1. No category

Riktlinjer för arbetet med de
horisontella kriterierna i Plug In 2.0
I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de
horisontella skallkraven från ESF inom Plug In 2.0, samt hur detta ska genomföras genom
stöd av ett intersektionellt perspektiv. De horisontella kriterierna definieras enligt följande:
Jämställdhet innebär att alla män och kvinnor har samma möjligheter och rättigheter.
Att jobba med ett jämställdhetsperspektiv innebär enligt ESF att detta införlivas i all
verksamhet och i allt beslutsfattande. Jämställdhetsstandard är den metod som
Svenska ESF-rådet använder för att garantera att jämställdhetsperspektivet finns med i
alla steg i såväl myndighetens arbete som i projektens utformning, det vill säga i analys,
målformuleringar, genomförande, uppföljning och utvärdering.
Tillgänglighet innebär möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ta del av
projekten och att vara del av arbetslivet i allmänhet.
Icke-diskriminering innebär att inte diskriminera på grund av kön, etnicitet,
funktionshinder, sexuell läggning, religion/trosuppfattning eller ålder.
Ett intersektionellt perspektiv
Ett intersektionellt perspektiv utgår från de olika kategorier människor kan tillskrivas.
Vanliga exempel på sådana kategorier är kön (ex. man/kvinna/annat alternativ) och
funktionalitet (ex. person med/utan funktionsnedsättning). Ett ytterligare exempel är på det
vis personer som nyligen invandrat till Sverige ofta benämns som ”nyanlända”. Ett
intersektionellt perspektiv baseras på antagandet att kategorierna påverkar personers
levnadsvillkor. Detta på grund av de normer och maktordningar som präglar våra
samhällen. Generellt sett är det exempelvis vanligt att kvinnor, personer med
funktionsnedsättning samt nyanlända i många situationer diskrimineras på olika vis. Detta
kan kopplas till olika former och uttryck av strukturell diskriminering – i dessa fall sexism,
ableism och rasism.
Det intersektionella perspektivet syftar till att uppmärksamma detta och motverka den
strukturella diskrimineringen. Det intersektionella innebär att analyser och slutsatser inte
enbart utgår från en kategori utan ett flertal. Kategorierna adderas dock inte till varandra,
utan det relevanta är på vilka sätt kategorierna/normerna samverkar i en viss situation. Det
vill säga, villkoren för en kvinna med funktionsnedsättning som nyligen invandrat till
Sverige är inte beroende av hennes förutsättningar som (1) kvinna, (2) person med
funktionsnedsättning samt (3) nyanländ. Istället är det hennes unika förutsättningar som
kvinna med funktionsnedsättning och nyanländ som är intressant. Villkoren varierar också,
sett till vilken situation och miljö individen befinner sig i. De förändras även över tid.
Syftet med ett intersektionellt perspektiv i Plug In 2.0 är att vara medveten om och hur olika
typer av stöd erbjuds olika elever och huruvida detta leder till lika förutsättningar att lyckas
i skolan. Därmed ska diskriminerande strukturer förebyggas. Det ska också leda till
reflektion kring vilka behov organisationen har svårt att möta, varför det kan vara så och på
vilka sätt organisationen måste utvecklas för att möta och anpassa för alla elever. Det
intersektionella perspektivet ska i ett längre perspektiv leda till mer jämställda, tillgängliga
och icke-diskriminerande organisationer.
För att nämna ett konkret exempel från skolans värld är det vanligt att prata om att
nyanlända elever med funktionsnedsättning är ”dubbelt utsatta”. Med detta menas att
eleverna och deras vårdnadshavare ofta inte kan det svenska språket och heller inte har
några förkunskaper om hur det svenska skolsystemet fungerar. För att erbjuda stöd kopplat
till funktionsnedsättningen krävs det då att skolpersonal beaktar på vilka sätt de begränsade
språkkunskaperna och förståelsen för det svenska skolsystemet påverkar elevens och
vårdnadshavarnas förutsättningar att ta del av stödet. Målet är, som sagt, att erbjuda ett
individanpassat stöd som trots olika utgångspunkter ger lika förutsättningar att lyckas i
skolan. Följande faktorer har visat sig vara särskilt betydelsefulla för elevers möjligheter att
lyckas i skolan:





Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Kön
Antal år i Sverige
Funktionsnedsättning
Psykisk/fysisk ohälsa
Det är viktigt att beakta att kategorier som tillskrivs en elev inte per automatik påverkar
elevens situation. I de fall en faktor inte är relevant ska den heller inte ligga till grund för
olikheter i stöd. Olika stödinsatser kan med andra ord både vara ett medel för att motverka
diskriminering samt ett uttryck för diskriminering. Om vi återgår till exemplet ovan och
antar att kön inte är en faktor som påverkar elevernas förutsättningar att lära i just det fallet
bör det rimligtvis inte vara någon skillnad mellan det stöd kvinnor och män erbjuds. Olika
typer av stöd ska enbart existera i syfte att ge lika förutsättningar att lyckas i skolan.
Sist men inte minst är det också viktigt att påpeka att kategorierna är baserade på
generaliseringar utifrån vad forskning om studieavbrott visat vara relevanta faktorer. Det
finns alltid undantag. Att utgå från kategorierna och deras eventuella samverkan med
varandra och individens miljö (det vill säga det intersektionella perspektivet) är enbart ett
stöd för att bättre förstå den enskilde individens förutsättningar i en viss situation.
Plug In 2.0
Inom följande aktiviteter ska processerna med arbetet med de horisontella kriterierna
beskrivas:
Projektbeskrivning på Pluginnovation.se
Första steget för varje metodverkstad är att se till vilken målgrupp som verksamheten är i
behov av att möta. Detta ska beskrivas i den lokala projektbeskrivningen som publiceras på
Pluginnovation.se, i kombination med en metodbeskrivning. Utgångspunkt är naturligtvis
Plug In 2.0:s tre målgrupper, samt en beskrivning av vad som ligger till grund för att dessa
deltagare är i riskzonen för studieavbrott, exempelvis hög frånvaro, låga meritvärden, svag
skolsvenska, m.fl.
Nästa steg är att i arbetet med vald målgrupp för verkstaden kunna få en fördjupa förståelsen
för hur elevers olika strukturella och individuella bakgrundsstrukturer på olika sätt kan
påverka deras förutsättningar att lyckas i skolan genom ex. tillgång till stödinsatser och
resurser, samt att reflektera över vilka behov som skolan har svårt att möta och varför. I
förlängningen syftar detta till att fungera som ett stöd för personalen i det framtida arbetet
med att anpassa arbetssätt och organisatoriska strukturer utifrån elevers skilda behov. Detta
arbete ska kunna följas i lägesrapporterna (Se nedan).
Det är därför av vikt att det redan man i utformandet av en metodbeskrivning för vald
målgrupp har med ett intersektionellt perspektiv av målgruppen kontra vad delprojektets
metod kan/planerar att möta. I arbetet med målgruppsanalys och metodbeskrivning,
reflektera över följande frågeställningar:

Hur har verkstadens metod utformas, och till vilken målgrupp har man planerat
att rikta insatserna?
o Finns det generella likheter, eller skillnader inom målgruppen.

Finns det några skillnader i verkstadens stödinsatser, eller omfattningen av dessa,
beroende på ungdomens kön?

Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, eller omfattningen av dessa,
beroende på ungdomens modersmål?

Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, (eller omfattningen av dessa) för
ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds?

Om verkstaden riktar sig till målgrupp 1 eller 3: Beskriv hur verkstaden arbetar
med skolans styrdokument för Icke-diskriminering, samt hur detta kan inkluderas
Plug In 2.0:s arbete på lokal nivå.
Lägesrapporter
I varje lägesrapport som ska rapporteras till ESF kommer det att finnas ett avsnitt för de
horisontella kriterierna. Där ska det från varje nivå beskrivas hur arbetet har fortskridit,
vilka specifika insatser som gjorts som kan kopplas till jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering och hur diskussionerna kring dessa frågor förs inom verksamheten.
Exempel:
”Vi har genom Plug In 2.0:s arbete på skolan uppmärksammat att majoriteten av tjejerna
från X-land har stor frånvaro trots att de inte är sjuka. I samtal har det framkommit en
press hemifrån att ta hand om småsyskon, städa, handla och laga mat, vilket gör att
tjejerna upplever att de helt enkelt inte orkar studera. Ett första steg för att stötta dessa
elever har varit att bjuda in till ett föräldramöte med fokus på att föra en dialog kring
vikten av skolgång, möjligheten till att få jobb efter en utbildning, fysisk och psykisk hälsa
samt könsroller och ansvar. Rektor, kurator, och SYV höll i detta möte, tillsammans med
tolkar för respektive modersmål. Responsen från föräldrarna var positiv och vi upplever
att det blev en konstruktiv dialog i frågorna. Veckorna efter mötet har vi sett en klar
förbättring, och kommer att följa upp detta under resten av terminen, både i möten med
föräldrar under utvecklingssamtal, men även i diskussionsgrupper i klassen, med
stöttning av SYV, kurator och modersmålslärare. I detta arbete använder vi oss av
material från machofabriken.se, för att väcka nya tankar hos eleverna. En viktig lärdom
för oss inom personalen är att vi är mer uppmärksamma på detta nu, och kan
förhoppningsvis uppmärksamma och följa upp liknande problematik i tidigare skede
framöver.”
Lokal slutrapportering
I varje delprojekts slutrapportering kommer ett särskilt avsnitt att finnas för de horisontella
kriterierna. Där vill vi kunna följa hur ett intersektionellt perspektiv har påverkat ert arbete
i projektet. Syftet är att se om vissa metoder är särskilt verksam för en specifik målgrupp.
Frågeställningar som ligger till grund för denna utvärdering är:

Får tjejer och killar olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om
de har samma identifierade behov?

Får elever/unga med funktionsnedsättning olika typer av insatser jämfört med
elever/unga utan funktionsnedsättning? Får de olika typer av insatser även om de
har samma identifierade behov?

Får elever/unga med annat modersmål än svenska olika typer av insatser jämfört
med elever/unga som har svenska som modersmål? Får de olika typer av insatser
även om de har samma identifierade behov?

Får tjejer och killar med annat modersmål än svenska olika typer av insatser? Får
de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov?

Får tjejer och killar med funktionsnedsättningar olika typer av insatser? Får de
olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov?

Får elever med funktionsnedsättningar och annat modersmål än svenska olika
typer av insatser jämfört med elever med funktionsnedsättning som har svenska
som modersmål? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade
behov?

Finns det några andra olikheter/likheter i insatser ni uppmärksammat och vill
förmedla insikter om?
Efter att du/ni besvarat frågorna ovan; besvara följande frågor kortfattat:


Finns det något ni kommer göra annorlunda i framtiden i verksamheten?
Tänker du på ett annat sätt nu i ditt arbete med eleverna/ungdomarna?
Kompetensutvecklingsinsatser
För att höja kvalitén i de verksamheter som deltar är viktigt att identifiera och undanröja
hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i
projektets
insatser.
SKL
som
nationell
part
planerar
därför
för
kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas till samtliga nivåer inom de horisontella
kriterierna, i uppstarten av metodverkstäderna. Första tillfället ges i slutet av september
2015.
Djupstudier
PlugInnovation kommer inom ramen för Plug In 2.0 fortsatt att genomföra fler kvalitativa
djupstudier enligt samma modell som använts i föregående Plug In-projekt. Detta för att
fortsätta bygga kunskap kring hur och varför olika insatser fungerar, samt för att fördjupa
den redan erhållna kunskapen. Inom djupstudierna kommer Pluginnovations personal att
följa arbetet med de horisontella kriterierna samt se hur detta arbete kan förstärka de
tidigare framgångsfaktorerna holistiskt synsätt, koll och uppföljning, samverkan, flexibilitet
och bemötande.
Projektmöten
Det är av stor vikt att de horisontella kriterierna lyfts under projektmöten på samtliga nivåer.
Detta syftar till att sprida erfarenheter av framgångsrika arbetssätt och insatser, samt att
belysa frågorna från deltagarnivå upp till det strategiska påverkans- och förändringsnivå
bland nationella parter. Det är projektledare på respektive nivå som ansvarar för att dessa
frågor belyses, samt dokumenteras i lägesrapporter. Det rekommenderas att vid
något/några tillfällen under projekttiden bjuda in externa föreläsare för att ge nya inspel i
ämnet, samt för att öka kunskapen bland projektpersonalen.