B-uppsats

Sammanfattning
Den här uppsatsen undersöker vad evenemanget Picknick med BMW, som utspelar sig i Toruń i
Polen, har för brister i tillfredställandet av besökarnas sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel),
grundläggande mänskliga behov (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande)
och motiv till vistelsen. Den tar också upp hur bristerna kan åtgärdas för att förbättra upplevelsen
av evenemanget. Då Picknick med BMW har framstått som ett speciellt evenemang studerades
även evenemangsturismen och speciella evenemang i synnerhet för att få en uppfattning om vad
det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte.
Uppsatsens empiri är baserad på en observationsstudie genomförd av författaren, en kvantitativ
enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Enkäterna har berört frågor angående
tillfredställelsen av sinnen, grundläggande mänskliga behov, helhetsuppfattning av evenemanget
samt åsikter om schema och upplägg. Intervjurespondenterna har besvarat liknande frågor
angående deras uppfattning av evenemanget i syfte att stärka trovärdigheten av resultatet från
enkätundersökningen.
Resultaten från enkäterna har visat att tillfredställelsen av olika behov och sinnen hos besökaren
inte har varit helt positiva men helhetsuppfattningen av upplevelsen har varit mycket bra.
Liknande resultat har också blivit fastställt från intervjuerna men båda undersökningarna har visat
att brister finns hos evenemanget. Brister som blivit identifierade är till exempel orena toaletter,
ohälsosam luft och efterfrågan av mer deltagande. Åtgärder som presenteras i uppsatsen är till
exempel städning av toaletterna, förflyttning av stationer samt öka antal tävlingar.
Nyckelord: Evenemangsturism, Upplevelseindustri, Speciella evenemang, Evenemangsutveckling.
Innehållsförteckning
1.0 INLEDNING .........................................................................................................................................- 4 1.1 BAKGRUND ......................................................................................................................................... - 4 1.2 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................... - 5 1.3 SYFTE ................................................................................................................................................. - 6 1.4 FRÅGESTÄLLNING ............................................................................................................................... - 6 1.5 AVGRÄNSNING .................................................................................................................................... - 6 1.6 DISPOSITION ....................................................................................................................................... - 6 2.0 METOD.................................................................................................................................................- 8 2.1 METODVAL ......................................................................................................................................... - 8 2.1.1 Vid val av annan metod ...............................................................................................................- 9 2.2 OBSERVATIONSSTUDIE ........................................................................................................................ - 9 2.3 KVANTITATIVUNDERSÖKNING ........................................................................................................... - 10 2.4 KVALITATIVUNDERSÖKNING.............................................................................................................. - 11 2.4.1 Intervju .....................................................................................................................................- 11 2.5 KÄLL- OCH METODKRITIK .................................................................................................................. - 13 2.6 ETISKA REFLEKTIONER ...................................................................................................................... - 13 3.0 TEORI.................................................................................................................................................- 15 3.1 DEFINITIONER OCH BEGREPP .............................................................................................................. - 15 3.1.1 Kulturturism..............................................................................................................................- 15 3.1.2 Upplevelser...............................................................................................................................- 15 3.1.3 Evenemang ...............................................................................................................................- 15 3.1.4 Speciella evenemang .................................................................................................................- 16 3.2 EVENEMANGS- OCH UPPLEVELSETURISMEN ........................................................................................ - 18 3.3 MOTIV TILL RESA .............................................................................................................................. - 19 3.3.1 Grundläggande mänskliga behov...............................................................................................- 19 3.3.2 ”Push & Pull” eller ”Seeking & escaping” ...............................................................................- 20 3.4 DE FEM SINNENA ............................................................................................................................... - 20 3.4.1 Synen ........................................................................................................................................- 20 3.4.2 Hörseln.....................................................................................................................................- 21 3.4.3 Smak och lukt............................................................................................................................- 21 3.4.4 Känsel.......................................................................................................................................- 21 3.4.5 Minnen och souvenirer..............................................................................................................- 21 4.0 EMPIRI...............................................................................................................................................- 22 4.1 EVENEMANGET OCH DESS OLIKA MOMENT .......................................................................................... - 22 4.1.1 Picknick med BMW ...................................................................................................................- 22 4.1.2 Upplevelser...............................................................................................................................- 23 -
-2-
4.1.3 Området....................................................................................................................................- 24 4.2 BESÖKARES ÅSIKTER OM PICKNICK MED BMW .................................................................................. - 24 4.2.1 Åsikter om ljudnivå ...................................................................................................................- 25 4.2.2 Åsikter om luften .......................................................................................................................- 26 4.2.3 Åsikter om upplägg/ schema ......................................................................................................- 27 4.2.4 Helhetsuppfattning ....................................................................................................................- 28 4.2.5 Åsikter om förändring ...............................................................................................................- 29 4.3 INTERVJUER; MOTIV, BEHOV, SINNEN OCH ÅSIKTER ............................................................................ - 31 4.3.1 Motiv och mänskliga behov .......................................................................................................- 31 4.3.2 De fem sinnena..........................................................................................................................- 33 4.3.3 Åsikter kring upplägg och schema .............................................................................................- 34 4.3.4 Helhetsuppfattningar om evenemanget ......................................................................................- 34 4.3.5 Förändringar/ Förbättringar.....................................................................................................- 35 4.3.6 Övriga kommentarer .................................................................................................................- 35 5.0 ANALYS & RESULTAT....................................................................................................................- 36 5.1 ANALYS ............................................................................................................................................ - 36 5.2 RESULTAT ......................................................................................................................................... - 39 6.0 SLUTDISKUSSION & SLUTSATSER ..............................................................................................- 41 6.1 SLUTDISKUSSION ............................................................................................................................... - 41 6.1.1 Brister identifierade av besökaren & åtgärder:..........................................................................- 41 6.2 SLUTSATSER ..................................................................................................................................... - 42 6.2.1 Vilka brister anser besökaren finns hos Picknick med BMW berörande evenemanget som upplevelse?
..........................................................................................................................................................- 42 6.2.2 Hur kan dessa brister åtgärdas?................................................................................................- 42 6.3 FRAMTIDA FORSKNING ...................................................................................................................... - 43 7.0 KÄLLFÖRTÄCKNING .....................................................................................................................- 44 7.1 LITTERATUR...................................................................................................................................... - 44 7.2 AKADEMISKA ARTIKLAR .................................................................................................................... - 44 7.3 ELEKTRONISKA KÄLLOR .................................................................................................................... - 44 7.4 BILAGOR ........................................................................................................................................... - 44 BILAGA 1- ENKÄTMALL (SVENSKA).................................................................................................- 46 BILAGA 2- ENKÄTMALL (POLSKA)....................................................................................................... 47
BILAGA 3- INTERVJUGUIDE................................................................................................................... 48
-3-
1.0 Inledning
I det här kapitlet beskrivs uppsatsens bakgrund för att skapa en översikt över grunden till arbetet i samband med
en koppling till turismvetenskap som ämne. Kapitlet innehåller också en problemformulering som beskriver
uppsatsens mål och följs av ett syfte som tydligt visar var fokus ligger. Uppsatsens forskningsfrågor och avgränsning
beskrivs för att begränsa arbetet och möjliggöra en röd tråd och disposition av arbetet beskriver uppsatsens
uppbyggnad.
1.1 Bakgrund
Evenemang anses i dagens läge vara viktiga faktorer för turismnäringen och har därför blivit
klassat som en av de snabbast växande turismformerna att uppleva. Att förstå besökarens motiv
till att besöka ett evenemang är viktigt för att främja turismen och evenemangsplaneringen i den
konkurrenskraftiga evenemangsturismmarknad som finns. Därför är det också viktigt att designa
bättre produkter och bättre tjänster för att tillmötesgå turistens behov och motiv för att bevara en
hög nivå av tillfredsställelse (Egresi & Kara 2014). I den här uppsatsen undersöks det hur de olika
sinnena (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) och de grundläggande mänskliga behoven (fysiska,
sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) tillfredställs vid ett speciellt evenemang.
Evenemanget som valts att undersökas är Picknick med BMW som är ett årligt evenemang som
utspelas i Toruń i Polen. Under evenemanget visas ett stort antal bilar upp av olika modeller av
det tyska bilmärket BMW. Turister som besöker tillställningen med bil blir automatisk deltagare i
evenemangets utställning där besökare och bilen får möjlighet att vinna priser. Med bil har
besökaren också möjlighet att genomföra en Burnout 1 i en ”bur” och som besökare, oavsett om
det är med eller utan bil, finns också möjlighet att ta en åktur i en helikopter eller ett mindre
flygplan. En av de populärare upplevelserna på Picknick med BMW är Drift TAXI där besökaren
får sitta med i en bil som utför driftkörning2 på en mindre bana bygd för just det här ändamålet.
Evenemangets syfte är att föra samman likasinnade människor som alla har ett genensamt
intresse för bilar (helst också en förkärlek till BMW) samt skapa och uppfylla ett behov av att få
delta i tillställningen.
BMW M Power club Toruń i Polen är grundarna av evenemanget och har inte bara en egen sida
på Facebook utan skapar varje år ett nytt evenemang på denna kända hemsida för årets
tillställning. Picknick med BMW 2015 ägde rum den 2 maj i Toruń MotoPark och besöktes i år av
1
2
En burnout är en handling där föraren av bilen låter däcken spinna mot marken och sliter gummit.
Driftkörning är en typ av framförande av bilen där den ”sladdar” fram istället för att rulla.
-4-
uppsatsförfattaren för att utföra en observationsstudie som utgör det empiriska underlaget i
uppsatsen.
1.2 Problemformulering
Sedan 80-talet har evenemang av olika slag ökat i antal och storlek till både yta och besöksantal
(Hanefors & Mossberg 2007). Annat som blivit noterat är att större evenemang som till exempel
OS, VM, och andra megaevenemang, dominerar inom litteraturen som behandlar
evenemangsturism medan mindre evenemang sällan fångar turismforskares intresse vilket är en
av anledningarna till att jag valt det här ämnet. Att större evenemang och festivaler lockar en
större mängd turister medan mindre evenemang oftast organiseras både av och för de lokala
invånarna i kommunen kan vara en orsak till att megaevenemang anses vara mer intressanta. Det
ökade intresset hos forskare inom evenemangsturismen har dock inte noterats innan 90-talet
trotts att denna turismform funnits sedan tidigare. Ändå är det här ämnet så populärt bland både
turismforskare och andra sociala forskare att litteraturen vuxit för mycket i mängd för att någon
ska kunna täcka helheten av ämnet. De flesta arbeten som gjorts kring evenemangsturism kan
enligt tidigare forskning grupperas under ett antal huvudkategorier som till exempel möten,
konferenser, utställningar, sportevenemang och andra kulturella festligheter (Egresi & Kara
2014).
Inom upplevelseindustrin som är en del av evenemangsturismen, diskuteras det om hur turistens
olika sinnen (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) ska tillfredställas för att upplevelsen ska bli så
minnesvärd och uppskattad som möjligt. Att tillfredställa alla sinnen på rätt nivå och vilka sinnen
som bör tillfredställas vid den specifika upplevelsen är svårt att avgöra. Vilka ljud bör turisten
höra i en viss situation? Vilka lukter bör kännas/ hur skall luften vara? Vad bör turisten se? Vad
bör kroppen känna? För att kunna arbeta med att skapa en så bra upplevelse som möjligt behöver
alla sinnen has med i åtanke (Hanefors & Mossberg 2007). Undersökningen i den här studien
berör speciella evenemang snarare än evenemang överlag. Ett speciellt evenemang är kort sagt ett
firande som medvetet blivit planerat och arrangerat för att utmärka/ hylla särskilda tillfällen eller
uppnå sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011).
Det speciella evenemanget som valts att undersökas i studien är, som tidigare nämnts, Picknick
med BMW som utspelar sig i Polen. Evenemanget har alla moment och upplevelser som en
besökare med intresse för bilar vill uppleva på en träff som Picknick med BMW, men idéer på
-5-
förändringar och förbättringar finns alltid att diskutera och planera. Studien handlar dock inte om
vad som finns att uppleva och inte, utan hur det upplevs och hur det kan förbättras.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att ta reda på hur själva upplevelsen av Picknick med BMW kan förbättras
för besökarna med hjälp av förändringar på platsen för evenemanget.
1.4 Frågeställning
·
Vilka brister anser besökarna finns hos Picknick med BMW berörande evenemanget som
upplevelse?
·
Hur kan dessa brister åtgärdas?
1.5 Avgränsning
En genomförd resa till en destination, oavsett motiv, består av flera olika delar som betygsätts av
turisten. Vid en resa är det inte bara det primära (i det här fallet upplevelsen) som betygsätts, det
är även resan dit och hem, det är hotellet, mat och dryck, tillgängligheten för att stilla de behov
som finns; till exempel toalett, dusch, Internet, småbutiker, transport, tolk, med mera. En sådan
resa har i uppsatsen valts att avgränsas till att endast undersöka hur evenemanget uppfattas av
besökarna samt hur de uppfattar att deras sinnen tillfredställts. På så sätt kan det tas reda på hur
upplevelsen kan förbättras för besökaren. Det som valts bort i undersökningen är att granska
delar som rör marknadsföringen, evenemangets historia (tidigare utveckling), priser,
uppfattningar av vad som händer innan och efter evenemangets början och slut samt andra saker
som inte är relevant för studien om Picknick med BMW som upplevelse då det är upplevelsen
som fokus ligger på.
1.6 Disposition
I början av arbetet finns en sammanfattning av uppsatsen följt av en innehållsförteckning. Första
kapitlet är inledningen som innehåller information om vad det är för ämne som behandlas och
vart fokus ligger. Kapitlet är uppbyggt med en bakgrund som början där Picknick med BMW och
studiens koppling till turismvetenskap beskrivs. Det andra avsnittet är en problemformulering där
problemet som studeras och analyseras genom arbetet beskrivs. Nästa avsnitt är ett syfte som på
ett tydligare plan förklarar arbetets avsikt och därefter formuleras forskningsfrågorna som
besvaras i slutet av arbetet. Avgränsningar är det femte avsnittet som beskriver vad som inte
behandlas i arbetet och varför det valts bort. Kapitel två beskriver vilken/ vilka metod(er) som
används vid insamlingen av empirisk information. Utöver val av metod så beskriver kapitlet också
-6-
vad en observationsstudie är samt vad kvalitativ och kvantitativ undersökning innebär och i slutet
finns en kritisk syn på val av metod och alla källor från undersökningen samt etiska reflektioner.
Kapitel tre innehåller tidigare teorier och studier om upplevelseindustrin och
evenemangsturismen som är relevant att behandla och beskriva innan empirikapitlet medan
empirikapitlet, som är det fjärde, innehåller informationen som samlats in från
observationsstudien och de kvalitativa samt kvantitativa undersökningarna. Det femte kapitlet är
en analys där teorin blir prövad i relation till empirin och resultat presenteras. Kapitel sex är en
slutdiskussion av resultatet där forskarfrågorna besvaras och slutsatser dras samt förslag på
framtida forskning presenteras följt av källförteckningen.
-7-
2.0 Metod
Metodkapitlet presenterar det val av metod som använts för att genomföra de olika formerna av undersökningar
samt beskriver hur författaren gått till väga under uppsatsens gång.
2.1 Metodval
Valet av metod i studien kallas metodtriangulering som är en kombination av både kvalitativa och
kvantitativa undersökningar. Metoden går ut på att undersöka något från tre olika håll som inom
samhällsvetenskapen innebär att data samlas in och analyseras med hjälp av olika tekniker. En
fördel med metodtriangulering är att det finns möjlighet att se om olika tekniker av datainsamling
pekar mot samma eller liknande resultat för att på så vis ha en starkare trovärdighet i resultatet.
Om resultaten från de olika typerna av insamlingarna däremot pekar åt olika håll så behöver det
nödvändigtvis inte vara negativt utan kan istället användas för att beskriva en bredare eller mer
mångsidig bild (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Valet av metoder i studien beror på
praktiska skäl då syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen av Picknick med BMW kan
förbättras för besökaren med hjälp av förändringar på platsen för evenemanget. För att få
kunskap om vilka brister besökaren identifierar i upplevelsen och hur de kan åtgärdas krävs det
att besökarnas åsikter om evenemanget undersöks och analyseras. Innan undersökningen
genomförs krävs det också att tidigare kunskap om evenemanget finns hos författaren för att
kunna utforma enkätfrågor till besökarna där svaren har relevans för uppsatsen (Johannessen &
Tufte 2003; Eggeby & Söderberg 1999). Av den anledningen har en observationsstudie
genomförts och blivit grunden till formuleringen av enkätfrågorna. I sin tur blev även
enkätfrågorna grunden till intervjuguiden. Undersökningen, vars syfte är att ta reda på besökares
åsikter, genomförs med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar då det kan leda
till att resultatet blir mer användbart för att dra slutsatser om vilka brister som finns hos
evenemanget; vad som är bra och vad som behöver förbättras.
De två valen av datainsamlingstekniker kompletterar varandra då en kvalitativ undersökning
passar bäst när det inte finns tillräckligt med tidigare information att komma över eller
kunskapsnivån om ämnet är så låg att den inte kan hjälpa till att utforma arbetets
forskningsfrågor. Den kvantitativa undersökningen passar, däremot, som bäst när det finns
tillräckligt med kunskap för att veta mer säkert vart fokus bör läggas (Johannessen & Tufte 2003;
Eggeby & Söderberg 1999). Kombinationen av de två teknikerna kan användas på tre olika sätt.
Den kvalitativa undersökningen kan användas som komplettering av den kvantitativa. Exempel:
En kvalitativ intervju kan ha frågor grundade på den kvantitativa undersökningen. Ett annat
-8-
alternativ är att komplettera den kvalitativa undersökningen med en kvantitativ. Exempel: En
kvantitativ undersökning kan vara baserad och utformad med resultatet från den kvalitativa som
grund. Det tredje alternativet är att de båda teknikerna används parallellt med varandra (Larsen
2009; Johannessen & Tufte 2003). I studien används den kvalitativa undersökningen i form av
intervjuer som komplettering av den kvantitativa med syfte att stärka trovärdigheten i den
kvantitativa undersökningens resultat. I det här fallet kompletteras enkätresultatet med
intervjusvaren genom att de delvis stärker trovärdigheten i svaren från enkäterna då de båda har
liknande svar men intervjuerna är också mer utvecklade och djupa. Enkätsvaren kompletteras
också på så vis att intervjuerna innehåller mer frågor om ämnet än vad enkätfrågorna gör.
2.1.1 Vid val av annan metod
Om en annan typ av metod hade använts, som till exempel endast en kvantitativundersökning, så
hade resultatet inte blivit den samma eller lika rimligt/ pålitligt. Vid utförande och arbetande med
endast en kvantitativundersökning i form av till exempel en enkätundersökning så hade antalet
frågor på enkäten behövt vara fler och mängden utdelade enkäter hade behövt vara fler då åsikter
från endast 50 av besökarna är alldeles för lite för att kunna svara på forskningsfrågorna. En
undersökning av evenemanget hade också behövt göras då förkunskaperna om evenemanget varit
otillräckliga hos författaren för att kunna utforma enkätfrågor och genomföra studien.
Om endast en kvalitativundersökning genomförts i form av intervjuer så hade ett stort antal
besökare behövt intervjuats för att kunna svara på forskningsfrågorna då en generell åsikt om
evenemanget söks. Det räcker alltså inte att intervjua ett lågt antal besökare för att resultatet ska
bli rimligt. Även vid den här formen av metod krävs en förundersökning av samma anledning
som vid en kvantitativ undersökning.
En liknande studie hade kunnat genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med arrangörerna.
Då hade fokus kunna läggas på vad arrangörerna identifierar för brister och hur de planerar att
åtgärda dem istället för att fokusera på vad besökarna tycker är bra, respektive dåligt med
Picknick med BMW.
2.2 Observationsstudie
Att genomföra en observationsstudie innebär att forskaren befinner sig på en plats i en situation
som är relevant för studien och samlar in data först och främst genom att se och lyssna. Under
eller efter observationen antecknas allt som forskaren upplevt, sett och hört för att omvandlas till
behandlingsbar data (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009; Patel & Davidson 2011).
-9-
Valet att observera evenemanget gjordes för att få en uppfattning om evenemanget som kunde
hjälpa till att forma enkätfrågor. Vid utförandet av observationsstudien har en resa till
evenemanget genomförts och författaren spenderade dagen med att granska området, vad som
fanns att uppleva och skapa en egen uppfattning om evenemanget. Anteckningar angående
Picknick med BMW som upplevelse har gjorts på plats i form av text. I empirikapitlet finns ett
avsnitt om observationen där läsaren får en överblick av vad som finns att uppleva på Picknick
med BMW i allmänhet men också en mer detaljerad beskrivning av varje moment. Ett schema
över evenemangets upplägg presenteras i samband med en lista på de olika momenten som finns
att uppleva på platsen. Schemat som presenteras går att finna på evenemangets egen Facebooksida, all annan information och data som samlats ihop och presenteras i avsnittet kommer
ursprungligen från observationsstudien.
2.3 Kvantitativundersökning
I jämförelse med en kvalitativ undersökning så skrapar en kvantitativ bara ytan och går inte in lika
mycket djupet. Informanterna som tar del av enkätundersökningen läser frågorna själva och fyller
i det svar som de anser passar dem bäst (Larsen 2009). Resultatet från en kvantitativ
undersökning ska vara lätthanterlig och mätbar (Patel & Davidson 2011), därför har enkäter som
är utformade enligt Johannessen och Tufte (2003) valts att användas i studien. Enkäterna
innehåller sex prestrukturerade frågor av den praktiska anledningen att all data skulle vara
lätthanterlig (Johannessen & Tufte 2003).
Den kvantitativa undersökningen presenteras i empirikapitlet och innehåller statistik över
resultatet från enkätundersökningen som skett under evenemangets gång. Statistikberäkningarna
har gjorts av författaren själv. Enkätens alla frågor presenteras var för sig i samband med svaren
och en motivering av frågevalet beskrivs samt hur informationen används i studien. Alla
respondenter är besökare av evenemanget och enkäterna är besvarande på plats. Syftet med
enkätundersökningen var att få kunskap om besökarnas åsikter och synpunkter på evenemanget,
deras helhetsuppfattning av evenemanget samt vad de ansåg vara bra respektive dåligt. Alla frågor
är slutna vilket innebär att respondenten hade bestämda svarsalternativ att välja mellan för att
kunna svara på frågan. Majoriteten av frågorna hade även ett frivilligt kommentarfält där
respondenten kunde lämna en kommentar eller åsikt för att förtydliga eller komplettera sitt svar
på tillhörande fråga.
- 10 -
Enkäterna delades ut på eftermiddagen till 50 olika respondenter och undersökningen samt
resultatet presenteras i empirikapitlet. Enkätfrågorna och dess svarsalternativ går att läsa i
medföljande bilaga (Se bilaga 1-2). Det bör nämnas att enkäten från början var skriven på polska
(Bilaga 2) men blivit översatt till svenska (Bilaga 1) för läsarens skull. Även kommentarerna som
lämnats på enkäten var skrivna på polska och blev efter resan översatta till svenska med hjälp av
tolk. Ett aktivt val av respondenter gjordes för att få svar från både killar/ män och tjejer/
kvinnor i olika åldrar. Det framkommer dock inte i sammanställningen av enkäterna (se kapitel 4)
då frågor om ålder och kön inte fanns med i enkäten. Ingen fråga i enkäten beskrev
respondentens sociodemografiska karaktärsdrag, mer än den sista frågan som berörde
respondentens nationalitet, då det inte ansågs vara relevant för studien eftersom syftet angår den
generella besökaren och berör inte detaljer som kön och ålder. En korstabell över de
sociodemografiska karaktärsdragen hade kunnat göras för att se hur män uttrycker sig i
jämförelse med kvinnor, eller unga jämfört med äldre och så vidare. Men de sociodemografiska
karaktärsdragen anses, som nämnts, inte vara relevanta för just den här studien även om det kan
hjälpa forskaren att identifiera problem som är påverkade av dessa faktorer. Under
enkätutdelningen bestämdes det också att deltagare som kom i grupp inte fick diskutera med
varandra under tiden de svarade på enkäterna, då individernas svar skulle undvikas att bli
påverkade av andras åsikter.
2.4 Kvalitativundersökning
I en kvalitativ undersökning kan all information som samlas in härstamma från helt olika källor.
Kvalitativ typ av data kan samlas in via observationer eller intervjuer, det kan komma från
anteckningar av forskaren eller bild- och ljudinspelningar och så vidare. Fyra olika former av
datamaterial finns att analysera kvalitativt; Observationer, Intervjuer, Texter och Dokument samt
Ljud- och bildinspelningar. De två grundläggande tillvägagångssätten att samla in information är
genom att observera eller intervjua (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Studien innehåller
både en observationsstudie men också tre intervjuer.
2.4.1 Intervju
En intervju av kvalitativ karaktär är oftast ett samtal med struktur och syfte. I en intervjusituation
är inte båda parter likställda då det är intervjuaren som har kontroll över situationen och ställer
frågorna samt följer upp de svar som respondenter ger och det är rollfördelningen som
strukturen är bunden till. De frågor som ställs till informanten är också bundna, men till de
forskningsfrågor som studiens syfte är att svara på. Informationen som samlas in via intervjun
- 11 -
registreras genom att svaren antecknas under intervjuns gång, eventuellt att samtalet spelas in och
anteckningar utförs därefter (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009; Patel & Davidson 2011).
I studiens kvalitativa undersökning har tre av evenemangets besökare intervjuats. Besökarna är
nära vänner till författaren och evenemanget besöktes av alla i sällskap med varandra.
Respondenterna fick under observationsstudien agera tolk vid behov och efter besöket ställde de
upp på intervju. Samtliga intervjuer är semistrukturerade vilket betyder att frågor blivit
förbestämda av den som intervjuar innan frågesamtalet. Frågorna går att omformulera eller ändra
för att kunna utveckla dem eller göra dem mer tydliga samt anpassa dem till respondenten.
Semistrukturerade intervjuer rekommenderas av den anledningen att informationen är rikare samt
att det går att variera frågeställningarna och ställa följdfrågor (Patel & Davidson
2011;Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). De intervjuguider som studiens intervjuer har haft
som utgångspunkt finns att hitta i de medföljande bilagorna (se bilaga 3). Intervjuguiden består av
10 frågor som är baserade på enkätfrågorna samt resultatet från enkätundersökningen.
Intervjuguiden har som syfte att, på en djupare nivå, ta reda på vad som anses vara bra, dåligt
och/ eller lockande med evenemanget för att sedan kunna jämföra svaren med enkätsvaren och
stärka resultatet. Studiens intervjuer har blivit utförda via mail eller möte mellan författare och
respondent. Samtliga intervjuer har varit med besökare av evenemanget Picknick med BMW i
syfte att stärka trovärdigheten av enkätundersökningen men också för att fylla i luckor som
enkätundersökningen inte kunnat.
Den första intervjun har genomförts med Marcin Czarnecki, 20, via mail. Intervjuguiden, som
består av 10 frågor berörande besökarens upplevelse skickades till respondenten via Facebook
och svar mottogs på samma vis. Genom att ta emot svar i textform har möjligheten till
följdfrågor och diskussioner minskat, men transkribering av intervjun har förenklats. Intervjuns
frågor och svar har genomförts på svenska då M. Czarnecki behärskar både det polska och
svenska språket. Den andra intervjun var med M. Czarneckis äldre bror Karol Czarnecki, 23. Till
att börja med genomfördes också denna intervju via mail där intervjuguiden skickats och svar
mottagits via Facebook, men senare kompletterades svaren muntligt vid ett möte på
respondentens begäran. Även intervjun med K. Czarnecki genomfördes på svenska då
respondenten behärskar båda språken och möjligheterna till följdfrågor och diskussioner ökade
vid mötet. Transkriberingen av svaren förenklades när svaren skickats via mail men svaren blev
djupare när intervjun kompletterades vid ett möte. Den sista intervjun genomfördes med Łukasz
Cielicki, 26, vid ett möte. Då Cielickis modersmål är polska och det är svårt att tyda hans svenska
- 12 -
så krävdes det att en tolk närvarade vid intervjun för att missförstånd skulle undvikas och svaren
skulle bli tydligare. Även tolken fick intervjuguiden via Facebook cirka en timme innan mötet för
att Cielicki skulle få möjlighet att förbereda sig. Det bör också nämnas att respondenten och
tolken är goda vänner vilket resulterade i att tolken kunde presentera intervjuguiden för
respondenten i tid. Vid mötet så spelades intervjun in, frågorna översätts till polska och svaren
översattes till svenska. Efter intervjun transkriberades inspelningen till text och fördes över till
uppsatsen. Samtliga respondenter har också godkänt att både för- och efternamn används som
referenser.
2.5 Käll- och metodkritik
Angående den akademiska litteraturen så har inte mycket stötts på, innan eller under arbetets
gång, som behandlar ämnet som denna studie arbetar inom. Böcker-, artiklar- och Internetkällor
har alla varit svåra att hitta. Istället har annan närliggande litteratur valts att användas med kravet
att det fanns relevans för arbetet i informationen. Till exempel behandlar teorikapitlet litteratur
om festival- och evenemangsturism där viss relevans finns då evenemang oftast är en typ av
upplevelse vilket leder till att evenemangsturismen och upplevelseturismen ändå går hand i hand.
Angående Internet källor så har endast en sida valts att användas enbart för att stärka
observationen.
Den kvantitativa undersökningens resultat som består av enkätsvar från 50 respondenter kan
ifrågasättas då antalet informanter är lågt i jämförelse med hur många besökare som faktiskt
deltog i evenemanget. Översättningen på kommentarerna är inte lika klara på svenska som de är
på polska och de svenska enkätfrågorna är mindre tydliga än de polska. Även delar av
intervjuerna kan kritiseras då endast en av dem genomförts i verkligheten där frågorna ställdes på
svenska och svaren var på polska. Kritiken kan riktas mot tolken då jag som intervjuare inte vet
om översättningen till polska blivit helt korrekt eller om översättningen till svenska beskrivits och
levererats lika bra som den hade gjort och jag behärskat det polska språket. De övriga
intervjuerna har genomförts via mail vilket har begränsat djupgåendet i- och bredden på svaren
då jag till exempel inte har haft möjlighet att ställa följdfrågor eller observera respondentens
ansiktsuttryck och sätt att uttrycka sig i ord.
2.6 Etiska reflektioner
Från att valet av inriktning på studien blivit fastställt har etiska perspektiv granskats för att
undvika att skymfa eller förolämpa de som har deltagit i undersökningarna eller dig som läser.
Det området som jag reflekterat starkast över är rasism. Då jag som svensk har behövt integrera
- 13 -
med polacker har jag varit noga med att forma enkätfrågorna och intervjuguiden på ett sätt som
inte kan uppfattas som stötande gentemot Polen och dess invånare samt evenemanget.
Enkätfrågorna har varit slutna och utformade på ett sätt som endast ber om respondentens
åsikter om evenemanget. Politik har inte haft inflytande i uppsatsen alls och därmed har ingen
politisk ställning tagits av anledning att undvika ett stötande perspektiv i min text. Intervjuguiden
har också frågor som varsamt blivit utformade för att inte leda respondenten till ett specifikt svar,
utan har istället gett möjlighet till att öppet dela med sig av sina upplevelser och åsikter kring
evenemanget. Då syftet med frågorna har varit att få ta del av evenemangsbesökarnas åsikter har
svaren setts över för att undvika att stötande uttalanden kommer med i texten men åsikterna ändå
finns att läsa. Intervjurespondenterna har också blivit tillfrågade om deras namn får nämnas i
texten där alla tre lämnat sitt godkännande. Respondenten som blivit intervjuad vid ett möte har
också blivit tillfrågad om intervjun får spelas in samt informerat om att inspelningen inte endast
är för mina öron utan att det också finns en möjlighet att min handledare vill ta del av den.
- 14 -
3.0 Teori
I följande kapitel presenteras tidigare kunskaper inom området och tidigare studier inom evenemangsturism i
samband med olika tolkningar.
3.1 Definitioner och begrepp
I det här avsnittet om definitioner och begrepp beskrivs turism och kulturturism som båda är
relevanta för studien. Upplevelser, evenemang och speciella evenemang i synnerhet beskrivs mer
ingående och turistens motiv till att resa samt de fem sinnena och deras värde beskrivs.
3.1.1 Kulturturism
En relativt fullständig definition av kulturturism som presenteras av Marciszewska beskriver
turismformen som en aktivitet av människor som under deras vistelse på turistdestinationen och
under resan till destinationen upplever andra människors livsstilar, vilket speglar sociala vanor,
religiösa traditioner, kulturarv och tillgodoser människors behov, önskemål och förväntningar
inom ramen för kulturen (Pioś et al. 2014). En definition med liknande drag har också
presenteras av Mika men med betoning på deltagandet i kulturevenemang och
uppmärksammande av betydelsen av både materiella och immateriella kulturvärden (Egresi &
Kara 2014).
3.1.2 Upplevelser
Turismen brukar i samband med diskussioner delas upp i fyra olika delar; Åka, Bo, Äta och Göra.
Enligt Hanefors och Mossberg (2007) är det här inte en tillräcklig uppdelning av turism utan
snarare en förenkling och menar att det finns fler faktorer som spelar roll för turismen,
åtminstone i upplevelseindustrin. Till exempel är upplevelseindustrin lika viktig för turismen som
turismen är för upplevelseindustrin och andra turister, personal och själva upplevelserummet
(området turisten vistas i) spelar också stor roll. De fyra delarna som traditionellt sett beskriver
turismen och alla olika delar som det arbetas med i upplevelseindustrin (så som arkitektur, design,
musik, litteratur och så vidare) förklaras i litteraturen kunna sammansmältas och då ge kunskap
och utvecklingsmöjligheter till företag som erbjuder produkter/ tjänster som turisten kan uppleva
(Hanefors & Mossberg 2007).
3.1.3 Evenemang
Evenemangsturismen definieras som ett fenomen där utomstående människor besöker en
kommun eller region under festivalperioden (Egresi & Kara 2014). Ett evenemang har definierats
som en ”offentlig fest med ett specifikt tema” och den typen av definition inkluderar olika typer
- 15 -
av evenemang (Egresi & Kara 2014). Det finns olika tolkningar av begreppet evenemang men i
relation med turismen hänvisas ett evenemang till ett arrangemang planerat för sammankomst
och för att uppmärksamma människor utanför festivalområdet och ge dem en anledning att resa
(Pioś et al. 2014). En av de mest fullständiga definitionerna av evenemangsturism presenterades
av Buczkowska. Definitionen innefattade turisternas deltagande i olika evenemang som teater,
film, bio, festival, karneval, litteratur, musik, dans, fotografi, konserter, shower, parader, picknick
samt konstutställningar (i museer, gallerier och andra utrymmen). Dock kan varje evenemang
också klassas som en annan turismform där den kan spela en viktigare roll än inom
evenemangsturismen. Som exempel kan en konstutställning klassificeras som kulturturism (Pioś
et al. 2014).
3.1.4 Speciella evenemang
Allen et al. (2011) har väckt förslag om en bakgrund av vikten i speciella evenemang, oavsett om
de är återkommande eller tillfälliga. Speciella evenemang/ händelser förklaras vara
uppmärksammade och firade av människan sedan tidernas begynnelse. Till exempel har
övergången mellan årstider firats precis som nyår och födelsedagar som alla anses vara milstolpar
i livet som individen vill uppleva. I dagens läge firas många myter och legender årligen på samma
datum; till exempel Jultomten eller Jesus (som är en religiöst baserad figur). Som tidigare nämnda
milstolpar kan också evenemang i form av karnevaler, festivaler eller konserter räknas som
milstolpar för besökarna vilket tydligt beskriver värdet av ett evenemang/ en upplevelse (Allen et
el. 2011). Genom 80- och 90-talet tog evenemangsturismen form och växte sig populärare och
har nu stämplats som en av de snabbast växande turismformerna (Allen et al. 2011). Under sent
80-tal reflekterade Australien över evenemangsturismens påverkan på deras identitet vilket
närmare millenniumskiftet spred det sig till företag som under tidigt 2000-tal insåg hur viktiga
evenemang är för företagets image och marknadsföring. Det medförde också att det blev allt
vanligare för företag att presentera stora evenemang, sponsra evenemang eller involvera sig i
evenemang på andra sätt (Allen et al. 2011).
I denna studie är det just det som klassificeras som ett ”speciellt evenemang” som följs. Men vad
är egentligen ett speciellt evenemang? Ämnet har växt sig så pass brett att det inte finns någon
definition som kan inkludera alla varianter av evenemang (Getz 1991; Allen et al. 2011). Själva
termen ”speciella evenemang” har kommit att beskriva speciella ritualer, underhållning eller
firande som medvetet blivit planerade och arrangerade för att utmärka särskilda tillfällen eller
uppnå till exempel sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011). Enligt Getz (1991) så är ett
speciellt evenemang en händelse som fullföljs sällan eller endast en gång, men likt Allen et al.
- 16 -
(2011) så kan det för besökaren vara något som hjälper till att uppnå sociala eller kulturella mål.
Getz (1991) anser att det är en bra definition av speciella evenemang men menar också att
definitionen ändå inte ger rättvisa till betydelsen av ”speciell” (Gets 1991). Speciella evenemang
kan beskrivas i ett sammanhang från en besökare eller arrangörer men betydelsen av ”speciell”
och vad det är som är som gör ett evenemang speciellt går bara att ta reda på genom att lista olika
punkter som skiljer olika evenemang åt:
Festlig stämning/ anda är en av de punkterna. Känslan av de speciella ökar med evenemangets
förmåga att skapa sann fest stämning och de egenskaper som inkluderar firandet av gemensamma
värderingar, ritual, spel, skådespel, och en känsla av tillhörighet. Stämningen måste uppmuntra
glädje och festande tillsammans med frihet från de vardagliga begränsningarna samt förändra de
vanliga rollerna och funktionerna hos besökaren.
En annan viktig punkt är att tillfredställa de grundläggande behoven. Alla grundläggande
mänskliga behov, sammanhängande fritid och motiv till resande kan bli tillfredställda genom att
besöka festivaler och evenemang. Den här punkten är relaterad till feststämningen men omfattar
hel skalan av de fysiska och sociala behoven, behovet av trygghet samt uppskattning och
självförverkliganden. Att uppmärksamma behov och motiv kan resultera i att evenemanget blir
mer speciellt.
Den tredje punkten behandlar det unika som till exempel många stora evenemang jobbar med.
Megaevenemang förlitar sig på en måste-se eller en-gång-i-livet känsla av unikhet för att locka
besökare. Alla evenemang kan hantera deras ”produkt” för att skapa känslan av en unik händelse
genom att till exempel lägga till något speciellt till ”produkten” vilket ökar känslan av unikhet. Ett
speciellt evenemang måste uppfattas som något utanför en vanlig upplevelse och över det
alldagliga.
Den fjärde punkten, tradition, menar att många evenemang har blivit tradition, slagit rötter i
samhället och blivit attraktiva för besökarna på grund av den mystiska kopplingen till traditioner.
Till en viss grad kan mystiken skapas, men om evenemanget inte är speciell för samhället som det
utspelar sig i så kommer det inte att bli en tradition som är särskilt lockande för turister.
Den sista punkten beskriver värdet av att ha ett tema. Alla delar av produktionen av evenemang
eller själva genomförandet kan bli temapräglade för att maximera festlighetskänslan, äktheten och
- 17 -
traditionen. Teman gör evenemang speciella på ett påtagligt sätt och att jobba med ett tema leder
nästan säkerligen till att evenemanget klassas som speciellt. Att ha dessa punkter i åtanke hjälper
evenemangs arrangörer att skapa en mer tillfredställande upplevelse för både samhällets invånare
och besökarna (Getz 1991).
3.2 Evenemangs- och upplevelseturismen
Att delta i evenemang och festivaler är ett av de populäraste sätten att spendera sin lediga tid på
(Pioś et al. 2014). Evenemangsturismen kan förklaras som ett fenomen där utomstående
människor besöker en kommun eller region under evenemangsperioden. Den första kända
evenemangsturismen antas vara operafestivalen i Bayreuth som blev organiserad särskilt för
beundrare av Wagner. Dessa beundrare skulle komma från alla delar av Tyskland men också från
andra länder (Egresi & Kara 2014). Bortsett från detta (samt några andra tidiga evenemang) kan
evenemangsturismen ses som ett relativt nytt fenomen (Getz 2008; Egresi & Kara 2014) som
etablerats på 1980-talet, och antalet evenemang har ökat markant sedan dess. Antalet har ökat
delvis på grund av uppfattningen om att speciella evenemang kan komma att tjäna en viktig roll i
den lokala och regionala utvecklingen men också för att det dragits slutsatser om att turismen har
varit en nyckelfaktor till evenemangens tilltagande (Egresi & Kara 2014).
Som tidigare nämnts har evenemang varit viktiga för turismen i allmänhet, men olika tolkningar
pekar på att evenemangsturism är en form av kulturturism. Evenemang av olika slag har varit av
stor betydelse för kulturens historia för att kunna fastställa den moderna förståelsen av
verkligheten (Pioś et al. 2014). Till exempel kan evenemang ha en positiv påverkan på de länder,
städer eller regioner som de utspelar sig i gällande de punkter som behandlar generering av
turistflöde, förstärkt image, ökad kännedom av platsen med mera. På grund av denna positiva
påverkan så anses evenemang vara viktiga att hålla i stadens, regionen eller landets
marknadsföring eftersom deltagandet i evenemang nu är en av de snabbast växande
kulturturismformerna (Pioś et al. 2014; Getz 2008). Speciella evenemang har i synnerhet
förmågan att; påverka näringsverksamhet, skapa inkomster och arbetstillfällen på kort sikt samt
generera ett ökat besöksantal och därmed sammanhängande investeringar på längre sikt.
Sponsring av speciella evenemang, även om de kan räknas gå med förlust, motiveras ofta med
argumentet att evenemanget kan skapa ekonomiska fördelar för landet, staden eller regionen som
det utspelar sig i. Evenemang har även andra positiva sidor som går att dra nytta av. Till exempel
kan ett evenemang, som tidigare nämnt, stärka bilden av en stad eller en region, vilket kan
- 18 -
underlätta affärer och skapa/ öka stolthet hos invånarna. Evenemangen kan också resultera i
sociala och kulturella fördelar för en destination (Dwyer & Forsyth 2009).
3.3 Motiv till resa
En annan viktig aspekt inom turismen som Hanefors & Mossberg (2007) skriver om är turistens
motiv till att resa. Enligt författarna är det vanligt att resonera om grundläggande mänskliga
behov i samband med motiv för att resa (Hanefors & Mossberg 2007; Getz 1997) där det också
är noterat att miljön som evenemanget utspelar sig i bör vara formad på ett vis så att de
grundläggande behoven kan tillfredställas (Goldblatt 2005).
3.3.1 Grundläggande mänskliga behov
Något som är vanligt är att hänvisa till Maslows behovspyramid som också beskrivs av Hanefors
& Mossberg (2007). Maslows förslag var att det finns fem grundläggande mänskliga behov; de
fysiska (Mat, toaletter, vila och så vidare), säkerhet (känna sig säker på området), sociala (till
exempel trevligt bemötande av andra människor), uppskattning och självförverkligande
(besökarens eget deltagande). Men det finns många diskussioner kring turistens motiv som förts
av olika forskare och det har noterats nu att turistens motiv för att resa inte alls är så uppenbar
(Hanefors & Mossberg 2007). Turistens motiv för att resa och de attraktioner som finns på en
plats går hand i hand och skapar turistens upplevelse. Attraktionen är viktig då det är det som
utgör kärnan av turistprodukten. Ingen skulle ha någon anledning att resa och utan turismen
försvinner också alla turistattraktioner (Hanefors & Mossberg 2007). Den attraktion som ger
motiv för resande kan vara permanent eller tillfällig. Exempel på permanenta attraktioner är
stränder, byggnader, grottor, nöjesfält och Spa anläggningar. Tillfälliga attraktioner är ofta
speciella evenemang som till exempel en festival, cirkus, marknad eller utställning (Getz 1997).
Begreppet ”motiv” har blivit definierat som ”en intern faktor som väcker, leder och integrerar en
persons beteende”. Motiv för turismen har format ett koncept; upphetsande från ett tillstånd av
spänning och obalans inom individen som genereras av deras interna psykologiska faktorer så
som behov och önskemål. Detta kommer att skapa åtgärder för att återställa balansen genom att
tillfredsställa dessa behov och önskemål. Dock bör det nämnas att balansen också innebär ett
maxat läge av upphetsning, vilket också innebär att stimulansen skulle vara lika skadlig för
individen som en total avsaknad av stimulering. Maslow har skapat ett rangordningssystem av de
enskilda behoven med fem nivåer. De mest grundläggande behoven för människan anses vara
tillgången till vatten, mat, vila och skydd. Så länge de behoven inte uppfylls skall de komma att
påverka individens beteende. Men när de grundläggande behoven är uppfyllda kommer
- 19 -
individens behov att flytta till nästa nivå i rangordningen och så vidare tills den når den femte
nivån som är självförverkligande.
3.3.2 ”Push & Pull” eller ”Seeking & escaping”
Många studier angående evenemangsturism har behandlat motiv. De flesta av studierna har byggt
sina teoretiska ramverk på två stora teorier:
1. Push & Pull teorin.
Push and pull innebär att turisten blir motiverad att resa på grund av en pådrivande faktor (Push),
till exempel det känslomässiga behovet, men också en dragande faktor (Pull) som till exempel kan
vara erbjudanden av en specifik destination. Teorin förbättrades senare genom att det visades att
de pådrivande faktorerna inte bara kommer att avgöra när en person väljer att resa utan också
vart (Egresi & Kara 2014).
2. Seeking and escaping teorin.
Denna teori härstammar från känslan av fritidssträvan och konstaterade att människor reser
utanför deras hemort för att undkomma sina stressiga eller tråkiga liv och istället söka personliga
belöningar och avkoppling (Egresi & Kara 2014; Getz 1997). Senare studier har visat att
människor besöker evenemang på grund av flera olika skäl som underhållning, umgänge, lärande,
möjligheten att få göra något nytt eller bara få komma bort från det vardagliga. Men även mer
specifika skäl som är evenemangs- och platsberoende, spelar roll (Egresi & Kara 2014; Getz
1997).
3.4 De fem sinnena
En av de viktigaste sakerna att tänka på när en upplevelse ska ta form är att tillfredställa turistens
sinnen. Hanefors och Mossberg (2007) skriver i sin bok att det inom upplevelseindustrin delvis
handlar om att reta turistens sinnen. De fem sinnena kan delas upp i två nivåer där smak, lukt och
känsel hör till den lägre nivån som berör kroppen medan syn och hörsel berör själen (Hanefors &
Mossberg 2007). Angående synen så är det, enligt författarna, det starkaste och viktigaste sinnet
(Hanefors & Mossberg 2007).
3.4.1 Synen
Synen uppfattar omgivningen bättre än något annat sinne då den fångar upp ljus, färger, former,
storlekar med mera. Färger och ljus påverkar människans koncentration samt kan frambringa
starka känslor och associationer. Av denna anledning används färger ofta på ett symboliskt sätt
(Hanefors & Mossberg 2007). Med rätt dekorationer och rätt användning av dem kan en
besökare/ deltagare av ett evenemang få känslan av att vara i en helt annan värld. Dekorationer är
- 20 -
dock bara ett steg i den riktningen, nästa steg är till för besökarna att ta där de kan välja att
anpassa sina kläder efter miljön som evenemanget försöker ge liv till och på så sätt öka känslan av
att vara i en annan värld. Tema är en viktig del av upplevelseindustrin (Allen et al. 2011). Men att
forma evenemangets miljö överlag är viktigt för att kunna tillfredsställa kunden till fullo
(Goldblatt 2005).
3.4.2 Hörseln
Hörseln och balansen går hand i hand med varandra och fångar upp viktig information om
omgivningen, precis som synen. Hörseln underlättar också för oss att kommunicera med
varandra och är nödvändig för att vi ska kunna lära oss att prata och kunna avgöra varifrån ljuden
vi hör kommer ifrån. Att uppleva något via hörseln kräver att vi inte störs av oljud och att de ljud
vi fångar upp är bekväma för oss (Hanefors & Mossberg 2007).
3.4.3 Smak och lukt
Smak- och luktsinnet är två sinnen som jobbar med varandra samt påverkar varandra. De smaker
som känns när vi äter är påverkade av vad vi känner för lukter (Hanefors & Mossberg 2007).
Precis som färger för synen kan olika lukter frambringa olika minnen och känslostämningar och
därför är det viktigt som företagare att sprida rätt lukt till sina kunder. På ett bageri bör det till
exempel lukta nybakat och inte trä, som det kanske borde lukta på en snickarfirma istället
(Hanefors & Mossberg 2007).
3.4.4 Känsel
När känsel kommer på tal så syftas det på många olika saker; temperatur, tryck och smärta som
exempel. Allt kroppen känner registreras i huden, musklerna, leder och senor. Detta är ett sinne
som anses vara viktigt om du är blind (Hanefors & Mossberg 2007).
3.4.5 Minnen och souvenirer
Minnen från upplevelsen är viktigt för turisten att ha med sig hem men det kan också vara viktigt
för arrangören att turisten åker hem med bra minnen från upplevelsen. I boken beskriver
författarna värdet av en souvenir och beskriver den som en symbol. Den vanligaste souveniren
sägs vara T-shirten i bomull. Hard Rock Café och New York till exempel är kända för sina Tshirts på samma sätt som Sverige är känt för Dalahästen (Hanefors & Mossberg 2007).
- 21 -
4.0 Empiri
I detta kapitel sammanställs och bearbetas den information som blivit insamlad både via den kvantitativa
undersökningen, den kvalitativa undersökningen men också via observationsstudien.
4.1 Evenemanget och dess olika moment
Observationsstudien beskriver författarens upplevelser som en iakttagelse av evenemanget i
samband med uppfattningen av resultatet från den kvalitativa och kvantitativa undersökningen.
Syftet med observationen var att få en klarare bild av vad det var för evenemang.
4.1.1 Picknick med BMW
Picknick med BMW är ett evenemang först och främst för människor som är intresserade av bilar
men som också har en förkärlek till bilmärket BMW. På evenemanget finns möjlighet att träffa
nya likasinnade människor och få uppleva en dag på en plats som är fylld med moment som på
ett eller annat vis är relaterade till bilar. Evenemanget utspelade sig över en dag, från klockan 9 på
morgonen till 22 på kvällen i Toruń, Polen. Schemat kommer att beskrivas i följande text och
senare presenteras de olika delarna/ momenten av evenemanget. Varje moment beskrivs var för
sig mer specifikt med en förklaring på vad det är, samt så nämns för- och nackdelar.
Klockan 09.00 den andra maj gick evenemanget av stapeln men insläppet för utställare och
besökare började timmar tidigare. Hotellet i Rypin där författaren övernattat lämnades mellan
05.30 och 06.00 för att fara till Picknick med BMW i Toruń (ca. 1 timmes biltur). Vid insläppet
fick alla besökare, oavsett utställare eller inte, en stämpel på handen vid betalning och bilen
genomsökt av kontrollanter. Det inhägnade området där evenemanget utspelade sig kallas för
”Toruń motoplats”, men utan alla bilar, marknadsstånd och den stora scenen så liknade det en
gammal flygplats av ett mindre slag. Här fick de första besökarna möjlighet att parkera sin bil på
ett asfalterat underlag medan senare besökare fick plats på gräsunderlag. Vid klockan 10.00
började tävlingen i Burnout som fortsatte fram till klockan 12.00 då det inte längre var tävling
utan öppet för alla som ville prova på. Klockan 12.00 gick startskottet för dem som ville anmäla
sig i de mindre tävlingarna som till exempel avgjorde vem som åkt längst för att besöka
evenemanget, vem som har flest hästkrafter, vem som har flest dekaler på bilen, kan byta tändstift
snabbast och liknande. Vid 15.00 startade Race Club Cup för deltagarna i Picknick med BMW
och klockan 16.00 var finalen i Burnout. Utdelningen av priser för de som vunnit de olika
tävlingarna som utspelat sig under dagen delades ut vid klockan 18.00 och en timme senare var
det tid för evenemanget att lugna ner sig med musik från stora scenen. Klockan 21.30 sköts
- 22 -
fyrverkerier, men vid den tiden hade observationsstudien redan nått sitt slut då evenemanget
stängde klockan 22.00. (Facebook, 2015)
4.1.2 Upplevelser
Drift TAXI
Under evenemanget fanns det något som kallades Drift TAXI att uppleva. Drift TAXIn som
upplevelse erbjöd besökaren att sätta sig i passagerarsätet i en bil och förlita sig på en förare som
på en asfalterad bana körde drift (ungefär som att sladda konstant) tre varv. Upplevelsen var inte
schemalagd, inte särskild synlig och inte tydligt marknadsförd vilket resulterade i att många
besökare missade sin chans att köpa en biljett och få uppleva den exklusiva åkturen. Istället fanns
möjlighet att få stå bredvid banan som åskådare under dagen.
Burnout
Som tidigare nämnt utfördes all form av Burnout i en liten inhägnad i mitten av
evenemangsområdet. Den största delen av ljudet kom från bilarna i ”buren” och deras däck.
Ljudet av däck som skrek när gummit spann mot asfalten, smällar från däcken då de exploderade
efter att allt gummi slipats bort och punktering kom hastigt, ljud från motorer som gick på
högvarv hördes på hela evenemangsplatsen, musiken från den stora scenen spelades över
området, människor som pratade med varandra och andra bilar som varvade sina motorer för att
få till ett smattrande ljud från avgasröret. Det luktade även bränt gummi från alla sönderslitna
däck, det luktade från alla olika vätskor som läckte ut när bilarna gick sönder och detta blandades
med lukter från de olika maträtterna som såldes runt om i området. All rök som kom från de
dödsdömda däcken och de plågade motorerna gjorde det dessutom svårt att andas, så detta
evenemang är inte det bästa att uppleva för den som lider av till exempel astma. Idén av att ha en
bur, där den med intresset för bilar kan få leka av sig i, verkade dock både älskad och uppskattad
av majoriteten av besökarna.
Helikopter och flyg
På plats strax utanför området där själva evenemanget pågick fanns också både en helikopter och
ett mindre flygplan som besökare hade möjlighet att få åka i. Precis som Drift TAXIn så var inte
flygen schemalagda och det fanns inga tydliga anvisningar för hur besökare skulle gå till väga för
att få en plats i kön eller köpa en biljett, så även detta var en upplevelse många besökare gick
miste om. Men både helikoptern och flygplanet fanns på plats hela dagen och var även i luften
nästan hela tiden så för de besökarna som listat ut hur en biljett gick att få tag på verkade även
flygturer uppskattade.
- 23 -
Utställning
Alla deltagare av Picknick med BMW som besökte evenemanget med blir blev automatisk
anmälda till bilutställningen i samband med betalning av inträdet. Detta är delvis för att ge alla
besökare och funktionärer rätten att fota och filma alla bilar hur de ville, när de ville och hur
mycket de ville men också för att besökaren ska få en känsla av att vara en del av evenemanget
och inte bara en observatör.
4.1.3 Området
Mat, dryck och toaletter
Angående maten på evenemanget så fanns det både skräpmat att äta men också ordentliga
maträtter. Det fanns mindre måltider som våfflor och korv med bröd, men också tilltugg som
godis och bakelser. Gällande drycker så fanns det blandade sorter från coca-cola factory, kolsyrat
vatten, saft eller öl att välja på. En liten del av evenemangsområdet var inhägnat som en liten
uteservering där besökaren kunde sätta sig vid ett bord och äta sin mat och dricka din dryck i
lugn och ro med sina vänner. Dock fick ingen alkoholhaltig dryck lämna inhägnaden. Toaletterna
som fanns på området var inte alls fräscha eller hygieniska. Toaletterna var små bås som stod
uppradade i två led längs en grusväg bakom ”uteserveringen”. De var smutsiga, det låg skräp
överallt i dem, den lilla pissoaren var full i aska, fimpar och spott, både urin och olika drycker
fanns på både golv, sitts och väggar och det fanns inget toalettpapper. Det fanns besökare som
tydligt var medvetna om detta och som hade med sig både eget toalettpapper men också
våtservetter. Det enda positiva med toaletterna var att vattnet bestod av en stor del
rengöringsmedel eller liknande. Det fanns inte ett enda bås som luktade illa; antingen luktade det
ingenting alls eller så luktade det fräscht.
Souvenirstånd
Efter en rundvandring på evenemanget noterades det att nästan alla souvenirstånd sålde samma
sak: Tröjor. Det fanns småsaker till salu som dekaler till bilen, nyckelringar och pennor, men bara
i ett fåtal stånd. Vad alla däremot hade gemensamt var att någon form av tröja såldes, som till
exempel T-shirt eller linne med olika BMW tryck eller andra bil-relaterade tryck i form av bildelar,
logos, texter eller bilar.
4.2 Besökares åsikter om Picknick med BMW
Under besöket på Picknick med BMW delades 50 enkäter ut, med sex slutna frågor, till besökare,
alla med polsk nationalitet (se bilaga 1-2). Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vad
- 24 -
besökare tycker om evenemanget som upplevelse och vad som kan förbättras. Resultatet från den
kvantitativa undersökningen kommer att presenteras i följande avsnitt. Alla frågor kommer att
presenteras var för sig med resultatet från svaren i samband med hur och varför informationen
kommer att användas i studien samt en motivering till val av frågor.
4.2.1 Åsikter om ljudnivå
Enkätens första fråga löd enligt följande; ”Vad tycker du om ljudnivån?” och hade som avsikt att
beröra besökarnas åsikter om ljud men syftade inte bara på nivån utan på allt som relaterades till
ljudet, hur de uppfattade det och vad de till exempel tyckte om att det var så mycket ljud som
blandades. Dock är inte den svenska formuleringen av frågan lika tydliga som den polska
formuleringen. Respondenten fick tre svarsalternativ; bra, mellan, dåligt samt ett frivilligt
kommentarfält för att kunna utveckla sitt svar vid behov. Syftet med frågan var att ta reda på hur
ett specifikt sinne (i det här fallet hörseln) hos besökaren är tillfredställt och undersöka om något
som är relaterat ljud kan vara något som behöver förbättras. Sammanställningen av frågans svar
kommer att ge en bild på om ljudnivån eller annat ljudrelaterat med evenemanget behöver
förändras. Detta anses vara relevant då syftet med studien är att ta reda på vad det är för brister
besökaren finner i upplevelsen.
Av de respondenter som deltog i enkätundersökningen så svarade 44 % av respondenterna att
ljudnivån på Picknick med BMW var bra, 36 % av dem svarade att den var mittemellan (eller att
de muntligt angav att de inte riktigt vet vad de tycker) och resterande 20 % av respondenterna
ansåg att den var dålig (se figur 1).
20%
44%
Bra
Mellan
Dålig
36%
Figur 1. Diagram över åsikter om ljudnivå
I samband med frågan fanns även ett frivilligt kommentarfält där respondenten fick möjlighet att
utveckla eller förtydliga sitt svar, dock väldigt begränsat. Kommentarerna från dessa frågor som
samlades in var främst från respondenter som också svarat att de ansåg ljudnivån vara bra.
Kommentarerna som lämnades var följande:
- 25 -
·
Det ska vara så här (Bra)
·
Kunde gärna vara högre (Bra)
·
Utan ljud, ingen Picknick (Bra)
·
Ju högre desto bättre (Bra)
·
Det ska låta så här (Bra)
·
Det var högt (Mellan)
·
Musiken hördes inte (Mellan)
·
Bilar hördes mycket, musiken hördes lite (Mellan)
·
Det var mycket ljud (Dålig)
·
Det gick inte prata med vänner (Dålig)
Majoriteten av respondenterna ansåg alltså att ljudnivån inte var ett problem för evenemanget
utan snarare förgyllde upplevelsen. De ansåg att ett evenemang som Picknick med BMW bör vara
högt och sorligt då bilarna (som är en viktig del av evenemanget) ska både synas och höras, men
även musiken måste spelas på en högre volym då även musik är viktigt för upplevelsen. Dock
fanns det ett antal respondenter som inte höll med alls eller som tyckte att ljudnivån var
acceptabel.
4.2.2 Åsikter om luften
Enkätens andra fråga löd; ”Vad tycker du om luften?” vilket liknade den första men berör denna
gång besökarnas åsikter kring luften och syftade då på både lukt men också kvalitet; tunn, tjock,
fuktig, torr och så vidare. Den svenska formuleringen av fråga två är inte heller lika tydliga med
vad avsikten med frågan var som den polska formuleringen. Syftet med frågan var dock den
samma som första: att ta reda på hur ett specifikt sinne (i det här fallet luktsinnet) hos besökaren
är tillfredställt och undersöka om luften på något sätt behöver förbättras. Sammanställningen av
frågans svar visar en uppfattning om vad besökarna tycker om luften på platsen för evenemanget
samt det som är luktrelaterat och om detta är något som besökarna anser behöver förändras.
Syftet med studien är som tidigare nämnt att ta reda på vad det är för brister besökaren finner i
upplevelsen och därför anses denna fråga vara relevant då det kan finnas brister i tillfredställelsen
hos kunden.
Enkätfrågan som angår luften på området hade svarsalternativen Bra, Mellan och Dålig. Endast
20 % av respondenterna ansåg att den var bra medan 26 % svarade att den var dålig och
resterande 54 % respondenterna svarade mellan (se figur 2).
- 26 -
20%
26%
Bra
Mellan
Dålig
54%
Figur 2. Diagram över åsikter om luften
Även fråga två hade ett frivilligt kommentarfält där 6 av respondenterna valde att lämna en
kommentar om luften. De flesta kommentarerna var negativt laddade och lämnade av dem som
svarat mellan på frågan. Kommentarerna som lämnades var följande:
·
Det doftar kärlek och mat (Bra)
·
Vem bryr sig? Det är Picknick med BMW! (Bra)
·
Det luktar mycket (Mellan)
·
Det är svårt att andas vid Burnout:en (Mellan)
·
Burnout:en luktar mycket, annars ok (Mellan)
·
Det var svårt att andas (Dåligt)
Precis som ljudnivån så ansågs inte luften vara en viktig del i upplevelsen men majoriteten av
respondenterna ansåg ändå att det många gånger var svårt att andas på grund av Burnout:en, att
det luktade mycket/ starkt men att inget av detta förstörde allt för mycket av upplevelsen.
4.2.3 Åsikter om upplägg/ schema
Vad respondenterna tyckte om evenemangets upplägg/ schema fick de svara på i fråga tre som
löd; ”Vad tycker du om upplägget/ schemat?” och syftade på om arrangörerna gjort bra ifrån sig
med att forma ett schema samt bygga upp de olika stationerna. Detta innebär att respondenterna
fick tänka efter lite och tycka till om vad de tyckte saknades, vad de tyckte om placeringen av
stationerna, om de tyckte något skulle bort och så vidare. Därefter fick de ange ett svarsalternativ
(Bra, Mellan eller Dåligt) som de ansåg stämde bäst överens med deras åsikter. Den svenska
formuleringen av frågan är som tidigare frågor inte lika tydlig som den polska formuleringen.
Orsaken till att denna fråga ställdes var för att ta reda på schemats och uppläggets värde hos
kunden och vad de anser är bra respektive dåligt samt identifiera generella åsikter om vad som är
bra och dåligt. Sammanställningen av frågans svar kommer då att ge en överblick på hur viktigt
- 27 -
schemat och upplägget är för besökaren samt se om det fanns några brister i årets schema som
går att ändra till nästa års evenemang.
Utav de 50 svarande av enkätundersökningen ansåg 24 % av respondenterna att schemat var bra,
68 % svarade mellan (eller att de muntligt angav att de inte hade några åsikter eller inte ens kände
till schemat) och resterande 8 % svarade att de tyckte schemat var dåligt (se figur 3).
8%
24%
Bra
Mellan
Dålig
68%
Figur 3. Diagram över åsikter om evenemangets upplägg
Fråga tre fick färre kommentarer än tidigare frågor och lämnade sammanlagt fem utlåtande där
majoriteten av respondenterna som lämnat kommentarer också svarat bra eller mellan på frågan
angående upplägget/ schemat. Kommentarerna som lämnades var följande:
·
Det är inte så viktigt (Bra)
·
Passade med mitt schema (Bra)
·
Har inte tittat på det (Mellan)
·
Drift TAXI:n borde stått med på Facebook (Mellan)
·
Missade Drift TAXI:n (Dåligt)
Utav de kommentarer som lämnats i det frivilliga fältet på frågan om schemat/ upplägget så kan
det sammanfattas som att schemat är viktigt för vissa men andra inte. Det finns ingen generell
åsikt om värdet i schemat. Dock innehöll årets schema inte alla moment som fanns att uppleva på
Picknick med BMW vilket fick kritik från dem som blivit påverkade av det, till exempel de som
missade chansen att få åka Drift TAXI.
4.2.4 Helhetsuppfattning
Fråga fyra var framtagen för att ta reda på vad besökaren hade för helhetsuppfattning om
evenemanget där de fick möjlighet att ringa in ett svar på en skala mellan 1 och 5, där 1 var
mycket dåligt och 5 var mycket bra. Den svenska formuleringen av frågan har fått en bra
översättning (Hur är din helhetsuppfattning?) och anses av författaren och tolken vara lika tydliga
- 28 -
med sin avsikt som den polska formuleringen av frågan. Syftet med frågan är att ta reda på hur
besökarens helhetsuppfattning ser ut i jämförelse med vad de svarat på tidigare frågor för att
kunna avgöra hur viktiga de punkter som tidigare frågor berör är. Svaren som sammanställs ger
en bild av hur mycket de små delarna påverkar besökarens helhetsuppfattning och följande fråga
kommer att ta reda på om det är tillräckligt för att besökarna ska anse att en förbättring behöver
ske. Detta anses vara relevant då syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen kan
förbättras för besökaren.
4 % av 50 respondenter svarade ”mycket dålig” på enkätfrågan om helhetsuppfattning, 2 %
svarade ”dålig”, 14 % av respondenterna svarade ”varken bra eller dålig”, 42 % av
respondenterna svarade ”bra” och resterande 38 % var såpass nöjda att de svarade ”mycket bra”
(se figur 4).
4%2%
14%
38%
1- Mycket dålig
2- Dålig
3-Varken bra
eller dålig
4- Bra
42%
5- Mycket bra
Figur 4. Diagram över besökarnas helhetsuppfattning
Fråga fyra hade inte ett kommentarfält för respondenterna att fylla i men hade istället fler
svarsalternativ för att få möjlighet att kunna ge ett mer noggranna svar.
4.2.5 Åsikter om förändring
I enkäten får respondenterna svara på om de anser att en förändring behöver göras för att
upplevelsen ska bli bättre och frivilligt ge exempel på vad som är fel eller hur det kan lösas. Fråga
fem löd; ”Anser du att en förbättring behöver ske?” och syftet med frågan var att förtydliga
svaret på förgående frågor och ta reda på om de anser evenemanget vara bra som det är eller
utrycka sig om vad de vill ska bli bättre för att nästa år ska bli ännu mera minnesvärt.
Sammanställningen av frågans svar kommer att ge en bild på hur efterfrågade förbättringar är
men också vilka typer av förbättringar det är som är efterfrågade. Detta anses vara relevant då
syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen kan förbättras för besökaren.
- 29 -
Endast 12 % av respondenterna ansåg att förbättringar behövdes, 14 % ansåg inte att det
behövdes och de resterande 74 % av respondenterna svarade kanske (se figur 5).
12%
14%
Ja
Kanske
Nej
74%
Figur 5. Diagram över åsikter om förändring
Förändringar och förbättringar kan alltid göras vid evenemang vilket kan vara en anledning till att
det är så många som svarat ”kanske” på frågan. De känner eventuellt att förändringar kan och
behöver ske men det vet inte vad vilket resulterar i att de svarat som de gjort. I den här frågan
återkom då det frivilliga kommentarfältet för att se om det fanns något särskilt som besökarna
ansåg behövde förbättras eller förändras. Här lämnades fler kommentarer och många med
liknande svar så presentationen av kommentarerna kan läsas i tabellen nedan (se tabell 1).
Den första kolumnen ”Kommentar” innehåller de kommentarerna som respondenterna lämnat
på enkäten. Den andra kolumnen ”Antal” innehåller det antalet besökare som hade lämnat denna
typ kommentarer som i kommentarkolumnen. Den tredje, fjärde och femte kolumnen innehåller
en sortering av vilket svarsalternativ besökarna hade ringat in på frågan utöver den lämnade
kommentaren. Tabellen läses radvis.
Första raden i tabellen nedan (se tabell 1) visar att kommentaren ”Det borde finnas mer plats”
har lämnats av en respondent som utöver kommentaren också valt svarsalternativ ”ja” på frågan.
Den andra raden visar att kommentarer som ”Evenemanget borde inträffa fler gånger per år” har
lämnats av tre personer varav alla också svarat ”nej” på frågan. Den tredje raden talar om att det
är en respondent som angivit att evenemanget är bra som det är samt svarat ”nej” på frågan.
Fjärde raden i tabellen visar att maten och ölen borde vara billigare enligt en respondent som
utöver denna kommentar och svarat ”kanske” på den femte enkätfrågan. Tabellens femte rad
visar att hela 13 respondenter anser att försäljning att cigaretter bör införas på evenemang
området varav tre svara ”ja” på frågan om förändring och resterande 10 har svara ”nej”. Den
sista raden i tabellen visar att sex respondenter lämnat kommentarer om att toaletterna behöver
göras rent, varav alla också svara ”kanske” på frågan.
- 30 -
Kommentar:
Antal:
Varav JA:
Varav KANSKE:
Varav NEJ:
”Det borde finnas mer plats”
1
1
”Evenemanget borde inträffa
3
3
”Det är bra som det är”
1
1
”Maten och ölen borde vara
1
fler gånger per år”
1
billigare”
”Borde finnas försäljning av
13
3
10
cigaretter”
”Toaletterna borde vara
6
6
renare”
Tabell 1. Tabell över kommentarer angående förändring
4.3 Intervjuer; Motiv, behov, sinnen och åsikter
Även en kvalitativ empiriinsamling har genomförts i form av en observationsstudie samt mer
djupgående intervjuer med tre besökare för att stärka trovärdigheten för resultatet från den
kvantitativa undersökningen.
4.3.1 Motiv och mänskliga behov
Enligt Hanefors och Mossberg är det vanligt att resonera om grundläggande mänskliga behov i samband med
motiv för att resa (Hanefors & Mossberg 2007).
Motiv
De tre intervjuade uttrycker sitt intresse för bilar men också förkärleken till det specifika
bilmärket BMW som också var evenemangets tema.3 Åsikterna om bilmärket var allt från att det
är en bil med stil som är värd att uppmärksamma4 till att kvaliteten är värd att hylla.5 Två av
respondenterna äger dessutom en bil av märket BMW vilket ökade styrkan av viljan att delta.6 De
intervjuade resonerade också om evenemanget som en upplevelse som de inte ville gå miste om,7
samtidigt som en av respondenterna ansåg sig vara i behov av att fly från vardagen.8
3
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
5
Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
6
Ibid.
7 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
8 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
4
- 31 -
Fler orsaker till evenemangsbesöket drogs upp under intervjuerna där en av respondenterna
uttryckte sin kärlek till sitt hemland och saknaden av familj och vänner vilket var en stor
dragningskraft till att resa och genomföra besöket. 9
”I Polen och på evenemanget är där jag trivs bäst.”
(Łukasz Cielicki, 2015)
Mänskliga behov
Samtliga respondenter anser att de fysiska behoven blivit bra tillfredställda. Det fanns ett bra
utbud av både mat och dryck i allmänhet. Maten och dryckerna ansågs också vara både bra och
god av respondenterna.10 Angående toaletter så betraktades de som bra standardtoaletter11 dock
ofta upptagna men det sågs inte som ett stort problem.12 Sittplatserna som fanns på plats har varit
många och bra, dock placerade på mer eller mindre ett och samma ställe och inte utspridda samt
ofta upptagna.13 Det fanns också möjlighet att sitta i bilarna om bänkarna var upptagna,14 men det
var inte meningen att sitta ned, som besökare bör gå runt och titta på bilarna och olika
händelser.15 Angående säkerheten så gjordes ett bra jobb med att ha ordningsvakter som
patrullerade på plats men även särskilda regler kring alkoholen och inhägnader gjorde upplevelsen
mer säker.16 Inhägnaden som var till för de besökare som ville utföra en Burnout ansågs höja
säkerhetskänslan i upplevelsen då den inte bara skärmade av det lilla området med ett staket utan
på insidan staketet fanns även en mindre mur uppbyggd av däck. Muren fanns till i fall föraren
skulle tappa kontroll över bilen.17 Under evenemanget har många trevliga människor mötts,18 det
har uppskattats att det varit så lätt att träffa nya människor samt få nya vänner, även det trevliga
bemötandet från de anställda har varit bra vilket är viktigt för en bra upplevelse.19 Det sociala
behovet har lättare tillfredsställts hos någon som redan känner besökare sedan tidigare.20
”Alla på evenemanget är en enda stor familj.”
(Łukasz Cielicki, 2015)
Ibid.
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
11 Ibid.
12Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
13
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
14
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
15
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
16
Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
17
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
18
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
19
Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
20
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
9
10
- 32 -
Besökarnas deltagande i evenemanget utöver att vara där har varit begränsat. Bilägarna anser att
polering, tvätt och städning av bilarna är en del av evenemanget och uppmärksamheten som
bilarna får resulterar i att uppfattningen av evenemanget blir mer positiv.21
”Kände med hela hjärtat att jag var en del av evenemanget, vilket jag inte kan förvänta
mig känna igen förrän nästa besök.”
(Łukasz Cielicki, 2015)
Att alla besökare med bil hade möjlighet att genomföra Burnout i buren ansågs vara bra, men det
saknas mer möjligheter till att göra saker, till exempel ha tillgång till driftbanan.22
4.3.2 De fem sinnena
Syn
Ingen av respondenterna har några negativa åsikter om hur de reagerat på vad se sett. De hade
inga särskilda åsikter om ljuset eller färger och liknande utan åsikterna berörde snarare bilarna.
Alla bilar av märket BMW anses vara fina på något sätt oavsett modell eller årgång, utsmyckad/
förskönad (så kallad stylad) eller inte.23
”BMW är det finaste bilmärket i världen.”
(Łukasz Cielicki, 2015)
Lukt och luft
Angående lukten av bränt gummi och avgaser på platser på ansågs detta vara viktigt för
evenemanget. Det var viktigt att få känna lukter som gick att relatera till bilar och lukterna var
både älskade och exalterande.24
”Så ska det vara på bilträff.”
(Marcin Czarnecki, 2015)
Men bortsett från de positiva åsikterna kring olika lukter så påstods luften vara ohälsosam med all
rök från bränt gummi och avgaser.25
21
Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
23
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
24
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
22
- 33 -
Ljud
Ljudnivån ska vara hög på ett evenemang som Picknick med BMW. Musiken har varit bra då rätt
typ av musik har spelats och låtar om BMW har varit extra påverkande av upplevelsen.26 Ljudet
från bilarna har varit den viktigaste delen av alla ljud och ljudet av varvstop har spelats in i syfte
att användas som alarm ljud i mobilen.27 Att sortera ut och koppla bort särskilda ljud, som till
exempel musik, motorer eller människor som pratat, har heller inte varit ett problem.28
Känsel
De delar av kroppen som reagerat mest på evenemanget är besökares fötter. Eftersom Picknick
med BMW till ytan är ett stort evenemang så krävdes det långa vandringar för att kunna uppleva
hela evenemanget och se alla bilarna.29 Men ett besök på Picknick med BMW har det varit värt att
få ont i fötterna för.30 Annat som känts har varit högre puls och positiva känslor som glädje och
lycka.31 Då natten till evenemanget resulterat i ett lågt antal timmar sömn för somliga besökare så
har trötthet varit något som påverkat kroppen, men detta är inte orsakat av evenemanget i sig
utan av bilresan till evenemanget.32
4.3.3 Åsikter kring upplägg och schema
Schema, planering, placering av de olika momenten har gett positiva intryck. Negativa åsikter
kring detta har inte påträffats på samma nivå som de positiva.33 Önskemål om förändringar av
stationsplaceringar har dock tagits upp då scenen och Burnout buren ansetts vara för nära
varandra och bieffekter från Burnout (all rök och gummipartiklar) har ansetts vara ohälsosamt.34
4.3.4 Helhetsuppfattningar om evenemanget
Samtliga svarande av intervjuer har uttryckt sig positivt om evenemanget i helhet.35 Ett besök har
blivit rekommenderat36 då respondenterna är mycket nöjda med vad de fått uppleva och se.37
25
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
27
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
28
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
29
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
30
Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
31
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
32
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
33
Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
34
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
35
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
36
Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
37
Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
26
- 34 -
Känslan av att få vara på plats och delta i evenemanget har inte gått att beskriva på ett sätt som
gett evenemanget rättvisa.38 På en skala mellan 1 och 10 har evenemanget fått positiva
recensioner som 10 av 1039 och 60 av 10.40
4.3.5 Förändringar/ Förbättringar
Förändringar som blivit föreslagna är till exempel omplacering av stationer som Burnout buren
och scenen, dragrace borde läggas till som ett moment, fler tävlingar bör finnas och mer ”prova
på” och deltagande som att låta driftbanan vara öppen för besökarna. I år var Burnout det enda
momentet som fanns tillgängligt för alla besökare att själva få genomföra.41 För somliga besökare
hade cigarettförsäljning varit uppskattat men arbetande med evenemanget fick ett val mellan
försäljning av cigaretter eller öl, där öl vann röstningen. För att evenemanget skulle kunna
förbättras har också övernattning föreslagits för att ha möjlighet att spendera mer tid bland bilar
och trevliga människor.42
4.3.6 Övriga kommentarer
Om evenemanget efterliknat Svenska Rallyt mer med besökare från hela Europa och därmed vara
mer multinationellt så hade mötet med nya människor varit mer spännande.43
38
Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
40
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
41
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
42
Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015.
43
Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015.
39
- 35 -
5.0 Analys & resultat
Femte kapitlet analyseras empirin i förhållande till teorin för att se om resultaten från undersökningarna
kompletterar, bekräftar eller motsäger tidigare forskning (vilket presenteras i nästa kapitel). Det här kapitlet
presenterar också de resultat som analysen leder fram till.
5.1 Analys
I teorin beskrivs olika definitioner av begrepp som evenemang och speciella evenemang. Enligt
Egresi & Kara (2014) definierades ett evenemang delvis som en ”offentlig fest med ett specifikt
tema” vilket Picknick med BMW har, då allt på evenemanget, på ett eller annat sätt, är kopplat till
bilar och specifikt till märket BMW. Enligt Pioś et al. (2014) sägs ett evenemang också vara
någonting som planerats för sammankomst och för att uppmärksamma människor utanför
festivalområdet och ge dem en anledning att resa, vilket evenemanget också lyckats med. Alla
besökare på evenemanget är självklart inte utomstående men det finns besökare som kommer
från både andra regioner och andra länder. I teorin finns olika förklaringar till vad det är som
avgör om ett evenemang är speciellt eller inte. Ett speciellt evenemang definieras enligt till
exempel Allen et el. (2011) och Getz (1991) som en händelse som sker sällan eller endast en gång
men själva termen ”speciella evenemang” har kommit att beskriva specifika ritualer,
underhållning eller firande som medvetet blivit planerade och arrangerade för att utmärka
särskilda tillfällen eller uppnå till exempel sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011; Getz
1991). Det är möjligt att Picknick med BMW har lyckats uppfylla ett socialt mål hos besökarna då
det fört samman människor med liknande intressen samt att det finns besökare som varit nöjda
med bemötandet av andra deltagare och personal. Men om det ska diskuteras mer djupgående
om vad det är som faktiskt utmärker ett speciellt evenemang så får vi titta tillbaka på Getz (1991)
beskrivningar av olika särdrag. De särdrag som beskrivs i teorikapitlet är de som varit mest
relevanta för studien och som tydligast kopplar det speciella till evenemanget och inte till själva
samhället som evenemanget utspelar sig i (Getz 1991).
Den första som beskrivs är den ”festliga andan” som lätt skapas och känns av besökarna om ett
evenemang är speciellt. Om ett evenemang inte tilldelar besökaren en tydlig känsla av festlighet så
anses det (enligt det här särdraget) inte vara ett speciellt evenemang (Getz 1991). Picknick med
BMW levererar en festlig känsla med hjälp av allt det har att erbjuda, vilket jag grundar på
intervjurespondenternas sätt att uttrycka sig samt resultaten från enkäterna där majoriteten av de
svarande är mycket nöjda med evenemanget. Att temalägga ett evenemang som Picknick med
- 36 -
BMW gjort ökar den festliga känslan tillsammans med musiken som spelas från en stor scen. Det
andra särdraget som beskrivs är ”tillfredställande av grundläggande behov” som är
återkommande i uppsatsen (Getz 1991; Hanefors & Mossberg 2007). Behoven och turisten motiv
till att resa (som även det nämns flertal gånger i uppsatsen) sägs kunna tillfredställas genom ett
besök på ett evenemang (Hanefors & Mossberg 2007). Det här är relaterat till den festliga
stämningen och att uppmärksamma besökares behov och motiv kan resultera i att ett evenemang
blir mer speciellt (Getz 1991). Genom uppsatsens gång har även det här blivit bevisat att Picknick
med BMW har klarat av att uppfylla för att klassas som ett speciellt evenemang. Utav de
grundläggande mänskliga behoven har de fysiska, sociala, och säkerhetsbehoven blivit
tillfredställda på en lägre nivå än uppskattning och självförverkligande då de först nämnda snarare
är sekundära upplevelser och de sistnämnda är evenemangets primära.
Att lägga till något speciellt till ett evenemang kan öka känslan av att upplevelsen är unik. Ett
speciellt evenemang måste uppfattas som något utanför en vanlig upplevelse och över det
alldagliga (Getz 1991). Picknick med BMW har skapat känslan av att vara unikt genom att
temalägga hela evenemanget och utformat miljön och upplevelserna utefter temat. Det här har
resulterat i att skapa en ”måste-se”- känsla för den som tillhör evenemangets målgrupp
(Bilintresserade). Ett evenemang som anses vara speciellt kan också ha blivit tradition för
besökare och invånare i samhället det utspelar sig i (Getz 1991). Picknick med BMW är ett
evenemang som slagit rötter i Toruń och endast utspelar sig just där. Evenemanget är beroende
av området det utspelar sig på, Toruń motoplats, och kan anses vara en tradition då det är ett
årligt evenemang. Men mystiken som nämns i samband med traditioner har inte varit lika omtalad
i anknytning till evenemanget vid enkätundersökningen eller intervjuerna och därmed kan det inte
fastställas om evenemanget kan stämplas som en tradition i allmänhet eller. Det särdrag som
lättast går att applicera på Picknick med BMW och som är avgörande för om evenemanget är
speciellt eller inte är ”temat”. Att prägla ett evenemang med ett tema kan enligt Getz (1991)
maximera festlighetskänslan, äktheten och traditionen och resulterar ofta i att evenemanget blir
speciellt på ett påtagligt sätt. Picknick med BMW har inte bara ett tydligt tema (Bilar med
inriktning BMW) utan har också utformat alla moment, aktiviteter och tävlingar efter temat. Bilar
som inte är av märket BMW är till exempel inte välkomma in på området om det inte är
servicebilar, leveransbilar eller liknande. Souvenirer som säljs är bil- eller BMW relaterade men
andra bilmärken syns inte till. Burnouts och drifts utförs av BMW-bilar och alla tävlingar är bileller BMW relaterade.
- 37 -
Även motiv till att resa och grundläggande behov beskrivs i teorin där det enligt Hanefors &
Mossberg (2007) samt Getz (1991) sägs att miljön som evenemanget utspelar sig i bör vara
formad på ett vis så att de grundläggande behoven kan tillfredställas. Med andra ord så bör det
finnas toaletter, tillgång till mat och dryck, möjligheter till att vila (typ en bänk eller ett lugnt
område) samt vara tryggt. Picknick med BMW har vad som behövs för att uppfylla de fysiska
behoven, säkerhetsbehovet, det sociala behovet samt uppskattning och självförverkligande.
Motiven som de intervjuande har haft för att besöka evenemanget kan liknas med Push & Pull
teorin (Egresi & Kara 2014) som innebär att turisten blir motiverad att resa på grund av delvis en
pådrivande faktor, där respondenterna känt att de vill fly vardagen, men också en dragande
faktor, där samtliga respondenter uttryckt att det är just Picknick med BMW de vill besöka, inte
vilket evenemang som helst.
Hanefors & Mossberg (2007) har skrivit om de fem sinnena; syn, lukt, smak, hörsel och känsel. I
linje med Goldblatt (2005) har de också beskrivit vikten i att tillfredställa alla sinnen på rätt sätt.
Angående de fem sinnena så anser samtliga intervjurespondenter att allt har varit precis som det
ska vara på ett evenemang som Picknick med BMW. Detta kan tolkas som att de olika sinnena
inte hade tillfredställts på samma nivå om det varit ett annat evenemang då de ljud som hörts, de
lukter som känts och så vidare har passat in på temat och just detta speciella evenemang, men
nödvändigtvis inte på ett annat. I detta fall har ljudnivån inte bara ansets vara positiv utan
respondenter har också uttryck hur viktig den är för den här typen av evenemang. I
enkätundersökningen går det se att majoriteten av besökarna ansåg både nivån och blandningen
av musik, motorer och prat var ett plus i kanten och det är precis så det ska låta på ett evenemang
som Picknick med BMW. Luften har det varit svårare att hitta en generell åsikt om då
kommentarer antingen har sagt att det har varit bra och det är så det ska vara eller att det varit
svårt att andas/ alla olika lukter har inte varit trevliga. Angående luften var många kommentarer i
enkäterna negativa men ändå har respondenterna svarat ”mellan” istället för ”dåligt” vilket
resulterade i att det dominerande svaret blev just ”mellan”. Att kommentarerna varit negativa
men sammanhängande svar varit mer neutralt kan bero på att besökaren inte reagerat negativt på
luften eller alla lukter förrän hon eller han behövde reflektera över det. Enkätsvaren angående
frågan om schema och upplägg kan sammanfattas som att schemat är viktigt för en del av
besökarna men inte för andra vilket resulterar i att en generell åsikt om värdet i schemat inte går
att framställa. Dock går det att se kritik mot saknaden av moment i schemat. 40 av 50
respondenter har angett att deras helhetsuppfattning om evenemanget har varit bra eller mycket
bra. Trots att många neutrala eller till och med negativa svar blivit valda på tidigare frågor så
- 38 -
anses evenemanget ändå vara bra. Frågan angående förändringar på evenemanget gav många
förslag och idéer på vad som saknas och vad som bör ändras, men trotts alla kommentarer och
förslag så hade majoriteten svarat att ingen förändring behöver ske, eventuellt att det kanske
behöver ske en förändring.
Med hjälp av enkätundersökningen har en bild av besökarnas egen uppfattning och åsikter av
evenemanget målats upp. Ett mönster som identifierats från enkäterna är att besökare som i
samband med att ha lämnat negativa kommentarer också har ringat in positiva svar som ”bra”
och mer neutrala svar som ”mellan”. Detta kan tyda på att besökaren är nöjd med evenemanget i
helhet, är nöjd med de specifika delarna men missnöjd med en liten punkt då en specifik del fått
negativ kritik men allt annat har fått positiva kommentarer. De positiva svaren kan ses som ett
tecken på att besökaren är tillräckligt nöjd med upplevelsen för att just den punkten inte ska
påverka helhetsuppfattningen eller att besöken inte ansåg att den punkten vara en viktig del av
evenemanget. Många av enkätsvaren som lämnades in kändes dock osäkra från besökarens sida
då ett stort antal av respondenterna svarade ”mellan” eller ”kanske” på tre av fem frågor.
Intervjuerna gav mig en starkare och tydligare syn på besökarens uppfattning om evenemanget.
De tre besökarna som intervjuats är alla enade om att evenemanget är en av årets höjdpunkter
och att ett återbesök inte är att tveka på. Det kan hända att en så positiv syn och ett så bra
levererande av evenemanget har gjort det blivit svårt för besökarna att se bristerna då de är så
fokuserade på vad det var som var bra med evenemanget. Men det har inte hindrat dem från att
komma med idéer och förslag på förbättringar, än mindre diskutera dem. Små och få negativa
sidor av evenemanget har kommit på tal under intervjuerna men de få som diskuterats har varit
obetydliga för helhetsuppfattningen av evenemanget.
5.2 Resultat
Med hjälp av den genomförda analysen kan det identifieras att besökarna, generellt sett, är nöjda
med vad de har sett, hört, känt och upplevt under besöket på evenemanget och anser bara att det
finns små och få saker som kan förbättras. Trotts deras positiva syn har de ändå sett brister eller
negativa sidor hos evenemanget men om förändringarna genomförs verkar dock inte spela så stor
roll då besökarna är så nöjda med årets evenemang att ett återbesök redan är aktuellt.
Kort sagt så anses evenemanget, som det är idag, vara så nära perfekt det går att bli.
Evenemanget anses, enligt intervjurespondenterna, vara bland det bästa som finns att uppleva
- 39 -
och det är få förändringar som kan förbättra upplevelsen. Respondenterna tror dock inte att
förändringarna kommer ha någon större påverkan på besökarnas helhetsuppfattning om Picknick
med BMW oavsett om de genomförs eller inte.
De kvalitativa och kvantitativa undersökningarna har båda gett samma generella uppfattning om
evenemanget. De förändringar som föreslagits kan göras är få och små och har ingen större
betydelse för hur upplevelsen kommer att uppfattas efter att förändringarna genomförts. Större
förändringar har också föreslagits men liknar mer idéer på hur evenemanget kan utvecklas än vad
det liknar förbättringar. Skulle de större förslagen genomföras kommer uppfattningen av
evenemanget inte nödvändigtvis bli bättre, men möjligtvis starkare.
- 40 -
6.0 Slutdiskussion & slutsatser
Det är uppenbart att Picknick med BMW är ett speciellt evenemang. Evenemanget uppfyller mer
kriterier än nödvändigt för att kallas för speciellt. Det är också bekräftat att det är viktigt för
upplevelsen att alla sinnen tillfredställs på rätt nivå och att turistens motiv uppmärksammas.
Studien har också kompletterat en del av teorin med hjälp av att empirin pekar på att alla sinnen
kan vara måttligt tillfredställda men helhetsuppfattningen kan ändå resultera i toppoäng. Det
handlar alltså inte bara om att tillfredställa sinnen och mänskliga behov utan i det här fallet verkar
det snarare handla om att få leva ut ett intresse.
6.1 Slutdiskussion
6.1.1 Brister identifierade av besökaren & åtgärder:
Generellt sett är besökarna nöjda med upplevelsen, men går den att förbättra? Många utav
enkätsvaren samt svar från intervjuerna har pekat på att evenemanget nästan är perfekt men att
mindre brister hos evenemanget ändå finns. Besökarna anser att bristerna kan åtgärdas men det
är inte nödvändigt för att förbättra helhetsuppfattningen. Brister hos evenemanget som blivit
identifierade av besökarna är små och berör hygien, hälsa och ett ”behov av mer”. Angående
hygienen så har städning av toaletterna uppmärksammats som en av de viktigaste delarna som
behöver förbättras med evenemanget. Att ha personal som med jämna mellanrum gör rent och
städar toaletterna eller åtminstone fyller på med toalettpapper är att rekommendera till nästa
gång. Det är inte nödvändigt att ha mer än en städare för det låga antalet toaletter som fanns.
Antalet bås var bra då det aldrig var särskilt lång kö men det fanns bara på två olika platser - en
idé är att sprida ut dem mer. Ett problem för hälsan är röken och alla avgaser som besökarna
tvingas andas in nästan oberoende på vart i området de befinner sig. De olika sevärdheterna/
upplevelserna är att rekommendera till att flytta runt, på grund av hälsoorsakerna och
bekvämlighet för de olika sinnena hos människan. Det är möjligt att förflytta och placera om
vissa stationer för att få det mer organiserat och mer besöksvänligt för alla. Åsikterna och
kommentarerna kring luften och lukter har resulterat i att förslag om förflyttning av Burnout
buren bör göras. Att placera den mitt i området och nästan framför scenen där musiken spelas
och alla tävlingar med mera presenteras är inte optimalt. Stora scenen och Burnout buren bör
alltså ha ett längre avstånd mellan varandra. Placeringen av övriga upplevelser som till exempel
Drift TAXIn och flygturerna finns det inte möjlighet att flytta på då flygturerna hade sin plats på
grund av säkerhetsskäl och Drift TAXIn utfördes på en asfalterad bana som (självklart) inte går
att flytta på. ”Behovet av mer” berör delvis avsaknaden av moment. Besökarna visade sig
- 41 -
eftertrakta en ökad känsla av deltagande samt vilja ha fler stationer på evenemanget (till exempel
dragracing) som de också kunde delta i. Önskemål om att evenemanget ska ske fler gånger om
året fanns samt en önskan om att evenemanget var längre än en dag. För att besökarna ska kunna
delta mer i evenemanget och känna sig som en del utav det så föreslogs det att driftbanan skulle
stå öppen för alla under en period på dagen. Då Drift TAXIn är beroende av banan och är ett
mycket populärt moment så är min idé att den öppnas på kvällen och finns tillgänglig i fyra – sex
timmar för besökarna och en övernattning tilläggs.
6.2 Slutsatser
6.2.1 Vilka brister anser besökaren finns hos Picknick med BMW
berörande evenemanget som upplevelse?
Besökarna anser att toaletterna behöver tvättas och städas på evenemanget för att upplevelsen
ska bli bättre. Toaletterna är inte rena eller hygieniska och besökarna anser att det behöver
förbättras för att upplevelsen ska bli bättre. Det finns också brister i placering av olika stationer, i
synnerhet Burnout buren, då luften som kommer från buren är ohälsosam vilket påverkar
besökarnas kropp negativt. För att upplevelsen ska bli bättre för besökaren behöver buren flyttas
från evenemangets mittpunkt. Den sista, men inte minsta, bristen hos evenemanget som
identifierats är begränsningen av deltagande. För att upplevelsen ska bli bättre för besökaren bör
det finnas mer moment som besökaren kan dalta i. I årets evenemang fanns endast Burnout att
genomföra och besökarna ber om fler möjligheter till deltagande.
6.2.2 Hur kan dessa brister åtgärdas?
Personal som regelbundet genomför städning av toaletterna samt fyller på toalettpapper bör
finnas på evenemanget för att besökarens önskan om rena toaletter ska uppfyllas och Picknick
med BMW som upplevelse ska bli bättre. Burnout buren är uppbyggd med staket och bildäck
som varje år monteras upp innan evenemanget och plockas isär efter evenemanget. Till nästa
gång kan arrangörerna montera upp buren på en annan plats än i evenemangsområdets mitt. Att
genomföra en sådan förändring kommer att förbättra upplevelsen för besökaren som då kan
andas bättre luft och besöket blir med hälsosamt för alla. Förändringen ger också bättre
förutsättningar för barn som besöker evenemanget och bättre besöksmöjligheter till dem som
lider av till exempel astma. Önskemålen från besökare som vill kunna delta mer i evenemanget
genom att utföra liknande saker som en Burnout. Att lägga till fler tävlingar eller öppna
driftbanan är en möjlig ändring för att uppfylla behov av att delta mer och på så vis förbättra
upplevelsen för besökaren.
- 42 -
6.3 Framtida forskning
Ett nytt forskningsproblem identifierat under arbetets gång är definitionen av speciella
evenemang. Det finns ingen tydlig definition utan bara spekulationer eller beskrivningar av
eventuella särdrag hos evenemanget som avgör om det är speciellt eller inte. En tydligare
definition behöver arbetas fram för att kunna underlätta eller hjälpa framtida forskningar inom
turismvetenskap med inriktning på evenemang. Inom studien hade det underlättat att ha en klar
beskrivning på ett speciellt evenemang för att kunna jämföra skillnaderna och likheterna med hur
man jobbar med ett evenemang som är speciellt och ett som inte är det. Med en tydlig skillnad på
de båda hade min undersökning kunnat vara tydligare inriktad mot speciella evenemang som
upplevelse och inte beblandad med vanliga evenemang som upplevelse. Då hade jag också kunnat
få ett tydligare resultat på hur just Picknick med BMW hade kunnat förbättrads som upplevelse
och inte vilket evenemang som helst. Det lämnas också plats till att undersöka tillvägagångssätt
för att genomföra de åtgärder som föreslogs i slutsatserna då jag bara presenterat idéer och inte
utvecklat dem mer. Vid en sådan undersökning lämnas det öppet för forskaren att intervjua
arrangörerna till exempel och få reda på hur de ser på situationen, vad de tror att de kan
genomföra samt hur.
- 43 -
7.0 Källförtäckning
7.1 Litteratur
·
Allen, J., O´toole, W., Harris, R. & McDonnell I. (2011). Festival and special event
management: 5th ed. Milton Qld.: John Wiley and Sons.
·
Eggeby, E. & Söderberg, J (1999). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
·
Getz, D. (1991). Festivals, Special events and tourism. New York: Van Nostrand Reinhold.
·
Getz, D. (1997). Event management & event tourism. New York: Cognizant Communication
Corporation.
·
Goldblatt, J. (2005). Special events: Event leadership for a new world. New Jersey: John Wiley &
Sons.
·
Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur.
·
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Liber.
·
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: En introduction till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Gleerup.
·
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Akademiska artiklar
·
Egresi, I. & Kara, F. (2014). GeoJournal of Tourism & Geosites, 14 (2), 93-110.
·
Pioś, K., Skoczylas, K. & Brzezińska-Wójcik, T. (2014). Polish Journal of Sport &
Tourism, 21 (2), 119-127.
·
Dwyer, L. & Forsyth, P. (2009). Eastern Economic Journal, 35 (4), 481-499.
·
Getz, D. (2008). In Tourism Management, 29 (3), 403-428.
7.3 Elektroniska källor
·
Facebook (2015). Majówka z BMW 2015. [Elektronisk]. Tillgängling:
https://www.facebook.com/events/227299827440772/ [2015-05-11]
7.4 Bilagor
·
Bilaga 1 – Enkätmall (Svenska)
- 44 -
·
Bilaga 2 – Enkätmall (Polska)
·
Bilaga 3 – Intervjuguide
- 45 -
Bilaga 1- Enkätmall (Svenska)
1. Vad tycker du om ljudnivån?
Kommentar:________________________
Bra
__________________________________
Mellan
Dåligt
2. Vad tycker du om luften?
Bra
Mellan
Kommentar:________________________
Dåligt
__________________________________
3. Vad tycker du om upplägget/schemat?
Kommentar:________________________
Bra
__________________________________
Mellan
Dåligt
4. Hur är din helhetsuppfattning?
(1=dåligt, 10=bra)
1
2
3
4
5
5. Anser du att en förbättring behöver ske?
Kommentar:________________________
Ja
__________________________________
Kanske
Nej
6. Har du Polsk nationalitet?
Ja
Nej
- 46 -
Bilaga 2- Enkätmall (Polska)
1. Co sądzisz o poziomie chalasu?
Komentarz:_________________________
Dobry
__________________________________
Średni
Zły
2. Co sądzisz o powietrzu i zapachu?
Komentarz:_________________________
Dobry
__________________________________
Średni
Zły
3. Co sądzisz o
Komentarz:_________________________
rozmieszczeniu/harmonogramie?
__________________________________
Dobry
Średni
Zły
4. Jaka jest twoja ogolna opinia?
(1= Zły, 10=Dobry)
1
2
3
4
5
5. Czy uważasz, że przydaly by sie jakieś
Komentarz:_________________________
ziany?
__________________________________
Tak
Może
Nie
6. Czy masz polskie obywatelstwo?
Tak
Nie
47
Bilaga 3- Intervjuguide
1. Vad var ditt motiv till att besöka evenemanget?
2. Mänskliga behov?
3. Hur har du reagerat på vad du sett?
4. Hur har du reagerat på lukter och luften?
5. Hur har du reagerat på ljud?
6. Hur har din kropp reagerat efter en dag på evenemanget?
7. Vad tyckte du om evenemangets upplägg/schema?
8. Hur har din helhetsuppfattning av evenemanget varit?
9. Anser du att förändringar behöver ske? I sådana fall vad och varför?
10. Har du några övriga kommentarer angående evenemanget och din upplevelse?
48