Tibble nr: 34.3
Gårdsnamn: "Tibble
herrgård"/"Uhrdins"
/Fahnehjelm
Bomärke:
Byggnadsår: 1835/36. Ombyggd flera gånger under
1800-talet samt 1907, 1935 och 2001
Ägare och boende:
Agneta "Lotta" Flitt, Hisvåla
Tidigare:
Majoren och Riddaren av Svärdsorden Carl Johan
Fahnehjelm (fr S:t Tuna) 1776 - 1857
g m kusinen Gustava Reg. Fahnehjelm (fr Hedemora)1782
- 1821
Häradshövding Per Erik Bosaeus (fr Karbenning) 1804 1873
g m Ulrika Hultberg (fr Arboga) 1809 -
Från 1852
Från 1873 1/8
för 20 000 riksdaler
Anders Wilhelm Blomberg (fr Skultuna) 1811 - 1881
g m Dorothea Barchaeus (fr Ore) 1821 - 1878
Från 1881
Professor s Hugo Blomberg (fr Axmars bruk) 1850 – 1909
Från 1910 16/7 för
28 000 riksdaler
Överstelöjtnanten och Riddaren Viktor Sandberg (Halland)
1851 g m Alice Adelsfeldt (fr Gävle) 1859 -
Från 1915
Änkefru Therese Andersson (fr Stockholm)
Från 1922
24/2
s Knut Andersson
g m Signe Cederblom
Från 1927
Änkefru Maria "Mia" Östlund (född Blomquist,
Oskarshamn)1875 – 1963
Från 1930
Helga Carlgren (fr Alfta) 1889 - 1935
g m August Wernlöf (fr Kristinehamn) 1873 - 1937
Från 1935
Konstnären Sam Uhrdin (fr Almo) 1886 - 1964
2:a g g m Erna Hansson (fr Örebro) 1899 - 1968
Från 1961
Arne Svensson (fr Dingtuna) 1911 - 1997
g m Bergljot Paulsen (fr Oslo) 1916 -
Från 1966
Gunilla Rappe (fr Gränna) 1926 g m Henrik Killander (fr Stockholm) 1926 -
Från 1999
d Agneta "Lotta" Killander 1962 g m Anders Flitt (fr Hisvåla) 1946 -
Övrigt:
Vid storskiftet 1826 ägdes marken utan egentliga byggnader av Carl Johan
Fahnehjelm, som var den sista majoren tillika chef för Leksands kompani. Han bodde
vid denna tidpunkt på Tibble Majorsboställe (gård 156) Han innehade 1825
guldmedalj för tapperhet i fält.
Vid sin pensionering 1836 monterade han bl a ner boställets huvudbyggnad och
använde den som stomme till den av honom nyuppförda Tibble gård dit han därmed
flyttade. (Det gamla bostället gjordes om till Kaptensboställe eftersom kompaniet i
fortsättningen fick en kapten som chef).
Makarna Blomberg hade båda sina rötter i Dalarna. Anders Wilhelms far var
komminister i Mora och Dorotheas far var prost i Ore. Familjen flyttade till Tibble när
Anders Wilhelm efter 22 års anställning slutade sin tjänst vid Galtströms järnbruk
söder om Sundsvall.
Under åren 1891 - 1900 var huvudbyggnaden uthyrd till chefen för Leksands
kompani, kapten Otto Svensson m fru och sju barn. Ottos stora hobby var
fotografering och många gamla bybilder m m har tagits av honom strax före
sekelskiftet 1900.
Under åren 1900 - 1910 drevs gården som pensionat av Hugo Blombergs systrar,
Betty, Berta och Emy varvid huvudbyggnaden 1907 påbyggdes mot norr med kök och
bostadsrum. Köksdelen finns fortfarande kvar men resten revs 1935 av Sam Uhrdin
(se bild).
Blombergs gav namnet åt den dalsänka som sträcker sig till älven rakt nedanför
gården, den s.k. "Blombergs gruva".
Den 14 maj 1910 utannonserades gården i Dagens Nyheter under namnet "Tibble
gård", vilket också är den officiella benämningen under i varje fall 1900-talets första
hälft. Här angavs bl a att man hade tre hästar och 15 nötkreatur, att "corps de logis",
som delvis var nybyggt och omgivet av en stor trädgård, innehöll 10 rum och kök.
Dessutom fanns två flygelbyggnader, dagkarlsstuga, brygghus, bagarstuga, magasin,
stall, ladugård, loge, vagnslider och en fäbodgård. Gården köptes nu av överstelöjtnant
Viktor Sandberg.
Mia Östlund och härefter Helga Wernlöf bedrev också pensionatsverksamhet på
gården åren 1927 - 1935 under namnet Tibble Herrgård resp. Herrgårdshemmet.
Sam Uhrdin renoverade gården 1935 och rev tillbyggnadens överdel. Han
iordningställde dessutom 1938 en ny ateljébyggnad söder om gården av en
rundtimmerstomme från Älvdalen - sannolikt från 1700-talet. Den är idag en egen
fastighet (gård 183).
Sam byggde 1960 om ateljén till permanentbostad, ritningar av Åke Sjöman, och
flyttade dit med familjen när han 1961 sålde Tibble herrgård. Här avled han 1964.
Under den södra flygeln finns en stor matkällare med stenvalv, som brukas än idag.
I trädgården vid den norra tomtgränsen finns en gammal islada med dubbla väggar ytterst brädväggar men innanför timmerväggar. På taknocken finns det en fin liten
träprydnad.
Mitt i trädgården har Sam Uhrdin satt upp ett gammalt svalgångsloft med fyra dörrar
och daterat 1780. Den södra delen är byggd som en del av ett portlider. Sam köpte
loftet i Västerdalarna.
I tomtens norra del, invid landsvägen, låg förr gårdens stora sädesmagasin med två
våningar av gluggar. Det revs före 1935.
Invid brygghusets långsida mot landsvägen finns gårdens gamla utedass med fem
"burur". Familjen Uhrdin brukade kalla detta för "Uppsala slott" - det fanns, när dom
flyttade dit och fortfarande, en oljemålning på slottet på den ena väggen.
På brygghusets timmerväggar invändigt finns det påklistrade tidningar från september
1849.
Sam Uhrdin skänkte 1943 en ny kyrkbåt till Tibble. Båten döptes till "Kersti" efter
Sams yngsta dotter Kerstin (född 1929) och finns idag uppställd invid byns båthus och
bystuga.
Under några år i början av 1960-talet var gården på nytt pensionat under namnet
"Tibble gästgård" och drevs av makarna Arne och Bergljot Svensson. Arne hade även
en liten antikbod med försäljning i gårdens södra flygel samt en antikaffär i Noret.
1966 köpte dom "Söderbergs" i byn (gård 116).
Gunilla och Henrik Killander var mycket djurintresserade och hade bl a får och gäss,
en tid en tam bivråk och dessutom ett tamt lodjur med namnet Sloback. Lodjuret hade
tidigare ägts av konstnären Arvid Knöppel i Arvika och togs om hand av Killanders
vid Arvids död 1971. Sloback levde till 1986.
Gårdens tidigare ekonomibyggnader hör numera till gård 184.
Tibble herrgård är idag uthyrd som privatbostad.
Tibble herrgård 1917 med tillbyggnaden från 1907, som revs 1935.
Svalgångsloftet från Västerdalarna, daterat 1780.
Brygghuset med "Uppsala slott" t h.