UPPSALAKURSERNA
Behandling av
hjärt-kärlsjukdom
Kurs för erfarna ST-läkare samt för specialister
inom medicinfamiljen
Uppsala universitet bjuder in till utbildning
23-27 november 2015 i Uppsala
Viktigt ha kunskap om moderna
behandlingsstrategier inom
området hjärt-kärlsjukdom
Omhändertagande av patienter med kranskärlssjukdom och stroke har genomgått en fantastisk
utveckling under senare år. Forskningen är intensiv
inom området. Nya läkemedel och behandlingsprinciper införs i snabb takt och det är viktigt att
vi håller oss uppdaterade – inte minst vad gäller
framstegen inom klinisk diagnostik och terapi.
Under kursen går vi igenom viktiga delar av Socialstyrelsens
nationella riktlinjer, europeiska och amerikanska guidelines,
SBU-rapporter och lokala riktlinjer som berör området hjärta-kärl.
Några av de frågeställningar vi diskuterar under kursen är t ex; hur
handlägger vi de mest sjuka äldre patienterna och andra patientgrupper som inte varit inkluderade i de kliniska prövningarna?
Hur hanterar vi situationen då patienten inte uppnår uppsatta mål
för behandling av blodtryck, LDL-nivåer, kroppsvikt och metabolisk kontroll?
Majoriteten av föreläsarna är forskningsaktiva och uppdaterade
när det gäller den aktuella forskningsfronten.
KURSENS MÅL
Ett av kursens övergripande mål är att förmedla kunskap om
moderna behandlingsstrategier inom området hjärt-kärlsjukdom.
Kursen belyser såväl akut behandling som sekundärprevention. Vi
lägger stor vikt vid att öka kunskaperna om läkemedel och läkemedselanvändning med målsättningen att deltagarna skall uppnå
de högt uppsatta målen i de nya föreskrifterna för ST-utbildning.
• Ha kunskap om differentialdiagnostik, utredning och behandling vid
- Akut kranskärlsjukdom
- Hjärtsvikt
- Förmaksflimmer
- Stroke
- Tromboembolisk sjukdom
• Ha kännedom om indikationer för remittering av patienten till
annan vårdinstans
• Självständigt kunna initiera utredning och behandling av akuta
tillstånd inom hjärt-kärlområdet.
• Uppnå färdighet i att initiera en evidensbaserad sekundärpreventiv behandling, skapa en behandlingsplan, samt ha god
kunskap om hur denna skall följas upp.
• Uppnå färdighet att skapa en individanpassad läkemedelsbehandling där man tagit hänsyn till patientens fysiologiska
förutsättningar, pågående medicinering och eventuell samsjuklighet.
• Ha färdighet att söka evidensbaserad och relevant information
H E N R I K TO S S
K U R S L E DA R E
”Ända sedan jag började arbeta inom
kardiologin har jag fascinerats av att
vården fortsätter att utvecklas i en oförminskad takt. Särskilt när det gäller det
akuta omhändertagandet har det skett
enorma landvinningar. Sannolikt behöver
vi nu lägga lite mer krut på att skapa en
individanpassad vård när det gäller det
sekundärpreventiva omhändertagandet
efter en akut händelse. Det är viktigt att
patienten involveras i vården, att man
sätter upp tydliga mål för behandlingen
och att vi följer upp effekterna av de insatta åtgärderna. Läkemedelsbehandlingen blir alltmer komplex och vi behöver
därför öka våra kunskaper kring hur vi
kan skapa en effektiv och säker terapi.
Vi behöver dessutom bli bättre på att
utnyttja icke-farmakologiska behandlingsmetoder.
Under den här kursveckan kommer vi
att diskutera senaste guidelines inom
hjärt-kärlområdet men även hur man
kan skräddarsy behandlingen av den
enskilda patienten och vilka åtgärder
man kan vidta om behandlingsmålen
inte uppnås.
Jag önskar er hjärtligt välkomna till en
spännande kursvecka i Uppsala!”
PEDAGOGISK METOD
Inför kursen förväntar vi oss att deltagarna har grundläggande
bakgrundskunskaper. För att stimulera till fördjupande diskussioner med våra experter önskar vi att deltagarna går igenom de
referenser vi skickar ut med inbjudan.
Kursen är uppbyggd kring föreläsningar där vi strävar efter dialog med kursdeltagarna genom att använda mentometerfrågor
samt falldiskussioner.
Under delar av kursen arbetar vi i grupp med syfte att ta
fram förslag till en evidensbaserad behandling och uppföljning
vid hjärt-kärlsjukdom baserat på autenstiska fall ur vår kliniska
vardag. Arbetet i grupp följs av diskussioner i storgrupp.
Examination sker kontinuerligt under kursen genom mentometerröstning, aktivt deltagande vid diskussioner samt vid
fallgenomgångar.
DELMÅL
För de primära målgrupperna som kursen vänder sig till täcks följande del av
delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST:
Enligt SOSFS 2008:17
Enligt SOSFS 2015:8
Internmedicin
Del av delmål 1, 2, 4, 5, 7, 13
Specialitetsövergripande
Delmål b3, läkemedel
Kardiologi
Del av delmål
1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13
Internmedicin
Del av delmål
c1, c2, c3, c4, c5, c6, c7
Allmänmedicin
Del av delmål 2, 3, 5, 10, 13
Kardiologi
Del av delmål c1 – c12
Akutsjukvård
Del av delmål 1, 2, 3, 4, 12
Allmänmedicin
Del av delmål c3, c4, c5, c10
Akutsjukvård
Del av delmål c1, c2, c3, c5
VI VÄNDER OSS FRÄMST TILL
ST-läkare med flera års kliniska erfarenheter inom den internmedicinska familjen samt primärvård. Kursen håller även en
sådan nivå att den lämpar sig för specialister inom internmedicin och dess grenspecialister, liksom för distriktsläkare med
specialintresse av hjärt-kärlsjukdomar. Kursen vänder sig inte till
specialister verksamma inom kardiologkliniker
LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning.
Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.lipus.se (LIPUS-nr: 20150060)
Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd
kunskapskontroll på gruppnivå och deltagande i kursens samtliga moment.
PROGRAM
M Å NDAG 23 NOVEMBER
08.30-09.00 Registrering
09.00-09.15 Inledning
Henrik Toss
09.15-10.00 Trombocythämmare
Viktigt att veta om verkningsmekanismer, interaktioner samt om indikationer för trombocythämmare.Val av
preparat. Risker vid kombination med
antikoagulantia.
Ammar Majeed
10.00-10.30 Kaffe
10.30-11.15Antikoagulantia
Hur skiljer sig dagens antikoagulantia
åt med avseende på verkningsmekanismer, farmakokinetik, farmakodynamik, biverkningsrisker och
interaktioner? Vilka preparat väljer vi
vid behandling av de mest sjuka äldre?
Hur använder vi HAS-BLED vid val
av terapi? Hur hanterar vi antikoagulantiabehandlingen inför större och
mindre kirurgiska ingrepp, punktioner, intramuskulära injektioner och
biopsier?
Ammar Majeed
11.15-12.00 Blödningskomplikationer
Handläggning av en akut blödning.
Åtgärder och ställningstagande inför
återinsättande av antitrombotisk
behandling efter en blödningskomplikation.Val av preparat och doser.
Ammar Majeed
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.45 Antikoagulantiabehandling och trombolys vid
tromboembolisk sjukdom
Val av antitrombotisk behandling vid
djup ventrombos. Lokal trombolys;
indikation och handläggning. När är
trombolys indicerad vid lungembolisering? Val avantitrombotisk profylax
inför transport och diagnostik. Indikation för kirurgisk trombektomi
eller CAVA-filter vid lungemboli.
Behandlingstidens längd och indikationer för tillsvidarebehandling. När
är tillsvidarebehandling med LMWH
indicerad? Har ASA någon roll vid
profylax?
Indikation för koagulationsutredning? Värde av kompressionsstrumpor?
Henrik Toss
T I S DAG 2 4 N OV E M B E R
13.45-14.30 Antitrombotisk
behandling –falldiskussioner i
grupp
Ammar Majeed, Henrik Toss
10.30-12.00 Falldiskussion i
grupp: handläggning av sekundärprevention
Emil Hagström, Henrik Toss
14.30-15.00 Kaffe
12.00-13.00 Lunch
15.00-16.30 Antitrombotisk
behandling – diskussion i storgrupp
Ammar Majeed, Henrik Toss
13.00-14.30 Handläggning av
stroke
Viktigaste åtgärder första dygnet för
att nå en bättre prognos? Räcker
det med DT-angio för att utesluta
signifikanta carotisstenoser, eller
behöver man komplettera med en
doppler? När väljer man primärt
MR istället för DT? Indikation för
trombolys respektive trombektomi?
Indikation för hemicraniektomi?
Hur hantera ett förhöjt blodtryck
eller hyperglykemi? Nutrition.Val
av trombocythämmare. Hur snabbt
kan man påbörja antikoagulantiabehandling vid stroke på basen av
förmaksflimmer? Viktigt att tänka på
vid sekundärprofylax efter stroke.
Signild Åsberg
08.30-09.15 Hyperkolesterolemi
Statinbehandling – relevant med
målnivå för LDL eller är det en
surrogatvariabel? Finns det någon
roll för Ezetrol och andra lipidsänkare?Lipidsänkande effekter av
icke-farmakologiska metoder?
Emil Hagström
09.15-10.00 Sekundärprevention vid hjärt-kärlsjukdom
Vilka riskfaktorer har störst betydelse? Vad skall vi fokusera på? Strategi för individanpassade åtgärder.
Lärdomar från SWEDHEART.
Emil Hagström
10.00-10.30 Kaffe
14.30-15.00 Kaffe
15.00-16.30 Falldiskussion i
grupp: handläggning av stroke
Signild Åsberg, Henrik Toss
ONSDAG 25 N OVEMBER
TO R S DAG 2 6 N OV E M B E R
F R E DAG 2 7 N OV E M B E R
08.30-10.00 Vänsterkammarsvikt
Indikation för inotropa droger.
Preparatval. I vilka situationer har
Simdax en given roll? Indikation för
CRT. Hur skapar vi en individanpassad behandling? Hur högt vågar
vi låta P-kreatinin och P-kalium gå
vid insättande av RAAS-blockad?
Indikationer för eplerenon? Senaste
nytt kring handläggning av diastolisk
vänsterkammar-dysfunktion. Kan vi
utesluta diastolisk dysfunktion vid
förmaksflimmer?
Gabriel Arefalk
08.30-09.15 Diabetes
Val av preparat – inverkan på
välmående respektive prognos? Hur
vet vi när vi bör sätta ut peroral
behandling? Inkretinernas roll.Vilken insulinregim väljer vioch varför?
Nytt i guidelines om ickefarmakologisk behandling. Optimal HbA1c-nivå i högre åldrar?
Jarl Hellman
08.30-09.15 Mest sjuka äldre
och vård i livets slutskede
När är sekundärpreventiv behandling indicerad? Nytta kontra risk
vid behandling med antitrombotiska läkemedel bland äldre.Viktigt
att tänka på vid palliativ vård.Vem
stänger av patientens ICD? När bör
vi avstå från HLR?
Henrik Toss
09.15-10.00 Övervikt
Åtgärder vid övervikt respektive
fetma? Vilka modeller av livsstilsförändringar har evidens för en
bestående effekt vid viktreduktion?
Är kirurgi enda effektiva behandlingsmetoden vid fetma? Har
liraglutid någon roll vid behandling
av övervikt?
Niclas Abrahamsson
09.15-10.00 Klinisk farmakologi
i praktiken
Pär Hallberg
10.00-10.30 Kaffe
10.30-11.15 Vänsterkammarassist
Vänsterkammarassist; indikation
och val av metod. Hur gör man
om man befinner sig på ett sjukhus
utan resurser för att behandla med
vänsterkammarassist?
Per Vikholm
11.15-12.00 Pulmonell hypertension och högerkammarsvikt
Genes. Kriterier. Terapival. När är
behandling indicerad?
Mohammad Kavianipour
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.45 Hjärtsvikt - falldiskussioner i grupp
Mohammad Kavianipour, Henrik Toss
13.45-14.30 Hjärtsvikt - falldiskussioner i storgrupp
Mohammad Kavianipour, Henrik Toss
14.30-15.00 Kaffe
15.00-15.45 Stabil coronarsjukdom
Indikation för ischemiutredning?
Hur väljer vi mellan arbetsprov,
myocardscint eller coronarangiografi
direkt vid utredning? Evidens för val
av PCI respektive CABG i olika situationer. Antitrombotisk behandling
vid stabil coronarsjukdom – med
respektive utan förmaksflimmer.
Nina Johnston
15.45-16.30 Akut kranskärlssjukdom
Prehospital behandling. När väljer
man trombolys före akut PCI? Val
av antikoagulantia. Handläggning av
patienter som redan behandlas med
trombocythämmare och antitrombotiska läkemedel. Syrgas till alla?
Viktigt att tänka på vid högerkammarinfarkter.
Christoph Varenhorst
19.00 Middag
10.00-10.30 Kaffe
10.30-11.15 Hypertoni
Senaste nytt om målnivå för diabetiker? Målnivå vid proteinuri?
Hur optimerar vi behandlingen med
24-timmarsmätning? Kan vi enas
om målblodtryck för äldre? Hur
hanterar vi terapiresistent hypertoni?
Terapisvikt – har renal denervation
förlorat sin roll?
Anna Stenborg
11.15-12.00 Fysisk aktivitet
Evidens för minskad risk för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom vid ökad
fysisk aktivitet, ”ombytt träning”,
eller båda delarna vid sekundärprevention? Värde av fysisk aktivitet vid
hjärtsvikt.
Johan Forsblad
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.45 Missbruk
Alkoholöverkonsumtion, narkotikamissbruk och dopning
som riskfaktor för insjuknande i
hjärt-kärlsjukdom. Åtgärder efter
hjärt-kärlhändelse?
Erik Lindeman
13.45-14.30 Psykosocial ohälsa
Vad vet man idag om psykosociala
faktorers inflytande på risk för återinsjuknande efter en akut händelse?
Vilken roll har KBT i omhändertagandet? Finns det evidens för att
psykofarmaka minskar risken för
återinsjuknande vid psykisk ohälsa?
Gunilla Burell
14.30-15.00 Kaffe
15.00-16.30 Falldiskussioner i
storgrupp
Henrik Toss
10.00-10.30 Kaffe
10.30-11.15 Klinisk farmakologi
i praktiken – falldiskussioner i
storgrupp
Pär Hallberg, Henrik Toss
11.15-12.00 Förmaksflimmer – vanligaste arytmin vid
hjärt-kärlsjukdom
Vad betyder en ”optimal frekvensreglering”? Vid ansträngning? I vilka
situationer bör man överväga elkonvertering? För- och nackdelar med
farmakologisk konvertering? Åldersgräns för elkonvertering? Fynd vid
ekocardiografi som kontraindicerar
elkonvertering? Val av antikoagulantia inför elregularisering? Indikation
för lungvensablation? Indikation för
HIS-ablatio? Har Mazeoperationen
förlorat sin roll?
Louise Bagge
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 Slutdiskussion
kring fallbeskrivningar, utvärdering, utdelning av kursintyg
Henrik Toss
MEDVERKANDE
Henrik Toss
Med dr, överläkare, internmedicin,
Akademiska sjukhuset
ordförande i läkemedelskommittén i
Uppsala
Niclas Abrahamsson
Avdelningsläkare diabetessektionen
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Louise Bagge
Läkare, arytmisektionen, kardiologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Gunilla Burell
Docent, fil dr i psykologi, institutionen för
folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Gabriel Arefalk
Specialistläkare, kardiologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Johan Forsblad
Specialistläkare, kardiologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Emil Hagström
Specialistläkare, kardiologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Pär Hallberg
Överläkare, klinisk farmakologi,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Jarl Hellman
Överläkare, specialmedicin,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Nina Johnston
Överläkare, kardiologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mohammad Kavianipour
Överläkare, kardiologen,
Sundsvalls sjukhus
Erik Lindeman
Överläkare, Giftinformationscentralen
Ammar Majeed
Specialistläkare, hematologiskt centrum,
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Anna Stenborg
Överläkare, internmedicin,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Christoph Varenhorst
Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset
Per Vikholm
Leg läkare, thoraxkliniken
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Signild Åsberg
Specialistläkare, strokeenheten, neurologkliniken,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
UPPLYSNINGAR
Datum:
23-27 november 2015
Målgrupp:
Vi vänder oss främst till ST-läkare med flera års kliniska erfarenheter inom den
internmedicinska familjen samt primärvård. Kursen håller även en sådan nivå
att den lämpar sig för specialister inom internmedicin och dess grenspecialister,
liksom för distriktsläkare med specialintresse av hjärt-kärlsjukdomar. Kursen
vänder sig inte till specialister verksamma inom kardiologkliniker.
Kurslokal:
Viktoria Hotell & Konferens, tel 018-13 22 60
Avgift:
13 900 kr exkl moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation ingår.
Avgiften faktureras med 30 dagars betalningsvillkor.
Middag:
520 kr exkl moms (bindande anmälan)
Anmälan:
Anmälan görs via www.uppdragsutbildning.uu.se senast 12 november 2015
Bekräftelse
Antagningsbekräftelse skickas via automatsvar i samband med anmälan
Avbokningsregler:
Se anmälningssidan på webben.
Praktisk information:
Skickas via e-post ca 3 veckor före kursstart.
Kommunikationer
Avgiftsfri förbokad buss (Bergsbrunna buss). Avresa varje kursdag kl. 08.15 från
Uppsala Konsert och Kongress (vid Storgatan). Återresa från Viktoria Hotell
och Konferens efter kursdagarnas slut.
Logi:
Bokas själv av kursdeltagaren
Kontakt:
Mona Gustafsson tel 018-471 75 57.
e-post: [email protected].
Maria Bäckström tel 018-471 18 52
e-post: [email protected]
UPPSALAKURSERNA HÖSTEN 2015
Översiktskurs i gastroenterologi och
hepatologi
Datum: 29 september-2 oktober 2015
Målgrupp: ST-läkare
Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och
handlägga
Datum: 3-6 november 2015
Målgrupp: ST-läkare
Akut kardiologi
Datum: 5-9 oktober 2015
Målgrupp: ST-läkare
Akuta neurologiska symtom och sjukdomar
Datum: 9-12 november 2015
Målgrupp: ST-läkare
Hematologi i klinisk praxis
Datum: 13-16 oktober 2015
Målgrupp: ST-läkare
Pediatrisk gastrointestinal kirurgi och
gastroenterologi
Datum: 16-20 november 2015
Målgrupp: ST-läkare
Akut internmedicin
Datum: 19-23 oktober 2015
Målgrupp: ST-läkare
Behandling av hjärt-kärlsjukdom
Datum: 23-27november 2015
Målgrupp: ST-läkare
Läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på www.uppdragsutbildning.uu.se
Varför Uppsala universitet?
All kunskap behöver fyllas på. Framför allt
inom det medicinska området där utvecklingen går
snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet vidareutbildningar till dig som arbetar inom vården,
främst till ST-läkare men även till AT-läkare och
färdiga specialister
En utbildning hos Uppsala universitet är ett
säkert kort. Här finns några av Sveriges ledande
forskare och ett nära samarbete med Akademiska
sjukhuset ger oss tillgång till några av landets främsta specialister. Ta chansen och möt dem på våra
vidareutbildningar. Inspireras av deras föreläsningar
och fallbeskrivningar och delta själv i gruppövningar
och diskussioner. Oavsett om du vill bredda din
kunskap eller fördjupa dig inom ett område så är
det ett effektivt sätt att tillgodogöra dig kunskapen
som krävs för ett nästa steg i karriären.
Uppsala universitet
Avdelningen för uppdragsutbildning
Box 256
751 05 Uppsala
Telefon. 018- 471 68 35
[email protected]
www.uppdragsutbildning.uu.se