1. No category

ÅRSREDOVISNING
2014 Marks kommun
Innehåll
Del 1. Inledning
5
6
7
8
10
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens vice ordförande
Kommunchefen
Året som gått
Årsredovisningens struktur
Del 2. Förvaltningsberättelse
12
14
18
20
21
23
•
•
•
•
•
Samhällsekonomisk utveckling
Driftredovisning
Investeringar
Exploateringsverksamhet
Kommunen som arbetsgivare
Uppföljning av mål och uppdrag
Hållbara förutsättningar för boende och
företagsamhet
Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar
Trygghet vid behov av omsorg och stöd i
vardagen
Hållbar personalförsörjning
Hållbar ekonomi och finansiering
Del 3. Ekonomisk redovisning
28
36
38
38
39
40
47
Finansiell analys, kommunen
Finansiell analys, Spinnerskankoncernen
Resultaträkning
Kassaflödesrapport Balansräkning
Noter
Taxefinansierad verksamhet; vatten och avlopp, avfallshantering
48 Tillämpade redovisningsprinciper
Del 4. Verksamhetsberättelse
52
52
53
54
56
58
59
60
62
64
66
66
68
69
70
Kommunfullmäktige
Revision
Kommunstyrelsen
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Miljönämnden
Plan- och byggnadsnämnden
Samrehabnämnden
Socialnämnden
Teknik- och servicenämnden
Valnämnden
Överförmyndarnämnden
Marks Bostads AB
Marks Fastighets AB
Mark Kraftvärme AB
Del 5. Revision och avslutning
72 Revisionsberättelse
74 Marks kommun, 10 år i sammandrag
76 Politisk organisation
Omslagsbilden visar Väverskan, staty i brons av Britt-Marie Jern. Medverkande fotografer i denna årsredovisning är:
Christer Hansson, Magnus Larsson, Ludwig Bystedt, Ateljé Braun, Marks Konstgille och Johan Lyckaro.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
3
Kommunstyrelsens ordförande
Året som gått var, ur politisk synvinkel, ett supervalår.
Fyra val gick av stapeln, alla föregicks av valrörelser
och planering av själva valprocessen. Mark fick väl
godkänt av länsstyrelsen för hur vi genomförde våra
val.
Mandatperioden som gått
En hel mandatperiod fullbordades 2014 och tittar vi
tillbaka på den så ser vi att den präglas av att skapa
ordning och reda i Marks kommun. Många viktiga
styrdokument, reglementen, planer m m har uppdaterats eller tagits fram, detta för att skapa struktur och
förutsägbarhet. Ekonomin har blivit stabil tack vare
”örn koll” på varje enhet och ständiga uppföljningar
på alla nivåer. Det ska vara lätt att följa vår verksamhet.
God service
Andra undersökningar visar på att de som tar del av
den kommunala servicen tycker den är mycket bra. Vi
vill få fler att flytta till kommunen och att fler företag
och jobb ska kunna skapas inom kommunen. Det
gläder mig väldigt när jag hör från familjer som valt att
flytta till Mark säga att vi har en mycket god service
inom barnomsorg och skola i Mark.
Befolkningsökning
Ett sätt att se om kommunen är attraktiv är att se om
vi har en ökande befolkning och det är glädjande efter
några år med oförändrad eller några färre invånare i
Mark så ökade vi i befolkning rejält under 2014.
På väg framåt
Översiktsplan och tillväxt
Översiktsplanen (ÖP) som sakta har formats under
hela perioden har varit på utställning under 2014 och
många kloka synpunkter lämnades in. För att Mark ska
få tillväxt är det viktigt att vi har planer för hur vi vill
använda våra marktillgångar och att vi gör det på ett
sätt så kommande generationer får ett bra samhälle.
Samtidigt har vi gemensamt med våra grannkommuner Bollebygd och Härryda tagit fram en utvecklingsplan som gör att vi ser tillväxt i ett större geografiskt
perspektiv.
Vi har bokstavligt talat satt spaden i jorden för den
sk överföringsledningen, vilket är en viktig investering
för att säkerställa att våra barn får ett bra vatten och att
det använda vattnet renas på ett hållbart sätt.
God struktur, veta vad vi håller på med, planer framåt,
uppföljningar på det som görs, ta lärdom av misstag,
allt detta och mer därtill ger resultat. Mark är på väg framåt!!
Margareta Lövgren
Kommunstyrelsens ordförande (M)
Sommarfredagar
En ny tradition har skapats under perioden, Sommarfredagarna, som tillsammans med Mingla skapar trivsel och go semesterkänsla hos folk. Dessa arrangemang
visar att Markborna uppskattar att det händer en del
under somrarna. Det händer dock inte av sig själv utan
många är delaktiga i dessa arrangemang.
Basketgymnasium
Basket har varit och är nästan som ett varumärke av
Mark, det finns en lång tradition av lag och personer
som varit framgångsrika. Det gör att det är extra roligt
att Mark, som en av två kommuner i landet, fick
riksintag på basketgymnasium. Det gör Mark än mer
attraktivt.
Medarbetarundersökning
De insatser som gjorts under de senaste åren har gett
resultat. Det visar vår medarbetarundersökning. På
många arbetsplatser har man jobbat med att förbättra
ex ledarskap och arbetsmiljö, vilket gör att det blir en
ökad positiv känsla hos medarbetarna.
4
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
5
Kommunstyrelsens vice ordförande
Kommunchefen
Jag är svårt förtjust i att driva kommun - nu ska
jag förklara varför!
Mark är en bra kommun!
När man driver kommun handlar det mycket om
att i praktiken omsätta de lagar som stiftas av riksdagen i praktiken, men också om att styra genom
egna styrdokument där vi anger vad som ska gälla
i kommunen. Vi ger anställda och förtroendevalda stöd i hur de ska utföra sina uppdrag och
arbetsuppgifter. Det är ibland krångligt att driva
en kommun, men det som är väldigt viktigt i livet
behöver också omgärdas av lagar och regler för
att bli rätt och rättvist. Speciellt när det berör så
många människor som vi 34 000 Markbor är! Det
som är det bästa med att driva en kommun är att
vi har möjligheten att skapa verksamheter som är
demokratiska och rättvisa. Där igenom ska våra
verksamheter vara öppna för alla att ha insyn i
och de ska syfta till att skapa välfärd för oss alla.
Kommunens verksamhet är speciell –
och speciellt viktig!
opposition. Särskilt glädjande var det att valdeltagandet blev högt. Nu gäller det att alla partier
visar att vi kan göra skillnad, men också att vi
gemensamt tar ansvar för kommunens framtid.
Avslutningsvis…
Jag vill att du ska veta att Mark är till för dig och
att min och Socialdemokraternas ambition är att
Markborna ska vara nöjda med sin kommun. Från
2014 tar jag också med mig en viktig insikt som
jag fått av er Markbor; Det är vi tillsammans som
är Mark, det är vi tillsammans som skapar vår
kommun. Tack för år 2014!
Lisa Dahlberg
Kommunstyrelsens vice ordförande (S)
Kommunal verksamhet är inte vilken verksamhet
som helst. Jag är väldigt förtjust i att vara med och
driva kommunen Mark framåt. Vi socialdemokrater bidrar till bättre beslut som gagnar alla. Jag
fascineras av hur de beslut vi är med och fattar
omvandlas till stöd och service till kommuninvånarna av våra kunniga och kompetenta medarbetare. Det är inte vilket stöd och vilken service
som helst, utan den sorten som är just rätt och
rättvis!
Kommunen är väldigt viktig för de flesta som bor
här i Mark, och ska vara till för många. Vi invånare
har olika behov, och vi förtroendevalda och tjänstemän brinner för att leverera bra kvalité i verksamheterna, varje dag, året om. För oss Socialdemokrater är frågor som handlar om att ge människor
möjlighet att kunna leva ett jämlikt och fritt liv särskilt viktiga. Vi tar alltid chansen att påverka frågor
i den riktningen. I skolan ska alla elever ha rätt till
utbildning som ger godkända betyg och möjlighet
till fortsatta studier efter gymnasiet. Inom äldreomsorgen ska alla äldre ha ett gott liv hela livet och
vårt stöd är av god kvalitet. Vi ska erbjuda ett rikt
kultur- och fritidsliv för alla, och oavsett om det är
ett grönområde eller verksamhetsområde ska det
skötas som det var ens eget. Vi vill kunna dricka
vatten som inte gör oss sjuka både idag och i framtiden. Vi vill skydda natur- och kulturmiljöer så att
de finns kvar även i framtiden.
Valåret 2014
2014 var också ett valår. Sverige har nu fått en
S-ledd regering och i Mark blev Socialdemokraterna återigen största parti. Kommunvalet innebar
inte att något av blocken fick majoritet. Nu styr
alliansen i minoritet och vi Socialdemokrater är i
6
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är dags
att summera år 2014. Den enskilt viktigaste garanten
för en god kvalité i kommunens verksamhet är en
ekonomi i balans och 2014 års resultat är glädjande
nog ett positivt resultat. Det innebär att vi nu kan möta
framtidens behov och utmaningar på bästa sätt. Vårt
ekonomiska utgångsläge tillsammans med en förstärkt
kontroll över kostnadsutvecklingen ger oss goda möjligheter att inte skjuta över finansieringen av skolan,
vården och omsorgen dvs välfärden som markborna
använder sig av här och nu, till framtida generationer.
En organisation för medborgarna
Uppdraget att serva våra medborgare utgör kärnan i
kommunens arbete. För att lyckas med det uppdraget och uppfylla de uppsatta målen måste arbetet i
Marks kommuns organisation präglas av ett ”hela
kommunens”-perspektiv. Kommunens olika delar
ska hålla ihop och tillsammans åstadkommer vi en
långsiktigt hållbar utveckling av Mark. Kommunen
och dess bolag är en enhet där alla åtgärder syftar till
att bidra till ett helhetsperspektiv.
styrning som är optimal. Den höga investe­ringsnivån
gör att vår annars höga självfinansieringsgrad av investeringarna sjönk under det gångna året, men tack vare
en stabil likviditet står vi oss fortsatt finansiellt starka.
Tack
Jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för det
goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.
Vi har många utmaningar framför oss, men kan med
gemensam stolthet se tillbaka på ett gott 2014. Tack
också alla förtroendevalda, kommunmedborgare och
näringsliv för ert engagemang och era synpunkter –
både positiva och kritiska.
Haleh Lindqvist
Kommunchef
Framtida utmaningar
Våra framtida utmaningar ligger i att fortsätta utveckla
Marks kommun i positiv riktning. Vi ska bl a satsa på
att öka kvaliten i skolan, vården, omsorgen, kulturen
och fritidsaktiviteter för alla, bygga attraktiva bostadsområden i en hanterlig takt, ta vara på möjligheterna
med Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås och
utvecklingen kring Landvetter flygplats, få väl fungerande kollektivtrafik, minska och minimera behovet
av försörjningsstöd. Allt detta samtidigt som vi skall
ha fortsatt positiv näringslivsutveckling, ordning och
reda på ekonomin, stärkt intern kontroll och öppenhet
som är grundstenar för vår välfärd.
En verksamhet i framkant
Förutsättningen för att på sikt kunna utveckla våra
välfärds­tjänster är god. Men det ställer också krav på
oss som organisation. Vi måste ständigt kunna anpassa
oss avseende kompetens, volym och efter medborgarnas och näringsli­vets krav på tillgänglighet, service etc.
En viktig del i detta är styrningen och hur politiska
mål och visioner omsätts i praktisk handling. Under
året har vår styrmodell reviderats och förbättrats. En
styrmodell som jämfört med tidigare modeller på ett
enklare sätt tydliggör beslutskedjan från fullmäktige
och ut i organisationen.
Mark växer och det syns även i våra investeringar.
2014 års investeringsnivå är historiskt hög och avviker
kraftigt från snittet över tid. Främst är det utbyggda
vatten- och avlopps­ledningar i våra omvandlingsområden som avviker från plan. Detta ger oss självfallet
anledning att under kommande år särskilt bevaka planerade investeringar och skapa en organi­sation och en
Årsredovisning 2014 Marks kommun
7
Året som gått
Satsning på basketgymnasium
Marks gymnasieskola är nu en
av två riksidrottsgymnasier (RIG)
för basket i landet. Perioden
för att vara huvudman för RIG
i basket sträcker sig över åren
2014-2017. Ett samlat elevboende med tretton platser har
kunnat erbjudas.
Överföringsledning och nytt
vattenverk
Överföringsledningen mellan
Skene Skog och Hyssna färdigställdes under året och numera får Hyssna sitt vatten från
centralorten. Ett nytt vattenverk
i Örby började byggas under
hösten och arbetet med renovering av Skene reningsverk gick
in i ett nytt skede genom start av
projektet med inloppsdelen. En
och en halv kilometer avloppsledning renoverades under
hösten i Kinna.
Säkra livsmedel och god
redlighet i handeln
Saken är biff: Miljönämnden
har deltagit i Livsmedelsverkets
nationella spårbarhetsprojekt.
Inom ramen för projektet har inspektörerna kontrollerat restaurangernas spårbarhetsrutiner för
det nötkött som serveras. Miljönämnden har kunnat konstatera
att spårbarhetsrutinerna på vissa
håll kan förbättras men att det
faktiskt är nötkött som serveras
på restaurangerna.
Upprustning av maskinparken
Tack vare stöd från Riksantikvarieämbetet kan det unika
maskinlandskapet på Rydals
Museum bevaras och vidareutvecklas – och bidra till att
göra Mark än mer känt såväl
nationellt som internationellt.
De gamla ringspinnmaskinerna
i Rydals Museum, där Sveriges
enda bevarade spinneri finns,
startas upp igen. Marks kommun har bekostat eldragning till
maskinerna som utgör grunden
till Sveriges bäst bevarade textila
bruksmiljö - till stor del fortfarande bevarad i ursprungliga
8
lokaler med schweiziska, tyska
och engelska maskiner från 1890
– 1980-talet.
Veckans klimatsmarta infördes
För att tydliggöra måltidsverksamhetens miljöinriktning
infördes begreppet klimatsmarta
måltider. Kockar har utbildats
och rektorer och enhetschefer i
förskolan informerats. Eleverna
gjordes delaktiga via matråd,
provsmakningar och bedömning
av nya rätter.
Strukturplan för äldres trygghet
Under året har socialnämnden
arbetat med en revidering av
Strukturplan för äldres trygghet.
Syftet med strukturplanen är att
beakta äldres perspektiv utifrån
trygghet, förbyggande arbete, föreningsliv och trafiksäkerhet med
mera. Strukturplanen bidrar
också till en ökad samsyn och
bättre resursutnyttjande, för att
kommunen ska kunna ge bättre
service och stöd för äldre från
samtliga förvaltningar och bolag.
Insats mot smygtippar
Naturvårdslaget har gjort extra
insatser för att städa upp i kommunen, till exempel vid smygtippar.
Skolan samarbetar med
Högskolan i Borås
Under året har ett samarbete
med ett forskarteam från Högskolan i Borås inletts. Samarbetet
syftar till att utveckla och få
likvärdighet kring ”skola på vetenskaplig grund” i kommunens
verksamheter. Den 10 december
hölls två seminarier inom ramen
för samarbetet med Högskolan
i Borås och satsningen ”en lärmiljö för alla”. Samarbetet med
Högskolan i Borås forsätter till
våren.
Välbesökta badplatser
Den varma sommaren gjorde att
många sökte sig till kommunens
badplatser. Flera av dessa rustades upp, och sköttes i samverkan mellan kommunen och det
Årsredovisning 2014 Marks kommun
lokala föreningslivet. Sommarlovsverksamheten vid Backagårdsbadet, Sommarpeppen, var
uppskattad och gav dessutom
många ungdomar sommarjobb.
Omorganisering av habilitering
och rehabilitering
Mark och Svenljunga kommun
driver tillsammans med Västra
Götalandsregionen en gemensam
verksamhet vad gäller habilitering och rehabilitering inom
den kommunala hälso- och
sjukvården, primärvården i de
två kommunerna samt specialistsjukvården vid SÄS, Skene
lasarett. Verksamheten bedrivs
under en gemensam nämnd,
Samrehabnämnden. Västra
Götalandsregionen har beslutat
att införa vårdval rehab inom
primärvården i regionen. Vårdvalet införs från 1 september
2014. Regionen har därför sagt
upp avtalet om gemensam och
samordnad rehabiliteringsverksamhet till omförhandling. Vid
ägarsamråd i maj 2014 enades
ägarna om ett nytt avtal från den
1 januari 2015.
Sommarfredagar i juli
En stor satsning under året är
Sommarfredagar som genomfördes för fjärde året. Sommarfredagarna som sker under fyra fredagar i juli har blivit en folkfest för
Markbor och besökare. I år har
festligheter anordnats i Kinna,
Skene, Hyssna och slutligen
en stor avslutningsfest i Kinna.
Arrangemanget är välbesökt och
många utflyttade markbor passar
på att besöka sina nära och kära
under dessa dagar.
antalet personer som är beroende
av försörjningsstöd.
och val till riksdag, kommun och
landsting i september månad.
Ökad utlåning
Bredband och Kraftvärme
Under 2014 var ökad läsförståelse ett av kultur- och fritidsnämndens mål och en god bok
går hem i Mark – särskilt bland
yngre. Under året har utlåningen
ökat, under det första halvåret
med närmare 20 procent. Därmed ligger utlåningen i Mark på
tredje plats bland kommunerna i
Västra Götaland.
Under våren beslutade kommunfullmäktige att lägga över
ansvaret för den fortsatta bredbandssatsningen i kommunen
på Mark Kraftvärme AB. Denna
affärsenhet, benämnd Marknet,
skall verka för en utbyggnad av
bredbandsnätet i de centrala
delarna av Mark.
Ändring i plan- och
byggnadslagen
Plan- och byggnadslagen ändrades från juli 2014. Några byggnadsåtgärder som tidigare krävt
bygglov är nu bygglovsbefriade.
Även om bygglov inte behövs ska
åtgärderna prövas i en bygganmälan.
Mingla i Mark
I samband med skolavslutningen
genomfördes Mingla i Mark, en
satsning på helnykter skolavslutning för elever i åldrarna 13-18
år. Mingla har blivit tradition i
Mark och genomfördes i år för
nionde gången. Årets huvudartist var Ace Wilder, men även
lokala band fick möjlighet att
uppträda på den stora scenen.
Kvällen avslutades med ett stort
utomhusdisco med house-duon
Dirty House Guys.
Supervalåret 2014
Under 2014 genomfördes val till
Europaparlamentet i maj månad
Utvecklingsplan för Mark,
Bollebygd och Härryda
Utvecklingsplan för del av Bollebygd, Härryda och Marks kommun har tagits fram som en del i
BoHäM-samarbetet. Syftet är att
ange inriktning och målsättning
för gränsområdet mellan kommunerna och planen ska fungera som underlag vid framtida
kommunal planering. Planen
presenterades på det gemensamma kommunfullmäktigemötet för
BoHäM i juni 2014.
Myllrande våtmarker och ett rikt
växt- och djurliv
Tre naturvårdsprojekt har slutförts under 2014: restaurering
av småvatten, skyddsvärda träd
och inventering av bibagge. Den
restaurering av småvatten som
genomförts har gett gott resultat
och förekomsten av vattensalamander har ökat. Många arter så
som insekter, lavar och mossor
som bara lever i riktigt stora
gamla lövträd är idag hotade.
Genom att inventera träden och
informera markägarna om deras
betydelse samt hur de ska skötas
är förhoppningen att dessa hotade arter gynnas. Bibaggen har
däremot inte kunnat lokaliseras
i Marks kommun men projektet
har lett till att vi fått ny kunskap
om viktiga lokaler för vildbin.
Marks Bostads AB förvärvar
fastigheterna Rönnäng och
Malmsäter
Marks kommun gick på 1990-talet i borgen för Riksbyggens
kooperativa hyresrättsförening
Malmsäter med 45 miljoner kronor. Föreningen ägde två fastigheter i Kinna som båda används
för vård och omsorgsboende. I
en av fastigheterna finns även
ett trettiotal trygghetslägenheter.
SBAB Bank AB, föreningens
långivare, sa i juni upp samtliga
lån till föreningen med omedelbar verkan. Föreningen hade då
ingen möjlighet att betala lånen
eller att få annat lån. SBAB
begärde att kommunen skulle
infria borgensåtagandet om 45
mnkr vilket kommunen gjorde
under juli månad. I juni ställde
sig kommunfullmäktige bakom
att Marks Bostads AB förvärvar
föreningens två fastigheter och
ett avtal mellan föreningen och
bostadsbolaget om köp av fastigheterna ingicks i juli. Överlåtelsen av fastigheterna skedde den
1 oktober 2014.
Nya arbetsmetoder inom
försörjningsstöd
Kommunens försörjningsstödsenhet har initierat nya arbetsmetoder, den viktigaste RAMS (redo
för arbetsmarknad och sysselsättning) som under slutet av året
börjat visa goda resultat. RAMS
är ett resultat av en omstrukturering av kommunens arbetsmarknadsåtgärder i syfte att minska
Årsredovisning 2014 Marks kommun
9
Årsredovisningens struktur
Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala verksamhet
och ekonomi under 2014. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt till kommuninvånarna.
Del 1. Inledning
Årsredovisningen inleds med en kort sammanfattning över året som gått och reflektioner från kommunstyrelsens ordförande Margareta Lövgren (M), kommunstyrelsens vice ordförande Lisa Dahlberg (S) samt kommunchef Haleh Lindqvist.
Del 2. Förvaltningsberättelse
Här ges en samlad beskrivning av verksamhetsåret vilken belyser väsentliga delar av kommunens verksamhet
och ekonomi.
Förvaltningsberättelsen inleds med den samhällsekonomiska utvecklingen samt drift- och investeringsredovisningar. Därefter följer en redogörelse för exploateringsverksamheten samt en personalredovisning. Uppföljning av fullmäktiges mål och uppdrag avslutar detta avsnitt.
Del 3. Ekonomisk redovisning
Avsnittet inleds med finansiella analyser och sammanfattande kommentarer av det ekonomiska utfallet, dels
för kommunen och dels för Spinnerskankoncernen, där kommunens bolag är samlade.
Därefter redovisas ekonomiska rapporter för både kommunen och kommunkoncernen (kommunen och bolagen). Rapporterna omfattar resultaträkning, kassaflödesrapport samt balansräkning med förklarande noter.
Efter de finansiella rapporterna kommer en separat redovisning av de taxefinansierade verksamheterna vatten
och avlopp samt avfallshantering.
Del tre avslutas med tillämpade redovisningsprinciper
Del 4. Verksamhetsberättelse
I detta avsnitt finns i sammandrag per nämnd och bolag kommunstyrelsens beskrivning av deras verksamhet
under 2014 och ekonomi under åren 2011-2014.
Nämndernas årsrapporter finns i sin helhet på kommunens hemsida, www.mark.se. På hemsidan finns även årsredovisningar för kommunens bolag samt för vatten- och avloppsverksamheten och för avfallsverksamheten.
Del 5. Revisionsberättelse och avslutning
I detta avsnitt finns revisionsberättelsen för 2014.
Slutligen ges en bild av kommunens politiska organisation samt redovisas ett sammandrag av siffror för de
senaste tio åren.
Förvaltningsberättelse
10
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
11
Samhällsekonomisk utveckling
Ekonomi
Svensk ekonomi
Trots svag internationell konjunktur klarar sig svensk
sysselsättning bra och skatteunderlaget ökar. Sveriges
kommuner och landsting (SKL) bedömer att BNP
växer med knappt 2 procent 2014 och med knappt 3
procent 2015. Den internationella konjunkturutvecklingen har medfört svag efterfrågan på svensk export,
vilket dämpar tillväxten i den svenska ekonomin.
Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka. Även arbetskraften växer snabbt vilket innebär att arbetslösheten beräknas ligga kvar på nästan 8
procent.
Västsverige
Konjunkturläget i Västra Götaland har under hösten 2014 förbättrats ytterligare sedan våren. Den
största uppgången märks inom bilhandeln som i
och med höstens konjunkturbedömning närmar sig
högkonjunktur. Även för transport- och logistikbranschen har läget förbättrats. Samtliga branscher
befinner sig i normalkonjunktur och företagen räknar med att läget stärks ytterligare i början av 2015.
Inom Västra Götaland är konjunkturen starkast i
Göteborgsregionen och svagast i Fyrbodal.
Kommunsektorn
SKL räknar med att tillväxten i skatteunderlaget
i reala termer ökar med runt 2 procent 2014 och
2015. Detta främst tack vare den starka ökningen av
antalet arbetade timmar.
2014 väntas kommuner, landsting och regioner
nå ett resultat på 9 miljarder kronor. SKL bedömer
att resultaten kommer falla till 5 miljarder under
2015. Skatteunderlagets goda tillväxt räcker inte
för att klara kostnadsökningarna i kommuner och
landsting. De närmaste åren ökar därför behovet av
att anpassa kommunernas och landstingens verksamhet, inte bara till följd av demografiska skäl utan
även som en följd av sjunkande resultatnivåer.
Befolkning
Alla som bor, verkar eller vistas i kommunen ska
uppleva att Marks kommun utvecklas till en hållbar
kommun. En viktig förutsättning för att skapa resurser för en hållbar kommun är tillväxt. Målet är att
befolkningen ska öka med minst 200 personer under
de kommande fyra åren.
Marks kommun hade 33 887 invånare vid årsskiftet 2014/2015. Det är en ökning med 134 personer.
Nettoinflyttningen har varit positiv, 154 personer.
Antalet flyttningsrörelser är stort jämfört med tidigare år. Totalt flyttade 1 553 personer till kommunen
och 1 439 flyttade ut under 2014. Antalet födda barn
(324) är på samma nivå som de senaste årens födda.
Födelseöverskottet är negativt, -25, vilket innebär att
det avlider fler personer än antalet barn som föds.
12
Det kan delvis förklaras med att kommunen har en
hög andel äldre personer. Antalet avlidna (349) är
något lägre än föregående år men på en hög nivå
jämfört med tidigare år.
Sveriges befolkning har fortsatt att öka under 2014
och uppgick till 9 747 355 personer vid årsskiftet.
Antalet invånare ökade med 102 491 personer vilket är den största folkökningen mellan två enskilda
år som någonsin uppmätts enligt SCB, (Statistiska
Centralbyrån). Ökningen beror på positivt födelseöverskott och positivt invandringsöverskott. Under
2014 ökade befolkningen i 248 av landets 290
kommuner. Mest ökade befolkningen i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Den största folkökningen, i
procent, hade Sundbyberg som ökade med 3,4 procent. Den största folkminskningen, i procent, hade
Arjeplog som minskade med 2,4 procent.
Den totala arbetspendlingen, in- respektive
utpendling ökade något under 2013 (senast kända
årsstatistik). Utpendlingen ökade med 70 personer och var 6 657 personer. Störst utpendling var
det till kommuner i Västra Götaland med 5 262
personer. Utpendlingen var störst till Borås, 1 894
personer och Göteborg, 1 801 personer. Inpendlingen minskade under 2013 med ca 10 personer
och uppgick till 2 693 personer. Störst var inpendlingen från kommuner i Västra Götaland, 1 930 personer varav 726 personer från Borås. Inpendlingen
från Varberg uppgick till 381 personer.
diagrammet för Marks kommun ut som nedan. Av
diagrammet framgår att kommunens finansiella
utveckling har resulterat i en förbättrad finansiell
profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört
med snittet i Västsverige hade Mark vid utgången
av 2013 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till 2011. Av diagrammet för 2013 framgår
också att kommunen detta år hade en finansiell
profil där samtliga perspektiv var lika starkt eller
starkare än för genomsnittet av kommunerna i
Västsverige.
I KFIs kommentarer till Marks kommuns finansiella profil konstateras följande; ”Mark har haft
skiftande resultat under perioden. Det är av central
betydelse att kommunen även fortsättningsvis kan
redovisa en resultatnivå som över tid är i paritet
2 procent av kommunens bruttokostnader, annars
väntar antingen en ökad lånefinansiering och/eller
en ökad skatt för att finansiera framtida investeringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att
bedriva en mycket aktiv ekonomistyrning för att
undvika att hamna i en sådan situation. Inte minst
mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli
tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står
inför stora investeringar och ökande behov till följd
av befolkningsförändringar. ”
Finansiella profiler för Marks kommun
2011 - 2013:
(Kommunforskning i Västsverige)
Näringsliv och sysselsättning
Kommunen är tydligt präglad av små och medelstora företag. 90 procent av kommunens ca 3 900
registrerade företag har mellan 1-49 anställda och
klassificeras som mikro, små eller medelstora
företag. I Mark finns företag inom de flesta branscher och antalet nystartade företag i kommunen
under 2014 uppgick till 218 stycken (2013: 239).
Marks kommun har klättrat på Svenskt Näringslivs
företagsklimatranking under flera år och redovisar
en nationell ranking på plats 140 av 290 för 2014
(2013: plats 165).
Andelen av befolkningen som är arbetslös är
lägre i Marks kommun än för riket. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har Marks kommun 485
personer som är öppet arbetslösa eller är sökande
i program med aktivitetsstöd i december 2014.
Det är 20 procent lägre än motsvarande siffra för
december 2013.
Marks ekonomi i jämförelse
Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i
Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på
jämförelser mellan kommunerna i Västsverige med
ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena sammanställs i ett spindeldiagram för respektive kommun.
I KFi-rapporten Finansiell profil 2011-2013 ser
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
13
Driftredovisning belopp i miljoner kr
Utfall
2013
Budget
2014
Utfall
2014
4,4
5,0
4,7
Budgetavvikelse
2014
0,3
91,4
111,0
103,3
7,7
705,6
731,0
726,6
4,4
65,9
70,4
68,5
1,9
Miljönämnden
7,1
7,3
7,1
0,2
Plan- och byggnadsnämnden
8,4
9,4
8,9
0,5
Fullmäktige, partistöd och revision
Kommunstyrelsen
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Samrehabnämnden
Socialnämnden
Teknik- och servicenämnden
- varav va-försörjning
regleras mot tidigare års resultat
- varav avfallshantering
24,9
24,3
0,6
681,0
667,9
13,1
42,3
45,0
38,1
6,9
0,0
2,8
-0,5
3,3
0,0
-2,8
0,5
-3,3
0,5
0,8
-3,3
4,1
-0,5
-0,8
3,3
-4,1
Valnämnden
0,1
2,0
1,2
0,8
Överförmyndarnämnden
1,8
2,5
2,6
-0,1
1 588,2
1 689,5
1 653,1
36,4
regleras mot tidigare års resultat
Summa nämnder
Gemensamma verksamheter
Återföring av kapitalkostnader
Disposition av tidigare överskott
Reserver - kommunstyrelsen
Nettokostnader före avskrivningar
Avskrivningar
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Den totala verksamheten (verksamhetens nettokostnader) redovisade ett budgetöverskott på 34,7
mnkr, vilket motsvarade en avvikelse med 2 procent. Nettokostnaderna ökade med 98,9 mnkr eller
6 procent mellan 2013 och 2014. Hänsyn ska dock
tas till en jämförelsestörande post i form av att
kommunen under 2013 mottog en återbetalning av
sjukförsäkringsavgifter för åren 2005 och 2006 på
31,1 mnkr. Exklusive dessa sjukförsäkringspengar
blev nettkostnadsökningen 67,7 mnkr eller drygt 4
procent. Den budgeterade nettokostnadsökningen
var 67,5 mnkr.
Nämnderna
För nämnderna blev det sammanlagda budgetöverskottet 36,4 mnkr eller drygt 2 procent. Nettokostnadsökningen för nämnderna var 64,8 mnkr eller 4
procent.
Kostnaden för löner och arvoden, inklusive
arbetsgivaravgifter uppgick till 1 228,1 mnkr. Detta
var en ökning med 64,7 mnkr eller 5,5 procent
jämfört med 2013.
Kommunfullmäktige, inklusive partistöd och revision, redovisade ett budgetöverskott med 0,3 mnkr
eller 7 procent. Avvikelsen förklarades i huvudsak
14
23,6
637,7
9,4
38,1
44,9
-6,8
-77,5
-83,2
-79,0
-4,2
0,0
0,5
0,0
0,5
0,0
5,9
0,0
5,9
1 520,1
1 650,8
1 619,0
31,8
56,2
59,0
56,1
2,9
1 576,3
1 709,8
1 675,1
34,7
av outnyttjad budgetreserv samt lägre kostnader för
arvoden än budgeterat.
Kommunstyrelsen redovisade ett budgetöverskott
med 7,7 mnkr, vilket innebar en avvikelse med 7
procent. Jämfört med 2013 ökade nettokostnaderna
för kommunstyrelsen med 13 procent.
Intäkterna gav ett överskott om 5,5 mnkr främst
med anledning av två fastighetsförsäljningar (total
nettovinst cirka 1,3 mnkr) samt högre interna intäkter från de andra nämnderna för sålda tjänster.
Personalkostnaderna lämnade ett budgetöverskott om 8,1 mnkr vilket förklarades av partiella
tjänstledigheter, tillfälliga vakanser, föräldraledigheter, etc.
Samtidigt gav kommunstyrelsens övriga kostnader ett budgetunderskott om 5,9 mnkr. Underskottet förklarades av en rad olika saker. Bland annat
ersattes ovan nämnda personalvakanser till viss del
av externt inhyrd specialistkompetens, cirka 1,9
mnkr, inom IT-verksamheten. Årets datorinköp gav
ett budgetunderskott om 5,1 mnkr, vilket förklarades av planenligt utbyte av ca 300 pedagogdatorer
inom skolan samt en fortsatt satsning på datorer
inom gymnasieskolan. Inom exploateringsverksamheten gjordes en nedskrivning om 3,2 mnkr.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Nedskrivningen var i enlighet med kommunens
principer för värdering av exploateringsprojekt.
Principerna innebär att projekt där nedlagda
utgifter till och med 2014 överstiger förväntade
inkomster vid tomtförsäljning ska skrivas ned till
förväntad inkomst. Fullmäktige beslutade i mars
att etablera ett stadsnätsbolag för bredband. Arbetet
med etableringen fortskred under året och bestod
av förberedelser och planering till en kostnad om
1,3 mnkr. Dessa nämnda budgetunderskott reducerades delvis av lägre kostnader än budget inom
andra områden. Kommunstyrelsen hade för året
2,0 mnkr i anslag avseende kommunens bredbandssatsning. Under året hade kommunen ett
nära samarbete med fiberföreningarna men någon
utbetalning gjordes inte. Ledarutbildning och
övriga kommunkoncern-övergripande utbildningar
fortsatte under året men inte i den omfattning som
var planerat. Detta innebar ett överskott gentemot
budget om 2,6 mnkr. Även det kommunövergripande anslaget för utveckling lämnade ett överskott,
1,3 mnkr.
Barn- och utbildningsnämndens budgetöverskott
blev 4,4 mnkr eller 0,6 procent. Jämfört med året
innan ökade nämndens nettokostnader med 3,0
procent. Av 2014 års överskott stod verksamheten i
egen regi för 0,3 mnkr och köpta och sålda platser
för 4,1 mnkr.
Förskoleverksamheten lämnade ett budgetunderskott om 0,5 mnkr. Personalkostnaderna ökade
inte jämfört med året innan, trots att lönenivån
ökat. Anledningen var att behovet av barnomsorg
minskat och var lägre än planerat. I den egna
verksamheten minskade antalet barn med 3 procent (51 barn) medan köpta och sålda platser låg
oförändrat jämfört med 2013. Omsorgstimmarna
i egen verksamhet minskade med cirka 2 procent
(1017 timmar) men ökade i motsvarande grad för
den köpta verksamheten. Närvarotiden per barn
uppgick i snitt till 34 timmar per vecka vilket var i
nivå med året innan. Jämfört med budgeten visade
den egna verksamheten överskott på 1,2 mnkr (inklusive vårdnadsbidrag) medan de köpta och sålda
platserna visade underskott på 1,7 mnkr.
Den sammantagna avvikelsen för fritidshemmen,
grundsär- och grundskolan blev ett budgetunderskott på 3,3 mnkr. För fritidshemmen blev avvikelsen ett överskott med 3,9 mnkr. Fritidshemmens
och grundskolans verksamheter integreras med
varandra och det föreligger svårigheter att kostnadsföra personalen på den verksamhet de tillhör.
Detta innebar 3,5 mnkr lägre personalkostnader i
fritidshemmen och 3,5 mnkr högre i grundskolan.
Inom grundskolan blev budgetunderskottet 4,8
mnkr (exklusive nämnda 3,5 mnkr från fritidshemmen). Underskottet i grundskolan förklarades
främst av högre kostnader för elever med omfat-
tande stödbehov, högre personalkostnader samt
högre måltidskostnader än vad som budgeterats.
Antalet barn i fritidshem ökade med 4 procent (69
barn) jämfört med året innan medan antalet elever i
grundskolan ökade med 2 procent (77 elever).
Inom gymnasiesär- och gymnasieskolan redovisades ett budgetöverskott på 4,2 mnkr. Av överskottet hörde 0,7 mnkr till verksamheten i egen
regi och 3,5 mnkr till budgeten för köpta och sålda
platser. Antalet elever på Marks gymnasieskola
har minskat under några år både på grund av att
antalet ungdomar i gymnasieålder minskat men
också på grund av att fler ungdomar valt annan
gymnasieskola. Från höstterminen 2014 vände
trenden, trots att antalet invånare i gymnasieålder
fortsatt minskade under året (4 procent) var antalet
markungdomar på Marks gymnasieskola i stort
oförändrat. Dessutom ökade antalet ungdomar från
andra kommuner som valt att studera i Mark.
Vuxenutbildningen redovisade ett budgetöverskott
på 0,6 mnkr, främst med anledning av högre intäkter än budgeterat, bland annat avseende svenska
för invandrare.
Inom förvaltningsadministration lämnades ett
budgetöverskott med 3,3 mnkr vilket främst förklarades av att viss del av nämndens buffert inte användes samt lägre personalkostnader än budgeterat.
Kultur- och fritidsnämnden hade 1,9 mnkr eller
2,7 procent i budgetöverskott. Nämndens intäkter
gav ett överskott om 1,0 mnkr. Mottagna bidrag
blev högre än beräknat både inom biblioteks- och
museiverksamheten (0,5 mnkr). Samtidigt fick
den öppna ungdomsverksamheten EU-bidrag (0,1
mnkr) för ett internationellt läger som hölls under
sommaren och uthyrning av samlingslokaler gav
0,2 mnkr högre intäkter än budgeterat. Nämndens
personalkostnader blev 0,5 mnkr lägre än budgeterat, främst med anledning av tillfälliga tjänstledigheter. Nämndens övriga kostnader lämnade även
det överskott om 0,4 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden fick till 2014 en ramförstärkning med
anledning av nybyggnation av Hyssna idrottshall.
I kultur- och fritidsnämndens arbete med detaljbudget 2014 fanns det kännedom om att hallen
inte skulle bli klar enligt ursprunglig tidplan vilket
innebar att den interna hyra som nämnden skulle
betala till teknik- och servicenämnden skulle bli
1,0 mnkr lägre 2014. Kultur- och fritidsnämnden
tog i detaljbudgeten för 2014 ett beslut att fördela
dessa medel till 0,5 mnkr för halvårsanställning av
tre fritidspedagoger samt 0,5 mnkr lades som en
buffert. Vid fullmäktiges behandling av Marks kommuns aprilrapport 2014 beslutades att kultur- och
fritidsnämnden skulle redovisa kvarstående medel
för nya idrottshallen i Hyssna som budgetöverskott
vid årets slut, vilket nämnden också gjorde.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
15
Driftredovisning
Miljönämnden redovisade ett budgetöverskott
på 0,2 mnkr eller 2,5 procent, vilket i huvudsak
förklarades av något lägre personalkostnader än
budgeterat. Jämfört med 2013 ökade både nämndens intäkter och personalkostnader. Detta med
anledning av att antalet vakanser var färre 2014
vilket innebar en ökad tillsyn och då också ökade
intäkter.
Plan- och byggnadsnämndens budgetöverskott var
0,5 mnkr, en procentuell budgetavvikelse med 5,7
procent. Avvikelsen förklarades av högre intäkter
för främst planverksamheten (0,4 mnkr) samt lägre
personalkostnader än budgeterat. I april beslutade
plan- och byggnadsnämnden om en större byggsanktionsavgift på cirka 0,4 mnkr. Länsstyrelsen
beslutade sen om att upphäva plan- och byggnadsnämndens beslut om sanktionsavgift. Detta beslut
har sedan i sin tur överklagats av nämnden. Av
försiktighetsskäl tog nämnden inte upp intäkten i
driftredovisningen för året.
För samrehabnämnden blev budgetöverskottet 0,6
mnkr eller 2,4 procent. Personalkostnaderna blev
2,0 mnkr lägre än budget, vilket innebar en nivå i
enlighet med året innan. Ett år med verksamheten
i förändring påverkade personalomsättningen som
var högre än normalt. Samtidigt betalade Samrehabnämnden 0,5 mnkr till kommunstyrelsen som
ersättning för de kostnader kommunstyrelsen haft
i samband med utredning av ny organisation och
framtagande av nytt avtal mellan huvudmännen.
Övriga avvikelser var i huvudsak budgetunderskott
för hjälpmedelskostnaderna som steg med 1,1
mnkr jämfört med 2013 vilket innebar ett budgetunderskott om 1,4 mnkr.
Socialnämnden redovisade ett budgetöverskott på
13,1 mnkr eller 1,9 procent. Jämfört med året innan
ökade nämndens nettokostnader med 4,7 procent.
Förvaltningsadministrationen gav ett överskott
om 6,6 mnkr. De beloppsmässigt största avvikelserna bestod av nämndens reserv som gav överskott
om 2,8 mnkr samt lägre personalkostnader än budget (2,1 mnkr). I övrigt bidrog lägre kostnader än
budgeterat för kompetensutveckling, köpta tjänster
och kostnader för färdigbehandlad vid sjukhus.
Äldreomsorgen gav ett budgetunderskott om 1,5
mnkr för året. Förklaringen av underskottet var, i
huvudsak, högre kostnaderna för bostadsanpassning (3,8 mnkr), färdtjänst (0,7 mnkr) samt köpta
platser (0,7 mnkr). Dessa poster reducerades av
lägre personalkostnader än budgeterat, 3,8 mnkr.
Inom funktionshinderverksamheten blev det ett
budgetöverskott om 6,5 mnkr. För särskilt boende
redovisades ett underskott om 0,6 mnkr, främst
med anledning av ett ökat omvårdnadsbehov samt
16
kostnader för ökad sjukfrånvaro. Dessa kostnader
reducerades av att två nya boenden inte startades som planerat under året (2,3 mnkr). Ordinärt
boende visade ett budgetöverskott om 7,2 mnkr
varav personlig assistans utgjorde 5,9 mnkr. De
lägre nettokostnaderna för personlig assistans
avsåg främst lägre kostnader för köpta platser än
beräknat men också 1,4 mnkr i retroaktiv ersättning
från Försäkringskassan hänförliga till år 2013. Korttidsverksamheten gav ett underskott mot budget
på grund av fler köpta platser (1,8 mnkr) och högre
personalkostnader (0,7 mnkr). Daglig verksamhet
visade ett överskott orsakat av en lägre kostnad
för habiliteringsersättning (retroaktiv 0,7 mnkr
och innevarande år 0,9 mnkr), större efterfrågan
på måltider än förväntat (0,4 mnkr) samt generellt
något lägre övriga kostnader.
Individ- och familjeomsorgen visade ett överskott mot budget om 1,5 mnkr. Budgetöverskottet
härrörde från bidragsintäkter från statliga myndigheter, bland annat Migrationsverket 7,4 mnkr. Av
dessa intäkter avsåg 1,2 mnkr år 2013. Personalkostnaderna gav ett överskott om 2,4 mnkr med
anledning av personalomsättning och tillfälliga
vakanser. Överskotten reducerades bland annat
av underskott för utbetalt försörjningsstödet (5,1
mnkr) och köpta vårdplatser (4,3 mnkr).
des främst av minskade kapitalkostnader, en effekt
av senarelagda investeringar (2,4 mnkr). Dessutom
blev elkostnaderna (1,0 mnkr) samt kostnaderna
för omhändertagande och behandling av slam
från Skene Avloppsreningsverk (1 mnkr) lägre än
budgeterat.
Inom avfallsverksamheten blev resultatet +3,3
mnkr vilket var 4,1 mnkr högre än budgeterat
underskott om 0,8 mnkr. Detta berodde främst på
ett lägre utfall gällande behandling av grovavfall
och farligt avfall (1,2 mnkr), lakvatten (1 mnkr),
inköp av plastpåsar till insamling av hushållsavfall
(0,8 mnkr) samt lägre kapitalkostnader (0,6 mnkr).
Avvikelser inom VA- och avfallsverksamheten
balanserades mot tidigare års resultat.
Teknik- och servicenämnden hade ett budgetöverskott på 6,9 mnkr.
Helårsutfallet för de skattefinansierade verksamheterna (förvaltningsadministration, gator, vägar
och parker) visade på ett totalt överskott om 3,0
mnkr. Bland annat blev kostnaden för vinterväghållning 1,7 mnkr lägre än budget. Inom ledning
och administration blev överskottet 1,1 mnkr, vilket förklarades av tillfälligt lediga personalresurser.
Även inom tjänstefordonsverksamheten redovisades överskott, 0,4 mnkr, i förhållande till budget.
De internfinansierade verksamheterna redovisade ett totalt överskott om 3,9 mnkr. Inom
lokalförsörjningsverksamheten blev överskottet 2,5
mnkr vilket förklarades av minskade energi- (3,2
mnkr) och personalkostnader (1,8 mnkr). Även
kapitalkostnaderna blev lägre än budget, 2,0 mnkr.
De minskade kostnaderna bidrog till möjligheten
att öka fastighetsunderhållet under året med cirka
5 mnkr. Inom kost- och städverksamheten blev
budgetöverskottet 1,4 mnkr. Förklaringen var i
huvudsak lägre kostnader för livsmedel och andra
förbrukningsvaror, en följd av att nya upphandlingar genomförts under året.
De taxefinansierade verksamheterna (VA- och
avfallsverksamheterna) redovisade ett resultat
om totalt +3,8 mnkr. För VA-verksamheten var
resultatet +0,5 mnkr vilket var 3,3 mnkr högre än
budgeterade -2,8 mnkr. Budgetavvikelsen förklara-
Överförmyndarnämnden redovisade ett budgetunderskott på knappt 0,1 mnkr.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Valnämndens budget hade utökats till 2,0 mnkr
med anledning av att det under 2014 var val till
Europaparlamentet samt val till riksdag, kommun
och landsting. Valnämnden redovisade ett budgetöverskott om 0,8 mnkr. Huvudsakliga orsaken till
avvikelsen var att arvodena till nämndsledamöterna och till röstmottagare blev lägre än budgeterat.
Det faktum att valen hölls under samma år innebar bland annat att utbildningsinsatserna kunde
samköras vilket i sin tur innebar lägre arvoden och
ersättningar.
och Rönnäng, till Marks Bostad AB vilket skapade
möjlighet för föreningen att betala tillbaka delar
av skulden till kommunen. Exakt hur stor den
återbetalningen till kommunen kan bli, kommer
visa sig efter att föreningen likviderats vilket ännu
inte skett.
Återföringen av den interna räntan som belastat verksamheterna uppgick till 22,9 mnkr vilket
innebar ett budgetunderskott med 1,3 mnkr. Detta
förklarades främst av lägre räntesats på de interna
lånen till VA-kollektivet samt en lägre investeringsnivå. Den lägre investeringsvolymen medförde
också lägre avskrivningar som i driftsredovisningen gav ett underskott med 2,9 mnkr för gemensamma verksamheter. Som framgår av redovisningen
ger budgetunderskottet vad avser avskrivningar ett
motsvarande överskott längre ner i driftredovisningen.
För disposition av tidigare års överskott fanns
vid början av året 5,0 mnkr budgeterat. I samband
med årsredovisningen för 2013 beslutade fullmäktige att överföra 1,0 mnkr till kultur- och fritidsnämnden samt 3,5 mnkr till kommunstyrelsen.
Resterande 0,5 mnkr lämnades som överskott vid
årets slut.
I de gemensamma verksamhetsposterna fanns
också kommunstyrelsens reserver på 5,9 mnkr.
Dessa förbrukades inte under året utan lämnades
som överskott vid årets slut.
Gemensamma verksamheter
Här ingår i huvudsak de pensionskostnader och arbetsgivaravgifter som inte finansieras av det interna
lönekostnadspålägget samt förändring av semesterlöneskulden. Sammanlagt blev budgetunderskottet
6,8 mnkr. Pensionskostnaderna visade ett budgetunderskott om 2,0 mnkr. Semesterlöneskulden,
inarbetad men ännu inte uttagen semester, samt
inarbetad men inte kompenserad övertid, ökade
med 6,7 mnkr. Detta var 4,5 mnkr mer än budget.
Totalt för de gemensamma posterna ökade nettokostnaderna jämfört med året innan med 36,8 mnkr
vilket i huvudsak förklarades av att kommunen
under 2013 mottog en återbetalning av sjukförsäkringsavgifter för åren 2005 och 2006 på 31,1 mnkr.
Andra poster som avvek från budget och från föregående år var att kommunen under 2014 mottog
5,2 mnkr i försäkringsersättning för Vävarevallen
som brann ned 2011. Den ekonomiska effekten av
en infriad borgen för Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Malmsäter beräknades i bokslutet
2014 ge ett underskott för kommunen om 6,1 mnkr.
Efter att kommunen infriat sitt borgensåtagande
på 45,2 mnkr fick kommunen en regressfordran på
föreningen. Föreningen avtalade sedan om försäljning av föreningens två fastigheterna, Malmsäter
Årsredovisning 2014 Marks kommun
17
Investeringar belopp i miljoner kr
Utfall
2013
Budget
2014
Utfall
2014
Budgetavvikelse
10,2
12,5
10,4
2,1
Barn- och utbildningsnämnden
2,9
6,0
5,9
0,1
Kultur- och fritidsnämnden
0,7
2,0
1,1
0,9
Samrehabnämnden
0,1
0,1
0,0
0,1
Socialnämnden
0,8
Nämnd (ink tillägg)
Kommunstyrelsen
3,0
1,4
1,6
Teknik- och servicenämnden:
Internservice
47,9
Gator, parker och GC-vägar
42,9
10,0
7,2
11,0
11,8
-0,8
Vatten och avlopp
29,1
79,6
30,6
49,0
- varav överföringsledningsprojektet
19,7
48,4
18,7
29,6
0,3
12,5
0,7
11,7
84,5
155,9
86,0
69,9
Investeringar totalt
99,2
179,5
104,8
74,7
varav skattefinansierad del
69,8
87,5
73,5
14,0
varav taxefinansierad del
29,4
92,0
31,3
60,7
Avfallshantering
S:a teknik- och servicenämnden
Kommunens totala investeringsbudget uppgick
2014 till 179,5 mnkr. Vid årets slut hade 104,8
mnkr (58 procent) förbrukats.
Kommunstyrelsens investeringsram var delad i två
delar, 7,5 mnkr för fastighetsköp och 5,0 mnkr för
övriga investeringar, främst IT-utrustning. Utgifterna uppgick till 10,4 mnkr. Två fastigheter köptes
in under året. I början av året köptes Varpen 1 (2,1
mnkr) som nu används som elevboende inom gymnasieskolan. I slutet av året köptes fastigheten Ugglan 1 in för 4,6 mnkr. I övrigt har nya möbler köpts
in till sammanträdeslokaler i kommunhuset (0,6)
mnkr samt 3,0 mnkr avsåg investeringar inom IT.
Teknik- och servicenämnden investerade för 86,0
mnkr eller 55 procent av budgeterade 155,9 mnkr,
en budgetavvikelse på 69,9 mnkr. Budgetavvikelser
förekom främst inom VA-projekt, delar av överföringsledningsprojektet samt utbyggnaden av en ny
återvinningscentral på Skene Skog.
•
•
•
•
Följande större projekt var aktuella under 2014:
•
•
18
52,9
Nybyggnation av en ny idrottshall i Hyssna är
budgeterad till 23,0 mnkr. Under året förbrukades 9,4 mnkr. Hallen beräknas att stå färdig i
april 2015.
•
Den sista etappen på Torestorpsskolans omoch tillbyggnad blev försenad och fördyrad på
grund av fuktrelaterade problem. Planen var
att färdigställa sista etappen i augusti 2014
men den blev helt klar i slutet av året. Kommunfullmäktige beviljade en utökad investeringsram på grund av problemen med fukt, och
totalutgiften för projektet blev 28,0 mnkr.
Vävarevallen har färdigställs och slutbesiktigats, entreprenaden är godkänd och tidplanen
har hållits. En invigning genomfördes under
våren. Totalutgiften för projektet blev 12,3
mnkr, vilket var 1,6 mnkr lägre än budget.
Ombyggnad av lokalerna i Kunskapens hus för
bygg- och anläggningsprogrammet har färdigställts under året. Utgiften för entreprenaden
blev lägre än budgeterat. Sammantagen utgift
blev 4,6 mnkr, 2,4 mnkr under budget.
Tingvallaskolans ombyggnad för att säkerställa
innemiljöproblem har genomförts och färdigställts under året. Årets utgift för projektet blev
4,4 mnkr, vilket var 1,0 mnkr lägre än budget.
Slutredovisning beräknas ske under 2015.
Ombyggnad av kostlokaler i Kunskapens hus
har färdigställts under året. Totalutgiften blev
11,4 mnkr vilket var 1,4 mnkr över budget.
Innemiljöproblem identifierades under året i
skollokaler inom Stommenskolan, Fritslasko-
Årsredovisning 2014 Marks kommun
•
•
•
lan samt Sjöbyskolan och åtgärder påbörjades.
Vad gäller Stommenskolan så finns problem
i gymnastiksalens golv, ytterväggar och i takkonstruktionen. Byggnaden har stängts på
grund av problemen. Sjöbyskolan har behov av
dräneringsarbeten, fasadarbeten och väggventilation. Utredningsarbetet är ännu inte helt
färdigt avseende dessa skolor, varför det är
svårt att få en fullständig uppfattning om den
totala utgiften.
Ny återvinningscentral Skene skog har senarelagts. På den aktuella platsen ligger jordmassor
som ska läggas i en lakvattendamm bredvid.
Lakvattendammen måste saneras först, vilket
beräknas vara klart till sommaren 2015. Total
utgift för projektet budgeteras till 14,0 mnkr.
För VA-verksamhetens investeringar, exklusive
överföringsledningsprojektet, förbrukades 11,9
av budgeterade 31,2 mnkr. Flera investeringar
blev försenade till följd av att upphandlat
avtal gällande konsulter först blev klart i slutet
på året. De största avvikelserna fanns inom
ombyggnad av Örby vattenverk (avvikelse
4,4 mnkr) samt om- och tillbyggnad av Skene
avloppsreningsverk (avvikelse 3,3 mnkr).
Överföringsledningsprojektet Skene skog-Hägnen budgeterades 2014 till 47,8 mnkr, av detta
förbrukades 18,7 mnkr. Förseningen förklaras i
huvudsak av utdragna markförhandlingar och
tillståndsansökningar. I planen fanns även 0,6
mnkr budgeterat för överföringsledning SkeneBerghem. I detta projektet har inga utgifter
redovisats 2014.
Övriga nämnder har anslag för främst inventarieinköp på sammanlagt 11,1 mnkr. Av detta förbrukades 8,4mnkr.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
19
Exploateringsverksamhet
Med markexploatering avses inköp och iordningställande av mark för att bygga bostäder, affärer,
kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår därmed också att bygga gemensamma anordningar som till exempel gator, grönområden och
VA. Varje exploateringsprojekt är avgränsat till ett
visst geografiskt område. Kommunen kan uppträda
i många olika roller i samband med markexploatering. Kommunen kan till exempel vara markägare,
byggherre eller entreprenör. Om marken inte ägs av
kommunen upprättas ett exploateringsavtal med
exploatören, då den framtida driften och underhållet kan vara en kommunal skyldighet.
Under året har arbetet med detaljplanen för Kinnaström fortsatt. I området beräknas kunna uppföras
fyra flerbostadshus med cirka 90 nya lägenheter. I
Örby har en detaljplan antagits för att möjliggöra
flerbostadshus med 10 lägenheter. Under sommaren pågick markanvisningstävlingen ”Ängahagen” i
Skene för bostäder i bostadsrättsform. Jämfört med
föregående år har ett större intresse för småhustomter noterats och två småhustomter har sålts i
Skene respektive i Fritsla. Vidare har markanvisningsavtal tecknats med Marks Bostads AB för
byggnation av flerbostadshus i Fritsla.
I Skene har utbyggnaden av det nya verksamhetsområdet vid Gästgivaregården färdigställts.
Kommunen kan därmed erbjuda cirka 30 000 kvm
verksamhetsmark till försäljning samt pendelparkering med drygt 60 parkeringsplatser. Planarbete har
också inletts för utökning av verksamhetsområde
i Assberg för att kunna möta framtida behov av
verksamhetsetablering.
Den tidigare skolan i Hajom har sålts. Köparen
har lämnat in begäran om planbesked för ändring
av gällande detaljplan för att möjliggöra etablering
av handel, kontor och bostäder. För att täcka behov
av ytterligare kontorslokaler har kommunen köpt
in f d Markhälsan.
För att möjliggöra ny gång- och cykelväg mellan
Skene och Berghem pågår markförhandling med
berörda fastighetsägare. Efter tidigare markförhandlingar har även gång- och cykelvägen i Fritsla mellan Hagmans kemi och samhället färdigställts.
Under året har också en översyn gjorts av tomtpristaxan för småhus- och verksamhetstomter och
kommunfullmäktige antog i december 2014 ny taxa
som gäller från och med januari 2015.
Bokfört nettovärde, nedlagda utgifter minus
inkomster för samtliga exploateringsprojekt är 12,3
mnkr. Under året har några projekt skrivits ned till
förväntade inkomster eller till markvärdet. Nedskrivningarna uppgår totalt till 3,2 mnkr. Det finns
projekt där de totala intäkterna beräknas överstiga
utgifterna, men uppskrivning av dessa redovisas
först i samband med att projektet avslutas. Detta är
i överensstämmelse med god redovisningssed.
Kommunen som arbetsgivare
Marks kommun är kommunens största arbetsgivare. Antalet tillsvidareanställda är nästan 2 800 och
inräknat tidsbegränsat anställda arbetar drygt 3 100
personer i kommunens olika verksamheter. De
verksamheter som har flest medarbetare är äldreoch handikappomsorgen, förskolan och grundskolan. Kommunens medarbetare är till största del (84
procent) kvinnor och medelåldern på de tillsvidareanställda är cirka 47 år.
Antalet medarbetare i kommunen ökar åter, efter
att under ett par år ha minskat. Antalet tillsvidareanställda ökade jämfört med föregående år med
33 personer, medan antalet tidsbegränsat anställda
ökade med 110 st. Inräknat såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda ökade barn- och utbildningsnämnden sin personalstyrka mest, medan
övriga nämnder visade små förändringar. Den viktigaste förklaringen till att antalet tidsbegränsade
anställningar ökat är att ett antal lärare inte kunnat
erhålla tillsvidareanställningar på grund av att de
ej erhållit sin legitimation från Skolverket i tid.
Kommunen använder även timavlönad personal, exempelvis som korttidsvikarier. Omfattningen av timavlönade anställningar ökade under 2014 och motsvarar
drygt 280 årsarbetare, vilket är en ökning jämfört med
föregående år, med drygt 10 procent. Samtidigt visar
statistik över mertid/fyllnadstid på en fortsatt minskning och har nu mer än halverats sedan 2010.
Personalförsörjning
Arbetet med att uppfylla målet om rätt till heltid,
med möjlighet till att arbeta deltid ger resultat,
vilket kan utläsas i att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar och att fler av de tillsvidareanställda arbetar heltid. Drygt 69 procent av de
som är tillsvidareanställda har idag en heltidsanställning.
I den medarbetarundersökning som genomfördes
2014 uppgav 88 procent av de svarande att de var
nöjda med sin sysselsättningsgrad, medan 6 procent ville öka den och 6 procent ville minska den.
Samtliga nämnder arbetar för att kunna erbjuda
alla som önskar heltidstjänster. Medarbetare har
möjlighet att anmäla om man önskar höja sin sysselsättningsgrad och kan därefter erbjudas alternativa
lösningar när vakanser uppstår i organisationen.
Annonsering av deltidstjänster ska göras endast i
undantagsfall och när det inte går att lösa på annat
sätt. Det främsta skälet till att personal inte erhåller heltidstjänst är att man inte är beredd eller har
möjlighet att arbeta på mer än ett arbetsställe. Även
behörighetsregler skapar ibland svårigheter att kombinera tjänster för att kunna erbjuda heltid.
Det är fortsatt svårt att rekrytera på vissa befattningar, framför allt på specialisttjänster inom
teknisk sektor, liksom vissa lärarbefattningar och
chefstjänster och socialsekreterare.
20
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Omsättning av personal har ökat något under 2014.
Pensionsavgångar ligger runt 2,3 procent av antalet
anställda, medan den totala personalrörligheten
ligger kring 11 procent.
Frisktal och sjukfrånvaro
Frisktalet, dvs. antalet medarbetare som har högst
5 sjukfrånvarodagar under ett arbetsår, uppgår till
61 procent. Detta innebär att nästan två tredjedelar
av medarbetarna i kommunen hade högst 5 sjukfrånvarodagar under året.
Sjukfrånvaron har under några år ökat från en låg
nivå. Den uppgår för 2014 till 6,7 procent av den
arbetade tiden. Målet för sjukfrånvaron är att den
högst ska ligga på Sveriges alla kommuners medelsjukfrånvaro. Något jämförelsetal för Sveriges kommuner för år 2014 är ännu inte redovisat, däremot
uppgick detta tal till 5,8 procent för år 2013.
Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, 7,2
respektive 4,3 procent. Sjukfrånvaron totalt i kommunen följer i stort hur sjukfrånvaron utvecklats
nationellt.
Av den totala sjukfrånvaron är 45 procent relaterade till långtidssjukfrånvaro, dvs. när sjukfrånvaron är sammanhängande och omfattar minst 60
dagar. En något större andel kvinnor än män är
långtidssjukskrivna. Antalet långtidssjukskrivna
under 2014 var drygt 160 individer.
Några säkra svar på varför sjukfrånvaron ökar
kan inte ges. Försäkringskassan följer sjuktalens
utveckling månad för månad och anger att bilden
är komplicerad och att flera faktorer påverkar,
bland annat förändringar i regelverket men också
att arbetslivet idag ställer hårdare krav på individerna. Utvecklingen av sjukfrånvaron i kommunen
följs noggrant och möts med åtgärder bland annat
utifrån ett förebyggande perspektiv, men också med
goda rutiner för snabb rehabilitering. I detta arbete
är företagshälsovården en viktig samarbetspartner.
Löneöversyn
Lönerörelsen 2014 blev okomplicerad, då det för
de flesta avtalsområden fanns fleråriga avtal. Löneökningarna blev cirka 2,5 procent vilket låg i linje
med vad som avsatts i budget. En särskild satsning
gjordes dock på kommunens lärarpersonal och
utfallet för denna grupp blev 3,5 procent.
Ledarutvecklingsprogram och utbildningsinsatser
Under 2013 och 2014 genomgick kommunens
samtliga chefer ett ledarutvecklingsprogram. Syftet
har varit att skapa en gemensam grund för ledarskapet i Marks kommun. Då omsättning av chefer
sker kontinuerligt, planeras för att också nyrekryterade chefer ska genomgå samma program genom
kontinuerliga utbildningsinsatser. Detta program
ska kompletteras med fördjupningar inom skilda
Årsredovisning 2014 Marks kommun
21
Kommunen som arbetsgivare
Uppföljning av mål och uppdrag
områden såsom arbetsrätt, ledarskapsteori mm.
Under 2014 genomgick två tredjedelar av cheferna
fördjupningskurser i medarbetar- och lönesamtal,
samt om Lagen om anställningsskydd (LAS).
Nya chefer och skyddsombud genomgick en
särskild utbildning inom arbetsmiljöområdet.
Likaså fick nya chefer genomgå en introduktionsutbildning.
Planering pågår också för en bred utbildning för
alla medarbetare om värdegrund och bemötande.
Grunduppdrag för huvudverksamheterna
I budget 2014-2017 har kommunfullmäktige fördelat uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I följande tabell redovisas nämnders och styrelsers bedömning för hur de har uppfyllt uppdragen för sina huvudverksamheter. Vid bedömningen har hänsyn tagits till utfall för aktuella indikatorer och annan verksamhetsuppföljning men också till eventuella externa gransknings- och tillsynsrapporter.
Arbetsvärdering och lönekartläggning
Arbete med att uppfylla lagstiftningens krav på
jämställda löner påbörjades under året. Arbetsvärdering ska göras och antalet befattningar i kommunen ses över. Arbetet fortsätter med stöd av konsult
och beräknas vara klart före sommaren 2015.
Antal anställda
2010
2011
2012
2013
2014
Antal tillsvidareanställda
2 820
2 810
2 742
2 727
2760
varav kvinnor
2 360
2 366
2 314
2 293
2324
varav män
460
444
428
434
436
Antal tidsbegränsat anställda
247
221
213
288
398
3 067
3 031
2 955
3 015
3158
Totalt antal anställda
Timavlönade omräknad till årsarbetare
Helt
Avfallshantering, Bygglov och detaljplaner, Lokalförsörjning för industri och serviceföretag,
Naturvård, Produktion och försäljning av el, Produktion och försäljning av värme och ånga,
Rehabilitering, Val
I hög grad
Bibliotek, Folkhälsa, Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, Grundskola, Individ- och
familjeomsorg, Kultur – fritid, Kulturskola/Kultur för barn och unga, Miljö-, livsmedelsoch hälsotillsyn, Styrning och ledning, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Ungdomsgymnasium, Vuxenutbildning, Vård och omsorg om äldre, Överförmyndarverksamhet,
Övergripande utvecklingsfrågor
Delvis
Bostadsförsörjning, Gator, Lokalförsörjning, Parker, Vatten- och avloppsförsörjning, Vägar
I låg grad
Ingen
Inte alls
Ingen
Kommunstyrelsen har tagit del av nämnders och
styrelsers bedömning och noterar att de flesta
grunduppdrag uppfylls helt eller i hög grad.
I del 5 Verksamhetsberättelse finns nämnders och
styrelsers kommentarer till året som gått. Nämnders och styrelsers egna årsbokslut finns tillgängliga på www.mark.se.
215
227
204
254
286
Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor
58
61
62
64
65
Vision och mål
Heltidsanställda män i % av samtliga män
89
85
89
91
91
64
62
61
61
Kommunfullmäktige har en vision och strategiska
mål som berör hela den kommunala verksamheten
och sträcker sig fram till 2014. För mandatperioden
Frisktal i % (uppgift saknas för 2010)
Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid
4,5
4,7
5,3
5,9
6,7
varav kvinnor
4,8
5,0
5,8
6,4
7,2
varav män
3,0
3,2
3,4
3,7
4,3
varav anställda 29 år och yngre
2,7
2,5
2,6
3,0
3
varav anställda mellan 30 och 49 år
4,9
4,6
5,1
5,7
7,2
varav anställda 50 år och äldre
4,5
5,3
6,4
6,9
7,3
37,6
36,4
39,1
41,8
45,1
Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro
2015-2018 har nya strategiska områden och kommungemensamma mål tagits fram.
I budget 2014-2017 har kommunfullmäktige fastställt fokus för sin uppföljning av målen samt vilka
indikatorer som ska redovisas 2014. Kommunfullmäktige har därutöver uppdragit åt nämnder och
styrelser att själva fastställa de indikatorer och mått
som krävs för att kunna följa och värdera verksamhetens utveckling.
Kommunstyrelsen gör följande bedömning av
måluppfyllnaden för kommunens strategiska mål.
Strategiska mål
Måluppfyllelse*
Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet





Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar
Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen
Hållbar personalförsörjning
Hållbar ekonomi och finansiering
*Bedömningen av måluppfyllelse utgår från att resultatet ska vara lika bra eller bättre än föregående års resultat – vilket var de mål som sattes i budgeten 2014-2017 för de av kommunfullmäktige utpekade indikatorerna.

Uppfylld

Delvis uppfyld

Inte uppfylld

Kan inte bedömas
På följande sidor redovisas resultatet för indikatorerna inom kommunfullmäktiges fokusområden.
22
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
23
Uppföljning av mål och uppdrag
kunna utöva fritidsintressen, tillgången till idrottsevenemang och kulturevenemang samt nöjesutbudet.
Kommuninvånarnas upplevelse av sina möjligheter till inflytande över kommunens verksamheter och beslut
blev för Marks kommun 37 i årets undersökning (detta är enligt SCB en inte säkerställd förändring jämfört med
hösten 2012, då indexvärdet var 36). Indexvärdet består av frågor kring kontakt, information, påverkan och förtroende. Av dessa faktorer är medborgarna mest nöjda med kontakt och information, minst nöjda med påverkan.
Jämfört med andra kommuner har Marks kommun ett lägre värde för nöjd-inflytande-indexet.
Strategiskt mål - Hållbara förutsättningar
för boende och företagsamhet
Fokus 2014 - Medborgarnas och företagarnas uppfattning
Kommuninvånarnas upplevelse av
Mark som attraktiv kommun, index
Kommuninvånarnas uppfattning
av kommunen som en trygg plats,
index
Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet, plats
Företagarnas syn på kommunens
myndighetsutövning och service
gentemot företagare, index
Kommuninvånarnas syn på kulturaktiviteter i allmänhet, index
Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheter i kommunen, index
Kommuninvånarnas upplevelse
av sina möjligheter till inflytande
över kommunens verksamheter och
beslut, index
Strategiskt mål – Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar
Utfall Helår
2012
Utfall Helår
2013
Utfall Helår
2014
Mål Helår 2014

56
58
57
Bättre resultat än
föregående mätning

60
64
60
Bättre resultat än
föregående mätning

220
165
140
Bättre resultat än
föregående mätning
61
61
Bättre resultat än
föregående mätning*
61
54
61
58
57
57




36
42
37
Bättre resultat än
föregående mätning
Bättre resultat än
föregående mätning
Bättre resultat än
föregående mätning
Resultatet för 2014 jämförs med den senaste medborgarundersökningen som gjordes 2012. År 2013 gjordes en ”temperaturmätning” via e-post utskick med frågor liknande dem som ingår i medborgarundersökningen. Dessa frågor är dock inte helt
jämförbara med de som ingår i medborgarundersökningen varför resultatet för 2014 jämförs med resultatet från 2012 års
undersökning.
*Marks kommun har endast deltagit i SKL:s undersökning om företagsklimat 2013, en ny undersökning planeras 2015
Fokus 2014 - Skolresultat
Andel elever i grundskolan
som uppnått kravnivån i
alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde i
grundskolans årskurs 9
Andel elever med grundläggande behörighet till
universitet och högskola
Andel elever som gått över
till högskola inom 3 år efter
avslutad gymnasieutbildning
Utfall Helår
2011
Utfall Helår
2012
Utfall Helår
2013
Utfall Helår
2014
Mål Helår 2014

74 %
74 %
73 %
76 %
Bättre resultat än
föregående mätning

200
201
207
213
Bättre resultat än
föregående mätning

89 %
88 %
86 %
87 %
Bättre resultat än
föregående mätning

39 %
40 %
41 %
38 %
Bättre resultat än
föregående mätning
Kommentarer till indikatorerna:
Andel elever i Marks grundskola som når minst godkänt i alla ämnen har legat relativt stabilt de senaste åren
och ökat något läsåret 2013/2014.
Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolans årskurs nio har ökat de senaste åren till att vara det högsta
för Marks kommuns årskurs nio sedan 2006. Främsta orsaken till årets höjning är att pojkarnas resultat har
förbättrats. Elever helt utan betyg räknas bort.
Utfallet för andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola för 2014 utgörs av andelen elever med behörighet läsåret 2012/13. Andelen behöriga har legat på en liknande nivå de senaste åren.
Utfallet för andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 2014 är de
elever som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola senast under läsåret 2012/13. Dessa elever
erhöll slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2009/10.
Kommentarer till indikatorerna
Kommuninvånarnas uppfattning av Mark som en attraktiv kommun blev i SCB:s medborgarundersökning för
Marks kommun indexvärde 57 i 2014 års undersökning (detta är enligt SCB en inte säkerställd förändring jämfört med hösten 2012, då NRI var 56). Av faktorerna som ingår i indexet har trygghet, följt av rekommendation,
fått högst betyg. Arbetsmöjligheter har fått lägst.
Kommuninvånarnas uppfattning av kommunen som en trygg plats utgörs av faktorn trygghet som är en del i
nöjd-region-indexet i SCB:s medborgarundersökning. För 2014 blev resultatet för trygghet detsamma som i 2012 års
undersökning: 60. Resultatet är liknande övriga kommuners resultat och även liknande resultatet för kommuner i
samma storlek. Faktorn trygghet utgörs av frågor kring trygghet och säkerhet gällande att vistas utomhus på kvällar
och nätter, rån, hot och misshandel samt inbrott i hemmet.
I april 2014 presenterade Svenskt Näringsliv sin ranking av näringslivsklimatet. Marks kommun förbättrade
sin placering från förra året med 25 steg - från plats 165 till plats 140. Detta är den bästa placeringen för kommunen under de senaste åtta åren.
Företagarnas syn på kommunens myndighetsutövning och service gentemot företagare avser en undersökning
som gjordes 2013. Nästa undersökning genomförs 2015.
Kommuninvånarnas syn på kulturaktiviteter i allmänhet utgörs av faktorn kultur i SCB:s medborgarundersökning. För 2014 blev resultatet för kultur detsamma som i 2012 års undersökning: 61. Resultatet är liknande
övriga kommuners resultat och även liknande resultatet för kommuner i samma storlek. Faktorn kultur utgörs
av frågor kring biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och
konserter.
Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheter i kommunen blev i 2014 års medborgarundersökning indexvärde 57. I 2012 års undersökning var resultatet 58. Resultatet är lägre än övriga kommuners resultat. Faktorn
fritidsmöjligheter utgörs av frågor kring tillgången till parker, grönområden och natur, möjligheterna till att
24
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Strategiskt mål - Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen
Fokus 2014 - Tillgänglighet
Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader
Andel klienter som får
tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14
dagar från kontakttillfället
Genomsnittlig väntetid
för att få plats i äldreboende från ansökan till
erbjudande om plats,
dagar
Utfall Helår
2011
Utfall Helår
2012
Utfall Helår
2013
Utfall Helår
2014
Mål Helår 2014

96 %
96 %
90 %
86 %
Bättre resultat än
föregående mätning

85 %
85 %
87 %
83 %
Bättre resultat än
föregående mätning

58
59
53
Årsredovisning 2014 Marks kommun
62
Lika bra eller bättre
resultat än föregående mätning
25
Uppföljning av mål och uppdrag
Kommentarer till indikatorerna:
Andel LSS-beslut som verkställts inom tre månader har varit på en hög nivå de senaste åren. De verksamheter
där det funnits vissa svårigheter att verkställa beslut inom tidsramen är daglig verksamhet, ledsagning, kontaktpersoner och till korttidsverksamheten. Brukare som har tackat nej till erbjudna insatser ingår också i andelen.
I stort har klienter erbjudits tid för besök angående ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället. Årsgenomsnittet dras ner av att tiden för besök blev längre under sommarmånaderna då personalbemanningen var lägre.
Omsättningen på vård- och omsorgsboendena har under året varit lägre än tidigare och vård- och omsorgsplatserna har minskat. Speciellt svårt har det varit att tillmötesgå önskan om parboende då det bara finns ett
fåtal sådana i kommunen. Efterfrågan på boendeplats har inte ökat under året. Det är fem personer som 2014
har väntat mer än tre månader på en plats.
Bedömningen av måluppfyllelsen utgår ifrån målvärdena i budgeten 2014-2017 där resultaten skulle vara
lika bra eller bättre än föregående års mätning. Under den senaste fyraårsperioden har andelen LSS beslut
som verkställs inom 3 månader minskat medan utvecklingen för de andra två indikatorerna inte visar på
någon tydlig riktning. Väntetiden till äldreboende i Marks kommun har de senaste åren varierat kring 50–60
dagar från ansökan till erbjudande om plats. Detta mått har en högre ambition på väntetiden till äldreboende
än vad som ska rapporteras in till Inspektionen för vård och omsorg (tiden från beslut till erbjudande om
plats får inte överstiga tre månader).
Hållbar personalförsörjning
Framgångsfaktorer
Mål och resultat

Anställda ska ha rätt till heltid och möjlighet till deltid

Sjukfrånvaron ska vara lägre än den
genomsnittliga sjukfrånvaron för Sveriges
samtliga kommuner
Mål: Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad.
Resultat: De flesta anställda som är
beredda att byta arbetsplats eller få något förändrade
arbetsuppgifter har erbjudits den sysselsättningsgrad de
önskat. Andelen anställda med heltid ökar
Mål: Sjukfrånvaron ska vara lika eller mindre än den
genomsnittliga sjukfrånvaron i Sveriges kommuner.
Resultat: För 2013 var genomsnittet i Sveriges kommuner
5,8 procent och i Mark 5,9 procent. Inget jämförelseresultat föreligger ännu för år 2014.
Hållbar ekonomi och finansiering



26
Framgångsfaktorer
Period
Utfall Helår
2011
Utfall Helår
2012
Utfall Helår
2013
Utfall Helår
2014
Mål Helår
2014
Positiva ekonomiska resultat
Senaste
fyraårs
perioden
1,70 %
1,75 %
3,06 %
3,08 %
1,50 % för
perioden
2011-2014.
Innevarande 0,84 %
år
3,76 %
5,25 %
2,45 %
Senaste
102 %
fyraårs
perioden
Innevarande 94 %
år
106 %
124 %
117 %
136 %
145 %
94 %
Resultatet ska uppgå till minst 1
procent av skatter, utjämning och
finansnetto i genomsnitt under fyra
år. Målet var 2 procent fram till och
med verksamhetsåret 2012. Detta
innebär att det genomsnittliga målvärdet för perioden 2011-2014 blir
1,50 procent.
Investeringar med egna medel
Investeringsvolymen ska vara
lägre än summan av resultat och
avskrivningar.
Oförändrad skattesats
Minst
100 %
Skattesats Skattesats Skattesats Skattesats Oförändoföränd- oföränd- oföränd- oföränd- rad skatrad.
rad.
rad.
rad.
tesats.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Ekonomisk redovisning
Årsredovisning 2014 Marks kommun
27
Finansiell analys, kommunen
Nettokostnadsandel, %
99
30
20
-2
13,4
-3
2011
-4
2012
2013
2014
10-11
11-12
Verksamhetens nettokostnader
Skatter, utjämning och finansnetto
Årsredovisning 2014 Marks kommun
12-13
13-14
97,6
96,2
94,8
93
92
2011
2012
2013
Bruttoinvesteringar totalt, mnkr
120
99,2
104,8
80
85,5
100
60
2014
2013
2014
40
20
0
2011
2012
Soliditet, %
90
76,6
70
77,2
80
60
50
40
30
20
2011
2012
33,0
-1
-2,6
42,0
40
0
94
29,2
60,0
50
0,4
1
60
Skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade
med 3,2 procent mellan 2013 och 2014. Under den
senaste fyraårsperiod ökade skatteintäkter, utjämning och finansnetto med 7,8 procent. Nettokostnadernas ökning var lägre, 6,1 procent. Intäktsökningen förklarades delvis av ett förändrat nationellt
utjämningssystem, som på fyra års sikt kommer ge
kommunen omkring 35 mnkr. Intäktsökningen för
2014 bedömdes på grund av denna förändring till
cirka 25 mnkr.
Verksamhetens intäkter har minskat med 2,9 procent mellan 2013 och 2014. Minskningen förklaras
av de AFA-pengar som kommunen mottog 2013.
Vid exkludering av dess pengar ökade istället med
5,7 procent. 31,1
Mellan 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna
med 6,3 procent, exklusive jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar för 2013) var ökningen 4,2 procent. Förändringen året innan var en
nettokostnadsökning med 2,5 procent (båda åren
mottogs återbetalning av sjukförsäkringsavgifter).
Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbetsgivaravgifter uppgick till 1 228,1 mnkr. Detta var
en ökning med 64,7 mnkr eller 5,5 procent jämfört
med 2013.
I de senaste årens budgetprocesser har utgångspunkten i budgetarbetet varit att nämndernas ramar ökats med 1 procent. Utöver det har kommunfullmäktige beslutat om ytterligare satsningar för
vissa av nämnderna. Mellan 2013 och 2014 ökade
95
27,6
4,1
2,5
2
2
3,5
3
87,3
70
28
6,3
5
4
80
0
Förändring av kostnader och intäkter, %
6
Resultat, mnkr
90
10
Förändring av kostnader och intäkter
kontroll över den finansiella utvecklingen
Avsikten med modellen är att identifiera eventuella
finansiella möjligheter och problem och därigenom
tydliggöra om kommunen har en god ekonomisk
hushållning.
7
100
det finansiella resultatet
kapacitetsutvecklingen
riskförhållanden
96
75,4
•
•
•
97
77,0
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling
och ekonomisk ställning används en finansiell
analysmodell som utgår från fyra aspekter;
Ett av kommunens finansiella mål är att årets
resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter,
utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra
år. Målet var 2 procent fram till och med verksamhetsåret 2012. Detta innebär att det genomsnittliga
målvärdet för perioden 2011-2014 blir 1,5 procent.
Resultatet för 2014 blev 42,0 mnkr vilket innebär
att det finansiella målet uppnåddes då utfallet blev
2,4 procent.
Målet ska dock ses i ett flerårsperspektiv. Det genomsnittliga resultatet för de fyra åren 2011-2014
blev 50,7 mnkr, vilket innebär ett genomsnittligt
resultat på 3,0 procent. Resultatmålet uppnåddes
2012, 2013 och 2014 men inte 2011. Både 2012 och
2013 mottog kommunen återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter från AFA, 32,3 mnkr för år 2012
respektive 31,1 mnkr för år 2013. Vid exkludering
av dessa båda återbetalningar blir det genomsnittliga resultatet i stället 2,1 procent, alltså även det
över resultatmålet.
Resultatet i förhållande till det egna kapitalet
minskade från 6,6 procent 2013 till 3,1 procent
2014. Det egna kapitalet har därmed värdesäkrats,
eftersom Sverige hade deflation under 2014.
26,4
Modell för finansiell analys
98
Resultatutveckling
74,8
Resultatet för 2014 blev 42,0 mnkr, 45,3 mnkr lägre
än 2013. Vid jämförelse av de båda åren behöver en
jämförelsestörande post i form av återbetalning av
sjukförsäkringspengar från AFA 2013 på 31,1 mnkr
exkluderas. Exklusive återbetalningen var årets resultat 14,2 mnkr lägre än 2013. Jämfört med budget
var resultatet ett överskott om 32,6 mnkr.
Året innan, 2013, gav verksamhetens nettokostnad
ett budgetöverskott om 66,0 mnkr. Utifrån den nivån
samt en budgeterad nettokostnadsökning mellan
2013 och 2014 på 4,1 procent fanns det mellan de
båda åren ett utrymme om en nettokostnadsökning
på 8,4 procent. Detta innebar att den faktiska nettokostnadsökningen mellan åren på 6,2 procent gav
ett budgetöverskott om 32,6 mnkr. Utifrån utfallet
2014 och den fastställda budgeten för 2015 möjliggörs en nettokostnadsutveckling om 6,1 procent till
2015.
Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 94,3 procent av skatteintäkter,
utjämning och finansnetto under 2014. Under 2012
och 2013 var nettokostnadsandelen lägre, 92,7
respektive 91,4 procent. Förklaringen till den lägre
andelen för dessa år är dels att finansieringen ökat
mer än nettokostnaderna och dels av att kommunen
båda dessa år tog emot återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter från AFA. Vid exkludering av dessa
återbetalningar ökar nettokostnadsandelen till 94,7
procent för 2012 respektive 93,2 procent för 2013.
Vid återblick på femårsperioden innan 2012, för
åren 2007-2011, var den genomsnittliga andelen för
den femårsperioden 94,7 procent, det vill säga strax
över den nivån som kommunen hade 2014.
Investeringsutgifterna för året blev 104,8 mnkr
vilket var 5,6 mnkr högre än 2013. Jämfört med
budget var detta ett överskott då planen var en
investeringsvolym om 179,5 mnkr. Ett av kommunens finansiella mål är att självfinansieringsgraden
ska vara minst 100 procent sett över en fyraårs
period. För åren 2011-2014 nådde kommunen
målet då graden blev 117 procent. Vid exkludering
av AFA-pengarna 2012 och 2013 blev graden 100
procent.
Resultatet bidrog till en förbättrad soliditet och
skuldsättningsgrad, och innebär att kommunen
fortsatt har en högre soliditet och lägre skuldsättning än genomsnittet i riket.
Kommunen uppfyllde också 2014 det lagstadgade balanskravet. Detta har kommunen gjort sedan
kravets införande och det sammanlagda resultatet
var för åren 2000 – 2014 366,3 mnkr efter de justeringar som görs vid balanskravsavstämningen.
3,2
Sammanfattning
99,2
100
10
0
2013
2014
Soliditet, %
Soliditet inkl. pensionsskuld äldre än 1998, %
Årsredovisning 2014 Marks kommun
29
Finansiell analys, kommunen
nämndernas nettokostnadsbudget med 4,2 procent.
Sett över den senaste fyraårsperioden är kostnadsökningen högst mellan 2013 och 2014. Förklaringen till att nämnderna kan ha överskott trots att
nettokostnadsökningen mellan 2013 och 2014 varit
högre än budgetökningen är att nämnderna hade
överskott (33,2 mnkr) även 2013. De gick därmed
in i verksamhetsåret 2014 med en lägre nettokostnadsnivå. De beloppsmässigt största avvikelserna
i årsbokslutet 2013 hade kommunstyrelsen (11,5
mnkr), socialnämnden (6,5 mnkr), barn- och
utbildningsnämnden (6,4 mnkr) samt teknik- och
servicenämnden (5,7 mnkr). Utifrån den nivån
(budgetöverskott om 33,2 mnkr) har nämnderna
ökat sina nettokostnader mer än ökningen av budgeten mellan åren. Socialnämndens och barn- och
utbildningsnämndens nettokostnadsökningar var
4,7 respektive 3,0 procent.
Sett till de fastställda budgetramarna för 2015
ökar nämndernas sammanlagda budgetram med
3,0 procent. Utifrån de överskott som merparten av
nämnderna fick 2014 ger de fastställda budgetramarna nämnderna utrymme att öka den sammalagda nettokostnaden med 5,3 procent. Motsvarande
budgetutrymme för 2016 och 2017 är 3,3 respektive
2,3 procent.
heternas nettokostnader kan vara styrs av hur
kommunens viktigaste finansieringskällor utvecklas – skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt ett
mindre tillskott från finansnettot.
Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 94,3 procent av skatteintäkter,
utjämning och finansnetto under 2014. Under 2012
och 2013 var nettokostnadsandelen lägre, 92,7
respektive 91,4 procent. Förklaringen till den lägre
andelen för dessa år förklaras dels av att finansieringen ökat mer än nettokostnaderna och dels av
att kommunen båda dessa år tog emot återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter från AFA. Vid
exkludering av dessa återbetalningar ökar nettokostnadsandelen till 94,7 procent för 2012 respektive 93,2 procent för 2013. Vid återblick på femårsperioden innan 2012, för åren 2007-2011, var den
genomsnittliga andelen för den femårsperioden
94,7 procent, det vill säga strax över den nivån som
kommunen hade 2014.
Kommunen investerade 2014 för 104,8 mnkr
(brutto), vilket kan jämföras med 99,2 mnkr 2013.
Den ökade investeringsvolymen i kombination
med ett lägre resultat 2014 gjorde att självfinansieringsgraden minskade från 145 procent 2013 till 94
procent 2014. Ett av kommunens finansiella mål
är att självfinansieringsgraden ska vara minst 100
procent sett över en fyraårsperiod. För åren 20112014 nådde kommunen målet då graden blev 117
procent. Vid exkludering av AFA-pengarna 2012
och 2013 blev graden 100 procent.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella utrymme. Den visar hur stor del av
kommunens tillgångar som finansierats med skattemedel och avgifter. Soliditetens utveckling beror
på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels
tillgångsförändringen. För en oförändrad soliditet
måste det egna kapitalet öka i samma takt som
tillgångarna. Kommunen har en jämförelsevis hög
soliditet, vilket innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är fortsatt stort.
Det egna kapitalet ökade med 3,2 procent samtidigt som tillgångarna ökade med 2,3 procent. Detta
innebar att soliditeten ökade från 76,6 2013 procent till 77,2 procent 2014. Sett över den senaste
fyra åren har kommunens soliditet ökat med 2,4
procentenheter.
Även soliditeten inklusive skulderna utanför
Självfinansieringsgrad av investeringar
Självfinansieringsgraden av årets investeringar
mäter hur stor andel av årets investeringar som
kan finansieras med internt tillförda medel (summan av avskrivningar och resultat, vilket innebar
98,1 mnkr 2014). En självfinansieringsgrad på 100
procent och däröver innebär att de egna internt
tillförda medlen räcker till att finansiera investeringarna. Kommunen behöver därmed inte minska
likviditeten eller låna till investeringarna.
Nettokostnadsandel
Ett sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning
är att se hur stor del av intäkterna som används
i den löpande verksamheten. Hur stora verksam-
Finansiella nettotillgångar, mnkr
1000
3,0
2,7
2011
2012
2013
2014
Varav avsättningsgrad, %
Varav kortfristig skuldsättningsgrad, %
Varav långfristig skuldsättningsgrad, %
30
0
400
2011
2012
2013
2014
-400
-
-600
Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar
Kort- och långfristiga skulder
Finansiella nettotillgångar
Årsredovisning 2014 Marks kommun
784,2
821,2
785,7
763,1
841,1
876,0
519,0
600
300
200
100
0
2011
2012
2013
Avsatt för pensioner i balansräkningen
Intjänade före 1998, ej i balansräkningen
41,1
3,6
700
40,6
0
4,6
Med anledningen av att det den 1 januari 2012
skedde en skatteväxling med Västra Götalandsregionen avseende ansvaret för kollektivtrafiken så
sjönk utdebiteringen för Marks kommun från 21,64
kr till 21,21 kr. Under 2013 och 2014 har kommunens utdebitering varit oförändrad. Skatten i kommunen var i nivå med genomsnittet för Västra Götalands
län och 56 öre högre än genomsnittet i riket.
Av kommunerna i Sjuhäradsområdet hade Bollebygd (21,59 kr), Herrljunga (22,16 kr) och Svenljunga (22,15 kr) högre skattesats än Marks kommun under 2013. Borås (21,06 kr), Tranemo (20,57
kr) och Ulricehamn (21,05 kr) hade lägre skattesats.
Ett mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap
är kassalikviditeten. 100 procent kan anses som
ett minimivärde eftersom de kortfristiga skulderna
då täcks av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunens kassalikviditet har den senaste
fyraårsperioden ökat från 117 procent 2011 till 181
procent 2014. Kommunens kortfristiga skulder har
legat kring drygt 300 mnkr (består bland annat av
leverantörsskulder samt semester- och övertids
skuld till anställda) under hela perioden samtidigt
som de kortfristiga fordringarna legat kring 150
mnkr för perioden (består bland annat av kundfordringar). Anledningen till kassalikviditetens ökning
är ett positivt kassaflöde under perioden. Det i sig
en effekt av, dels en hög självfinansieringsgrad för
investeringar och dels av en återbetalning av lån
som kommunen haft till två av kommunens bolag.
Under de senaste åren har viss del av kommunens
34,6
5
Kommunalskatt
800
500
-200
Den del av tillgångarna som har finansierats med
främmande kapital benämns skuldsättningsgrad
och är soliditetens motsats. Kommunens skulder
är kortfristiga i form av t ex leverantörsskulder och
semesterlöneskuld. Kommunen har inga långfristiga lån vilket är positivt för det framtida finansiella
handlingsutrymmet.
Den totala skuldsättningsgraden ökade under perioden 2008 till 2010 men har sedan 2010 minskat
från 27,1 procent till 22,8 procent 2014. I förhållande till föregående år sjönk skuldsättningsgraden
med 0,6 procentenheter.
Jämfört med en genomsnittlig kommun har
Marks kommun en lägre skuldsättning.
Likviditet
200
10
Skuldsättningsgrad
900
36,9
15
-357,1
18,3
400
532,1
18,7
1,9
-353,8
20
1,8
496,3
19,4
-344,8
1,5
18,9
600
473,7
1,7
Pensionsskuld, mnkr
-323,9
25
797,6
800
30
885,9
Skuldsättningsgrad
balansräkningen (pensioner intjänade före 1998)
ökade, från 29,2 procent 2013 till 33,0 procent
2014.
2013 års soliditet var högre än den genomsnittliga soliditeten för kommunerna i Västra Götalands
län och i riket, både med och utan skulderna utanför balansräkningen.
2014
Årsredovisning 2014 Marks kommun
31
Finansiell analys, kommunen
överlikviditet utnyttjats för internlån till kommunens helägda bolag. Dessa internlån, som redovisats
som långfristig fordran, betalades tillbaka under
2012 vilket då förbättrade kommunens likviditet.
Återbetalningen innebär att kommunens borgensåtagande ökade i motsvarande grad.
Balanslikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångar sätts i relation till kortfristiga skulder
och 120 procent kan anses vara ett minimivärde.
Kommunens balanslikviditet har även den ökat
under den senaste fyraårsperioden. Även här skedde
en stor ökning mellan 2011 och 2012, vilket också
det förklaras av tidigare nämnd återbetalning av
koncerninterna lån. Detta innebär att det finansiella
handlingsutrymmet på kort sikt har förbättrats.
Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, det vill säga den
del av eget kapital som används för att finansiera
löpande verksamhet.
Finansiella nettotillgångar
I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla
finansiella tillgångar på balansräkningen som kommunen kan omsätta på tio års sikt. Måttet speglar
den tidsrymd som ligger någonstans mitt emellan
likviditetsmåtten och soliditeten. Kommunens
finansiella nettotillgångar 2014 var 519,0 mnkr,
13,1 mnkr lägre än 2013 men 22,7 mnkr högre än
2012. Sett över den senaste fyraårsperioden har
nettotillgångarna ökat med 45,3 mnkr vilket delvis
förklaras av ett positivt kassaflöde för kommunen
under 2012 och 2013.
Borgensåtagande
Borgensåtaganden är viktiga när en kommun analyseras ur ett riskperspektiv. Stora borgensåtaganden
kan innebära en finansiell risk för kommunen i form
av övertaganden av lån eller genom kapitaltillskott.
Av kommunens borgensåtagande, 830 mnkr avser
merparten, 825 mnkr borgen för helägda bolag. Risken
med dessa åtaganden ska bedömas utifrån bolagens
lönsamhet och ställning. Någon direkt risk med borgensåtagandena till Marks Bostads AB, 587 mnkr finns
inte, eftersom bolaget har en stabil finansiell ställning
och utveckling samt hög uthyrningsgrad. När det gäller
Mark Kraftvärme AB med ett borgensåtagande på 215
mnkr finns en viss risk eftersom bolagets resultat är
starkt beroende av klimatet. Varma vintrar och höga
råvarukostnader ger en sämre lönsamhet. Det redovisade borgensåtagandet för bolagen omfattar även Marks
Fastighets AB med 23 mnkr bolag.
Kommunen har under året infriat ett borgensåtagande på 45 mnkr för föreningen Riksbyggens kooperativa
hyresrättsförening Malmsäter. Av beloppet beräknas
kommunen få tillbaka 39 mnkr genom reglering av
den regressfordran som uppstod när borgensåtagandet
infriades. Resterande borgensåtaganden på 3,6 mnkr
32
för föreningar avser borgen för fiberföreningar där
risken för att åtagandet ska behöva infrias bedöms vara
liten.
Enligt beslut i kommunfullmäktige var den totala
borgensramen för bolagen 1 030 mnkr varav 200 mnkr
avser ej utnyttjad ram för moderbolaget, Spinnerskan
i Mark AB. Under de senaste åren, fram till och med
2011 har viss del av kommunens överlikviditet utnyttjats för internlån till kommunens helägda bolag. Dessa
internlån betalades tillbaka under 2012 vilket medfört
en ökning av borgensåtagande med det året 172 mnkr.
Sedan 2004 betalar kommunens bolag borgensavgifter till kommunen. Borgensavgifterna har 2014
gett kommunen intäkter med 2,8 mnkr. Sedan 2006
betalar moderbolaget Spinnerskan i Mark AB ränta på
reverslån till kommunen, vilket tillsammans med lån
till koncernens dotterbolag gett kommunen 3,5 mnkr
i intäkter.
Pensionsskuld
Kommunen pensionsåtagandet minskade under
2014 med 37 mnkr till 825 mnkr Större delen, 784
mnkr, gäller pensioner intjänade före 1998. Enligt
gällande lag redovisas dessa inte i balansräkningen.
Av det totala pensionsåtagandet finns ca 450 mnkr
placerade som likvida medel eller utlåning till kommunens bolag. Marknadsvärdet på dessa placeringar
är detsamma som det bokförda värdet. Resterande
del, drygt 375 mnkr återlånas till kommunens verksamheter.
Förmånsbestämda pensioner intjänande 1998 och
senare är till stor del tryggade genom försäkring.
Kommunens pensionsåtagande ökar genom årlig
indexuppräkning och ränta samt genom årets intjänade pension. Pensionsåtagandet minskar genom
utbetalningar och genom avlyft till en försäkringslösning som innebär att åtagandet ersätts av pensionsförsäkring. Pensionsåtagandet kan också öka
eller minska genom att de parametrar som används
vid beräkningen förändras.
Pensionsskulden har beräknats enligt ”RIPS 07”.
Aktualiseringsgraden, det vill säga den andel av
personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande
anställningar, var 99 procent 2014.
Budgetföljsamhet
Två mått på ekonomisk kontroll är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med hög följsamhet mot
budget och hög prognossäkerhet finns beredskap för
att möta förändrade förutsättningar på både kort och
lång sikt. I modellen betraktas både negativa och
positiva avvikelser från budgeten som en belastning.
Årets resultat var budgeterat till 9,4 mnkr. Utfallet blev ett budgetöverskott på 32,6 mnkr. En del i
förklaringen var de överskott nämnderna fick. De
beloppsmässigt största avvikelserna hade kommunstyrelsen (7,7 mnkr), barn- och utbildnings-
Årsredovisning 2014 Marks kommun
nämnden (4,4 mnkr), socialnämnden (13,1 mnkr)
samt teknik- och servicenämnden (6,9 mnkr). Ett
år tidigare var nämndernas budgetöverskott 33,2
mnkr.
2013 var kommunens resultat budgeterat till 16,8
mnkr. Utfallet blev då ett budgetöverskott på 87,3
mnkr, en avvikelse med 70,5 mnkr. Ytterligare
ett år tidigare blev budgetöverskottet 46,6 mnkr.
Båda dessa år mottog kommunen återbetalningar
av sjukförsäkringsavgifter som inte varit budgeterade, 32,3 mnkr för 2012 och 31,1 mnkr för 2013.
Exklusive dessa återbetalningar blev överskottet
14,3 mnkr 2012 respektive 39,4 mnkr 2013. 2011
var motsvarande avvikelse ett budgetunderskott
på 8,4 mnkr.
Jämförelse med prognos i delårsrapporten
I delårsrapporten prognostiserades ett resultat
på 31,8 mnkr. Det nu slutgiltiga resultatet blev
10,2 mnkr högre än delårsprognosen. Nämnderna
ökade sitt resultat jämfört med i delårsuppföljningen med 21,2 mnkr. Detta förklarades främst
av förändringar hos kommunstyrelsen, barn- och
utbildningsnämnden, socialnämnden samt teknikoch servicenämnden.
Kommunstyrelsen fick ett budgetöverskott på 7,7
mnkr, vilket var 3,8 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Skillnaden mellan
delårsprognosen förklarades främst av lägre personalkostnader, lägre kostnader för utvecklingsprojekt (skillnad jämfört med delårsprognosen blev 1,3
mnkr), marknadsföring (0,7 mnkr), feriearbeten (0,3
mnkr) samt uppdatering och utvecklingskostnader
inom kommungemensamma systemområden (1,5
mnkr). Kommunstyrelsen mottog också en högre
intern ersättning från andra nämnder (1,1 mnkr) för
utfört arbete åt nämnderna.
I delårsprognosen fanns ingen prognos avseende
behov om nedskrivning av expolateringsområden.
Vid årets slut hade dock nedskrivning genomförts
med 3,2 mnkr. Nedskrivningarna var i enlighet
med kommunens principer för värdering av exploateringsprojekt.
Barn- och utbildningsnämnden fick ett budgetöverskott som var 4,4 mnkr högre än delårsprognosen.
Detta förklarades bland annat av att lönekostnaderna blev lägre än väntat under september
till december. Under årets två första tertial var
lönekostnaderna 5,5 procent över föregående års
kostnadsnivå. Under hösten minskade skillnaden
till 3,6 procent. Ytterligare en anledning till lägre
kostnader än beräknat i prognosen var att 1,3 mnkr
av nämndens buffert inte behövde användas under
året. Intäkterna för sålda utbildningsplatser i gymnasieskolan ökade mer än prognostiserat, dessutom
ökade intäkterna från Migrationsverket under årets
sista månader.
Av nämndens verksamheter var det grundskolan
som fick högre kostnader än delårsprognosen, vilket resulterade i ett större underskott. Flera grundskolor arbetade under året efter anpassningsplaner
för att inrymma verksamheten inom tilldelad
budget. Dessa planer gick inte att genomföra fullt
ut under hösten.
Socialnämnden prognostiserade i delåret ett
överskott om 9 mnkr, vilket avvek från den slutgiltiga budgetavvikelsen med 4,1 mnkr då överskottet
blev 13,1 mnkr. Inom förvaltningsledningen blev
budgetöverskottet 6,6 (1,5 mnkr i delårsprognosen),
vilket förklarades av lägre personalkostnader än
budgeterat samt att nämndens budgetreserv lämnade 2,8 mnkr kvar vid årets slut.
Äldreomsorgen visade ett underskott om 1,5
mnkr i årsbokslutet, vilket var 3,5 mnkr lägre än
det överskott om 2,0 mnkr som prognosen var i
delårsrapporten. Förändringen förklarades av att
personalkostnaderna inte gav ett så högt överskott
som antagits i prognosen samt att kostnaderna för
bostadsanpassning och färdtjänst gav ett större
budgetunderskott än prognostiserat.
För individ- och familjeomsorgen blev budgetöverskottet 1,5 mnkr istället för prognostiserat
underskott om 1,0 mnkr. Nettokostnadsökningen
förklarades i huvudsak av högre intäkter än
prognostiserat från Migrationsverket, vilket delvis
reducerades av högre kostnader för utbetalat försörjningsstöd.
Teknik- och servicenämnden prognostiserade ett
årsutfall i enlighet med budget i delårsprognosen,
överskottet blev 6,9 mnkr. Inom det skattefinansierade verksamheterna blev överskottet 3,0 mnkr
istället för ett utfall enligt budget som delårsprognosen var. Personalkostnaderna inom både förvaltningsledningen och inom gatu- och parkverksamheten samt elkostnaderna för gatubelysningen blev
lägre än prognostiserat. Samtidigt gav budgeten för
vinterväghållning ett överskott om 1,7 mnkr.
Inom de internprisfinansierade verksamheterna
prognostiserades ett utfall i enlighet med budget i
delårsrapporten. Överskottet blev 3,9 mnkr, varav
2,5 mnkr inom lokalförsörjning respektive 1,4
mnkr inom kost- och städverksamheten. För lokalförsörjningen blev intäkterna högre än prognosen
samtidigt som personalkostnaderna, kapitalkostnaderna och kostnaderna för försäkringsavgifter blev
lägre än prognostiserat. Inom kost- och städverksamheten var det främst matproduktionen som fick
lägre nettokostnader. Detta förklarades av högre
intäkter samt lägre kostnader för livsmedel och
material.
Nämndernas överskott blev, som nämnts ovan,
högre än prognostiserat. Inom de gemensamma
verksamhetsposterna samt finansieringen vändes
ett prognostiserat överskott om 7,2 mnkr till underskott om 3,1 mnkr.
Inom de gemensamma budgetposterna blev
Årsredovisning 2014 Marks kommun
33
Finansiell analys, Spinnerskankoncernen
Finansiell analys, kommunen
förändringen av semesterlöneskulden större än
beräknat. Detta förklaras av att den intjänade men
ännu inte uttagna semestern för arbetstagarna var
större än beräknat.
Den ekonomiska effekten av den infriade borgen
för Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening
Malmsäter beräknades i bokslutet 2014 ge ett underskott för kommunen om 6,1 mnkr. Denna kännedom fanns inte i delårsrapporten och prognosen
för denna kostnad var således inte med då.
Prognosen avseende skatteintäkterna och utjämning var i delårsrapporten ett budgetöverskott på
4,8 mnkr. Under hösten försämrades SKL prognosen och utfallet blev ett budgetunderskott om 2,0
mnkr. Samtidigt beräknades finansnettot ge ett underskott om 1,2 i prognosen, utfallet blev 0,1 mnkr.
Balanskravet
Balanskravet innebär att intäkterna måste vara större
än kostnaderna varje år. Kommunen har uppfyllt det
lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000.
Det sammanlagda resultatet för åren 2000 – 2014 är
366,3 mnkr efter de justeringar som görs vid balanskravsavstämningen.
Fullmäktige beslutade 2013-09-26, § 114, att fastställa riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Marks
kommuns resultatutjämningsreserv (RUR) är avsedd
att utjämna normala svängningar i intäkterna över
konjunkturcyklerna. Enligt riktlinjerna ska avsättning till reserven ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång
utan att detta påverkar verksamheten kortsiktigt. I
enlighet med kommunallagens regelverk och Marks
kommun riktlinjer för resultatutjämningsreserven
avsatte fullmäktige 2013-09-26, § 115, de maximala
56,3 mnkr för åren 2010-2012.
I samband med årsredovisningen för 2013 beslutade
fullmäktige, 2014-04-24 § 55, om att avsätta ytterligare 26,4 mnkr och reserven uppgick då till maximala 5 procent av skatter och utjämning.
Till 2014 ökade intäkterna från skatter och utjämning från 1 654 mnkr till 1 708 mnkr vilket ökade
utrymmet för reservering. Detta innebar att 2,7 mnkr
av 2014 års resultat kunde avsättas till reserven och
att den då uppgick till maximala 85,4 mnkr eller 5
procent av skatteintäkter och utjämning.
Balanskravsavstämning
2013
2014
87,3
42,0
-0,9
-1,4
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
86,4
40,6
Medel till resultatutjämningsreserv
-26,4
-2,7
Årets balanskravsresultat
60,0
37,9
Balanskravsresultat från tidigare år
268,4
328,4
Ackumulerat balanskravsresultat
328,4
366,3
0,0
0,0
mnkr
Årets resultat
Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar
Balanskravsresultat att reglera
Årets resultat, mnkr
Förändrade redovisningsprinciper
De redovisningsprinciper som tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen för 2014 är förändrade jämfört med de som tillämpades tidigare. I
analysen nedan har 2013 års redovisning räknats
om enligt de nya principerna, detta för att underlätta jämförelse mellan de bägge åren.
10
8
8,4
8,2
2013
2014
6
5,4
4
2
Resultat och avkastning på eget kapital
0
Resultat för ett koncernbolag mäts ofta dels som
resultat efter finansiella poster, dels i form av ett
avkastningskrav. För Marks kommuns bolag har
ägaren ställt avkastningskrav på eget kapital som
visar hur bolagen förräntat av ägaren insatt och av
bolaget intjänat kapital.
För Marks Bostads AB är kravet 5 procent över
en fyraårsperiod vilket bolaget lever upp till. Resultatet 2014 blev +13,7 mnkr och genomsnittet för
fyraårsperioden 2011-2014 blev +13,4 mnkr vilket
motsvarar 7,7 procent avkastning.
För Mark Kraftvärme AB gäller ett fyraårskrav
på 3 procent från och med 2010. För 2014 redovisar
bolaget ett resultat på +2,1 mnkr och genomsnittet
för fyraårsperioden 2011-2014 blev -0,3 mnkr, vilket
ger en avkastning på -0,7 procent. I fyrårsgenomsnittet ligger en förlust på 3,4 mnkr under 2011.
För Marks Fastighets AB och moderbolaget Spinnerskan i Mark AB finns inget krav på avkastning.
Resultatet för Marks Fastighets AB blev för 2014
+1,3 mnkr och genomsnitt för 2011-2014 blev -0,7
mnkr. Fyraårsgenomsnittet har påverkats av en
nedskrivning av bokfört värde på två av bolagets
fastigheter med sammantaget 5 mnkr 2012. Denna
nedskrivning föranledde också en nedskrivning av
värdet på fastighetsbolagets aktier i moderbolaget
samma år vars resultat blev -3,5 mnkr för 2014 och
-4,9 mnkr i genomsnitt för 2011-2014.
-2
-4
-3,1
2011
2012
Avkastning på eget kapital, %
14,0
12,0
12,6%
10,0
11,2%
8,0
6,0
5,8%
4,0
2,0
0,0
-2,0
-3,4%
-4,0
-6,0
2011
2012
2013
2014
Intäkter
34
Årsredovisning 2014 Marks kommun
296,9
295,0
Soliditeteten, eget kapital och obeskattade reserver
minus uppskjuten skatt i relation till balansomslutningen, är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Spinnerskankoncernens soliditet är
betydligt lägre än genomsnittet av de i koncernen
300
295
290
285
280
275
270
265
260
287,8
Soliditet
Rörelsens intäkter, mnkr (exkl jämförelsestörande poster)
2013
2014
272,7
Totala intäkterna för Marks Bostads AB, som är
koncernens största bolag, har under fyrårsperioden 2011-2014 ökat med 1 till 4 procent per år.
För Mark Kraftvärme AB varierar intäktsutvecklingen med efterfrågan på värme vilket i sin tur
till stor del är beroende av temperaturen. 2011
sjönk intäkterna med 19 procent för att under 2012
öka med 12 procent, 2013 med 1 procent för att
sedan minska 2014 med 5 %. Intäkterna för Marks
Fastighets AB varierar, utöver årlig ökning på 2-3
procent, främst beroende på nytillkomna eller
avyttrade fastigheter samt vakansgrad.
2011
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2012
35
Finansiell analys, Spinnerskankoncernen
2012
8,3%
2011
8,4%
6,8%
Soliditet, %
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
6,2%
ingående bolagen. Koncernens betalningsförmåga
ska därför värderas utifrån varje bolags soliditet.
Soliditetskravet för Marks Bostads AB är 20 procent, utfallet för 2014 blev 22,0 procent att jämföra
med 23,4 procent 2012. Minskningen föranleddes
av ett större fastighetsförvärv.
För Mark Kraftvärme AB är det långsiktiga kravet
20 procent, för 2014 var utfallet 28,0 procent.
För Marks Fastighets AB är inget krav ställt, soliditeten steg under 2014 från 18,8 procent till 35,2
procent. Moderbolagets soliditet minskade från
16,8 till 15,6 procent.
2013
2014
Upplåning
963,0
986,0
1 033,2
Upplåning, mnkr
1 019,5
Upplåningen för koncernbolagen ligger inom de av
kommunfullmäktige fastställda ramarna. Marks Bostads AB har ökat sin upplåning med 67,0 mnkr till 1 040
587,0 mnkr, ökningen föranleddes av fastighetsför1 020
värv. Mark Kraftvärme AB har oförändrad upplåning
215,0 mnkr medan Marks Fastighets AB har amorte- 1 000
980
rat 0,7 mnkr vilket innebär 33,9 mnkr i upplåning.
Upplåningen i moderbolaget har ökat 3,0 mnkr till
960
197,3 mnkr. Upplåningen för hela koncernen har
940
därmed ökat med 69,8 mnkr under 2014 och med
920
13,7 mnkr under fyraårsperioden 2011-2014.
Upplåning i procent av balansomslutningen är
900
83 procent, resterande del finansieras genom eget
kapital och kortfristiga skulder, exempelvis leverantörsskulder.
Av den totala upplåningen avsåg 197 mnkr lån
från Marks kommun, därav 168 mnkr lån upptagna
i samband med försäljningen av dotterbolagen från
14,0
kommunen till Spinnerskan i Mark AB.
12,0
2011
2012
2013
2014
Resultat efter finansiella poster, mnkr
10,0
12,0
11,6
2013
2014
8,0
6,0
4,0
4,5
2,0
0,0
-2,0
-4,0
-2,5
2011
2012
Balansomslutning, mnkr
1 260
1 237,9
1 240
1 220
1 200
1 120
1 100
1 080
2011
36
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2012
1 134,0
1 140
1 145,8
1 160
1 164,5
1 180
2013
2014
Årsredovisning 2014 Marks kommun
37
Resultaträkning belopp i miljoner kr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Not
1,3
2
8,9,10
Skatteintäkter
Utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära kostnader
4
5
6
7
Utfall
2013
358,3
-1 878,4
-56,2
-1 576,3
1 255,4
398,8
12,3
-2,9
87,3
Balansräkning belopp i miljoner kr
Kommunen
Budget
Utfall
2014
2014
346,7
347,7
-1 997,5
-1 966,7
-59,0
-56,1
-1 709,8
-1 675,1
1 281,7
428,3
10,0
-0,8
9,4
Budgetavvikelse
1,1
30,8
2,9
34,7
1 282,0
426,0
10,1
-1,0
42,0
0,3
-2,3
0,1
-0,2
32,6
Kommunkoncernen
Utfall
Utfall
2013
2014
578,3
561,1
-2 008,8
-2 091,8
-100,7
-100,8
-1 531,2
-1 631,5
1 255,4
398,8
6,0
-27,5
101,5
1 282,0
426,0
4,7
-25,2
56,0
2013
0,2
770,2
76,7
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar (not 8)
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9)
Maskiner och inventarier (not 10)
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar (not 11)
87,3
9,4
42,0
32,6
-3,7
97,8
-3,7
52,3
Kassaflödesrapport belopp i miljoner kr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Förändring av eget kapital
Justeringsposter:
Avskrivningar (not 8, 9, 10)
Övrig förändring av anläggningstillgångar
Avsättningar för pensioner (not 15)
Avsättning för avfallsdeponier (not 16)
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
2013
87,3
56,2
-2,5
6,0
-13,3
0,0
133,6
Kommunen
2014
42,0
56,1
-3,6
0,5
-5,1
0,0
89,9
Förändring av rörelsekapital
Ökning (-)/minskning (+) av förråd och varulager
Ökning (-)/minskning (+) av exploateringsområden (not 12)
Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar och placeringar
Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder (not 18)
Förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten
0,0
-1,7
18,2
5,0
21,5
155,2
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar (not 8, 9, 10)
Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 8, 9, 10)
Förändring av aktier i kommunens bolag samt Västtrafik AB (not 11)
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förändring av långfristig skuld (not 17)
Förändring av långfristiga fordringar (not 11)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början (not 14)
Likvida medel vid årets slut (not 14)
38
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Kommunkoncernen
2013
2014
97,8
55,8
100,7
-8,2
6,0
-13,3
3,7
186,7
100,8
-41,0
0,5
-5,1
0,9
111,9
-0,1
0,7
9,9
0,8
11,2
101,1
-1,7
-1,7
20,7
2,7
20,0
206,7
-0,7
0,6
22,3
17,0
39,2
151,1
-99,2
1,4
-5,0
0,0
-102,8
-104,8
1,7
0,0
0,0
-103,0
-125,8
3,4
0,0
0,1
-122,3
-213,2
1,8
0,0
0,0
-211,4
4,0
-3,9
0,1
52,5
2,5
-2,9
-0,5
-2,4
-32,3
0,3
-32,0
52,4
69,3
-10,8
58,5
-1,7
395,6
448,2
448,2
445,7
398,4
450,9
450,9
449,2
Kommunkoncernen
2013
2014
0,2
0,0
1 883,6
83,0
58,8
23,0
273,7
276,7
1 784,2
79,6
9,8
12,3
1 120,9
1 174,3
1 886,1
2 048,4
Omsättningstillgångar
Förråd
Exploateringsområden (not 12)
Fordringar (not 13)
Kassa och bank (not 14)
0,9
12,9
150,2
448,1
1,0
12,3
140,4
445,7
7,7
12,9
151,8
450,9
8,4
12,3
129,4
449,2
Summa omsättningstillgångar
612,2
599,4
623,3
599,3
SUMMA TILLGÅNGAR
1 733,1
1 773,7
2 509,4
2 647,7
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
därav årets resultat
I eget kapital ingår:
Pensionsreserv
Naturvårdsfond
1 327,2
87,3
1 288,3
97,8
1 344,1
52,3
304,3
2,2
1 369,2
42,0
308,9
2,7
Avsättningar
Avsättning för pensioner o särskild löneskatt (not 15)
Avsättning för deponier (not 16)
Uppskjuten skatt
40,6
11,5
41,1
6,3
40,6
11,5
12,2
41,1
6,3
13,1
Summa avsättningar
52,0
47,4
64,3
60,5
Skulder
Långfristiga skulder (not 17)
Kortfristiga skulder (not 18)
30,4
323,5
32,9
324,2
788,7
368,1
858,0
385,1
Summa skulder
353,8
357,1
1 156,8
1 243,1
2 509,4
2 647,7
821,2
160,3
46,8
784,2
153,1
5,1
Summa anläggningstillgångar
Uppskjuten skatt
Årets reslutat, mnkr
Kommunen
2014
0,0
818,5
79,1
SUMMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
1 733,1 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulder eller avsättningar (not 19)
-varav löneskatt
Övriga ansvarsförbindelser (not 20)
821,2
160,3
804,9
Årsredovisning 2014 Marks kommun
1 773,7 784,2
153,1
829,9
39
Noter belopp i miljoner kr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens totala intäkter enligt driftredovisningen
Avgår interna intäkter inom kommunen:
-intern ränta
-kalkylerad pensionskostnad
-interna hyresintäkter
-ersättning för interna tjänster
-övriga interna intäkter
Avdrag för interna avgifter och ersättningar (se not 2)
Summa verksamhetens intäkter
Not 2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens totala kostnader enligt driftredovisningen
därav jämförelsestörande post, nedskrivningar
Avgår interna kostnader:
-intern ränta
-kalkylerad pensionskostnad
-interna hyreskostnader
-ersättning för interna tjänster
-övriga interna kostnader
Summa avdrag
Summa verksamhetens kostnader
2013
778,2
Kommunen
2014
785,9
-21,3
-46,2
-154,7
-116,3
-81,4
-419,9
358,3
-22,9
-48,3
-161,4
-124,8
-80,7
-438,1
347,7
2 298,3
0,0
2 404,9
0,0
-21,3
-46,2
-154,7
-116,3
-81,4
-419,9
1 878,4
-22,9
-48,3
-161,4
-124,8
-80,7
-438,1
1 966,7
-31,1
-31,1
327,2
0,0
0,0
0,0
347,7
0,0
Not 3 Jämförelsestörande poster
Verksamhetsintäkter
Återbetalning av sjukförsäkringsavgifter
Summa jämförelsestörande poster
Verksamhetens intäkter exkl jämförelsestörande poster
Summa jämförelsestörande poster
Not 4 Skatteintäkter
Preliminär skatteinbetalning
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
Summa skatteintäkter
Avräkningsbelopp
Preliminär slutavräkning, kronor per invånare
Slutavräkningsdifferens, kronor per invånare
578,3
561,1
2 008,8
2 091,8
0,0
2 008,8
0,0
2 091,8
-31,1
-31,1
547,2
0,0
0,0
561,1
1 262,8
-8,2
0,8
1 255,4
1 285,4
0,2
-3,7
1 282,0
1 262,8
-8,2
0,8
1 255,4
1 285,4
0,2
-3,7
1 282,0
-244
24
7
-109
-244
24
7
-109
304,6
15,4
1,5
0,0
0,0
60,0
17,3
398,8
302,4
7,8
30,6
0,0
3,5
62,4
19,3
426,0
304,6
15,4
1,5
0,0
0,0
60,0
17,3
398,8
302,4
7,8
30,6
0,0
3,5
62,4
19,3
426,0
Not 5 Inkomst- och kostnadsutjämning mm
Utjämningsbidrag för inkomstutjämning
Regleringsavgift
Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning
Tilllfälligt konjunkturstöd
Strukturbidrag
Fastighetsavgift
Avgift för LSS-utjämning
Summa inkomst- och kostnadsutjämning mm
40
Kommunkoncernen
2013
2014
578,3
561,1
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
5,1
3,8
Kommunen
2014
3,6
3,4
0,2
0,3
2,9
0,0
3,4
12,3
0,0
0,3
2,8
-0,0
3,0
10,1
0,6
6,0
0,7
1,1
4,7
Not 7 Finansiella kostnader
Kostnadsräntor
Ränta på pensionslöften
Summa finansiella kostnader
0,4
2,5
2,9
0,4
0,5
1,0
25,0
2,5
27,5
24,7
0,5
25,2
Not 8 Immateriella anläggningstillgångar
Ingående bokfört värde
Årets förändringar:
+ inköp
- avskrivningar
Utgående bokfört värde
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
0,8
0,0
0,0
-0,6
0,2
2,5
-2,2
0,2
0,2
0,0
0,0
-0,2
0,0
2,5
-2,5
0,0
0,8
0,0
0,0
-0,6
0,2
2,5
-2,2
0,2
0,2
0,0
0,0
-0,2
0,0
2,5
-2,5
0,0
732,7
770,2
1 765,1
1 784,2
78,7
-1,4
0,9
0,0
-40,4
-0,3
-0,1
37,4
770,2
1 520,0
-713,2
-36,6
770,2
89,4
-1,7
1,4
0,0
-40,7
-0,0
-0,0
48,4
818,5
1 590,7
-741,4
-30,8
818,5
103,9
-3,4
2,2
194,9
-1,7
1,4
-83,3
-0,3
-0,1
19,1
1 784,2
3 172,1
-1 343,8
-44,1
1 784,2
-83,4
-0,1
-11,6
99,4
1 883,6
3 347,3
-1 413,9
-49,8
1 883,6
Not 6 Finansiella intäkter
Ränta på likvida medel
Ränta på utlämnade lån till koncernbolagen
Övriga finansiella intäkter:
Utdelningar
Dröjsmålsräntor på kundfakturor
Borgensavgifter
Övriga finansiella intäkter
Summa övriga finansiella intäkter
Summa finansiella intäkter
Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Ingående bokfört värde
Årets förändringar:
+ inköp
- försäljningspris
+ reavinst
- reaförlust
- avskrivningar
- nedskrivningar/återföring av nedskrivning
+/- övriga förändringar
Summa årets förändringar
Utgående bokfört värde
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar och andra värdeförändringar
Bokfört värde
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Kommunkoncernen
2013
2014
5,4
3,6
0,0
0,2
0,4
0,0
0,4
41
Noter
belopp i miljoner kr
Not 10 Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde
Årets förändringar:
+ inköp
- försäljningspris
+ reavinst
- reaförlust
- avskrivningar
- nedskrivningar/återföring av nedskrivning
+/- övriga förändringar
Summa årets förändringar
Utgående bokfört värde
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar och andra värdeförändringar
Bokfört värde
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Spinnerskan i Mark AB
Västtrafik
Kommunaktiebolaget
Swedbank
Kommuninvest ek förening
Södra Skogsägarna
Kooperativ utveckling, Sjuhärad
SÄRF Södra Älvborgs Räddningstjänstförbund
Summa aktier och andelar
Långfristiga fordringar
Mark Kraftvärme AB
Marks Fastighets AB
Spinnerskan i Mark AB
Förlagslån Kommuninvest
Övrigt
Summa långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
Not 12 Exploateringsområden
Verksamhetsområden
Bostadsområden
Summa exploateringsområden
2013
69,5
Kommunen
2014
76,7
20,5
0,0
0,0
0,0
-15,2
-0,2
2,2
7,3
76,7
320,3
-260,1
16,5
76,7
15,4
-0,0
0,0
-0,0
-15,2
-0,2
2,4
2,4
79,1
297,5
-252,2
20,6
65,9
70,0
0,0
0,0
0,1
1,4
0,0
0,0
2,1
73,7
70,0
0,0
0,0
0,1
1,4
0,0
0,0
2,1
73,7
0,0
0,0
194,3
5,7
0,0
200,0
273,7
5,4
7,6
12,9
Kommunkoncernen
2013
2014
72,6
79,6
21,9
18,2
-0,1
-16,8
-0,2
2,2
7,0
79,6
347,4
-284,3
16,5
79,6
-17,0
-0,2
2,5
3,4
83,0
365,7
-301,4
18,7
83,0
0,0
0,0
0,0
0,1
1,4
0,0
0,0
2,1
3,7
0,0
0,1
1,4
0,0
0,0
2,1
3,7
0,0
0,0
197,3
5,7
0,0
203,0
276,6
0,0
5,7
2,9
8,6
12,3
0,0
5,7
13,6
19,3
23,0
6,9
5,4
12,3
5,4
7,6
12,9
6,9
5,4
12,3
Not 13 Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos anställda
Statsbidragsfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Ingående mervärdeskatt
Avräkning med kommunala bolag
Avräkning Föreningsarkivet
Avräkning med stiftelser
Övriga kortfristiga fordringar
Summa fordringar
2013
32,0
0,1
0,9
80,5
14,3
20,5
0,0
0,1
1,9
150,2
Kommunen
2014
24,8
-0,0
34,1
41,5
21,9
17,8
0,0
0,0
0,4
140,4
Not 14 Kassa och bank
Handkassa
Bank
Kortfristiga placeringar
Summa kassa och bank
0,2
356,0
92,0
448,1
Not 15 Avsättning för pensioner
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
varav:
- Nyintjänad pension
- Ränte- och basbeloppsuppräkning
- Ändring av försäkringstekniska grunder
- Pension till efterlevande
- Övrig post
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
Summa avsättning för pensioner
Specifikation
Särskild avtals-/ålderspension
Förmånsbestämd/kompl pension
Ålderspension
Pension till efterlevande
Summa pensioner
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
- därav pensioner till förtroendevalda
Antal visstidsförordnanden
Förtroendevalda
Tjänstemän
Not 16 Avsättning för avfallsdeponier
Redovisat värde vid årets början
Ianspråktagna avsättningar
Indexuppräkning
Summa avsättning för avfallsdeponier
Kommunkoncernen
2013
2014
37,4
29,3
0,1
0,0
0,9
34,1
92,6
41,2
14,6
21,9
0,0
0,1
6,2
151,8
2,9
129,4
0,2
305,5
140,0
445,7
0,2
356,1
94,6
450,9
0,2
305,7
143,3
449,2
34,6
7,7
39,0
2,4
34,6
7,7
39,0
2,4
0,0
0,6
1,9
0,0
5,2
-2,9
1,2
40,6
2,5
0,1
0,0
0,0
-0,2
-2,0
0,1
39,5
0,0
0,6
1,9
0,0
5,2
-2,9
1,2
40,6
2,5
0,1
0,0
0,0
-0,2
-2,0
0,1
39,5
6,0
10,9
12,2
3,5
32,6
7,9
40,6
8,3
6,7
10,5
12,2
3,6
33,1
8,0
41,1
7,5
6,0
10,9
12,2
3,5
32,6
7,9
40,6
8,3
6,7
10,5
12,2
3,6
33,1
8,0
41,1
7,5
3
0
3
0
3
0
3
0
24,8
-13,3
0,0
11,5
11,5
-5,1
0,0
6,3
24,8
-13,3
0,0
11,5
11,5
-5,1
0,0
6,3
Avsättning med 50 mnkr gjordes 2005 för beräknade utgifter för iordningsställande av kommunens avfallsdeponier. Avsättningen
inflationssäkras genom att ingående saldo varje år uppräknas med årsmedeltalet av konsumentprisindex.
42
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
43
Noter
belopp i miljoner kr
2013
6,4
1,7
8,0
Kommunen
2014
8,0
1,7
9,7
Ingående värde investeringsbidrag
Erhållna investeringsbidrag
Upplösning investeringsbidrag
Utgående värde investeringsbidrag
0,9
0,0
-0,2
0,7
0,7
0,4
-0,2
0,9
0,9
0,0
-0,2
0,7
0,7
0,4
-0,2
0,9
Ingående värde anslutningsavgifter
Årets förändring
Utgående värde anslutningsavgifter
19,1
2,4
21,5
21,5
0,6
22,1
19,1
2,4
21,5
21,5
0,6
22,1
Not 17 Långfristiga skulder
Ingående värde finansiell leasing
Årets förändring
Utgående värde finansiell leasing
Ingående låneskuld parkeringsköp
Årets förändring, parkeringsköp per nyttjandetid
Övriga skulder parkeringsköp
0,2
-0,0
0,2
Skulder till kreditinstitut fördelar utifrån räntebindning:
- förfallodatum inom 1 år
- förfallodatum om 1 - 5 år
- förfallodatum efter 5 år
Summa långfristiga skulder
Not 18 Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning
Avräkning vatten och avlopp
Avräkning avfallshantering
Leasingskuld
Avräkning med kommunala bolag
Leverantörsskulder
Moms och särskild punktskatt
Socialkontorets avräkningskonton
Övriga genomgångs- och avräkningskonton
Avräkning Föreningsarkivet
Personalens källskatt och diverse avdrag
Semester- och övertidsskuld
Netto av periodiseringsposter 1516/2516
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
0,2
-0,0
0,1
0,2
-0,0
0,2
0,2
-0,0
0,1
30,4
32,9
118,3
240,0
400,0
788,7
105,1
190,0
530,0
858,0
11,1
3,4
0,6
2,8
11,9
76,9
1,1
0,2
0,6
0,1
19,4
84,3
0,6
110,4
323,5
10,6
3,9
3,9
3,5
2,6
73,9
1,7
0,2
1,1
0,1
18,4
91,1
0,6
112,6
324,2
11,3
3,4
0,6
2,8
0,0
97,4
3,1
0,2
0,6
0,1
20,1
84,3
0,6
143,6
368,1
10,8
3,9
3,9
3,5
Not 19 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar
Ingående ansvarsförbindelse
632,3
Årets förändringar:
0,0
Aktualisering
4,1
Ränteuppräkning
1,9
Basbeloppsuppräkning
12,9
Ändringar av försäkringstekniska grunder
46,2
Övrig post
-9,2
Årets utbetalningar
-27,3
Summa pensionsförpliktelser
660,9
Löneskatt
160,3
Utgående ansvarsförbindelse
821,2
44
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Kommunkoncernen
2013
2014
6,4
8,0
1,7
1,7
8,0
9,7
660,9
0,0
2,0
-3,5
0,6
0,0
-0,5
-28,4
631,1
153,1
784,2
632,3
0,0
4,1
1,9
12,9
46,2
-9,2
-27,3
660,9
160,3
821,2
107,2
2,2
0,2
1,1
0,1
19,1
91,1
0,6
141,4
385,1
660,9
0,0
2,0
-3,5
0,6
0,0
-0,5
-28,4
631,1
153,1
784,2
Not 20 Övriga ansvarsförbindelser
Borgensförpliktelser mot kommunens företag:
-Marks Bostads AB
-Marks Fastighets AB
-Mark Kraftvärme AB
S:a borgensförpliktelser mot kommunens företag
Borgens- och förlustansvar för egnahem och småhus
med bostadsrätt
Ställda panter
Övriga förpliktelser:
-Bostadshus
-Idrotts- och ungdomsföreningar
-Fiberföreningar
Summa övriga förpliktelser
Summa övriga ansvarsförbindelser
2013
Kommunen
2014
520,0
23,5
215,0
758,5
587,0
23,3
215,0
825,3
0,0
0,0
0,0
1,1
1,0
0,0
0,0
0,0
0,0
3,6
3,6
829,9
1,1
1,1
45,7
0,4
45,7
46,8
3,6
4,0
5,1
45,3
0,0
45,3
804,9
Kommunkoncernen
2013
2014
De redovisade beloppen avser aktuell låneskuld för de lån som kommunen gått i borgen för.
Marks kommun har i juli 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande
och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har
ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal
som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat
av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest
ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av kommunens ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan
noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299,1 miljarder kronor och totala tillgångar
till 290,7 miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 097,8 miljoner kronor och andelen av de totala
tillgångarna uppgick till 1 097,8 miljoner kronor.
Not 21 Ej uppsägningsbara operationella hyres/leasingavtal överstigande 3 år
Minimileaseavgifter, externa
Kommunen
Med förfall inom 1 år
16,8
14,8
Med förfall inom 1-5 år
33,6
19,0
Med förfall senare än 5 år
1,3
0,0
Minimileaseavgifter, externa
51,7
33,8
Minimileaseavgifter, koncerninterna
Med förfall inom 1 år
43,8
49,1
Med förfall inom 1-5 år
78,0
94,6
Med förfall senare än 5 år
51,1
43,0
Minimileaseavgifter, koncerninterna
172,9
186,7
Minimileaseavgifter, totalt
224,6
220,5
Avgifterna avser enbart lokalkostnader.
Kommunkoncernen
16,8
14,8
33,6
19,0
1,3
0,0
51,7
33,8
51,7
33,8
Not 22
I koncernredovisningen redovisas kommunen och samtligadotterbolag där kommunen har mer än 20 procent av aktierna. Den sammanställda redovisningen omfattar 2014 följande juridiska enheter:
- Spinnerskan i Mark AB, ägarandel 100 %
- Marks Bostads AB, ägarandel 100 %
- Mark Kraftvärme AB, ägarandel 100 %
- Marks Fastighets AB, ägarandel 100 %
Årsredovisning 2014 Marks kommun
45
Not 23
Under året har följande försäljningar, köp, koncernbidrag och aktieägartillskott skett mellan de enheter som ingår i kommunkoncernen
Belopp i miljoner
kronor
Kommunen
Spinnerskan i Mark AB
Marks Bostads AB
Mark Kraftvärme AB
Marks Fastighets AB
Försäljning
Köpare Säljare
63,2
2,2
35,7
1,2
1,3
16,8
1,9
49,9
31,0
4,0
Finansiella poster
Intäkt
Kostnad
3,4
0,1
2,9
0,1
0,1
0,4
Borgensavgifter
Intäkt
Kostnad
2,8
1,6
1,1
0,1
Koncernbidrag
Givare
Mottagare
10,5
9,1
2,1
11,2
Aktieägartillskott
Givare
Mottagare
7,1
7,1
10,5
Taxefinansierad verksamhet belopp i miljoner kr
Vatten och avlopp, avfallshantering
För de taxefinansierade verksamheterna, vatten och
avlopp (VA) samt avfall gäller särskilda regelverk.
Gemensamt för de båda verksamheterna är att
eventuella överskott inte får förbrukas i annan
verksamhet. Dessa verksamheters ackumulerade
överskott redovisas som kortfristig skuld i kommunens balansräkning. Årets resultat redovisas
inte i resultaträkningen utan som en förändring av
skulden.
VA-verksamheten redovisar ett positivt resultat
om 0,5 mnkr vilket är 3,3 mnkr över budget. Resultatet förklaras till stor del av lägre kapitalkostnader,
motsvarande 2,4 mnkr, framför allt beroende på att
investeringsprojekt kring överföringsledningen är
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens externa intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansnetto
ÅRETS RESULTAT före driftbidrag
Driftbidrag från kommunstyrelsen
ÅRETS RESULTAT efter bidrag
BALANSRÄKNING
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Avräkning Marks kommun
Övriga omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital och skulder
Eget kapital vid årets början
Årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Långfristiga skulder (lån av Marks kommun)
Förutbetalda anläggningsavgifter
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avräkning Marks kommun
Övriga skulder
Summa kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
46
Årsredovisning 2014 Marks kommun
försenat cirka ett år bland annat tillföljd av markfrågor. Bland övriga kostnadsminskningar återfinns
omhändertagande av avloppsslam. Även elkostnaden blev lägre på grund av prissänkningar vid förra
årsskiftet.
Avfallsverksamhetens resultat uppgår till 3,3
mnkr vilket är 4,1 mnkr över budget. Även för
denna verksamhet blev kapitalkostnaderna lägre
än beräknat. Den planerade nybyggnationen av en
återvinningsstation kunde inte startas på grund av
att en lakvattensdamm först måste saneras. Behandling av grovavfall och farligt avfall blev även
det lägre än planerat.
Vatten- och avlopp
2013
2014
Avfallshantering
2013
2014
48,2
-43,8
-5,0
-0,5
-1,6
-2,1
2,1
0,0
50,8
-42,5
-5,1
3,2
-2,7
0,5
29,4
-29,6
-0,2
-0,4
-0,1
-0,5
0,5
-0,5
3,3 121,1
146,9
3,3
7,8
128,9
7,1
154,0
3,7
7,1
3,9
0,8
3,6
8,3
3,4
0,0
3,4
3,4
0,5
3,9
1,1
-0,5
0,6
0,6
3,3
3,9
24,4
21,5
45,9
22,2
22,1
44,3
0,4
0,3
0,4
0,3
1,2
66,8
11,6
79,5
125,5
128,9
1,3
97,0
7,5
105,8
150,1
154,0
1,5
4,2
0,4
6,1
6,5
7,1
0,7
Årsredovisning 2014 Marks kommun
30,8
-27,2
-0,2
3,4
-0,1
3,3
3,4
4,1
4,4
8,3
47
Tillämpade redovisningsprinciper
För samtliga kommuners ekonomirapporter gäller
den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning
(notissum.se samt rkr.se). Marks kommun följer i
allt väsentligt regelverket. Avsteg samt i vissa fall
nödvändiga förtydliganden redovisas nedan.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med anskaffningsvärde över ett halvt basbelopp (ca 22 000 kr) och en ekonomisk livslängd
över tre år aktiveras som anläggningstillgångar.
Avskrivning sker över den period som motsvarar
beräknad användningstid och med hänsyn tagen till
det eventuella restvärde som tillgången förväntas ha
vid användningstidens slut. Två undantag görs från
denna regel. Datorer och därtill hörande utrustning
avsedd för enskilda arbetsplatser kostnadsförs det
år då inköpet görs. Det andra undantaget rör utgifter
inom VA-verksamheten. Dessa kostnadsförs eller
klassificeras som en anläggningstillgång efter en bedömning av om åtgärden avser att behålla befintlig
struktur eller avser nyanläggning. Mindre åtgärder
under 88 000 kr, vilka behåller befintlig VA-struktur
betraktas som driftkostnad.
Som immateriella anläggningstillgångar redovisas
licensavgifter för större IT-program. Detta görs restriktivt, merparten av licensavgifterna kostnadsförs
löpande.
De vanligaste tillämpande avskrivningstiderna är:
Byggnader
Vattenledningar;
Från och med 2008
Till och med 2007
Fjärrvärmeledningar
Bilar, maskiner och inventarier
Större systems program/licenser
Kommunen
33 år
Bolagen
25-50 år
75 år
50 år
5-15 år
3-5 år
40 år
3-20 år
Anläggningsavgifter
Anläggningsavgifter i VA-verksamheten redovisas
som förutbetald intäkt och periodiseras över samma
tid som investeringar i vattenledningar, 75 år.
Leasingavtal
Värdet av tillgångar som leasas genom finansiell
leasing redovisas som en anläggningstillgång
samtidigt som motsvarande belopp redovisas som
en skuld. Den del av skulden som förfaller inom
ett år redovisas som kortfristig skuld, resterande
skuld redovisas som långfristig. Detta är ett avsteg
från rekommendationen och motiveras av det ringa
mervärde som en fullständig men arbetskrävande
efterlevnad av rekommendationen skulle ge. Värdet
av tillgångar som finansieras på detta sätt är endast
13,2 mnkr.
nytt regelverk för sina årsredovisningar. I detta
finns anvisningar avseende redovisning av anläggningstillgångar som motsvarar det ovan nämnda
förtydligandet från Rådet för kommunal redovisning och som inte är införd i kommunens redovisning. Med undantag för detta samt för redovisning
av pensionskostnader och pensionsåtaganden är
bedömningen att de olikheter som finns mellan
kommunen och de kommunala bolagen inte påverkar redovisningen i någon väsentlig omfattning.
Någon anpassning till en koncernstandard har
därför inte gjorts.
Avsättning för pensioner hanteras alltså olika.
Kommunen utbetalar den individuella delen till de
anställda. Övriga pensionsåtaganden redovisas som
en avsättning i balansräkningen eller som upplysning inom linjen, enligt den så kallade blandmodellen. De kommunala bolagen med anställd
personal avsätter medel till Alecta eller KPA.
Personalkostnader
Löner bokförs enligt kontantprincipen. Detta
innebär att de kostnader för övertid, fyllnadstid,
timlöner och andra ersättningar för december som
betalas ut i januari redovisas som en kostnad i
januari. Motsvarande gäller för vissa ledighetsuttag i
december som bokförs som en kostnadsreducering i
januari. Detta är ett avsteg från rekommendationen.
Eftersom nettot av dessa kostnader inte uppgår till
något väsentligt belopp avviker kommunen från
rekommendationen.
Taxefinansierad verksamhet
Komponentavskrivning
Rådet för kommunal redovisning (RKR) beslutade
i december 2013 om ett förtydligande gällande
avskrivningar av vissa anläggningstillgångar. Detta
medför ett tydligare krav på komponentavskrivning, det vill säga en mer detaljerad uppdelning av
anläggningstillgångarna utifrån beräknad nyttjandetid.
Denna uppdelning tillämpas sedan tidigare i allt
väsentligt för kommunens VA-verksamhet. För övriga verksamheter pågår ett arbete med att ta fram
ett regelverk för hur den nya rekommendationen
ska tillämpas. I arbetet ingår att bevaka utvecklingen av praxis och att där utifrån anpassa regelverket.
Avsikten är att det ska tillämpas för större nyinvesteringar samt underhåll av anläggningar från och
med 2015.
48
En väsentlig förändring i förtydligandet från RKR
är att vissa underhållsinsatser på kommunens fastigheter och vägar som i dag belastar årets resultat
istället kommer att redovisas som anläggningstillgång. Kostnaden för sådana underhållsinsatser
kommer då att fördelas över nyttjandetiden i form
av avskrivningar.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Enligt ”Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster” ställs krav på en separat balansräkning för
VA-verksamheten. Det ackumulerade resultatet för
denna verksamhet redovisas därför inte som en del
av kommunens egna kapital, utan som en kortfristig
skuld. Även det under året uppkomna resultatet har
bokförts mot kortfristig skuld. Motsvarande gäller
för avfallsverksamheten.
För de tidigare år som för jämförelse redovisas i årsredovisningen har motsvarande omföring gjorts vad
avser kortfristig skuld och eget kapital men inte vad
avser årets resultat eftersom dessa belopp är små.
Koncernredovisning
I en koncernredovisning är det önskvärt att de
olika enheterna som ingår tillämpar samma redovisningsprinciper.
Kommunens bolag tillämpar från och med 2014
Årsredovisning 2014 Marks kommun
49
Verksamhetsberättelse
50
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
51
Verksamhetsberättelse
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige är kommunens direktvalda
församling med 51 ledamöter. Kommunfullmäktige
tillsätter kommunstyrelsen, facknämnderna och
bolagsstyrelserna. Kommunfullmäktige beslutar i
ärenden av principiell beskaffenhet eller av större
vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för
verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, samt nämndernas organisation och
verksamhetsformer. Partistöd utdelas till de partier
som är representerade i kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige har under året haft 12 sammanträden och bland annat beslutat om detaljplan
för del av Örby, etablering av stadsnätsbolag för
bredband, förvärv av fastigheterna Malmsäter och
Rönnäng, revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter samt vision och mål för den nya
mandatperioden.
Vid sammanträdet i augusti genomfördes en
allmänpolitisk debatt.
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
0
3,3
-0,3
I september var det val till riksdag, landsting och
kommun och därmed valdes nya representanter
till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige för
mandatperioden 2015-2018 tillträdde i oktober
med Markalliansen (bestående av Moderaterna,
Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och
Miljöpartiet) samt Markbygdspartiet i den politiska
ledningen.
Ett gemensamt BoHäM fullmäktige tog plats den
3 juni. Under hösten antogs en utvecklingsplan
för del av Bollebygd, Härryda och Mark utifrån
BoHäM samarbetet.
Demokratiberedningen har medverkat vid kommunens ”sommarfredagar” under juli månad där
bland annat översiktsplanarbetet diskuterades.
Demokratiberedningen har också träffat kommunens SO-lärare för att diskutera hur beredningen
framöver ska medverka kring demokratiundervisningen i skolan och erbjudit sig att även framöver
besöka skolorna.
2012
0
3,0
0,4
2013
0
3,0
0,4
2014
0
3,3
0,2
Revision
Revisorerna granskar på kommunfullmäktiges
uppdrag nämnders och styrelsers verksamhet.
Revisorernas granskningsarbete har skett enligt
beslutad revisionsplan med beaktande av händelseutvecklingen under året. Sju rapporter har färdigställts under revisionsåret, vilka löpande överlämnats till granskad nämnd eller styrelse samt till
kommunfullmäktige för kännedom.
Revisorerna har träffat nämndpresidier och
besökt kommunala verksamheter för verksamhetsgenomgångar. Dessa möten har till syfte att vara en
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
52
2011
0
1,2
0,1
del av underlaget för den årliga ansvarsprövningen
av nämnder och styrelser samt dess enskilda ledamöter. Från och med 2014 bildar minnesnoteringar
från revisorernas presidieträffar och riskanalys,
inklusive omvärldsanalys, av sakkunnigt biträde
underlag för den årliga revisionsplanen.
Revisorerna har haft erfarenhetsutbyte med sina
kollegor i övriga Sjuhäradskommuner i ett gemensamt nätverk. Revisorerna har även deltagit i 2014
års KOMMEK som en del av sin fortbildning.
Beslutad revisionsstrategi och överlämnade revisionsrapporter finns på www.mark.se.
2012
0
1,4
0
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
0
1,4
0
2014
0
1,4
0,1
Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör
Marks kommuns övergripande och långsiktiga
utveckling. Den leder och samordnar förvaltningen
av kommunen samt har uppsikt över nämndernas
verksamhet. Kommunstyrelsen följer frågor som
kan inverka på kommunens utveckling och ekonomi, personal, kvalitet samt kommunikation och ITfrågor. Kommunstyrelsen har dessutom ansvar för
kommunens översiktliga planering, välfärds- och
utbildningsfrågor, näringslivs- och sysselsättningsfrågor, infrastruktur samt övergripande turistfrågor.
Som en del i samverkan mellan kommunen och
näringslivet har tjänstemän från förvaltningar och
Marks bostads AB under våren haft dialogmöte
”förenkla helt enkelt” i Västsvenska handelskammarens regi. Syftet har varit att öka den kommunala förståelsen för näringsidkares situation i deras
relation med kommunen. Bemötandefrågor har haft
stort utrymme i denna utbildning.
Liksom föregående år steg Marks kommun i
Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimatet
till att 2014 hamna på plats 140. Utifrån rankingen
har kommunen tillsammans med MINAB identifierat och enats om ett antal förbättringsområden som
det ska arbetas vidare med.
För att synliggöra och marknadsföra kommunen
som arbetsgivare har arbetet under 2014 bland
annat handlat om att hitta nya kanaler för att nå
ut – främst till unga. Ett sätt att synliggöra yrken i
kommunen har varit att delta i Starkdagen tillsammans med det lokala näringslivet och Högskolan
i Borås. Kompetensförsörjning handlar om att
attrahera nya medarbetare, behålla och utveckla
kompetensen hos befintliga, men också att identifiera behov av ny kompetens. Under 2014 har fokus
varit att stödja och utveckla arbetsmiljöarbetet i
kommunen, att erbjuda utbildningar i lönesamtal,
medarbetarsamtal och samverkansavtalet. Vidare
har alla chefer fått en ledarutbildning.
Under sommaren fick cirka 170 ungdomar feriearbeten genom kommunen – de flesta i kommunal
regi och några i privata företag.
Marks kommun deltar i det påbörjade arbetet
med åtgärdsvalstudie för väg 156 och åtgärdsvals-
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
51,2
147,9
13,1
studie för väg 41/Viskadalsbanan. Kommunen
har också medverkat i Boråsregionens arbete med
olika yttranden till Västra Götalandsregionen och
Trafikverket beträffande Mål för kollektivtrafiken i
Sjuhärad och Funktionellt prioriterat vägnät.
Etableringen av Marknet, ett nytt affärsområde
inom Mark Kraftvärme AB, har under året fortsatt i
enlighet med kommunens bredbandsstrategi. Kommunens ”bredbandsombudsman” har haft många
kontakter med medborgare, företag och fiberföreningar. Inom ramen för det arbetet har öppna möten
arrangerats för att informera om bredbandsfrågor.
Under året har det varit ett ökat behovet av platser
för mottagande och bosättning av nyanlända i Sverige. Marks kommun har haft brist på bostäder och
har därmed haft svårt att leva upp till sitt åtagande
gentemot Migrationsverket. Detta har inneburit att
kommunen inte kunnat erbjuda de 50 platser som
Arbetsförmedlingen/Migrationsverket ska anvisa
personer till. För de som bosätter sig på egen hand
så har kommunen uppnått de 25 platser som avtalats om för år 2014.
Årets äldremässa ”Må bra på äldre da´r” genomfördes den 24 april. Mässan var välbesökt och
många av såväl besökare som utställare uttryckte
att de var nöja med arrangemanget och att man
hoppades att mässan skulle bli ett årligen återkommande arrangemang i Mark.
I april beslutades det att sända ÖP Mark (översiktsplanen för hela kommunen) på samråd. Under
samrådstiden har informationsmöten hållits för
flera föreningar och grupper inom kommunen.
Många synpunkter lämnades in. Med anledning av
inkomna synpunkter justeras förslaget inför beslut
om utställning våren 2015. Arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Mark Nordväst har
fortsatt.
Förslag till lokala miljömål för Marks kommun
har under året remitterats företag, organisationer
och föreningar. Förslaget har tidigare varit på
remiss hos nämnder och styrelser. Under hösten
sammanställdes förslaget till lokala miljömål för
kommunen. Miljömålen kommer att behandlas av
kommunfullmäktige i början av 2015.
2012
42,7
128,4
16,5
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
50,6
142,0
11,5
2014
52,6
155,9
7,7
53
Verksamhetsberättelse
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola samt skolbarnsomsorg
för barn och ungdomar 1-16 år. Nämnden ansvarar
också för gymnasieskola och vuxenutbildning.
Nämndens olika verksamheter ska uppmuntra till
utveckling och lärande samt ge stöd och ha positiva
förväntningar på varje individ med tydlig fokusering
på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet.
Arbetet med att skapa en lärmiljö där alla barn och
elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin
kunskapsutveckling, har präglat verksamheten 2014.
Att skapa en lärmiljö för alla är en utmaning som
kommer att fortsätta under flera läsår framöver.
Trots hög efterfrågan på förskoleplats kunde plats
på önskat placeringsdatum och önskad förskola
erbjudas i mycket hög utsträckning. Förskolan har
under året särskilt fokuserat på kvalitetsarbetet som
under året varit inriktat på likvärdigheten i organisation och struktur vad det gäller pedagogernas scheman och antal timmar för pedagogisk utvecklingstid.
Grundskolorna arbetar fortfarande i allra högsta
grad med att implementera skolreformen som infördes 2011. Det handlar inte bara om ändrat betygsystem och ny läroplan utan den har även, tillsammans
med ny forskning, burit med sig diskussioner kring
lärarrollen, rektorsrollen, pedagogik, arbetssätt,
värderingar, förhållningssätt, den fysiska lärmiljön
och mycket annat. Skolorna i kommunen befinner
sig olika långt i den här processen men som helhet är
grundskolan i kommunen i en positiv utveckling och
ökar meritvärdet för andra året i rad. Marks grundskola är nu på 91:a plats av Sveriges kommuner. För
att lyfta kommunen ytterligare och nå målet om att
vara bland de tio procent bästa kommunerna i landet
så behöver samtliga skolor fortsätta förändringsprocessen och fortsätta utveckla sitt systematiska
kvalitetsarbete.
Av vårens niondeklassare var det 87 procent som
blev behöriga till något av de nationella programmen
på gymnasiet, vilket är något lägre än 2013. Rikets
genomsnitt var 2014, 80 procent. Andelen elever som
klarade kunskapskraven i alla ämnen ökade något.
Marks Gymnasieskola blev från och med hösten
2014 ett Riksidrottsgymnasium: RIG-basket. Gymnasieskolan i Mark är därmed en av två gymnasieskolor
i landet som fått förtroendet att bedriva sådan utbildning på högsta nivå.
Gymnasiesärskolan har sedan 2013 ny läroplan
samt ny utbildningsform och från höstterminen 2014
nya program. I gymnasiesärskolan arbetar pedagogerna aktivt med att öka elevers inflytande och delaktighet. Det sker bland annat genom det nationella
programmets deltagande i ung företagssamhet (UF),
där eleverna startar och driver företag. Gymnasiesärskolans individuella program arbetar med kommuni-
54
kation för att öka elevernas delaktighet. Tecken som
stöd och användandet av iPads för att kommunicera
genom olika applikationer, samt dokumentera från
skoldagen, har varit arbetsområden under året.
Utökade statsbidrag till vuxenutbildningen har
inneburit fler utbildningsmöjligheter för våra kommuninvånare. Ytterligare statsbidrag har också inneburit att SFI-undervisningen har utvecklats. Statliga
utredningar har föreslagit stora förändringar inom
kommunal vuxenutbildning och SFI. Det finns behov
av att anpassa organisationen till de kommande
lagstadgade rättigheterna som kommuninvånarna har
enligt skollagen.
Sedan januari 2013 har Marks kommun en ny
organisation kring nyanlända barn och elever. Boråsregionens etableringscenter (BREC) ansvarar för det
initiala mottagandet av familjer med permanent uppehållstillstånd. Enhetschefen i elevhälsan ansvarar
för att de nyanlända barnen påbörjar skola/förskola
och följer sedan kontinuerligt upp barnens skolgång
under etableringstiden - två år.
Årets elevundersökning visar generellt positiva
resultat, eleverna trivs, är trygga och upplever i stort
att det råder studiero.
Från och med läsåret 13/14 arbetar ett stödteam
aktivt med uppdrag som de får från skolornas möten
med elevhälsoteamen och den centrala elevhälsans
tvärprofessionella team. Stödteamets insatser riktar
sig mot grundskolan. Teamet arbetar operativt ute på
skolorna med elever i komplexa lärsituationer och
med lärare som ingår i arbetslag kring dessa elever.
Under 2014 har ett Skoldatatek implementerats i
kommunen. Skoldatateket kombinerar specialpedagogik och alternativa, IT-baserade lärverktyg som ger
elever i behov av särskilt stöd ökade möjligheter i sitt
lärande och sin utveckling.
Matematiklyftet 2012-2016 är en fortbildning i
matematikdidaktik. Det är en satsning från Skolverket
med syfte att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och öka eleverna måluppfyllelse. De flesta
lärare som undervisar i matematik kommer efter
läsåret 2015/16 att ha genomgått denna fortbildning.
Arbetet med att rekrytera förstelärare har fortsatt
under hösten. Kommunen har nu 40 anställda förstelärare.
Samarbete med ett forskarteam från Högskolan
i Borås har pågått under 2014. Samarbetet syftar
till att utveckla och få likvärdighet kring ”skola på
vetenskaplig grund” i våra verksamheter. Den 10
december hölls två seminarier inom ramen för samarbetet med Högskolan i Borås och satsningen ”en
lärmiljö för alla”. Samarbetet med Högskolan i Borås
forsätter i vår med fler seminarier och observationer
på Lyckeskolan.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
91,5
792,6
-17,8
2012
72,4
764,6
2,9
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
67,1
772,8
6,4
2014
72,9
799,6
4,4
55
Verksamhetsberättelse
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter
och genom ekonomiskt stöd till andra. Nämnden
har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad,
konsumentrådgivning och samordning av tillgänglighetsfrågor. Arbetet med ungdomar sker bland
annat genom den öppna ungdomsverksamheten
och kommunens ungdomsutvecklare.
Ett av årets större kulturarrangemang var då några
av landets främsta barnboksillustratörer ställdes
ut på Rydals Museum. Tecknade figurer ur Stina
Wirséns värld gladde många. Andra utställningar
att beskåda var den norska textilkonstnären
Ragnhild Monsen, Torbjörn Damm och även den
lite mindre om Förläggargårdarnas historia i kommunen. Riksantikvarieämbetet beviljade projektmedel för att utveckla arbetet med maskinparken,
vilket betyder mycket för Rydal som museicentrum för textil historia.
Flera offentliga skulpturer belystes och arbetet
med att ta fram en plan för den offentliga konsten
inleddes. Kulturutbudet i övrigt bestod bland
annat av film, musik och lyrik som genomfördes
på olika ställen i kommunen bland annat genom
aktiviteterna ”Språkcafé”, ”Korsordscafé”, ”Internationella kvinnodagen”, ”Världsbokdagen”,
”Väverskans Dag” samt ”Fredags”. Författarna
Bob Hansson, Jessica Schiefauer, Josefin Holmström och Johan Theorin gästade Kinna. ”Bokfest”
I Fotskäls bygdegård var fullsatt när Karin BrunkHolmqvist gästade.
Under 2014 var ökad läsförståelse ett av kulturoch fritidsnämndens mål och en god bok går hem
i Mark – särskilt bland yngre. Under året ökade
utlåningen ytterligare och Mark ligger högt upp
bland kommunerna i Västra Götaland. Möjligheten att låna böcker är god; på många av kommunens orter finns ett bibliotek, och bokbussen
når även de som inte har tillgång i närheten av
hemmet. Bokbussen har under året även fortsatta
att ha med sig gäster - bland annat konsumentrådgivaren, som på det sättet även kan nå dem som
inte har möjlighet att gästa kommunhuset.
I det offentliga utbudet för barn och unga har
”Pysselverkstad, ”Bok+Pyssel = sant”, ”Tipspromenad för barn mellan 3-12 år”, ”Lovgodis”,
”Afterschool”, ”Lördagsgodis”, ”Gilla boken”
genomförts.
Kulturskolan bedriver sin verksamhet med
utgångspunkt i Kunskapens Hus i Skene men en
stor del av undervisningen äger rum i skolans
lokaler runt om i hela kommunen. Vid sidan av
den ordinarie undervisningen erbjöd kulturskolan
flera workshops och gav även föreställningar där
56
elever inte bara deltog på scen utan även i förberedelserna. Kulturskolan har även deltagit vid flera
offentliga arrangemang under året; vid högtider
och enskilda arrangemang.
Genom det statliga bidraget för ”Skapande
skola” har kommunen kunnat stärka samverkan
mellan skolan och det professionella kulturlivet. I ”Vattenprojektet” har barn genom kultur
som verktyg fått lära sig mer om källan till livet.
Tanken är att eleverna ska få tillgång till konstens
olika uttrycksformer och att deras möjligheter
till ökad kunskapsinhämtning och eget skapande
skall öka. Utbudet för barn och unga i för- och
grundskola är i övrigt stort i kommunen: författarbesök, skolbio, dans och teater. En unik insats
2014 var ett så kallat kommunavtal som tecknades
med Regionteater Väst. Avtalet innebar att alla
barn i grundskolan fick se minst en teater- eller
dansföreställning under året. Många fick också
möjlighet att gästa teaterns hemmascen i Borås.
Badhuset Kaskad utökade möjligheten att ta ett
morgonbad - nu kan de morgonpigga bada såväl
på onsdagar som på fredagar. Även föreningslivet
drog nytta av detta då träningstiderna utökades i
samband med förändringen. De många kommunala
badplatserna fortsatte att renoveras, bland annat
genom att bryggor reparerades samt att bänkar
och sopkärl byttes ut. Även här är civilsamhället
involverat då aktiva föreningar svarar för skötsel
av några kommunala badplatser mot en ersättning
som stärker föreningarnas ekonomi. Det var inte
bara det vackra vädret utan även den populära
aktiviteten ”Sommarpeppen” som lockade många
till Backagårdsbadet under sommaren.
Det största fokuset för folkhälsoarbetet har legat
på barn, unga och föräldrar. Folkhälsoutvecklarna
och ungdomsutvecklarna arbetade tillsammans
utifrån gemensamma mål och stärkte därigenom
det drogförebyggande arbetet. 2014 överfördes
den öppna förskolans verksamhet till Kultur- och
fritidsförvaltningen och utvecklingsarbetet för
att kunna öppna en familjecentral fortsatte; en
familjecentral riktar sig till föräldrar och barn och
bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande,
generell, tidigt förebyggande och stödjande.
Föreläsningsserien ”Kunskapsforum” genomfördes där betydelsefulla ämnen rörande föräldraskap lyftes på ett inspirerande sätt. Föreläsningarna har gett en bred allmänhet kunskap och
verktyg för att hantera hur föräldrar eller andra
vuxna kan uppmuntra och stötta barn i sin närhet.
För att öka tillgängligheten till våra offentliga
platser anställdes en tillgänglighetssamordnare.
Funktionen skall verka stödjande för kommunens
alla verksamheter.
Den öppna ungdomsverksamheten i Mark
uppmärksammades stort förra året för sitt fram-
Årsredovisning 2014 Marks kommun
gångsrika arbete med att stärka unga människors
egen initiativförmåga och har fortsatt under året.
Den fasta mötesplatsen är Kinna fritidsgård men
under året har mötesplatser funnits i Fritlsa, Sätila
och Skene.
Arbetet med att underhålla kommunens många
vandringsleder fortsatte även i år genom röjning
och skyltning.
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
16,5
81,9
4,3
2012
17,8
81,9
2,6
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
17,6
83,5
0,8
2014
15,9
84,3
1,9
57
Verksamhetsberättelse
Miljönämnden
Plan- och byggnadsnämnden
Miljönämnden ansvarar för rådgivning och tillsyn
inom miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och naturvård. Miljönämnden samordnar också kommunens
naturvårdsarbete och ansvarar för kommunens
kalkning.
I Marks kommun är all tillsyn inom miljöskydd,
hälsoskydd och livsmedel riskbaserad. Det innebär att tillsynen i första hand riktas till företag
och verksamheter där man bedömer att riskerna
för negativa miljö- och hälsoeffekter är som störst.
Inom hälsoskydd har de flesta som har årlig tillsyn
kontrollerats. Miljönämnden deltog under 2014 i
ett rikstäckande tillsynsprojekt som kallades för
”Skolprojektet” där nämnden kontrollerat miljön i
kommunens skolor.
Ett par hundra livsmedelsverksamheter och
dricksvattenanläggningar har inspekterats. Ett spårbarhetsprojekt genomfördes där ca 10 restaurangverksamheters system och rutiner för spårbarhet
av kött kontrollerades. Ingen av verksamheterna
fuskade med spårbarhetskontrollen, dock upptäcktes brister i ett par verksamheter som följdes
upp vid extra kontroller. Kommunens gårdsbutiker
kontrollerades under sommaren med mestadels bra
resultat.
Under året har också en mer fokuserad tillsyn
av mindre djurgårdar bedrivits. Syftet var att fånga
upp de verksamheter där det förekommer bristfällig gödselhantering då detta i förlängningen bidrar
till övergödning.
I början av året togs initiativ att undersöka möjligheten att bilda ett biosfärområde inom Storåns dalgång. Området omfattar delar av Bollebygd, Härryda
och Marks kommun. Biosfärsområde innebär att
människor ska kunna bo och utvecklas i områden
samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och
praktik när det gäller att hållbart hantera relationen
mellan människan och naturen – att både bruka
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
58
2011
7,4
13,8
0,2
och bevara. För närvarande finns det fem stycken
registrerade biosfärsområde i Sverige och totalt 600
i världen. Det är UNESCO som är det beslutande
organet kring biosfärsområden. Projektidén har
presenterats för representanter i Härryda, Kungsbacka och Bollebygds kommuner samt för styrelsen
i Lygnerns vattenråd och mottagits positivt.
Naturvårdsprojekt som har bedrivits under året är
bland annat en kurs om fladdermöss för allmänheten inom projektet ”fladdermöss i Mark”. Kursen var
välbesökt, drygt 60 personer samlades vid Brokvarn
i Öxabäck för att få beskåda och lyssna till nattens
jägare. Miljönämnden har också samverkat för bygget av en brygga vid naturreservatet Ramhultafallet,
som föreningen Isa av Lygnern arbetat med.
Biotopen för den fridlysta och rödlistade blomman Klockgentiania som växer vid Härsjön är
hotad. Miljönämnden har under hösten låtit röja
området från sly och fått klartecken av kommunstyrelsen att fortsätta arbetet att skydda området
som biotopskyddsområde. Detta ligger i linje med
det bevarandeprogram som naturvårdsverket upprättat för Klockgentiania och Alkonblåvinge. I början av året fick miljönämnden bidrag för att påbörja
arbetet med att bilda naturreservat av ljungheden
vid Mjösjön, Gallåsen i Björketorp.
I arbetet med att skapa fria vandringsvägar för fisken i Surtan har ett avtal upprättats med dammägaren i Mölnebacka. Avtalet syftar till att få tillstånd
att riva ut dammen och underlätta fiskvandringen
i Surtan.
För att bättre kunna prioritera bland angelägna
naturvårdsinsatser påbörjades 2013 ett arbete med
att ta fram en strategi för prioritering av de områden som pekats ut i kommunens naturvårdsprogram. Strategin är nu klar och ska behandlas under
nästa år.
I början av året upphandlades och säkrades de
kommande tre årens kalkbehov.
2012
7,4
13,5
0,3
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
7,6
14,7
-0,1
Plan- och byggnadsnämnden har ansvar för bland
annat bygglov, detaljplaner, kartproduktion, energirådgivning och strandskyddsfrågor. Nämnden
ska också se till att kulturhistoriskt värdefulla
byggnadsmiljöer bevaras och gör utredningar om
riskerna för skred och ras.
Den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen.
Några byggnadsåtgärder som tidigare krävt bygglov
är nu bygglovsbefriade. Även om bygglov inte behövs ska åtgärderna prövas i en bygganmälan och
startbesked meddelas innan åtgärderna får genomföras. Tidigare år har en stor del av byggloven avsett mindre åtgärder såsom om- och tillbyggnader,
komplementbyggnader och inglasning av balkonger
med mera, varav en del nu är bygglovsbefriade.
Detta har inneburit färre bygglovsansökningar 2014
än föregående år. Framöver kan befaras att antalet
tillsynsärenden och grannkonflikter ökar på grund
av de nya reglerna. Nämnden har under året fått in
några så kallade Attefallsärenden.
Under året var byggandet inom kommunen på en
god nivå vilket märks på antalet inkomna ärenden
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
3,7
11,3
-1,1
2012
4,6
12,2
1,1
avseende bygglov eller förhandsbesked om att få
bygga. Det har getts positivt beslut för 22 enbostadshus och 23 lägenheter i flerbostadshus. 11
stycken lägenheter har tillkommit vid ändrad användning. Även större bygglov har lämnats under
året, exempelvis flerbostadshus på Tallås, Grovaliden och idrottshall i Hyssna.
Nämnden har som mål att bygglovsärenden ska
vara klara inom 10 veckor. Under 2014 levererades cirka 90 procent av byggloven inom 10 veckor
vilket är en förbättring jämfört med föregående år.
Anledningen är dels att antalet ansökningar har
minskat men även att organisationen har fungerat
på ett smidigt sätt.
Energirådgivaren har under året gett råd och stöd
till företag i kommunen om hur de kan minska sin
energianvändning.
Under 2014 fortsatte arbetet med att göra
samtliga ärenden och handlingar tillgängliga och
sökbara digital. Detta innebär en förbättring både i
den interna handläggning och för enskilda fastighetsägare och bygglovsökanden som vill ta del av
äldre plan- och bygglovbeslut.
2013
6,8
15,2
0,9
2014
5,9
14,8
0,5
2014
7,9
15,0
0,2
Årsredovisning 2014 Marks kommun
59
Verksamhetsberättelse
Samrehabnämnden
Samrehab är en unik samverkan mellan Södra
Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Skene, primärvården
och kommunerna Mark och Svenljunga. Parterna
samarbetar över gränserna och har ett gemensamt
ansvar för patienternas rehabilitering och habilitering vad gäller arbetsterapi, sjukgymnastik och
hjälpmedel. Samrehab ger insatser hemma hos patienter i eget boende och i kommunernas vård- och
omsorgsboende, på mottagningar samt på vårdavdelningar vid SÄS i Skene.
År 2014 var ett turbulent år för Samrehab MarkSvenljunga. I oktober 2013 hade Västra Götalandsregionen sagt upp samverkansavtalet om Samrehab
för omförhandling. Orsak var att regionen planerade att införa vårdval rehab, ett vårdvalssystem
som kunde komma att påverka förutsättningarna
för Samrehab. Under hela våren 2014 pågick
överläggningar mellan Marks kommun, Svenljunga
kommun och Västra Götalandsregionen om nytt
avtal. På grund av den osäkerhet som rådde om
verksamhetens framtid varslades, i slutet av april,
all personal om uppsägning.
Under sommaren blev de tre parterna överens om fortsatt samverkan och ett nytt avtal för
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
60
2011
39,0
62,8
-1,6
Samrehab fastställdes av respektive fullmäktige
under hösten. Det förberedelsearbete som pågått
i Samrehab under hela året intensifierades för att
anpassa verksamheten till kraven i vårdval rehab
från 1 januari 2015.
Tack vare personalens engagemang och ansträngningar kunde verksamheten under hela
2014 upprätthållas på samma nivå som tidigare år.
Under året utförde Samrehab insatser för cirka 5
700 patienter vid totalt 33 000 patientbesök, vilket
är fler än under 2013.
Rehabiliteringsinsatser gavs bland annat till de
patienter vid SÄS i Skene som genomgått höftoch knäplastikoperationer eller vårdades där efter
stroke. Förutom direkta insatser till äldre i eget
boende eller vård- och omsorgsboende, arbetade
Samrehab 2014 liksom tidigare år med att stödja
omvårdnadspersonalen i ett rehabiliterande arbetssätt, exempelvis genom studiecirklar. För personer
med smärtproblematik och psykisk ohälsa bedrevs
träning och behandling i olika grupper såsom
vardagsbalans, medicinsk yoga och basal kroppskännedom. Gruppträning vid hjärthändelse och
hjärtsvikt, liksom vid höft- och knäartros genomfördes under hela året.
2012
39,3
62,3
0,9
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
38,9
62,5
0,6
2014
39,8
64,1
0,6
Årsredovisning 2014 Marks kommun
61
Verksamhetsberättelse
Socialnämnden
Socialnämnden ansvarar för att ge stöd, vård och
omsorg till människor som tillfälligt eller långsiktigt har behov av det. Verksamheten är till större
delen lagstyrd, främst genom socialtjänstlagen,
lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
samt de båda tvångslagarna lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om
vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Socialnämnden har under året genomfört brukarundersökningar inom alla sina tre verksamheter.
Äldreomsorgens brukarundersökning är genomförd
via Socialstyrelsens rikstäckande undersökning
av vad de äldre tycker om äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorgens brukarundersökning är
genomförd i samarbete med Boråsregionen. Brukarundersökningen för funktionshinder genomfördes
endast i Mark. Frågorna har handlat om brukares
syn på service, brukares förtroende för personal,
rättsäkerhet mm. Resultaten från samtliga verksamheter är mycket goda och de ligger på samma höga
nivå som föregående enkäter som genomfördes
2012 och 2013.
Inom äldreomsorgen har brukarna under året
erbjudits flera former av aktiviteter, exempelvis
gruppgympa, cafébesök, båttur med ISA, sång och
dans samt mycket bakning. Frivilligverksamheten
har anordnat 1100 aktivitetstillfällen med hjälp av
270 frivilligarbetare.
Implementering av de nationella riktlinjerna
för palliativ vård är till stora delar genomförd. En
implementering har även startats upp av de nationella riktlinjerna för demensvård. Detta innebär att
omvårdnadspersonalen utbildas i BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom). Denna kompetensutveckling medför även
ett aktivt arbete med att förbättra omvårdnaden
för äldre med psykisk ohälsa samt evidensbaserad
skattning och åtgärder för våra brukare.
Socialnämnden beslutade 2013 om tio värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Marks kommun.
Arbetet med att införa dessa i organisationen har
fortsatt under 2014.
Bostadsanpassningen har ökat mycket under
året, både i Marks kommun och i övriga landet.
Under året har socialnämnden arbetat med en revidering av Strukturplan för äldres trygghet. Syftet
med strukturplanen är att beakta äldres perspektiv
utifrån trygghet, förbyggande arbete, föreningsliv och trafiksäkerhet med mera. Strukturplanen
ska också bidra till en ökad samsyn och ett bättre
resursutnyttjande, för att kommunen ska kunna
ge bättre service och stöd till äldre från samtliga
förvaltningar och bolag.
Inom funktionhindersverksamheten har det under
62
året skett ett kontinuerligt arbete för att säkerställa
god service och kvalitet till brukarna. Personlig assistans har under året fått något fler brukare då andelen
som har valt Marks kommun som utförare har ökat.
Korttidsverksamheten i Sätila genomförde för
andra året i rad lägerverksamhet på scouternas
lägergård i Apelhult i Rydal. I år utökades verksamheten till två veckor. Även boende inom bostad
med särskild service har under sommaren erbjudits
lägerverksamhet.
Räddningstjänsten har gjort tillsyn på ett av kommunens särskilda boenden inom funktionshinder.
Tillsynsmyndigheten fann en del brister i brandskyddet. Dessa brister har i samarbete med fastighetsägaren åtgärdats.
Kommunens försörjningsstödsenhet har initierat
nya arbetsmetoder, den viktigaste RAMS (redo för arbetsmarknad och sysselsättning) som under slutet av
året börjar visa goda resultat. RAMS är ett resultat av
en omstrukturering av kommunens arbetsmarknadsåtgärder i syfte att öka den enskildes anställningsbarhet och därmed bidra till att minska antalet personer
som är beroende av försörjningsstöd.
Sedan hösten 2014 erbjuder vuxenenheten ytterligare en utbudspunkt för kvalificerad öppenvård,
Kraftvärk, som förväntas att delvis möta behovet av
vård på hemmaplan.
Både familjeenheten samt familjebehandlings- och
boendeenheten har gemensamt att hantera att bereda
ett ökande antal ensamkommande barn ett gott omhändertagande.
Under året har socialnämndens verksamheter varit
föremål för tillsyn och annan granskning från olika
myndigeter. IVO (Inspektion för vård och omsorg) har
genomfört tillsyn vid flera tillfällen och i de flesta fall
har denna tillsyn inte föranlett någon kritik. Vid ett
fåtal tillfällen har verksamheterna fått viss kritik och
berörda verksamheter har då vidtagit åtgärder för att
nå den kvalitet som tillsynsmyndigheten har krävt.
På uppdrag av kommunens revisorer har PricewaterhouseCoopers (PwC) granskat huruvida socialnämnden säkerställer att missbruksvården är effektiv
och ändamålsenlig samt har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Granskningen visar
att detta i huvudsak sker på ett tillfredsställande sätt
men också att efterlevnaden av nämndens styrning i
vissa delar behöver ses över. PwC har också granskat
det förebyggande arbetet på särskilda boenden inom
äldreomsorgen. Denna granskning visade att det
förebyggande arbetet inom de särskilda boendena i
Marks kommun i stort fungerar väl. Det finns rutiner
att arbeta utifrån och bedömningsinstrument för att
följa upp det förebyggande arbetet avseende risk för
fallolyckor, undernäring och tryckskador.
Enligt beslut från kommunfullmäktige ska den
nuvarande socialnämnden delas till en äldre-
Årsredovisning 2014 Marks kommun
omsorgsnämnd och en socialnämnd från och
med 2015. Äldreomsorgsnämnden ska ansvara
för äldreomsorgsfrågor såsom särskilt boende och
hemtjänst samt hemsjukvård medan socialnämnden ska ansvara för verksamheterna individ- och
familjeomsorg och funktionshinder.
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
57,2
689,4
-40,7
2012
68,0
688,8
-6,1
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
74,3
712,0
6,5
2014
80,7
748,5
13,1
63
Verksamhetsberättelse
Teknik- och servicenämnden
Vatten och avlopp, avfallshantering, gator, vägar
och parker. Det är de stora ansvarsområdena för
teknik- och servicenämnden. Dessutom har nämnden ansvar för service inom kommunens egen
organisation. Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i
förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.
I början av året togs den nya överföringsledningen
för dricksvatten från centralorten till Hyssna i
bruk. Ledningen har byggts från Skene Skog via
Hajom och längs med väg 156 till Hyssna. Vattenverket i Hyssna har därmed stängts och levererar
inte längre något vatten. Även en avloppsledning
från Skene Skog till Hyssna färdigställdes men
denna har ännu inte tagits i bruk eftersom pumpstationerna inte är klara.
Bygget av ett nytt vattenverk i Örby tog fart
under året och projektet kommer slutföras under
början av 2015.
Reningsverket i Skene tar hand om i princip allt
avlopp i kommunen. Anläggningen är i stort behov
av renovering och utloppsdelen färdigställdes under året. Projektet med att rusta upp och modernisera inloppsdelen påbörjades också.
Under våren borrade ett företag sönder en ledning
i Sätila vilket ledde till att ett tiotal fastigheter blev
utan vatten i kranarna under några dagar. Ett par
läckor ställde även till det för en industri i centralorten under några dagar i oktober. Kunderna har
annars varit förskonade från längre leveransavbrott.
Sluttäckningen av den nedlagda deponin i
Skene Skog slutfördes under året. Detta innebär att
regnvatten inte längre tränger ner i deponin utan
tas upp av gräs som växer där eller rinner av som
ofarligt ytvatten.
En ny cirkulationsplats byggdes under hösten vid
Skene Järn. Syftet var att slippa ljusreglering, få ett
bra trafikflöde och en bra trafiksäkerhet. I samband
med detta anlades också en allé med en typ av körsbärsträd på norra sidan av Varbergsvägen mellan
den nya cirkulationsplatsen och Kunskapens Hus.
Ny belysning för cykelvägen sattes också upp.
I början av augusti förstörde ett kraftigt men kortvarigt regnoväder en liten del av Mor Kerstins Torg
närmast Grovaliden och förorsakade dessutom en
del översvämningar. Markbeläggningen vid torget
åtgärdades inom en vecka.
En ny julbelysning införskaffades av kommunen
under hösten som bland annat resulterade i en ljusgran av metall på Skene Torg, ny julgransbelysning
och nya slingor som fästs mellan husen på Boråsvägen, Klockaregatan och Stationsgatan.
En cykelväg har byggts från Hagmans Kemi till
Fritsla vilket innebär att man på ett relativt säkert
sätt numera kan cykla från Kinna till Fritsla. Asfalt
och belysning tillkommer under 2015. Fem lek-
64
platser har totalrenoverats, Fritsla stationsområde
färdigställdes och kortare GCM-vägar (gång, cykel
och moped), till exempel förbi Viljans Park, Fritsla
samt en GCM-bro över Surtan i Hyssna färdigställdes.
Fotskälsskolans skolgård har färdigställts under
hösten, projektet har genomförts enligt barnkonventionen intentioner där eleverna i demokratisk
anda har genomfört val om olika utformningar som
därefter överlämnats till förvaltningen. Elevrepresentanter har deltagit på byggmöten och haft
synpunkter på förändringar som gjorts under byggtiden och även tagit del i säkerhetsarbetet kring
byggarbetena. Även Torestorpskolan har genomgått
en fortsatt ombyggnad under året. Huvudbyggnaden blev färdig under våren och invigdes till
skolstarten i augusti.
Återuppbyggnaden av den nedbrunna läktarbyggnaden på Vävarevallen har färdigställts med
en ny omklädningsbyggnad och en ny läktarbyggnad. Anläggningen invigdes under våren med
deltagande av skolministern.
Energiprojekt genomfördes i syfte att minska
energianvändningen och minska användningen av
fossila bränslen. Under året har oljan helt fasats ut
ur fastighetsbeståndet. Satsningar har genomförts
på värmepumpar i bland annat Öxabäcksskolan.
Solceller är installerade på kommunhuset och en
ny anläggning blir färdig på Kunskapens hus vid
årets slut. Belysningar vid skolgårdar byts ut mot
LED-belysning på ett flertal skolor.
I enlighet med ställda miljökrav färdigställs en
miljötvättanläggning vid kommunens anläggning
på Näs.
För att tydliggöra måltidsverksamhetens miljöinriktning marknadsfördes begreppet klimatsmarta
måltider. Utbildning genomfördes för kockar.
Rektorer och enhetschefer i förskola informerades
och elever gjordes delaktiga via matråd och flera
provsmakningar och bedömning av nya rätter.
Därefter infördes ”Veckans klimatsmarta” som är
en maträtt per vecka där fokus ligger på ökad andel
vegetariska komponenter och miljömässigt hållbart
producerade livsmedel.
Måltidsverksamheten deltog i Äldremässan under våren för att informera om vikten av bra mat för
god hälsa även i högre åldrar. Fokus lades på vikten av kostfibrer och D-vitamin. Gomidda´ matlådor såldes vid lunchserveringen för att marknadsföra och skapa dialog. Inom äldreomsorgen läggs
stor vikt vid att dels erbjuda god vardagsmat, dels
erbjuda festlig helgmat när exempelvis Nobeldagen
eller andra högtider firas lite extra.
Årsredovisning 2014 Marks kommun
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
412,1
451,1
3,3
2012
418,2
465,8
-0,6
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
407,9
450,2
5,7
2014
425,2
463,3
6,9
65
Verksamhetsberättelse
Valnämnden
Valnämnden är en lokal valmyndighet med ansvar
för kommunens allmänna val. I val som gäller för
hela landet ansvarar varje kommun också för att
det finns röstningslokaler som i fråga om öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna
goda möjligheter att rösta i kommunen.
Under 2014 genomfördes val till Europaparlamentet i maj månad och val till riksdagen, kommun
och landsting i september månad. Röstdeltagandet
vid samtliga val har ökat jämfört med tidigare val.
Den 25 maj var det val till Europaparlamentet.
Röstdeltagandet i Marks kommun var totalt 50,3
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
2011
0,2
0,8
0,1
procent. Vid valet till riskdagen, kommun och
landsting den 14 september var det 86,4 procent
av de röstberättigade i riksdagsvalet 2014 som gick
och röstade. Motsvarande andelar i valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige var 82,9
respektive 83,7 procent. Röstdeltagandet i Marks
kommun ligger något högre än riksgenomsnittet.
Många röstberättigade valde att förtidsrösta. Vid
valet till Europaparlamentet ökade förtidsröstningen med 54 procent jämfört med valet år 2009.
Vid valet till riksdagen, kommun och landsting var
ökningen 12 procent jämfört med valet år 2010.
Samtliga val har genomförts utan anmärkning.
2012
0
0,1
0
2013
0
0,1
0
2014
1,1
2,3
0,8
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämndens uppgift är att enligt lagstiftningen i föräldrabalken och förmyndarskapsförordningen ha tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Denna tillsyn ska
ge garanti mot rättsförluster för personer som inte
själva kan ta hand om sin egendom och/eller sörja
för sin person.
Det var drygt 270 personer som under 2014 fick
stöd av en god man eller förvaltare för att sköta sin
ekonomi eller sörja för sin person. Detta är något
fler än föregående år och nämnden bedömer att
behovet av gode män kommer öka framöver. Detta
ställer stora krav på ställföreträdarens kompetens
och förmåga att stödja sin huvudman på bästa sätt.
Rekrytering och förordnande av gode män och
förvaltare har skett utan långa väntetider i de allra
flesta fall.
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budgetavvikelse
66
2011
0
2,2
-0,1
Det kom något fler ensamkommande barn till
kommunen 2014 än föregående år. En utbildning
för ställföreträdare har anordnats under året vilket
gjorde att de allra flesta barn snabbt kunde förordnas en ställföreträdare.
Verksamheten har under året varit bemannad
med två heltidstjänster, vilket innebär att de allra
flesta arbetsuppgifter som släpat efter har klarats
av. De flesta årsräkningar är granskade vid årets
slut, däremot uppnåddes inte målet om att 70 procent av årsräkningarna skulle granskats före 1 juli.
I augusti 2014 gjorde Länsstyrelsen ett tillsynsbesök i verksamheten. Länsstyrelsen granskade handläggningen av det allmänna diariet och registret
över ställföreträdarskap. Länsstyrelsens bedömning
var att akterna var i mycket god ordning, noggrant
skötta och att handläggningen skötts på ett bra sätt.
Inspektionen från Länsstyrelsen är därmed avslutad.
2012
0,4
2,3
0,3
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
0,5
2,3
0,4
2014
0,7
3,3
-0,1
Årsredovisning 2014 Marks kommun
67
Verksamhetsberättelse
Marks Bostads AB
Marks Fastighets AB
Marks Bostads AB äger ungefär 3 500 lägenheter i Mark och är den klart största hyresvärden i
kommunen. Förutom lägenheter äger och förvaltar
bolaget också fastigheter för äldreboenden, lokaler
och bilplatser. Uppdraget är att bidra till en god
tillgång på bostäder i Marks kommun.
Den 1 oktober tillträde Marks Bostads AB äldreboendena Malmsäter och Rönnäng. Den 4 juli undertecknades köpekontraktet mellan Marks Bostads AB
och säljaren som är Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Malmsäter. Boendena innehåller totalt
116 lägenheter och en del verksamhetslokaler. I och
med övertagandet äger och förvaltar Marks Bostads
AB allt äldreboende i kommunen.
Ombyggnation av det äldre lägenhetsbeståndet
har under året pågått som planerat. Från 2002 till
och med 2014 har 714 lägenheter renoverats. Under
2014 färdigställde bostadsbolaget 30 lägenheter på
Gästgivaregatan 5 i Skene, 18 lägenheter på Cirkelvägen 10, 12 och 14 i Örby samt 9 lägenheter i
kvarteret Muraren i Kinna. Under 2015 kommer ytterligare 63 lägenheter i kvarteret Muraren att byggas
om. Ombyggnationerna har varit ganska omfattande
och varierat i lösningar eftersom byggnaderna och
mnkr
Rörelsens intäkter
Resultat efter finansiella poster
Soliditet, procent
68
2011
216,3
7,3
19,7
lägenheterna hade olika behov av renovering.
Arbetet med att bygga nya lägenheter pågår för fullt
efter den nybyggnadsplan som Marks Bostads AB
styrelse beslutade om den 22 oktober 2013. Marks
Bostads AB skall i snitt bygga 20 nya lägenheter
per år fram till och med 2014. Från och med 2015
skall Marks Bostads AB bygga 30 nya lägenheter
per år, varav 20 i Kinna/Skene/Örby och 10 utanför
dessa tätorter. På kort sikt har inte målet uppfyllts.
Under mars månad färdigställdes dock 4 nya lägenheter i den tidigare dagcentralen på Klockaregården i Fritsla. Under december månad färdigställdes
ytterligare två lägenheter i Björketorp. Byggnation
av 32 lägenheter på Grovaliden påbörjades i somras
och byggnation av 16 lägenheter utmed Malmsätersgatan påbörjades under november månad.
Planeringen för byggnation av nya lägenheter på
Risma i Fritsla är påbörjad.
Hyresgästenkäter genomförs vartannat år och
skickades under hösten ut till bolagets hyresgäster. Resultatet blev något lägre än i den senaste
mätningen. Undersökningen har presenterats och
bearbetats i mindre grupper under hösten. Förslag
på åtgärder håller på att jobbas fram.
2012
223,8
14,9
21,7
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
233,1
17,7
23,4
2014
233,5
13,7
22,0
Marks Fastighets AB äger lokaler för industri och
service som privata företag kan hyra in sig i. Företaget medverkar till att lösa lokalbehov när den
privata fastighetsmarknaden för lokaler inte kan
tillgodose behoven. Bolaget ska genom uthyrning
främja sysselsättning och tillväxt i kommunen.
Bolaget äger och förvaltar sex fastigheter; Företagshuset Assberg 5:23 i Skene, Industrihuset Hajom
12:4 på Skene skog, Kråkebacka 4:1 i Skene, Företagshuset Lockö 1:37 i Hyssna, Höglagret Assberg
1:82 i Skene samt Företagshuset Rydal 2:11 inklusive Rydals museum.
Ett omfattande underhållsarbete av fastigheten i
Rydal genomfördes med stöd av bidrag från Riksantikvarieämbetet. Under 2012 och 2013 fick fastighetsbolaget för detta ändamål bidrag på 1 750 000
kronor. För 2014 har det utförts fasadrenoveringar
och fönsterbyten där Riksantikvarieämbetet lämnar
bidrag med 480 000 kronor.
mnkr
Rörelsens intäkter
Resultat efter finansiella poster
Soliditet, procent
2011
9,3
-0,4
14,0
Hafa Bathroom Group AB blir kvar som hyresgäster i ytterligare 2,5 år, vilket innebär att deras
produktion av badkar finns kvar i Marks kommun.
Alternativet för företaget var att flytta verksamheten till Halmstad eller att lägga ut tillverkningen
på en underleverantör. Det nya avtalet börjar gälla
från och med februari 2015 och gäller fram till och
med juli 2017. Företaget hyr 7 087 m² vilket är en
något mindre del av ytan än tidigare. Ett hyresavtal har tecknats med Malwa International AB om
uthyrning av 1 769 m² i samma fastighet. Därmed
kvarstår 537 m² i fastigheten för uthyrning.
Det finns inga lediga lokaler kvar på Maskingatan
12 för uthyrning. De sista 540 m² hyrdes ut till ACG
Kinna Automatic AB från och med den första juni.
För Hyssnafastigheten Lockö 1:37 har ett nytt hyreskontrakt på 293 m² tecknats med Kapten Krok,
som säljer tv och dataspel. Uthyrningen påbörjas
första mars 2015 och gäller ytterligare tre år. Never
Mind har utökat sin verksamhet, vilket innebär en
utökning av förhyrda ytor från 170 m² till 255 m².
2012
10,6
-5,3
6,8
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2013
12,4
1,6
18,8
2014
9,9
1,3
35,2
69
Verksamhetsberättelse
Mark Kraftvärme AB
Mark Kraftvärme AB producerar miljövänlig värme
och el i fjärrvärmeverket i Skene. Genom ledningar
förs den ut till anslutna kunder i tätorterna Kinna,
Skene och Örby. I Fritsla och Hyssna finns panncentraler som levererar värme till fastigheter på
orten. Bolaget har också i uppdrag att bygga ut
fjärrvärmenätet och på sikt öka elproduktionen av
fossilfri el.
Under 2014 har bolaget uppfyllt kundernas krav på
leveranser av både fjärrvärme och ånga. Produktionen har gjorts med 99,7 procent fossilfria bränslen,
vilket betyder att bolaget endast använde 0,32
procent eldningsolja i produktionen.
Eftersom året har varit rekordvarmt och årets
graddagar kommit upp i 79 procent av ett normalår
så har Mark Kraftvärme AB endast kommit upp till
en produktion av 115,8 GWh. Detta är 91 procent
jämfört med föregående års produktion.
Elförsäljningen har uppgått till 10,2 GWh, vilket
är mindre än planerat, men produktionen av el är
mnkr
Rörelsens intäkter
Resultat efter finansiella poster
Soliditet, procent
2011
66,6
-3,4
21,7
helt beroende av fjärrvärmeförbrukningen, så när
fjärrvärmeleveranserna minskar så minskar även
elproduktionen.
2014 var året när fjärrvärmenäten från Kinna till
Fritsla kunde knytas ihop. I mitten av oktober var
ledningen klar och efter några veckors provdrift
och intrimning har ledningen fram till årsslutet
producerat 1,8 GWh och det tyder på en bra funktionalitet för utbyggnaden.
Under våren beslutade kommunfullmäktige att
lägga över ansvaret för den fortsatta bredbandssatsningen i kommunen på Mark Kraftvärme AB.
Denna affärsenhet, benämnd Marknet, skall verka
för en utbyggnad av bredbandsnätet i de centrala
delarna av Mark. Affärsenheten skall även samarbeta och hjälpa fiberföreningarna i kommunen
med information för att stärka säkerheten i näten
och öka redundansen. Bolaget har även påbörjat
byggnationen av en serverhall som skall fungera
som en kommunikationscentral för bredbandsverksamheten.
2012
74,9
0,0
24,5
2013
75,9
0,1
28,4
2014
74,4
2,1
28,0
Revision och avslutning
70
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
71
Revisionsberättelse
MARKS KOMMUN
Valda revisorer
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelse,
nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens
bolag.
Vi tillstyrker:
Kommunstyrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med
gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar
också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten
bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.
att kommunens årsredovisning för år 2014 godkänns. Den är upprättad i enlighet med kommunal
redovisningslag.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
……………………………………………………
Mai AnderssonRoger Fogelström
Lekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende kommunens företag samt revisionsberättelser för dessa redovisas i bilaga till revisionsberättelsen. I bilaga redovisas även de sakkunnigas
rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2014. Övriga revisionsrapporter hänförliga till
revisionsåret 2014 har fortlöpande översänts till kommunfullmäktige för kännedom.
……………………………………………………
Kurt FrilénÅke Nyqvist
Revisionens bedömning av årsredovisning och måluppfyllelsen år 2014
att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelse, nämnder och beredningar ansvarsfrihet.
Kinna den 26 mars 2015
………………………………………………
Kenneth SölvebringPeter Hellberg
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är
upprättad i enlighet med god redovisningssed. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Balanskravet uppfylls.
I likhet med tidigare år förordar vi att förvaltningsberättelsen kompletteras med särskilda upplysningarna kring den ekonomiska utvecklingen i företagen, bl a innehållande en bedömning av affärsoch marknadsrisker samt finansiella risker.
Vi bedömer att Marks kommun uppfyller de finansiella målen för god ekonomisk hushållning
(Hållbar ekonomi och finansiering), såväl under det enskilda året 2014 som under senaste fyraårsperiod 2011 - 2014. Ett undantag är dock investeringarnas självfinansieringsgrad som för 2014
understiger 100 procent - uppgår till 94 procent.
Uppföljningen av de strategiska verksamhetsmålen knutna till god ekonomisk hushållning visar att
tre av fyra strategier uppfylls. Målsättningen avseende ”Trygghet vid behov av omsorg och stöd i
vardagen” bedöms inte som uppfylld. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har
vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen.
Intern kontroll
Vår samlade bedömning är att nämnderna och Kommunstyrelsen har arbetat i enlighet med gällande plan för att systematisera den interna kontrollen. Vi ser det som angeläget att detta arbete fortsätter kontinuerligt framöver. Detta är särskilt viktigt i samband med ny mandatperiod då nämndernas
riskbedömningar bör ges särskild fokus.
Revisorernas bedömning av nämndernas ansvar år 2014
Vi bedömer sammantaget att nämnder, kommunstyrelsen och beredningar i Marks kommun har
bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
72
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
73
Marks kommun, 10 år i sammandrag
ALLMÄNT
Folkmängd 31 december
förändring från föregående år
Skattesats, kr per skattekrona (=%):
Kommun
Region (f d landsting)
Summa utdebitering
RESULTATRÄKNING, Mnkr
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatter, statsbidrag och utjämning
Finansnetto
Resultat före extraordinära poster
Årets resultat
INVESTERINGAR, Mnkr
BALANSRÄKNING, Mnkr
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar och skulder
Summa eget kapital, avsättningar och
skulder
Finansiella nettotillgångar, Mnkr
Omsättningstillgångar+finansiella anläggningstillgångar
Kort- och långfristiga skulder
Finansiella nettotillgångar
Pensionskuld, Mnkr
I balansräkningen
Inom linjen (ej bokförd i balansräkningen)
Total pensionsskuld
Borgensåtagande, Mnkr
74
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
33 494
138
33 594
100
33 729
135
33 807
78
33 821
14
33 845
24
33 791
-54
33 763
-28
33 753
-10
2014
33 887
134
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,64
10,45
32,09
21,21
10,88
32,09
21,21
11,13
32,34
21,21
11,13
32,34
305
-1 512
-58
-1 265
1 269
7
10
10
318
-1 581
-64
-1 327
1 347
9
28
28
311
-1 647
-55
-1 391
1 408
20
36
36
311
-1 723
-56
-1 468
1 474
23
29
29
317
-1 764
-59
-1 506
1 494
12
0
0
327
-1 796
-57
-1 526
1 552
9
35
35
315
-1 836
-59
-1 579
1 582
10
13
13
351
-1 833
-57
-1 538
1 585
13
60
60
358
-1 878
-56
-1 576
1 654
9
87
87
348
-1 967
-56
-1 675
1 708
9
42
42
63
93
41
68
77
81
77
86
99
105
818
376
1 194
886
308
997
366
1 363
1 065
298
989
463
1 452
1 101
351
1 108
342
1 450
1 131
320
1 149
404
1 553
1 131
422
1 199
400
1 600
1 167
433
1 215
362
1 577
1 180
397
1 068
576
1 644
1 240
404
1 121
612
1 733
1 327
406
1 174
599
1 774
1 369
404
1 194
1 363
1 452
1 450
1 553
1 600
1 577
1 644
1 733
1 774
464
608
713
701
802
833
798
841
886
876
-232
232
-222
386
-269
443
-245
456
-346
455
-357
476
-324
474
-345
496
-354
532
-357
519
27
576
603
857
29
632
661
851
36
758
794
859
29
753
782
749
30
722
752
721
31
688
719
690
37
763
800
714
35
786
820
843
41
821
862
805
41
784
825
805
Årsredovisning 2014 Marks kommun
2005
FINANSIELLA NYCKELTAL
2005
Andel av skatteintäkter, utjämning och finansnetto, %:
Verksamhetens nettokostnader exkl
94,6
avskrivningar
Avskrivningar
4,6
Nettokostnadsandel
99,2
Årets resultat
0,8
Investeringar:
Självfinansieringsgrad, %
110
Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, %
5,0
Årets resultat:
Årets resultat/verksamhetens kostnader, %
0,7
Årets resultat/eget kapital, %
1,2
Genomsnittligt resultat de 3 senaste åren/
verksamhetens kostnader, %
1,0
Soliditet (eget kapital/summa tillgångar), %:
-enligt blandmodellen (infördes 1998)
74,2
-inkl hela pensionsskulden (inkl löneskatt)
25,9
Kassalikviditet, % (likvida
medel+kortfristiga fordringar/kortfristiga
skulder)
154
Finansiella nettotillgångar/verksamhetens
15,4
kostnader,%
Borgensåtagande/verksamhetens
56,7
kostnader, %
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2011
2011
2012
2012
2013
2013
2014
2014
93,2
93,6
94,3
96,1
94,1
95,5
92,7
91,4
94,3
4,7
97,9
2,1
3,9
97,5
2,5
3,7
98,0
2,0
3,9
100,0
0,0
3,6
97,7
2,3
3,7
99,2
0,8
3,5
96,2
3,8
3,4
94,8
5,2
99
225
125
77
114
94
136
145
3,3
97,6
2,4
94
7,0
2,9
4,6
5,1
5,3
4,9
5,6
6,3
6,3
1,8
2,7
2,2
3,3
1,7
2,6
0,0
0,0
2,0
3,0
0,7
1,1
3,3
4,8
4,6
6,6
1,0
1,6
1,9
1,3
1,2
0,9
2,0
2,9
78,1
31,8
75,8
23,6
78,0
26,0
72,8
26,4
72,9
29,9
74,8
26,4
75,4
27,6
76,6
29,2
2,1
3,1
3,4
77,2
33
161
172
139
116
111
117
177
185
181
24,4
26,9
26,5
25,8
26,5
25,8
27,1
28,3
26,4
53,8
52,1
43,5
40,9
38,4
38,9
46,0
42,9
40,9
Årsredovisning 2014 Marks kommun
75
Politisk organisation
Kommunens organisation
Kommunens revisorer
Valberedning
Kommunfullmäktige
Demokratiberedning
Spinnerskan i Mark AB
Kommunstyrelse
Kommunledningskontor
Marks Bostads AB
Barn- och utbildningsnämnd
Barn- och utbildningsförvaltning
Marks Fastighets AB
Krisledningsnämnd
Kommunledningskontor
Mark Kraftvärme AB
Kultur- och fritidsnämnd
Kultur- och fritidsförvaltning
Miljönämnd
Bygg- och miljökontor
Plan- och byggnadsnämnd
Bygg- och miljökontor
Samrehabnämnd*
Samrehab
Socialnämnd
Socialförvaltning
Teknik- och servicenämnd
Teknik- och serviceförvaltning
Valnämnd
Kommunledningskontor
Överförmyndarnämnd
Kommunledningskontor
* Samrehabnämnden består av politiker från Mark och Svenljunga kommuner samt Västra Götalandsregionen. Två av nämndens ledamöter kommer från Marks kommun. Organisatoriskt sett tillhör verksamheten Marks kommun.
76
Årsredovisning 2014 Marks kommun
Årsredovisning 2014 Marks kommun
77
os
AB
ds
ta
B
S
Mark
-
ings
ts A
ghe
b
eha
amr
Socialf
örvalt
ninge
n
Ku
l
för tur- o
val
tni ch frit
ng
en ids-
-
Mar
vice
h ser
ik- oc
Tekn ningen
lt
förva
B
g
in
n
ld
bi
ut n
h
e
c
- o ing
rn tn
Ba rval
fö
s-
ks F
asti
ledn
mun
Kom ret
o
t
kon
gen
ltnin
a
förv
Kraftv
äme A
Marks kommun, liksom blomman, består av många olika delar. Varje del är lika
viktig och bidrar till helheten. En helhet som tillsammans ger god service till
invånare, näringsliv och övriga intressenter.
511 80 Kinna
Telefon: 0320 21 70 00
Fax: 0320 100 91
E-post: [email protected]
Webb: www.mark.se
Årsredovisning 2014 Marks kommun Grafisk formgivning och original: Peranders Götesson, Kommunikationsenheten. Tryck: Responstryck AB, Borås, 2015.
ljö
B
ks
ar
By
ko gg
nt - o
or ch
et m
i
Spinnerskan i Mark
M
Mark