STK-2015-799
Malmö stad 1 (4) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-19 Vår referens Lotta Fröding Utvecklingssekreterare [email protected] Rapporter om elevenkätresultat STK-2015-799 Sammanfattning Grundskolenämnden redovisar resultaten av GrF årliga elevenkäter från grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen. Nämnden ser små förändringar över tid och att bland annat likvärdigheten fortsätter vara ett utvecklingsområde. GrN konstaterar även att de flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna Beslutsunderlag Särskilt yttrande (SD) i grundskolenämnden Rapport enkätresultat 2014-2015 - elever i grundsärskola Rapport enkätresultat 2014-2015 - elever i fritidshem Rapport enkätresultat 2014-2015 - elever i grundskolan G-Tjänsteskrivelse KSAU 150824 Rapporter om elevenkätresultat Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2015-06-15 KS Arbetsutskott 2015-08-24 Kommunstyrelsen 2015-09-02 Ärendet Grundskoleförvaltningen har under januari och februari 2015 genomfört elevenkäter i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen. Syftet med enkäterna har varit att få en kommunövergripande bild av elevernas upplevelser av skolverksamheten. Sammanställningen kommer även att vara ett underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet. Enkätsvaren använder förvaltningen som ett komplement till kunskapsresultaten i kvalitetsarbetet. GrF vill förtydliga att enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden. Det är också viktigt att veta att det inte är samma elever som i fjol som besvarar enkäterna. SIGNERAD 2015-07-08 Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål för skolan: 2 (4) 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Malmö stads enkäter för eleverna i grundskolan baseras på Skolinspektionens enkät. För eleverna på grundsärskolan har Skolinspektionens enkät till viss del legat till grund men har sedan bearbetats i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Elever i grundskolan GrFs enkätsvar visar att generellt är andelen positiva elever olika hög beroende på årskurs. Ju yngre eleven är desto nöjdare är eleven. I stort sett har andelen elever som är positiva till sin skola som helhet minskat något i år vilket GrF ser ligger i linje med att andelen positiva elever sjunkit när det gäller flera huvudfrågeområden. I GrFs redovisning går att utläsa att många yngre elever, årskurs 3 och 5, upplever att skolarbetet är lätt. Detta gäller även för en del äldre elever men det är betydligt lägre andel. Resultaten från enkäten kring ”Trygghet och förhindra kränkningar” fick en lägre andel positiva svar än förra året. Huvudfrågeområden i grundskolan: 1. Veta vad som krävs och tillit till elevens förmåga 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Lust att lära 4. Anpassning efter elevens behov och utmaningar 5. Grundläggande värden på skolan 6. Delaktighet och inflytande 7. Ordningsregler 8. Studiero 9. Trygghet och förhindra kränkningar 10. Nöjd med sin skola Elever i grundsärskolan Grundsärskolan är en skolform som riktar sig till elever som har en utvecklingsstörning. Grundsärskolan har två inriktningar: Ämnesinriktning – elever med måttlig utvecklingsstörning läser enligt denna inriktning som innehåller i stort sett samma ämnen som grundskolan. Inriktning ämnesområden – elever med måttlig till grav utvecklingsstörning läser denna inriktning. För att individualisera läser en del elever en kombination av inriktningarna. Graden av funktionshinder påverkas av omgivning och miljö. Skolan ska skapa goda lärmiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar utifrån att miljö och omgivning inte ska begränsa elevens utveckling och lärande. Enkätens huvudområden omfattar: 1. Kunskap och lärande 2. Delaktighet och inflytande 3. Bemötande 4. Trygghet och studiero Av de fyra huvudfrågeområdena erhåller ”Kunskap och lärande” lägst andel positiva svar även i år. Högst andel positiva svar har ”Bemötande” 3 (4) Elever som läser ämnesinriktning är i högre utsträckning positiva än de elever som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden1. Resultaten kommer att användas i höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Elever i fritidshem Den nya grundskoleförvaltningen har valt att utforma en enkät för eleverna i fritidshem vilket inte har funnits tidigare. I nya skollagen har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Ungefär 12 000 elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Huvudfrågeområden: A. Lärande i fritidshemmet B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) C. Fritidshemmet och omvärlden D. Samspel mellan elever och vuxna E. Elevinflytande i fritidshemmet trygg i fritidshemmet F. Innemiljö G. Utemiljö H. Nöjd med sitt fritidshem Eleverna är i stor utsträckning positiva till sitt fritidshem beträffande de flesta huvudfrågeområdena. Särskilt positiva är eleverna på frågorna om trygghet, inflytande, innemiljö och samspelet mellan eleverna och vuxna samt den övergripande frågan om hur nöjd man är med sitt fritidshem som helhet. Eleverna är i högre utsträckning positiva till sitt fritidshem än sin skola. ”Lärande i fritidshemmet” har lägst andel positiva svar jämfört med övriga frågeområden. Frågeområdet har även störst spridning mellan fritidshemmen. I grundskoleförvaltningens ”Utredning fritidshem” (GRF 2014-3370) framgår att kunskapen om fritidshemmens uppdrag varierar på olika nivåer och att det inte är ovanligt att rektorer uttrycker att de upplever sig sakna tillräcklig kunskap om fritidshemmets verksamhet samtidigt som den pedagogiska behörigheten är låg. Utvecklingsområden Grundskolan: Likvärdigheten är ett fortsatt utvecklingsområde. Spridningen när det gäller andelen positiva svar har både ökat och minskat beroende på frågeområde. Spridning är därmed fortsatt generellt stor mellan olika skolor. Högre trygghet och arbete mot kränkande behandling är områden GrF behöver fortsätta arbeta med för att nå målet att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Andra förbättringsområden finns inom huvudområdena lust att lära, delaktighet och inflytande, ordningsregler och studiero. Grundsärskolan: ”Kunskap och lärande” är ett fortsatt utvecklingsområde för grundskoleförvaltningen. Även ”Trygghet” är ett område för förvaltningen att uppmärksamma. Fritidshemmet: Uppdraget i skollagen att stimulera elevernas utveckling och lärande behöver utvecklas. Lärandet i fritidshemmet skiljer sig från lärandet på skoltid därav kan det vara svårt för eleverna att identifiera lärsituationer i fritidshemmet. Den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen vilket kan vara en bidragande faktor enligt GrF. Många elever upplever att det inte finns ställen på fritidshemmet där de kan sitta i lugn och ro när de vill. 1 Det finns en osäkerhetsfaktor kring genomförandet av enkäten, dels kring hur mycket elever som läser ämnesområden förstår frågorna. 4 (4) Pojkar och flickor GrF redovisar endast skillnader mellan könen om differensen är över 25 procentenheter. Grundskolan: GrF ser differenser mellan könen för de äldre eleverna i flera huvudfrågeområden. Pojkar är i högre utsträckning än flickor positiva beträffande frågor om ordningsregler, delaktighet och inflytande, veta vad som krävs, lust att lära, anpassning efter elevens behov och frågan om hur nöjd man är med sin skola som helhet. För de yngre ser GrF ingen motsvarighet. GrF ser även en differens mellan hur pojkar och flickor upplever skolarbetet som lätt eller svårt. Pojkar upplever skolarbetet i högre grad som lätt men det är flickorna som har de högre meritvärdena. Grundsärskolan: Pojkar är inte i samma utsträckning som flickor positiva till huvudområdet ”Kunskap och lärande” störst skillnad i resultat gäller frågorna om Det är roligt att lära sig nya saker och om Lärarna berättar hur det går för eleven i skolan. Även inom området ”Delaktighet och inflytande” skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor. Flickor har fler positiva svar på frågorna Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra och Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket. Flickor är i högre grad positiva när det gäller frågor om ”Bemötande”. För fritidshemmen är pojkarna i högre utsträckning än flickorna positiva till utemiljö och sitt fritidshem som helhet. SD har lämnat ett särskilt yttrande. Stadskontorets synpunkter Sammantaget visar grundskoleförvaltningens rapport om elevenkätresultat att verksamheten har identifierat fortsatta utvecklingsområden för att uppnå likvärdighet och högre måluppfyllelse. Det är värdefulla resultat som GrF kommer att använda som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Ur ett kvalitetsperspektiv är det värdefullt med årligen återkommande elevenkäter för att följa och analysera elevernas egna upplevelser. Samtliga utvecklingsområden som GrF identifierat påverkar elevers möjlighet till måluppfyllelse. Det är positivt att hela elevens skoldag belyses i enkäten då även tiden på fritidshemmet inkluderas. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 1 Malmö stad Grundskolenämnden Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-05-27 kl. 09:00 Sluttid: 12:05 Plats Grundskoleförvaltningen, Rönnblomsgatan 6 A, vån 2, B 2-1 Utses att justera Anders Rubin (S), Ordförande Johanna Öfverbeck (MP), Vice ordförande Caroline Wessel (M), Andre vice ordförande Ann-Sofie Garsén (S) Mubarik Abdirahman (S) Tove Granditsky Svenson (S) Petra Grahn (V) Titti Sjölin (M) Tara Curovic (FP) Jörgen Grubb (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD) Roger Olsson (S), Ersättare Paula Sander (M), Ersättare Maria Wendt (S) Arzu Erden (S) Munir Niazi (S) Linnea Jacobsson (S) Jesper Ericson (V) Malte Roos (MP) Kajsa Lunderquist (M) Dorota Kwiatkowska-Rangatchew (M) Mikael Larsson (FP) Ulf Blomström (SD) Nichodemus Nilsson (SD) Anders Malmquist, grundskoledirektör Sara Svanlund, facklig företrädare för SACO/LR Åsa Petersson, facklig företrädare för Kommunal Kim Nybble, HR-chef Helen Nyman, ekonomichef Christina Sundvall, sekreterare Kajsa Sigvardsson, kommunikatör Roberto Citterio, avdelningschef Helena Plantin, avdelningschef Eric Grundström, utredningssekreterare Jan Walhagen, utredningssekreterare Caroline Wessel (M) Justeringens plats och tid Grundskoleförvaltningen, Rönnbladsgatan 1 B , 2015-06-03 00:00 Protokollet omfattar §121 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande 2 § 121 Rapporter om elevenkätresultat GRF-2015-6850 Sammanfattning I ärendet redovisas resultaten av grundskoleförvaltningens årliga elevenkäter. Fortsatt små förändringar i resultaten över tid och att likvärdigheten fortsätter vara ett utvecklingsområde är några av de slutsatser som kan dras. Likaså konstateras att de flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas. Beslut Grundskolenämnden beslutar att översända rapporterna till kommunstyrelsen för kännedom, samt att lägga rapporterna till handlingarna Särskilda yttranden SD lämnar särskilt yttrande, bilaga 4 till protokollet. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse_Rapporter om elevenkätresultat_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i grundskolan_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i fritidshem_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i grundsärskolan_GrN 2015-05-27 Särskilt yttrande Grundskolenämnden 2015-05-27 Ärende: GRF-2015-6850 Rapport om elevenkätresultat Resultaten från denna enkätundersökning visar inte att det skett några större förbättringar i Malmös skolor. Mest uppseendeväckande är de stora ordningsproblemen som eleverna upplever. Det handlar om ordningsregler som inte följs, dålig ro för studier och att majoriteten av eleverna tycker att det sker för mycket kränkningar. Vi Sverigedemokrater har länge hävdat att det måste bli mer ordning och reda i skolan och vi ser här tydligt att dessa problem sticker ut på ett negativt sätt. Våra förslag som ordningsbetyg, jourskolor för extra stökiga elever och ett större föräldraansvar är nödvändiga. Tyvärr vill inte den styrande minoriteten göra några större insatser inom dessa områden och därför får vi nog tyvärr även fortsättningsvis dras med ovan nämnda problem. _____________________________ Jörgen Grubb (SD) ____________________________ Nima Gholam Ali Pour (SD) _____________________________ Ulf Blomström (SD) ____________________________ Nichodemus Nilsson (SD) Malmö stad 1 (4) Grundskoleförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Vår referens Eric Grundström Utredningssekreterare [email protected] Rapporter om elevenkätresultat GRF-2015-6850 Sammanfattning I ärendet redovisas resultaten av grundskoleförvaltningens årliga elevenkäter. Fortsatt små förändringar i resultaten över tid och att likvärdigheten fortsätter vara ett utvecklingsområde är några av de slutsatser som kan dras. Likaså konstateras att de flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att översända rapporterna till kommunstyrelsen för kännedom, samt att lägga rapporterna till handlingarna Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse_Rapporter om elevenkätresultat_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i grundskolan_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i fritidshem_GrN 2015-05-27 Rapport_Enkätresultaten 2014-2015 - Elever i grundsärskolan_GrN 2015-05-27 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-05-27 Ärendet Grundskoleförvaltningen genomförde i januari-februari 2015 elevenkäter i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av elevernas upplevelse av skolverksamheten. Skolorna får genom elevenkäterna också ytterligare underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet. Enkätresultaten ska ses som ett komplement till kunskapsresultaten. I ärendet redovisas resultaten från enkätundersökningarna på huvudmannanivå. SIGNERAD 2015-05-13 Enkäten för elever i grundskolan Små förändringar i resultaten över tid Årets enkätresultat vittnar om att eleverna är ungefär i samma utsträckning positiva i år som tidigare år. Andelen elever som är positiva när det gäller frågorna om grundläggande värden på skolan, lust att lära, trygghet, förhindra kränkningar samt är positiva till sin skola som helhet har 2 (4) emellertid minskat något jämfört med förra året. Viss försiktighet är på sin plats vid jämförelser, då enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden1. Det kan exempelvis vara så att de något lägre resultaten beror på en ökad medvetenhet hos eleverna på grund av ett påbörjat förbättringsarbete ute på skolorna. En annan tänkbar förklaring till nedgången i år kan bero på att ett ökat kunskapsfokus gör att eleverna känner mer press på sig, vilket kan påverka deras nöjdhet på ett negativt sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma elever i år som i fjol som besvarat enkäterna och att den högre svarsfrekvensen i år kan göra att sammansättningen av gruppen elever som tyckt till skiljer sig mellan åren. Nedgången kan också bero på att elevökningarna i staden påverkar elevernas upplevelse av sin skolmiljö, då det exempelvis innebär att det blir mer trångt i skollokaler och på skolgårdar. Grundskoleförvaltningen har innevarande läsår elevers lärmiljö som ett kommungemensamt utvecklingsområde och kommer även att ha det nästa läsår. Från rapporten ”Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014” har kunnat konstateras ett samband mellan högre kunskapsresultat och andelen positiva svar på vissa av lärmiljö-frågorna i enkäten. Det är således angeläget att fortsätta fokusera på elevernas lärmiljö. Likvärdigheten är ett fortsatt utvecklingsområde Mellan könen har differenser noterats när det gäller flera huvudfrågeområden i enkätresultaten för de äldre eleverna. Pojkarna är i högre utsträckning än flickorna positiva beträffande frågorna om ordningsregler, delaktighet och inflytande, veta vad som krävs, lust att lära, anpassning efter elevens behov och frågan om hur nöjd man är med sin skola som helhet. Några motsvarande skillnader när det gäller enkäten för de yngre eleverna har inte noterats. I enkätresultaten för de yngre eleverna är det intressant att notera att många elever upplever skolarbetet som för lätt. I grundskoleförvaltningens ”Lägesbedömning 2014” (GRF 2015-413) lyfts bedömning fram som ett utvecklingsområde, bland annat utifrån att lärarna till de yngre eleverna bedömer elevernas måluppfyllelse som mycket högre än vad lärarna till de äldre eleverna gör. Det kan ha betydelse för att en högre andel av de yngre eleverna upplever skolarbetet som för lätt. En annan faktor kan vara att responsen som eleverna får i de yngre åldrarna är mer formativ än summativ. Den formativa bedömningen är mindre värderande, vilket kan påverka elevens uppfattning om hur lätt skolarbetet är. Årets enkätresultat vittnar om att spridningen när det gäller andelen positiva svar på skolnivå både ökat och minskat beroende på huvudfrågeområde. Således är spridningen fortsatt generellt stor, mellan 20-40 procentenheter när det gäller de flesta huvudfrågeområden. Enkäten för elever i fritidshem De flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas Eleverna är i stor utsträckning positiva till sitt fritidshem beträffande de flesta huvudfrågeområdena. Särskilt positiva är eleverna på frågorna om trygghet, inflytande, innemiljö och samspelet mellan eleverna och vuxna samt den övergripande frågan om hur nöjd man är med sitt fritidshem som helhet. Eleverna är vidare i högre utsträckning positiva till sitt fritidshem än till sin 1 Håkansson, Jan (2013), Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, s. 88 3 (4) skola vid jämförelse av de frågor som kan likställas mellan enkäten och enkäten för de yngre eleverna i grundskolan. Mellan fritidshemmen kan andelen positiva svar skilja mellan 20-45 procentenheter per huvudfrågeområde. Mellan könen är pojkarna i en högre uträckning än flickorna positiva till utemiljön och sitt fritidshem som helhet. Att så många elever trivs i fritidshemmet beror troligen på ett flertal faktorer, bland annat att vistelsetiden anpassas och bestäms av familjens behov. En ytterligare förklaring kan vara att det är mer rekreation i fritidshemmet, exempelvis diverse aktiviteter i samband med loven (idrottsturneringar, badutflykter och dylikt), än i skolan. Samtidigt som uppemot 90 procent av eleverna svarar positivt på frågorna om tryggheten i fritidshemmet är fler än var tionde elev inte positiv, vilket inte är förenligt med att alla elever ska känna sig trygga. Resultatet från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. Ett tydligt arbete i fritidshemmet kring samspelet mellan elever och vuxna kan främja lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara orsaken till sambandet. Ungefär hälften av eleverna som inte känner sig trygga i fritidshemmet svarar emellertid även negativt på frågan om de känner sig trygg i skolan. I dessa fall ligger inte ansvaret enbart på fritidshemmet utan hela skolan. Lärandet i fritidshemmet är ett utvecklingsområde Eleverna är generellt positiva när det gäller samtliga huvudfrågeområden. ”Fritidshemmet och omvärlden”, ”Skapande och rörelse…” och ”Lärande i fritidshemmet” är de huvudfrågeområden där inte lika många elever är positiva. I den nya skollagen har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Alla tre huvudfrågeområdena knyter an till detta uppdrag och således får lärandet i fritidshemmet ses som ett utvecklingsområde. Att den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen kan vara en bidragande faktor till detta. En ytterligare aspekt kan vara att de nya allmänna råden för fritidshemmet inte ännu fullt ut implementerats. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att lärandet i fritidshemmet skiljer sig från lärandet på skoltid. Det kan göra det svårt för eleverna att identifiera lärsituationer i fritidshemmet och således ha betydelse för hur eleverna besvarar den typen av frågor. Att många elever inte heller upplever att det finns ställen i fritidshemmet där de kan sitta i lugn och ro när de vill får anses utgöra ytterligare en komplicerande faktor i lärandehänseende. I grundskoleförvaltningens ”Utredning fritidshem” (GRF 2014-3370) framgår att elevökningarna i Malmö har haft en negativ betydelse för fritidshemmen då lokalerna i en stor utsträckning prioriterats för skolan. Det har gjort att lokalen ofta är elevernas klassrum. Enkäten för elever i grundsärskolan Relativt goda resultat men ”Kunskap och lärande”, trygghet och likvärdighet är fortsatta utvecklingsområden Glädjande resultat det här året är att förhållandevis många elever fortsatt är positiva på flera frågor, exempelvis instämmer nästan alla elever helt eller delvis att de trivs i skolan. Av alla huvudfrågeområden är andelen positiva svar högst när det gäller ”Bemötande” och lägst när det gäller ”Kunskap och lärande”. Jämfört med förra året har ”Delaktighet och inflytande” en något högre andel positiva svar medan ”Trygghet och trivsel” har erhållit en något lägre andel. Det är särskilt resultaten kring trygghetsfrågorna som behöver uppmärksammas. Många elever är rädda för 4 (4) både vuxna och andra elever på skolan. Grundskoleförvaltningen har utifrån årets resultat identifierat trygghet samt ”Kunskap och lärande” som fortsatta utvecklingsområden. Det finns ett fortsatt behov av att grundsärskolans personal utvecklar sin bedömarkompetens kring kunskap och bedömning för elevgruppen, men också kring arbetet att utveckla fler undervisningsstrategier och anpassningar utifrån elevens förutsättningar. Grundskoleförvaltningen har också utifrån årets resultat identifierat likvärdighet som ett utvecklingsområde då en högre andel flickor än pojkar är positiva inom alla huvudfrågeområden. Skillnaden mellan könen har ökat. Grundskoleförvaltningen kommer att bevaka resultatskillnaderna i detta hänseende i denna numera årliga undersökning. Elever som läser ämnen är också i en högre utsträckning positiva än eleverna som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. Vad det här beror på är i dagsläget svårt att uttala sig om. Frågan behöver hanteras framöver inom ramen för Malmö stads grundsärskolor. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: © Stig-Åke Jönsson, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April 2015 1.0 Eric Grundström och Janette Borg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...................................................................................3 Inledning ............................................................................................................4 Om fritidshem ........................................................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................................... 5 Uppföljning av mål ................................................................................................... 5 Disposition ................................................................................................................ 5 Metod och material...........................................................................................6 Enkätens målgrupp ................................................................................................. 6 Enkätens utformning ............................................................................................... 6 Datainsamling........................................................................................................... 6 Svarsfrekvens........................................................................................................... 7 Rapportens upplägg ................................................................................................ 7 Enkätresultaten 2014/2015 ..............................................................................8 A. Lärande i fritidshemmet ..................................................................................... 8 B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) .......................................................... 10 C. Fritidshemmet och omvärlden ........................................................................ 12 D. Samspel mellan elever och vuxna ................................................................. 14 E. Elevinflytande i fritidshemmet ......................................................................... 16 F. Trygg i fritidshemmet ........................................................................................ 18 G. Innemiljö............................................................................................................. 20 H. Utemiljö .............................................................................................................. 22 I. Nöjd med sitt fritidshem ..................................................................................... 24 Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem ..................................25 2 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i fritidshem 2014/2015. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste resultaten från rapporten. De flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas Eleverna är i stor utsträckning positiva till sitt fritidshem beträffande de flesta huvudfrågeområdena. Särskilt positiva är eleverna på frågorna om trygghet, inflytande, innemiljö och samspelet mellan eleverna och vuxna samt den övergripande frågan om hur nöjd man är med sitt fritidshem som helhet. Eleverna är vidare i högre utsträckning positiva till sitt fritidshem än sin skola vid jämförelse av de frågor som kan likställas mellan enkäten och enkäten för de yngre eleverna i grundskolan. Mellan fritidshemmen kan andelen positiva svar skilja mellan 20-45 procentenheter per huvudfrågeområde. Mellan könen är pojkarna i en högre uträckning än flickorna positiva till utemiljön och sitt fritidshem som helhet. Att så många elever trivs i fritidshemmet beror troligen på ett flertal faktorer, bland annat att vistelsetiden anpassas och bestäms av familjens behov. En ytterligare förklaring kan vara att det är mer rekreation i fritids, exempelvis diverse aktiviteter i samband med loven (idrottsturneringar, badutflykter och dylikt), än i skolan. Samtidigt som uppemot 90 procent av eleverna svarar positivt på frågorna om tryggheten i fritidshemmet är fler än var tionde elev inte positiv vilket inte är förenligt med att alla elever ska känna sig trygga. Resultatet från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. Ett tydligt arbete i fritidshemmet kring samspelet mellan elever och vuxna kan främja lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara orsaken till sambandet. Ungefär hälften av eleverna som inte känner sig trygga i fritidshemmet svarar emellertid även negativt på frågan om de känner sig trygg i skolan. I dessa fall ligger inte ansvaret enbart på fritidshemmet utan hela skolan. Lärandet i fritidshemmet är ett utvecklingsområde Eleverna är generellt positiva när det gäller samtliga huvudfrågeområden. ”Fritidshemmet och omvärlden”, ”Skapande och rörelse…” och ”Lärande i fritidshemmet” är de huvudfrågeområden där inte lika många elever är positiva. I den nya skollagen har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Alla tre huvudfrågeområdena knyter an till detta uppdrag och således får lärandet i fritidshemmet ses som ett utvecklingsområde. Att den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen kan vara en bidragande faktor till detta. En ytterligare aspekt kan vara att de nya allmänna råden för fritidshemmet inte ännu fullt ut implementerats. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att lärandet i fritidshemmet skiljer sig från lärandet på skoltid. Det kan göra det svårt för eleverna att identifiera lärsituationer i fritidshemmet och således ha betydelse för hur eleverna besvarar den typen av frågor. Att många elever inte heller upplever att det finns ställen i fritidshemmet där de kan sitta i lugn och ro när de vill får anses utgöra ytterligare en komplicerande faktor i lärandehänseende. I grundskoleförvaltningens ”Utredning fritidshem” (GRF 2014-3370) framgår att elevökningarna i Malmö har haft en negativ betydelse för fritidshemmen då lokalerna i en stor utsträckning prioriterats för skolan. Det har gjort att lokalen ofta är elevernas klassrum. 3 Inledning Om fritidshem Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för fritidshemmet. Fritidshemmet ska tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns även allmänna råd för fritidshem som ska betraktas som stöd och vägledning i arbetet med att planera en fritidshemsverksamhet som utgår ifrån skollagen och läroplanen, vars syfte är att bidra till att fler elever når målen. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. Ungefär 12 000 elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Verksamheten är därmed större än gymnasieskolan till antalet elever. Andelen elever i årskurs F-3 som går i fritidshem är ungefär 8 av 10 elever. Motsvarande andel när det gäller årskurs 4-6 är cirka 1 av 3 elever. 2014 har grundskoleförvaltningen genomfört en utredning av fritidshemmet i Malmö och tagit fram en utvecklingsplan (GRF 2014-3370). I utredningen framgår bland annat att det finns utvecklingsbehov kring fritidshemmen i Malmö och att kvalitetsskillnaderna varierar och därmed utvecklingsbehoven. Den 8 april 2015 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande - ”Utvecklingen i fritidshemmen måste vändas” - där bland annat följande framgår: ”Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har växt från 31 elever 2004 till 41,1 elever 2014. Under samma tidsperiod har personaltätheten försämrats. Antalet elever per personal har ökat från 10,8 till 13,1. Statistiken visar också att personalens utbildningsnivå sjunker. Idag har 51 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning. 2004 var motsvarande siffra 58 procent.” Malmö stad har enligt Skolverkets statistik en lägre personaltäthet och pedagogisk behörighet bland personalen än riket och fler elever per avdelning än riket. Bakgrund Det har tidigare inte funnits någon enkät för eleverna i fritidshem i Malmö. Den nyligen bildade grundskoleförvaltningen har därför valt att utforma en elevenkät om fritidshem. I år har den tidigare enkäten för eleverna i grundskolan utformats i två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. När det gäller enkäten för de yngre eleverna har många frågor om skolan tagits bort för att göra plats för andra frågor om fritidshemmet. Eleverna som uppgett i undersökningen att de går i fritidshem har fått besvara denna frågedel. Till enkätens utformning och till viss del när det gäller frågorna ligger elevenkäten för grundskolan, och således i förlängningen Skolinspektionens elevenkät, till grund för enkäten för elever i fritidshem. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på hur eleverna i fridshemmen upplever 4 sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet och lämnat synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Även pedagoger och andra enkätkunniga har varit involverade i arbetet. Enkäterna har även testats på elever på två skolor i kommunen och relevanta justeringar gjordes efter deras synpunkter. Syfte Syftet med en elevenkät om fritidshem är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Denna aktuella enkät och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs under ”Sammanfattande analys”. 5 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i fritidshem har riktat sig till samtliga elever i årskurs 3 (cirka 2600 elever) och 5 (2300) i Malmö stad. Eleverna har först besvarat en frågedel om skolan och därefter, efter att ha uppgett på en fråga om de går i fritids, fått besvara en ytterligare frågedel om fritidshem. Enkätens utformning När det gäller enkäten för fritidshem är 21 av 23 frågor påståenden indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sitt fritidshem, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolans fritidshemsverksamhet. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats av grundskoleförvaltningen då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. Svarsskalan för frågorna är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är ”inte alls nöjd” och 10 är ”jättenöjd”. Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Sju frågor om skolan som de yngre eleverna besvarar är snarlika och således jämförbara med frågorna om fritidshem. Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, EsMaker, har använts vid genomförandet av den aktuella undersökningen. Enkäten skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen. Den enskilde eleven har antingen besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller så har eleverna i respektive undervisningsgrupp besvarat enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl sko- 6 lorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de knappt 5000 elever som besvarat enkäten för de yngre eleverna i grundskolan var det 50 procent av eleverna som besvarade fritidsdelen, vilket sammanlagt överensstämmer väl med andelen elever i de två årskurserna som går i fritidshem (ungefär 8 av 10 elever i årskurs 3 och cirka 3 av 10 elever i årskurs 5 går i fritids). Inga signifikanta skillnader har noterats mellan könen i detta hänseende. Ytterligare information om svarsfrekvensen går att läsa i rapporten ”Enkätresultaten 2014/2015 Elever i grundskolan”. Rapportens upplägg Enkäten handlar som nämnts om hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Frågorna indelas i 8 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten redovisas per huvudfrågeområde under följande avsnitt: A. B. C. D. E. F. G. H. I. Lärande i fritidshemmet Skapande och rörelse (ledd av vuxna) Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Elevinflytande i fritidshemmet Trygg i fritidshemmet Innemiljö Utemiljö Nöjd med sitt fritidshem Utgångspunkt är huvudfrågeområdenas samt ”Nöjd med sitt fritidshem”-frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, fritidshemmen, könen, årskurserna samt tidigare års resultat kommer också att uppmärksammas. Den sista frågan i enkäten, som ordagrant lyder: ”Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då?” (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd) är en modifierad version från en fråga som fram till 2014 förekommit i Sveriges kommuner och landstings skolenkät ”Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då?” som då användes av flera kommuner vilket möjliggjorde jämförelser. Frågan fyller en viktig funktion som den enda frågan i enkäten som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös fritidshem. Resultatet från frågan går även att jämföra med motsvarande fråga eleverna besvarat om vad de tycker om sin skola som helhet. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som ”väldigt negativa svar”, 3 och 4 ”som ganska negativa svar”, 7-8 som ”ganska positiva resultat” och 9-10 som ”väldigt positiva svar”. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. När det gäller de övriga frågorna betraktas ”Stämmer helt” som väldigt positiva svar, ”Stämmer ganska bra” som ganska positiva svar, ”Stämmer ganska dåligt” som ganska negativa svar och ”Stämmer inte alls” som väldigt negativa svar. 7 Enkätresultaten 2014/2015 Genomgående är andelen elever som är positiva högre i årskurs 3 än i årskurs 5. Vanligtvis är också resultatskillnaderna mellan pojkarna och flickorna försumbara. Avvikelser från detta generella mönster kommer att nämnas under redovisningen för respektive huvudfrågeområde. Eftersom det inte finns några sådana avvikelser beträffande årskurs kommer rubriken vid dessa tillfällen vara ”Skillnader mellan könen”. Skillnader mellan könen på fritidshemnivå kommer nämnas om differensen är över 25 procentenheter. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. A. Lärande i fritidshemmet Skollagen anger att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i samt stimulera elevernas utveckling och lärande och härutöver erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. 66 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Lärande i fritidshemmet” medan ungefär 20 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de i fritidshemmet får lära sig hur de kan lösa konflikter. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om de i fritidshemmet lär sig saker som de kan använda sig av i sitt skolarbete. Diagram 1. Lärande i fritidshemmet – svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 14% 13% 12% 11% 11% 7% 11% 12% 14% 60% 31% 50% 40% 34% 37% 30% 20% 10% 35% 37% 23% 0% På fritids lär jag mig saker som jag kan använda mig av i mitt skolarbete På fritids pratar vi om att man kan tycka olika På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter A. Lärande i fritidshemmet Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till knappt 45 procent. 8 Diagram 2. Lärande i fritidshemmet - spridning på fritidshemsnivå Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På fyra fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar ”Lärande i fritidshemmet” är det huvudfrågeområde som har lägst andel positiva svar jämfört med övriga huvudfrågeområden. Det är även det huvudfrågeområde som har störst spridning mellan fritidshemmen där skillnaden uppgår till omkring 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. I grundskoleförvaltningens ”Utredning fritidshem” (GRF 2014-3370) framgår att kunskapen om fritidshemmets uppdrag varierar på olika nivåer och att det inte är ovanligt att rektorer uttrycker att de upplever sig sakna tillräcklig kunskap om fritidshemmets verksamhet och önskar möjlighet att fokusera mer på fritidshemsutveckling. Att den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen kan vara en ytterligare faktor. Det kan även vara svårt för en elev att identifiera lärsituationer i fritidshemmet jämfört med de lärsituationer som finns på skoltid. Det är några möjliga förklaringar till spridningen och de förhållandevis låga resultaten när det gäller ”Lärande i fritidshemmet”. 9 B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) Utbildningen i fritidshemmet är en läroplansstyrd verksamhet. Av läroplanen framgår det att fritidshemmet ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. 74 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Skapande och rörelser (ledd av vuxna)” medan 17 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna i fritidshemmet leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om de vuxna i fritidshemmet leder aktiviteter kring, teater, uppträdanden och lekar. Diagram 3. Skapande och rörelse - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar 100% 90% Ganska positiva svar 5% 2% 4% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 10% 9% 80% 25% Vet ej-svar 13% 10% 12% 70% 14% 60% 31% 50% 32% 40% 30% 64% 20% 38% 31% 10% 0% De vuxna på fritids leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla De vuxna på fritids leder aktiviteter kring musik, dans och rörelse De vuxna på fritids leder aktiviteter kring teater, uppträdanden och lekar B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till dryga 55 procent. 10 Diagram 4. Skapande och rörelse - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar En stor andel av eleverna i fritidshemmet upplever att de vuxna leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla. Resultaten på de övriga frågorna antyder att de vuxna inte leder de andra aktiviteterna i samma utsträckning. 11 C. Fritidshemmet och omvärlden I läroplanen anges att alla som arbetar i fritidshemmet ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika lärmiljön och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund. 71 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Fritidshemmet och omvärlden” medan 17 procent är negativa. Frågorna ”Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven)” och ”Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser)” erhåller ungefär lika många positiva svar. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleven genom fritidshemmet har fått nya fritidsintressen. Diagram 5. Fritidshemmet och omvärlden - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 15% 9% 7% 5% 6% 26% 12% 11% 10% 70% 60% 10% 30% 50% 29% 40% 30% 20% 47% 43% 39% Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 10% 0% C. Fritidshemmet och omvärlden Resultatskillnader mellan fritidshemmen Spridningen mellan fritidshemmen i kommunen är cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till runt 55 procent. Ett fritidshem utmärker sig med en betydligt lägre andel positiva svar. 12 Diagram 6. Fritidshemmet och omvärlden - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På två fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är flickorna på dessa två fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Förutsättningar för fritidshemmen att kunna genomföra aktiviteter med en större tidsåtgång en vanlig skoldag är begränsade. Det är inte särskilt lång tid som hela elevgruppen är samlad och personalen måste hålla eleverna i skolans närhet för att föräldrarna ska kunna hämta eleven, ibland ganska tidigt på eftermiddagen. Om elevernas skoldagar inte är synkroniserade försvåras förutsättningarna ytterligare. I ljuset av detta är 71 procent positiva elever på frågorna om ”Fritidshemmet och omvärlden” en förhållandevis hög andel. 13 D. Samspel mellan elever och vuxna Enligt skollagen ska fritidshemmet främja elevernas möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap. 90 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Samspel mellan elever och vuxna”. Det är det huvudfrågeområde med högst andel positiva svar från eleverna i fritidshemmet. Endast 7 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de i fritidshemmet har kompisar. Diagram 7. Samspel mellan elever och vuxna - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar 100% 90% Ganska positiva svar 1% 1% 3% 15% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 5% 3% 5% 3% 2% 6% 28% 29% 59% 60% 80% 70% 60% 50% 40% 80% 30% 20% 10% 0% På fritids har jag kompisar På fritids ser de vuxna till att alla får vara med På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag och leka behöver det D. Samspel mellan elever och vuxna Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. Ett fritidshem utmärker sig med 100 procent positiva svar på alla tre frågor. 14 Diagram 8. Samspel mellan elever och vuxna - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar ”Samspel mellan elever och vuxna” är det huvudfrågeområde med högst andel positiva svar jämför med övriga huvudfrågeområden. Samtidigt är det minst spridning mellan fritidshemmen. I och med att bemanningen i fritidshemmen är lägre och grupperna är större i Malmö i jämförelse med i riket får det anses vara ett positivt resultat då Skolverket tydligt signalerat att motsvarande uppgifter på riksplanet måste förbättras (se inledningskapitlet i denna rapport). Resultaten från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. 15 E. Elevinflytande i fritidshemmet Alla som arbetar i fritidshemmet ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. Personalen ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 79 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Elevinflytande i fritidshemmet” medan 12 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna i fritidshemmet lyssnar på vad de tycker. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleverna i fritidshemmet får vara med och påverka vilka aktiviteter de ska göra. Diagram 9. Elevinflytande i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 100% 90% 80% 11% 11% 6% 4% 6% 10% 70% Vet ej-svar 6% 4% 7% 27% 33% 53% 51% 60% 50% 38% 40% 30% 20% 35% 10% 0% På fritids får jag vara med och påverka vilka På fritids får pojkar och flickor vara med och aktiviteter vi ska göra påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker E. Elevinflytande i fritidshemmet Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till 65 procent. 16 Diagram 10. Elevinflytande i fritidshemmet- spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På två fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till elevinflytandet i fritidshemmet än i skolan (se Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundskolan). 17 F. Trygg i fritidshemmet Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en fritidshemsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Fritidshemmet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i fritidshemmet ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. 87 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Trygg i fritidshemmet” medan 8 procent är negativa. Ungefär lika många elever är positiva på alla tre frågor. Diagram 11. Trygg i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar 100% 90% Ganska positiva svar Ganska negativa svar 6% 3% 4% 6% 3% 5% 23% 26% 64% 60% Väldigt negativa svar 80% 70% Vet ej-svar 3% 3% 5% 24% 60% 50% 40% 30% 64% 20% 10% 0% Jag vet vem jag kan prata med om någon har De vuxna på fritids reagerar om de får reda på varit elak mot en elev på fritids att någon varit elak mot en elev Jag känner mig trygg på fritids F. Trygg i fritidshemmet Resultatskillnader mellan fritidshemmen Differensen mellan fritidshemmen i kommunen är omkring 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. På fyra fritidshem är eleverna 100 procent positiva på alla tre frågor. Däremot utmärker sig lika många fritidshem med endast ungefär 70 procent positiva elever. 18 Diagram 12. Trygg i fritidshemmet- spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar ”Trygg i fritidshemmet” är ett av huvudfrågeområdena som fått flest positiva svar, nästan 90 procent. Resultaten från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. Ett tydligt arbete i fritidshemmet kring samspelet mellan elever och vuxna kan främja lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara orsaken till sambandet. Ungefär hälften av eleverna som inte känner sig trygga i fritidshemmet svarar emellertid även negativt på frågan om de känner sig trygg i skolan. I dessa fall ligger inte ansvaret enbart på fritidshemmet utan hela skolan. Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till tryggheten i fritidshemmet än i skolan (se Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundskolan). 19 G. Innemiljö Av läroplanen framgår att lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmets lokaler ska ge utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleven kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. 80 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Innemiljö” medan 14 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om det finns material inomhus i fritidshemmet som de tycker är kul att använda. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om det i fritidshemmet finns ställen där eleverna kan sitta i lugn och ro när de vill. Diagram 13. Innemiljö - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% Ganska positiva svar 5% 11% 13% 70% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 5% 3% 5% Vet ej-svar 6% 4% 6% 28% 34% 60% 50% 32% 40% 30% 59% 50% 20% 38% 10% 0% På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Det finns material inomhus på fritids som jag tycker är kul att använda Jag tycker att innemiljön på fritids är bra G. Innemiljö Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till knappt 60 procent. 20 Diagram 14. Innemiljö - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommentar Det föreligger en tydlig skillnad i andelen positiva svar på frågan ”På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill” i jämförelse med de andra två frågorna. I grundskoleförvaltningens ”Utredning fritidshem” (GRF 2014-3370) framgår att elevökningarna i Malmö har haft en negativ betydelse för fritidshemmets lokaler då det har inneburit att lokalen numera ofta är elevernas klassrum. Det kan tänkas vara förklaringen till att eleverna inte är positiva i samma utsträckning beträffande den frågan. 21 H. Utemiljö Av läroplanen framgår att eleverna även behöver tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelser. En god pedagogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. 73 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Utemiljö” medan drygt var femte elev är negativ. Flest elever svarar positivt på frågan ”Jag tycker att utemiljön på fritids är bra”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan ”På fritids tycker jag om att vara utomhus”. Diagram 15. Utemiljö - svarsfördelning per fråga (%) Väldigt positiva svar 100% Ganska positiva svar Ganska negativa svar 7% 5% 90% 8% 14% 80% 11% Vet ej-svar 8% 5% 8% 14% 70% 60% Väldigt negativa svar 36% 32% 50% 35% 40% 30% 20% 43% 42% 32% 10% 0% Det finns material utomhus på fritids som jag tycker är kul att använda På fritids tycker jag om att vara utomhus Jag tycker att utemiljön på fritids är bra H. Utemiljö Skillnader mellan könen Noterbart är att pojkarna i en något högre utsträckning än flickorna är positiva till utemiljön i fritidshemmet. Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen omkring 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till knappt 55 procent. 22 Diagram 16. Utemiljö - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På fem fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är i huvudsak pojkarna på dessa fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar En möjlig förklaring till skillnaderna mellan pojkarna och flickorna när det gäller utemiljön kan vara att utbudet av vad som finns att göra utomhus i fritidshemmet ofta är begränsat och vanligtvis möjliggör aktiviteter som generellt pojkar i en högre utsträckning än flickor finner tilltalande. Det kan ha betydelse för skillnaderna mellan könen när det gäller utemiljön. Eleverna förefaller vidare uppleva utemiljön väldigt olika mellan fritidshemmen vilket kan bero på att omgivningen som finns runt skolorna och fritidshemmen varierar stort i Malmö. 23 I. Nöjd med sitt fritidshem 77 procent av kommunens elever anger positiva svar på frågan ”Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då?”. Endast 9 procent är negativa. Differensen mellan fritidshemmen är omkring 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 100 procent ner till 60 procent. Två fritidshem har under 50 procent positiva elever. Skillnader mellan könen Noterbart är även att pojkarna i en något högre utsträckning än flickorna är positiva till sitt fritidshem som helhet. Diagram 17. Nöjd med sitt fritidshem som helhet - spridning på fritidshemsnivå (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På åtta fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till sitt fritidshem än till sin skola (se Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundskolan). En förklaring till aktuell resultatskillnad kan vara att det inte råder skolplikt för elever i fritidshem utan att vistelsetiden anpassas och bestäms av familjen. En ytterligare möjlig förklaring kan vara att det är mer rekreation i fritids, exempelvis diverse aktiviteter i samband med loven (idrottsturneringar, badutflykter och dylikt), än i skolan. 24 Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem Stämmer helt 1 1.1 1.2 1.3 2 2.1 2.2 2.3 3 3.1 3.2 3.3 4 4.1 4.2 4.3 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Lärande i fritidshemmet (åk 3+5) På fritids lär jag mig saker som jag kan använda mig av i mitt skolarbete På fritids pratar vi om att man kan tycka olika På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter Skapande och rörelse (ledd av vuxna) (åk 3+5) De vuxna på fritids leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla De vuxna på fritids leder aktiviteter kring musik, dans och rörelse De vuxna på fritids leder aktiviteter kring teater, uppträdanden och lekar Fritidshemmet och omvärlden (åk 3+5) Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen Samspel mellan elever och vuxna (åk 3+5) På fritids har jag kompisar På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behö- 25 ver det 5 5.1 5.2 5.3 6 6.1 6.2 6.3 7 7.1 7.2 7.3 8 8.1 8.2 8.3 9 Elevinflytande i fritidshemmet (åk 3+5) På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker Trygg i fritidshemmet (åk 3+5) Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev Jag känner mig trygg på fritids Innemiljö (åk 3+5) På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Det finns material inomhus på fritids som jag tycker är kul att använda Jag tycker att innemiljön på fritids är bra Utemiljö (åk 3+5) Det finns material utomhus på fritids som jag tycker är kul att använda På fritids tycker jag om att vara utomhus Jag tycker att utemiljön på fritids är bra Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då? 1 Inte alls nöjd 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jättenöjd 26 10 Hur skulle ditt fritidshem kunna bli bättre för eleverna? Din rektor kommer att få alla elevers förslag utan att få veta vilka förslag som är dina. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 27 Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: © Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April 2015 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...................................................................................3 Inledning ............................................................................................................5 Bakgrund ................................................................................................................... 5 Syfte ........................................................................................................................... 5 Uppföljning av mål ................................................................................................... 5 Disposition ................................................................................................................ 6 Metod och material...........................................................................................7 Enkäternas målgrupper .......................................................................................... 7 Enkäternas utformning............................................................................................ 7 Datainsamling........................................................................................................... 8 Svarsfrekvens........................................................................................................... 8 Bortfall ....................................................................................................................... 9 Rapportens upplägg .............................................................................................. 10 Enkätresultaten 2014/2015 ............................................................................12 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga ....................................... 12 2. Argumentation och kritiskt tänkande .............................................................. 17 3. Lust att lära......................................................................................................... 20 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar ....................................... 23 5. Grundläggande värden i undervisningen ...................................................... 28 6. Grundläggande värden på skolan .................................................................. 30 7. Delaktighet och inflytande ................................................................................ 32 8. Ordningsregler ................................................................................................... 36 9. Studiero............................................................................................................... 38 10. Trygghet och Förhindra kränkningar ............................................................ 41 11. Nöjd med sin skola ......................................................................................... 46 12. Jämförelse mellan enkätresultaten för yngre och äldre elever ................ 49 13. Jämförelse mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat ........... 51 14. Enkätresultaten för elever i grundskolan, anpassad form ........................ 52 Bilaga 1. Formulär – enkäten för yngre elever ............................................53 Bilaga 2. Formulär – enkäten för äldre elever.............................................55 2 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäterna för de yngre respektive äldre eleverna i grundskolan läsåret 2014/2015. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste resultaten från rapporten. Små förändringar i resultaten över tid Årets enkätresultat vittnar om att eleverna ungefär är i samma utsträckning positiva i år som tidigare år. Andelen elever som är positiva när det gäller frågorna om grundläggande värden på skolan, lust att lära, trygghet, förhindra kränkningar samt är positiva till sin skola som helhet har emellertid minskat något jämfört med förra året. Viss försiktighet är på sin plats vid jämförelser då enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden1. Det kan exempelvis vara så att de något lägre resultaten beror på en ökad medvetenhet hos eleverna på grund av ett påbörjat förbättringsarbete ute på skolorna. En annan tänkbar förklaring till nedgången i år kan bero på att det ökade kunskapsfokuset gör att eleverna känner mer press på sig vilket kan påverka deras nöjdhet med tillvaron på ett negativt sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma elever i år som ifjol som besvarat enkäterna och att den högre svarsfrekvensen i år kan göra att sammansättningen av gruppen elever som tyckt till skiljer sig mellan åren. Nedgången kan också bero på att elevökningarna i staden påverkar elevernas upplevelse av sin skolmiljö då det exempelvis innebär att det blir mer trångt i lokaler och på skolgårdar. Grundskoleförvaltningen har innevarande läsår elevers lärmiljö som ett kommungemensamt utvecklingsområde och kommer även ha det nästa läsår. Från rapporten ”Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014” har kunnat konstateras ett samband mellan högre kunskapsresultat och andelen positiva svar på vissa av lärmiljö-frågorna i enkäten. Det är således angeläget att fortsätta fokusera på elevernas lärmiljö. Likvärdigheten är ett fortsatt utvecklingsområde Mellan könen har differenser noterats när det gäller flera huvudfrågeområden i enkätresultaten för de äldre eleverna. Pojkarna är i en högre utsträckning än flickorna positiva beträffande frågorna om ordningsregler, delaktighet och inflytande, veta vad som krävs, lust att lära, anpassning efter elevens behov och frågan om hur nöjd man är med sin skola som helhet. Några motsvarande skillnader när det gäller enkäten för de yngre eleverna har inte noterats. I enkätresultaten för de yngre eleverna är det intressant att notera att många elever upplever skolarbetet som för lätt. I grundskoleförvaltningens ”Lägesbedömning 2014” (GRF 2015-413) lyfts bedömning fram som ett utvecklingsområde, bland annat utifrån att lärarna till de yngre eleverna bedömer måluppfyllelsen som mycket högre än lärarna till de äldre eleverna. Det kan ha betydelse för att en högre andel av de yngre eleverna upplever skolarbetet som för lätt. En annan faktor kan vara att responsen som eleverna får i de yngre åldrarna är mer formativ än summativ. Den formativa bedömningen är mindre värderande vilket kan påverka elevens uppfattning om hur lätt skolarbetet är. 1 Håkansson, Jan (2013), Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, s. 88 3 Årets enkätresultat vittnar om att spridningen när det gäller andelen positiva svar på skolnivå både ökat och minskat beroende på huvudfrågeområde. Således är spridningen fortsatt generellt stor, mellan 20-40 procentenheter när det gäller de flesta huvudfrågeområdena. 4 Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga attitydundersökningar, dvs. elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, överförs till grundskolenämnden. I år har den tidigare enkäten för eleverna i grundskolan utformats i två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. Enkäten för de äldre eleverna är i huvudsak samma enkät som besvarats sedan läsåret 2012/2013. När det gäller enkäten för de yngre eleverna har många frågor om skolan tagits bort för att göra plats för frågor om fritidshemmet (se rapporten ”Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i fritidshem”). Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för de två elevenkäterna. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet och lämnade synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Enkäterna har även testats på elever i kommunen och relevanta justeringar gjordes efter deras synpunkter. Syfte Syftet med elevenkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Elevenkäterna och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 5 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs under ”Sammanfattande analys”. 6 Metod och material Enkäternas målgrupper De två enkäterna har riktat sig till alla grundskoleelever i årskurs 3, 5, 7 och 9. Målgrupperna för respektive enkät omfattade 9 213 elever i kommunala skolor, varav ungefär 2600 elever i årkurs 3, ungefär 2300 i årskurs 5, 2100 i årskurs 7 och 2200 i årskurs 9. Könsfördelningen i de berörda årskurserna är ungefär hälften pojkar och hälften flickor. Eleverna i undersökningen representerar alla kommunala skolor med elever i de berörda årskurserna. I Malmö finns Skolområde autism som är specialiserade på undervisning av elever med autism där vissa elever läser enligt grundskolans läroplan. Femton elever från dessa skolor har besvarat en anpassad elevenkät där eleverna har möjlighet att tycka till om sin skola med hjälp av olika former av stöd. Den anpassade enkäten är en modifierad variant av enkäten för elever i grundsärskolan som grundskoleförvaltningen i år har genomfört för andra gången (se rapporten ”Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundsärskolan”). Dessa elevers enkätsvar kommer redovisas separat under ett särskilt avsnitt av resultatkapitlet. Enkäternas utformning När det gäller enkäten för de äldre eleverna har 39 av 41 frågor i enkäten sin utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sin skola, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolan. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats av grundskoleförvaltningen då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. 18 av de 23 frågor om skolan som de yngre eleverna besvarar är samma frågor som de äldre eleverna besvarar i sin enkät. Fem frågor är särskilt framtagna på grund av eleverna låga ålder. Många frågor är identiska eller snarlika Skolinspektionens enkät. Språkjusteringar av vissa av Skolinspektionens enkätfrågor har gjorts med syfte att allmänt förbättra enkäterna men också för att underlätta förståelsen. Enkäterna har därefter i ett nästa steg också testats på elever för att säkerställa applicerbarheten. Därefter gjordes relevanta justeringar. Enkäternas frågor, som tekniskt sett är påståenden förutom de två sista frågorna, är indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Svarsskalan för frågorna är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är ”inte alls nöjd” och 10 är ”jättenöjd”. Båda enkätformulären återfinns som bilagor i slutet av rapporten. 7 Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, EsMaker, har använts vid genomförandet av respektive enkätundersökning. Enkäterna skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i respektive målgrupp. Den enskilde eleven har antingen besvarat sin enkät på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller så har eleverna i respektive undervisningsgrupp besvarat sin enkät vid ett gemensamt tillfälle. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de 9 213 eleverna i målgrupperna var det 7 969 elever som besvarade enkäterna för vidare bearbetning. Då 52 elever under svarsperiod lämnat sina skola innan de hunnit besvara sin enkät blev således svarsfrekvensen för undersökningen 87 procent, en mycket bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö stads elever är hög. 87 procent är en ökning mot föregående år då 81 procent av eleverna besvarade enkäten. Flera orsaker kan ha bidragit till ökningen av svarsfrekvensen: I år har den aktuella svarsfrekvensen kunnat följas under svarsperioden på klassnivå vilket kan ha underlättat skolornas arbete i att nå ut till alla berörda elever om undersökningen. I år har årskurs 3 deltagit för första gången vilket har haft betydelse då svarsfrekvensen är högre i de lägre årskurserna. I år har inte elever som nyligen börjat på sin skola fått någon enkät. På så vis har det dels säkerställts att alla elever som besvarat enkäterna har hunnit bilda sig en uppfattning om sin skola och dels har ingen elev några incitament att ignorera sin enkät för att den är ny på skolan. En ytterligare faktor som kan ha bidragit till årets höga svarsfrekvens är att enkäterna i år också kunnat besvaras på de tre vanligaste språken bland de nyanlända eleverna (arabiska, somaliska och dari - som också har stora likheter med persiska) samt engelska. Knappt 4 000 flickor respektive pojkar deltog i årets undersökning, alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som deltog, i förhållande till antalet flickor som ingick i undersökningen, är dock något högre än motsvarande andel är för pojkarna, 88 procent för flickorna mot 86 procent för pojkarna, en mindre differens än förra året. Av följande diagram framgår att det finns ett tydligt samband mellan en lägre svarsfrekvens i högre årskurser. Svarsfrekvensen har dock ökat i samtliga årskurser som deltagit tidigare år och 8 när det gäller årskurs 3 är svarsfrekvensen över 90 procent. Det är främst bland eleverna i årskurs 7 och de äldre pojkarna som svarsfrekvensen ökat. Diagram 1. Andel svarande per målgrupp 2012/2013 och framåt 100% 2012/2013 91% 92% 91% 87% 90% 2014/2015 91% 90% 91% 88% 86% 84% 79% 80% 2013/2014 86% 87% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flickor Flickor Flickor Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Pojkar Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Alla Alla Alla årskurs årskurs årskurs årskurs årskurs årskurs årskurs årskurs 3 totalt 5 totalt 7 totalt 9 totalt flickor pojkar elever 3 5 7 9 3 5 7 9 Flickor Pojkar Årskurser totalt Alla årskurser totalt Not: 2012/2013 riktade sig undersökningen till elever födda 01, 99 och 97, dvs. elever som då i huvudsak gick i årskurs 5, 7 och 9. På skolnivå har spridningen mellan skolorna med högst respektive lägst svarsfrekvens minskat ytterligare i år. Samtliga skolor utanför utbildningsområde samordning och stöd, med ett undantag, har en svarsfrekvens över 70 procent. Det innebär att nästintill samtliga skolor har en så pass hög andel svarande att deras underlag kan anses tillförlitligt.2 Differensen mellan könen i svarsfrekvens är under 20 procentenheter på alla skolor utanför utbildningsområde samordning och stöd. På de allra flesta skolorna är differensen mindre än 10 procentenheter. På de flesta skolor där en differens mellan könen har noterats är det en högre svarsfrekvens bland flickorna. Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men däremot har en utvärdering skickats ut till skolorna. Genom utvärderingen, och andra kontakter med skolorna under svarsperioden, har följande aspekter identifierats som betydelsefulla för att svarsfrekvensen inte blev ännu högre: Enkäterna är riktade mot alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget. I år har flera åtgärder vidtagits för att marginalisera denna faktors betydelse (se de två sista punkterna i början av ”Svarsfrekvens” på föregående sida). Det kan emellertid fortfarande vara så att det finns enstaka elever med begränsade förutsättningar att delta i undersökningen. Nätverket har varit opålitligt på vissa skolor vilket inneburit, då enkäterna besvarats elektroniskt, att vissa elever har haft svårigheter att besvara hela sin enkät och/eller skicka in sina svar. Det har inneburit onödig extra tid för eleverna och skolorna att genomföra undersökningen och svar kan ha gått förlorade i och med detta. Skolor med ett lågt antal elever bör emellertid vara vaksamma om att ett enskilt svar kan ha stor betydelse för resultatredovisning i procent. 2 9 På en skola har inte informationen om undersökningen nått ut förrän i sista veckan vilket gjorde att skolan inte hann genomföra undersökningen i alla klasser. Intresset för att delta i undersökningen kan variera mellan elever och skolor. Rapportens upplägg Enkäterna handlar som nämnts om hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Frågorna indelas i 13 (+1) huvudfrågeområden respektive 7 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten per huvudfrågeområde redovisas i denna rapport under följande avsnitt: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Delaktighet och inflytande Ordningsregler Studiero Trygghet och Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Utgångspunkt är huvudfrågeområdenas samt ”Nöjd med sin skola”-frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, skolorna, könen, årskurserna samt tidigare års resultat kommer också att uppmärksammas. Under de elva ovan listade rubrikerna kommer det framgå vilken enkäts resultat som avhandlas. Under ett tolfte avsnitt görs därefter jämförelser mellan resultaten när det gäller enkäten för de yngre respektive äldre eleverna beträffande de frågor som förekommer i båda enkäterna. Därefter följer ett avsnitt som avhandlar skillnader mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat. I och med att Skolinspektionens enkät ligger till grund för Malmös elevenkäter finns det möjlighet att, med viss försiktighet (då vissa frågor inte är identiska), jämföra Malmö stads enkätresultat med enkätresultaten från Skolinspektionens senaste tillsyn, dvs. från hösterminen 20143. Dessa kommuners sammanlagda resultat kommer hädanefter i rapporten att benämnas som ”Skolinspektions enkätresultat” och redovisas i slutet av resultatdelen. Frågorna i Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är i huvudsak samma som i enkäten för årskurs 9, frågorna är dock hälften så många till antalet. 12 frågor i Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 5 är lika, eller identiska, och således jämförbara, om än med viss försiktighet i vissa fall, med frågor i Malmö stads enkät för de yngre eleverna. När det gäller Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 9 och antalet jämförbara frågor med Malmö stads enkät för de äldre eleverna är motsvarande antal 33 frågor. Skolinspektionen redovisar inte resultaten utifrån kön i sin rapport och således är ingen jämförelse utifrån kön möjlig. Den sista frågan i Malmös båda enkäter för eleverna i grundskolan, som ordagrant lyder: ”Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?” (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd), är en 14 497 elever i årskurs 5 och 13 787 elever i årskurs 9 från samtliga kommunala och fristående skolor i 64 kommuner besvarade Skolinspektionens enkäter vid dessa tillsyner (se resultatet och vilka kommuner som ingick i undersökningen under http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-Skolenkaten/) 3 10 modifierad version från en fråga som fram till 2014 förekommit i Sveriges kommuner och landstings skolenkät ”Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då?” som då användes av flera kommuner vilket möjliggjorde jämförelser. Frågan fyller fortfarande en viktig funktion som den enda frågan i respektive enkät som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös skolor. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som ”väldigt negativa svar”, 3 och 4 ”som ganska negativa svar”, 7-8 som ”ganska positiva resultat” och 9-10 som ”väldigt positiva svar”. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. Enkäternas frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är ”Stämmer helt” det mest positiva svaret på frågan ”Jag känner mig trygg i skolan” medan det är det mest negativa svaret på frågan ”I min skola finns det elever som jag är rädd för”. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren ”Stämmer helt”, ”stämmer ganska bra”, ”stämmer ganska dåligt” och ”stämmer inte alls” behandlats och översatts i en ny skala till ”väldigt positiva svar”, ”ganska positiva svar”, ”ganska negativa svar” och ”väldigt negativa svar” där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. 11 Enkätresultaten 2014/2015 Generellt är andelen elever som är positiva olika hög beroende på årskurs. När det gäller enkäten för de yngre eleverna är således andelen positiva svar högre jämfört med resultaten från enkäten för de äldre eleverna. När det gäller den sistnämnda enkäten är också i regel årskurs 7-eleverna i en högre utsträckning positiva än eleverna i årskurs 9. Det innebär följaktligen att de skolor som har högst andel positiva svar i huvudsak är skolor som enbart har yngre elever. Vanligtvis är också resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor försumbara. Avvikelser från dessa generella mönster kommer att nämnas under redovisningen för respektive huvudfrågeområde per enkät under rubriken ”Ytterligare utmärkande resultatskillnader”. Skillnader mellan könen på skolnivå kommer nämnas om differensen är över 25 procentenheter. För respektive avsnitt avhandlas först resultaten från enkäten för de äldre eleverna. I de fall det även ställts frågor med anknytning till respektive avsnitt i enkäten för de yngre eleverna kommer de resultaten redovisas därefter. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Enkäten för de äldre eleverna – Veta vad som krävs En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Veta vad som krävs” medan ungefär var femte elev är negativ. 74 procent är en ökning med en knapp procentenhet jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. Diagram 2. Veta vad som krävs - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 7% 7% 7% 6% Ganska positiva svar 8% 7% 31% 31% Väldigt negativa svar 4% 3% 3% 4% 4% 4% 15% 16% 17% 52% 50% 80% 70% Ganska negativa svar 2% 2% 8% 1% 2% 10% 2% 2% 9% 61% 62% 59% 26% 60% 50% 50% 40% Vet ej-svar 33% 33% 32% 21% 24% 26% 28% 24% 24% 27% 26% 28% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 30% 20% 10% 0% Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår A. Veta vad som krävs 12 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Flickorna är inte i lika hög utsträckning som pojkarna positiva på frågorna ”Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet” och ”Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven”. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till drygt 85 procent ned till runt 65 procent. Differensen är ungefär samma som förra året. Diagram 3. Veta vad som krävs - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de äldre eleverna – Tillit till elevens förmåga Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna en tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig komponent i detta är att eleven känner tilltro till sin förmåga. 88 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Tillit till elevens förmåga” medan 7 procent är negativa. Förra året var 89 procent av eleverna positiva. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete. 13 Diagram 4. Tillit till elevens förmåga - svarsfördelning per fråga över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 3% 1% 3% 27% 2% 1% 3% 25% Ganska positiva svar 3% 2% 4% 27% 70% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 6% 1% 3% 5% 1% 3% 5% 2% 4% 29% 30% 28% 60% Vet ej-svar 11% 2% 6% 10% 3% 6% 9% 3% 6% 37% 38% 36% 44% 44% 46% 12/13 13/14 14/15 50% 40% 30% 65% 68% 64% 60% 61% 61% 20% 10% 0% 12/13 13/14 14/15 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 12/13 13/14 14/15 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt bästa i skolarbetet skolarbete D. Tillit till elevens förmåga Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till runt 75 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. Diagram 5. Tillit till elevens förmåga - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 14 Enkäten för de yngre eleverna – Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet ”Klara av skolarbetet”. Att eleverna vet vad som krävs och känner tillit till sin förmåga är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete4. 94 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Klara av skolarbetet” medan 3 procent är negativa. Alla tre frågor erhåller en hög andel positiva svar från eleverna i båda årskurserna. Diagram 6. Klara av skolarbetet - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 1% 0% 1% 1% 0% 2% Ganska positiva svar 1% 0% 1% 1% 3% 90% 80% 29% 43% 70% 45% Ganska negativa svar 6% 0% 1% 12% Väldigt negativa svar Vet ej-svar 4% 0% 1% 4% 0% 1% 4% 0% 1% 3% 1% 3% 15% 17% 6% 1% 2% 17% 37% 39% 54% 54% 14/15 14/15 3 5 37% 60% 50% 81% 40% 30% 79% 69% 54% 53% 58% 12/13 13/14 14/15 78% 78% 20% 10% 0% 14/15 3 5 14/15 12/13 3 13/14 14/15 5 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i jag förstår skolarbetet Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet** A. Klara av skolarbetet** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt drygt 10 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till 100 procent ned till knappt 90 procent. Givetvis berör flera av de andra huvufrågeområdena också andra faktorer som är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete 4 15 Diagram 7. Klara av skolarbetet - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet De redovisade skillnaderna mellan pojkarna och flickorna under huvudfrågeområdet kommenteras under avsnitt 4. ”Anpassning efter elevens behov och Utmaningar” där skillnader också noterats kring likartade frågor. 16 2. Argumentation och kritiskt tänkande Enkäten för de äldre eleverna Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. 73 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Argumentation och kritiskt tänkande” medan 20 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då en fråga har bytts ut mellan åren. Alla tre frågor har en ungefär lika hög andel positiva svar. Diagram 8. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 90% 7% 5% 6% 4% 6% 5% 8% 4% 9% 5% 5% 6% 80% 13% 12% 10% 4% 13% 13% 13% 14% 18% 42% 45% 43% 47% 47% 47% 47% 27% 28% 26% 25% 12/13 13/14 14/15 14/15 70% 60% 50% 40% 30% 20% 33% 32% 33% 12/13 13/14 14/15 10% 0% Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad På lektionerna får vi hör och läser* vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor** B. Argumentation och kritiskt tänkande** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 100 procent ned till knappt 60 procent. 17 Diagram 9. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de yngre eleverna Två av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. 86 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under motsvarande huvudfrågeområdet medan 8 procent är negativa. Frågan om lärarna lyssnar på vad eleverna tycker när de diskuterar erhåller en något högre andel positiva svar. Diagram 10. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 5% 2% 3% 80% 22% 70% Ganska positiva svar Ganska negativa svar 3% 3% 5% 6% 2% 4% 30% 29% Väldigt negativa svar 6% 3% 8% 9% 3% 5% 33% 33% 49% 50% 60% Vet ej-svar 5% 4% 8% 42% 50% 40% 30% 69% 59% 59% 20% 42% 10% 0% 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 3 5 3 5 3 5 Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi På lektionerna pratar vi om att man kan tycka På lektionerna får vi elever diskutera vad vi diskuterar** olika** tycker i olika frågor** B. Argumentation och kritiskt tänkande** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 18 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till runt 70 procent. Diagram 11. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19 3. Lust att lära Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 56 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Lust att lära” medan 40 procent är negativa. Förra året var 59 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om skolarbetet är intressant och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att skolarbetet är roligt. Diagram 12. Lust att lära - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 6% 5% 11% 11% 26% 25% Ganska positiva svar 6% 3% 10% 3% 9% Väldigt negativa svar 23% 22% Vet ej-svar 3% 4% 5% 4% 11% 13% 13% 16% 31% 30% 41% 42% 40% 11% 11% 10% 12/13 13/14 14/15 15% 80% 70% Ganska negativa svar 23% 25% 60% 30% 50% 40% 40% 42% 49% 49% 38% 48% 30% 20% 10% 17% 17% 17% 16% 16% 16% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 0% Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt C. Lust att lära Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har noterats att en högre andel pojkar än flickor är positiva när det gäller frågan om skolarbetet ger dem lust att lära mer. Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från drygt 85 procent ned till cirka 45 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. 20 Diagram 13. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Enkäten för de yngre eleverna 86 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet medan 10 procent är negativa. Eleverna är i något lägre utsträckning positiva till att skolarbetet är roligt. Andelen elever i årskurs 5 som är positiva har gått ned i år beträffande samtliga frågor. Av nästföljande diagram framgår även tydligt att en högre andel av eleverna i årskurs 3 än eleverna i årskurs 5 i år är positiva. Diagram 14. Lust att lära - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 4% 2% 3% 3% 3% 8% 3% 3% 6% Ganska positiva svar 4% 4% 9% 4% 2% 4% Ganska negativa svar 2% 3% 8% 2% 3% 6% Väldigt negativa svar 3% 3% 10% 3% 3% 5% 2% 4% 11% Vet ej-svar 2% 5% 10% 5% 5% 13% 29% 70% 40% 38% 60% 42% 45% 48% 43% 46% 52% 56% 49% 50% 55% 40% 30% 62% 46% 20% 50% 38% 47% 39% 46% 43% 28% 10% 31% 34% 12/13 13/14 22% 0% 14/15 3 12/13 13/14 14/15 5 Skolarbetet ger mig lust att lära mer 14/15 3 12/13 13/14 5 Skolarbetet är intressant 14/15 14/15 3 14/15 5 Skolarbetet är roligt C. Lust att lära 21 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 100 procent ned till runt 75 procent. Diagram 15. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Förra året noterades skillnader mellan pojkarna och flickorna när det gäller frågorna om lust att lära. I år är andelen positiva flickor lägre vilket gjort att skillnaderna mellan könen är försumbar. Andelen positiva svar totalt är dock lägre som en följd av detta. Att andelen positiva svar är lägre kan bero på att vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts i staden (se ”Lägesbedömning 2014” GRF 2015-413). Det kan innebära att eleverna känner mer press på sig vilket kan göra att skolarbetet inte känns lika roligt, intressant och lustväckande. 22 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Enkäten för de äldre eleverna – Anpassning efter elevens behov I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Anpassning efter elevens behov” medan 17 procent är negativa. Förra året var 72 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare hjälper dem i skolarbetet om de skulle behöva det. En lägre andel elever svarar vet inte på frågan ”Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det” än tidigare år. Diagram 16. Anpassning efter elevens behov - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar 100% 90% 18% 19% 80% 7% 7% 70% 10% 11% 15% 3% 2% 9% Väldigt negativa svar 4% 3% 9% 7% Vet ej-svar 6% 5% 7% 6% 6% 7% 17% 19% 15% 41% 36% 31% 32% 37% 12/13 13/14 14/15 11% 42% 60% 50% 3% 2% 9% Ganska negativa svar 30% 28% 32% 36% 36% 35% 12/13 13/14 14/15 41% 40% 36% 40% 30% 20% 43% 45% 44% 10% 0% Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det 12/13 13/14 14/15 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig* E. Anpassning efter elevens behov* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Differensen är knapp men tydlig när det gäller alla tre frågor. Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 85 procent ned till drygt 65 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. 23 Diagram 17. Anpassning efter elevens behov - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de äldre eleverna – Utmaningar I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. 61 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Utmaningar” medan 27 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då en fråga har bytts ut mellan åren. Diagram 18. Utmaningar - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 15% 5% 13% 15% 5% 13% 14% 6% 13% 10% 11% 11% 11% 7% 6% 7% 9% 12% 12% 14% 33% 60% 50% 39% 38% 37% 41% 37% 38% 40% 32% 30% 20% 10% 27% 30% 29% 30% 33% 30% 15% 0% 12/13 13/14 14/15 Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill 12/13 13/14 14/15 14/15 Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill Skolarbetet är för ha det lätt för mig** F. Utmaningar** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader En tydligt högre andel pojkar än flickor upplever att skolarbetet är för lätt. 24 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 70 procent ned till cirka 50 procent. Differensen på 20 procentenheter är en minskning med ungefär 5 procentenheter jämfört med förra året. Diagram 19. Utmaningar - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de yngre eleverna – Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet ”Individanpassning”. Individanpassningar, vilket innefattar både anpassningar när eleven är i behov av någon form av stöd och när eleven behöver utmanas mer, är nödvändigt för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt skolarbete. 65 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Klara av skolarbetet” medan 28 procent är negativa. Frågan om skolarbetet är för lätt för eleverna utmärker sig särskilt där runt hälften av eleverna anser att det stämmer ganska bra att skolarbetet är för lätt. Det är dock betydligt färre elever som helt instämmer till påståendet. 25 Diagram 20. Individanpassning - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 1% 2% 19% 80% 1% 2% 23% Ganska positiva svar 1% 0% 3% 23% 1% 3% 28% Ganska negativa svar 12% 15% 9% 14% Väldigt negativa svar Vet ej-svar 4% 4% 6% 3% 13% 13% 8% 3% 12% 35% 30% 33% 42% 44% 48% 45% 12/13 13/14 14/15 11% 4% 16% 70% 60% 45% 50% 40% 77% 73% 73% 30% 51% 27% 67% 20% 19% 20% 10% 0% 14/15 12/13 3 13/14 14/15 5 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det 10% 5% 14/15 14/15 14/15 3 5 3 Skolarbetet är för lätt för mig** 5 Skolarbetet är för svårt för mig* D. Individanpassning** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 75 procent ned till runt 55 procent. Diagram 21. Individanpassning - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 26 Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet I årets resultat är det intressant att notera att många elever i årskurs 3 och 5 upplever skolarbetet som för lätt. Det är även många elever i årskurs 7 och 9 som upplever skolarbetet som för lätt. Det är emellertid en betydligt lägre andel elever i jämförelse. I grundskoleförvaltningens ”Lägesbedömning 2014” (GRF 2015-413) lyfts bedömning fram som ett utvecklingsområde, bland annat utifrån att lärarna till de yngre eleverna bedömer måluppfyllelsen som mycket högre än lärarna som har de äldre eleverna. Det kan ha betydelse för att en högre andel av de yngre eleverna upplever skolarbetet som för lätt. En annan faktor kan vara att responsen som eleverna får i de yngre åldrarna är mer formativ än summativ. Den formativa bedömningen är mindre värderande vilket kan påverka elevens uppfattning om hur lätt skolarbetet är. Även i år, precis som tidigare år, har en differens infunnit sig mellan pojkarna och flickorna i hur lätt/svårt de upplever skolarbetet, en skillnad som går på tvären med de faktiska kunskapsresultatsskillnader som finns mellan könen. Denna diskrepans verkar bottna i att flickor undervärderar sin förmåga och är inget unikt för Malmö.5 5 Skolverket (2006), Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, s. 100 27 5. Grundläggande värden i undervisningen Enkäten för de äldre eleverna Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. 64 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Grundläggande värden i undervisningen” medan 23 procent är negativa. 64 procent är ett oförändrat resultat jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om att de på deras skola pratar om mänskliga rättigheter och lägst andel positiva svar erhåller frågan om att de på deras skola pratar om jämställdhet mellan könen. Diagram 22. Grundläggande värden i undervisningen - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 20% 18% 18% 16% 14% 12% 13% 11% 9% 7% 7% 10% 7% 10% 8% 10% 14% 13% 14% 39% 40% 39% 6% 6% 13% 12% 14% 17% 15% 17% 39% 39% 37% 34% 35% 33% 23% 24% 25% 24% 26% 28% 28% 29% 31% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (...) I min skola pratar vi om jämställdhet mellan I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter könen G. Grundläggande värden i undervisningen Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 100 procent ned till runt 50 procent. Differensen är en minskning med ungefär 10 procentenheter jämfört med förra året. 28 Diagram 23. Grundläggande värden i undervisningen - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 29 6. Grundläggande värden på skolan Enkäten för de äldre eleverna6 Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 63 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Grundläggande värden på skolan” medan 28 procent är negativa. Förra året var 65 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Diagram 24. Grundläggande värden på skolan - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar 100% 90% 80% 14% 14% 16% 15% 11% 13% 60% 22% 20% 22% 26% 26% Väldigt negativa svar 6% 6% 7% 9% 9% 11% 22% 70% Ganska negativa svar 22% Vet ej-svar 6% 6% 5% 6% 6% 6% 9% 9% 9% 31% 29% 46% 49% 50% 12/13 13/14 14/15 23% 32% 50% 40% 28% 47% 46% 40% 30% 20% 10% 22% 27% 25% 16% 18% 19% 12/13 13/14 14/15 0% 12/13 13/14 14/15 I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda I min skola respekterar elever och lärare varandra Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet H. Grundläggande värden på skolan Ytterligare utmärkande resultatskillnader För tredje året i följd upplever en högre andel av pojkarna att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 85 procent ned till cirka 50 procent. Differensen är samma som förra året. När det gäller enkäten för de yngre eleverna har de inget enskilt huvudfrågeområde med frågor om värdegrundsarbetet. I samband med frågorna om elevinflytande (se avsnitt 7. ”Delaktighet och inflytande”) återfinns emellertid en fråga med anknytning till både elevinflytande och värdegrundsarbetet: ”På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket”. 6 30 Diagram 25. Grundläggande värden på skolan - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet För tredje året i följd, när det gäller de äldre eleverna, upplever en högre andel av pojkarna att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Det är värt att poängtera att frågan handlar om elevernas förväntade upplevelser. De flesta pojkarna, ungefär 75 procent, upplever att lärarna ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. 31 7. Delaktighet och inflytande Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 54 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Delaktighet och inflytande” medan 33 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. Fördelningen av svaren ser ungefär likandan ut mellan frågorna. Diagram 26. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 70% 12% 13% 20% Ganska positiva svar Ganska negativa svar 9% Väldigt negativa svar Vet ej-svar 18% 10% 9% 26% 22% 60% 50% 40% 37% 30% 41% 40% 20% 10% 19% 14% 11% 14/15 14/15 0% 14/15 I min skola är vi elever med och påverkar vår På lektionerna är vi elever med och påverkar Vi elever har inflytande över undervisningens skolmiljö** på vilket sätt vi ska arbeta med olika innehåll** skoluppgifter** I. Delaktighet och inflytande** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Differensen är knapp men tydlig när det gäller alla tre frågor. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 80 procent ned till cirka 40 procent. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. 32 Diagram 27. Delaktighet och inflytande - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Enkäten för de yngre eleverna En av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Den avvikande frågan för de yngre eleverna ger samtidigt även en bild av värdegrundsarbetet på skolorna. 75 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Elevinflytande” medan 14 procent är negativa. Frågan om pojkarna och flickorna får vara med och påverka arbetet på lektionerna lika mycket erhåller högst andel positiva svar. 33 Diagram 28. Elevinflytande - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 80% 12% 3% 4% 70% 23% 90% 60% Ganska positiva svar 9% 3% 7% Ganska negativa svar 9% 6% 14% 5% 9% 15% Väldigt negativa svar Vet ej-svar 13% 10% 5% 7% 15% 7% 30% 34% 39% 50% 42% 46% 40% 30% 58% 20% 51% 34% 10% 41% 27% 24% 0% 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 3 5 3 5 3 5 På lektionerna får pojkar och flickor vara med På lektionerna är vi elever med och påverkar I min skola är vi elever med och påverkar vår och påverka hur vi ska arbeta lika mycket** på vilket sätt vi ska arbeta med olika skolmiljö** skoluppgifter** E. Elevinflytande** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 34 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till runt 60 procent. Diagram 29. Elevinflytande - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Inför årets enkät har samtliga frågor om eleverna delaktighet och inflytande bytts ut. Att andelen positiva svar är ungefär lika hög beträffande alla tre frågorna i år antyder att frågorna på ett bra sätt fångar in området. 35 8. Ordningsregler Enkäten för de äldre eleverna Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 46 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Ordningsregler” medan 44 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har förändrats mellan åren. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att de är med och bestämmer vilka ordningsregler som skolan ska ha. Diagram 30. Ordningsregler - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 7% 90% 80% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 14% Vet ej-svar 9% 8% 18% 70% 60% Ganska positiva svar 28% 19% 25% 40% 34% 50% 40% 30% 20% 34% 24% 24% 10% 0% 7% 8% 14/15 14/15 I min skola följer eleverna de ordningsregler I min skola är vi elever med och bestämmer som finns** vilka ordningsregler vi ska ha** 14/15 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs** J. Ordningsregler** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Flickorna är inte i lika hög utsträckning som pojkarna positiva på frågorna ”I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns” och ”Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs”. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 55 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 80 procent ned till cirka 35 procent. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. 36 Diagram 31. Ordningsregler - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. 37 9. Studiero Enkäten för de äldre eleverna Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 54 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Studiero” medan 39 procent är negativa. Förra året var 53 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ser till att det är studiero på lektionerna och lägst andel positiva svar erhåller frågan om andra elever på lektionerna stör ordningen i klassrummet. Diagram 32. Studiero - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 70% 10% 11% 25% 7% 10% 26% Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 7% 9% 11% 5% 7% 6% 7% 7% 19% 18% 18% Vet ej-svar 6% 6% 6% 24% 22% 21% 38% 37% 36% 26% 27% 27% 7% 8% 10% 12/13 13/14 14/15 24% 60% 50% 48% 40% 30% 43% 45% 46% 44% 44% 20% 10% 11% 12% 13% 12/13 13/14 14/15 19% 22% 24% 0% Jag har studiero på lektionerna 12/13 13/14 14/15 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet K. Studiero Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 80 procent ned till cirka 40 procent. Differensen är något mindre än förra året, 5 procentenheter. 38 Diagram 33. Studiero - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de yngre eleverna 62 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet medan 15 procent är negativa. Många elever anser att deras lärare ser till att det är studiero på lektionerna medan de flesta eleverna tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet. Diagram 34. Studiero - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 8% 6% 10% 6% 17% 70% Ganska positiva svar 8% 7% 7% 8% 21% 19% 8% 2% 3% Ganska negativa svar 8% 2% 5% 6% 2% 5% 18% 40% 46% 44% 5% 4% 6% 20% 22% 21% 36% 40% 41% 40% 23% 26% 25% 24% 11% 8% 8% 8% 14/15 12/13 13/14 14/15 8% 37% 37% 50% 63% 30% 49% 20% 10% Vet ej-svar 25% 36% 44% 6% 2% 8% 22% 60% 50% Väldigt negativa svar 24% 21% 20% 50% 47% 16% 0% 14/15 3 12/13 13/14 14/15 5 Jag har studiero på lektionerna 14/15 3 12/13 13/14 14/15 5 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 3 5 På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet F. Studiero Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 85 procent ned till runt 45 procent. 39 Diagram 35. Studiero - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På två skolor skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På dessa skolor är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Ett av de kommungemensamma utvecklingsområdena som förvaltningen beslutat ska gälla för samtliga kommunala skolor i Malmö sedan läsåret 2014/2015 är elevers lärmiljö7. Studiero utgör en viktig del av uppföljningsområdet. Elevers lärmiljö kommer även nästa läsår vara ett kommungemensamt utvecklingsområde. 7 Det kommungemensamma utvecklingsområdet gick 2014/2015 under namnet ”elevers arbetsmiljö”. 40 10. Trygghet och Förhindra kränkningar Enkäten för de äldre eleverna – Trygghet Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. 80 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Trygghet” medan 14 procent är negativa. Förra året var 83 procent av eleverna positiva. Andelen positiva svar är ungefär lika hög på samtliga frågor. Diagram 36. Trygghet - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 80% 70% 6% 7% 9% 5% 5% 7% 12% 14% Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 6% 6% 7% 5% 7% 6% 5% 7% 6% 5% 7% 6% 14% 12% 10% 12% 5% 6% 8% 36% 60% Vet ej-svar 4% 5% 7% 36% 5% 7% 9% 36% 50% 40% 30% 64% 71% 67% 70% 72% 69% 20% 45% 48% 43% 12/13 13/14 14/15 10% 0% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 I min skola finns det elever som jag är rädd I min skola finns det lärare som jag är rädd för för Jag känner mig trygg i skolan L. Trygghet Ytterligare utmärkande resultatskillnader Trygghet är det enda huvudfrågeområdet när det gäller enkäten för de äldre eleverna där andelen positiva elever är lika hög i båda årskurserna. I övriga fall är årskurs 7-eleverna i en högre utsträckning positiva. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 100 procent ned till cirka 70 procent. Det är en ökning jämfört med förra året med ungefär 10 procentenheter. Endast enstaka skolor uppnår 100 procent elever som svarar positivt på alla tre trygghetsfrågor. 41 Diagram 37. Trygghet - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de äldre eleverna – Förhindra kränkningar Skolans uppgift är att aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta ska ske dels genom skolans förebyggande arbete, dels genom att utreda och vidta åtgärder om en elev blir kränkt. 56 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Förhindra kränkningar” medan 31 procent är negativa. Förra året var 58 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man på skolan skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. Diagram 38. Förhindra kränkningar - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 14% 80% 8% 70% 15% 13% 6% 14% 12% 17% 16% 18% 8% 14% 21% 24% 10% 8% 8% 10% 8% 25% 60% 50% 11% 29% 33% 33% 33% 40% 28% 27% 20% 22% 20% 11% 11% 12% 12/13 13/14 14/15 28% 30% 11% 9% 10% 28% 30% 20% 30% 34% 32% 10% 42% 45% 43% 12/13 13/14 14/15 0% 12/13 13/14 14/15 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt I min skola skulle man behöva göra mer för Jag vet vem jag kan prata med om någon har att förhindra kränkningar varit elak mot en elev M. Förhindra kränkningar 42 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har noterats att en högre andel flickor än pojkar anser att man på deras skola skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 85 procent ned till cirka 45 procent. Det är en 5 procentenheter större differens än förra året. Diagram 39. Förhindra kränkningar - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkäten för de yngre eleverna – Trygghet och Förhindra kränkningar Tre av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet ”Trygg i skolan”.8 Att en skola har ett välfungerande, förebyggande arbete mot kränkningar har en tydlig koppling till att eleverna känner sig trygga på skolan. 85 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Trygg i skolan” medan 10 procent är negativa. Alla tre frågor erhåller ungefär lika hög andel positiva svar från eleverna. Andelen elever i årskurs 5 som är positiva har minskat något i år beträffande två av frågorna. 8 En av frågorna är dock något annorlunda formulerad. 43 Diagram 40. Trygg i skolan - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 6% 3% 6% 9% 2% 6% 80% 70% 28% 27% 8% 4% 7% Ganska positiva svar 5% 5% 12% 27% Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 4% 5% 7% 2% 3% 7% 28% 31% 57% 58% 54% 51% 14/15 12/13 13/14 14/15 2% 4% 7% 3% 4% 7% 5% 3% 5% 5% 4% 5% 4% 4% 5% 20% 22% 25% 71% 67% 65% 63% 14/15 12/13 13/14 14/15 5% 3% 3% 19% 32% Vet ej-svar 35% 35% 60% 50% 40% 30% 57% 56% 55% 43% 20% 10% 0% 14/15 12/13 3 13/14 14/15 5 3 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev* 5 Jag känner mig trygg i skolan 3 5 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev G. Trygg i skolan Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 100 procent ned till runt 70 procent. Diagram 41. Trygg i skolan - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 44 Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet De senaste åren har det uppmärksammats i samband med de årliga enkäterna för eleverna i grundskolan att arbetet för högre trygghet och mot kränkande behandling är ett utvecklingsområde för Malmö. Årets resultat förstärker grundskoleförvaltningens uppfattning att det är angeläget att fortsätta ansträngningarna för att nå målet att alla elever ska känna sig trygga i Malmös skolor. Årets resultat i årskurs 5, 7 och 9 kring trygghet och förhindra kränkningar innebär en lägre andel positiva svar än förra året. Det kan bero på att elevökningarna i staden på ett negativt sätt påverkar elevernas upplevelse av sin skolmiljö då det exempelvis innebär att det blir mer trångt i lokaler och på skolgårdar och fler matlag i matsalen. Viss försiktighet är emellertid på sin plats då enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden9. Det kan exempelvis vara så att nedgången är ett resultat av en ökad medvetenhet hos eleverna på grund av ett påbörjat arbete ute på skolorna för att förbättra lärmiljön, ett av de kommungemensamma utvecklingsområdena som förvaltningen beslutat ska gälla för samtliga kommunala skolor i Malmö sedan läsåret 14/15 och tillsvidare. 9 Håkansson, Jan (2013), Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, s. 88 45 11. Nöjd med sin skola Enkäten för de äldre eleverna 55 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar på frågan ”Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?”. 18 procent av eleverna i Malmö stad är väldigt positiva i sina svar (andel elever som svarat 9 eller 10 på frågan), 37 procent är ganska positiva (7-8). 21 procent är negativa (1-4) i sina svar varav knappt hälften av dessa elever är väldigt negativa (12) till sin skola som helhet. 23 procent uppger att de varken är positiva eller negativa (5-6). 55 procent är en nedgång med drygt 3 procentenheter jämfört med året innan och ett snarlikt resultat med första året frågan ställdes. Diagram 42. Nöjd med sin skola som helhet - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar 100% 8% 90% 14% Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar 6% 11% Väldigt negativa svar 9% 12% 80% 70% 24% 24% 23% 60% 50% 40% 35% 40% 37% 19% 19% 18% 13/14 14/15 30% 20% 10% 0% 12/13 Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? N. Nöjd med sin skola Ytterligare utmärkande resultatskillnader En tydligt högre andel pojkar än flickor är positiva till sin skola som helhet. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 65 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 100 procent positiva svar ned till cirka 35 procent. Förra året var differensen generellt cirka 60 procentenheter. En skola utmärker sig tydligt med en ännu lägre andel positiva elever på denna fråga. 46 Diagram 43. Nöjd med sin skola som helhet - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Enkäten för de yngre eleverna 72 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar på frågan om de är nöjd med sin skola som helhet medan 9 procent är negativa. Andelen elever i årskurs 5 som är positiva har minskat i år. Av nästföljande diagram framgår även tydligt att en högre andel av eleverna i årskurs 3 än eleverna i årskurs 5 i år är positiva till sin skola som helhet. Diagram 44. Nöjd med sin skola som helhet - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) Väldigt positiva svar 100% 90% 2% 4% Ganska positiva svar Varken eller-svar 3% 6% 4% 9% 16% 80% Ganska negativa svar 17% 18% Väldigt negativa svar 4% 8% 22% 70% 60% 29% 35% 33% 50% 37% 40% 30% 20% 48% 37% 38% 12/13 13/14 10% 29% 0% 14/15 3 14/15 5 Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? H. Nöjd med sin skola 47 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till runt 45 procent. Diagram 45. Nöjd med sin skola som helhet - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På två skolor skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På dessa skolor är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Andelen elever som är positiva till sin skola som helhet har minskat något i år vilket är i linje med att andelen positiva elever sjunkit när det gäller flera huvufrågeområden. Det kan bero på att elevökningarna i staden påverkar elevernas upplevelse av sin skolmiljö då det innebär att fler elever delar på utrymmena i skolan. Viss försiktighet är emellertid på sin plats då enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden. Det kan exempelvis vara så att nedgången är ett resultat av en ökad medvetenhet hos eleverna på grund av ett påbörjat arbete ute på skolorna för att förbättra lärmiljön. En annan tänkbar förklaring till den generella nedgången i år kan bero på att vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts i staden. Det kan få eleverna att känna mer press på sig vilket kan påverka deras nöjdhet med tillvaron på ett negativt sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma elever i år som ifjol som besvarat enkäterna och att den högre svarsfrekvensen i år kan göra att sammansättningen av gruppen elever som tyckt till skiljer sig mellan åren. 48 12. Jämförelse mellan enkätresultaten för yngre och äldre elever Andelen positiva svar per huvudfrågeområde och enkät redovisas översiktligt i nedanstående diagram. I det första diagrammet ser vi tydligt att studiero och individanpassning är utvecklingsområden när det gäller de yngre eleverna. Diagram 46. Positiva svar per huvudfrågeområde när det gäller enkäten för yngre elever (%) A. Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% H. Nöjd med sin skola G. Trygg i skolan F. Studiero B. Argumentation och kritiskt tänkande C. Lust att lära D. Individanpassning E. Elevinflytande Not: Huvudfrågeområdena A-G omfattar tre frågor per huvudfrågeområde medan det sista omfattar endast en fråga. När det gäller de äldre eleverna blir det tydligt att det finns mycket utrymme till förbättring beträffande i stort sett samtliga huvudfrågeområden. Det gäller särskilt lust att lära, delaktighet och inflytande, ordningsregler, förhindra kränkningar och studiero. Diagram 47. Positiva svar per huvudfrågeområde när det gäller enkäten för äldre elever (%) N. Nöjd med sin skola M. Förhindra kränkningar L. Trygghet K. Studiero A. Veta vad som krävs 100% B. Argumentation och kritiskt 90% tänkande 80% 70% C. Lust att lära 60% 50% 40% 30% D. Tillit till elevens förmåga 20% 10% 0% E. Anpassning efter elevens behov J. Ordningsregler F. Utmaningar G. Grundläggande värden i undervisningen H. Grundläggande värden på skolan I. Delaktighet och inflytande Not: Huvudfrågeområdena A-M omfattar tre frågor per huvudfrågeområde medan det sista omfattar endast en fråga. 49 Vid jämförelse mellan enkäterna när det gäller de frågor som är jämförbara framgår, som avhandlats inledningsvis i resultatkapitlet, att andelen positiva svar, när det gäller enkäten för de yngre eleverna, är högre jämfört med resultaten från enkäten för de äldre eleverna. Undantaget är frågorna om individanpassning, vilket beror på att de yngre eleverna i en högre utsträckning upplever skolarbetet som för lätt. Intressant är även att notera den stora differensen mellan enkäternas resultat när det gäller lust att lära. Det kan bero på att det ökade kunskapsfokuset i de högre årskurserna. Det kan göra att de äldre eleverna i en högre utsträckning känner press på sig vilket kan göra att skolarbetet inte känns lika roligt, intressant och lustväckande (vilket frågorna under huvudfrågeområdet handlar om) som det gör för de yngre eleverna. Kunskapskraven i kursplanerna är vidare också tydligare och mer omfattande för de högre årskurserna. Även det kan bidra till att de äldre eleverna känner mer press på sig än de yngre eleverna. Diagram 48. Positiva svar per huvudfrågeområde - jämförbara frågor i båda enkäterna (%) 3+5 Nöjd med sin skola (1 fråga) Trygghet & förhindra kränkningar* (3 frågor) 7+9 Totalt Veta vad som krävs & Tillit till elevens förmåga (2 frågor) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Studiero (3 frågor) Argumentation och kritiskt tänkande (1 fråga) Lust att lära (3 frågor) Individanpassning (3 frågor) Delaktighet och inflytande (2 frågor) 50 13. Jämförelse mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat Vid jämförelse av årskurs 9-elvernas enkätresultat kan noteras att andelen positiva svar är ungefär lika hög för Malmös enkätresultat som för Skolinspektionens enkätresultat beträffande huvudfrågeområdena ”Veta vad som krävs”, ”Anpassning efter elevens behov”, ”Grundläggande värden i undervisningen”, ”Studiero” samt ”Trygghet”. När det gäller ”Lust att lära”, ”Ordningsregler” och, i viss mån, ”Delaktighet och inflytande” är andelen positiva svar högre för de cirka 60 kommuner vars elever besvarade enkäten Skolinspektionen skickade ut inför sin senaste tillsyn. När det gäller övriga huvudfrågeområden är inte alla frågor jämförbara. De återstående frågor som emellertid är jämförbara indikerar att ”Utmaningar” är ytterligare ett område där Malmös enkätresultat är lägre än Skolinspektionens enkätresultat för hösten 2014. Vid jämförelse av jämförbara frågor beträffande årskurs 5-elevernas enkätresultat är skillnaderna mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat mindre beträffande de flesta frågorna. Malmös enkätresultat är något lägre än Skolinspektionens när det gäller ”Trygghet” och ”Lust att lära”. 51 14. Enkätresultaten för elever i grundskolan, anpassad form Den anpassade enkäten som de femton grundskoleeleverna med autism besvarat är en modifierad variant av enkäten för elever i grundsärskolan och består av fyra huvudfrågeområden. Drygt hälften av eleverna är positiva på frågorna om ”Delaktighet och inflytande”, ”Bemötande” och ”Trygghet och trivsel” (se enkätens frågor i bilaga 2 i rapporten ”Enkätresultaten 2014/2015 Elever i grundsärskolan”). Endast en dryg tredjedel av eleverna är positiva när det gäller ”Kunskap och lärande”. Spridningen i andel positiva svar mellan enskilda frågor kan variera betydligt mer än så. De frågor med en låg andel positiva svar erhåller emellertid i huvudsak då istället en hög andel ”Stämmer delvis”-svar. 52 Bilaga 1. Formulär – enkäten för yngre elever Stämmer helt 1. 1.1 1.2 1.3 Lust att lära (åk 3+5) Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt Skolarbetet ger mig lust att lära mer 3 Argumentation och kritiskt tänkande (åk 3+5) På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar 3.2 3.3 4 4.1 4.2 4.3 - 5 5.1 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Klara av skolarbetet (åk 3+5) Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 2 2.1 2.2 2.3 3.1 Stämmer ganska bra Individanpassning (åk 3+5) Skolarbetet är för lätt för mig Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig Elevinflytande (åk 3+5) På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket 53 5.2 5.3 6 6.1 6.2 - 6.3 7 7.1 7.2 7.3 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö Studiero (åk 3+5) Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Trygg i skolan (åk 3+5) Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev Jag känner mig trygg i skolan 8 Om du tänker på din skola 1 som helhet, hur nöjd är du Int då? e alls nöj d 9 Hur skulle din skola kunna bli bättre för eleverna? Din rektor kommer att få alla elevers förslag utan att få veta vilka förslag som är dina. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jätt enöj d ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 54 Bilaga 2. Formulär – enkäten för äldre elever Stämmer helt 1. 1.1 1.2 - 1.3 2 2.1 2.2 2.3 4 Tillit till elevens förmåga (åk 7+9) Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 4.3 5 Stämmer inte alls Vet ej Argumentation och kritiskt tänkande (åk 7+9) På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser Lust att lära (åk 7+9) Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt Skolarbetet ger mig lust att lära mer 4.2 Stämmer ganska dåligt Veta vad som krävs (åk 7+9) Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 3 3.1 3.2 3.3 4.1 Stämmer ganska bra Anpassning efter ele55 5.1 5.2 5.3 - 6 6.1 6.2 6.3 - 7 7.1 7.2 7.3 8 8.1 8.2 - 8.3 9 vens behov (åk 7+9) Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig Utmaningar (åk 7+9) Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill Skolarbetet är för lätt för mig Grundläggande värden i undervisningen (åk 7+9) I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (det vill säga om vad som är rätt/bra eller dåligt/fel i skolan eller samhället) Grundläggande värden på skolan (åk 7+9) Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda I min skola respekterar elever och lärare varandra Delaktighet och inflytande (åk 7+9) 56 9.1 9.2 9.3 10 10.1 10.2 10.3 11 11.1 11.2 - 11.3 12 12.1 - 12.2 12.3 13 13.1 - 13.2 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö Ordningsregler (åk 7+9) I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs Studiero (åk 7+9) Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Trygghet (åk 7+9) I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det lärare som jag är rädd för Jag känner mig trygg i skolan Förhindra kränkningar (åk 7+9) I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar De vuxna på skolan rea- 57 13.3 gerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 14 Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? 15 Hur skulle din skola kunna bli bättre för eleverna? Din rektor kommer att få alla elevers förslag utan att få veta vilka förslag som är dina. 1 Int e alls nöj d 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jätt enöj d ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 58 Enkätresultaten 2014/2015 - Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen Foto: © Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April 2015 1.0 Eva-Lotta Eriksson och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...................................................................................3 Inledning ............................................................................................................4 Om skolformen grundsärskola............................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................................... 4 Uppföljning av mål ................................................................................................... 5 Disposition ................................................................................................................ 5 Metod och material...........................................................................................6 Enkätens målgrupp ................................................................................................. 6 Enkätens utformning ............................................................................................... 6 Datainsamling och svarsfrekvens ......................................................................... 7 Rapportens upplägg ................................................................................................ 8 Enkätresultaten 2014/2015 ..............................................................................9 1. Kunskap och lärande .......................................................................................... 9 2. Delaktighet och inflytande ................................................................................ 11 3. Bemötande ......................................................................................................... 13 4. Trygghet och trivsel........................................................................................... 15 5. Elever som läser ämnen respektive ämnesområden .................................. 17 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola .................................................................................................18 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola ...........................21 2 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i grundsärskolan 2014/2015. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste enkätresultaten från rapporten. Relativt goda resultat men ”Kunskap och lärande”, trygghet och likvärdighet är fortsatta utvecklingsområden Glädjande resultat det här året är att förhållandevis många elever fortsatt är positiva på flera frågor, exempelvis instämmer nästan alla elever helt eller delvis att de trivs i skolan. Av alla huvudfrågeområden är andelen positiva svar högst när det gäller ”Bemötande” och lägst när det gäller ”Kunskap och lärande”. Jämfört med förra året har ”Delaktighet och inflytande” en något högre andel positiva svar medan ”Trygghet och trivsel” har erhållit en något lägre andel. Det är särskilt resultaten kring trygghetsfrågorna som behöver uppmärksammas. Många elever är rädda för både vuxna och andra elever på skolan. Grundskoleförvaltningen har utifrån årets resultat identifierat trygghet samt ”Kunskap och lärande” som fortsatta utvecklingsområden. Det finns ett fortsatt behov av att grundsärskolans personal utvecklar sin bedömarkompetens kring kunskap och bedömning för elevgruppen, men också kring arbetet att utveckla fler undervisningsstrategier och anpassningar utifrån elevens förutsättningar. Grundskoleförvaltningen har också utifrån årets resultat identifierat likvärdighet som ett utvecklingsområde då en högre andel flickor än pojkar är positiva inom alla huvudfrågeområden. Skillnaden mellan könen har ökat. Grundskoleförvaltningen kommer att bevaka resultatskillnaderna i detta hänseende i denna numera årliga undersökning. Elever som läser ämnen är också i en högre utsträckning positiva än eleverna som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. Vad det här beror på är i dagsläget svårt att uttala sig om. Frågan behöver hanteras framöver inom ramen för Malmö stads grundsärskolor. 3 Inledning Om skolformen grundsärskola Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig mot elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar: Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning). Elever med lindrig utvecklingsstörning läser ämnen medan elever med måttlig och grav utvecklingsstörning läser ämnesområden (inriktning träning). I Malmö går ungefär hälften av grundsärskoleeleverna i inriktning träningsskola. Några av dem läser en kombination av ämnen och ämnesområden. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet. Viktigt att ha i åtanke är att graden av funktionshinder påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter. Bakgrund Det har fram till läsåret 2013/2014 inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i Malmö stad. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret, inom ramen för det numera avslutade Projekt kvalitetsarbete, i uppdrag att utforma en enkät för eleverna i grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen verkställde uppdraget hösten 2013. Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Innan enkäten genomfördes i Malmö testades den på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderade enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Malmö stads elevenkäter för eleverna i grundskolan, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del legat som grund vid utformningen. En grundtanke med utformningen av enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever kan förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs. samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter. Syfte Syftet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 4 Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Denna aktuella enkät och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs för under ”Sammanfattande analys”. 5 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i grundsärskolan har riktat sig till samtliga elever på de elva grundsärskolor som finns i Malmö stad. Sammanlagt har enkäten skickats till 263 elever varav ungefär 4 av 10 elever är flickor och 6 av 10 elever är pojkar1. En knapp majoritet av eleverna läser ämnesområden och de övriga eleverna läser ämnen. I och med de varierande förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan att kunna besvara enkäter medföljer utmaningar vid utformning av enkäter. När denna enkät togs fram fanns inga exempel på enkäter i Sverige som vänder sig till alla elever inom skolformen. Inspiration har därför istället hämtats från Norge i form Gjemestad, Luteberget och Ohnas ”Veileder Elevundersökelsen Hverdagslivstrening”. För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på2: 1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att fråga efter förtydligande eller hjälp. 2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant (personal) som svarar för eleven. Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven instruerat att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med elevenkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att komma till tals oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är. Den demokratiska rättigheten och delaktighetsaspekten har varit överordnad de utmaningar som medföljer. Troligen har elevernas olika förutsättningar och ålder en inverkan på resultatet. Förmodligen har det även haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Grundskoleförvaltningen bedömer emellertid att dessa faktorer inte har en sådan inverkan på resultatet att det tidigare nämnda syftet med undersökningen är hotat, dvs syftet att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i Malmö upplever sin grundsärskola. Skillnaderna mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden kommer att avhandlas i ett särskilt avsnitt i resultat-kapitlet. Enkätens utformning Enkäten består av 29 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand, med stöd eller om personal svarat åt eleven. De nästkommande fem frågorna är bakgrundsfrågor där En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning. Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport ”Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval”, 2006). 2 Information om detta fanns i instruktionsmaterialet som bifogades tillsammans med enkätformuläret (se bilaga 1). 1 6 eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida han/hon läser ämnen eller ämnesområden. Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande, bemötande samt trygghet och trivsel. Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är: Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga 2 i slutet av rapporten. Datainsamling och svarsfrekvens Information och kommunikation kring undersökningen har skett via rektorerna för grundsärskolorna som sedan har vidarebefordrat informationen till lärarna. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna, via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En representant från kvalitetsavdelningen har också varit samordnare kring undersökningen och informerat grundsärskolorna inför och under svarsperioden om hur personal skulle tänka kring bedömningen av hur eleven skulle genomföra undersökningen. En instruktion till personalen har även delgivits skolorna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna har slutligen samlats in för bearbetning och analys. 252 av 263 elever har besvarat enkäten läsåret 2014/2015 vilket innebär att 95,8 procent av Malmös grundsärskoleelever har tyckt till om sin skola genom undersökningen. Förra året var svarsfrekvensen 97,1 procent. De flesta av eleverna, ungefär 4 av 10 elever, har svarat med hjälp av något stöd. För ungefär var tredje elev har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och svarat för eleven. Ungefär var femte elev har svarat på egen hand utan stöd. Fördelningen av de olika sätten som undersökningen kunde besvaras på är ungefär samma som förra året. Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Få elever som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne. Detta var emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden. Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökningen – per inriktning (%) Inriktning Personal svarade Ämnen 7% Ämnesområden 62% Totalt 36% På egen hand 45% 1% 22% Med stöd 48% 38% 42% Not: Inga intressanta skillnader har noterats mellan pojkarna och flickorna. 7 Rapportens upplägg Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning som studiero och lust att lära. Enkätens frågor omfattar fyra huvudfrågeområden: 1. 2. 3. 4. Kunskap och lärande Delaktighet och inflytande Bemötande Trygghet och trivsel I rapportens resultatdel är enkätresultaten också redovisade efter samma upplägg. Utgångspunkt är en beskrivning av huvudfrågeområdets resultat på kommunnivå men även nedbrutet på kön. Utmärkande resultat och/eller skillnader mellan frågorna samt mellan pojkar och flickor uppmärksammas särskilt. Rapportens huvudslutsatser redogörs under ”Sammanfattande analys”. Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett ”positivt svar” alltid har en positiv innebörd och ett ”negativt svar” alltid har en negativ innebörd. Då det är andra gången som elevenkäten för eleverna i grundsärskolan genomförs är jämförelser över tid möjliga att göra. Undantaget är en fråga som är ny i år. Några ytterligare frågor har även justerats. Vilka frågor det rör sig om kommer framgå av stjärntecken (*) i anslutning till frågorna i resultatdelen. 8 Enkätresultaten 2014/2015 I resultatdelen avhandlas resultaten per huvudfrågeområde nedbrutet på enskilda frågor och kön. När det gäller kön kommer enbart resultat redovisas i diagram vid tydliga skillnader mellan pojkarna och flickorna. Några resultat nedbrutet på årskurs kommer inte att redovisas. Anledningen är att inget tydligt mönster av skillnader mellan årskurserna har noterats. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. 1. Kunskap och lärande Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska organiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till sin egen förmåga. 56 procent av eleverna i grundsärskolan anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Kunskap och lärande” medan 9 procent är negativa och 28 procent uppger ”Delvis-svar”. En direkt jämförelse med fjolårets resultat när det gäller detta huvudfrågeområde är inte möjligt då en fråga har bytts ut i år. Flest elever svarar positivt på frågan att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Lägst andel positiva svar erhåller frågorna om skolarbetet är för lätt och om skolarbetet är för svårt. De båda frågorna är sammantaget svårtolkade med många ”Delvis”- och ”Vet inte”-svar. Diagram 1. Kunskap och lärande – svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar 100% 6% 9% 90% 80% 23% 17% 3% 7% 22% 5% 4% Delvis-svar Negativa svar 7% 4% 9% 2% 33% 30% Vet ej-svar 2% 2% 2% 2% 10% 16% 14% 6% 24% 70% 18% 8% 2% 7% 20% 29% 60% 50% 50% 45% 40% 80% 69% 30% 67% 57% 36% 83% 66% 59% 70% 20% 10% 22% 30% 28% 0% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 14/15 Skolarbetet är för svårt Det är roligt att lära sig Lärarna förklarar så att Lärarna hjälper mig med Lärarna berättar hur det Skolarbetet för mig* nya saker jag förstår skolarbetet om jag går för mig i skolan är för lätt behöver det för mig* 1. Kunskap och lärande** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). 9 Skillnader mellan könen Pojkar är inte i samma utsträckning positiva i år jämfört med förra året. Den största skillnaden mellan könen gäller frågorna om det är roligt att lära sig nya saker och om lärarna berättar hur det går för eleven i skolan. Diagram 2. Kunskap och lärande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar 100% 90% 5% 5% 80% 21% 1% 7% Delvis-svar 5% 5% 5% 2% 15% Negativa svar Vet ej-svar 8% 6% 13% 5% 23% 29% 17% 19% 61% 66% 66% Pojkar Flickor Pojkar 70% 4% 2% 10% 3% 14% 23% 60% 50% 40% 30% 69% 68% Flickor Pojkar 80% 78% 65% 20% 10% 0% 13/14 Flickor 14/15 Det är roligt att lära sig nya saker 13/14 Flickor Pojkar 14/15 Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 1. Kunskap och lärande** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Kommentar Av de fyra huvudfrågeområdena erhåller ”Kunskap och lärande” lägst andel positiva svar även i år. Kunskapskraven för elever i grundsärskolan har förändrats i och med införandet av ny läroplan för grundsärskolan 2011. I förra årets rapport påtalade grundskoleförvaltningen behovet av att grundsärskolans personal utvecklar sin bedömarkompetens, dels på grund av resultaten i elevenkäten och dels därför att många av lärarna saknar stöd och hjälp kring bedömning för elevgruppen. Förra årets rapport tog även upp andra frågor som behövde utvecklas. Det var fler undervisningsstrategier och anpassningar utifrån elevens förutsättningar, men också arbetet med en mer meningsfull och lustfylld lärmiljö för elever som läser ämnesområden. ”Kunskap och lärande” är ett fortsatt utvecklingsområde för grundskoleförvaltningen. 10 2. Delaktighet och inflytande Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. 62 procent av eleverna anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Delaktighet och inflytande” medan 4 procent är negativa och 25 procent uppger ”Delvis-svar”. Huvudfrågeområdet har en något högre andel positiva svar i år jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om ”Lärarna lyssnar på mig”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan ”Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter”. Diagram 3. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar 100% 3% 2% 3% 2% 90% 80% 31% 30% 4% 7% 26% Delvis-svar 7% 4% 21% Negativa svar Vet ej-svar 4% 2% 1% 4% 11% 12% 23% 22% 15% 9% 70% 60% 37% 50% 40% 30% 63% 65% 64% 71% 67% 23% 22% 4% 10% 3% 9% 63% 65% 13/14 14/15 41% 73% 20% 37% 39% 13/14 14/15 10% 0% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 Jag kan säga eller visa vad Jag kan säga eller visa vad jag vill göra jag inte vill göra 14/15 Lärarna lyssnar på mig Jag får vara med och Flickor och pojkar får vara påverka hur vi ska arbeta med och påverka lika med olika skoluppgifter* mycket* 2. Delaktighet och inflytande* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Skillnader mellan könen Överlag finns det skillnader mellan könen vad gäller ”Delaktighet och inflytande”, vilket även var fallet förra året. Frågorna i nästföljande diagram utmärker sig särskilt. 11 Diagram 4. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar 100% 90% 80% 3% 6% 4% 7% 7% 5% 7% 4% 14% 21% 25% 29% 70% Delvis-svar Vet ej-svar 11% 10% 14% 10% 17% 15% 5% 11% 23% 24% 3% 7% 5% 50% 40% 74% 70% 20% 36% 36% Flickor Pojkar 4% 12% 74% 67% 63% 61% 25% 2% 6% 44% 39% 35% 17% 11% 36% 60% 30% Negativa svar 45% 60% 59% 35% 10% 0% Flickor Pojkar 13/14 Flickor Pojkar 14/15 Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 13/14 Flickor Pojkar 14/15 Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter* Flickor Pojkar 13/14 Flickor Pojkar 14/15 Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket* 2. Delaktighet och inflytande* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). 12 3. Bemötande Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev upplever att denne har blivit kränkt. 75 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Bemötande” medan 4 procent är negativa och 16 procent uppger ”Delvis-svar”. Det var ungefär samma resultat förra året. Flest elever svarar positivt på frågan ”Lärarna är snälla mot mig”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan ”De andra eleverna är snälla mot mig”. Diagram 5. Bemötande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar 100% 90% 8% 2% 8% 6% 3% 10% Delvis-svar 2% 2% 2% 4% 16% 12% 80% Negativa svar Vet ej-svar 4% 5% 2% 6% 29% 31% 7% 5% 7% 4% 14% 11% 75% 78% 13/14 14/15 70% 60% 50% 40% 83% 80% 80% 82% 30% 62% 62% 13/14 14/15 20% 10% 0% 13/14 14/15 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 13/14 14/15 Lärarna är snälla mot mig De andra eleverna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 3. Bemötande Skillnader mellan könen Flickor är i en högre utsträckning än pojkar positiva när det gäller ”Bemötande”. Förra året var skillnaden försumbar. Minst skillnader mellan könen noteras på frågan ”De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra”. Skillnaden är störst beträffande frågan ”De andra eleverna är snälla mot mig”. 13 Diagram 6. Bemötande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar 100% 90% 7% 0% 6% 8% 3% 9% 80% 2% 3% 7% 9% 3% 12% Delvis-svar 2% 2% 2% 2% 13% 17% Negativa svar Vet ej-svar 0% 4% 7% 3% 4% 4% 3% 4% 6% 29% 28% 64% 62% Flickor Pojkar 16% 0% 4% 3% 7% 23% 36% 70% 60% 50% 40% 86% 81% 87% 75% 82% 78% 88% 77% 30% 72% 55% 20% 10% 0% Flickor Pojkar 13/14 Flickor Pojkar 14/15 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Flickor Pojkar Flickor 13/14 Pojkar 14/15 Lärarna är snälla mot mig 13/14 Flickor Pojkar 14/15 De andra eleverna är snälla mot mig 3. Bemötande 14 4. Trygghet och trivsel Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan av eleverna. 63 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet ”Trygghet och trivsel” medan 7 procent är negativa och 22 procent uppger ”Delvis-svar”. Jämfört med förra årets resultat har andelen positiva svar minskat med två procentenheter. Flest elever svarar positivt på frågan ”Jag trivs i skolan”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan ”I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha”. Diagram 7. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar 100% 90% 80% 2% 5% 18% 7% 4% 18% 70% 6% 17% 17% 6% 18% 2% 4% 2% 3% 18% 16% Delvis-svar 4% 9% 8% 9% 8% 7% Negativa svar 2% 3% 25% 5% 4% 13% 19% 50% 76% 30% 71% 76% 60% 22% 25% 60% 40% Vet ej-svar 79% 79% 76% 70% 57% 19% 13% 4% 13% 20% 19% 26% 45% 41% 13/14 14/15 66% 20% 62% 17% 2% 11% 2% 7% 2% 36% 25% 35% 56% 52% 56% 14/15 13/14 14/15 10% 0% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 Jag känner mig I min skola finns Jag trivs i skolan I min skola finns Personalen på I min skola är Lärarna förklarar Det är lugn och trygg i skolan det elever som det vuxna som skolan känner eleverna med regler så att jag ro i klassrummet jag är rädd för jag är rädd för mig bra och bestämmer förstår dem vilka ordningsregler vi ska ha* 4. Trygghet och trivsel* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Skillnader mellan könen Även i år är skillnaderna tämligen små mellan flickors och pojkars svar när det gäller ”Trygghet och trivsel”. Undantaget är frågan ”Personalen på skolan känner mig bra”. 15 Diagram 8. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar 100% 1% 4% Delvis-svar Negativa svar 2% 2% 4% 4% 27% 16% 90% 80% 22% Vet ej-svar 5% 3% 31% 70% 60% 50% 40% 73% 76% 68% 30% 61% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor 13/14 Pojkar 14/15 Personalen på skolan känner mig bra 4. Trygghet och trivsel* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Kommentar En hög andel elever anger att det på skolan finns både vuxna och andra elever som de är rädda för. Vid en första anblick kan resultaten tyckas motsägelsefulla när de jämförs med de positiva svaren på ”Bemötande”-frågorna om huruvida lärarna eller andra elever är snälla mot dem. Förra årets rapport visade på några möjliga tolkningar av varför eleverna är rädda för vuxna på skolan. Det kan handla om en vidare fråga som inte enbart omfattar elevens lärare (personal) utan även andra vuxna på hela skolan. Eller så finns det andra lärare på skolan som inte är snälla mot eleven. Eller så kan det uppfattas som skrämmande för elever med annorlunda perception att höra röstlägen som de inte är vana med från andra vuxna. När det gäller att elever är rädda för andra elever angavs också ett par möjliga förklaringar i rapporten förra året. Eleverna kan vara rädda för andra elever i sin klass men de kan också vara rädda för andra elever som går på skolan, dvs. grundskoleelever. Kanske eleverna själva ibland har svårt att uppfatta en kränkning och kanhända förstår de inte heller att något de gjort eller sagt kan uppfattas som kränkande av andra. Oavsett anledning är trygghet ett utvecklingsområde som förvaltningen och skolorna behöver uppmärksamma. 16 5. Elever som läser ämnen respektive ämnesområden Elever som läser ämnen är i en högre utsträckning positiva än elever som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. På ett par av frågorna har dock elevgrupperna svarat relativt lika. Det gäller framför allt ”Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det” och ”De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra”. Följande frågor besvaras positivt av en tydligt högre andel elever som läser ämnen än elever som läser ämnesområden. Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna förklarar så att jag förstår Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola är eleverna med och påverkar vilka ordningsregler vi ska ha Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem I förra årets rapport noterades samma förhållande. Det är utifrån enkätresultaten svårt att förklara differensen mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden. Dels finns det en osäkerhetsfaktor kring genomförandet av enkäten3, dels kring hur mycket elever som läser ämnesområden förstår av frågorna. Slutsatsen blir därmed att det inte finns tillräckligt säkra grunder att uttala sig i dagsläget. Frågan behöver hanteras framöver inom ramen för utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet inom Malmö stads grundsärskolor. Det kan ha haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Se ”Enkätens respondenter” i rapporten. 3 17 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Malmö stad Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen 202 2014-12-17 Enkät för elever i grundsärskolan En gång per år genomförs elevenkäter i Malmös grundskolor, där eleverna ges möjlighet att uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten. Från och med läsåret 2013/14 gäller även detta för grundsärskolans elever. Enkäten riktar sig till samtliga elever i grundsärskolans årskurs 1-9, de som läser ämnen såväl som ämnesområden. Syfte Syftet är att kunna ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. Syftet är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete som ett komplement till kunskapsresultaten. Grundtanke - likvärdighet En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. Elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen grupp, vilket medför att utformningen av svaren behöver genomföras på ett varierat sätt för att möta de olika eleverna. Detta är orsaken till att det finns tre olika sätt för eleven att besvara enkäten. Se vidare instruktionerna. De tre sätten är: 1. Elev som förstår skriven text får svara på egen hand, men har självklart möjlighet att fråga efter förtydliganden eller hjälp. 2. Elev som behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara, får detta. 3. Elev som inte har några möjligheter att kunna svara på egen hand, får tilldelas en representant (lärare) som svarar för eleven. Vem gör bedömningen hur eleven ska svara? Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen på vilket sätt eleven ska svara. Viktigt att tänka på vid osäkerhet, är att låta eleven i första hand försöka själv (med eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Med andra ord, var sparsmakad med det tredje alternativet. Med enkäten följer också ett försättsblad där eleven och/ eller läraren besvarar på vilket sätt eleven har svarat på frågorna. Vad händer sedan? När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas, dels på skoloch dels på kommunnivå, samt återkopplas till skolorna. Resultaten sammanställs i en årlig rapport från Grundskoleförvaltningen till förtroendevalda som ett stöd när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. 18 Tidsplan och förfarande Alla enkäter distribueras till ansvarig rektor i pappersform under vecka 2 i januari 2015. Enkäten ska besvaras från och med vecka 3 till och med vecka 6. När samtliga elever svarat lämnas enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. För frågor kontakta Kvalitetsavdelningen på [email protected] eller Eva-Lotta Eriksson på 072-96 79 039. Instruktioner inför genomförandet av elevenkät till grundsärskolan För att genomförandet och resultaten av enkäterna ska bli så bra som möjligt rekommenderar vi att ni tar hänsyn till följande punkter i er planering. Olika tid behöver avsättas utifrån elevernas olika behov (inräknat genomgång och instruktioner av lärare). Det kan variera från en eller ett par lektioner sammanlagt till att enkäten bryts ned i ett par frågor varje dag under en längre period. Flexibilitet för elever med stort stödbehov. Lärare kan med fördel använda sig av bilder för att förtydliga frågan. Elever på tidigaste utvecklingsnivån kan tilldelas en lärare som tar deras perspektiv och svarar för dem. Elever som läser ämnen besvarar enkäten olika snabbt. Förbered gärna uppgifter till dem som blir färdiga snabbt så de andra inte blir stressade. Inledning. Inled med att förklara vad en enkät är för något (en undersökning med frågor som eleverna ska besvara) och varför eleverna ska besvara enkäten (alla elever besvarar enkäter och svaren hjälper oss att göra deras skola bättre). Instruktion om de tre olika sätten för eleven att besvara enkäten 1. Eleven svarar själv. Stöd i form av en instruktion eller att eleven har möjlighet att fråga under tiden hen fyller i enkäten. 2. Eleven får individuellt anpassade instruktioner och vägledning för att kunna svara. Tänk igenom vem som bäst kan ge den här vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver både fokus på att fånga in elevens svar och att man samtidigt uppträder neutralt och stödjande. Utgångspunkt är att det är elevens åsikt som ska höras, inte vad 19 eleven tror att andra förväntar sig att hen ska svara. Exempel på anpassningar: samtalsmatta, bilder, läraren läser varje fråga eller eleven får hjälp med själva ifyllandet. 3. Eleven tilldelas en representant som svarar för hen. Personen är elevens språkrör i enkäten och bör därför känna eleven väl och dennes sätt att uttrycka sig. Det är enbart eleven som kan förmedla hur hen upplever sin skoldag, men ifall detta inte är möjligt får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs kring eleven och dennes skolsituation. Att svara å elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på personalens förmåga att avläsa eleven och att uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man måste vara väl insatt i elevens skoldag och kunna sätta sig in i elevens situation. Det är även viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar vara ärlig och självkritisk, i åtanke om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att komma till tals. I de fall då elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar å hens vägnar, kan det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i enkäten (utifrån elevens perspektiv) samt sedan väljer de svarsalternativ som man bedömer att eleven själv hade valt om hen kunnat. Därefter bör en person sitta tillsammans med eleven och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven måste läsa frågan och berätta vilket svarsalternativ man fyllt i för elevens räkning. En sådan situation kräver fokus och närvaro samt respekt och ödmjukhet. Om eleven ger någon form av respons för eller emot de val som man gjort å hens vägnar är det viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta. Tack för er insats! Eva-Lotta Eriksson Kvalitetsavdelningen Grundskoleförvaltningen 20 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola Malmö stad Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska veta hur eleverna i grundsärskolan trivs. Om du inte kan svara på en enkät på egen hand, får du vägledning och stöd för att svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personal beskriver hur du har svarat. Sätt ett kryss för det som gäller för dig! Jag har svarat på frågorna själv Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (beskriv vilket typ av stöd/hjälp som du har fått) Beskriv typ av stöd/hjälp: Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i. 21 Bakgrundsfrågor 1. Är du pojke eller flicka Flicka Pojke 2. Hur gammal är du? 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 3. Läser du ämnen eller ämnesområden? Ämnen Ämnesområden 22 4. Vilken skola går du på: _____________________________________________________________ 5. I vilken årskurs går du i? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 23 Hur väl håller du med om följande? Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer Vet helt delvis inte alls inte 1 2 3 1. Det är roligt att lära sig nya saker 2. Lärarna förklarar så att jag förstår 3. Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 4. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 5. Skolarbetet är för svårt för mig 6. Skolarbetet är för lätt för mig 24 Stämmer Stämmer Stämmer Vet helt delvis inte alls inte Delaktighet och in- 1 2 3 flytande 1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 2. Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 3. Lärarna lyssnar på mig 4. Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 5. Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket 25 Bemötande Stämmer Stämmer Stämmer Vet helt delvis inte alls inte 1 2 3 1. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 2. Lärarna är snälla mot mig 3. De andra eleverna är snälla mot mig 4. De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 26 Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer Vet inte helt delvis inte alls 1 2 3 1. Jag trivs i skolan 2. I min skola finns det elever som jag är rädd för 3. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 4. Personalen på skolan känner mig bra 5. Jag känner mig trygg i skolan 6. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 7. Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 8. Det är lugn och ro i klassrummet 27
© Copyright 2025