § om vissa ideella föreningars rätt att överklaga gäller i fråga om strandskydd också för en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen. Lag (2009:532). http://ww.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm 2015-03-30 Prop. 2008/09:146 7 Kommunens roll i tillståndsprövningen Regeringens förslag: P r ö v n i n g s m y n d i g h e t e n får endast ge tillstånd enligt miljöbalken t i l l en a n l ä g g n i n g for vindkraft om den kommun där a n l ä g g n i n g e n avses att uppföras har tillstyrkt det. Fortfarande får dock regeringen tillåta en a n l ä g g n i n g för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer t i l l stånd. Utredningens förslag om att avskaffa dubbelreglering innebär att det starka inflytande ö v e r vindkraftsetablering som detaljplanekravet och bygglovsplikten i n n e b ä r för kommunen försvinner n ä r a n l ä g g n i n g a r n a endast omfattas av m i l j ö b a l k s p r ö v n i n g e n . T i l l skillnad från utredningens förslag innebär regeringens förslag att kommunen har kvar ett stort inflytande även i de fall d ä r p r ö v n i n g e n av en vindkraftsanläggning endast är en m i l j ö b a l k s p r ö v n i n g . Remissinstanserna: M å n g a remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i Östergötlands län, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Sveriges Kommuner och Landsting och flera kommuner, har inte delat utredningens bed ö m n i n g att det är tillräckligt med att p r ö v n i n g e n av stora vindkraftsanläggningar sker enligt miljöbalken. De har anfört i huvudsak följande. Förslaget innebär en oacceptabel i n s k r ä n k n i n g i det kommunala planmonopolet. Kommunernas möjlighet att själva p å v e r k a sin bebyggelsestruktur och b e s t ä m m a hur mark och vatten ska a n v ä n d a s minskar. Utredningen har inte presenterat tillräckliga skäl för en sådan genomgripande s y s t e m f ö r ä n d r i n g . En p r ö v n i n g enligt plan- och bygglagen är ett lämpligare system för att allsidigt p r ö v a frågor om m a r k a n v ä n d n i n g och bebyggelsestruktur än miljöbalken. Uddevalla kommun har anfört att utredningens förslag avstyrks om inte kommunens möjlighet att p å v e r k a i t i l l ståndsärendet stärks avsevärt p å så sätt att det b ö r krävas särskilda skäl för att l ä m n a ett tillstånd i strid med kommunens yttrande. Linköpings kommun har framfört att om b y g g l o v s p r ö v n i n g e n tas bort, b ö r ett t i l l stånd enligt miljöbalken inte få ges mot kommunens vilja. S k ä l e n tor regeringens förslag: Kommunen har i dag har en stark ställning v i d en t i l l s t å n d s p r ö v n i n g enligt miljöbalken, dels genom den betydelse som översiktsplanen har v i d lokaliseringsprövningen, dels genom att kommunen får föra talan i tillståndsärenden. Ä v e n b e s t ä m m e l serna i 17 kap. miljöbalken om rätten för k o m m u n f u l l m ä k t i g e att b e g ä r a att regeringen ska förbehålla sig att p r ö v a tillåtligheten av vissa verksamheter ger kommunen ett starkt inflytande. Det har f ö r e k o m m i t att en k o m m u n som inte önskat att en etablering av vindkraft kommer t i l l stånd i kommunen har avslagit en b y g g l o v s a n s ö kan med motiveringen att åtgärden ska föregås av en detaljplaneläggning i enlighet med detaljplanekravet i 5 kap. 1 § och därefter inte tagit fram n å g o n detaljplan. I beredningen av utredningens förslag har m å n g a kommuner framfört en oro ö v e r att förslagen innebär ett minskat inflytande för kommunerna ö v e r a n v ä n d n i n g e n av mark- och v a t t e n o m r å d e n . Syftet med förslagen 39 om ä n d r a d e krav på detaljplan och bygglov är att avskaffa o n ö d i g dubb e l p r ö v n i n g - inte att minska kommunens inflytande i frågan om v i l k a ä n d a m å l som kommunens mark- och v a t t e n o m r å d e n är mest l ä m p a d e för. För att i viss m å n tillgodose remissinstansernas synpunkter i denna del och säkerställa ett l å n g t g å e n d e kommunalt inflytande ö v e r a n v ä n d n i n g e n av mark och vatten, bör det i stället för att behålla d u b b e l p r ö v n i n g e n införas en b e s t ä m m e l s e i miljöbalken om att tillstånd t i l l en a n l ä g g n i n g för vindkraft inte tar ges utan att kommunen har tillstyrkt det. En kommun som berörs av en a n s ö k a n om uppförande av vindkraft tar a n s ö k n i n g s handlingarna på remiss enligt 22 kap. 4 § miljöbalken. P r ö v n i n g s m y n d i g heten bör få ge tillstånd till verksamheten endast om kommunen har t i l l styrkt a n s ö k a n . Detta bör gälla oavsett om verksamheten omfattas av krav på tillstånd eller om v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n ansökt om ett s.k. f r i v i l ligt tillstånd. Det är viktigt att en k o m m u n som är negativ t i l l en etablering av vindkraft redan under s a m r å d s p r o c e s s e n enligt 6 kap. miljöbalken tydligt red o g ö r för sin uppfattning. Annars riskerar man att v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n drar p å sig kostsamma p r ö v n i n g s p r o c e s s e r i o n ö d a n . I dag får regeringen enligt 17 kap. 6 § miljöbalken, trots kommunens bestridande, tillåta en gruppstation för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer t i l l stånd. Detta b ö r gälla även fortsättningsvis. 8 Tillåtlighetsprövning p å kommunfullmäktiges begäran Regeringens förslag: Miljöbalkens b e s t ä m m e l s e om att regeringen på k o m m u n f u l l m ä k t i g e s b e g ä r a n ska förbehålla sig p r ö v n i n g e n av en verksamhets tillåtlighet a v g r ä n s a s i fråga om vindkraftverk t i l l a n l ä g g ningar som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken. Utredningens förslag ö v e r e n s s t ä m m e r med regeringens. Remissinstanserna: Få remissinstanser har kommenterat förslaget. Kammarkollegiet har ställt sig tveksam t i l l en h ä n v i s n i n g till en förordning eftersom a v g r ä n s n i n g e n för övriga verksamheter anges direkt i lagtexten. S k ä l e n för regeringens förslag: Den 1 december 2006 höjdes gränsen för tillståndsprövning av vindkraftverk på land från 1 megawatt t i l l 25 megawatt. Fram t i l l dess s a m m a n f ö l l gränsen för regeringens tillåtligh e t s p r ö v n i n g med gränsen för att m i l j ö d o m s t o l e n skulle tillståndspröva vindkraftverk på land, dvs. 10 megawatt. Det innebär att den nuvarande gränsen för när k o m m u n f u l l m ä k t i g e kan b e g ä r a att regeringen ska förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vindkraftverk ligger under gränsen för kravet på tillståndsprövning och alltså även omfattar a n m ä l n i n g s p l i k t i g a vindkraftverk. För att regeringen ska kunna förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vindkraftverk m å s t e ett förbehåll vara möjligt enligt 17 kap. 3 §. A v pa- Prop. 2008/09:146 tydande o l ä g e n h e t e r för m ä n n i s k o r s hälsa eller miljön. Ä n d r i n g e n innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en kommunal tillsynsmyndighet som, med t i l l ä m p n i n g av kriterierna i bilaga 2 t i l l förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, finner att en verksamhet kan antas m e d f ö r a betydande miljöpåverkan ska förelägga v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n att a n s ö k a om tillstånd. D ä r i g e n o m säkerställs att verksamheter som endast är a n m ä l n i n g s p l i k t i g a blir föremål för en tillståndsprövning om de medför en betydande miljöpåverkan. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och h ä l s o skydd tydligare g e n o m f ö r a MKB-direktivets krav på att det sker en t i l l ståndsprövning av verksamheter som medför en betydande miljöpåverkan. Prop. 2008/09:146 16 kap. 4 § Paragrafen är ny och innebär att p r ö v n i n g s m y n d i g h e t e n vid en p r ö v n i n g av en a n s ö k a n om tillstånd t i l l uppförande av en vindkraftsanläggning endast får ge ett tillstånd om kommunen har tillstyrkt det. T i l l skillnad från l a g r å d s r e m i s s e n s lagtext ger paragrafens formulering kommunen möjlighet att själv a v g ö r a om ett tillstyrkande ska göras av kommunfullm ä k t i g e eller av någon annan som företräder kommunen. En sådan flexibilitet kan underlätta en snabbare hantering av tillståndsärendena. Regeringen ska ä v e n fortsättningsvis kunna tillåta verksamhet med stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det från nationell synpunkt är synnerligen a n g e l ä g e t att verksamheten kommer t i l l stånd. i 17 kap. 4 a § Punkten 7 ä n d r a s . I stället för den nuvarande gränsen som utgår från vindkraftverkens uteffekt anges att b e s t ä m m e l s e n avser vindkraftsanläggningar som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 §. 17 kap. 6 § Paragrafen k o n s e k v e n s ä n d r a s som en följd av ä n d r i n g e n i 17 kap. 4 a §. Samtidigt förenklas lydelsen av paragrafen genom att de verksamheter som i dag anges i punkterna 2-5 samlas i punkten 2 med en h ä n v i s n i n g till 1 7 k a p . 4 a § 6 - 9 . 14.3 Ändringarna i eliagen (1997:857) 2 kap. 8 a § Paragrafens tredje stycke är nytt och syftar t i l l att undvika d u b b e l p r ö v ning i förhållande t i l l en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Tredje stycket första meningen innebär att frågor som har prövats i en a n s ö k a n om tillstånd enligt miljöbalken inte b e h ö v e r p r ö v a s på nytt i ärendet om n ä t k o n c e s s i o n . Det kan t.ex. avse p å v e r k a n på naturvärden t i l l följd av en ledningsdragning. Andra meningen innebär att det inte b e h ö v e r upprättas en m i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g i k o n c e s s i o n s ä r e n d e t , om den miljökonsekvensbeskrivning som finns i ärendet eller m å l e t om tillstånd enligt miljöbalken redan beskriver effekterna av ledningsdragningen. Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §18 Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare DnrKS/2014:577 006 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. Osby kommun avstår från att föreslå styrelseledamot och ersättare till styrelsen i Skånes luftvårdsförbund. Sammanfattning Kommunen har möjlighet att föreslå styrelseledamöter och /eller ersättare i styrelsen för Skånes luftvårdsförbund. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 25. Brev "Ang. Skåne luftvårdsförbund". Utdrag ur förtroendemannaregistret avseende ombud och ersättare för ombudet till Skånes luftvårdsförbund årsmöten 2015-2018. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 22(26) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott §25 Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare DnrKS/2014:577 006 Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta avstå att föreslå styrelseledamot och ersättare till styrelsen i Skånes luftvårdsförbund. Justerandes sign •-dr V \ : Expedierat Utdragsbestyrkande 5(9) O S B Y KOMMUN Kommunledningskontoret 2015 -03- 2 3 Ang. Skånes luftvårdsförbund. Nu stundar snart Årsmöte för förbundet och då är det bl.a. val till styrelsen. Eftersom det kommer att bli avsägelser så önskar valberedningen förslag på nya styrelseledamöter/ersättare till den nya styrelsen. För närvarande är de kommunala ledamöterna från Sjöbo, Helsingborg, Hässleholm, Vellinge och ersättarna från Lund och Malmö. Vid frågor om förbundet kontaktas Karin Söderholm, Länsstyrelse i Skåne län, 010224 16 65, ([email protected]) Era förslag vill vi i valberedningen ha senast den 15 april. Årsmötet är den 24 april i Höör. Se särskild kallelse. Valberedningen : Pergöran Andersson. Sammankallande, [email protected] Juhani Sirviö, SYSAV, ¡[email protected] Bertil Wilén, BW-konsuIt, [email protected] Enligt uppdrag Pergöran Andersson sammankallande KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET (KPR) 2015-2018 Kommunstyrelsen Tillsyn- och tillståndsnämnden ordförande: Margot Malmqvist (S) ersättare: Lars-Erik Svensson (M) ledamot: ersättare: Vård- och omsorgsnämnden ledamot: ersättare: KOMMITTÉN FÖR SAMORDNAD KONTROLL AV HELGEÅ 2015-2018 ledamöter: 1) Göran Bengtsson (V) 2) (M) Carl-Magnus Nilsson Ersättare (personliga): 1) Sten Andersson (S) 2) (C) Ulla Ekdahl HELGEÅNS VATTENRÅD 2015-2018 ombud: Göran Bengtsson (V) ersättare: Carl-Magnus Nilsson (M) SKÅNES LUFTVÅRDSFÖRBUND 2015-2018 ombud: Margaret Engdahl (MP) ersättare: Lotte Melin (C) 28 Sida OSBY SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §19 Ny kvalitetsstandard för Skåneleden Dnr2014.ks.0753 810 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. 1. Etappnamnen på leden föreslås behålla sina nuvarande namn som Trollebackarna - Klinten. 2.1 övrigt har Osby kommun inte någon erinran mot förslaget till ny kvalitetsstandard för Skåneleden. Sammanfattning Det konstateras att ny standard inte innebär några ekonomiska förpliktelser för Osby kommun. Samhällsbyggnad har inte någon erinran mot förslaget. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 27. Skrivelse "Ny kvalitetsstandard för Skåneleden", daterad den 10 februari 2015, från driftchef Julius Prytz. Region Skåne "Kvalitetsstandard Skåneleden". Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 23(26) OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPR0TOK0LL Sammanträdesdatum 2015-03-25 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott §27 Ny kvalitetsstandard för Skåneleden Dnr2014.KS0753 810 Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå att etappnamnen på leden behåller nuvarande namn som Trollebackarna - Klinten och för övrigt inte ha någon erinran mot förslag till ny kvalitetsstandard för Skåneleden. Sammanfattning Utskottet återupptar ärendet från föregående sammanträde 2015-02-25 med uppdrag åt samhällsbyggnad att omarbeta och komplettera förslaget till yttrande. Region Skåne har begärt in remissyttrande på "Ny Icvalitetsstandard för Skåneleden". Det konstateras att ny standard inte innebär några ekonomiska förpliktelser för Osby kommun. Samhällsbyggnad har inte någon erinran mot förslaget. Beslutsunderlag Kvalitetsstandard Skåneleden Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 7(9) OSBY KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Da ' 1(1) um 2015-02-10 Samhällsbyggnad, drift Julius Prytzt, 0709-31 81 19 [email protected] Ny kvalitetstandard för Skåneleden Dnr 2014KS0753 810 Samhällsbyggnadsutskottets förslag till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen avge remissyttrande med följande lydelse: Driftchefen, Julius Prytz tillsammans med ledansvarig Kent Olsson, tillstyrker Region Skånes Nya kvalitetsstandard för Skåneleden. Sammanfattning Region Skåne har begärt in remissyttrande på "Ny kvalitetsstandard för Skåneleden". Yttrandet ska vara inne 2015-03-31. Agne Andersson, kommunekolog, har inte några biologiska synpunkter. Driftchefen, Julius Prytz tillsammans med ledansvarig Kent Olsson, tillstyrker Region Skånes Nya kvalitetsstandard för Skåneleden. Eventuella frågetecken gällande dricksvatten utmed respektive led, uppfyller Osby kommun kraven att tillhandahålla vatten enligt punkt 4 under rubrik "Dricksvatten och toaletter", se nedan. " * Kommunalt dricksvatten ska erbjudas minst en gång per etapp i direkt anslutning till leden. * Om anslutning till det kommunala vattensystemet ej är genomförbart, ska vatten från enskild takt erbjudas (krav: påslaget april-oktober). Om så är fallet skall vattenkvalitén testas minst en gång per säsong, även om grundrekommendation om kokning tillämpas " Beslutsunderlag Samhällsbyggnad Besöksadress Parkgatan 1 Postadress Samhällsbyggnad, drift 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 K va I i tets ta n d a rd Skåneleden ( ( Postadress I"»<) knslianstad Telefon (växel): 044-309 30 00 Internet skane se ~~ Fax: 044-309 32 98 Organisationsnummer 23 21 00-0255 www.skimeleden.se Sammanfattning s- 3 1. 2. î 4. V;ul iir SkAneleden? Ansvarsfördelning Delta künneleeknur leden I edens infrastruktur s. 4 s. 5 s. X s. 10 5. I . a i m a i kenn;: s. 12 6. N;iiiii-och kulturmiljö. hållbarhet pçh naturpåverkan /. linlreprenörcr iiinwd leden S-, lutein information och utbildning ). Extern information l s. 13 s. 15 s*l6 s, 17 vvww.sknneleden.se Sammanfattning Skaneledens historia sträcker sig över ar tillbaka i tiden och Region Skåne är sedan 2011 huvudman för leden. Satsningar pa Skåneleden sker utifrån liera perspektiv diiretl av dessa Kraft erbjuda s k å n i n g a r attraktiv nch i i 11 11 ii M t_* natur sann möjlighet till rekreation. I'd av Skaneledens kiiinviirden är betydelsen av friluftsliv och rekreation för en förbättrad hälsa bos i n v å n a r e och besökare. Skåneleden är dessutom en v i k t i g del av Region S k å n e s utvecklingsarbete inom näringsliv och besöksnäring. I Inder h ö s t e n 2012 inledde Region S k å n e en storsatsning pa Skaneledens u t v e c k l i n g ined målet att "Skåneleden ska utvecklas t i l l alt vara ett hållbart, exportmoget ledsysleni av internationell standard ull 2020". För alt S k a n d a l e n ska kunna utvecklas och nå målet alt vara en led av internationell standard behöver ledens kvalitet höjas och en del i del arbetet är au k l a r g ö r a v i l k e n kvalitctstandard Skåneleden sk;i ha. Detta dokument ska svara pa vad som kännetecknar Skåneleden och \aJ som k r ä v s för all Få Skancledsslalus på en vandringsled. Det ska vant ett samlat, v ä l l ö r a u k r a t . gemensamt kvaiilctsdnkumcnl som ska fungera som riktlinjer lör alla som urbelarmcd Skäncleden. Det skit beskrivit ansvarsfördelning k r i n g skötsel, lörvaltning. huvudmannaskap och kvalitetskriterier lör Skäncleden. Region S k å n e 201 I-W-.i I www.skjrveledeo.se 57ÅNF LEDEN 1 • Vad är Skåneleden? S k å n e l e d e n å r e n vandringsled, som mod sina I 18 m i l utmarkcrad led genomkorsar del s k å n s k a landskapet. En l å g l a n d s l e d som förenar S k å n e och ö p p n a r upp m ö j l i g h e t e n l ö r b e s ö k a r e n alt la del av del varierande s k å n s k a natur- och kulturlandskapet. De första etapperna invigdes redan 1978 och leden u t g ö r idag ett unikt n ä t v e r k som förbinder m ä n g a av de v ä r d e f u l l a s t e natur- och r e k r e a t i o n s o m r å d e n a i Skåne. Idag bestai S k å n e l e d e n av l e m delleder; K u s l t i l l kusilcdcn ( S I . I ) . N o r d Ull sv.Heden ( S I 2). As t i l l asleden (SI 3). Ö s l e r l e n l e d c n ( S l . l ) samt Ö r e s u n d s l e d e n ( S I 5). l e d e n b e r ö r , ä r 201 I . 2') k o m m u n e r och är indelad i SO etapper, l e d e n gar ( i l l stor del p ä p r i v a t ä g d mark d ä r mer ä n 1000 m a r k ä g a r e har g e n e r ö s t ställt sin mark till förfogande. Det är kommunerna som sköter leden i Ritt. S k å n e ledens existens ä r beroende av god samverkan mellan markägare, k o m m u n e r . Region S k å n e , stiftelser, f ö r e n i n g a r och ideella krafter. S k å n e l e d e n finns t i l l lör alla s k å n s k a medborgare, ung som gammal likväl som besökare och g ä s t e r Iran när och fjärran. F o l k h ä l s a , friluftsliv och rekreation i k o m b i n a t i o n med positiva naturupplevelser är några av de kärnv ä r d e n som leden är sprungen ur. Det finns en strävan att locka ovana n a t u i h c s ö k a r c ut i naturen och tillsammans med en stark trend och ston inlres.se f ö r a k l i v n a l u r t u i i s m Finns det gotla möjligheter att attrahera uya m å l g r u p p e r ut pä Skåneleden. Naliu lurism ä r n ä m l i g e n en av de mest p o p u l ä r a aktiviteterna u t l ä n d s k a besökare ägnar sig åt under sin vistelse i Sverige och S k å n e . Det ställer helt nya krav pa utökad service, boende, mal. transport och bokniiigsbara vandiingspakcl kopplat t i l l Skåneleden och u t g ö r d ä r m e d ä v e n en t i l l v ä x l i u o i o r för utvecklingen inom b e s ö k s n ä r i n g e n pa landsbygden. M o t denna bakgrund har v i l j e r i k i n i n g . målsättning och medel tillförts lör all ä v e n n ä til t i l l fler skånska, nationella och internationella b e s ö k a r e . Målet lör Region S k å n e är all ä r 2020 ha ett hållbart exportmoget ledsysteni av internationell standard. 4 www.skarteleden.se Sjf^y^E 2. Ansvarsfördelning Slmiit-L-ticit \hall lin en ijjchthotli tytllii; i>rf>iniisiitioii iiwil korta beslutsvägar krhifi uitohlut och ansvar. Huvudman for S k ä n e l c d c n är Region S k n n c Som a n s v a r a r f ö r : • • Strategisk utveckling och framiagning av styrdokument; kv alitetslandard. skylldesign. varutnfirkesplalttbrm (vision, mal). utvecklingsplaner Marknadsföring och l'K-insatser, exempelvis; webb, sociala medier, pressmeddelanden. presskontakicr • ( i r ä n s ö v e r s k i idande samarbete med leder i andra länder/regioncr/län • Samordning ined ö v r i g a leder och annan infrastruktur • A l l medverka i och verka lör nya projekt kopplat t i l l Skaneledens u i v e e k l i n g • Qkad tillgänglighet t i l l leden fysiskt och digitalt • k o u l l i k i h a n i e i i n g . juridiska frågor • A l t s ä k e r s t ä l l a produktion av kartor som motsvarar vandrares behov • Samlad dialog och information till kommunerna g ä l l a n d e utveckling • Att ä r l i g e n anordna S k a n e l e d s t r ä l f för ledansvariga och andra berörda • Att ta fram avtalsmallar, checklistor och annat skriftligt material t i l l s t ö d för kommuner med syfte alt ha cu enhetlig l ö n altning • Samordningsvinster mel kin Region S k å n e s olika verksamheter, som K u l t u r S k å n e . It veni in S k å n e , löurism in S k å n e . Näringsliv S k å n e . Enheten lör folkhälsa och social h å l l b a r h e t samt Skanetraliken • Strategiskt ansvar löt koppling mellan led. näringsliv oeh markägare 5 www.skaneleden.se Stiftelsen Skånska landskap l i a r ett förvaltande uppdrag Med ansvar för: • • Kvalitetsfrågor, genomförande och statusinvenlering Samlad information och kontakt med kommunerna gällande drill och s k ö t s e l • • Kontakter med allmänhet Snilla huvudman avseende m a r k n a d s f ö r i n g samt underhäll och utveckling av hemsidan fram enhetlig s k ö l s e l m a n u a l och instruktioner • A t t la • Statusinventering med kvalitetskontroll på leden lör leden « (il'S och karthantering • l ilomhuspcdagogik l ö r barn med vandring pii Skaneleden Förs/tig H)ti ttn.svar: • Arrangera delledslriilTar med ledansvariga Ii nu kommunerna två ggr/år • S k ö t s e l u i b i l d n i u g liir samtliga b e r ö r d a av ledens s k ö t s e l . K o m m u n e r n a s ansvar: • • kontaktperson gentemot Region S k å n e och inom k o m m u n e n . all del finns g ä l l a n d e avtal mellan markägare och Utse ansvarig markägarna Ansvara lör för Skaneleden k o m m u n e n sann a j o u i h ä l l a ett aktuellt register ö v e r dessa • Svara • Svara för direktkontakt med m a r k ä g a r e - i mer principiella • Svara l ö r underhäll av Skaneleden inklusive m ä r k n i n g , l ö r f ö r s ä k r i n g gentemot m a r k ä g a r e fragor i samverkan med Region S k ä n e information, renhållning v i d l ä g e r p l a t s e r tömning och s t ä d n i n g av t i l l h ö r a n d e toalett, reparation av ev. trasiga inlbskyltar, vindskydd, spänger. s l ä l l o r och annan ledaukniiten infrastruktur, ved lill eldsläder i v ä g v i s n i n g och annan och utmed leden, e r l o i l e i i i g omfattning samt v i d behov k v a l i t c l s s ä k r a • nödvändiga förändringar av ledens sträckning. Svara lör alt aktuella driftstörningar på leden meddelas Region S k å n e samt att k o m m u n i c e r a störningarna l i l l b e s ö k a r e . • Svara l ö r alt algarda brister som p å p e k a s v ia slalusinvenleringar • • Svara l ö r au besvara fragor Iran allmänheten rörande ledens praktiska funktion Samordning med del lokala näringslivet längs med leden 6 www.skaiieleritin.sr> SKÅNE LEDEN M a r k ä g a r n a s ansvar: • M a r k ä g a r e n medger ull leden ges den sträckning ö v e r fastighet som syns i avtal • M a r k ä g a r e n skall v i d brukandet av fasligheten sä långt möjligt undv ika all skador u p p s l å r pa leden och o m s å d a n a sker återställa leden i tjänligt skiek. • V i l l ö v e r l å t e l s e av fastighet till annan g ö r a förbehåll k r i n g S k ä n e l e d s a v l a l e l mellan k o m m u n och m a r k ä g a r e s giltighet ( ( 7 www.shanKledeii.su SKÂNE LEDEN 3. Detta kännetecknar leden S/uiiwlifilcn skall erbjuda m /<•</ som passerar pannit tf, • bästa UV nul Skum- kur att erbjuda av (let skånska natur-Oi Ii kulturlandskapet, färdaspu l.iukn skall vara sdkvv all mit regelbundet erbjuda service aeh utiduluinxsitwjliglietcr. Skåneleden s k a l l k ä n n e t e c k n a s a v : • Skåneleden kännetecknas av au vanten längdislansled. • I.cilcn skall vaia s a m m a n h ä n g a n d e ulan avhroii. • I eden skall kunna a n v ä n d a s under hela arcl. • Naturtyper och sevärdheter specifika lör aklueltl område skall passeras. • l e d e n skall i möjligaste man passera service v i k t i g l ö r målgruppen vandrare. • l e d e n ska erbjuda o m v ä x l a n d e landskapslbmiationcr. • Leden skall vara fri Iran n e d s k r ä p n i n g . er och u n d e r l a g : Leden skall vara garanterat gångbar med en korridor fri Iran hinder på minst en meter i bredd och ivä meter i höjd. Ovanstående korridor skall o c k s å vara befriad l i a n högt v ä x a n d e eller i n h ä n g a n d e vegetation, I eden skall i möjligaste man dras utmed existerande naturstigar och u n d v i k a viigpartier. Vid e i o s i o n s a t g ä r d e r skall naturligt lagningsmaterial a n v ä n d a s som passar in i miljön. Viil passage ö v e r fuktiga partier skall s p å n g eller b i o byggas. B e s ö k a r n a skall under normala v ä d c r o m s l ä i i i l i g h e t c r kunna lÖrhli torrskodda utmed hela leden. I >är terrängen och markägarlörhållandena tillåter en utveckling av sammanhängande t i l l g ä n g l i g h e i s a n p a s s a d c ledpanicr, som ett komplement lill ordinarie l e d s l r ä e k n i n g . finansiering är m ö j l i g . skall sa ske när www.skaritdeden.se SICÅMF • I Jca - ir.il Vägar och övergångar: • Asfalterade bilvägar skall undvikas i möjligaste m å n och lar aldrig överstiga I k m i sammanhängande sträcka eller mer iin 10 " i i av etappens totala längd. " Ingen I c d s i r ä c k n i n g far f ö r e k o m m a utmed b i l v ä g a r som tillåter en högre hastighet iin 70 k m / h . • Ö v e r g å n g a r av större vägar och järnvägar skall vara säkra all passera och g o d k ä n d a av I ralikverkei. I I edslruklur: • S k å n e l e d e n skall erbjuda s a m m a n h ä n g a n d e delleder på 50 |0() k m . Respektive delled skall vara uppdelad i dagsetappcr vars • etapplängd rekommenderas vara mellan I n ledentré ska finnas lör varje etapp. 5-25 k m . • I lappslruklur anpassas efter t i l l g ä n g på ledenlrcer. • M i n s t en mndlcd. d ä r besökarna återvänder ull startpunkten efter en eirkelv ä n d r i n g , skall finnas per delled. • I,n I n lägerplats skall vara etablerad per etapp. Ar etappen tätortsnära kan campingplats eller vandrarhem i undantagsfall ersätta lägerplats. ledentré s k a l l f i n n a s l ö r varje etapp o c h kännetecknas av: • Entréskylt, h ä n v i s n i n g s s k y l t n i n g , toalett och Skaiielralikcns h å l l p l a t s O m hallplats saknas skall en parkeringsplats med plats lör minst I personbilar e r s ä t t a . N ä r h e l i i 11 minst en aktör som erbjuder övernattning och matservering skall e f t e r s t r ä v a s . • Ä r avståndet mellan leden och ledeulrén mindre än 300 meter på platsen d ä r avvika Iran leden lör att k o m m a fram till ledentrén. A r avståndet längre skall vägen dit markeras som ordinarie led men synas som streckad linje på S k å n e l c d e n s papperskartor. skall pietogtam med avsfandsangivelse linnas b e s ö k a r e n skall Skanelt a l i k e n : • I l ä l l p l a i s c r som ligger högst 1.5 k m frän leden skall lyftas tram av S k å n e l e d e n (krav: lägsla turtäthet 2 söndagsavgångar under sommartidiabell). N y leddragning: • S k ö t s c l a n s v u r i g k o m m u n skall t i l l Region S k å n e kunna presentera avsatt Ärlig driftsbudget lör S k å n e l e d e n . • Förankring • ledsammankoppling med redan existerande Skåneled. Beslut o m Skåneled skall komma lian kommunstyrelsen. med b e r ö r d a grannkommuner skall ske v i d o • Nj leddragning samt onulragning av befintlig led ska g ö r a s i s a m r å d med huvudman och förvaltare. 4. Ledens infrastruktur Illa aiionliiiituar som tilllior Sluuwhutcn *kttH vara lirla, väl mnli-iliiilhin och tétktii Ull un vända. ledens infrnstruklur • Anordningar som spänger. broar och trappor etc, skall i möjligaste man följa Naturvårdsverkets v ä g l e d n i n g i skritten I nltilisanordningnr*. • • .Anordningar som tillhör leden skall vara tillverkade av iniljövänligt material och smiilta väl in i miljön d ä r de är placerade, Minst en sittgrupp, ä v e n kallad rastplats, skall Unnas utmed varje etapp, L ä m p l i g e n v i d lokal s e v ä r d h e t som kulturhistorisk l ä m n i n g , ntkiksplals ete. • Viil s t ä n g s e l p a s s a g e skall i första hand själv s t ä n g a n d e grind monteras. Endast i undantagsfall accepteras ställa som l ö s n i n g . Dricksvatten <>ch t o a l e t t e r : • • Kommunalt dricksvatten skall erbjudas minst en gång per etapp i direkt anslutning till leden. Om anslutning till del kommunala vattensystemet inte är genomförbart, skall vatten från enskild liikl erbjudas (krav: påslaget april-oktober). Om sa är fallet skall vattenkvalitet! testas minst en gång per s ä s o n g ä v e n ont en grundrekommendation o m kokning tillämpas. • • toaletter skall vara välstådudc och alltid finnas i anslutning till ledentréer och lägerplatser. Vid dessa platser skull de hallas öppna dygnet runt året o m . Kombinationen vattentoalettAlricksvallenposl ur uti föredra när möjligheten finns att ansluta till det kommunala avloppssv stemel. I ägcrplals; • l-.n lägerplats skall innehålla minst följande: vindskydd med en liggyta p;i minst 10 kvadratmeter, plan l ä l i u p p s ä t i n i n g s w a 3 0 kvadratmeter), eldstad, loalett. drieksvatlenpost. (minst in www.skaneleden soptunna (med fördel sopsorieringskürl). ved (skall kunna klyvas med enhandsvxa) sann entréskylt. Platsen skall vara avskild, erbjuda eti tilltalande läge samt otillgänglig lör andra motorfordon, än de sum tillhör vara skölselpersonal. I I www.skaneleden.hf 5. Ledmarkering Skaiiehulens HesöttHtV shall tätt kiaiita följa hela leden i fiili man alt uppleva na^oii osäkerhet heliajfaiiile val av funli ihliiini;. Mmkeiinuaiita shall vara diskreta men lydiga och enhetliga för hela ledsystentel. sökaren • • • skall mötas av: I i i t n i a i k e r i i i y s l a r u i enlighet med N a t u r v å r d s v e r k e t s vägledning lör laglandsleder. I n konsekvent design i enlighet med g ä l l a n d e grafisk profil lör skyltning av Skaueleden där materialvalet också skall vara i harmoni med existerande landskapsbild. I l ä n v i s m n g s s k v l i n i n g i hägge riktningarna där symbol l ö r ledtyp. delledsiuimmer, destination odh korrekt avståndsangivelse i kilometer skall framgå. Vid ledentréer och l ä g e r p l a t s e r skall iiven entrcskyllar med ö v e r s i k t s k a r t a finnas. • Kompletterande pictogramskyltar lör att tydliggöra lörbindelsen mellan ledsträckning och viktig service som t.ex. b u s s h å l l p l a t s , toalett och ö v e r n a l l n i u g s a l l e r n a t i v . • Välkomslskvltar vid k o m m u n g r ä n s e r n a . • (>bjektskv Ilar Skåneleden. vid s e v ä r d h e t e r som k;tn h;t annan avsändare än w w w . sk a n d e d e n .se 6. Natur- och kulturmiljö, hållbarhet och naturpåverkan il/t arbete/)</ och mm Skaneleden \IMI utövas infilmiiisiii möjlixo miljöpåverkan. Största möjliua hänsyn ska tas till de iiitlur- mil \kydilsvdrden mit omräden \mnJiinis Utiles med leden, lut arbete för en ökad kunskap ack medvetenhet (MM allemansrätt, naliii och miljö sker fortlöpande. Allemansrätten Allemansrätten inbjuder vandraren till en mängd naturupplevelser i den s k å n s k a naturen. Kunskap dm dess rättigheter men även skyldigheter oeh begränsningar finns uti läsa p ä Naturvårdsverkets hemsida. Alla som arbetar med S k ä n e l e d e u ansvarar lör a l l kunskap och k ä n n e d o m o m allemansrätten sprids, l ö r a n k r a s och l ö r m e d l a s . kulturupplevelser framförallt ga genom några av H å l l b a r a natur- och Skäneledeu skall Skånes vackraste och mest skyddsvärda naturområden och förbi olika historiska kulturminnen, fomlämningar <>eh k u l t u r m i l j ö e r som är intressanta l ö r vandraren. Detta ä r en bärande del av upplevelsen men släller o c k s å krav på besökares ttktsamhet och respekt. Det ställer ä v e n krav pa information och tydlighet Iran huvudman, k o m m u n och I änsstyrelsc om särskilda nuinrvardsrcglcr. lokala ordningsregler och samordning k r i n g detta. Del gemensamma malel ska vitro alt Skaneleden o c h kringverksumheter i h e s ö k s n ä r i n g ska kunna utvecklas genom ati präglas av långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det gäller också allt arbete pä. runt och vid Skaneleden. Därför ska material, transporter och aktiviteter in.m. ska v tiljas och utföras utifrån bäskl möjliga miljökrav och vara koslnailselfektiva. t i l l g ä n g l i g a och inkluderande. agur o c h f ö r o r d n i n g a r finns en m ä n g d lagar. förordningar och regler som styr vad som lår och kan hända i kultur- och naturlandskapet. A l l a aktörer stim verkar längs med Skaneleden måste s ö k a information o m vad som gäller lör den aktuella platsen. Information o m naturskyddade miljöer lions pa I ä n s s l y r e l s c n s hemsida. Information ont f o m l ä m n i n g a r hittas I Del på R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s hemsida. Andra myndigheter kan o c k s å wvvw.skan«?f*di.'n.-se SKÅNE LEDEN behöva blandas in i arbetet. Nedan följer några lagar att ta h ä n s y n \ i i l n l u i tering av ny leddragning, event eller liknande. till Miljöbulkcn Kulturminneslagen Plan- oeh bygglovslagen Väglagen Skogsv urdslagcn t »idniiigslagcn Dock äi ö p p e n h e t , sannad oeh samordning mellan m a r k ä g a r e , k o m m u n. huvudman, myndigheter oeh ideella organisationer nyckeln lör all iiiå långsiktighet i Skåneledens framtida utveckling. I I wwvv.skannle-den.se 5KÅNF LEDEN 7. Entreprenörer utmed leden Skaneieäens besökare skull tia tiUgåtlft till relevant service för att ytterligare förstärka yanäriutisupiäevetsen. själva Serv iee Service som erbjuds inom ell avstånd på m a \ 1.5 kilometer l i l l leden och som skall lyftas fram av S k ä n c l c d c n är: e n t r e p r e n ö r e r som erbjuderövernattning och/eller matservering (krav. säsongsdppet löst") april-oktober eller mer), livsmedelsbutiker (krav: s ä s u n g s ö p p e i lösö april-oktober eller mer) eller annan service som är intressant lör målgruppen vandrare (t.ex. c y k e l u l h y r n i u g . guidning. spa). Vandringspakel Skåneleden sk;t verka lör att erbjuda vandringspakel på 3-5 dagar liings med leden. 1'akelen ska uppfylla kraven om exportmoguad. Walkers friendly Ett förslag Iran Region S k å n e Sr att lednära aktörer som erbjuder övernattning och v i l l s t ä r k a sitt l å n g s i k t i g a engagemang lör målgruppen vandrare, kan ansöka om titt fä Skåneledens kvalitetsmärkning " W a l k e r s friendly". Kriterierna ä r tagna frän internationella koncept. Aktören skall då kunna erbjuda (Oljande: övernattning (utan krav på llerdygnsvislelsc). k v ä l l s m a t , frukost, lunehpakci. lanccxcmplar ledkarta, vv i-ll-aikoins(. torkrum, lidtabeller, laddning av elektronisk utrustning samt m ö j l i g h e t till spontan bokning på plats. Personalen ska dessutom kunna svara på frågor relaterat till n ä r l i g g a n d e vandring pä Skåneleden. Försäljning av Skåneledskartor ses som positiv t. 15 www.skiineledcn.se 8. Intern information och utbildning illu som arbetar mednit sköta Skaneleilen lin genmugält Skane/edens kvalitetskrav. inlrmluklinnsknrs inni mit syfte samt skötsel neli Alla aktörer ska känna neli säkra kring förväntningar sig trygga wh ansvar pä respektive part sumt känna sig införmermle uylieter neli nhu kring om ulveikling. Skötselinstruktioner o c h iminual. Ska linnas t i l l g ä n g l i g l ö r alla stan arbetar med ledens s k ö t s e l . Den ska vara t y d l i g och informativ sa all inga m i s s f ö r s t å n d kan u p p s l å . Skänelcdsiräff: H u v u d m a n och förvaltare ska ä r l i g e n inbjuda alla inblandade k o m m u n e r , markägare, föreningar, »ivriga verksamma till en informativ och trivsam träff med fokus Skänelcdens utveckling. I v r a h ö r n / d e l l e d s m ö t e n : D e l l e d s m ö l e med ny aktuell i n l ö r m a l i o n Iran huvudman samt möjlighet lör frågor och problemlösning halls halvarsv is. N y h e t s b r e v : Sänds ut till kommunens ledansvariga, turislansvarig samt näringslivsansvarig med korta notiser o m aktuella händelser och planer. S k ö t s e l u t b i l d n i n g : Alla s o m arbetar med att sköta Skåneleden, oavseit ont de är e n t r e p r e n ö r e r , offentligt a n s t ä l l d a eller ideella, s k a l l h a g e n o m g å t t en introduktionskurs samt ha t i l l g ä n g till erfaren handledare. Extranätet: I n vvebbaserad mötesplats skall lilllwiHlahålkis av huvudmannen där skaneledsmedarhelaie kan bli medlemmar för atl kunna ställa frågor till sina kollegor, hitta korrekta kontaktuppgifter samt de dokument som styr verksamheten. 16 www.skanrtleden.se SKAJJË LEDEN 9. Extern information ill officiell injorniuliou out Skunctcden skull flu km rekt arsQnihmt ach iuuelndl. Informuiionen skull inspirent hcsokmen nil »<»sig ni pu ledsysiemel ucli uut/er/diiu för hen mi plnnerti sin emidriiig. Varumärket: • Don grafiska profilen lör trycksaker och vvehh. inklusive logoivp. skall alltid anvandas. • Inuchallcl i all information skall vara korrekt, relevant och intressant satnl Överensstämma med huvudmannens intentioner lör Skanelcdcn. I ö r m g i v n i n g e n skall vara tilltalande. • • • I luv udmannen skall alllid syna och g o d k ä n n a all officiell information som produceras o m S k ä u e l e d e n . Kontaktuppgifter lill huvudmannen skall alltid finnas med sa au iidörma t ionsn tödagarna kan återkoppla med egna synpunkter. I första hand är del S k ä u e l e d e n som skall a n v ä n d a s i lednamnshierarkin i andra hand delledsnamnet. Lokala lednamn ska kompletteras med S k a n e l e d s i i l l h ö r i g h e l c n . K arior: • « • I luv ullmannen skall säkerställa alt papperskartor finns tillgängliga lör besökaren. Kartorna skall vara i skala I 50()oii eller h ä l l t e , skildra lerrängtypeil och visa korrekt l e d s l r ä c k n i n g samt viktig information som ledentréer och l ä g e r p l a t s e r . i edens sträckning i digital form ••kall uppdateras ä r l i g e n och levereras till I a n l n t ä l c r i e l . Digitala kartor pä skaneleden.se skall hällas uppdaterade. Trycksaker: « l.u folder o m S k ä u e l e d e n med ö v e r s i k t l i g information skall alltid finnas tillgänglig pa svenska och engelska (gärna fler s p r å k ) . Inneha Hel skall redovisa dclledemus geografi, struktur och speciella naiur- och k u l t u r v ä r d e n samt informera o m allemansrätten. Skånetrafiken, övemaltningsmöjligheler och säkerhet. i 1 SKÅNE LEDEN Webbplalscn och sociala medier: • Skall vara l ä t i n a v i g c r u d och formmässigt tilltalande sann stödja sig pä ett uppdatera! och stabilt publteeringsverMyg som ligger i framkanten av Jen tekniska utvecklingen. • Skall visa upp och tydliggöra ledens struktur samt sevärdheter och service utmed leden, locka till b e s ö k biide pä webbplalscn och själva leden, presentera vandringslörslag och svårighetsgrad pä etappnivå samt engagera besökarna till att själva aktivt medverka i informaiionsulbytet. • Skåneleden skall medverka i social medier lÖrall sprida kunskap om leden och locka ut nya målgrupper, • Skanclcdcn skall synas i appar och andra digitala verktyg, när så är relevant, som kan bidra till alt underlätta lör h e s ö k a r e n pa leden. Informationen skall ajourhällas. l 8 Sida OSBY SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §20 S v a r på medborgarförslag "Motionsslingor från Karl-Gösta E k e s p o n g Dnr2014.ks.545 Gamleby" 823 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Med hänvisning till redan vidtagna åtgärder anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om motionsslingor, Gamleby: I Gamleby har det ursprungligen funnits tre motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 km). Nu är det endast sträckan på 2,8 km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly. På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly. Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 km- och 5 km-spåren av Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrundorna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 29. Skrivelse "Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby", daterad den 18 mars 2015, från samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen. Kommunfullmäktige beslut 2014-10-20, § 131. Medborgarförslag "Motionsslingor Gamleby", från Karl-Gösta Ekespong. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 24(26) OSBY KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott §29 Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby DnrKS/2014:545 823 Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå Kommurdullmäktige besluta med hänvisning till redan vidtagna åtgärder anse motionen besvarad Sammanfattning Koiniriunfullmäktige har i november 2014 översänt medborgarförslag för yttrande senast den 9 februari 2015. Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om motionsslingor, Gamleby: / Gamleby har det ursprungligen funnits tre motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 lon). Nu är det endast sträckan på 2,8 km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly. På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly. Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 lon- och 5 km-spåren av Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrandorna. Beslutsunderlag Medborgarförslag Motionsslingor Gamleby, kommunfullmäktige 2014-10-20, §131. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 9(9) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Dalum 2015-03-18 Samhällsbyggnad Anna Lyhagen [email protected] Huvudmoltagare Kommunstyrelsen Osby kommun 283 80 Osby Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby Dnr KS/2014:545:823 Samhällsbyggnads förslag till samhällsbyggnadsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet föreslås föreslå kommunstyrelsen översända förvaltningens skrivelse till kommunfullmäktige som svar på remitterat medborgarförslag. Sammanfattning Kommunfullmäktige har i november 2014 översänt medborgarförslag för yttrande senast den 9 februari 2015. Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om motionsslingor, Gamleby: / Gamleby har det ursprungligen funnits tre motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 km). Nu är det endast sträckan på 2,8 km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly. På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly. Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 km- och 5 km-spåren av Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrundorna. Beslutsunderlag - §131, Medborgarförslag, Motionsslingor Gamleby Anna Lyhagen Samhällsbyggnadschef Besöksadress Parkgatan 1 Postadress Samhällsbyggnad 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsldawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisattonsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-10-20 Kommunfullmäktige §131 Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby Dnr2014.ks0545 823 Kommunfullmäktiges beslut - Medborgarförslaget remitteras för yttrande till kommunstyrelsen. Av yttrandet ska det framgå om medborgarförslaget bifalls eller avslås. Yttrande ska inlämnas senast 9 februari 2015. Sammanfattning Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om motionsslingor, Gamleby. I Gamleby har det ursprungligen fimnits tre motionsslingor (2,8 lon, 5 lon och 10 lan). Nu är det endast sträckan på 2,8 lent som är användbar och den håller på att växa igen av lövsly. På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly. Beslutsunderlag Karl-Gösta Ekespongs medborgarförslag, daterad 2014-08-30 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Expedierat Q Q/C/*~/ A J ^ * ^ Uldragsbestyfkande 32(43) OSBY Sida K1) MEDBORGARFÖRSLAG OSBY KOMMUN KOMMUN Kommunledningskontoret 2(M -09- 0 1 Blankettanvisning Skickas till: Behövs det mer utrymme för att skriva motivering till förslaget, går det att bifoga en separat skrivelse till blanketten. Osby kommun om KommunledningskontoretKansliet 283 80 Osby Förslagsställare Namn Telefonnummer „ Karl-Gösta Ekespong „ „. 0737-440756 Adress Postnummer och ort Björkelidsgatan 13 283 36 GSBY Förslaget Kon presentation 3v ditt medborgarförslag Msdborgarförslaget handlar om FiUSKVÅRD för den del av Osbys befolkning scm bor närmare Gamleby än Klinten. I Gamleby har det j u ursprungligen funnits 3 motionsslingor. (2,8, 5 och 10 km) För några år sedan gjordes det t i l l och med i onfcvLng skidspår vintertid på sträckorna. Nu är det endast sträckan på 2,8 km scm är användbar och den håller på a t t växa igen av lövsly. På en Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det skulle kunna genomlöras. . / ^ 4 t > del(kommunens marlcc. kr:- klipps gräset endast en gång per år. Mitt förslag är a t t man vid det tillfället även skulle t a den här motionsslingan på 2,8 km. Då skulle motionsslingan hållas öppet både från långt gräs och begynnande lövsly. Min motivering är a t t jag märker a t t det är ett f l e r t a l av konTTiunijTnevånarna som l i k mig använder motionsslingan för sin friskvård. Underskrift Ort och datum Namnteckning den 30«. cut^lOk Jag medger samtidigt atrmina personuppgifter får registreras för diarium, handläggning och arkivering. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby H Nanjnförlvdligp" ^ Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Sida OSBY SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUN Sammanträdesdatum 22 april 2015 Kommunstyrelsen §21 Ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2014 Dnr VO/2015:47 739 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Vård- och omsorgsnämndens information om ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2014 läggs till handlingarna. Sammanfattning Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I de fall verkställandet dröjt mer än 3 månader ska kommunerna rapportera detta till Inspektionen for vård och omsorg (IVO). På samma sätt ska rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på nytt inom 3 månader. Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde har fatt vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade. Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte var verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende. Beslut om särskilt boende fattades tidigt och den enskilde har under kvartal 4 2014 fatt två erbjudanden som personen har tackat nej till. Nyligen har nytt, tredje, erbjudande givits. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämnden beslut 2015-03-24, § 42. Skrivelse "Ej verkställda beslut Vård-och omsorg tor kvartal 4 2014", daterad den 23 februari 2015, från verksamhetsområdeschef Helena Ståhl och enhetschef/utvecklingsstrateg Mensur Numanspahic. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 25(26) OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-24 Vård- och omsorgsnämnden §42 Ej verkställda beslut för kvartal 4 2014 Dnr VO/2015:47 739 Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar för egen del: Rapporteringen godkänns. Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktiges beslut: Lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I de fall verkställandet dröjt mer än 3 månader ska kommunerna rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På samma sätt ska rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på nytt inom 3 månader. Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade. Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte var verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende. Beslut om särskilt boende fattades tidigt och den enskilde har under kvartal 4 2014 fått två erbjudanden som personen har tackat nej till. Nyligen har nytt, tredje, erbjudande givits. Beslutsunderlag Verksamhetsområde Vård och omsorgs tjänsteskrivelse Ej verkställda beslut Vård- och omsorg för kvartal 4 2014, daterad 2015-02-23. Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, 2015-03-10 § 23. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 17(18) OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-24 Vård och omsorgsnämnden Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisorerna Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande 18(18) OSBY Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum KOMMUN 2015-02-23 Vård och omsorg Mensur Numanspahic, 0479-52 82 28 [email protected] Ej verkställda beslut Vård-och omsorg för kvartal 4 2014 Dnr VO/2015:47.739 Vård och omsorgs förslag till Vård och Omsorgsnämnden Arbetsutskottet föreslår vård-och omsorgsnämnden besluta - godkänna rapporteringen samt - föreslå kommunfullmäktige besluta lägga informationen till handlingarna Sammanfattning Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I de fall verkställandet dröjt mer än tre månader ska kommunerna rapportera detta till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). På samma sätt ska rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på nytt inom 3 månader. Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade. Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte var verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende. Beslut om särskilt boende fattades 3 september 2014 och den enskilde önskade få plats på något boende i Lönsboda. Den enskilde har erbjudits plats på Rönnebacken den 2 december 2014 men tackade nej. Ett nytt erbjudande om plats har getts den 18 februari 2015, även denna gång på Rönnebacken. Den enskilde är nu positivt inställd till erbjudandet, men vill dock flytta till Lönsboda när möjligheten finns. Svar väntas från anhöriga då den enskildes önskemål är att de tar hand om det praktiska. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg 283 80 Osby Telefon 0479-52 81 89 vx Fax 0479-52 81 86 E-post [email protected] Hemsidawww.osby.se P l u s G i r o H 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Beslutsunderlag Individuell rapport " Ej verkställda beslut framtagen" från verksamhetssystemet VJUJUM, Helena Stålil Mensur Numanspahic Verksamhetsområdeschef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg 283 80 Osby Enhetschef/Utvecklingsstrateg Telefon 0479-52 81 89 vx Fax 0479-52 81 86 E-post [email protected] Osby kommun Individrapportering - 31 9(41) december 2014 Fördelning: Beställd av: Mensur Numanspahic Framställd:2015-02-23 21:05 Anledning: VON R a p p o r t till Urval: Meddelande om verkställighet Allmänna uppgifter Rapporteringstillfälle 2014-12-31 Kommun Stadsdel/kommundel Ansvarig nämnd Ansvarig/Behörig rapportör Telefon till rapportören E-post till rapportören Individuppgifter Verksamhet enligt SoL ÄO, Äldreomsorg Denna individrapport avser Vuxen ( från 18år ) Personnr Namn Kön Man Belutsdatum för gynnade beslut som ej är verkställt Datum för när avbrott i verkställigheten skedde 2014-09-03 Typ av bistånd enligt SoL Skäl till att beslutet ännu ej verkställlts Övriga kommentarer eller upplysningar i ärendet Datum när beslutet faktiskt har verkställts Ärendet har avslutats av annan anledning, utan att verkställas. Ange vilken och datum för avslut Källa: Treserva Permanent bostad (enl 5 kap 5§ eller 5 kap 7§ SoL) Den enskilde har tackat nej till erbjudande Erbjuden plats igen 18 februari 2015 Sida Sida V OSBY «rVy v SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUN 22 april 2015 Kommunstyrelsen §22 Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder A B Dnr KS/2015:283 006 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunens ombud får i uppdrag att vid den fortsatta bolagsstämman i Osbybostäder AB rösta för • en utdelning på kommunens aktieinnehav i bolaget om sexhundraåttioentusentvåhundra (681.200) kronor, motsvarande summan av tillskjutet kapital, 26 mnkr, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan, 1,62 procent, plus en procentenhet, samt i övrigt för beslut om disposition beträffande bolagets vinst enligt årsredovisningen, • fastställelse av resultaträkning och balansräkning, • beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Sammanfattning Enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska bestämmas med utgångspunkt i den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med till-ägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för före-gående räkenskapsår. Beslutsunderlag Skrivelse "Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder AB", daterad den 8 april 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och kanslichef Benny Nilsson. Lagen Justerandes sign (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Expedierat Utdragsbestyrkande 26(26) Sida TJANSTESKRIVELSE Datum 2015-04-08 Kommunledningskontoret Benny Nilsson [email protected] Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder A B Dnr KS/2015:283 006 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. Kommunens ombud får i uppdrag att vid den fortsatta bolagsstämman i Osbybostäder AB rösta för • en utdelning på kommunens aktieinnehav i bolaget om sexhundraåttioentusentvåhundra (681.200) kronor, motsvarande summan av tillskjutet kapital, 26 mnkr, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan, 1,62 procent, plus en procentenhet, samt i övrigt för beslut om disposition beträffande bolagets vinst enligt årsredovisningen, • fastställelse av resultaträkning och balansräkning, • beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Sammanfattning Enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska bestämmas med utgångspunkt i den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Beslutsunderlag Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Pia Lindvall Bengtsson tf. kommunchef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post [email protected] Benny Nilsson kanslichef Hemsidawww.osby.se PlusGiro11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 1 § Med allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag avses i denna lag ett aktiebolag som en kommun eller flera kommuner gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i allmännyttigt syfte 1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, 2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och 3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Med bestämmande inflytande avses att en kommun eller flera kommuner gemensamt äger aktier i ett aktiebolag med mer än hälften av samtliga röster i bolaget och också förfogar över så många röster. Det inflytande som utövas av ett bolag över vilket en kommun eller flera kommuner har ett bestämmande inflytande ska anses utövat av kommunen eller flera kommuner gemensamt. 2 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer trots 2 kap. 7 § och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900). Första stycket hindrar inte att det lämnas sådant stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag som 1. har godkänts av Europeiska kommissionen, eller 2. har lämnats enligt sådana förordningar som Europeiska kommissionen beslutat enligt artikel 108.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller 3. har lämnats enligt villkor för stöd som har fastställts av Europeiska kommissionen och som anses förenligt med den gemensamma marknaden samt är undantaget från kravet på anmälan i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Värdeöverföringar 3 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska därvid utgöras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. 4 § Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av sådant nettoöverskott som uppkommit vid avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår. Med nettoöverskott avses skillnaden mellan en fastighets försäljningspris och dess bokförda värde med tillägg för försäljningskostnader. Värdeöverföringar enligt första stycket får dock inte överstiga hälften av nettoöverskottet och ska ha föregåtts av kommunfullmäktiges beslut. 5 § Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår 1. om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, eller 2. om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern. 6 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska skriftligen varje år till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna uppgifter om beslutade värdeöverföringar och hur de har beräknats.
© Copyright 2024