1. No category

Swedbank Economic Outlook – Uppdatering
Spirande vår med perioder av nattfrost
Makroanalys – april 2015
© Swedbank
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning
2. Globala utsikter: Återhämtningen stöttas av penningpolitiken
3. USA: En återhämtning som bleknade
4. Euroområdet: Återhämtningen får momentum
5. Tillväxtekonomierna: Risk för sänkta kreditbetyg
6. Sverige: Inhemsk efterfrågan fortsätter driva tillväxten
7. Norden: Stärks jämfört med förra vintern
8. De baltiska ekonomierna
9. Appendix: Prognostabeller
© Swedbank
2
Sammanfattning
© Swedbank
•
De utvecklade ekonomierna ger stadga till
den globala återhämtningen, med stöd av
en expansiv penningpolitiken
•
Tillväxtekonomierna kommer att möta ökad
volatilitet, men vissa är bättre förberedda
än andra
•
Sverige måste anpassa sig till ECB,
Norge till oljeprissvängningar och de
baltiska länderna till trycket mellan
Ryssland och euroområdet
3
Globala utsikter: Återhämtningen stöttas av
penningpolitiken
Bidrag till global tillväxt (p.e)
3,5
Tillväxten i utvecklade ekonomier tar fart
vissa motgångar. Vi förväntar oss USA och
Tyskland går i bräschen
•
Tillväxtekonomier mellan energipriser och
Fed; men Kina och i ökande grad Indien
kommer att ge det största bidraget till den
globala tillväxten
•
Riskerna är jämnt balanserade;
Indien
4,5
4,0
•
3,6
3,4
3,7
Kina
3,5
3,0
Japan
2,5
EMU länder
2,0
1,5
USA
1,0
Övriga
0,5
0,0
Global BNP (PPP)
-0,5
2013
2014
2015
2016
Prognosens
riskbild
(sannolikhet
Källor: Ecowin och
Swedbanks
prognos. i %)
–
70
60
Huvudscenario
Huvudscenario
50
–
40
30
Värre
Bättre
Värre
20
Bättre
Nedåtriskerna utgörs i huvudsak av en
okontrollerbar krasch i Kina, från en ihållande
nedgång i den amerikanska ekonomin och en
Grexit
Uppåtriskerna finns främst i en starkare än
väntad återhämtning i euroområdet , möjligtvis i
kombination med en rekyl i den amerikanska
ekonomin
10
0
© Swedbank
Källa:
Swedbank
april
januari
4
Globala utsikter forts: Penningpolitiska spänningar
sprids till valuta- och tillgångsmarknader
Centralbankers styrräntor (%)
2.00
•
Vi förväntar att Federal Reserve höjer i
september, medan ECB fortsätter att
expandera sin balansräkning
•
Riksbanken kommer att sänka liksom
Norges Bank men från olika nivåer
•
Ränteskillnader och växelkurssvängningar
kommer att stiga
1.50
Fed
1.00
BoE
0.50
Norges
bank
Riksbank
0.00
ECB
-0.50
-1.00
Växelkursförändringar
Prognoser (förändring i %)
1.0
Källa: Swedbanks prognoser
Depreciering
Räntedifferens USA vs EMU
0.5
2,5
2015 30 Jun
0.0
2,0
2015 31 Dec
Policy ränta
1,5
5 år
1,0
10 år
2 år
0,5
2016 30 Jun
-0.5
2016 31 Dec
-1.0
Appreciering
-1.5
0,0
17-apr-15
mitten-15
slutet-15
mitten-16
slutet-16
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank
© Swedbank
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank.
5
Globala utsikter: Tabeller
Swedbank globala BNP prognos1/ (årlig förändring i %)
2013
USA
EMU länder
2014
2015p
2016p
2,2
2,4
(2,4)
2,9
(3,2)
2,8
(2,8)
-0,4
0,9
(0,8)
1,4
(1,1)
1,9
(1,9)
Tyskland
0,2
1,6
(1,5)
2,0
(1,5)
2,2
(2,2)
Frankrike
0,4
0,4
(0,3)
0,9
(0,6)
1,8
(1,7)
Italien
-1,7
-0,4
(-0,4)
0,1
(0,0)
1,2
(1,2)
Spanien
-1,2
1,4
(1,3)
2,5
(2,0)
2,5
(2,3)
Finland
-1,3
-0,1
(-0,3)
0,1
(-0,0)
0,9
(0,8)
Storbritannien
1,7
2,8
(2,6)
2,4
(2,5)
2,4
(2,2)
Danmark
-0,5
1,1
(0,9)
2,0
(1,8)
2,3
(2,3)
Norge
2,3
2,3
(2,6)
1,2
(1,3)
1,4
(1,7)
Japan
1,6
-0,1
(0,2)
0,8
(1,0)
1,1
(1,1)
Ränte- och valutaantaganden (%)
Utfall Prognos
2015 2015
2015
2016
2016
30
jun
31
dec
30
jun
31
dec
17-apr
Styrräntor
Federal Reserve, USA
0.25
0.25
0.50
1.00
1.50
Europeiska centralbanken
0.05
0.05
0.05
0.05
0.05
Bank of England
0.50
0.50
0.50
0.75
1.00
Bank of Japan
0.10
0.10
0.10
0.10
0.10
Statsobligationsräntor
Tyskland 2-årig
Kina
7,9
7,6
(7,5)
6,8
(7,1)
6,6
(6,8)
-0.27
-0.25
-0.25
0.10
0.45
Indien
6,3
6,9
(5,2)
7,3
(6,6)
7,7
(7,0)
Tyskland 10-årig
0.08
0.15
0.40
0.75
1.30
Brasilien
2,7
0,2
(0,2)
-1,2
(0,7)
-0,8
(1,8)
USA 2-årig
0.51
0.60
1.10
1.70
2.20
Ryssland
1,3
0,7
(0,5)
-5,5
(-6,0)
-2,0
(-2,5)
USA 10-årig
1.87
1.90
2.30
2.70
3.10
Global BNP i PPP 2/
3,4
3,5
(3,4)
3,6
(3,7)
3,7
(3,8)
Växelkurser
EUR/USD
1.08
1.03
1.00
0.95
0.98
USD/CNY
6.2
6.1
6.1
6.0
5.9
1/ Januari 2015 prognosen inom parentes.
2/ Vikter f rån Världsbanken (rev iderade 2014).
Källor: IMF och Swedbank.
Ränte- och valutaantaganden (%)
Utfall Prognos
2015 2015 2015 2016 2016
17-apr 30 jun 31 dec 30 jun 31 dec
Räntor
Svensk reporänta
-0,25
10 årig statsobligationsränta 0,2
Valutor
EUR/SEK
9,35
USD/SEK
KIX (SEK)
1/
-0,50
-0,50
-0,50
0,00
0,2
0,6
1,1
1,7
9,45
9,25
9,00
8,90
8,63
9,17
9,17
9,50
9,10
114,3
116,5
114,9
113,0
113,3
USD/JPY
119
121
125
127
129
EUR/GBP
0.72
0.72
0.71
0.71
0.68
USD/RUB
52
57
65
65
65
Källo r: Reuters Eco win o ch Swedbank.
1/ Handelsvägt växelkursindex fö r kro nan.
Källo r: Reuters Eco win o ch Swedbank.
© Swedbank
6
Internationell vy
© Swedbank
USA: En återhämtning som bleknade
USA: Real BNP-tillväxt
3,5
1,2
1,0
3,0
0,8
•
Tillväxten sjönk i det fjärde kvartalet 2014,
pga. temporära faktorer, och indikatorer
signalerar fortsatt svaghet under början av
2015
•
Skapandet av arbetstillfällen sjönk signifikant
under första kvartalet i år
2,5
0,6
0,4
2,0
0,2
1,5
0,0
1,0
-0,2
0,5
-0,4
-0,6
0,0
kv1-10 kv3-10 kv1-11 kv3-11 kv1-12 kv3-12 kv1-13 kv3-13 kv1-14 kv3-14
USA (kv/kv)
USA (år/år)
Källa: Reuters EcoWin
USA: Sysselsättningen
350
300
250
200
150
100
50
0
2012
mån förä.
2013
3-mån gns
2014
12-mån gns
2015
Källa: Reuters EcoWin
© Swedbank
8
USA: Balansräkningarna ger stöd åt en återhämtning
USA: Företagsvinster & hushållens nettoförmögenhet
(% av BNP)
12
500
10
450
8
6
400
4
•
•
•
•
Hushållen sparar, skuldnivåer faller
Måttliga investeringar i bostäder
Näringslivets investeringar släpar efter
Företagsvinster och hushållens förmögenhet
stiger
•
Halvägs i konjunkturcykeln enligt
efterfrågekomponenter
350
2
0
300
2000
2002
2004
2005
Företagsvinster
2008
2010
2012
2014
Hushållens nettoförmögenhet (höger)
Källa: IIF
USA: Efterfrågan, avvikelse från trend
7
Nettoexport
5
3
Investeringar
Offentlig sektor
1
-1
-3
Hushåll
-5
-7
1965 1969 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1995 1999 2003 2007 2011
Källor: Macrobond och Swedbank.
© Swedbank
9
Oljeprisfall gynnar tillväxten men dämpar inflationen
USA: Effekt av oljeprisfall
1,5
1
•
0,5
0
-0,5
•
-1
Lågt oljepris är särskilt fördelaktigt för USA
trots de kortsiktiga negativa effekterna på
oljerelaterade sektorer
KPI-inflationen kommer att hämmas
-1,5
-2
-2,5
Världen Utv. Ekon
Tillv.
Ekon
Källa: IIF
OPEC
USA
BNP
EMU
Japan
Kina
Inflation
USA: Kärninflation och löner (%)
4.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Kärninflation
Källa: Reuters Ecowin
© Swedbank
Kärn PCE
•
Lediga resurser på arbetsmarknaden håller
tillbaka lönetillväxten ytterligare ett tag
framöver
Reallön
10
USA: Solid expansion och dämpad penningpolitisk
åtstramning
USA: BNP-prognos (%)
•
1.2
4.0
1.0
3.5
0.8
3.0
0.6
2.5
0.4
2.0
0.2
Trots att vi reviderar ned tillväxten till 2,9%
(från 3,2%) för 2015 är vi fortsatt försiktigt
optimistiska på USAs utsikter. Tillväxten för
2016 väntas bli 2,8%.
1.5
0.0
1.0
-0.2
USA (kvart.)
USA (årstakt, hs)
-0.4
-0.6
0.5
0.0
Källa: Reuters Ecowin och Swedbank.
Federal reserves prognos på styrräntan
(median, slutet av året)
•
4
3,5
mar 2015
3
dec 2014
2,5
2
sep 2014
1,5
Vi behåller vår syn att Fed höjer styrräntan i
september i år och därefter genomför två
höjningar per halvår. De senaste reviderade
prognoserna från FOMC är mer i linje med
vår syn.
jun 2014
1
0,5
0
2014
© Swedbank
2015
2016
2017
Lång sikt
11
EMU: Återhämtningen får momentum
EMU: PMI vs BNP
65
62,5
60
57,5
55
52,5
50
47,5
45
42,5
40
37,5
2007 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016
Sammanvägt PMI
BNP kv/kv (årlig takt, %) (höger)
6
5
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
•
Indikatorer har förbättrats snabbt
–
–
•
Faktisk data har också förbättrats
–
–
–
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank
–
EMU: Sammanvägt PMI
65
65
60
60
55
55
50
50
45
45
40
40
35
jan-07 nov-07 sep-08 jul-09 maj-10 mar-11 jan-12 nov-12 sep-13 jul-14
35
Spanien
Frankrike
Italien
•
Tysk BNP-tillväxt stärktes i kv4
Detaljhandeln har förutsättningarna att bli stark,
konsumentförtroendet är starkt
Sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller
nästan överallt
Kreditgivningen till alla privata låntagare utanför den
finansiella sektorn stiger och nedgången av krediter till
icke-finansiella företag bromsar kraftigt in
Monetär stimulans kommer att fortsätta
–
–
–
•
PMI har förbättrats snabbt och indikerar nu en
genomsnittlig BNP-tillväxt på 1,5%
Andra indikatorer för företag stiger också
Exceptionellt låga räntor
Svag EUR
Kvantitativa åtgärder borde ge ytterligare stöd till
kredittillväxten
Upprevidering av väntad tillväxt till 1,4-1,9%
2015/2016
–
Främst beroende på Tyskland och Spanien, men de
flesta länderna i EMU väntas stärkas
Tyskland
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank
© Swedbank
12
Storbritannien: Politiken i fokus
Storbritannien: Bidrag till tillväxt (år/år, p.e.)
5,0
Externa balansen
4,0
Fasta bruttoinvesteringar
3,0
2,0
•
Offentliga
konsumtionsutgifter
1,0
0,0
–
Icke vinstgivande
institutioner som hjälper
hushåll
Hushållens konsumtion
-1,0
-2,0
2013 2013 2013 2013 2014 2014 2014 2014
kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4
BNP, år/år (%)
Tillväxten för 2014 reviderades upp men
2015 har inletts svagare
–
–
•
Notering: Komponenterna summerar ev. ej p.g.a. avrundning & lager ej inkl.
Källor: ONS och Reuters EcoWin
Valet den 7 maj väntas bli en nagelbitare
med hög sannolikhet för parlamentariskt
dödläge
–
–
•
Finanspolitisk åtstramning väntas oavsett regering
Tillfällig valrelaterad försvagning av pundet
Första räntehöjningen till 0,75% skjuts till
kv1 2016
–
–
–
© Swedbank
Detaljhandeln har utvecklats starkt och PMI indikerar
tillväxt
Under 2015 är tillväxten fortfarande inhemskt driven,
global tillväxt väntas ge stöd under 2016
På sikt måste dock produktiviteten ta fart
Bekymmersam låg inflation
Svag lönetillväxt
Pundstyrka, sett över året, dämpar importpriserna
13
Japan: Återhämtningen förskjuts, igen
Japan: Sentiment
60
•
55
50
45
PMI
tillverkningsindustrin,
s.r.
–
Tjänste-PMI
–
40
Sammanvägt PMI, s.r.
35
30
2008
–
•
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
–
–
Japan: Priser, årlig förändring
7
70
6
60
5
50
4
40
3
30
2
20
1
10
0
0
-1
-10
-2
-20
•
KPI exkl. färsk mat
(vänster)
‘A’ betyg för de penningpolitiska stimulanserna,
ett ‘B’ för finanspolitiken och
Ett ‘E’ för de begränsade framstegen vad gäller
strukturreformer.
Tillväxten väntas fortfarande ta fart 2015
–
Källa: Markit Economics
-3
2009
Abenomics, efter 2 år:
Den negativa påverkan som momshöjningen medförde
är avtagande
Fallet i oljepriset kommer stödja konsumtionen
Exporten stärks, vilken gynnas av stärkt amerikansk
efterfrågan och svagare yen
Då inflationstakten svalnar väntas ytterligare
penningpolitisk stimulans innan 2015 är slut
Växelkurs (real eff.) JPY
(höger)
Monetär bas, s.r., JPY
(höger)
Japan Nikkei 225
-30
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank
© Swedbank
14
ECB expanderar och Fed stramar åt
Centralbankers balansräkningar
Centralbankers styrräntor (%)
ln % av BNP
70
2,00
60
50
1,50
1,00
40
0,50
30
0,00
20
10
-0,50
-1,00
Fed
BoE
Norges bank
Riksbank
ECB
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Japan
USA
UK
EMU
Källa: Reuters EcoWin
© Swedbank
Källa: Swedbanks prognoser
15
Tillväxtmarknader: Risk för sänkta kreditbetyg
•
•
•
•
•
© Swedbank
Stora utmaningar för låntagare i dollar!
Ett antal EM-länder kommer sannolikt att få
stora problem att betala och refinansiera lån
i dollar de närmaste åren.
Vi förväntar oss en stor spridning mellan
EM-länder beroende på makroekonomiska
reformer.
Kina: Ekonomin är svag på bred basis. Stort
behov av ekonomisk stimulans.
Indien: Tillväxten har varit en besvikelse.
Utmaningen nu är att få viktiga reformer på
plats som godkänts i överhuset.
Brasilien: Svag efterfrågan från Kina, en
stark dollar, svaga statsfinanser, en
omfattande korruptionsskandal, hög inflation
och den största vattenbristen i modern tid
påverkar tillväxten negativt
Ryssland: Det börjar kännas för
konsumenterna med fallande reala löner och
minskad konsumtion
16
Brasilien: Ovanligt många och besvärliga utmaningar
Brasilien: Real BNP (år/år, %)
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2006
2007
-12005
-2
-3
-4
Källa: Reuters EcoWin
•
•
Brasilien är i recession
Ekonomin plågas av:
–
–
–
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
–
–
•
Brasilien: Styrränta (%)
•
•
13
12
11
•
10
Svag efterfrågan från Kina
Korruptionsskandaler
En starkare dollar
Svaga statsfinanser
Hög inflation
Stram ekonomisk politik för att behålla
kreditbetyget
Hög risk för politisk turbulens
En starkare dollar är en stor risk då volymen
lån denominerade i dollar är stor
En återhämtning av ekonomin kommer att ta
tid med risk för bakslag i budgetsaneringen
9
8
7
2010-01-01
2011-01-01
Källa: Reuters EcoWin
© Swedbank
2012-01-01
2013-01-01
2014-01-01
2015-01-01
17
Ryssland: Det börjar kännas för konsumenterna
Ryssland: Tillväxt i detaljhandel, löner & priser (%,
år/år)
20
•
15
10
Reala bruttolöner
5
–
Omsättning i
detaljhandeln
0
Det börjar kännas för konsumenterna med
fallande reala löner och minskad konsumtion
–
Konsumentpriser
-5
-10
-15
2009
2010
2011
Källa: Reuters Ecowin
2012
2013
2014
2015
–
Ryssland: FX, oljepris och reserver hos centralbanken
110
–
550
90
475
Brent, USD (1. jan
2014 = 100)
•
70
400
USD/RUB,
stängningskurs (1.jan
2014 = 100)
50
325
Centralbank
valutareserv, USD
miljarder (höger)
30
jan-14
apr-14
jul-14
okt-14
jan-15
250
apr-15
Undvek recession förra året tack vare ett massivt fall i
importen, men redan under andra halvåret av 2014 föll
investeringar, export och offentliga utgifter
Vi höjer BNP-prognosen till -5,5% för 2015 och -2% för
2016 (från -6% och -2,5%) pga. en mindre
försvagningen av rubeln och något högre oljepris.
Volatiliteten i BNP-komponenterna kommer att vara
massiv, t.ex.. faller konsumtionen med mer än 10% och
investeringarna med ca 20%.
Hög inflation, finansiell åtstramning och
räddningspakter till banker; fortsatta kapitalutflöden.
Rubeln deprecierar ytterligare samtidigt som den är
volatil. Reserverna har sjunkit - kommer fortfarande
klara av valutaskulden men inte tillgodose
investeringsbehov.
Riskerna är främst politiska och icke
ekonomiska
–
–
Sannolikheterna för huvud- och det negativa scenariot
är i princip samma. Huvudscenario: avhängt på en
avsvalnad Rys/Ukr konflikt under 2015, vilket följs av
gradvist lättade sanktioner under senare delen av
2016.
Negativt scenario: krisen eskalerar, fler sanktioner och
djupare recession.
Källa: Reuters Ecowin
© Swedbank
18
Indien: Politiken ger ökat förtroende
Indien: Bytesbalans (% av BNP)
0
-0,5
-1
-1,5
-2
-2,5
-3
-3,5
-4
-4,5
-5
-5,5
Källa: Reuters EcoWin
•
•
•
•
•
Indien: PMI tillverkningsindustrin
59
58
57
56
55
•
Indien gynnas av det låga oljepriset
Stark förbättring av bytesbalansen, lägre
inflation och stabil valuta
Men, ökat förtroende har på kort sikt kostat i
termer av tillväxtbesvikelser
Kredittillväxten är låg och räntesänkningar
har inte nått låntagarna
Vi förväntar oss en gradvis förbättring av
tillväxten i takt med att nya reformer
genomförs
Regeringen behöver stöd i överhuset för att
driva igenom viktiga reformer
54
53
52
51
50
49
48
jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15
Källa: Reuters EcoWin
© Swedbank
19
Kina: Stora utmaningar att rebalansera ekonomin
Kina: Kredittillväxt (år/år)
35
•
•
•
•
•
30
25
20
15
10
5
0
jan-11
jul-11
jan-12
jul-12
Källa: Reuters EcoWin
jan-13
Banklån
jul-13
jan-14
jul-14
jan-15
Lån (totalt)
Kina: Utrikeshandel (USD)
% år/år
70
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
jan-10 aug-10 mar-11 okt-11 maj-12 dec-12 jul-13
Handelsbalans (total, årstakt)
Import, % år/år, 3mån g.m.
Miljarder
500
400
300
200
100
feb-14 sep-14
•
•
•
Tillväxtmål på 7% för 2015
Ekonomin är svag på bred front
Bostadspriserna faller
Svag kredittillväxt
Stramare finanspolitik då kommunerna har
lånerestriktioner
Tillväxten kommer att drivas av ekonomisk
stimulans, nettoexport och lågt oljepris
Riskerna är (som vanligt) stora för en
oordnad justering, men Kina har fortfarande
stora reserver att använda, om det behövs
En devalvering av renminbin är högst
osannolik då volymen av
företagsobligationer som förfaller under
2015 är rekordhög, exporten växer och
långsiktiga planer på världsvaluta
Export, % år/år, 3mån g.m.
Källa: Reuters EcoWin
© Swedbank
20
Sverige
© Swedbank
Sverige: Inhemsk efterfrågan fortsätter driva tillväxten
•
Sverige: Bidrag till tillväxten (%-enheter av BNP)
4,0
2,3
3,5
2,6
3,2
3,0
Off. kons.
2,5
2,0
1,5
Nettoexport
1,3
•
Lager
1,0
Investeringar
0,5
Hushållens konsumtion
0,0
BNP (kal.korr)
-0,5
-1,0
-1,5
2013
2014
2015p
Källor: SCB och Swedbanks prognos.
© Swedbank
2016p
•
Vi bedömer att hushållens ekonomi är
fortsatt stark och att konsumtionen fortsätter
att driva tillväxten 2015. Nästa år kommer
skattehöjningar, högre inflation och till viss
del även amorteringskrav begränsa
köpkraften.
Högre investeringstillväxt under 2015 till följd
av stigande bostadsinvesteringar medan
näringslivets investeringar stiger under
2016. Ekonomisk politik skapar dock
osäkerhet vilket även kan påverka
företagens investeringsplaner.
Modesta enhetsarbetskostnader (ULC) och
svagare valutakurs stödjer svensk export
under prognoshorisonten. Detta motverkar
till viss del nedgången i marknadsandelen.
22
Stabil utveckling för hushållen
Sverige: Hushållens finansiella förmögenhet och skuld
Sverige: Disponibel inkomst och konsumtion
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
6,0
5,0
9000
8000
7000
4,0
6000
3,0
5000
2,0
4000
3000
1,0
2000
0,0
1000
0
DispInk (real förä. i %; hs)
Sparkvot
Källa: Swedbank
•
•
•
Konsutg (real förä. i %; hs)
Ränteutgifter (% av disp. ink.)
Finansiell nettoförmögenhet inkl. HIO
Källa: Swedbank
Skulder totalt
Disponibelinkomsten ökar starkt i år men dämpas med högre skatter och stigande inflation under
2016
Amorteringskrav och politisk osäkerhet bidrar till att det höga sparande består under prognosperioden
Hushållen har stark balansräkning på aggregerad nivå
© Swedbank
23
Amorteringskravet får effekt
Sverige: Amorteringar för olika belåningsgrader
(%), nya lån, 2014
Sverige: Ränte- & skuldkvot per belåningsintervall
'14, avser nya lån
100
10
15
15
Räntekvot
80
8
60
6
40
4
20
2
0
0
0-25
25-50
50-70
Andel som amorterar
Andel av inkomst (höger)
70-85
10
10
5
5
0
Källa: FI
Sverige: Hushållens skuldsättning &
räntekostnader
3000
2500
2000
1500
jan-07 mar-08 maj-09 jul-10 sep-11 nov-12 jan-14 mar-15 maj-16
Källa: SCB
© Swedbank
Skuld mkr
25-50
50-70
70-85
Notering: Visar räntebetalningar samt summan av
räntebetalningar och amorteringar som andel av hushållens
disponibla inkomst.
Skuldbetalningskvot avser nuvarande amorteringsplaner.
Andel av skuld (höger)
3500
0
0-25
över 85
4000
Skuldbetalningskvot
•
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
•
•
över 85
Källa: FI
Hushållen amorterar i högre takt men det återstår
en del för att helt uppfylla amorteringskravet
Både ränte- och skuldbetalningskvot kommer att
stiga vilket dämpar övrig konsumtion. Enligt våra
beräkningar stiger kostnaderna I intervallet 9 – 16
mdr kronor, motsvarande 0,5 – 0,9 procent av
konsumtionen
Penningpolitiken gör att räntekostnaderna stiger
först under nästa år
Räntekostnad mdkr
24
Stark konsumtion i år men dämpning 2016
Sverige: Detaljhandel och hushållens förväntningar
Sverige: Konsumtion uppdelat på varugrupper
15
10
5
0
2007K1
-5
7
40
6
30
20
4
2008K1
2009K1
2010K1
2011K1
2012K1
2013K1
2014K1
10
3
0
2
-10
1
0
2007
-1
-15
-20
Varor
•
•
50
5
-10
Källa: SCB
8
Varaktiga varor
Tjänster
-20
2008
2009
-2
Detaljhandel, år/år
2010
2011
2012
2013
2014
2015 -30
-40
Sveriges ekonomi kommande 12 mån (höger)
Källa: Reuters EcoWin
I år drivs konsumtionen av låga räntor och att antalet färdigställda bostäder ökar markant
Amorteringskrav, högre skatter och sviktande “sentiment” dämpar konsumtionen av varaktiga
varor, främst nästa år
© Swedbank
25
Bredare investeringsuppgång
Sverige: Investeringar i olika sektorer, %
25
20
15
•
10
5
0
-5
2011
2012
2013
2014
2015
2016
•
Bostäder
Offentlig
•
-10
-15
Totalt
Näringslivet, exkl bostäder
Källa: SCB
Sverige: Bidrag till investeringstillväxten, %
10
Stadigt stigande bostadsinvesteringar men
avtar 2016 pga. baseffekter och
utbudsrestriktioner
Offentliga investeringarna tar fart av
regeringens infrastruktursatsningar och
kommunala satsningar
Låga räntor, lägre enhetskostnadsökningar,
lågt oljepris och en ökad exportefterfrågan
höjer näringslivets investeringar
5
0
-5
-10
-15
2008
2009
Maskiner/inventarier
2010
2011
2012
2013
Bygginv exkl bostäder
Immateriella inv
2014
Bostäder
Källa: SCB
© Swedbank
26
Ökad svensk export när tillväxten i EMU växlar upp
Sverige: Export, marknadstillväxt & marknadsandelar
8
•
6
4
2
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
•
-2
-4
-6
Marknadsandelar
Världsmarknadstillväxt
Export, %
Källa: SCB
Sverige: Varuexportvolym på varugrupp, %-förändring
16
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
2014
•
Svensk export återhämtade sig under 2014
på flertalet exportmarknader - men fortsatt
trögt för investeringsvaror
Högre förväntad marknadstillväxt i EMUländerna (40% av svensk export) skapar
förutsättningar för en starkare varuexport
under 2015/2016
Måttliga enhetsarbetskostnadsökningar och
svagare krona
Snitt 2010-2013
Källa: SCB
© Swedbank
27
Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden men hög
arbetslöshet
Sverige: Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet
5 400
10,0
Swedbank prognos
Riksbanken prognos
5 200
9,5
Arbetskraft
9,0
8,5
5 000
8,0
Arbetslöshet (%)
4 800
7,5
God underliggande utveckling
Arbetskraften fortsätter att överraska
Arbetslösheten sjunker endast långsamt
7,0
4 600
6,5
6,0
4 400
4 200
•
•
•
Sysselsättning
5,5
5,0
Källor: Swedbank, SCB och Riksbanken
© Swedbank
28
Befolkningsökningen slår alla rekord
Sverige: Befolkningsökning & bidrag efter åldersgrupp
1,2%
1,0%
0,8%
0,6%
0,4%
0,2%
0,0%
-0,2%
-0,4%
-0,6%
10 000 000
9 500 000
9 000 000
8 500 000
•
•
•
Snabb ökning av Sveriges befolkning
3/4 invandringsnetto och ca ¼ födelsenetto
Försörjningsbördan har stabiliserats
8 000 000
7 500 000
0-14år (%)
65+år (%)
Befolkning (höger)
15-64år (%)
Förändring bef (%)
Källa: SCB
Sverige: Andel 15-64 år total befolkning, utr. födda samt inr.
födda
79%
77%
Utr. födda
75%
73%
66%
64%
Total
62%
60%
2000
Inr. födda
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Källa: SCB
© Swedbank
29
Lönerörelsen alltmer i fokus
Sverige: Ekonomisk prognos, Prospera
4
4
3,5
3,5
3
3
2,5
2,5
2
2
1,5
1,5
1
1
Löneförväntningar 2 år
Löneförväntningar 1 år
•
•
•
•
•
Flera år av låga löneförhandlingar
Besvärlig lönerörelse väntas
Löneökningsförväntningarna sjunkande
Måttliga löneökningar även åren framöver
Arbetskostnader stiger nästa år på slopad
ungdomsrabatt
Inflationsförväntningar 5 år
Källa: Reuters EcoWin
Sverige: Löner
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
Total löneökning
Centrala avtal
"Löneglidning"
Källa: Medlingsinstitutet
© Swedbank
30
Inflationen stiger
•
Sverige: Inflationsutvecklingen
•
3,50%
3,00%
2,50%
2,00%
•
1,50%
1,00%
0,50%
0,00%
•
-0,50%
-1,00%
2010
2011
KPI
2012
2013
Swedbank
2014
2015
KPIF
2016
Swedbank
Inflationsbotten har passerats och årstakten
i KPIF ökar till 1,0% i genomsnitt 2015 delvis
pga. av baseffekter
Under 2016 stiger KPIF till 2% drivet av
högre energipriser och regeringens
skattehöjningar.
Regeringens skattehöjningar på bland annat
drivmedel och minskat ROT-avdrag höjer
KPI med 0,35 procentenheter 2016.
Positivt bidrag till KPI från boendeposten när
räntorna gradvis börja stiga under 2016
Källor: Swedbank och SCB
© Swedbank
31
Riksbanken genomför ytterligare lättnader under våren
•
•
Riksbanken sänker till -0,5 procent
Ytterligare köppaket av statsobligationer
–
Sverige: Räntebana
–
2,50
•
•
•
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
2010-11-15
-0,50
2012-11-15
2014-11-15
50 mdkr
Kommunpapper och bopapper kan komma att ingå
Lån till företag via banker (en möjlighet)
Valutainterventioner (en möjlighet)
Reporäntan höjs i slutet av 2016 i två steg till
0 procent (september och december)
2016-11-15
-1,00
Utfall
Riksbank (mar)
Swedbank (apr)
Riba/FRA (apr 20)
Notering: Riksbankens bana från mars är en uppskattning utifrån pressmeddelandet
Källor: Swedbank, Riksbanken och Bloomberg
© Swedbank
32
Finanspolitiken missar unikt läge att stärka ekonomin
•
•
•
Neutral till marginellt negativ effekt på BNP 2015 och 2016
Ca 8 miljarder 2015 och 20 miljarder 2016 i fullt finansierade åtgärder
Mer reformer i höst; ROT- och RUT, bensinskatt, pensionärsskatt, försvaret, skola
Reformer i VÅP15
Summa
2016
Effekt på BNP 2015-2016
Jobb och konkurrenskraft
+5,5
Högre privat och offentlig konsumtion
Skola
+2,6
Högre offentlig konsumtion
Sjukvård, äldreomsorg, pensionärer, a-kassa
+6,5
Högre privat och offentlig konsumtion
Miljö
+2,0
Högre offentlig konsumtion
Övrigt (ex bidrag till kommuner, integration)
+3,4
Högre offentlig konsumtion
Socialavgifter för unga
-15,8
Lägre sysselsättning och privat konsumtion
Övrigt
-3,9
Lägre privat konsumtion
© Swedbank
33
Riksbank nollränta - unik möjlighet för finanspolitik
• Expansiv finanspolitik kan bidra till att stärka konjunkturen med en
positiv multiplikatoreffekt när penningpolitiken når nollränta (se
t.ex., Blanchard och Leigh 2013, Eichengreen and O’Rourke 2012)
• Ineffektiv med expansiv finanspolitik?
I länder med statskuld över 90 % (Reinhardt och Rogoff 2010, 2012)
– Multiplikatoreffekten minskar med statskuld över 70% (Becker 2006)
–
• Svensk statskuld 2015 40,9%
–
© Swedbank
Realränta 10-årig statsobligation ca -1,7%
34
Finanspolitiken: Det kommer mera
28 miljarder i skattehöjningar aviserade
Utgifter 20 miljarder
Intäkter 20 miljarder
+4 mrd
-5,5mrd
-2,6mrd
+16 mrd
-6,5mrd
-2mrd
-3,4mrd
Jobb och konkurrenskraft
Sjukvård, äldreomsorg, pensionärer, a-kassa
Övrigt (ex bidrag till kommuner, integration)
Övrigt
© Swedbank
Skola
Miljö
Socialavgifter för unga
35
Relativ inflation är nyckeln till valutautsikterna
•
•
FX är normalt sett inget verktyg/mål för
centralbanker som styr mot inflationsmål
FX spelar dock stor roll nu pga. av:
–
–
•
•
Valuta är ett nollsummespel, Fed och
BOE sänkte sin valuta tidigare
Inflationsutsikter på kort sikt drivs av
baseffekter, energi och valuta:
–
–
–
•
Sakta upp: Sverige och Eurozonen
Oför : USA, Norge
Ned: UK
Notera att centralbanker ser olika på
oljeprisnedgången.
–
–
© Swedbank
Globala disinflationsprocesser i ljuset av
skuldkrisen och fördubblad produktionskapacitet i
världsekonomin sedan 1990
Styrräntorna är redan på noll överallt och
penningpolitiken tvingas agera med QE och indirekt
mot FX
Fed , ECB och Norges bank bortser från den
Riksbanken och ECB utgår från att den påverkar
inflationsförväntningar och lägger därför vikt vid
oljepriset
36
EURUSD nära paritet i år innan Fed lifts-off.
•
•
•
Lönekostnader i USA börja stiga när arbetsmarknaden fortsätter stärkas.
Stark USD/lågt oljepris talar för milda höjningar från Fed
Förväntningar på Fed är nu ”bara” 25 bp höjning i december och Fed funds runt 1,00 % Dec 16.
© Swedbank
37
EURUSD flödesbild fortsatt negativ
•
•
•
•
•
Bytesbalans talar för EURUSD men…
…ECB köp av 50 mdr statsobligationer ger FX-utflöden. Väldigt lite EUR gov bond supply och
få säljare
EUR aktieköp är hedgade. Flöden hålls tillbaka pga. av Grekland
EM har stora dollarlån de tvingas hedga
Mellanöstern och Kina har färre USD att rebalansera mot EUR samt undviker EUR pga. låg
avkastning
© Swedbank
38
Riksbanken har lagt valutagolv i EURSEK
•
•
•
•
Riksbanken har nu 100% fokus på inflationsmålet
Företag har fortfarande små möjligheter att höja priser. Låg efterfrågan och global konkurrens
Starkare krona i nuläget riskerar cementera inflation under målet
Mer räntesänkningar/obligationsköp eller tom interventioner om EURSEK närmar sig 9.10
© Swedbank
39
Underliggande apprecieringstryck i kronan
•
•
•
Fundamentala argument för starkare SEK
Uthållig bytesbalans, relativt starka statsfinanser. Finanspolitik mindre stram, investeringar
infrastruktur/bostäder
Potentiell tillväxt och produktivitet är svårbedömd för SEK
© Swedbank
40
EURSEK faller sakta mot 9,00 på 12mån
Marknad prisar redan ytterligare sänkning från
Rix
•
•
•
•
Riksbanken får problem att pressa ned SGB 10y under Tyskland
Är Riksbanken beredd att köpa långfristiga bostäder?
Reporäntan kan inte sänkas mycket mer utan att bankerna tar ut negativ ränta
Riksbanken/staten riskerar stora förluster på obligationer
© Swedbank
41
NOKSEK pendlar mellan 1.12 och 1.03 i år
Term of Trade is No commodity related export prices compared to its
commodity import prices
•
•
•
•
Norsk BNP faller mot 1.3 % 2015. Oljeinvesteringar faller och drar med sig löner ned
Norge har finanspolitiska muskler att stimulera ekonomin. Skattesänkningar nästa år?
Marknaden prissätter 2 sänkningar i år. 25 bp i maj eller juni.
Norges bank spår sänkning i vår. Inflation dock nära mål, finansiell stabilitet i fokus.
© Swedbank
42
Norden: Stärks jämfört med förra vintern
•
•
•
© Swedbank
Norge: Redo för fortsatt uppbromsning
Danmark: Lyckat försvar av valutapeggen
Finland: Färre moln, men fortfarande regnigt
43
Norge: Redo för en fortsatt uppbromsning
Norge: BNP utfall och förväntningar (%)
8
6
•
4
Utsikten har försvagats ytterligare…
–
2
–
0
–
•
-2
…men arbetslösheten är fortsatt låg
–
-4
2002
2005
2008
Norges Banks prognos
Nätverk
2011
2014
–
BNP fastland
Nätverk prognos
Källor: Reuters EcoWin, Swedbank och Norges Bank.
Norge: Arbetslöshet i %
•
4,5
4,0
–
3,5
–
3,0
2,5
2,0
1,5
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Norges Banks prognos
Arbetslöshet (AKU)
Arbetslöshet (anmälda)
Källor: Reuters EcoWin och Swedbank
© Swedbank
•
•
Registrerad arbetslöshet (NAV) har ökat i
långsammare takt än väntat
Arbetslösheten enligt AKU visar en uppgång, men är
fortsatt volatil
Norges Bank redo att sänka styrräntan
–
5,0
Nätverk prognos: tillväxt under 1%
Oljepriset fortsatt lågt, investeringarna faller
Lönetillväxten sjunker till under 3% i år
Behöll styrräntan oförändrad på 1,25% i mars med
rädsla att man spär på den höga tillväxten i
huspriserna
Räntebanan signalerar sänkning till 1% i kv2, och bias
på nedsidan därefter
Vi ser tydliga nedåtrisker och förväntar att räntan tillslut
bottnar på 0,5% under nästa år
Vi drar ned vår tillväxtprognos till 1,2-1,4%
för 2015/2016, med riskerna på nedsidan
Vi räknar med en fortsatt svag NOK
44
Danmark: Lyckat försvar av valutapeggen
Danmark: Penningpolitik, räntor i %
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
0,00
-0,20
-0,40
-0,60
-0,80
-1,00
2012
•
2013
2014
Certificates of deposit rate
Current-account rate
Aggressiv sänkning av räntorna och stora
valutainterventioner har fått kronan att ligga
stabilt inom taket/golvet
2015
Discount rate
Lending rate
Källa: Danmarks Nationalbank
Danmark: Valutareserv (DKK miljarder)
Danmark: Kronor (DKK) per euro
800
7,7 kr
700
7,6 kr
600
7,5 kr
500
400
7,4 kr
300
200
7,3 kr
100
7,2 kr
0
2012
2013
Källa: Danmarks Nationalbank
© Swedbank
2014
2015
Marknadens kurs
Källa: Danmarks Nationalbank
Centralbankens kurs
Valutagolv och tak
45
Danmark: Konkurrenskraft & arbetsmarknad förbättras
Danmark: Konkurrenskraft och export
106
60000
104
55000
102
•
50000
100
45000
98
•
40000
96
94
35000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Växelkurs (real eff.)
Export (m Dkk, höger)
•
Exporten förbättras i spåren av starkare
konkurrenskraft
Sysselsättning och sysselsättningsgraden
återhämtas medan arbetslösheten sjunker
från förhöjd nivå
Vi förväntar att tillväxten fortsätter att öka I
måttlig takt
Källor: BIS och Danmarks statistik.
Danmark: Arbetsmarknadsutvecklingen (% förändring)
8
79
6
78
4
77
2
76
0
75
-2
74
-4
73
Sysselsättning (höger)
Arbetslöshetsnivån
-6
mar-05
72
feb-07
jan-09
Källa: Danmarks statistik
© Swedbank
Sysselsättningsgraden
(höger)
dec-10
nov-12
46
Finland: Färre moln, men fortfarande regnigt
Finland: Industriproduktion och tjänstesektorns omsättning, år/år %
12
•
8
Nettoexporten bidrar mest till tillväxten 2015
–
4
•
0
-4
Ekonomins utbudssida stöds främst av
tillväxt inom tjänstesektorn
–
-8
2010
2011
2012
2013
Industriproduktion
2014
2015
•
Tjänstesektorns omsättning
Källor: Statistics Finland och Swedbank
8
6
4
•
2.6
3
0.1
2
0.9
•
0
-0.1
-2
-1.3
-1.5
-4
-8
2010
2011
BNP
2012
Export
2013
2014
Privat konsumtion
Källor: Statistics Finland och Swedbank
© Swedbank
2015f
2016f
Investeringar
•
Produktivitetstillväxten har varit stillastående och
befolkningen i arbetsför ålder samt investeringar har
sjunkit flera år i rad
Investeringarna kommer bara att ha positiva
tillväxttal under 2016
Privat konsumtion växer marginellt 2015
med stöd av låga energipriser
–
-6
Produktionen från tillverkningsindustrin är fortsatt i
negativt territorium
Finlands ekonomiska tillväxtpotentialen har
fallit
–
Finland: BNP och komponenter, år/år %
Trots att påverkan från Rysslands ekonomiska kris är
betydande och negativ utländska efterfrågan förbättrats
Hushållens sparande har varit negativt 2 år i rad, vilket
hämmar en mer robust tillväxt av konsumtionen
Offentlig sektor måste införa än mer
sparsamma åtgärder då budgetunderskottet
noterades under 3% gränsen förra året
47
Baltikum
• Estland: Fler möjligheter till tillväxt
• Lettland: Konsumenterna driver tillväxten
• Litauen: Ha på dig långkalsonger till i
sommar
© Swedbank
48
Estonia: More opportunities for growth
Estonia: Contributions to GDP growth, pp
•
Net exports
GDP real growth in 2015 and 2016 revised
marginally upwards
Manufacturing sector turnover and export growth
is expected to decelerate this year
Investments
–
Government
–
8
6
4.7
4
1.6
2.1
2.1
2.8
Inventories
2
0
•
Households
-2
–
GDP growth, %
-4
•
-6
2012
2013
2014
2015f
2016f
•
Estonia: Labour market indicators and inflation
–
10.0%
–
8.6%
7.4%
8%
7.0%
6.7%
6%
Consumer prices,
YoY
4%
Net wage real
growth, YoY
2%
–
Unemployment rate
•
2012
2013
2014
2015f
Wage growth remains strong
Working-age population is decreasing
Unemployment will drop further
Households’ real purchasing power will grow markedly and
feed private consumption this year
Consumer prices are expected to start rising (yoy)
in the 2H of this year
–
–
–
0%
Faster growth of government investments
Labour market is expected to tighten
–
12%
10%
Uncertainty among enterprises inhibit the growth of
business sector investments
–
Sources: Statistics Estonia and Swedbank
Negative effect from the economic crisis in Russia, but
Estonian enterprises have increased their exports to several
other markets
Foreign demand stronger than we forecast in January SEO
Energy and food prices will start to increase
USD denominated imports become more costly
In 2016 another round of excise tax hikes
2016f
-2%
Sources: Statistics Estonia and Swedbank
© Swedbank
49
Latvia: Consumers driving growth
Latvia: GDP annual growth, %
32
12
24
9
GDP (RHS)
16
6
Household
consumption
8
3
Gross fixed
capital formation
0
0
-8
-3
-16
2012
Source: CSBL
2013
15f 16f
2014
•
–
–
Exports
Imports
-6
•
Latvia: Annual growth of retail, manufacturing, and
wages (%) and economic sentiment
30
GDP to grow by 1.9% in ‘15 and 3.5% in ‘16
The government will not be able to reduce
tax burden next year
–
120
Real net wage
15
110
Manufacturing
output
0
100
–
Retail trade
turnover
-15
-30
2010
2011
Source: CSBL
© Swedbank
90
80
2012
2013
2014
2015
Econ. sentiment
index (RHS)
We keep the forecast unchanged – growth mostly
consumption driven this year, owing to continued wage
growth and weak inflation. Net export contribution to
turn negative.
Exports and investments this year hindered by
geopolitical uncertainty, recession in Russia, and
slowness of administrative process for EU funds, but to
pick up next year, as the global economy speeds up
and quantitative easing supports recovery in the euro
area.
–
With revenues falling short of the plan due to slower
growth, the government will not be able to cut personal
income tax in 2016 by 1pp (as currently put in the law);
instead it will continue with raising smaller taxes, e.g.,
excise, and reducing shadow economy.
Labour market outlook largely intact – flat employment
in 2015 due to rather weak growth and focus on
productivity; job creation to resume in 2016. Yet, lower
net wage growth in 2016 due to no PIT cut.
A bit higher CPI inflation in 2015 (0.8%) than in
January outlook due to excise tax hike and weaker
euro. Yet, robust purchasing power growth to persist.
50
Lithuania: Wearing long johns until the summer
Lithuania: Contributions to GDP growth, pp
8
•
6,1
6
3,8
4
2
2,9
3,3
1,6
2,3
First half of 2015 looks dismal
–
3,5
–
0
-2
-4
2010
2011
2012
Household consumption
Investment (excl.invent.)
Net export
2013
2014
2015f
2016f
Government consumption
Inventories
GDP growth, %
Sources: Statistics Lithuania and Swedbank forecasts.
Lithuania: Exports of goods, annual growth
–
•
Growth is likely to return to its trend in 2016
–
50%
40%
30%
20%
–
10%
0%
-10%
-20%
–
-30%
-40%
2012
2013
2014
2015
Exports of goods to Russia
Exports of goods
Exports of goods produced in Lithuania (w/o mineral pr.)
Exports of goods produced in Lithuania (w/o mineral pr. & Russia)
Source: Statistics Lithuania.
© Swedbank
Exports in January-February were 6.9% smaller than a
year ago. This was mainly due to Russia’s embargo
and recession – exports to it have shrunk by 34.7%.
Retail trade growth has also weakened – annual
growth in January-February was 2.7%, down from a
brisk 8.2% in December. Part of this is cautiousness
after the euro adoption, thus household consumption is
likely to recover later this year.
Consumption will be supported by rising wages and
deflation – we’ve revised our CPI forecast to -0.5%.
Recovering euro zone and more stable Russia (and a
likely end of embargo) will support export growth,
which expected to expand by 7%
Parliament elections in autumn will encourage
government to increase public sector wages. We also
forecast that non-taxable income threshold will be
increased by 10%, further boosting household
consumption.
Unemployment will drop to 8.5%, but mainly due to
shrinking labor force; employment growth is likely to
remain meagre
51
Appendix: Key economic indicators &
national accounts for Swedbank’s
home markets
© Swedbank
Sverige: Makroekonomiska nyckeltal
Makroekonomiska nyckeltal 1/
Swedbanks BNP prognos
2013
1,3
Real BNP (kalenderkorrigerad)
2014 2015p 2016p
2,3
2,6
3,2
Industriproduktion
-0,7
-1,3
1,8
4,2
KPI, årsgenomsnitt
0,0
-0,2
0,2
1,9
KPI, dec-dec
0,1
-0,3
1,0
2,4
KPIF, årsgenomsnitt 2/
0,9
0,5
1,0
2,0
KPIF, dec-dec
0,8
0,5
1,5
2,1
Arbetskraften
1,1
1,3
1,3
0,9
Arbetslöshet, % av arbetskraften
8,0
7,9
7,8
7,6
Antalet sysselsatta
1,0
1,4
1,4
1,1
Nominella timlöner, totalt
2,6
3,0
3,0
3,3
15,6
16,0
15,6
15,7
2,1
2,8
2,8
2,5
2/
Hushållens sparkvot, % av disponibelinkomsten
Real disponibelinkomst
Bytesbalans, % av BNP
6,9
5,8
6,1
6,1
Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP
-1,4
-2,1
-1,7
-1,2
Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 3/
38,6
40,6
40,5
39,7
1/ Å rlig pro centuell fö rändring o m inte annat anges
2/ Ko nsumentprisindex med fasta ränto r
Procent volymförändring
Hushållens konsumtionsutgifter
Offentliga konsumtionsutgifter
2013
1,9
2014
2,4 (2,4)
2015p
3,2 (2,7)
2016p
2,5 (2,3)
0,7
1,9
(1,4)
2,2
(2,0)
2,5
(2,1)
Fasta bruttoinvesteringar
-0,4
6,5
(4,6)
4,5
(5,3)
6,3
(6,3)
näringsliv exkl. bostäder
-1,6
4,6
(0,8)
3,3
(3,4)
6,2
(6,7)
1,7
(5,1)
0,4
offentliga myndigheter
1,7
bostäder
2,1
Lagerinvesteringar
20,3 (19,3)
(4,8)
4,6
(4,3)
13,1 (12,4)
7,9
(6,8)
-0,1 (-0,0)
0,0
(0,0)
5,4
(5,2)
0,0
0,2
(0,3)
Export av varor och tjänster
-0,2
3,3
(2,1)
Import av varor och tjänster
-0,7
6,5
(5,1)
5,5
(5,3)
5,7
(5,5)
1,2
2,1
(1,8)
2,8
(2,4)
3,4
(3,2)
1/
BNP
4,5
(3,5)
BNP, kalenderkorrigerad
1,3
2,3
(1,9)
2,6
(2,2)
3,2
(2,9)
Inhemsk slutlig användning 1/
1,0
3,0
(2,5)
3,1
(3,0)
3,3
(3,1)
Nettoexport 1/
0,2
-0,2 (-0,6)
0,1
(0,1)
1/ B idrag till B NP -tillväxten.
-1,1 (-1,0)
Källo r: SCB o ch Swedbank.
Januari 2015 pro gno serna i parentes
Källor: SCB och Swedbank.
Ränte- och valutaantaganden (%)
Utfall Prognos
2015 2015 2015 2016 2016
17-apr 30 jun 31 dec 30 jun 31 dec
Räntor
Svensk reporänta
-0,25
10 årig statsobligationsränta 0,2
Valutor
EUR/SEK
9,35
USD/SEK
KIX (SEK)
1/
-0,50
-0,50
-0,50
0,00
0,2
0,6
1,1
1,7
9,45
9,25
9,00
8,90
8,63
9,17
9,17
9,50
9,10
114,3
116,5
114,9
113,0
113,3
1/ Handelsvägt växelkursindex fö r kro nan.
Källo r: Reuters Eco win o ch Swedbank.
© Swedbank
53
Estonia: Key economic indicators
ESTONIA: Key economic indicators, 2013-2016 1/
2013
1,6
Real GDP grow th, %
2014
2,1
2015f
2,1
(2,0)
2016f
2,8
(2,7)
Household consumption
3,8
4,6
4,7
(4,2)
3,6
(3,6)
Government consumption
2,8
2,3
2,0
(1,0)
2,0
(1,0)
Gross fixed capital formation
2,3
-2,8
2,0
(0,6)
3,5
(3,5)
Exports of goods and services
2,4
2,6
2,1
(1,5)
4,0
(3,7)
Imports of goods and services
3,3
2,7
3,1
(2,1)
4,6
(4,2)
Consumer price grow th, %
2,8
-0,1
0,1
(0,3)
2,7
(2,6)
Unemployment rate, %
8,6
7,4
7,0
(7,3)
6,7
(7,2)
4,6
4,2
7,0
(6,5)
3,0
(3,3)
18,7
19,5
20,5
(20,4)
21,7
(21,7)
2/
Real net monthly w age grow th, %
Nominal GDP, billion euro
Exports of goods and services (nominal), % grow th
3,5
2,4
1,9
(1,5)
4,5
(4,2)
Imports of goods and services (nominal), % grow th
2,9
1,1
2,1
(1,9)
5,1
(4,7)
Balance of goods and services, % of GDP
1,4
2,5
2,3
(2,4)
1,9
(2,2)
-1,1
-0,1
-0,3
(-0.9)
-1,0
(-1.3)
Current and capital account balance, % of GDP
0,6
0,6
0,8
(-0.4)
-0,4
(-1.0)
FDI inflow , % of GDP
3,6
6,1
4,9
(3,9)
4,6
(3,7)
Gross external debt, % of GDP
93,5
97,2
93,0
(87,2)
88,8
(83,4)
General government budget balance, % of GDP 3/
-0,5
0,6
-0,5
(-0.4)
-0,5
(-0.2)
General government debt, % of GDP
10,1
10,6
10,2
(9,8)
10,0
(9,5)
Current account balance, % of GDP
1/ January 2015 f orecast in parenthesis
2/ According to Labour f orce surv ey
3/ According to Maastricht criterion
Key economic indicators, 2013-2016
Sources: Statistics Estonia, Bank of Estonia and Swedbank
1/
2013
2014
Real GDP grow th, %
1,6
2,1
2,1
2015f
(2,0)
2,8
2016f
(2,7)
Consumer price grow th, %
2,8
-0,1
0,1
(0,3)
2,7
(2,6)
Unemployment rate, % 2/
8,6
7,4
7,0
(7,3)
6,7
(7,2)
Real net monthly w age grow th, %
4,6
4,2
7,0
(6,5)
3,0
(3,3)
Current and capital account balance, % of GDP
0,6
0,6
0,8
(-0.4)
-0,4
(-1.0)
General government budget balance, % of GDP 3/
-0,5
0,6
-0,5
(-0.4)
-0,5
(-0.2)
1/ January 2015 f orecast in parenthesis
2/ According to Labour f orce surv ey
3/ According to Maastricht criterion
© Swedbank
Sources: Statistics Estonia, Bank of Estonia, Swedbank.
54
Latvia: Key economic indicators
LATVIA: Key economic indicators, 2013-2016 1/
Real GDP grow th, %
Household consumption
Government consumption
Gross fixed capital formation
Exports of goods and services
Imports of goods and services
Consumer price grow th, %
Unemployment rate, % 2/
Real net monthly w age grow th, %
Nominal GDP, billion euro
Exports of goods and services (nominal), % grow th
Imports of goods and services (nominal), % grow th
Balance of goods and services, % of GDP
Current account balance, % of GDP
Current and capital account balance, % of GDP
FDI inflow , % of GDP
Gross external debt, % of GDP
General government budget balance, % of GDP 3/
General government debt, % of GDP
1/
2/
3/
2013
4,2
6,2
2,9
-5,2
1,4
-0,2
0,0
11,9
5,7
23,2
2,2
0,9
-3,3
-2,3
0,1
2,9
131,3
-0,9
38,2
2015f
1,9
(1,9)
3,5
(3,5)
0,6
(0,7)
-0,5
(-0,5)
1,4
(1,0)
2,3
(2,2)
0,8
(0,5)
10,2
(10,2)
5,2
(5,5)
24,8
(24,9)
1,2
(1,1)
1,5
(1,6)
-3,0
(-3,0)
-2,9
(-2,6)
0,2
(-0,2)
2,4
(2,4)
135,9
(136,9)
-1,6
(-1,5)
39,3
(39,4)
2014
2,4
2,3
3,4
1,3
2,2
1,6
0,6
10,8
7,9
24,1
1,8
1,2
-2,9
-3,1
-0,1
1,5
138,6
-1,6
40,3
January 2015 f orecast in parenthesis.
According to Labour f orce surv ey .
According to Maastricht criterion.
Key economic indicators, 2013-2016
2016f
3,5
(3,5)
4,0
(4,0)
0,5
(0,5)
10,0
(10,0)
4,0
(4,0)
7,0
(7,0)
2,7
(2,5)
9,2
(9,2)
2,9
(3,9)
26,5
(26,4)
5,9
(5,9)
8,6
(8,9)
-4,5
(-4,7)
-4,4
(-4,3)
-1,9
(-2,8)
3,0
(3,0)
132,2
(133,7)
-1,2
(-1,2)
38,3
(38,5)
Sources: CSBL and Swedbank.
1/
2013
Real GDP grow th, %
4,2
2014
2,4
2015f
1,9
2016f
(1,9)
3,5
(3,5)
Consumer price grow th, %
0,0
0,6
0,8
(0,5)
2,7
(2,5)
Unemployment rate, %
11,9
10,8
10,2
(10,2)
9,2
(9,2)
Real net monthly w age grow th, %
5,7
7,9
5,2
(5,5)
2,9
(3,9)
Current account balance, % of GDP
-2,3
-3,1
-2,9
(-2,6)
-4,4
(-4,3)
General government budget balance, % of GDP 3/
-0,9
-1,6
-1,6
(-1,5)
-1,2
(-1,2)
2/
1/ January 2015 f orecast in parenthesis.
2/ According to Labour f orce surv ey .
3/ According to Maastricht criterion.
© Swedbank
Sources: CSBL and Swedbank.
55
Lithuania: Key economic indicators
LITHUANIA: Key economic indicators, 2013-2016 1/
2013
2014
3,3
2,9
2,3
(2.3)
3,5
(3.5)
Household consumption
4,2
5,6
4,3
(4.0)
4,5
(4.7)
Government consumption
1,8
1,3
2,0
(2.5)
2,5
(2.5)
Real GDP grow th, %
2015f
2016f
Gross fixed capital formation
7,0
8,0
2,0
(2.0)
8,0
(8.0)
Exports of goods and services
9,4
3,4
-2,5
(0.0)
7,0
(7.0)
Imports of goods and services
9,0
5,4
1,0
(2.6)
8,4
(8.5)
Consumer price grow th, %
Unemployment rate, % 2/
1,0
0,1
-0,5
(0.7)
2,5
(2.0)
11,8
10,7
9,7
(9.7)
8,5
(8.5)
Real net monthly w age grow th, %
3,8
4,8
5,4
(4.2)
4,0
(4.5)
Nominal GDP, billion euro
35,0
36,3
37,1
(37.7)
39,3
(39.7)
Exports of goods and services (nominal), % grow th
8,0
1,0
-3,0
(-2.5)
9,0
(8.0)
Imports of goods and services (nominal), % grow th
7,5
2,1
-1,5
(-0.5)
10,8
(10.0)
Balance of goods and services, % of GDP
1,3
0,1
-1,1
(-1.2)
-2,5
(-2.7)
Current account balance, % of GDP
1,6
0,1
-1,6
(-1.7)
-3,0
(-3.2)
Current and capital account balance, % of GDP
4,6
2,9
1,2
(0.9)
0,0
(-0.7)
FDI inflow , % of GDP
1,5
0,8
1,0
(1.5)
1,5
(2.0)
Gross external debt, % of GDP
General government budget balance, % of GDP 3/
69,8
70,0
70,1
(68.2)
67,5
(65.8)
-2,6
-1,3
-1,6
(-1.6)
-1,0
(-1.0)
General government debt, % of GDP
39,0
41,1
42,1
(42.6)
37,5
(38.2)
1/ January 2015 f orecast in parenthesis
2/ According to Labour f orce surv ey .
3/ According to Maastricht criterion.
Key economic indicators, 2013-2016
Sources: Statistics Lithuania, Bank of
Lithuania and Swedbank.
1/
2013
2014
2015f
2016f
Real GDP grow th, %
3,3
2,9
2,3
(2.3)
3,5
(3.5)
Consumer price grow th, %
1,0
0,1
-0,5
(0.7)
2,5
(2.0)
11,8
10,7
9,7
(9.7)
8,5
(8.5)
Real net monthly w age grow th, %
3,8
4,8
5,4
(4.2)
4,0
(4.5)
Current account balance, % of GDP
1,6
0,1
-1,6
(-1.7)
-3,0
(-3.2)
General government budget balance, % of GDP 3/
-2,6
-1,3
-1,6
(-1.6)
-1,0
(-1.0)
Unemployment rate, %
2/
1/ January 2015 f orecast in parenthesis
2/ According to Labour f orce surv ey .
3/ According to Maastricht criterion.
© Swedbank
Sources: Statistics Lithuania,
Bank of Lithuania and Swedbank.
56
Kontaktinformation
Makroanalys
Olof Manner
Magnus Alvesson
Chef för makroanalys
Martin Bolander
Andrejs Semjonovs
Jerk Matero
[email protected] [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Prognoschef
Senior ekonom
Ekonom
Räntestrateg
+46 (0)70 567 9312
+46 (0)8 700 94 56
+46 8 700 92 99
+371 6744 58 44
+46 (0)8 700 99 76
Anna Felländer
Knut Hallberg
Sihem Nekrouf
Lija Strašuna
Hans Gustafson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Chefekonom för Swedbank
Senior ekonom
Ekonom, Assistent till Anna Felländer
Senior ekonom
Chefstrateg valuta
+46 (0)8 5859 39 34
+46 (0)8 700 93 17
+46 (0) 725 88 39 34
+371 6744 58 75
+46 (0)8 700 91 47
Harald-Magnus Andreassen
Jörgen Kennemar
Øystein Børsum
Vaiva Šečkutė
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Chefekonom Norge
Senior ekonom
Senior ekonom
Senior ekonom
+47 23 11 82 60
+46 (0)8 700 98 04
+47 99 50 03 92
+370 5258 21 56
Tõnu Mertsina
Åke Gustafsson
Helene Stangebye Olsen
Strategi
[email protected]
[email protected]
[email protected]
MadeleinePulk
Chefekonom Estland
Senior ekonom
Assistent till Swedbank Analys Norge
[email protected]
+372 888 75 89
+46 (0)8 700 91 45
+47 23 23 82 47
Chef för Allokering och Strategi
+46 (0)72 53 23 533
Mārtiņš Kazāks
Anna Breman
Liis Elmik
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Anders Eklöf
Chefekonom Lettland
Senior ekonom
Senior ekonom
[email protected]
+371 6744 58 59
+46 (0)8 700 91 42
+372 888 72 06
Chefstrateg valuta
+46 (0)8 700 91 38
Nerijus Mačiulis
Cathrine Danin
Teele Aksalu
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Chefekonom Litauen
Ekonom
Ekonom
+370 5258 22 37
+46 (0)8 700 92 97
+372 888 79 25
© Swedbank
57
Ansvarsfriskrivning
Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank
Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large
Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning.
Makroavdelningen består av analys-avdelningar i Estland,
Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för
att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på
globala och hemmamarknader.
Analytikern intygar
Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta
dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er
om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett
om det kan finnas sådana intressekonflikter som det refereras
till nedan.
Analyserna är självständiga och baseras endast på publik
tillgänglig information.
Utgivare, distribution och mottagare
Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens
analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av
affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ)
(”Swedbank”). Swedbank AB står under tillsyn av
Finansinspektionen i Sverige.
Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i
dokumentet innan distribution.
I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i
Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella
tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta).
I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo,
som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet
(Finanstilsynet).
I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står
under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet
(Finantsinspektsioon).
I Litauen distribueras dokumentet av ”Swedbank” AB, som står
© Swedbank
under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos
bankas).
I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står
under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i
Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija).
I USA distribueras dokumentet av Swedbank First Securities
LLC (”Swedbank First”), som ikläder sig ansvar för innehållet.
Dokumentet får endast distribueras till institutionella
investerare. De institutionella investerare i USA som får detta
dokument och som önskar utföra en transaktion i något
värdepapper som nämns i rapporten, ska endast göra detta via
Swedbank First. Swedbank First är en USA-baserad
mäklare/handlare, som är registrerad hos the Securities and
Exchange Commission, och är medlem av the Financial
Industry Regulatory Authority. Swedbank First är en del av
Swedbank.
För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till:
http://www.swedbankfs.com/disclaimer/index.htm
rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och
inte enbart förlita dig på information från detta dokument.
Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar
sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och
att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras.
Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en
annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi
efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke
på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra
omständigheter.
Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän
spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara
rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa
eller sälja finansiella instrument.
Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt
förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig
på användande av detta dokument.
I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till
“relevanta personer”. De som ej är ”relevanta personer” får ej
agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast “relevanta
personer” får ges tillgång till och delta i de investeringar eller
investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument.
Mångfaldigande och spridning
Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del
av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska
eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i
ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller
annan bestämmelse.
•
•
Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large
Corporates & Institutions, Stockholm 2014.
•
•
Med “relevanta personer”, avses personer som:
Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses
i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order.
Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the
Financial Promotion Order.
Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta
i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the
Financial Services and Markets Act 2000) – i samband
med utgivning eller försäljning av värdepapper – annars
lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt.
Adress
Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE-105 34 Stockholm.
Besöksadress: Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg
Ansvarsbegränsningar
All information i detta dokument är sammanställt i god tro från
källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock
inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du
58