regional_slutrapport_plug_in 2012
Regionförbundet Östsam Regional Slutrapport Plug In 2012 - 2014 Regional slutrapport Plug In 2012 – 2014, Regionförbundet Östsam Enheten Komptens och Företagande Region Östergötland Lars-Inge Jonsson Mars 2015 ©Foto: Lars-Inge Jonsson 2 Innehåll Sammanfattning …………………………………………………………………………………..Sid 4 1. Sammanfattande beskrivning av lokala projektverkstäder ……………….......... 5 2. Deltagande kommuner, gemensamma teman för projekten ……………………. 12 3. Resultat från de lokala verkstäderna ……………………………………………………..... 12 4. Utmaningar under projekttiden, på lokal och regional nivå …………………….. 15 5. Lärande som arbetet i verkstäderna har genererat – Beskrivningar av både enskilda lokala verkstäder samt regionala insikter och erfarenheter ……………………………………………………………...………………………… 16 6. Regionalt utvecklingsområde - Resultat på regional nivå …………………….….. 18 7. Samarbete med andra regioner/myndigheter/organisationer under projekttiden ………………………………………………………………………………….. 19 8. Jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering ………………………………………….. 20 9. Arbetssätt, organisation och samarbeten - Plug In:s regionala organisation ……………………………………………………………………………….. 22 10. Spridning och påverkan på regional nivå …………………………………………..……. 24 11. Externa processutvärderingens konkreta bidrag i projektarbetet samt eget utvärderingsarbete …………………………………………. 25 *** 3 Sammanfattning Under perioden 2012 – 2014 deltog Regionförbundet Östsam tillsammans med Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre, Tranås (KÖBYT), Finspång, Linköping, Motala, Norrköping, Söderköping och Valdemarsviks kommuner I SKL:s metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In. Projektet har som övergripande mål att sänka andelen elever som lämnar ungdomsskolan i förtid till betydligt under 10 procent. Andra projektmål har varit Att på regional nivå erbjuda alla ungdomar inom målgruppen rätt insats i rätt tid för att de ska få möjlighet att fullfölja gymnasieutbildning eller gå till arbete. Att ökat kunskaperna om vad som underlättar för elever i riskzonen att fullfölja sin utbildning. Att ha skapat långsiktiga effekter och att sprida resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen har varit unga män och kvinnor, 16 år eller äldre, som riskerar att avbryta eller som har avbrutit sina studier i ungdomsskolan/gymnasieskolan. På ett tidigt stadie bestämde sig deltagarna i Östergötland för att inrikta projektet på att motverka avhopp och studiemisslyckanden för de elever som går eller är på väg in på ett nationellt gymnasieprogram. Utifrån antagandet att det effektivaste sättet att öka andelen unga som får en fullständig gymnasieutbildning är att satsa på de ungdomar som sökt sig till gymnasiet. Vilket är över 97 % av alla ungdomar som lämnar grundskolan. 11 av 15 kommuner (inklusive Tranås) deltog i projektet med sammanlagt 15 olika delprojekt, tillsammans 1 delprojekt som drevs av regionförbundet. Av dessa delprojekt avslutades och implementerades 13 stycken i den ordinarie verksamheten. Tre av dessa projekt var av regionövergripande karaktär, nämligen: Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledningen i Östergötland och Tranås, Överföringsrutiner mellan avlämnade grundskola och mottagande gymnasieskola samt Återkopplingsrutiner mellan mottagande gymnasieskola och elevens hemkommun. De olika delprojekten har genomförts på eller i anslutning till gymnasieskolor i länet och i Tranås kommun. I de deltagande kommunerna har de i förtid gjorda avhoppen halverats i Motala kommun och betydligt minskat eller helt upphört i Linköping och Söderköpings kommuner. Däremot har registrerade avhopp i form av elevers omval ökat i exempelvis Söderköpings kommun. Valdemarsviks, Söderköpings och Finspångs kommuner har systematiskt arbetat med att följa upp elevfrånvaro i de gymnasieskolor och skolkommuner som eleverna finns i. Ett arbete som har visat sig starkt medverka till att sänka både anmäld och oanmäld frånvaro från skolan och därmed också minska risken för att dessa ungdomar misslyckas med sina studier. Projektet har på olika sätt visat att det går att med relativt enkla medel i elevens skolvardag motverka avhopp och studiedemisslyckanden. Ett arbete som startade i Plug In och som nu lever vidare runt om i våra skolor och skolförvaltningar. Linköping, mars 2015 Lars-Inge Jonsson /Regional projektledare/ 4 Regional slutrapport Plug In 2012 2014, Regionforbundet Östsam 1. Sammanfattande beskrivning av lokala projektverkstäder Finspångs kommun Finspångs delar av Plug In var att bygga organisationer som följer upp kommunens gymnasieelever som studerar i annan kommun och som fångar upp de elever som har hög frånvaro och riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det stora flertalet av de elever som inte genomför sina gymnasiestudier i Finspångs gymnasier studerar i Norrköping. Organisationen som byggdes upp under projektet startade med att knyta kontakter med mottagande gymnasieskolor och ta del av elevernas frånvarostatistik och vilka åtgärder som mottagande skolor gjort för att följa upp och minska hög elevfrånvaro. Flera elever har identifierats som potentiella avhoppare på de skolor som elevrena varit inskrivna på. Flertalet av dessa elever har stannat kvar inom gymnasieskolan, men bytt program/skola/skolform. (11st perioden 2012 – våren 2014). Genom uppföljningsarbetet har lärarna på mottagande gymnasieskolor i Norrköping också blivit mer medvetna om de riskfaktorer som ligger i hög elevfrånvaro, vilket fått till följd att uppmärksamheten kring det här området ökat. Det har, i och med den tagna kontakten mellan skolan och hemkommunen, blivit lättare och vanligare att skolorna själva hör av sig till elevens hemkommun när de uppmärksammar en elev med hög frånvaro. Under arbetets gång ”hittade” gruppen även elever som i princip aldrig var i gymnasieskolan, men som officiellt fortfarande var registrerade som elever som kommunen betalade studierna för. Dessa elever togs emot i nästa steg: ”Drop out” gruppen, som sökte efter nya lösningar för dessa elever. Exempel på sådana lösningar var att ungdomarna återupptog sina studier på folkhögskola. I arbetet med att följa upp elevfrånvaro har ett erfarenhetsutbyte skett mellan Finspångs projekt och ett motsvarande Plug In projekt i Valdemarsviks kommun. Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre, Tranås kommuner – KÖBYT I det mellankommunala samarbetet KÖBYT har man inom Plug In projektet tagit fram en regional modell för hur mottagande gymnasieskola ska hålla kontakt med elevers hemkommun. Syftet med modellen är att den ska bli en rutin för hur och när kontakter skall tas mellan skola och hemkommun för att i tid kunna vidta åtgärder för att eleven inte slutar sin utbildning i förtid. En annan önskvärd effekt av modellen är att hemkommunen ska få bättre kontroll på hur det går för eleverna och att den ska kunna planera för åtgärder ifall eleven slutar i förtid eller förlänger sin utbildning med ett fjärde år. Modellen har arbetats fram av en projektgrupp som består av SYV från KÖBYT kommunerna, utifrån samtal om frågeställningar och problembilder med att ha elever i andra kommuners gymnasieskolor. Samtal har också förts med ett antal rektorer i både kommunala och fristående gymnasieskolor där det framkommit att skolorna inte haft någon modell eller funktion för återkoppling till hemkommunerna. Önskemål har då blivit att ta fram ett gemensamt arbetssätt som skall gälla för alla gymnasieskolor i regionen. Modellen är nu framtagen och ett implementeringsarbete har påbörjats. Just nu är modellen analog, i form av kontaktuppgifter när det gäller gymnasieskolor som namnen på kontaktpersoner i länets 5 kommuner. Målet är att dessa uppgifter ska läggas in och hållas uppdaterade på den Elevdatabas för länets samtliga elever som kommer att vara i drift i slutet av 2015. Utbildningschefen för Kinda kommun bevakar att så också blir fallet. KÖBYT har drivit ytterligare ett utvecklingsprojekt inom Plug In och det är framtagandet av en elevstödsmodell på Holavedsgymnasiet i Tranås, som är delprojektets referensgymnasium. En skola som tar emot många av de små grannkommunernas gymnasieungdomar. Elevstödjarmodellen har testat i liten skala och är alltjämt under utveckling. I den framtagna modellen ingår överlämnanderutinen från grundskolan till gymnasieskolan, uppgifter om eleven har haft stöd eller åtgärdsprogram i grundskolan som behöver vara känt på mottande gymnasieskola. Speciellt fokus hålls också på de ungdomar som under grundskolan och i gymnasieskolan har en: - frånvaro-/social problematik, eller att i gymnasieskolans slutfas riskerar att inte få betyg i alla ämnen Tillsammans med Socialtjänst och Arbetsförmedlingen beslöt skolan att göra en insats för att minska risken för att ungdomar inte klarar av gymnasieskolan. Ungdomar i riskzonen bjöds därför in till en informationsträff och ett motivationsskapande föredrag i skiftet oktober/november 2013. Var och en av dessa ungdomar följdes sedan upp av studievägledare, skolkurator, ungdomscoach eller rektor, beroende på ungdomens situation och olika stödinsatser genomfördes: - Hjälp med planering eller struktur Stödundervisning Stöd från elevhälsan För de 39 identifierade ungdomarna blev utfallet: - 14 fick gymnasieexamen 12 lämnade skolan med studiebevis 13 fick förlängd studiegång Den problematik gymnasieskolan ser hos en del ungdomar har grundlagts tidigt och det krävs att man arbetar med eleverna under hela skoltiden. - Tidiga insatser behövs (skola och socialtjänst behöver samverka) Satsningen på särskilt överlämnande grundskola – gymnasieskola var positivt Satsningen på de som riskerar att inte uppfylla kraven för gymnasieexamen är nödvändig Arbetet med att vidareutveckla den här modellen av elevstöd fortsätter nu efter att projekttiden avslutats. Linköpings kommun Linköping Plug In har handlat om att bygga stöd- och motivationshöjande strukturer som gör att ungdomarna får bättre förutsättningar till att göra rätt gymnasieval. Genom att ”Besöksvecka 5” har införts för alla elever som känner sig osäkra inför sitt gymnasieval ges alla elever i åk 9 möjligheten att göra orienterande studiebesök på gymnasiet före sista ansökningsdag. Syftet är att eleverna under besöksveckan ska få möjlighet att fördjupa sin kunskap om olika gymnasieprogram. Elever med särskilda behov får också ytterligare en möjlighet att fördjupa sin kunskap om hur programmen kan möta dem. Det andra projektinslaget har varit att låta obehöriga elever från grundskolan, på Yrkesintroduktionsprogrammen, få tillgång till de yrkeskurser de vill läsa. Tidigare var vägen till yrkeskurserna stängd för denna elevgrupp. De nya antagningsreglerna ger eleverna möjligheter att 6 börja bygga sitt gymnasiebetyg från år 1. Det ökar deras tro på sin egen förmåga och motiverar dem till att läsa in de grundskoleämnen som de ännu inte har fått betyg i. Modellen är nu införd på kommunens två gymnasieskolor som har yrkesprogram. Linköpings kommuns Plug In-projekt har också lett till ett större utvecklingsarbete då det gäller att anpassa och implementera överföringsrutinen av elevinformation mellan avlämnande grundskola och mottagande gymnasieskola till kommunens förutsättningar. (Mer om den regionala överföringsrutinen finns att läsa längre fram i rapporten). Motala kommun I Motala har kommunens bägge gymnasieskolor, Carlsunds Utbildningscentrum och Platengymnasiet, deltagit i Plug In. Carlsunds Utbildningscentrum genomförde under hösten 2013 intervjuer med samtliga årskurs ettor om deras upplevelser av att börjat gymnasiet, om trivsel och trygghetsfaktorer, vad som är studiemotiverande, hälsa och framtidsutsikter. Med intervjuresultatet som ram gjordes även uppföljningar och återkopplingar i årskurs 1 och till klassernas lärare. Uppföljningarna syftade till att föra ut kunskap och tankar till eleverna om vad som är viktigt för att gymnasietiden ska bli bra och att det är ett delat ansvar mellan skolan och eleverna att skapa ett tryggt klimat för alla på skolan. Samt att lärarna ska få bättre verktyg för att i tid upptäcka elever som inte trivs på skolan eller av andra orsaker kan hamna i riskzonen för avhopp eller studiemisslyckanden. På Platengymnasiet har ett av utvecklingsarbetena handlat om att utveckla arbetssätt som lyfter fram mentorerna som en viktig del i arbetet med att upptäcka elever som kan hamna i riskzonen för avhopp eller studiemisslyckanden. Till sin hjälp har mentorerna en EVG-blankett, som är ett första steg i kartläggningen av ett elevärende. Efter att mentorn har identifierat en elev som kan vara i riskzonen och ifyllt blanketten skickas anmälan till rektor. Utifrån det inskickade underlaget bestämmer rektorn om eleven är i behov av insatser av stödjande elevvårdspersonal. Eleven erbjuds därefter ett samtal där det görs en fördjupad kartläggning av elevens situation. Beslut fattas också tillsammans med eleven om vilka åtgärder som bör vidtas. På det här sättet vill skolan säkerställa att de både uppmärksammar, åtgärdar och stödjer elever så fort som möjligt. En riskfaktor som uppmärksammats i projektet är att elever som tidigt hamnar i studiesvårigheter på gymnasiet saknar en fungerande studieteknik och därför också snabbt halkar efter i studierna. För att ge dessa elever fungerande verktyg har skolan införskaffat ett digitalt utbildningsmaterial som hjälper eleverna till ordning och struktur på sitt skolarbete. Ett antal lärare på skolan har också fått utbildning i hur verktyget fungerar och arbetssättet kommer att spridas till hela klasser och övriga lärare på skolan för att det ska bli ett ordinarie verktyg och stöd för skolans alla elever. Arbetssättet kommer att utvärderas under 2015. Ett tredje ben i Platengymnasiets projekt har varit att utveckla mottagandet av nya årskurs 1 elever med hjälp av en introduktionsvecka under höstterminen. Veckans innehåll tas fram tillsammans under vårterminen av blivande årkurs 2 elever, som sedan under höstterminens första vecka är med och tar emot de nya årskursettorna. Varje dag under den första skolveckan har ett särskilt innehåll som syftar till att de nya eleverna ska lära känna sin nya skola, elever som går på den och de nya kamraterna i den egna klassen. Introduktionsveckan genomfördes nu vid starten av ht-14 och har utvärderats under hösten. Med stöd av gjord utvärdering – som visade på positiva resultat – kommer arbetssättet att återkomma ht -15, med målet att bli en integrerad del av skolans välkomnande av nya årskurs 1 framöver. 7 I Motala har även Studie- och yrkesvägledningen i årskurs 1 lyft ungdomars kunskaper om den lokala arbetsmarknaden samt hur de ser på yrkesval ur ett genusperspektiv. Vid dessa tillfällen konstaterades att ungdomarna har dålig – obefintlig kunskap om hur den lokala arbetsmarkanden ser ut samt att bilden av vilka yrken som är möjliga för dem själva i mycket hög utsträckning bygger på könsstereotypa föreställningar. Det här är ett område som således behöver ges en ökad uppmärksamhet av både skolan som helhet och SYV/arbetsmarknadskunskapen framöver. Avhoppen från Motalas gymnasieskolor har under projekttiden halverats, från att genomsnittligt ha legat på ca 10 avhopp per år till 5 st. vid senaste mätningen våren 2014. Norrköpings kommun I Norrköping har ett av Plug In:s satsningar handlat om att med hjälp av handledningsstöd utveckla lärares formativa bedömningsförmåga. Arbetet har koncentrerats till Hagagymnasiets nationella program. Under maj månad (2014) genomförde alla eleverna i årskurs 2, vid de kommunala gymnasieskolorna en skolkvalitetsmätning. I denna fanns det några påståenden med koppling till det formativa förhållningssättet. I utvärderingen har eleverna valt huruvida de instämmer i påståendet eller inte. Svaren har omkodats till siffrorna 1-5 där 0 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar Instämmer helt. Resultaten visar att Hagagymnasiet ligger aningen högre än övriga tre gymnasier när det gäller påståendet: - De flesta lärare återkopplar (ger feedback) på ett sätt som jag förstår och kan använda. Det är också återkopplingen som stått i fokus för utvecklingsarbetet. I juni har en utvärdering genomförts med lärare som har deltagit i utvecklingsarbetet. Det är ungefär hälften av lärarna, 24 stycken, som har deltagit i undersökningen. Av dessa Instämmer 21 % helt, 29 % till stor del och 50 % till viss del i att satsningen har fått genomslag i deras undervisning. Att satsningen har fått genomslag i de kollegiala samtalen på skolan instämmer 17 % helt, 54 % till stor del och 33 % till viss del i. Lärarna anger vidare att satsningen påverkat deras praktik mest när det gäller 1) att utvärdera och utveckla effektiva sätt att återkoppla elevprestationer (56 %), 2) att tydliggöra och motivera mål för undervisningen (52 %) samt 3) att samarbeta med kollegor om undervisningsplanering och sambedömning av elevarbeten (44 %). Dessa tre områden är viktiga förutsättningar för elevernas lärande. Under vårterminen 2014 fram till 25 maj har det gjorts 100 avbrott från alla gymnasieskolor i kommunen. Hälften av dem kommer från nationella program och hälften från introduktionsprogram. På Hagagymnasiet, där vi har bedömningssatsningen, finns inga avhopp under perioden från de nationella programmen. Skolledarna på Hagagymnasiet är över lag nöjda med satsningen, eftersom de tycker att den leder till viktiga pedagogiska diskussioner på skolan. Man tycker sig också se att lärarnas professionsutveckling gynnas. Därför planeras för en fortsatt satsning även under läsåret 2014 - 2015 men i en lite annorlunda tappning. IM-programmet på Hagagymnasiet deltar med ett lärarlag och elever i Plug In:s transnationella delprojekt. 8 En del av Norrköpings kommuns deltagande i projektet har varit att implementera överföringsrutiner för elevinformation mellan avlämnande grundskola och mottagande gymnasieskola. (Mer om rutinen finns att läsa längre fram i rapporten). Söderköpings kommun I Söderköpings kommun har Nyströmska skolan deltagit som är kommuns enda gymnasieskola. Här har utvecklingsarbetet från första stund integrerats i skolans ordinarie utvecklingsarbete och inte heller fått vara kostnadsdrivande, Då det skulle riskera att i ett senare skede förhindra implementeringen av gjorda erfarenheter. Utvecklingsarbetet har fokuserat på att utveckla ett elevnära arbetssätt (EA) med stöd av formativ bedömning. Projektet har byggt på att implementera undervisningsmetoder i klassrummen som har vetenskapligt stöd, exempelvis dessa: Att läraren - varierar undervisningsmetoderna skapar trygghet och ser varje elev uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever använder formativ bedömning Att läraren och klassen skapar ett bra dialogklimat. I arbetet med de Elevnära arbetslaget ingår också att undervisande lärare reflekterar tillsammans för att utveckla sin egen undervisning och elevernas lärandeprocess. Vid de reflekterande mötena tas bland annat följande regelbundet upp: - Närvaro/ deltagande på och i lektion. Arbetsmiljön i gruppen med fokus på studiero. Elever i riskzonen. Bedömning och återkoppling: Gör vi lika och är det önskvärt? Hittar vi gemensamma drag i våra respektive kurser och hur kan vi utnyttja det? Vilken kurs är viktigast? Vem har ansvaret för ett ”F”? I skolans arbetsrutiner ingår numer ett inledande samtal med alla nya årskurs ettor och deras vårdnadshavare, veckan innan skolstart, om förväntningar och krav kring att gå i gymnasiet. Samt, att om misstanke väcks under den första tiden i årskurs ett om att en elev har gjort ett felval, så påbörjas en intensiv SYV insats för att utröna om så är fallet och så snabbt som möjligt genomföra ett omval till ett mer lämpat gymnasieprogram I och med projektet statistiskt sett antalet avhopp från skolan ökat, i och med att fler tidiga omval sker. Samtidigt har avhoppen från de nationella programmen på skolan som hittills deltagit i utvecklingsarbetet helt upphört. Antalet sökande elever med Nyströmska skolan som sitt förstahandsval har också ökat. Arbetet på Nyströmska skolan har djupanalyserats av Pluginnovation och finns beskrivet i en särskild rapport. 9 Valdermarsviks kommun Projektet har tagit fram en kommunspecifik modell för att kartlägga, följa upp och samverka med gymnasieskolor kring elevfrånvaro. Modellen utgår från att en tjänsteman inom socialförvaltningen i kommunen begär in frånvarouppgifter på de elever som är bosatta i Valdemarsvik men som går på gymnasiet i annan kommun. (Kommunen har ingen egen gymnasieskola). Tjänstemannen har sedan besökt skolorna och inlett en ömsesidig dialog kring elevernas frånvaro och om hur skolan reagerar och agerar på elevers frånvaro. Samtalen har haft som mål att utveckla en vinna – vinna situation för såväl kommunen som för skolorna, för att skapa ett ömsesidigt lärande kring hur frånvaron kan minskas och elevernas studiesituation stärkas. Vid skolbesöken har kommunens företrädare också velat träffa elever med hög eller oroande frånvaro. Mötet har varit av systematisk natur och följt en uppgjord frågemall i syfte att få en klar bild av elevens skolsituation. Frågorna tar upp behov av stöd från skolan och om eleven får det stöd som den anser sig behöva, om uppgifterna får föras tillbaka till skolan och om det är något som hemkommunen kan bidra med för att stödja elevens studiesituation. Valdemarsviks kommun har sedan följt upp elevfrånvaron efter att besöket har ägt rum och sett en klart markant sjunkande frånvaro/ökad elevnärvaro efter dessa skolbesök och elevsamtal. I och med att Söderköping och Valdemarsvik är grannkommuner har Valdemarsviks tjänsteman även följt upp Söderköpingselever vid sina skolbesök. I utvecklingsarbetet av den här uppföljningsmodellen har även ingått ett samarbete med Finspångs projekt som också handlade om att följa upp elever som studerar i annan skolkommun. Valdemarsviks projekt har djupanalyserats av Pluginnovation och finns presenterat i en särskild rapport. Regionövergripande projekt I länet har ett par kommunövergripande projekt ägt rum vars resultat berör alla länets kommuner/skolor – således även de som inte deltog i Plug In. Det ena projektet var att ta fram en rutin för att överföra information om elever som under sin grundskoletid haft åtgärdprogram och stödinsatser som behöver vara kända och finnas på plats när eleven börjar gymnasiet. Modellen har tagits fram i samarbete mellan de Plug In deltagande kommunerna. Mallen utgår från frågeställningar och beskrivningar som lyfter fram elevens styrkor och de områden som särskilt behöver uppmärksammas och stödjas för att eleven ska klara sina studier. Den här mallen finns tillgänglig på den länsövergripande plattformen gymnsasiestudera.se. För att kunna tillämpa modellen måste ungdomens vårdnadshavare godkänna att information överförs från avlämnade till mottagande skola, något som de allra flesta vårdnadshavare går med på. Överlämnandearbetet är cyklist och inleds tidigt under våren med att grundskolorna kontaktas av den person eller organisation som finns uppbyggd i kommunen. Kontakten resulterar i en överenskommelse om när efterfrågad elevinformation finns tillgänglig för avhämtning och genomgång innan vårterminens slut. Materialet hämtas fysiskt av en tjänsteman och finns tillgängligt för att sedan, när elevernas gymnasieval och antagning är klara, övergå till kontakten med mottagande skola. Ansvarig tjänsteman för över respektive elevinformation till mottagande skola så snabbt som möjligt och gärna innan höstterminen börjat. Informationen tas emot och tillkännages för berörda lärare, skolhälsovård, etc. Ungefär i mitten av höstterminen följs informationsöverföringen upp av ansvarig tjänsteman för att ge en återkoppling på hur informationen har används/nyttiggjorts. En återkoppling görs även till avlämnande skola som får reda på hur informationen har används och fungerat. I de bägge större kommunerna Linköping och Norrköping är rutinen formaliserad till ett uppdrag för en särskild enhet inom respektive utbildningsorganisation. I de mindre kommunerna är ansvaret mer spritt som en uppgift att lösa inom ramen för en tjänstemans övriga arbetsuppgifter. 10 Det andra kommunövergripande delprojektet har varit att ta fram en återföringsrutin mellan gymnasieskolan och elevens hemkommun. Modellen är framtagen inom det kommungemensamma KÖBYT projektet. Modellen bygger på följande steg: 1. När en skola bedömer att en elev riskerar att avbryta eller förlänga sina studier ska skolan ta kontakt med hemkommunen. Faktorer som ska leda till kontakt med hemkommunen är: - Eleven har mer än 10 % ogiltig frånvaro. Avstämning med hemkommunen sker minst två gånger/år: - 15 oktober samt 15 april - Programbyte - Eleven har inte tagit de poäng som krävs för att uppfylla sin studieplan. Avstämningen för det sker månadsskiftet okt/nov årskurs 2 och 3. Det räcker att en av dessa faktorer uppfyllts för att kontakt skall tas. 2. Varje skola skall se till att det på www.xxxxxx.se finns uppdaterade kontaktuppgifter till namngiven person på skolan som ansvarar för kontakten till hemkommunen 3. Varje hemkommun skall se till att det på www.xxxxxx.se finns uppdaterade kontaktuppgifter till den person som skolorna ska kontakta, samt till den person som har det kommunala aktivitetsansvaret. 4. En sammanställning över aktuella stödinsatser som planerats och/eller har genomförts för eleven ska kunna skickas till elevens hemkommun vid förfrågan. 5. Skolan och hemkommunen bestämmer tillsammans tid för en eventuell uppföljning/återkoppling. Vid avbrott: Om en elev trots stöttande insatser avbryter sina studier eller avslutar sina studier utan fullständiga gymnasiebetyg ska kontaktpersonen i hemkommunen underrättas. Modellen började tillämpas under hösten 2014 och ska så småningom få plats på kommande länsgemensamma elevdatabas. Kinda kommun fortsätter att bevaka modellens fortsatta tillämpning och organisatoriska placering. Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsam har inom ramen för Plug In projektet egenfinansierat ett kommunövergripande projekt som utformat Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (SYV) i Östergötland och Tranås. Målet har varit att skapa en högre kvalitet och en mer likvärdig SYV i regionen inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen, för att individers möjligheter att göra väl underbyggda val förstärks. Rekommendationerna innehåller effekt- och resultatmål som kommunerna rekommenderas att ta med i det systematiska kvalitetsarbetet. Målen kommer att följas upp lokalt och regionalt. Ett antal delmål har uppnåtts under vägen till huvudmålet: - Projektet har erbjudit huvudmän, L15 (politisk arbetsgrupp som samordnas av Regionförbundet) samt förvaltningschefer för gymnasieskola och grundskola i regionen två utvecklingsdagar för att skapa en gemensam kunskapsbas för området SYV samt förståelse för olika rollers ansvar i SYV-arbetet. Projektet har 11 också genomfört elevenkäten SYV- barometern ”Ung 2013” med samtliga elever i åk 9 i regionen samt spridit resultatet lokalt, regionalt och nationellt. Vidare har en enkät genomförts för regionens studie- och yrkesvägledare SYV Barometern 2013. Resultatet har spridits lokalt, regionalt och nationellt. Båda enkäterna har varit ett kunskapsunderlag till att identifiera utvecklingsområden för SYV i regionen och för att utforma de regionala rekommendationerna. 2. Deltagande kommuner, gemensamma teman för projekten 11 av 15 kommuner deltog i Regionförbundets Plug In projekt. Samtliga kommuner erbjöds att delta i projektet. De tre kommuner som inte deltog aktivt med egna projektverkstäder har haft möjlighet att ta del av de lokala projekten genom rapporter i länets förvaltningschefsnätverk, på de workshops och spridningsaktiviteter som ägt rum. Som exempel kan nämnas att Mjölby deltagit i arbetet med att implementera de regionala SYV rekommendationerna och på projektets spridningskonferens. Projektet har även varit inbjudet till en workshop i kommunen, där såväl politiker som chefer och tjänstemän deltog, för att berätta om avhopsproblematiken och de erfarenheter som gjorts inom Plug In projektet. Projektet fick sin inriktning genom att den regionala projektledningsgruppen beslutade sig för, efter att vänt och vridit på projektmålen, att Östsams projektdeltagande skulle rikta in sig på ungdomar som går på ett nationellt gymnasieprogram och som kan hamna i eller är riskzonen för studieavhopp. Projektet målsättning blev därför att finna arbetsätt som förhindrar avhopp. Inriktningen fattades utifrån en tanke om att ska avhoppen minska så är det förebyggande arbetet, i skolmiljön och dess omgivning som insatserna behöver göras. Inriktningen stöder också det kommunala informations-/aktivitetetsansvaret då det syftar till att minska antalet ungdomar som hamnar i dessa åtgärder. Att beslutet var det rätta har stått sig genom projektet och stärkts när vi ser till projektresultaten. Inriktningen har också gjort att projektet och dess utvecklingsområde har varit en angelägenhet för förvaltningschefsnätverket som helhet och därmed också för utbildningsområdets chefstjänstemän. Det har underlättat arbetet med att förankra exempelvis de Regionala SYV-rekommendationerna och återföringsrutinerna skola-hemkommun hos länets kommuner. 3. Resultat från de lokala verkstäderna Finspång Såväl det intensifierade arbetet med att följa upp kommunens elever som studerar på annan ort, som att i tid upptäcka och stödja elever som hoppat av sina gymnasiestudier är implementerade i ordinarie verksamhet inom sektorn Kultur och bildning. Likaså arbetet med att föra över elevinformation mellan avlämnande grundskola och mottagande gymnasieskola. KÖBYT Återföringsrutinen skola – hemkommun har börjat tillämpas i länet. Implementeringen är ännu inte helt avslutad då modellen behöver få en digital plattformsplacering något som förhoppningsvis sker under 2015. Holavedsgymnasiet har anställt en elevcoach som kommer att vidareutveckla det elevstödjande arbetet utifrån den modell som togs fram under projektet. 12 Linköping Överföringsrutinen av elevinformation mellan grundskola till motagande gymnasieskola implementeras. Arbetet med Yrkesintroduktion för en grupp elever som får läsa yrkesrelaterade ämnen på nationellt program är implementerat i den ordinarie verksamheten och fortsätter efter projektet avslutning. Arbetet med ”Besöksvecka 5” fortsätter efter projektets slut. Arbete pågår med uppbyggandet av nya system för att kunna erbjuda elever i åk 9 orienterande studiebesök på gymnasiet före sista ansökningsdag. Möten har genomförts med vägledare på gymnasiet angående ett fortsatt samarbete kring elever med risk för avhopp. Bildningsnämnden har, som en följd av Plug In projektet , anslagit 8 miljoner kronor för ett kommunalt utvecklingsarbete för att se över gymnasieskolornas tillgång till speciallärare och kompetens inom specialpedagogik. Motala På Platengymnasiet utvärderas nu delar av de olika aktiviteter som genomförts under projekttiden och de flesta av dessa olika insatser kommer att implementeras eller har implementerats i den ordinarie verksamheten. På Carlsunds Utbildningscentrum pågår också ett reflekterande efterarbete och det är för närvarande osäkert om den förstärkta, uppföljande elevvård som ägt rum i och med projektmedverkan kommer att bestå. Förstärkningen har varit i form av vägledare som följt upp klassrumsklimatet på skolan, framförallt i årskurs 1, utifrån de elevintervjuer som gjordes ht -13. Ett intressant resultat från Carlsunds var en mätning som gjordes på initiativ av personal och frågan om vad eleverna gjorde på sin fritid. Resultatet visade att 68 % av eleverna ägnade sig åt någon form av föreningsaktivitet, som exempelvis fotboll, friidrott, ishockey, bandy, gym, m.m. Antagandet från många i personalgruppen var att dator/dataspel var en orsak till trötta elever. Men det visade sig att flertalet hade en god sömn samt fritidssysselsättningar i form av annat än datorer. Att avhoppsproblematiken lyfts på förvaltningsnivå och tillsammans med kommunens gymnasierektorer har lett till insikter om att skolan har ett stort ansvar i att ge alla elever möjligheter till att avsluta gymnasieskolan med godkänd gymnasieexamen. Den insikten har varit viktig för att nå de goda projektresultaten som Plug In gjort i Motala. Under projektets genomförande har antalet avhopp från gymnasiet halvverats. Norrköping Överlämningsrutinen mellan grund- och gymnasieskolan har implementerats i Mottagningsenhetens ordinarie arbete. Utbildningssatsningen i formativ bedömning för lärare har fortsatt efter projektets aslutning och visar på goda effekter i form av minskade elevavhopp och att eleverna upplever att de flesta lärare återkopplar (ger feedback) på ett sätt som de förstår och kan använda sig av. Ungefär hälften (24 st.) av de lärare som har deltagit i utvecklingsarbetet instämmer 21 % helt, 29 % till stor del och 50 % till viss del i att satsningen har fått genomslag i deras undervisning. Att satsningen har fått genomslag i de kollegiala samtalen på skolan instämmer 17 % helt, 54 % till stor del och 33 % till viss del i. 13 Söderköping På Nyströmska har projektet genomförts utifrån en tanke om att det inte får bli kostnadsdrivande och att gjorda fungerande insatser ska implementeras kontinuerligt under projekttiden. På det viset har projektet varit en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Resultatet av projektet är bland annat att i stort sett har inga elever som går i de klasser där projektets insatser fått verka hoppat av utbildningen i förtid. Samtidigt har ett intensifierat uppföljningsarbete av de nya eleverna resulterat i en högre andel omval av elever som snabbt sett att de inte gjort rätt programval. De har med stöd av SYV på skolan snabbt kunnat byta gymnasieprogram utan ytterligare fördröjningar. Lärares aktiva arbete med formativ bedömning, i ett elevnära förhållningssätt har också avspeglat sig i att eleverna uppger att de utvecklas och lär sig bättre nu. Likaså har det kollegiala lärande ökat över ämnesgränser, tillsammans med lärandet om betyg och bedömning via elevnära arbetslag. I skolans återkommande elevenkät visar på ökad trygghet och trivsel, ett högre mått av delaktighet och inflytande och en allmänt högre upplevd hälsa av eleverna. Även söktrycket till skolan har ökat och en ökande andel elever av dessa kommer från Norrköping. Valdemarsvik Det uppsökande och dialogformade arbetet som Valdemarsviks kommun genomfört som sitt Plug In projekt har gett statistiskt säkerställda och positiva resultat. Framför allt har samtal med elever som har hög frånvaro gett direkta effekter i minskad frånvaro. Men besöken på skolorna har också inneburit att skolorna fått upp ögonen för vikten av att följa upp elevfrånvaron och då även sådan som vid första anblicken kan ses som ”godkänd” frånvaro (exempelvis att frånvaron sjukanmälds). Under de två första årens uppföljningar av insatserna konstaterades stadigt sjunkande frånvaro för Valdemarsvikseleverna. Vid den senaste mätningen hösten 2014 kunde en svag ökning konstateras, vilken möjligen kan vara en indikation på att nivåerna kommer att få en något mer varierande utveckling över tid. Arbetssättet är implementerat i kommunen ordinarie arbete, vilket också innebär att en längre uppföljningstid av insatsen kommer att kunna göras. Regionförbundet Östsam Har utformat Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (SYV) i Östergötland och Tranås. Rektorer och studie- och yrkesvägledare på grundskolan har erbjudits en utvecklingsdag för att skapa en gemensam kunskapsbas för SYV, samt förståelse för olika rollers ansvar i SYV- arbetet. Regionala rekommendationer med indikatorer för systematiskt kvalitetsarbete för SYV i Östergötland beslutades i den regionala politiska arbetsgruppen L15, (Bildningsnämndernas ordförande i respektive kommun). Implementeringen av rekommendationerna har gjorts i chefsgrupper och hos studie- och yrkesvägledare under projektettiden. 13 av 14 kommuner har nu färdiga eller påbörjade lokala huvudmannaplaner för SYV som utgår från de regionala rekommendationerna. De lokala planerna kommer under 2015 att implementeras och brytas ner i skolans egen plan som ett stödjande dokument i SYV-arbetet. Ett steg i den lokala implementeringen är att kommunerna kommer att organisera fortbildning för lärare inom området SYV. 14 Mönster eller skillnader Förenande för Östsams Plug In projekten har varit att de riktat sig till elever som går på nationella program och att insatserna har syftat till att minska riskerna för skolavhopp och studiemisslyckanden. Utifrån den har ingången har sedan en mängd olika projekt utkristalliserat sig. Gemensamt för de gemenomförda projekten är att de uppnått sina mål och lett till ett minskat antal gymnasieavhopp. Projekten har också innehållit och byggt på vetenskapligt säkerställda framgångfaktorer, som exempelvis en holistisk människosyn – att se till hela elevens situation, söka individuella stöd och lösningar på elevers behov och ett relationellt förhållningssätt. Det innebär att de framgångfaktorer som verifierats i hela Plug In projektet även finns med som viktiga framgångskomponenter i Östsams projekt. Något som också förenar våra delprojekt är att de bygger på det som är skolans uppdrag (definierat i skollag och läroplan) och att dess innehåll omsatts i handling. Att uppdrag – som skolor inte tidigare uppmärksammat tillräckligt – nu fått plats och ett innehåll. Exempel på det är när betydelsen av studie- och yrkesvägledningen lyfts fram, det aktiva arbetet med formativ bedömning, att i ord och handling visa på både elevers och lärares ansvar för att bygga goda och ömsesidiga relationer, skapa och erbjuda trygga studiemiljöer, se varje ungdom, att låta eleven lära känna sig själv som en lärande individ som får tillgång till fungerande studieteknik, etc. I de fall då våra olika projekt haft samma infallsvinklar och innehåll ser vi också likartade positiva effekter, som när både Finspång och Valdemarsvik följer upp sina respektive elevgruppers skolfrånvaro eller när skolor i Söderköping och Norrköping aktivt börjar tillämpa formativ bedömning. Andra erfarenheter, som pekar på tidigare säkerställda resultat, är de elevintervjuer som gjorts i Linköping respektive Motala och som handlar om vilka faktorer ungdomarna själva ser som orsaker till varför hen kan välja att hoppa av gymnasiet eller vad som får hen att trivas. I dessa intervjuer får vi bekräftat att de riskfaktorerna som ”Temagruppen unga i arbetslivet” presenterade i ”10 orsaker till avhopp” också är de som våra ungdomar ser som orsaker till avhopp eller att frånvaron av de är framgångsfaktorer. Det vill säga mobbning eller frånvaron av mobbning, meningsfulla eller meningslösa lektioner, att bli sedd eller inte sedd som den man är, att inte få eller att få det stöd som behövs för att klara sina studier, osv. En intressant faktor som framträdde i Maria Brobergs kandidatuppsats ”Val av liv – Gymnasievalets hinder och drivkrafter” var skillnaden i förväntningar på roller som elever på studieförberedande visavi yrkesförberedande program angav. Eleverna som går på de studieförberedande programmen berättar att det förväntas vara en ”elev” även under gymnasietiden. Motsvarande svar från eleverna på yrkesprogrammen blev att de förväntas träda in i en vuxenroll när de ska ”praktisera sitt yrke”. Det här är för en ung människa två vitt skilda positioner som mycket väl kan få helt olika konsekvenser för en sökande och osäker själ. Att fortsätta att vara ”elev” är för en skolungdom en välkänd roll, men att bli en vuxen yrkesarbetande person är ny och otrampad mark. Kanske finns här en delförklaring till att det sker något fler avhopp från yrkesprogrammen än från de studieförberedande? 4. Utmaningar under projekttiden, på lokal och regional nivå Utmaningarna har skiftat över tid från det att projektet startade. När väl projektets inriktning blivit bestämd blev nästa utmaning att få den ekonomiska redovisningen tillsammans med egenfinansieringen att fungera. Det blev en mer långvarig process som även den till slut löstes. I den processen har vi lärt oss en hel del, inte minst kommunerna vilket gör att vi bör kunna gå stärkta in i nya projekt som kräver medfinansiering. 15 Projekt är ju en verksamhetsform som bygger på kontinuitet, under en begränsad tidsperiod då utveckling och gärna förändringar förväntas äga rum. Projekt blir på det viset även en tydlig indikator på om kontinuitet rådet på en arbetsplats eller i en arbetsorganasation, på så vis tydliggör många gånger projekt att så inte är fallet. I några av våra lokala projekt upplevdes oro och förändringar som kom att påverka delar av projektutvecklingen negativt eller på så vis att arbetsbelastningen kom att öka på de som skulle genomföra projekten. Ett exempel på effekter av oförutsedda händelser i den egna organisationen var arbetet med att starta en elevverkstad i Norrköping, där försöket att få till stånd en sådan gjordes tre gånger. Tanken var att genom samtal med elever ur målgruppen undersöka mottagandet på gymnasieskolan och finna viktiga utvecklingsmöjligheter, för att i ännu större utsträckning kunna möta elevernas behov. De första två gångerna involverade upplägget elevhälsopersonalen på några skolor. I båda fallen föll försöken på grund av bristande förankring från ledningshåll. Projektledaren hade fått klartecken från bildningschefen och aktuella rektorer, men när personalen på skolan satte sig på tvären backade rektorerna. Till saken hör att det under samma period var mycket turbulent på chefssidan med en stor omorganisation och en frånvarande chef, vilket bland annat bidrog till att det inte fanns någon lokal styrgrupp för projektet. Tredje gången valde man därför att bygga en elevverkstad kring en central syv-resurs. Olyckligtvis blev denna nyckelperson långtidssjukskriven i omgångar och det gick till slut inte att få tag i en ersättare med rätt kompetens. Konsekvensen blev att den här delen av projektet fick utgå. En av lärdomarna här är att vi inför framtida projekt ställer ”skall-krav” på att det ska finnas en lokal ledningsgrupp knuten till projekten och projektledaren. På regional nivå har vi också lärt oss att byten av de regionala, sammanhållande personerna som projektledare och projektekonom lätt leder till att kontinuitet och kunskap förloras på vägen. Bland annat försvann en del av den modell för hur den regionala ledningsgruppen ville arbeta med bytet av regional projektledare. Likaså försvann en del av kunskapen om redovisningen av gjorda egenfinansieringar i och med bytet av projektekonom. Samtidigt kan konstateras att det är svårt att se att just de här förändringarna påverkade det totala resultatet av projektet negativt. En kompletterande lärdom från dessa byten och olika bilder av hur projektorganisationen ser ut är att det inte spelade så stor roll för projektets resultat. Ett sista exempel på utmaning var då SKL ville dra tillbaka utvecklingsmedel vid årsskiftet 2013/-14. 5. Lärande som arbetet i verkstäderna har genererat - Beskrivningar av både enskilda lokala verkstäder samt regionala insikter och erfarenheter Finspång - Lärandet sker framförallt ute på skolorna när vi efterfrågat resultat, elevnärvaro och ställer frågor om åtgärder etc. - Ett bra överlämnande från grundskolan till gymnasieskolan lägger grunden för ett bra mottagande av eleverna i gymnasieskolan. KÖBYT - Att det är viktigt med kontakter mellan hemkommunerna och gymnasieskolorna (skolkommunen) och att strukturer är viktiga så att alla vet vem som gör vad. Dessa kontakter kan vara till hjälp och stöd för att förhindra avhopp. - Det är också viktigt med samarbete med andra aktörer än gymnasieskolan som socialtjänst, fritidsförvaltning och arbetsförmedling för att få en helhetsbild av möjliga aktörer beroende på situationerna för eleven. 16 Linköping - Att grundskolor och gymnasieskolan har börjat förstå varandras behov av att få ta del av elevinformation innan en elev börjar gymnasiet. - Delprojektet med ”Individanpassade studier” har visat på betydelsen av förankringsstrategier och vad som sker om dessa saknas. (Förankringen av det här projektet saknades varför det inte gick att implementera arbetssättet i ordinarie verksamhet). - Samverkan mellan yrkesintroduktion och nationella yrkesprogram fungerar idag på de två kommunala skolorna med yrkesutbildning. Yrkesintroduktion har inrättats för grupp elever och är därmed sökbart. Övergången till nationella program har underlättats. Projektet har haft som syfte att skapa förändringar inom skolorna. Detta har skett, skolorna har gjort organisatoriska förändringar för att öka kopplingen mellan yrkesintroduktion och nationella yrkesprogram. Samtidigt har skolornas förhållningssätt till elever på yrkesintroduktion utvecklats. Om det skapas organisatoriska förutsättningar så skiljer sig verksamheten på yrkesintroduktion sig inte väsentligt från de nationella yrkesprogrammen. Utmaningarna är relativt lika för elever och lärare. Motala - Att jobba förebyggande. - Att jobba med den egna strukturen och organisationen med konkreta kort - och långsiktiga mål. - Kunskaper om vad ungdomar själva upplever som problem samt hinder för deras studier och vad som gör att de hoppar av. Även visat på brister i organisationen som påverkar elevernas studier negativt. Norrköping - En ökad medvetenhet om bedömningens potential att stärka elevernas lärande. Att det är både lärare och elevers förhållningssätt till bedömning och lärande som behöver utvecklas. - Vikten av att förtydliga mål för eleverna och att prova ut metoder för effektiv återkoppling. - Grundskolan har kommit till insikt om vikten av att överlämna kunskaper till gymnasieskolan om elever som fått någon form av särskilt stöd för att de ska ha större möjligheter att lyckas med sina gymnasiestudier. Det har lett till att man arbetar mer medvetet under hela årskurs 9 med att skaffa föräldrars samtycke till överlämningen. Inom gymnasieskolan arbetar man mer aktivt med mottagandet av målgruppen. Vi möter här oftare en attitydförändring från att elever ska få börja gymnasiet ”med blankt papper” till att man välkomnar så mycket information som möjligt om eleverna, så att man kan anpassa sin verksamhet. Det händer till och med nu att man efterfrågar information redan innan antagningen är klar för att få mer tid till att planera för att bra mottagande. Söderköping Projekt kan fungera som en katalysator för en utveckling som behöver ske. Bland annat detta lärande har skett genom Plug In: - Lärsamtal runt bedömning och återkoppling har blivit rutin för projektdeltagande lärare samt att arbeta med självskattningsverktyg/ periodutvärdering. Elevnära Arbetslag för säkrare bedömning, analys och tidigare insatser. Inkluderande stöd och tankesätt - kollegialt lärande. Överlämning från och återkoppling till grundskolan. Nätverk med förstelärare i kommunen har byggts och utvecklas. 17 Valdemarsvik - Med ganska små medel kan många elever vara mycket mer i skolan. När fler parter samarbetar så blir resultatet bättre. - Samtal med elever av en "ny" person ger effekt. Det är inte samma skolpersonal som påtalar behovet av att vara i skolan för att lyckas. Regionförbundet Östsam (SYV-projektet) - Ansvariga huvudmän (politiker, skolledare och rektorer) i kommunerna har fått en förståelse för vad skolans styrdokument säger om studie- och yrkesvägledning och hur de kan påverka arbetet till att bli mer framgångsrikt genom att sätta mål för SYV-verksamheten och efterfråga resultaten. Studie- och yrkesvägledarna har tillsammans med sina rektorer fått verktyg för ett lokalt utvecklingsarbete. - Ett lärande har också skett i de grupper som tidigare har räknats upp gällande betydelsen för eleverna att utveckla en valkompetens för att kunna hantera de val som de ställs inför i livet, bland annat val av utbildning och arbete. Det handlar om att förstå vad ”mitt val” innebär och vad det får för konsekvenser. Regional insikt En reflektion som är kopplad till Plug In och dess överlag positiva resultat är att de allra flesta insatser – delprojekt som ägt rum – har byggt på känd kunskap. Kunskap som funnits i form av lärares och skolors erfarenheter, skolans uppdrag, erfarenheter från forskning och vetenskap om exempelvis behovet av samverkan mellan olika professioner i multikompetenta team, etc. Ett annat sätt att beskriva projektet skulle vara i termer av att tillämpa skolans värdegrund, bygga ömsesidiga relationer mellan lärare och elever, att tillämpa ett systematiskt kvalitetsarbete, osv. Projektet har inneburit tillämpning av de ovan beskrivna, men det har inte ställt krav på att deltagande vuxna ska göra tankevändor eller genomgripande förändringar eller sätt att se på sitt uppdrag. Det här är en av de största styrkorna med Plug In-projektet att ge möjligheter till att tillämpa mycket av det som är skolans och kommunernas uppdrag idag, som de tidigare inte har tillämpat i tillräcklig utsträckning men som nu genom projektet har blivit möjligt. Och visat sig fungera! I denna insikt ryms även en förstärkt tilltro till att det är fullt möjligt att med relativt enkla medel rejält sänka andelen ungdomar som i förtid hoppar av gymnasiet eller lämnar det utan examen. 6. Regionalt utvecklingsområde - Resultat på regional nivå Projektet har utformat Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (SYV) i Östergötland och Tranås. Målet är att skapa en högre kvalitet och en mer likvärdig SYV i regionen inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen, så att individers möjligheter att göra väl underbyggda val förstärks. Rekommendationerna innehåller effekt- och resultatmål som kommunerna rekommenderas att ta med i det systematiska kvalitetsarbetet. Målen kommer att följas upp lokalt och regionalt. Ett antal delmål har uppnåtts under vägen till huvudmålet: - Projektet har erbjudit huvudmän, L15 (politisk arbetsgrupp Regionförbundet) samt förvaltningschefer gymnasieskola och grundskola i regionen två utvecklingsdagar, för att 18 - - - - skapa en gemensam kunskapsbas för området SYV samt förståelse för olika rollers ansvar i SYV-arbetet. Genomfört elevenkäten SYV- barometern Ung 2013 med samtliga elever i åk 9 i regionen samt spridit resultatet lokalt, regionalt och nationellt. Genomfört en enkät till regionens studie- och yrkesvägledare SYV-Barometern 2013. Resultatet har spridits lokalt, regionalt och nationellt. Båda enkäterna har varit ett kunskapsunderlag till att identifiera utvecklingsområden för SYV i regionen och för att utforma de regionala rekommendationerna. Rektorer och studie- och yrkesvägledare på grundskolan har erbjudits en utvecklingsdag för att skapa en gemensam kunskapsbas för SYV samt förståelse för olika rollers ansvar i SYVarbetet. Regionala rekommendationer med indikatorer för systematiskt kvalitetsarbete för SYV i Östsam beslutades i den regionala politiska arbetsgruppen L15, (Bildningsnämndernas ordförande i respektive kommun). Implementeringen av rekommendationerna har gjorts i chefsgrupper och hos studie- och yrkesvägledare under projektettiden. Politiker, förvaltningschefer, skolledare och rektorer har tillsammans med studie- och yrkesvägledarna genom projektet fått en ökad kunskap om vad skolans styrdokument säger om SYV samt konkreta verktyg för att arbeta med frågan. Projektet har varit en motor för att starta upp ett utvecklingsarbete i regionens kommuner och även i flera andra regioner i landet. 13 av 14 kommuner arbetar på att utforma övergripande kommunala planer med satta mål med den regionala som grund. De lokala planerna kommer under 2015 att implementeras och brytas ner i skolans egen plan som ett stödjande dokument i SYV-arbetet. Ett steg i den lokala implementeringen är att kommunerna kommer att organisera fortbildning för lärare inom området SYV. Skolornas arbetssätt kommer att påverkas genom att lärarna nu kommer att genomföra det uppdrag som de har utifrån gällande styrdokument. (Där flertalet av kommunerna brustit tidigare). 7. Samarbete med andra regioner/myndigheter/organisationer under projekttiden Regionförbundet Östsam har samarbetat med ”Framtidsfrön, Östergötland” när det gäller delar av arbetet med den regionala SYV-planen. Likaså har vi haft ett kortare samarbete med CKS – Centrum för Kommunstrategiska Studier i samband med vår spridningskonferens om orsaker till varför ungdomar i Östra Mellansverige inte fullföljer sina gymnasiestudier. Projektet har samarbetat med Skolinspektionen (Linköpingskontoret) bland annat i bakgrundsarbetet till projektmedverkan och den inledande konferensen ”Hörd, sedd, saknad” om elevfrånvaro och avhopp i gymnasieskolan (maj 2013). ”Hörd, sedd…” konferensen följdes upp ett år senare med ”Lärande, inspiration och erfarenhetsutbyte, inom området Entreprenöriellt ledarskap” tillsammans med Magnus Klofsten, professor och chef för Centrum för Innovation och Entreprenörskap på Linköpings Universitet. Det interregionala samarbete som förekommit under projekttiden var av arten erfarenhetsutbyte vid de träffar som SKL anordnat. De har varit uppskattade utifrån att de effektivt har erbjudit presentationstillfällen för ett antal lokala projekt från olika delar av landet. Samtidigt har vi saknat 19 tillfällen för våra lokala projektledare att utbyta erfarenheter med liknande projekt som sitt eget, från någon annan del av landet. Därför tog vi också själva initiativet till ett utbyte med Västerbottens projektkommuner under hösten 2014. Anledningen till att det just blev Västerbotten var att deras projekt kompletterade det arbete som vi gjort här i Östergötland, både vad gäller delprojekt och kommunstorlekar. Det här utbytet blev uppskattat och skulle säkert ha kunna utvecklats ytterligare om det skett under ett tidigare skede av projekttiden. Regional projektledare har också besökt ett antal regionala spridningskonferenser under 2014 vilket har gagnat kunskapen om framgångsrika arbetssätt inom områden som vi inte själva arbetat med. Erfarenheter från andra Plug in projekt har på det viset också nått våra projektkommuner. Det regionala SYV-projektet har samarbetat med och spritt sina arfarenheter till Kalmar/Kronoberg samt Jämtlands Plug In. Inför ESF programperiod för 2014 – 2020 och det förberedelsearbete som skett inom Östra Mellansverige har Plug In i Östergötland delat med sig av sina erfarenheter från Plug in projektet, både i olika arbetsgrupper men även på olika konferenser i Västmanland och Södermanland. Den här erfarenhetsspridningen har skett i form av ett inledande samarbete för att under kommande programperiod fördjupa det i ett gemensamt ”drop out”-projekt. 8. Jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering Jämställdhet Inledningsvis (våren 2012) genomfördes en jämställdhetsutbildning för de lokala projektledarna av ESF processtöd, bland annat gjordes en 4 R analys av projekten. Dessvärre kom inte det arbetet att följas upp och fördjupas i form av konkreta avtryck i respektive projekt på det sätt som var förväntat. En orsak till att jämställdehetsintegreringen inte tog fäste i de projekt som då var under planering var att de rådde en väldigt turbulent och osäker period i projektet vid den här tiden. De lokala projektledarna berättar att de hade fullt upp med att försöka få grepp om vilka delprojekt som kunde rymmas under Plug In paraplyet, hur medfinansieringen skulle gå till och att det var allmänt svårt att få några tydliga besked från SKL kring dessa frågor. Projektorganisationen i övrigt lyfte inte heller fram och byggde vidare på en aktiv jämställdhetsintegrering. Utan det blev som det lätt blir att först tänker man sitt projekt i generella termer av att lösa ett specifikt problem/utmaning. När den processen är klar försöker man lägga till pusselbiten jämställdhet och då visar det sig oftast att den inte passar med den bild av projektet som redan är skapad. Jämställdheten blir hängande och slänger vid sidan om som ett dåligt samvete. Men även ett dåligt samvete kan göra att frågan hålls levande – och det har den varit i våra lokala projekt och i vårt regiongemensamma arbete. De lokala projekten uppger mer generellt att de arbetat utifrån ett individrelaterat perspektiv som inte fokuserat primärt på genusaspekter i den situation som projektet mött eleven. Men det är ändå inte hela sanningen… Både Motala och Valdemarsvik har i sitt utvecklingsarbete lyft fram genusaspekter inom områden som projekten arbetat med. I SYV arbetet på Platengymnasiet har en del av arbetet handlat om att stödja elever i att våga göra otraditionella val i förhållande till elevens kön. Arbetet har också handlat 20 om att ta upp genusperspektiv när det gäller elevernas valkompetens. Studie- och yrkesvägledare har på lektioner med årskursettor tagit upp elevernas tankar om yrkesval utifrån kön och då slagits av hur fastlåsta eleverna är i traditionella kopplingar mellan kön och möjliga yrken. Den könskodade arbetsmarknaden har dessvärre även i dagens ungdomar välmotiverade och omedvetna arvtagare. En av lärdomarna från de här lektionerna är att arbetet med att bryta de förutfattade uppfattningarna om kopplingen mellan kön och möjliga yrkesval behöver göras betydligt tidigare under elevernas skolgång. I Valdemarsviks projekt, om att följa upp elevfrånvaro, har projektledaren hela tiden arbetat med att studera frånvaron hos flickor respektive pojkar. I det arbetet konstaterades att flickor har en något högre frånvaro än vad pojkarna har. Orsakerna till den här skillnaden, som rör sig om några procent, har vi försökt att klarlägga utifrån en hypotes om att flickor uppfostras och utvecklas i att kunna utrycka känslor och upplevelser på ett sätt som inte pojkar gör. Vilket skulle kunna leda till en större uppmärksamhet för flickor på hur ”jag mår” än vad fallet är för pojkar. Studier visar även på en större press på flickor att prestera bra i skolan, plus att leva upp till traditionella skönhetsideal/könsroller för unga kvinnor, etc. Vilket leder till att unga kvinnor lever under en både större yttre och inre press som i sig är skadligför hälsan, vilket skulle kunna leda till en högre skolfrånvaro för flickorna. I det uppföljande arbetet som Valdemarsvik gjort och övriga kommuners arbete med att tillämpa och implementera rutinen att överföra elevinformation från grundskolan till gymnasieskolan har vi också lagt märke till att flickors åtgärdsprogram tenderar att innehålla tydligare problembeskrivningar än vad pojkarnas gör. Under våren och hösten 2014 försökte vi på olika sätt se om vi genom ett gemensamt arbete i projektledargruppen skulle kunna föra i bevis att det är på det här sättet, men fann så småningom att vi saknade både resurser, kunskap och tillåtelse att gå vidare i en sådan här uppföljning. Men vi ser ett behov av att det görs en ordentlig genomgång av hur pojkar respektive flickors problembilder och åtgärder uttrycks i skolornas åtgärdsprogram och hur stödet till eleverna fördelas utifrån ett könsperspektiv. I Norrköpings kommun har också ett arbete påbörjats (hösten 2014) med att ta fram könsuppdelad statistik för att i nästa steg kunna identifiera systematiska skillnader. I Norrköpings arbete med att utbilda i och tillämpa formativ bedömning har uppmärksammats hur flickor och pojkar kan bedömas olika och också hur pojkars och flickors efterfrågan på återkoppling i undervisningen tenderar att skilja sig åt. I Regionförbundets SYV-projekt har syftet varit att skapa en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledningen i regionen. Att individer ska göra sina framtidval med större kunskap om sig själva och om arbetsmarknadens branscher och behov, med kunskap och kännedom om hur kön, social och kulturell bakgrund påverkar våra val. I de enkäter som genomförts (SYV Barometern Ung och SYV Barometern syv) har resultatet presenterats könsuppdelat. I det regionövergripande arbetet har jämställdhet och jämställdhetsaspekter också handlat om att eftersträva att olika arrangemang och spridningsaktiviteter fått en jämn fördelning mellan medverkande män och kvinnor samt att start och stopptider för dessa arrangemang har gått att kombinera föräldraskap och tider för exempelvis hämtning och lämning av barn på förskola. Tillgänglighet Ett regionövergripande projekt som har stor betydelse för tillgängligheten till studier är den gemensamma överlämningsrutinen mellan grundskola och mottagande gymnasieskola. Den rutinen 21 strävar ju ytterst till att möjliggöra för elever som haft ett stödbehov som tillfredsställts under grundskoletiden att det stödet också ska finnas på plats när hen börjar gymnasiet. Rutinen tillsammans med de olika uppföljningar som gjorts i kommunerna i tillämpningen av överlämningsrutinen har också tydliggjort förbättringar som behöver göras för att stöd ska finnas på plats från den första dagen i den nya skolan. Det kan exempelvis handla om datorstöd – programstöd som en elev haft i grundskolan som upphör/försvinner när hen slutar grundskolan, men som den är i behov av även på gymnasiet. Här handlar om att få till stånd organisatoriska förändringar som möjliggör att påbörjade insatser inte upphör då eleven lämnar grundskolan, utan att exempelvis elevens dator och programstöd finns kvar och kan föras över av eleven själv till den nya skolan. Andra tillgänglighetsrelaterade hinder som projektet uppmärksammat och försökt åtgärda är exempelvis otrygghet i skolan som kan visa sig på olika sätt. I elevintervjuerna på Carlsunds Utbildningscentrum, Motala, konstaterades att mobbing och att mobbare som ”följer med” in i den nya skolan är ett hot som negativt påverkar utsatta elever och deras vilja/förmåga att tillägna sig undervisningen. I Motala har också Platengymnasiet aktivt börjat arbeta med att välkomna de nya årskursett eleverna genom en introduktionsvecka som är utformad av och tillsammans med de elever på skolan som till hösten börjar årskurs två. Ett av syftena med det här arbetet och välkomnandet är att ge de nya eleverna trygghet, tillhörighet till äldre elever och miljön på den nya skolan, för att årskursettorna i nästa steg ska kunna ta sig an studierna helt och fullt ut. I Valdemarsiks arbete med att minska skolfrånvaro uppmärksammades också en utanförproblematik hos elever som inte känner tillhörighet till exempelvis eleverna som finns i den egna skolgruppen. Det handlar inte om mobbning i de här fallen, utan snarare om att inte känna sig hemma i det sociala sammanhang som skolan innebär. Att inte ha funnit någon kamrat som väntar på en om morgonen när hen kommer till skolan, att inte vara saknad när hen är borta… Det här kan vara nog så tungt för den enskilda ungdomen och handlar om både självkännedom, identitet och skolans förmåga att uppmärksamma alla elever och skapa sammanhang och delaktighet. På Nyströmska skolan, i Söderköping, har man förutom att undanröja fysiska hinder belyst elevstödets kompetens när det gäller hinder i form av NP- diagnoser och försökt sprida dem bland personal exempelvis i form av IT-stöd. Tillgänglighetsaspekter har också varit vägledande vid utformningen av de gemensamma projektaktiviteterna och konferenserna av olika slag. Det har handlat om att vi haft tillgång till lokaler som varit nåbara och funktionella för alla deltagare och att det går att nå dem med allmänna kommunikationsmedel. Likaså att vi kunnat erbjuda specialkost för den som så önskat eller att hörselslinga funnits och att andra tekniska hjälpmedel används av exempelvis föreläsare så att innehållet för möten kunnat förmedlas till alla närvarande. 9. Arbetssätt, organisation och samarbeten - Plug In:s regionala organisation Projektet organiserades utifrån att det fanns en regional ledningsgrupp på plats i ett tidigt skede av projektets framväxt. Den här gruppen arbetade på mandat av hela förvaltningschefsgruppen i Östergötland och hade sin bakgrund i att vara en grupp som skulle arbeta med gemensamma skolutvecklingsbehov för hela länet. Gruppen bestod ursprungligen av ett antal förvaltningschefer tillsammans med chefen för enheten för Kompetensutveckling och Företagande inom Regionförbundet samt den regionala projektledaren. I den här ledningsgruppen ägde de inledande 22 samtalen och diskussionerna rum om huruvida länet skulle delta i projektet och vilken målgrupp som deltagande skulle ha. Gruppen godkände även de inkomna projektförslagen från de kommuner som anmälde sitt intresse för att vara med i projektet. Under det första året besökte även ordförande i ledningsgruppen – som fick en deltidsanställning på Regionförbundet – tillsammans med den regionala projektledaren samtliga deltagande kommuner/delprojekt för att följa och stödja projektens framväxt. Ledningsgruppens ordförande rapporterade även kontinuerligt på förvaltningschefsträffarna om händelseutvecklingen i projektet, för att på det viset också göra de kommuner som inte aktivt deltog med egna lokala projekt delaktiga i utvecklingen. Regional projektledare samordnar de lokala projektledarna i ett gemensamt nätverk för erfarenhetsutbyte – erfarenhetsspridning, delger information från den regionala ledningsgruppen och SKL-träffarna. I det här nätverket lär de olika projektledarna känna varandra och det uppstår nya kontakter mellan deltagarna, kontakter som i mångt och mycket också blir stödjande för respektive roller och projekt. I de deltagande kommunerna byggs en egen projektorganisation upp som bestod av lokal projektledare, projektekonom samt en ledningsgrupp. Den här ”projektarbetsgruppen” bestod oftast av deltagande verksamhetschef, projektledaren och några personer till. Dess uppdrag var att stödja och följa projektutvecklingen. I en del kommuner är arbetsgruppen också projektets lokala ledningsgrupp med mandat att fatta beslut som omfattar hela kommunens skolverksamhet. Medan i andra kommuner rapporterar projektarbetsgruppen till förvaltningschefsgruppen där beslutsmandatet ytterst ligger för den verksamhet som deltar i projektet. Det här var utgångsläget när projektet startade och det sker sedan förändringar under den tid som projektet pågår. En förändring som sker är att vi på regional nivå byter projektledare vid årsskiftet 2013 – 2014 och då förs inte hela bilden av hur den regionala projektorganisationen är tänkt att fungera över. Det blir bland annat ett tapp i hur relationen mellan den regionala ledningsgruppens ordförande och regional projektledare är tänkt att fungera, vilket resulterar i en upplevelse av att projektledaren bestämmer mer än vad som skulle ligga i den rollens mandat. På det viset uppstår det även en otydlighet mellan vilka roller som den regionala ledningsgruppen har och Regionförbundets roll som projektägare. Det byts även under tiden ut ett antal kommunrepresentanter i den regionala projektledningsgruppen. Samtidigt kan konstateras att det hos samtliga inblandade lokala och regionala aktörerer finns en positiv bild och erfarenhet av vårt arbete i och med Plug In–projektet. Så här uttrycker sig några personer i den regionala ledningsgruppen: - - - Plug In är första större projekt jag varit med om, som faktiskt fungerat, ett utvecklingsarbete med gemensamt fokus. Det har varit elevfokus. Inte bara projekt där vi diskuterat policy, utan vi har haft konkret verksamhet, vi kan peka på resultat. Samverkan hänger ihop med framgång. Jag tror det finns regional samverkan, vissa bitar nationellt - men tror att vi har lagt grund för att kunna fortsätta samverkan mellan förvaltningar i regionens kommuner, något att bygga vidare på. Nätverk att bygga på, i nästa Plug In-projekt. Ja, det har varit utvecklande på olika plan. Det har hänt saker, både lokalt, men framförallt mellan kommunerna. Nätverk som byggs upp - det har skett något under den här tiden. Har varit värt allt besvär. Övervägande positivt. 23 Och här några röster från de lokala projektledarna: - - Samarbetet vi haft på regional nivå, när vi projektledare har träffats... vi har funnit varandra, haft utbyte av varandra. Det har varit bra, att inte sitta själv på sin lilla kammare. Man diskuterar hur gör ni, hur gör vi. Jag har uppskattat organisation, formen, jobba i projekt, projektorganisation, styrgruppen i vårt projekt. I engagemanget ryms också den kritiska blicken, önskan om att alla delar skulle ha fungerat smidigt och professionellt. Den kritiska blicken och önskan riktas mot SKL som projektägare, som vi tycker skulle kunna ha varit mer förutsägbar och tydlig i sitt agerande: - - SKL hade kunnat göra mer: ta upp ledande personer, huvudmän, från förvaltningar och skapat större utbyte. Hade hjälpt oss om man fått oss att känna att vi var ett viktigt projekt. Ledningskonferens, någon från Skolverket, inbjudan till förvaltningschefer, projektansvariga. Jag tror inte en enda sån konferens har gjorts. Sårbarheten ligger där. Dålig ledning av SKL, väldigt ”Ad hoc-mässigt”. Inte samlat ledningsgruppen. SKL har haft sin Babies som man vårdat (t.ex. bygget av PlugInnovation). Dåligt skött nationellt, men det har blivit bra nätverkande ändå. Det finns också positiva omdömen om att just Pluginnovation kom till och deras arbete med att göra djupstudierna av ett par projekt i varje region: - Projektet sprids via Pluginnovation, vi har varit med i djupintervjuer som kommer att presenteras. Bra att sitta ner och sätta ord på vad som egentligen gjort skillnad, och vad som blir bestående när projektet avslutas. En helhetsbedömning av Plug In och dess flernivå styrning är ändå att det har fungerat mycket bra när det gäller det konkreta projektresultatet för de ungdomar som mött projektet. Vi som jobbat i projektet har tagit oss igenom de svårigheter och oklarheter som vi upplevt, utan att de fått påverka projektets resultat på ett negativt sätt. Men att det finns lärdomar att göra för alla nivåer i projektorganisationen som handlar om tydlighet i mål, roll och uppdrag. En avslutande röst: - Som helhet har det varit ett bra projekt. Startat processer som påverkar strukturen. Vi är nöjda med det som blev, inte bara grotta ner oss i det som inte fungerade. Relativt kort tid dessutom, två år - så mycket som hänt. 10. Spridning och påverkan på regional nivå Projektet har genom representanterna i den regionala ledningsgrupen hela tiden haft en koppling till och rapporterat till nätverket för länets förvaltningschefer. På det viset har högsta ledningen i varje kommun – även de kommuner som valde att stå utanför projektet – kontinuerligt uppdaterats i projektets utveckling. Beslut har även fattats i förvaltningschefsgruppen när det gäller projektresultat som ska implementeras i hela länet, exempelvis de Regionala SYV-rekommendationerna och återföringsrutinen gymnasieskola – hemkommun. Såväl förvaltningschefsnätverket som ett nätverk för ordföranden i kommunernas utbildningsnämnder har under projekttiden samordnats och letts av Regionförbundet Östsam, på det viset har även Plug In projektet presenterats, diskuterats och varit känt i av dessa politiker. Politikerna har också varit intresserade av projektet och sett det som en viktig del av det regionala samarbetet, med betydelse för den egna kommunen. 24 På regional nivå har vi även spridit kunskap om projektet och dess resultat i regionens nätverk för socialchefer, vi har också aktivt medverkat i arbetet med att ta fram folkhälsorekommendationerna för Östergötland och speciellt med de delar som handlar om barn och ungdomars uppväxtvillkor. Inom såväl det regionala projektledarnätverket som den regionala ledningsgruppen har alla delprojekt varit kända och diskuterats i ett öppet och tillåtande klimat. De lokala projektledarna har inom det regionala nätverket kunnat få stöd och kraft av varandra – något som varit väldigt uppskattat och viktigt för projektens goda resultat. Under hela projektperioden har ett antal regionala konferenser anordnats av eller med medverkan av Plug In projektet. Det har varit konferenser om Studie och yrkesvägledning, arbetsmarknadskunskap, Entreprenöriellt lärande, Orsaker till gymnasieavhopp. Regionen har även tillsammans med lokala projektledare medverkat på konferenser om arbetsmarknad och studie och yrkesvägledning i Södermanland, Västmanland, Småland och Jämtland då vi berättat om Plug In och arbetet i Östergötland. Under 2014 genomfördes en konferens tillsammans med Södermanland om orsaker till gymnasieavhoppen i Östra Mellansverige samt projektets spridningskonferens. Vid dessa bägge tillfällen vände vi oss till en större målgrupp och nådde till vår stora glädje riksdags- och kommunpolitiker, socialpolitiker, förvaltningschefer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbund, lärare och skolledare från stora delar av mellerstasverige. Projektet har även presenterats på Branschforum i Östergötland och på en nationell Kvalitetskonferens. Några av våra lokala projekt har även presenterats på SKL projektträffar. Under senare delen av 2014 genomförde vi i Östergötland ett erfarenhetsutbyte mellan våra lokala projektföreträdare och motasvarande företrädare i Västerbottens Plug In under ett tvådagars möte i Lycksele. Det här mötet var både efterlängtat och uppskattat då det gav möjligheter till att utbyta både projekterfarenheter och lärdomar mellan engagerade och kunniga projektledare. Arbetet med att sprida projektets erfarenheter inom de egna kommunerna har främst skett via den egna projektorganisationen. Både via de olika chefer som funnits i de här grupperna samt inom de skolor och arbetsplatser som berörts av projektet via personal som jobbat i projektet. En del av kommunerna medverkar också i andra nätverk än de regionala och har i dessa nätverk berättat om sin projektmedverkan. Bland våra projektföreträdare finns också personer som har politiska förtroendeuppdrag i sina hemkommuner och de har genom dessa arenor och kontaktnät också spridit erfarenheter och kunskap om och från projektet vidare. En fortsatt utmaning för regionen är att tillsammans med de kommuner som deltog i den här första omgången av Plug In hålla uppe ”trycket” kring gymnasieavhoppsproblematiken samt sprida och bygga vidare på goda erfarenheter som vi gjort under projektet. Där kan också ett fortsatt arbete framöver inom Plug In 2.0 och det kommande samarbetet inom Östra Mellansverige bli ett viktigt stöd för att föra utvecklingsprocessen vidare. 11. Externa processutvärderingens konkreta bidrag i projektarbetet samt eget utvärderingsarbete Dessvärre har de externa utvärderingsinslagen i projektet varit av mindre betydelse – eller nästan ingen alls. Den betydelse som vi haft av European minds besök här i Östergötland var att det inspirerade oss till att under våren 2014 göra en egen uppföljning av hur våra lokala projekt utvecklasdes. Inte heller Rambölls arbete har berikat vårt projekt. 25 Projekten har kontinuerligt följts under de möten som regionen genomfört tillsammans med de lokala projektlederna och ledningsgruppen samt i form av de Lägesraporter som lämnats in av delprojekten varannan månad. Utöver dessa uppföljningar gjorde vi också våren 2014 en mer djuplodande och beskrivande uppföljning av projekten utifrån ett antal frågor som varje projektledare fick besvara. Frågorna blickade både bakåt och framåt och tog upp kvantitativa som kvalitativa aspekter av arbetet. Bland annat undersökte vi hur många elever, respektive lärare som berörts av projekten, uppnådda och förväntade resultat, etc. Uppföljningen gav en mycket god bild av var respektive projekt befann sig vid tiden för studien. Under hösten och vintern 2014 och 2015 har Regionförbundet av eget intresse även genomfört utvärderingsseminarier med de lokala projektledarna och den regionala ledningsgruppen. Kombinationen uppföljande träffar, skriftlig uppföljning samt workshops har gett oss en god och beskrivande bild av hur projekten och projektorganisationen har fungerat. Resultaten av dessa uppföljande insatser har bland annat legat som grund för reflekterande samtal i ledningsgruppen och projektledargruppen och som ett viktigt referensmaterial i framtagandet av den här rapporten. Resultaten kommer också att användas då vi bygger kommande projektorganisation för Plug In 2.0 och ÖMS-samarbete. *** 26 27 Regional slutrapport Plug In 2012 2014, Regionforbundet Östsam Under perioden 2012 – 2014 deltog Regionförbundet Östsam tillsammans med Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre, Tranås (KÖBYT), Finspång, Linköping, Motala, Norrköping, Söderköping och Valdemarsviks kommuner I SKL:s metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In. På ett tidigt stadie bestämde sig deltagarna i Östergötland för att inrikta vår del av projektet på att motverka avhopp och studiemisslyckanden för de elever som går eller är på väg in på ett nationellt gymnasieprogram. Utifrån antagandet att det effektivaste sättet att öka andelen unga som får en fullständig gymnasieutbildning är att satsa på de ungdomar som sökt sig till gymnasiet. Vilket är över 97 % av alla ungdomar som lämnar grundskolan. De olika delprojekten har genomförts på eller i anslutning till gymnasieskolor i länet och i Tranås kommun. I de deltagande kommunerna har de i förtid gjorda avhoppen halverats i Motala kommun och betydligt minskat eller helt upphört i Linköping och Söderköpings kommuner. Däremot har registrerade avhopp i form av elevers omval ökat i exempelvis Söderköpings kommun. Valdemarsviks, Söderköpings och Finspångs kommuner har systematiskt arbetat med att följa upp elevfrånvaro i de gymnasieskolor och skolkommuner som eleverna finns i. Ett arbete som har visat sig starkt medverka till att sänka både anmäld och oanmäld frånvaro från skolan och därmed också minska risken för att dessa ungdomar misslyckas med sina studier. Projektet har på olika sätt visat att det går att med relativt enkla medel i elevens skolvardag motverka avhopp och studiedemisslyckanden. Ett arbete som startade i Plug In och som nu lever vidare runt om i våra skolor och skolförvaltningar. 28
© Copyright 2024