Byggnadsstyrelsens rapporter
Byggnadsstyrelsens rapporter Träv ar a - furu till snickerier 491 K 158:1 1989-06 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Bygnadsstyrelsensrapport nr 158:1 USBYGGNADSSTYRELSEN Dokumentetsdatum Arendebeteckning 1989-06 5001 -2 17 Projektnamn (ev förkortat) Träkvalitet Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Hans Nilsson, projektledare Gunnilla Billgren, projektledare Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Thomas Thörnqvist, konsult Kjell Glasson, konsult Dokumentets titel Trävara - furu till snickerier Huvudinnehåll Beskrivningar av krav på trävara som skall användas till fönster och snickerier. Sammanställning av kunskap hämtad ur äldre handböcker i snickeri- och träbyggnadsteknik samt gamla och nya forskningsresultat, insamlade erfarenheter vid intervjueroch studiebesök samt byggnadsstyrelsens egna erfarenheter från byggande och förvaltande verksamhet. KBS kvalitetskrav. Beskrivningar och illustrationer av trävarufel. 1de avsnitt där författare finns angiven ansvarar denne för innehåll och bildmaterial. Nyckelord Furu, fönster, kvalitetskrav, lagring, mögel, projekteringsunderlag, röta, snickerier, sortering, sågning, torkning, träkvalitet, trävara, trävarufel, vattenlagring. Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Svensk Byggtjänst Sthlm 08/730 51 00 Gbg 031/81 00 85 ,, Malmö 040/709 55 ,, Umeå 090/12 5910 0348-9434 omfäng 40 sidor - Red Ref Henrik Waldenström 0 Byggnadsstyrelsen 1989 Gunnilla Billgren Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08-783 10 00 104 46 build S 08-783 1 1 80 Byggnadsstyrelsensrapporter158:1 . ravara -f uru till snickerier á INNEHÅLL BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 FÖRORD 4 INLEDNING 5 BYGGNADSSTYRELSENS KVALITETSKRAV 7 TRÄKVALITET FÖRE ÅR 1950 Kjell Classon 10 TRADITIONELL TRÄKUNSKAP Kjell Classon 11 VATTENLAGRINGSSKADOR Julius Boutelje 12 RÖTSVAMPAR Björn Henningsson 14 MÖGEL- OCH BLÅNADSSVAMPAR Hans Lundström 16 ÄMNESTILLVERKNING Thomas Thömqvist 17 FORSKNING INOM TRÄMATERIALOMRÅDET Thomas Thömqvist 18 UNDERLAG FÖR PROJEKTERING OCH UPPHANDLING 20 ORDFÖRKLARINGAR 23 TRÄVARUFEL, FIGURER 29 SÅGAR, ÄMNESTILLVERKARE OCH SNICKERIFABRIKER -besök och intervjuer 1982-83 samt 1987-88 33 LITTERATURFÖRTECKNING 34 Bilaga 1 KBS BESTÄMMELSER 1937 37 Bilaga 2 KBS KVALITETSKRAV - TEXTRUTA 38 Bilaga 3 BLANKETT FÖR TRÄVARUDEKLARATION 39 FÖRORD Rapporten har utarbetats vid byggnadsstyrelsen, tekniska byrån i Stockholm med Hans Nilsson som projektledare. I arbetet med rapportens första upplaga deltog ingenjör Kjell Classon, Kolmården. I arbetet med denna omarbetade upplaga har docent Thomas Thörngvist, Uppsala deltagit. I de avsnitt där författare finns angivna svarar dessa för innehåll och figurer. 4 INLEDNING Föreliggande rapport är en sammanställning av kunskap hämtad ur äldre handböcker i snickeri- och träbyggnadsteknik samt gamla och nya forskningsresultat. Dessutom har erfarenheter och kunnande hos yrkesfolk inom trävarubranschen insamlats och bear- betats. Det finns olika uppfattningar om hur trä ska hanteras och behandlas för att kunna uppnå bästa beständighet. Teori och praktik går inte alltid jämsides och dessutom ställer storskalig och småskalig verksamhet olika krav. I dagsläget är det mycket viktigt att driva såväl grundläggande forskning om träets kemiska och fysikaliska egenskaper som forskning rörande förändringar som kan uppstå hos trävaran genom försurning, nedsmutsning, gödsling, utlakning, nya arbetsmetoder, nya trädslag, sjukdomar m m. Det är härvidlag nödvändigt att forskarna visar att nya metoder och tillämpningar som föreslås är lika bra eller bättre ur beständighetssynpunkt än de som utgår från traditionellt träkunnande. I Sverige tillverkas snickerier av furu, medan man i andra europeiska länder ofta använder sig av gran. Detta hänger samman med den traditionella uppfatt- ningen i respektive land om vilket träslag som är det lämpligaste. Det förekommer skillnader mellan gran och furu vad gäller rötbeständighet, torkning, torktider, bearbetning, ytbehandling m m. Forskning pågår som syftar till att utröna granens lämplighet för tillverkning av t ex fönster. I avvaktan på resultat från dessa undersökningar har utredningen om "Trävara till snickerier" begränsats till furu, som enligt svensk tradition är den lämpligaste trävaran till snickerier. De i rapporten redovisade synpunkterna och haven är tillämpbara för val av trävara till alla slag av snickeriprodukter. Bakgrund Under senare år har kraven på trävarans kvalitet förändrats, vilket medfört vissa problem. Studier av fönsterskador visar att fönster som tillverkats före mitten av 1900-talet har mycket låg frekvens av rötskador, medan fönster som tillverkats därefter har en tilltagande frekvens av rötskador. Detta kan ha samband med bl a den stora ökningen av byggnadsvolymen som kulminerade under 1960-talet . Den ökade produktionen ställde krav på olika slag av rationaliseringsåtgärder. Det traditionella träkunnandet kunde Foto: Thomas Thörnqvist BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 5 inte hävda sig gentemot kvalitetsmässigt tveksamma rationaliseringsvinster. Mängdt" ande tog överhand över kvalitetstänkandet. Träråvaran valdes med utgångspunkt från rationella och produktionsmässiga hänsynstaganden och man fäste mindre avseende vid dess naturliga beständighetsegenskaper. Även teknik och ytbehandling vid tillverkning av fönstersnickerier liksom hanteringen och monteringen på byggnadsplatsen kom att påverkas. Syfte För byggnadsstyrelsen har det varit angeläget att precisera kraven på trävaran, då erfarenheten visar att målade träfönster har god beständighet under förutsättning att trävara, ytbehandling och konstruktiv utformning är god. snickeribranschen samt av vissa forskare inom det träteknologiska området. Man menade bl a att det inte skulle vara möjligt att redan i skogen välja ut virke till snickeriträ enligt de krav som ställdes i rapporten. Vidare skulle det vara svårt att i sågverken och på snickerifabrikerna efterleva dessa krav. Man ifrågasatte även om kraven på virkeskvaliteten hade någon avgörande betydelse för fönstersnickeriernas beständighet. En uppföljning av hur kraven i rapporten kunnat efterlevas har nu genomförts. Ett flertal sågverk, ämnestillverkare och snickeriindustrier har besökts. De allra flesta menar att det är möjligt att anskaffa rundvirke samt att såga och vidareförädla trä till produkter som uppfyller ställda krav. Produkternas pris kommer dock att bli något högre än då sågfallande virke av o/s och V sort använts. Detta beror bl a på att man Det kan ibland vara svårt att formulera krav på ett måste göra ett hårdare kvalitetsurval och styra avverkning och rundvirkeshantering, samt att kostna- biologiskt material, där en del egenskaper inte alltid derna för lagring av det sågade och torkade virket går att mäta och beskriva. Med kvalitet avses den sammanfattning av utmärkande drag och egenskaper hos trävaran som är av betydelse för det slutliga snickeriets användning och underhåll. kommer att öka. Byggnadsstyrelsen anser dock att denna merkostnad för trävaran endast ger en marginell kostnadsökning för det färdiga snickeriet, medan det medverkar till avsevärt lägre framtida underhållskostnader för det insatta snickeriet. Arbetet med denna rapport har styrts av de krav byggnadsstyrelsen ställer på träets beständighet och en önskan att i möjligaste mån minska träproduktens underhåll, samt av möjligheten att anskaffa träprodukter som svarar mot dessa krav. Med beständighet menas i detta avseende att träet ska motstå kemisk, fysikalisk och mikrobiell nedbrytning samt att det ska vara formstabilt. Vidare har hänsyn tagits till krav på goda förutsättningar för infästning av beslag. Erfarenheter När första upplagan av rapporten kom ut 1984 mottogs den med blandade känslor av sågverks- och Uppföljningen visar alltså att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs i rapporten. Tillgången på snickeriträvara är god, men efterfrågan har hittills varit låg inom landet. Det är därför viktigt att den svenska snickeriindustrin skärper sina kvalitetskrav, så att intresset för att tillvarata denna råvaruresurs stimuleras. De senaste årens utbyggnad av enheter för tillverkning av ämnen i trä gör det i dag möjligt att ta fram virke med de kvalitetskrav som byggnadsstyrelsen ställer på den färdiga produkten. Foto: Thomas Thörnqvist 6 BYGGNADSSTYRELSEN RAPPORT NR 158:1 BYGGNADSSTYRELSENS KVALITETSKRAV I följande avsnitt sammanfattas de kvalitetskrav som Byggnadsstyrelsen valt att ställa på trävara till fönster och snickerier i sin nuvarande byggnadsproduktion. Det innebär att både krav utifrån gammal trätradition och krav som vetenskapligt visats vara viktiga tagits med. Trädets ålder Träd som kan ge trävara lämplig för snickeritillverkning, ska avverkas när det är fullmoget för att ge hög kärnvedsandel. En fura kan anses vara mogen när kärnans diameter är större än 50% av rotstockens toppdiameter. Detta framgår av att trädets krona slutat växa på höjden och att tillväxten, d v s årsringarna, blir mindre och mindre. I ett fullmoget träd är kärnan fullt utbildad och mängden extraktivämnen stor (stort kådinnehåll). Trävara för snickeritillverkning ska sågas ur stockar från fullmogna träd. Detta ger trävara med hög kärnvedsandel. Trädets avverkningstid Träd som kan ge trävara lämplig för tillverkning av snickerier ska avverkas under vintern för att få god beständighet. Träd som avverkas under denna tid ger, bl a genom de bättre förutsättningarna för lagring, en trävara som har mindre benägenhet att angripas av svampar och insekter. Trävaran anses även vara mer lättorkad och spricker i mindre utsträckning. Trävara för snickeritillverkning ska vara sågad av Timmersortering Sågtimmer sorteras och mäts enligt instruktioner utfärdade av Skogsstyrelsen i samråd med Virkesmätningsrådet. Det timmer som är aktuellt som träråvara för snickeritillverkning är rotstock av furu i S och o/s kvalitet. Rotstocken innehåller ca 70% av hela trädets totala mängd extraktivämnen. Furans extraktivämnen innehåller fungiciden pinosylvin, som ger veden en viss beständighet mot rötsvampangrepp. De timmersorter, som ska användas för uppsågning av trävara till snickeritillverkning, är rotstockar i s och o/s kvalitet med toppdiameter >_200 mm. Timrets lagring Timmer som avverkats under vintern kan lagras på land till sommarens början, då det ska vara uppsågat. Timret ska ligga på underlag helt fritt från markkontakt för att minska risken för svampangrepp. Vid vårens början ökar risken för sprickbildning i timret och för angrepp av svampar. För att undvika dessa skador skulle timret kunna våtlagras. Men vid våtlagring undertiden fr o m vårens början tillhöstens början kan splintveden skadas och därigenom bli mer permeabel (genomsläpplig för vätskor). Detta beror på en bakteriell nedbrytning av vissa strukturelement. Den ökade permeabiliteten förorsakarproblem t ex genom ojämn upptagning av bets-, lasyr- och impregneringsmedel. Den ökade vattenupptagningsförmågan är ogynnsam för snickerier för utomhusbruk - risk för rötangrepp. Timmer för trävara till snickeritillverkning ska timmer från träd som avverkats under vintern. lagras på land och får inte våtlagras. Avverkningssätt Timretssågning Avverkning av träd som bedöms ge snickerikvalitet ska ske med omsorg och försiktighet för att undvika skador på timret. Avverkning med moderna maskiner som t ex skördare (kombinerad fällnings-, kvistningsoch kapningsmaskin) innebär risker. Timrets mantelyta kan få dubb- och tryckskador som kan ge blånadsskador och fiberresningar på det färdiga snickeriet. Dessutom kan skördare åstadkomma fl" ingar i timret, vilket kan ge sprickbildningar som följd. Sågning av timmer som kan ge trävara för snickeritillverkning ska ske fr o m vinterns till sommarens början. Vintern börjar då dygnsmedeltemperaturen är under 0 °C, medan sommaren börjar då dygnsmedeltemperaturen är över +10 °C. Trävara för snickeritillverkning ska vara sågad av timmer, som avverkats och transporterats med varsamhet och som inte skadats vid hanteringen. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORTNR 158:1 7 Timretssågsätt Den mekaniska sönderdelningen av timmer till plank och bräder sker i huvudsak med följande maskintyper: - ramsåg, - bandsåg, Genomsågning - cirkelsåg, - reducerverk. Bearbetning av sågtimmer i reducerverk är olämp- lig då det gäller trävara för snickeriändamål. Detta sågsätt kan ge bestående fiberskador. Sönderdelning kan ske på tre olika sätt: - genomsågning, - fyrsågning, - kvartsågning. Genomsågning för poster Genomsågning är en metod för sågning av timmer till okantade bräder och plank, vilka antingen inte bearbetas - okantade varor - eller kantsågas. Fyrsågning är en metod för sågning av timmer enligt vilken först bräder avskiljes på två motstående sidor varefter den återstående delen, blocket, vänds ett kvarts varv och sågas till bräder och plank, bräderna kantsågas. Fyrsågning Kvartsågning är en metod för sågning av timmer enligt vilken stocken först delas i fyra delar genom två mot varandra vinkelräta snitt genom stockens mitt, varefter delarna sågas till bräder genom snitt i 45° vinkel mot tidigare snitt. Sågning av timmer avsett för snickeriändamål får inte ske i reducerverk. Sågytorna ska varajämna och släta. Trävarans torkning Efter uppsågningen torkas trävaran. Torkningen kan ske genom: -brädgårdstorkning, -artificiell torkning. Kvartsågning för paneler, lister 8 Avsikten med torkningen är att fortast möjligt efter uppsågningen nedbringa trävarans fuktkvot under 20%, så att risken för svampskador minskar. Vid torkningen avgår förutom vatten även andra ämnen ur trävaran, vilka kan ha betydelse för trävarans beständighet. För att undvika för stor avgång av dessa ämnen, ska torkningen ske vid en temperatur under +45 °C torrtemperatur. Efter uppsågningen ströläggs bräder resp plank i paket för truckhantering. Lämplig storlek på truckpaBYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 keten är ca 6 000 x 1200 x 1200 mm (L x B x H). Bräderna resp plankoma placeras jämndragna i båda egenskaper som påverkar bedömningen är: ändar och strölagda med ribb ? 25 x 50 mm c/c högst 1000 mm. Dessa ribbor får inte vara infekterade av mögel- eller blånadssvamp. STRUKTURFEL kvistar, kådlåpor, barkdrag, tjurved, kådved, vresved, snedfibrighet, vattved, lyror, röta, insektsskador Vid ströläggning för brädgårdstorkning läggs bräder och plank med ett stort kantavstånd. Vid ströläggning för artificiell torkning kan kantavståndet minskas. Trävaror ska torkas på ett fackmässigt sätt såväl i brädgård som artificiellt. Därmed menas att torkningen ska genomföras i enlighet med anvisningarna Dessa bedömningsgrunder ska kompletteras med: missfärgningar - får förekomma om de försvinner vid hyvling i Svenska Träforskningsinstitutets Handbok i virkes- våtlagringsskador - får inte förekomma torksprickor - får inte förekomma mögel - får inte förekomma kådrinningar - får inte förekomma torkning Brädgårdstorkning Innebär torkning utomhus på brädgård. Virkespake- KONDITIONSFEL fuktighet, blånad ten läggs upp på stabbfötter ca 500 mm från markytan, tre till fyra paket uppe på varandra och tre till fyra paket bredvid varandra. Den så bildade virkesstapeln ska omgående täckas av ett provisoriskt tak. Virkesstaplarna läggs med cirka tre meters inbördes avstånd. Artificiell torkning En reglerad torkning beträffande temperatur, fuktighet och luftflöde i kammare eller tunnlar, vid högst +45 °C torrtemperatur och i övrigt enligt STFI:s Handbok f ör virkestorkning . Trävaran får inte vara TILLVERKNINGSFEL vankant, måttfel , sågfel SPRICKOR kärnspricka, ringspricka, torkspricka, småsprickor som anhopningar i ytan (jfr bild 28) DEFORMATIONSFEL skevhet, kupighet, flatböj, kantkrokighet skadadav torkningen. D v s den får inte vara spruck- Dessa felaktigheter på den sågade trävaran kan kons- en, missfärgad , svampinfekterad, skev , krokig eller utåt vara bemängd med kåda. Leverantören ska lämna aktuell torkjournal innehållande uppgifter om; torktyp, torkschema , paketnummer, tidpunkt för insättning resp uttagning , våt- resp torrtemperaturdygnsvis avlästa vid reglerställena . Temperaturgivarna ska vara kalibrerade. tateras vid sortering efter sågningen. De grundläggande egenskaperna som avgör träets beständighet är där- För trävara till snickeritillverkning är trädgårdstorkning att föredra. Artificiell torkning kan godtas. Om avsteg från detta regelsystem görs beträffande avverkningstid, våtlagring), sågtid och torkning är det sågverkets skyldighet att visa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovan. Trävaranssortering- Bedömningav emot inte tillgängliga vid en okulärsortering, utan måste vara garanterade av skogs- och sågverksindu- strin enligt ovan. Avsteg felaktigheter För försäljning av sågade trävaror hade från mitten av 1800-talet utformats ett antal sorteringsregler. Dessa samordnades av Föreningen Svenska Sågverksmän som år 1960 utgav anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu och gran; den så kallade "Gröna Boken". Dessa anvisningar gäller för sågat och justerat exportträ och anger den nedre gränsen inom respektive sort. De sågade trävarorna har indelats i sorteringsgrupp I, II, III, IV, V och VI. De fyra första sorterna har sammanförts till en gemensam grupp Trävaranslagring Trävara för snickeritillverkning bör lagras i magasin minst ett men helst två år. Under lagringstiden blir kådan hård och spänningarna i veden utjämnas. Trävarans fuktighet anpassar sig tillluftens ochj ämviktsfuktkvoten uppnås. Trävara för snickeritillverkning minst ett år, efter sluttorkning. ska magasineras benämnd o/s (osorterat) varvid IV sortering utgör den undre gränsen. Snickeriträvara Trävarans sortering till snickeriträvara ska ske enligt "Gröna Boken" och får omfatta I, II och III sort. De BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 1> För närvarande är den enda praktiskt användbara kontrollmetoden, la- sering av provstycken som stickprovsmässigt utväljs av beställaren. Nya metoder och instrument är emellertid under utveckling. 9 TRÄKVALITETFÖRE ÅR 1950 ingenöfrKJELL CLASSON, Snickerikonsult, Kolmården Allmänt Fram t o m början av 1950-talet beskrevs kraven på trävara för snickerier och byggnadsändamål dels som krav på sågtimret och dels som krav på den sågade • Biologiska krav trädets arvsanlag växtplats miljö varans sortering - se anvisningar från Byggnadssty- relsen (bilaga 1), Fortifikationsförvaltningen och ålder ,' årsringsavstånd kärnbildning Snickerifabrikernas Riksförbund samt i byggnadslitteraturen från denna tid. kådinnehåll Under 1950-talet ersattes dessa anvisningar med texter i ByggAMA och SIS samt Anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu och gran - den s k "Gröna Boken" som gällde för sågat och justerat exportträ. Föreskrifterna tog inte hänsyn till de grundläggande egenskaper som avgör träets beständighet. I dessa publikationer hade kraven på sågtimret inte tagits med. Endast sorteringsreglerna för den sågade trävaran enligt "Gröna Boken" följdes vid kvalitetsbedömningen, vilket kan vara en av de bidragande orsakerna till rötskador på fönstersnickerierna. För redovisning av de tidigare gällande kraven på träråvara för snickerier har utgiven litteratur studerats - se litteraturförteckningen. Kvalitet på sågtimmer Egenskaper I de texter som före 1950-talet låg till grund för kvalitetsbegreppet framhölls att: - trädet skulle vara fullmoget • Bearbetningstekniska krav avverkningstid avverkningssätt timrets sortering hantering lagring trävarans " sågtid torkning lagring Bakgrunden till dessa krav är att trä är ett biologiskt material som påverkas av fukt, värme och mikroorganismer och därför kan angripas av bakterier, mögel-, blånads- och rötsvampar. Beaktas dessa synpunkter minskar riskerna för kvalitetsförsämring såväl hos sågtimret som hos den sågade trävaran och de färdiga snickeriprodukterna. Denna samverkan mellan skogs-, sågverks- och snickeriföretagare resulterade bl a i fönstersnickerier med mer ån 100-årig beständighet. - trädet skulle avverkas under vinterhalvåret - timret skulle vara landrullat - timret skulle vara sågat på våren - trävaran skulle lufttorka - trävaran skulle lagras under några år Skogs-, sågverks- och snickeriindustrin lade ytterligare såväl biologiska som bearbetningstekniska krav på trävaran för snickeritillverkning enligt följande; Sorteringav sågadeträvaror För plank och bräder gällde följande sorteringsbestämmelser med avseende på virkets godsida - se bilaga nr 1. klass I II III IV - kvistren helren bättre halvren halvren v - bättre utskott Plank och bräder av sorteringarna inom klasserna I och II skulle vara fullkantiga . Virke tillhörande klasserna II-IV fick ha vankant intill 1/3 av tjockleken, 1/5 av bredden och 1/4 av längden. 10 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 TRADITIONELL TRÄKUNSKAP ingenöjr KJELL CLASSON, Snickerikonsult, Kolmården Den träkunnige kan ofta genom att se och känna på ett trästycke avgöra dess lämplighet för snickeritillverkning. Alla sinnen - syn, känsel, lukt , hörsel och smak medverkar till en total upplevelse som gör det möjligt att avge ett omdöme. Här nedan görs ett försök att beskriva den träkunniges sinnesintryck som ligger till grund för bedömningen av ett trästyckes lämplighet för snickeriändamål: Sinnesintryck Värdering Synintryck Trävaran bör vara - träets struktur rakväxt - årsringar - kärna - kåda, harts - kvistar smala, jämna, koncentriska mörkt rödbrun jämn avgränsning mot splintveden ge ett fett intryck mindre, fåtaliga, friska - sprickor mindre, fåtaliga - kådlåpor mindre, fåtaliga - övriga träfel bör inte förekomma Känselintryck bör uppfattas - vikt tung - ytan len Luktintryck börkännas - lukt frisk Hörselintryck bör vara - ljud vid slag - högt och rent Smakintryck bör förnimmas - smak terpentin Trädets uppkomst och växtplats Arvsanlagen har stor betydelse för trävarans lämplighet för tillverkning av snickerier. Där måste stor noggrannhet iakttagas vid val av kottar som ska ge frö. De ska vara från furubeständ som är kända för hög virkeskvalitet. De fröträd som ställs kvar vid en slutavverkning ska vara de bästa i beståndet. Forskningen bör även inrikta sig på att få fram träd som uppfyller kraven på framtida gott snickerivirke. En väl vald växtplats är viktig för att få bästa möjliga trävara. Lampliga växtplatser är sand- och grusmoar. Dessa växtplatser ger regelbundna och täta årsringar och jämn cylindrisk kärnbildning, som är en förutsättning för formstabilt trä. Olämpliga växtplatser är våtmarker, lerjordar samt hällmarker. Dessa växtplatser kan ge oregelbundna årsringar och kämbildningar samt tendens till tidigt begynnande rötbildningar. Träd som ger trävara lämplig för snickeritillverkning kommer från tät- och senvuxna skogspartier. Senvuxet - inte sv " tvuxet - virke har rotstock med små friska övervallade kvistar. Detta uppstår om kvistarna har dött eller ramlat bort i ett tidigt skede. Idag förekommer bestånd med stort avstånd mellan träden, plantering is k glest förband eller med för tidig och hård röjning. Detta ger i slutfasen en skog där sågtimret har stora kvistar. Genom stamkvistning kan man om den utförs på rätt sätt få en bättre sågtimmerkvalitet. Önskemålet är att skogsbruket medverkar till produktion av en fura lämplig för snickeriändamål genom att vid nyproduktion välja lämpliga fröer och skogsmarker för detta ändamål och under växttiden vårda skogen så att furor med långa raka, kvist- och knölfria stammar blir resultatet. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 158:1 11 VATTENLAGRINGSSKADOR Docent JULIUS BOUTELJE, institutetför träteknisk forskning Våtlagring av sågtimmer För att säkerställa enjämn tillgång till råvaran behövs vid medelstora och stora sågverk en viss lagring av sågtimmer. Under våren, sommaren och höstens början är industrilagring dock förknippad med risker för sprickbildning och insekts- respektive svampangrepp. Vanligtvis förekommer dock någon form av våtlagring, d v s lagring i vatten eller bevattning på land, så att man eliminerar eller åtminstone kraftigt reducerar dessa lagringsrisker. Vattenlagring kombineras ofta med bevattning för att hindra uttorkning hos virke som ligger ovan vattenytan. Förändringar i veden genom bakteriell aktivitet Under senare tid har uppmärksamheten riktats mot olägenheter i samband med våtlagring. Utöver miljöproblem, som inte berörs i detta sammanhang, sker efter en tids lagring en ökning av splintvedens genomsläpplighet för vätskor och gaser. Virkets ökade permeabilitet förorsakas av bakterier. Den bakteriella aktiviteten är temperaturberoende och våtlagring under den kalla årstiden från november till vårens början medför sålunda ingen eller endast ringa ökning av Oskadade pormembraner i färsk ved vedens permeabilitet. Bakterierna angriper vissa pektinrika strukturelement i veden: i första hand pormembraner hos trakeider och märgstråleparenkymceller, vilket ökar vedens porositet. Den bakteriella nedbrytningen omfattar utöver pektin även hemicellulosa, cellulosa och extraktivåmnen som stärkelse, äggviteämnen, socker etc. En mängd olika bakteriearter har isolerats ur våtlagrat virke, många av dem rörliga och med förmåga att bryta ned pektin. Bland isolerade bakterier kan t ex nämnas Bacillus polmyxa, Bacillus subtilis (pektinnedbrytande), Aereobacter cloacea och Erwinia omelianskii (cellulosanedbrytande). Rollen av enskilda bakteriearter bör förmodligen ses som ett komplext samspel mellan flera bakteriearter. Någon bakteriell nedbrytning av lignifierade strukturelement under industriell våtlagring förekommer inte, eller på sin höjd i ytterst ringa omfattning. Skadade membraner i våtlagrat virke Faktorer som påverkar permeabiliteten Inte bara temperatur utan även en rad andra faktorer påverkar hastigheten med vilken vedens permeabilitet ökar under våtlagringen. I stillastående vatten uppges dessa våtlagringsskador ske snabbare än i 12 BYGGNADSSTYRELSEN RAPPORT NR158:1 strömmande vatten. Detta tyder på att anaeroba (syrefria) förhållanden bidrar till att öka den bakteriella aktiviteten. Många bakteriekulturer som isolerats under anaeroba förhållanden har dock visat sig kunna växa även under aeroba (syrerika) förhällanden. Betydelsen av näringsämnen och övriga kemiska aspekter hos vatten och ved för de bakteriella våtlagringsskadoma är föga kända. Granar betydligt mindre känslig för bakteriellt angrepp än furu och obarkat timmer påverkas långsammareån barkat. Kärnved berörs inte av de bakteriella angreppen. Permeabilitetsökningen sker mycket snabbare vid vattenlagring i vattenmagasin ån vid bevattning på land. Dessa förhållanden återspeglas i Vid användningar där virket tidvis utsätts för kontakt med vatten ökas risken för röta om virket är våtlagringsskadat, eftersom sådant virke upptar mera vatten och därför under längre tid håller en fuktkvotsnivå som ärlämplig förröta. Behandling med lämpligt vattenavvisande medel kan dock ändra dessa förhållanden radikalt. Även upptagningen av vattenavvisande medel blir större hos våtlagringsskadat virke och detta gör en sådan behandling mera effektiv. Vakuumimpregnering av våtlagringsskadat virke medför problem p g a för hög upptagning av lösningsmedel. En del av lösningsmedlet förblir kvar i veden och ger upphov till uppmjukning och bläsor under målningsskiktet. nedanstående tabell som är baserad på våtlagringsförsökutförda av STFI på 70-talet. Tabellen ger information beträffande maximumlängd av våtlagringsperiod som kan tillåtas om överabsorption av bets eller lasyr, som yttrar sig i form av fläckar och mörka stråk, ska undvikas hos sidoutbyte. Även utan föregående impregnering kan problem uppstå vid målningar av våtlagringsskadat virke. Om målarfärgen innehåller ett lösningsmedel som löser harts kan överupptagning av detta lösningsmedel medföra att harts i veden löses upp. Vid senare av- Maximal längd av våtlagringsperiod fläckar ovanpå färgfilmen. Vattenlagring av Problem med oregelbunden och fläckig betsning och lasering hos våtlagrat virke har redan berörts. tt Bevattning tt 11 barkad furu obarkad " barkad gran obarkad " barkad furu obarkad " barkad gran - 2 veckor - 4 veckor - 5 veckor - b veckor - 8 veckor -10 veckor -14 veckor obarkad " -17 veckor dunstning av lösningsmedlet avsätts hartset som fula Limning och skärande bearbetning påverkas inte av våtlagring. Ovanstående tidsrymder kan betraktas som en orientering. Om man vid en speciell användning kan lätta på sina krav beträffande längd av våtlagringsperiod beror dels på betydelsen av permeabilitet i det aktuella fallet, dels på uttagning av virket. Man bör t ex komma ihåg att observationema som tabellen är baserad på galler de yttersta användbara sidobräderna tF L'.:kY från sidoutbytet. Djupare in i stocken sker överab- sorption i form av synlig oregelbunden hetsupptagning först efter längre våtlagringstid. Vid STFI har ett Ökande betsupptagning (obarkad furu). förfarande utvecklats för detektering av våtlagringsskador och en patentansökan har inlämnats både för förfarandet och utrustningen. Patentet är baserat på permeabilitetsmätning av virket. Normer för våtla- gringsskador (ökad permeabilitet) bör hellre baseras på dylika permeabilitetsmätningarån våtlagringsperiod. på längden av Konsekvenser av våtlagringsskador virkets användning för De bakteriella angreppen som sker under en våtlagring vid en sågverksindustri har knappast någon betydelse för virkets hållfasthet. Beträffande möglingsbenägenhet av våtlagringsskadat virke föreligger inga säkra uppgifter. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 13 med ökad vattenlagringstid RÖTSVAMPAR Professor BJÖRN HENNINGSSON, Sverigeslantbruksuniversitet, Institutionen för virkeslära Vid förhöjda fuktförhållanden i en byggnad kan trä och träbaserade material angripas av olika slags mikroorganismer; bakterier , aktomyceter , mögelsvampar, blånadssvampar och rötsvampar. De tre första grupperna anses bidra till elak lukt i fuktskadade hus. Aktinomyceter och framförallt mögelsvampar producerar snabbt stora mängder sporer som kan orsaka olika former av allergier . Vanliga mögelsvampslä ten på trä är Trichoderma , Penicillium och Aspergillus. Blånadssvampar missfärgar och ökar vattenupptagningsförmågan hos träet. Rötsvamparna slutligen angriper dessutom vedstrukturen och försämrar virkets hållfasthet . Beroende på vilka rötsvampsarter som angripit veden blir resultatet brunröta, vitröta eller "soft rot". I byggnader är brunrötesvampar vanligast. Den vanligaste rötsvampen i fönstervirke är vedmusslingen (Gloeophyllum sepiarium ). Andra vanliga byggnadsskadesvampar är knöltackan (Antrodia serialis ), mögeltickan (Antrodia sinuosa ), källar- Vatten svampen (Coniphora puteana) och den äkta hussvampen (Serpula lacrymans). Angrepp av den sena- re kräversnabbaoch omfattandesaneringsåtgärder. Något olika förutsättningar gä ller för uppkomst av angrepp av de olika svampgrupperna. Detta framgår av nedanstående uppställning, som är hämtad ur Programarbete - Trä och Fukt utarbetad 1984 av träfuktgruppen SLU -STFI-KTH. Trä kan utsättas för mikrobiologiska angrepp vid många tillfällen från skogen till den slutgiltiga användningen i byggnaden . Med gällande sorteringsregler tolereras inom sågverksindustrin vissa former av angrepp i vissa virkeskvaliteter . Bortsett från de högsta kvalitetsklasserna tillåts sålunda blånad och tidiga rötangrepp i begränsad omfattning. Sådana angrepp kan uppkomma i skogen i det växande trädet, i rundvirket underlagring och transport samt vid torkning, lagring och transport av det sågade virket. Angreppen leder till en viss ökning av vedens vattenupptagningsförmåga (permeabilitet). MÖGELSVAMPAR BLÅNADSSVAMPAR RÖTSVAMPAR Sporerna kan gro vid hög luftfuktighet.Frittvattenintealltid nödvändigt. Frittvatten för sporernas groning Frittvatten för sporernas groning Fuktkvot30-120% förtillväxt Fuktkvot30-120% förtillväxtoch nedbrytning : optimum40 - 80% fuktkvot . Fuktkvot20% kan räcka för hussvamp om vatten transporteras från annat håll. Tål intelångtidsuttorkning Fuktkvot20-150%förtillväxtoch sporbildning. Mer beroende av Tål lång tids vattenlagringmen luftens fuktighetän virketsfuktkvot. växer inte (syrebristvid vattenmättnadi veden) Sporer kan överleva torra Tål långa torrperioder perioder. Temperatur Växt mellan 0° och 55 °C Växer mellan -3° och +40 °C Växt mellan 0° och 40 °C Optimummycketvarierande Optimum22-28 °C Optimum25 - 32 °C Vissa sporer mycket värmetåliga Vissa arterkan växa vid temperaturer över+40 °C Optimumför hussvamp 21 °C Tål nedfrysning Pigmentbildningkan uteblivid lågatemperaturer Näringsbehov Kolhydrateri form av friasockerarteroch pektinsubstanser i vedcellerna; mycket förnöjsamma Kolhydrateri form av friasockerarterhuvudsakligen i parenkymatiskaceller (märgstrålar) Kväve: stimuleras av kvävetillsatser Kväve (ofta kvävebristi ved) Mineralsalter Mineralsalter ochspårelement Vitaminer(vissa arter) Maximumför hussvamp p 24 °C Tål nedfrysning under långaperioder liksomupprepadenedfrysningar.och upptiningar. Kolhydrater(=vedens cellulosa och hemicellulosor) Kväve(oftastkvävebristi ved) Mineralsalter VitaminB 1 Vitamineroftastintebehövliga Surhetsgrad 14 pH 2 - pH 10 förväxtoptimum vanligenpH 5 - 6 pH 2 - pH 7 förväxtoptimum ca pH 5,5 pH 2 - pH 7 för växtoptimum pH5 BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 158:1 Långvarig s k våtlagring av vedråvaran, vanligtvis det obarkade rundvirket, kan leda till angrepp av bakterier. Bakterieangrepp kan inte upptäckas med blotta ögat. Virke som har starkt förhöjd permeabilitet är mindre lämpligt att använda, där risken för uppfuktning är hög. Virke som under lång tid, t ex i en konstruktion utsätts för direkt påverkan av väder och vind invaderas av bakterier och svampar. Åldrat, väderpåverkat trä får bl a på grund av dessa organismers inverkan förändrade permeabilitetsegenskaper, vilket bör beaktas vid underhållsarbete. Blånads- och mögelangrepp, som anlagts i virket under torkning, lagring, transport eller hantering vid byggplatsen, kan i vissa fall fortsätta att utvecklas efter inbyggnad i en konstruktion. Exempel på angrepp av soft rot. Bilden visar ett tvärsnitt av björkved fotograferat med svepelektronmikroskop. Vedfibrerna på tvärsnittets vänstra halva har kraftiga angrepp av soft rot medan fibrerna till höger är förhållandevis friska. Foto: Thomas Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet. BYGGNApssT 'YREISEN • RAPPORTNR 158:1 15 MÖGEL- OCH BLÅNADSSVAMPAR Docent HANS LUNDSTRÖM, Sverigeslantbruksuniversitet, Instutionen för virkeslära Begreppet " mögel " får ibland beteckna varje form av mikrobiologisk växt (angrepp) på byggnadsmaterial, men vanligen är det mögel och blånadssvampar som menas. Mögelsvamparnas mycel (svamptrådar) växer oftast ytligt i det yttersta vedskiktet och på vedens yta. Dessa svampar kan inte bryta ned vedfibrerna. Mycelet är hyalint, d v s ofärgat, och bildar stora mängder sporerfrån sporbildandeorganpå vedytan. Sporerna är vanligen färgade. Olika mögelarters sporer har olika färg och ett ytligt mögelangrepp kan därför vara allt från vitt över grått, grågrönt och gulgrönt och grönt till svart. En del mögelsvampar har en unken lukt. Sporerna kan vara allergiframkallande hos vissa människor. Blånadssvamparna kan växa i veden, men kan inte förstöra (bryta ned) vedfibrerna i någon större omfattning. Mycelet är normalt pigmenterat i grönt, brunt, blått eller svart. Mycelets färg tillsammans med vedens egen gulaktiga färgton gör att missfärgningen oftast förefaller blåaktig. Vid temperaturerunder 8 °C saknar mycelet hos vissa blånadssvampar pigment. Både färgade och ofärgade sporer kan bildas. Blänadsangrepp i rundvirke kallas gemensamt för stockblånad . Obarkat virke kan angripas av insekter (bark- och märgborrar) som i sin tur sprider sporer av vissa blånadssvampar . Den blånad som uppkommer växer snabbt och djupt in i virket och kallas insektsblånad . Det obarkade virket kan också infekteras av vindtransporterande blånadssvampsporer via ändytor, kvistsår och sprickor. Sådana blånadsangrepp benämns luftburen blånad. Brädgårdsblånad kallas den luftburna blånad som angriper nysägat virke under torkning, lagring och transport. Sporerna gror på fria virkesytor och mycelet växer in i veden . Luftburen blånad kan också angripa fuktigt konstruktionsvirke . Under torkningen kan virket också smittas genom direktöverföring från blånadsangripna strön och bolster - strö blånad. Grundförutsättningar för tillväxt av mögeloch blånadssvamp Grundförutsättningar för att mögel - och blånadssvamp ska etablera sig och tillväxa är att det finns fukt, värme , näring och lämpligt substrat -pH (surhetsgrad ). Miljökraven varierar dock mellan olika svampar och svampgrupper. 16 Mögelsvamparkan gro, tillväxa ochbilda sporerpå ved med fuktkvoter mellan 20 -150 %. För sporgroning räcker det ofta med hög luftfuktighet . Fritt vatten är inte alltid nödvändigt . Sporerna kan dessutom överleva torra perioder under lång tid, flera år. Den relativa luftfuktigheten spelar också stor roll för den fortsatta tillväxten hos mögelsvampar , speciellt vid fuktkvoter hos virke under 30%. Mögelsvamparna är mer beroende av luftens fuktighet än av virkets fuktkvot. Sporer hos blånadssvampar föredrar fritt vatten för groning . Den fortsatta tillväxten av mycelet kan ske vid fuktkvoter mellan 30-120%. Optimum för flertalet arter ligger i intervallet 40 -80%. Blånadssvampar tål lång tids vattenlagring , men tillväxer inte nämnvärt på grund av begränsad tillgång på syre vid vattenmättnad i veden . Sporer och mycel från blånadssvampar är vanligen känsligare mot uttorkning än sporer från mögelsvampar. Mögelsvampar har en bred temperaturtolerans och kan tillväxa vid temperaturer från strax över 0 °C upp till omkring +55 °C. Temperaturoptimum varierar starkt för olika arter. Vissa mögelsporer är mycket värmetåliga och kan även i fuktigt tillstånd klara temperaturer på något över +70 °C under flera timmar. Blånadssvampar kan tillväxa vid temperaturer från -3 °C upp till omkring +40 °C. Temperaturoptimum ligger vanligen i området +22 till +28 °C. Sporerhos de bägge svampgruppernatål nedfrysning under långa perioder. Mögel- och blånadssvampar, som inte kan utnyttja vedens huvudbeståndsdelar, cellulosa och lignin, hämtar sin näring ur olika sockerarter och proteiner vilka bl a förekommer i märgstrålarna. Mögelsvampar är mycket förnöjsamma i sitt näringsbehov. Surhetsgrad (pH) på och i ett tillväxtmedium är en viktig faktor för tillväxten hos svamparna. Hos frisk ved ligger pH vanligtvis mellan 5 och 6. Mögelsvamparna är pH-toleranta och tillväxer mellan pH 2 och pH 10, optimal tillväxt sker dock vid pH 5 - 6. Blånadssvamparnas pH-krav är något snävare och ligger mellan pH 2 och pH 7 med en optimal tillväxt vid pH ca 5,5. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 ÄMNESTILLVERKNING Docent THOMAS THÖRNQVIST Xylem AB, Uppsala De senaste åren har utbyggnaden av enheter för till- För närvarande förekommer det ett flertal olika ideer om hur tillverkning av ämnen ska ske. Två huvudgrupperingar kan urskiljas - de som utgår från genomsågade stockar respektive de som utgår från fyrsågade plank. verkning av ämnen i trä anpassade efter snickeri- och möbelindustrins krav ökat i snabb takt. Tillverkningen sker mot specifikation på dimension och kvalitet och utförs till stor del vid sågverken. Det förekommer även industrier som specialiserat sig på att köpa in sågad vara och ur denna tillverka ämnen. De traditionella sorteringsreglerna, som beskrivs i "Gröna boken", används vanligtvis inte i detta sammanhang. I en speciell variant där man utgår från en genom- sågad stock tas först vankanten bort på plankans ena sida och sedan klyvs den upp parallellt med årsringarna. När man kommit till märgen i plankans smalaste 'anda vänds den och andra sidans vankant klyvs bort. Härigenom kan man utnyttja rotstockens nedre kvistfria del optimalt. Det största virkesspillet kommer att utgöras av de kilformade virkesbitarna i märgens närhet. För snickeri- och möbelindustrin innebär möjligheten att köpa ämnen i stället för bulksågat virke, att virkesspillet minimeras. Detta medför att man kan betala ett högre pris för den volym träråvara man är i behov av. Ämnestillverkarna kan å sin sida utnyttja den sågade varan optimalt, eftersom man har flera olika köpare med olika krav på dimensioner och kvalitet. Därmed har varje enskild virkesbit stor möjlighet att hamna hos rätt slutanvändare. Det bästa virkesutnyttjandet torde de ämnestillverkare ha som levererar ämnen till både snickeri- och möbelindustrin. Genom att man specialiserar sig på ämnen till endera av dessa förlorar man möjligheten att utnyttja plankan optimalt. Det kan däremot finnas produktionstekniska fördelar som gör att en specialisering blir mer lönsam för det enskilda företaget. Exempel på en produktionsanläggning för ämnestillverkning. °\\ \ \\\ \'• \ \ o \e ' \\i BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 17 FORSKNING INOM TRÄMATERIALOMRÅDET Docent THOMAS THÖRNQVIST Xylem AB, Uppsala Historik Sedan urminnestider har trä använtssom materiali byggnader. I de flesta fall har dessa byggts för att ge skydd under många år. Man har därför strävat efter att användaträmed lång livslängd. Genom århundradena har man lärt sig att vissa trädslag passar bättre till byggnadsvirke ån andra. Dessutom har erfarenheten visat att trä från samma trädslag har olika livslängd beroende på var träden vuxit, hur gammalt trädet varit, hur virket hanterats efter fållning och var i trädet man tog byggnadsvirket. Den kunskapom trä som man förvärvat har genom århundradena förts vidare genom muntlig tradition. Skråsamhällets system med mästare och gesäller är exempel på överföring av denna kunskapstradition. I samband med industrialismens intåg började man alltmer intressera sig för vad olika egenskaper hos trä berodde på och hur man skulle få fram virke med önskade egenskaper . Under 1900-talets första hälft genomfördes i Nordeuropa ett stort antal vetenskapliga undersökningar för att beskriva vedens egenskaper och hur dessa varierade i trädet. Den kunskap man förvärvade under denna tid kan man läsa om i Kollmans bok Technologie des Holzes från 1951. Under de senaste 30 åren har forskningen inom området varit sparsam. Forskningsinsatserna har i stället inriktats mer på att kemiskt behandla trä, för att därigenom uppnå bättre livslängd och formstabilitet. Dagens forskning Studerar man vad de olika forskningsråden givit pengar till den senaste tioårsperioden finner man att de satsat stora resurser på olika typer av impregnering. Vissa metoder är avsedda att öka träets livslängd (skydd mot svampangrepp), medan andra metoder är avsedda att öka träets formstabilitet (t ex acetylering). Likaså har fukt och fuktvandringens betydelse för svampangrepp i och på trä rönt ett stort intresse. De senare åren har dock Statens råd för byggnadsforskning (BFR) samt Skogs- och Jordbrukets Forsknings- -Studier av luftföroreningarnas inverkan på vedens egenskaper Inom projektet jämförs veden hos träd som skadats av luftföroreningar med veden hos friska träd, vad avser vedens anatomiska, fysikaliska , kemiska och mekaniska egenskaper . Dessutom undersöks om virke från skadade träd angrips av mikroorganismer i större omfattning än vad virke från friska träd gör. - Framtida virkeskvalitet Projektet är uppdelat i tre delar. Del ett syftar till att kartlägga konsumenternas krav för några v" definierade träprodukter. De krav som konsumenterna ställer på produkterna kommer att ligga till grund för hur virket redan i skogen ska väljas med avseende på vedegenskaper för att uppfylla kraven på slutprodukten. Del två syftar till att kartlägga timmerlagringens inverkan på olika vedegenskaper, medan del tre syftar till att studera skogsskötselmetodernas inverkan på virkets egenskaper och kvalitet. - Ungdomsved Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning har tilldelat de fyra institutionerna för virkeslära i Danmark, Norge, Finland och Sverige medel för att studera ungdomsveden i gran. Ett huvudmål med projektet är att definiera gränsen mellan ungdomsved och mogen ved. Byggforskningsrådet har dessutom tagit initiativ till en tvärvetenskaplig forskning , där träforskare och färgforskare ska samverka i ett försök att få fram system för utvändig ytbehandling av trä som har längre underhållsintervall än dagens system. Inriktning på den framtida materialforsk- ningen Trä är ett heterogent material vars egenskaper varierar inom trädets stam, mellan träd i ett bestånd och mellan bestånd med olika geografiskt läge. Till stor del beror dessa variationer på barrens och skottens tillväxt. råd medverkat till att några forskningsprojekt kommit till stånd där olika vedegenskaper studerats från det växande trädet i skogen till den färdiga produkten. Av dessa kan följande projekt nämnas: Anledningen till detta är att tillväxthormonet auxin produceras vid barrens och skottens bas. Under våren när tillväxten är störst är även auxinproduktionen som störst . Tillväxthormonet styr även vedfibrernas tillväxt och därmed även vedfibrernas dimension. - Beständighet hos virke avsett för fönster Projektet syftar till att studera betydelsen av virkesråvarans ursprung och behandling för den färdiga träproduktens livslängd. Ett träds barrmängd respektive tillväxt beror på en rad faktorer, som t ex markens bördighet (bonitet), klimatet, skogsskötselmetoder och genetiskt ursprung. Detta innebär att man får träd med olika ana- 18 BYGGNADSSTYRELSEN. RAPPORTNR 158:1 tomiska egenskaper beroende på var trädet växer och hur man sköter beståndet där trädet växer. De anatomiska egenskaperna avgör till stor del vedens fysikaliska respektive kemiska egenskaper, vilket i sin tur har betydelse för de mekaniska egenskaperna samt träproduktens livslängd. Som exempel på samband kan nämnas att om träden i ett bestånd står tätt och markens bördighet är låg så kan man räkna med att barrmassan och tillväxten är låg. Detta leder till att årsringarna blir täta med en relativt sett stor andel tjockväggiga sommarvedsfibrer. Veden kommer härigenom att få en hög densitet, vilket leder till hög hållfasthet. Dessutom kommer veden att ha låg permeabilitet, eftersom ringporema i sommarved är mindre och färre än i vårved. Lägre permeabilitet innebär en minskad vattentransport i veden, vilket i sin tur leder till minskad risk för svampangrepp. En liten barrmassa innebär också att trädets behov av näringslösning från marken är lägre än om trädet har stor barrmassa. För att reglera mängden näringslösning till assimilationsprocessen bildar trädet kärna. Vid liten barrmassa kommer trädet därför att bestå av en relativt sett större andel kärna än om barrmassan är stor. I kärnan är alla celler döda, varför kämved bl a får bättre formstabilitet än splintved. I tallens kärna ökar dessutom andelen extraktivämnen, vilket medför bättre motståndskraft mot svampan- grepp. Att man kan välja ut skogsbestånd med speciella egenskaper visar figur 1 tydligt. Man kan här se att gran som ärplanterad på nedlagd åkermark haren förhållandevis liten spridning i böjhållfasthet jämfört med gran från Sveriges totala skogsbestånd. Det är högst troligt att man genom att definiera olika ståndortsfaktorer, klimatlägen och skogsskötselmetoder har möjlighet att dela upp den utflackade kurvan i figuren i ett flertal kurvor med liten spridning. Det är även troligt att andra kvalitetsfaktorer, som t ex formstabilitet, bearbetbarhet och livslängd, följer samma mönster som böjhållfastheten. Genom att bättre lära sig förstå de processer som sker i trädet i samband med tillväxten och trädets åldrande är det sannolikt att man kan lära sig förutsäga en träprodukts livslängd vid olika slags exponering i en byggnad. Enligt den hävd som härskade en bit in på detta århundrade valdes träd ut för speciella ändamål redan i skogen. Kriterierna för urval var ofta jordmån, trädets mogenhet, trädtoppens utseende, barkens textur och klangen vid slag med yxnacken mot stammen. Dessa kriterier hade m an kommit fram till genom erfarenhet. Med dagens teknik bör det dock vara möjligt att vetenskapligt identifiera mätbara egenskaper för att beskriva ett virkesstyckes kvalitet som svararmot olika slutanvändares önskemål. Grundforskningsbehovet inom området trämateriallära är stort. Men det är också svårt eftersom det för att nå praktiskt användbara resultat fordras en tvärvetenskaplig forskning där kompetenser inom områdena fysiologi, anatomi, fysik, kemi, mekanik, mykologi och skogsvetenskap måste vävas samman. Det rådande forskningsmönstret med skogsforskare och biologer som forskar för sig och tekniker och byggare som forskar på sitt håll måste brytas. Det är viktigt att i framtiden få fram skogsfolk med bättre teknisk kunskap, likaväl som det är viktigt att få fram tekniker med bättre skogligt och biologiskt kunnande. Spridning i böjhållfasthet hos gran i Sveriges totala skogsbestånd jämfört med gran planterad på nedlagd åkermark (efter Wiklund, Träteks temabok med verksamhetsberättelser 1986-1987). frekvens 0,12 0,10 0,08 åkergran 0,06 0,04 ....................... ......../?....... ..........................................................................,.........................................M1..................................... gran .....J„ .Tf ..................................... ............................... ................:......................... 0,02 0 0 20 40 60 80 100 böjhållfasthetMPa (N/mm2) BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 1 PROJEKTERING OCH UPPHANDLING Byggnadsstyrelsens kvalitetskrav på trävaror har här sammanfattats och formulerats för att användas som förfrågningsunderlag. I första avsnittet redovisas kraven på trävara för snickeriändamål allmänt och i avsnitt två de tillkommande krav som ska gälla trävara till fönster. Kraven kan användas tillsammans eller var för sig. 1 TRÄVARA FÖR ALLMÄNNA SNICKERIÄNDAMÅL - Beskrivning av trävara och dess hantering - kådrivningar får inte förekomma - småsprickor får inte förekomma som, anhopningar i ytan. Märkning Trävara som uppfyller ovanstående krav märks med "SN" - snickeriträ. Avsteg Om avsteg från detta system görs beträffande av- Kvalitetsbestämmelserna gäller vid leverans från sågverk till snickerifabrik. verkningstid, våtlagring, sågtid och torkning är det sågverkets skyldighet att visa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovanstående. Deklaration "Snickeriträ" ska verifieras med uppgift om avverkningstid, timmerlagring, sågtid, torkning samt magasinslagring. Vid artificiell torkning ska aktuell journal tillhandahållas. Timret . Rotstock av fura. • Kärnans diameter ska utgöra minst 50% av stockens toppdiameter. . Toppdiameter >200 mm. . Kvalitet S eller o/s enligt Virkesmätningsrådets anvisningar. Exempel på blankett som kommer att användas av byggnadsstyrelsen visas i bilaga 3. • Avverkat under vintern. 2 TRÄVARA FÖR FÖNSTERSNICKERIER Krav på fönsterprofiler av furu • Inte skadat vid avverkning, transport eller hantering. För aktuellt projekt anges täckande eller genomsynlig behandling. • Inte våtlagrat. Trävara för tillverkning av fönsterprofiler • Lagrat och sorterat på land. Sågat under tiden fr o m avverkningens början till sommarens början. Trävara för tillverkning av fönsterprofiler ska vara snickeriträvara, se projekteringsunderlag 1. Dimension 50, 63, 75 och 100 mm. Trävaran Trä i fönstersnickerier • Torkad till ca 20% fuktkvot i brädgård fr o m Bestämmelser för trävara i fönstersnickerier vid leverans från fönstertillverkare till byggnadsplats. sågningen till vinterns början eller i artificiell tork vid högst +45 °C torrtemperatur enligt STFI:s Handbok för virkestorkning. • Lagrad i magasin minst ett år efter sluttorkning vid sågverk eller snickerifabrik. • Väderexponerade fönsterprofiler ska ha: kärnsidan vänd utåt, hög kärnvedsandel >60%, hög extraktivämneshalt, Sorterad till snickeriträ i I, II och III sort enligt Sortering av sågat virke av furu och gran, "Gröna Boken" med följande kompletteringar: täta årsringar, minst 5 st inom 10 mm, radiellt mätt, största tillåtna individuella årsringsbredd är 4 mm, Konditionsfet hög densitet ?500 kg/m3, vid fuktkvot missfärgning får förekomma om de försvinner vid hyvling våtlagringsskada 12±2%. får inte förekomma mögel får inte förekomma 20 BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 158:1 Felaktigheter Trävaran ska vara helt fri från: - lyror, barkdrag, - tjurved, vattved, vresved, - våtlagringsskador, - röta, blånad, mögel, insektsangrepp, - mekanisk åverkan. Kvistar, sprickor, kådlåpor, märgränder och bearbetningsfel får förekomma enligt nedanstående tabeller: Kvistar Största storlek anges i procent av profilens sida respektive kant. Friska kvistar mindre än 10 mm beaktas inte. Lagad kvist räknas som kvist. Största antal per meter profilsida resp kant Mot vägg Mellan Utåt Utåt beklädd Inåt täckande ytbehandl Inåt genomsynlig ytbehandl 6 4 3 3 2 1 3 2 0 6 4 3 3 1 1 3 - frisk eltorr frisk el torr frisk frisk el torr frisk frisk Storlek Friska 40% 20% 20% 15% Torra Övriga, därav horneller bladkvist Jämför restriktionerna nedan under lagning av felaktigheter. Sprickor Antal per meter profilsida eller kant. Mot vägg Mellan Utåt Utåt beklädd Inåt täckande ytbehandl Inåt genomsynlig ybehandl <_2,0 40 60 4 <_1,0 40 60 2 <_1,0 40 60 1 <_2,0 40 60 4 <_1,0 40 60 2 <_1,0 20 30 1 Storlek bredd i mm djup % längd % Antal Genomgående sprickor eller ut till kant gående sprickor tillåts inte. Mikrosprickor tillåts inte. Kådlåpor Antal per meter profilsida eller kant. Storlek i mm Antal Mot vägg Mellan Utåt Utåt beklädd Inåt täckande ytbehandl Inåt genomsynlig ytbehandl <_6x60 4 _<4x40 2 0 0 <_6x60 4 <_4x40 2 <_3x30 1 Märgränder Får förekomma på karmträ mellan och mot vägg, dock ej på karmunderstyckets Bearbetningsfel Sågskär, valsmärken, tryckmärken, släpränder, hyvelfel, kutterslag, urslag, flagningar får förekoma i mindre utsträckning. BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 översida. 1 Lagning av felaktigheter Felaktigheter i träprofiler utgörs av: - kvistfel, Sprickor på profilytor inåt skall i samband med täckande ytbehandling spacklas. Sprickor på profilytor utåt får inte spacklas. Bearbetningsfel på profilytor inåt skall i samband med täckande ytbehandling spacklas. Bearbetningsfel på profilytor utåt får inte spacklas. - sprickor, - bearbetningsfel. Lagning av felaktigheter utförs med - träplugg, - plastiskt trä, Plastiskt trä och spackel får användas inåt och mellan men inte utåt och skall vara av tvåkomponenttyp och anpassat till aktuellt målningssystem. - spackel - vid ytbehandling. Profilämnen Kvistar; lösa, barkrings- och rötskadade får lagas, mellan, utåt eller inåt på profilerna enligt nedan: • . Karmunderstycke kvistlagade. och tvärpost utåt får inte vara Karmsidstyckens och mittposts nedre h" ft utåtfår inte vara kvistlagade. • Övriga karmdelar utåt, dvs sillstyckens och mittposts övre hälft samt överstycke får lagas. • Ytterbåge utåt får inte vara kvistlagad. • Karm och post utåt får lagas med plugg 0 <_20mm. • Båge inåt får lagas med plugg 0 <_15 mm. • Ämnen till fönsterprofiler skall vara massiva och får inte vara lamellimmade eller skarvade. Då lagning når ut i kant skall minst 2/3 av pluggen vara kvar i profilen. Träplugg för lagning får vara 0 10, 15, 20 eller 25 mm och skall ha samma struktur, fiberriktning och fuktkvot som den trädetalj, som lagas. Lagningsdjup skall vara 10 mm. Fuktkvot Fuktkvoten i fönsterträet skall vid bearbetning och leverans av färdiga produkter vara 12 ± 2%. OBS ! Torkning av trävaran ned till denna fuktkvot får inte ske vid högre temperaturån +45 °C torrtemperatur. Efter torkningen skall trävaran konditioneras. Bearbetningsgrad Bearbetningsgrad av profilerna skall vara: utvändigt - hyvlat, invändigt - hyvlat och putsat, mellan - hyvlat, mot vägg - hyvlat. Lim skall vara PVC-lim med härdare. --- urÅr INår - MELLAN _-- MOTVÄGG 1 22 BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 158:1 ORDFÖRKLARINGAR Eventuella figurer visas i kapitlet Trävarufel sid 28 Auxin V äxthormon som framkallar bl a stamsträckning , kambietillväxt Brott Brytning tvärs stammens fiberriktning. Brott kan uppstå dels under trädets växtperiod , t ex genom skada vid storm eller snöbelastning , och dels genom skada vid avverkningstillfället vid nedslaget mot marken , i avverkningsmaskin eller vid transporten. Brott nedsätter träets styrka. Fig 8 och 9 Bräda Virke med tjocklek mindre än 45 mm och bredd minst 70 mm. och rotbildning. Barkdrag Invuxen bark, oftast i samband med övervallning av stamskada, klyka eller sprötkvist . Fig 2 och 3 B arkdragande kvist Kvist i stamved helt eller delvis omgiven av bark. Fig 1 Barkflag Avfallande del av ytterbark. B arkflagning är en naturlig avstötningsprocess hos många trädslag. Bearbetningsfel Sågskär , valsmärken , tryckmärken, släpränder, hyvelfel , kutterslag, urslag och flagningar. Fig 4 Behuggning Skada förorsakad av åverkan på Brädgårdsblånad Blånad som uppkommer på sågat virke under torkning i tork eller på brädgård; jfr ströblånad, ytblånad. Fig 10 Densitet Kvot av massa och volym (kg/m3). Benämningen densitet ersätter "täthet". Dubbskada Avverkningsskada orsakad av matarvalsarnas dubbar på t ex skördare - maskin för fällning , kvistning och kapning av träd. Under vissa omständigheter kan blånad uppstå i de av dubbarna orsakade hålen i vedmanteln. Blånaden kan trånga ända in till kärnan. Fig 11 växande träd. Fig 5 Bestånd Större antal träd eller plantor som växer tillsammans med och karakteriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning m m. Beständighet Virkets förmåga att motstå fysikaliska och kemiska förändringar, formförändringaroch mikrobiell nedbrytning. Bladkvist Dygnsmedel- Ettapproximativtvärdeerhållsge- temperatur nom att beräkna medelvärdet av maximi- respektive minimitemperaturen under fem på varandra följande dygn. 1 längdriktningen genomskuren kvist som återfinnspå märgsidan och slutar före kanten; jfr hornkvist. Fig 6 Blånad Av svampar orsakad missfärgning som tränger mer eller mindre djupt ned i veden . Blånad nedsätter inte virkets hållfasthet , men ökar virkets permeabilitet. Blånad kan indelas i luftburen och insektsburen Extraktivämnen Organiska ämnen - vanligen lågmolekylärer, t ex oligosackarider, fetter, terpener, fenoler - som kan utlösas med vatten eller organiska lösningsmedel. Fast kvist Kvist som sitter kvar efter vedens torkning; jfr lös kvist. Fast röta Röta som inte påtagligt minskar beroendepå sporernasspridningssätt. Fig 7 Bonitet Ståndorts virkesproducerande förmåga , eller med andra ord markens bördighet. BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 vedens hållfasthet ; jfr lösröta. Flatböj Flatsidans böjning i längdriktningen; jfr formfel, kantkrokighet, kupighet. Formfel Avvikelse från önskad geometrisk form. Fuktkvot Kvot av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade materialet. Fullmogen Fullmogen är den tall, vars tillväxt gradvis avtar och kronan slutar växa på höjden (den plattas ut), de nybildade årsringarnablir smalare och kärnans diameter är minst Klämskador ge sådanatryckskadorpå fibrerna i trävara att fibern vid ytbehandling av de färdiga produkterna reser sig. Fig 15 Komponenter Färdiga detaljer klara för montering hos slutanvändaren. Konditionsfel Skador på den sågade varan såsom fuktighetsfel , blånad, mögel, missfärgning etc. Kupighet Flatsidans böjning i tvärriktningen; jfrformfel, flatböj, kantkrokighet. Kvartsågning Metod för sågning av stocken enligt vilken den först delas i fyra delar genom två mot varandra vinkelräta långsgående snitt, varefter delarna sågas till bräder i 45 ° vinkel mot de tidigare sågsnitten. Fig, se sid 14 Kåda Tjockflytande sårsekret från träd, 50% av rotstockenstoppdiameter. Fungicid Ämne med förmåga att döda svampsporer och svampmycel. Fura Tall vars kärna är större än 50% av stammens diameter vid 5 m över mark. Fyrsågning Sågning av stock , varvid stocken först bearbetas så att den får två motstående parallella plana ytor, varefter den återstående delen av stocken - blocket- delningssågas. Fig, se sid 14 Genomsågning Hornkvist Sågning av stockar som därvid uppdelas i plank och brädämnen (vilka därefter kan kantas). Fig, se sid 14 I längdriktningen genomskuren kvist som på märgsidan utvidgar sig mot kanten och delvis framträder på kantsidan; jfr bladkvist. Fig 13 Hyf Se svamphyf. Insektsangrepp Obarkade stockar eller sågat virke med kvarsittande bark angripet av insekter såsom tallbock , vedstekel, blåhjon eller liknande. Fig 14 Kantkrokighet 24 Kantsidans böjning i längdriktning; jfr formfel , flatböj, kupighet. Griplastare kan med sina käftar som sluter sig runt timmerstocken företrädesvisbarrträd. Kådlåpa, hartsficka Hålrum i en årsring eller mellan två årsringar, som vanligen innehåller sekret (kåda). Fig 16 Kådrinning Vid för hög torktemperatur kan sekret (kåda ) tränga ut och stelna på virkesytan. Fig 17 Kådved Ved i furamed onormalthög andel extraktivämnen (stark kådhaltig furuved). Fig 18 Kärna, kärnved Ved som i det levande trädet består av uteslutande döda celler. Kärnspricka, märgsköra Utåt avsmalnande radiell spricka i kärnan hos det växande trädet. Fig 19 Landlagring Lagring av rundvirke på land; jfr våtlagring Landrulla När stockarna rullas (vältas) på underlag på marken. Lumen Det centrala hålrummet i en vedcell. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 Lyra Mer eller mindre övervallad, ofta långsgående stamskada. Kan ha uppstått genom påfällning, brand eller dylikt. Fig 20 Lös kvist, löskvist Kvist som faller ur efter vedens torkning; jfr fast kvist. Lösröta, lös röta Röta som påtagligt minskar vedens hållfasthet så att den, i vissa fall, tenderar att falla sönder; jfr fast röta. Mikrospickor En inte adekvat benämning för anhopning av små sprickor i det torkade virkesstyckets yta. Missfärgning Vid vattenlagring tränger färgoch garvämnen från barken in och missfärgar veden. Ibland kan missfärgning också bero på vattenlösliga färgämnen i veden som under torkning vandrar med vattnet ut till trävarans yta. Dessutom kan svampar förorsaka färgförändringar hos veden. Mogen ved Ved karaktäriserad av relativt konstant cellstorlek med v" utvecklat strukturmönster och stabilt fysikaliskt beteende. Mycel Se svampmycel. Måttfel Trävarans avvikelse i skeppningstorrt (ca 18 % fuktkvot) tillstånd från det nominella måttet inklusi- ve sedvanlig tolerans. Märg Märgkluven Den centrala delen av trädets stam kring vilken vedceller bildas. Märgen består av storcellig död vävnad (parenkymceller), är mörkbrun och 2-4 mm i diameter. Planka Virke med tjocklek minst 45 mm och bredd minst 140 mm. Reaktionsved Ved med speciella fibrer, vilka bildas i grenar och lutande stammar. Reaktionsved kan vara dragved (hos lövträd ) eller tryckved (hos barrträd). Ribb Virke som erhållits som biprodukt vid framställning av kantat virke, tjocklek mellan 12-38 mm och bredd mellan 25-63 mm. Ringpor Rundad por i trakeidernas väggar. Denna por kan stängas genom att den linsformade membranförtjockningen (tonus) pressas emot porkammarens öppning. Ringspricka, Spricka som följer årsringama, kärnsköra ofta mellan ett finvuxet och ett frodvuxet parti av stammen. Rotstock Stock begränsad av rotskär. D v s trädstammens nedersta stock. Rå kvist , frisk kvist Kvist hos vilken växtsambandet med stamveden är obrutet; jfr torr kvist, rötkvist. Röta Nedbrytning av trä orsakad av svampareller andramikroorganismer, varvid beståndsdelama i cellväggarna utnyttjas som näringskälla. Rötkvist , murken kvist Av röta helt eller delvis angripen kvist; jfr rå kvist, torr kvist. Fig 24 Rötsvamp Svamp vanligen tillhörande gruppen basidiomyceter , orsakande röta i ved. Skevhet Skruvformig deformation av virkesstycket ; jfr formfel. Snedfibrighet Avvikelse i fråga om fiberriktningen i förhållande till virkets längdriktning. Snedfibrighet kan förorsaka spricka som inte är parallell med stammens längdaxel; jfr vresved. Fig 25 Sågsnitt längs stockens mittlinje i längdriktningen, huvudsakligen genom märgen.Fig 22 Mögel Hyfvävnad av imperfekta svampar, t ex svampar av släktet Penicillium och Mucor m fl, vilka saknar makroskopisk (för ögat synbar) fruktkroppsbildning. Fig 23 Permeabilitet Träets egenskap att vara genomträngligt för vätska eller gas. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORTNR 158:1 2S Soft rot Röta orsakad av svampar tillhörande Ascomycetes och Fungi imperfecti.Vid angreppav soft rot Tillväxtperiod , vegetationsperiod kan yttersta vedskiktet bli mjukt och spricka upp rutformigt vid torkning. Vidarebildashåligheter i den sekundäracellväggen. Sommarved slutar när dygnsmedeltemperaturen är under +6 °C. Tjurved, tryckved Ved med trångaoch tjockväggig celler anlagdaundervegetationsperiodens senare del. Definieras som 2 gånger dubblafiberväggen är större än eller lika med lumen; jfr vårved. Den period under året som börjar när dygnsmedeltemperaturenstadigvarandeär över +6 °C och som Reaktionsved som bildas på undersidan av grenar och lutande stammar hos barrträd.Tjurved är ligninrikare, mörkare och hårdare än intilliggande "normal" ved. Fig 27 Toppbrott Skador på det växande trädets topp orsakadeav insektsangrepp,vind, Splintved Ved som i det levandeträdetinne- snö eller liknande ger fiberstörning. håller levande celler; jfr kärnved. Stock Stockblånad Kapadkvistad del av trädstam. Torkspricka, krympspricka Spricka uppkommen genom spänvingar i veden under torkning. Fig 28 Torrkvist, död kvist Kvist hos vilken växtsambandet med stamveden är mer eller mindre brutet; jfr rå kvist, rötkvist. Fig 29 Torrlagring Lagring av virke på land utan vattenbegjutning; jfr våtlagring. Torrtemperatur Den temperatur som uppmäts med en vanlig termometer ; jfr våttemperatur. Trakeid Lång smal vedcell försedd med ringporer. Trakeiden har en mekaniskt stödjande och vattenledande uppgift hos både barr- och lövträd. Ungdomsved Ved formad nära märgen, karaktäriserad av en progressiv ökning i dimensioner och förändringar i cellkarakteristika och i celluppsättningens mönster ; jfr mogen ved. Vankant Ytparti i det sågade virkesstyckets Blånad i splintvedenhos rundvirke. Fig 7 Ströblånad Brädgårdsblånad uppkommen där strön eller omgivande virke ligger an mot en bräda eller planka. Fig 10 Ståndort Växtplats uppfattadsom resultat av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på en växts eller ett växtsamhälles, t ex ett skogsbestånds, livsverksamhet. Ståndortsfaktor Faktor som tillsammans med andra ståndortsfaktorer formar ståndorten, miljön eller biotopen. Svamp Heterotrof organism som livnär sig som parasit eller saprofyt på andra organismer eller deras res- ter. De förökar sig med könliga eller könlösa sporer och är vanligen försedda med ett mycel med v" definieradekärnor. Svamphyf kant som utgörs av träets egen Tråd med eller utan tvärväggar, vanligen förgrenad, varav svam- mantelyta. Fig 30 par byggs upp. Vattved Svampmycel Svamps vegetativa del. Sågningsfel Större ojämnhet, kraftigare märken eller spår efter matarvals, sågblad eller dylikt i sågad yta. Fig 26 26 Bakterieangripen ved i trädets kärna. Fuktkvot omkring 200%. Vattved bildar ofta isolerade stråk i fiberriktningen, vilka spricker upp vid torkning. Fig 31 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORTNR 158:1 Vinteravverka Avverkat under vinterperioden den tid under året då dygnsmedel temperaturen är under + 0 °C. Vresved Ved med starkt oregelbundet löpande fibrer; jfr snedfibrighet. Fig 32 Vårved Ämne Kundanpassade halvfabrikat som undgår någon form av bearbetning hos kunden innan de blir färdiga produkter. Overvallning , invallning Av ved från sidorna övervuxen skada, som varit så djup att den normala årsringsbildningen störts, t ex när en gren tagits av eller brustit intill trädstammen. Den del av ärsringendär2 gånger dubbla fiberväggen är mindre än lumen (cellhåligheten); jfr som- marveden. Våtlagring/ våtlagrings skador Lagring av rundvirke under vattenyta i vatten eller på land under vattenbegjutning. Under den varma årstiden kan splintveden bli skadad av bakterieangrepp, vilket medför nedbrytning av cellstrukturen och ökad permeabilitet och en ökad benägenhetför upp- tagningav vattenochlösningsmedel; jfr torrlagring. Våttemperatur Den temperatur som uppmäts med en termometer vilken på sin glas- kula är försedd med en linne- Förkortningar BFR Byggforskningsrådet eller Statens råd för byggnadsforskning KBS Byggnadsstyrelsen KTH Kungliga Tekniska Högskolan TNC Tekniska Nomenklaturcentralen SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut STFI Svenska Träforskningsinstitutet numera Institutet för träteknisk forskning (Träteknik Centrum eller Trätek) STU Styrelsen för Teknisk Utveckling strumpa ansluten till ett vattenbad (våt strumpa); jfr torrtemperatur. Årsring Vedmantel som normalt bildas i ett trädett år. Årstiderna Vårens början inträffar när dygnsmedeltemperaturen överstiger +0 °C. Fig nästa sida Sommarens början inträffar när dygnsmedeltemperaturen överstiger + 10 °C. Fig nästasida. Höstens början inträffar när dygnsmedeltemperaturen understiger + 10 °C. Fig nästa sida. Vinterns början inträffar när dygnsmedeltemperaturen understiger -0 °C. Fig nästa sida. BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 27 8' I° 14° 16° Med etd eldatum 119 51-801 for VAR anko 18° 20° a 22 7 105 55 A BB Pj / 4 1 nc f Höstens ankomst, medeldatum 1951-80 8° 1° 14° 16° Medeldatum 11951-801 for Vårens ankomst, medeldatum H0STENS ankomst on ) ° 254 108 59 55 ;T59 2537L2' 20 20 54 25. \ II c' 20. 15.8 10.8 5. 25 5 . 104 20. 2 25 25. 204 30. 8 . 1041 5.4 10.9 15.9 0 0 9 303 o, 32 15. 10 25.9 15.8 54 304 9 108 s 1 .9 253 5.10 ° 51' 30.9 10.10 j 3 ° 20.3 58 30.3° 153 1010 50 10.3 5 y 50 100 I50 0 Mm °EGreenw12° 14° 8° 1° 14° 16° M1e1datum (1951-801 för SOMMARENS ankomsf 16° 18° 20° 22° 24° Sommarens ankomst, medeldatum 1951-80 26° d 1 P a 50 100 bD Mm j 2 °E Green 18° 8° 14 1° 14° 16 16° 18° 20° 18 20° 22° Vinterns ankomst, medeldatum .226` Meldafum11951-80 for VINTERNS ankomsf 1951-80 56 010 1010 10. , 2010 510 010s 15.10 0 2010 cp 251 64 25.1 201 21 251 15. 1512 12 2512 :7 å åda 30 8öp4 e a•• 255 ö 2012 106 O a.. p e 15 5 15.1 5.6 20.125. 58 58 al 255 2511,' 1 ° 101 51 151 2012 3012 151 201 251 Ir 'E Greenw 12° 28 14° 16° 18° 20° 'E Greenw 12 14° 16° 18° 20° BYGGNADSSTYRELSEN Källa SMHI . RAPPORT NR 158:1 TRÄVARUFEL -FIGURER Fig 5. Behuggning Fig 1. Barkdragande kvist Fig 6 Bladkvist Fig 2. Barkdrag Fig 3. Barkdrag Fig 7. Blånad, blåyta /Stockblånad Fig 4. Bearbetningsfel Fig 8. Brott BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 2" Fig 9. Brott Fig 13. Hornkvist Fig 10. Brädgårdsblånad, strö blånad Fig 14. Insektsangrepp Fig 11. Dubbskada Fig 15. Klämskador Fig 12. Fast, mjuk och lös röta Fig 16. Kådlåpa, hartsficka 30 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 Fig 17. Kådrinning Fig 21. Lös kvist,löskvist Fig 18. Kådved Fig 22. Märgkluven Fig 19. Kärnspricka , märgsköra Fig 23. Mögel Fig 24. Rötkvist, murken kvist BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 31 Fig 25. Snedfibrighet Fig 29. Torrkvist, död kvist Fig 26. Sågningsfe! Fig 30. Vankant Fig 27. Tjurved, tryckved Fig 3i. Vattved Fig 28. Torkspricka, krympspricka, småsprickor lyten Fig 32. Vresved 32 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 SÅGAR, ÄMNESTILLVERKAREOCH SNICKERIFABRIKER -besök och intervjuer1982-83 samt 1987-88 Sågverk Fönstertillverkare Intervju vid besök år -1982-83 Intervju vid besök - år 1982-83 Blekhems Egendom AB , Västervik Böleå Snickerifabrik AB, Umeå Etri Fönster AB, Norsjö FPA Fösterproduktion AB, Råneå Främmestads Snickerifabrik , Nossebro Tore Isbergs Träindustri AB, Vimmerby AB Bröderna Jonssons Snickerifabrik, Norrköping AB Kvillsfors Snickerifabrik , Kvillsfors A-trä, Arjeplog B.A.CarlssonsSåg & Hyvleri AB, Örarea Edsbyn - Johannedal AB, Edsbyn Flosjöns Sågverk AB , Dala-Floda Hedlunds Trävaru AB , Furudal Bröderna Hemmingsson Trävaru AB , Vimmerby Horndals Trä AB , Horndal Insjöns Sågverks AB, Insjön AB Jömträ,Jörn Bengt Lindström AB , Moskosel F.A. Lindquist AB, Arvidsjaur AB Malå Såg & Hyvleri AB, Malä Martinssons Trävaru AB , Bygdsiljum Rolfs Såg & Hyvleri AB, Kalix Skästra Sågverk AB, Ljusdal AB H Wallmarks Såg & Hyvleri, Skellefteå Intervju vid besök år - 1987-88 B.A. CarlssonsSåg & Hyvleri AB, Örama Fjällbonäs Trävaru AB , Arvidsjaur Hasselfors Bruks AB, Hasselfors AB Malå Såg & Hyvleri, Malå Brännbergs Sågverk , Brännberg Fegens Såg & Hyvleri, Smålandsstenar HB LännäsByggnadssnickerier, Odensbacken AB LönsbodaSnickerifabrik, Lönsboda Modulfönster AB, Trelleborg Odensnickerier AB, Falköping Ostviks Snickerifabrik AB, Kåge Snidex AB, Burträsk SP-snickerier AB, Edsbyn AB Torups Snickerifabrik, Torup Vinäs Industrier AB, Mora AB Ålberga Snickerifabrik , Jönåker Evert Öhmans Snickeriverkstad, Adak Intervju vid besök år - 1987-88 EPA Fönsterproduktion AB, Råneå HB Lännäs Byggnadssnickerier, Odensbacken AB Överums Fönsterfabrik, Överum Amnestillverkare Intervju vid besök år -1987-88 Brännbergs Sågverk, Brännberg Homdals Komponent AB, Homdal Kalix Wood AB, Karlsborgsverken AB Malå Såg & Hyvleri, Malå Sarek Wood , Jokkmokk BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 33 LITTERATURFÖRTECKNING Förteckningenär inte uppställdmed traditionellordningsföljd eller med fullständigabibliografiskahän- 1960 Sortering av sågvirke av furu och gran AB Svensk Trävarutidning AB Föreningen Sveriges Sågverksmän 1962 Tr äs ky dd Svenska Skogsvårdsföreningen, Erik Rennerfelt 1972 Fönster och f önsterdörrar av trä Kvalitetsbestämmelser visningar. 1800 -talet Var virket bättre förr? Nordiska Museet - Riksantikvarie- ämbetet.1982 1917 1926 1937 Virkeskvalitet och klassificering gällande snickerier. Bestämmelserl917 -02-24, Sveriges Träförädlingsfabrikers Förening Allmänna Material- och Arbetsbeskrivning för Husbyggnadsarbeten. K Armsförvaltningens Fortifikationsdepartement Allmänna bestämmelser angående material och arbete. Kungliga Byggnadsstyrelsen 1938 Träbyggnadskonst. Hantverkets bok 1938 Trä och träkonstruktioner Standardsnickerier. Byggnadshandboken , H Bönisch 1943 Snickeri Hantverkets bok 1948 Handbok för Hus, Väg och Vattenbyggnad . Band 2 Kap 264 och 265, Gunnar Heimburger 1950 Träindustrins Handbok. Teknos publikation 12:3 1950 Praktisk skogshandbok. Norrlands Skogsvårdsförbund 1950 Svensk Standard- SIS 818102 1974 Båtir en bois sans annui "Bygga med trä utan efterräkningar" Collaques du Bois EPF, Lausanne 10 oktober 1974 Par M H Kuehne 1975 Träbyggnadsordlista TNC 60. Tekniska Nomenklaturcentralens Publikationer 1977 Handbok i virkestorkning. STFI serie A nr 443 , Björn Esping 1977 Träfönsters beständighet Del 1. BFR rapport nr R12 :1977, Gunilla Billgren , Anders Grönlund 1978 Träimpregnering. STU-info nr 85:1978, Stefan Omer 1978 Träfönsters beständighet. Del 2 BFR rapport nr R44:1978, Gunilla Billgren 1978 Furuvirke med hög kärnandel avsett för fönstersnickeri. STFI serie A nr 553, Anders Grönlund 1979 Fönster. BFR rapport R150:1979, Sven -Erik Bjerking 1979 Trce och Trcematerialer. Teknologiskt Institut, Köpenhamn, Thomas Thomasson 1979 Furu. STFI - Träfakta nr 10, Julius Boutelje 1979 Effekterna av våtlagring av timmer (del 1) STFI serie A nr 486, Julius Boutelje m fl 1980 The Mechanisms of Infection a Decay of Window Joinery. Imperial College of Science and Technology , University, Carey J K Bygg-AMA. Samarbetskommitten för byggfrågor 1950 Praktisk Sågverkshandbok.. AB Svenska Trävarutidning, Rolf Franksson 1952 TRÄ dess byggnad och felaktigheter. Byggstandardiseringen, Bertil Thunell 1953 Träteknisk Ordlista TNC 23. Tekniska Nomenklaturcentralens Publikationer 34 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 1980 Ändamålsanpassad sortering av sågade och hyvlade trävaror . STU info nr 190:1980, TorbjörnElowson, Mats Lundgren 1981 Samband mellan årsringsbredd och egenskaper för f önstervirke. TFB nr 119, Rune Rydell 1981 Trävara av furu för tillverkning av snickerier . Snickerifabrikernas Riksförbund 1981-05-15 1981 Inverkan av torkmetod på långtidsbeständigheter för f önstertillverkningen. STFI serie A nr 731 , Rune Rydell 1981 kvenser. BFR anslag 81-06-17-5, Ann-Christin Albertsson, Zoltan Banhidi Fönster - Fordringar för trävirke 1984 Modern brädgårdstorkning . STFI serie A nr 883, Ingemar Sandqvist 1984 Vintersågning . Etapp I STFI serie A nr 886, IngemarSandqvist 1984 Ändamålsanpassat sorteringssystem för sågadeträvaror. SLU-Instutionen för virkeslära - Rapport nr 153, Torbjörn Elowson 1985 Integrationsmöjligheter i kedjan Skog - Såg - Marknad. SLU- instutionen för virkeslära - Rapport nr 164, Göran Lönner 1986 Mögelangrepp på trä i husbyggnader. SLU-instutionen för virkeslära, Uppsats nr 162 , Jonny Bjurman 1986 System för automatisk sönderdelning av okantade virkesstycken till ämnen. TTC, Roland Palm och Rune Rydell 1986 Oskyddad lagring av sågtimmer - en litteraturstudie. SLU- instutionen för virkeslära, Rapport nr 172, Olof Söderström 1986 Skyddad lagring av barrsågtimmer litteraturöversikt. SLU-instutionen för virkeslära, Rapport nr 179, Olof Söderström 1986 Timmerlagringens inverkan på olika processer m m i sågverksindustrin. SLU- instutionen för virkeslära, Rapport nr 181, Olof Söderström 1986 Hur vedegenskaperna påverkas av Svensk Standard- SS 818104 1982 Ökad produktion av extraktivämnen hos barrträd genom paraquatbehandlingen . litteraturöversikt, Osten Bergman 1982 Samband mellan densitet och årsrings- bredd samt några andra egenskaper hos svenskfuru . STFI serie A nr 763, Rune Rydell 1982 1982 Virkesbehandling . Nordisk samarbeidsgruppe i virkeshere , Kjell Vadla, Gunnar Wilhelmsen Contortatallens kvalitet i jämförelse med tall och gran . Massa, papper och sågad vara. - Sveriges Skogsvårdsförbunds tidskriftnr 1-21982 , s 37-42, "skogsdöden". BFR rapport nr R14:1986, Thomas Thörnqvist Anders Persson 1983 Analys av rötskadadefönster. STFI 1987 serie A nr 811 , Rune Rydell, TTC nr 23, Anders Grönlund 1983 Sågverksindustrin har halkat efter. 1987 Artikel i Ny Teknik 1983 :36, Endel Saarman 1983 Möglets mekanik , etablering på trä. BFR rapport R 138, okt 1983, Åke S Lundgren 1983 Årstiderna i Sverige . SMHI Rapport 1983:20, Bertil Eriksson 1983 Den nya skogens kvalitet . Sveriges Skogsvårdsförbundstidskriftnr 4-5 1983, s 25-30, Anders Persson BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 1581 Kvalitetsskog. Dokumentation från seminarium inom projekt kvalitetsskog Umeå 1983, Anders Persson Undersökning av kemiska - biologiska förändringar på byggmaterial med hygienska- och miljöpåverkankonse- 1982 1983 System för teknisk specifikation av ämnen av sågad furu och gran. TTC, Torbjörn Elowson och Rune Rydell Trävarulängdernasbetydelse för olika användningsområden . SLU-instutionen för virkeslära,Rapportnr 190, Jan-Erik Lindgren 1987 Mikroorganismer i byggnader - en litteraturstudie över arter , förekomst och miljökrav . SLU- Instutionen för virkeslära, Uppsats nr 164 , Per Milberg 1987 Högutbytessågning - ett system för automatisk sönderdelning av okantade virkesstycken till ämnen. TTC, Rune Rydell 35 1987 Vedegenskaper och mikrobiella angrepp i och på byggnadsvirke - littera- turstudie. BFR rapportR10:198, Thomas Thörngvist m fl 1988 Sågverk 1988 - vidareförädling, Henrik Hägerdal ing byrå AB 1988 Byggnadsteknik och timmermanskonst - En studie med exempel frånnågra medeltida knuttimrade kyrkor och allmoge hus. ChalmersTekniska Högskola , avdelningen för arkitekturens teori och historia - 1988:1, Peter Sjömar 36 BILAGA 1 Som kuriositet visas här några små avsnitt från "Allmänna bestämmelser angående materialier och arbete vid Kungl. Byggnadsstyrelsen" år 1935. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ANGÅENDE ARBETE MATERIALIEROCH VID Kungl. klass III (bättre halvren) : får innehålla ett något större antal kvistar (intill 30 stycken per kvadratmeter), dock icke lösa sådana eller kvistar av över 3 cm diameter, mindre torksprickor samt någon blåyta, men skall vara fri från snedsprickor, rödved, kådlåpor och synliga märgränder; klass IV (halvren) : får innehålla ett obegränsat antal väl fastvuxna kvistar av högst 3 cm diameter, grunda sprickor, någon blåyta och rödved, obetydliga kådlåpor och märgränder av mindre omfattning; klass V (bättre utskott) : får innehålla kvistar av olika slag, dock icke lösa sådana, blåved, rödved, märgstrålar och kådlåpor, men icke genomgående sprickor eller röta. IX. Snickeri - och träinrednings. arbeten. Byggnadsstyrelsens HUSBYGGNADSARBETEN Fasts tä lld a av styre lsen Alla snickerioch träinredningsarbeten enligt särskilda detaljritningar. den 26 ju li 187 1. VIII, Timmermansarbeten. 1. Kvalitetsbestämmelser för byggnadsvirke. Allt byggnadsvirke skall vara tätvuxet, friskt, fullmoget, vinterfiillt och i möjligaste mån rätvuxet. Snarast möjligt efter fällningen skall virket hava transporterats ur skogen. Virket skall vara befriat från bark samt fritt från röta, lösa kvistar, rötkvistar, kärnskörhet, frostsprickor, maskstygn och svamp eller andra på virkets hållfasthet inverkande fel. Virket skall hava den torrhetsgrad, som för varje särskilt fall kräves. Sålunda må fuktighetshalten icke överskrida för takstolsvirke o. d. 20 % samt för golvbjälkar, plank och bräder 15 %. Virket skall vara av furu, såvida av granvirke särskilt medgives. För plank bestämmelser icke användning och bräder gälla följande med avseende på virkets klass I (kvistren) : jämn i färgen, sprickor, blåyta, rödved, kådlåpor, ränder och andra felaktigheter; sorteringsgodsida: fri från kvistar, synliga märg- klass II (helren) : får innehålla ett mindre kvistar (intill 15 stycken per kvadratmeter), endast små, väl fastvuxna och icke nående kant. För övrigt lika klass I; BYGGNADSSTYRELSEN. RAWORT NR 158:1 utföras antal dock ut i Allmänna kvalitetsbestämmelser för material. Med avseende å furu- och granvirke till snickerier och träinredningsarbeten gälla de kvalitetsfordringar och sorteringsbestämmelser, som föreskrivits för plank och bräder se under avd. VIII "Timmermansarbeten", (sid. 99 och 100). Virket skall vara väl luft- och ångtorkat. 2. Fönster och dörrar. a. Kvalitetsbestämmelser Fönster och dörrar litetsklasser: Klass l: Karmar bågar av furuvirke furuvirke klass II. levereras m, m. enligt av furuvirke klass I och följande klass dörrar kva- II, fönsterm. m. av Klass 2: Utvändiga karmar av furuvirke klass II, invändiga karmar av furu- eller granvirke klass III, dock med bottenstycken av klass II, samt fönsterbågar av furuvirke klass II och dörrar m, in. av furuvirke klass III. Klass 3: Karmar av furu- eller granvirke klass IV samt fönsterbågar och dörrar m. m. av furuvirke klass III. A snickerier av Klass 1 godkännas icke lagningar. Å övriga snickerier må lagningar sparsamt ifrågakomma. De skola vara utförda på omsorgsfullt och godkännbart sätt. 7 BILAGA 2 KBS KVALITETSKRAV Denna textruta med kvalitetskrav är avsedd att kunna kopieras för applikation på ritning. BILAGA 3 Byggnadsstyrelsens blankett för trävarudeklaration TRÄVARA furu för snickerier Kvalitetsbestämmelser för snickeriträ gällande vid leverans från sågverk till snickerifabrik. Timret Rotstock av fullmogen fura Toppdiameter 200 mm Kärna - 50% av toppdiametern Densitet lägst 500 kg/m3vid 12±2% fuktkvot KvalitetS eller o/s enligt Virkesmätningsrådets anvisningar Avverkat under vintern Ej skadat vid avverkning, hantering eller transport Ej våtlagrat - lagrat och sorterat på land Sågat fr o m avverkningens början till sommarens början Trävaran Ej reducersågad Torkad till cirka 18% fuktkvot - brädgård fr o m sågningen till vinterns början - artificiellt vid högst +45 °C torrtemperatur, i övrigt enligt STFI:s "Handbok i virkestorkning" Lagrat under tak i minstett å r efter torkningen Sorterat till snickeriträ- I, II, III sorteringenl "Gröna Boken" med följandekompletteringar beträffande konditionsfel -missfärgningar får förekomma om de försvinner vid hyvling -våtlagringskador får inte förekomma -mögel får inte förekomma -kådrinningar får inte förekomma -småsprickor får inte förekomma som anhopningari ytan Märkning Snickeriträ enligt ovanstående beskrivning märks med SN inom ram (förslag) Avsteg Om avsteg från detta regelsystemgörs beträffande awerkningstid , våtlagring, sågtid och torkningär det sågverketsskyldighetatt bevisa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovan. Deklaration Levererade snickerivaror skall åtföljas av deklaration med ovanstående krav uppfyllda. BYGGNADSSTYRELSEN 38 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 158:1 BYGGNADSSTYRELSEN TRÄVARUDEKLARATION Kontrakt Kontraktsdatum Kontraktsnr SVEA 89 Partner Säljare Leverantör Köpare Kvalitet/Kvantitet Kvantitet Kvalitet Rapport nr 158:1 1989-06 Trävara - furu för snickerier Avverkning Tidpunkt Geografisktområde Timmerlagring/Sågning På land fr o m tom Sågtidpunkt tom Artificielltfr o m Torkning Brädgårdfr o m tom Torki ournal Torktyp Torkschema Paketnr Insättningstidpunkt Temperaturtorr Temperaturvåt dygnsvis avlästa dygnsvis avlästa Uttagningstidpunkt Lagring Under tak fr om tom Underskrift Ort och datum Namnteckning Företag Avvikelser Från KBS rapportnr 158:1 1989-06 har följandeavvikelsergjorts Undertecknad garanterar att partiet trots avvikelser enl ovan uppfyller KBS krav beträffande konditionsfel enl rapport 158:1 1989-06 Trävara - furu till snickerier. Ort och datum Namnteckning Företag BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORTNR 158:1 39 40 BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR158:1 Byggnadsstyrelsens rapporter 25:2 32 51 54 64 64E 65 76 80 80E 83 84 87 88 91 96 101 104 106 108 112 Utbyggnadsplaner Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen Laboratorieinredning Utredning om elektromagnetisk skärmning Flexibelt byggande Sammandrag på engelska Universitetsbibliotek Mall för handikappguider Metodredovisning Linköpings högskola Sammandrag på engelska Projektredovisning Linköpings högskola Produktredovisning Linköpings högskola Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta Inventering avtomtenslfastighetensförutsättningar Vägvisning Laboratorieblocket Karolinska Institutet , projektrapport Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum Sittmöbel med skrivskiva Filmning och fotografering av projektmodeller Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser mar dec sep mar dec dec febr dec mar mar juni febr mar mar nov nov okt sep okt dec nov 115 Norrköpingsupphandlingen apr 116 118 127:2 129 130:2 131 134:2 136 138 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 153 154 155 156 157 158:1 159 160 163 164 165 166 167 168 169 170 171 173 174 Arskostnaderbyggprodukter Hänvisningsskyltning del 1 och 2 Parallella uppdrag Gårdar Arbetsmiljönormer Cykelparkering, dimensionering och utformning Brandskydd i befintliga byggnader Städsynpunkter på byggnaders utformning Redovisning av inredning Lärosalar Systemhandlingar Flyttning Träskydd Polishus, kostnader och utnyttjandetal Kostnadsstyrning Brukarmedverkan vid lokalplanering okt mar okt apr nov aug nov okt dec apr jun okt apr aug sept dec 78 68 82 72 70 70 74 80 72 73 71 72 73 72 72 72 74 74 73 73 73 74 74 75 80 79 80 76 80 76 76 78 79 79 79 79 79 79 Kontorshus- anläggningarshuvuduppläggning apr 85 Anpassbarakontorshus Riksdagshusetgrundläggning Lokalerförförsöksdjur Arskostnadsberäkning, - metoder Utrymmessamordning för installationer - projekteringsskedet Bygghandlingar El och transport Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader Belysning - kontorsrum Trävara - furu till snickerier Belysningsanläggningarunderhåll Dataprojektering - CAD-teknik CAD-projektering - en utvärdering Belysningssystem i kontor Vägvisning, orientering och skyltning Entråer Belysning - kontor Glas Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport Synligainstallationer Belysningssystem i kontor Förbättring av elmiljö Kombikontor (förhandsutgåva) Korridorer dec jan jan dec mar aug jun okt dec jan jan nov dec jun jan juni aug maj maj aug sep feb maj 80 81 81 81 84 88 83 83 89 84 84 85 85 89 88 87 87 87 88 88 88 89 89 158:1 Under senare år har kraven på trävarans kvalitet förändrats,vilket medfört vissaproblem. Studier av fönsterskadorvisar att fönster som tillverkats före mitten av 1900-talet har mycket låg frekvens av rötskador, medan fönster som tillverkats därefter har en tilltagande frekvens. Arbetet med denna rapport har styrts av de krav byggnadsstyrelsen ställer på träets beständighet och en önskan att i möjligaste mån minska träproduktens underhåll samt av möjligheten att anskaffa träprodukter som svarar mot dessa krav. SB STYRELSEN Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08-783 11 53. Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08-783 13 71. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm, tel 08-783 10 00 vx. Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst. Redigeringoch layout: Text-, Bild-och Layout-gruppen(TBL), Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 2 500 ex. Tryckeri: Tryckeri Balder AB, Stockholm, december 1989.
© Copyright 2024