1. No category

Byggnadsstyrelsens
rapporter
Trävara
- furu till snickerier
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumentbeteckning
Rapport nr 158
r4;
Dokumentets
datum
BYGGNADSSTYRELSEN
1984-05
ä rendebeteckning
D/D 5001 - 208/84
1 Projektnamn
(ev förkortat)
Träkvalitet
Upphovsman
(män)
Uppdragsgivare
Hans Nilsson
Projektledare
Kjell Classon
Snickerikonsult
Kolmården
Dokumentets
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byrån
titel
Trävara - furu till snickerier
Huvudinnehåll
Beskrivningar på krav hos trävara som ska användas till fönster och snickerier.
Sammanställning av gamla och nya resultat från forskning och litteratur, insamlade erfarenheter vid intervjuer
och studiebesök samt byggnadsstyrelsens egna erfarenheter från byggande och förvaltande verksamhet.
KBS kvalitetkrav
Beskrivningar och illustrationer av trävarufel.
1de avsnitt där författare finns angiven ansvarar denne för innehåll och bildmaterial.
Nyckelord
Furu, fönster, kvalitetskrav, lagring, mögel, projekteringsunderlag,
träkvalitet, trävara, trävarufel, vattenlagring
röta, snickerier, sortering, sågning, torkning,
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsavel.
Svensk Byggtjänst Sthlm 08/730 5100
Gbg 031/810085
Malmö 040/709 55
..
Umeå 090/1259 10
0348-9434
Omfång
36 sidor
Sekretessuppgifter
0
0
0
0
RedIngrid Backström
Foto Byggnadsstyrelsen
, Erwin Bennedich
IllustrationerHåkan Björling
Y © Byggnadsstyrelsen 1984
Ref
Hans Nilsson
Bie Lundin
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-7831000
10446 BUild S
ravara
I1
- furu till snickerier
Byggnadsstyrelsens rapport nr 158
á
INNEHÅLLSF ÖRTEC KNING
FÖRORD
BAKGRUND
TRÄKVALITET
FÖRE AR 1950
Kjell Classon
TRADITIONELL
TRÄKUNSKAP
Kjell Classon
VETENSKAPLIGA RAPPORTER
Rötsvampar
professor Björn Henningsson
Mögel
docent Hans Lundström
Vattenlagringsskador fil dr Julius Boutelje
TRÄVARA AV FURU
TIMMERSORTERING
TIMRETS HANTERING OCH TRANSPORT
TRÄVARANS TORKNING OCH SORTERING
BYGGNADSSTYRELSENS KVALITETSKRAV
projektering och upphandling
- underlag för
ORDFORKLARINGAR
TRÄVARUFEL,
FIGURER
SÅGVERK OCH SNICKERIFABRIKER,
intervjuer 1982-83
besök och
LITTERATURFÖRTECKNING
BILAGA 1. KBS BESTÄMMELSER
1937
BILAGA 2. KBS KVALITETSKRAV
- TEXTRUTA
BILAGA 3. BLANKETT FÖR TRÄVARUDEKLARATION
3
á
FÖRORD
BAKG R UN D
Rapporten trävara - furu till snickerier är en sammanställning av gamla och nya resultat från forskning
och litteratur samt erfarenheter insamlade hos yrkesfolk inom branscher, som arbetar med trävaran.
Vi är klara över att många olika uppfattningar finns
inom området, teori och praktik kanske inte alltid går
jämsides likaså fylls problemen på av att storskalig
och småskalig verksamhet ställer olika krav.
Byggnadsstyrelsen har ändå sett det angeläget att
precisera kraven på trävaran då våra erfarenheter visar att målade träfönster är ett bra alternativ under
förutsättning att kvaliten på trävaran är god. Under
senare år har kraven på träkvalitet eftersatts, vilket
givit problem . Det kan ibland vara svårt att redovisa
krav hos ett biologiskt material där en del värden inte
alltid är lätta att mäta och beskriva. Som kvalitet ser
vi, den sammanfattning av utmärkande drag och
egenskaper hos trävaran, som är av betydelse för att
vi skall få bästa möjliga fönster och snickerier.
I dagsläget är det mycket viktigt att prioritera undersökningar och forskning för att klarlägga förändringar som kan uppstå hos trävaran genom försurning, nedsmutsning, gödsling , urlakning, nya arbetsmetoder , nya arter, sjukdomar mm.
I de avsnitt där författare finns angivna svarar dessa
för innehåll och figurer.
I Sverige tillverkas snickerier av furu medan man i
andra europeiska länder ofta använder sig av svensk
gran. Detta hänger samman med den traditionella
uppfattningen i respektive länder om vilket träslag,
som är det lämpligaste.
Det förekommer skillnader mellan gran och furu i
vad gäller rötbeständighet, torkning , torktider, bearbetning, ytbehandling m m. Forskning pågår, som
syftar till att utröna granens lämplighet för tillverkning av fönster.
I avvaktan på forskningsresultaten och utvärderingen av dem har Byggnadsstyrelsen valt att begränsa sin utredning om " Trävara till snickerier" till furu, som enligt svensk tradition är den lämpligaste trävaran till snickerier.
Studier av de fönsterskador , som finns i byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd visar, att fönster som tillverkats före mitten av 1900-talet har en mycket låg
frekvens av rötskador medan fönster som tillverkats
därefter har en tilltagande frekvens av rötskador.
Detta kan vara en följd av bl a den under 1960-talet
stora ökningen av byggnadsvolymen.
Den ökade produktionen ställde krav på olika slag
av rationaliseringsåtgärder. Mängdtänkandet tog
överhand över kvalitetstänkandet. Det traditionella
kunnandet förträngdes på bekostnad av tveksamma
rationaliseringsvinster.
Detta kom att påverka såväl valet av trävara som
teknik och ytbehandling vid tillverkning av fönstersnickerier men även hanteringen och monteringen av
fönstersnickerier på byggnadsplatsen.
Några av orsakerna till rötskador på fönstersnickerier är bl a.
- fel i fönsterkonstruktionen
- fel i trävaran
- långvarig uppfuktning av träet i fönstersnickeriet
beroende på brister i det konstruktiva träskyddet.
En sammanställning och utvärdering av aktuell
kunskap har resulterat i denna rapport kallad
Trävara, - furu till snickerier
De redovisade synpunkterna och kraven är tillämpbara för val av trävara till alla slag av snickeriprodukter och ansluter sig också till
- Byggnadsstyrelsens krav enligt anvisningar utfärdade före år 1950.
- De svenska fönstertillverkares krav, vilka redovisats av dem som själva sågar fram sin trävara.
Tillgången på snickeriträvara är god men efterfrågan har hittills varit låg inom landet. Det är viktigt att
den svenska snickeriindustrin skärper sina kvalitetskrav så att intresse för att producera denna trävara
skapas.
Rapporten har utarbetats vid byggnadsstyrelsen,
Tekniska Byrån, Stockholm.
Ref. Hans Nilsson, Bie Lundin.
Foto J. Palm, Skogshögskolan.
5
TRAKVALITET FORS
AR 1950
0
Kjell Classo n
Allmä nt
Fram t 0 m början av 1950-talet beskrevs kraven på
trävara för snickerier och byggnadsändamål
dels som krav på sågtimret och
dels som krav på den sågade varans sortering se anvisningar från Byggnadsstyrelsen (bilaga 1),
Fortifikationsförvaltningen och Snickerifabrikernas
Riksförbund samt i byggnadslitteraturen från denna
tid.
Under 1950-talet ersattes dessa anvisningar med
texter i ByggAMA och SIS samt Anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu och gran - den s k
"Gröna Boken " som gällde för sågat och justerat exportträ. Föreskrifterna tog inte hänsyn till de grundläggande egenskaperna som avgör träets beständighet.
I dessa publikationer hade kraven på sågtimret inte
tagits med . Endast sorteringsreglerna för den sågade
trävaran enligt "Gröna Boken " följdes vid kvalitetsbedömningen , vilket kan vara en av de bidragande orsakerna till rötskadorna på fönstersnickerierna.
För redovisning av de tidigare gällande kraven på träråvara för snickerier har utgiven litteratur studerats
- se litteraturförteckningen.
Kvalitet på sågtimmer
Egenskaper
I de texter som före 1950-talet låg till grund för kvalitetsbegreppet framhålls att
- trädet skulle vara fullmoget
- trädet skulle avverkas under vinterhalvåret
- timret skulle vara landrullat
- timret skulle vara sågat på våren
- trävaran skulle lufttorka
- trävaran skulle lagras under några år.
Skogs-, sågverks- och snickeriindustrin lade till ytterligare såväl biologiska som bearbetningstekniska
krav på trävaran för snickeritillverkning enligt
följande
Biologiska
trädets arvsanslag
växtplats
miljö
ålder
årsringsavstånd
kärnbildning
kådinnehåll
6
Bearbetningstekniska
avverkningstid
avverkningssätt
timrets sortering
hantering
lagring
sågtid
trävarans torkning
lagring
Bakgrunden till dessa krav är att trä är ett biologiskt
organiskt material som påverkas av fukt, värme och
mikroorganismer och därför kan angripas av bakterier, mögel och rötsvampar.
Beaktas dessa synpunkter minskar riskerna för
kvalitetsförsämring såväl hos sågtimret som hos den
sågade trävaran och de färdiga snickeriprodukterna.
Denna samverkan mellan skogs-, sågverks - och snickeriföretagare resulterade bl a i fönstersnickerier
med mer än 100-årig beständighet.
Senare i rapporten granskas dessa synpunkter var
för sig.
Sortering av sågade trävaror
För plank och bräder gällde följande sorteringsbestämmelser med avseende på virkets godsida
- se bilaga nr 1.
klass I
- kvistren
II - helren
III - bättre halvren
IV - halvren
v - bättre utskott
Plank och bräder av sorteringarna inom klasserna I
och II skulle vara fullkantiga . Virke tillhörande klasserna II-IV fick ha vankant intill 113 av tjockleken,
1/5 av bredden och 1/4 av längden.
TRADITIONEL L
TRÄKUNSKAP
Kj ell Glasson
Den träkunnige kan ofta genom att se och känna på ett
trästycke avgöra dess lämplighet för snickeritillverkning.
Alla sinnen - syn, känsel , lukt, hörsel och smak medverkar till en total upplevelse , som gör det möjligt att avge ett omdöme.
Här nedan görs ett försök att beskriva den träkunniges sinnesintryck , som ligger till grund för bedömningen av ett trästyckes lämplighet för snickeriändamål:
Sinnesintryck
Värdering
Synintryck
Trävaran bör vara
- träets struktur
- årsringarna
- kärnan
- kåda, harts
- kvistar
- sprickor
- kådlåpor
- övriga träfel
rakväxt
smala, jämna , koncentriska
mörkt rödbrun
jämn avgränsning mot
splintveden
ge ett fett intryck
mindre, fåtaliga, friska
mindre, fåtaliga
mindre, fåtaliga
bör inte förekomma
Känselintryck
bör uppfattas
- vikt
-ytan
tung
len
Luktintryck
bör kännas
-
frisk
unken = bakterieangrepp
lukt
Hörselintryck
bör vara
-
vid slag - högt och rent
ljud
Smakintryck
bör förnimmas
-
terpentin
smak
Trädets uppkomst och växtplats
Arvsanlagen har stor betydelse för trävarans lämplighet för tillverkning av snickerier . Där måste stor
noggrannhet faktagas vid val av kottar som skall ge
frö. De skall vara från furubestånd som är kända för
hög virkeskvalitet . De fröträd som ställs kvar vid en
slutavverkning skall vara de bästa i beståndet. Forskningen bör även inrikta sig på att få fram träd som
uppfyller kraven på framtida gott snickerivirke.
En väl vald växtplats är viktig för att få bästa möjliga trävara.
Lämpliga växtplatser är sand- och grusmoar.
Dessa växtplatser ger regelbundna och täta årsringar
och jämn cylindrisk kärnbildning, som är en förutsättning för formstabilt trä.
Olämpliga växtplatser är våtmarker, lerjordar samt
hällmarker. Dessa växtplatser kan ge oregelbundna
årsringar och kärnbildningar samt tendens till tidigt
begynnande rötbildningar.
Träd som ger trävara lämplig för snickeritillverkning kommer från tät- och senvuxna skogspartier.
Senvuxet - ej svältvuxet - virke har rotstock med
små friska övervallade kvistar . Detta uppstår om
kvistarna har dött eller ramlat bort i ett tidigt skede.
Idag förekommer bestånd med stort avstånd mellan
träden, plantering i s k glest förband eller med för tidig och hård röjning. Detta ger i slutfasen en skog där
sågtimret har stora kvistar . Genom stamkvistning
kan man om den utförs på rätt sätt få en bättre sågtimmerkvalitet.
Önskemålet är att skogsbruket medverkar till produktion av en fura lämplig för snickeriändamål genom att
vid nyproduktion välja lämpliga fröer och skogsmarker för detta ändamål och att under växttiden vårda
skogen så att furor med långa och raka, kvist- och
knölfria stammar blir resultatet.
7
VETENSKA PLIGA
RAPPORTE R
Rötsvampar
Professor
Björn Henningsson , Sveriges
Lantbruksuniversitet Institutionen för
virkeslära.
"Vid förhöjda fuktförhållanden i en byggnad kan t ä och
träbaserade material angripas av olika slags mikroorganismer: bakterier, aktomyceter , mögelsvampar, blånadssvampar och rötsvampar . De tre första grupperna
anses bidra till elak lukt i fuktskadade hus. Aktinomyceter
och framför allt mögelsvampar producerar snabbt stora
mängder sporer , som kan orsaka olika former av allergier. Vanliga mögelsvampsläkten på trä är Trichoderma,
Penicillium och Aspergillus. Blånadssvampar missfärgar
och ökar vattenupptagningsförmågan hos träet. Rötsvamparna slutligen angriper dessutom vedstrukturen och försämrar virkets hållfasthet. Beroende på vilka rötsvampsarter som angripit veden blir resultatet brunröta, vitröta
eller "soft rot" . I byggnader är brunrötesvampar
vanligast.
Den vanligaste rötsvampen i fönstervirke är vedmusslingen (Gloeophyllum sepiarium ). Andra vanliga byggnadsskadesvampar är knöltickan (Antrodia serialis), mögeltickan (Antrodia sinuosa ), källarsvampen (Coniopho-
Vatten
ra puteana ) och den äkta hussvampen (Serpula lacrymans ). Angrepp av den senare kräver snabba och omfattande saneringsåtgärder.
Något olika förutsättningar gäller för uppkomst av angrepp av de olika svampgrupperna . Detta framgår av nedanstående uppställning, som är hämtad från Programarbete Trä och Fukt utarbetat 1984 av träfuktgruppen SLUSTFI-KTH.
Trä kan utsättas för mikrobiologiska angrepp vid många
tillfällen från skogen till den slutliga användningen i byggnaden. Med gällande sorteringsregler tolereras inom sågverksindustrin vissa former av angrepp i vissa virkeskvaliteter. Bortsett från de högsta kvalitetsklasserna tillåts sålunda blånad och tidiga rötangrepp i begränsad omfattning. Sådana angrepp kan uppkomma i skogen i det växande trädet, i rundvirket under lagring och transport samt
vid torkning , lagring och transport av det sågade virket.
Angreppen leder till en viss ökning av vedens vattenupptagningsförmåga (permeabilitet).
MÖGELSVAMPAR
BLANADSSVAMPAR
ROTSVAMPAR
Sporerna kan gro vid hög luftfuktighet. Fritt vatten ej alltid nödvänligt.
Fritt vatten för sporernas groning
Fritt vatten för sporernas groning
Fuktkvot 30-120
Fuktkvot 30-120 % för tillväxt
och nedbrytning : optimum 4080 % fuktkvot. Fuktkvot 20 % kan
räcka för hussvamp om vatten
kan transporteras från annat håll.
Fuktkvot 20-150 % för tillväxt
och sporbildning . Mer beroende
av luftens fuktighet än virkets
fuktkvot .
%
för tillväxt
Tål ej lång tids uttorkning
Tål lång tids vattenlagring men
växer ej (syrebrist vid vattenmättnad i veden )
Tål långa torrperioder
Sporer kan överleva torra perioder
Temperatur
Växt mellan 0° och 55°
Växer mellan -3 och + 40° C
Växt mellan 0° och 40°
Optimum mycket varierande
Optimum 22-28 ° C
Optimum 25-32 ° C
Vissa sporer mycket värmetåliga
Vissa arter kan växa vid temperaturer över +40° C
Optimum för hussvamp 21 ° C
Tål nedfrysning
Pigmentbildning kan utebli vid
låga temperaturer
Närings behov
Kolhydrater i form av fria socker arter och pektinsubstanser i vedcellerna ; mycket förnöjsamma
Kolhydrater i form av fria sockerarter huvudsakligen i parenkymatiska celler (märgstrålar)
Kväve: stimuleras av kvävetill satser
Kväve (ofta kvävebrist i ved)
Mineralsalter
Mineralsalter och spårelement
Maximum för hussvamp 24° C
Tål nedfrysning under långa perioder liksom upprepade nedfrysningar och upptiningar
Kolhydrater (=vedes cellulosa och
hemicellulosor)
Kväve (oftast kvävebrist i ved)
Mineralsalter
Vitamin $1
Vitaminer (vissa arter)
Vitaminer oftast ej behövliga
Surhetsgrad
8
pH 2-pH 10 för växt
optimum vanligen pH 5-6
pH 2-pH 7 för växt
optimum ca pH 5 ,5
pH 2-pH 7 för växt
optimum pH 5
Långvarig s k våtlagring av vedråvaran, vanligtvis det
obarkade rundvirket, kan leda till angrepp av bakterier.
Bakterieangrepp kan inte upptäckas med blotta ögat. Virke som har starkt förhöjd permeabilitet är mindre lämpligt
att använda, där risken för uppfuktning är hög.
Virke som under lång tid, t ex i en konstruktion, utsätts
för direkt påverkan av väder och vind invaderas av bakte0
rier och svampar. Åldrat, väderpåverkat trä får bl a på
grund av dessa organismers inverkan förändrade permeabilitetsegenskaper,
vilket bör beaktas vid underhållsarbete.
Blånads- och mögelangrepp, som anlagts i virket under
torkning, lagring, transport eller hantering vid byggplatsen, kan i vissa fall fortsätta att utvecklas efter inbyggnad
i en konstruktion.
Exempel på angrepp av soft rot. Bilden visar ett tvärsnitt av
björkved fotograferat med svepelektronmikroskop. Vedfibrerna på tvärsnittets vänstra halva har kraftiga angrepp av
soft rot medan fibrerna till höger är förhållandevis friska.
Foto: Thomas Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet.
r
9
Mögel
Docent Hans Lundström, Sveriges Lantbruksuniversitet institutionen för virkeslära.
Begreppet ' mögel' ' får ibland beteckna varje form av
mikrobiologisk växt (angrepp) på byggnadsmaterial, men
vanligen är det mögel och blånadssvampar som menas.
Mögelsvamparnas mycel (svamptrådar) växer oftast ytligt i de yttersta vedskikten och på vedens yta. Dessa svampar kan ej bryta ned vedfibrerna. Mycelet är hyalint,
d. v. s: ofärgat, och bildar stora mängder sporer från sporbildande organ på vedytan. Sporerna är vanligen färgade. Olika mögelarters sporer har olika färg och ett ytligt
mögelangrepp kan därför vara allt från vitt över grått,
grågrönt, gulgrönt och grönt tillsvart. En del mögelsvampar har en unken lukt. Sporerna kan vara allergiframkallande hos vissa människor.
Blånadssvamparna kan växa in i veden men kan ej förstöra (bryta ned) vedfibrerna i någon större omfattning.
Mycelet är normalt pigmenterat i grönt, brunt, blått eller
svart. Mycelets färg tillsammans med vedens egen gulaktiga färgton gör att missfärgningen oftast förefaller blåaktig. Vid temperaturer under 8° C saknar mycelet hos vissa
blånadssvampar pigment. Både färgade och ofärgade
sporer kan bildas.
Blånadsangrepp
i rundvirke kallas gemensamt för
stockblånad . Obarkat virke kan angripas av insekter
(bark- och märgborrar) som i sin turspridersporerav
vissa blånadssvampar. Den blånad som uppkommer växer
snabbt och djupt in i virket och kallas insektsblånad. Det
obarkade virket kan också infekteras av vindtransporterande blånadssvampsporer
via ändytor, kvistsår och
sprickor. Sådana Blånadsangrepp benämns luftburen
blånad.
Brädgårdsblånad kallas den luftburna blånad, som angriper nysågar virke under torkning, lagring och transport. Sporerna gror på fria virkesytor och mycelet växer
in i veden. Luftburen blånad kan också angripa fuktigt
konstruktionsvirke.
Under torkningen kan virket också
smittas genom direktöverföring från blånadsangripna
strön och bolster - strö blånad.
Grundfö rutsättningar för tillväxt av mögel- och
blånadssvamp
Grundförutsättningar för att mögel- och blånadssvamp
skall etablera sig och tillväxa är att det finns fukt, värme,
näring och lämpligt substrat pH (surhetsgrad). Miljökraven varierar
dock mellan
olika svampar
och
svampgrupper.
Mögelsvampar kan gro, tillväxa och bilda sporer på ved
med fuktkvoter mellan 20 och 150 %. För sporgroning
räcker det ofta med hög luftfuktighet. Fritt vatten är inte
alltid nödvändigt. Sporerna kan dessutom överleva torra
perioder under lång tid, flera år.
Den relativa luftfuktigheten spelar också stor roll för
den fortsatta tillväxten hos mögelsvampar, speciellt vid
fuktkvoter hos virke under 30 %. Mögelsvamparna är mer
beroende av luftens fuktighet än virkets fuktkvot.
Sporer hos blånadssvampar föredrar fritt vatten för
groning. Den fortsatta tillväxten av mycelet kan ske vid
fuktkvoter mellan 30-120 %. Optimum för flertalet arter
ligger i intervallet 40-80 %.
Blånadssvampar tål lång tids vattenlagring, men tillväxer ej nämnvärt på grund av begränsad tillgång på syre
vid vattenmättnad i veden.
lo
Sporer och mycel från blånadssvampar är vanligen
känsligare mot uttorkning än sporer från mögelsvampar.
Mögelsvampar har en bred temperaturtolerans och kan
tillväxa vid temperaturer från strax över 0 ° C upp till omkring +55 ° C. Temperaturoptimum varierar starkt för olika arter.
Vissa mögelsporer är mycket värmetåliga och kan även
i fuktigt tillstånd klara temperaturer på något över
+ 70 ° C under flera timmar.
Blånadssvampar kan tillväxa vid temperaturer från
-3 ° Cupp till omkring +40° C. Temperaturoptimum ligger vanligen i området +22 till +28 ° C.
Sporer hos de bägge svampgrupperna tål nedfrysning
under långa perioder.
Mögel- och blånadssvampar, som inte kan utnyttja vedens huvudbeståndsdelar,
cellulosa och lignin, hämtar
sin näring ur olika sockerarter och proteiner bl a förekommande i märgstrålarna. Mögelsvampar är mycket förnöjsamma i sitt näringsbehov.
Surhetsgrad (pH) på och i ett tillväxtmedium är en viktig
faktor för tillväxten hos svamparna. Hos frisk ved ligger
pH vanligtvis mella 5 och 6. Mögelsvamparna är pHtoleranta och tillväxer mellan pH 2 och pH 10, optimal
tillväxt sker dock vid pH 5-6.
Blånadssvamparnas pH- krav är något snävare och ligger mellan pH 2 och pH 7 med ett optimal tillväxt vid pH
ca 5,5.
Vattenlagringsskador
Fil dr Julius Boutelje, Svenska Träforskningsinstitutet
0
0
VÅTLAGRING AV SÅGTIMMER
Varför våtlagras sågtimmer?
För att säkerställa enjämn tillgång till råvaran behövs vid
medelstora och stora sågverk en viss lagring av sågtimmer. Under våren, sommaren och höstens början är industrilagring dock förknippad med risker för sprickbildning och insekts - respektive svampangrepp . Vanligtvis förekommer dock någon form av våtlagring , d v s vattenlagring (= lagring i vatten ) eller bevattning på land, så att
man eliminerar eller åtminstone kraftigt reducerar dessa
lagringsrisker . Vattenlagring kombineras ofta med bevattning för att hindra uttorkning hos virke som ligger
ovan vattenytan.
BILD 1. Bevattningvid sågverk.
11
Förändringar i veden genom bakteriell aktivitet
Under senare tid har uppmärksamheten riktats mot olägenheter i samband med våtlagring . Utöver miljöproblem, som inte berörs i detta sammanhang , sker efter en
tids lagring en ökning av splintvedens genomsläpplighet
för vätskor och gaser . Virkets ökade permeabilitet förorsakas av bakterier . Den bakteriella aktiviteten är temperaturberoende och vattenlagring under den kalla årstiden
från november till vårens början medför sålunda ingen eller endast ringa ökning av vedens permeabilitet. Bakterierna angriper vissa pektinrika strukturelement i veden, i
första hand pormembraner hos trakeider och märgstråleparenkymceller, och ökar vedens porositet. Den bakteriella nedbrytningen omfattar utöver pektin även hemicellulosa, cellulosa och extraktivämnen som stärkelse , äggviteämnen , socker etc.
En mängd olika bakteriearter har isolerats ur våtlagrat
virke, många av dem rörliga och med förmåga att nedbryta pektin. Bland isolerade bakterier kan t ex nämnas Bacillus polymyxa , Bacillus subtilis (pektinnedbrytande),
Aerobacter cloacea och Erwinia omelianskii (cellulosanedbrytande). Rollen av enskilda bakteriearter bör förmodligen ses som ett komplext samspel mella flera bakteriearter . Någon bakteriell nedbrytning av lignifierade
strukturelement under industriell våtlagring förekommer
inte, eller på sin höjd i ytterst ringa omfattning.
BILD 2. Till vänster oskadade pormembraner i färsk ved och till höger skadade membraner i våtlagratvirke.
12
Faktorer som påverkar permeabilitetsökningen
Inte bara temperatur utan även en rad andra faktorer påverkar hastigheten med vilken vedens permeabilitet ökar
under våtlagringen . I stillastående vatten uppges dessa
våtlagringsskador ske snabbare än i strömmande vatten.
Detta tyder på att anaeroba förhållanden bidrar till att
öka den bakteriella aktiviteten . Många bakteriekulturer
som isolerats under anaeroba förhållanden har dock visat
sig kunna växa även under aeroba f örhållanden . Betydelsen av näringsämnen och övriga kemiska aspekter hos vatten och ved förde bakteriella våtlagringsskadorna är föga
kända.
Gran är betydligt mindre känslig för bakteriellt angrepp
än furu och obarkat timmer påverkas långsammare än
barkat. Kärnved berörs ej av de bakteriella angreppen.
Permeabilitetsökningen sker mycket snabbare vid vattenlagring i vattenmagasin än vid bevattning på land. Dessa
förhållanden återspeglas i nedanstående tabell som är baserad på våtlagringef örsök utförda av STFI på 70-talet.
Tabellen ger information beträffande maximumlängd av
våtlagringsperiod som kan tillåtas om överabsorption av
bets eller lasyr, som yttrar sig i form av fläckar och mörka
stråk, skall undvikas hos sidoutbyte.
aks
BILD 3. Ökadebetsupptagningmed ökadvattenlagringstid
(obarkad furu).
nerna som tabellen är baserad på gäller de yttersta användbara sidobräderna från sidoutbytet. Djupare in i
stocken sker överabsorption i form av synligt oregelbunden hetsupptagning först efter längre våtlagringstid. Vid
STFI har ett förfarande utvecklats för detektering av våtlagringsskador och en patentansökan har inlämnats både
för förfarandet och utrustningen. Patentet är baserat på
permeabilitetsmätning på virket. Normer med hänseende
till våtlagringsskador (ökad permeabilitet ) bör hellre baseras på dylika permeabilitetsmätningar än på längden av
våtlagringsperiod.
Konsekvenser
användning
av våtlagringsskador för virkets
De bakteriella angreppen som sker under en våtlagring
vid en sågverksindustri har knappast någon betydelse för
virkets hållfasthet.
Beträffande möglingsbenägenhet av våtlagringsskadat
virke föreligger inga säkra uppgifter.
Vid användningar där virket tidvis utsätts för kontakt
med vatten ökas risken för röta om virket är våtlagringsskadat, eftersom sådant virke upptar mera vatten och därförunder längre tider håller en fuktkvotsnivå som är lämplig för röta. Behandling med lämpligt vattenavvisande medel kan dock ändra dessa förhållanden radikalt. Även
upptagning av vattenavvisande medel blir ju större hos
våtlagringsskadat virke och detta gör en sådan behandling mera effektiv.
Vakuumimpregnering av våtlagringsskadat virke medför problem p g a för hög upptagning av lösningsmedel.
En del av lösningsmedlet förblir kvar i veden och ger upphov till uppmjukning och blåsor under målningsskiktet.
Även utan föregående impregnering kan problem uppstå vid målning av våtlagringsskadat virke. Om målningsfärgen innehåller ett lösningsmedel som löser harts kan
överupptagning av detta lösningsmedel medföra att harts
i veden löses upp. Vid senare avdunstning av lösningsmedlet avsätts hartset som fula fläckar ovanpå färgfilmen.
Problem med oregelbunden och fläckig betsning och lasering hos våtlagrat virke har redan berörts. Limning och
skärande bearbetning påverkas ej av våtlagring.
TABELL 1. Maximum längd av våtlagringsperiod
(se text)
Vattenlagring av barkad furu
» obarkad »
barkad gran
obarkad »
» barkad furu
Bevattning
» obarkad »
» barkad gran
obarkad
»
2 veckor
- 4 veckor
- 5 veckor
6 veckor
8 veckor
- 10 veckor
- 14 veckor
- 17 veckor
Ovanstående tidsrymder kan betraktas som en orientering. Om man vid en speciell användning kan lätta på sina
krav beträffande längd av våtlagringsperiod beror dels på
betydelsen av permeabilitet i det aktuella fallet , delspå uttagning av virket. Man bör t ex komma ihåg att observatio-
13
TRÄV
AV FU RU
I föregående avsnitt har beskrivits dels egenskaper
som av erfarna snickare och av hävd uppfattats som
god kvalitet, dels egenskaper som vetenskapligt kunnat prövas vara viktiga.
I detta och följande avsnitt sammanfattas de kvalitetskrav som KBS valt att ställa på trävara till fönster
och snickerier i nuvarande byggnadsproduktion. Det
innebär att både krav utifrån gammal trätradition och
krav som vetenskapligt visats vara viktiga tagits med.
Trädets ålder
Träd, som kan ge trävara lämplig för snickeritillverkning, skall avverkas när det är fullmoget för att ge hög
kärnvedsandel. Detta framgår av att trädets krona har
slutat växa på höjden och att tillväxten, d v s årsringarna, blir mindre och mindre. I ett fullmoget träd är
kärnan fullt utbildad och kådinnehållet stort.
Trävara för snickeritillverkning skall sågas ur
stockar från fullmogna träd. Detta ger trävara
med hög kärnvedsandel.
Trädets avverkningstid
Träd som kan ge trävara lämplig för tillverkning av
snickerier skall avverkas fr o m vinterns till vårens
början för att ha en god beständighet.
Träd, som avverkas under denna tid ger, bl a genom de bättre förutsättningarna för lagring, en fast
trävara, som har mindre benägenhet för blånads-,
svamp- och insektsangrepp. Trävaran är lättorkad
och spricker i ringa utsträckning.
Trävara för snickeritillverkning skall vara sågad av timmer från träd som är avverkade under
tiden fr o m vinterns till vårens början.
Avverkningssätt
Avverkning av träd som bedöms ge snickerikvalitet
skall ske med omsorg och försiktighet för att undvika
skador på timret.
Avverkning med moderna maskiner som t ex processor - kombinerad avverknings- och kapmaskin
- innebär risker. Timrets mantelyta kan få dubb- och
tryckskador som kan ge blånadsskador och fiberresningar på det färdiga snickeriet. Dessutom kan processorn åstadkomma fläkningar i timret, vilket kan ge
sprickbildningar som följd.
Trävara för snickeritillverkning skall vara sågad av timmer , som avverkats med varsamhet och
som inte har skadats.
14
TI
E RSORTE RING
Sågtimmer sorteras och mäts enligt instruktioner utfärdade av Skogsstyrelsen i samråd med Virkesmätningsrådet.
Det timmer som är aktuellt som trävara för snickeritillverkning är första- och andrastockar av furu i RS
och OS-kvalitet. Förstastocken innehåller ca 70 % av
hela trädets totala kådinnehåll. Det är kådan som innehåller de ämnen, som ger trä dess beständighet mot
rötangrepp.
De timmersorter , som skall användas för uppsågning av trävara till snickeritillverkning, är
första- och andrastockar i RS- och OS-kvalitet
med toppdiameter> 200 mm.
TIM RETS
HANTE RING
OCH TRANSPORT
Mekaniska skador på timrets mantelyta kan förorsaka blånadsskador och fiberresningar på det
färdiga snickeriet.
Timrets lagring
Timmer som avverkats under tiden fr o m vinterns till
vårens början kan lagras på land till sommarens början - då det också skall vara uppsågat. Timret skall
ligga på underlag helt fritt från markkontakt för att
minska risken för blånads-, mögel- och rötsvampar.
Vid vårens början ökar risken för sprickbildning i
timret och för angrepp av blånads-, mögel- och rötsvampar. For att undvika dessa skador skulle timret
kunna våtlagras.
Vid våtlagring under tiden fr o m vårens början till
höstens början skadas splintveden och blir mer genomsläpplig för vätskor. Detta beror på en bakteriell
nedbrytning av vissa strukturelement. Den ökade
permeabiliteten
förorsakar problem t ex genom
ojämn upptagning av bets-, lasyr- och impregneringsmedel. Den ökade vattenupptagningsförmågan
är ogynnsam för snickerier för utomhusbruk - risk
för rötangrepp.
Svenska Träforskningsinstitutet har i en rapport
Effekterna av våtlagring av timmer (del I) serie A
nr 486, 1979 rekommenderat vissa maximala våtlagringstider under den varma delen av året.
Lagring i vatten
barkat - mindre än 2 veckor
obarkat - mindre än 4 veckor
Lagring på land under bevattning
barkat - mindre än 8 veckor
obarkat - mindre än 10 veckor
Detta innebär att timmer som avverkats omedelbart
före vårens början och våtlagrats måste vara uppsågat
före sommarens början.
Timmer för trävara till snickeritillverkning
skall lagras på land och får inte våtlagras.
Timrets sågning
Genomsågning
Sågning av timmer, som kan ge trävara för snickeritillverkning, skall ske fr o m vinterns till sommaren början.
Timrets sågsätt
Den mekaniska sönderdelningen av timmer till plank
och bräder sker i huvudsak med dessa olika maskintyper
0
- ramsåg
- bandsåg
- cirkelsåg
- reducerverk
Bearbetning av sågtimmer i reducerverk är olämpligt då det gäller trävara för snickeriändamål, det kan
ge fiberskador som blir bestående.
Genomsågning
för
poster
Sönderdelningen sker på tre olika sätt
0
- genomsågning
- fyrsågning
- kvartsågning
Genomsågning
är en metod för sågning av timmer till okantade
bräder och plank vilka antingen inte bearbetas
okantade varor eller kantsågas och levereras som
kantade varor.
Fyrsågning
Fyrsågning
är en metod för sågning av timmer enligt vilken
först bräder avskiljes på två motstående sidor varefter den återstående delen, blocket, vändes ett
kvarts varv och sågas tillbräder och plank, bräderna kantsågas.
Kvartsågning
är en metod för sågning av timmer enligt vilken
stocken först delas i fyra delar genom två mot varandra vinkelräta snitt genom stockens mitt, varefter delarna sågas till bräder genom snitt i 45 ° vinkel mot tidigare snitt.
Sågytorna
skall vara jämna och släta.
Kvartssågning
för
paneler,
lister
15
TR ÄV
TORK NING
OCH SOR TE RING
För trävara till snickeritillverkning är brädgårdstorkning att föredra . Artificiell torkning kan godtas.
Efter uppsågningen torkas trävaran . Torkningen kan
ske genom
- brädgårdstorkning
- artificiell torkning
Avsikten med torkningen är att fortast möjligt efter
uppsågningen nedbringa trävarans vatteninnehåll under 20 %, så att risken för mögel- och blånadsskador
minskar . Vid torkningen avgår förutom vatten även
andra ämnen ur trävaran , vilka kan ha betydelse för
trävarans beständighet . För att undvika för stor avgång av dessa ämnen , skall torkningen ske vid en
temperatur under +40 ° C torrtemperatur. Detta
krav kan diskuteras men har valts också med hänsyn till hur virkestorkar för närvarande normalt
hanteras.
Efter uppsågningen ströläggs bräder resp plank i
paket för truckhantering . Lämplig storlek på truckpaketen är L x B x H ca 6000 x 1200 x 1200 mm. Bräderna resp planken placeras jämndragna i båda ändar
och strölagda med ribb ' 25 x 50 mm c/c max 1000
mm. Dessa ribbor får inte vara infekterade av mögel
eller svampsporer.
Vid ströläggning för brädgårdstorkning lägges bräder och plank med ett stort kantavstånd . Vid ströläggning för artificiell torkning kan kantavståndet
minskas.
Trävaror skall torkas på ett fackmässigt sätt såväl i
brädgård som artificiellt . Därmed menas att torkningen skall genomföras i enlighet med anvisningarna i
Svenska Träforkningsinstitutets " Handbok i virkestorkning".
Bedömning av felaktigheter. För försäljning av sågade trävaror hade från mitten av 1800-talet utformats
ett antal sorteringsregler . Dessa samordnades av Föreningen Sveriges Sågverksmän som år 1960 utgav
anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu
och gran den så kallade " Gröna boken " . Dessa anvisningar gäller för sågat och justerat exportträ och
anger den nedre gränsen inom respektive sort.
De sågade trävarorna har indelats i I, II, III, IV, V
och VI sort. De fyra första sorterna har sammanförts
till en gemensam grupp benämnd 05 - osorterat varvid IV sort utgör den undre gränsen.
Brädgårdstorkning
torkning utomhus på brädgård.
Virkespaketen läggs upp på stabbfötter ca 500 mm
från markytan, tre till fyra paket uppe på varandra
och tre till fyra paket bredvid varandra , så att det
bildas en virkesstapel , som omgående skall täckas
av ett provisoriskt tak. Virkesstaplarna läggs med
cirka tre meters inbördes avstånd.
Artificiell torkning
en reglerad torkning - temperatur, fuktighet och
luftflöde - i kammare eller tunnlar, vid högst
+40° C torrtemperatur och i övrigt enligt STFIs
"Handbok för virkestorkning ". Trävaran får ej
vara skadad av torkningen . D v s den får inte vara
sprucken, missfärgad , möglig , skev eller krokig
eller utåt vara bemängd med kåda. Leverantören
skall lämna aktuell torkjournal innehållande uppgifter om : torktyp, torkschema , paketnummer,
tidpunkt för insättning resp uttagning, temperatur
våt resp torr dygnsvis avlästa vid reglerställena.
Temperaturgivarna skall vara kalibrerade.
16
Trävarans sortering
Snickeriträvara
Trävarans sortering till snickeriträvara skall ske enligt "Gröna boken " och omfatta klasserna I, II och III
sort. De egenskaper som påverkar bedömningen är
Strukturfel
kvistar
kådlåpor
barkflag
tjurved
kådved
vresved
snedfibrighet
vattved
lyror
röta
insektsskador
Konditionsfel
fuktighet
blånad
Dessa bedömningsgrunder skall kompletteras
med: missfärgningar - får förekomma om de försvinner vid hyvling
våtlagringsskador
- får inte förekomma
torksprickor
- får inte förekomma
mögel
- får inte förekomma
kådrinningar
- får inte förekomma.
Tillverkningsfel
vankant
måttfel
sågfel
Sprickor
kärnspricka
ringspricka
torkspricka
småsprickor - som anhopningar i ytan jfr bild
Deformationsfel
skevhet
kupighet
flatböj
kantkrokighet
Dessa felaktigheter på den sågade trävaran kan konstateras vid sortering efter sågningen . De grundläggande egenskaperna som avgör träets beständighet är
inte tillgängliga vid en okulärsortering utan måste vara garanterade av skogs- och sågverksindustrin enligt
ovan.
Avsteg
Om avsteg från detta regelsystem görs beträffande
avverkningstid, våtlagring,* ) sågtid och torkning är
det sågverkets skyldighet att visa att trävaran inte är
behäftad med konditionsfel enligt ovan.
*) För närvarande är den enda praktiskt användbara kontrollmetoden , lasering av provstycken som
stickprovsmässigt utväljs av beställaren. Nya metoder och instrument är emellertid under utveckling.
Trävarans
lagring
Trävara för snickeritillverkning bör lagras i magasin
några år. Under lagringstiden blir kådan hård. Spänningsförhållandena utjämnas. Trävarans fuktighet
anpassar sig till luftens och jämviktsfuktkvot uppnås.
Trävara för snickeritillverkning skall magasinslagras minst ett år , efter sluttorkning.
17
BYGGNA DSSTY R ELSENS
KVA LITETSK RAV
- underl ag för proj ekterin g och upp handlin g.
De kvalitetskrav på trävaror som byggnadsstyrelsen
har sammanfattas här formulerade för byggnadsbeskrivning eller förfrågningsunderlag.
I första avsnittet redovisas kraven på trävara för
snickeriändamål allmänt och i avsnitt två det tillkommande krav som ska gälla för trävara till fönster.
I TRÄV
FÖR ALLMÄNNA
SNICKERIÄNDAMÅL *
Exempel på blankett som kommer att användas av
KBS visas i bilaga.
Beskrivning av trävara och dess hantering
Kvalitetsbestämmelserna
gäller vid leverans
sågverk till snickerifabrik.
Timret
Trävaran
18
från
Första och/eller andra stocken av fullmogen fura.
Toppdiameter > 200 mm.
Kvalitet RS eller OS enligt virkesmätningsrådets anvisningar
Avverkat under tiden fr o m vinterns till
vårens början
Ej skadat vid avverkning, transport eller
hantering
Ej våtlagrat. Lagrat och sorterat på land
Sågat under tiden fr o m avverkningens
början till sommarens början
Torkad till cirka 20 % fuktkvot i brädgård fr o m sågningen till vinterns början
eller i artificiell tork vid högst +40° C
torrtemperatur enligt STFI: s "Handbok
för virkestorkning"
Lagrad i magasin minst ett år efter sluttorkning vid sågverk eller snickerifabrik. Sorterad till snickeriträ i I, II och III
sort enligt "Sortering av sågat virke av
furu och gran' ' , "Gröna boken" med
följande kompletteringar:
Konditionsfel
- missfärgning
får förkomma om
de försvinner vid
hyvling
* Används tillsammans med II eller separat.
- våtlagringsskadafår inte förekomma
- mögel
får inte förekomma
- kådrinningar
får inte förekomma
- småsprickor
får inte förekomma
som anhopningar i
ytan
Märkning Trävara som uppfyller ovanstående krav
märkes med "S" - snickeriträ.
Avsteg
Om avsteg från detta regelsystem görs
beträffande avverkningstid, våtlagring,
sågtid och torkning är det sågverkets
skyldighet att visa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovanstående
DeklarationSnickeriträ
skall verifieras med uppgift
om avverkningstid, timmerlagring, sågtid, torkning samt magasinslagring.
Vid artificiell torkning skall aktuell journal tillhandahållas
II TRÄV
FÖR
FÖNSTE R-.
Krav på fönster av furu
-
Generellt
-
För aktuellt projekt anges täckande eller genomsynlig
behandling.
Utåt, mellan och mot vägg
lika oavsett ytbehandlingen.
Trävara för fönstertillverkning
Inåt
avhängigt ytbehandlingen se följande tabeller
Trävara för fönstertillverkning skall vara snickeriträvara
se projekteringsunderlag I
- centrumutbyte
- dimension 50, 65, 75 och 100 mm.
Felaktigheter
Trävaran skall vara helt fri från
- lyror, barkflag
- tjurved, vattved, kådved, vresved
- våtlagringsskador
- röta, blånad, insektsangrepp, mögel
- mekanisk åverkan
Trä i fönstersnickerier
Bestämmelser för trävara i fönstersnickerier vid leverans från fönstertillverkare till byggnadsplats.
Väderexponerade profiler skall ha
- kärnsidan vänd utåt
- hög kärnvedsandel > 60 %
-
Kvistar, sprickor, kådlåpor , märgränder och bearbetningsfel
- får förekomma enligt nedanstående
högt kådinnehåll
Kvistar:
Största storlek anges i procent av profilens sida respektive kant.
Friska kvistar mindre än 10 mm beaktas inte.
Lagad kvist räknas som kvist.
Storlek
Största antal per meter profilsida resp kant
Mot vägg
Friska
Torra
Ovriga
Därav horneller bladkvist
Sprickor
40%
20%
20%
15%
Antal
Kådlåpor
Utåt
Inåt
täckande
ytbehandl
Inåt
genomsynlig
ytbehandl
6
3
3
3
4
2
2
2
-
3
1
0
1
-
3
frisk el torr frisk el torr frisk
frisk
Jämför restriktionerna nedan under lagning av felaktigheter.
frisk
Genomgående sprickor eller ut till kant gående sprickor tillåts inte.
Mikrosprickor tillåts ej.
Antal per meter profilsida eller kant
bredd
djup%
längd%
2.0
40
60
4
Mellan
1.0
40
60
2
Utåt
1.0
40
60
l
Inåt
täckande
ytbehandl
1.0
40
60
2
Inåt
genomsynlig
ytbehandl
1.0
20
30
1
Antal per meter profilsida eller kant
Mot vägg
Storlek i mm
Antal
Mellan
-
Mot vägg
Storlek i mm
täta årsringar i splinten , minst 5 st inom 10 mm radiellt mätt, största storleken 4 mm
hög densitet > 425 kg trä med fuktkvot 12 ± 2 %
6x60
4
Mellan
4x40
2
Utåt
0
0
Inåt
täckande
ytbehandl
4x40
2
Inåt
genomsynlig
ytbehandl
3x30
1
Märgränder
Får förekomma på karmträ mellan och mot vägg dock ej på karmunderstyckets
översida.
Bearbetningsfel
Sågskär, valsmärken, tryckmärken, släpränder, hyvelfel, kutterslag, urslag, (lagningar.
Får förekomma i mindre utsträckning.
* Används tillsammans med I.
19
Lagning av felaktigheter
Felaktigheter i träprofiler utgörs av
-kvistfel
- sprickor
- bearbetningsfel
Lagning av felaktigheter utförs med
- träplugg
- plastiskt trä
- spackel -vid ytbehandling
Kvistar : lösa, torra, barkrings- och rötskadade skall
lagas, mellan , utåt eller inåt på profilerna.
Karmunderstyck och tvärpost utåt får inte vara kvistlagade . Karmsidostyckes och mittposts nedre hälft
utåt får inte vara kvistlagade.
Ytterbåge utåt får inte vara kvistlagad.
Karm och post utåt får lagas med plugg 0 < 20 mm.
Båge inåt får lagas med plugg 0
15 mm.
Då lagning når ut i kant skall minst 2/3 av pluggen vara kvar i profilen.
Träplugg för lagning får vara 010, 15, 20 eller 25
mm och skall ha samma struktur, fiberriktning och
fuktkvot som den trädetalj, som lagas.
Lagningsdjup skall vara 10 mm.
Bearbetningsfel på profilytor inåt skall i samband
med täckande ytbehandling spacklas. Bearbetningsfel på profilytor utåt får inte spacklas.
Profilämnen
Amnen till fönsterprofiler skall vara massiva och får
inte vara lamellimmade eller skarvade.
Fuktkvot
Fuktkvoten i fönsterträet skall vid bearbetning och leverans av färdiga produkter vara 12 ± 2 %.
OBS Torkning av trävaran ner till denna fuktkvot får
inte ske vid högre temperatur än + 40 ° C
torrtemperatur.
Efter torkningen skall trävaran konditioneras.
Bearbetningsgrad
Bearbetningsgrad av profilerna skall vara
- utvändigt -hyvlat
- invändigt -hyvlat
och putsat
- mellan
-hyvlat
- mot vägg -hyvlat
urÅr
INÅT
Lim skall vara PVC-lim med härdare.
MELLAN
-•-•- MOT VÄGG
Plastiskt trä och spackel får användas inåt och mellan men inte utåt och skall vara av tvåkomponenttyp
och anpassat till aktuellt målningssystem.
Sprickor: på profilytor inåt skall i samband med täckande ytbehandling spacklas . Sprickor på profilytor
utåt får inte spacklas.
20
L
ORDF ÖRKLA RINGA R
Faströta,
fast röta
Fig visas i kapitel Trävarufel
Flatböjning
Röta som inte påtagligt minskar
vedens fasthet: bfr lösröta, mjukFig 11
röta.
Flatsidornas böjning i längdriktningen: jfr formfel.
Avvikelse från önskad geometrisk
form.
Kvot av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade
materialet.
Barkdrag
Inväxt bark, oftast i samband med
övervallning av stamskada
Formfel
Barkdragande
kvist
barkringskvist
Kvist i stamved helt eller delvis omgiven av bark.
Fig 1
Fuktkvot
Barkflag,
flagbark
Barkflagning
ningsprocess
Fullmoget
Ar det furuträd, vars tillväxt gradvis avtar, Kronan slutar växa på
höjden, - den plattas ut - och de
nybildade årsringarna blir smalare
Fyrsågning
Sågning av stock, varvid stocken
först bearbetats så att den får två
motstående parallella plana ytor,
varefter den återstående delen av
stocken - blocket - delningssågas
Fig se illustration i kapitel timrets
hantering och transport.
Genomsågning
Sågning av stockar som därvid uppdelas i plank- och brädämnen (vilka
därefter kan kantas)
Fig se illustration i kapitel timrets
hantering och transport.
Hornkvist
I längdriktningen
genomskuren
kvist som på flatsidan utvidgar sig
mot kanten och delvis framträder
på kantsidan: jfr bladkvist Fig 12
Insektsangrepp
Obarkade stockar eller sågat virke
med kvarsittande bark angripet av
insekter såsom tallbock, vedstekel,
blåhjon el. liknande.
Fig 13
Kantkrokighet
Kantsidornas böjning i längdriktningen: jfr formfel.
Klämskador
Griplastare kan med sina käftar
som sluter sig runt timmerstocken
ge sådana tryckskador på fibrerna i
trävaran att fibrerna vid ytbehandling av de färdiga snickerierna reser sig.
Fig 14
Konditionsfel
Skador på den sågade varan såsom
fuktighetsfel, blånad, mögel, missfärgning etc.
Kupighet
Flatsidornas böjning i tvärriktningen: jfr formfel.
Kvartsågning
Metod för sågning av stocken enligt
vilken den först delas i fyra delar
genom två mot varandra vinkelräta
längsgående snitt, varefter delarna
sågas till bräder i 45 ° vinkel mot de
tidigare sågsnitten.
Fig se illustration i kapitel timrets
hantering och transport.
en naturlig avstötFig 2
Barkinneslutning I ved innesluten bark
Bearbetningsfel
Fig 3
Sågskär, valsmärken, tryckmärken, släpränder. hyvelfel, kutterslag, urslag och flagningar
Fig 4
Behuggning
Skada förorsakad av åverkan,
stamskador på växande trä Fig 5
Bladkvist
I längdriktningen
genomskuren
kvist som återfinns på märgsidan
och slutar före kanten: jfr hornkvist
Fig b
Blånad, blåyta
Av svampar orsakad missfärgning
som tränger mer eller mindre djupt
ned i veden. Blånad nedsätter ej virkets hållfasthet men ökar benägenheten för svampangrepp.
Exempel på blånad är stockblånad,
insektsblånad, ändblånad, brädgårdsblånad och luftblånad.
Blånad kan indelas i luftburen och
insektsburen beroende på sporernas spridningssätt.
Fig 7
Brott
Brytning i stammens fiberriktning,
kan uppstå dels under trädets växtperiod t.ex, genom skada vid storm
eller snöbelastning och dels genom
skada vid avverkningstillfället vid
nedslaget mot marken i processoren eller i transporten, brott nedsätter trädets styrka.
Fig 8
Brädgårdsblånad Blånad som uppkommer på sågat
virke under torkning i tork eller på
brädgård: ströblånad, ytblånad.
Fig 9
Densitet
Dubbskada
Kvot av massa och volym kglm3 vid
en viss fuktkvot. Benämningen
densitet ersätter "täthet".
Avverkningsskada orsakad av matarvalsarnas dubbar på t ex processorer - maskin för avverkning och
kapning av träd. Under vissa omständigheter uppstår en blånad som
tränger ända in i kärnan i och omkring de av dubbarna orsakade hålen
i vedmanteln.
Fig 10
21
Kådlåpa,
hartsfcka
Springa i virke som innehåller kåda
Fig 15
Kådved
Ved med onormalt hög kådhalt: jfr
tjurved, vresved
Fig 16
Kådrinning
Vid för hög torktemperatur på ytan
utträngande och stelnad kåda
Fig 17
Kärnspricka,
märgsköra
Utåt avsmalnande radiell spricka
som finns i kärnan hos det växande
trädet
Fig 18
Landrulla
När stockarna rullas, vältas på underlag på marken.
Lyra
Mer eller mindre övervallad, ofta
längsgående stamskada: kan ha
uppstått genom påfällning, brand
ed.
Fig 19
Lös kvist,
löskvist
Kvist som faller ur efter vedens
torkning: jfr fast kvist
Fig 20
Lösröta,
lös röta
Röta som påtagligt minskar vedens
fasthet så att den tenderar att falla
sönder: jfr faströta, mjukröta, mögelröta.
Fig 11
Mikrosprickor
Ej adekvat benämning för anhopning av små sprickor i ytan.
Missfärgning
Vid vattenlagring tränger färg- och
garvämnen från barken in och missfärgar veden.
Ibland kan missfärgningen också
bero på vattenlösliga färgämnen i
veden som under torkning vandrar
med vattnet ut till trävarans yta.
Ringspricka,
kärnsköra
Spricka som följer årsringarna,
ofta mellan en finvuxen och en
frodvuxen del.
Rötkvist,
murken kvist
Av röta helt eller delvis angripen
kvist: jfr frisk kvist.
Fig 24
Skevhet
Skruvformig deformation av virkesstycket: jfr formfel.
Snedfibrighet
Avvikelse i fråga om fiberriktningen i förhållande till virkets längdriktning - jfr vresved. Snedfibrighet beror på t ex vriden, krokig eller
kraftigt avsmalnande stam.
Snedfibrighet kan förorsaka spricka som inte är parallell med stammens längdaxel.
Fig 25
Stock, första-,
andra-
Förstastock
rotända.
Andrastock
stock.
-
stock från trädets
-
nästkommande
Stockblånad
Blånad i splintveden hos rundvirke.
Fig 7
Ströblånad
Brädgårdsblånad uppkommen där
strön eller omgivande virke ligger
an mot en bräda eller planka. Fig 9
Sågningsfel
Större ojämnhet, kraftigare märken
eller spår efter matarvals, sågblad
e d i sågad yta.
Fig 26
Tillväxtperiod
Den period under året som börjar
när dygnsmedeltemperaturen
stadigvarande är över + 6 ° C och som
slutar när dygnsmedeltemperaturen är under +6°C
Tjurved,
tryckved
Onormal ved som bildas på undersidan av grenar och lutande stammar hos barrträd: är ligninrikare,
mörkare och hårdare än intilliggande normal ved: jfr kådved, vresved.
Fig 27
Mjukröta,
mjuk röta
Röta som i någon mån minskar vedens fasthet, vilken kan konstateras
t ex med nageln: jfr faströta, lösröta, mögelröta.
Fig 11
Märg
Den centrala delen av trädets stam
kring vilken trädets tjocklekstillväxt börjat. Består av löst sammanhållna döda celler, mörkbrunröd,
bredd 2-4 mm.
Toppbrott
Sågsnitt längs stockens mittlinje i
längdriktningen genom märgen.
Fig 21
Skador på det växande trädets topp
orsakade av insektsangrepp, vind,
snö eller liknande ger fiberstörning.
Torkspricka,
krympspricka
Hyfvävnad av Penicillium, Mucor
m fl saprofytiska svampar som saknar mikroskopiska fruktkroppsbildningar.
Fig 22
Spricka uppkommen genom spänvingar i veden under torkning.
Fig 28
Torrkvist,
död kvist
Kvist hos vilken växtsambandet
med stamveden är mer eller mindre
brutet: jfr levande kvist.
Fig 29
Tryckved
Reaktionsved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar och lutande stammar.
Vankant
Ytparti i det sågade virkesstyckets
kant som utgörs av trädets egen
mantelyta.
Fig 30
Märgkluven
Mögel
Mögelröta
22
En typ av vedförstörande röta
främst förorsakad av mögelsvampen Chaetomium globosum, vilken
angriper i synnerhet trä med hög
fukthalt, även impregnerat trä.
En annan benämning är soft rot.
Vattved
Vattenmättad ved i trädets kärna,
som bildar isolerade stråk i fiberriktningen, vilka spricker vid torkning.
Fig 31
Vinteravverka
Avverkat under vinterperioden
- den tid under året då dygnsmedeltemperaturen är under 0 ° C.
Vresved
Ved med starkt oregelbundet förlöpande fibrer: jfr snedfibrighet, kådved, tjurved.
Fig 32
Våtlagring,
skador
Våtlagring av timmer sker antingen
i vattenmagasin eller med vattenbegjutning av timmer liggande på
land. Under den varma årstiden kan
splintveden bli skadad av bakterieangrepp vilket medför nedbrytning
av cellstrukturen och därmed ökad
permiabilitet och en ökad benägenhet för upplagring av vatten och
lösningsmedel.
Å rsring
Vedmantel som bildas i ett träd under ett år.
Å rstiderna
Vårens början
dygnsmedeltemperaturen
över
+00 C.
Fig nästa sida
Sommarens början
dygnsmedeltemperaturen
över
Fig nästa sida
+ 10 ° C.
Höstens början
dygnsmedeltemperaturen
under
Fig nästa sida
+ 10° C.
Vinterns början
dygnsmedeltemperaturen
under
-0 ° C.
Fig nästa sida
Övervallning
Förkortningar
BFR
KBS
KTH
TNC
SLU
SMHI
STFI
STU
Av ved från sidorna övervuxen skada, som varit så djup att den normala årsringsbildningen störts, t ex
när en gren tagits av eller brustit intill trädstammen.
Byggforskningsrådet
Byggnadsstyrelsen
Kungliga Tekniska Högskolan
Tekniska Nomenklaturcentralen
Sveriges
Lantbruksuniversitet
Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut
Svenska Träforskningsinstututet =
Träteknik Centrum
Styrelsen för Teknisk Utveckling
23
8'
1'
14 16°
Medeldatum
(1951-8O
) for
VÅRENS
ankomst
8°
22
20°
2
6
105
55
4
68`
1
°
68
254
108
55
59
10. 1
£8
5°°
306 '
0
0
t
15
109'
15.9
c3°
25.
25 30
20
20 -
25.
64
20.
15.8
10.8
5.
e 104
16
50
9
108
15.8
25.9
20.
2
25.
30.
7)
5.
10.9
309
u••
15.9
s
9
:° X1.3
° 253
10
q
°
3
9
° 203
5.1
58
30.9
153
56
150
10.3
1510
EGreenw 2°
14°
16°
18°
8'
1'
14 16°
Medeldatum
11951-Bo
for
SOMMARENS
ankomst
20°
2C
18°
22°
24°
12°
'E Greenw
8°
26°
1°
14°
18°
#o
1
18°
20°
22°
26`
G)'
56
106
68
r
°
56
0
0.10
z
10.10
10.
/o0
5.
£80 3
2010
510
010
15.10
25
0
16°
16°
Medeldatum
X1951-80)
för
VINIERNS
ankomst
1
0
14
°511
a
1011
1511
2010
.251
0
20.
2011
2511
64
D
512 D
251
20.1
2J
251
1512
12 2511
30
i
D
6a
5.11
1011
151
V
0
0
106
e
15.
.64
F'J{y?'Yps
o agna
2012
5
58
58
X51
255
55
ti
/t
56
15
10.
roa
Greenw
no wm
12
151
14
15'
18
Figurerna visar årstidernas ankomst (SMHI)
20
2012
5.1
3012
151
.som
i5c
1
201
251
25
w
1
/
30.5
o
25p
l
15.
24
101
20125 °
15.1
5.6
TRÄVARUFEL,
F IGU RE R .
Behuggning Fig 5
Barkdragande kvist barkringskvist Fig 1
Bladkvist Fig 6
Barkflag, flagbark Fig 2
Barkinneslutning Fig 3
Blånad, blåyta Stockblånad Fig 7
Bearbetningsfel Fig 4
Brott Fig 8
25
Brott Fig 8
HornkvistFig 12
Brädgårdsblånad , sträblånad Fig 9
InsektsangreppFig 13
Dubbskada Fig 14
Klämskador Fig 14
Fast mjuk och lös röta Fig 11
Kådlåpa hartsficka Fig 15
Fasträta,
Mjukröta
Lösröta
Mjuk röta
26
Kådved Fig 16
Lös kvist, löskvist Fig 20
Kåd'rinning Fig 17
Märgkluven Fig 21
Kärnspricka, märgskära Fig 18
Mögel Fig 22
Lyra Fig 19
Rötkvist, murken kvist Fig 24
27
SnedfibrighetFig 25
Torrkvist , död kvistFig 29
SågningsfelFig 26
Vankant Fig 30
Tjurved, tryckved Fig 27
Vattved Fig 31
Torkspricka, krympspricka
, småsprickori ytan Fig 28
Vresved Fig 32
28
SÅGA R OC H SNICKE RIFABRIKE R ,
BES ÖK OCH INTE RVJUE R
Sågverk
Intervju vid besök - år 1982-83
A-trä AB , Arjeplog
B. A. Carlssons Såg & Hyvleri AB, Orarna
Edsbyn-Johannedal AB, Edsbyn
Flosjöns Sågverk AB , Dala-Floda
Hedlunds Trävaru AB , Furudal
Bröderna Hemmingsson Trävaru AB, Vimmerby
Horndals Trä AB , Horndal
Insjöns Sågverks AB, Insjön
AB Jörnträ, Jörn
Bengt Lindström AB, Moskosel
F. A. Lindquist AB, Arvidsjaur
AB Malå Såg & Hyvleri, Malå
Martinssons Trävaru AB, Bygdsiljum
Rolf Såg & Hyvleri AB, Kalix
Skästra Sågverk AB, Ljusdal
AB H Wallmarks Såg & Hyvleri , Skellefteå
Fönstertillverkare
Intervju vid besök - år 1982-83
Blekhems Egendom AB , Västervik
Böleå Snickerifabrik AB, Umeå
Etri Fönster AB, Norsjö
FPA Fönsterproduktion AB, Råneå
Främmestads Snickerifabrik AB, Nossebro
Tore Isbergs Träindustri AB, Vimmerby
AB Bröderna Jonssons Snickerifabrik, Norrköping
AB Kvillsfors Snickerifabrik, Kvillsfors
HB Lännäs Byggnadssnickerier , Odensbacken
AB Lönsboda Snickerifabrik , Lönsboda
Modulfönster AB, Trelleborg
Odensnickerier AB, Falköping
Ostviks Snickerifabrik AB, Kåge
Snidex AB, Burträsk
SP-snickerier AB, Edsbyn
AB Torups Snickerifabrik, Torup
Vinäs0 Industrier AB, Mora
AB Alberga Snickerifabrik, Jönåker
Evert Ohmans Snickeriverkstad, Adak
29
LITTE RATURFÖ RTECKNING
Förteckningen är inte uppställd med traditionell ordningsföljd eller med fullständiga bibliografiska hänvisningar.
1974
1975
1977
1800-talet
1917
1926
1937
1938
1938
1943
1948
1950
1950
1950
1950
1952
1953
1960
1962
1972
30
" Var virket bättre förr?"
Nordiska Museet . Riksantikvarieämbetet -1982
Virkeskvalitet och klassificering gällande snickerier
Bestämmelser 1917-02 -24, - Sveriges Träförädlings fabrikers Förening
Allmänna Material- och Arbetsbeskrivning för Husbyggnadsarbeten
K Armsförvaltningens Fortifikationsdepartement
Allmänna bestämmelser angående material och arbete
Kungliga Byggnadsstyrelsen
Träbyggnadskonst
Hantverkets bok
Byggnadshandboken
Trä och träkonstruktioner.
Standardsnickerier . - H. Bönisch
Snickeri
Hantverkets bok
Handbok för Hus , Väg och Vattenbyggnad Band 2 . Kap 264 och 265 Gunnar Heimburger
Träindustrins Handbok
Tekno ' s publikation 12:3
Praktisk Skogshandbok
Norrlands Skogsvårdsförbund
Bygg-AMA
Samarbetskommittsn för byggfrågor
Praktisk Sågverkshandbok
AB Svenska Trävarutidning - Rolf
Franksson
TRÄ dess byggnad och felaktigheter
Byggstandardiseringen - Bertil
Thunell
Träteknisk Ordlista TNC 23
Tekniska Nomenklaturcentralens
Publikationer
Sortering av sågvirke av furu och gran
AB Svensk Trävarutidning AB - Föreningen Sveriges Sågverksmän
Träskydd
Svenska Skogsvårdsföreningen - Erik
Rennerfelt
Fönster och fönsterdörrar av trä Kvalitetsbestämmelser
Svensk Standard - SIS 818102
1977
1978
1979
1979
1979
1979
1979
1980
1980
1981
1981
1981
1981
Båtir en bois sans annui - " Bygga
med trä utan efterräkningar"
Collaques du Bois EPF - Lausanne
-16 oktober 1974
Par M . H. Kuehne
Träbyggnadsordlista TNC 60
Tekniska Nomenklaturcentralens
Publikationer
Handbok i virkestorkning
STFI serie A nr 443 - Björn Esping
Träfönsters beständighet. Del 1
FBR rapport nr R12:1977, Gunilla Billgren , Andres Grönlund
Träimpregnering
STU-information nr 85:1978 - Stefan
Omsr
Träfönsters beständighet. Del 2 BFR
rapport nr R44:1978 - Gunilla
Billgren
Furuvirke med hög kärnandel avsett
för fönstersnickeri STFI serie A nr
553 - Anders Grönlund
Fönster
BFR rapport R150:1979 - Sven-Erik
Bjerking
Trae och Traematerialer
Teknologiskt Institut, Köpenhamn Thomas Thomasson
Furu
STFI - Träfakta nr 10 - Julius
B outelje
Effekterna av våtlagring av timmer
(del I) STFI serie A nr 486 - Julius
Boutelje m fl
The Meachanisms of Infection and
Decay of Window Joinery.
Imperial College of Science and Technology , University - Carey J. K.
Ändamålsanpassad sortering av sågade
och hyvlade trävaror STU information
nr 190: 1980 - Torbjörn Elowson,
Mats Lundgren
Samband mellan årsringsbredd och
egenskaper för fönstervirke
TFB nr 119 - Rune Rydell
Trävara av furu för tillverkning av
snickerier
Snickerifabrikernas Riksförbund
1981-05-15
Inverkan av torkmetod på långtidsbeständigheter för fönstertillverkningen
STFI serie A nr 731- Rune Rydell
Undersökning av Kemiska - biologiska förändringar på byggmaterial med
hygieniska- och
milj öpåverkankonsekvenser
BFR anslag 81-06-17-5 - AnnChristin Albertsson , Zoltan Banhidi
1982
1982
1982
1982
1982
1983
1983
1983
Fönster - Fordringar för trävirke
Svensk Standard - SS 818104
Ökad produktion av extraktivämnen
hos barrträd genom paraquatbehandling - en litteraturöversikt
SLU-Institutionen för virkeslära Osten Bergman
Samband mellan densitet och årsringsbredd samt några andra egenskaper
hos svensk furu.
STFI serie A nr 763 - Rune Rydell
Virkesbehandling
Nordisk samarbeidsgruppe
i virkeskere Kjell Vadla, Gunnar Wilhelmsen
Contortatallens kvalitet i jämförelse
med tall och gran.
Massa, papper och sågad vara.
- Sveriges Skogsvårdsförbunds
tidskrift nr 1-21982,
s 37-42.
- Anders Persson.
HusAMA 83
Byggandelssamordning
Analys av rötskadade fönster
STFI serie A nr 811- Rune Rydell
TTC nr 23 - Anders Grönlund
Sågverksindustrin har halkat efter
Artikel i Ny Teknik 1983:36 - Endel
Saarman
Möglets Mekanik, etablering på trä
BFR rapport R 138, okt 1983 - Ake
S0 Lundgren
Årstiderna i Sverige
SMHI Rapport 1983:20 - Bertil
Eriksson
Den nya skogens kvalitet
- Sveriges Skogsvårdsförbunds
tidskrift nr 4-51983,
s 25-30
- Anders Persson.
Kvalitetsskog. Dokumentation från seminariem inom projekt kvalitetsskog
Umeå 1983
- Anders Persson.
Modern brädgårdstorkning
STFI serie A nr 883 - Ingemar
Sandqvist
Vintersågning. Etapp I
STFI serie A nr 886 - Ingemar
Sandqvist
0
1983
1983
1983
1984
1984
31
Bilaga 1. KBS bestämmelser 1937
Som kuriositet visas några små avsnitt från
Allmänna bestämmelser angående materialler och arbete vid Kungl . Byggnadsstyrelsen år 1937.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
ANGÅENDE
klass III (bättre halvren) : får innehålla ett något
större antal kvistar
(intill 30 stycken per kvadratmeter) , dock icke lösa sådana eller kvistar av över
3 cm diameter,
mindre
torksprickor
samt någon
blåyta, men skall vara fri från snedsprickor,
rödved,
kådlåpor och synliga märgränder;
klass IV (halvren) : får innehålla
ett obegränsat
antal väl fastvuxna
kvistar av högst 3 cm diameter,
grunda sprickor, någon blåyta och rödved, obetydliga kådlåpor och märgränder
av mindre omfattning;
klass V (bättre utskott) : får innehålla kvistar av
olika slag, dock icke lösa sådana, blåved, rödved,
märgstrålar
och kådlåpor,
men icke genomgående
sprickor eller röta.
ARBETE
MATERIALIER
OCH
VID
IX. Snickeri- och träi nredningsarbete n.
Kungl. Byggnadsstyrelsens
HUSBYGGNADSARBETEN
Fastställda
av styrelsen
Alla snickerioch träinredningsarbeten
enligt särskilda detaljritningar.
den 26 juli 1937
1.
VIlL Timmermansarbeten.
1.
Kvalitetsbestämmelser
för byggnadsvirke.
Allt byggnadsvirke
skall vara tätvuxet,
friskt,
fullmoget, vinterfällt
och i möjligaste mån rätvuxet.
Snarast möjligt efter fällningen
skall virket hava
transporterats
ur skogen. Virket skall vara befriat
rötfrån bark samt fritt från röta, lösa kvistar,
kvistar,
kärnskörhet,
frostsprickor,
maskstygn
och
svamp eller andra på virkets hållfasthet
inverkande
fel. Virket skall hava den torrhetsgrad,
som för varje
särskilt
fall kräves.
Sålunda
må f uktighetshalten
icke överskrida
för takstolsvirke
o. d. 20 Jo samt för
golvbjälkar,
plank och bräder 15 %.
Virket skall vara av furu , såvida icke användning
av granvirke
särskilt medgives.
För plank
bestämmelser
och bräder gälla följande
med avseende på virkets
klass I (kvistren) : jämn i färgen,
sprickor,
blåyta,
rödved,
kådlåpor,
ränder och andra felaktigheter;
sorteringsgodsida:
fri från kvistar,
synliga märg-
klass II (helren) : får innehålla
ett mindre antal
kvistar
(intill 15 stycken per kvadratmeter)
, dock
endast små, väl fastvuxna
och icke nående
ut i
kant. För övrigt lika klass I;
32
utföras
Allmänna
kvalitetsbestämmelser
för
material.
Med avseende å furu - och granvirke till snickerier
och träinredningsarbeten
gälla de kvalitetsfordringar
och sorteringsbestämmelser
, som föreskrivits för plank och bräder se under avd. VIII
"Timmermansarbeten ", (sid. 99 och 100).
Virket skall vara väl luft- och ångtorkat.
2.
Fönster
och dörrar.
a. Kvalitetsbestämmelser
Fönster och dörrar
litetsklasser:
Klass 1: Karmar
bågar av furuvirke
furuvirke
klass II.
levereras
m, m.
enligt
av furuvirke
klass I och
följande
klass
dörrar
kva-
II, fönsterm. m. av
Klass 2: Utvändiga
karmar
av furuvirke
klass
II, invändiga karmar av furu- eller granvirke
klass
III, dock med bottenstycken
av klass II, samt fönsterbågar av furuvirke
klass II och dörrar m, in, av
furuvirke
klass III.
Klass 3: Karmar
av furu- eller granvirke
klass
IV samt fönsterbågar
och dörrar in. in. av furuvirke
klass III.
A snickerier
av Klass 1 godkännas
icke lagningar. Å övriga snickerier
må lagningar sparsamt
ifrågakomma.
De skola vara utförda
på omsorgsfullt
och godkännbart
sätt.
Bilaga 2.
KBS KVALITETS
V
Denna textruta med kvalitetskrav är avsedd att
kunna kopieras för applikation på ritning.
TRÄVARA
furu för snickerier
Kvalitetsbestämmelser för snickeriträ gällande vid leverans från sågverk till snickerifabrik.
Timret
Första eller andra stocken av fullmogen fura
Toppdiameter > 200 mm
Kvalitet RS eller OS enligt Virkesmätningsrådets anvisningar
Avverkningstid from vinterns början till vårens början
Ej skadat vid avverkning, hantering eller
transport
Ej våtlagrat - lagrat och sorterat på land
Sågat fr o m avverkningens början till sommarens början
Trävaran
Torkad till cirka 20% fuktkvot
- brädgård from sågtiden till vinterns
ankomst
- artificiellt, dock vid högst + 40 C torrtemperatur, i övrigt enligt STFIs "Handbok i virkestorkning".
Lagrat under tak i minst ett år efter sluttork-
ningen
Sorterat till snickeriträ - I, Il och III sort - enligt "Gröna boken" med följande kompletteringar
Konditionsfel
- missfärgningar
får förekomma om de
försvinner vid hyvling
- våtlagringsskadorfår inte förekomma
- mögel
får inte förekomma
- kådrinningar
får inte förekomma
- småsprickor
får inte förekomma
som anhopningar i
ytan
Märkning
Snickeriträ enligt ovanstående beskrivning
märkes med S inom ram (förslag)
Avsteg
Om avsteg från detta regelsystem göres beträffande avverkningstid, våtlagring, sågtid
och torkning är det sågverkets skyldighet att
bevisa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovan.
Deklaration Levererade snickerivaror skall åtföljas av
deklaration med ovanstående krav uppfyllda.
BYGGNADSSTYRELSEN
33
Bilaga 3.
BYGGNADSSTYRELSEN
TRÄVARUDEKLARATION
Kontrakt
Kontraktsdatum
SVEA
Kontra
ktsnr
82
Parter
Säljare
Leverantör
Köpare
Kvalitet / Kvantitet
Kvalitet
Kvantitet
Rapport nr 158 1084 -05 Trävara-furu
för snickerier
Avverkning
Ort
Tidpunkt
Timmerlagring /Sågning
På land fr o m
Vattenbegjutning
fr o m
t o m
1 vattenmagasin
t o m
Sågtidpunkt
tom
Artificiellt
fr o m
t o m
Torkning
Brädgård
fr o m
fr o m
tom
Torkjournal
Torktyp
Torkschema
Paketnr
l nsättningstidpunkt
Temperatur
torr
Temperatur
dygnsvis avlästa
våt
dygnsvis avlästa
Lagring
Under
tak fr o m
tom
Underskrift
Ort
Namnteckning
och datum
Företag
Avvikelser
Från
KBS rapport
nr 158 1984-05
har följande
avvikelser
gjorts
0
0
Undertecknad garanterar att partiet inte är behäftat med omstående konditionsfel
Ort och datum
rn
a
LO
00
Företag
Namnteckning
Uttagningstidpunkt
á
á
Byggnadsstyrelsens rapporter
19
25:2
32
40
40E
51
54
64
64E
65
76
80
80E
83
84
87
88
91
96
101
104
106
108
112
115
116
118
127:2
129
130:2
131
134:2
136
138
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
153
154
156
157
158
159
160
BZ-metodens användning för beräkning av allmänljus
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna
inom byggprocessen
Belysning i kontor
Office lighting
Laboratorieinredning
Utredning om elektromagnetisk skärmning
Flexibelt byggande
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Mall för handikappguider
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning
Linköpings högskola
Produktredovisning
Linköpings högskola
Totalentreprenad
4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering av tomtens/fastighetens förutsättningar
Vägvisning
Laboratorieblocket
Karolinska Institutet, projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning
Uppsala universitets biomedicinska
centrum
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering av projektmodeller
Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser
Norrköpingsupphandlingen
Arskostnader byggprodukter
Hänvisningsskyltning
del 1 och 2
Parallella uppdrag
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Brandskydd i befintliga byggnader
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Redovisning av inredning
Lärosalar
Systemhandlingar
Flyttning
Träskydd
Polishus, kostnader och utnyttjandetal
Kostnadsstyrning
Brukarmedverkan vid lokalplanering
Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning
Anpassbara kontorshus
Riksdagshusets grundläggning
Lokaler för försöksdjur
Arskostnadsberäkning, - metoder
Utrymmessamordning
för installationer - projekteringsskedet
Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader
Belysning - kontorsrum
Trävara - furu till snickerier
Belysningsanläggningar - underhåll
Dataprojektering - CAD-teknik
dec
mars
dec
febr
febr
sept
mars
dec
dec
febr
dec
mars
mars
juni
febr
mars
mars
nov
nov
okt
67
78
68
71
71
82
72
70
70
74
80
72
73
71
72
73
72
72
72
74
sept
okt
dec
nov
apr
okt
mars
okt
apr
nov
aug
nov
okt
dec
apr
juni
okt
apr
aug
sept
dec
apr
dec
jan
jan
dec
mars
jun
okt
maj
jan
jan
74
73
73
73
74
74
75
80
79
80
76
80
76
76
78
79
79
79
79
79
79
85
80
81
81
81
84
83
83
85
84
84
Upplysningar om övriga rapporter och publikationer lämnas av Byggnadsstyrelsen,
Aka/TBL eller publikationsavdelningen, tfn 08/783 10 00.
158
Foto T. ArnborgSverigesSkogsvårdsförbund.
Byggnadsstyrelsen
10643 Stockholm
telefon 08-783 10 00
Tryckeri Balder AB, Stockholm 1984