Handlingar - Landstinget i Uppsala län
FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 3 februari 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 11 Val av justerare. I tur: xxx Dnr Tid för justering: 12 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 13 Landstingsdirektörens rapport CK 2015-0003 14 Redovisning av brandskyddsåtgärder inom landstinget – Informationsärende CK 2015-0018 15 Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende CK 2015-0018 16 Ny uppdrags- och budgetprocess CK 2014-0401 17 Ambulansdirigering och bildande av gemensam nämnd CK 2014-0144 18 Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län mandatperioden CK 2014-0396 19 Upphävande av Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län CK 2012-0166 20 Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning CK 2014-0278 21 Godkännande av förlikning Medpro CK 2013-0180 22 Riktlinjer för upphandling CK 2014-0447 23 Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna – Remissyttrande till Sveriges Kommuner och Landsting CK 2014-0391 24 Betänkandet Unik kunskap inom registerforskning – Remissyttrande till Utbildningsdepartementet CK 2014-0378 25 Trådbussar – billigare än spårvagnar – Svar på motion CK 2014-0294 26 Ledamöter till landstingets länshandikappråd – Valärende CK 2014-0439 27 Ledamöter till landstingets pensionärsråd – Valärende CK 2014-0437 28 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med december 2014 CK 2015-0025 29 Ändring av datum för landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015 CK 2014-0236 30 Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 februari 2015 CK 2015- 0015 31 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2015-0007 32 Skrivelser för kännedom LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 2 (30) § 11 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: onsdagen den 4 februari 2015. § 12 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 3 (30) Dnr CK 2015-0003 § 13 Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget: Bilaga § 13 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen godkänna redovisningen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-01-21 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport februari 2015 Läkemedelsåret 2014 Totalkostnaden för läkemedel via recept, leveranser till vårdenheter och receptfriförsäljning på apotek i länet under 2014 är 1,5 miljarder kronor, en ökning med 114 miljoner kronor (8 %) jämfört med 2013. I totalkostnaden ingår även den summa som länsinvånaren direkt betalar på apoteket. Enbrel och Humira (vid framförallt reumatoid artrit) är i kostnad de största preparaten. Totalt har denna preparatgrupp en kostnad på 103 mnkr och en ökning på 14 mnkr. Nya läkemedel mot hepatit-c introducerades under hösten med en kostnad på 36 mnkr, vilket är den läkemedelsgrupp som ökade mest. Läkemedel vid ADHD ökade från 12 mnkr till 37 mnkr. Flertalet läkemedel med störst kostnad, eller med störst ökning, ordineras från Akademiska sjukhuset. Från primärvården är läkemedel vid astma och KOL den största läkemedelskostnaden. Upphandlingen av dosdispenserade läkemedel Nuvarande leverantör Apotekstjänst AB har begärt en överprövning av tilldelningsbeslutet hos förvaltningsrätten. Återbetalning från fysioterapeuter av för mycket debiterat arvode Under 2014 genomfördes fördjupade uppföljningar av bland annat fysioterapeuter. Vid uppföljningen framkom det att tre av de granskade fysioterapeuterna debiterat för högt arvode. Hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutade att återkräva de för högt debiterade arvodena. Det totala återkrävda beloppet uppgick till 1 832 tkr. Av detta belopp var 1 558 tkr återbetalt vid årsskiftet. För det återstående beloppet om 274 tkr har avbetalningsplan upprättats och bedömningen är att även detta belopp återbetalas i dess helhet. Införandet av Förstärkt utskrivning på Akademiska sjukhuset Projektet förstärkt utskrivning fortsätter och Akademiska sjukhuset ska under februari starta upp förstärkt utskrivning på följande avdelningar; Ortopedavdelning 70D Ortopedavdelning 70E2 Medicinavdelning 30E Geriatriska medicinavdelningen 30A Geriatriska ortopedavdelningen 70C2 Strokeavdelningen 85B Geriatrikavdelning 2 i Tierp Vid analyser av oplanerade återinläggningar på Akademiska sjukhuset så framgick det att de patienter som oftast återinskrevs inom en vecka efter utskrivning var över 65 år. Efter att också ha tagit del av andra landstings fördjupade analyser så visar det sig att 2 det är patienten över 80 år som löper störst risk att återinskrivas varför dessa kommer identifieras som fokuspatienter i första hand. Därav är fokuspatienter i första hand patienter från 80 år som inte omfattas av andra insatser som särskilt boende eller behandlas av team. Tandvårdssatsning på barnavårdscentraler Folktandvården och primärvårdens barnavårdscentraler utökar sitt samarbete för att tidigare upptäcka dålig munhälsa hos de yngsta barnen. Nästan alla barn kommer till barnavårdscentralen redan under sitt första år. Det är tidigare än de vanligtvis kommer till Folktandvården, därför har barnavårdscentralens personal möjlighet att upptäcka tidiga risker för karies. Varje barnavårdscentral har en kontaktperson på Folktandvården som de kan ringa för råd eller hänvisa familjen till. Folktandvården stödjer primärvården med råd och material. Modellen har testats på några platser med goda resultat och kommer att spridas i hela länet. Beslut om ny organisation för Akademiska sjukhuset Efter samverkan med de fackliga parterna om förslaget till ny organisation av sjukhuset togs den 15 januari beslut att genomföra den föreslagna förändringen. Sammanfattningsvis innebär detta att sjukhusets verksamhetsområden kommer att utgöra kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter ska knytas till sjukhusets verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas. Sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. En projektorganisation kommer att tillsättas för genomförandet av förnyelsen. Ansvarig för projektet blir Eva Telne, som för närvarande är chef för dat-divisionen, och sjukhusledningen kommer att vara styrgrupp i arbetet. Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi Som första svenska sjukhus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS) som behandling av vissa svårare former av epilepsi. DBS är ett kirurgiskt ingrepp som framförallt används för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid dystoni, tremor och tvångssyndrom. Hittills har en patient opererats på Akademiska och ytterligare en operation är inplanerad. Ingreppet innebär att neurokirurger opererar in två elektroder i de främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa, liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort. Trafiken till och med 19 januari Första delen av januari var problemfri för kollektivtrafiken i och med att det i stort var barmark. Helgen 10-11 januari kom det ganska mycket snö vilket medförde vissa trafikproblem, särskilt under lördagskvällen i Uppsala där bland annat hållplatserna på Vaksalagatan vid Siviaviadukten tidvis inte kunde trafikeras. När sedan snöfallet övergick i regn under måndagskvällen blev det mycket halt på mindre vägar. Det fick till följd att många busslinjer drabbades av inställda turer under tisdagens morgon. En buss körde av vägen vid Lagga men lyckligtvis kom ingen ombord till skada. Även senare under veckan var det mycket halt på mindre vägar och under fredag morgon var flera skolbusslinjer inställda eller kraftigt försenade. 3 Kollektivtrafikverksamheten Appen som lanserades under hösten 2014 fortsätter att öka i användande. Drygt 52 000 har laddat appen i sin telefon och per dygn köps drygt 1 000 biljetter. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 4 (30) Dnr CK 2015-0018 § 14 Redovisning av brandskyddsåtgärder inom landstinget – Informationsärende Ärendet Thord Hägg, förvaltningsdirektör Landstingsservice, ger en muntlig redovisning av brandskyddsåtgärderna inom landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (2) 2015-01-27 Landstingsservice Daniel Edwartz 0767-247841 [email protected] Dnr Landstingsstyrelsen Bakgrund och status för brandåtgärder Akademiska sjukhuset. Bakgrund Under 2009 utförde Uppsala brandförsvar ett antal tillsyner både mot Landstinget och Landstingsservice vilket renderade i planer för åtgärder för det byggnadstekniska brandskyddet som presenterades av både LSU och Landstinget under januari 2010. Sedan dess har ett stort antal åtgärder vidtagits och nu återstår åtgärder på F-blocket, resterande projekt är avklarade. Utfall och tilldelat belopp Projekt 41026 8040097 Tot. HI 8040711 8040725 8040726 8040737 8040860 8040861 8040862 8040863 8040864 8040865 8040866 8040912 8040956 8041012 8041058 8041002 Namn 1161-1167 Brandåtgärder NoP 1139 Brandavskiljande väggar i B-blocket Utfall 5 534 433 4 467 442 10 001 875 Tilldelat 7 600 000 4 000 000 11 600 000 1100 Byte branddörrar inom kulvertsys AS 1142 Projektering brandåtgärder B12 1139 Projektering brandåtgärder B9 1138 Brandtekniska åtgärder garage 70 B8 1164 Byte dörrar trapphus P1 1161 Byte dörrar trapphus N1 1165 Åtgärder efter tillsyn P2 1165 Byte dörrar trapphus P2 1166 Byte dörrar trapphus P3 1167 Åtgärder efter tillsyn P4 1162 Åtgärder efter tillsyn N2 1138 Installation sprinkler garage B8 1157 Åtgärder efter tillsyn 1164 Åtgärder efter tillsyn P1 1154 Brandåtgärder sponsorplanet 1157 VVS åtgärdersprinklerstation F15 1 703 096 4 983 691 9 195 884 6 920 170 931 709 187 249 2 300 765 744 498 1 861 816 2 237 041 4 501 251 3 419 944 2 862 576 717 075 61 548 672 978 6 500 000 9 700 000 9 800 000 6 900 000 925 000 185 000 3 855 000 740 000 1 850 000 3 110 000 6 010 000 4 400 000 5 080 000 1 400 000 3 250 000 5 000 000 Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (2) 8041080 Tot. FI 1157 Undertak F15 49 039 43 350 329 2 000 000 70 705 000 8040089 8040093 8040586 8040651 8040098 8040583 8040430 8040576 8040577 Tot. 1142 Brandåtg ombyggnad lab35 B12 1141 Ny brandavskilj partier vid hisshallar B11 1154 Brandåtgärder - Byte samt installation av branddörrar F11-12 1139 Byte belysning Cop i samband med sprinkler 1154 Sprinklercentral i F11 1160 Brandåtgärder - byta samt inst av branddörrar 1139 Brandåtgärder B9 plan 5 C-op 1166 Brandåtgärder Byggnad P3 1161 Brandåtgärder Byggnad N1 8 744 949 2 023 067 849 751 743 798 3 285 355 1 218 633 1 902 644 5 674 077 3 851 516 28 293 789 7 800 000 2 500 000 900 000 750 000 4 500 000 1 400 000 1 700 000 5 800 000 5 000 000 30 350 000 Total 81 645 993 112 655 000 Omfattning och status Samtliga åtgärder förutom F-blocket är utförda enligt den plan som kommunicerats med brandförsvaret. För F-blockets del så startades detta arbete med en utredning över vad som behöver utföras inom F15, direkt därefter satte sprinkler och byggåtgärder på brandcellsgränser igång. Landstingsservice har samtidigt passat på att göra andra åtgärder i lokalerna. Tyvärr har detta lett till att verksamheterna har haft svårt att kunna arbeta och säkra en god vård vilket har lett till att projektet börjat fundera på att dra ner på övriga åtgärder och se över möjligheterna att fortsätta arbetet i en annan del av F-blocket. Projektet är i dagsläget inte klart hur den ska kunna komma i mål, men lösningar arbetas fram. Myndigheter- tillsyn Tidplanen för samtliga brandåtgärderna kommuniceras kontinuerligt med Uppsala brandförsvar. Tidvis har större förseningar skett, men då har LSU vidtagit åtgärder och brandförsvaret har godtagit de ändringar som LSU vidtagit. De problem som nu uppstått med F-blocket har inte kommunicerats med brandförsvaret då det nyss uppkommit och projektet arbetar med en lösning på problemet. Så fort detta är gjort och vi har en lösning som är genomförbar kommer detta att diskuteras med räddningstjänsten. 1 (2) 2015-01-27 Landstingsservice Daniel Edwartz 0767247841 [email protected] Dnr Landstingsstyrelsen Bakgrund och status för projekt 8040739, sprinkler och brandcellsgränser Lasarettet i Enköping. Bakgrund För Lasarettet i Enköping togs beslutet att skapa möjlighet att sprinkla utvalda delar. Detta beslut togs både på grund av reviderade byggregler som ställer krav på sprinkler i sjukhusbyggnader vid ny- om eller tillbyggnation, men även pga en utredning gällande brand- och utrymningssäkerheten på lasarettet i Enköping som visade på ett antal brister som uppstått under årens lopp, ett sätt att bygga bort dessa brister visade sig vara åtgärder på brandceller men även att sprinkla vissa utrymmen retroaktivt för byggnad A. Byggnad C står idag till stor del tom, vilket har gjort att planerna för denna byggnad skjutits upp. Möte gällande brand- och utrymningssäkerheten för byggnad C kommer att hållas under februari månad ihop med Fastigheter och service på LSU under februari månad. Tilldelat belopp Tilldelat (programarbete) Tilldelat (genomförande) Utfall till jan 2015 Prognos Enköping 1,65 mnkr 27,95 mnkr 4,9 mnkr 24 mnkr Omfattning och status Etapp 1- Förberedande arbete för sprinkleristallation av operation och röntgen samt matarledning till sprinkler våning, 1-4, hus A. Detta arbete är helt klart. Etapp 2- Plan 4, hus A. Detta plan delades in i två produktionsdelar varav den ena är klar, del två beräknas klar mars-april 2015. Etapp 3- plan 3, hus A. Detta plan påbörjas i april 2015, detta kommer att bli den svåraste etappen, men projektet har fått god kontakt med verksamheterna och informationsmöten kommer att hållas med verksamheterna på detta plan innan arbeten Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (2) påbörjas. Det har internt i projekteringsgruppen diskuterats om det går att flytta verksamheten till byggnad C under installationsarbetena, men har inte förankrats med lasarettet ännu. Etappen består av 4 olika avdelningar med vårdsalar. Etapp 4, Sprinklerarbeten med vissa åtgärder på brandcellsgränser för operation plan1 samt röntgen plan 2, hus A. På röntgen har mycket sprinkler redan installerats. Myndigheter- tillsyn Tillsyn är att betrakta som en extern revision av Landstingsservice brandskyddsarbete som syftar till att bedöma om brandskyddet är skäligt* i Landstingsservice fastigheter. Den tillsynspart som granskar LSU är Räddningstjänsten Enköping-Håbo och de har vid upprepade tillfällen de två senaste åren gjort tillsyn på Lasarettet i Enköping. Tillsynen har haft två områden som granskats. Dels Landstingsservice organisation på plats för det systematiska brandskyddsarbetet men också planerna för det byggnadstekniska brandskyddet. LSU har presenterat sina planer som löper till och med 2017 för det byggnadstekniska brandskyddet där bl.a. dessa arbeten med sprinkler och brandcellsgränser ingår och Räddningstjänsten anger i sitt tillsynsprotokoll från 201303-14 att de godtar de planer som gjorts utefter de inventeringar och riskbedömningar som vidtagits. I nuläget är samtliga tillsyner avklarade, men det har informerats om att ny tillsyn kommer att ske 2015 men inget datum är satt. Landstingsservice har en god kommunikation med räddningstjänsten. *Skäligt - term från Lag om skydd mot olyckor och som syftar till att brandskyddet kan variera mellan olika byggnader och olika verksamheter. Det är upp till varje byggnadsägare/verksamhet att se till att brandskyddet är skäligt för den verksamhet som befinner sig i lokalerna. 1 (2) 2015-01-27 Landstingsservice Daniel Edwartz 0767247841 [email protected] Dnr Landstingsstyrelsen Bakgrund och status för projekt 8040931 samt 8040756, sprinkler och brandcellsgränser vårdcentrum Östhammar och Tierp. Bakgrund 2013-03-20 genomförde Uppsala brandförsvar en tillsyn i Östhammar och 2013-03-25 i Tierp och dessa båda tillsyner renderade i ett stort antal punkter i deras tillsynsprotokoll, där de mest akuta omhändertogs direkt via ett akutprojekt som startades upp av Landstingsservice och resterande punkter fick genom en handlingsplan en förlängd rättelsetid och omhändertas i ovan angivna projekt. Den nya rättelsetiden löper hela 2015 och detta kommuniceras löpande med Uppsala brandförsvar som förklaras nedan. Tilldelat belopp Tilldelat Utfall till jan 2015 Prognos Tilldelat Utfall till jan 2015 Prognos Östhammar 26,8 mnkr 18,2 mnkr 24 mnkr Tierp 25,7 mnkr 18,9 mnkr 25,7 mnkr Omfattning och status Östhammar Östhammar: Projektet beställde en inventering av WSP. Inventeringen visade att sprinkler behövde installeras i stora delar av hus A, därtill utförs åtgärder på brandceller. För brandcellernas del innebär arbetet tätningar av väggar mot bjälklag, nya dörrar som uppfyller brandklassen, vissa ventilationskanaler som bryter brandcellsgräns förses med brandspjäll med mera. Till detta skapas några nya utrymningsvägar och utrymningstrappor. Projektet är beräknat vara klart 2015-03-31. Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (2) Omfattning och status Tierp Projektet beställde en inventering av WSP. Inventeringen visade att sprinkler behövde installeras i vissa delar av de olika husen, främst i lokaler med inneliggande patienter/boende, därtill utförs åtgärder på brandceller. Till detta har projektet funnit stora delar som varit rötskadade vilket har lett till att större åtgärder har fått vidtagits för att kunna åtgärda den problematiken. Det har också visat sig nu under de senaste veckorna att vissa bärande byggnadsdelar ej är utfört med ett brandskydd, dvs oskyddade balkar m.m. vilket skulle kunna leda till att byggnaden skulle kunna kollapsa vid en brand i förtid mot vad som är normalt för den byggnadstypen. Det är då risk för räddningspersonalens säkerhet och måste därmed tas in i detta projekt. Om man summerar ihop statusen för Tierps del så har stora brister uppdagats på kort tid och projektet ska försöka hantera detta, det finns dock ingen prognos för vad det kommer att betyda för det totala utfallet. Projektet är beräknat vara klart 2015-06-3. Myndigheter- tillsyn Dessa projekt tillkom efter en tillsyn av Uppsala brandförsvar. När Landstingsservice utredde statusen på brandcellsgränser, gångavstånd och andra aspekter som har med brand- och utrymningsskyddet att göra visade sig dessa objekt ha stora brister och dessa brister har tagits med för åtgärd i dessa projekt. Den handlingsplan som Landstingsservice tog fram vilket också gav en förlängd rättelsetid kommuniceras frekvent med Uppsala brandförsvar, de har inte haft några negativa kommentarer om detta arbete, även i de fall där det under arbetets gång visat sig bli vissa förseningar. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Thord Hägg 2015-02-03 Sida 5 (30) Dnr CK 2015-0018 § 15 Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att informera landstingsfullmäktige om pågående fastighetsinvesteringar i landstinget. Ärendet Enligt antagen process kring hanteringen av investeringar - landstingsfullmäktige 2014-06-16 § 72 - ska landstingsstyrelsen informera landstingsfullmäktige om beslut om programarbeten och genomföranden för fastighetsinvesteringar med en total investeringsutgift från 10 mnkr t.o.m. 100 mnkr. Landstingsstyrelsen ska även informera landstingsfullmäktige om hur genomförandet fortlöper där investeringen har en total investeringsutgift på över 100 mnkr. Sprinklerinstallation på Lasarettet i Enköping Landstingsstyrelsen beslutade 2014-11-24, § 219, att Landstingsservice får installera sprinklersystem i hus A, Lasarettet i Enköping, till en total kostnad av 20 mnkr. Landstingsservice har tidigare genomfört en inventering och behovsanalys avseende brandoch utrymningssäkerheten på Lasarettet i Enköping. Inventeringen belyste ett antal riskfaktorer och beslut togs att bl.a. att förse med sprinkler, där inneliggande patienter förekommer, med sprinkler. I övrigt togs beslut om att stärka trapphus som fungerar som utrymningsvägar, uppgradering av brandlarm m.m. Räddningstjänsten har vid tillsynsbesök tagit del av planen samt att den ska följas. Fördjupat programarbete för B9 och B12 Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 126, om fördjupat programarbete och projektering för byggnad B9 och B12. Uppdraget har inletts med att en upphandling av generalkonsult har genomförts, som en förnyad upphandling inom de ramavtalsupphandlade konsulterna. Av de fyra ramavtalskonsulterna valde en konsult att inte lämna anbud p.g.a. kapacitetsskäl. Tilldelning av uppdraget sker till LINK-arkitekter. Förnyade behovsberäkningar och inplaceringsstudier sker med projektet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 6 (30) Genomförande ny vård- och behandlingsbyggnad (J-huset) Genomförandet pågår för närvarande med schaktning där cirka 80 % av 200 000 m3 grus har forslats bort. Pålningsarbeten har startat, där totalt 1 744 pålar ska slås ner. Upphandlad entreprenör för delentreprenaden är Sh-Bygg. Generalentreprenaden för att uppföra byggnaden i övrigt har tilldelats Skanska efter upphandling. Systemhandlingar är under färdigställande och granskningsgenomgångar har skett under november. Startmöte med generalentreprenören har skett i januari 2015. Bedömd färdigställandetid för byggnaden är 2017-07, varefter inflyttning kan ske. Genomförande utbyggnad Rudbeck 4 Entreprenör är upphandlad och tilldelning har skett till Sh-bygg. Arbeten har påbörjats med att inledningsvis utforma tillfälliga entréer både för Rudbeckhuset och Patologhuset. Bygglov för Rudbeck 4 har erhållits. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 7 (30) Dnr CK 2014-0401 § 16 Ny uppdrags- och budgetprocess Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att införa en ny uppdrags- och budgetprocess i landstinget, att gälla från och med arbetet med landstingsplan och budget 2016 – 2018 i enlighet med bilaga, att fördelning av finansiella ramar per politikområde tas bort och istället införs fördelning till ansvarig styrelse/nämnd samt att upphäva landstingsfullmäktiges beslut 2011-09-19 § 68, dnr CK 2011-0308. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i maj med förslag på: ‐ hantering av under- respektive överskott i verksamheterna, ‐ riktlinjer för finansieringsprinciper i beslutsförslag, ‐ hur en eventuell övergång till en bruttobudgetering kan ske. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade 2011-09-19, § 68, att införa en ny planerings- och budgetprocess som detaljerat beskrev arbetet på tjänstemannanivå och när olika politiska beslut ska tas. Vidare beslutades att de finansiella ramarna ska fördelas per politikområde istället för som tidigare per förvaltning. I landstingsplan och budget 2015-2017, som antogs av landstingsfullmäktige 2014-12-10, framgår att landstinget ska upphöra med dagens beställar- och utförarmodell och att landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en ny uppdrags- och budgetprocess att fastställas av landstingsfullmäktige i februari 2015. Landstingsstyrelsen beslutade 2014-11-24, § 211, att tillsätta en budgetkommitté, bestående av landstingsrådsberedningen. Kommittén fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ny uppdrags- och budgetprocess. Med begreppet uppdragsoch budgetprocess avses hela processen med att ta fram de finansiella förutsättningarna, Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 8 (30) dialoger med verksamheterna om behov och möjligheter ramar och fastställande av uppdrag och ersättning, liksom ekonomiska spelregler. En viktig utgångspunkt för arbetet är att beställar- och utförarmodellen avskaffas. Parallellt kommer en organisationsöversyn att genomföras, i syfte att ta fram förslag till både hur den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen bäst ska organiseras för att motsvara det nya sättet att styra och leda. Dagens modell för hantering av under- respektive överskott bygger på principen om ackumulering som sedan genererar en kostnad alternativt en intäkt för verksamheterna i form av internränta på det ackumulerade resultatet. Den ursprungliga tanken och styrningen med modellen är inte längre giltig för flera av förvaltningarna. Modellen behöver därför avskaffas och ersättas med ett nytt regelverk för hantering av under- och överskott. I beslut som verksamheterna inte rår över och som tagits i politiska beslut eller beror på nya lagar/regler eller myndighetsbeslut, ska det prövas om verksamheterna ska få täckning (helt eller delvis) för kostnadsökningar. I beslutsförslag som innebär förändrade kostnader (kan i vissa fall även gälla intäkter) ska det därför alltid finnas förslag på om dessa förändringar ska hanteras inom befintliga ramar eller med tillskjutna medel. Riktlinjer behöver tas fram för att tydliggöra vad som gäller. Med dagens nettobudgetering så synliggörs inte stora delar av landstingets intäkter. Det gäller framför allt cirka 2 miljarder kronor i riks- och regionvårdsintäkter. Det vore önskvärd om landstingets plan och budget framöver även kunde inkludera de totala intäkterna. Det kan dock finnas svårigheter med att ta in alla externa intäkter i en bruttobudget, så frågan måste prövas noga och för- respektive nackdelar redovisas. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Ekonomidirektören Budgetchefen Samtliga förvaltningschefer Stabschefen Akademiska sjukhuset Registrator Akademiska sjukhuset Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande 2015-01-12 Dnr CK 2014-0401 Uppdrags- och budgetprocess Landstingsrådsberedningen är tillika budgetberedning inför landstingsstyrelsens behandling av landstingsplan och budget. Förvaltningsanalyser Förvaltningarna ska efter beaktande av föregående års utfall samt tertialrapport 2 (janaug) göra en fördjupad analys av verksamheten, omvärldspåverkan, planeringsförutsättningar och framtida utmaningar. Förvaltningsanalysen ska lämnas till ledningskontoret före oktober månads utgång. Landstingets ledningskontor gör en sammanställning av analyserna och tillfogar omvärldsfaktorer som hälsoutveckling, befolkningsutveckling, medicinsk utveckling, ekonomisk utveckling, resandeutveckling inom kollektivtrafiken och annat som är av vikt för landstingets planering. Landstingsplan och budget Under våren sker dialoger med förvaltningarna om uppdrag och ekonomi varvid även berörda styrelser/nämnder ska involveras. Fördelning av de finansiella ramarna ska ske till ansvarig styrelse/nämnd. Landstingsplan och budget ska efter beredning i budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen antas av landstingsfullmäktige i juni. Skattesats och eventuella tillägg i landstingsplan och budget Skattesats och eventuella tillägg och justeringar i landstingsplan och budget ska efter beredning i budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen fastställas av landstingsfullmäktige i november. Då fastställs även avgifter. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Jens Larsson 2015-02-03 Sida 9 (30) Dnr CK 2014-0144 § 17 Ambulansdirigering och bildande av gemensam nämnd Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bilda en gemensam nämnd från och med den 1 mars 2015 mellan Landstinget Västmanland och Landstinget i Uppsala län, med uppdrag att sörja för ambulansdirigering i länen, att godkänna föreslagna avtal om samverkan mellan parterna, att anta reglemente för den gemensamma nämnden, att utse Landstinget Västmanland som värdlandsting, att välja två ordinarie ledamöter och två ersättare till den gemensamma nämnden för återstoden av mandatperioden. Landstingsstyrelsen beslutar att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en uppföljning avseende verksamhet och ekonomi i samband med årsbokslut 2015. Ärendet Ambulansdirigering är en kritisk del av vårdkedjan. Berörda landsting har en god tradition av samverkan i komplicerade vårdkedjor. Det finns även erkänt goda kunskaper med avseende på de operationella förutsättningarna för en god prehospital vård. Uppdraget utförs idag av SOS Alarm i Sverige AB, vars avtal går ut den 31 maj 2015. Landstingen har i gemenskap låtit utföra en förstudie i syfte att utreda förutsättningarna för den framtida prehospitala vården. Förstudiens slutsats är att ambulansdirigering bör ske i egen regi. Då vårdkritiska moment kräver robusthet bör egen regi kombineras med samarbete i syfte att uppnå redundans. I samverkan med andra kan även skalfördelar uppnås. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 10 (30) En gemensam nämnd, benämnd Ambulansdirigeringsnämnd, föreslås bildas från den 1 mars 2015. Landstinget Västmanland föreslås vara värdlandsting för den gemensamma nämnden. Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länets invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för den informella organisationen. Samarbetet avses vara öppet för andra parter som vill samverka och är direkt skalbart om annat landsting eller annan region vill ansluta. Bildandet av en gemensam nämnd tillgodoser landstingets behov av att kunna samverka över länsgränserna, alldeles särskilt vid katastrofliknande situationer och extraordinära händelser, där ett enskilt landstings resurser kan bli ansträngda. Samverkan stärker även landstingets profil som god samarbetspartner och vårdare av patientsäkerheten. I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska endast gemensamma kostnader i verksamheten vid respektive enhet ingå. Gemensamma kostnader är ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd. Fördelningen är baserad på antalet invånare i länet. Respektive part bekostar egna lokal- och personalkostnader. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Gustaf af Ugglas Budgetchefen Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande REGLEMENTE 1 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 1 PARTER Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har inrättat en gemensam nämnd som benämns Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 2 ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj 2015. Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 3 SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 2 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 4 NÄMNDENS UPPGIFTER 4.1 Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso‐ och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 3 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 4.2 Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samverkanspartner föreläggs parterna för beslut. Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 5 FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente. 6 LEDAMÖTER Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. 7 MANDATPERIOD Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det under valåret, i respektive landsting, nyvalda landstingsfullmäktige senast i december månad. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 blir den första mandatperioden något kortare än fyra år. 8 ORDFÖRANDE Ordförande och en vice ordförande utses av ledamöterna i nämnden för två år i taget från den 1 januari. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 utses ordförande första gången för en kortare period än två år. Posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden. Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 4 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes uppgifter. 9 NÄRVARO‐ OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna. Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna tillkommer ansvarig tjänsteman samt landstingsdirektören eller annan på nämndens begäran. 10 ERSÄTTNING Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser. Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen. 11 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Nämnden bör hålla minst tre sammanträden per år. Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. 12 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Före varje sammanträde med gemensamma Ambulansdirigeringsnämnden ska nämndens ledamöter och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 5 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 sammanträdes början. 13 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare. 14 FÖREDRAGNING Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän. 15 PROTOKOLL Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt landstingets revisorer. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på respektive parts anslagstavla. 16 ANSVARIG TJÄNSTEMAN OCH ADMINISTRATION Landstinget Västmanland tillhandahåller till nämnden ansvarig tjänsteman, benämnd ambulansdirigeringsstrateg, samt sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna för dessa gemensamma stödfunktioner fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal. 17 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 6 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 18 DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 19 DELEGERING Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34 §. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske. Nämnden fastställer en delegationsordning. 20 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret. 21 REVISION OCH ANSVARSFRIHET Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen. Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden. 22 ARKIV För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Landstinget Västmanlands landstingsfullmäktige fastställt. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. 1. Överenskommelse Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj 2015. Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 2. Sjukvårdens Larmcentral Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 3. Nämndens uppgifter 3.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. 3.2 Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso‐ och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samarbetspartner föreläggs parterna för beslut. Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 4. Organisation Nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Verksamheten Sjukvårdens Larmcentral bedrivs i den informella organisation som beskrivs under punkt 2 i detta avtal. Till nämnden finns en ansvarig tjänsteman knuten, benämnd ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillsätter dirigeringsstrategen efter samråd med parterna. Strategens uppgift är att stödja nämnden i dess uppdrag och att vara föredragande i nämnden. På nämndens uppdrag ska strategen leda samordningen av Sjukvårdens Larmcentral så att verksamheten utgör en helhet. Som företrädare för Sjukvårdens Larmcentral ska strategen delta i möten med verksamhetens externa samverkanspartner. I organisationen finns ett Utförarråd som består av ambulansdirigeringsstrategen, respektive parts verksamhetschef för ambulanssjukvården, respektive parts avdelningschef för Larmcentralen samt respektive parts medicinskt ansvariga läkare. Rådets uppgift är att fastställa hur nämndens mål ska uppnås och hur nämndens beslut ska verkställas. Rådet ska även fastställa handböcker för verksamheten. Utförarrådet ska bereda de ärenden som ska hanteras av nämnden. 5. Ledamöter Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. Parterna är överens om att posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden. 6. Finansiering Respektive part upprättar förslag till budget för sin enhet inom Sjukvårdens Larmcentral inom ramar som angetts av Ambulansdirigeringsnämnden och av respektive landsting fastställda ramar. Ett samlat budgetförslag för hela verksamheten bereds och föreläggs nämnden för godkännande senast i oktober året före verksamhetsåret. I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska samtliga kostnader utom lokalkostnader vid respektive enhet ingå. Respektive part ansvarar för att det finns ändamålsenliga och effektiva lokaler tillgängliga för respektive parts enhet inom Sjukvårdens Larmcentral. Gemensamma kostnader som ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd ska ingå i budgeten. Respektive part bekostar verksamheten i förhållande till antalet invånare i länet. Reglering av finansieringen sker i samråd mellan parterna, i slutet av respektive verksamhetsår. Om över‐ eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna i nämnden. 7. Insyn i nämnden Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Förutsättningen för en fungerande insyn är att parterna löpande lämnar information till nämnden om respektive enhets utveckling. Nämnden ska till de samverkande parterna varje tertial lämna rapporter om ekonomi, prestationer och kvalitet för Sjukvårdens Larmcentral. 8. Ambulansdirigeringsstrateg och administration Landstinget Västmanland tillsätter, efter samråd med parterna, nämndens ansvariga tjänsteman som benämns ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion till nämnden. Kostnaderna för ambulansdirigeringsstrateg och administration ingår i nämndens gemensamma kostnader. 9. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen skulle ändras har varje part rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 10. Giltighet och avtalstid samt uppsägning av avtalet Samverkansavtalet gäller under förutsättning att gemensamma Ambulansdirigeringnämndens reglemente samt detta avtal godkänts av samtliga parters fullmäktige. Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 mars 2015. Vid ett upphörande av verksamheten i sin helhet eller om någon part vill frånträda avtalet ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Uppsägningstiden är 18 månader och avtalet kan upphöra att gälla vid årsskiftet året efter det att uppsägning har skett. 12. Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens ska tvister avgöras i allmän domstol. 13. Avtalsexemplar Detta avtal är upprättat i 2 exemplar av vilka parterna tagit var sitt. __________________________den _________________________den ____________________________________ ___________________________________ Landstinget Västmanland Landstinget i Uppsala Län Sammanställning av kostnader för ambulansdirigering Lokalkostnad Teknik Personal Fördelade teknikkostnader SOS avtal Gem kostnader Summa Lokalkostnad Teknik Personal Fördelade teknikkostnader SOS avtal Gem kostnader Summa Lokalkostnad Teknik Personal Fördelade teknikkostnader SOS avtal Gem kostnader Summa Lokalkostnad Teknik Personal Fördelade teknikkostnader SOS avtal Gem kostnader Summa Landstinget Sörmland Kostnad Kostnad Kostnad 2014 2015 2016 0 0 0 0 0 0 377 0 0 0 121 0 498 0 Kostnad 2017 24 471 0 17 833 0 Kostnad 2017 22 781 Landstinget Västmanland Kostnad Kostnad Kostnad 2014 2015 2016 295 470 475 291 228 230 119 9 216 11 466 352 2 588 2 654 9 500 4 830 1 453 112 500 344 10 669 16 623 42 304 39 404 0 Kostnad 2018 0 Kostnad 2019 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnad 2017 Kostnad 2018 Kostnad 2019 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total kostnad för hela avtalsområdet Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad 2014 2015 2016 2017 1 445 1 672 1 689 0 376 514 517 0 277 21 517 26 771 0 1 198 6 043 6 197 22 400 11 389 3 427 383 1 168 803 26 079 Kostnad 2019 0 0 0 0 0 0 Landstinget i Uppsala län Kostnad Kostnad Kostnad 2014 2015 2016 1 150 1202 1214 85 286 287 158 12 301 15 305 469 3 455 3 543 12 900 6 559 1 973 150 668 459 14 913 Kostnad 2018 0 Kostnad 2018 Kostnad 2019 0 0 0 0 0 0 0 0 Aktuell fördelning av kostnaderna Lokalkostnad: Fördelas efter faktisk kostnad för det egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland. Teknik: Egen teknik fördelas efter faktisk kostnad för det egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland. Personal: Fördelas efter befolkningsmängd. Endast Uppsala och Västmanland deltar. Fördelade teknikkostnader: Kostnader för teknik enl P Könberg fördelas efter befolkningsmängd för alla tre landstingen. Södermanland, Uppsala och Västmanland. SOS avtal: Fördelas efter faktisk kostnad för egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland. Gem kostnader: Fördelas efter befolkningsmängd för alla tre landstingen 2014. Därefter fördelas efter befolkningsmängd Uppsala och Västmanland. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Peter Helgesson 2015-02-03 Sida 11 (30) Dnr CK 2014-0396 § 18 Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa reviderade regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län enligt bilaga. Ärendet Landstingsfullmäktige fastställde 2014-02-04 regler för ekonomiska ersättningar inför kommande mandatperiod. En revidering fastställdes 2014-12-10. Nu föreligger behov av att göra ytterligare revideringar i paragraferna enligt nedan: § 5 Ordförandearvode. Arvodering av ledamot i kollektivtrafiknämndens arbetsutskott har adderats. § 7 Sammanträdesarvode – övriga styrelser, nämnder, utskott och beredningar inklusive bolagsstyrelser. Finansutskott stryks, då organet upphört. § 13 Ersättning för kontaktarbete. Ny formulering kring formerna för kontaktarbete. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande 2015-01-15 Dnr CK 2014-0396 Fastställda av landstingsfullmäktige 2014-02-04 § 12, reviderade 2014-12-10 samt 2015-02-11 Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län (mandatperiod 2015-2018) § 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler Landstingsfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer. Landstingsstyrelsen har till uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och vid behov ta initiativ till ändringar. Tolkning av dessa regler åvilar landstingsstyrelsen som också vid behov utfärdar tillämpningsanvisningar. § 2 Rätt till ersättning Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda i landstinget och i av landstinget tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar. Ersättning utgår för uppdrag i andra organ än landstingets egna i det fall den förtroendevalde utsetts av landstinget och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvoden utgår med procentuella andelar av månadsarvodet för landstingsråd. § 3 Arvode för landstingsråd/gruppledare Till landstingsråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av arvode för landstingsråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot, dock endast en gång per kalenderår – vid samma tidpunkt som den slutliga arvodesnivån inför nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för landstingsråd/gruppledare utgår motsvarande arvode efter prövning i varje enskilt fall. Se också § 28 angående förordnande av vikarierande landstingsråd/gruppledare. Till deltidsarvoderade landstingsråd utgår arvode beräknat på deltidens förhållande till heltid för landstingsråd. § 4 Landstingsstyrelseordförandens arvode Till landstingsråd som tillika är ordförande i landstingsstyrelsen utgår arvodesförhöjning motsvarande 10 % av månadsarvodet för landstingsråd. 1 § 5 Ordförandearvode Ordförandearvoden utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för landstingsråd, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. Organ Ordf. 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Ledamot Landstingsfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen för barn och unga Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens FoUU-utskott Landstingsstyrelsens Personalutskott Produktionsstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Patientnämnden Länshandikapprådet Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Pensionärsrådet Kulturnämnden Stiftelsen Musik i Uppland Stiftelsen Upplandsmuseet Landstingsrevisionen Styrelserna för: Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Länstrafik AB och Prebus AB 8 3 3 - 10 10 5 5 5 5 - 10 10 5 5 5 5 3* 10 3** - 3* 10 10 10 10 5 5 5 5 5 10 5 5 8 3** 5 5 5 3 3 5 3** 3** - 5 5 5 5 - 3* 3* 3* 3* 4 10*** 5*** 5*** - * Gäller endast ledamot i arbetsutskott eller andra utskott under styrelser som inte ingår i respektive styrelses presidium. ** 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande. *** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med kostnaden för arvoden. 2 § 6 Sammanträdesarvode – Landstingsfullmäktige För deltagande i fullmäktigesammanträde utgår till ledamöter och ersättare med 3 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. § 7 Sammanträdesarvode – övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser För deltagande i sammanträde med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser* som anges i § 5** och för uppdrag i finansutskott samt för uppdrag inom Mälardalsrådet utgår sammanträdesarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. För deltagande i sammanträde med övriga organ där landstinget svarar för arvoden och för arvodesberättigad utbildning eller dylikt, utgår sammanträdesarvode med 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till sammanträdesarvode, fattas av respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av landstingsstyrelsen. Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför sammanträde med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie sammanträde. Kostnaden belastar respektive organ. * Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Heltidslandstingsråd som innehar uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigat. Kostnaden för sammanträdesarvode och andra ersättningar belastar respektive bolag. ** Sammanträde med Länshandikapprådet och Pensionärsrådet arvoderas med 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. § 8 Halvdagsarvode Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde (avrundat till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i sammanträde kortare än 4 timmar. Restid vid resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med 2 timmar vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till sammanträdet får räknas in i den samlade sammanträdestiden. 3 § 9 Flera sammanträden samma dag Förtroendevald som deltar i flera sammanträden samma dag har endast rätt till ett heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för sammanträde med partigrupp. § 10 Arvode till revisorer Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid och till ledamot med 1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid. Respektive bolag belastas med kostnaden för årsarvoden och sammanträdesarvoden och övriga ersättningar till revisor. Därutöver utgår sammanträdesarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Övriga ersättningar utgår i enlighet med landstingets regler. § 11 Resekostnader – personliga utlägg Kostnader för resor kopplade till det politiska uppdraget ersätts enligt gällande avtal vad gäller kilometerersättning etc. – resande med egen bil. Ersättning avseende utlägg för andra färdsätt (t.ex. tåg, buss) samt ersättning för parkeringsavgift ersätts också mot uppvisande av kvitto/biljett i original. Landstingsråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till och från tjänstestället. Allt resande med koppling till landstinget ska ske i enlighet med Resepolicy för Landstinget i Uppsala län. 4 § 12 Traktamentsersättningar och resekostnader Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220 kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt Riksskatteverkets rekommendationer. På reseräkningen (grönt blankettset) ska anges vilka måltider som man inte har bekostat själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt. Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag. Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med. Resetillägget är skattepliktigt. Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer information kontakta Landstingets resurscentrum. Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som landstinget, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med. Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m. utgår reseersättning. Vid sammanträde med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 sammanträden per år. Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperioden. § 13 Ersättning för kontaktarbete I syfte att öka inblicken i landstingets och andra huvudmäns verksamheter har ledamot och ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök inom landstingets och andra huvudmäns verksamheter. Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige. Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd, avrundat till närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig. 5 Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige, kan också fattas av respektive landstingsråd/gruppledare. Undantag från rätt till ersättning: Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige som uppbär årsarvode har dock inte rätt till ersättning enligt ovan, om kontaktarbetet avser den styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige där denne innehar ordförandeuppdrag och uppbär årsarvode. Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete. § 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom landstinget utgår till ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt §§ 5, 6 och 7 har rätt till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning utgår även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämndens verksamhet (se bilaga 2). Ersättning utgår även till landstingsanställd som har förtroende-uppdrag inom landstinget. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos den nämnd/styrelse motsv. som ska belastas med kostnaden. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad arbetsförtjänst utfärdas vid behov av landstingsstyrelsen. Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad föräldrapenning ersätts. § 15 Förlorad arbetsförtjänst – sammanträde med partigrupp Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid sammanträde med partigrupp föreligger för 12 sammanträden per år. 6 § 16 Ersättning vid oregelbunden arbetstid Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till sammanträde har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts natten före sammanträdet. Efter sammanträde som pågått hel dag kan ersättning utgå för arbetspass natten efter sammanträdet. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag (under en 7-dagarsperiod) och ett heldagssammanträde infaller denna dag, har rätt att inom en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. § 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av den hos Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8 av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från Försäkringskassan. Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande), omfattas av schablonberäkning enligt ovan för den sammanlagda registrerade inkomsten hos Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget (motsvarande). Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare. Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för egna företagare eller motsvarande (det åligger landstingsstyrelsen att göra den individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av landstingsfullmäktige beslutade regler, riktlinjer från landstingsstyrelsen och tolkningsbeslut i landstingsstyrelsen, görs den individuella prövningen. Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för den förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag. 7 Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. § 18 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag i landstinget förlorar semesterförmån, har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 §) med maximalt heltidslandstingsråds dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till förtroendevald vars uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade semesterförmåner ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till landstinget senast inom 6 månader från det att förlusten kunnat fastställas. § 19 Pension och avgångsersättning Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av landstingsfullmäktige 2002-11-19, § 106, att gälla fr.o.m. 2003-01-01. Bestämmelserna gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor antagna av landstingsfullmäktige 2014-02-04, § 11. De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare. § 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer). Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig. Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig. Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen. 8 § 21 Funktionshindrad förtroendevald Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m. § 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl – ordförande och vice ordförande Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar landstingsstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. § 23 Landstingsråd – förmåner vid ledigheter Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser): § 28 Sjukdom m.m. § 29 Föräldraledighet § 30 Civil- och värnplikt § 32 Enskilda angelägenheter Den ökade kostnaden som uppstår vid landstingsråds/gruppledares längre föräldraledighet eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande landstingsråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad. § 24 Försäkringar Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: Ansvarsförsäkring Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer . Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som landstinget bedriver. Tjänstereseförsäkring Förtroendevalda omfattas av landstingets tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och ansvarsskydd. Grupplivförsäkring GL-F För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB. 9 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med verksamhet som förtroendevald. § 25 Deltagande i sammanträde under pågående sjukskrivning För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade sammanträden under pågående sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från sammanträdesarvode enl. kommunallagens 4 kapitel 15 §. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i arvodesberättigat sammanträde. § 26 Partigrupper – bidrag och balansering För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps disposition. Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är representerad i landstingsfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för heltidslandstingsråd per mandat. Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning för extra kostnader. Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod – ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Landstingsstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer. § 27 Landstingsråd och politiska sekreterare – ekonomiska resurser Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av landstingsråd/gruppledare och politiska sekreterare. Frihet finns att styra hur de ekonomiska resurserna disponeras under mandatperioden. Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive mandatperiod – ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Beräkningsgrunder: Heltidslandstingsråds arvode följer riksdagsledamots arvodesnivå (årlig uppräkning). 10 Lönekostnaden för politisk sekreterare/heltid avses vara 50 procent av månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Konstruktion för resurstilldelning: A. Varje parti som vinner representation i landstingsfullmäktige får ett grundstöd. Grundstödet är avsett att ge samtliga partier landstingsråd/gruppledare och politisk sekreterare. Vid två mandat 40 procents tjänstgöringsgrad för gruppledare respektive politisk sekreterare. Vid 3 mandat med vardera minst 50 procents tjänstgöringsgrad för landstingsråd och politisk sekreterare. B. Från fjärde till sjunde mandaten i fullmäktige erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 20 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att användas för landstingsråd eller politisk sekreterare. Fr.o.m. åttonde mandatet erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 10 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att användas för landstingsråd eller politisk sekreterare. C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd att använda för landstingsråd och/eller politisk sekreterare. D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer i punkterna A, B, C (45,25 procent år 2014). § 28 Vikarierande landstingsråd/gruppledare Möjlighet att vikariatsförordna landstingsråd/gruppledare under mandatperioden kan medges efter beslut av landstingsstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6 månader. Landstingsfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande. Vikarierande landstingsråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av heltid. Ersättning till vikarierande landstingsråd/gruppledare utgår i enlighet med § 3 ovan. 11 Bilaga 1 Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandens/vice ordförandens månadsarvode (fasta arvode) 1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete. 2. Protokolljustering. 3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd. 4. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning och liknande. 5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling. 6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande. 7. Utövande av delegationsbeslut. 8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom landstinget. Undantag: vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom landstinget med fasta mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande. 9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder. * (1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd) 12 Bilaga 2 Uppdrag inom landstinget som inte medför rätt till särskilt arvode 1. Heltidsarvoderat landstingsråd har inte rätt till ytterligare arvode från landstinget (med undantag för lydelsen i § 4 ovan). 2. För sammanträden med landstingsrådsberedningen tillika krisledningsnämnd utgår inget sammanträdesarvode. 3. Deltidsarvoderat landstingsråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till arvoden från landstinget som sammanlagt per år överskrider arvodet för heltidsarvoderat landstingsråd 4. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte sammanträdesarvode till förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv. 5. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges. 13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 12 (30) Dnr CK 2012-0166 § 19 Upphävande av Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta att upphäva Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län, dnr CK 2012-0166, beslutad i landstingsfullmäktige 2013-09-25. Ärendet Landstingsfullmäktige antog 2013-09-25 Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Strategiska mål och framgångsfaktorer med inriktning mot 2025 rör sex områden: ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Strategier för landstingets hälso- och sjukvård Forskningsstrategier Strategier för kulturområdet Strategier för kollektivtrafiken HR-strategier Strategier inom fastighetsområdet Den strategiska planen antogs som ett inriktningsbeslut som stöd i utvecklingen av den årliga Landstingsplan och budget. I inledningen påpekas att handlingsplaner behöver utvecklas inom alla delområden för att insatser för att nå de långsiktiga målen ska påbörjas i god tid. Till den strategiska planen hör en bilaga, ett Planunderlag som innehåller framåtblickande lägesbeskrivningar inom tio områden. Det finns mycket arbete nedlagt på den strategiska planen och mycket av innehållet är viktigt att ta med i det fortsatta arbetet. Samtidigt kan dock konstateras att den nuvarande nya politiska majoriteten inte ställde sig bakom planen när den antogs. Det finns dessutom andra styrdokument inom flera områden och andra är planerade. Bland annat är en FoU-policy antagen och en fastighetsutvecklingsplan är på gång. Inriktningen ska vara att andra styrdokument och policyn vid lämpligt tillfälle kompletteras med mer långsiktiga målformuleringar med utgångspunkt från Strategisk plan och Planunderlaget i tillämpliga delar. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Sida 13 (30) LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Jens Larsson 2015-02-03 Sida 14 (30) Dnr CK 2014-0278 § 20 Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att fastställa reviderad delegationsordning enligt bilaga. Ärendet 2014-06-16, § 72, beslutade landstingsfullmäktige om en ny investeringsprocess för fastighets- och utrustningsinvesteringar. Som en följd av detta finns behov av att revidera landstingsstyrelsens delegationsordning. Även andra revideringar föreslås. 2014-12-15, § 255, beslutade landstingsstyrelsen att återremittera ärendet för bearbetning av avsnitten om upphandling och tillsättning av förvaltningschef. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samtliga förvaltningschefer Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Chefsjuristen Mats Holmberg Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Dnr CK 2014-0278 Landstingsstyrelsens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Fastställd av landstingsstyrelsen 2015-02-03 Gäller fr.o.m. 2015-03-01 2 (9) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 1.1 Avtalstecknande Delegering till: Landstingsstyrelsens ordförande 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Landstingsdirektör Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör Chefsjurist 1.4 Mottagande av delgivning Landstingsdirektör HR-direktör Chefsjurist Förhandlingschef Landstingsjurist 1.5 Brådskande beslut Landstingsstyrelsens ordförande 1.6 Ombud Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar från landstingsstyrelsen. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 §). Utse landstingets ombud vid bolagsstämmor och andra externa organ. 3 (9) 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 2.1 Anställning och anställningsvillkor, landstingsdirektör 2.2 Avslutande av anställning, landstingsdirektör Delegering till: Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2.3 Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2.4 Anställning, förvaltningschef Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2.5 Anställningsvillkor, förvaltningschef Landstingsdirektör 2.6 Avslutande av anställning, förvaltningschef Landstingsdirektör 2.7 Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Landstingsdirektör 2.8 Anställning Landstingsdirektör 2.9 Anställningsvillkor Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Anställning samt lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad landstingsdirektör. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Anställningsbeslut, lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad förvaltningschef. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Anställningsbeslut för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. 4 (9) 2.10 Avslutande av anställning Landstingsdirektör 2.11 Arbetsmiljö Landstingsdirektör 2.12 Stridsåtgärder Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) HR-direktör Förhandlingschef HR-direktör 2.13 Tvisteförhandling 2.14 Besluta om kollektivavtal Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. Arbetsmiljöansvar för landstingets personal. Får vidaredelegeras. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. Teckna kollektivavtal. 3 Strategiska investeringar Rutin: Beslut om strategiska investeringar (inom fastställd budget) avseende bl.a. ny-, till- och ombyggnad av fastigheter vidaredelegeras enligt nedan. Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 3.1 Behovsanalys 3.2 Förstudie Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Beslut om behovsanalys med en behovsanalyskostnad på högst 1 000 000 kr. Landstingsdirektör Beslut om behovsanalys med en behovsanalyskostnad på över 1 000 000 kr. Beslut om förstudie med en förstudiekostnad på högst 1 000 000 kr. Förvaltningschef Landstingsdirektör Beslut om förstudie med en förstudiekostnad på över 1 000 000 kr. 5 (9) 3.3 Programarbete 3.4 Genomförande Förvaltningschef Beslut om programarbete med en total investeringsutgift på högst 5 000 000 kr. Landstingsdirektör Beslut om programarbete med en total investeringsutgift från 5 000 000 kr t.o.m. 10 000 000 kr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslut att inte gå vidare med en investering med en total investeringsutgift på över 10 000 000 kr. Förvaltningschef När total investeringsutgift är över 10 000 000 kr t.o.m. 100 000 000 kr tar landstingsstyrelsen beslut om att inleda programarbete. När total investeringsutgift är över 100 000 000 kr tar landstingsfullmäktige beslut om att inleda programarbete. Beslut om genomförande med en total investeringsutgift på högst 5 000 000 kr. Landstingsdirektör Beslut om genomförande med en total investeringsutgift från 5 000 000 kr t.o.m. 10 000 000 kr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslut att inte gå vidare med en investering med en total investeringsutgift på över 10 000 000 kr. När total investeringsutgift är över 10 000 000 kr t.o.m. 100 000 000 kr tar 6 (9) landstingsstyrelsen beslut om att inleda genomförande. När total investeringsutgift är över 100 000 000 kr tar landstingsfullmäktige beslut om att inleda genomförande. 4 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 4.1 Avskrivning Delegering till: Ekonomidirektör 4.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Landstingsdirektör 4.3 Medelsförvaltning Ekonomidirektör Finanschef 4.4 Medelsförvaltning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 4.5 Upptagande av lån m.m. Landstingsstyrelsens arbetsutskott 4.6 Tecknande av borgen Ekonomidirektör Beskrivning Beslut om avskrivning av fordran mellan 80 000 kr till 200 000 kr. Avskrivning upp till 80 000 kr är ett verkställighetsbeslut. Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 000 000 kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till 10 000 kr är verkställighet. För medelsplacering med en tidshorisont om mindre än ett år gäller ekonomidirektörs /finanschefs delegation upp till 150 000 000 kr per placering. För medelsplacering med en tidshorisont överstigande ett år gäller utskottets delegation upp till 1 000 000 000 kr per placering. Lån tas upp i enlighet med den låneram som landstingsfullmäktige beslutat för det aktuella budgetåret. Tecknande av borgen efter beslut i landstingsfullmäktige. 7 (9) 5 Upphandling Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 5.1 Initiering av upphandling Delegering till: Förvaltningschef 5.2 Kravspecifikation Upphandlingschef Upphandlare Landstingsstyrelsens arbetsutskott 5.3 Tilldelningsbeslut Upphandlingschef Upphandlare Landstingsstyrelsens arbetsutskott 5.4 Teckna upphandlingskontrakt Upphandlingschef Förvaltningschef Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 10 000 000 kr (inom budget). Får vidaredelegeras. Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. Upphandlare behörig fatta tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. Får vidaredelegeras av förvaltningschef då kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Upphandlingskontrakt då kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. 8 (9) 6 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: 6.1 Anställning, politisk Landstingsråd sekreterare 6.2 Arvodestolkning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 6.3 Konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Formell anställning och avslut av anställning gällande politiska sekreterare. Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till landstingets förtroendevalda. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda på central nivå. 7 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 7.1 Representation Delegering till: Landstingsstyrelsens ordförande Beskrivning Beslut om representation upp till 160 000 kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger 20 000 kr är verkställighet. 7.2 Remissyttrande Landstingsdirektör (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till 160 000 kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där landstinget är remissinstans. 9 (9) 7.3 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsjurist Landstingsarkivarie 7.4 LSS-frågor Förvaltningschef, Hälsa och habilitering 7.5 Personuppgiftslagen Landstingsdirektör 7.6 Kvalitetsregister Chefsjurist Landstingsjurist Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14 §. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1 §. - beslut om insatser, 9 ac §§. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras. Förordnanden enligt personuppgiftslagen. Får vidaredelegeras. Beslut att påta sig ansvaret som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala eller nationella kvalitetsregister. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Jens Larsson 2015-02-03 Sida 15 (30) Dnr CK 2013-0180 § 21 Godkännande av förlikning Medpro Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna uppgörelse med Nilula Holding ApS enligt bilaga. Ärendet Landstinget har försålt vårdcentralsverksamheten som bedrevs i Bålsta till den dåvarande Medprokoncernen (nu representerat av Nilulakoncernen). Landstinget har senare träffats av ett antal tvister och konkurser från motpartssidan. Förhållandena bedöms nu sådana att det finns anledning att avsluta tvisterna. Medprokoncernen har erbjudit en reglering i ett för allt om 2 000 000 kr enligt bilaga. En uppgörelse måste godkännas av landstingsstyrelsen (se pkt 5), som därför får ärendet för övervägande. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Ekonomidirektören Chefsjuristen Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27, REV 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. 2013-07-01 2015-XX-XX Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten 2 1. Syfte och inriktning Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller lagen om valfrihetssystem (LOV). För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen. Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar. Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga principerna. Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt. 1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna avseende mutor och bestickning. 2. All upphandling ska planeras i god tid. 3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma tidpunkt. 4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats. Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida. 5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så är lämpligt. 6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet. 3 7. Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). 8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd). 9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF. 10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen. 11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande miljöprogram1. 12. Vid varje enskild upphandling ska ett ställningstagande göras om det vid upphandlingen ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”2 (innehåller sociala och etiska regler). 13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet. 14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet enligt LOU. 2. Samordnad upphandling Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov av varor och tjänster. Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana upphandlingar till annan upphandlande myndighet. Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt. 1 2 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling 4 Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska effekter tillvaratas. 3. Direktupphandling Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas. Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att konkurrenssituationen upprätthålls. Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret. 3.1. Lågt värde Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas. Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i beräkningsgrunden. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ett prisbasbelopp, minst tre leverantörer som huvudregel ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska dokumenteras på samma sätt som vid förenklad upphandling innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss anbudsgivare valdes. Förfarandet bör avslutas med att ett skriftligt avtal upprättas. Direktupphandlingar till lågt värde upp till 300 000,- kan genomföras av förvaltningen själv med undantag för medicinteknisk utrustning som alltid ska upphandlas av upphandlingsenheten. Alla upphandlingar överstigande 300 000,- ska genomföras av upphandlingsenheten. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger 100 000,-, minst tre leverantörer ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska diarieföras och dokumenteras innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss leverantör valdes. Förfarandet bör avslutas med en skriftlig beställning/avtal. Se vidare www.länk till bifogat dokument 5 3.2. Synnerliga skäl En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska. Förutsättningarna för direktupphandling är att det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv. Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure. Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 15 % av tröskelvärdet3, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 300 000,-, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Se www.upphandlingsstod.se 4. Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga policydokument m m Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska anskaffas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska anta den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”. Se http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Upphandling/uppforandekod-forleverantorer.pdf Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 3 Aktuella tröskelvärden finns angivna på Konkurrensverkets hemsida, www.kkv.se/upphandling . Gå in under Lagar och förordningar. 6 Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalspartners beträffande hälso- och sjukvårdstjänster. 5. Uppföljning Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd. Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet. 6. Beslut inför och under upphandlingens genomförande Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation, tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av dessa beslut. I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden. Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom uppföljning av tidigare avtal redovisas. 7 7. Facklig samverkan Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna. Direktupphandling upp till 100 000,- Direktupphandling 100 001- 300 000,- Direktupphandling 300 001,- - 505 800,- För inköp kan en direktupphandling göras. För inköp kan en direktupphandling göras. Kan beställas av förvaltningen själv utom när det gäller medicintekniska produkter som alltid måste gå igenom MSI och upphandlingsenheten Kan beställas av förvaltningen själv utom när det gäller medicintekniska Dessa upphandlingar ska handläggas av produkter som alltid måste gå igenom upphandlingsenheten som diarieför och MSI och upphandlingsenheten dokumenterar Upphandlingen måste diarieföras. En dokumentation av upphandlingen måste göras där det beskrivs hur konkurrensen har tillvaratagits och vilka som tillfrågats samt motivering till val av leverantör om det inte är lägsta pris För inköp kan en direktupphandling göras. En dokumentation av upphandlingen måste göras där det beskrivs hur konkurrensen har tillvaratagits och vilka som tillfrågats samt motivering till val av leverantör om det inte är lägsta pris Upphandlingen bör annonseras OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! Att tänka på: Att tänka på: - ta in offerter - konkurrensutsätt när det går - diarieför - ta in offerter - bör konkurrensutsättas dvs minst tre leverantörer tillfrågas om så många finns - dokumentera - saklig motivering till val av leverantör om inte lägsta pris Att tänka på: - fyll i ett upphandlingsuppdrag och mejla till [email protected] - spara underlag såsom offerter och skickade beställningar Använd mallar enligt nedan Upphandlingsenheten kan lämna upplysningar om vilka ramavtal som finns. Det går också att leta i Avtalsdatabasen som ni hittar på Navet under Kunskapsbanken - Service A-Ö - Avtal. Mer information och olika blanketter och mallar finns på Upphandlingsenhetens hemsida: Navet - Kunskapsbanken Service A-Ö - Upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27, REV 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. 2013-07-01 2015-XX-XX Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten 2 1. Syfte och inriktning Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller lagen om valfrihetssystem (LOV). För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen. Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar. Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga principerna. Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt. 1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna avseende mutor och bestickning. 2. All upphandling ska planeras i god tid. 3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma tidpunkt. 4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats. Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida. 5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så är lämpligt. 6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet. 3 7. Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). 8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd). 9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF. 10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen. 11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande miljöprogram1. 12. Vid varje enskild upphandling ska ett ställningstagande göras om det vid upphandlingen ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”2 (innehåller sociala och etiska regler). 13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet. 14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet enligt LOU. 2. Samordnad upphandling Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov av varor och tjänster. Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana upphandlingar till annan upphandlande myndighet. Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt. 1 2 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling 4 Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska effekter tillvaratas. 3. Direktupphandling Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas. Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att konkurrenssituationen upprätthålls. Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret. 3.1. Lågt värde Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas. Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i beräkningsgrunden. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ett prisbasbelopp, minst tre leverantörer som huvudregel ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska dokumenteras på samma sätt som vid förenklad upphandling innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss anbudsgivare valdes. Förfarandet bör avslutas med att ett skriftligt avtal upprättas. Direktupphandlingar till lågt värde upp till 300 000,- kan genomföras av förvaltningen själv med undantag för medicinteknisk utrustning som alltid ska upphandlas av upphandlingsenheten. Alla upphandlingar överstigande 300 000,- ska genomföras av upphandlingsenheten. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger 100 000,-, minst tre leverantörer ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska diarieföras och dokumenteras innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss leverantör valdes. Förfarandet bör avslutas med en skriftlig beställning/avtal. Se vidare www.länk till bifogat dokument 5 3.2. Synnerliga skäl En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska. Förutsättningarna för direktupphandling är att det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv. Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure. Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 15 % av tröskelvärdet3, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 300 000,-, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Se www.upphandlingsstod.se 4. Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga policydokument m m Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska anskaffas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska anta den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”. Se http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Upphandling/uppforandekod-forleverantorer.pdf Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 3 Aktuella tröskelvärden finns angivna på Konkurrensverkets hemsida, www.kkv.se/upphandling . Gå in under Lagar och förordningar. 6 Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalspartners beträffande hälso- och sjukvårdstjänster. 5. Uppföljning Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd. Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet. 6. Beslut inför och under upphandlingens genomförande Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation, tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av dessa beslut. I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden. Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom uppföljning av tidigare avtal redovisas. 7 7. Facklig samverkan Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna. Direktupphandling upp till 100 000,- Direktupphandling 100 001- 300 000,- Direktupphandling 300 001,- - 505 800,- För inköp kan en direktupphandling göras. För inköp kan en direktupphandling göras. Kan beställas av förvaltningen själv utom när det gäller medicintekniska produkter som alltid måste gå igenom MSI och upphandlingsenheten Kan beställas av förvaltningen själv utom när det gäller medicintekniska Dessa upphandlingar ska handläggas av produkter som alltid måste gå igenom upphandlingsenheten som diarieför och MSI och upphandlingsenheten dokumenterar Upphandlingen måste diarieföras. En dokumentation av upphandlingen måste göras där det beskrivs hur konkurrensen har tillvaratagits och vilka som tillfrågats samt motivering till val av leverantör om det inte är lägsta pris För inköp kan en direktupphandling göras. En dokumentation av upphandlingen måste göras där det beskrivs hur konkurrensen har tillvaratagits och vilka som tillfrågats samt motivering till val av leverantör om det inte är lägsta pris Upphandlingen bör annonseras OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! OBS! Om ramavtal finns ska dessa nyttjas! Att tänka på: Att tänka på: - ta in offerter - konkurrensutsätt när det går - diarieför - ta in offerter - bör konkurrensutsättas dvs minst tre leverantörer tillfrågas om så många finns - dokumentera - saklig motivering till val av leverantör om inte lägsta pris Att tänka på: - fyll i ett upphandlingsuppdrag och mejla till [email protected] - spara underlag såsom offerter och skickade beställningar Använd mallar enligt nedan Upphandlingsenheten kan lämna upplysningar om vilka ramavtal som finns. Det går också att leta i Avtalsdatabasen som ni hittar på Navet under Kunskapsbanken - Service A-Ö - Avtal. Mer information och olika blanketter och mallar finns på Upphandlingsenhetens hemsida: Navet - Kunskapsbanken Service A-Ö - Upphandling LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Thomas Lindqvist 2015-02-03 Sida 17 (30) Dnr CK 2014-0391 § 23 Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna – Remissyttrande till Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till Sveriges Kommuner och Landsting. Ärendet Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Sveriges Kommuner och Landstings förslag Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånen diarienr. 14/6115. Att speciallivsmedel bryts ut ur förmånssystemet och att landstingen/regionerna upphandlar speciallivsmedel kan förbättra kvalitetskrav, priskontroll och en kontinuerlig aktualisering av produktsortimentet. Ett övertagande av landsting och regioner innebär behov av en ekonomisk kompensation från staten då läkemedelsförmånskostnaden sänks. För att säkra en nationellt jämlik sjukvård är det angeläget att så långt som möjligt minimera skillnaderna i produktområden och subventionsgrad. En nationell, eller alternativt en samordnad, upphandling av landsting och regioner bör underlätta att detta kan uppnås. Till yttrandet har Hälsa och habilitering, Lasarettet i Enköping och Primärvården bidragit med synpunkter. Konsekvenser för landstinget Antalet aktuella produkter kommer rimligen att öka när produktlistan tas bort, men rimligen kommer alternativa vägar, som licensförskrivningar, att försvinna. En upphandling kommer med all sannolikhet att sänka priserna på berörda produkter. Att dietisterna ges möjligheten att direkt beställa/förskriva utan att läkare behöver engageras ger en mer rationell hantering. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Kopia till: Sveriges Kommuner och Landsting Enheten för kunskapsstyrning Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Sida 18 (30) FÖRSLAG 2015-02-03 Enheten för kunskapsstyrning Thomas Lindqvist Tfn 070-595 04 81 E-post [email protected] Dnr CK 2014-0391 Sveriges Kommuner och Landsting Yttrande angående förslaget Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånen Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Sveriges Kommuner och Landstings förslag (14/6115) och är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Landstinget i Uppsala län instämmer helt med att det finns ett omfattande behov av förändringar när det gäller speciallivsmedel för barn och unga. Att speciallivsmedel bryts ut ur förmånssystemet och att landstingen/regionerna upphandlar speciallivsmedel kan förbättra kvalitetskrav, priskontroll och en kontinuerlig aktualisering av produktsortimentet. Ett övertagande av landsting och regioner innebär behov av en ekonomisk kompensation från staten då läkemedelsförmånskostnaden sänks. För att säkra en nationellt jämlik sjukvård är det angeläget att så långt som möjligt minimera skillnaderna i produktområden och subventionsgrad. En nationell eller alternativt en samordnad upphandling av landsting och regioner bör underlätta att detta kan uppnås. Landstinget i Uppsala län stödjer förslaget att: • ta bort diagnoslistan och tillåta subvention av speciallivsmedel vid medicinska motiv. Att laktosfria produkter inte ingår i subventionen är rimligt och att glutenfria bör ingå, men en subvention via ett generellt kontantbidrag vid glutenintolerans är tveksamt, • höja åldersgränsen till 18 år, • dietister verksamma inom barnområdet ska kunna ges rätt att beställa/förskriva aktuella speciallivsmedel, • egenavgiften höjs. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Sune Larsson 2015-02-03 Sida 19 (30) Dnr CK 2014-0378 § 24 Betänkandet Unik kunskap genom registerforskning – Remissyttrande till Utbildningsdepartementet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till Utbildningsdepartementet. Ärendet Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet Unik kunskap genom registerforskning. Regeringen beslutade i januari 2013 att utreda förutsättningarna för registerbaserad forskning. I uppdraget ingick att lämna förslag i syfte att registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn taget till skyddet för den enskildes integritet, att sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas och att göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana ändamål. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Utbildningsdepartementet UCR Uppsala biobank Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande FÖRSLAG 2015-02-03 FoU-avdelningen Sune Larsson Tfn 018-611 44 70 E-post [email protected] Dnr CK 2014-0378 Utbildningsdepartementet Remissyttrande angående betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län välkomnar utredningen ”Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)”. De förslag som presenteras i utredningen kan förhoppningsvis bidra till att klargöra men även förbättra förutsättningarna för registerforskning framöver. Detta samtidigt som patienters och medborgares integritet säkerställs samt olika aktörers ansvar och befogenheter tydliggörs. I egenskap av sjukvårdshuvudman vill landstinget härmed lämna följande synpunkter. Nationella kvalitetsregister Dessa utgör en allt viktigare källa till information där data kan användas för att fortlöpande utveckla vårdens kvalitet samt innehåll. Dessa register omfattas av Patientdatalagen (2008:355). I den mån de underliggande data i registren bygger på uppgifter lämnade av patienter i förtroende mellan patient och vårdgivare är det utomordentligt viktigt att patienterna även framledes ska kunna vara fullkomligt säkra på att deras integritet är helt skyddad. Ett medgivande från patienter måste alltid grundas på att varje patient i varje situation är fullt informerad om vad samtycket omfattar och att det under inga omständigheter får ske en glidning där omfattningen av det som inkluderats i samtycket utökas utan ny förfrågan till patienten. Här måste det råda nolltolerans. Även om intentionen i utredningens förslag beskriver vikten av att skydda patienternas integritet innehåller utredningen samtidigt en spegelbild av detta där möjligheter/risker att delvis kringgå denna princip diskuteras. Om patienter skulle uppleva att deras integritet skulle kunna åsidosättas finns betydande risk att förtroendet för vårdgivaren snabbt kommer att urholkas med försämrad beredvillighet att lämna data till kvalitetsregistren som följd. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (4) Forskningsdatabaser De så kallade forskningsdatabaser som beskrivs i utredningen utgör ett betydande och mycket viktigt underlag för forskning. Det som däremot inte framgår i utredningen är att ett stort antal av denna typ av databaser ligger inom hälso- och sjukvård d.v.s dessa förekommer inte enbart inom universitet och högskolor. Det är därför viktigt att regelverk för hantering av forskningsdatabaser utformas på ett sådant sätt att detta inte försvårar för sjukvårdshuvudmän som redan nu har inte bara betydande erfarenhet utan även omfattande ansvar för denna typ av databaser. Utredningen bör därför till exempel kompletteras med en beskrivning av hur/om prov som samlats in av sjukvårdshuvudmännen för vård och behandling sedan kan utlämnas till en annan huvudman i ett annat syfte. Detta för att tydliggöra att informationen behandlas på ett korrekt sätt i hela kedjan. Privata aktörer Det finns ett betydande behov för kommersiella parter inom life science att för forskning, liksom för utveckling, få tillgång till biobanksmaterial, men även kompletterande journaldata m.m. Hanteringen av denna typ av frågeställningar borde lyftas fram i utredningen eftersom även denna typ av forskning och utveckling avser att leda till ökad kunskap, som i förlängningen ska leda till förbättrad vård och tillväxt. Etikprövning Landstinget håller med om att förfarandet för etikprövning kan och bör förbättras och förenklas när det gäller anonymiserade registerstudier. I den mån registerdata ska knytas till analys av biobanksmaterial ska detta dock föregås av bedömning i forskningsetisk kommitté. I denna bedömning ska även tillförsäkras informerat samtycke från patient. Nationell samordning av det forskningsetiska arbetet Även om det ligger delvis utom ramen för denna utredning vill landstinget understryka behovet av en nationell gemensam standard för forskningsetiska bedömningar. Den nuvarande provinsiella nivån visar prov på skillnader inom landet som i samband med multicenterstudier inte låter sig förklaras på annat sätt än lokala traditioner eller skillnader på individuell bedömarnivå. Detta riskerar leda till urholkning av tilltron till systemet med regionala forskningsetiska kommittéer. Som allra lägsta samordningsnivå skulle en långt gående kalibrering och harmonisering kunna ske som leder till en jämnare bedömningsnivå än vad som nu är fallet. Avidentifierade samt kodade data Det är en sedan länge tillämpad möjlighet att använda avidentifierade eller kodade data för att nå balans mellan tillgodogörande och nyttjande av värdefull information på individnivå samtidigt som den personliga integriteten ska kunna upprätthållas. Men som nämns i utredningen är detta inte helt enkelt och kräver därför ett tydliggörande hur detta rent tekniskt ska ske, samt hur risk för så kallad bakvägsidentifiering ska kunna 3 (4) elimineras. Detta är synnerligen viktigt för att kunna behålla tilltron till denna typ av integritetsskyddande nivå som i grunden är mycket bra. Kodnyckel Enligt utredningen ska det bli möjligt att arbeta med situationer där kodnycklar sparas under betydligt längre tid än vad som behövs för komplettering av data vid ett insamlingstillfälle. Det kan till exempel röra sig om longitudinella studier där bevarande av kodnyckel under lång tid kan vara synnerligen värdefullt. Landstinget stödjer detta förslag men endast om det sker en precisering av hur detta ska ske samt hur man under en längre tidsperiod ska kunna tillförsäkra att en bevarad kodnyckel inte missbrukas för identifiering av de ingående individerna. Utredningen tycks inte behandla hur de som är verksamma inom hälso- och sjukvård ska hantera kodnycklar. Det är därför oklart hur kodnycklar som används vid till exempel utlämnande av uppgifter från nationella kvalitetsregister ska hanteras. Det är önskvärt att denna del förtydligas i utredningen. Finansiering Flera av de förslag som läggs fram kommer att medföra ökade kostnader för sjukvårdshuvudmännen. Detta måste naturligtvis beaktas inom ramen för den så kallade finansieringsprincipen. Till exempel gäller detta kostnader som kan förutses kring det föreslagna Nationella biobanksregistret men även andra kostnader. Nationella biobanksregistret Landstinget stödjer förslaget om inrättande av ett nationellt biobanksregister med socialstyrelsen som personuppgiftsansvarig. En komplettering där socialstyrelsen även får i uppgift att utfärda verkställighetsföreskrifter med väl reglerade och ändamålsenliga tidsramar skulle förbättra denna del av förslaget ytterligare. Det kan gälla till exempel hur information ska lämnas till registret och hur information kan lämnas för vård. Vid en förfrågan till Nationella biobanksregistret som gäller vård och behandling måste rutiner och service finnas för att hantera denna snabbt (1-5 arbetsdagar). Koppling mellan information från olika datakällor Det finns ett betydande värde i att kunna koppla samman information från olika källor. Det kan till exempel röra sig om koppling mellan journaldata och biobanksprover m.m. Den forskningsmässiga styrkan, d.vs. möjligheten att skapa ny kunskap på detta sätt torde vara betydande. Men samtidigt är nuvarande regelverk till synes fragmenterat vilket leder till betydande svårigheter vilka borde kunna lösas genom tillkomst av tydligare regelverk. 4 (4) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Unik kunskap genom registerforskning Betänkande av Registerforskningsutredningen Stockholm 2014 SOU 2014:45 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014. ISBN 978-91-38-24133-2 ISSN 0375-250X Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Regeringen beslutade den 17 januari 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för registerbaserad forskning. Utredaren fick i uppdrag att lämna författningsförslag och andra förslag i syfte att registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn tagen till skyddet för den enskildes integritet och att sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas. Utredaren fick vidare i uppdrag att lämna författningsförslag och andra förslag i syfte att göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana ändamål. I uppdraget ingick också att undersöka om det befintliga sekretesskyddet för uppgifter som hanteras inom forskning är tillräckligt för att skydda den enskildes integritet vid forskning (Dir 2013:08). Som särskild utredare anställdes förra statsrådet Bengt Westerberg från och med den 17 januari 2013. Som experter förordnades från och med den 22 januari 2013 professorn Björn Halleröd, professorn Mats G Hansson, tillsynschefen Erik Janzon, professorn Cecilia Magnusson-Sjöberg, chefsjuristen Eva Nilsson, professorn Peter Nilsson, rättschefen Karin Nylén, avdelningschefen Petra OtterbladOlausson och docenten Magnus Stenbeck. Som sakkunniga förordnades den 5 mars 2013 kanslirådet Elin Feldt, departementssekreteraren Ann-Sofie Hollsten-Yamamoto och departementssekreteraren Maria Wästfelt. Från och med den 11 juni 2013 förordnades även kanslirådet Per Eriksson som sakkunnig. Erik Janzon ersattes den 3 september 2013 av juristen Victoria Söderqvist. Elin Feldt ersattes den 1 mars 2014 av departementsrådet Petter Odmark, som förordnades som expert. Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 18 februari 2013 hovrättsassessorn Magdalena Petersson. Professorn Robert Erikson anställdes för ett särskilt uppdrag från och med den 1 augusti 2013 till och med den 30 november 2013. Utredningen har antagit namnet Registerforskningsutredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). Utredningens uppdrag är därmed slutfört. Stockholm i juni 2014 Bengt Westerberg / Magdalena Petersson Innehåll Sammanfattning ................................................................ 17 Summary .......................................................................... 33 1 Författningsförslag...................................................... 49 1.1 Förslag till lag om ändring av lagen (2001:99) om den officiella statistiken .................................................................. 49 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ................... 52 1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)........................................................ 54 1.4 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)................................................................................. 60 1.5 Förslag till lag (20xx:xx) om forskningsdatabaser ................. 61 1.6 Förslag till lag (20xx:xx) om Nationella biobanksregistret...................................................................... 66 2 Direktiv, arbetssätt och disposition............................... 71 2.1 Direktiven................................................................................. 71 2.2 Expertgruppen.......................................................................... 72 2.3 Kontakter.................................................................................. 74 2.4 Disposition ............................................................................... 75 2.5 Terminologifrågor.................................................................... 76 5 Innehåll SOU 2014:45 2.6 Förkortningar ........................................................................... 78 3 Vad menas med register? ............................................. 81 3.1 Vad är registerbaserad forskning? ........................................... 81 3.2 Vad är ett register? ................................................................... 82 3.3 Varför skapar myndigheter register?....................................... 83 3.4 Hur ser ett register ut?............................................................. 84 3.5 Olika typer av myndighetsregister .......................................... 85 3.5.1 Register för administrativa ändamål ............................ 85 3.5.2 Uppgiftssamlingar för statistiska ändamål .................. 86 3.5.3 Kvalitetsregister och biobanker ................................... 89 3.6 Register för forskningsändamål............................................... 90 3.6.1 Kodade och avidentifierade uppgifter .......................... 91 4 Varför är registeruppgifter bra för forskning? .................. 93 4.1 Att följa samhällsförändringar över tid och i olika grupper ...................................................................................... 94 4.2 Beskrivning och förklaring ...................................................... 95 4.3 Observationsstudier och randomiserade experiment ............ 97 4.4 När behöver man stora och kanske heltäckande datamaterial? ........................................................................... 100 4.4.1 Ovanliga företeelser .................................................... 100 4.4.2 Kopplingar mellan urvalsundersökningar och registermaterial ............................................................ 103 4.4.3 Biobanksrelaterad medicinsk forskning .................... 105 4.4.4 Att följa upp konsekvenserna av tidigare händelser ...................................................................... 107 4.4.5 Den sociala omgivningens betydelse för individuella handlingar ................................................ 108 4.4.6 Policyskillnader mellan administrativa enheter ......... 109 4.4.7 Longitudinella studier ................................................. 110 4.4.8 Mikrosimulering.......................................................... 112 4.5 Sammanfattning...................................................................... 114 6 SOU 2014:45 Innehåll 5 Rättsliga förutsättningar för registerbaserad forskning .... 115 5.1 Inledning................................................................................. 115 5.2 Internationell reglering till skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter ................... 116 5.2.1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna m.m. ...................................................... 116 5.2.2 Europakonventionen .................................................. 117 5.2.3 Europarådets Dataskyddskonvention ....................... 118 5.2.4 OECD:s riktlinjer....................................................... 119 5.2.5 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ...................................... 120 5.2.6 Sammanfattning .......................................................... 121 5.3 Nationell reglering till skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter ................... 121 5.3.1 Regeringsformen......................................................... 121 5.3.2 Dataskyddsdirektivet.................................................. 126 5.3.2.1 Syfte ........................................................................... 126 5.3.2.2 Huvuddragen i direktivet.......................................... 126 5.3.2.3 Kompletterande rättsakter........................................ 128 5.3.2.4 Reformarbete............................................................. 129 5.3.3 Kommissionens förordning om tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften ..... 129 5.3.4 Personuppgiftslagen ................................................... 131 5.3.4.1 Personuppgiftslagens syfte och förhållande till annan lagstiftning ...................................................... 131 5.3.4.2 Några viktiga begrepp ............................................... 131 5.3.4.3 Det territoriella tillämpningsområdet ...................... 135 5.3.4.4 Behandling av uppgifter som omfattas av lagen ...... 135 5.3.4.5 Undantag från personuppgiftslagen......................... 137 5.3.4.6 Krav på behandlingen av personuppgifter ............... 143 5.3.4.7 När behandling av personuppgifter är tillåten......... 151 5.3.4.8 Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter ......................................................... 154 5.3.4.9 Undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter........................................... 158 5.3.4.10 Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser m.m. ................................................ 162 5.3.4.11 Behandling av uppgifter om personnummer ........... 164 5.3.4.12 Skyldigheter enligt personuppgiftslagen ................. 165 7 Innehåll SOU 2014:45 5.3.4.13 Rättelse, skadestånd och straff................................. 166 5.3.5 Övriga registerförfattningar ....................................... 166 5.3.5.1 Inledning ................................................................... 166 5.3.5.2 Något om registerförfattningarnas struktur ........... 168 5.3.5.3 En översyn av registerlagstiftningen ....................... 172 5.3.6 Exempel på register som kan användas vid forskning...................................................................... 173 5.3.6.1 Inledning ................................................................... 173 5.3.6.2 Hälsodataregister ...................................................... 173 5.3.6.3 Kvalitetsregister ........................................................ 174 5.3.6.4 Lokala kvalitetsregister............................................. 174 5.3.6.5 Regionala och nationella kvalitetsregister ............... 177 5.3.6.6 Biobankslagen ........................................................... 181 5.3.6.7 Rättspsykiatriskt forskningsregister ....................... 183 5.4 Internationella dokument till skydd för den enskilde inom hälso- och sjukvård samt forskning............................. 184 5.4.1 Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin ......................................... 184 5.4.1.1 Inledning ................................................................... 184 5.4.1.2 Syfte ........................................................................... 184 5.4.1.3 Människans företräde ............................................... 185 5.4.1.4 Yrkesåliggande och etiska regler.............................. 185 5.4.1.5 Bestämmelser som rör forskning ............................. 185 5.4.1.6 Skydd för personer som inte kan lämna samtycke . 186 5.4.1.7 Konventionens krav.................................................. 187 5.4.1.8 Tolkning av konventionen ....................................... 188 5.4.1.9 Rapporter om konventionens tillämpning .............. 188 5.4.2 Helsingforsdeklarationen ........................................... 188 5.5 Etikprövningslagen ................................................................ 189 5.5.1 Syfte ............................................................................. 189 5.5.2 Vissa definitioner ........................................................ 189 5.5.3 Tillämpningsområde ................................................... 190 5.5.4 Godkännande .............................................................. 192 5.5.5 Utgångspunkter för etikprövningen .......................... 195 5.5.6 Utlämnande av personuppgifter................................. 196 5.5.7 De regionala etikprövningsnämnderna ...................... 197 5.5.8 Centrala etikprövningsnämnden ................................ 198 5.5.9 Straff ............................................................................ 198 8 SOU 2014:45 Innehåll 5.6 Offentlighet och sekretess .................................................... 199 5.6.1 Inledning ..................................................................... 199 5.6.2 Offentlighetsprincipen ............................................... 199 5.6.2.1 Rätten att ta del av allmänna handlingar .................. 199 5.6.2.2 I vilken form ska uppgifterna ges ut? ...................... 201 5.6.2.3 Begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar .................................................................. 202 5.6.3 Offentlighets- och sekretesslagen ............................. 203 5.6.3.1 Sekretessbestämmelsernas uppbyggnad .................. 203 5.6.3.2 Myndigheternas sekretessprövning ......................... 207 5.6.3.3 Utlämnandeprövningen ............................................ 208 5.6.3.4 Massuttag ................................................................... 209 5.6.3.5 Sekretess som kan gälla hos de myndigheter från vilka forskare begär uppgifter ........................... 210 5.6.3.6 Sekretessbrytande bestämmelser.............................. 218 5.6.3.7 Bestämmelser om skydd för enskild inom forskning och statistik .............................................. 222 5.6.3.8 Uppgiftsskyldighet mellan myndigheter ................. 226 5.7 Lagen om den officiella statistiken ....................................... 227 5.7.1 Inledning ..................................................................... 227 5.7.2 Utlämnande av uppgifter i vissa fall........................... 228 5.8 Arkivlagen .............................................................................. 229 5.8.1 Inledning ..................................................................... 229 5.8.2 Arkivens syfte ............................................................. 230 5.8.3 Gallring ........................................................................ 230 5.8.4 Riksarkivets föreskrifter för forskningsverksamhet ................................................ 232 5.8.5 Arkivering av digitala handlingar ............................... 232 5.8.6 Förhållande till personuppgiftslagen ......................... 233 5.8.7 Sekretess ...................................................................... 233 6 Integritet och registerbaserad forskning ...................... 235 6.1 Vad är integritet?.................................................................... 236 6.2 Rättsligt skydd för personlig integritet ................................ 240 6.3 Rättslig grund för myndighetsregister.................................. 241 6.4 Alla har rätt att få ut uppgifter som gäller dem själva.......... 245 9 Innehåll SOU 2014:45 6.5 Integritetskränkningar genom spridning av uppgifter m.m. ........................................................................ 245 6.6 Registerbaserad forskning ..................................................... 247 6.7 Risker med myndighetsregister ............................................. 249 6.8 Risker vid registerbaserad forskning ..................................... 251 6.9 Etisk prövning ........................................................................ 256 6.10 Informerat samtycke .............................................................. 258 6.11 Rätten att dra tillbaka ett samtycke ...................................... 263 6.12 RF och sekundäranvändning av uppgifter/prover................ 264 6.13 Sammanfattande analys .......................................................... 270 6.13.1 Integritetsskyddskommitténs frågor ......................... 270 6.13.2 Proportionalitetsbedömning ...................................... 271 7 Erfarenheter från de nordiska länderna ....................... 275 7.1 Danmark ................................................................................. 275 7.1.1 Offentlighet och sekretess ......................................... 275 7.1.2 Personuppgiftsbehandling .......................................... 277 7.1.3 Etikprövning................................................................ 278 7.1.4 Biobanker..................................................................... 279 7.1.5 Danmarks Statistik ...................................................... 280 7.1.6 Statens Serum Institut ................................................ 282 7.2 Finland .................................................................................... 283 7.2.1 Offentlighet och sekretess ......................................... 283 7.2.2 Personuppgiftsbehandling .......................................... 284 7.2.3 Etikprövning................................................................ 286 7.2.4 Biobanker..................................................................... 287 7.2.5 Statistikcentralen ......................................................... 290 7.2.6 Institutet för hälsa och välfärd ................................... 291 7.3 Norge ...................................................................................... 292 7.3.1 Offentlighet och sekretess ......................................... 292 7.3.2 Personuppgiftsbehandling .......................................... 293 7.3.3 Personvärnombud ....................................................... 295 7.3.4 Etikprövning................................................................ 296 7.3.5 Biobanker..................................................................... 298 10 SOU 2014:45 Innehåll 7.3.6 Statistisk sentralbyrå................................................... 299 7.3.7 Folkehelseinstituttet................................................... 300 7.4 Sammanfattning ..................................................................... 300 8 Bakgrund, nuläge och utmaningar .............................. 303 8.1 Bakgrund ................................................................................ 303 8.2 Datakällorna ........................................................................... 306 8.2.1 Myndighetsregister ..................................................... 306 8.2.2 Kvalitetsregister .......................................................... 307 8.2.3 Biobanker .................................................................... 309 8.2.4 Forskningsregister ...................................................... 311 8.3 Tillgänglighet för forskning till register och biobanker ...... 313 8.3.1 Etikprövningen ........................................................... 314 8.3.2 Utlämnande................................................................. 318 8.3.2.1 Forskningsprocessen och vilka uppgifter som är nödvändiga .................................................... 328 8.3.2.2. Internationellt samarbete.......................................... 330 8.3.3 Sambearbetning........................................................... 334 8.3.3.1 Federerat system........................................................... 337 8.3.4 Skydd och säkerhet vid högskolorna och universiteten ................................................................ 340 8.4 Forskningsdatabaser .............................................................. 342 8.4.1 Det rättsliga läget är oklart......................................... 343 8.4.2 LifeGene och EpiHealth ............................................ 345 8.4.3 Varför behövs forskningsdatabaser? ......................... 349 8.4.4 Behöver myndighetsuppgifter finnas med i forskningsdatabaser? .................................................. 353 8.4.5 Hur avgränsat ändamål? ............................................. 357 8.4.6 Sammanfattning om forskningsdatabaser ................. 362 8.5 Slutsatser................................................................................. 362 8.6 Sammanfattning ..................................................................... 372 9 Bedömningar och förslag........................................... 375 9.1 Etikprövningen ...................................................................... 375 9.1.1 Ett enklare förfarande................................................. 375 9.1.2 Rådgivande yttrande ................................................... 378 11 Innehåll SOU 2014:45 9.1.3 Ett utvidgat tillämpningsområde ............................... 380 9.2 Ändring av bestämmelserna om kodnyckelförfarande ........ 381 9.2.1 Lagen om den officiella statistiken ............................ 383 9.2.2 När kan kodnyckelförfarande användas? .................. 383 9.2.3 Hur länge ska kodnyckeln bevaras? ........................... 386 9.2.4 De utlämnande myndigheternas problem ................. 386 9.2.5 Forskarnas problem .................................................... 387 9.2.6 Ändring av bestämmelserna om kodnyckelförfarande ................................................... 388 9.2.6.1 Bevarande av kodnyckel ........................................... 388 9.2.6.2 Ett utvidgat tillämpningsområde ............................. 389 9.2.6.3 Hur länge bör kodnyckeln bevaras? ........................ 390 9.2.6.4 Kodnyckelns rättsliga status .................................... 391 9.2.6.5 Kodnyckelförfarandet och arkivlagstiftningen ....... 392 9.3 En ny sekretessbestämmelse .................................................. 395 9.3.1 Primära sekretessbestämmelser till skydd för enskild inom forskning ............................................... 396 9.3.2 Pågående lagstiftningsarbete ...................................... 400 9.3.3 Vilket skydd finns för uppgifter som överlämnas från en myndighet till forskningsverksamhet hos en myndighet? .................................. 402 9.3.4 Vilket skydd finns för uppgifter som inhämtas direkt från forskningspersonen eller annan enskild? ........................................................................ 404 9.3.5 Är skyddet för den enskilde inom forskningsverksamhet tillräckligt? ............................. 405 9.3.6 Intresseavvägning ........................................................ 406 9.3.7 Sekretessens styrka ..................................................... 408 9.3.8 Sekretesstiden .............................................................. 410 9.3.9 Placering av bestämmelsen och följdändringar ......... 410 9.3.10 Sekretessbrytande bestämmelser................................ 411 9.3.11 Överföring av sekretess .............................................. 413 9.3.12 En definition av begreppet forskning ........................ 413 9.3.13 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter ........ 414 9.4 En ny lag om forskningsdatabaser ........................................ 416 9.4.1 Behov av en reglering .................................................. 419 9.4.2 Regleringens utformning ............................................ 421 9.4.3 Hur bör en lagreglering avseende forskningsdatabaser utformas? .................................. 423 12 SOU 2014:45 Innehåll 9.4.4 Vad är en forskningsdatabas? ..................................... 424 9.4.5 Vilka forskningsdatabaser behövs? ............................ 424 9.4.6 Bör etikprövningslagens tillämpningsområde utvidgas? ...................................................................... 424 9.4.7 Vilken behandling ska lagen omfatta? ....................... 425 9.4.8 Vilka ska få föra forskningsdatabaser? ...................... 427 9.4.8.1 Högskolorna och offentlighetsprincipen ................ 427 9.4.8.2 Möjlighet för statliga myndigheter att bygga upp databaser för framtida forskning ...................... 428 9.4.8.3 Möjlighet för andra än statliga myndigheter att bygga upp forskningsdatabaser för framtida forskning.................................................................... 429 9.4.9 Finansiering och utvärdering av forskningsdatabaser .................................................... 430 9.4.10 Förhållande till personuppgiftslagen ......................... 431 9.4.11 Personuppgiftsansvar ................................................. 432 9.4.12 Ändamålet med behandlingen.................................... 432 9.4.13 De primära ändamålen ................................................ 432 9.4.14 Inhämtande av uppgifter till en forskningsdatabas .. 434 9.4.15 Utlämnande av uppgifter från en forskningsdatabas ....................................................... 435 9.4.16 Forskning .................................................................... 435 9.4.17 De sekundära ändamålen ............................................ 437 9.4.18 Sambearbetning och kodnyckelförfarande................ 439 9.4.19 Innehåll ........................................................................ 441 9.4.20 Sökbegrepp .................................................................. 441 9.4.21 Direktåtkomst............................................................. 442 9.4.22 Förbud mot bakvägsidentifiering .............................. 443 9.4.23 Intern elektronisk åtkomst ........................................ 444 9.4.24 Gallring ........................................................................ 445 9.4.24.1 Om arkivering och gallring....................................... 445 9.4.24.2 Tidigare lagstiftning .................................................. 445 9.4.24.3 En särskild bestämmelse om gallring i lagen om forskningsdatabaser ............................................ 448 9.4.24.4 Avveckling av forskningsdatabaser .......................... 449 9.4.25 Information vid insamling.......................................... 450 9.4.26 Registerutdrag ............................................................. 451 9.4.27 Rättelse och skadestånd.............................................. 452 9.4.28 Sekretess ...................................................................... 452 9.4.28.1 Sekretess till skydd för uppgifter i forskningsdatabaser ................................................ 452 13 Innehåll SOU 2014:45 9.4.28.2 Utlämnande av uppgifter till forskningsdatabaser ................................................................. 452 9.4.28.3 Särskild verksamhet ................................................ 454 9.4.29 Regeringens möjlighet att meddela föreskrifter........ 455 9.5 14 Biobanker ................................................................................ 456 9.5.1 Bakgrund ..................................................................... 458 9.5.2 Biobankslagen.............................................................. 458 9.5.3 Bestämmelser om spårbarhet...................................... 461 9.5.4 Personuppgiftsbehandling .......................................... 462 9.5.5 Sekretess ...................................................................... 464 9.5.6 Nationellt biobanksråd och Svenska biobanksregistret ......................................................... 464 9.5.7 Rapporten Gemensam svensk biobanksstruktur ...... 465 9.5.8 Problem relaterade till personuppgiftsbehandling .... 467 9.5.9 Problem relaterade till sekretess ................................ 467 9.5.10 Biobanksutredningens förslag avseende spårbarhet .................................................................... 468 9.5.11 Biobanksutredningens förslag avseende personuppgiftsbehandling .......................................... 469 9.5.12 Sammanfattning av remissinstansernas synpunkter ................................................................... 473 9.5.12.1 Lagreglering av SBR ............................................... 473 9.5.12.2 Biobankernas behandling av personuppgifter....... 476 9.5.13 Slutsatser ...................................................................... 477 9.5.14 En särskild lag om Nationella biobanksregistret ...... 478 9.5.14.1 Intresseavvägning ................................................... 478 9.5.14.2 Lagens tillämpningsområde ................................... 480 9.5.14.3 Vem ska föra Nationella biobanksregistret?......... 481 9.5.14.4 Skyldighet att lämna uppgifter till Nationella biobanksregistret ................................. 482 9.5.14.5 Förhållande till personuppgiftslagen ..................... 483 9.5.14.6 Den registrerades inställning till personuppgiftsbehandling ..................................... 483 9.5.14.7 Underåriga .............................................................. 485 9.5.14.8 Beslutsoförmögna .................................................. 486 9.5.14.9 Personuppgiftsansvar ............................................. 486 9.5.14.10 Behandling av personuppgifter .............................. 487 9.5.14.11 Innehåll ................................................................... 488 9.5.14.12 Sökbegrepp ............................................................. 489 9.5.14.13 Direktåtkomst ........................................................ 489 SOU 2014:45 9.5.14.14 9.5.14.15 9.5.14.16 9.5.14.17 9.5.14.18 9.5.14.19 9.5.14.20 Innehåll Tillgång till personuppgifter .................................. 489 Information ............................................................. 489 Rätt att får uppgifter utplånade.............................. 490 Gallring .................................................................... 490 Rättelse och skadestånd.......................................... 491 Övriga bestämmelser .............................................. 492 Sekretess .................................................................. 492 10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................. 499 11 Konsekvenser........................................................... 501 11.1 Inledning................................................................................. 501 11.2 Konsekvenser enligt 14 § ....................................................... 501 11.3 Konsekvenser enligt 15 § ....................................................... 505 11.4 Konsekvenser enligt 15 a § .................................................... 505 11.4.1 En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå ........................................................................... 506 11.4.2 En beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd............... 507 11.4.3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen ......... 508 11.4.4 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konskevenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen ................................................. 509 11.4.5 En bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen .................................................... 509 11.4.6 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser ................................................... 510 11.4.7 Effekten för företag .................................................... 511 11.5 Konsekvenser för skyddet för den personliga integriteten och forskningen ................................................. 512 15 Innehåll SOU 2014:45 12 Författningskommentar ............................................. 513 12.1 Förslaget till lag om ändring av lagen (2001:99) om den officiella statistiken ................................................................ 513 12.2 Förslaget till lag om ändring av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ................. 515 12.3 Förslaget till lag om ändring av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ...................................................... 517 12.4 Förslaget till lag om ändring av patientsäkerhetslagen (2010:659) ............................................................................... 520 12.5 Förslaget till lag om forskningsdatabaser ............................. 521 12.6 Förslaget till lag om Nationella biobanksregistret ............... 533 Bilaga Kommittédirektiv 2013:8 ................................................................ 545 16 Sammanfattning I 2012 års forskningsproposition (prop. 2012/12:30) konstaterade regeringen att de svenska registren i många avseenden är unika. Att kombinera uppgifter från dem ger stora möjligheter för forskningen. Det finns ett antal viktiga frågeställningar som kan besvaras med hjälp av olika register och datamaterial. Mot den bakgrunden har regeringen uppdragit åt Vetenskapsrådet att inrätta en funktion med uppgift att förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registeruppgifter för forskningsändamål. Uttalanden i propositionen är också bakgrunden till denna utredning. I utredningsdirektiven framhålls att det kan finnas rättsliga hinder för registerbaserad forskning. Mitt uppdrag har varit att analysera dessa och att lämna författningsförslag och andra förslag i syfte att • registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn tagen till skyddet för den enskildes integritet, • sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas, och • göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana ändamål. På den sistnämnda punkten specificeras uppdraget ytterligare i direktiven. Det talas där om ett behov av att kunna skapa ”nya databasinfrastrukturer för bestämda, men relativt allmänt hållna, forskningsändamål”. Jag ska föreslå hur sådana infrastrukturer ska kunna byggas, som kan användas av forskare i olika forskningsprojekt och 17 Sammanfattning SOU 2014:45 som kan uppdateras och tillföras nya uppgifter vid till exempel longitudinella studier. Jag har även haft till uppgift att undersöka om det befintliga sekretesskyddet för uppgifter som hanteras inom forskning är tillräckligt för att skydda den enskildes integritet vid forskning. Till min hjälp i utredningsarbetet har jag haft en sekreterare, Magdalena Petersson, som är hovrättsassessor, samt en grupp av experter och sakkunniga med företrädare för departement, myndigheter och forskarsamhället. Jag har under arbetets gång haft ett stort antal kontakter med forskare med omfattande erfarenheter av registerbaserad forskning och med flertalet berörda myndigheter. Vad menas med register? Med register avses i detta sammanhang i första hand strukturerade samlingar av personuppgifter som har upprättats inom myndigheter för primärt andra ändamål än forskning. Som exempel kan nämnas register hos statliga myndigheter som har tillkommit för administrativa eller statistiska ändamål och register hos regioner och landsting som har skapats för utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvården. Även biobanker, som är samlingar av biologiska prover från individer tagna huvudsakligen i samband med vård och behandling, är i sammanhanget av stort intresse. Med register avses i utredningsdirektiven dock även vissa uppgiftssamlingar som primärt är skapade för forskningsändamål. Uppgifterna i dessa kan hämtas direkt från individer eller från de nämnda registren. Oftast skapas sådana forskningsregister för ett specifikt forskningsprojekt, men det förekommer också att register byggs för att kunna ge underlag för flera framtida, från början inte definierade, forskningsprojekt. I den här utredningen kallar jag sådana forskningsregister för forskningsdatabaser. De utgör en sådan infrastruktur som omnämns i utredningsdirektiven. Varför är registeruppgifter bra för forskning? Det är i många sammanhang en stor fördel för forskningen att få tillgång till omfattande datamaterial. Myndighetsregister som i regel innehåller uppgifter om alla invånare i landet, eller i vart fall alla som är i något avseende berörda, är ovärderliga när man önskar be- 18 SOU 2014:45 Sammanfattning skriva tillståndet i befolkningen. Genom att alla finns med kan även minoriteter och ovanliga företeelser fångas in. Ett exempel på det sistnämnda kan vara ovanliga sjukdomar. Alternativet till att använda uppgifter från register är i regel att samla in uppgifter direkt från ett urval av individer. Sådana urvalsundersökningar är ibland nödvändiga eftersom alla uppgifter som forskarna är intresserade av inte finns i register. Men urvalsundersökningar kan innebära vissa problem. Ofta är de forskningspersoner som väljs ut inte särskilt representativa. Även när urvalen är representativa måste de om inte annat av ekonomiska skäl ofta begränsas och man måste dessutom alltid räkna med ett bortfall, det vill säga att några av dem som tillfrågas av olika skäl inte vill medverka. Både representativiteten, urvalets storlek och bortfallet ökar osäkerheten i forskningsresultaten. Det finns flera exempel på att slutsatser som har dragits på grundval av mindre urvalsstudier har visat sig felaktiga när de testats på hela den berörda populationen. Även i andra sammanhang än när det gäller att studera ovanliga företeelser är forskare beroende av omfattande datamaterial. När de vill studera hur en viss åtgärd påverkar olika individer kan en urvalsstudie vara tillräcklig, men om de vill finna olika orsaker till ett komplext samhällsfenomen krävs ett mer omfattande datamaterial. Vid longitudinella studier, då man följer individer eller studerar en och samma företeelse över tid, är register en särskild tillgång. Om individerna gång på gång ska kontaktas finns en stor risk att urvalet krymper ganska snabbt, till exempel därför att de tröttnar på att delta. Ofta är det en fördel att kunna kombinera uppgifter som forskarna själva har samlat in vid urvalsstudier med uppgifter från register. Om vissa uppgifter kan hämtas ur register kan antalet frågor som forskaren behöver ställa till sina intervjupersoner begränsas. För att få fram historiska uppgifter om en individ som ingår i ett urval kan register ofta innehålla mer pålitlig information än den individen kan ge ur minnet. För att följa upp hur det går för individer som deltagit i en urvalsstudie kan registeruppgifter användas för att slippa besvära individerna med upprepade frågor. Uppgifter om alla de olika individer som finns med i olika urvalsundersökningar kan bara återfinnas i heltäckande register. Uppgifter om individer, också känsliga uppgifter, är ofta nödvändiga för forskningen. Det gäller inte minst inom medicinsk forskning där syftet är att förstå sjukdomars uppkomst och utveckling och att finna botemedel. Samtidigt innebär all behandling av person19 Sammanfattning SOU 2014:45 uppgifter vissa risker för individers personliga integritet. Den största risken är att någon blir utsatt för andra missaktning om hans eller hennes personliga förhållanden blir kända. Det är bakgrunden till att det finns en omfattande lagstiftning som syftar till att skydda individers personliga integritet och att hantera den avvägning mellan olika intressen som kan behöva göras. Rättsliga förutsättningar för registerbaserad forskning Flera internationella organisationer, Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska Unionen (EU), har utarbetat riktlinjer för hur personuppgifter får hanteras. Av särskild betydelse för svensk del är Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som sedan 1995 är inkorporerad i svensk lag, och EU:s dataskyddsdirektiv, som i Sverige har implementerats genom personuppgiftslagen (PUL). Inom EU pågår för närvarande en diskussion om en ny dataskyddsförordning, som, om den beslutas, blir direkt tillämplig i alla medlemsländer och således för svensk del ersätter PUL. Det är oklart när ett sådant beslut kan komma att fattas och denna utredning utgår därför från gällande rätt. I regeringsformen (RF) anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen får begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. PUL reglerar behandlingen av personuppgifter. Sådana får bara samlas in bara om det är lagligt och bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. De får inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. För myndigheterna finns oftast det lagliga stödet för personuppgiftsbehandlingen i särskilda registerförfattningar, som bland annat anger ändamålet och vilka uppgifter som får behandlas. Behandling av uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål ska enligt PUL inte anses vara oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Det sistnämnda innebär att det är möjligt att i till exempel forskning sekundäranvända uppgifter som har samlats in för andra ändamål. 20 SOU 2014:45 Sammanfattning För att få behandla uppgifterna krävs antingen att de berörda individerna har samtyckt till behandlingen eller att den är nödvändig för att till exempel en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras. Forskning kan vara ett exempel på en sådan arbetsuppgift. Vissa personuppgifter klassificeras i PUL som känsliga, och är förbjudna att behandla. Det gäller uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa och sexualliv. Sådana uppgifter, liksom uppgifter som rör lagöverträdelser av vissa slag och biologiska prover, kan emellertid efter etikgodkännande behandlas i forskning. Etikgodkännande ges enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) av en etikprövningsnämnd, med av regeringen utsedda representanter för forskning och allmänhet. Etikprövningsnämnden ska också bedöma om samtycke ska inhämtas eller om uppgifterna kan behandlas utan samtycke. När det är fråga om omfattande uttag från myndighetsregister är praxis att inte kräva samtycke eftersom det skulle förutsätta en oproportionerlig resursinsats. Myndigheters insamling och övriga behandling av personuppgifter motiveras ofta med att de behöver uppgifterna för att kunna fullgöra sina administrativa uppgifter. Det kan handla om att hålla reda på landets invånare, att upprätta vallängder inför allmänna val, att bedöma hur mycket skatt medborgarna ska betala och vilka bidrag de har rätt till, och så vidare. I många fall används uppgifterna för beslut som avser enskilda personer. I de fall myndigheterna har fått i uppdrag att behandla personuppgifter har fördelen med denna behandling bedömts överväga riskerna för den personliga integriteten. Ett annat syfte med myndigheters behandling av personuppgifter är att upprätta statistik eller att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheter. Statistikproduktion baseras ofta på uppgifter ur administrativa register, men i vissa fall samlas uppgifter in särskilt för statistiska ändamål. Allmänna handlingar hos svenska myndigheter är i princip offentliga, men allmänhetens rätt att ta del av sådana handlingar kan begränsas om det är påkallat av hänsyn till exempelvis den enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. I sådana fall råder ofta varierande grad av sekretess. Den starkaste sekretessen gäller för uppgifter som har samlats in för statistiska ändamål. Då är sekretessen absolut, vilket innebär att uppgifterna i princip inte lämnas ut. 21 Sammanfattning SOU 2014:45 Det finns emellertid även för dessa uppgifter vissa sekretessbrytande regler. Uppgifterna kan till exempel lämnas ut för forskningsändamål om det kan ske utan risk för skada eller men för den som uppgifterna avser eller dennas anhöriga. Om sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en annan myndighet, till exempel ett universitet eller en högskola, för forskningsändamål följer sekretessen automatiskt med. Om utlämnande sker till annan sker det i regel med särskilda förbehåll som syftar till att ge motsvarande skydd. Det är den registerhållande myndigheten som har att pröva om personuppgifter kan lämnas ut. Vid utlämnande till forskning är det vanliga att uppgifterna lämnas ut i anonymiserad form. Det innebär att forskare inte vet vilka individer uppgifterna avser. Anonymiserade uppgifter kan vara kodade eller avidentifierade. Att uppgifterna är kodade innebär att forskaren får ut uppgifter med en icke identitetsbärande beteckning, till exempel ett löpnummer, medan myndigheten behåller en kodnyckel som kopplar löpnummer till personnummer och som gör det möjligt att senare komplettera uppgifterna. Att en sådan möjlighet finns är viktigt vid till exempel longitudinella studier. När uppgifterna är avidentifierade finns inte denna möjlighet. Även om uppgifterna är anonymiserade kan det finnas en risk för så kallad bakvägsidentifiering, det vill säga att man genom att sammanställa en rad uppgifter om en individ kan identifiera denna. Det är förbjudet och har så vitt känt aldrig förekommit inom forskningen, men det är likväl en potentiell risk som rent av kan öka med utvecklingen av datatekniken. Därför är det viktigt att det finns ett tydligt regelverk och säkerhetsmässiga arrangemang kring personuppgifterna även i forskningsmiljöer. I vissa fall, särskilt i medicinsk forskning, förekommer att identifierbara uppgifter lämnas ut. Syftet är ofta att forskare ska kunna kontakta individerna i fråga eller att de ska kunna kontrollera registeruppgifter med uppgifter från patientjournaler. Integritet och registerbaserad forskning Ansvaret för den personuppgiftsbehandling som sker inom forskningen åvilar forskningshuvudmännen, det vill säga i regel universitet och högskolor. Ansvaret är ytterst styrelsernas. Det har inte förekommit att uppgifter läckt ut från forskningsmiljöer. De regler för sekretess och säkerhetsmässig hantering som gäller är en viktig 22 SOU 2014:45 Sammanfattning förklaring till det. Men universitet och högskolor liksom forskare har också andra starka incitament att se till att reglerna följs, nämligen för att de ska kunna få del av uppgifter och bedriva forskning. Till det kommer att forskare inte i första hand är intresserade av individer utan av mönster i populationer. Gällande regel i regeringsformen om den enskildes skydd gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden tillkom år 2011. Frågan har väckts om sekundäranvändning av personuppgifter i myndighetsregister som sker utan samtycke skulle kunna stå i strid med denna grundlagsbestämmelse. Effekten av insamlingen av uppgifter för forskning skulle, oavsett avsikten, kunna anses vara åtminstone kartläggning av enskildas personliga förhållanden. Regeringen har i propositionen om grundlagsändringen konstaterat att man vid bedömningen av vad som är betydande intrång måste se till bland annat ändamålet med behandlingen av uppgifter. Syftet med forskning är inte att kartlägga enskilda individer utan att finna mönster i en population. Behandlingen av uppgifterna ur myndighetsregister har sin rättsliga grund i de särskilda registerförfattningar som finns för myndighetsregistren och i PUL:s bestämmelse att behandling för vetenskapliga ändamål inte är oförenligt med de ursprungliga ändamålen för behandlingen av uppgifterna. Lagstiftarens avsikt torde inte ha varit att förhindra en sådan behandling av personuppgifter i forskningen. Regeringen har också i propositionen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterat att den så kallade IFAU-databasen inte står i strid med grundlagen. Däremot har regeringen bedömt att det med hänsyn till att det i detta fall handlar om många uppgifter som bevaras under lång tid är rimligt att det finns ett lagstöd för databasen. Min slutsats är att registerbaserad forskning, forskningsregister och forskningsdatabaser inte innebär betydande intrång i enskildas personliga integritet, men att det är angeläget att det finns ett tydligt lagligt stöd för denna verksamhet. Enligt proportionalitetsprincipen ska staten inte införa restriktioner eller skyldigheter utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med en åtgärd. Målet med registerbaserad forskning är att vinna kunskap om hur samhället fungerar och den åtgärd som prövas i sammanhanget alltså användningen av bland annat registeruppgifter som har samlats in för andra ändamål. 23 Sammanfattning SOU 2014:45 Att kunna använda registeruppgifter i forskningen har stora fördelar. Det finns kunskaper som kan uppnås genom sådan forskning, som är svårt att uppnå med andra metoder. Risken för läckor och åtföljande men för uppgiftslämnarna är liten. Det gäller särskilt när uppgifter lämnas ut i anonymiserad form, men även annars. När fördelarna vägs mot riskerna framstår registerbaserad forskning en i hög grad proportionell åtgärd. Erfarenheter från de nordiska länderna Förutsättningarna för registerbaserad forskning är mycket likartade i de övriga nordiska länderna. Även de har att utgå från gällande internationella regelverk. Deras motsvarigheter till svenska PUL är, liksom PUL, baserade på EU:s dataskyddsdirektiv och därmed mycket likartade. I vissa avseenden har de valt andra lösningar än Sverige för att underlätta registerbaserad forskning. Som exempel kan nämnas att man i Danmark har skapat ett väl utvecklat system för fjärråtkomst av hälsodata och att man i Norge en fristående organisation för deponering och arkivering av forskarmaterial. Sådana exempel kan tjäna som inspirationskällor när systemen ska utvecklas i Sverige. Bakgrund, nuläge och utmaningar Det finns fyra viktiga datakällor för registerbaserad forskning: myndighetsregister, hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister, biobanker och forskningsregister av olika slag. Myndighetsregistren är skapade för primärt andra ändamål än forskning. Kvalitet och dokumentation kan inte alltid möta forskningens behov. Ofta krävs bearbetning av data innan de kan användas i forskningen. Här finns en potential för utveckling. Kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården är uppbyggda utifrån interventioner, sjukdomsepisoder eller kroniska sjukdomar. De är av varierande kvalitet, men en stor satsning sker nu från regeringens och huvudmännens sida att öka kvalitet och tillgänglighet. För närvarande finns ett 80-tal certifierade kvalitetsregister, vilket innebär att de lever upp till vissa kvalitetskrav. Nuvarande utvecklingsprogram avser perioden 2013–16. När det löper ut får bedömas hur man ska gå vidare. 24 SOU 2014:45 Sammanfattning Biobanker innehåller biologiska prover. Det finns cirka 600 biobanker i Sverige varav hälften hos hälso- och sjukvårdshuvudmännen och ett 50-tal på universitet med medicinsk forskning. En utmaning är att öka spårbarheten av biobanksprover för att de ska bli mer tillgängliga för forskning. Forskningsregister finns av många olika slag. Flertalet har tillkommit för konkreta forskningsprojekt. Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en nationell resurs för samordning av existerande och nya forskningsregister inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin. SND är för närvarande ett samarbetsprojekt mellan Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet. Ett syfte är att data som har samlats in för viss forskning ska göras tillgängliga och kunna återanvändas i nya forskningsprojekt. Datainspektionen har emellertid beslutat att SND inte har rätt att bevara register med personuppgifter, varmed avses uppgifter som på något sätt kan identifieras (till exempel där en kodnyckel finns bevarad). Det innebär en allvarlig begränsning av SND:s verksamhet. Vid användning i forskning av känsliga personuppgifter eller biologiska prover krävs etiktillstånd. När uppgifterna ska tillhandahållas i anonymiserad form bedömer etikprövningsnämnderna riskerna som små och tillstånd beviljas rutinmässigt. Denna bedömning står väl i överensstämmelse med den som har gjorts i vissa mål och ärenden som har behandlats i domstol eller av regeringen. I Danmark och Finland har man valt att vid utlämnande av sådana data arbeta med generella etiktillstånd för vissa auktoriserade organisationer. I Sverige borde det vara möjligt att pröva en förenklad process. Många av de berörda uppfattar också att de blanketter som forskarna har att fylla i vid etikansökan är mer detaljerade än nödvändigt. Det kan finnas skäl se över dessa blanketter, till exempel inom ramen för det av Vetenskapsrådet nyligen tillsatta registerdatarådet. Inom Statistiska centralbyrån (SCB) har under de senaste tio åren ett system för fjärråtkomst av uppgifter utvecklats. Det kallas MONA, Micro On-line Access. Det används för att tillgängliggöra data inte bara från SCB utan från flertalet statistikansvariga statliga myndigheter. Systemet innebär att forskaren från en terminal i sin arbetsmiljö kopplar upp sig mot MONA och kan bearbeta data utan att de lämnar SCB. Bearbetade data, i form av till exempel tabeller, kan senare skickas till forskaren med e-post. En utvärdering av MONA-systemet har nyligen initierats av Vetenskapsrådet. Något motsvarande system för hälsodata från Socialstyrelsen finns ännu 25 Sammanfattning SOU 2014:45 inte, men möjligheten att skapa ett sådant kommer att prövas inom ramen för utvärderingen av MONA. Det synes inte finnas några rättsliga hinder för att tillhandahålla uppgifter för forskning. De problem som kan finnas ligger snarare på det administrativa planet. För SCB, och även andra myndigheter, är inte forskning en prioriterad uppgift. Statistikutredningen föreslog i december 2012 att det i SCB:s instruktion skulle skrivas in att det ska vara en prioriterad uppgift att bistå forskningen med data. Finansdepartementet har meddelat att man har för avsikt att föreslå en sådan ändring, men något beslut har ännu inte fattats. Det är angeläget att det sker snarast. Det kan också finnas skäl att göra motsvarande justering i instruktioner till andra myndigheter. Inom Socialstyrelsen har en registerserviceenhet numera skapats. För närvarande pågår inom SCB en intern utredning som syftar till något liknande. Det är angeläget att det även inom SCB skapas en central forskningsserviceenhet. Mycket av dagens forskning sker i internationellt samarbete. Utlämnande av data över nationsgränser är en utmaning. Det är dock komplicerade frågor som inte kunnat analyseras inom ramen för denna utredning. Diskussioner mellan de statistiska centralbyråerna i Norden har dock nyligen initierats av Nordiska Rådet och dess forskningsråd, Nordforsk, och pågår för närvarande. Sambearbetning av data från olika register är ofta nödvändigt inom forskning. Sambearbetningen synes, även när flera myndigheter är inblandade, fungera relativt väl. Den rättsliga grunden för att lämna känsliga personuppgifter mellan statistikansvariga myndigheter för att möjliggöra sambearbetning för forskningshuvudmans räkning har i något fall ifrågasatts. Det har vidare ifrågasatts om det finns stöd i sekretesslagstiftningen för statistikansvariga myndigheterna att skicka sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet i syfte att möjliggöra sambearbetning av uppgifter för en tredje myndighets räkning. Min bedömning är dock att detta förfarande har stöd i nuvarande lagstiftning. Sambearbetning skulle kunna underlättas genom utveckling av ett så kallat federerat system. Det innebär att uppgifter hämtas från olika datakällor till en federationsserver (trusted location), en institution som alla dataägare litar på och vilken de kan ge tillgång till uppgifter utan oro för spridning. Forskaren arbetar mot en sådan federationsserver på samma sätt som mot dagens MONA. Till denna federationsserver hämtas uppgifter på elektronisk väg direkt från källorna utan att någon överföring av uppgifter mellan myndig26 SOU 2014:45 Sammanfattning heterna sker. Regeringen har i forskningspropositionen uttryckt sig positivt om en sådan lösning och uttalat att den ska utredas i särskild ordning. Något sådant initiativ har emellertid inte tagits. En federerad lösning kräver en omfattande teknisk utveckling. Om en sådan ska komma till stånd krävs sannolikt ett initiativ från regeringen, eventuellt i samarbete med Umeå universitet som nyligen har inlett ett utvecklingsarbete inom området. SND är en viktig infrastruktur för svensk forskning. Det är angeläget att SND blir en permanent verksamhet och att den får rimliga förutsättningar att sköta sina uppgifter. I dag deponerar forskare kopior på sina data hos SND. Det skulle vara en fördel om SND kunde bli en arkivmyndighet där originaldata kunde deponeras. Som arkivmyndighet skulle SND också bli personuppgiftsansvarig för de uppgifter som finns där, vilket innebär att Datainspektionens invändningar mot rådande ordning skulle kunna hanteras. I Norge och Danmark har man organiserat motsvarande verksamhet på ett annat sätt: i Norge i en självständig organisation under Utdannings- og Forskningsdepartementet och i Danmark som en del hos Statens Arkiver. Den norska lösningen förefaller vara den mest attraktiva för verksamhetens självständighet och utveckling. Regeringen bör tillsätta en utredning för att utarbeta en långsiktig lösning för SND. Bedömningar och förslag Etikprövningen För att förenkla handläggningen av ärenden där syftet är att i forskningen endast använda anonymiserade uppgifter från myndighetsregister föreslås att nämnderna ska kunna delegera sådana ärenden till ordföranden. Det föreslås vidare att forskare ska få rätt att få ett yttrande från etikprövningsnämnden över forskningsprojekt som inte faller under etikprövningslagen. Det finns i dag en möjlighet att begära ett sådant yttrande, men nämnden avgör själv om den vill avge ett yttrande eller inte. Det föreslås också att utlämnande från forskningsdatabaser alltid ska kräva etiktillstånd, oavsett om det handlar om känsliga personuppgifter eller inte. 27 Sammanfattning SOU 2014:45 Kodnyckelförfarande När uppgifter lämnas ut i anonymiserad form kan utlämnande myndighet bevara en kodnyckel som gör det möjligt att senare komplettera uppgifterna. Denna möjlighet har tillkommit främst för att möjliggöra longitudinella studier, där samma individer eller företeelser följs under lång tid, och liknande studier. Vid longitudinella studier kommer utlämnande myndighet och forskarna överens om hur länge kodnyckeln ska bevaras. Normalt bevaras den i tre år med möjlighet till förlängning. Utlämnande myndighet kan dock vara obenägen att behålla kodnyckeln om den upplever att forskningsfrågorna förändras. Även i andra forskningsprojekt kan en kodnyckel upprättas och bevaras, men normalt under betydligt kortare tid, vanligen tre månader. Syftet är kunna komplettera utlämnande uppgifter om något har blivit fel eller om forskaren har missat något i sin ansökan. Det finns flera skäl för att regelmässigt bevara kodnycklar under längre tid. Att koppla bevarandet till att det är samma forskningsfrågor som ställs synes inte vara rimligt. Det är naturligt att forskningsfrågorna i en longitudinell studie successivt modifieras. Forskare kan under ett pågående projekt finna att data skulle behöva kompletteras även om detta inte förutsågs när uppgifterna begärdes ut. I all forskning är det dessutom angeläget att ge möjligheter till replikation eller till förnyad analys av samma uppgifter eller efter viss komplettering. Det föreslås mot denna bakgrund att kodnycklar ska bevaras hos den utlämnande myndigheten under tjugo år från dagen för utlämnande av uppgifterna och med möjlighet till förlängning därefter. En ny sekretessbestämmelse För att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskningen är det viktigt att regelverket tillgodoser den enskilda individens integritetsskydd. Det finns i dag flera olika bestämmelser som innebär sekretess för personuppgifter som behandlas i forskningen. Regelverket är emellertid inte lätt att överblicka, vilket kan skapa oklarhet. I offentlighets- och sekretesslagen finns en särskild bestämmelse avseende statistiksekretess. Uppgifter som samlas in för statistiska ändamål skyddas av absolut sekretess. De skäl som i förarbetena till lagstiftningen åberopats för statistiksekretessen är tre. Offentlighets- 28 SOU 2014:45 Sammanfattning intresset för sådana uppgifter anses väga lätt. En sammanställning av i och för sig harmlösa uppgifter kan ibland vara integritetskänslig. Och uppgiftslämnaren ska känna sig säker på hans eller hennes uppgifter inte kommer ut. Dessa skäl talar också för ett motsvarande sekretesskydd för uppgifter som samlas in för forskning. Mot den bakgrunden föreslås en motsvarande forskningssekretess. Det innebär att personuppgifter som samlas in för forskning alltid är skyddade av absolut sekretess. Liksom när det gäller uppgifter som samlats in för statistiska ändamål ska för dessa uppgifter insamlade för forskningsändamål finnas en sekretessbrytande bestämmelse som innebär att de, om vissa villkor är uppfyllda, kan användas för annan forskning. Med sekretessen följer också tystnadsplikt för dem har att hantera uppgifterna. Det är angeläget inte bara att personuppgifter skyddas av sekretess utan också att de behandlas enligt gällande regler och i tekniskt säkra system. På alla stora universitet och på flertalet högskolor finns så kallade personuppgiftsombud, som har till uppgift att se till att den personuppgiftsansvarige, det vill säga universitetet eller högskolan, följer gällande regler. I många fall synes personuppgiftsombuden inte ha de resurser och den ställning som krävs för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra uppgiften. Det är universitetens och högskolornas styrelser som har det yttersta ansvaret för att verksamheten fungerar tillfredsställande. Regeringen föreslås i regleringsbrev till statliga universitet och högskolor uppmana dessa att lägga större vikt vid skydd och säkerhet vid behandlingen av personuppgifter, bland annat genom att stärka personuppgiftsombudets ställning och att begära återrapportering om hur skyddet hanteras. Forskningsdatabaser I utredningsdirektiven framhålls svårigheterna att inom ramen för gällande rätt skapa forskningsdatabaser för bestämda men relativt allmänt hållna forskningsändamål. Datainspektionen har ställt sig tveksam till forskningsdatabaser med allmänt hållna ändamål. Den har också ifrågasatt lagligheten i det samtycke som enskilda ger när de lämnar uppgifter till sådana databaser. Etikprövningslagen medger bara att etikgodkännande ges till konkreta forskningsprojekt. Utlämnande myndigheter ser sig förhindrade att lämna ut uppgifter till databaser där de konkreta forskningsfrågorna är okända. Det 29 Sammanfattning SOU 2014:45 saknas alltså i dag rättsliga förutsättningar för sådana forskningsdatabaser. Regering och riksdag har i några fall stiftat särskilda lagar för att möjliggöra forskningsdatabaser. Ett exempel är den lag som reglerar den så kallade IFAU-databasen och en annan den lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa (”LifeGene-lagen”). Inom SCB finns också ett par sådana databaser som delvis används för forskning. Enligt en inventering som gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet finns ytterligare ett femtiotal forskningsdatabaser i Sverige. De kan till exempel ha tillkommit långt tillbaka i tiden innan nuvarande regelverk fanns på plats, ha byggts upp kring ett konkret forskningsprojekt eller godkänts genom en generös tolkning av etikprövningslagen. Det föreslås att det införs en särskild lag om forskningsdatabaser. Tanken är att i den ska anges vissa generella regler för forskningsdatabaser, men att varje databas ska kompletteras med en regeringsförordning som reglerar vad som närmare ska gälla, till exempel ändamål och innehåll. Forskningsdatabasernas ändamål är att skapa underlag för forskning och att lämna ut uppgifter till forskningsprojekt. För utlämnande ska alltid krävas etikgodkännande. Med forskningsdatabas avses en infrastruktur som ska kunna användas av flera olika forskare, från olika universitet och högskolor och inom olika discipliner, i framtida forskningsprojekt. Vilka projekten är vet man inte när databasen skapas. Forskningsdatabaser ska kunna skapas vid statliga universitet och högskolor samt vid andra statliga myndigheter som har i uppdrag att bedriva forskning. Det bör uppdras åt Vetenskapsrådet att föreslå regeringen vilka forskningsdatabaser som ska finnas. Vetenskapsrådet bör också träffa avtal med värduniversiteten om finansiering, organisation och tillgänglighet. Finansieringen bör vara säkerställd för åtta år framåt. Forskningsdatabaserna ska utvärderas vart åttonde år, företrädesvis av en internationell utvärderingsgrupp. Den personuppgiftsansvarige, alltså myndigheten, ska begränsa sina anställdas och uppdragstagares elektroniska åtkomst till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i fråga om databasen. Forskningsdatabasen ska administreras i en särskild avgränsad enhet. De uppgifter som samlas i forskningsdatabasen ska kunna hämtas ur olika källor. Vissa uppgifter kan samlas in direkt från individer, andra hämtas ur befintliga register. För att säkerställa att myndig30 SOU 2014:45 Sammanfattning heterna kan lämna uppgifter till forskningsdatabaserna behövs bestämmelser om uppgiftsskyldighet för dessa. Det bör regleras i de särskilda förordningar som ska gälla för respektive forskningsdatabas vilka myndigheter som ska vara skyldiga att lämna ut uppgifter och vilka uppgifter uppgiftsskyldigheten ska omfatta. Enskilda ska kunna lämna uppgifter och ge ett informerat samtycke till att dessa behandlas för de ändamål som anges i förordningen för forskningsdatabasen. Uppgifterna i en forskningsdatabas ska skyddas av absolut sekretess, men med vissa undantag. Enskilda ska ha rätt att på begäran få registerutdrag för identifierbara uppgifter som har registrerats i databasen. Nationellt biobanksregister Svenska biobanksregistret är i dag ett regionalt system. Registret finns hos sex regionala biobankscentra, som bedrivs av regioner och landsting. Det skulle i olika sammanhang underlätta spårbarheten av biobanksprover om det fanns ett nationellt biobanksregister. Ett sådant föreslogs för några år sedan av den statliga Biobanksutredningen. Dess förslag har av olika skäl inte lett till lagstiftning. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att Svenskt biobanksregister görs om till ett nationellt system för registrering av biobanksprover, Nationella biobanksregistret. Det föreslås att Socialstyrelsen blir personuppgiftsansvarig för registret. Uppgifterna i registret ska få behandlas för att underlätta spårbarhet vid vård och behandling av den registrerade, vid forskning, kvalitetssäkring och framställning av statistik och vid förstörande eller avidentifiering av vävnadsprover när den registrerade har återkallat sitt samtycke. De uppgifter som får registreras avser i första hand provgivarens identitet, provgivarens ställningstagande till hanteringen av proverna (samtycke), vävnadsprovernas karaktär, i vilken biobank de finns och uppgifter om diagnos och analysresultat. Absolut sekretess ska gälla för de uppgifter som finns i registret, men med sekretessbrytande regler för till exempel forskning. Uppgifter ska också kunna lämnas ut när det handlar om den enskildes vård och behandling. Registreringen bygger på samtycke, det vill säga att den enskilde när det biologiska provet sparas i en bank tar ställning till hur upp- 31 Sammanfattning SOU 2014:45 gifterna om provet får behandlas. Uppgifter om de prover som redan finns i biobanker får dock registreras utan särskilt samtycke. Det ska understrykas att de berörda har samtyckt till att proverna sparas i biobanken och hur de får användas. Avsaknaden av samtycke gäller endast själva registreringen i det nationella registret. Möjligheten att återkalla samtycke finns alltid och underlättas med den ökade spårbarhet som följer med det centrala registret. 32 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Johan Wadman 2015-02-03 Sida 20 (30) Dnr CK 2014-0294 § 25 Trådbussar – billigare än spårvagnar – Svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen driver tillsammans med Uppsala kommun ett strategiskt samverkansprojekt i syfte att knyta samman stadsutvecklingen och utvecklingen av kollektivtrafiken för att främja en attraktiv och hållbar utveckling av Uppsala stad. Projektet Framtida kollektivtrafik i Uppsala stad tar avstamp i de för landstinget och Uppsala kommun gemensamma miljömålen och målen om fördubblad kollektivtrafik. Till projektet har knutits en politisk styrgrupp bestående av ledamöter från kollektivtrafiknämnden samt Gatu- och samhällsmiljönämnden och Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun. I projektet är det angeläget att utreda möjliga systemval för kollektivtrafiken givet den kapacitetsökning som kommer att krävas för en god kollektivtrafik i Uppsala stad, där nya bostadsområden byggs och befintlig bebyggelse förtätas. Aktuella exempel är Rosendal och Ulleråker-området som planeras bebyggas med uppemot 10 000 bostäder. På uppdrag av den politiska styrgruppen för projektet har en förenklad spårvägsutredning genomförts under 2014. Den ska därefter kompletteras med en beskrivning av möjliga systemval för kollektivtrafiken i Uppsala stad utifrån den kapacitetsökning de ger i kollektivtrafiksystemet i sig själv och som en del i en längre process för att på sikt öka den sammantagna kapaciteten i kollektivtrafiksystemet. I detta ingår också att översiktligt beskriva investeringsbehov och driftsekonomi för olika systemval. Landstingsstyrelsen anser därmed att motionens frågeställning och förslag ingår i det pågående arbete som sker i samverkan med Uppsala kommun. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Sida 21 (30) LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Cecilia Lidén 2015-02-03 Sida 22 (30) Dnr CK 2014-0439 § 26 Ledamöter till landstingets länshandikappråd – Valärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att utse följande personer till ledamöter och ersättare i länshandikapprådet för mandatperioden 2015-2018: Malena Ranch (MP), ordförande Kjell Andersson (S), ledamot Magnus Ahlkvist (V), ledamot Marie-Louise Ekholm (M), ledamot Lina Nordquist (FP), ledamot Från handikapporganisationerna: Rose-Marie Westerholm, ledamot Elisabeth Axberg, ledamot Bo Wedin, ledamot Lars Nord, ledamot Denny Bergenholm, ledamot Sonja Calais van Stokkom, ersättare Marielle Sandstedt, ersättare Aila Nylund, ersättare Tilda Holstius, ersättare Amanda Lindberg, ersättare Till länshandikapprådet adjungeras Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Uppsala läns (HSO) ombudsman Janne Wallgren. Ärendet Handikapporganisationerna och handikapprörelsen, företrädda av HSO, har nominerat ledamöter till landstingets länshandikappråd för mandatperioden 2015- 2018. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 23 (30) Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 119, att länshandikapprådet ska vara organiserat under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser således länshandikapprådets representanter, efter nominering från HSO. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Berörda förtroendevalda Respektive handikapporganisation Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Cecilia Lidén 2015-02-03 Sida 24 (30) Dnr CK 2014-0437 § 27 Ledamöter till landstingets pensionärsråd – Valärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att utse följande personer till ledamöter och ersättare i pensionärsrådet fram till dess att landstingsstyrelsen fattar beslut om ändring av Regler för Landstingets i Uppsala län Pensionärsråd: Vivianne Macdisi (S), ordförande Susanna Tuvemo Johnsson, (MP), ledamot Sören Berqvist (V), ledamot Christina Sääf (M), ledamot Lina Nordquist (FP), ledamot Från pensionärsorganisationerna: Pensionärernas RiksOrganisation – PRO/Uppsala län Gert Berlin, ledamot Sonia Persson, ledamot Birgitta Stein Åberg, ledamot Carl-Eric Thörngren, ledamot Christer Cedergren, ersättare Jan-Erik Götlin, ersättare Lars-Erik Nyström, ersättare Laila Thorsson, ersättare Svenska Kommunalpensionärernas Förbund – SKPF/Distrikt Uppsala län Ditte Burman, ledamot Irene Eriksson, ersättare Sveriges Pensionärsförbund – SPF/Uppsala läns distrikt Ann-Marie Wimmerstedt, ledamot Ulla Hedin, ledamot Margareta Parkstam, ersättare Ulla Rudolfsson, ersättare Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 25 (30) Sveriges Pensionärers Riksförbund – SPRF/Distrikt Uppland Lisbeth Låhdö, ledamot Hans Rönnqvist, ersättare Sverigefinska Pensionärer Stockholms distrikt – SFP Hilkka Loimi, ledamot Simo Niemistö, ersättare Pensionerade Lärares Riksförbund – PLR Carl Olof Cederblad, ledamot Mats Hallor, ersättare Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 119, att pensionärsrådet ska vara organiserat under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser således pensionärsrådets ledamöter och ersättare. Under våren 2015 kommer Regler för Landstingets Uppsala län Pensionärsråd att ses över, bland annat avseende rådets sammansättning. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Berörda förtroendevalda Respektive pensionärsorganisation Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Handläggare: Jessica Bräck 2015-02-03 Sida 26 (30) Dnr CK 2015-0025 § 28 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med december 2014 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med december 2014. Ärendet Landstingsdirektören redovisar uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med december 2014. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsstyrelsens sekreterare Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande 2015-01-14 Dnr CK 2015-0025 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med december 2014 Landstingsstyrelsens uppdrag till förvaltningen CK2012-0161 2012-04-27 § 81 2014-12-15, § 244 Ekonomidirektören Effektivare hantering av patientavgifter och anmälningar inom Landstinget i Uppsala län Genomföra projektet Effektivisering av betalrutiner i Uppsala Vid landstingsstyrelsens sammanträde 201412-15 fick landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsens sammanträde i mars med ett förslag på breddinförande av patientanmälningar och ankomstergistrering via terminal. CK2012-0048 2012-10-29 § 190 Handlingsplan för eHälsoområdet Framtagande av förslag på en eHälsostrategi för LUL IT-direktören CK2013-0129 2013-04-02 § 38 Översyn av landstingets varumärken Genomföra en översyn av landstingets totala varumärkesportfölj Kommunikationsdirektören Pågår. CK2013-0334 2013-10-28 § 186 2014-04-28 § 71 Produktionsdirektören Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Införa ett ledningssystem enligt redovisad inriktning samt att redovisa projektets framdrift kvartalsvis till landstingsstyrelsen. Pågår. Färdigställs under våren 2015. Rapport på landstingsstyrelsens sammanträde i februari 2015. CK2013-0336 2013-10-28, § 195 Förvaltningsdirektören för Programarbete för ny stadsbussdepå Landstingsservice Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att tillräcklig yta och leverans av biogas är säkrad. Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för att kunna presentera det fullständiga investeringsunderlaget. CK2013-0374 2013-12-16 § 240 Politisk viljeinriktning för palliativ vård Tillsätta ett palliativt råd utifrån rekommendationerna i den politiska viljeinriktningen Utvecklingschefen Ett palliativt råd/programråd palliativ vård kommer att inrättas under 2015 efter samråd med länets kommuner och beslut i TKL. Frågan behandlas i samband med ärendet om att inrätta en länsövergripande enhet för forskning, utbildning och utveckling inom palliativ vård (FoUU-enhet). CK2013-0365 2014-02-24 § 24 Granskning av den statliga styrningens implementering i landstinget Återkomma med förslag på hantering av de statliga stimulansmedlen i landstinget. Ekonomidirektören Pågår. Försenat på grund av osäkerheten i statsbudgeten. Tas upp i landstingsstyrelsen senast i april 2015. CK2014-0064 2014-03-31 § 46 2014-12-15, § 243 Fastighetsutvecklingsplan för landstinget Att ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för landstinget, med delrapport hösten 2014. Förvaltningschefen för landstingsservice Rapport gavs på landstingsstyrelsen i december 2014. Planen ska fastställas senast under våren 2015. CK2014-0133 2014-04-28 § 69 Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala Kommunikationsdirektören Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsen i april 2015. län Att lämna förslag till uppdaterad kommunikationspolicy för landstinget, för beslut i landstingsfullmäktige. CK2014-0144 2014-04-28 § 72 Ambulansdirigering Genomföra projekt med målet ambulansdirigering i egen regi i samverkan med andra landsting. Chefsjuristen Pågår CK2014-0130 2014-05-26 § 104 Granskning av beredskap och arbete med etik, korruption och oegentligheter Vidta omedelbara korrigerande åtgärder i enlighet med revisionens slutsatser Återrapportera åtgärderna senast 2014-12-31. Chefsjuristen Återrapport gavs på landstingsstyrelsens sammanträde i januari 2015. CK2012-0105 2014-09-01 § 139 Förvaltningschefen för Fördjupat programarbete och projektering för landstingsservice ny huvudentré på Akademiska sjukhuset Fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projekteringen av ombyggnaden av Akademiska sjukhusets huvudentré, ing. 70 Kartlägga genomförandeprocessen inklusive behov av temporära lösningar och provisorier. Kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten på grund av ombyggnaden. Bedöma behovet av ytterligare en stor föreläsningssal. Programarbete pågår. Genomförandebeslut under våren 2015. CK2014-0239 2014-09-01 § 140 Programarbete för kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad C8 Att genomföra programarbete för kulvert del 1-3 till en kostnad av 2,7 mnkr Kartlägga projektets påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten p.g.a. ombyggnaden Förvaltningschefen för landstingsservice Programarbete pågår. Genomförandebeslut under våren 2015. CK2014-0279 2014-09-01 § 147 Namngivning av byggnader vid Akademiska sjukhuset Utreda och återkomma till landstingsstyrelsen med förslag på hur Akademiska sjukhusetas byggnader kan namnges på ett sätt som inför allmänheten ger ett bättre uttryck för sjukhusets verksamhet. Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har utrett och lämnat förslag på hur Akademiska sjukhusets byggnader kan namnges. Svaret återfinns i pärmen för inkomna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde 2015-02-03. CK2014-0225 2014-10-27, § 191 Jämställdhetsintegrera Landstinget i Uppsala län Leda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering som ska involvera samtliga verksamheter i landstinget. Fortlöpande arbete. CK2014-0301 2014-11-24, § 224 IT-direktören Förvaltningskostnader för IT och användbarheten hos olika applikationer Lämna förslag på åtgärdsplan för identifierade brister senast till landstingsstyrelsens sammanträde i maj 2015. Pågår. CK2014-0426 2014-12-15, § 247 Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Utreda olika tillagningsmetoder av patientmaten vid Akademiska sjukhuset och att presentera utredningen och dess förslag på landstingsstyrlsens sammanträde i juni. Förvaltningschefen för landstingsservice Konsekvenser för tidsplan och genomförande av produktionsköket på Akademiska sjukhuset med tillhörande lokaler samt eventuella tillkommande kostnader redovisas på landstingsstyrelsens sammanträde i januari. CK2014-0349 2014-12-15, § 252 Cancerplan 2014-2015 för UppsalaÖrebroregionen Ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. I handlingsplanen ska det ingå en redovisning av finansieringen. Hälso- och sjukvårdsdirektören Produktionsdirektören Pågår. Landstingsstyrelsens uppdrag till övriga styrelser Dnr CK2013-0336 Datum beslut 2013-10-28 § 195 Ärenderubrik Programarbete för ny stadsbussdepå Till PS Uppdrag Att ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att tillräcklig yta samt att leverans av biogas är säkrad. Nulägesrapport Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för att kunna presentera det fullständiga investeringsunderlaget. CK2013-0374 2013-12-16 § 240 Politisk viljeinriktning för palliativ vård HSS Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209. CK2013-0374 2013-12-16 § 240 Politisk viljeinriktning för palliativ vård HSS Att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen och inrättande av ett palliativt råd inom ramen för palliativt centrum. Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209. CK2013-0252 2013-12-16 § 254 Inför patient- och närståendeutbildningar LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till Pågår. Behandlas i hälso- och arvode i förhållande till sjukvårdsstyrelsen våren 2015. föreningsbidrag. CK2013-0353 2013-12-16 § 253 Inför brukarrevision inom psykiatridivisionens verksamheter LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till Pågår. Behandlas i hälso- och arvode i förhållande till sjukvårdsstyrelsen våren 2015. föreningsbidrag. CK2014-0035 2014-02-24 § 22 Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni HSS Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser Arbete pågår. Redovisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren 2015. CK2014-0035 2014-02-24 § 22 Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni HSS Att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen. Arbete pågår. Redovisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren 2015. CK2014-0389 2014-11-24, § 238 Kostnadsfria läkemedel för barn - LSAU Uppdra till arbetsutskottet att svara Remissyttrande till på remissen Kostnadsfria Socialdepartementet läkemedel för barn på grund av kort svarstid. På grund av förlängd svarstid beslutade landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-12-09, § 57, att kommer remissyttrandet beslutas på landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2015. Uppföljning av fattade investeringsbeslut i produktionsstyrelsen (t.o.m. maj 2014) Dnr PS 2011-0032 Datum beslut 2012-04-26 § 54 Uppdrag Ansvarig Förvaltningsdirektören Framtidens Akademiska 2 A för Landstingsservice Renovering och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket samt eventuell nybyggnation av J-hus Programarbete för byggnad B och B12 samt förstudie och programarbete för huvudentré ingång 70. Nulägesrapport Programarbete pågår. Beslut om genomförande hösten 2015. Beslut om genomförande av huvudentrén ingång 70 på landstingsstyrelsen under våren 2015. PS 2011-0032 2012-04-26 § 55 Framtidens Akademiska 2 B - renovering Förvaltningsdirektören Planerad start för ombyggnad av B11, kvartal 2 2015. för Landstingsservice Ombyggnad av B14 pågår. och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket Genomföra ombygggnation av vårdavdelningar i byggnad B14 och B11. Återrapportering ska ske till PS om dispositionen i vårdplanen väsentligt avviker från den som anges i i ärendet. PS 2013-0019 2013-04-26 § 36 Programarbete för upphandling av smågodstransportör Ta fram programhandling för utbyte av nuvarande rörpost till ny sådan, s.k. smågodstransportör. Programarbetet ska resultera i underlag för en ny upphandling av rörpostsystem som redovisas för produktionsstyrelsen före initiering. Förvaltningsdirektören Programarbete pågår. Ärendet återkommer till för Landstingsservice landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. PS 2013-0020 2013-04-26 § 38 Förstudie logistikcentral Ta fram förstudie för lokalisering av ny logistikcentral på Akademiska sjukhusets område. Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. för Landstingsservice Förvaltningsdirektören Produktionsstyrelsen arbetsutskott beslutade 2014-06-10 för Landstingsservice att Landstingservice får genomföra initiering och upphandling av sop- och tvättsugssystem för Akademiska sjukhuset. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. PS 2013-0030 2013-05-21 § 52 Programarbete för sop- och tvättsug Ta fram programhandling för sop- och tvättsug vid Akademiska sjukhuset. PS 2012-0041 2013-06-24 § 101 Förvaltningsdirektören Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna Programarbete stadsbussdepå Landstingsservice får uppdrag att genomföra för Landstingsservice pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller programarbete för den i förstudien förordade pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig placeringen i Fyrislund i nära samarbete bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa med Kollektivtrafiknämnden, under förutsättning att landstingsstyrelsen ställer beräkningar behövs för att kunna presentera det sig bakom beslutet. fullständiga investeringsunderlaget. PS 2013-0060 2013-11-26 § 135 Omlokalisering av mikrobiologen Landstingsservice får i upprag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka om Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad B3/B7. Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. för Landstingsservice PS 2011-0024 2013-11-26 Projektering och genomförande av kök för Akademiska sjukhuset Uppföra tillagningsköp för patientmat på Akademiska sjukhuset. Köket ska färdigställas senast kvartal 4 2015. Återkoppling till produktionsstyrelsen kvartal 3 2014. Förvaltningsdirektören Parkerat i väntan på svar på den nya utredningen. för Landstingsservice PS 2012-0048 2014-02-25 § 14 Rudbecklaboratoriet (R4) Beslut om att ta fram en programhandling för Rudbecklaboratoriet. PS 2014-0015 2014-03-25 § 23 Verksamhetslokaler inför renovering av Förvaltningsdirektören Ingår i arbetet med B9 och B12. för Landstingsservice hus B9 Förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av hus B9. PS 2014-0016 2014-03-25 § 24 Kulvertlänk Förstudie för ny kulvertlänk B3. Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. för Landstingsservice PS 2014-0018 2014-03-25 § 27 Förvaltningsdirektören Omarbetning pågår. Försöker hitta alternativa utföranden. för Landstingsservice PS 2014-0019 2014-03-25 § 28 Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, konferenslokaler samt bibliotek Programarbete för placering av personalrestaurang, konferenslokaler, medicinska biblioteket samt ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till den nya köksbyggnaden. Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Akademiska Inreda och utrusta Akademiska inom projektet Framtidens Akademiska med angivet belopp för 2014. PS 2014-0033 2014-04-29 § 44 Sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt Ta fram en sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt med återrapportering till produktionsstyrelsen senast den 30 september 2014. Förvaltningsdirektören Genomförande pågår efter att genomförandebeslut togs för Landstingsservice på landstingsfullmäktige i november 2014. Förvaltningsdirektören Pågår. för Landstingsservice Produktionsdirektören Landstingsstyrelsen fick 2014-11-24, § 210, information om kostnadseffekter av landstingets fastighetsinvesteringar. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 27 (30) Dnr CK 2014-0236 § 29 Ändring av datum för landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att sammanträdet den 2 juni 2015 flyttas till den 1 juni 2015. Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade 2014-09-01, § 157, om sammanträdestider 2015. Uppsala Health Summit äger rum den 2-3 juni 2015 i Uppsala. Uppsala Health Summit är ett internationellt forum som samlar beslutsfattare, opinionsledare och experter från industri, politik och akademi för en dialog om morgondagens hälso- och sjukvård. Årets möte fokuserar på "A world without antibiotics". Med anledning av detta föreslås landstingsstyrelsen ändra sammanträdesdatum till den 1 juni 2015. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsstyrelsens sekreterare Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 28 (30) Dnr CK 2015-0015 § 30 Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 februari 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen hemställer hos landstingsfullmäktiges ordförande att följande ärenden tas upp till behandling vid fullmäktiges sammanträde den 11 februari 2014: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Ny uppdrags- och budgetprocess Ambulansdirigering och bildande av gemensam nämnd Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar för och partier i Landstinget i Uppsala län (mandatperioden 2015-2018) Upphävande av Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län Trådbussar – billigare än spårvagnar – Svar på motion Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-02-03 Sida 29 (30) Dnr CK 2015-0007 § 31 Anmälan av beslut enligt delegation Beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 13 januari 2015 – 23 januari 2015. Bilaga § 31 Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut 2015-01-21 Diarienummer eller löpnummer 2015‐01‐21 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 1.6 Ombud Ombud till föreningen Sveriges Ekokommuner 27-28 maj 2015 Nyköping (Johan Edstav) Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2014-12-17 2015-01-19 CK 2013-0337 2015-01-25 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Konsortieavtal, SmartCare Eva Ljung, landstingsdirektör 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal om upphörande av samverkan inom Cehis EB Eva Ljung, landstingsdirektör Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-01-19 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-08-27 CK2014-0342 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal med Lindfalken AB avseende Recovery Audit momsrevision Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör 2015-01-12 CK2015-0034 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Ramöverenskommelse mellan MSI och ekonomiavd Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör 2015-01-12 CK2012-0321 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förlängning av överenskommelse ang användning av kunddatabas Route 66 UNIT4 Agresso Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör 2015-01-14 CK2015-0037 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Ramöverenskommelse mellan MSI och ekonomiavdelningen Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ │ org nr 232100-0024 www.lul.se Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län 2015-01-19 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-12-01 HOH 2014-0143 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal med Cannon Business Center Uppsala Kopieringmaskin till Hälsa och habilitering, Hörcentralen Anna Ek, IT-chef, HOH:s ledningskontor Anmälan av delegationsbeslut till LS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2014-12-01 – 2015-01-21 Beslutsfattare med namn och befattning 2014-12-01 UPPH2014-0235 3.2 Tilldelningsbeslut Drivaggregat man rullstolar, 7-klöver Christina Södergren, upphandlingschef 2014-12-11 UPPH2014-0163 3.2 Tilldelningsbeslut Korttidshyra av fordon upp till 3,5 ton Christina Södergren, upphandlingschef 2014-12-05 UPPH2014-0146 3.2 Tilldelningsbeslut Strategisk kommunikationskonsult – LUL Christina Södergren, upphandlingschef 2014-12-18 UPPH2014-0231 3.2 Tilldelningsbeslut Diarie- och ärendehanteringssystem Christina Södergren, upphandlingschef 2014-12-22 UPPH2014-0161 3.2 Tilldelningsbeslut Värdehantering och värdetransport Christina Södergren, upphandlingschef 2015-01-07 UPPH2014-0060 3.2 Tilldelningsbeslut Dosdispensering och dosexpediering av läkemedel för öppenvårdspatienter, 7-klöver Christina Södergren, upphandlingschef 2015-01-07 UPPH2014-0148 3.2 Tilldelningsbeslut Tryckeritjänster Christina Södergren, upphandlingschef
© Copyright 2024