Storumans kommun Trafikförsörjningsplan
Storumans kommun Trafikförsörjningsplan 2015 - 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-04-15 § 59 Storumans kommun Kommunen har valt att ta fram en strategiskt transportslagsövergripande trafikförsörjningsplan. Planen inkluderar även den trafik som regionala kollektivtrafikmyndigheten avser. Storumans kommun svarar för alla kostnader för den inomkommunala trafiken som man själv beställer och anser nödvändig medan Västerbottens läns landsting har motsvarande ansvar för den genomgående trafiken mellan kommuner och kommuncentra. Kommunstyrelsens kostnad för trafiken; Utfall 2013 12 387 747 kr Budget 2014 13 017 000 kr Utfall 2014 12 130 615 kr Budget 2015 13 491 000 kr Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Regionala kollektivtrafikmyndigheten har ansvar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram som ska vara strategiskt och långsiktigt till sin karaktär. Det ska vara transportslagsövergripande och utgå från ett resenärsperspektiv. Det skall omfatta all kollektivtrafik som berör det egna länet och som benämns regional kollektivtrafik enligt lagstiftningen. Programmet ska ta sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen och ta hänsyn till nationella, regionala, och lokala mål samt planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det ska vara samordnat med regional utvecklingsplanering, stadsplanering, annan samhällsplanering och planering av infrastruktur på lokal, regional och nationell nivå. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör utgångspunkt för myndighetens beslut om vilken trafik som ska omfattas av allmän trafikplikt och som säkerställs genom avtal. Sida 2 av 24 Nuläge: Allmänt Storuman kommun är stor till ytan, 8 234 km². Storumans kommun ligger strategiskt placerad, mitt i navet mellan två Europavägar och två järnvägar. Infrastrukturen i kommunen är förhållandevis väl utbyggd. Boendestrukturen är gles med stora avstånd mellan tätorter, byar och målpunkter. Generellt är bilen det dominerande färdmedlet, strukturerna i kommunen försvårar en heltäckande kollektivtrafikförsörjning. Längs stomlinjenätet finns stabilt resandeunderlag för kollektivtrafik. Inom tätorter finns potential att öka marknadsandelen för gång- och cykeltrafik, då avstånden är korta. Inlandsbanan och Tvärbanan ger kommunen tillgång till järnvägskapacitet i tre väderstreck. I fråga om långväga persontransporter anser kommunen att flyget är viktigt och att det är det tidsmässigt mest effektiva transportslaget för att få tillgänglighet nationellt och internationellt. Ett flertal stora investeringar har påbörjats och planeras för i kommunen. Volymen av pågående och planerade investeringar är sedan tidigare bedömd till cirka 22 miljarder kronor. Störst potential har turist- och besöksnäringen, gruvnäringen, skogsnäringen och glesbygdsmedicinskt centrum. Kommunen färdigställden 2012 en omlastningsterminal i Storuman. Planering pågår också för ett nytt handelsområde i Storuman, entré Storuman. Sannolikt kommer investeringarna att generera en förbättrad sysselsättning med stärkt kommunal ekonomi som följd. Under 2014 reviderades kommunens resepolicy och omfattar nu även Lycksele kommun. Storuman kommuns trafikförsörjningsplan omfattar linjetrafik, ringbilar, skolskjutstrafik, färdtjänst och ”tätortsringbil” (i och mellan Storuman och Stensele samhällen) samt annan trafik och infrastruktur som kommunen bedömer nödvändiga. Vägnät Genom hela Storumans kommun sträcker sig E12 i öst-västlig riktning, från Ryssland till Norska kusten. Genom kommunen passerar väg E45 i nord-sydlig riktning. Två gränsövergångar till Norge (E12 och väg 1116). Övriga vägar som har betydelse för gods och persontransporter i kommunen är väg 1132 (Jiltjaurvägen) och väg 967 (Pauträskvägen). Sida 3 av 24 Järnväg Under 2012 färdigställdes omlastningsterminalen NLC Storuman vilket medför att stora mängder gods kan lyftas över från väg till järnväg och omvänt. Region Västerbotten, kommunen och Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie över området. Kommunen har under 2014-2015 fortsatt investeringen i området genom markförvärv i anslutning till terminalen samt påbörjat detaljplan för att säkerställa en funktionell anslutning mellan Tvärbanan och Inlandsbanan. Diskussionen pågår med trafikverket om lösning av passagen över/under E45. Inlandsbanan och Tvärbanan har förbindelsepunkt i Storuman, vilket gör terminalen till en nod för långväga godstransporter. Närmaste tågförbindelse för persontrafik efter tvärbanan finns för närvarande i Lycksele. Sommartid finns även persontrafik efter Inlandsbanan. Flyg Hemavan Tärnaby Airport har regelbundna avgångar till Arlanda, under vintersäsongen två tur- och returresor per dag. I Vilhelmina och Lycksele kommun finns också flygplatser. Storumans flygplats ligger ca 4 mil sydöst om Storumans tätort, i riktning mot Lycksele. Flygplatsen är stängd för reguljär trafik sedan 2010, men diskussioner pågår i syfte att starta igång verksamhet främst inom testverksamhet samt utbildning, support och beredskap av flygplatser. Kommunen har gjort långsiktiga satsningar på Hemavan Tärnaby Airport och på Storumans flygplats, då dessa anses viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Personbilar De flesta persontransporterna i kommunen sker med personbil. Cykel- och gångtrafik Satsningar på gång- och cykelvägar är en viktig åtgärd i arbetet med ett hållbart resande. Storuman avsätter själv medel och har dessutom tilldeltas medel från Länstransportplanens potter för ändamålet. En inventering av säkra skolvägar i Storumans kommun har påbörjats under hösten 2014. Representanter från kommunen har varit ute i skolorna (årskurs 4) för att undersöka vad kommunen kan göra för att skapa en trygg skolväg för barnen. Eleverna har, tillsammans med sina föräldrar, markerat kritiska punkter i byn/samhället där de anser att skolvägen inte är trygg och där det behövs åtgärder. Sida 4 av 24 Inventeringen ska leda till att resurser avsätts för att på kort sikt genomföra enklare åtgärder. På längre sikt ska inventeringen leda till att kommunen gör mer omfattande åtgärder och tar med det i kommunal planering. Målet med åtgärderna är att höja säkerheten på skolvägarna och samtidigt minska persontrafiken runt skolorna i och med att fler föräldrar kan låta sina barn gå och cykla istället för att få skjuts. Kommunen har för avsikt att kontinuerligt genomföra inventeringen i skolorna. Skolor Inom Storumans kommun finns skolor för undervisning i förskoleklass (F) till och med årskurs 6 i Gunnarn, Stensele och Slussfors. I Storumans och Tärnabys tätort bedrivs undervisning från F-årskurs 9. Gymnasieskola och högskoleutbildning finns i Storuman. Skolskjuts Kommunstyrelsen har ansvaret för skolskjutsar. Kommunen arbetar utifrån gällande regelverk och fastställt skolskjutsreglemente* *se bilaga 1 Demografi Kommunen har sedan 50-talet haft en minskande folkmängd men samtidigt ökar urbaniseringsgraden ökat från 1990-2010 från 56,4% till 59,3%. Sedan 1990-talet har befolkningen, med undantag för 1992, minskat årligen med mellan 14 och 148 individer. De största minskningarna skedde 1993 – 1994 och 2000 – 2001. För första gången sedan 1992 så ökar Storumans kommun i befolkning, med 1 person, från 5954 till 5955. Tyngdpunkten i kommunbefolkningen ligger mellan 45 och 74 år. Utflyttningen är generellt som störst bland de yngre (18-30 år), en ålder då man ofta flyttar för studier eller inträde på arbetsmarknaden. Detta syns också i åldersfördelningen hos kommunbefolkningen, där det finns ett tydligt underskott i åldrarna 20-44 år. Däremot finns det vissa år ett positivt flyttningsnetto bland äldre befolkningssegment, kanske tydligast i åldrarna 40-55 år. Antalet ”äldre äldre”, det vill säga personer över 80 år, är det enda befolkningssegmentet som förväntas öka i kommunen under de kommande decennierna. Ekonomi Under år 2014 gör kommunen ett överskott på nästan 8.4 miljoner kr. Sida 5 av 24 Utmaningar Storumans kommuns viktigaste uppgift, oavsett politisk ledning eller tidpunkt, är att skapa sådana förutsättningar att människor vill leva här och besöka oss. Kvaliteten och utbudet av vård, omsorg, trygghet, lärande, utvecklingsmöjligheter och annat kan vara det som avgör om det är just vår kommun som den enskilde bestämmer sig för att leva och verka i. Utveckling av besöksmål samt kultur- och fritidsaktiviteter är av stor betydelse för medborgare och gäster. Vi måste också på olika sätt arbeta för att möjligheterna till sysselsättning förbättras och att goda kommunikationer säkerställs. En ytterligare utmaning är att få ut så mycket positiva effekter som möjligt för medborgarna av de pågående och planerade investeringarna i kommunen. Hot Den vikande befolkningsutvecklingen, demografin, med minskade skatteintäkter och svårigheter för näringsliv och offentliga arbetsgivare att rekrytera kompetent arbetskraft som följd, är det största hotet. Ett annat hot är de statliga myndigheternas centralisering, som ofta leder till indragen service utanför de större städerna. Möjligheter Vi ser en positiv exploatering för turism och boende i Hemavan Tärnaby och turistiska utvecklingsmöjligheter även i kommunens östra del. Vi är en av de populäraste besökskommunerna i Sverige. Skellefteå kraft har en anläggning för biobränslen som idag ligger i träda, ett flertal mineral- och gruvetableringar planeras och byggande av vindkraftsparker finns både påbörjat och på planeringsstadiet. Kommunen förstärker ytterligare positionen som inlandets transportnav med byggandet av Storumanterminalen. Landstingets arbete med att, i samverkan med kommunen, etablera ett Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman kan göra oss världsledande vad gäller medicinsk behandling i glesbygd med åldrande befolkning. Storumans tätort är mitt i processen för att etablera ett nytt handelsområde, entré Storuman. Kommunen tillhör från och med 2010 det samiska förvaltningsområdet. Detta sammantaget och mer därtill skapar förutsättningar för ett starkt näringsliv med mätbara kringeffekter för underleverantörer och handel med mera, vilket är en viktig förutsättning för en bred arbetsmarknad som kan locka nya att flytta hit och redan bofasta att stanna kvar. Våra gasellföretag och idrottsstjärnor är goda exempel på att det går att lyckas i Storumans kommun. Kommunens utmaning är att möta medborgarnas, besökarnas och näringslivets behov av service med attraktiva, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar och bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling inom alla samhällssektorer. Sida 6 av 24 Storuman kommuns vision 2020 ”Storumans kommun ska genom samsyn utveckla hållbar tillväxt som genererar ökat välstånd till medborgarna.” År 2020 kännetecknas kommunen av: Här går det att lyckas. Vi är en bra kommun för alla att bo, leva och verka i med goda förutsättningar för företagsamhet i en fin miljö. Alla, som är eller vill bli kommuninvånare, har förutsättningar att skapa sig ett gott och tryggt liv nära naturen med goda kommunikationer och möjligheter till meningsfulla aktiviteter och upplevelser samt sysselsättning på en bred arbetsmarknad. Vi är attraktiva att besöka och är en av Sveriges ledande turistkommuner. Prioriterade områden Kommunfullmäktige uppdrar till berörd nämnd, styrelse eller bolag att i mer precisa formuleringar klargöra mål för verksamheten, omfattning och kvalitet på kort och lång sikt som krävs för att bidra till att visionen uppfylls. Uppföljning av resultatet ska ske löpande i delårsrapporter och årsredovisning och även redovisa en analys av verksamheternas förutsättningar och behov framöver. Kommunstyrelsen ska utarbeta ett styrdokument kring driftformer av kommunal verksamhet, med avseende på till exempel driftentreprenader och valfrihetssystem. Gemensamt för alla prioriterade områden är att de alltid ska betraktas ur följande perspektiv: demokrati, öppenhet, tillgänglighet, jämställdhet, mångfald, kultur, effektivitet samt ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. All kommunal verksamhet. All kommunal verksamhet förväntas prioritera o samverkan i olika former inom kommunens samtliga ansvarsområden, både inom kommunen, tillsammans med andra kommuner och övriga aktörer o att utarbeta en relevant uppföljning där verksamheternas måluppfyllelse tydligt kopplas till kommunfullmäktiges mål o ett förebyggande och långsiktigt arbete o ledorden tydlighet, respekt, delaktighet, utvecklingsmöjligheter, ansvar och stolthet Sida 7 av 24 o ett aktivt arbete med kultur och värderingar i kommunen gentemot medborgarna o att i samverkan med olika aktörer arbeta för en god folkhälsa bland medborgarna o implementering av FN:s barnkonvention i kommunens verksamhet Infrastruktur, kommunikationer och miljö Storumans kommun ska verka för att våra vägar, gator, vatten- och avloppsnät, fibernät, renhållning och övriga tjänster ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiva. Kommunstyrelsen väntas särskilt prioritera: o att förbättra befintliga kommunikationer såsom flyg, buss, tåg, vägnät, mobiltelefoni och fibernät o att stärka transportstråken E12, E45, inlandsbanan och tvärbanan som del i ett logistiskt centrum o att utveckla planer för vägar, vatten och avlopp o ökad tillgänglighet till gång-, cykel- och kollektivtrafik o att tydligt definiera serviceorter i kommunen o införskaffande av mark för bostadsändamål o att skapa förutsättningar för skapande av bostäder för alla Mål: Grunden och det övergripande målet för svensk transportpolitik är att: ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.” Under det övergripande målet finns funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa Strategi för energieffektivisering Storumans kommun har i strategin för energieffektivisering som vision att organisationen ska bidra till en hållbar utveckling i samhället genom att verka som en förebild för andra. Förvaltningar och majoritetsägda bolag skall aktivt arbeta för att Sida 8 av 24 minska förbrukningen av energi inom sina fastigheter och transporter, samt skapa ekonomisk lönsamhet genom de åtgärder som planeras. Visionen innefattar även att kommunen ska bli självförsörjande på förnybar elenergi i framtiden. Storuman kommun ska även vara med och bidra till att Sverige når de klimatmål som är uppsatta till år 2020. Mål för kommunens egna transporter fram till 2020: o 50 procent effektivare energianvändning inom transportsektorn (jämfört med år 2009) vilket motsvarar en minskning med 570 MWh o 75 procent av kommunens bilar släpper ut mindre än 120g CO2/km o 10 procent förnybar energi inom transportsektor Översiktsplan, Nationelltransportplan och Länstransportplan I översiktsplanen ska man inom ramen för den kommunala kompetensen ska vi verka för en god lokal och regional infrastruktur. Detta innebär att våra vägar, gator, vatten- och avloppsnät, fibernät, renhållning och övrigt av betydelse för leverans av bastjänsterna inom verksamhetsområdet ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiva! Kommunen ska aktivt verka för att behålla och förbättra befintliga kommunikationer såsom flyg, buss, tåg, vägnät och bredband. Kommunen ska vara ett logistiskt centrum. Genom en snabb, korrekt och genomtänkt planering, handläggning och tillsyn skapar vi goda förutsättningar för dem som vill bygga fritidshus, permanentboende eller företagsverksamhet. Kommunstyrelsen förväntas särskilt prioritera: o att aktivt arbeta vidare med omlastningsterminalen och därtill hörande affärsplan mot ett förverkligande o lokala kommunikationer, typ ”Ringlinje” i Storuman–Stensele resp Hemavan Tärnaby. o plan- och byggnadsärenden för att minska handläggningstider och därmed skapa bättre förutsättningar för byggande och för näringslivets utveckling. I transportplanerna beskrivs följande mål med bäring på transportsystemet; Kommunens relativt stora avstånd till olika marknader kräver utveckling av alla trafikslag. Därför krävs ett aktivt deltagande i den nationella och internationella transportplaneringen. De högst prioriterade investeringarna för Storumans kommun i det nationella och regionala transportsystemet är: o Industriområde Stensele o Omlastningsterminal i Stensele Sida 9 av 24 o Hemavan tätort o Driftbidrag Storuman flygplats o Tvärstråket o Inlandsbanan Samordning med övrig samhällsplanering och andra aktörer. Samverkan i olika former ska utvecklas både inom kommunen, med andra kommuner och länder, lokala organisationer (Blåvägen, MidtSkandia, Region 8, HSO m fl.) och aktörer inom kommunens samtliga ansvarsområden. Där så är möjligt och motiverat försöker vi nå lösningar där vi driver verksamheter i samverkansformer och agerar gemensamt i frågor kring infrastruktur, näringsliv, turism m.m. Kommunen samordnar planeringsfrågor av olika karaktär i översiktsplanegruppen. HSO erbjuds att lämna synpunkter inför varje trafikplan. Till trafikförsörjningsplan 2015-2016 hade följande synpunkter inlämnats; o E45 tillförs två hållplatser i Skarvsjöby. En vid vägkorsningen mot Pauträsk och den andra i nivå med f.d. skolan, pingstkyrka, f.d. butik o Önskemål att ringbilssystem införs Tärnaby - Hemavan tätorter. Inga ytterligare synpunkter har lämnats till denna plan. Tillsammans med regional kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken och verksamma entreprenörer i kommunen har Storumans kommun ett etablerat årligt samarbetsoch dialogforum rörande persontrafiksfrågor. Kommunen har under många år arbetat strategiskt med frågor rörande trafik och infrastruktur samt regional utveckling via föreningen Blåvägen och delvis via MidtSkandia. Kommunen har verkat för att regional utveckling, infrastruktur och planering ska ses i system och i större geografier än den egna kommunen. Kommunen deltar aktivt i de flerlandssamarbeten som organisationerna verkar i. Storuman kommuns befintliga trafik Linjetrafik inom kommunen. Kommunens inomkommunala trafik redovisas inte i detalj utan detta sker vid tidtabellsarbetet. Kommunens trafik per linje finns på Länstrafikens hemsida, www.tabussen.nu Övriga kommunala behov kan lösas genom via kommunens avtal hos reseservice, Västerbottens läns Landsting och framgent via kommunens egna ramavtal. Sida 10 av 24 Avtal Storumans kommun har en stor del av sin trafik under pågående upphandling. Avtal med automatiskt upphörande vid avtalstidens slut 2015-12-31. Avtal finns för ringbil mellan, Kittelfjäll och Gränssjö, i anslutning till linje 328 till sommaren 2017. I avtalet ingår ett samarbete med bussgods avseende posttransporter alla vardagar. Bussgods ersätter kommunen enligt särskild överenskommelse. Skolskjuts finns upphandlad fram till 2019 för skolskjutsområde Gunnarn med möjlighet till ett optionsår fram till 2020-06-30. Kommunen upphandlar linjetrafik för fyra inomkommunala stråk/områden och särskild skolskjuts för tre skolskjutsområden. Storumans kommun kommer att från 2016-01-01 att tillhandahålla linjetrafik i följande områden/stråk; o Storuman-Långsjöbyområdet o Storuman-Skarvsjöbyområdet o Tärnaby–Laisholm- Hemavan-Umfors området o Tärnaby-Granås-Boksjönområdet o Kittelfjäll-Gränssjö (ringbilstrafik till 2017-12-31) Stomlinjenätet 2013 - den regionala trafik som Västerbottens Läns Landsting ansvarar över. Sida 11 av 24 Restidsprojektet Tidsjustering av kommunens skolor har genomförts för att möjliggöra rimlig koppling mellan Storuman, Sorsele och Vilhelmina. Storuman har en morgonkoppling från Sorsele via linje 45 men saknar från hösten 2013 returresa till Sorsele då Storumans kommun inte längre bekostar ringbilen. Storuman och Sorsele kommun saknar nu pendlingsmöjligheter mellan centralorterna för gymnasieelever och viss arbetspendling. Skolskjuts Kommunen kommer att övergå till skolskjuts 2016-01-01 på områden med litet eller varierande resandeunderlag. Övergång till skolskjuts står i direkt konflikt med nuvarande strategisk plan och innevarande verksamhetsplan. Skolskjutsar är en primärkommunal uppgift och kan inte föras över till kollektivtrafikmyndigheten men kan samordnas med kollektivtrafikens linjesystem. Gods i linjetrafik och skolskjuts Idag finns två linjer som upphandlats som elev- och godstransport, 325 Pauträsk och 320 Boxfjäll, i Storumans kommun. Förändringen av intäktsfördelningen av godsintäkter har medfört att Landstinget får 100 % av intäkterna och ersätter kommunen med 100 000 kr/linje och år för linjer med godsbussfordon. Från 2016-01-01 har kommunen inget krav på godsfordon i linjetrafik och skolskjuts. Alla fordon ska i mån av plats ha möjlighet till befordran av mindre styckegods och man ska med fördel se på samordning med andra, ex post, mat och varor, för ett effektivt utnyttjande av resurser. Särskilda godsfordon upphandlas inte. Ringbil (kompletteringstrafik för glesbygd) Ringbilen är en beställningsstyrd kompletteringstrafik, som finns i vissa områden där det saknas reguljär linjetrafik. Syftet med Ringbilen är att kunna ge kollektivtrafikservice till människor i den glesaste glesbygden och tillgodose behov av anpassad trafik inom tätorten. Om ekonomin tillåter bör de flesta områden ha tillgång till Ringbil med anslutning till linjetrafik för minst en serviceresa till tätorten per vecka. All ringbilstrafik finns i tidtabell. Volymen av ringbilar fastställs i samband med tidtabellsarbetet. Sida 12 av 24 Avropsstyrda resor Skolskjutsar med sviktande eller litet underlag kommer att läggas som avropsstyrd resa eller inrymmas i den upphandlade särskilda skolskjutsen. Till trafikåret 2016-17 finns det troligen två destinationer med möjlighet till daglig avropsstyrd kommunal resa. Självskjuts I Kommunstyrelsen finns beslut om att regelmässigt erbjuda vårdnadshavare ersättning till självskjuts när det inte finns underlag till linjetrafik eller skolskjuts. I dag finns två avtal till självskjuts i kommunen. Vårdnadshavarna har då ansvar för att barnet kommer till skolan och ersätts enligt kommunala reseavtalet. Färdtjänst/Riksfärdtjänst Myndighetsutövning och budget för färdtjänst och riksfärdtjänst hanteras i kommunstyrelsen. Storumans kommun avropar sina färdtjänst- och riksfärdtjänstresor i Landstingets beställningscentral, Reseservice. Övrig trafik och infrastruktur Till övrig trafik räknas nödvändiga anslutningar till ordinarie linjetrafik, särskilda omsorgens resor, särskolans resor samt skolans bad-, sim-, kultur- och idrottsresor. Dessa resor beställs inom avropsavtalet eller upphandlas av ansvarig förvaltning. Under detta trafikår har Stensele skolas badresor upphandlats separat. För skolskjutsturen mellan Umfors-Tärnaby finns en separat överenskommelse till 2015-12-31. Omlastningsterminalen och angränsande infrastruktur Pendlarparkering finns vid Gardsjöbäcken (E 12) Åtgärder: Åtgärder trafikutbud Förslaget till trafikförsörjningsplan följer inte kommunens nuvarande mål i verksamhets- och strategisk plan, d.v.s. målet; o att förbättra befintliga kommunikationer såsom flyg, buss, tåg, vägnät, mobiltelefoni och fibernät Sida 13 av 24 Förslaget att endast beställa delar av den befintliga linjetrafiken främjar inte kollektivt resande men anses kunna motiveras med att trafiken i stor utsträckning endast finns på grund av skolans behov av elevtransporter samt att vanligtvis är skolskjuts ett ekonomiskt mer fördelaktige alternativ än linjetrafik. Fordonen i kommande upphandling kan då helt anpassas efter elevunderlag och behöver inte planera för eventuella övriga resenärer. Kommunen måste dock tillskjuta resurser för att handha den egna upphandlingen och uppföljning av skolskjutsavtalen. Elevtransporter som regelrätt skolskjuts har helt andra krav att uppfylla än linjetrafiken, bl.a. skolskjutshållplatser, skyltning, handläggning och ansvarsfrågor. Avtalsperioden för skolskjuts är vanligtvis kortare och följer skolans skolår. För elever och skolan bör detta upplevas som enklare och flexiblare. Ingen hantering av skolkort krävs för dessa elevtransporter. Medlen går före målen i detta fall. Åtgärder infrastruktur Fortsatt utveckling av omlastningsterminalen. Markförvärv har genomförts, detaljplanering pågår och dialog om lösningar för fortsatt utveckling förs tillsammans med Region Västerbotten och Trafikverket Anläggning av nya busskurer och hållplatser utförs i dialog mellan kommunen, länstrafiken och trafikverket. Storumans kommun deltar aktivt i projektet, hållplatser efter E12, som Regionala kollektivtrafikmyndigheten har beviljats medel för via Sveriges kommuner och Landsting, SKL. Ansökan om genomförande har gjorts hos skyltfonden. Projektet är viktigt för Storumans kommun då det idag råder stora svårigheter att få till flexibla och fungerande hållplatser i glesbygd. Behov av hållplatser och busskurer i båda riktningarna. finns i Barsele, Åskilje, Hemavan, Skarvsjöby, Blaiken, Tärnaby samt Forsvik. Samtliga är inrapporterade till Länstrafiken. För Storuman resecentrum har ombyggnationer inne/ute och samlokalisering av gods och persontrafik påbörjats och slutförs under sommaren 2015. I Tärnaby finns behov av gång och cykelanslutningar till busstationen samt ett färdigställande av hållplatsen vid Statoil. I Hemavan planeras för tre kollektivtrafikhållplatser av Trafikverket. Troligt genomförande under 2016. Dessa har under lång tid funnits inrapporterade hos Länstrafiken. Resecentrum i Hemavan är under utredning. Infrastruktursatsningar i samband med gruvetableringar utreds. Sida 14 av 24 Barns skolvägar ses över i pågående hastighetsplan och inrapporterade brister finns delvis med i Länstransportplanens potter och kommer att åtgärdas inom plantiden. Exempelvis gäller detta runt skolan i Stensele, passage över Inlandsbanan på Kungavägen. Åtgärder samordning med övrig samhällsplanering och andra aktörer Ett aktivt deltagande i den regionala, nationella och internationella transportplaneringen. Aktivt deltagande i föreningen Blåvägen och MidtSkandia. Kommunen deltar i framtagandet av ett trelandsprojekt rörande näringsliv, forskning och innovation samt transport. Kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en trafikstrategi. Internt är Storumans kommun väl samordnad med övriga förvaltningar. Storumans kommun har regelbundna möten med Trafikverket och deltar aktivt i de forum som Västerbotten har för kollektivtrafik, färdtjänst och samhällsbetalda resor. Kommunen har tillsammans med verksamma entreprenörer ett dialogforum för den trafik som berör Storumans kommun. Länstrafiken och Regionala kollektivtrafikmyndigheten deltar vanligtvis vid dessa tillfällen. HSO har inga tillkommande synpunkter till trafikförsörjningsplanen. Åtgärder inom upphandling Storumans kommun har påbörjat upphandlingsprocessen av inomkommunal trafik och särskilda skolskjutsar med trafikstart 2016-01-01. Storumans kommun har för avsikt att upphandla inomkommunallinjetrafik på linjer med stabilt/större underlag. Huvudprioritet är barns pendling till och från skolan. Ambitionen för den inomkommunala linjetrafiken är att erbjuda en resa till skolan och två resor hem. För linjer med litet resande underlag (få skolbarn) är ambitionsnivån att erbjuda en resa till skolan och en resa hem. Kunden (i många fall FKUN) kan beställa mer trafik men får då inom egen ram bekosta utökningen av trafiken. Storumans kommun avser beställa följande linjetrafik med de krav som finns upptagna i trafikförsörjningsplanen: o Storuman-Långsjöbyområdet o Storuman-Pauträskområdet o Tärnaby –Laisholm- Hemavan- Umforsområdet Sida 15 av 24 o Tärnaby-Granås-Boksjönområdet Samtliga linjer ska vid trafikstart förses med biljettmaskiner för linjetrafik. Övrig trafik upphandlas av Storumans kommun som särskild skolskjuts. Önskemål om åtgärder rörande stomlinjenätet. Stomlinjetrafiken är upphandlad både på E45 och E12 och tågtrafik finns på sträckan Umeå-Lycksele. Vissa justeringar kan genomföras vid tidtabellskifte i buss- och tågtrafiken. Prioriet måste läggas på att man kan köpa en biljett för hela sträckan oavsett byte mellan buss och tåg. Det måste också finnas resegarantier vid förseningar mellan buss och tåg som inte drabbar resenären med långa väntetider som följd. Västerbottens Läns Landsting besparing i Hemavan Tärnaby området innebär att området nu helt saknar kollektivtrafik mellan Sverige och Norge. Storumans kommun önskar dagliga resmöjligheter mellan Tärnaby – Mo i Rana. Storumans kommun har under många år tagit ansvar för att daglig pendling mellan Sorsele och Storumans gymnasium varit möjlig. Kommunen anser sig inte längre ha ekonomiska möjligheter till detta och begär att Landstinget tar ansvar för att sträckan Sorsele – Storuman får daglig gymnasie- och arbetspendling då sträckan går mellan två kommuncentra. Storumans kommun och Trafikverket har under flera år arbetat med tätortsupprustning Hemavan och är nu i skedet att Trafikverket arbetar med att ta fram arbetsplan. Länstrafiken har deltagit i arbetet och verkat för att hållplatssituationen ska säkras i Hemavan. Tre hållplatser finns föreslagna och behöver iordningställas under 2016. Kvarstår gör arbetet med att formera ett framtida resecentrum; o Att Landstinget avsätter medel för de tre hållplatserna i Hemavan. Storumans kommun har lyft fram vissa frågor i stomlinjetrafiken som särskilt betydelsefulla; o Anslutningstider till/från Umeå för arbetsresor, konferenser, möten, studier och besök på sjukhuset. Storuman kommun har i sin resepolicy tagit beslut om att tjänsteresor ska göras med kollektivtrafik längs med E12 om så är möjligt. o Storumans kommun har efterfrågat Landstingets prioritering för linje 31 .Det ifrågasätts varför godset prioriteras före persontrafik på en av de viktigaste pendlingstiderna till Umeå på morgonen. Storuman och Sorsele kan inte ansluta till Umeå före 10.00, med rimlig starttid, på grund av denna prioritering. o Körtiderna mellan Blåvikssjön och Gunnarn måste ses över då man fortfarande får stå och vänta på att få avgå från Gunnarn. Sida 16 av 24 o Snabba upp den långväga trafiken o Expressbuss Umeå – Hemavan under högsäsong och på fredagar. o En möjlighet om en samordning av kollektivtrafiken sommartid gentemot Inlandsbanan. Beställning för skolstart 2015 och tidtabellskifte Storuman avser se över den befintliga inomkommunala linjetrafiken innan skolan får sommarlov och inför tidtabellskiftet under hösten 2015. Justeringar hanteras som verkställighet men läggs senare som bilaga i planen. Referenser. Verksamhetsplan 2015 Storumans kommun Gällande översiktsplan Storumans kommun Storumans kommuns strategiska plan 2014-2020 Energi och klimatstrategi Storumans kommun Resfria möten & EnergiSmart resande, för Lycksele kommun och Storumans kommun TRANA – Nulägesanalys av Storumans kommun(Rapport 2012:20) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012- 2015 Sida 17 av 24 Bilaga 1 Skolskjutsreglemente Kommunstyrelsen ansvarar för transporterna till och från skolorna. Fritid-, kultur- och utbildningsnämnden (FKUN) har ombetts lämna in förändringar i FKUN som kan påverka upphandling av trafik i kommunen. Kommunstyrelsen har påtalat att FKUN behöver hjälpa till med att utreda och klarlägga följande frågeställningar inför kommande upphandling av kollektivtrafik; o en utvärdering av befintliga upptagningsområden av Gunnarn och Slussfors skola samt konsekvenser av om de kvarstår utan korrigering o klarläggande om ramtider för Slussfors skola med syfte att klara sig med en tur och retur resa per dag och med ett fordon. o hur FKUN tänker organisera skolan, av särskild vikt är att klargöra om det finns förändringar som påverkar resandeunderlagen i linjetrafiken vid Gunnarn, Slussfors och Stensele skola. Muntligen har FKUN återkopplat att skolorganisationen kvarstår som idag. Definition - vad är skolskjuts? I det här sammanhanget avser vi att skolskjuts är: Transport av elev i grundskola och särskola till och från skolan. I Storumans kommun får elever i förskoleklass resa med den befintliga linjetrafiken. Ingen speciell trafik planeras för förskoleklass. Kommunen tillåter i mån av plats gymnasieelever och kompisar att resa med i den särskilt anordnade skolskjutsen. Skolskjuts är inte: Transporter av tillfällig natur. Resor mellan hem och barnomsorg/fritids. Undervisning på annan plats än skolan t.ex. till simhall, studiebesök, teaterbesök mm. Skjuts till och från annan skola/lokaler för undervisning i slöjd, idrott, b-språk etc. Planering av skolskjuts Kommunstyrelsens ansvar Skolskjutsverksamheten ska tillgodose en lång rad krav både vad gäller lagstiftning och önskemål från inblandade parter. Verksamheten ska bland annat uppfylla krav Sida 18 av 24 på rimliga restider för eleverna, trafiksäkra transportlösningar och kostnadseffektiv planering. Skolskjutsorganisationen ska bland annat lösa följande: Avgöra vilka elever som ska beviljas skolskjuts Utarbeta förslag till trafiklösningar, färdvägar och hållplatser Informera om tidtabeller mm Upphandla och följa upp avtal Skolans ansvar vid planering av skolskjuts Ansvarig för skolskjutsplaneringen på skolan behöver vara insatt i de geografiska förutsättningarna, var eleverna är bosatta och elevens familjeförhållanden. En utvärdering av läsåret som varit skall göras så att eventuella synpunkter kan tas med i planeringen. Informera trafikplaneraren om skolans läsårstider samt respektive årskurs start- och sluttider. Sammanställa ett skolskjutsunderlag där skolskjutsberättigade elever redovisas med namn, personnummer, adress, föräldrar, folkbokföringsadress, årskurs. Beställa och handha skolkort till elever som uppfyller kraven för skolskjuts och skall nyttja linjetrafik. Innan läsårets start inventera och redogöra för ev. justeringar av nya elever och andra förändringar. Informera vårdnadshavare och elever om tidtabeller, hållplatser, ordningsregler och aktuella telefonnummer. Inkomma med ramschema senast 1 okt inför kommande hösts trafikstart. Inkomma med slutligt schema senast 15 juni inför höstens trafikstart. Information till vårdnadshavare Innan höstterminen startar ska skolan informera vårdnadshavarna om aktuella tidtabeller och hållplatser. Det är också viktigt att informera om de ordningsregler som skolan tagit fram. Skolans information till berörda vårdnadshavare bör innehålla: Regler och riktlinjer Tidtabeller och hållplatser Ordningsregler Aktuella telefonnummer till: Den lokalt skolskjutsansvarige på skolan Skolskjutsentreprenörerna och chaufförerna Kommunens trafikplanerare Sida 19 av 24 Transportörens ansvar Hålla ingånget avtal och beslutade tidtabeller Anordnande av skolskjuts I Storumans kommun utförs skolskjuts med allmänkollektivtrafik, av särskilt upphandlade entreprenörer, via avtal hos Landstingets reseservice och via självskjutsavtal. Särskilt anordnad skolskjuts ska samordnas med andra transporter där så är möjligt. Tänkbara typer av transporter är sjukresor, färdtjänst, resor till gymnasieskolan, mat, post och varor. Ett effektivt utnyttjande av returtransporter och väntetider är viktigt. Kommunen tillämpar dessutom likformighet inom ett område vilket innebär att varje tätort räknas som ett område även om man bor inom eller utanför kmgränsen. Förskoleklasselever får kostnadsfria resor med ordinarie linjetrafik. Ingen separat skolskjutsning och planering sker för förskoleklasselever. Kommunen kan regelmässigt erbjuda föräldrar ersättning till självskjuts när det inte finns underlag till linjetrafik. Ersättningsnivån följer kommunala reseavtalet. Elever som ansöker om skolskjuts till annan skola än den de hänvisas till beviljas skolskjuts i någon, av ovan angivna, form om inte kommunen kan påvisa väsentliga kostnader av bytet till annan skola. Avstånd och trafikförhållanden För elever boende utanför tätort med ett gångavstånd mellan bostad och hållplats för skolskjuts, eller avstånd mellan hem och skola där vägen i huvudsak saknar belysning: Åk 1-3 1 km Åk 4-9 2 km För övriga elever: Åk 1-9 3 km Väntetider och restider Långa res- och väntetider ska om möjligt undvikas och måste avvägas med hänsyn till planering och samordning av skolskjutsverksamheten. Vid Sida 20 av 24 eventuella väntetider vid skolan är det skolan som ansvarar för tillsyn, ordning och säkerhet. Enligt skollagen är kommunen skyldig att utforma sin grundskoleverksamhet med hänsyn till hur eleverna ska kunna ta sig till och från undervisningen. Kommunen följer rättspraxis i sin prövning. Växelvis boende Skolskjuts vid växelvis boende eller varaktigt boende beviljas enligt gällande lagar och praxis (Kommunförbundets Cirkulär 2004:64). Det innebär att man kan få skolskjuts från båda vårdnadshavarna så länge ingen bor i annan kommun. Skriftlig ansökan skall inkomma till handläggare för att få sitt ärende prövat och att tillstånd till skolskjuts ska kunna beviljas. Tillfällig funktionsnedsättning Rätten till skolskjuts vid tillfällig funktionsnedsättning bedöms från fall till fall. Borttappade färdbevis Storumans kommun följer det regelverk som finns framtaget för skolkort av Länstrafiken och Regional Kollektivtrafikmyndigheten. Gäller i den allmänna kollektivtrafiken. Ansvarsfördelning mellan hemmet och skolan Kommunen, aktuell skola, transportören, vårdnadshavare och elever har alla del i ansvaret under resan mellan hemmet och skolan. Eftersom många parter berörs i skolskjutsverksamheten kan det vara svårt att dra några exakta gränser för var och ens ansvar. Vägen mellan hemmet och hållplatsen Vårdnadshavaren ansvarar för eleven på vägen mellan hemmet och hållplatsen samt vid hållplatsen. Vårdnadshavaren ansvarar för att eleven följer gällande ordningsregler och anvisad väg till hållplatsen. Säkerhetsfrågor och problem med anknytning till vägen mellan hemmet och hållplatsen löses i första hand i samråd mellan skolan, vårdnadshavare och entreprenör. Om det kvarstår frågor kring säkerheten på vägen och vid hållplatsen skall skolan kontakta kommunens trafikplanerare för skolskjuts. Sida 21 av 24 På hållplatsen samt vid på- och avstigning Det ankommer i första hand på vårdnadshavarna att se till att gällande ordningsregler följs. Det är inte tillåtet för chauffören att släppa på eller av elever på andra ställen än de i skolskjutsplanen fastställda skolskjutshållplatserna. Om så sker bör skolan omgående ta kontakt med trafikplaneraren som kontaktar entreprenören och begär att den uppgjorda skolskjutsplanen efterföljs. Kommunstyrelsen ansvarar i samråd med tekniska kontoret, polisen och väghållaren för att hållplatsen, så långt det är möjligt, har en tillfredställande säkerhet och är lämpligt placerad. Under transporten och vid skolan Under transporten är det transportören och chauffören som ansvarar för att gällande trafikbestämmelser och ordningsregler följs. Om ordnings- eller säkerhetsproblem uppstår under transporten kontakta kommunens trafikplanerare. Eventuella problem ska chauffören/entreprenören lösa tillsammans med skolan. När eleven anländer till skolan är det skolan som ansvarar för tillsyn och för att ordnings- och säkerhetsregler efterföljs. Detsamma gäller vid hemfärd efter skolans slut. Det är viktigt att skolan i samråd med trafikplaneraren ser till att: Aktuella hållplatser och turlista meddelas till de elever som är berättigade till skolskjuts. Om flera skolskjutsturer avgår samtidigt från skolan bör det märkas ut varifrån respektive tur avgår. Hållplatsen vid skolan bör ligga i direkt anslutning till skolområdet Personal från skolan ansvarar för ordningen vid av- och påstigning vid skolan. Skolskjuts och säkerhet I samband med att skolskjutsplaneringen ska man ta fram elevlistor för respektive skolskjutstur. Vid en eventuell olycka är det viktigt att transportör och skola vet vilka elever som finns med på turen. Att en elev tillfälligt uteblir från skolskjutsen påverkar oftast inte turens längd eller sträckning. I de fall där eleven åker skoltaxi är det extra viktigt att eventuella avvikelser rapporteras. Vårdnadshavare ansvarar för att tillfälliga ändringar rapporteras till beställningscentralen. Ordningsregler Skolan ansvarar för att ordningsregler upprättas för skolskjutsningen i samråd med entreprenören och att eleverna undervisas om dem. Det bör till exempel finnas regler Sida 22 av 24 för var eleverna ska invänta buss eller taxi för hemfärd och vilka regler som gäller vid påstigning och under resan. Incidentrapportering Incidenter och tillbud i samband med skolskjutsverksamheten ska alltid rapporteras till skolskjutsansvarig på respektive skola som rapporterar vidare till kommunens trafikplanerare för skolskjuts. Övningar och utbildning I samråd med entreprenörerna ska skolan svara för att eleverna undervisas i trafiksäkerhet och övas i hur de ska uppträda i händelse av en olycka. Krisplan Entreprenören ska kontakta berörd skola och skolan ska upprätta en plan för hur man agerar vid en eventuell olycka. Krisplanen bör innehålla: • Vilka åtgärder chauffören ska vidta på olycksplatsen och vilka åtgärder som vidtas på skolan • Vilka som ska kontaktas och aktuella telefonnummer. • På vilket sätt och med vilken regelbundenhet, elever och personal övas i säkerhet. Åtgärder chauffören ska vidta är bl a: • Utrymning av bussen samt uppsamling av eleverna • Kontroll av eventuella skadade • Larma 112 • Hjälp till eventuella skadade Fram tills polis och räddningstjänst anlänt till olycksplatsen är det chauffören som göra det den kan för eleverna. Chauffören ska omgående kontakta ansvarig personal på skolan och ansvarig entreprenör samt kommunens trafikplanerare för skolskjuts. Sida 23 av 24 I händelse av en olycka är det nödvändigt att chauffören har en aktuell lista på vilka elever som åker med turen. Av den anledningen är det viktigt att skolan meddelar eventuella avvikelser som framkommet till skolan från elevlistan. Det gäller både elever som av någon anledning inte ska åka med på turen eller extra elever som ska åka med tillfälligt på en tur (gäller ej linjetrafik). Avvikelserapportering Skola och entreprenör ansvarar för att dokumentera eventuella avvikelser i skolskjutsverksamheten och att rapportera dessa till kommunens trafikplanerare för skolskjuts. Sida 24 av 24
© Copyright 2024