Behandling av hjärt-kärlsjukdom - Avdelningen för uppdragsutbildning
UPPSALAKURSERNA Behandling av hjärt-kärlsjukdom Kurs för erfarna ST-läkare samt för specialister inom medicinfamiljen Uppsala universitet bjuder in till utbildning 23-27 november 2015 i Uppsala Viktigt ha kunskap om moderna behandlingsstrategier inom området hjärt-kärlsjukdom Omhändertagande av patienter med kranskärlssjukdom och stroke har genomgått en fantastisk utveckling under senare år. Forskningen är intensiv inom området. Nya läkemedel och behandlingsprinciper införs i snabb takt och det är viktigt att vi håller oss uppdaterade – inte minst vad gäller framstegen inom klinisk diagnostik och terapi. Under kursen går vi igenom viktiga delar av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, europeiska och amerikanska guidelines, SBU-rapporter och lokala riktlinjer som berör området hjärta-kärl. Några av de frågeställningar vi diskuterar under kursen är t ex; hur handlägger vi de mest sjuka äldre patienterna och andra patientgrupper som inte varit inkluderade i de kliniska prövningarna? Hur hanterar vi situationen då patienten inte uppnår uppsatta mål för behandling av blodtryck, LDL-nivåer, kroppsvikt och metabolisk kontroll? Majoriteten av föreläsarna är forskningsaktiva och uppdaterade när det gäller den aktuella forskningsfronten. KURSENS MÅL Ett av kursens övergripande mål är att förmedla kunskap om moderna behandlingsstrategier inom området hjärt-kärlsjukdom. Kursen belyser såväl akut behandling som sekundärprevention. Vi lägger stor vikt vid att öka kunskaperna om läkemedel och läkemedselanvändning med målsättningen att deltagarna skall uppnå de högt uppsatta målen i de nya föreskrifterna för ST-utbildning. • Ha kunskap om differentialdiagnostik, utredning och behandling vid - Akut kranskärlsjukdom - Hjärtsvikt - Förmaksflimmer - Stroke - Tromboembolisk sjukdom • Ha kännedom om indikationer för remittering av patienten till annan vårdinstans • Självständigt kunna initiera utredning och behandling av akuta tillstånd inom hjärt-kärlområdet. • Uppnå färdighet i att initiera en evidensbaserad sekundärpreventiv behandling, skapa en behandlingsplan, samt ha god kunskap om hur denna skall följas upp. • Uppnå färdighet att skapa en individanpassad läkemedelsbehandling där man tagit hänsyn till patientens fysiologiska förutsättningar, pågående medicinering och eventuell samsjuklighet. • Ha färdighet att söka evidensbaserad och relevant information H E N R I K TO S S K U R S L E DA R E ”Ända sedan jag började arbeta inom kardiologin har jag fascinerats av att vården fortsätter att utvecklas i en oförminskad takt. Särskilt när det gäller det akuta omhändertagandet har det skett enorma landvinningar. Sannolikt behöver vi nu lägga lite mer krut på att skapa en individanpassad vård när det gäller det sekundärpreventiva omhändertagandet efter en akut händelse. Det är viktigt att patienten involveras i vården, att man sätter upp tydliga mål för behandlingen och att vi följer upp effekterna av de insatta åtgärderna. Läkemedelsbehandlingen blir alltmer komplex och vi behöver därför öka våra kunskaper kring hur vi kan skapa en effektiv och säker terapi. Vi behöver dessutom bli bättre på att utnyttja icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Under den här kursveckan kommer vi att diskutera senaste guidelines inom hjärt-kärlområdet men även hur man kan skräddarsy behandlingen av den enskilda patienten och vilka åtgärder man kan vidta om behandlingsmålen inte uppnås. Jag önskar er hjärtligt välkomna till en spännande kursvecka i Uppsala!” PEDAGOGISK METOD Inför kursen förväntar vi oss att deltagarna har grundläggande bakgrundskunskaper. För att stimulera till fördjupande diskussioner med våra experter önskar vi att deltagarna går igenom de referenser vi skickar ut med inbjudan. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar där vi strävar efter dialog med kursdeltagarna genom att använda mentometerfrågor samt falldiskussioner. Under delar av kursen arbetar vi i grupp med syfte att ta fram förslag till en evidensbaserad behandling och uppföljning vid hjärt-kärlsjukdom baserat på autenstiska fall ur vår kliniska vardag. Arbetet i grupp följs av diskussioner i storgrupp. Examination sker kontinuerligt under kursen genom mentometerröstning, aktivt deltagande vid diskussioner samt vid fallgenomgångar. DELMÅL För de primära målgrupperna som kursen vänder sig till täcks följande del av delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST: Enligt SOSFS 2008:17 Enligt SOSFS 2015:8 Internmedicin Del av delmål 1, 2, 4, 5, 7, 13 Specialitetsövergripande Delmål b3, läkemedel Kardiologi Del av delmål 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13 Internmedicin Del av delmål c1, c2, c3, c4, c5, c6, c7 Allmänmedicin Del av delmål 2, 3, 5, 10, 13 Kardiologi Del av delmål c1 – c12 Akutsjukvård Del av delmål 1, 2, 3, 4, 12 Allmänmedicin Del av delmål c3, c4, c5, c10 Akutsjukvård Del av delmål c1, c2, c3, c5 VI VÄNDER OSS FRÄMST TILL ST-läkare med flera års kliniska erfarenheter inom den internmedicinska familjen samt primärvård. Kursen håller även en sådan nivå att den lämpar sig för specialister inom internmedicin och dess grenspecialister, liksom för distriktsläkare med specialintresse av hjärt-kärlsjukdomar. Kursen vänder sig inte till specialister verksamma inom kardiologkliniker LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.lipus.se (LIPUS-nr: 20150060) Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och deltagande i kursens samtliga moment. PROGRAM M Å NDAG 23 NOVEMBER 08.30-09.00 Registrering 09.00-09.15 Inledning Henrik Toss 09.15-10.00 Trombocythämmare Viktigt att veta om verkningsmekanismer, interaktioner samt om indikationer för trombocythämmare.Val av preparat. Risker vid kombination med antikoagulantia. Ammar Majeed 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.15Antikoagulantia Hur skiljer sig dagens antikoagulantia åt med avseende på verkningsmekanismer, farmakokinetik, farmakodynamik, biverkningsrisker och interaktioner? Vilka preparat väljer vi vid behandling av de mest sjuka äldre? Hur använder vi HAS-BLED vid val av terapi? Hur hanterar vi antikoagulantiabehandlingen inför större och mindre kirurgiska ingrepp, punktioner, intramuskulära injektioner och biopsier? Ammar Majeed 11.15-12.00 Blödningskomplikationer Handläggning av en akut blödning. Åtgärder och ställningstagande inför återinsättande av antitrombotisk behandling efter en blödningskomplikation.Val av preparat och doser. Ammar Majeed 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.45 Antikoagulantiabehandling och trombolys vid tromboembolisk sjukdom Val av antitrombotisk behandling vid djup ventrombos. Lokal trombolys; indikation och handläggning. När är trombolys indicerad vid lungembolisering? Val avantitrombotisk profylax inför transport och diagnostik. Indikation för kirurgisk trombektomi eller CAVA-filter vid lungemboli. Behandlingstidens längd och indikationer för tillsvidarebehandling. När är tillsvidarebehandling med LMWH indicerad? Har ASA någon roll vid profylax? Indikation för koagulationsutredning? Värde av kompressionsstrumpor? Henrik Toss T I S DAG 2 4 N OV E M B E R 13.45-14.30 Antitrombotisk behandling –falldiskussioner i grupp Ammar Majeed, Henrik Toss 10.30-12.00 Falldiskussion i grupp: handläggning av sekundärprevention Emil Hagström, Henrik Toss 14.30-15.00 Kaffe 12.00-13.00 Lunch 15.00-16.30 Antitrombotisk behandling – diskussion i storgrupp Ammar Majeed, Henrik Toss 13.00-14.30 Handläggning av stroke Viktigaste åtgärder första dygnet för att nå en bättre prognos? Räcker det med DT-angio för att utesluta signifikanta carotisstenoser, eller behöver man komplettera med en doppler? När väljer man primärt MR istället för DT? Indikation för trombolys respektive trombektomi? Indikation för hemicraniektomi? Hur hantera ett förhöjt blodtryck eller hyperglykemi? Nutrition.Val av trombocythämmare. Hur snabbt kan man påbörja antikoagulantiabehandling vid stroke på basen av förmaksflimmer? Viktigt att tänka på vid sekundärprofylax efter stroke. Signild Åsberg 08.30-09.15 Hyperkolesterolemi Statinbehandling – relevant med målnivå för LDL eller är det en surrogatvariabel? Finns det någon roll för Ezetrol och andra lipidsänkare?Lipidsänkande effekter av icke-farmakologiska metoder? Emil Hagström 09.15-10.00 Sekundärprevention vid hjärt-kärlsjukdom Vilka riskfaktorer har störst betydelse? Vad skall vi fokusera på? Strategi för individanpassade åtgärder. Lärdomar från SWEDHEART. Emil Hagström 10.00-10.30 Kaffe 14.30-15.00 Kaffe 15.00-16.30 Falldiskussion i grupp: handläggning av stroke Signild Åsberg, Henrik Toss ONSDAG 25 N OVEMBER TO R S DAG 2 6 N OV E M B E R F R E DAG 2 7 N OV E M B E R 08.30-10.00 Vänsterkammarsvikt Indikation för inotropa droger. Preparatval. I vilka situationer har Simdax en given roll? Indikation för CRT. Hur skapar vi en individanpassad behandling? Hur högt vågar vi låta P-kreatinin och P-kalium gå vid insättande av RAAS-blockad? Indikationer för eplerenon? Senaste nytt kring handläggning av diastolisk vänsterkammar-dysfunktion. Kan vi utesluta diastolisk dysfunktion vid förmaksflimmer? Gabriel Arefalk 08.30-09.15 Diabetes Val av preparat – inverkan på välmående respektive prognos? Hur vet vi när vi bör sätta ut peroral behandling? Inkretinernas roll.Vilken insulinregim väljer vioch varför? Nytt i guidelines om ickefarmakologisk behandling. Optimal HbA1c-nivå i högre åldrar? Jarl Hellman 08.30-09.15 Mest sjuka äldre och vård i livets slutskede När är sekundärpreventiv behandling indicerad? Nytta kontra risk vid behandling med antitrombotiska läkemedel bland äldre.Viktigt att tänka på vid palliativ vård.Vem stänger av patientens ICD? När bör vi avstå från HLR? Henrik Toss 09.15-10.00 Övervikt Åtgärder vid övervikt respektive fetma? Vilka modeller av livsstilsförändringar har evidens för en bestående effekt vid viktreduktion? Är kirurgi enda effektiva behandlingsmetoden vid fetma? Har liraglutid någon roll vid behandling av övervikt? Niclas Abrahamsson 09.15-10.00 Klinisk farmakologi i praktiken Pär Hallberg 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.15 Vänsterkammarassist Vänsterkammarassist; indikation och val av metod. Hur gör man om man befinner sig på ett sjukhus utan resurser för att behandla med vänsterkammarassist? Per Vikholm 11.15-12.00 Pulmonell hypertension och högerkammarsvikt Genes. Kriterier. Terapival. När är behandling indicerad? Mohammad Kavianipour 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.45 Hjärtsvikt - falldiskussioner i grupp Mohammad Kavianipour, Henrik Toss 13.45-14.30 Hjärtsvikt - falldiskussioner i storgrupp Mohammad Kavianipour, Henrik Toss 14.30-15.00 Kaffe 15.00-15.45 Stabil coronarsjukdom Indikation för ischemiutredning? Hur väljer vi mellan arbetsprov, myocardscint eller coronarangiografi direkt vid utredning? Evidens för val av PCI respektive CABG i olika situationer. Antitrombotisk behandling vid stabil coronarsjukdom – med respektive utan förmaksflimmer. Nina Johnston 15.45-16.30 Akut kranskärlssjukdom Prehospital behandling. När väljer man trombolys före akut PCI? Val av antikoagulantia. Handläggning av patienter som redan behandlas med trombocythämmare och antitrombotiska läkemedel. Syrgas till alla? Viktigt att tänka på vid högerkammarinfarkter. Christoph Varenhorst 19.00 Middag 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.15 Hypertoni Senaste nytt om målnivå för diabetiker? Målnivå vid proteinuri? Hur optimerar vi behandlingen med 24-timmarsmätning? Kan vi enas om målblodtryck för äldre? Hur hanterar vi terapiresistent hypertoni? Terapisvikt – har renal denervation förlorat sin roll? Anna Stenborg 11.15-12.00 Fysisk aktivitet Evidens för minskad risk för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom vid ökad fysisk aktivitet, ”ombytt träning”, eller båda delarna vid sekundärprevention? Värde av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt. Johan Forsblad 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.45 Missbruk Alkoholöverkonsumtion, narkotikamissbruk och dopning som riskfaktor för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Åtgärder efter hjärt-kärlhändelse? Erik Lindeman 13.45-14.30 Psykosocial ohälsa Vad vet man idag om psykosociala faktorers inflytande på risk för återinsjuknande efter en akut händelse? Vilken roll har KBT i omhändertagandet? Finns det evidens för att psykofarmaka minskar risken för återinsjuknande vid psykisk ohälsa? Gunilla Burell 14.30-15.00 Kaffe 15.00-16.30 Falldiskussioner i storgrupp Henrik Toss 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.15 Klinisk farmakologi i praktiken – falldiskussioner i storgrupp Pär Hallberg, Henrik Toss 11.15-12.00 Förmaksflimmer – vanligaste arytmin vid hjärt-kärlsjukdom Vad betyder en ”optimal frekvensreglering”? Vid ansträngning? I vilka situationer bör man överväga elkonvertering? För- och nackdelar med farmakologisk konvertering? Åldersgräns för elkonvertering? Fynd vid ekocardiografi som kontraindicerar elkonvertering? Val av antikoagulantia inför elregularisering? Indikation för lungvensablation? Indikation för HIS-ablatio? Har Mazeoperationen förlorat sin roll? Louise Bagge 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.30 Slutdiskussion kring fallbeskrivningar, utvärdering, utdelning av kursintyg Henrik Toss MEDVERKANDE Henrik Toss Med dr, överläkare, internmedicin, Akademiska sjukhuset ordförande i läkemedelskommittén i Uppsala Niclas Abrahamsson Avdelningsläkare diabetessektionen Akademiska sjukhuset, Uppsala Louise Bagge Läkare, arytmisektionen, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Gunilla Burell Docent, fil dr i psykologi, institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet Gabriel Arefalk Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Johan Forsblad Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Emil Hagström Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Pär Hallberg Överläkare, klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Jarl Hellman Överläkare, specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala Nina Johnston Överläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Mohammad Kavianipour Överläkare, kardiologen, Sundsvalls sjukhus Erik Lindeman Överläkare, Giftinformationscentralen Ammar Majeed Specialistläkare, hematologiskt centrum, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Anna Stenborg Överläkare, internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala Christoph Varenhorst Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset Per Vikholm Leg läkare, thoraxkliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Signild Åsberg Specialistläkare, strokeenheten, neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala UPPLYSNINGAR Datum: 23-27 november 2015 Målgrupp: Vi vänder oss främst till ST-läkare med flera års kliniska erfarenheter inom den internmedicinska familjen samt primärvård. Kursen håller även en sådan nivå att den lämpar sig för specialister inom internmedicin och dess grenspecialister, liksom för distriktsläkare med specialintresse av hjärt-kärlsjukdomar. Kursen vänder sig inte till specialister verksamma inom kardiologkliniker. Kurslokal: Viktoria Hotell & Konferens, tel 018-13 22 60 Avgift: 13 900 kr exkl moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation ingår. Avgiften faktureras med 30 dagars betalningsvillkor. Middag: 520 kr exkl moms (bindande anmälan) Anmälan: Anmälan görs via www.uppdragsutbildning.uu.se senast 12 november 2015 Bekräftelse Antagningsbekräftelse skickas via automatsvar i samband med anmälan Avbokningsregler: Se anmälningssidan på webben. Praktisk information: Skickas via e-post ca 3 veckor före kursstart. Kommunikationer Avgiftsfri förbokad buss (Bergsbrunna buss). Avresa varje kursdag kl. 08.15 från Uppsala Konsert och Kongress (vid Storgatan). Återresa från Viktoria Hotell och Konferens efter kursdagarnas slut. Logi: Bokas själv av kursdeltagaren Kontakt: Mona Gustafsson tel 018-471 75 57. e-post: [email protected]. Maria Bäckström tel 018-471 18 52 e-post: [email protected] UPPSALAKURSERNA HÖSTEN 2015 Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Datum: 29 september-2 oktober 2015 Målgrupp: ST-läkare Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Datum: 3-6 november 2015 Målgrupp: ST-läkare Akut kardiologi Datum: 5-9 oktober 2015 Målgrupp: ST-läkare Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Datum: 9-12 november 2015 Målgrupp: ST-läkare Hematologi i klinisk praxis Datum: 13-16 oktober 2015 Målgrupp: ST-läkare Pediatrisk gastrointestinal kirurgi och gastroenterologi Datum: 16-20 november 2015 Målgrupp: ST-läkare Akut internmedicin Datum: 19-23 oktober 2015 Målgrupp: ST-läkare Behandling av hjärt-kärlsjukdom Datum: 23-27november 2015 Målgrupp: ST-läkare Läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på www.uppdragsutbildning.uu.se Varför Uppsala universitet? All kunskap behöver fyllas på. Framför allt inom det medicinska området där utvecklingen går snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet vidareutbildningar till dig som arbetar inom vården, främst till ST-läkare men även till AT-läkare och färdiga specialister En utbildning hos Uppsala universitet är ett säkert kort. Här finns några av Sveriges ledande forskare och ett nära samarbete med Akademiska sjukhuset ger oss tillgång till några av landets främsta specialister. Ta chansen och möt dem på våra vidareutbildningar. Inspireras av deras föreläsningar och fallbeskrivningar och delta själv i gruppövningar och diskussioner. Oavsett om du vill bredda din kunskap eller fördjupa dig inom ett område så är det ett effektivt sätt att tillgodogöra dig kunskapen som krävs för ett nästa steg i karriären. Uppsala universitet Avdelningen för uppdragsutbildning Box 256 751 05 Uppsala Telefon. 018- 471 68 35 [email protected] www.uppdragsutbildning.uu.se
© Copyright 2024